bjerregaard framgångsrika läsare i alla ämnen

FRAMGÅNGSRIKA LÄSARE I ALLA ÄMNEN Maria Bjerregaard

Nationellt centrum för svenska som andraspråk

L: Vad brukar du läsa? E: Sporten i tidningen, en del om datorer, tecknade serier. L: Du har inte sagt något om vad du läser i skolan. E: Nä, vill du att jag ska berätta om det? L: Ja, vad läser du i skolan? E: Förra året läste jag tre böcker i svenskan. L: Vad har du läst mer? E: Inget. L: Hur är det med fysik och samhällskunskap? E:Jag trodde att du ville veta något om läsning. L: Vad menar du? E: Jamen, det är ju liksom ingen novell eller något sådant. Man ska ju bara hitta svaret på något.

Arnbak, Läsning av Faktatexter s.81 (från Beers & Samuels)

Frågor om värmetransport

1) Vilka tre former av värmetransport finns det? Konvektion, strålning, ledning 2) Vad är skillnaden mellan värmeledning och strålning? Vid värmeledning krävs ett medium för värmen att

fraktas igenom. Vid strålning överförs värmen utan hjälp av något medium.

3) Ge exempel för varje form av värmetransport. …………….(inget svar)

Hajer (2004) Ur Symposium 2003: arena andraspråk

Läsförståelse är en dynamisk och målinriktad process, som inkluderar

färdigheter, strategier, tidigare kunskap och motivation och där läsaren och

texten interagerar för att skapa mening.

Westlund 2012 s.70

Vad är läsförståelse?

• Aktiverar elevernas förkunskaper om ämnet och texttypen

Före

• Lässtrategier för förståelse

Under • Bearbetar kunskapen

Efter

Strategier för att stötta läsning

Strategier för att stötta läsning

• Aktiverar elevernas förkunskaper om ämnet och texttypen

Före

Informationstjuvar

Title

Headings

Introduction

Everything I know

Visuals

End of chapter material

So what?

Illustr: Moa Sandblad

Modell framarbetad av Manz bearbetad av Zwiers

DJUR

Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber

Nässeldjur förlamar sina byten

Maneter har långa bränntrådar

Koralldjur bygger jättekolonier

Havsanemoner liknar blommor

Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber

Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber

Nässeldjur förlamar sina byten De flesta nässeldjur är rovdjur som lever i havet. Namnet har de fått av sina nässelceller. De består av en blåsa med gift som är kopplad till en ihoprullad ihålig tråd. Tråden kan slungas ut och giftet pumpas in i angriparen eller bytet. Nässeldjuren tar sedan in maten med hjälp av tentakler som sitter runt kroppsöppningen. Avfallet kommer ut samma väg. Maneter och koralldjur är olika sorters nässeldjur.

Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber

Vad vet jag? Vad tror jag?

Everything I know

Bergman, Pirkko (red.) (2001).

En nässelcell med en ihoprullad tråd inne i giftblåsan.

När tråden slungas ut kan giftet pumpas in i en angripare eller ett byte.

På manetens långa bränntrådar sitter nässelceller.

En del koralldjur lever i symbios med encelliga alger som ger dem mat och syre. Algerna gör att de får vackra färger.

Clownfiskarna bränner sig inte på havsanemonens tentakler tack vare ett skyddande slemlager, De söker skydd bland tentaklerna och lever av matrester där.

Nyckelord nässelceller tentakler maneter koralldjur brännmaneter öronmaneten könskörtlar kalkskelett stora rev Gotland

Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber

Testa dig själv Nämn två sorters nässeldjur. Var i Sverige kan man hitta nässeldjur? Hur äter havsanemoner? Hur bildas korallrev? Varför finns det så många orkidéer på Gotland? Varför är det viktigt att korallreven inte förstörs?

Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber

So what?

T • Läs titeln och formulera en hypotes om vad texten handlar om. Vad vet du om

genren?

H • Läs alla rubriker och faktarutor. Formulerar frågor som du tror att texten ger

svar på.

I • Läs introduktionen. Modifiera eventuellt din hypotes om textens huvudidé. Får

du veta något mer?

E • Tänk på allt du sett, läst eller redan vet om ämnet.

V • Titta på bilder, diagram eller kartor och se om det finns bildtexter. Finns det

nyckelord? Vad får du veta av dessa?

E • Finns det en sammanfattning i slutet av kapitlet? Finns det frågor? Här kan du

verkligen plocka ut viktig information om vad författaren vill att du ska kunna.

S • Varför skrev författaren den här texten? Varför läser du det här? Har du någon

nytta av den här kunskapen? Hur då i sådana fall?

Modell framarbetad av Manz bearbetad av Zwiers

Strategier för att stötta läsning

• Lässtrategier för förståelse

Under

Hur ser det ut?

Vad vet jag om ämnet?

Hur stämmer detta överens

med det som jag redan vet?

Vad förutspår jag kommer härnäst

i texten?

Vad kan jag jämföra detta

med?

Vilken information är

viktig?

Om genren?

Finns det oklarheter att

reda ut?

Det här kan jag sammanfatta

som…

Förstår jag? Hur hänger det ihop? Ska jag läsa om?

Varför? Vad? Vem? Hur?

N-ä-s-s-e-l-d-j-u-r

Lässtrategier

Att använda lässtrategier innebär att få mentala verktyg för att

förstå en text. Lässtrategier är riktade handlingar som utförs

medvetet för att öka förståelsen. Läsarens användning av

lässtrategier kan jämföras med snickarens användning av sin

verktygslåda.

Westlund 2012

Reciprocal teaching (RT)

• Tar upp svåra ord och annat som är svårt att förstå

• Kontrollerar vad man vet, och vill veta genom frågor

• Stannar upp och frågar sig vad som kommer sen

• Fångar in det viktigaste

Sammanfatta Förutspå

Reda ut oklarheter

Ställa frågor

Palinscar & Brown

Introducera strategierna

1. Börja med en explicit beskrivning av strategin samt när och hur den kan användas. Fokus på hur strategin gynnar förståelsen och skapar mening.

2. Lärare modellerar strategin under gemensam läsning av text, förslagsvis genom att tänka högt.

3. I helklass prövas strategin av eleverna under lärarens ledning.

4. Reflektera kring hur strategin gynnar förståelsen, samt hur och när den kan användas.

5. Låt eleverna prövar strategin i mindre grupper.

6. Till slut kan eleverna använda strategin självständigt.

Tänk högt!

Nässeldjur förlamar sina byten

Jag tror att stycket handlar om hur nässeldjur gör när de jagar.

Det står här att de förlamar sina byten, dvs. de djur som de fångar. Jag undrar hur de gör det?

De förgiftar dem säkert på något sätt. Låt oss se om det stämmer.

Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber

Tänk högt!

Nässeldjur förlamar sina byten

Jag tror att stycket handlar om hur nässeldjur gör när de jagar.

Det står här att de förlamar sina byten, dvs. de djur som de fångar. Jag undrar hur de gör det?

De förgiftar dem säkert på något sätt. Låt oss se om det stämmer.

Förutspår

Reder ut oklarheter Frågar

Förutspår

Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber

Tänk högt!

Nässeldjur förlamar sina byten

Jag tror att stycket handlar om hur nässeldjur gör när de jagar.

Det står här att de förlamar sina byten, dvs. de djur som de fångar. Jag undrar hur de gör det?

De förgiftar dem säkert på något sätt. Låt oss se om det stämmer.

De flesta nässeldjur är rovdjur som lever i havet. Namnet har de fått av sina nässelceller. De består av en blåsa med gift som är kopplad till en ihoprullad ihålig tråd. Tråden kan slungas ut och giftet pumpas in i angriparen eller bytet.

Det stämde. Jag kan se framför mig hur nässeldjuret

snabbt slungar ut sin gifta tråd och förlamar bytet.

Hur gör de för att äta bytet sedan? Har nässeldjur tänder? Vad är det för djur

de fångar egentligen?

Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber

Tänk högt!

Nässeldjur förlamar sina byten

Jag tror att stycket handlar om hur nässeldjur gör när de jagar.

Det står här att de förlamar sina byten, dvs. de djur som de fångar. Jag undrar hur de gör det?

De förgiftar dem säkert på något sätt. Låt oss se om det stämmer.

De flesta nässeldjur är rovdjur som lever i havet. Namnet har de fått av sina nässelceller. De består av en blåsa med gift som är kopplad till en ihoprullad ihålig tråd. Tråden kan slungas ut och giftet pumpas in i angriparen eller bytet.

Det stämde. Jag kan se framför mig hur nässeldjuret

snabbt slungar ut sin gifta tråd och förlamar bytet.

Hur gör de för att äta bytet sedan? Har nässeldjur tänder? Vad är det för djur

de fångar egentligen?

Kontrollerar förutsägelse

Visualiserar

Frågar

Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber

Strategikort: Reda ut oklarheter

Formuleringar • Jag är inte säker på vad

författaren menar med ordet/ frasen…vem kan hjälpa mig?

• Jag skulle vilja ha ordet…förtydligat

• Vad betyder… • Jag förstår inte den delen

där… • Vet någon varför…

Strategier • Stanna upp, läs om, läs

sakta, se helheten, red ut detaljer

• Försök se sammanhanget och andemeningen. Koppla ihop det med det du redan vet, skapa dig bilder, dra slutsatser

• Använd andra källor • Använd

ordförståelsestrategier

Framställning inspirerad av Josefin Nilsson

Strategier för ordförståelse

Så här kan du göra för att förstå ett främmande ord: • Vad står i meningen före ordet? Vad står i meningen efter

ordet? Får du några ledtrådar till vad ordet kan betyda? • Vad har ordet för funktion i meningen?

– Är det någon som gör något? – Är det en sak? – Är det ett ord som beskriver hur något ser ut? Osv.

• Vilka ord i meningen hör ihop? • Går det att förstå meningen även om man tar bort ordet? • Går det att dela upp ordet i flera ord? Hjälper det? • Känner du igen ordet från ett annat språk?

Lindqvist et al 2013

Pröva strategier för ordförståelse

• När tråden slungas ut kan giftet pumpas in i angriparen eller bytet.

• Nässeldjuren tar sedan in maten med hjälp av tentakler som sitter runt kroppsöppningen.

Maneter har långa bränntrådar

Manet betyder havsnässla. I Sverige är det bara på västkusten som det finns brännmaneter. De kan bränna oss med sina nässelceller som sitter på de långa trådarna under djuret. På västkusten kan brännmaneterna bli ungefär en halv meter i diameter. Men längre ut i Atlanten kan de bli över två meter och ha 40 meter långa bränntrådar. Den giftigaste maneten i världen är den australiska havsgetingen vars gift kan döda en människa.

Öronmaneten, som även finns i Östersjön, är däremot helt ofarlig för oss. Den består till 95% av vatten och äter plankton, kräftdjur och småfisk. I kanten av den geléaktiga kroppen sitter små enkla ögon.

Skulle du säga att det är små

eller stora djur?

Varför heter den så tror

du?

Vilka städer

känner du till där?

Kommer du ihåg hur de skaffade

föda och åt? Är den en

bränn-manet?

Frågor i marginalen

Läs mer om Frågor i marginalen i Gibbons, 2013

Vilken information

får du av ”även”?

Kan du gissa vad ordet betyder?

Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber

• Bearbetar kunskapen

Efter

Strategier för att stötta läsning

Vad vet jag? Vad tror jag?

Vad har jag lärt mig?

Vad har jag lärt mig?

Bergman, Pirkko (red.) (2001).

Sexfältare om djur

Nässeldjur Klassificering Utseende Utbredning Föda

Fortplantning Koppling till

människan

Maneter Korall-

djur Likh

eter

Skillnader

Venndiagram

Fler modeller

Visar ett förlopp där det ena leder till det andra

Visar hur olika faktorer får en konsekvens Visar hur en faktor får flera konsekvenser

Lucktext

Nässeldjur ___________ sina byten

De flesta nässeldjur är _________ som lever i havet. Namnet har de fått av sina ___________. De består av en ______ med gift som är kopplad till en ihoprullad ihålig tråd. Tråden kan _______ ___och giftet _______ ___ i angriparen eller bytet.

Nässeldjuren tar sedan in maten med hjälp av _________ som sitter runt kroppsöppningen. Avfallet kommer ut samma väg.

________ och ________ är olika sorters nässeldjur.

Källa: Pauline Gibbons ”Lyft språket lyft tänkandet” (2013)

Fler efter läsning-aktiviteter

Sätta egna rubriker Skriva sammanfattning Hitta viktigaste kärnmeningen

s e l r n c e l ä l e s

Klippa isär texten och sätta ihop den utifrån rätt struktur

Klippa isär meningar

Klippa isär ord Källa: Pauline Gibbons ”Lyft språket lyft tänkandet” (2013)

• Aktiverar elevernas förkunskaper om ämnet och texttypen

Före

• Lässtrategier för förståelse

Under • Bearbetar kunskapen

Efter

Strategier för att stötta läsning

Litteratur ● Arnbak, Elisabeth (2010). Läsning av faktatexter: från läsprocess till lärprocess. 1. uppl.

Stockholm: Natur & Kultur

● Bergman, Pirkko (red.) (2001). Två flugor i en smäll: att lära på sitt andra språk : teori, praktik

och språkbedömningsschema för alla som undervisar elever med svenska som andraspråk.

2. uppl. Stockholm: Liber

● Gibbons, P. (2013). Lyft språket, lyft tänkandet: språk och lärande. (2., uppdaterade uppl.)

Uppsala: Hallgren & Fallgren.

● Hajer, M (2004) Språkutvecklande ämnesundervisning — ett andraspråksperspektiv i alla

ämnen. I Olofsson Mikael (red.), Symposium 2003: arena andraspråk, Hls förlag, Stockholm,

● Lindqvist E, Guvå L, Lundenmark . & Wewel, Å. (2013). Flerspråkiga elever som strategiska

läsare. I Olofsson, M (red.) (2013). Symposium 2012: lärarrollen i svenska som andraspråk (s.

124-141). Stockholm: Stockholms universitets förlag.

● Manz, S.L. (2002). A strategy for previewing textbooks: Teaching readers to become

THIEVES. The Reading Teacher, 55, 434–435.

● Nilsson, Josefin (2011). Explicit undervisning i lässtrategier : en andraspråkselevs väg mot

strategisk läsning. Institutionen för språkdidaktik. Stockholms universitet

● Westlund, Barbro (2012). Att undervisa i läsförståelse: lässtrategier och studieteknik. 2.,

uppdaterade utg. Stockholm: Natur & kultur

● Zwiers, J. (2004). Building reading comprehension habits in grades 6-12: A toolkit of

classroom activities. International Reading Association, Headquarters Office, 800 Barksdale

Rd., PO Box 8139, Newark.

Textexempel:

● Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber

Kontaktuppgifter

Nationellt centrum för svenska som andraspråk

Stockholms universitet

www.andrasprak.su.se

Maria Bjerregaard

maria.bjerregaard@andrasprak.su.se

073 270 10 70