enron - diva portal132359/fulltext01.pdf · enron skapade bestod till största del av aktier i...
Post on 30-Apr-2020
9 Views
Preview:
TRANSCRIPT
Företagsekonomiska Institutionen: Kandidatuppsats Handledare. Robert Joachimsson
UPPSALA UNIVERSITET
Enron
Vad hände egentligen?
Angelica Antfolk & Madeleine Möller
Vt. 2008
Källa: BBC News
Sida 2 av 33
Sammandrag
Skandalen som omvärvde Enron skakade affärsvärlden då det var den största skandal som
dittills inträffat. De brott Enrons ledning stod anklagade för var många och av varierande art.
De undersökningar som redan har genomförts har till stor del fokuserat på organisationen och
ledarskapet. För att ge en annorlunda vinkel fokuserar denna uppsats istället på redovisningen
och några av de misstag som begicks av Enrons ledning. Det är även därför som händelserna
granskas ur ett revisorsperspektiv. Målgruppen är revisionsintresserade samt de som är
intresserade av ekonomisk historia. De data som har använts i arbetet är sekundärdata som
blev åtkomlig genom databaser och relevanta sökord.
Enron använde sig av enheter som de skapat för speciella ändamål (SPE-enheter) för att
kringgå gällande regler samt för att dölja förluster. Detta skedde bland annat i fallet med
Talon, då de kringgick reglerna gällande redovisning av förluster genom att ta upp nya
inkomster och på så sätt upprätthålla det egna aktievärdet. Tillgångarna i de SPE-enheter
Enron skapade bestod till största del av aktier i Enron vilket gjorde enheterna beroende av att
Enrons aktievärde upprätthölls. Enligt de regler som var aktuella innan konkursen skulle
SPE-enheter konsolideras med grundarens balans- och resultaträkning då vissa kriterier inte
uppfylldes. Detta var en regel som Enron konsekvent bröt mot genom att fortlöpande bilda
nya enheter för att bibehålla det egna aktievärdet samt för att dölja att kraven kring
konsolidering inte uppnåddes.
Mark-to-market var en process som Enron utnyttjade frekvent när det gällde värdering av
långtidskontrakt inom energihandeln. Processen går ut på att uppskatta kommande
marknadsvärden för att kunna beräkna kommande inkomster. Enron var emellertid alltför
optimistiska i sina uppskattningar vilket ledde till att vinsterna som redovisats var betydligt
högre än de verkliga. För att dölja detta använde sig företaget av vinstförvaltning, vilket
innebär att de flyttade inkomster för att upprätthålla en jämn vinstnivå genom åren. Något
som blev till ett stort problem då avtalet med videojätten Blockbuster avbröts utan att några
vinster verkligen inkommit.
Enrons redovisningsbrott är till största delen fria tolkningar av reglerna eller det faktum att de
lyckats kringgå dem helt. Enbart i fallen med SPE-enheterna kan brott påvisas.
Sida 3 av 33
Abstract
The Enron scandal was the biggest scandal that had existed (at the time it occurred) and it
chocked the entire business world. The crimes that Enron’s management were charged with
were many and of different species. Previous investigations concentrate on leadership and
organization. To give a different visual angle, this essay focuses on the accounting issues and
some of the mistakes that the management in Enron made. Furthermore, the events in the case
of Enron are seen from an auditor’s perspective. Our goal is to reach audit and other economic
history interested parties. The data that were used is secondary data that became available
through carefully selected search words.
Enron used entities created for special purposes (SPE-entities) to avoid rules and to hide
losses. This happened in the case with Talon, when Enron circumvent the rules regarding the
ways in which losses presents in the financial statement, by showing incomes to maintain the
value of the stocks. The assets in the SPE-entities were mainly stocks in Enron, which meant
that the entities depended on Enron’s stock value to maintain an acceptable level. According
to the rules before the bankruptcy, the entities balance- and result sheets did not need to be
consolidated with the founders if certain criteria were met. This was a rule that Enron
consistently broke by continuously create new entities and Enron could in that way retain
their stock value and hide from the consolidating requirements.
Mark-to-market is a process that was frequently used by Enron when they were to appreciate
the values from long-term contracts within the energy business. According to the process the
company estimate market values to present future incomes. However, Enron were to
optimistic when they calculated, which meant that the profit estimated were higher than in
reality. To cover the truth Enron used profit administration, which means that they shifted the
profits to present a better profit level over the years. This became a big problem in the case
with Blockbuster Video, a case that was interrupted before any profits were made.
The crimes that were made by Enron’s management are to a large part their own interpretation
of the accounting rules or the fact that they entirely manage to avoid the rules. Crimes can be
pointed out only in the case with the SPE-entities.
Sida 4 av 33
Innehållsförteckning
1. INLEDNING 6
1.1 Bakgrund 6
1.2 Problemformulering/Syfte 6
2. ENRON CORP. 7
2.1 Några av Enrons redovisningsproblem 7
3. AMERIKANSK REDOVISNING 9
3.1 U.S. General Accepted Accounting Principles, US GAAP 9
3.2 Financial Accounting Standards Board, FASB 10
3.2.1 FASB Statement no. 133 10
3.2.2 Emerging Issues Task Force, EITF 10
3.3 Securities and Exchange Commission, SEC 11
3.3.1 SEC Regulation S-K 12
3.3.2 SEC Regulation S-X 12
3.4 Sammanfattning av teorin 13
4. METOD 14
4.1 Val av litteratur/Datainsamling 14
4.2 Avgränsning 14
4.3 Målgrupp 15
4.4 Litteratur-/Källkritik 15
4.4.1 Subjektivitet/objektivitet hos källorna 15
4.4.2 Webbadresser 15
5. ENRONS REDOVISNINGSMETODER 16
5.1 Enheter för speciella ändamål (SPE-enheter) 16
5.1.1 När ska en SPE-enhet konsolideras? 16
5.1.2 Värdepapperisering av tillgångar 17
5.1.3 Hur använde sig Enron av dessa enheter? 17
5.1.4 Några av Enrons olika SPE-enheter 18
5.2 Marknadsvärdering (Mark-to-market) och långtidskontrakt 22
5.2.1 Vad innebär mark-to-market? 22
5.2.2 Earnings management (vinstförvaltning) 22
Sida 5 av 33
5.2.3 Hur använde sig Enron av mark-to-market? 22
6. ANALYS 24
6.1 SPE-enheterna 24
6.1.1 LJM1 och Swap Sub 24
6.1.2 Talon 25
6.1.3 Ytterligare affärer med Raptorerna 26
6.2 Mark-to-market 26
6.2.1 Blockbuster 27
7. SLUTSATSER 28
8. KÄLLFÖRTECKNING 30
Bilagor BILAGA 1 – Begreppsförklaring 32
BILAGA 2 – Förkortningar 33
Sida 6 av 33
1. Inledning
1.1 Bakgrund Enron Corporations konkursbegäran i december 2001 chockade en hel värld. Företaget, som
bildats genom en fusion av två stora energibolag, hade varit investerarnas favorit i många år
innan konkursen. (Markham 2006, p. 49) Fortfarande idag, våren år 2008, uppmärksammas
diskussioner kring Enronskandalen i pressen. Den nämns i samband med uttryck som
”klantiga misstag i affärslivet”, ”förstörde tilliten till företagsamerika” och ”en av de största
konkurserna i USA:s historia”. Historien har även filmatiserats.
Enronskandalen är till viss del intressant på grund av de återverkningar den fick på revisionen
i hela världen. Enron- och Worldcomskandalerna har tillsammans med ytterligare några
skandaler bidragit till införandet av Sarbanes-Oxley Act, SOX. Det är en lag vars syfte är att
stärka den interna kontrollen av finansiell rapportering, vilket bland annat sker genom kravet
på att en påskrivande revisor inte får sitta mer än fem år i samma bolag. (Svernlöv &
Blomberg 2003)
Det som skrivits om Enronskandalen är till största del inriktat på ”organisationsproblem” med
belöningssystem och chefshierarki. Vi har valt att granska händelserna ur en annan synvinkel,
nämligen revisorns, och därifrån undersöka de bokföringsbrott som bidrog till Enrons fall.
Uppsatsen kommer att fokusera på några av de olika faktorer som låg till grund för
redovisningsskandalen och försöka förklara vad det var som egentligen hände.
1.2 Problemformulering/ Syfte Det huvudsakliga skälet till att vi har valt att skriva om Enron är dock varken filmer eller
SOX utan det faktum att vi anser att alla som är intresserade av revision och de som tänker sig
att jobba inom den branschen bör känna till vad det var som hände. Med uppsatsen vill vi
förmedla kunskap om hur Enron bar sig åt för att lura företagsamerika och hoppas på så sätt
öka medvetandegraden så att något liknande får svårt att inträffa i framtiden. Vi har därför
granskat Enronskandalen ur ett revisorsperspektiv och närmare undersökt några av de bok-
föringsbrott företaget gjorde sig skyldiga till.
Sida 7 av 33
2. Enron Corp.
Enron Corporation var ett amerikanskt energiföretag som bildades 1985 genom en fusion av
två naturgasbolag, Houston Natural Gas och InterNorth. Enronkoncernen tillhandahöll all
möjlig handel med el såväl som en del andra råvaror samt finansiella och derivata instrument
grundade på dessa. De hävdade själva att de var den största leverantören av elektricitet och
naturgas i Nordamerika och hade i många år varit en investerarfavorit. (Markham 2006 p. 49)
2.1 Några av Enrons redovisningsproblem Flera av Enrons nya verksamheter presterade inte så bra som förväntat, vilket ledde till
uppkomsten av problem vid konkursen år 2001. (Healy & Palepu 2003, pp. 11-12). När Enron
kom ut med sin niomånadersrapport år 2001 hade de genomfört nedskrivningar på totalt 1,2
miljarder dollar, vilket chockade aktiemarknaden. Nedskrivningarna hade sitt ursprung i dolda
dotterbolag som Enron kontrollerade, men inte redovisade i balansräkningen. (Har du hängt
med i Enronskandalen? 2002) Koncernen redovisade ett sämre resultat på grund av dessa
nedskrivningar samt på grund av vissa avgifter som bland annat uppstod vid ett nyförvärv år
1998. 180 miljoner dollar förlorades i bredbandsinvesteringar och ytterligare drygt femhundra
miljoner dollar förlorades genom andra investeringar. Alla dessa avgifter och nedskrivningar
representerade, totalt sett, 22 procent av Enrons investeringar för åren 1998 till 2000. Utöver
detta gick Enron samma månad med på att sälja en elektrisk kraftanläggning, som hade
förvärvats av företaget år 1997, till en förlust av 1,1 miljarder dollar. Dessa förluster väckte,
tillsammans med nedskrivningarna, frågor rörande huruvida Enrons strategi att bedriva sin
gashandelsmodell inom andra marknader verkligen var genomförbar. (Healy & Palepu 2003,
pp. 11-12)
Sammanfattningsvis var Enrons gashandelsidé förmodligen en respons på de möjligheter som
uppkom i samband med avregleringen av energihandeln. En utökning av idén till andra
marknader och en internationell expansion var emellertid inte framgångsrik. Enron lyckades
trots detta dölja sina misslyckanden i flera år genom sitt skickliga redovisningsspel.
Kapitalmarknaderna ignorerade de röda flaggor som höjdes i samband med Enrons
uppseendeväckande rapporterade prestationer. Genom att tillhandahålla kapital till en låg
kostnad bistod de Enrons bristande expansionsstrategi. Investerare antog villigt att Enrons
Sida 8 av 33
rapporterade tillväxt och lönsamhet skulle vara oförminskad långt in i framtiden, trots att
företaget hade en för låg ekonomisk bas för att en sådan prognos skulle vara genomförbar.
(Healy & Palepu 2003, pp. 11-12)
När sedan redovisningsfelaktigheterna och branschmisslyckandena tillkännagavs reagerade
marknaden med att halvera Enrons aktiepris och öka företagets lånekostnad. Detta slog hårt
mot ett företag som tungt hade förlitat sig på en utomstående finansiering när det gällde att
bekosta handelsverksamhet och nyförvärv. Enron försökte, i början av november år 2001,
undvika konkurs genom att gå med på att bli förvärvade av en mindre konkurrent. Men då
Enrons offentliga skuld nedvärderades till skräpobligationsstatus1 i slutet av månaden drog sig
det förvärvande företaget ur. (ibid.)
Den andra december samma år var Enrons aktiepris nere på enbart 0,26 dollar (jämfört med
högsta värdet nio månader tidigare på cirka 90 dollar) och företaget tvingades ansöka om
konkurs enligt paragraf elva i den amerikanska obeståndslagstiftningen. Detta innebar att
företaget tillfälligt skyddades från kraven från fordringsägarna och kunde driva företaget
vidare i avvaktan på att en omstruktureringsplan skulle hinna tas fram. (ibid.) Då katastrofen
var ett faktum avslöjades även att Enrons revisorer, revisorsorganisationen Arthur Andersen,
hade förstört en mängd dokument för att undanröja bevis. (Har du hängt med i
Enronskandalen? 2002)
1 Begreppet definieras i bilaga 1.
Sida 9 av 33
3. Amerikansk redovisning
För att förstå de redovisningsbrott Enron begick krävs det en viss insikt i amerikansk
redovisning, med tillhörande regler och tolkningar. USA:s redovisningsprinciper och
procedurer har utvecklats under hundratals år som en följd av förändringar i företagens
rutiner. Dagens standardskapande process inleddes till följd av 1929 års börskrasch då
aktiepriserna ansågs ha varit uppblåsta på grund av en ifrågasatt redovisningspraxis. År 1934
bildades därför the Securities and Exchange Commission (SEC) för att skydda investerarnas
intressen. Kommissionen gavs även en specifik maktbefogenhet när det gällde att etablera
redovisningsstandarder för de företag som ville ge sig in på den amerikanska börsmarknaden.
(Doupnik & Perera 2007 p. 9)
Bildandet av SEC ledde i sin tur till bildandet av en organisation inom den privata sektorn
som var ansvariga för att framställa USA:s redovisningsstandarder. Dessa standarder kallas
för generellt accepterade redovisningsprinciper, eller förkortat för US GAAP. Genom åren har
organisationen bytts ut ett par gånger bland annat till följd av minskad tillit inom
affärsvärlden. Den organisation som är ansvarig i dagsläget är Financial Accounting
Standards Board, eller FASB som de brukar kallas. SEC är dock den organisation som
innehar den legala rätten att utfärda US GAAP men de har generellt sett tillåtit att en
organisation inom den privata sektorn ansvarar för detta. (ibid.)
3.1 U.S. General Accepted Accounting Principles, US GAAP US GAAP är en samling rekommendationer som bygger på uttalanden formulerade av FASB.
De är jämförbara med god revisionssed i Sverige och är i sig inte tvingande. SEC, som
fungerar som den amerikanska motsvarigheten till finansinspektionen, har dock beslutat att
alla företag som är noterade på den amerikanska börsen ska tillämpa US GAAP. Detta innebär
att rekommendationerna i praktiken betraktas som tvingande. (Epstein, Nach & Bragg 2006)
Innan FASB bildades var the American Institute of Certified Accountants (AICPA) ansvarig
för att utfärda redovisningsprinciper. AICPA är en redovisningskår som består av
praktiserande certifierade offentliga revisorer (CPAs)2 inom hela USA. Trots att FASB ersatte
2 Förkortningen förklaras i bilaga 2.
Sida 10 av 33
AICPA fortsätter organisationen att påverka de etablerade redovisningsstandarderna genom
att bland annat publicera ett antal uttalanden vars syfte är att klargöra hur US GAAP ska
tolkas. (Doupnik & Perera 2007 pp. 14-15)
3.2 Financial Accounting Standards Board, FASB FASB är ansvarig för att reda ut tillämpnings- och genomförandeproblem som relaterar till
tidigare utgivna standarder. Beroende på problemets natur kan styrelsen publicera ett
”uttalande om finansiell redovisningsstandard” eller en ”tolkning av ett uttalande om
finansiell redovisningsstandard”. Utöver detta så ger de även ut Technical Bulletins vars syfte
är att ge teknisk vägledning inom speciella situationer som kan uppstå vid tillämpning av
redovisningsstandarder. (Doupnik & Perera 2007 p. 12)
3.2.1 FASB Statement no. 133 Detta uttalande behandlar redovisningen av energiderivata samt handelskontrakt som bedöms
vara derivata. Dessa ska enligt uttalandet redovisas som mark-to-market3. Alla derivata
behandlas som antingen en tillgång eller en skuld och värderas till ett skäligt marknadsvärde,
så kallat fair value. (Accounting for Derivative Instruments and Hedging Activities, 1999)
Derivat kan redovisas på olika sätt beroende på de kringliggande förutsättningarna och delas
in i tre grupper av vilka enbart den första gruppen är aktuell för denna uppsats. Gruppen
innehåller derivat som riskerar att utsättas för förändringar i det skäliga marknadsvärdet.
Derivatet ska då redovisa förändringar i det skäliga marknadsvärdet genom att erkänna
vinsten (eller förlusten) som en intäkt samma period som den uppstår tillsammans med den
uppvägande förlust (eller vinst) som uppstår i samband med detta. (ibid)
3.2.2 Emerging Issues Task Force, EITF
Emerging Issues Task Force (EITF) är en organisation som bildats för att assistera FASB
genom att publicera vägledningar för hur de olika redovisningsstandarderna ska tillämpas.
Organisationen kallas även för ”specialstyrkan” då organisationens medlemmar är individer,
som innehar sådana positioner att de tidigt uppmärksammar förekomsten av varierande
tolkningar av US GAAP. Detta innebär att om en medlem upptäcker att en regel anses vara
oklar kan EITF publicera en vägledning för att underlätta tolkningen. Gruppens
sammansättning innebär att om de enas i en fråga, godkänner FASB vanligtvis vägledningen.
3 Begreppet definieras i bilaga 1.
Sida 11 av 33
I de fall då specialstyrkan inte kan komma till samstämmighet tolkar FASB det som en
indikation på att det krävs någon form av agerande från deras sida. FASB:s medlemmar röstar
inte på EITF:s möten men de måste dock godkänna alla organisationens beslut på ett
offentligt styrelsemöte innan de stadsfäster dem. (Emerging Issues Task Force)
För att affärsvärlden ska vara uppdaterad när det gäller de frågor som EITF behandlar ger
FASB ut EITF Abstracts, vilket är en sammanfattning av specialstyrkans publicerade
vägledningar. (Emerging Issues Task Force) Nedan beskrivs två ärenden som EITF har
behandlat och som är aktuella för att förstå Enrons redovisning.
EITF ärende 85-1
Detta ärende behandlar frågan om en skuldsedel ska rapporteras som en tillgång eller som en
minskning av aktiekapitalet, då den mottagits istället för kontanter vid exempelvis en
försäljning. År 1985 fastslog EITF att en skuldsedel enbart får rapporteras som en tillgång då
den har någon form av säkerhet, eller i de fall då kontant betalning inkommer innan bolaget
gör nästa finansiella uttalande. Utöver detta kräver SEC att alla offentliga bolag ska
rapportera skuldsedlar som en avräkning av aktiekapitalet, då de erhålls som betalning för
aktier. EITF bekräftade detta och fastslog att det övervägande förfarandet är att redovisa
skuldsedeln mot aktierna under sektionen för eget kapital i balansräkningen. (Receivables
from Sale of Stock, 1985)
EITF ärende 98-104
Detta ärende behandlar värderingen av energihandelskontrakt. År 1999 tog EITF beslutet att
processen mark-to-market5 skulle vara tillämplig vid värdering av dessa slags av kontrakt.
(Baran & Casciaro 2002) Då energihandeln skulle bli tvungna att tillämpa denna process på
en inaktiv marknad tvingades de genom de gällande reglerna att använda egna modeller för att
beräkna skäligt marknadsvärde. (Healy & Palepu 2003, p. 10)
3.3 Securities and Exchange Commission, SEC SEC är ansvariga för att reglera utfärdandet av och handeln med värdepapper mellan bolag
och allmänheten. Genom hela sin existens har SEC utfärdat uttalanden hänförliga till
redovisnings- och revisionsfrågor. Dessa uttalanden består av redovisningstolkningar och
4 Ärendet byttes ut i december år 2002 och är inte längre aktuellt.
5 Begreppet definieras i bilaga 1.
Sida 12 av 33
policys som SEC använder för att utvärdera företagens praxis för att avslöja
redovisningsmisstag. (Doupnik & Perera 2007 p. 13)
3.3.1 SEC Regulation S-K Denna reglering innehåller avslöjandekraven för den ickefinansiella delen av uttalandet som
är arkiverad inom SEC enligt the Securities of 1933, the Securities Exchange Act of 1934 och
the Energy Policy and Conservation Act of 1975. Regeln kräver vidare en beskrivning av de
transaktioner som sker mellan närliggande enheter, och som överstiger sextio tusen dollar, då
en av bolagets chefer har ett materiellt intresse i enheten. (Commodity and Securities
Exchange)
3.3.2 SEC Regulation S-X
Denna reglering styr över kravet av finansiella uttalanden enligt the Securities of 1933 samt
the Securities Exchange Act of 1934. Regleringen för fram formen och innehållet i de
finansiella uttalanden som finns i SEC:s arkiv samt behovet av dessa. Reglering S-X delas in i
tretton artiklar som sedan delas in i regler. Dessa regler stämmer överens med de generellt
accepterade redovisningsprinciperna, US GAAP, men innehåller vissa ytterligare poster.
(Accounting Rules Form and Content of Financial Statements)
Regel 5-02.30 - Stamaktier
Denna regel behandlar hanteringen av stamaktier6 i balansräkningen och återfinns under
reglering S-X artikel fem. Artikeln innehåller bland annat instruktioner gällande innehållet i
balans- och resultaträkningen för kommersiella och industriella företag.(Accounting Rules
Form and Content of Financial Statements) Enligt regeln ska värdet på utgivna aktier anges i
balansräkningen. Företagen måste även redovisa värdet på teckningsbara men ännu inte
emitterade stamaktier tillsammans med den tillhörande kostnadsberäkningen för emissionen. I
en not eller ett uttalande ska de uppge förändringarna i varje klass av stamaktier för varje
period som en inkomst tas upp. (Balance Sheets , 1994)
6 Begreppet definieras i bilaga 1.
Sida 13 av 33
3.4 Sammanfattning av teorin Figur 1 nedan illustrerar en egenhändigt skapad sammanfattande översikt av de regelskapande
organen och deras syften. Vi har även placerat in de regler/regleringar/uttalanden som tidigare
nämnts i detta avsnitt på rätt plats i översikten, för att underlätta förståelsen för ett relativt
komplicerat regelverk.
Viktigt att notera är dock att bilden inte illustrerar hela det amerikanska regelverket utan
enbart de områden som berörs i denna uppsats.
Figur 1
Sida 14 av 33
4. Metod
I detta avsnitt kommer vi att behandla vårt val av tillvägagångssätt, samt motivera vårt val av
litteratur. Då detta är en beskrivande uppsats har vi valt att ange viss teori (3. Amerikansk
redovisning) i empiriavsnittet (5. Enrons redovisningsmetoder) för att underlätta läsningen.
4.1 Val av litteratur/Datainsamling Under vårt arbete med uppsatsen har vi valt att använda oss av sekundärdata. Det innebär att
vi har använt oss av dokument och undersökningar som är författade av utomstående
journalister och forskare. Valet grundas på det faktum att de ansvariga inom Enron inte finns
tillgängliga för intervjuer samt att annan form av primärdata inte är tillgänglig för
allmänheten.
För att få en så korrekt bild som möjligt av det regelverk som var aktuellt i USA under tiden
för Enrons kollaps har vi, till stor del, använt oss av böcker och lagtexter författade innan år
2001. Vi har bland annat granskat de delar av US GAAP (som är ett enormt revisionssystem
med åtskilliga redovisningsposter) som är relevanta för denna uppsats. Inriktningen har varit
mot de redovisningsstandarder som Enron brutit emot, då det är syftet med uppsatsen.
Då vi genomförde datainsamlingen till empirin använde vi oss i första hand av databaser och,
genom relevanta sökord7, fick vi fram ett urval av artiklar som visade sig vara användbara. Vi
började med sökordet Enron och tog därefter ut nya sökord utifrån informationen i de artiklar
vi fann. Den vidare sökningen samt bearbetningen av materialet som påträffades fortsatte
enligt samma förfarande. Därigenom kunde vi kartlägga vad som hände rent
bokföringsmässigt i Enron under de sista åren innan konkursen år 2001.
4.2 Avgränsning Då Enron finansierade hundratals om inte tusentals SPE-enheter är det inte genomförbart att i
denna uppsats granska samtliga. Därför har vi valt ut de enheter som vi anser vara
representativa och som tydligast beskriver händelseförloppen i samband med
7 Enron, Redovisningsskandaler i USA, Special Purpose Entity, Mark-to-market och Revision.
Sida 15 av 33
bokföringsbrotten. Även de lagtexter och regler som tas upp har begränsats till att enbart
innefatta de delar som är relevanta för uppsatsen.
4.3 Målgrupp Den målgrupp vi avser intressera med denna uppsats är alla de som är intresserade av revision
och som tänker sig att jobba inom den branschen. Sedan hoppas vi även kunna intressera
andra ekonomer, ekonomistuderande samt de som är intresserade av historia.
4.4 Litteratur-/ Källkritik Det har varit komplicerat att få tillgång till den litteratur som behandlar Enronskandalen då
större delen inte finns att få tag på i Sverige. Vi anser trots detta att den litteratur som
behandlas i uppsatsen täcker det aktuella området. Ett problem med litteraturen är emellertid
att den till stor del är vinklad mot korruption, mutbrott och pensionsförluster snarare än mot
bokföringsbrotten i sig. För att avhjälpa det problemet kommer vi att sammanställa litteratur
från flera olika källor och på så sätt komma närmare vårt eget syfte med uppsatsen.
4.4.1 Subjektivitet/objektivitet hos källorna Som vi tidigare nämnt utgår vi från att de sekundärdata vi kommit över är påverkad av
författarnas egna åsikter och vinklad på det sätt de finner bäst. Detta utgår vi från då vi inte
har möjlighet att kontrollera de källor som har använts vid skivandet av böcker, artiklar och
rapporter. Vi kan heller inte avgöra ifall författarna vinklat sitt verk för att på så sätt tjäna mer
pengar, få ökad berömmelse eller för att erhålla annan sort av belöning. Om vi inte säkert kan
avgöra i vilken grad subjektiviteten har påverkat den data vi utgår ifrån kan vi inte heller göra
anspråk på absolut objektivitet.
4.4.2 Webbadresser Vi har varit försiktiga när det gäller användandet av webbadresser då det är svårt att garantera
informationens giltighet och ursprung. De sidor vi har använt oss av i den färdiga uppsatsen är
enbart av sådant slag att det står en större organisation bakom som kan intyga äktheten och är
relevant anknuten till ämnet.
Sida 16 av 33
5. Enrons Redovisningsmetoder
Enron använde sig av en komplex affärsmodell som både omfattade flera olika produkter och
korsade nationella gränser. Denna affärsmodell töjde redovisningens gränser fullt ut genom
att redovisa en förskönad prestation i balans- och resultaträkningar. (Healy & Palepu 2003, p.
9)
I denna affärsmodell visade sig två frågor vara speciellt problematiska. Den första gällde de
enheter för speciella ändamål som Enron till stor del förlitade sig på när det gällde bolagets
komplicerade finansiella transaktioner. Genom dessa transaktioner delades ägarskapet av
vissa särskilda kassaflöden och risker med utomstående investerare och långivare.
Transaktioner av detta slag är påfrestande för den traditionella redovisningen då den
vanligtvis fokuserar på transaktioner mellan oberoende organ. De regelskapande organen har i
flera år debatterat kring lämpliga redovisningsregler för dessa transaktioner men har ännu inte
löst problemet. Under tiden har det istället skapats en avvikelse mellan ekonomisk verklighet
och redovisningssiffror. (ibid.)
Den andra frågan rörde de komplexa långtidskontrakt, som företagets handelsverksamhet
innefattade, och som skapade problem när det gällde värderingen av kommande transaktioner.
Här använde Enron sig av en process som kallas för Mark-to-market och som gick ut på att de
skapade prognoser för de framtida vinsterna och räntenivåerna. (ibid.)
5.1 Enheter för speciella ändamål (SPE-enhet) Enheter skapade för speciella ändamål (SPE-enheter) är skalföretag som bildas av en
utomstående borgensman men som finansieras av oberoende investerare samt genom
skuldfinansiering. För att avgöra om SPE-enheten är en separat enhet eller en del av garantens
eget bolag används en uppsättning regler. Detta är nödvändigt för att fastställa hur enhetens
finansiella rapportering ska ske. (Healy & Palepu 2003, p. 10-11)
5.1.1 När ska en SPE-enhet konsolideras? SPE-enheter är värdefulla om de inte behöver konsolideras med det egna bolagets balans- och
resultaträkning. En SPE-enhet anses vara fristående om en utomstående intressent bidrar med
tre procent av enhetens egna kapital (resterande 97 procent måste komma från det företag som
Sida 17 av 33
bildar SPE-enheten). Utöver detta måste parten även kontrollera minst femtio procent av
enhetens aktiekapital. (Healy & Palepu 2003, p. 10-11)
5.1.2 Värdepapperisering av tillgångar Värdepapperisering är en strukturerad process där räntan från lån och andra fodringar packas
ihop, skrivs under och säljs i form av finansierade tillgångssäkerheter. Detta innebär att en del
av riskerna med ägarskapet överförs till andra parter, ofta SPE-enheter, som får handskas med
dem. Ett antal krediter överförs då till ett fristående bolag som finansieras genom att emittera
obligationer. (Asset Securitization 1997, pp. 1-25)
En fördel med att använda sig av värdepapperisering är att då företaget gör en högre
skuldvärdering än den totala företagsvärderingen får de tillgång till finansieringsmarknaden.
Detta medför generellt sätt att företaget får tillgång till bredare finansieringskällor till mer
fördelaktiga valutakurser. Genom att ta bort tillgångarna och den tillhörande skulden från
balansräkningen har företaget möjlighet att spara in på vissa av kostnaderna i samband med
upprättandet av balansräkningen. Dessutom kan företaget då ta upp potentiella tillgångar och
skulder som inte passar ihop. (ibid.)
5.1.3 Hur använde sig Enron av dessa enheter? Enron finansierade hundratals, om inte tusentals, av de SPE-enheter med vilka de gjorde
affärer. Många av dessa användes för att skydda ursprunglig utländsk inkomst från USA:s
skatter medan vissa väldigt omfattande SPE-enheter finansierades genom inrikesaffärer med
Enron. I flera fall stod Enron som garant för skulderna, medan SPE-enheternas huvudsakliga
tillgångar bestod av ett begränsat antal aktier i Enron. När marknadspriset på Enrons aktier
föll var enheternas tillgångar inte tillräckligt stora för att täcka Enrons skulder. (Benston &
Hatgraves 2002, p. 108)
När Enrons aktiepris rasade föll även värdet på SPE-enheterna, vilket utlöste Enrons
garantiåtagande. De garanterade betalningarna medförde en ytterligare minskning i Enrons
aktievärde, vilket i sin tur medförde fler garantiåtagande. Då värdet på Enrons investeringar
och aktier på samma gång drastiskt minskade i värde saknade SPE-enheterna tillräckliga
tillgångar för att utföra sina skyddsåtaganden. Minskningarna i värde, eller i vissa fall bristen
på tillräckligt stort utomstående aktieägande i SPE-enheterna, gjorde att SPE-enheterna bröt
Sida 18 av 33
mot treprocentsregeln. Detta medförde att Enron blev skyldiga ta upp SPE-enheternas skulder
i balansräkningen, något som de försökt undvika. (Benston & Hatgraves 2002, p. 111)
5.1.4 Några av Enrons olika SPE-enheter Figur 2 sammanfattar de olika SPE-enheter som tas upp i kommande stycken.
LJM Cayman, L.P. (LJM1) och LJM Swap Sub (Swap Sub)
En SPE-enhet som grundats och kontrollerades av Fastow (Enrons vice VD och CFO8) var
LJM Cayman, L.P (LJM1). SPE-enheten grundades sommaren år 1999 och var involverad I
flera transaktioner med Enron, för att bland annat dölja Enrons aktieinnehav i bolaget
Rhythms NetConnections (Rhythms). Detta skedde genom bildandet av ännu en SPE-enhet,
LJM Swap Sub (Swap Sub). (Benston & Hatgraves 2002, pp. 109-110)
Swap Sub finansierades med 3,75 miljoner dollar från LJM1:s kontanta medel samt med 1,6
miljoner aktier till ett aktievärde i Enron värt totalt 80 miljoner dollar. SPE-enheten gav i sin
tur Enron säljoptioner om 5,4 miljoner aktier av Rhythms till ett värde på 104 miljoner dollar.
Detta betalades genom en transaktion till LJM1, på 168 miljoner dollar i begränsade Enron
aktier, samtidigt som LJM1 gav Enron en skuldsedel på 64 miljoner dollar.
Sammanfattningsvis ledde detta till att LJM1 ökade sina nettotillgångar med 104 miljoner
dollar (168-64) från Enron, för vilka Swap Sub gav Enron en säljoption i sina Rhythms aktier.
(ibid.)
8 Förkortningen förklaras i bilaga 2.
Figur 2
Sida 19 av 33
När Enron “nystade upp” Swap Sub år 2000, erhöll Enron de andelar i det egna bolaget som
SPE-enheten i sin tur erhållit av LJM1. Swap Sub fick i utbyte 16,7 miljoner dollar utöver
uppsägningen av dess förpliktelse för säljoptionerna som de skrivit på Rhythms. Resultatet
blev mer än 70 miljoner dollar till Swap Sub och LJM1 och därigenom till Fastow och hans
partners. Fastows medarbetare inom Enron, vilka förhandlade om betalning, uppnådde inte
kraven för att betraktas som oberoende parter. Konsekvensen av denna intressekonflikt
uppgavs dock inte i Enrons balansräkning. (Benston & Hatgraves 2002, pp. 109-110)
Från början hade Swap Sub ett negativt eget kapital (det innebär att tillgångarna var värderade
lägre än skulderna) så de kunde inte nå upp till treprocentsregeln. I november år 2001
upptäckte Andersen detta fel och konsoliderade SPE-enheten med Enrons balansräkning.
Detta medförde att Enrons nettoinkomster för år 1999 och år 2000 reducerades. Anledningen
till dessa förluster var att marknadsvärdet på Rhythms aktier gradvis minskade. Det gjorde
även aktierna i Enron, vilka var Swap Subs huvudsakliga tillgång. Under hela den period som
Enron utnyttjade Swap Sub använde de sig själv som skydd, vilket naturligtvis inte medförde
något ekonomiskt värde till Enrons aktieägare. (ibid.)
LJM2 och Raptor I – IV
Samtidigt som Fastow grundade LJM1 grundade han även bolaget LJM CO-Investment L.P.
(LJM2) som även det var inblandat i flera transaktioner med Enron. LJM2 och Enron bildade
år 2000 ytterligare fyra SPE-enheter som kallades Raptor I-IV. Enron började göra
skyddstransaktioner med Raptorerna där dessa gick med på att kompensera Enron för den
värdeminskning som uppstod till följd av dåliga investeringar (Batson 2002 pp. 3-4). Detta
genomfördes genom att Raptorerna sponsrade andra SPE-enheter som sålde säljoptioner9 till
Enron vid flera av sina investeringar. Följden av detta blev att Enron kunde undvika att visa
förluster i balansräkningen när investeringarna minskade i värde, eftersom förlusterna var
gjorda med säljoptionsskyldigheter av SPE-enheterna. Detta förfarande kommer att illustreras
närmare i fallet Talon. (Benston & Hatgraves 2002, pp.110-111)
Talon
Raptor I skapade, tillsammans med LJM2 som utomstående ägare SPE-enheten Talon. LJM2
bidrog med 30 miljoner dollar till Talons tillgångar, vilket utgjorde cirka sju procent av det
totala kapitalet. Utöver bidraget från LJM2 bidrog även Enron med 400 miljoner dollar i form
9 Begreppet definieras i bilaga 1.
Sida 20 av 33
av ett skuldebrev på aktier i företaget. Talon var enligt kontraktet skyldiga att betala LJM2
minst 41 miljoner dollar inom sex månader. Grunden till denna betalning var en avgift på 41
miljoner dollar för en sexmånaders säljoption på Enrons aktier, betalad från Enron till Talon.
Om avgiften inte betalades i framtiden var Enron skyldiga att köpa LJM2:s anspråk i Talon.
Detta resulterade i att LJM2:s investering i Raptor I aldrig var utsatt för någon risk, eftersom
Enron försörjde investeringen genom en komplicerad och invecklad process. (Benston &
Hatgraves 2002, p. 111)
Genom att följa återbetalningen av LJM2:s investering genomförde Talon avledande
transaktioner på Enrons handelsinvesteringar till ett teoretiskt värde på 734 miljoner dollar.
Dessa transaktioner skulle ge Talon fordringar eller förpliktelser inför framtida vinster eller
förluster. En av dessa transaktioner var fördaterade till den tredje augusti år 2000 för att Enron
skulle kunna undvika att redovisa en förlust. (Benston & Hatgraves 2002, p. 111)
När marknadsvärdena på både handelsinvesteringarna och Enrons aktier gick ned gav Enron
Talon ett kostnadsfritt förslag. Detta förpliktade Enron till att betala Talon för förluster på
Enrons aktier så att Talon skulle kunna möta sina åtaganden gällande den förutbestämda
skulden till Enron. Syftet med denna manöver var att hindra Enron från att redovisa en
rekordförlust på sina skyddade handelsinvesteringar, åtminstone tills dess att Enrons aktiepris
var tillräckligt högt för att täcka Talons förpliktelser. (ibid.)
Egentligen var Enrons aktieägare inte alls skyddade, eftersom Talons tillgångar bestod av
aktier i Enron och en förutbestämd skuldsedel från Enron. Om marknadspriset på Enrons
aktier gick ned kunde förlusten inte täckas, men om värdet på Enrons aktier hade ökat
tillräckligt för att täcka Talons förpliktelse var förlusten på handelsinvesteringen skyddad.
Aktieägarna skulle dock få bära kostnaden i form av emitterade aktier till mindre än
marknadsvärdet. Om värdet på Enrons aktier inte ökade skulle Enrons investering i Talon
minska i värde för att avspegla summan som var betald av Talon till Enron. (ibid.)
Ytterligare affärer med Raptorerna
I september år 2000 finansierade Enron ytterligare två SPE-enheter genom att använda ett
liknande förfarande som de använde vid bildandet av Talon. Dessa var Bobcat som
sponsrades av Raptor IV och Timberwolf vars sponsor var Raptor II. LJM2 bidrog i båda
fallen med 30 miljoner dollar som de snabbt fick tillbaka genom Enrons säljoptionsavgifter.
Sida 21 av 33
Enron finansierade även en SPE-enhet (Porcupine) vars utformning skiljde sig från det
förfarande som användes vid skapandet av de andra SPE-enheterna. Porcupine skapades
genom Raptor III för att dölja Enrons aktieinnehav i the New Power Company (TNPC), ett
företag Enron skapat som en separat enhet. TNPC:s aktiepris sjönk dock kraftigt och
reducerade Porcupines förmåga att fullfölja sina förpliktelser gentemot Enron. Detta fick som
följd att Enron ingick en 45-dagars överenskommelse som i huvudsak sammanförde
kreditkapaciteten på alla fyra Raptorerna. (Benston & Hatgraves 2002, p. 112)
Sedan början av år 2000 fram till november samma år hade Enron ingått avledande
derivatkontrakt med Raptorerna I, II och III. Dessa kontrakt hade ett teoretiskt värde på 1,5
miljarder dollar av vilket Enron enbart erhöll en vinst på 500 miljoner dollar. I slutet av mars
år 2001 när priset på Enrons aktier gick ned sjönk även Raptorernas kreditkapacitet. Detta
skedde eftersom Raptorernas huvudtillgång bestod av aktier i Enron eller förpliktelser/aktier i
TNPC. För att undvika att behöva redovisa den kostnad som uppstod i samband med vinsten
på 500 miljoner dollar investerade Enron i ytterligare aktiekontrakt med Raptorerna. Enron
inledde även en serie komplexa utbyten med Raptorerna, vilket medförde att enbart en mindre
del av förlusten behövde redovisas. (Benston & Hatgraves 2002, p. 112)
I september år 2001 hade Enron slutfört arbetet med Raptorerna genom att köpa ut LJM2 till
en kostnad på ungefär 35 miljoner dollar. Detta gjorde Enron även fast de beräknade att
Raptorernas sammanslagna tillgångar var värda ungefär 2,5 miljarder dollar och deras totala
skulder värderades till 3,2 miljarder dollar. Då Enron köpte ut LJM2 skapades en kostnad på
ungefär 710 miljoner dollar efter skatt i Enrons balansräkning under det tredje kvartalet år
2001. Tabell 1 nedan illustrerar Enrons ökade vinster som var en följd av att företaget inte
konsoliderade SPE-enheterna. (ibid.)
Balansräkning Redovisade vinster
(förluster) i milj. $
Vinster (förluster)
utan Raptorer i milj. $
Minskning i
redov. vinster
Tredje kvartalet 2000 364 295 69
Fjärde kvartalet 2000 286 (176) 462
Först kvartalet 2001 536 281 255
Andra kvartalet 2001 530 490 40
Tredje kvartalet 2001 (210) (461) 251
Totalt 1506 429 1077
Tabell 1
Sida 22 av 33
5.2 Marknadsvärdering (Mark-to-Market) och långtidskontrakt Enrons ursprungliga naturgasaffärer följde en någorlunda rättvisande redovisning där de
verkliga intäkterna och kostnaderna redovisades för varje tidsperiod. När Enrons
handelsverksamhet övergick till att använda sig av värderingsmetoden mark-to-market10
ändrades dock detta. När ett långtidskontrakt väl blivit signerat redovisade Enron nuvärdet av
kommande inflöden från kontraktet som inkomster. De vinster och förluster i marknadsvärdet
som var orealiserade rapporterade företaget därför som en del av den årliga vinsten det år de
uppkom. (Healy & Palepu 2003, pp. 9-10)
5.2.1 Vad innebär mark-to-market? Mark-to-market är en process som innebär att ett på förhand uppgjort pris, för alla öppna
handelsvarukontrakt, fastställds vid handelsdagens slut av Handelsvarubörsen. Varje mäklare
måste varje dag lägga fram nettoskillnaden för alla öppna kontrakt i kontanter för
godkännande av granskningsnämnden . Dessa dagliga uppgörelser läggs till varje kunds konto
för att där reflektera vinst eller förlust. (Williams 1999 p.18.01)
5.2.2 Earnings management (vinstförvaltning) Ett företag kan ha år med vinster som avviker från det normala för företaget, vilket bidrar till
en ojämn vinstfördelning. Användandet av vinstförvaltning motverkar detta och bidrar till att
stabilisera beloppen över tiden. Detta sker genom att företaget manipulerar vinsterna för att de
ska matcha förutbestämda mål. Strategin innebär att företagsledningen använder specifika
redovisningsmetoder genom att bland annat skjuta upp eller påskynda utgifts- och
inkomsttransaktioner. (Akers, Giacomin & Bellovary 2007)
5.2.3 Hur använde sig Enron av mark-to-market? Beslutet om att energihandeln skulle få använda sig av mark-to-market som värderingsmetod
togs av EITF år 1999 (ärende 98-10) (Baran & Casciaro, 2002). Enron använde denna process
för att rapportera vinster inom vissa av företagets verksamheter och då främst vid upprättandet
av långtidskontrakt. Då dessa kontrakt kunde sträcka sig över en period på flera år användes
mark-to-market för att förutse kommande el- och naturgaspriser för hela kontraktsperioden.
Utifrån dessa uppskattningar beräknade Enron den totala vinst som kontraktet innebar för
företaget. I beräkningarna tog Enron in det faktum att de inte skulle få inkassera större delen
av betalningen på flera år och bokförde sedan det diskonterade värdet som vinst så snart
kontraktet var signerat. (Healy & Palepu 2003, p. 10)
10
Begreppet definieras i bilaga 1.
Sida 23 av 33
Tillämpningen av mark-to-market inom energihandeln skedde på en inaktiv marknad, vilket
innebar att Enron fick uppskatta inkomsten som nuvärdet av det framtida nettokassaflödet. Ett
exempel på detta illustreras i samband med Blockbuster Videos långtidskontrakt. (Healy &
Palepu 2003, p. 10)
Blockbuster Video
Blockbuster Video och Enron ingick ett 20-årigt avtal i juli år 2000. Avtalet innebar att
Blockbuster skulle introducera underhållning vid efterfrågan i flera amerikanska städer innan
årets slut. Enrons uppgift var att lagra filmer samt att koda och sända dem över företagets
globala bredbandsnätverk. Pilotprojekt i tre städer skapades för att sända filmer till ett fåtal
lägenheter från servrar som sattes upp i källaren. (Healy & Palepu 2003, p. 10) Enron upptog
pilotprojekten i sin egen balansräkning och framställde intäkterna och de potentiella vinsterna
på så sätt att de kunde redovisa ett partnerskapsvärde på 124,8 miljoner dollar. (Benston &
Hatgraves 2002, p. 116)
Enron gick emellertid händelserna i förväg och erkände uppskattade vinster på mer än 110
miljoner dollar från avtalet med Blockbuster, även fast det fanns allvarliga frågor gällande
teknisk genomförbarhet och marknadsefterfrågan. (Healy & Palepu 2003, p. 10) Två veckor
in i pilotprojektet hävdade Enron att deras delägarskap resulterat i en vinst trots att
pilotprogrammet enligt den egna redovisningen ännu inte genererat någon vinst. Kommande
kvartal, från januari till mars år 2001, gjorde Enron anspråk på ytterligare en vinst från
pilotprojektet, vilket bidrog till att begränsa Enrons bredbandsförluster från det senaste
halvåret. Blockbuster redovisade ingen vinst för den perioden i den egna resultaträkningen
och i mars år 2001 upplöste de partnerskapet. Detta fick som följd att Enron blev tvungna att
ta tillbaka den vinst på cirka 110 miljoner dollar som de tidigare hade upptagit. (Benston &
Hatgraves 2002, p. 116)
Sida 24 av 33
6. Analys
Detta avsnitt kommer att analysera Enrons handlingar och jämföra dem med de aktuella
redovisningsreglerna för att se om brott begåtts.
6.1 SPE-enheterna I en typisk transaktion överförde Enron sina egna aktier till en SPE-enhet i utbyte mot en
skuldesedel eller kontanta medel och samtidigt garanterades SPE-enhetens värde (direkt eller
indirekt). SPE-enheten garanterade i sin tur värdet av en bestämd investering som ingick i
Enrons balansräkning genom att använda Enrons överförda aktier som källa till betalningen.
Enron ägnade sig med andra ord åt värdepapperisering av tillgångar. På grund av de stigande
aktiepriserna, gjorde Enron uppenbarligen bedömningen att risken för att de skulle behöva
betala av sina garantier var tidsmässigt avlägsen. Men den underliggande tilltron till
prisinformationen var just det som skapade Enrons problem.
6.1.1 LJM1 och Swap Sub Rhythmstransaktionerna är ett illustrativt exempel på det som diskuterats i ovanstående
stycke. Enligt EITF ärende 85-1 kan en mottagen skuldsedel upptas som en tillgång endast om
det finns någon form av säkerhet eller om skuldsedeln betalas i kontanter. Offentliga bolag
ska även, enligt SEC, rapportera skuldsedlar som en avräkning från aktiekapitalet. Då Enron
erhöll en skuldsedel från LJM1, i samband med att Swap Sub gav Enron säljoptioner i
Rhythms, bestod säkerheten av LJM1:s tillgångar. Detta förfarande var då helt enligt reglerna.
LJM1 rapporterade skuldsedeln till Enron som en avräkning från sitt aktiekapital, eftersom de
endast redovisade en ökning av nettotillgångarna på 104 miljoner dollar (168 miljoner dollar
från Swap Sub minus skuldsedelns värde på 64 miljoner dollar). Då värdet av aktierna i
Rhythms minskade hamnade Swap Sub under treprocentsgränsen, eftersom dess dåvarande
huvudsakliga tillgång, aktierna i Enron, även minskade i värde. Trots detta konsoliderade inte
Enron SPE-enhetens balans- och resultaträkning med det egna bolagets förrän mycket senare,
då revisionsbolaget Arthur Andersen upptäckt att de understeg treprocentsregeln.
Manipulationerna av systemen kunde växa på grund av komplicerade nät av
intressekonflikter. Högt uppsatta chefer inom Enron, bland annat Fastow, agerade som
uppdragsgivare åt SPE-enheterna och mottog därigenom kompensation från Enron. Trots
Sida 25 av 33
detta beskrevs inte de transaktioner som skedde i redovisningen, något som stred mot SEC
Regulation S-K. En central redovisningsmässig fråga som då uppstår är om användandet av
derivatkontrakt kan anses överföra den ekonomiska risken på ett väsentligt sätt. Om så vore
fallet går det att ifrågasätta ifall en finansiering av SPE-enheter kan rättfärdigas trots att de
inte konsolideras med balansräkningen. Även om transaktionerna inte involverade väsentliga
överföringar av ekonomisk risk dras en motsägande slutsats i att derivatkontrakten endast
medförde fler redovisningsfrågor.
6.1.2 Talon
Då Raptor I och LJM2 skapade Talon skedde det helt enligt de dåvarande reglerna. Tre
procent av Talons tillgångar erhölls från LJM2, något som medförde att Talons balansräkning
inte behövde konsolideras med Enrons. Om ärendet granskas närmare väcks vissa funderingar
kring ifall konsolidering inte borde ha skett då LJM2 kontrollerandes av Enron och därmed
inte borde kunna anses vara en utomstående investerare.
Enligt Regel 5-02.30 ska förändringarna rörande företagets stamaktier redovisas då en
inkomst tas upp. Denna regel bidrog till att Enron var skyldiga att redovisa en förlust i de fall
då aktiekapitalet hade minskat i värde, i samband med att nya handelsinvesteringar
genomfördes. För att undvika detta upprätthöll Enron Talons ställning. Talons tillgångar
bestod av aktier i Enron och en förutbestämd skuldsedel till Enron. Om värdet på Enrons
aktier hade ökat tillräckligt för att täcka Talons förpliktelse var förlusten på
handelsinvesteringarna skyddade och då behövde Enron inte ta upp en förlust av
aktiekapitalet i balansräkningen. Aktieägarna bar då kostnaden i form av emitterade aktier till
mindre än marknadsvärdet.
Hur ett partnerskap som kontrollerades av Enrons vice vd kunde fungera som en oberoende
tredjepart går att ifrågasätta. När partnerskapet inrättades bidrog SPE-enheter som
kontrollerades av Fastow med kapital till LJM2. På så sätt kunde ledningen argumentera för
att LJM2, och därigenom Talon, hade en kapitalbildning som mötte kraven enligt
treprocentsregeln. Kapitalinvesteringarna kan därför anses ha inkommit från självständiga
parter, det vill säga utomstående SPE-enheter, men de var uppenbarligen inte oberoende då
SPE-enheterna kontrollerades av Enrons vice vd.
Sida 26 av 33
6.1.3 Ytterligare affärer med Raptorerna LJM2:s placeringar utgjorde bevis på att LJM2 inte hade full kontroll över de transfererade
tillgångarna, eftersom de på grund av partnerskapet med Enron förväntades göra investeringar
i företag som Enron ägde eller kontrollerade. Trots detta var det inte säkert att partnerskapet
hade makten att agera på egen hand för att kontrollera aktieportföljen i ett företags ledning
och verksamhet. Dessutom kan partnerskapets möjlighet att agera själva ha saknats i de fall då
de skulle övertyga företag om att anta vissa handlingar. Alternativt så kanske partnerskapet
saknade möjligheten att göra så att företaget engagerades i materiella transaktioner som kunde
ha en ogynnsam effekt på partnerskapets investering. De kanske inte heller hade tillfälle att
agera ensamt för att kontrollera timingen på betalningen av investeringen.
SPE-enheterna hade ingen kontroll över sina egna tillgångar och de hade inte heller någon
kontroll över när och hur de kunde förvärva tillgångar och tillskansa sig förpliktelser.
Följande händelser antyder starkt att Enron skyddade LJM2:s aktieinnehavare från risker och
förluster: (1) överenskommelserna kring säljoptionerna i fallet Talon, (2) det kostnadsfria
förslaget som förpliktade Enron att betala Talon för förluster på Enrons aktier, (3) 45-dagars-
överenskommelserna som sammanförde kreditkapaciteten för alla fyra Raptorerna samt (4)
det slutliga köpet av de då värdelösa Raptorerna till en obetydlig summa. Partnerskapet kan ha
blivit tvingat till att förlita sig på det faktum att Enron ville behärska några eller samtliga av
de pågående kontrollrättigheter och intressen inom partnerskapet. Dessutom måste de förlita
sig på det faktum att Enron ville vara tillräckligt allierade för att kunna utfärda rättigheterna
på ett sätt som skulle skydda partnerskapets investeringar. Enron ville emellertid inte ha några
egna skyldigheter när det gällde att förena sitt intresse med partnerskapet. Med andra ord
innebär det att intresset av Enron och LJM2 var allierat och Enron förväntades agera i
partnerns bästa intresse, även om de inte hade någon skyldighet att göra detta.
6.2 Mark-to-market Användandet av mark-to-market på en inaktiv marknad var svårt då Enron tvingades använda
sig av egna modeller för att uppskatta ett skäligt marknadsvärde. De gjorde alltför
optimistiska förutsättningar när det gällde kommande vinster, för att sedan bokföra dem innan
beräkningarna kunnat bestyrkas som tillförlitliga och korrekta. På en aktiv marknad, som
aktiehandel eller handel med skuldsedlar, är det enklare att använda mark-to-market då det
redan finns beräknade marknadsvärden och det är svårare att manipulera resultatet.
Sida 27 av 33
6.2.1 Blockbuster Enrons partnerskap med Blockbuster varade inte länge, avtalet upplöstes redan efter åtta
månader. Under den tiden ägnade sig Enron åt vinstförvaltning i en väsentlig skala. När
derivatkontraktet tecknades hade Enron, med hjälp av mark-to-market-processen, uppskattat
värdet av kontraktet till ett alldeles för högt belopp som de sedan bokfört som vinst.
Blockbusteravtalet lockade inte många intressenter och partnerskapet drog inte in några
likvida medel. För att dölja detta använde sig Enron av vinstförvaltning och rapporterade
vinster som ännu inte hade inträffat. När sedan avtalet upplöstes fick de återta de
inrapporterade vinsterna. Det faktum att Enron erkände vinster från derivatkontraktet innan de
uppstod kan anses bryta mot FASB Statement no. 133 som fastslår att vinster ska redovisas
den period som förändringen uppstår. Det kan i detta fall argumenteras för om inte FASB
Statement no. 133 förhindrar användandet av vinstförvaltning i samband med energiderivat.
Sida 28 av 33
7. Slutsatser
Att Enron har utnyttjat redovisningsreglerna för det egna företagets vinning går inte att
argumentera mot. De redovisningsregler som Enron kan sägas ha brutit mot tillåter dock i
någon grad de friheter som företaget tog sig när det gällde tolkningen. USA:s
redovisningsregler är skrivna för generella situationer och reglerar därför inte allt in i minsta
detalj. Det innebär att en korrekt revision är beroende av företagens och deras revisorers vilja
att följa reglerna
När det gäller de enheter som Enron skapat för speciella ändamål blir det tydligt att de inte
konsoliderats med Enrons balans- och resultaträkning vilket de borde ha gjort enligt gällande
regler. Enron försökte undvika konsolidering i så hög grad att de fortlöpande tog in nya
investerare i SPE-enheterna för att nå upp till treprocentsgränsen. Konsolideringen skedde
emellertid först efter att revisionsbolaget upptäckt dem. En annan anledning till att SPE-
enheterna borde ha upptagits i Enrons egen balans- och resultaträkning var det faktum att de
investerare Enron använde sig av var dotterbolag till Enron och därmed inte kunnat anses vara
utomstående investerare.
Enligt regel EITF 85-1 kan en skuldsedel enbart redovisas som en tillgång då det finns någon
form av säkerhet eller då kontant betalning inkommer innan ett uttalande görs. Offentliga
bolag ska dessutom redovisa skuldsedlar som en avräkning av aktiekapitalet. Denna regel
följde Enron när de mottog en skuldsedel från LJM1 (som skulle fungera som en säkerhet för
att SPE-enheten LJM Swap Sub skulle fullfölja sina åtaganden) som de upptog på rätt sätt i
balansräkningen.
Talon bildades av Enron för att ta hand om förlusterna från handelsinvesteringar vilket de
kunde göra endast om Enrons aktier ökade tillräckligt mycket i värde (då Talons tillgångar
bestod av aktier i Enron). Enligt regel SEC 5-02.30 behövde Enron då inte redovisa en förlust
av aktiekapitalet i samband med att en ny inkomst togs upp. Enron utnyttjade på detta sätt
systemet genom att använda komplicerade nätverk för att kringgå SEC-regeln.
Sida 29 av 33
En närmare granskning av mark-to-market och EITF 98-10 visar att regleringen inte har satt
någon gräns för hur lång kontraktstiden får vara vid denna typ av värdering. Detta trots att all
handel som kräver en uppskattning för en så lång tidsperiod måste ses som riskabel och vilket
den även visade sig vara i Enronfallet.
Enron tog fasta på vinstförvaltning och flyttade om likvida medel så att de kunde redovisa en
jämnare vinstfördelning, trots att vinsterna ännu inte var bekräftade. Till följd av alltför
optimistiska prognoser i partnerskapet med Blockbuster upptog Enron vinster som aldrig
skulle komma att realiseras.
Enron tänjde redovisningsgränserna till det yttersta och det gör det svårt att, i de flesta fall,
påvisa brott. Det finns dock anledning till att vara skeptisk gentemot denna typ av
redovisning. I Enrons fall hade de troligen kunnat fortsätta med sin ”redovisning för egen
vinnings skull” om de inte lidit brist på likvida medel. När det gäller redovisningsfusk inom
Enron finns det många fall att undersöka. Vi valde att koncentrera oss på några av de
vanligaste fallen (Talon, Blockbuster, LJM1-2 och Swap Sub). För de som är intresserade av
att veta mer finns det ett flertal fall att granska och kanske även jämföra med de resultat som
framkommit i denna uppsats.
Sida 30 av 33
8. Källförteckning
8.1 Böcker Doupnik, T & Perera, H (2007), International Accounting, McGraw-Hill/Irwin. USA.
ISBN: 007-125420-X
Epstein, B, Nach, R & Bragg, S (2006), Wiley GAAP 2007: Interpretation and application
of generally accepted accounting principles, John Wiley & Sons. USA. ISBN: 0-47-013513-1
Markham, J (2006), A Financial History of Modern U.S. Corporate Scandals From Enron to
Reform, M.E. Sharp, Inc. USA. ISBN: 0-7656-1583-5
Williams, J (1999), Miller GAAP Guide, Harcourt Brace Professional Publishing. Canada.
ISBN: 0-15-606312-3.
8.2 Tidningsartiklar Har du hängt med i Enronskandalen? (2002). [Elektronisk] Dagens Industri, 28 januari.
Tillgänglig: Presstext (2008-03-15)
8.3 Tidskriftsartiklar Akers M, Giacomin D & Bellovary J (2007), Earnings management and its implications,
Educating the Accounting Profession. [Elektronisk] The CPA Journal online, Tillgänglig:
http://www.nysscpa.org/cpajournal/2007/807/essentials/p64.htm (2008-05-07)
Benston, G & Hatgraves, A (2002), Enron. What happened and what can we learn from it.
[Elektronisk] Journal of Accounting and Public Policy. vol. 21, pp. 105-127. Tillgänglig:
EBSCOhost (2008-04-27)
Healy, P & Palepu, K (2003),The Fall of Enron. [Elektronisk] Journal of Economic
Perspective. vol. 17, no. 2, pp. 3-26. Tillgänglig: EBSCOhost (2008-04-27)
Svernlöv, C & Blomberg, E (2003). Sarbanes-Oxley Act – USA:s hårda svar på
redovisningsskandalerna. [Elektronisk] Balans, no. 1. Tillgänglig: FAR Komplett (2008-04-
29).
8.4 Rapporter Batson, N (2002) First interim report of Neal Batson, court-appointed examiner.
[Elektronisk] Enron.com, Case No. 01-16034 (AJG) Chapter 11. Tillgänglig:
http://www.enron.com/media/1st_Examiners_Report.pdf (2008-05-16)
Sida 31 av 33
Asset securitization (1997). [Elektronisk] Office of the Comptroller of the Currency
(occ.gov), Comptroller’s handbook. Tillgänglig: http://www.occ.gov/handbook/assetsec.pdf
(2008-05-01)
8.5 Elektroniska källor (www) Accounting for Derivative Instruments and Hedging Activities (1999). [Elektronisk]
FASB.org. no. 6. Tillgänglig: http://www.fasb.org/st/summary/stsum133.shtml (2008-05-01)
Accounting Rules Form and Content of Financial Statements. [Elektronisk] Securities
Lawyer's Deskbook, Regulation S-X. Tillgänglig: http://www.law.uc.edu/CCL/regS-
X/index.html (2008-05-02)
Balance Sheets, (1994). [Elektronisk] Securities Lawyer's Deskbook, 59 FR 65636.
Tillgänglig: http://www.law.uc.edu/CCL/regS-X/SX5-02.html (2008-05-01)
Baran, T & Casciaro S (2002). [Elektronisk] Is it or ain’t it? ELT oktober 2002. Tillgänglig:
http://findarticles.com/p/articles/mi_qa5349/is_200210/ai_n21319398 (2008-05-04)
BBC News. [Elektronisk] Enron: The rise and fall (Enron: Timeline) Tillgänglig:
http://news.bbc.co.uk/hi/english/static/in_depth/business/2002/enron/timeline/default.stm
(2008-05-09)
Commodity and Securities Exchange. [Elektronisk] Electronic Code of Federal
Regulations, § 229.10. Tillgänglig: http://ecfr.gpoaccess.gov/cgi/t/text/text-
idx?c=ecfr&sid=611474ae11271fb165a93b05fb44c812&rgn=div5&view=text&node=17:2.0.
1.1.11&idno=17 (2008-05-04)
Emerging Issues Task Force. [Elektronisk] www.fasb.org . Tillgänglig:
http://www.fasb.org/eitf/about_eitf.shtml (2008-05-04)
Receivables from Sale of Stock (1985). [Elektronisk] SEC Staff Accounting Bulletin No. 40,
Topic 4E. Tillgänglig: http://www.fasb.org/pdf/abs85-1.pdf (2008-05-01)
Sida 32 av 33
Bilaga 1 - Begreppsförklaring
I den löpande texten förekommer flera ekonomiska uttryck varav de flesta är allmänt kända.
Några av dem används mer frekvent och utgör en större del av uppsatsen vilket medförde att
vi ville ange den tolkning vi använder oss av. Nedan har vi sammanstället en översikt av
några av begreppen för att underlätta förståelsen av uppsatsen. Till de begrepp som inte
förklaras i den löpande texten anges en källa.
Fair value Skäligt marknadsvärde.
Mark-to-market En process som går ut på att uppskatta kommande marknadsvärden
för att kunna beräkna kommande inkomster.
Skräpobligationsstatus
(Junk bond)
En skräpobligation, ”Junk-bond”, är en obligation som ger bra
avkastning men har högre risk.11
SPE-enhet En enhet som skapats för ett speciellt ändamål.
Stamaktie
(Common Stock)
Aktier som medför rösträtt och ger innehavaren rätt till företagets
vinst genom utdelning. Motsatsen till preferensaktier vilket innebär
att den inte har företrädesrätt framför andra aktier vid utdelning och
likvidation (upplösning av bolag eller förening).11
Säljoptioner
(Put option)
Värdepapper som ger innehavaren rätt (men inte skyldighet) att under
en viss tid sälja ett visst antal aktier till ett angivet pris.11
Vinstförvaltning
(Earnings management)
Kringflyttande av inkomster för att upprätthålla en jämn vinstnivå
genom åren.
Värdepapperisering En strukturerad process där räntan från lån och andra fodringar
packas ihop, skrivs under och säljs i form av finansierade
tillgångssäkerheter.
11
Investorwords.com (2008-06-01)
Sida 33 av 33
Bilaga 2 - Förkortningar
Även förkortningar än frekvent förekommande i texten och för att underlätta läsandet har vi
nedan sammanställt en översikt.
AICPA American Institute of Certified Public Accountants
CFO Chief Financial Officer alt. Finanschef
CPA Certified public accountants
EITF Emerging Issues Task Force
FASB Financial Accounting Standards Board
LJM1
LJM Cayman, L.P
LJM2
LJM Co-Investment, L.P
SEC Securities and Exchange Commission
SOX Sarbanes-Oxley Act
SPE Special Purpose Entity
TNPC The New Power Company
US GAAP United States General Accepted Accounting Principles
top related