alexandra nr 8 december 2015 din nackdel kan bli en fördel · alexandra pascalidou 32...

Nr 8December 2015Årg 48 30 kr

StudieförbundetVuxenskolans

tidning

…OCH SÅSVERIGE RUNT, PULS, NOTERAT OCH KRYSS

ALEXANDRAPASCALIDOU:

Dinnackdel kan blien fördel

Färg-starka

seniorer

Härblommaridéerna

STINA STOORHon vågadeta plats – ochgjorde succé

FLYKTINGARBERÄTTARI

NY BOK FRÅN SV

Så blevdet nyaliveti Sverige

2 IMPUL S NR 8 2015

Impuls ges ut av Studie förbundet Vuxenskolan och kommer ut med åtta nummer per år.

REDAKTIONTelefon08-587 686 00

PostadressBox 30083104 25 Stockholm

BesöksadressFranzéngatan 6

[email protected]

Internetwww.impuls.nu

Ansvarigutgivare John Hillstierna070-855 30 [email protected]

RedaktörMats Nilsson08-587 686 39070-855 30 [email protected]

Grafisk form och layoutAnders GustafsonEditor Publishing [email protected]

[email protected]

PrenumerationHelår 225 krPg: 9 11 18-0

Tryck och reproSörmlandsGrafiska ABKatrineholm

Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material även i elektronisk form. Redaktionen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Impuls är medlem i Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad upplaga: 26 200

Omslagsfoto MARTIN LINDEBORG

LEDARE // INNEHÅLL // BREV // #8 2015

Orka med merän en bild i taget

ANDERS ÖHBERG, LEDARSKRIBENT

ANDERS Ö[email protected]

I ÖVER 100kommuner bedriver SV verk-samhet kopplat till asylboen-den. Vi möter människor i var-dagen och gör skillnad i stun-den. Bra jobbat!

SVERIGE STÄNGERsina gränser. Åsa Romson gråter. Men det är lätt när man sitter i ett skyddat land där robotdammsugaren är årets julklapp.

I SEPTEMBERföreslog Gonzo i Göteborg att SV skulle göra en bok där människor som flytt till Sverige berättar sin berät-telse. Den är klar. Beställ!

Snart är 2015 till ända. Det var det årtal som 193 länder, inom FNs ram, satte som dead-line för att nå de så kallade Milleniemålen (se nedan). Det var första gången som det internationella samfundet enade sig kring

så konkreta och mätbara mål med tydlig deadline. Mål med stora förväntningar. Målen i sammandrag:1) Att utrota den extrema fattigdomen och hungern i världen

a) Delmål 3: Att halvera andelen människor som lider av hunger och kronisk undernäring

2) Att se till att alla barn får gå i skolan3) Att öka jämställdheten mellan kvinnor och män och att stärka kvinnors ställning4) Att minska barnadödligheten i världen

a) Delmål 1: Minska barnadödligheten (antalet barn som dör innan de fyllt fem år) med två tredjedelar

5) Att uppnå en bättre mödravård och minskad mödradödlighet

a) Delmål 1: Att mödradödligheten ska minskas med tre fjärdedelar

6) Att stoppa spridningen av hiv/aids, malaria och andra sjukdomar7) Att säkerställa en miljömässigt hållbar utveckling

a) Delmål 4: Att livsvillkoren för minst 100 mil-joner människor som lever i slumområden ska ha förbättrats till år 2020

8) Att utveckla ett globalt partnerskap för utveckling.

MÅL SOM KÄNNS viktiga, men som inte till fylles kom-mer att nås. 1981 började Världsbanken mäta fattig-dom efter kriteriet att extrem fattigdom definierades som den som tingas leva på mindre än 1,25 USA-dol-lar per dag (i dag lite drygt 10 kr). Utifrån detta har antalet extremt fattiga människor sjunkit från knappt två miljarder år 2008 till cirka 1,3 miljarder i dag, vil-ket till stora delar förklaras av att Kina lyckats flytta drygt 600 miljoner kineser över den gränsen.

Naturligtvis finns det anledning att glädjas åt detta men samtidigt är framgångarna sköra och den ex-trema fattigdomen kvarstår i många andra delar av världen, inte minst på den afrikanska kontinenten.

ETT EXEMPEL. I området som brukar kallas Saharas södra kant hotas i dag miljoner människor av svält. Dåliga eller inga skördar på grund av uteblivna regn skapar en akut kris i länder som exempelvis Burkina Faso, Mali, Mauretanien, Niger och Tchad.

Enligt FN behövs cirka fem miljarder kronor för att förhindra katastrofen. Hittills har världssamfundet ställt upp med en mil-jard. I väntan på insatser dör barn och vuxna. För några år sedan var svältkata-strofen på Afrikas horn på våra näthinnor. Tiotusentals människor dog av hung-ersnöd och världssamfundet var passivt länge. Dagens situation är minst lika pre-kär, men bilderna når oss inte.

MITT I flyktingkatastrofen i Europa finns det anledning för oss att höja blicken också utanför den europeiska muren och inse att det är många män niskor som behöver våra insatser för att överleva dagen. Vi måste orka med att se och engagera oss i fler än ”en bild” åt gången. Detta utan att förmin-ska den bild som vi har i vår närhet.

Att stänga ögonen är lika farligt som att stänga gränserna.«

»Att stänga ögonen är lika farligt som att stänga gränserna.»

ANDERS ÖHBERG

FOTO

: THR

ON

ULLBER

G

ANDERSTRE

BÄSTA

Ingång

NR 8 2015 IMPUL S 3

Ett jämställt samhälle är bättre för flickor och pojkar. Därför ger Sveriges Kvinnolobby, FN-förbundet, TCO, LO, Teskedsorden, Unizon, Gertrud Åström och Albert Bonniers Förlag Chimamanda Ngozi Adichies ”Alla borde vara feminister” som en gåva till alla elever i årskurs 2 på gymnasiet. (Clara Berglund, Sveriges Kvinnolobby)”

12 24

INNEHÅLL

4 Få råd med önskeprojektetFINANSIERING. Du har ett önskeprojekt du vill ge-nomföra – men inga pengar. Läs Impuls reportage om crowdfunding!

12 Stina Stoor: Våga ta platsPORTRÄTTET. Stina Stoor nominerades till August-priset för debutboken ”Bli som folk”. Hon berättar för Impuls om sin uppväxt i Västerbotten.

16 Färg på tillvaronGRAFFITI. SPF-Seniorer från Skåne åkte med Stu-dieförbundet Vuxenskolan (SV) till Lund för att måla graffiti. En färgstark upplevelse!

20 Hiphop på AkademienBREAKING. Hiphopare från flera länder intog dans-golvet i Studieförbundet Vuxenskolans (SV) och Hiphopakademiens nyrenoverade lokaler i Gamle-stan i Göteborg. Liten ordlista medföljer!

24 Kallt men snälltFLYKTINGAR. Maria, Gonzalo, Hosni och Shalha berättar om vägen till Sverige och hur det var att komma hit. De intervjuas i Studieförbundet Vuxen-skolans (SV) nyutgivna bok ”Kallt men snällt”.

28 PulsDEBATT. Skriv till Impuls debattsidor Puls! I detta nummer: Bankernas kontanthantering, bistånds-budgeten, flyktingar och klimatet.

8 Sverige runt 11 Krönika Hitta din passion//Alexandra Pascalidou 32 Litteraturtips 34 Kryss 35 Noterat/Materialtips 36 Bak sidan Att välja mindre pengar i plån- boken//Johanna Stål

DESSUTOM I DETTA NUMMER

20

Tipsa gärna om vad som händer i din SV-avdel-ning! Och inte minst - tyck till om Impuls, både utseende och innehåll.

Och vad händer på sociala medier? Impuls följer Facebook- och Twitterflödet noga. Sms: 0708-553081, Mejl: [email protected] eller [email protected]

De får Kramfors hederspris» Årets Hedersstipendi-um från Kramfors kom-mun går till Mattias Lilja och föreningen Styrnäs Framtid.

– Jättekul! Jag visste inte ens att hederspriset fanns eller att jag varit nominerad, säger Mattias Lilja.

Mattias Lilja, som bor i Väja, får priset för att han är en inspirerande musiker.

– Tillsammans med Studieförbundet Vuxen-skolan brukar jag hjälpa till i Frånö när nya band vill börja spela. Vi har sju replokaler där, säger han.

Källa: Allehanda.se

Utbilda digtill god man » Vill du utbilda dig till god man i vår? SV Göte-borg och FUB anordnar då två utbildningar till god man – en dagkurs med start 1 mars och en kvällskurs med start 3 mars. Efter avslutad utbildning och godkänd examination är du redo att ansöka om ditt första uppdrag. SV Göteborg

Impuls är tillbaka den 10 februari 2016. Redak-tionen önskar alla

God Jul ochGott Nytt År!

SPF-SENIORER PÅ GRAFFITIUTFLYKT

16

»Vi ville göra någotannorlunda ochbehövde en nystartinför 2016. En kul grej.»

4 IMPUL S NR 8 2015

FINANSIERING » CROWDFUNDING

Det var i slutet på 2009 som Max Valentin fick idén. Crowdfunding, där privat-personer går in som del-ägare eller donatorer i ett

företag eller projekt, var ännu något nytt – både i Sverige och utomlands. Max Valentin hade länge intresserat sig för hur digitaliseringen påver-kar kultursektorn och ville starta en digital plattform där kulturarbetare både skulle kunna marknadsföra sina projekt och söka kapital. Resul-

tatet blev Crowdculture – en bland-ning av finansiering via privatperso-ner och offentliga kulturfonder.

– Ett kulturprojekt som förverk-ligas med hjälp av både privata och offentliga pengar får ett socialt och kulturellt kapital utöver det rent ekonomiska, säger Max Valentin som driver Crowdculture.

STARTSKOTTET FÖR PLATTFORMEN var en latinamerikansk dansare som ville sätta upp en föreställning i

Stockholm. Hon hade fått nej från olika konstfinansiärer, men Max Valentin tänkte att det borde finnas ett intresse hos en potentiell publik bestående av andra latinamerikaner i Stockholm.

Han och dansaren satte ihop en kampanjvideo där de berättade om föreställningen och uppmanade folk att stödja projektet som behöv-de totalt 20 000 kronor. Alla som donerade pengar skulle belönas med tre biljetter till den framtida

För kulturprojekt, sociala entreprenörer och välgörenhetskampanjer kan det vara svårt att få ihop kapital. Men när riskkapitalister och myndigheter säger nej finns en annan väg att gå: crowdfunding. Impuls berättar om finansieringsmodellen som genererar både pengar och marknadsföring.TEXT LOUISE FAUVELLE

Idékläckaren Max Valentin.

Crowd-funding…när folketrycker in ochfinansierarkulturprojekt

…när folketrycker in ochfinansierarkulturprojekt

NR 8 2015 IMPUL S 5

en del av inflytandet till en intresse-rad publik. I dag samarbetar de med fyra regionala kulturfonder: Västra Götaland, Kronoberg, Jönköping och Gävle. Sedan starten har 300 kulturprojekt – från kortfilmer till välgörenhetsinsamlingar och skulp-turprojekt – realiserats via Crowd-culture.

– Om du till exempel vill göra en kortfilm som utspelar sig på en spe-cifik ort kan du genom en kampanj hos oss både hitta personer som vill stödja filmen finansiellt och perso-ner som vill engagera sig som volon-tärer, skådespelare eller tekniker. Det är ofta en framgångsrik kombi-nation, säger Max Valentin.

CROWDFUNDING ÖVERSÄTTS vanligtvis till ”gräsrotsfinansiering”, men Max Valentin föredrar ordet folkfinan-

siering eftersom det anknyter till traditionen av folkrörelser. I Sverige finns flera digitala plattformar där entreprenörer, kulturarbetare eller välgörenhetsorganisationer kan pre-sentera sin affärsidé eller kampanj och söka kapital. Det är vanligtvis projektägaren själv som sätter ihop kampanjen och plattformen som er-bjuder de tekniska verktygen.

– Det viktiga är att du har en bra berättelse som penetrerar skärmen. Tänk också på att du riktar dig till vanliga människor. Jag upplever att många är skadade av att ha skrivit för många formella ansökningar.

– Att säga att du vill göra ”en för-studie för att söka EU-pengar till en performancefestival med Östersjö-tema” kan gå hem i en handläggares öron. Men den vanliga publiken blir nog mer fängslad av en cool video

föreställningen. Filmen lades upp på sociala medier där den delades via kontakter.

När de hade sålt 50 biljettpaket hade de fått ihop nog med pengar och publik för att kunna få offent-ligt stöd från Stockholm stads kul-turnämnd.

– Sedan dess har det här rullat på och principen är densamma som när vi började, med skillnaden att kampanjerna läggs upp på Crowd-cultures hemsida. Det handlar om att i ett tidigt stadium inleda en dia-log med sin publik, säger Max.

NÄR OFFENTLIGA MEDEL delas ut till kulturprojekt är det normalt sett en expertpanel eller myndighets-personer som bestämmer vem som ska få några pengar. Max Valentin menar att Crowdculture överlåter

Crowdculture är en blandning av finansiering via privatpersoner och offentliga kul-turpersoner. Ida Thomasdotter är en av dem som just nu samlar in pengar via Crowdculture för att finansiera kortfilmsprojektet ”Blodsmak”, en film om sorg och kärlek. Bilden är ur filmen.

»

w När startade du crowfun-dingkampanjen för att spela in filmen Blodsband?

– Kampanjen startade jag i slutet av oktober och den håller på i tre månader eller tills jag når mitt mål, vilket som nu kommer först. Det ser ganska bra ut än så länge i alla fall. w När ska filmen vara klar?

– Jag har pre-cis blivit klar med klippningen, nu ska fotografen Isabel Herlöfs-son färgkorrigera allting, ljudtekniker Martin Kristiansen ska skapa ljud-bilden, som är väldigt viktig i den här filmen då det inte finns någon dialog alls, och slutligen ska en kanadensisk musiker som heter Cesar Erba komponera original-musik som soundtrack, sen är filmen klar!

– Jag försöker sikta på början eller senast i mitten av januari.

w Har du fått finansiering från annat håll?

– Förutom teknikstöd från Region Gävleborg har jag hit-tills betalat allt ur egen ficka. Utöver crowdfundingen vän-tar jag fortfarande på besked från ett par andra ställen som

jag sökt pengar från, och jag sitter och finslipar på en ansökan till Svens-ka Filminstitutet. w Varför gör du film?

– Det jag vill göra i första hand är att berätta berättelser. Det jag gillar mest med film som me-

dium är hur nära bildkonsten den ligger med möjlighet att visuellt spegla eller mot-arbeta berättelsen med det bildspråk du väljer, allt från utsnitt till färgtoner till sym-boliska inslag, så varje bild i varje scen är en som en tavla.

– Sen är film mer tillgäng-ligt och man har möjlighet att nå ut till en större publik, om man jämför med till ex-empel teater.«

Ida Thomasdotter.

Ida Thomasdotter har sökt bidrag för ett filmprojekt via Crowdculture.

”Det ser ganskabra ut än så länge”

6 IMPUL S NR 8 2015

DanielDaboczysbästa tipsDaniel Da-boczys bästa tips för hur du lyckas med en crowdfunding-kampanj:w Titta på hur andra som har lyckats har gjort.w Paketera din story, fundera på hur du gör den absolut bästa kampanjen och pitcha den för en crowdfunding-plattform.w Mobilisera dina nätverk både före och under själva finansie-ringsrundan. Be-rätta om rundan på sociala me-dier och hör av dig till alla dina kontakter.

FINANSIERING » CROWDFUNDING

med estländska performanceartis-ter.w Vad finns det för incitament för att donera pengar till någon annans kul-turprojekt?

– Folk kommer inte att vilja do-nera pengar till projekt som har tydliga finansiella mål. Men våra projekt har sällan möjligheten att ge någon större avkastning. Donerar du till ett filmprojekt kan du däremot få med ditt namn i eftertexten och stå med som producent på filmsajten Imdb eller bjudas in till en exklusiv förhandsvisning. Det är det många som tycker är coolt.

DET ÄR INTE enbart kulturprojekt som kan dra nytta av crowdfunding som finansieringsmodell. De senaste fem åren har det skett en explosion av crowdfunding-plattformar världen över och för många nybildade bolag fungerar de som en språngbräda ut på marknaden. En av de plattfor-mar som växer snabbast i Europa är svenska Fundedbyme, som startade 2010 strax efter att Max Valentin drog igång Crowdculture.

– Vi ville skapa en plattform för alla entreprenörer som hade svårt att få finansiering av banker och riskkapitalister på grund av att de inte var välklädda medelålders män med examen från Handelshögsko-lan. Vi ville ge en chans till de som, likt oss, hade ”fel” bakgrund, säger Daniel Daboczy, vd för och med-grundare av Fundedbyme.

Daniel Daboczy är konstvetare född i Rumänien och hans med-grundare Arno Smith är program-merare från Namibia. De symboli-serar en stor grupp människor, mil-jontals i Norden, som har svårt att få den första kritiska investeringen, menar Daniel.

– I denna grupp hittar vi andra med fel bakgrund, kvinnliga entre-prenörer, entreprenörer som inte bor i storstäder, äldre entreprenörer eller unga entreprenörer, säger han.

NÅGRA AV DE första projekten som lanserades på Fundedbyme var poe-siböcker, hamburgerkedjan Flippin’ Burgers, musiker som ville släppa en skiva och en journalist som startade en välgörenhetskampanj för en nära vän. I början var alla kampanjer helt donationsbaserade. Personerna som stöttade projekten fick en symbo-lisk gåva som tack, till exempel en presentcheck på en hamburgare i framtiden – i Flippin’ Burgers fall. Sedan ett par år tillbaka är i stäl-

let majoriteten av alla bolag som söker pengar genom Fundedbyme aktie finansierade, så kallad equity crowdfunding. Det innebär att den som investerar går in som delägare i ett vinstdrivande bolag och får del av avkastningen.

– Vi insåg ganska snabbt att vi vil-le utveckla plattformen och det var så vi började rikta in oss mot equity crowdfunding. Det passar företag som både behöver kapital och en skjuts ut på marknaden. Tar du in 200 investerare blir de som en armé som ställer upp bakom din produkt, gör marknaden medveten och age-rar som testpublik, säger Daniel Daboczy.

BAKSIDAN MED ATT ta in en stor mängd investerare kan vara att det blir lite mer administration än med ett fåtal riskkapitalister eller affärsänglar. Vid en crowdfundingrunda är det därför viktigt att dela ut B-aktier i stället för A-aktier för att du som vd och din styrelse ska kunna fatta stora strategiska beslut utan att först behöva be 200 personer om lov.

– För en social entreprenör är det primära kanske inte att tjäna en jäk-la massa pengar, utan att förbättra världen på något sätt. Men du kan inte bygga ett framgångsrikt bolag på bidragsberoende. Först när du går runt kan du göra gott. Vi pratar mycket med de sociala entrepre-nörer som söker sig till oss om hur man driver ett lönsamt bolag, säger Daniel Daboczy.

Han upplever att crowdfunding på bara några år har gått från att ha setts som ett obskyrt fenomen till att bli en naturlig del av det finansiella ekosystemet. I framtiden tror han att allt fler företag kommer att söka sig till plattformar som Fundedby-me först, i stället för sist.

– Det är på crowdfundingplatt-formar som framtidens Spotify och Facebook kommer starta – det är jag övertygad om, säger Daniel Daboczy.«

Daniel Daboczy, vd för Funded-byme.

På 13 timmar sam-lade Anna Ardin in 4 000 kronor till ett parti strum-por åt Stockholms EU-migranter. Hon ser crowdfunding som ett bra sätt att väcka uppmärksam-het kring en fråga.TEXT LOUISE FAUVELLE

Anna Ardin är till vardags debattör och verksam-hetsansvarig på Forum, men engagerar sig på fri-tiden i Hjärta – troende

Socialdemokrater i Stockholm. Via dem har hon bland annat varit vo-lontär på Frälsningsarméns dagcen-ter för EU-migranter.

Det här samlade Anna in på 13 timmar

Crowdfunding innebär att en stor grupp individer med små summor hjälper till att finansiera en verksamhet, i stället för att en eller ett fåtal investerare bidrar med en större summa.Insamlingen sker via crowdfunding-webbplatser där entre-prenören presenterar sin affärsidé, sätter upp ett investerings-mål och söker ekonomiskt stöd. Webbplatsen fungerar lite som en anslagstavla där många olika affärsidéer och projekt presenteras samtidigt. Finansieringen kan ske genom rena donationer eller genom att investeraren till exempel går in som delägare i bolaget.

Källa: Verksamt.se

Crowdfunding Många bäckar små…>>

4 000 kronor till ett parti strumpor samlade Anna Ardin in på 13 timmar tack vare crowdfunding…

NR 8 2015 IMPUL S 7

Där blev Anna varse om ett stort problem; kläder skänktes i mäng-der, men det rådde total brist på be-gagnade underkläder. Migranterna som kom till centret för att duscha fick sätta på sig sina smutsiga un-derkläder igen. När det lades upp en annons på Blocket där ett företag sålde ett parti med 2 000 strum-por för 4 000 kronor, bestämde sig Anna för att försöka få ihop pengar-na genom crowdfunding.

– Jag lade ut en kampanj på Crowdculture och skrev ett inlägg om insamlingen på min Facebook-sida, vilket ledde till att personer i mitt nätverk gick in och skänkte. Vi hade nått målet på 13 timmar. Fem dagar senare var vi uppe i dubbla summan och vi använde överskottet till att köpa kalsonger, säger hon.

NÄR MAN PRATAR om crowdfunding går tankarna ofta till någon av de etablerade sajterna. Men principen äger rum på sociala medier hela ti-den: personer skriver inlägg där de ber sina vänner om pengar för att

göra verklighet av ett välgörenhets- eller kulturprojekt. Problemet med att gå via Crowdculture, jämfört med att be sina vänner att överföra pengar direkt till ett kontonummer, är enligt Anna Ardin att en viss pro-cent av den hopsamlade summan faller bort. Crowdculture tar inget betalt, men betalföretaget tar ut en avgift vid transfereringen av peng-arna. Det upplever hon är demotive-rande för folk.

– Fördelen med Crowdculture är att den visar en stapel över hur långt det är kvar till målet. Om du skänker 100 spänn kan du tydligt se hur sta-peln går upp med några procent.w Vad tycker du om crowdfunding för välgörenhet?

– Det är ett bra sätt att uppmärk-samma viktiga frågor. Om en kom-mun köper strumpor för 4 000 kronor till EU-migranter är det ingen som reagerar. Men genom vår strumpkampanj fick vi folk att reflek-tera över de här personerna som sak-nar rena underkläder. Det blir väldigt konkret och lätt för folk att ta till sig.

ANNA ÄR ÖVERTYGAD om att det finns en naturlig drivkraft hos människor att hjälpa andra. Men jämfört med en välgörenhetsorganisation, som skramlar för att få ihop miljoner kronor till flyktingkatastrofhjälp, tror hon att det för en privatperson kan kännas lättare att ta sig an ett litet problem – som att skänka några kronor till strumpor.

– Crowdfunding har ju egentli-gen existerat lika länge som det har funnits samhällen. Förr kunde per-sonerna i en by gå samman för att bygga ett fattighus eller samla ihop till en gemensam traktor. Med tiden har insamlingen blivit allt med in-stitutionaliserad genom skatter och kontroller.

– Dagens crowdfunding är någon form av reaktion mot ett stelbent system. Men i och med att crowd-funding på nätet växer tror jag att även den kommer bli allt mer reg-lerad för att garantera att pengarna hamnar rätt. Och då kommer kanske en ny motreaktion från nästa gene-ration.«

”Dagens crowdfun-ding är någon form av reaktion mot ett stelbent sys-tem”, säger Anna Ardin,som samlade in 4 000 kronor på 13 timmar.

Det här samlade Anna in på 13 timmar4 000 kronor till ett parti strumpor samlade Anna Ardin in på 13 timmar tack vare crowdfunding… …och efter ytterligare fem dagar hade hon samlat in 4 000 kr till vilket räckte till

ett parti kalsonger. FOTO: PRIVAT

8 IMPUL S NR 8 2015

DET HÄNDER I SV Redaktör: Mats Nilsson // [email protected] // 08-587 686 39Sverige Runt

Allt fler vill bli biodlare. Norrbottens biodlarföre-ning var de första som fick information om det nya kursmaterialet från Sveriges Biodlares Riks-förbund (SBR.

BIODLING. 18 cirkelledare i Luleå fick en pre-sentation i oktober av Lotta Fabricius Kristiansen och Mo-nica Selling från SBR.

Magnus Ljung

från Sveriges Lantbruks-universitet

(SLU) gick igenom några saker att tänka

på för den som bedriver utbildning.

Utbildning för att bli biodlare startar van-ligtvis under våren hos Studieförbundet Vuxen-skolan (SV).«

1

5

9

7

42

3

8

6

11FREDAG

2015

DECEMBERPÅGÅNGI SV

ESKILSTUNA 9/2 2016Cykelmekarkurs i Eskils-tuna startar den 9 febru-ari 2016. Plats: Kungs-gatan 10. Tid: Tisdagar 18.30. Anmälan krävs. Grundläggande kurs.

GÄVLE 25/1 2016Prova på slända och spinnrock i Gävle. Start den 25 januari 2016. Plats: Hamiltongatan 1. Tid: 15.00. Ett tillfälle, cirka två timmar.

2SKARA

Ny studiecirkelFUNKTIONSNEDSÄTTNING. ”Låt fler få plats” heter ett nytt projekt som startas av Studieförbundet Vux-enskolan (SV) i Skaraborg.

Det handlar om att öppna för fler personer med funktionsnedsätt-ning på arbetsplatser.

I januari startar en stu-diecirkel som riktar sig till företagare.

3BURLÖV

Strid om ungdomarnas graffitimålningBurlövs ungdomsgrupp och Studieförbundet Vuxenskolan fick i upp-drag att måla en vägg i Burlövs center. Då började bråket.

GRAFFITI. Skisserna på målningen godkändes av köpcentrets ledning och ungdomarna kom igång. Men plötsligt ändrade sig köpcentrets ledning – kvinnan som bar hijab på konstverket

skulle målas om med långt hår.

Men ungdomarna i Burlöv United Artists

påpekade att Burlövs center för några år se-dan hade en utställning i samband med rama-

dan där skyltdockor vi-sades upp i hijab.

Nu har ledningen Burlövs center backat och kvinna med hijab är tillbaka på målningen. Ungdomarna har dess-utom fått en ursäkt.

– Det hade kommit in kommentarer från folk som sett målningen och så blev det bestämt att vi skulle måla om hela kvinnan, säger Ida Tadic till Sydsvenskan.«

Vill du också bli biodlare?1LULEÅ

Cirkelledarna i Luleå fick först se det nya studiematerialet om biodling.

Medlemmarna i Unity Burlöv.

NR 8 2015 IMPUL S 9

DET HÄNDER I SV Redaktör: Mats Nilsson // [email protected] // 08-587 686 39

Deltagarna i Onsdags-klubben i Nyköping gör nya saker varje gång de träffas. Under hösten har deltagarna bakat, gjort studiebesök och provat instrument.

FRITIDSKLUBB. Vid näst sista träffen före jul hade gruppen bjudit in Vero-nica Andersson (S), ord-förande i vård- och om-sorgsnämnden i Nykö-ping, för en frågestund.

– Alla deltagare i gruppen har varit med och bestämt vilka frågor vi ska ställa till Vero-nica Andersson, berät-tar Veronica Ekelin, cirkelledare som håller i Onsdagsklubben till-sammans med kollegan Morgan Sten.

– Vi har också läst studiematerialet Leva som Svensson, säger Ve-ronica Ekelin. Och före valet läste vi Mitt val.

ONSDAGSKLUBBEN ÄR en studiecirkel i Studie-förbundet Vuxenskolan (SV). För några år sedan lade Nyköpings kom-mun ner fritidsaktivite-ter för målgruppen per-soner med funktions-nedsättning och överlät den på studieförbund och föreningar.

Veronica Andersson är den första politiker som Onsdagsklubben bjuder in.

Den fråga som tar längst till att diskutera är färdstjänsten.

– Det finns problem

med färdtjänsten, säger Micke Bergendal.

– Det är krångligt, den håller inte tiderna och hittar inte, säger Eva-Lena Björnberg.

Veronica Andersson kan lova en förbättring till nästa år. Från februa-ri ska beställningscent-ralen ligga i Eskilstuna

vilket förhoppningsvis ska leda till bättre lo-kalkännedom. Nu ligger den utomlands.

Eva-Lena Nordin, fri-tidskoordinator i kom-munen, är med och lyss-nar på frågestunden.

– VI HAR STARTAT flera verksamheter tillsam-mans med SV, säger Eva Gagnö, verksamhetsut-vecklare i SV Sörmland inom området funk-tionsnedsättning.

– Vi ska ha en cirkel i december där delta-garna får laga julmat. Vi planerar också att ha en kort cirkel med brödbak under våren och kanske sommarmat med Marie Krantz som ledare.

Mats Nilsson

Klubben grillade politikern4NYKÖPING

Onsdagsgruppen i Nyköping är en studiecirkel i SV. I november bjöd de in Veronica Andersson (S), ordförande i vård- och omsorgsnämnden, vid datorn. Till vänster om henne Veronica Ekelin, cirkelledare.

5DELSBO

SlöjdjubileumHANTVERK. Tjejslöjdarna i Dellenbygden har haft en kamratcirkel i Studie-förbundet Vuxenskolan (SV) i 20 år. Nu planerar de för årets julmarknad på Carin Nilssons gård i Vedmyra, Delsbo.

6KALIX

TorsdagsdansDANS. Varje torsdag är det dans på äldreboen-det Skogsgläntan i Kalix. Det är Studieförbundet Vuxenskolan (SV) som anordnar dansen och andra aktiviteter. Ledare är Smina Fred riksson.

7BROBY

Lokal filmFILM. Lokalhistorisk film visades på kulturhuset Vita skolan i Broby, i samarbete mellan Stu-dieförbundet Vuxen-skolan (SV) och Broby bibliotek. Bo Svenie har producerat filmen som heter ”Emmislövsbilder vid Millenieskiftet”. Den handlar om lantbruket i Emmislöv och filmades mellan 2000 och 2004.

9BJURHOLM

DansuppvisningFÖRESTÄLLNING. Sång- och dansskolan i Bjur-holm hade en dansupp-visning för att visa vad de lärt sig. 22 barn har tränat sång och dans en kväll i veckan. Sång- och dansskolan har funnits i två terminer och spons-ras av kommunen och Studieförbundet Vuxen-skolan (SV).

TIDAHOLM. För att enga-gera fler i politiken bjöd Folkpartiet och Studie-förbundet Vuxenskolan (SV) in tidaholmarna till en diskussionskväll. Tanken var att fånga upp idéer och synpunkter från medborgarna om staden och framtiden. 8

Studiematerial.

10 IMPUL S NR 8 2015

DANS » JULIA BLIND

Julia Blind från Jokkmokk har en låga som brinner starkt för integration. Just nu sprider den sitt ljus på danskursen hon håller genom Studieför-

bundet Vuxenskolan ( SV) i Piteå. Redan för tre år sedan började

hon som ledare i dans och gymnas-tik för barn och ungdomar i Jokk-mokk.

Nu går hon andra året på en spets-utbildning dans på Strömbackasko-lan i Piteå men leder danskursen på fritiden. Tillsammans med några av deltagarna har hon även startat dansgruppen OneOfAKind-crew som hon även är medlem i.

– Dansen är en bra metod att lära känna nya människor. Den är ett eget språk. Det har inte varit någon stor språkbarriär egentligen för de

har egentligen bara härmat mig, sä-ger hon.

Julia Blind har alltid varit intres-serad av and ra kulturer men det var när hon på riktigt lärde känna en kille på ett asylboende i Jokkmokk som hennes eld för integration tän-des. Killen hon lärde känna från Eritrea är en av hennes bästa vän-ner nu.

– Jag kände att jag ville göra nå-got för samhället. Jag vill att de ska få en fristad. De har gått igenom mycket tunga saker som vi inte kan föreställa oss. För mig funkar dan-sen som ett andrum och jag tänkte att det kanske är så för dem också.

HON TOG KONTAKT med SFI-lärarna på skolan och bjöd in alla som lärde sig svenska där till ett prova på tillfälle.

– Jag trodde att det skulle komma några stycken. Alla var i princip där, cirka 50 stycken.

Julia Blind berättar att de under pauserna även diskuterar hur de uppfattar varandra, fördomar, skill-nader och likheter med varandra mm.

– Jag är en multikulturell svamp. Jag hoppas att kunskapsutbytet är lika stort åt båda hållen och att vi kan bygga förståelse för varandra.

HON FÖRSÖKER SPRIDA den kunskap hon får genom debattartiklar och krönikor.

– Jag formulerar det jag ser och försöker förmedla det till resten av det svenska samhället. Jag ser mig själv som ett verktyg mellan de här två världarna.«

Julia Blind, 17 år, vill bidra till en ökad förståelse mellan olika kulturer. En gång i veckan deltar unga nyinflyttade asylsökande från olika kulturer i hennes hiphop-kurs. – Dansen är ett eget språk, säger hon.TEXT KIRSI POIKELA FOTO JULIA CARLZON

Allt går som en dans, Julia

”Dans är ett bra sätt att lära känna andra människor. Dansen har ett eget språk”, säger Julia Blind.

NR 8 2015 IMPUL S 11

Kämpa för något störreän ditt egen välmående

Krönika …OM ATT FÖRVANDLA NACKDEL TILL FÖRDEL

Alexandra Pascalidou är journalist, författare, bloggare och programledare.

ALEXANDRAPASCALIDOU

Min pappa gjorde karriär. Han gick från simpel städare till fönsterputsare, sa jag på en föreläsning och folk skratta-de. Det var inget skämt. Men

det spontana skrattet fick mig att tänka till när jag nyligen bjöds in till Karlstad universitet för att inspirera studenter med mina Karriärtips.

I min krets existerade inte ordet karriär. Allt handlade om hårt arbete som fjärma-de oss från fattigdomens bojor, från vräk-ning och utarmning. Arbete som för alltför många var synonymt med förslitnings-skador och i värsta fall, som i pappas fall, arbetsplatsolyckor. Som barn minns jag att pappa ibland sov på golvet för att räta ut ryggen. Mamma har haft ont i kroppen så länge jag kan minnas av barnomsor-gens belastningar och städbranschens slit. Ändå var de nästan aldrig sjukskrivna.

Karriär var något andra gjorde. Inte mamma som mitt i livet utbildade sig till förskollärare. Inte pappa som lärde sig putsa fönster klättrandes som en spindel på glasfasaderna. Karriär kopplas konstigt nog oftast till akademiker med visitkort.

SIKHEN HERR SINGH från Punjab, som körde taxin till Centralen i gryningen, sa: ”Efter att ha varit elektriker i 15 år i Sverige kan jag ge dig ett karriärstips. Det som avgör din karriär är dina ’nära och kära’. Det är det vi kallar vänskapskorruption och ne-potism. Ett mer förskönande ord är ”nät-verk.” Har du rätt nätverk och råkar du dessutom födas rätt in i maktens korrido-rer är röda mattan redan utrullad.

Men det är inte kört för oss andra som är sprungna ur den svenska arbetarklass-

myllan. Vi behöver bara inse att vi behöver prestera mera. Och det kräver kraft som vi kan hitta i de mörkaste skrymslen och vrår.

FÖR MIG HAR segregationens smärta, utan-förskapets ursinne och marginaliseringens revanschlust blivit mina drivkrafter. Det handlar helt enkelt om förmågan att för-vandla nackdelar till fördelar. Som invand-rarflicka från en skilsmässofamilj i fatti-

gaste förorten hade jag alla nackdelar som krävdes för att bli – just – framgångsrik. Vreden och revanschlusten i att motbevisa olyckskorparna och domedagsprofeterna blev en motor i baken. Så har du blivit mobbad, trakasserad, stigmatiserad har du alla skäl att piska upp patos och mot-ståndskraft.

TY FRAMGÅNG HANDLAR inte bara om att ”bli sin egen lyckas smed”. Framgång är att bidra till en värld som inte sätter krokben för kompetens, kapacitet, kraft bara för att den kommer i en färg och form som inte passar in i pusslet. Att lyckas betyder för mig att bända upp dörrar, lyfta flera och lyckas klämma in dem genom nålsögat. Så finn något större än ditt eget välmående att kämpa för. Hitta din mission och pas-sion i livet och se varenda dag som en ny chans.

Även om man känner sig mindre krea-tiv eller saknar ett jobb att gå till kan man överraska både sig själv och sin omgivning genom att strö lite kärlek i sin väg. Man kan bestämma sig för att verkligen möta människor. Kanske möter du en ledsagare, en läromästare, en budbärare som öppnar nya fönster och släpper in frisk luft.

SÅ RUSTA DIG med kunskap, kartor och kompass för livets labyrinter. Hitta det du brinner för och sträck på dig oavsett om det handlar om att putsa fönster för att ge människor bättre utsikt eller att bjuda på en alternativ insikt. Finn alternativa flykt-vägar och ha alltid en Plan B i bakfickan. Själv har jag till och med en Plan X. Om allt går åt helvete. Vilket det gör titt som tätt.«


PORTRÄTTET » STINA STOOR

Stina Stoors kritikerrosade debut ”Bli som folk” öppnar upp ett vidunderligt landskap med västerbottnisk vildmark och trasiga re-lationer där barnets perspektiv tas till vara. En egenutvecklad västerbottnisk dialekt i

dialogerna, öga för detaljer och förkärlek till naturen lyser igenom och skänker spänning och autencitet. Det gemensamma temat för dessa nio kärnfulla berättel-ser är – i rak motsats till den något ironiska titeln – att man ska staka ut sin egen väg och våga ta plats. Precis som Stina Stoor till slut samlade mod till.

Vi möts långt från vildmarken i Nolaskogsområdet i södra Västerbottens län, där hon bor med man och två småbarn en bit utanför Bjurholm. Hemma hade hon haft pannlampan på, skruvat, bankat och satt på kupévärmaren för att rören i pumphuset skulle tina upp. Men ovanligt nog för en debutant blev hennes

”Bli som folk” nominerad till Augustpriset. Dagen efter Augustgalan befinner vi oss på ett koreanskt hak i ett av Stockholms bullrigaste områden, ett stenkast från Centralstationen.

– Det är underligt. När jag är ensam till fjälls, skogs eller vid havet känner jag att jag är med och är både trygg och enkel. Men i en storstad är jag ensam. I en stad blir allt komplicerat av samspel, möten och ”inte möten” – blickar som inte ska mötas. I en stad krävs det hela tiden stor tillit till andra – bara en sådan sak som att jag måste lita på att ingen puttar ut mig på ga-tan vid ett övergångsställe, säger hon.

VÄSTERBOTTEN HAR FÖTT flera litterära giganter. Men på åtminstone en avgörande punkt skiljer hon sig från författare som PO Enquist och Torgny Lindgren som växte upp i byar och hade kompisar. Hon växte upp

Trots avsaknad av gymnasieutbildning och föräldrarnas förmaning att ”bli som folk” och skaffa sig ett vanligt lönearbete har västerbottniska författaren Stina Stoor haft en flygande start med sin aktuella och hyllade novellsamling ”Bli som folk”. Viljan att ge de egna barnen en bättre och gladare mamma har till slut övervunnit jantelagen, ensamheten och depressionerna.TEXT EYAL SHARON KRAFFT FOTO THRON ULLBERG

Hon samlademod och klevut ur skuggan

»


tämligen isolerad. Kortaste vägen till hennes närmaste vän var två och en halv kilometer lång och gick genom en ogenomtränglig skog med stenblock som bildade fuktiga grottor. Eggande för en flicka med livlig fantasi, men också skrämmande.

– Risken var att jag skulle drömma bort mig i grot-torna och aldrig komma fram.

Värre än isoleringen var rådande tideräkningen när hon kom till, tiden efter Stefans hjärnblödning.

Stefan var hennes 15 år äldre storebror. Hjärnblöd-ningen som drabbade honom som elvaåring ställde allt på ända och blev en vattendelare. Tiden före var ljus och levande, tiden efter var död och ensam. Stinas tid.

– Jag fick höra vilken ängel Stefan hade varit – både duktig i skolan och vacker. Pappa och han var väldigt nära. När det hände gick båda sönder. Pappa slutade att spela instrument på fritiden; hans enda glädje var att fiska och jaga, men även det förlorade sin enkelhet efter Tjernobylolyckan. Han var tydlig med att livet var slut.

I DETTA MÖRKA mentala ödelandskap hade mamman kunnat vara en ljuspunkt. Men eftersom pappan inte fungerade och gick på tillfälliga bidragsfinansierade ALU-jobb, tvingades hon ta ett större försörjnings-ansvar. Som laboratoriesassistent på Norrlands univer-sitetssjukhus i Umeå hade hon två timmars pendlings-tid och uppemot tolv timmar långa arbetspass.

– När hon kom hem somnade hon framför tv:n.Hur kunde ett litet barn överleva i en nästan död

värld?Stina Stoor skingrar sitt inneboende allvar med ett

litet leende.– Jag lärde mig att gå till grannarna. Det var en bra

bit bort och nedför en brant backe, men där fanns flera gamla kvinnor som bakade rullrån, tunna frasiga våff-lor som rullas ihop. Tant Malin bakade de godaste rull-rånen. Skriv det.

Därutöver fanns det böcker. Harlequin Erotic och Harlequin Passion som pappa köpte i kiosken sedan lågstadieläraren tyckte att sjuåriga Stina skulle få läsa.

– Det var jättekonstiga böcker. Klart att jag blev nyfi-ken, sex är spännande.

Framförallt fanns skrivandet. Små lappar på köks-bordet som mamma skulle läsa när hon kom från job-bet efter dotterns läggdags.

– Att skriva till mamma var mitt sätt att försöka bli älskad. Det var så jag lärde mig att skriva. Ofta skrev jag om konflikter med pappa, när vi bråkade och han hade skrikit. Skrev min egen version av det som hände. För att få hennes uppmärksamhet var jag tvungen att anstränga mig. När jag skrev tillräckligt bra kunde hon gå in i mitt rum, klappa mig på huvudet och säga att jag hade rätt, säger hon med handflatan mot kinden.

Så denna förbindliga, allvarsamma blick:– Den enda gång jag sa något viktigt när jag växte

upp var när jag skrev.

SOM ÅTTA-NIOÅRING INTRÄFFADE något avgörande, något som etsade sig fast i minnet, men som hon hittills inte berättat offentligt om. Flickan Stina Stoor gick på alla tillgängliga religiösa sammankomster, utan att vare sig hon eller föräldrarna var det minsta gudaktiga.

– Jag tyckte att det var underbart att ha någonstans att gå efter skolan och få ostmackor och varm choklad

i stället för att vara ensam hemma. Berättandet under sammankomsterna var väldigt inspirerande. Jag lärde mig att mitt i vardagen lämna utrymme åt det fantas-tiska, med äventyr, kameler och mirakel.

Ett mirakel är ett rätt träffande ord för att beskriva det som utspelade sig i Evangeliska Fosterlandsstiftel-sens bönehus i trakten, en rödtimrad stuga med höga fönster i skolsalen. I predikstolen står lilla Stina och läser upp ett julspel som hon skrivit åt sig och några medverkande kamrater. Hela byn, en församling på

PORTRÄTTET » STINA STOOR

– Jag har aldrig dis-kuterat böcker med någon annan. Om jag hade gjort det, hade jag kunnat ha en helt annan medvetenhet om saker och ting. Att prata med andra är ett väldigt bra sätt att fundera på saker, säger Stina Stoor.


ett 20-tal vuxna och barn (dock inte föräldrarna), sitter och slukar hennes ord. Hon vågar träda fram och ta plats.

– Jag måste ha känt att det inte var så farligt. Och eftersom jag inte blev förvisad från trakten bör det betyda att det gick bra.

TROTS ATT SKRIVANDET fortsatte gick emellertid inget annat sär-skilt bra. Efter problem redan i högstadiet hoppade hon av gym-nasiet.

– Ingenting i skolan passade mig. Jag blev deprimerad och var ledsen, ett ledset barn. Jag hade svårt att interagera med alla de glada barnen, säger hon och tug-gar på en vegetarisk vårrulle.

Okänt kött är hon djupt skep-tisk till.

Estetiskt gymnasium med tea-terinriktning i Umeå var en idé hon tände på och som hade kun-nat bli räddningen. Föräldrarna fick veta. Men nej och åter nej. ”Bli som folk” var den ständiga förmaningen.

– De ville att jag skulle bli något rejält och värderbart. Bilmekani-ker, läkare, vad som helst nyttigt, bara inte en estet.

Så hon blev – ingenting, i varje fall i hennes ögon. Vid fyllda 25 fick hon förtidspension.

Ändå fortsatte hon att skriva. En dagbok, i hemlig-het. Det gav tillfredsställelse. Hon gifte sig och fick barn, men kände ändå att hon var just ingenting.

– När jag träffade människor skämdes jag fruktans-värt då de undrade vad jag sysslade med. Jag hade inget svar som ens kändes okej. Jag kommer ihåg mina barns ögon som tittade på mig från tvillingvagnen. Vad skulle de tänka om mig när de växer upp? Att jag var psykiskt sjuk, att det var fel på mig, att jag inte dög nå-gonting till?

DESSA MOTBJUDANDE FUNDERINGAR satte ett väldigt mod i rörelse, vilket hon antagligen hade i sig sedan framträ-danden i bönehuset. Modet behövdes inte minst för att övervinna jantelagen som ringde i öronen och ifråga-satte hennes rätt att göra sig märkvärdig och skriva när det redan fanns så många andra författare.

Hon fattade ett beslut, att tävla i landets största novelltävling, 29 år gammal. Så hon satte sig i sin ”bryggstun” (bagarstugan på västerbottniska) i en gungstol ihopkrupen med benen uppdragna under sig. Hon skrev för hand i en svart anteckningsbok med mjuka pärmar i A5-format.

Nio dagar tog det, sedan var novellen ”För vår del” klar. Den vann det prestigfulla Umeå Novellpris 2012.

Stina Stoor kunde för första gången i livet lämna barndomens långa skugga av livet efter hjärnblödning-en. Det ljusa livet hade just begynt för den nyfödda författaren.

– Priset betydde väldigt mycket för mig. Det för-ändrade hela mitt liv. Jag vann pengar, mycket pengar,

50 000 kronor så vi kunde laga ett tak där det regnade in. Fram-för allt fick jag rätt att skriva när det var ett avlönat jobb.

BLAND DET FÖRSTA hon gjorde efter segern var att ringa Försäkrings-kassan och avsluta sin sjukpen-sion för att kunna ha en egen firma med F-skattsedel.

– Handläggaren gapskrattade. Han hade aldrig hört talats om någon som sa upp säkra pengar för att bli – författare.

Sedan har framgångarna dug-gat tätt. Ett förlag hörde av sig och förskottsbetalade för en no-vell. Också Sveriges Radio hörde av sig och beställde en novell. Novellen, ”Gåvan”, vann Sveriges Radios novellpris 2013.

Priset ledde till medverkan på Bok&Biblioteksmässan i Gö-teborg 2013, där hon stötte ihop med någon som påstod sig vara förläggare på ett av landets ledan-de förlag. Hans önskan var att hon skulle skriva en hel novellsamling åt förlaget. Det smått surrealistis-ka samtalet avslutades med att mannen överräckte henne ett avrivet blad ur mässprogrammet

med sitt namn på.– Det hela kändes väldigt suspekt, jag var helt en-

kelt inte förberedd på att det skulle kunna gå så bra för mig.

NU ÄR DENNE man hennes förläggare på Norstedts och den utgivna novellsamlingen har hyllats av en enig kri-tikerkår som bönar och ber om mer från Stina Stoor.

– Jag hade nog inte gjort det här om jag inte känt att jag hade någon att göra det för. Jag försöker att rädda mig från att vara lika bitter och sårad av livet som jag annars hade kunnat bli. En sorglig människa som inte tar vara på sina chanser i livet. Det är mycket bättre för mina barn att de har fått en mamma som de kan vara stolta över.

Och efter en stunds eftertänksamhet:– Mina problem försvann inte med framgångarna.

Jag har fortfarande svackor där jag har det svårt. När jag faller ner i dem kan det kännas hopplöst. Men jag har styrkan att gå upp på morgonen för att det finns någon att göra det för. Drivkraften är att ge mina barn en bättre och gladare mamma.

FÖRFRÅGNINGARNA FORTSÄTTER ATT strömma in och där-med skrivandet. En teater ber om en pjäs, Radiotea-tern likaså. På alla förfrågningar brukar hon svara att hon inte kan, men att hon ska försöka. Hon vågar gå vidare trots det förflutna.

– Jag kanske kommer till en punkt då jag säger ”jag kan”, men just nu är skrivandet fortfarande ett mys-terium för mig. Det blir obegripligt hur det går till när texten lyfter. I dag kan jag ibland även elda upp texter som känns rätt. Jag måste lära mig att inte elda upp det som jag skriver på dåliga dagar.«

Namn Stina Stoor.Ålder 33 år (34 den 6 januari).Familj Gift med Petter, två barn i åldrarna 5 och 6 år.Bor I byn Balåliden utanför Bjurholm.Gör Författare.Aktuell Med novellsamlingen “Bli som folk”.

Exklusivt Stina Stoor>>


XX » XXX » X

Åke Emilsson, försedd med munskydd och skyd-dande plast, är snabbast framme vid väggen med en sprayflaska i högsta

hugg.

– Nu ska gamlingarna sätta färg på tillvaron, hojtar han glatt och strax växer lila krumelurer fram på väggen.

När han satt igång med sin py-sande färgburk vågar sig också de

andra seniorerna från Sveriges Pen-sionärsförbund (SPF Seniorerna) fram till väggarna. Snart har alla seniorer i sällskapet greppat en sprayburk och färglägger Stenkros-sens graffiti väggar i Lund under högljudda kommentarer.

– Vilken färgglad tillvaro, skämtar någon fnissande medan figurer och bokstäver växer fram på väggarna.

De 35 seniorerna är uppdelade i tre gäng. Uppgiften är att

med sprayfärg i regnbågens alla färger snitsa till skis-ser där det står ”SPF!” med svarta meterhöga bokstä-

ver.

De satte

på buss-utflyktenGör något kul tillsammans så blommar idéer till nya samarbetsformer upp. Så tänkte Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Skåne när en busstur för seniorer planerades. Resultatet blev över förväntan, inte minst tack vare en omtumlande lektion i graffiti. TEXT SVEN ROSELL FOTO MARTIN LINDEBORG

SV » SENIORER


sprayade figurer mest förknippats med förargligt klotter, men nu inser de att graffiti kan vara både snyggt och en seriös konstform.

– Det här var roligt! Men svårare än man skulle kunna tro. Burkarna är inte så lätta att hålla i, säger Viola Hansson, som tillhör SPF i Färing-tofta. Hon hade aldrig kunnat tänka sig att hon en dag skulle stå och spraya färg på en vägg.

– Försök att hålla burken lite närmare väggen, upp-manar Joakim Starkenberg, som är projektledare och den som håller i lektionen.

Graffitilektionen var ett

inslag på en busstur som SV i Skåne arrange rat tillsammans med SPF.

– Vi ville göra något annorlunda och behövde en nystart inför 2016. En kul grej för att stärka samarbetet med SPF, förklarar Sandra Nilsson, verksamhetsledare för SV i Trelle-borg.

HELA 18 SPF-FÖRENINGAR i Skåne var representerade på bussturen.

Medlemmarna hade tillfälle att lära känna varandra. Stämningen var på topp och många uttryckte en önskan om fortsatt samarbete under

så här trevliga former.

– Jag förstår ungdomarna – det här är roligt, säger Åke Emilsson skrattande när han beskådar resul-tatet.

ÅKE EMILSSON HAR aldrig målat eller tecknat tidigare. Att det skulle vara så här kul hade han aldrig kunna fö-reställa sig. Bredvid honom fotogra-ferar flera av seniorerna konstver-ken med sina smarta telefoner. Andra betraktar skapelserna med kaffe och kaka i hän-derna.

Graffiti var en ny erfa-renhet för samtliga SPF-seniorer. För de flesta har »

Seniorer i Skåne provade på som gatukonstnärer för en dag. Hans Nils-son är fokuserad på uppgiften och Viola Hansson spanar in en ledig väggyta medan hon väntar på sin tur.


SV » SENIORER

Dagen inleddes med guidat mu-seibesök i Tyringe. Efter gemensam lunch bar det av till Stenkrossen i Lund där det vankades lektion i graffiti. Platsen var väl vald. Sten-krossen är en mötesplats som vill uppmuntra generations- och gräns-överskridande tänkande med fokus på återbruk plus ekologisk och social hållbarhet. Här finns teaterscener, stadsodling, workshopytor och utrym-me för gatukonst.

PROJEKTLEDAREN JOAKIM Star-kenberg berättade för seniorerna att graffitin efter hand utvecklats till en konstform. Tidigare klassades den rätt och slätt som klotter. En bud-kille i New York med sina signaturer på 1970-talet anses vara den som lade grunden till graffiti.

– Seniorerna är jätteduktiga. Fak-tum är att resultatet blir lika bra oavsett om det är unga eller gamla som skapar konsten. Det är bara höjden som skiljer konstverken åt, säger han och berättat att han hål-lit i graffitilektioner för alla ålders-grupper.

För att få till ett bra konst-verk måste man planera, undervisar han. Motivet ska tänkas ut först och så sprayar han upp ett fantasieggande an-

sikte på en vägg. Efter någon minut är det klart.

I BUSSEN PÅ väg hem gav Stefan The-ander, verksamhetschef för SV i västra Skåne, en intensivlektion i att spela stränginstrumentet ukulele. Tio exemplar fanns med på resan.

Stefan Theander är något av en ambassadör för ukulele. För några år sedan såg han till att världsrekordet i ukulele hamnade i Helsingborg. Då

samlades 1 547 personer och spelade på instrumentet sam-

tidigt. Den här gången sjöng och spelade

35 seniorer hela vägen tillbaka till Höör. Vid Höörs station framförde en spontant sammansatt orkester dansbandslåten ”Leende guldbruna ögon”.

– Folk som gick förbi tittade lite förundrat, berättar Sandra Nilsson och skrattar.«

Åke Emilsson delar ut uppgifter till kompisarna i sin grupp medan graffitiexperten Joakim Starkenberg (till vänster) instruerar. Elsie Andersson lyssnar intresserat (delvis skymd av den svarta handsken).

Viola Hansson lärde sig snabbt att grep-pa färgburken på rätta sättet.

– Graffiti var ett lite märkligt, men väldigt roligt och lättsamt in-slag, tyckte Hans Nilsson som tillhör SPF Östra Färs.


Drygt 100 av Sveriges dagstidningar finns nu

som oavkortade taltidningar. Med andra ord

kan du själv äntligen välja vilka nyheter som

du vill läsa. Från världspolitik till Dagens ros.

För mer information: Kontakta din lokala

dagstidning eller gå in på taltidningarna.se

Nu finns hela din dagstidning som taltidning.


HIPHOP » BREAKING

Till hiphopkvällen kom dansgrupper, så kallade crews, med dansare från bland annat Ryssland, Frankrike, Polen och Nor-

den och utmanade varandra och lo-kala förmågor.

Gonzalo ”Gonzo” Reyes från SV

Göteborg är grundare av Hiphop-akademien och även nationellt an-svarig för hiphopkulturen på SV. Han arrangerade kvällen tillsam-mans med Johan Lundin (flerfaldig svensk mästare i breaking) och be-rättar om idén bakom West Coast Resurrection:

– De flesta breakingjams som anordnas har ett tävlingsfokus. Vi vill med vårt jam komma tillbaka till hur det var förr innan det blev så tävlingsinriktat. ”Old skool shit” helt enkelt – med spontana battles, mer dans och flera cirklar (så kall-lade cyphers) igång samtidigt som

Hiphopkväll med baraVINNAREDet är fredagkväll i Göteborg och dansare från hela världen har kommit till breakingjamet West Coast Resurrection i SVs nya hiphophus. Kvällen är starten på en helg med hiphopkultur i Hiphopakademien i Gamlestaden och Ungdomens Hus i Partille. TEXT OCH FOTO EDWARD FORSLUND

Publiken fyller Hiphop-

akademiens läktare.

La Smala från Frankrike.


som vill får utrycka sig i sin dans utan att bli bedömda helt och hållet. Samtidigt plockar vi ut bästa cypher king, bästa cypher queen och bästa cypher kid som hedras med varsin medalj. För att göra det ännu mer attraktivt och inspirerande bygger vi på med ett så kallat ”ten to smoke

battle” där fem inbjudna kända b-boys och b-girls får möta de fem bästa cypherdansarna under kväl-len.

DJ ILARI FRÅN Finland och DJ Katrine från Danmark har redan fått hu-set att vibrera av tunga beats när

både dansare och publik kan växla fritt emellan. Det blir mer levande och integrerande för både dansare och publik.

GONZALO REYES fortsätter:– Effekten vi är ute efter är att få

en mer avslappnad miljö där alla

Ett glatt gäng från Unity Halland var på plats under arrang-emanget.

Två av de yngre besökarna lär var-andra danssteg.

Predatorz från Ryssland.


HIPHOP » BREAKING

klockan slår sex och dörrarna öpp-nas för att släppa in de första besö-karna. Det är stor mångfald bland alla nyfikna som kommer – några barn tittar på de äldre som värmer upp inför kvällen och härmar deras rörelser och kvällens äldsta dansare, 75-åriga Monica ”Krazee Grandma” Masuda stretchar mot en vägg och pratar med B-boy Salim från Frank-rike. Det franska crewet, La Smala, har varit i Sverige förut och tycker om den öppna attityden när de be-söker jams här.

– I Frankrike är hiphopelementen mer separerade; man brukar sällan både dansa, rappa och måla graf-fiti till exempel. I Sverige förenar man ofta dj, rap, graffiti och brea-king. Dessutom är det lite hårdare stämning hemma i Frankrike vid en battle – det gäller att vinna till varje pris. I Sverige är det mer öppen at-tityd och mer ödmjukt, säger B-boy Salim.

SNART STARTAR KVÄLLENS cyphers. Det är då breakandet kommer igång på allvar och finalisterna blir ut-valda till kvällens sista battle. Innan dess får vi en pratstund med det ryska crewet Predatorz som kom-menterar det faktum att Hiphop-akademien är statligt finansierad.

– I Ryssland får hiphopkultur i stort sett inget stöd av staten. Den stöder bara sådant som anses vara rysk kultur eller sport. Breakdance är ingetdera. Men vi hjälper var-andra inom hiphopkulturen så det

händer mycket ändå, säger Preda-torz.

De berättar också om sin syn på stora tävlingar och mindre jams:

– Man kan dela upp breaking i två delar; tävlingar är en sak – där ska man vara bäst, ha attityd och vinna priser. Den andra, äkta delen, är det som händer denna kväll, det är cyphers då man står i ring och dansar för varandra, utmanar varan-dra, inspirerar varandra och lär av varandra. Där finns egentligen inga vinnare – det viktiga är att vinna re-spekt genom att vara en bra männis-ka, dansa på sitt eget sätt och vara ödmjuk. Det är det som är hiphop

på riktigt, menar Artem ”BeatMas-ter T” från Predatorz.

OCH NU ÄR det dags för ”hiphop på riktigt”, för kvällens host Foolish har greppat micken för att förklara kvällens regler och manar alla dan-sare att bilda cyphers runt om på Hiphopakademiens stora dansgolv. En stund senare har fyra ringar av applåderande breakare och åskå-dare bildats där det gäller att våga stiga in i ringen och visa sina moves. En av de tre domarna, Yoshi från Japan, betraktar intresserat en av ringarna för att sedan gå vidare till nästa.

När Impuls lämnar West Coast Resurrection är jamet i full gång och ingen verkar vilja vila muskler-na inför lördagens breakjam i Par-tille. På söndagen bär det åter av till Hiphopakademien för en workshop med domaren Yoshi, som även är medlem i crewet ”Mortal Kombat”, samt premiär för filmen om Breaka-delics: ett svenskt all-star-lag som reste till USA för att tävla mot de allra största.«

Battle Tävling.Breaking En dansstil inom hiphopkulturen som ofta innehåller akrobatiska steg och rörelser nära golvet. Namnet ”breakdan-ce” anses av många inte vara den korrekta termen.Breakare Dansare, en utövare av breaking. B-boy/B-girl Manlig respektive kvinnlig breakare.Crew En grupp/ett team.Cypher En ring med personer som freestylar genom rap eller dans där utövare får ta plats utan att bedömas i tävlingsform.Host Säger man oftast i hiphopsammanhang i stället för värd.Jam En träff (event) där man samlas kring hiphopkultur.Breakingjam Ett arrangemang som är dedikerat till breaking.Moves Danssteg eller rörelser.Old skool Härstammar från ”old is kool” som utvecklades till ”old’s kool” som sedan blev “old skool” vilket betyder gammalt är coolt. Man pratar också om gamla skolan (80-talet) och nya skolan av hiphop.Ten 2 smoke (ten to smoke) En typ av battle. Elva breakare står i en cypher och dansar mot varandra. För att vinna måste man vinna över tio andra. ”Smoke” är slanguttryck för att elimi-nera eller slå ut. Ten 2 smoke = ten to smoke = tio att slå ut.4 vs 4 Två crews med fyra breakare var tävlar mot varandra.

Hiphop Några termer>>

B-boys och b-girls har samlats i en stor cypher för att ut-mana varandra.

ArrangörernaGonzalo ”Gonzo” Reyes, till vänster, och JohanLundin.

En B-boy visar sina moves i ringen.

75 -åriga Monica ”Krazee Grandma” Masuda missar aldrig ett jam, och har åkt från Stockholm för kvällens event.

Träffa någon du inte har sett på länge.Kommer du ihåg henne? Hon som busade och skrattade högt. Som engagerade sig

i saker så intensivt att hon glömde tid och rum. Våra studiecirklar har förmågan

att väcka gamla drömmar och intressen och ge dem nytt liv.

Hos oss hittar du cirklar i fler än 200 olika ämnen som kan leda till spännande

insikter. Är det ingen som passar? Starta en egen cirkel. I vad du vill. Var du vill.

Vi finns på fler platser än något annat studieförbund. Välkommen till sv.se

MAD


Träffa någon du inte har sett på länge.Kommer du ihåg henne? Hon som busade och skrattade högt. Som engagerade sig

i saker så intensivt att hon glömde tid och rum. Våra studiecirklar har förmågan

att väcka gamla drömmar och intressen och ge dem nytt liv.

Hos oss hittar du cirklar i fler än 200 olika ämnen som kan leda till spännande

insikter. Är det ingen som passar? Starta en egen cirkel. I vad du vill. Var du vill.

Vi finns på fler platser än något annat studieförbund. Välkommen till sv.se

MAD


FLYKTINGAR » DET NYA LIVET I SVERIGE

Maria Hussami jobbar på Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Boden och försöker återskapa min-nen av hur det var att kom-ma till Sverige.

MARIA HUSSAMI VAR drygt fem år gammal när hon kom till Sverige från Bulgarien. Maria och hennes mamma Shiler reste med färjan från Polen till Ystad och steg i land på okänd mark.

– Efter den första inledande intervjun med gränspolisen blev vi skjutsade till ett boende. Dit kom en polisbil och en po-lisman steg ur. ’Välkomna till Sverige! Ni måste vara hungriga. Vi har varma matlå-dor här’, sade de.

– Detta är en sak som min mamma be-rättat. Tyvärr minns jag det inte själv, be-rättar Maria Hussami, som nyligen börjat ta reda på mer om hur det var när hon kom till Sverige.

I somras råkade hon köra förbi en skylt som väckte en del funderingar.

– Längs en väg i de jämtländska sko-garna såg jag en skylt som det stod Ham-marstrand på. Plötsligt kom jag på det, det var i Hammarstrand som flyktingför-

läggningen fanns, det var där vi bodde. Jag har hört mina föräldrar prata om Hammarstrand, att jag lekte med jämn-åriga, att volontärer hjälpte oss, att vi hade det bra.

– Jag var fem och ett halvt år men jag minns inte. Jag vet inte om det är bra el-ler dåligt att jag inte minns. Jag vet bara att jag inte minns.

MARIAS MORFAR FANNS redan i Sverige när Maria och hennes mamma kom hit.

– Morfar var politiker och författare. Han verkade för kurdernas autonomi, berättar Maria.

Allt gick fort, både uppehållstillstånd och boende blev klart snabbt.

– Mamma och jag kom till Sverige i juni 1989, i augusti fick vi uppehållstill-stånd, i december anslöt min pappa och i januari 1990 blev vi placerade i Boden.

Boden var en stor militärstad. Texten ”Inga utlänningar äga tillträde” fanns på många skyltar utanför militära skydds-områden i staden ända till 1997.

INTEGRATIONEN GÅR FÖR långsamt ibland, tycker Maria. I sitt jobb på Studieförbun-det Vuxenskolan vill hon skapa mötes-platser för nyanlända och människor som bott i Boden längre. Hon förmedlar kon-

takt och bygger nätverk. Män-niskor som hittar till Bodens alla fiskevatten tar till exempel gärna med sig folk som inte gör det, säger hon.

– Och sen börjar de hälsa på varandra på stan också.

– Det är viktigt att bryta människors utanförskap, alldeles oavsett varför det uppstått. När mina för-äldrar kom hit hade de jobb inom ett år, de var läkare. Nu tar det ofta längre tid, även för dem som har utbildning.

MARIA HUSSAMI FÅR ibland höra saker som det kan vara svårt att förhålla sig till.

– Människor jag möter betraktar mig som svensk. Jag är ju det. Ibland märker jag av en slags vardagsrasism. Vissa saker känns okej för folk att prata om inför mig efter som ’jag inte är som de andra invandrarna’. Ibland får jag höra ’det gäller ju inte dig, du är ju svensk’.

– Ja, jag är svensk. Samtidigt har jag erfarenheter som inte alla svenskar har. Det är bara det att de inte syns eller hörs på mig.«

Vägen till ett nytt liv i Sverige

De har kommit till Sverige på olika vägar. Men alla har ett gemensamt: De har funnit ett nytt liv i Sverige. Här är deras berättelser.BERÄTTAT FÖR MATILDA ASP OCH MATS NILSSON

Maria: Integrationen går för långsamt ibland


Gonzalo J Reyes startade hiphopakademin på Brahegatan 11 i Göteborg. Han kom till Sverige när han var tre år gammal.

SOM VUXEN HAR Gonzalo J Reyes, oftast kallad Gonzo, intresserat sig allt mer för vad som egentligen hände när han var liten. Famil-jen flydde från Chile när han bara var två år gammal.

Pappan förvann och var borta i fem dagar utan att familjen hade en aning om var han var.

– Jag kommer inte ihåg något från den tiden men mamma har berättat att militärpolisen fängslade pappa efter statskuppen för att han var fackligt aktiv. När han släpptes fri tog han sig som politisk flykting till Sverige och vi an-dra i familjen kom strax efter.

Nu bor Gonzalo på Hisingen i Göteborg tillsammans med Sofia och ett barn – Lara-Li – som inte har fyllt ett år än. Han pratar span-ska med Lara-Li, precis som hans föräldrar gjorde med honom.

– När jag hälsar på i Chile betraktar de mig som svensk. Här hemma betraktas jag ofta som invandrare. Förmodligen för att jag är mörkhårig och har ett spanskt namn, säger Gonzalo J Reyes, som i sin dagliga gärning möter nationaliteter från alla världsdelar.

MUSIK HAR HELA tiden funnits i hemmet. Från salsa till rap. Han startade och driver Hiphopakademin i Göteborg sedan 2003, en samlingsplats för många ungdomar. I dag är han anställd av Stu-dieförbundet Vuxenskolan.

– Jag började spela trummor när jag var elva, tolv år gammal och har varit med i många olika band och konstellationer. Fram till 25-årsåldern bodde jag i Hammarkullen och då var jag och min bror med i ett band med tio medlemmar från olika ställen i världen. Det hette Hammer Hill Click. Vi gjorde en dokumentärfilm som hette ”88 Soldiers” och som visades på tv. Vi stod på scen på Stads-teatern i Göteborg, Dramaten i Stockholm och satte upp en musikal.

Något förändrades i och med diskoteksbranden 1998. 63 ungdo-mar omkom och hundratals skadades.

– Min lillebror Alvaro, som föddes när familjen kommit till Sveri-ge, och hans bäste vän Gustavo, omkom i branden, liksom flera an-dra av hans vänner. Filmen ”88 Soldiers”, som vi spelade in vid den tiden, fick en helt annan inriktning än vad vi hade tänkt från början.

GONZALO ÄR ÖVERTYGAD om att det hjälper att skriva ned tragiska och jobbiga händelser i livet. Så fungerar det i musiken, säger han:

– Jag tänker på alla nyanlända som kommit till Sverige och som flytt från krig, förföljelser eller trakasserier. De har massor av his-torier att berätta, och om varför de flytt. Men jag förstår om alla inte vill eller kan berätta sin historia.

– När min storasyster var liten hade vi det bra i Chile, jag har sett massor av fotografier från den tiden. När jag föddes hade vi det mycket sämre. Jag har bara en bild på mig som liten. Därför är det viktigt för mig att ta reda på så mycket jag kan om vem jag är och varifrån jag kommer, säger Gonzalo J Reyes.

Gonzalo J Reyes är initiativtagare till boken ”Kallt men snällt”, som getts ut av Studieförbundet Vuxenskolan (SV).

Gonzalo: Det är viktigtatt ta reda på vem jag äroch varifrån jag kommer

J Reyes.FOTO: EDWARD FORSLUND

Maria Hussami togsteget från Bulgarien till Boden.

FOTO: OLLE LILJESTRAND »


har gått till fots, andra har åkt livs-farliga båtar. En del vet inte i vilket land de ska hamna till slut.

– De väntar och väntar. Efter många månader här kan de få höra ”nej, tyvärr, ni får inte stanna i Sve-rige”.

SHAHLA OJAGH ÄR född och uppvuxen i Kermanshah i västra Iran. Hennes föräldrar flydde dit från Irak där pappan var efterlyst av regimen.

– Mina föräldrar är kurder så jag talar kurdiska, arabiska och persis-ka. Jag växte upp och gick ut gym-nasiet i Kermanshah.

Shahla har flera erfarenheter av att vara ny i ett land. Mellan 1997 och 2003 bodde Shahla, hennes man och deras två barn i Tyskland.

– Min man fick arbete där. Jag lär-de mig tyska under tiden jag bodde i Tyskland.

Shahla skilde sig från sin man och återvände till Sverige med barnen, som är födda här. Shahlas föräldrar bor också i Sverige numera.

– När jag kom till Sverige gick all-ting så fort. Mina papper var redan klara och jag behövde inte vänta. Efter en tid kom mina föräldrar på besök och de bosatte sig också i Sve-rige.

– Numera får de som sökt asyl vänta i ett år eller mer på svar. Det är jobbigt att bara gå och vänta så de är jätteglada över att få vara med i stu-diecirklar och plugga olika ämnen.

ATT KOMMA TILL Sverige var inte di-rekt någon chock, säger Shahla. När hennes familj bodde i Iran var de på semester i Tyskland, därför hade hon minnesbilder av hur det såg ut i Europa. Dessutom kunde hon engelska och klarade sig bra på det i början. Svenska lärde hon sig snabbt genom SFI. Språket är nyckeln, sä-ger hon.

– Allt blir lättare om man har ett gemensamt språk. Integrationen blir bättre. Om man satsar mer på språkundervisning i svenska och samhällskurser blir integrationen bättre.

Men språk är inte allt. Det behövs mötesplatser och dans också.

– En gång i månaden har vi Mix-café på asylboendet. Alla kommer dit. Grannar, kyrkan, föreningar, alla är välkomna.

– Vi dansar och spelar musik till-sammans. Dans är en kultur som skapar möten. Man kan ha kul ihop och skapa bättre integration på det sättet också, säger Shahla.«

FLYKTINGAR » DET NYA LIVET I SVERIGE

Shahla Ojaghs föräldrar flydde från Irak till Iran. Shahla kom till Sverige tack vare kärleken och undervisar idag i svenska och samhälls-kunskap för nyanlän-da i Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Örebro län.

SHAHLA OJAGH KOM till Sverige 1992.– Jag flyttade hit på grund av kär-

lek. Min blivande man bodde i Sve-rige. Han var svensk medborgare.

– När jag kom hit var det lugn och ro. Jag fick god tid på mig, jag var på ambassaden i Teheran och blev in-tervjuad av trevlig personal där. Se-dan bokade jag flyg och kom hit. På flygplatsen möttes jag med blom-mor av min blivande man.

Situationen för många av dem som Shahla Ojagh möter i sitt jobb på asylboendet utanför Örebro nu-mera ser annorlunda ut.

– Många är oroliga och stressade. En del har lämnat sin familj. De flesta har varit på väg länge. En del

Shahla: Allting gick så fort, mina papper var redan klaraShahla Ojagh undervisar i svenska och samhällskunskap för nyanlända i Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Örebro län. FOTO: MAGNUS WESTERBERG


Hosni Amer bor och pluggar i Trelleborg. Han är målinriktad och siktar på universitetsstudier.

– GÖR MAN INTE läxan i Syrien straf-fas man av lärarna. Så är det inte här. Här i Sverige gör lärarna så att eleverna tycker om att lära sig, säger Hosni Amer som är 18 år och går på det individuella programmet på gymnasiet i Trelleborg.

Hosni fyller 19 om några månader. I oktober 2013 kom han till Sverige. Kvar i Syrien fanns hans pappa, mamma och syskon.

– Vi hade det bra innan det blev krig, min familj drev företag och jobbade med bilar. Det fanns nästan inga fattiga där vi bodde. Men när det blev krig förändrades allt.

Resan till Sverige gick via Egyp-ten, Italien, Tyskland och Danmark. Den innebar bland annat åtta dagar på båt tillsammans med ungefär 180 andra personer.

– Båten var inte så stor. Vi fick knappt plats. Jag åt bara en enda macka på de där åtta dagarna. Väs-kan med min mat hade fallit i havet.

Hosni sov dåligt på båten, bara

någon timme här och där. När båten kom till Italien mötte Röda Korset och polisen upp i hamnen.

– Det var kväll när vi kom fram. Jag fick duscha, byta kläder och sen fyllde jag i alla papper.

SVERIGE VAR MÅLET för Hosnis resa men till en början blev han kvar i Italien. Det blev flera bilresor med smugglare innan Hosni kom till Malmö. Då hade det gått två veckor sedan han lämnade Syrien.

– När jag kom till Centralen i Malmö var pengarna slut. Kläderna jag hade på mig var allt jag hade. Jag gick till taxibilarna utanför Centra-len och träffade en chaufför som kunde arabiska. Han hjälpte mig och körde mig till Migrationsverket.

Hosni kom till ett boende med and ra ungdomar.

– Jag hade klarat mig och hoppa-des kunna få hit min familj på några veckor eftersom jag var under18 år. Personalen på boendet hjälpte mig. Men det tog lång tid.

ETT ÅR SENARE kom det efterlängtade beskedet.

– Samma dag som jag fyllde 18 fick vi beslutet. Min mamma och mina småsyskon skulle få komma

till Sverige. Min storebror som var över 18 fick inte komma då, men han är här nu.

I dag bor Hosni tillsammans med sin mamma, småsyskon och store-bror i en lägenhet i Trelleborg. Pap-pan saknas.

– Min pappa försvann i januari 2014. Jag tror att han har gått bort.

Morbroderns fru kom till Trelle-borg för några månader sen.

– Hon hade med sig mina gym-nasiebetyg från Syrien, det var bra eftersom jag vill plugga vidare.

HOSNI GÅR I skolan och hjälper också sin familj med språket.

– Jag är social, jag skäms inte, jag vågar prata med alla. Dag för dag blir jag vän med många.

– Genom kompisar som är araber och födda här har jag skaffat mig många kompisar som kan svenska.

Framtiden innebär mer studier, företag och bilar.

– Universitet är det som gäller. En del kompisar är chockade över att jag vill plugga så mycket. Men du vet, jag kom inte hit för att leka. Jag kom hit för att rädda min familj. Nu vill jag jobba med det som vi jobbade med i Syrien. Jag vill ha ett eget företag.«

Hosni: Nu är det studier som gäller, jag kom inte hit för att lekaHosni Amer i sitt rätta element – bland böcker. Han siktar på universitetsstudier och så småningom starta ett eget företag. FOTO: MIKAEL ROOS

Fler berättelser om flykt från krig och förföljelse och ett nytt liv i Sve-rige finns att läsa i boken Kallt men snällt, som ges ut av Studieförbundet Vuxenskolan (SV). Den kan beställas från SV via nätet eller laddas ner.

Boken>>


IMPULS DEBATT- OCH INSÄNDARSIDORPulsBankerna ska tvingasatt hantera kontanter”RIKSDAGEN OCH REGERINGEN MÅSTE STÄLLA KRAV. FÖR ATT BEDRIVA BANK-VERKSAMHET SKA BANKERNA ÅLÄGGAS ANSVARET FÖR EN GRUND-LÄGGANDE KONTANTHANTERING”, SKRIVER FEM PENSIONÄRSORGANISATIONER.

VEM SKULLE TANKA bilen på en mack utan bensin, eller vecko-handla i en livsmedelsaffär utan matvaror?

Men så är det på många bankkontor – allt färre erbju-der kunderna att göra ärenden med kontanter, trots att det är ett lagligt betalningsmedel.

Det pågående sedelbytet har ytterligare tydliggjort pro-blemen som uppstår när ban-kerna inte tar sitt ansvar och har kontantservice. Det måste till en förändring – att bedriva bankverksamhet ska vara kopplat till ansvar för grund-läggande kontanthantering.

Sedan staten överlät på lan-dets storbanker att ansvara för kontantförsörjningen och bankomatsystemet har antalet bankkontor som erbjuder kon-tantservice minskat snabbt.

Liksom antalet bankomater. Detta har inte kunderna efter-frågat utan är snarare något som drivs på av att bankerna tjänar betydligt mer på kort och digitala betalningar.

VI VÄLKOMNAR DIGITALA lösning-ar och kort. Men bekymret är att det inte passar alla eller i alla situationer. Den som vill använda kontanter måste kun-na få göra det.

När det blir svårare och dyrare att använda kontan-ter drabbas framförallt äldre människor, funktionshindrade, föreningslivet och personer bosatta på landsbygden.

Det finns många som både

vill och använder nya tekniska betallösningar, samtidigt finns också de som vill fortsätta an-vända kontanter. Många äldre känner sig otrygga med att ta ut pengar på gatan, men har ibland inget annat val.

Det är heller inte alla äldre

som har dator och det är inte överallt i landet som det finns fungerande mobiltäckning el-ler bredband.

DET PÅGÅENDE SEDELBYTET har förvärrat situationen. Ban-kerna lovade att ställa upp och hjälpa till vid sedelbytet. Men då bara Handelsbanken haft kontantservice på alla kontor blev anstormningen för stor för den och beslutade då att stänga kontantservicen på un-gefär vart sjätte bankkontor.

Därtill har handeln fått ta mycket av kostnaderna med sedelbytet. Bankerna tar såle-des inte sitt ansvar.

Ytterligare ett problem med sedelbytet är att människor, ofta äldre, under många år lagt undan pengar hemma. När de

nu vill byta in dessa kontan-ter kan de, vid summor över 10 000 kronor, tvingas redo-visa var dessa kommit ifrån.

Detta beror på bestämmel-ser om att förhindra penning-tvätt, vilket i sig är bra.

Men då så få bankkontor har kontantservice kan en per-son med besparingar hemma tvingas åka runt med kontan-ter till ett annat bankkontor på annan ort.

Där är man sällan en väl-känd kund och avkrävs då redovisning på var besparing-arna kommer ifrån.

I DE ALLRA flesta fall tar banker-na inte sitt ansvar för att säkra kontantförsörjningen i landet. Det leder till att människor stängs ute.

Det finns heller inga signaler på att bankerna skulle börja ta detta ansvar, tvärtom. Därför menar vi att riksdagen och re-geringen måste ställa krav.

För att bedriva bankverk-samhet ska bankerna åläggas ansvaret för en grundläggande kontanthantering.

Annars bör Riksbanken åter-ta detta ansvar från bankerna.

Christina RogestamORDFÖRANDE SPF SENIORERNA

Christina TallbergORDFÖRANDE PRO

Annastina HörnfeldtFÖRBUNDSSEKRETERARE SKPF

Jöran RubenssonORDFÖRANDE SPRF

Berndt HolgerssonORDFÖRANDE RPG

Det pågående sedelbytet har tydliggjort problemen som uppstår när ban-kerna inte har kontantservice, skriver debattörerna. FOTO: RIKSBANKEN

»Det pågående sedelbytet har för-värrat situationen.Därtill har handeln fått ta mycket av kostnaderna. Ban-kerna tar således inte sitt ansvar.»

SVERIGES PENSIONÄRER


Redaktör: Mats Nilsson // 08-587 686 39Skriv till: [email protected] eller

Impuls, Box 30083, 104 25 StockholmRedaktionen förbehåller sig rätten att korta i artiklar

YTTERLIGARE nedskärningar av Sidas biståndsbudget diskute-ras inför år 2016. Anledningen är kostnaderna för de stora flyktingströmmarna till Sve-rige.

Så mycket som halva den svenska biståndsbudgeten kan nästa år användas för att betala flyktingmottagandet, aviserade regeringen i höstas. Nu före-faller regeringspartierna vara överens om att sätta ett tak vid 30 procent. I dag används var femte krona, 20 procent, för flyktingmottagning här hemma.

Vi kan och ska hjälpa män-niskor som flyr från krig och förföljelse. Frågan är om det är världens fattigaste som ska stå för notan. En minskning av bi-ståndsbudgeten skulle betyda att många frivilligorganisatio-ner måste minska sin verksam-het drastiskt eller helt lägga ned olika bistånds- och utveck-lingsprojekt. Även 30 procents minskning av budgeten blir synnerligen kännbar för många organisationer. Det är de allra fattigaste som drabbas.

FÖRENINGEN HEADWAY AFRICA i Sverige arbetar för ökad för-ståelse och ökade rättigheter för barn och ungdomar med funktionsnedsättning i Afrika, helt i enlighet med FNs dekla-ration för de mänskliga rättig-heterna. Ett av FNs millenie-mål är att alla värdens barn ska ha rätt att gå i grundskolan. Av de barn som fortfarande inte

har möjlighet att gå i skolan är 90 procent barn som har en funktionsnedsättning.

Det finns en lång tradition av diskriminering av personer med funktionsnedsättning. Papporna försvinner ofta ur familjens liv och mammorna lämnas då ensamma med barn som har en funktionsnedsätt-ning. De drabbas dubbelt ef-tersom dessa barn ofta kräver heltidspassning. Då kan mam-morna inte arbeta och minskar därmed ytterligare sin möjlig-het till försörjning.

SYNEN PÅ PERSONER med funk-tionsnedsättning förändras sakta men säkert till det bättre, förhoppningsvis även i Zim-

babwe. I höstas arrangerade ZPHCA (Zimbabwe Parents of Handicapped Children As-sociation) en demonstration som genomfördes på Harares gator med personer med funk-tionsnedsättning. De krävde samma rättigheter som alla andra medborgare har. Kanske är den tid snart förbi när barn med funktionsnedsättning göms undan.

Det tar tid att bryta möns-ter. Sedan ett år tillbaka har Headway Africa ett projekt i Zimbabwe, ett av Afrikas fat-tigaste länder, tillsammans med samarbetsorganisationen ZPHCA. Headway Africas ut-vecklingsprojekt har fått ett bra gensvar, också från ansva-riga politiker och tjänstemän inom stat, kommun och region i Zimbabwe för insatserna så här långt, men det tar lång tid att nå ett påtagligt resultat.

MEDLEMMARNA I föreningen Headway Africa arbetar oför-trutet vidare på ideell basis för att nå målet. Biståndspengar behövs för kärnverksamheten, att förändra livet för de allra mest utsatta. Så kapa inte mer i biståndsbudgeten! ZPHCA och dess medarbetare gör ett jätte-jobb men behöver stöd och re-surser för utbildningsinsatser.

Föreningen Headway Africa är medlemsorganisation i Stu-dieförbundet Vuxenskolan, som har en lång tradition av studiecirkelverksamhet och utbildning i Zimbabwe.

Styrelsen i Headway Africagenom Seydou Bahngoura

ORDFÖRANDE

Theresa Makuara, ansvarig för ZPHCA i Harare, tillsammans med barnen på en av dagverksamheterna.

DET ÄR RÄTT ATT HJÄLPA MÄNNISKOR SOM FLYR FRÅN KRIG OCH FÖRFÖLJELSE. MEN SKA VÄRLDENS FATTIGASTE BETALA DEN NOTAN? EN MINSKNING AV BISTÅNDSBUDGETEN INNEBÄR ATT FLERA PROJEKT HOTAS AV NEDLÄGGNING, SKRIVER HEADWAY AFRICA.

Låt inte de fattigastestå för flyktingnotan

»Biståndspengar behövs för kärnverk-samheten, att förändra livet för de allra mest utsatta. Så kapa inte mer i bistånds-budgeten!»

HEADWAY AFRICA


IMPULS DEBATT- OCH INSÄNDARSIDORPuls

VILDANA AGANOVIC FLYDDE TILL SVERIGE FÖR 23 ÅR SEDAN – MEN KÄNSLAN ATT VARA PÅ FLYKT SITTER KVAR ÄN. NÄR UPPHÖR MAN ATT VARA FLYKTING? UNDRAR HON.

Hur gör man för attsluta vara flykting?

VET NI ATT jag fortfarande efter alla dessa år i Sverige ser mig själv som flykting? Jag vet att de flesta kallar mig för invand-rare eller utlänning, kanske blatte om det vill sig riktigt illa, men själv är jag en flyk-ting. Fortfarande.

Det är bara det att i dag är jag en flykting med ett hem. Jag går inte längre under be-nämningen flykting, det är inte vad andra tänker på när de först ser mig. Att ha ett hem, ett jobb och ett ganska okej liv innebär att jag per definition inte är en flykting längre. El-ler?

När upphör man att vara flykting egentligen? När man har slutat fly? Eller när man har bockat av det ovannämnda, ett nytt hem, jobb och ett hyf-sat fungerande liv?

ENLIGT WIKIPEDIA ÄR en flykting en person som är på flykt från sin hemort och lever på annan ort. FNs flyktingkonvention ger en annan förklaring, som självklart är lång och kanske lite luddig på sina ställen men som går ut på att om man ger sig på flykt på grund av grun-dad rädsla för sitt liv och inte kan stanna i sitt hemland – då är man flykting.

Att vara flykting har en fördel och det är att man har lyckats ta sig någonstans med själva livet i behåll. Inget an-nat. Allt annat är nackdelar. Att fördrivas hemifrån, att för-lora allt, att lämna de du älskar på ett ställe där sannolikheten

att de dödas är stor, det är inga fördelar med det, det är vi alla överens om.

ALLT DET HÄR vet man när man ger sig på flykt. Man vet att man själv rent fysiskt förflyt-tar sig till ett annat ställe men att ens liv blir kvar och att man aldrig kan få tillbaka det. Ändå åker man. Man gör det för att det är det enda alternativet. Åk eller dö.

Att dö är det bättre alter-nativet många gånger. Det är sant. Att få dö på hemtröskeln bland sina nära och kära är rena drömmen för många. Att dö i tid kan innebära att man slipper tortyr, hunger eller att

utsättas för våldtäkt. Men det innebär också att man slipper bli flykting.

Det innebär att man slipper flyktingläger, människosmugg-lare, överfulla flyktingbåtar. Att dö hemma i sitt land är ett bättre alternativ till att drunk-na i ett hav mitt ute i ingen-stans. Ändå väljer man det se-naste om man kan.

ÖVERLEVNADSINSTINKTEN sätter in och man intar kampposition och flyr. Många gånger flyr man inte för sitt eget liv. Man flyr för andras, ofta för sina barns liv. Att vilja rädda sitt barn känner inga rädslor har jag hört. Och sett. Min familj

är, som tur är, ett levande bevis på det.

Jag bär på en inre oro som alltid är närvarande, som jag inte kan bli av med och som jag kopplar till min flykt. Det finns situationer i vardagen som sät-ter igång mina varningsklock-or oavsett hur mycket jag käm-par emot. Står jag i en matkö i matsalen är jag en flykting. Känner jag doften av köttfärs-sås är jag en flykting. Stora res-tauranger och ljudet av bestick tar mig tillbaka till flyktingför-läggningen på nolltid.

Jag har ett enormt behov av ensamhet. Att vara omgiven av människor som dessutom inte mår bra i 24 timmar per dygn och många månader i sträck har satt spår i mig som gör att jag inte kan vistas bland män-niskor en längre tid utan att känna mig kvävd. Och så måste jag sitta nära dörren, jämt.

NU I APRIL var det exakt 23 år sedan jag blev flykting. Trots att jag inte har flutit omkring på en flotte i ett hav för att ta mig i säkerhet har jag mycket gemensamt med de som gör det. Varje gång jag hör om en ny flyktingkatastrof förvandlas jag till flyktingen jag var för 23 år sedan. Det sker på några sekunder, en textrad i tidning-en är allt som behövs.

Frågan är, kommer jag nå-gonsin att sluta vara en flyk-ting? Hur gör man?

Vildana AganovicFRILANSJOURNALIST OCH

KRÖNIKÖR PÅ BORÅS TIDNING

Att dö är ofta ett bättre alternativ än flykt, anser insändarskribenten. FOTO: ISTOCKPHOTO


Redaktör: Mats Nilsson // 08-587 686 39Skriv till: [email protected] eller

Impuls, Box 30083, 104 25 StockholmRedaktionen förbehåller sig rätten att korta i artiklar

HELENA JONSSON, ORDFÖRANDE I LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND, LISTAR TIO PUNK-TER OM HUR SVERIGES BÖNDER PÅVERKAR VÅRT KLIMAT.

Tio saker du intevisste om klimatet

VI BEHÖVER EN grön omställning av vår samhällsekonomi så att den släpper ut mindre koldiox-id och samtidigt skapar jobb, välfärd och främjar social rätt-visa. Här listas tio punkter om Sveriges bönder och klimatet. 1Den svenska skogen binder 45 miljoner ton koldioxid av de cirka 54 miljoner ton som Sverige släpper ut. Källa: Na-turvårdsverket.

Det är därför viktigt att skörda och återplantera sko-gen eftersom det skördade virket kan ersätta fossilt bygg-material och fossil energi och de nya träden kan ta upp mer koldioxid.2I Sverige är 12,1 procent av drivmedlen förnybara, det vill säga de kommer från jorden och skogen. Källa: Energimyn-digheten.

Redan i dag finns svenska gårdar som inte alls använder fossil energi.352,1 procent av Sveriges energianvändning är i dag för-nybar och av dessa är 34 pro-cent biobränslen. Källa: Eu-rostat och Energimyndigheten.

Landets bönder levererar bland annat biobränsle från skog och åker, vindkraft, sol-energi, biogas och vattenkraft.4Utsläppen från svenskt nöt-kött är cirka 25 procent lägre än medelproduktionen i EU och utsläppen från produktio-nen i EU är cirka 60 procent lägre än den globala medelpro-duktionen. De svenska utsläp-pen från nötköttsproduktion uppgår med andra ord till 30

procent av medelvärdet för den globala nötköttsproduk-tionen. Källa: Gerber, PJ et al. Tackling the Climate through Livestock, FAO och JP Less-chen et al. Animal Feed Science and Technology.5Svensk mjölkproduktion ger 44 procent lägre utsläpp av växthusgas per kilo mjölk jäm-fört med världsgenomsnittet. Källa: FAO.

6Endast cirka 2 procent av svenska mjölkkors mat består av soja. Detta är 25 procent lägre än det europeiska genom-snittet. Över 90 procent av det foder svenska mjölkkor äter produceras i Sverige. Källa: Be-räkningar baserade på statistik från Jordbruksverket och WWF.7Hela Sveriges jordbruk står för 19 procent (inklusive diesel och torvmarker) av utsläppen

av växthusgaser i Sverige, lan-dets transportsektor står för 33 procent av utsläppen. Källa: Naturvårdsverket.8100 procent av den soja som Sveriges bönder köper är certifierad. På så sätt driver det svenska lantbruket inte på skövlingen av regnskog. Allt fler ersätter också sojan med egenproducerat protein för att ytterligare få ned utsläppen. I dag produceras tre gånger mer foderprotein i Sverige än 2001 – omkring 165 000 ton jämfört med 53 400. Källa: Be-räkningar baserade på statistik från Jordbruksverket och Lant-männen.9De senaste 15 åren har över 10 000 gårdar tagit emot råd-givning kring hur de kan effek-tivisera sin produktion. Påver-kan på vatten, mark och klimat har minskat på gårdar som fått rådgivningen. Det är hundra-tusentals genomförda åtgärder och förbättringar som leder till en effektivare produktion. Källa: Greppa Näringen.0Sedan början av 2000-talet har energianvändningen mer än halverats i svensk växthus-odling, samtidigt som använd-ningen av fossila bränslen har minskat med mer än 80 procent – detta trots att odlingen har ökat. Källa: Jordbruksverket.

Helena JonssonFÖRBUNDS-

ORDFÖRANDE LANTBRUKARNAS

RIKSFÖRBUND (LRF)

Den svenska skogen binder 45 av de 54 miljoner ton koldioxid som Sverige släpper ut, enligt insändarskribenten. FOTO: ISTOCKPHOTO


LITTERATURTIPS (Annonssida)

Konsthantverk/hantverk

Måla olja!Övningar med vattenlöslig oljefärg.Ny titel av Ia Säflund, författare till flera häften om måleri som sålts i över 55 0000 ex. Olika slags motiv i enkla övningar som är lätta att följa.ISBN 978-91-630-9046-2 Tinto Konst & Design

Skogens Vatten”Skogens Vatten” vill roa, lära och sti-mulera skogsägare till bra vattenhän-syn. I den rikt illustrerade boken kan man därför hitta massor av kunskap om vatten som ekologisk motor och en del av folksjälen. Lär känna lustiga arter i och vid vatten. Få insikt i hur du utformar en bra vattenhänsyn.Författartrion Stefan Bleckert, Lennart Henriksson och Erik Degerman är några av Sveriges främsta experter på vattenvård i skogsmiljöer. Rolf Petterssons illustrativa teckningar varvas med vackra och pedagogiska foton. Till boken finns också studie-handledningen ”Skogens Vatten – om vattenhänsyn i skogsbruket”. 72002 Skogens vatten (faktabok)72003 Skogens vatten (studiehand-ledning) SV och Skogsägarföreningarna

Fastighetsjuridik för skogs- och markägareBoken förklarar de lagar och bestäm-melser som reglerar verksamheten för lantbruksfastigheter. 245 sidor med ett innehållsrikt sakordsregister. Varje markägare kringgärdas av en mängd lagar och regler som rör den egna fastigheten. När man till ex-empel vill bygga nytt, avverka skog, öppna grustäkt, hyra ut fiskevatten eller tvingas upplåta fastigheten för vägbygge så finns det regler att ta hänsyn till. Boken behandlar de flesta juridiska frågor en markägare ställs inför. Beställ på [email protected]. Till boken finns en studiehandledning, ”När andra vill ta över din mark”.ISBN 978-91-744-6066-8 LRF Skogsägarna

Jordbruk/Skogsbruk

Nya Tiders SkogSkogsskötsel för ökad tillväxtEn innehållsrik bok med fakta och handfast vägledning i skogsskötsel som ökar tillväxten och skapar ökade värden i barr-, löv- och blandskog. Boken är på 224 sidor och rikt illust-rerad. Till boken finns en studiehand-ledning (som beställs separat).ISBN 978-91-744-6060-9 LRF Skogsägarna

Jakt

Din väg tillJägarexamen- det självklara valet av kurslitteratur till den teoretiska delen av jägarexamen.

J ÄG A R K U N S K A P

Studiematerialet är framtaget för att underlätta för dig som lärare och kursledare att planera och hålla en professionell, bra och rolig teoretisk utbildning i jägarexamen.

Boken lär grundligt och pedagogiskt ut alla baskunskaper som krävs för att klara den teoretiska delen av jägarexamen.

Din väg till jägarexamen säljs av auktoriserade återförsäljare. Som studieledare beställer du boken via Bilda Förlag/Stjärn-distribution: [email protected] eller på telefon 0290-76 76 76.

Den medföljandestudiehandledningen ger

dig råd och inspiration kring kursupplägg, samt tips på aktiviteter, extra kursmaterial och diskus-

sionspunkter.

www.jagarnasriksforbund.se

• Ekologi• Artkännedom• Viltvård• Jaktmetoder

• Vapen och ammunition• Säkerhet• Etik• Lagar


LITTERATURTIPS(Annonssida)

Navigering och sjömanskapAv Jonas Ekblad och Börje Wallin. Boken täcker kunskapskraven för de ”båtkörkort” som finns för fritids-båtsförare – förarintyg och kustskep-parintyg – och är den ledande på området. Den används också som en del i utbildningen för fartygsbefäl klass VIII och kompletteras med en övningsbok med 300 uppgifter och facit. Boken fungerar för olika former av navigationskurser, självstudier och som uppslagsbok ombord. Boken hålls löpande uppdaterad, är inbunden och omfattar 271 sidor. Pris 315 kr inkl moms. Vid kursbeställ-ningar kostar boken 235 kr. Kontakta oss för information om kurspaket.

Jure Förlag

Navigering sjömanskap

&Jonas Ekdal BörJE Wallin

NavigeriNg och sjömaNskap täcker kunskapskra-ven för de ”båtkörkort” som finns för fritidsbåtsförare – förarintyg och kustskepparintyg. Den används också som en del i utbildningen för fartygsbefälsexamen klass VIII. Boken har skrivits med tanke på studiecirk-lar men fungerar även för självstudier och som upp-slagsbok ombord.

NavigeriNg och sjömaNskap är en innehållsrik fak-tabok med praktisk inriktning. Den ger kunskap om

n navigering med och utan instrument

n sjövägsregler

n manövrering

n sjösäkerhet

n väder

n första hjälpen m.m.

Boken beskriver komplicerade sammanhang på ett en-kelt sätt och ger dessutom tips och rekommendationer vid val av tillbehör och utrustning.

NavigeriNg och sjömaNskap kom ut första gången 1986 och har därefter tryckts till i flera upplagor föra att vara så aktuell som möjligt.

BILDA FÖRLAG

Navig

ering o

ch sjöm

anskapE

kb

la

d • W

al

lin

Navigation

Teckenspråk till vardagsFicklexikon med ritade bilder på svenskt teckenspråk. För nybörjare.Innehåller enstaka ord/tecken, inga fraser. Ex: Arbeta, barn, förut, gam-mal, glömma, tack.ISBN 978-91-631-6160-5

Sveriges Dövas Riksförbund

Teckenspråk Förlag/distributör

Jure Förlag 08-662 00 80 [email protected]ägarnas riksförbundLRF Skogsägarna 08-787 54 00 [email protected]ägarföreningarna 0470-89 480 [email protected]

Svenska Jägareförbundets Förlag Köp via www.jagareforbundet.se Sveriges Dövas Riksförbund [email protected] Tinto Konst & Design 070-308 14 00 [email protected]

Missa inte Impuls storaBOKKATALOG

nr 3 nästa årBOKNING SENAST 28 JANUARI

Boka din annons [email protected]

Beställ Jägarskolan i Jägareförbundets butik www.jagareforbundet.se

JÄGARSKOLAN – Det kompletta bokpaketet för Jägarexamen •Lättlästochillustrativhuvudbok •Ljudboktillhuvudboken •Studiehandledningmedöver450frågorochsvar •Jaktlagstiftningeniberättandeform

Pris: 745 kr


AVSKY

SPELARROLLFÅR

BARR

GRIS

PRIVAT

STAD IITALIEN

SÄTTAPÅ PROVCITRUS-FRUKT

TOA

AKTIE-BOLAG

JA PÅSPANS-

KA

SÖLAÅT

LJUD-LIGT

HOCKEY-LIGAFÖR-STÖR

HANS HÅRIGAVÄN I STAR

WARS-FILMERNASTRÖM

CIRKAKORT

HANRATARKÖTT

FÖRST

HARALVAR

PUTSUTSETT

HANS ROLL ISTAR WARS-

FILMERNA

ALI ISAGAFOLK I

TIRANA

SPRING-STEEN

GERVÄTSKA

DIFFUS

UPP-TÄCKTFÖR-

VARAS ISMILA

HON ÄRMED I

TEAMETSOM

STADENVILD-KATT

FIRASMEDEDLA

KANMAN PÅTOMTEN

HARFÖR

AVSIKTATT

BÖRSLÄCKASSÄGER

KRÅKANEJDER-HONAN

NAT-RIUM

DRYCKER

FÖREZENECA

TECKNADHUND

ENMYRDAL

FINTTILLTAL

LAPPA

SKOL-PROV

UTBILDATILL NYTT

YRKEGNAGET

FÖR-MÖGEN

PLÅGAFÖR HÄL

OBLAN-DAD

BLOD-BRIST

VAR-AKTIGASÅDANTSTUVAS

EGGAR

GWPERSSONREPLIK-SKIFTE

YT-VIDD

MJUKA ISOFFAN

FISKSOMTRÄD

LISTARMERITERBERG-

FÅGLAR

LITTE-RÄRENG-DAHL

KALLASHANS

SKEPP ISTAR

WARS PÅSVENSKA

STYRSBIL

MED

HARTÅGKAN

MAN GÅ

SLITAHÅRT

RYSKTNEJ

© B

ulls

L AA G E N T E DL O K H U N D

V I S A R E N EC A Ö M S A R

B I T T R A S AV A R A N K T

S I A M E S A V T A F L A TE S S X L D I S K A R E OV A S M Å S A K T R O T S A

T E N S T A I M A M O M A KN V I C K A N Å R U R E T

Å T T A H O T A D U G N P YH E N R I K N E D T E C K N AS I A N A D R A S L Ö A D

K O N K A R T A M Ö T E D E

JOBBARJAMESBONDSOM

HARRISI FILMER

GNUTTA

ÅKERLÄNGSSPÅR

DEN KANINDIKERA

CIRKA

DELARDAGMED

ASTRID

BYTERSKINN

NEJD

PLUSSABUSKE

MEDBARR

FILMMED A2015

KANMAN

KURRA-GÖMMA

KELAT

BESKASOM

HÄTSKAALSING

PÅSTOD

SMETAR

MUGG

RING

GE-STALT

ORKADE

BLIRDOM

BÄCK-MAN

VÄNTARMAN I

BESVÄR

SPETS

LÄR KLÅ-FINGRIG

PLATT

HASSEPÅ TV

DETANGERTIDER

RÖRELSE

FILM DÄR HONSPELAR ROBOTEN

AVA

STORSTOR-

LEKPYSA

VARNADSOM ENHÖGER IRINGEN

KANVISA

VÄGEN

KANMANORÅD

LOCKASOM

SLÄPA

SAM-MAN-

KOMST

SLOGDANK

FÅRTAG I

BÖNE-LEDARE

BUBBLAR

BE-SEGRA

LÄRSTORM

TILLSLUT

GÖRRENTPORS-

LIN

SETTFRAMÅT

NOTERA

FILM FRÅN 2014DÄR HON RÖR SIGI EN VÄRLD MEDELAKA HÄXOR

BITEN

ODEN

BAGA-TELL

KNÖL-FÅGEL

VAGGA

KOFFEINI TE

20:00

ROLIGDORSIN

FÖRE SÅÄR

STRUT-FORMIG

HUR SA?MUSI-KALISKADAM

BRASPEL-KORT

KORT-HÅRIGKATT-RAS

GÅEMOT

BÖR MANBRA

VING-LIGT

RÄKNAREX

AV-DRAGS-

DAM

STÄM-NING

BAKAS IÄR

ÄLDREÄN TÖS

© B

ulls

KULTURKRYSSET

Lösning till Kulturkrysset nr 6/2015.

Nu är det dags för ett nytt kryss. Lösningen vill vi ha senast den 15 janua-ri. Adressen är Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm. Märk kuvertet med ”Kulturkryss nr 8/15”. Tre lyckliga vinnare får var sitt exemplar av boken ”Kloka råd, huskurer & mormorsknep”.

VINNARE I KULTURKRYSSET NR 6/2015Krister Rubensson, Brunflo, Marianne Jönsson, Bjuv, och Arne Ericson, Nyköping.

Namn

Adress

Postadress

Vinn bok om huskurer

SV OCH OMVÄRLDEN » NOTERAT

10% på hela

vårt sortiment

Gäller för alla SV:s cirkelledare,

medarbetare och förtroendevalda.

Ange giltig kod vid beställning. Saknar

du kod kontakta din SV avdelning.

Julklappstips till stora & små

Dags för julklappar? Lugn! Hos oss hittar du allt roligt för den som gillar att skapa själv.

4D Pussel

Dremel

Multiverktyg

Multiverktygssats

Startset

FIMO-lera

Airfix

startset

Quick

build

SKARA * STOCKHOLM * MALMÖ www.slojd-detal jer.se 0511-267 67

Vävgarner i mängder av fina färger och kvalitéer. Allt garn färgas i vårt eget färgeri. Högsta kvalitet till

marknadens lägsta priser. Du är varmt välkommen till butiken i Fritsla eller vår hemsida

www.garnhusetkinna.se

Garnfärgeriet AB / Garnhuset i Kinna0320-482 50 • [email protected]

Inspiration och kreativitet ger sann glädje!

Härligt ullgarn till fina plädar

nr 5 2012 impul s 43

Materialtips inför hösten 2012

Kontakta annonsavdelningen, [email protected]

Öxabäcks vävstol

Ritad av Ulla Cyrus-Zetterström.Vi tillverkar vävstolar i 60-175cm:s bredd. Vi har även stort

sortiment vävtillbehör.

ak:s snickeri ab511 95 Öxabäck

Tfn: 0320-590 52, fax: 0320-590 [email protected]

www.akssnickeri.se

AK snickeri1.10:AK snickeri1/06 2009-12

Härliga garner av Svensk Ull!!!

Se vår webbshop

www.ullcentrum.com

Ullcentrum.1.10:Layout 1 2009-12-21 13

VävmaterialMattvarp 12/6 DT oblektdito svart-beige-grådito kulört Mattvarp 12/9 DTTerylenevarpVarpflätorMattremsor färdigskurna bomullVävredskap

Varp och trasprover mot 20:- i frimärken.

GeÅsKjelléns väg 1, 521 73 Kinnarp

tfn 0515-331 86, fax 0515-336 07

GeÅs.5.11:GeÅs1/06 2011-07-07 09.59 S

Sonjas TextilateljéCertifierad Ekologisk

textil i metervaraBOMULL – LIN – SIDEN – ULL

www.sonjas-ekotextil.seTfn 08-771 27 90

SonjasTextil.1.10:Layout 1 2010-01-12

Med pälsväv av härlig mjuk

MERINO-ULLkan du fodra lapptäcket, sy filtar och madrasser till små och stora,

göra mössor, kuddar, mjukisdjur mm.Tips och produktinfo på vår hemsida eller

per telefon. Prover mot 20 kr i frimärke som avgår vid köp.

Trängkårsv. 53, 703 57 ÖrebroTfn: 019-25 77 00

[email protected] • www.ullit.se

Ullit

Nästa materialtips kommer i Impuls nr 8.

Vadmal & SkinnVadmal och skinn i stor färg- och kvalitetssortering. Vi lagerför även fleece, kapellväv, ull- och syntetpäls,ärm- och midjeväv i kraftig kvalitet, mellanlägg, ävenvind- och vattentät samt andningsbara. Övriga sy -behör. Besök oss gärna på vår webbshop!

Box 63 • 782 22 MalungTfn 0280-125 60 • [email protected] • www.harryhedgren.se

Harry.H.8.10:Layout 1 2011-01-24 13.15 Sida 1

KONSTNÄRS -MATERIAL

www.fargochfiber.seTfn: 070-747 03 24, S Kungsgatan 8, Flen

Öppet mån-ons 10:00-17:00

INRAM-NING

Fargofiber.05.12:Layout 1 2012-07-03 09.0

Beställ vår nya katalognya katalognya katalogKostnad 40:-

Ås Vävgarner, Sagagatan 22, 506 35 Borås

Vi säljer vävgarner, vävredskap, vävstolar, varpflätor och garn till mönstren i vår årligen utkommande handvävnadskatalog i färg.

Tel: 033-272015E-post: [email protected]

www.asvavgarner.se

nr 5 2012 impul s 43

Materialtips inför hösten 2012

Kontakta annonsavdelningen, [email protected]

Öxabäcks vävstol

Ritad av Ulla Cyrus-Zetterström.Vi tillverkar vävstolar i 60-175cm:s bredd. Vi har även stort

sortiment vävtillbehör.

ak:s snickeri ab511 95 Öxabäck

Tfn: 0320-590 52, fax: 0320-590 [email protected]

www.akssnickeri.se

AK snickeri1.10:AK snickeri1/06 2009-12

Härliga garner av Svensk Ull!!!

Se vår webbshop

www.ullcentrum.com

Ullcentrum.1.10:Layout 1 2009-12-21 13

VävmaterialMattvarp 12/6 DT oblektdito svart-beige-grådito kulört Mattvarp 12/9 DTTerylenevarpVarpflätorMattremsor färdigskurna bomullVävredskap

Varp och trasprover mot 20:- i frimärken.

GeÅsKjelléns väg 1, 521 73 Kinnarp

tfn 0515-331 86, fax 0515-336 07

GeÅs.5.11:GeÅs1/06 2011-07-07 09.59 S

Sonjas TextilateljéCertifierad Ekologisk

textil i metervaraBOMULL – LIN – SIDEN – ULL

www.sonjas-ekotextil.seTfn 08-771 27 90

SonjasTextil.1.10:Layout 1 2010-01-12

Med pälsväv av härlig mjuk

MERINO-ULLkan du fodra lapptäcket, sy filtar och madrasser till små och stora,

göra mössor, kuddar, mjukisdjur mm.Tips och produktinfo på vår hemsida eller

per telefon. Prover mot 20 kr i frimärke som avgår vid köp.

Trängkårsv. 53, 703 57 ÖrebroTfn: 019-25 77 00

[email protected] • www.ullit.se

Ullit

Nästa materialtips kommer i Impuls nr 8.

Vadmal & SkinnVadmal och skinn i stor färg- och kvalitetssortering. Vi lagerför även fleece, kapellväv, ull- och syntetpäls,ärm- och midjeväv i kraftig kvalitet, mellanlägg, ävenvind- och vattentät samt andningsbara. Övriga sy -behör. Besök oss gärna på vår webbshop!

Box 63 • 782 22 MalungTfn 0280-125 60 • [email protected] • www.harryhedgren.se

Harry.H.8.10:Layout 1 2011-01-24 13.15 Sida 1

KONSTNÄRS -MATERIAL

www.fargochfiber.seTfn: 070-747 03 24, S Kungsgatan 8, Flen

Öppet mån-ons 10:00-17:00

INRAM-NING

Fargofiber.05.12:Layout 1 2012-07-03 09.0

Beställ vår nya katalognya katalognya katalogKostnad 40:-

Ås Vävgarner, Sagagatan 22, 506 35 Borås

Vi säljer vävgarner, vävredskap, vävstolar, varpflätor och garn till mönstren i vår årligen utkommande handvävnadskatalog i färg.

Tel: 033-272015E-post: [email protected]

www.asvavgarner.se


I november startade Studieför-bundet Vuxenskolan (SV) Letter-box Club Sverige, tillsammans med Bokspindeln och En bok för alla. Målgrupp är barn i utsatta livssituationer.

BARN. – Barns läsning är en av de viktigaste framtidsfrågorna. Alla måste hjälpas åt och ta ett ansvar säger Annika Estassy Lovén, chef för SV Stockholm.

The Letterbox Club har funnits i England i tio år. Barnen som deltar får under en period bokpaket, person-liga brev och kontakt med en författare och en biblio-tekarie. Före och efter perioden mäts barnens läsförmåga.

– The Letterbox Club är ett mycket framgångsrikt koncept

i England, säger Annika Estassy Lovén, och det känns oerhört roligt att SV bidrar till att meto-den etableras i Sverige.

I FÖRSTA STEGET kommer fokus att ligga på barn i familjer med långvarigt försörjningsstöd i Stockholm.

– Vi samverkar med socialtjänsten och lokala bibliotek i de aktuella stadsde-larna och med hjälp av Stockholms uni-versitet mäter vi re-sultaten, säger Nina Suatan, Bokspindeln.

PROJEKTET drivs i samverkan med

Stockholms stad och Stock-holms universitet. Det har fått stöd i ett år från Kulturrådet och Stockholms läns lands-ting.«

Annika Estassy Lovén.

SV startar projekt för utsatta barn

Studieförbunden får mer pengar till undervisningRegeringen anslår ytterligare 75 miljoner till studieförbunden för svenska och samhällskunskap på asylboenden. På Studieförbundet Vuxensko-lan (SV) i Örebro är man glad åt beslutet, vilket medför att de kommer kunna göra ännu mer för de asylsökande.

FLYKTINGAR. I dag har SV i Öre-bro undervisning i svenska och samhällskunskap på två asyl-boenden i länet. Fem ledare och ett antal volontärer finns på plats på asylboendena för att möta flyktingarna varje dag och lära dem det svenska språ-ket och mer om det svenska samhället. I verksamheten in-går även barnverksamhet och handarbetscirklar.

UNDER 2015 HAR över 700 asylsö-kande lärt sig svenska och fått

information om svenska sam-hället genom SV Örebro län.

– Det känns väldigt bra att vara en liten kugge i ett stort maskineri. SV Örebro län ser med tillförsikt an de närmsta åren då Sverige kommer se lite annorlunda ut, säger Björn Brunnberg.

STUDIEFÖRBUNDEN HAR fått 30 miljoner kronor i statsbidrag 2015 för att ordna utbildningar i svenska och samhällsoriente-ring för asylsökande under hös-ten. Det beslutade regeringen tidigare i somras.

Studieförbundet Vuxensko-lan arbetar med integration och verksamhet på asylboenden i hela Sverige. Från Boden i norr till Eslöv i söder.

Källa: Studieförbundet Vuxen-skolan Örebro län

Min mormor som i dag är 91 år brukar alltid säga: ”Det är inte inkomsterna som gör en rik utan utgifterna som gör en fattig”. Det mottot har jag levt

med hela livet – från att ha varit en ganska fattig ungdom med ärvda kläder som tåg-luffade genom Europa och sov på tåggolv och stränder snarare än hotellsängar till att vara en ”mitt-i-livet-kvinna” med barn som skaffat ett billigt boende, handlar second hand och självhushållar så gott jag bara orkar.

Livet hade troligtvis varit enklare om jag hade haft stora inkomster, men ack så mycket mindre spännande. Och när man inte har så mycket pengar att röra sig med, dyker det heller inte upp så många tankar kring vad man ska shoppa.

Sanningen är att jag aldrig saknat pengar. Har man lite är man bra på att hushålla och jag har aldrig varit barskra-pad i slutet av månaden – som många vän-ner med betydligt fetare lönecheckar ofta är. Jag har heller aldrig avundats dem med stora inkomster eller de som slapp ärva kläder när jag var yngre – jag har alltid tyckt att jag har varit så priviligierad ändå.

JAG BRUKAR TANKEMÄSSIGT översätta detta synsätt på vårt förhållande till miljöfrågor. Vissa betalar sig ur sitt dåliga miljösamvete genom att köpa lyx-miljöbilar, klimatkom-penserar för weekendresor till New York eller tjänar pengar på tvivelaktiga arbe-

ten för att sedan skänka bort massor i välgörenhet. Andra vill bygga sina

liv på en tanke om att redan från början göra så lite skada som möjligt, kanske välja ett mindre välbetalt jobb men som känns moraliskt bra. Som av de anledningarna cyklar, går eller åker kollektivt. Som byter och lånar mer och köper mer second hand. Båda sätten bottnar i värderingar och val och i vissa fall i avsaknaden av valmöjlig-het. Ibland får man helt enkelt ta de jobb som erbjuds eller så kanske ens förutsätt-ningar gör att man inte får välja alls.

Jag misstänker att fler människor än vi tror faktiskt funderar i de här banorna, men den här typen av resonerande åter-finns inte så ofta i diskussioner om eko-nomi. Det media ofta rapporterar om är människor som strävar efter mer pengar på

olika sätt, snarare än som väljer bort mer pengar. De som uppmärksammas mycket är de som skänker stora summor, som star-tar stora företag eller häftiga innovationer, medan de som kämpar i den mind re skalan sällan uppmärksammas.

JAG FASCINERAS SÅ ofta av de som vinner sto-ra summor pengar i nyhetsmorgonkanalen. Tänk att vinna 20 000 kronor i månaden i

25 år. De flesta vinnare svarar att de ska resa, kanske ge lite pengar till sina barn och barnbarn eller köpa något. Ingen svarar att de ska gå ner i arbetstid eller minska lönearbetet för att börja arbeta mer med något ideellt eller något de brinner för. Det är det första jag skulle göra. Jag undrar ofta varför det är så, är heltidsarbete en sådan norm att man inte kan tänka sig att rucka på detta? Är det så hårt inarbetat att ingen ens kom-mer på tanken att göra det valet?

Hur förhåller sig då en sådan som jag till julshopping? Jo, jag tillhör inte de som absolut inte köper några fysiska presenter, jag har aldrig trott på att gå till extremer med saker. Jag köper några få julklappar, gärna långt i förväg så att det blir något som verkligen passar personen i fråga. Och helst kultur av olika slag.

Men i år kommer jag dessutom att skänka en rejäl slant via Röda korset i mina släktingars namn. Det är något som alltid uppskattas och det är skönt att veta att man bidrar till att värma någon annans hjärta, någon som verkligen behöver det…«Johanna Stål är chefredaktör magasinet Camino, föreläsare och författare.

Posttidning B-EconomiqueRETURADRESS:Impuls, Box 30083, 104 25 STOCKHOLM

Johanna Stål: Att välja mindre pengar i plånboken.

»I år kommer jag att skänka en rejäl slant via Röda korset i mina släktingars namn. Det är något som alltid uppskattas.»

JOHANNA STÅL

alexandra nr 8 december 2015 din nackdel kan bli en fördel · alexandra pascalidou 32...

Documents