Den började byggas 1910 och stod färdig 1912. Kyrkan invigdes den 7 juli av biskop Olof Bergqvist. Den ligger vackert belägen mitt i byn och med skogskyrkogården med de säregna naturstenarna, alldeles bredvid.

Byggnaden är timrad och klädd med tjärade spån, med synliga strävor och takryttare samt en vacker spira. Kyrkan är ritad av arkitekten Torben Grut som också har ritat Stockholms Stadion.

Ammarnäs KyrkaAmmarnäs Kyrka sedd från Potatisbacken. Foto: Krister Börjesson

Stor-Aigert. Foto: Krister Börjesson

Snöskotern - ett fordon med en särskild plats i bygdens historia.

Det beror på att vintern alltid varit fjällbornas transportsäsong. Med häst och släde, eller på skidor, kunde du frakta material och för-nödenheter till din fäbod, fi skesjö eller jaktkoja. På vintern skedde också handelsfärderna till Norge, nio mil över fjället till Krokstrand. När de första hembyggda ”snörä-varna” började användas så var det som en ersättning för hästen. Fjäll-borna fraktade sig själva och sina saker mellan två platser.

De fabrikstillverkade snöskotrar-na kom 1963 och de var dåtidens fartvidunder med fem till femton hästkrafter. Med dessa började familjerna att göra dagsutfl ykter i området. De som bodde vid fjäl-let hade oftare snöskoter än vad de hade bil på gården. Allt som du tidigare gjort med hästen kunde du nu göra med snöskotern. Köra hem ved och timmer från skogen. Dra släpräfsan över ängarna för att samla ihop höet vid slåttern. Frakta byggmaterial till fjälls och bedriva renskötsel på ett nytt sätt. Skotern kom tidigt för att stanna.

1967 bildades Ammarnäs Snö-skoterklubb. Klubbens förste ord-förande hette Kent Larsen, mera känd som ”Skoterprästen”. ASK var tidigt en remissinstans åt Na-turvårdsverket för att arbeta fram den första terrängkörningslagen som kom 1972. ASK tog också initiativ för bildandet av den för-sta riksorganisationen för snösko-terägare, Snöskoternämnden, som bildades 1973 och som senare blev Snofed.Alla medlemmarna i ASK var fjäll-

vana och kunde sitt område. Man insåg skoterns fördelar och nack-delar och den som ville bli medlem fi ck skriva på att han/hon skulle följa klubbens tio gyllene regler.

ASK arrangerade fl era snöskoter-tävlingar. Flera av byns entusiaster ställde upp både som tävlingsförare och som funktionärer. Klubben hade många framgångsrika förare genom åren, bland annat två SM-titlar. En populär variant var lång-loppet mellan Ammarnäs och Sor-sele. Där startade år 1973, av 180 anmälda, 146 ekipage.

Samling i Ovre Sandsele för skoterutfl ykt. Foto: Gösta Laestander

På sjuttiotalet började vinterturismen i Ammarnäs att expandera, slalom-backen var färdig, stugbyar och hotell gav utrymme åt gäster – och fl era av dem hade med sig egen skoter. 1976 startade Hilmer Grundström uthyrning av skotrar något som Macken fortsatte med när den öppnade 1982.

ASK stakade år 1968 den kanske för-sta skoterleden i landet, mellan Am-marnäs och Överstjuktan, med hjälp av pengar från Sorsele Kyrkofullmäk-tige. Det fanns en samordnad skoter-taxi med prislista från januari samma år. Längre turer kostade 20 kr i fast

avgift och 30 kr per timme med max tre resenärer. Verksamheten fanns till 1984 då regelverket blev så svårt att skotertaxin slutade.

Då antalet skotrar ökade, ökade ock-så trycket på lederna. Under 1990-talet har olika föreningar tagit sköt-selansvaret för att trampa och skylta skoterspåren och under tiden har bi-draget från kommunen minskat och behovet av ideellt arbete samt stöd från sponsorer ökat. De senaste åren har ASK, inom en särskild sektion för lederna, tagit på sig ansvaret och gjort ett bra arbete under mycket enkla förhållanden.

1995 skakades fjällvärlden av en skoterdebatt. Det kom förslag på att införa hårda restriktioner för all skotertrafi k och byn reagerade starkt. Genom ett samlat agerande och skriftliga protester fi ck byborna till samarbeten på fl era nivåer. I det speciellt inrättade Fjällrådet i Sor-sele möttes orten, kommunen och Länsstyrelsen och man lyckades att ta fram en ledkarta som gagnade alla intressen. Lederna kanaliserade tra-fi ken så att störningarna minskade och man lade pengar på information och kartor. Skoterdebatten hade gett resultat och 1998 lanserade Natur-vårdsverket sin nya syn på skoterle-derna – i Sorsele.

Skoterns miljöpåverkan, buller från motorerna och vårdslöshet av förare är problem som debatterats offentligt. Hur förhåller du dig till dessa frågor? Har du förslag på hur de nya tio gyllene reglerna ska se ut? Vad är det en modern skoterfö-rare bör ha i åtanke för att glädjen med vinterturismen ska öka och problemen minska?

För fi skare på avsides belägna sjöar blev skotern snabbt ett måste.! Foto: Gösta Laestander

Förberedelse för skoterutfl ykt i dag! Foto: Krister Börjesson

Skoterns miljöpåverkan, buller från motorerna och vårdslöshet av förare är problem som debatterats offent-ligt. Hur förhåller du dig till dessa frågor? Har du förslag på hur de nya tio gyllene reglerna ska se ut? Vad är det en modern skoterförare bör ha i åtanke för att glädjen med vin-terturismen ska öka och problemen minska?

Hur bedriver man hänsynsfull sko-teråkning i fjällen? Hur minskar man utsläppen vid körning?Lämna dina förslag på adress: Am-marnäsbygdens Företagarförening, Box 129, 92075 Ammarnäs eller e-post reception@bertejaure.se De tio först inkomna förslagen belönas med var sin dekal för spår och leder. (Värde 200kr) De nya gyllene reg-lerna publiceras nästa år.

Sören Larsson kör ut post i Övre Juktådalen 1969! Foto: Gösta Laestander

Den första fabrikstillverkade snöskotern importerades till Sorsele 1963 av företagaren Nils Stenlund. Maskinen hette Canad och hadesvansmotor. Foto: Gösta Laestander

Dessa fyra sidor är fi nansierade av KLIMP, klimatinvesteringsprogrammet, ett projekt där Sorsele Kommun fått medel av Naturvårdsverket för att minska miljöbelastningen, t ex från snöskotern. Pro-

jektet är avslutat och har bland annat betytt att tio fyrtaktsskotrar köpts in av företagen i Ammarnäsom-rådet – för att användas i deras verksamheter och därmed minska utsläppen av växthusgaser.

Skotertävling med start i Ammarnäs! Foto: Gösta Laestander

Fikarpaus för förare och skidtolkare! Foto: Bo Lindström

Tidningen Ammarnäsfjällen ges ut av ABFF, Ammarnäs FöretagarföreningBox 129, 920 75 Ammarnäs.Ansvarig utgivare: Urban BerglundLayout: Krister Börjesson

www.ammarnas.nu

Fjällräddningen i Södra Lappland:

Inom Vindelfjällens Naturreservat får du bara köra på lederna. På islagda vatten kör du alltid på egen risk.När du korsar landsväg gäller alltid stopp-plikt och att alla passagerare skall stiga av och gå över landsvägen.Följ hastighetsbestämmelserna.Har du lämnat färdmeddelande?Har du koll på vädret?Mobiltelefon har inte täckning överallt.

Fjällräddningen i Södra Lappland:Organiseras av Polisen för att efterforska och rädda den som försvunnit eller blivit sjuk på fjället.Bemannas av fjällvana personer från orten.Du larmar genom att ringa 112 och begära Fjällräddningen.Dröj inte med att larma – skillnaden mellan dagsljus och mörker kan vara livsavgörande!Meddela alltid om den försvunne kommit hem igen!

Dessa regler från 1960-talets slut återges i samarbete med ASK.www.ammarnassk.se

SNÖSKOTERFÖRARENS 10 GYLLENE REGLER:

Kom ihåg för fjälltur med skoter.Kom ihåg för fjälltur med skoter.