allt om hur det är att plugga på göteborgs universitet · 2009-02-16 · en lärare i statistik...
Post on 07-Jan-2020
3 Views
Preview:
TRANSCRIPT
VI ÄR DINA GUIDER
TILL GÖTEBORGS
UNIVERSITET
Funderar du på att plugga i Göteborg? Då är det
säkert en massa saker du undrar över. Vi har bett
studenterna Anna, Carl-Johan och Mattias att dela
med sig av sina bästa tips och funderingar kring
brännande frågor, som hur man fixar en bostad,
hur det är att plugga på universitet och var man
kan ha kul i studentstaden Göteborg.
Dessutom kan du läsa intervjuer med studenter
från olika utbildningar. Kanske får du några bra
tips, om du är osäker på vilken väg du ska gå.
NAMN: Mattias Bolin
LÄSER: Musiklärarprogrammet
KOMMER FRÅN: Hässleholm
BOR: I studentlägenhet vidMarklandsgatan.
DÄRFÖR VALDE JAG GÖTEBORG:Jag sökte både till Malmö och Göteborgoch kom in här.
FRAMTIDSPLANER: Någon form avmusikkarriär. Vi får se hur långt det räcker.
NAMN: Anna Larsson
LÄSER: Folkhälsovetenskapligt program
KOMMER FRÅN: Lidköping
BOR: I hyresrätt i Majorna.
DÄRFÖR VALDE JAG GÖTEBORG:Jag ville till en lite större stad. Dessutom kände jag folk i Göteborg somrekommenderade mig att plugga här.
FRAMTIDSPLANER: Jag ska förändramänniskors liv.
NAMN: Carl-Johan Lindqvist
LÄSER: Engelska, fristående kurser
KOMMER FRÅN: Göteborg
BOR: Tillsammans med två kompisar i enfyra i Linnéstan.
DÄRFÖR VALDE JAG GÖTEBORG:För att jag trivs bra på hemmaplan.
FRAMTIDSPLANER: Jag vill inte ge uppmina konstnärsdrömmar redan nu. Därförvalde jag att läsa fristående kurser istället för ett helt program.
BÖRJA HÄR!
HEJ!
32
Hur hittar man en lägenhet i Göteborg och hur får manstudielånet att räcka? Här kommer några historier ur verkligheten.
CARL-JOHAN: Vi bor tre killar i en fyrarummare. Jag
kallar det för delat boende. Man måste vara fler än
fyra stycken för att det ska räknas som ett kollektiv
tycker jag. Fast en kille gör lumpen nu och är bara
hemma på helgerna så egentligen är vi bara två.
Mitt tips är att hitta några att dela med. Då blir det
billigare och dessutom lättare att hitta nåt nära stan.
ANNA: Jag stod i kö på en massa olika ställen. Sen
åkte jag till England ett halvår och då tappade jag
köplatsen. Mitt första boende var ett studentrum på
Johanneberg. Läget var bra men det var rätt sunkigt.
En bra grej med SGS är att man får behålla sin kö-
plats om man ”bara” får ett studentrum. Till slut blev
jag erbjuden en studentlägenhet. Men en vecka
efter att jag hade flyttat in fick jag erbjudande om en
”riktig” lägenhet, en 2:a i Majorna. Så det blev ett
snabbt flyttlass igen. Totalt tog det bara två år för
mig att gå från studentrum till förstahandskontrakt.
MATTIAS: För mig var det rätt knepigt att få bostad.
Eftersom jag var ny i stan och inte hade några kon-
takter så jag gick till Boplats Göteborg och ställde
mig i kö. Det var typ i maj när jag fick reda på att
jag hade kommit in. När det var en vecka kvar tills
jag skulle börja, fick jag besked om att jag hade fått
en lägenhet i Backa. Just då var jag glad över att få
något överhuvudtaget, men jag trivdes aldrig riktigt
där. Nu har jag flyttat till en studentlägenhet på Mark-
landsgatan som är jättefin, så jag är grymt nöjd.
ANNA: Man måste inte käka nudlar för att äta billigt.
Linssoppa är billigt och gott. Det är mycket billigare
att göra storkok än att äta fastfood. När jag bodde i
studentkorridoren var det en kille som skulle göra
ett storkok men glömde grytan. Köket brann ner så
vi fick ha köksvagn på gården i flera veckor.
MATTIAS: Jag får gage om jag spelar ute och sen
jobbar jag extra på Ikea ibland. I höst har jag 10–11
musikerjobb inbokade och det blir alltid fler. Det kan
vara allt möjligt – från bröllop och mingelmusik på
konferenser till spelningar på Sticky med nåt pop-
eller rockband. Den första terminen var det ju näs-
tan ingenting. Men sen bygger man upp ett nätverk
och så börjar det hända saker. Hade jag bara levt på
studiebidraget hade det blivit tufft. Mer än hälften
går till hyran. Men jag vill inte leva på nudlar. Det
livet passar inte mig.
CARL-JOHAN: Jag jobbar i kassan på Hemköp på hel-
gerna och en del vardagkvällar. Det funkar, fast det
gäller att plugga effektivt. Men visst. Det gäller att
hålla i pengarna och inte äta pizza tre gånger i veck-
an eller fika ute jämt. Fast jag tycker det hör till stu-
dentlivet att vara lite fattig.
ANNA: En rätt stor utgiftspost är alla böckerna som
du ska köpa. Ett bra tips är att börja leta böcker
redan innan kursen börjar. Ibland är det t ex kö på
vissa böcker på biblioteket. Sen ordnar man bok-
bord också i början av terminen. Då säljer 2:orna
sina böcker till 1:orna.
CARL-JOHAN: När det gäller kurslitteratur så är adres-
sen www.kurslitteratur.se bra att känna till. Det är
typ som studentlitteraturens Blocket.
BOPLATS GÖTEBORG– På Boplats Göteborg hittar dumånga lägenheter som passar digsom studerar, säger ShahbazKhan på Boplats Göteborg. Varjesommar ordnar vi också en bo-utställning speciellt för studenter. www.boplats.se
UNIVERSITETSBIBLIOTEKETBöcker är en stor utgift när dustuderar. Ett tips är att låna kurs-litteratur på Universitetsbiblioteket(UB). Tänk bara på att vara ute igod tid.
SGS– Ställ dig i bostadskö på vårwebbsida så fort du funderar påatt läsa i Göteborg. Det är kötidensom räknas, säger Gunnar Wike-hult på SGS Studentbostäder.www.sgsstudentbostader.se
BÄSTA
BOSTADSTIPSEN
Ställ dig i kö tidigt.
Du behöver inte ha kommit in på
en utbildning för att få stå i kö.
Kom ihåg att uppdatera din
köplats regelbundet. Särskilt
om du åker utomlands eller
ändrar mejladress.
Hur hittar man en lägenhet i Göteborg och hur får man studielånet att räcka? Här kommer några historier ur verkligheten.
54
NY STAD, NYA VÄNNER
Bästa fiken!Frank´s Coffe & Copå Kungsportsplatsen.
Dom har mycket gott kaffe.Cigarren på Järntorget, bra kaffe,
bra personal, bra läge.Café Zenith i Majorna.
Grym couscous sallad och
sköna människor.
NÄRHET TILL HAVETMed spårvägen kommer dusnabbt ut till havet och öarna.
KULTGenom KULT, kulturnyheter förstudenter, får Göteborgs studenterförmånliga erbjudanden till bl ateater, dans, spelningar, vernissage.– Vi jobbar med många avGöteborgs kulturarrangörer somgärna ser studenter i publiken,säger Ingela Clarholm, ansvarigför KULT.
VÄLKOMSTFESTI september anordnar Göteborgsuniversitet, Chalmers, GFS (Göte-borgs Förenade Studentkårer) ochGöteborg & Co en stor välkomst-fest för alla nya studenter i stan.
Vill du läsa mer om vad Göteborghar att erbjuda sina studenter, gåin på www.goteborg.com/student
ANNA: Oavsett om du är student eller inte så finns
det alltid något att göra här i Göteborg. Att kunna
gå ut en tisdagkväll t ex, det är underbart. Det finns
inte i min hemstad.
MATTIAS: Det finns många bra uteställen här och en
ganska fin musikscen. Nefertiti är speciellt för
Göteborg. Där finns inte bara bra jazz utan även
reggae, house mm. Varje tisdag har dom jam-kväll.
Då kan vem som helst gå upp och lira.
ANNA: Första halvåret var jag mycket på Avenyn.
Men inte nu längre. Nu blir det mer Linné och
Magasinsgatan. Det är bra drag på Tranquillo. Dom
har jättegoda mojitos. På Viktoriagatan finns också
många bra ställen med okej priser, Vasastan t ex.
CARL-JOHAN: Vi har inte så mycket studentliv med
nationer och så. Men det finns ju ett otroligt utbud
av nöjen som inte är arrangerade av universitetet.
Ställen med billig öl och bra klubbar med vettiga
inriktningar. Reggae-scenen är större än någon
annanstans. Och Scratch på Pustervik är lätt den
bästa hip-hop-klubben i Sverige. På djungeltrum-
man.se hittar du bra tips om klubbar.
ANNA: Om man gärna vill ha mer studentliv är ett bra
sätt att engagera sig i kårverksamhet. Jag är t ex med
och ordnar fester och introducerar nya studenter.
CARL-JOHAN: En sak som är bra med Göteborg är att
man kan cykla överallt. Man sparar mycket pengar
på det för kollektivtrafiken är ganska dyr.
ANNA: Havet är en sak som jag verkligen uppskattar
med Göteborg. Jag gillar att ta 11:an till Saltholmen
och fortsätta ut i skärgården med båtarna.
CARL-JOHAN: Jag hittar det jag kan begära här i
Göteborg. Det är ju inte som skivaffärerna i NY
kanske, men om man gillar böcker och skivor som
jag gör, så finns det massor av bra ställen. Det finns
också gott om småbutiker med annorlunda kläd-
märken. Kolla in Andra Långgatan, där finns det
massor med roliga affärer.
ANNA: Mitt tips är att hänga med på alla nollnings-
aktiviteter, typ stadsvandringar och pubrundor och
sånt. Speciellt om du inte känner någon i stan.
En solig höstdag i Göteborg är det lätt att älska Göteborg. Men detfinns massor att göra även en regnig tisdagkväll i januari.
76
Hur stor skillnad är det mellan gymnasiet och universitetet? Är det lättare att plugga på biblioteket än hemma? Guiderna berättar.
BÄSTA PLUGGTIPSEN:Plugga ihop. Flera är
klokare än en.
Du hinner inte läsa allt. Skumma
och plocka ut det viktiga.
Föreläsningsfria dagar
är inte lediga dagar.
STUDENTHÄLSAN– Det är mycket som är nytt ochovant när man börjar på universi-tetet, säger Jennie Skoglund påStudenthälsan. Då kan det vara tillstor hjälp att delta i någon av våragruppverksamheter för studenter,t ex våga-tala-kurser. Läs mer påwww.studenthalsan.se
ANNA: Det är ju en lite annan studiesituation jämfört
med gymnasiet. På universitetet kan du ha 2 000
sidor litteratur i en kurs och sen är det upp till dig
att sålla ut det som är viktigt.
CARL-JOHAN: Det är färre schemalagda lektionstimmar
jämfört med gymnasiet så det blir mycket ”fritid”.
ANNA: Försök att inte tänka på föreläsningsfria dagar
som lediga dagar. Det är dom inte. Du behöver den
tiden för att plugga. Ett tips är att diskutera med
kompisar. Flera huvuden är ju ofta klokare än ett.
CARL-JOHAN: Fast tänk på att om man sitter ett gäng
klasskompisar så blir det lätt att samtalet glider in
på annat, en fest eller någon lärare.
ANNA: Acceptera att du inte hinner läsa allt. Man
måste skumma sig igenom och försöka plocka upp
det som känns intressant och viktigt. Men en sak
som är enklare är att du bara läser ett ämne i taget.
CARL-JOHAN: Om man vet med sig att man har svårt
att koncentrera sig hemma så är det smart att sitta
kvar i universitetets lokaler, eller på typ biblioteket.
ANNA: Jag tycker att Handels bibliotek eller KTB
(Kurs- och tidningsbiblioteket) är absolut bäst. Där
finns det stora, tysta läsesalar. Man känner sig inte
instängd.
MATTIAS: För mig är det lite annorlunda. Jag har ju i
princip inga läsläxor. Däremot måsta jag öva mycket
på gitarren. Vi har särskilda övningsrum på Musik-
högskolan. Dessutom finns det replokaler som är
öppna till kl 24.
CARL-JOHAN: Centralbiblioteket vid Humanisten är
min favorit. Där finns det sköna läsrum och det är
rätt lite folk. Annars tycker jag att lärarna är den
stora skillnaden mot gymnasiet. Där blev jag positivt
överraskad.
ANNA: Överlag har vi haft väldigt bra föreläsare. Vi
har t ex haft Bengt Johansson, förre landslagsträna-
ren i handboll, som föreläsare. Fast en gång hade vi
en lärare i statistik som bara bläddrade PowerPoint-
bilder och läste innantill. Det var inte kul.
MATTIAS: Alla mina lärare är riktigt duktiga musiker.
Några är faktiskt världsmusiker. Anders Jormin är
t ex en riktig guru på kontrabas. Men det är klart att
alla är ju inte bra pedagoger. Rent generellt tycker
jag nog att dom äldre lärarna är bättre på att lära ut.
CARL-JOHAN: I engelskan har vi också några rätt
tunga namn, folk som har skrivit läroböcker och så.
FRÅGA STUDIEVÄGLEDNINGEN– Jag får ofta frågan, vad det är förskillnad mellan kurser och program,berättar studievägledare Christer Ek.Lite förenklat kan man säga att alluniversitetsutbildning består av kurser, men det finns två sätt attläsa på. Du kan själv kombinera fristående kurser till en examen ellerfölja ett program där kurserna ärbestämda i förväg. Läs mer på sid 31.
98
Nu har du fått en liten inblick i hur det är attplugga på Göteborgs universitet. Nu kommer ensnabb genomgång av de olika inriktningar somdet finns att välja mellan. Faktum är att detfinns cirka 1 500 olika kurser och program …
1110
Konst
INOM KONST KAN DU STUDERA• Design• Filmregi• Fotografi• Fri konst• Konsthantverk• Litterär gestaltning• Musik• Musikal• Opera• Teater
TÄNKBARA JOBB EFTER UTBILDNINGEN• Filmproducent• Filmregissör• Fotograf• Författare• Grafisk designer• Inredningsarkitekt• Jazzmusiker• Keramikkonstnär• Klädformgivare, kostymdesigner• Komponist• Konstnär• Lärare med inriktning musik, bild, form• Medlem i symfoniorkester• Metallkonstnär• Musikalartist• Möbelformgivare, möbelsnickare• Operasångare• Organist• Produkt/Industriell designer• Skulptör• Skådespelare• Smyckekonstnär• Studiomusiker• Textilkonstnär• Världsmusikartist
LÄS MER OM VÅRA UTBILDNINGARwww.konst.gu.se
Ett typiskt TV-barn, uppväxt på MTV. Så beskriver
Gabriela Pichler sig själv. Drömmen om att bli regissör
kom sent, först efter gymnasiet förstod hon att den var
möjlig.
Mamma: städerska från Bosnien med fyra års skol-
gång. Pappa: lastbilschaufför från Österrike.
– Det var det första jag ville bli, lastbilschaufför, som
pappa, säger Gabriela Pichler.
Att läsa vidare var ingen självklarhet. Ingen i hennes
släkt hade gjort det tidigare.
– Jag trodde länge att skolan slutade efter nian. Det
var först när kompisarna började söka till gymnasiet som
jag fattade att man skulle läsa vidare.
När vännerna sökte humanistisk linje med språkinriktning
gjorde Gabriela det också. Alla hamnade i samma klass.
– Det blev ändå bra. Jag hade ett stort språkintresse.
Hemma blandade vi svenska, tyska och bosniska.
Efter gymnasiet funderade hon på vad hon skulle göra
med sitt liv. Skulle hon läsa något klokt och logiskt?
Något som ledde till ett säkert och tryggt liv? Eller skulle
hon följa sina drömmar? Hon bestämde sig för det senare
och började läsa filmvetenskap på högskolan i Halmstad
år 2000.
– Där fick jag se film jag aldrig sett innan. Fransk,
japansk, svartvit film från Indien … Hollywoodnormen
upplöstes helt. Jag förstod att det finns många sätt att
berätta på, att det inte finns några regler.
Drömmen om att bli regissör hade inte slagit rot ännu.
Det skulle dröja ett par år till. Efter att ha läst filmvetenskap
ett par år började hon på Ölands dokumentärfilmskola 2003.
Det blev, som hon säger, hennes räddning.
– Jag hade aldrig hållit i en kamera tidigare. Egentligen
hade jag nog velat det länge, men inte vågat erkänna det.
Gabriela var inte ensam. Hälften av eleverna var tjejer.
Flera hade aldrig filmat tidigare.
– De sa till oss att gå ut och filma. Skosnören och
moln. Rakt på. Det gjorde att man tappade respekten för
mediet.
Regissörsdrömmen började gro. När det var dags för
examensfilm gjorde Gabriela en kortfilm om en arbetslös
man i hennes hemort Örkelljunga.
– Jag ville skildra en vanlig människa som inte gör
något spektakulärt. Hans tankar om livet och framtiden.
En film utan konflikter.
Inför höstterminen 2005 sökte hon in på Filmhögskolan
vid Göteborgs universitet och skickade med den som
arbetsprov.
– Det är inte lätt att komma in. Tvåhundra söker vart-
annat år, fem kommer in. Om jag inte lyckats vet jag inte
vad jag hade gjort. Jag hade inget annat alternativ.
Filmhögskolan har totalt 15 elever och ett tiotal lärare. Så
stämningen är mer familjär än på andra delar av universitetet.
– Vi hjälper varandra mycket. Det ingår liksom. Nyligen
var jag produktionsledare för en examensfilm som görs av
en student som går klassen över min. Hon tjänar på att
jag hjälper till och jag tjänar på att lära mig något nytt.
Utbildningen består delvis av teori, men mest praktik.
Det får man aldrig för mycket av, menar Gabriela. Hon och
studiekamraterna kan få ett par dagar på sig att gå ut och
”undersöka” (ett ord som ofta används på skolan när man
filmar) saker, platser, människor osv. Sedan får de en dag
på sig att klippa.
– Ofta sitter man hela nätterna innan deadline. Men
det är bra träning att arbeta snabbt. Efteråt diskuterar vi
igenom filmerna. Vad var bra? Vad kan göras bättre nästa
gång? Ofta är det enkla saker man kommer på, som att
man borde använt stativ för den eller den scenen.
Annars är det mycket upp till en själv vad man vill åstad-
komma under de tre åren på skolan. Vissa vill till Hollywood
medan andra bara vill syssla med experimentell film.
Göran du Reés, professor och konstnärlig ledare på
Filmhögskolan, berättar att den digitala tekniken har föränd-
rat förutsättningarna för filmskapande på ett radikalt sätt.
– Rörliga bilder har blivit ett sätt att kommunicera. Det
räcker att ha en enkel kamera och en dator för att börja.
Sedan kan man visa sina filmer på internet eller ge ut på
egna dvd-skivor. Det digitala mediet har gjort samma sak
för filmen som elgitarren gjorde för musiken. Plötsligt kan
alla hålla på med det, säger han och fortsätter:
– Tjejer brukar ha ett lite friare och mer sökande förhåll-
ningssätt. De vill i första hand utforska någonting, berätta
om sig själva. Killar härmar oftare sina filmiska inspira-
tionskällor.
Själv är Gabriela inte riktigt säker på vilken typ av film
hon vill göra. Hon är dock säker på vad hon inte vill göra.
– Svensk film av idag är ganska tråkig. Den utgår oftast
från en lyckad medelklass och deras problem och konflikter.
Det säger mig ingenting. Jag vill göra film med öppnare
ramar, med ett modigare berättarsätt. Jag vill visa männi-
skor i min omgivning. Deras liv och konflikter. Om det blir
spel- eller dokumentärfilm beror på idén. Just nu är en
lyckad kortfilm som håller i 30 minuter nog för mig.
Vid Göteborgs universitet finns den enda konstnärliga fakulteten i Sverige, med en unik bredd av utbildningar internationellt sett. Fakulteten består av HDK(Högskolan för design & konsthantverk), Högskolan för fotografi, Filmhögskolan, Konsthögskolan Valand, Litterär gestaltning, Högskolan för scen och musik och Göteborg Organ Art Center.
Satsa på dinkonstnärlighet
”För 100 år sedan kanske jag hade velat bli författare, men hurska jag uttrycka mig idag om inte genom rörliga bilder?”
Gabriela Pichler, som läser på Filmhögskolan
1312 1312
Om du vill förstå hur allt hänger ihop
Naturvetenskap
INOM NATURVETENSKAP KAN DU STUDERA• Biologi• Farmaci• Fysik• Geovetenskaper• Kemi• Kulturvård – det vill säga att skydda viktiga kulturvärden som
byggnader och konst från bland annat miljöförstöring• Marin vetenskap• Matematik• Miljövetenskap
TÄNKBARA JOBB EFTER UTBILDNINGENMed en naturvetenskaplig utbildning kan du arbeta inom en radolika branscher. Här följer ett axplock av de jobb som våra utbild-ningar kan leda till.
• Bebyggelseantikvarie• Biolog, till exempel naturvårdsbiolog inom reservatsskötsel• Bygg- och trädgårdshantverkare• Forskare vid universitet i Sverige eller utomlands• Fysiker, till exempel sjukhusfysiker inom hälso- och sjukvården• Geovetare, till exempel oceanograf eller klimatolog• Kemist, till exempel läkemedelskemist på ett företag• Konservator• Konsult, inom exempelvis miljöbranschen• Lärare (kräver vidareutbildning i pedagogik)• Matematiker• Molekylärbiolog, till exempel inom bioteknikindustrin• Projektledare• Receptarie
LÄS MER OM VÅRA UTBILDNINGARwww.science.gu.se/utbildning
Gasexplosioner, industriolyckor, giftutsläpp och frätande
syror … Kemi förknippas ofta med dåliga saker, menar
Anders Ekstrand.
– Det folk inte tänker på är att kemin också ger oss
mycket bra saker som vi tar för givet: läkemedel, plast,
energi och mycket annat. Kemiska reaktioner styr och
påverkar allt levande.
Han har full förståelse för gymnasister som tycker kemi
är torrt och bara såååå tråkigt. Det tyckte han själv en gång.
Han minns med fasa rabblandet av periodiska systemet
och korvstoppandet av kemiska beteckningar. Men han
försäkrar: kemin på universitet och den på gymnasiet har
inte mycket med varandra att göra.
– Här sätts kemin in i ett större sammanhang. När man
väl förstår den – hur elektroner bygger upp precis allt
omkring oss – så förstår man också världen. Man förstår
varför himlen är blå, varför något är flytande medan annat
är fast, varför något går över från en form till en annan.
Han beskriver aha-upplevelsen från första baskursen i
kemi som en av de största han haft i sitt liv. Och han som
inte ens hade tänkt läsa kemi.
– Jag sorterade paket på en godsterminal efter gymna-
siet. Det var inte direkt min grej. Så jag fattade att jag
måste plugga. Men vad, det var jag inte säker på. Kanske
fysik eller något med politik, som statsvetenskap eller idé-
historia. Jag flyttade till Göteborg för att det fanns ett så
stort utbud av kurser att välja på här.
Han bestämde sig för engelska – ett bra ämne att läsa
om man vill känna på hur det är att studera vid universite-
tet. Han kom in och hade kunnat börja. Om han inte åkt
hem till Växjö under några sommarveckor vill säga. I brev-
lådan i Göteborg låg nämligen ett antagningsbesked och
väntade. Det hade ett sista svarsdatum. Anders missade det.
– Min plats vandrade iväg till någon annan och jag var
helt plötsligt sysslolös. Jag gick in på nätet och letade
efter lediga platser på andra utbildningar och såg att det
fanns på baskursen i kemi. Det var rena slumpen att jag
hamnade här.
Han hade inte alltför stora förväntningar; trodde att
han skulle begravas i böcker med konstiga formler och
obegripligheter. Men det var inte så svårt. Istället fick han
otroliga kickar av att få lära sig så mycket om hur världen
fungerar. Han bestämde sig för att fortsätta och för att
bättra på sina kunskaper i matte – ett ämne han avskydde
på gymnasiet.
– Jag behövde det för att bli mer effektiv och kunna bli
en riktigt bra kemist.
Han upptäckte också att matten inte var något att vara
rädd för. Det tycker inte heller Kristina Sundell, professor
och lärare i zoofysiologi, att man ska vara.
– Det är klart att matte ingår och det är bra att ha med
sig matte D från gymnasiet. Men på de flesta naturveten-
skapliga utbildningar är inte matten svårare än den som
krävs när man räknar ut vad det kostar att köpa en TV på
avbetalning.
Däremot är mycket av tiden på naturvetenskapliga
utbildningar schemalagd. Speciellt de första två åren då
man får räkna med att halva arbetsveckan ägnas åt
föreläsningar, gruppundervisning och laborationer.
– Men vi försöker alltid ha en verklighetsanknytning i
undervisningen. Om man utgår från sig själv och sin
omgivning, till exempel funderar över varför fiskarna i
haven dör eller varför man får ont i magen, så blir allt så
mycket mer intressant. En naturvetare är inte någon som
sitter inne på sitt rum och hittar på formler, säger Kristina
Sundell.
Det kan Anders skriva under på. Kemiundervisningen
på Göteborgs universitet är känd för att ha mycket labora-
tioner och under sina fyra år på universitetet har han till-
verkat allt från supraledare till smärtstillande tabletter och
rent koffein.
– Vem som helst kan blanda två saker, men det krävs
mer för att bli bra på att labba. Det är ett hantverk som
kräver både noggrannhet och en speciell känsla.
Själv har han dock blivit tillräckligt bra på kemi för att
få en doktorandplats. Formellt krävs det 120 poäng (tre
års heltidsstudier) men de flesta har läst mer. Anders har
läst 180. Men inte på något av de två program – Kemi-
programmet eller Läkemedelsprogrammet – som finns
på institutionen för kemi.
– Jag har satt ihop en egen utbildning. Läst de kurser
som intresserat mig. Då blir det mesta roligt. Men jag är
medveten om att kemi inte passar alla. Jag brukar säga
som prästerna säger om sitt yrke: Det är inte du som
väljer kemin, det är den som väljer dig.
Naturvetenskapen är byggstenen som ligger till grund för förståelsen för allt liv. Ny teknik, förbättrade läkemedel, miljövänliga alternativ. För att inte tala om kunskapen om vårt klimat, våra växter och djur och om de processer som skapar alla fenomen i naturen.
”Jag har satt ihop en egen utbildning och läst de kursersom intresserat mig. Då blir det mesta roligt. ”
Anders Ekstrand, som läser kemi
1514
När världen förändras i allt snabbare takt
Handelshögskolan
INOM HANDELSHÖGSKOLAN KAN DU STUDERA• Ekonomisk geografi• Ekonomisk historia• Företagsekonomi• Juridik• Kulturgeografi• Nationalekonomi• Statistik
Handelshögskolans Civilekonomprogram och Juristprogrammet är basen i Handelshögskolans utbildningsutbud. Här finns ävenHandelshögskolans logistikprogram och Samhällsvetenskapligtmiljövetarprogram samt ett antal program på avancerad nivå.
TÄNKBARA JOBB EFTER UTBILDNINGENEkonomi och juridik är breda utbildningar som ger många möjligheter efter examen, både i Sverige och utomlands. Du kan exempelvis jobba som:• Advokat• Biståndsarbetare• Chef• Controller• Diplomat• Domare• Ekonom• Entreprenör• Finansanalytiker• Forskare• Företagare• Företagsjurist• Kreatör• Marknadsförare• Revisor• Samhällsplanerare• Utredare• Åklagare
LÄS MER OM VÅRA UTBILDNINGARwww.handels.gu.se
När hon, mest av en slump, hamnade på inriktningen
”företagargymnasiet” hemma i Örebro förstod hon direkt
vad hon ville syssla med i framtiden.
– Vi fick kontakt med folk från näringslivet och vi
arbetade i projekt mot befintliga företag. Det var otroligt
kul att se hur den världen fungerade. Jag fastnade helt för
ekonomi och började här på Handels direkt efter gymna-
siet, säger Anna Fernlund.
Nu är hon inne på sitt andra år på Civilekonom-
programmet med analytisk inriktning. Det innebär att hon
framför allt läser mer statistik än de som till exempel väljer
någon av de språkliga inriktningarna.
– Kinesiska är väldigt populärt just nu, men jag är mer
matematiskt lagd. Min tanke är att bli revisor, att få jobba
med bokföring och redovisning i något större företag.
Anna trivs bra på Handelshögskolan. Att hon var några
år yngre än en del andra kursare har inte spelat någon roll.
Alla är ju nybörjare, oavsett ålder och man hittar en
gemenskap i det.
– Mottagningen av nya studenter, nollningen, var
fantastisk. Ett väldigt bra sätt att lära känna nya människor
och att ha roligt tillsammans. För mig som inte kände
någon i stan betydde det enormt mycket och jag har själv
engagerat mig som huvudfadder under årets nollning.
En bra sammanhållning gör studierna så mycket roligare.
Anna är också aktiv inom studentkåren. Som ordföran-
de för utbildningsutskottet ansvarar hon för att studenter-
nas intressen kring utbildningen tillvaratas. När olika
nämnder sammanträder sitter hon med bland professorer
och andra lärare. Och de lyssnar på vad hon har att säga.
– Det känns som om Handels är en skola som vill
framåt, som vill utvecklas och som tycker studenternas
perspektiv är viktigt. Vill du få din röst hörd så finns det
möjligheter.
Kårarbetet tar mycket tid, men ger också mycket. Hon
har besökt andra universitet och lärt känna deras student-
representanter. Och genom några tidigare kårmedlemmar
fick hon sommarjobb uppe i Stockholm.
– Det var kul. Kåren är väldigt bra på att få olika män-
niskor, till exempel från olika utbildningar, att mötas och
ha roligt tillsammans. Det kan man också ha glädje av
efter studietiden. Yrkeslivet bygger ju mycket på kontakter.
Framöver blir det troligtvis också en utlandsvistelse för
Anna. På Civilekonomprogrammet har studenterna nämlig-
en möjlighet att under en termin förlägga studierna till ett
utländskt universitet.
– Jag behöver bättra på min engelska så jag skulle vilja
läsa i ett engelskspråkigt land, gärna England eller USA.
Här hemma tycker hon att studierna ligger på en lagom
nivå. Den stora skillnaden mot gymnasiet är att man
ansvarar för upplägget av studierna själv, att man inte har
undervisning mellan åtta och fyra på dagen.
– Vi har föreläsningar ungefär tre timmar per dag.
Kurserna innehåller också oftast en eller flera inlämnings-
uppgifter som man löser själv eller i grupp. Själva examina-
tionen sker genom tentor. Då gäller det att planera sina
studier så man inte måste sitta och råplugga kvällar och
helger precis innan tentorna.
Christina Ramberg, professor på juridiska institutionen,
menar att en annan stor skillnad mot gymnasiet är att man
på universitet kan välja att läsa det man är intresserad av.
Och är man intresserad, ja då blir studierna enklare.
– Det som krävs är intresse och självdisciplin. Har man
det, så är det kul och inte så svårt att läsa på Handels.
På Civilekonomprogrammet är det mest genom tradi-
tionella salstentor man tar sin poäng. För Anna brukar det
gå bra.
– Hur mycket man pluggar beror helt klart på vilka mål
man har. Siktar man på VG så får man plugga lite hårdare.
Handelshögskolans två huvudområden är ekonomi och juridik. Efter examen är våra studenter verksamma i svenska och internationella företag och orga-nisationer som både påverkar och påverkas av den samhällsutveckling som sker. Därför är det viktigt att studenterna lär sig att förhålla sig till komplexaproblem, kan tänka kreativt och vågar ta ansvar. Tolerans, förståelse och vidsynthet är andra egenskaper som vi vill förstärka hos våra studenter.
”Mottagningen av nya studenter, nollningen, var fantastisk.Ett väldigt bra sätt att lära känna nya människor och attha roligt tillsammans.”
Anna Fernlund, som läser Civilekonomprogrammet
1716
För att kunna förstå och tolka världen
Samhällsvetenskap
INOM SAMHÄLLSVETENSKAP KAN DU STUDERA• Afrikakunskap• Asienkunskap• Europakunskap • Freds- och utvecklingsstudier • Humanekologi• Hälso- och sjukvårdsadministration• Internationella relationer • Journalistik• Kriminologi• Medie- och kommunikationsvetenskap• Mellanösternkunskap• Mänskliga rättigheter• Offentlig förvaltning• Personal och arbetsliv• Psykologi• Regional utveckling och planering• Socialantropologi• Socialt arbete, nationell eller internationell inriktning • Sociologi • Statsvetenskap • Utveckling och internationellt samarbete
TÄNKBARA JOBB EFTER UTBILDNINGEN• Administratör/handläggare inom kommun eller företag• Informatör inom företag, organisationer eller kommuner/regioner• Journalist, exempelvis Mellanösternkorrespondent • Personalansvarig • Psykolog • Sakkunnig inom intresseorganisation eller ett politiskt parti• Socionom, exempelvis socialassistent• Utredare/tjänsteman inom exempelvis ett FN-organ eller offentlig
förvaltning
LÄS MER OM VÅRA UTBILDNINGARwww.samfak.gu.se
På gymnasiet skrapade undervisningen i samhällskunskap
bara på ytan, säger Louise Pekkanen som läser tredje året
på Socionomprogrammet.
– Vi fick lära oss hur det ser ut och vilka problem som
finns i vårt samhälle. Här går man ett par steg längre.
Diskuterar orsakerna och vad man kan göra åt dem. Vi
studenter måste ju förberedas och få förståelse för de
problem vi ska kunna lösa när vi kommer ut i arbetslivet.
Det handlar om att skapa förståelse.
Själv har hon med sig en grundläggande förståelse
hemifrån. Hon växte upp i ett litet västsvenskt samhälle
med sin mamma och två syskon. De ekonomiska resurs-
erna var knappa. Hennes mamma arbetade som under-
sköterska och ingen i familjen hade tidigare satt sin fot på
ett universitet. Det skulle inte Louise heller göra.
Universitet var ju bara till för superintelligenta. Och det
var ju inte Louise. Toppbetygen lös med sin frånvaro och
hon var dessutom skoltrött. Men hon hade ett drömyrke –
hon ville, i en slags kuratorsroll, arbeta med barn och ung-
domar som kom från utsatta miljöer.
– Jag visste inte att man behövde vara socionom för
det. När jag väl förstod det läste jag upp mina betyg
under ett år, säger Louise.
Hon var en rädd 22-åring när hon började på universitetet.
Rädd för att misslyckas, rädd för att inte förstå. Men hon
insåg snart att hon inte behövde oroa sig. Visst, det var
tufft i början, hon hade inte med sig det akademiska språ-
ket hemifrån och studietekniken var annorlunda, men när
hon väl lärt sig knepen gick det lättare.
– Det är begreppen som är främmande. Vi läser ju
mycket utvecklingspsykologi och sociologi. Psykologi vet
ju alla vad det är, men sociologi – det hade jag ingen
aning om vad det var.
Men sociologin låg närmare henne än vad hon trodde.
Det är en samhällsvetenskap som försöker förstå och för-
klara olika samhällsförhållanden och hur dessa påverkar
människors levnadsvillkor. Sociologer forskar om makt-
relationer, könsrelationer, social ojämlikhet, etniska
konflikter, ungdomskultur, barns utveckling, brottslighet,
arbetsliv, boende och mycket annat.
– Sociologin gav mig en aha-upplevelse. Jag fick en
förklaring till varför universitetsstudier inte varit någon
självklarhet för mig; att det handlar mer om det sociala
arvet än om intelligens.
Hon har lärt sig mycket om sig själv. Speciellt under en
kurs i utvecklingspsykologi. Den bästa hon gått, men
samtidigt också den jobbigaste.
– Man bearbetar och reflekterar över sin egen uppväxt
samtidigt som man ska ta in all information. Men det är
nödvändigt. Om man senare i sitt arbete ska vara ett stöd
för andra som farit illa är det viktigt att man är färdig med
sig själv.
I de samhällsvetenskapliga ämnena läser man mycket.
Maria Oskarson, universitetslektor på statsvetenskapliga
institutionen, menar att man får vara beredd att ta sig ige-
nom 150–200 sidor i veckan. Det är mer än på de flesta
andra delar av universitetet.
– Mycket är dessutom på engelska. Så det blir intensivt.
Men man läser inte på samma sätt som på gymnasiet. Här
gäller det att förstå sammanhang, att kunna problemati-
sera och analysera. På senare tid har vi också alltmer gått
ifrån de regelrätta salstentorna. Istället ägnar sig student-
erna mer åt grupparbeten och att skriva hemtentor, PM
och uppsatser för att visa att de har förstått.
Louise tycker att alla borde läsa samhällsvetenskapliga
ämnen en tid i livet. Inte minst för att man blir medveten
om sina fördomar; man får lära sig hur de fungerar och
varför man har dem. Att också journalister och psykologer
utbildas inom Samhällsvetenskapliga fakulteten tycker hon
är logiskt. Men de flesta ämnena är egentligen inte inrikta-
de mot något speciellt yrke, utan är en bra bas för många
olika arbeten. Andra vanliga jobb för samhällsvetare är till
exempel utredare, informatör, personaladministratör, hand-
läggare, forskare och lärare.
– Det är viktigt att man vet hur samhället fungerar, vare
sig man är journalist eller handläggare på försäkringskassan.
Inom de samhällsvetenskapliga ämnena ligger fokus på att förståmännikans villkor och hur samhällen fungerar.
”Alla borde läsa samhällsvetenskapliga ämnen en tid i livet.Inte minst för att man blir medveten om sina fördomar.”
Louise Pekkanen, som läser på Socionomprogrammet
1918
Mjukvara i den hårda verkligheten
IT-universitetet
PÅ IT-UNIVERSITETET KAN DU STUDERA• Datavetenskap• Lärande, undervisning och IT• Software Engineering and Management• Systemvetenskap: IT, människa och organisation
TÄNKBARA JOBB EFTER UTBILDNINGEN• Designer• Entreprenör, IT-strateg• IT-arkitekt, IT-chef• IT-ingenjör• Interaktionsdesigner• Konsult• Mjukvaruingenjör• Programmerare• Projektledare• Systemarkitekt• Systemutvecklare• Verksamhetsutvecklare
Studier på IT-universitetet ger också möjligheter att arbeta med utveckling och problemlösning inom vården, industrin, miljöområdet, konsten, skolan,media, transporter, polisen mm.
LÄS MER OM VÅRA UTBILDNINGARwww.ituniv.se
Marcus Lindholm arbetar i projekt. Uppdragen, som ofta
kommer från företag, handlar om att designa smarta och
effektiva IT-lösningar. Klockan nio varje vardagsmorgon
är han på plats i IT-universitetets moderna lokaler på
Lindholmen och går sällan hem före fem.
– Det här är inte som vanliga universitetsstudier. Här
arbetar alla tillsammans: studenter, forskare, lärare och
handledare från näringslivet.
En webbkamera. Ett teleskop. En dator. Webbkameran
sätts på teleskopet och riktas mot stjärnhimlen. Kamerans
bilder behandlas i datorn och på en skärm skapas en
karta där varje stjärna är identifierad.
Dataprogrammet som gör det möjligt är det senaste
projektet Marcus Lindholm varit med att utveckla.
– Kartan arbetar otroligt snabbt. Identifierar alla stjär-
nor som finns med i realtid. Vad jag vet, har det inte gjorts
tidigare.
Det är lätt att projekten suger tag i en; att man blir sit-
tandes långt in på kvällar och programmerar och testar
problemlösningar.
– Sedan har man alltid en deadline att följa. I det här
projektet jobbade vi nästan dygnet runt mot slutet för att
hinna klart i tid. Examinering sker oftast i samband med
projektredovisning.
Software Engineering and Management heter programmet
som Marcus läser. På ren gammalsvenska kan man säga
att det handlar om projektledning i mjukvaruutveckling.
Men det gör man inte. IT-universitetet har en internationell
prägel med stor del utländska studenter från hela världen.
Marcus har lärt känna både kineser och indier.
– All undervisning sker på engelska. Det är ju språket
som gäller inom branschen och de flesta facktermer kan
man innan. Så det gör det inte svårare.
Men utbildningen är ändå tuff, faktiskt tuffare än vad
Marcus trodde. Kan man inte vissa saker innan, som till
exempel HTML, får man lära sig det på egen hand vid
sidan av kursen. Det är också en fördel om man sysslat
en del med programmering innan.
– Jämfört med den dataekonomiutbildning som jag
hade tänkt läsa på Högskolan i Borås så läser vi nog dub-
belt så fort här.
Borås? Jo, egentligen är det rena slumpen att Marcus
hamnade på IT-universitetet i sin gamla hemstad
Göteborg. Några år innan hade han träffat en tjej från
Södertälje och flyttade dit. Samtidigt hade han tröttnat på
sitt elektrikerjobb och ville göra något mer stimulerande.
När flickvännen började plugga på högskolan i Borås flyt-
tade Marcus med och läste ekonomiskt basår på komvux.
När det sedan var dags för studier på högre nivå så fick
det gärna bli något IT-relaterat.
– Jag höll på med datorer redan på grundskolan.
Skickade virus till lärarna som ändrade deras uppstartsfiler
och så, säger Marcus och skrattar.
Men så bestämde sig flickvännen för att läsa till
apotekare i Göteborg. Glöm dataekonomiutbildningen.
Glöm Borås. Istället blev det IT-universitetet.
Men det har han inte ångrat. För samtidigt som det är
krävande är det också himla roligt. Och lärorikt.
– Förutom de rena praktiska kunskaperna så lär man
sig också en hel del om att arbeta i grupp. Alla är ju olika
personer med olika bakgrund. Någon kan bygga hemsidor,
en annan kan programmera medan en tredje har vissa
kunskaper i logik. De flesta är självlärda, har suttit på sina
rum och lärt sig.
Helena Holmström, programledare på IT-universitetet,
menar att en problembaserad undervisningsmiljö där lärar-
na mer fungerar som handledare har flera fördelar.
– Studenterna får känna av en miljö som till stor del lik-
nar den de senare kommer att möta ute i arbetslivet. De
får arbeta i projektgrupper, där man inte alltid får välja vem
man arbetar med, och de får själva ta ansvar för hur de
löser ett problem. Det tror vi leder till ökad motivation.
I framtiden kommer säkert flera av Marcus kurskamrater
att arbeta som software engineers på storföretag som
Volvo eller Ericsson – själv har han andra planer.
– Just nu är jag inne på att läsa vidare på Handels.
Entreprenörskap. Efter det kan jag tänka mig att starta
eget. Kanske kring utveckling av logistiksystem. Men vem
vet, jag kanske ändrar mig.
På IT-universitetet studerar ekonomer och ingenjörer tillsammans med designers och lärare –alla med ett gemensamt intresse för tillämpningen av IT. Undervisningen bygger på projekt-och problembaserat lärande och sker i nära samarbete med näringslivet.
”Det här är inte som vanliga universitetsstudier.Här arbetar alla tillsammans: studenter, forskare,lärare och handledare från näringslivet.”
Marcus Lindholm, som läser på IT-universitetet
2120
Hur lär vi,och hur lär vi andra?
Utbildningsvetenskap
INOM UTBILDNINGSVETENSKAP KAN DU STUDERA• Arbetsvetenskap• Barn- och ungdomsvetenskap• Didaktik (konsten att undervisa i olika ämnen)• Idrottsvetenskap• Kost- och friskvård• Kostekonomi med inriktning mot ledarskap• Lärande, kommunikation och IT • Pedagogik• Restaurangmanager• Specialpedagogik• Ämnesdidaktik
Här läser blivande lärare ett stort antal inriktningar inom lärar-utbildningen, det allmänna utvecklingsområdet samt ett antalspecialiseringar mot tidigare åldrar.
TÄNKBARA JOBB EFTER UTBILDNINGEN• Arbeten inom utbildnings- och undervisningssektorn,
privat och offentligt• Handläggare inom det beteendevetenskapliga fältet• Hälsopedagog• Idrottsledare• Kost- och friskvårdspedagog• Kostrådgivare/kostchef• Lärare på t ex förskola, fritidshem, grundskola eller gymnasium• Projektkoordinator • Projektledare, inom privat och offentlig verksamhet• Restaurangmanager• Specialpedagog, inom skolan• Säljare/inköpare inom restaurangbranschen
LÄS MER OM VÅRA UTBILDNINGARwww.ufn.gu.se
– Man blir nästan mörkrädd av alla felaktiga bantnings-
kurer som sprids i media. En kvällstidning gick till exempel
ut med Linda Rosings stenhårda diet. Två veckor senare
kollapsade hon. Hennes dagliga kaloriintag rymdes inte
ens i en normal frukost. Att vara smal är inte lika med att
må bra.
Det säger Camilla Oldberg, som just har börjat sitt
tredje år på Kost- och friskvårdsprogrammet. Hon ger inte
mycket för bantningskurer. De gör bara att man snabbt
går ner några kilo – kilon som man lika snabbt går upp
igen när man slutar med den tillfälliga dieten. Camilla
Oldberg talar redan som den friskvårdspedagog hon
tänker arbeta som i framtiden. På frågan om det inte är
så att vissa har anlag för att bli feta svarar hon snabbt:
– Till viss del spelar det genetiska in, men det är inte
hela sanningen. Oavsett anlag kan man behöva se över
sina kostvanor. Och sin livsstil. Inaktivitet är en större risk-
faktor för hälsan än övervikt, säger Camilla.
Christina Berg, lärare på utbildningen, tycker det är
positivt att Camilla är kritisk till alla modedieter som figu-
rerar i media. Att granska och reflektera över olika bud-
skap är en del av utbildningen, menar hon.
– Många studenter har en felaktig bild om kost och
hälsa när de börjar sina utbildningar hos oss. När de tagit
del av vetenskapliga fakta och övat sig i att vara reflekte-
rande och kritiska så brukar deras uppfattning förändras.
För att kunna ge råd kring kost och friskvård krävs en
bredare och djupare utbildning än vad många tror.
Camilla har fått läsa allt från kemi till psykologi.
– I början var det mycket kemi; organisk, oorganisk och
biokemi. Man undrar, vad har citronsyracykeln med kost
att göra? Men när man senare lär sig om hur närings-
ämnen bryts ner i kroppen och blir energi, faller allt på plats.
De första terminerna betas mycket teori av med vanliga
salstentor, men sedan blir det lite mer variation. Camilla
har till exempel fått testa på tai-chi, jujutsu, vattengympa,
pilates, curling och wet west training – allt för att hon ska
veta vad de fysiskt kräver av en person. Hur ska hon
annars kunna rekommendera de olika träningsmetoderna
för framtida klienter?
– Vi tränade ganska intensivt i några veckor. Det var
kul och jag skulle vilja testa på fler saker.
Hon gillar sport. Spelade handboll och fotboll under
uppväxten hemma i Eskilstuna och hade egentligen tänkt
bli sportjournalist. Därför började hon läsa medie- och
kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet
2002. Men efter ett år, då hon tänkt söka in på
journalisthögskolan, ändrade hon sig.
– Jag kände att det inte riktigt var min grej. Det är inte
lätt att få jobb och man måste armbåga sig fram. Kanske
är det ändå bäst att ha sporten som ett fritidsintresse,
säger Camilla som nu håller aerobicpass på ett gym ett
par gånger i veckan.
Efter gymnasiet reste hon och jobbade en del, bland
annat i Australien där hon träffade en göteborgare. Snart
var hon sambo i Göteborg och jobbade på Förenings-
sparbanken. När hon lade sportjournalistiken på hyllan
gick hon tillbaka till det jobbet och funderade ytterligare
ett år.
– Jag tycker inte att man bara ska hoppa på första
bästa utbildning efter gymnasiet. Då är det bättre att
arbeta och fundera. Och flytta hemifrån. Det är viktigt
att bli självständig.
Hon var 23 år när hon till sist hittade rätt utbildning.
Men för Camilla och hennes kurskamrater är framtiden
inte självklar. Som yrke är kost- och friskvårdspedagog
ganska nytt och arbetsmarknaden har ännu inte riktigt fått
upp ögonen för det.
– Vi kommer själva att få söka upp jobben och tala om
att vi finns. Men jag tror det löser sig. Företag och
organisationer behöver hjälp med alltifrån personlig råd-
givning kring kost och motion till hur maten på personal-
restaurangen kan förbättras.
Helst skulle hon vilja ha en fast anställning, men är
också beredd på att starta eget. Bara hon får syssla med
det hon vill.
– Jag har varit i kontakt med Drivhuset* här på univer-
sitetet, som hjälper studenter att starta eget. Jag har lite
tankar om en konsultverksamhet, men ingenting utarbetat.
Vi får se vad framtiden bär med sig.
* Drivhuset i Göteborg ger studenter vid Göteborgs universitetoch Chalmers hjälp och stöd att utveckla idéer och starta livs-kraftiga företag eller projekt. www.goteborg.drivhuset.se
På Utbildningsvetenskapliga fakulteten utbildas lärare, arbetsledare och rådgivare inom vitt skildaområden – från restaurangbranschen till skola och friskvård. Nyligen flyttade de utbildnings-vetenskapliga utbildningarna från Mölndal in i nya moderna lokaler mitt i Göteborg, och därmedfinns hela universitetet samlat i de centrala delarna av Göteborg.
”Jag tycker inte att man bara ska hoppa på första bästa utbildningefter gymnasiet. Då är det bättre att arbeta och fundera.”
Camilla Oldberg, som läser på Kost- och friskvårdsprogrammet
Nu mitt i stan!
2322
Konsten att lära och leda
Lärarutbildningen
LÄRARUTBILDNINGFör att få en lärarexamen krävs 3,5 till 5,5 års studier på Lärar-programmet. Med utgångspunkt från egna intressen och vilkenåldersgrupp man vill arbeta med, finns en mängd olika inriktningaratt välja mellan. Samtidigt som man ansöker till Lärarprogrammetsöker man också sin första inriktning. Ytterligare val görs underutbildningens gång.
Det går också att uppnå en lärarexamen genom ämnesstudier viafristående kurser och därefter ansöka till Korta lärarprogrammet,som omfattar tre terminers helfartsstudier alternativt sex terminershalvfartsstudier inom pedagogik, didaktik och verksamhetsförlagdutbildning. Korta lärarprogrammet kan även ge en lärarexamenmot gymnasieskolans yrkesämnen för den som har minst fyra års yrkeserfarenhet och relevanta yrkesinriktade högskolestudier.
TÄNKBARA JOBB EFTER UTBILDNINGENLärare inom olika verksamheter:• Förskola• Förskoleklass • Fritidshem• Grundskolans tidigare år • Grundskolans senare år • Gymnasieskolan
Inom lärarutbildningen ryms även påbyggnadsutbildningar, som t ex Specialpedagogiska programmet. För att kunna antas till detSpecialpedagogiska programmet krävs lärarexamen samt minsttre års yrkeserfarenhet från pedagogiskt verksamhetsområde.
LÄS MER OM VÅRA UTBILDNINGARwww.ufl.gu.se
Han har gått en intensiv språkkurs och praktiserat som
lärare i Norge. I höst läser han engelska i England.
– Det finns många och roliga möjligheter att ta vara på
när man läser lärarprogrammet, säger Andreas Karlberg.
Tillsammans med fyra kursare har han bestämt sig för
att läsa andra terminen i engelska i Brighton. De har fått
10 000 kronor var i stipendium att dryga ut studielånet
med.
– Vi åker över några dagar innan kursen börjar och kol-
lar efter rum. Sånt brukar lösa sig, säger Andreas.
Att vara ifrån flickvännen Eva i fyra månader är kanske
inte så kul, men får man möjligheten att läsa engelska i
dess rätta miljö måste man ta den. Och från Brighton till
London tar det bara en timme med tåg. Bara en sån sak.
– Språkkursen i Norge var väldigt givande. Vi hade
norska föreläsare som guidade oss i språket och landets
kultur och historia. Det är en helt annan sak att läsa ett
språk där det talas och används.
Andreas har tänkt att bli gymnasielärare med svenska
och engelska som huvudämnen. Det är därför han har fått
möjlighet att läsa utomlands. Engelskkursen i Brighton är
öppen för alla som är behöriga och språkkurser i Norge,
Danmark och Finland kan sökas av studenter som läser
sitt modersmål.
Under kursen i Norge fick han ett tips om att han
kunde göra en del av sin VFU (verksamhetsförlagd utbild-
ning) i Norge. Det ledde till ett par veckor som lärare i
Lofoten – en miljö som skiljde sig ganska kraftigt ifrån den
skola i en Göteborgsförort där han praktiserat i flera
omgångar.
– Det är inte lätt när man som ganska oerfaren lärar-
student blir satt att undervisa i en stökig skola. Man kan
inga namn och eleverna försöker hela tiden testa en. Man
känner sig maktlös. Som tur var hade jag en bra hand-
ledare på skolan som stöttade mig.
Andreas bestämde sig ganska sent för att bli lärare.
Under gymnasietiden, då han läste medieprogrammet,
var det ungefär det sista han ville bli. Farsan var ju lärare,
säger han. Men efter att ha gjort lumpen och testat på
diverse ströjobb så stod han plötsligt där i 25-årsåldern
och insåg att han behövde utbilda sig. Men till vad?
Då insåg han att det roligaste jobbet han hade haft, var
när han, under några månader efter gymnasiet, hjälpte till
på en skola för elever med koncentrationssvårigheter.
– Det sitter väl i generna. Jag tycker det är kul att
jobba med ungdomar, att bidra till att de blir goda sam-
hällsmedborgare. Det är också ett dynamiskt arbete där
man möter nya människor hela tiden.
Studierna har varit roligare och lättare än han trodde.
Speciellt svenskan. Ett intresse för litteratur har väckts
och han har alltid tyckt att det har varit roligt att skriva.
– Man utvecklas hela tiden. Man får lättare att formulera
sig, att strukturera och veta hur man ska använda tecken
och lägga upp en uppsats. Och ju lättare, desto roligare.
För att bli en bra lärare är det också viktigt att man
är trygg i sig själv, menar Annika Lantz-Andreasson,
universitetsadjunkt och lärare. Och tanken är att utbild-
ningen ska få studenten att reflektera över sig själv och på
så sätt successivt göra honom eller henne mer säker i sin
yrkesroll.
– Man ska försöka utveckla kvaliteter man redan har i
sin personlighet. Du kanske är en god lyssnare eller en
estradör. Det spelar ingen roll. Vem du än är blir du proffs
på att hjälpa andra att lära, förstå och utvecklas inom vitt
skilda områden. Är man ingen lustigkurre så ska man inte
försöka bli det. Det är ingen idé att försöka slå knut på sig
själv. Olika typer av lärare behövs, säger hon.
På lärarprogrammet går man inte i en och samma klass
hela tiden. Istället läser man på olika delar av universitetet
beroende på vilken inriktning man väljer. För Andreas har
det inneburit att han studerat svenska och engelska på
Humanisten mitt i Göteborg, medan han läst pedagogik
och andra ämnen som tillhör det allmänna utbildnings-
området (AUO) för lärare ute på Pedagogen i Mölndal.
Men från och med i höst slipper alla lärarstudenter
pendlandet mellan Göteborg och Mölndal eftersom
Pedagogen flyttat till fräscha, moderna lokaler mitt i centrala
Göteborg. För Andreas egen del kommer flytten dock inte
att betyda så mycket. Efter Englandssejouren har han bara
ett halvår kvar på sin fyra år långa utbildning. Sedan räknar
han med att det blir ganska lätt att få en tjänst som
gymnasielärare.
– Jag kommer ju ut precis när 40-talisterna börjar lägga
sig på sofflocket. Nu är precis rätt tid att läsa till lärare.
”Jag kommer ju ut precis när 40-talisterna börjar lägga sig påsofflocket. Nu är precis rätt tid att läsa till lärare.”
Andreas Karlberg, som läser till gymnasielärare Läraryrket handlar om att leda barns och elevers lärande så att de kan växa och utvecklas, från det lilla barnets upptäckande av världen till gymnasieeleversintresse för t ex ekonomi, språk, teknik eller musik.
2524
Se världen – lär språken– förstå kulturerna
Humaniora
INOM HUMANIORA KAN DU STUDERA• Allmän språkvetenskap• Antikens kultur och samhällsliv• Arkeologi• Arkivvetenskap• Barn- och ungdomskultur• Dramatik• Etnologi• Filmvetenskap• Filosofi• Fonetik• Genusvetenskap• Historia• Idé- och lärdomshistoria• Kognitionsvetenskap• Kommunikation• Konst- och bildvetenskap• Kulturvetenskap• Latinamerikakunskap• Litteraturvetenskap• Logik• Musikvetenskap• Religionsvetenskap• Språk• Språkteknologi• Sydösteuropeiska kulturer och språk• Vetenskapsteori• Översättarutbildning
Här läser blivande lärare inriktningar inom språk, historia, religions-kunskap, svenska samt kultur och språk för tidigare åldrar.
TÄNKBARA JOBB EFTER UTBILDNINGENSpråkkunskaper och kulturkännedom är en ovärderlig tillgånginom många yrken, både inom privat näringsliv och inom offentligförvaltning. Studier inom humaniora kan bland annat leda tillarbete som:• Administratör/handläggare inom offentlig förvaltning• Arkeolog• Arkivarie• Informatör/kommunikatör• Konst- och kulturkonsulent och liknande inom kultursektorn• Lärare• Museipedagog, intendent och andra yrken inom museisektorn• Omvärldsanalytiker• Präst• Redaktör och andra yrken inom massmedia• Skribent• Språkgranskare• Språkteknolog• Utredare/tjänsteman inom offentlig förvaltning• Översättare
LÄS MER OM VÅRA UTBILDNINGARhttp://hum.gu.se
Han har ingen tydlig yrkesdröm. Det skulle han inte må
bra av. Istället vill han lära sig så mycket som möjligt om
hur samhället fungerar och, som han säger, skaffa sig
verktygen för att kunna ta sig fram och verka i det. Därför
läser Hunar Adabanijan fristående kurser.
– Det kommer att leda mig till ett yrke. Jag vet inte vil-
ket, men det är ganska uppenbart att jag inte kommer att
bli någon slipsklädd tjänsteman.
Det bästa jobbet han har haft var på ett äldreboende.
Att hjälpa människor, öga mot öga, och mötas av deras
tacksamhet kändes både roligt och meningsfullt. Därför
tänkte han plugga till sjuksköterska. Men så märkte han
hur påtagliga makthierarkierna var inom sjukvården. Det
fick honom på andra tankar. I framtiden hoppas han
kunna hjälpa människor på ett annat sätt, kanske genom
politiken som han är engagerad i.
– Mina politiska visioner är kopplade till feminism, anti-
rasism och sociala rättigheter. Därför läser jag både
humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen. Vad som
är humaniora och vad som är samhällskunskap är ofta
svårt att avgöra. Ämnena går in och ut i varandra.
På Samhällsvetenskapliga fakulteten har han till exem-
pel läst statsvetenskap och sociologi. Han har också pla-
ner på att läsa juridik och nationalekonomi. Förklarar det
med att juridiken förmedlar politikens spelregler och att
nationalekonomiska aspekter ofta ligger bakom politiska
beslut. På Humanistiska fakulteten – dit de språkveten-
skapliga och historisk filosofiska ämnena hör – tänker
han läsa genusvetenskap, praktisk filosofi och idéhistoria.
Hittills har han hunnit med två språk – arabiska och
engelska.
– Språken är grunden för att kunna ta till sig information
i samhället. Och engelska är världens huvudspråk. Jag
vill framför allt bli bättre på att skriva det. Även om man
förstår och läser mycket engelska så blir det aldrig lik-
tydigt med att skriva bra.
Arabiskan har han ett lite annorlunda förhållningssätt
till. Först och främst kan det ge tillgång till förstahands-
information från arabvärlden.
– Mycket av det vi i Sverige tar till oss om Irakkriget
och Palestinakonflikten har passerat genom västerländska
filter. Jag vill kunna ta del av en utsaga på arabernas egna
villkor. Det är viktigt att kunna se världen med olika språk.
Arabiskan är också det språk, även om han inte själv
behärskar det, som har präglat hans uppväxt. Det är
nämligen hans föräldrars modersmål. De flydde från hem-
landet Irak till Ukraina, där Hunar föddes för 24 år sedan.
Några år senare kom familjen till Sverige.
– På grund av min hudfärg har jag aldrig känt mig riktigt
svensk och kommer heller aldrig att kunna göra det, vilka
koder jag än anammar. Jag känner mig ganska statslös.
Jag ser inte det som något problem, men jag tror att det
skulle kännas ganska fel att bara kunna svenska när jag
är 40.
Hunar tror att alla med en liknande bakgrund som hans
förr eller senare hamnar i en identitetskris. Och då kan uni-
versitetsstudier hjälpa till att finna svar. Utbildning behöver
inte bara leda till arbete, utan precis som i ordets rätta
bemärkelse, kan det förstås också handla om bildning, om
att lära för livet. Alf Björnberg, professor i musikvetenskap,
tror att det är viktigare än någonsin.
– Det handlar om kulturell orientering. I vår tid, då vi
måste lära oss att hantera en situation där allt fler kulturer
pockar på uppmärksamhet, har alla på något sätt nytta
av det.
Idag står begreppet bildning för ökad förståelse – en
kompetens som kan förena människor och kulturer. Så var
det inte förr, menar Alf Björnberg.
– Då urskiljde sig de bildade från den stora massan.
Bildning var vad man skulle ha för att framstå som en
kvalificerad medborgare.
Humanistiska fakulteten är den del av universitetet där
bildning kanske förekommer mest. Majoriteten av student-
erna läser fristående kurser och trots att det är en av de
största fakulteterna så finns det bara två utbildningspro-
gram med en klar yrkesinriktning.
– Humaniora är så brett, säger Hunar. Därför är det en
bra startgrop om man vill känna på vad universitetsstudier
är för något. För många som börjar här handlar det om att
ta reda på vad man vill bli.
De humanistiska utbildningarna tar sin utgångspunkt i språk, kultur,människans levnadsförhållanden och historia.
”Språken är grunden för att kunna ta till sig informationi samhället. Och engelska är världens huvudspråk.”
Hunar Adabanijan, som läser fristående kurser på Humanisten
2726
Hon gick upp kvart i fem varje morgon. Tränade nio till
elva gånger i veckan. Det gav ett guld i junior-SM, och
både silver och brons i senior-SM. Men 21 år gammal
valde Frida Wallin att sluta med simningen för att istället
satsa på universitetsstudier. Inte så konstigt att det blev
något med koppling till människokroppen.
– Jag var helt fokuserad på simningen och på gymna-
siet valde jag därför att läsa vanlig naturvetenskaplig linje
i fyra år istället för tre. Simhallen låg intill skolan.
Det går an att hålla drömmen vid liv och simma på elit-
nivå under tonåren och gymnasietiden, men sedan blir det
svårare, menar Frida. Det är mycket man får uppoffra: stu-
dier, resor, nöjen och andra saker man vill göra som ung.
Dessutom behöver man sponsring om man ska klara sig
ekonomiskt.
Hon hade egentligen alltid vetat att hon skulle plugga
vidare efter gymnasiet, men inte riktigt gjort klart för sig
hur hon skulle kombinera det med simningen. Efter hand
förstod hon att det inte skulle gå och hon valde att satsa
på utbildning. Frågan var bara vad hon skulle plugga.
– Ganska länge var jag inne på att bli civilingenjör.
Men så insåg jag att jag tyckte biologi och kemi var så
mycket roligare än matte. Och människokroppen hade
alltid fascinerat mig.
Det fick bli något kring biomedicin. Hon sökte till det
biovetenskapliga läkemedelsprogrammet och kom in. Men
i samma veva frågade hennes faster och farbror om hon
inte ville komma och bo med dem i Australien ett år. När
hon kom hem igen hade programmet lagts ner. Först då
fick hon klart för sig att det sedan några år tillbaka också
fanns ett femårigt apotekarprogram.
– De sju första terminerna läser man exakt samma
saker som på det biovetenskapliga läkemedelsprogram-
met, säger Frida och fortsätter:
– Egentligen tycker jag att namnet Apotekarprogrammet
är lite missvisande. När jag berättar vad jag studerar brukar
folk fråga om man verkligen behöver läsa fem år för att
jobba på apotek. Då får man förklara att det är mest
apotekstekniker och receptarier som arbetar med försälj-
ning på apoteken.
Själv hoppas Frida att få jobba med forskning och
utveckling inom läkemedelsindustrin i framtiden. Som
apotekare har hon också möjlighet att arbeta som läke-
medelsinformatör eller som läkemedelsspecialist med
gransknings- och utredningsuppgifter vid olika myndigheter.
– En fördel med apotekarprogrammet är att man fak-
tiskt får en yrkesexamen. Det får man inte om man bara
läser biomedicin, som jag egentligen är mest intresserad
av. Om jag hade valt att göra det hade jag nog varit
tvungen att doktorera för att få ett arbete efteråt. Det tar
ju flera år till.
Frida har just påbörjat sitt tredje år på programmet.
Med mål att förbättra hälsa och livskvalitet
Sahlgrenska akademin
INOM SAHLGRENSKA AKADEMIN KAN DU STUDERA• Farmaci – kunskap om läkemedel• Medicin – kunskap om människokroppen• Odontologi – kunskap om munhålan• Vårdvetenskap – kunskap om omvårdnad
De flesta av våra program leder till en yrkesexamen. Många avvåra yrken är legitimationsyrken. På www.sos.se hittar du merinformation om legitimation.
TÄNKBARA JOBB EFTER UTBILDNINGEN• Apotekare• Audionom• Barnmorska • Biomedicinsk analytiker • Dietist • Folkhälsoplanerare• Logoped • Läkare • Receptarie • Röntgensjuksköterska • Sjukgymnast • Sjukhusfysiker• Sjuksköterska • Specialistsjuksköterska • Tandhygienist • Tandläkare • Tandtekniker
LÄS MER OM VÅRA UTBILDNINGARwww.sahlgrenska.gu.se
Vad tycker hon om studierna hittills?
– Jag tycker det är skoj. Men alla kurser har inte varit
toppen. Det kommer man aldrig att tycka. Första terminen
läste vi till exempel kemi. Då kände jag mig inte alls säker
på att det var det här jag ville göra. Men nu förstår jag att
det var nödvändigt. Allt har ju sin grund i kemin och man
måste ha det med sig för att förstå saker som farmakologi
och biomedicin.
Det är någonting som egentligen gäller för alla
medicinarutbildningar, menar Gunnar Tobin, lärare på
Apotekarprogrammet:
– Den klassiska indelningen på medicinarstudier är att
man börjar med anatomi och biokemi. Man går från de
små byggstenarna till de större; från de minsta substans-
erna till människokroppen och arbetet på kliniken. Det
svåra är att skapa en helhetssyn, att få studenterna att
sätta in allt i ett sammanhang; hur kemin och deras kom-
mande yrkesutövning hör ihop.
Så här efteråt tror Frida att hennes hårda satsning på
simningen faktiskt har gynnat henne som student. Träningen
har helt enkelt smittat av sig på personligheten och hon
beskriver sig som disciplinerad och målmedveten. Det
behövs ibland. Hittills har alla kurserna på Apotekar-
programmet avslutats med traditionella salstentor. Inför
dem gäller det att plugga ganska hårt.
– Hur du lägger upp dina studier är helt upp till dig
själv. Ingen annan kommer att se till att du går på före-
läsningarna eller klarar dina tentor. Men det är ju inte så
att man måste sitta med näsan i böckerna varje dag.
”Det är inte så att man sitter med näsan i böckerna varje dag,men det är helt upp till dig själv hur du lägger upp dina studier.”
Frida Wallin, som läser på Apotekarprogrammet
Vid Sahlgrenska akademin handlar studierna om att förstå människokroppen, oavsett om mani framtiden kommer att arbeta som exempelvis sjuksköterska, tandläkare eller audionom.
2928
Inför steget att börja studera och kanske flytta till en
ny stad infinner sig naturligt en massa frågor. Till
Studentavdelningen kan du vända dig med alla dina
frågor. Vi kan svara på det mesta som handlar om
studier och studentliv. Tveka inte att ta kontakt med
oss så hjälper vi dig att reda ut begreppen!
STUDIEVÄGLEDNING
Om du inte riktigt vet vad du vill läsa, vad som krävs
för en viss utbildning eller om det är kurser eller
program som skulle passa dig bäst kan det vara bra
att prata med en studievägledare. Vid vår centrala
studievägledning finns studievägledare som du kan
prata med om just din situation.
Centrala studievägledningen
Tel: 031-773 1860, må–to 9–12
(031-786 1860 fr o m 2007)
E-post: study.info@gu.se
STUDIEINFORMATIONEN/INFORMATIONSHALLEN
Har du mer allmänna frågor om studier kan du vända
dig till studieinformationen. I Informationshallen på
Karl Gustavsgatan 29 kan du själv söka information
om studier både i Sverige och utomlands. Här finns
också studieinformatörer som kan svara på dina
frågor och ge personlig service.
Studieinformationen
Tel: 031-773 1050, må–fr 9–12
(031-786 1050 fr o m 2007)
E-post: study.info@gu.se
UTBILDNINGSKATALOGEN
Universitetets alla kurser och program kan du läsa om
i vår utbildningskatalog. Den kommer ut i mars och du
kan beställa den via telefon, 031-773 5620, eller ladda
ner från www.utbildning.gu.se/utbildningskatalog.
BESÖKSDAGEN
I mars har vi öppet hus på Göteborgs universitet. Vi
kallar det Besöksdagen och alla som funderar på att
börja studera är välkomna hit och få information om
våra olika kurser och program. Läs mer om Besöks-
dagen på www.utbildning.gu.se/besoksdag.
www.utbildning.gu.se/villstudera
På våra webbsidor finns information för dig som
funderar på att börja läsa. Här kan du själv hitta svar
på många frågor om studier och studentliv.
Produktion: Studentavdelningen/Lena Hallgren • Innehåll och grafisk form: Lars Nicklason Reportage, Frank&Earnest • Foto: Erik Berglin (student vidHögskolan för fotografi), Peter Brundin, Göran Olofsson, Getty Images, Pressens Bild • Illustration: Claes Stridsberg • Tryck: Elanders Infologistics AB,2006. Tryckt på miljövänligt papper, 130 g Arctic silk
Göteborgs universitet StudentavdelningenBox 100, 405 30 Göteborg • Besöksadress: Karl Gustavsgatan 29 • Tel 773 1050 • E-post study.info@gu.se • www.utbildning.gu.se/villstudera
Till sist …
Snart börjar det!
INFORMATIONSHALLENMånga studenter kommer till Informationshallen på Karl Gustavs-gatan 29. Här kan du använda våradatorer för att söka information elleranmäla dig till kurser och program.
3130
top related