iran, anahita, artemis, myten och legenden del 1
Post on 22-Sep-2015
56 Views
Preview:
DESCRIPTION
TRANSCRIPT
-
Kent Eklind
IRAN Anahita och Artemis -
om myt och legend
-
1
Anahita och Artemis myten, legenden
Vem har inte blndats av en grekisk gudavrld, beskt den europeiska kulturens vagga fr att
vandra bland antika minnesmrken som Knossos, Efesus och Akropolis? Att vi skulle finna
ngot lngre sterut tycks sllan fresvva oss.
Hade s varit fallet skulle skert ett stligt Akropolis, Persepolis, haft strre plats p vra
resebyrer. P samma stt r det med drottningen Ester, hon i bibeln med gstabudet och gift
med den persiske kungen. Hennes slottsruiner finns kvar ven om det mesta r bortfraktat till Louvren i Paris eller British Museum i London lt vara att Shapur II (309-379) rev staden fr att blockera romarnas armer.
Som goda europer har vi varit framgngsrika kolonialister och nykolonialister. Bde hr
hemma och p annat hll dr vi gnat oss t etnisk utrotning och utplundring, vanligen i
civilisationens och Guds namn. nd har ihrdiga frsk under rtusenden att med vldet som
hjlpmedel breda ut oss ster om Eufrat inte lyckats srskilt bra. Varken Alexander den Stores
hellenism eller Indien som en juvel i kronan gav ngon strre terbring. Hur det skall g med
Mellersta stern framver vet vi inte n men det har blivit alltings onda vilket vi ihrdigt frsker rensa bort, denna gng i demokratins namn.
Det hr till undantagen att vi i vr historieskrivning inkluderar hndelser ster om Grekland
och Rom. nd r de p mnga stt likartade men nr Persien, dagens Iran, omnmns talas det
om den store fienden. Det myntades redan med Aischylos i hans drama Perserna. Idag fullfljs
detta med beskrivningar dr endast urananrikning och kvinnofrtryck anses vrt att nmna.
Palatsrester i Susa Foto: Eklind
-
2
Till mnga delar korrekt r detta en frsnvad bild. Ett vidgat synstt kunde vara motiverat perserna fick ju sedan Lydien besegrats p 500-talet f Kr. makten ver alla Asiens fr grekerna
obekanta omrden. Det beskrivs ibland som Hotet frn perserna. De blir pltsligt en stormakt
under partherna vilket beskrivs som en feodalstat utan en mktig centralregering och det
vllade inte romarna ngra strre bekymmer. nd led romarna ett av sina strre nederlag mot
denna stormakt, vid Carrhae 53 e Kr. Dessa parther hade fregtts en persisk dynasti,
Akemeniderna, som anses ha grundlagt ett frsta vrldsherravlde. Efter dem fljde en ny
persisk dynasti, den sasanidiska, vilket kommenterats med att perserna gde
mycket framstende formella anlag, som framfrallt uppenbarade sig p det politiska omrdet. De
skapade en riksstyrelse, som hll vrldsvldet samman i 200 r, och som efter dettas fall kunde lta det
nationella Persien teruppst med fryngrade krafter. Nr ocks detta Persien fll samman, gick den
persiska statskonsten i arv till araberna, och nnu idag r denna statskonst typisk fr de vst- och
centralasiatiska staternas politik.1
Vid sidan av statskonst och de terkommande krig som ensidigt utmlats som hotet frn
perserna fanns, som p andra hll, en andevrld och en myt. Dr fanns likheter med de grekiska
och den romerska men ocks srdrag. Det var en kosmologi som kretsade kring en gudavrld med triaden Ahuramazda, Mithra och kvinnofiguren Anahita, vattnets gudinna. I denna vrld
ingick ven en Artemis, Artemisias som skulle leva vidare som en sjfarande legend. Anahita
och Artemis fr bli inledning till en fljande artikel - om en iransk kvinnorrelse i senare tid.
Anahita
Anahita, "den obeflckade", var det gamla persiska namnet p en gudinna. Hon antas ha stigit
fram runt 3000 r f. Kr. men den feministiska formen av en gudomlig varelse r betydligt ldre.
I Egypten trdde gudinnan Neith fram fr mer n 5000 r sedan och figuriner av detta slag kan
dateras till upp emot 10,000 r tillbaka. Anahitagestalten dyrkades redan under mederna och
sedan under de persiska akemenid- och sasaniddynastierna. Utanfr Iran vann hon insteg hos
kappadokier, armenier och runt medelhavet. Enligt legenden frdades hon i en vagn dragen av
fyra hstar vinden, regnet, molnen och snn i den meningen en kompanjon till den mediske Mithra och nra knutna till den hgste guden, Ahuramazda. Knuten till krningen av kungar
kom hon att bli en garant fr dennes legitimitet. Det var en gudabild som hade likheter med
flera andra antika gudinnor - Ishtar, Venus, Nana and Isis.2
Anahita benmndes frn brjan Aredvi Sura Anahita i ett forniranskt sprk, avestikan, en
kosmologisk figur, en vattengudinna, Aban, associerad med fruktsamhet, helbrgdagrande och
vishet. Med knytningen till vattnet hade hon fregngare i den sumeriske vattenguden Enki. I
en medelpersisk sprkform var benmningen Ardwisur Anahid eller Nahid. I armeniskan
kallades hon Anahit eller Anaheed. Grekiska och romerska historiker refererade till henne som
Anaitis eller som en motsvarighet till ngon av de gudinnor som fanns i deras egen gudavrld,
bland dem Aphrodite. Anahita skulle senare ge namnet t en av vra knda asteorider. 3
Namnet Aredvi anknyter till ett gudomligt vsen medan Sura och Anahita terfinns i avestiska
som adjektiv. Knutna till andra gudavsen terfinns de i vedisk sanskrit. Med knytningen till
vattnet, aban, fljer ett indo-iranskt ursprung som forskare relaterar till sanskrits Saravati och
1 Linnr, Sture, Europas fdelse, Natur och Kultur, Stockholm, 1991; Lehman, E. i Orientens forntidskultur, a.a. del I.
2 I Avestan Ardw Sr Anhit, gammalpersiskan Anhit, medelpersiskan Ardwsr Anhd, nypersiskan Nhd. I Armenien Anhit. Grek-romerska historiker refererar till henne som Anitis eller en gudomlighet inom den egna gudavrlden. I namnformen r endast ordet Ardv knutet till gudomlighet - sra och anhta utgr adjektiv i avestan med betydelsen mktig, ren, obeflckad och terfinns i vedisk sanskrit I medelpersiskan frn sasaniderna och senare benmns Ardv Sra Anhta som Ardwisur Anhd men namnformen kan inte spras i det gamla vstiranska sprket (Boyce); Astoriden Anahita upptcktes av C. H. F. Peters 1887 och blev uppkallad efter Avestans Aredvi Sura Anahita.
Asteoriden fngades senast upp 2001 av Arecibo Observatory. Asteoriden har en diameter om 47 7 km.
3 Wolkstein, Diane, Noah Kramer, Samuel, Inanna himlens och jordens drottning, Bokfrlater Trevi, Stockholm
-
3
ett ldre iranskt Haravati, grekiskans Arachosia. Anahita fick en regional anknytning till ett
brdigt och flodrikt omrde frmodligen runt dagens Kandahar. Namnformen Aredvi Sura Anahita blev lngt senare, under den iranska sasaniddynastin, ndrad till Ardwisur Anhd och en sprklig koppling kan ske till Mat Zemlya, moder jord, i slavisk mytologi. Grekerna och
romarna likstllde henne med Venus (Aphrodite). Det blev med grekernas version av Anahita,
med namnet Anatis, som kulten spreds runt medelhavet och perserna kom att likstlla henne
med Artemis i Efesus. Med spridningen kom sedan ett flertal skiftande namnformer. Anatis,
Anat, Atargatis, Anath, Asherah, Astarte, Ishtar, Athene, Al-Lat, Cybele, Artemis och
Aphrodite.
Som en gudinna knuten till renandet av vatten, fruktsamhet och visdom hade Anahita fre
400-talet associerats med den semitiska Ishtar-Inanna. Med Anahita lades ett antal attribut till
knutna till krigskonsten och planeten Venus Herodotus kom i sin historia att tala om perser som offrade till en himmelsk gudinna. Idag anses att Anahiti var en persisk-elamitisk gudinna
nrmast jmfrbar med Ishtar-Inanna. Dr kan ett samband med Aredvi Sura Anahita skas en frening av tv gudagestalter knuten till akemenidernas upptagande av zoroastrismen. Dr
fanns ett sprkligt samband med Harahvait Ardv Sr Anhit som var ett vstligt orienterat gudsbegrepp. Kring detta finns olika meningar. Dr har frts fram att Anahita kan ha varit ett
uttryck fr daeva, den gamla Avestans vernaturliga, onda, krafter. Frgan har uppkommit om
den persiska Anahita en gudom eller en demon, daeva. I detta framtrder skiljaktigheterna mellan en frantik iransk religion och upptrdandet av den iranske profeten Zarathustra. Med
denne infrdes en monoteistisk gud men d fanns redan Anahita som en fruktbarhetsgudinna bland de turiska folken, en folkstam i den ldre Avestan med iransk hrkomst. Nr Zarathustra
reformerade en iransk pantheon blev Anahita ett uttryck fr polyteism. Dr fanns frlagor frn
de vediska Indra, Sarva och Nasatya. Med detta blev Anahita en demon, daevas/daivas som
hrde till en gammal Avestan, Med Zarathustras reformation kom brytningen med en proto-
indoiransk vrld till uttryck i Gathasngerna, Aban Yast 5 och 94. Frst lngt senare, med
perserkungen Artaxerxes II, skulle hon bli delvis terstlld.1
Avestika, ett idag frlorat sprk, gr tillbaka till den forntida iranska religionen, frnyad med
den iranske profeten Zarathustra. I bevarade textfragment p avestika framtrder en
sammanhngande kedja av texter, Gathasngerna, uppdelade i yazatas. En av dessa har namnet
Anahita och knyts till en kvinnlig ngel som vakar ver vattnet, Aban. Inom forskningen r det
inte helt klarlagt om ngon form av en modergudinna tillbetts under den tidiga stenldern men
vid sidan av de nmnda egyptiska fynden ovan har flera figuriner och statyetter terfunnits i
Susa som daterats till omkring det fjrde rtusendet f Kr. Det har antagits att antalet fynd p
den iranska hgplatn pekar p att det var hr som en urmoder frst framtrdde. Det skulle d
hnga samman med de migrationsrrelser som skett under historien.
I sitt original skall Avestan ha omfattat 21 bcker, nasker med liturgi, historia och medicin,
ngot som till stora delar frsvunnit d det varit frga om en religis tradition som frdes vidare
muntligt. I bokform tillkom Avestan frmodligen under sasaniderna som respons mot Manis till Shapur I verlmnade skrift Sapurakan. Med islam fll Avestan i glmska. P 900-talet
kom en kompilation i Bagdad. Till det som bevarats hr ritualtexter, Vendidad, fragment frn
andra delar, liturgiska texter med Yasna och yashterna, tillkomna efter gathasngerna, Lilla
Avestan, Visperad och Korde Avesta, bner fr srskilda tillfllen. P pahlavi frn 8-900-talen
finns Bundahishn, (skapelsen) Menok-i-chrat (visdomen), Denkard-encyklopedin (Zend-
Avesta), Bahman Yasht (vrlden, vrldsldrarna), Videvdat (demonernas frdrivande) och
Artak Viraz Namak, det tidigaste knda exemplet p den litteraturart som anvnds i Dantes
Divina Commedia.2
1 Gnoli, Gherardo, Zoroaster in History, Bibliotheca Persica Press, New York, 2000; Nyberg, H. S. Irans forntida religioner, Svenska kyrkans diakonistyrelses bokfrlag, Sthlm, 1937; Boyce, Mary, Zoroastrians Their Religious Beliefs and Practices, Rotuledge, London, NY, 2001 2 Michael Stausberg, Zarathustra och zoroastrismen, (2005) ppekar ifrga om frsk till rekonstruktioner av Zarathustras levnadstid att ven
nr det gller de skenbart autentiska och pfallande precisa uppgifterna r det fullt mjligt att det rr sig om senare historiska
-
4
Zarathustra, Zarathustra Spitama, den iranske profeten, en dtida reformator, skulle under
andra rtusendet fre Kristus komma att lgga grunden fr Zoroastrismen, en dominerande
religioner under antiken. Modern forskning daterar Zarathustras framtrdande ngonstans
mellan 1500-600 f Kr., men tidpunkten har ven lagts lngt tidigare. Zoroastrierna ansg att
tillvaron vilade p tv grundprinciper, det goda (spenta, det konstruktiva) och det onda (angra, det frdrvliga). Bakom detta ligger frmodligen vergngen frn ett nomadliv till fasta bosttningar. Med intrng p bosttningarna frn nomader blev de det onda de bofasta hade att vrda sin jord och bevattna sin sdd.1
Zarathustra beskrivs vanligen som visionr reformator vars budskap ersatte en forniransk
dualism med monoteism. Vissa dualistiska inslag har kvarsttt med Avestans Amesha Spenta
(de heliga oddliga), grundtankar som inom judendomen transformerats till nglar och tagits
upp inom kristendomen och islam. Zarathustra trdde in i sin plats i historien sedan han
uteslutits ur de stam han tillhrde han hade profetiskt talat om en himmelsgud som han gav namnet Ahuramazda. Denne terkommer i hans Gathasnger tillsammans med andra gudomar,
representerande bland annat naturens fyra element dr elden, Atar, och vattnet Anahita,
uppfattades som heliga. I den femte Yazata ber guden Ahuramazda om Anahitas std fr att
vinna proselyter till den nya tron (zoroastrismen). Slutsatsen dras att den Anahitagestalt som
redan vrdades hade en s stark stllning att det var ndvndigt att infoga henne i den nya
trosriktningen. I denna ingick ven en frlsare, Sayoshant med ett antal rdgivare, Vistaspa och
Fravashierna samt ett flertal andra hjltar och hjltinnor. Det var nr Zarathustra prntade ned
detta med det dvarande sprket, avestika, som det i fragment skulle n eftervrlden i
Gathasngerna, indelade i verser, Yazatas. Dr terfinns Aredvi Sura Anahita i den femte
sngen. Hon r den vta, obeflckade och personifierar i myten en flod, Raha (frmodligen
Jaxartes) som rinner ut i Vourukasa (frmodligen Aralsjn), idag mer eller mindre uttorkad av
bomullsodling trots terstllningsfrsk.2
Gathasngerna, beskrivna som en frlngning av den vediska religionshistorien och muntligt traderad skulle frsvagas med Alexander den store, araber och mongoler. Skriftliga
urkunder skall ha brnts och utplnats. Kultplatser, Persepolis och biblioteket i Ctesifon dr
omkring volymer skall ha frvarats skingrades. Under sasaniderna samlades det som terstod
ihop i ett kompilat som drefter frmodligen tillrttalagts. De terstende texter som har kunnat
tolkas hr till olika sprkperioder, avestika, medelpersiska, pahlavi, och nypersiska. Den av
zoroastrianismen inkorporerade Anahita kom vid persiska kungakrningar att i reliefarbeten
avbildas tillsammans med den krnte som garant fr dennes legala rtt att tilltrda tronen. Vid
Naqsh-e Rustam och Taq-e-Bostan terkommer detta och i ett av dem avbildas kungen Khosrou
II Parviz nr denne mottar sin krona frn den hgste prsten, mobed-e-mobedan, under
verinseende av Anahita. Nr Artaxerxses II lt restaurera mottagningshallen i Susapalatset fick
den hgste guden, Ahuramazda, flankeras av Anahita och Mithra med inskriptionen Med Ahura
Mazda, Anahita och Mithras vilja m Ahura Mazda, Anahita och Mithra skydda mig.
frfalskningar, som fr sin del pverkats av den ldre fascinationshistorien om Zarathustra; The Cambridge History of Iran, Cambridge
University Press, NY 1968; Saggs, H.W.F. Civilization before Greece and Rome, Yale University Press, London, 1989; Holmquist, H.
Kyrkohistoria, P. A. Norstedt & Sner, 1928
1 Khazai, Khosro, The Gathas, European Centre for Zoroastrian Studies, Bryssel, 2007; Murdoc, D.M, Was the Persian Goddess Anahita the Pre-Christian Virgin Mother of Mithra? The official website of Dr. Kaveh Farrokh (PhD) www.StellarHousePublishing.com; Dahln, Ashk,
Zoroastrismen, www.ashkdahlen.com; Campos Mndez, I., Anahita and Mithra in the Achaemenid royal inscriptions Anahita - Ancient
Persian Goddess and Zdoroastrian Yazata, University of Las Palmas of Gran Canaria, Academia.edu; Taraporewala, I.J.S. The Religion of Zarathustra, Sazman-e Faravahar, Tehran, 1980; Settegast, Mary, When Zarathustra Spoke The Reformation of Neolithic Culture and Religion, Mazda Publishers Inc. California, 2005.
2 Hr fanns samtidigt en bakomliggande stamkonflikt med Mithrareligionens Asi-kult som senare utmynnade i en frening mellan en vstlig och en stlig zoroastrism. Det kom till utryck med den akemenidiske kungen Artaxexes II (404-359) dr Mithra och Anahita beropas som
jmbrdiga; Nyberg, H. S. Irans forntida religioner, Svenska kyrkans diakonistyrelses bokfrlag, Stockholm, 1937; Weber, Max, Ekonomi
och samhlle, 2 Religionssociologi-Rttssociologi, Argos, Lund, 1985.
-
5
Anahita och kulten
Anahita r nra frbunden med den grekiska Aphrodite, dotter till Zeus och Dione, syster till
Apollo. Aphrodite dyrkades i Palestina, i Syrien som Astarte och i Fenicien som Ashtaroth.
Som Aphrodite Urania betraktades hon som en himmelsk gudinna. I Iran blev hon en
motsvarighet till Anahita, i Rom Venus. Som Urania var hon en bergsdrottning, i Iran vrdad
som Aphrodite Pandemos. I Rom blev hon Concordia, gudom fr harmoni och fred med
festivaler, Aphrodisia. Det var en kult hmtad frn Asien, frknippad med den Sumeriska
Inanna, den feniciska Phoenician Argipassa och Frygiens Cybele.1
I den persiska sfren lyftes Anahita fram under Artaxerxes I (465-424 f. Kr). Om detta har
noterats att Artaxerxes I flyttade sin huvudstad frn Susa till Babylon varefter den med
Artaxerxes II ter flyttades till Susa 395. Darius II var halvbabylonier och dog i Babylon. Hans
son och eftertrdare, Artaxerxes II stod under starkt inflytande av moderna Parysatis som
influerade bde Darius och snerna, Artaxerxes och Kyros den yngre. Den svenske forskaren
Widengren har en liknande beskrivning men vill placera hndelsefrloppet tidigare och ansg
att Anahita var identisk med Nahaithya, Avestikans Daeva, enligt Widengren identisk med
Nasatyas, Ashvinerna, sekundra gudar, associerade med lkande frmga.2
Som kultbrare fortlevde Anahita fram till sasanidernas (226-640 e. Kr.) ikonoklasm -
bildstorm efter partherna. D avlgsnandes religisa ikoner, symboler och monument - mest
knd r bildstriden i bysantinska riket under 700- och 800-talen. Anahitakulten eskalerade
under Artaxerxes II som lt uppfra tempelbyggnader i Babylon, Susa, Ekbatana (Hamadan),
Persepolis, Damascus and Sardis. Nr det frn 330-talet spreds i Mindre Asien, runt Medelhavet
och i Armenien blev det hela en inkomstklla i form av tempelskatter, en frlaga till
katolicismens avlatsbrev. Artaxerxes II knytning till Anahitakulten terkommer i inskriptioner
terfunna ibland annat Susa. Det tyder p en brytning med en tradition dr endast Ahuramazda
figurerade som gudagestalt.3
Anahitatemplen
De rester som terstr av en gngens tids Anahitatempel r sparsamma. Kvarvarande ruiner
terfinns i Istakhr, Hamadan, vid Bishapur lngs den antika vgen mellan Persis och Elam och
1 Sadeq Nazmi Afshar, Mohammad, Religion in Iran - Anahita, - The Mother of Gods - Iran the cradle of the early gods, Iran Chamber Society, 2015; Eric Edwards Collected Works Miscellaneous Writings & Articles, The Pilcrow Theme, Internet, 2015
2 Daeva (dauua, daua, dava) r i Gathasngerna, de ldsta texterna frn zoroastrismen, felaktiga och falska gudar som skall frkastas; Taqizadeh, Widengren, Nyberg; Parpola, Asko, The Nasatyas, the Chariot and ProtoAryan Religion, Journal of Indological Studies, Nos. 16 & 17, 20042005; Stausberg, Michael, Zarathustra och zoroastrismen, Nya Doxa, 2005; Widengren, Geo, 1907-1996, professor i religionsvetenskap, orientalist, iranist och frfattare till en rad arbeten om iranska religioner, islam, judendom, gnosticism, m.m.
3 Arrianos, Lucius Flavius, Alexander den store, Wahlstrm & Widstrand, 2003; Polybius, Arrian
Yazd och Kerman, zoroastriska tempel Foto: Eklind
-
6
i Kangavar. Det senare antas vid sidan av det helt utplnade templet i Hamadan ha varit bland
de mer mest pkostade i den d knda vrlden. Hamadantemplet plundrades av Alexander den
Store och de efterfljande seleukidernas Antigonus (325-301 f. Kr) och Seleucus Nicator (312-
280). Nr Antiochus III attackerade Hamadan 209 terstod endast vissa delar av templet. Ett
stenlejon terstr idag som minnesmrke. Lmningarna i Kangavar br bde hellenistiska spr
och persiska karaktristika. Dit hr dimensionerna p de plintar som utgjort fundament och tv
motstende trappsektioner liknande dem vid Persepolis.1
Under den parthiska perioden skulle enligt antikens historiker, Pliny och Strabon, ett
Dianatempel ha funnits i Susa (Pliny). Ett tempel i Elam (Strabo) skulle ha varit tillgnat
Athena/Artemis/Anahita. Under det andra rhundradet e Kr blev Istakhr centrum fr Anahita
nr den sasanidiske prsten Sasans son Papak tog makten frn en parthisk vasall. Med regenten
Bahram I (272-273 e Kr.) brjade en bildstorm (ovan) att vxa. Anahitakulten frsvagades till
frmn fr uppfrandet av eldtempel, i Istakhr tillkom med zoroasterprsten Kirder Anahids
eldtempel. Trots detta fortlevde Anahitakulten, med triaden Ahura Mazda, Mithra och Anahita
i vstra Iran. Senare regenter som Narseh (293-302) koim vid Naqsh-e Rustam, nedan, att
avbildas i en relief dr han vid sin krning mottar sin krona frn Anahita.2
I mindre Asien och runt medelhavet levde kulten kvar under den parthiska tiden. I Lydien
fanns flera tempel. Armenien blev ett zoroastriskt land som enligt Strabo delat sin religion med perser och meder och srskilt rade Anaitis. Till supportrarna hrde, fre en konvertering
till kristendomen, den armeniske kungen Tiridates III. Enligt Pliny skulle Mark An-tony's
soldater ha slagit snder en stor Anahitastaty i rent guld och delat guldet. I den arme-niska
huvudstaden tillbads Anahita ven som Artashat (Artaxata) dr hon hade ett tempel upp-frt.
Med Tiridates konvertering blev sedan Anahitakulten frbjuden. Statyer och bilder frstrdes.
Anahita - i Kangavar
Bland arkeologerna pgr ett meningsutbyte om tidsbestmningen d det tempelruinerna i
Kangavar. I Encyclopedia Iranica konstateras att med avseende p dispyten mellan forskare kan
ngot entydig slutsats inte dras. Utgrvningar brjade 1968. D stod de stora pelarna kvar p
en plattform av sten arkeologerna tog antikens historiker till hjlp. Bland dem hade Isidore of Charax refererat till ett tempel ver Artemis som i Iran brukar identifieras som Anahita. Det har
med detta antagits att konstruktionen kan fras tillbaka till den parthiska tiden (ca 250 f Kr, -
225 e Kr) varefter renoveringar skett under den sasanidiska tiden (ca 225 650).
Arkeologen Warwick Ball har beskrivit konstruktionen som ett av de mest utmrkande d det
gller partherna arkitektur med en stromersk tempelform. Han framhller samtidigt, i likhet
med tidigare forskare som Arthur Upham Pope, att man i konstruktionen terfinner
akemenidiska drag och att anlggningen troligen var gnad t Anahita. Andra (Massoud
Azarnoush) har ansett att det saknas ndvndiga karaktristika fr att identifiera anlggningen
1 Rose, Jenny, Zoroastrism, I.B. Tauris, Nwe York, 2011
2 Boyce, Mary, Zoroastrians Their Religious Beliefs and Practices, Rotuledge, London, NY, 2001
-
7
som en tempelbyggnad, en uppfattning som bitrtts av den frre ledaren av den arkeologiska
avdelningen vid Tehrans universitet, Ali Akbar Sarfaraz. De menar att det r frga om ruinerna
efter ett sasanidiskt palats. En tredje stndpunkt innebr att platsen ursprungligen tillkom under
akemeniderna fr att sedan gradvis utvecklas i olika faser
Anahita vid Naqsh-e Rustam/Persepolis
Vid Naqsh-e Rustam, belget lite drygt en mil nordvst om Persepolis, terfinns en klippvgg
med reliefer och gravsttningar. Den ldsta reliefen, troligen elamitisk som har gett platsen dess
namn antas avbilda den mytiske iranske hjlten Rostam. P en ppen yta framfr klippvggen
terfinns den konstruktion som blivit kallad Zarathustras kub. Antaganden att det r ett
eldtempel har avvisats dr finns ingen rkutgng. Andra antaganden har utgtt ifrn att Darius I skulle ha byggt kuben som en kopia det nrbelgna Pasargadae, Salomons fngelse sedan det demolerats av en Gaumata som tillskansat sig tronen illegitimt.
Till relieferna vid Naqsh-e Rustam hr den dr kungen Narseh, 293-303, blir krnt och mottar
sin ring frn en kvinnogestalt som identifierats som Aredvi Sura Anahita. Det har samtidigt frt
fram att kungens hllning infr kvinnofiguren inte r sdan som den kunde frvntas vara infr
en gudom. Figuren skulle d kunna vara drottningen, Shapurdokhtak.
Anahitatemplet, Kangavar, 2015 Foton: Eklind
Anahitatemplet i Kangavar, teckning av Eugne Flandin, 1809- 1876, fransk mlare och tecknare. Flandin
beskte i brjan av 1840-talet Persien (1843-44)
-
8
Persepolis, Takht-e Jamshid, Jamshids tron r den forntida ruinstad i sdra Iran, provinsen Fars, som var huvudstad i Akemeniderriket. Staden ligger p en sltt vid berget Kuh-e Rahmat,
omkring 70 kilometer nordst om Shiraz. Persepolis upptogs 1979 p Unescos vrldsarvslista.
Uppfrandet av staden pbrjades 521 f.Kr. under Dareios I d ett antal monumentala byggen
kom till fr att understryka det perserrikets enhet och mngfald och befsta kungamakten. Till
skillnad frn motsvarigheter vsterut skall tillkomsten ha skett utan inslag av slavarbetare -
hantverkare frn vldets provinser engagerades och frn arbetsinsatserna finns avlningslistor
bevarade. Arkitekturen var en kombination av stilar frn olika delar av imperiet dr bland annat
anlggningar i Pasargadae, Susa och Ekbatana utgjorde frlagor. Uppfrandet av Persepolis
pgick under drygt tv rhundraden. Staden skulle sedan sttas i brand av Alexander den store
r 331 f.Kr.
Naqsh-e Rustam - Narsehs relief med Anahita till hger bild frn Saidi, Farrokh, A Guide to Persepolis, Pasargadae
and Naghshe-Rostam, Behdide Publishers, Tehran, 2001, foto: Eklind
Frn vnster Zarathustras kub, Eldtempel (Urumie) och Salomons fngelse, Pasargadae. Foto: Eklind
-
9
Palatsen i Susa och Persepolis anlades med en arkitektur skapad fr hrskaren som lnat
grundvalar frn Assyrien. Tv fragment av relieferna frn Persepolis Apadana finns i Sverige
p Medelhavsmuseet.1
Anahita vid Taq-e Bostan Klippinskrifterna vid Taq-e Bostan, 6 kilometer nordst om Kermanshah r ett antal stora
klippreliefer frn den sasanidiska eran, belgna i hjrtat av Zagrosbergen. Relieferna anses vara
ngra av de bst bevarade uttrycken fr persisk konst under sasanidtiden. De har antagits
frestlla bland annat krningen av Khosrou Parviz (ca.590-628 CE) dr Anahita verrcker en
ring men detta ansas ngot oskrare n den relief som terfinns vid Naqsh-e Rustam. Hennes
framskjutna stllning har emellertid sprats i silverfigurationer och hon frekommer p
sasanidiska mynt.
1 Saidi, Farrokh, A Guide to Persepolis, Pasargadae end Naghshe-Rostam, Behdid Publishers, Tehran, 2001
Farsprovinsen, Persepolis och Naqsch-e Rustam, Pasargadaeomrdet. Nedan versikt Persepolis, klla: Saidi, Farrokh, A Guide to Persepolis, Pasargadae and Naghshe-Rostam, Behdid Publishers, Tehran, 2001, foto: Eklind
-
10
Behistun
Drygt fyra mil nordst om Taq-e Bostan terfinns inskrifter vid Behistun (Behistn, ven
Behistun, Bisotun, Bisitun eller Bisutun), fornpersiskana Bagatana,"Gudarnas boning", en
samling kilinskrifter och skulpturarbeten p en klippvgg. Kilskrifterna anses vara vad
Rosettastenen r fr de egyptiska hieroglyferna - det viktigaste dokumentet fr att dechiffrera
ett frlorat skriftsystem. Inskriptionerna berttar om den persiske kungen Darius I (521- 486
f.Kr.) och r skrivna tre gnger p olika skriftsprk - tv sida vid sida, fornpersiska och
elamitiska med babyloniska ovanfr. Inskriptionerna tillhr Unescos vrldsarv sedan 2006.
Kermanshah, Taq-e Bostan. vre delen i reliefen till vnster skildrar krningen av Chosroe II (590-628) med Anahita
lngst till vnster. Ryttarfiguren skall vara sasanidkungen Khosrau II, 590-628 e Kr. Reliefen till hger skall avbilda
krningen av Ardashir III, omgiven av till hger Ahuramazda eller Shapur II, till vnster Mithra. Foto Eklind.
-
11
Anahita och Pir-e Sabz
Pir-e Sabz, Chak Chak, en liten by i Yazdprovinsens Kharanaq inom kommunen Ardakan
ligger p en bergssida, utgr en zoroastrisk vallfartsort. Platsen ligger hgt belgen p en
klipphylla i ett kenomrde nr byn Ardakan in Yazd Province, den tidigare iranske presidenten
Khatamis fdelseort. Inom zoroastrismen antas Pir-e Sabz vara den plats dr Yazdegerds andra
dotter, Nikbanoo, tog sin tillflykt nr sasaniddynastin fll fr araberna omkring 640 e Kr.
Platsen, dr en klla strmmar ner frn klipptoppen, kallas ven Chak-Chak, droppdropp, skall
ursprungligen ha varit tillgnad Anahita och har blivit en av zoroastrismens mest betydelsefulla
minnesmrken. I legend utgra kllvattnets droppar en sorg ver det de som mtte Nikbanou.
Tempeldelen r en uthuggen grottbildning med tv stora bronsdrrar. Altarrummet r, stensatt
med marmor, alltid tck med en vattenhinna medan vggarna r sotade av zoroastrismens
stndiga eld. Omkring altarrummet har ett antal byggnader uppfrts.1
Yazdegerd III var sonson till Khosrau II. Efter en maktkamp hlls Yazdegerd III gmd i
Istakhr, en stad i antikens Farsprovins. Efter ett bilggande av motsttningarna placerades
Yazdegerd p tronen, krnt i i Istakhrs Anahitatempel vid 8 rs lder. Han var d den ende
kvarstende arvtagaren inom den sasanidiska dynastin. Ett r drefter fljde den arabiska
ervringsvgen.
1 Rose, Jenny, Zoroastrians, I.B. Tauris, New York, 2011
Behistun Foto: Eklind
-
12
Pir-e Sabz som tillflyktsort fr en av dttrarna till Yazdegerd III, Shar Banu, r med sitt
kllvatten oupplsligt frknippad med zoroastrismen och Anahita. Platsen har blivit en
vallfartsort fr zoroastrianer vrlden runt under den 14 till 18 juni varje r d tusentals beskare
anlnder frn Iran, Indien och USA med flera lnder. Enligt traditionen mste de d de kan se
tempelanlggningen fortstta sin ankomst till fots.
Yazdprovinsen, Karanaghomrdet, Pir-e Zabz, Chakj-Chak Fotoi: Eklind
Yazd, Pir-e Zabs Foton: Eklind
-
13
Vattnet som en av livets kllor r fortfarande inom dagens zoroastrianism dr den frekommer
en av de brande grundiderna. Andra liknande platser som knyts till en av Yazdegerds dttrar
och Anahita antas vara Shahr Banuhelgedomen vid Shahr-e Ray, en frort till Tehran. Platsen
r belgen, likt Pir-e Sabz, p en sluttning vid berget Tabarak, ven kallat Kuh-e Ray eller Kuh-
e Bibi Sharbanu.
Med islam och Irans safavidiska shiasamfund utvecklades vid sidan av en zoroastrisk
legendbidning kring Pir-e Sabz andra versioner och beskrivningar. Dottern till Yazdegerd III,
Shahr Banu (ungefr landsmodern, flera namnvarianter frekommer) framstlldes som en av Husayn ibn Alis (sonson till Muhammad och den tredje tolvsektsimamen) hustrur och mor till
Ali ibn Husayn (den fjrde tolvsektsimamen). Mot detta har anfrts att beskrivningarna inte kan
anpassas till tiden - Yazdegerd var fr ung fr att ha haft en dotter vid den muslimska
ervringen. Vid sin dd var han 28 r. Han hade d tillbringat 15 r i Istakhr. Det innebr att
han var runt 13 r nr den iranska huvudstaden sder om Bagdad, Ctesiphon, fll. Eftersom
ervringstiden brjat det andra ret efter hans trontilltrde skulle han vid 11 rs lder ha ftt en
dotter, jagad av araberna medan snerna Peroz III och Bahram VII skulle ha flytt till Kina.1
Anahita och Kaspiska havet
I den forniranska mytbildningen har Anahita ibland knutits till Kaspiska havet. Den fanns
lngt fre den tid d en viking, seglade ver Kaspiska havet fr att ockupera staden Bardaa en
kortare tid. Lngt fre detta hade i Videvdad, en del av den forniranska frestllningsvrld som
mter i Avestan, den zoroastriska bibeln, talats om ett sextonde land. Detta placeras ibland vid Aralsjn, ibland lngre vsterut vid Kaspiska havet och Volgas utflde.2
Dr hade en i folkloren omnmnd Paurva undsatt Anahita, kldd i bverskinn. Ett sdant
kunde terfinnas i Volga men, mindre troligt, i Indus sterut. Med Volgas utflde i Kaspiska
Havet framtrder med detta ett tnkbart samband mellan Avestans pbud att undanhlla
naturelementen frn nedsmutsning. Den dde fick inte brnnas till skydd fr elden. Kroppen
placerades p srskilda stllningar utan kontakt med mark eller vatten. Kanske frklarar klimat
och topografi omkring Kaspiska havet detta.
Med Anahita, knuten till vattnet hmtat frn en yazata med indoeuropeiskt ursprung har en anknytning skett till sanskrits Saravati, i gammal persisk form Harahvat, en forntida helig region med en mytisk flod som personifierade Anahita, idag omrdet runt Kandahar. Tidigare
skall en gren av Oxus ha anknutit till Kaspiska Havet med en vik, Karabugaz, Det svarta svalget
med en storlek motsvarande Vrmland. Inramat av tv smala landtungor lg ytnivn dr runt 4
meter lgre n Kaspiska havets medelniv. Det var en omgivning prglad av ogstvnlig luft i
vindar frn sandknarna i nordst. Klimatet inbjd knappast till ngot liv. Vintertid upptrdde
sulfat- och saltsyrebeslktade mnen med en sulfatkoncentration p omkring 35 %, ett problem
vid dagens oljeutvinning. Det frde med sig en kraftig stank.
Med detta har kapitlen 5-12 i Vendidad, som rr hanteringen av de dda och skyddet av eld,
vatten och jord, ansetts f en tnkbar frklaring. I Vendidad svarade nmligen Ahura Mazda,
p Zarathustras frga om regnvattnet, att detta renas i en sj fr att sedan med vindarnas hjlp
terg till kllan. Mytologin s som den kommer till uttryck i Avestan antas falla tillbaka p
den klimatiska och topografiska miljn runt Karabugaz.3
1 Enligt Wikipedia innebr det synstt som idag rr Shahr Banu att Yazdegerds dotter transporterades till Medina men ven detta ifrgastts -
sociologen Ali Shariati, en ledande islamisk debattr p sin tid, ansg att alla utlggningar om Shahr Banu var mer eller mindre ogrundade och
ofta rena frfalskningar; Boyce, Mary, talar om prinsessan Sharbanu, ` Landsmodern`, denna helt fiktiva figur, vars namn frefaller vara hrlett frn ett kultepitet knutet till Ardvisur Anahid, Boyce, Mary, Zoroastrians Their Religious Beliefs and Practices, Routledge, London/New York, 2001, s. 151-52; Tolvsekten, den i Iran dominerande shiagrenen; Enligt islamiska kllor, Al-Masudi, skulle Yazdegerd III haft tv sner,
Bahram och Peroz, samt tre dttrar, Shahr Banu, Adrag and Mardawand; Rose, Jenny, Zoroastrianism, I. B. Tauris, New York, 2011. 2 Boyce, Mary, Zoroastrians; Vajifdar, F. Avestan Geography: Some Topographical Aspects, Royal Asiatic Society, SOAS, 1998
3 Vendidad (Videvdad), en samling texter, del av zoroastrismens heliga bok Avesta, utgr en samling mytiska och praktiska texter och olika
skapelsemyter.
-
14
Legendens koppling mellan Anahita och en flod som rinner frn berget Hara har fortlevt.
Grekiska inskriptioner som ptrffats omnmner 'den stora gudinnan Anatis av Hara' och
grekiska mynt talar om 'Anatis av det heliga vattnet'. I Avestan omnmns, ovan, Aredvi Sura
Anahita i den femte versen (yashten), vattenversen. Den kosmologiska betydelsen av en
vrldsflod blir fullt utvecklad senare i Bundahishn under 1100-1200-talet med ett slutfrande
av skapelsen. I svl Avestan som Bundashin terkommer Aredvi Sura Anahita inte bara som en gudomlighet utan som en klla till vrlden fortgng, identisk med vrldsfloden. I Bundahishn
sker samtidigt en tskillnad mellan namnen i "Ardwisur Anahid". Det frsta ledet representerar
vattnet medan det andra ledet inkluderar planeten Venus. Havens och sjars ursprung kommer
frn Ardwisur och kontrasteras mot Anahid, skapelsen av stjrnor och planeter.1
Artemisias, grekinnan som blev persisk legosoldat
Artemis, i den grekiska formen Artemisia, i den grekiska mytologin jaktens och kyskhetens
gudinna, var dotter till Zeus, tvillingsyster till Apollo. Hon var ven identifierad som Anahid,
en avledning av Anahid-Ardeshir, knuten till ett eldtempel i det persiska Istakhr i den persiska
provinsen Fars. I en romersk gudavrld fanns en motsvarighet i Diana men Rom hade ven en Artemis och fr henne uppfrde de ett palats i Efesus. Idag r det mer eller mindre bortvittrat
medan Artemis vanligen hnfrs till den grekiska mytologin. Detta till trots anses det troligare
att namnet hrstammar frn fornpersiskans arta eller arte, "stor, helig" men namnen inom en
grekisk, romersk och persisk gudavrld medfr ofta frvxling och blandning.2
Nr Artemis upptrder i en persisk kulturvrld blir hon en motsvarighet till Anahita.
rhundradet e Kr. noterade geografen Isidor frn Charax att de akemenidiska kungarna alltid
visat en stor respekt fr Anahita eller Artemis. Enligt Isidor skulle ett tempel fr Artemis ha
uppfrts av Darius I utmed kungavgen lngs Eufrats vstra sida, frmodligen ovan nmnda
Bishapur. Trots detta blir Artemis vanligen grekisk eller romersk. Det uppmrksammas sllan
att Artemis ven ftt en plats i en persisk legendbildning. Dr blev hon som Herodotus berttar
en av Xerxes flottgeneraler, uppskattad sedan hon frt Xerxes barn i skerhet till Efesus dr skrvor efter ett Artemistempel numera terstr.3
Nr Herodotus talar om Artemisia som persisk amiral fr vi anta att han avser den Artemisia
som, med grekisk hrkomst, var drottning i staden Halikarnassos, belgen i den persiska
provinsen Karien nra n Kos. Hon var dotter till Lygdamis, persisk satrap/lnsherre i
Halicarnassus under 600-talet. Nr hennes man gick bort vertog hon regentskapet efter denne,
frstrkte tyrannvldet och frberedde sin son, Pisendelis, att eftertrda henne. Som en kraftfull
kvinna anslt hon sig till Xerxes grekiska expedition med understd frn Halikarnassos, Kos,
Nisyrus, and Calydna. Sjlv tillfrde hon Xerxes flotta fem skepp som blivit omnmnda som
spetsen i de persiska sjstridskrafterna. Fre sina framgngar vid Salamis hade hon redan vckt
uppmrksamhet i en sammandrabbning vid Euboea.4
Fr att undvika frvxling br uppmrksammas att det fanns en senare Artemisia i Karien,
syster och hustru till Mausolus, frmodligen persisk satrap som gjorde ansprk p kungatiteln.
Han eftertrddes av Artemisisa under ren 353 till 351 d hon gick bort. Namnet Artemisia har
senare terkommit inom konsten. Francesco Cavalli, 1602-1676 gav namnet till en opera 1657
och det gjorde ven Johann Adolph Hasse, 1754. Hon terkom i en oavslutad opera av Carlo
Goldoni, 1707-1793. Domenico Cimarosa som dog 1801 lmnade en oavslutat Artemizia efter
1 Bundahisn (skapelsen), samling baserad p gamla avestatexter, frmodligen redigerad strax fre islams intrde dr terfinns bl.a. den vrldslderslra med ett frlopp om 12000 r som delas in perioder om 3000 r och en vrldsfrlsare, Saoshyant.
2 Boyce, Mary, Zoroastrians Their Religious Beliefs and Practices, Routledge, Londonm New York, 2001. 3 I Forums uppslagsbok, Myter, r Artemis inte ovntat endast en grekisk gudinna, Forum, Stockholm, 1999. Den vsterlndska hegemonin bibehlls. Det gr ven man ven i den av Prisma utgivna Prisman stora bok om mytoligi som gnar 41 sidor t Grekland och 9 r Rom utan
att nmna ngot strre kulturomrde, Bokfrlaget Prisma, Stockholm, 2006; Herodotus, Histoires, Bok 7, Wordsworth, 1996
4 Schmitt, Rdiger, ARTEMISIA - queen of the Achaemenid province of Caria, Encyclopedia Iranica
-
15
sig. Nr sedan det frsta immigrantfartyget 1848 anlnde till Moreton Bay, inte lngt frn
Brisbane i Australien, s var fartygets namn Artemisia. Nr Artemisia, dottern till Lygdamis, anslt sig till perserna hade kung Darius 484 f Kr. ltit
sonen Xerxes leda en ervring av Aten. Hon blev en bricka i Xerxes frberedelser. Frutom
rekryteringen manskap, bland dem greker, anlade Xerxes en kanal genom en landtunga vid
Mount Athos. ver Hellesponten, Dardanellerna, anlades tv bryggor.
Expeditionen inleddes vren 480 frn Sardis. Det r under detta frlopp som Artemisias, av
Xerxes ha utsedd till amiral, trder fram. Hon hade inringad av grekiska skepp, tagit sig ur i en
situation som bedmdes som omjlig. Herodotus beskriver det med att fienden frletts genom
ett persiskt angrepp p ett egna skepp vilket medfrt att de atenska fartygen uppfattat sin fiende
som en allierad. Enligt Herodotus skulle Xerxes, som frn en bergshjd fljt frloppet, ha
uttalat att mina mn har blivit kvinnor, mina kvinnor mn. Strax efter detta intogs Aten medan
den grekiske Temistokles sjstridskrafter, moraliskt brutna, lg frankrade i Salamissundet. Det
var detta som den deltagande Aiskylos i sin tragedi Perserna beskrev med att det 1
ljd ett skri frn den hellenska flottan,
en stridshymn steg mot skyn, av klippns strnder
i mngfrdubblat eko terkastad.
D grepos perserna av stor bestrtning,
ty sngen var ej en signal till flykt
men vl ett djrvt och modigt anfallstecken
.. Nu sttte kopparkldda stvar samman.
Det var ett grekiskt skepp som gick till anfall
Den grekiska flottan skulle kort drefter segla ut frn Salamissundet och lsa in den persiska
flottan. Den tvingades dra sig tillbaka.
Vrvningen av greker som satraper, stthllare, och legosoldater var en vanlig freteelse vid
den tid d de s kallade tyrannvldena etablerades. Fr perserna utgjorde det en praktisk lsning
dr de med finansiella transaktioner kunde vrva grekiska aristokrater som fretrdare fr en
persisk centralmakt. I detta spel terfinner vi den tyranniska Aremisias.2
Ett anlitande av grekiska legosoldater hade gt rum nr den persiske kungen Artaxerxes II
skulle detroniseras. Han saknade ett std frn den starka modern som, jmfrd med Katarina av
Medici, tillskrivs sdana politiska frdigheter som framtrder i de persiska furstespeglarna och
hos Machiavelli. Hon fredrog den yngre sonen Kyros. Denne lt vrva en grekisk hr.
1 Boethius, Axel, De grekiska stadsstaternas historia, Vrldshistorien, red.Almquist, J.A. Lindblads frlag, Uppsala, 1931
2 Nilsson, Martin, De grekiska tyrannerna, P. A. Norstedt & Sner, Stockholm, 1941.
Till hger kanalen vid Athmos, till vnster Dardanellerna Klla: internet
-
16
Tillsammans med grekernas Lysander hade han varit framgngsrik i persisk-spartanska
styrkorna. Han marscherade frn Sardes fr att strta brodern med std hos inflytelserika
greker, bland dem spartanen Klearkos och Xenofon som hrde till Sokrates anhngare. Xenofon
har skildrat frloppet som utmynnade i ett nederlag vid Kunaxa dr Kyros stupade. De grekiska
legosoldaterna tervnde under stora svrigheter till Grekland men med en insikt om
upplsningstendenser i det akemenidiska imperiet. Mhnda var det en av frklaringsgrunderna
till att perserna inte lyckades utnyttja de grekiska stadsstaternas interna motsttningar.1
Grekiska legosoldater spelades frmodligen ocks en roll nr det persiska imperiet
konfronterades med Alexander den store. Alexanders krna var ett kavalleri som skulle sl upp
fiendelinjen, fljt av ett infanteri. Perserna, verlgsna i antal, kommenderades av en officersa-
del med blodsband till den kungliga tten. De grekiska legosoldaternas engagemang var
obetydligt i frhllande till de betalningsmedel som utgtt. Den frsta persiska dynastin fll.
I Efesus, vstra Turkiet, dit Artemisias hade frt Xerxes barn, terstr rester av ett tempel
ver henne. En gng ett av den antika vrldens sju underverk har omrdet idag en trskkaraktr.
Bilden nedan visar Celsus Library i Efesus, byggt 117 e. Kr., ett monument efter Tiberius Julius
Celsus Polemaeanus, guvernr i provinsen Asia. Hans grav r belgen under byggnaden
fundament. Artemiskulten som den framtrder i Efesus skiljer sig frn den grekiska dr hon
avbildas som jgarinna med pil och bge. I Efesus framtrder en stlig influens, pminnande
om Cybele, Rhea gudarnas moder i Mellersta stern vars tempel gick frlorat nr grekerna
brnde Sardis. Perserna tergldade det med att brnna grekiska tempel.2
Sammanfattningsvis vi mter med Anahita och Artemisias/Artemis enantik iransk vrld med gestalter som levt vidare ihistorien. Till dem hr ven den iranske profeten Zarathustra. Med honom fddes zoroastrismen. Det var frestllningar som utmanade och stod emot
kristendomens angrepp under mer n tusen r men de fll fr islam.
1 Kunaxa bybildning, Kunish, nra dagens Falluja, krnomrde fr al-Qaida under USA-invasionen av Irak och idag en av IS, Islamiska statens, knutpunkter; Xenophon, The Persian Expedition, The Penguin Classics, 1951, Xenofon Kyrosexpeditionen, Forum, 1972; National News Islamic State militants seize villages near Ramadi in Iraq, The Townsman- Canadian Press - BC Local News, 2015-04-15. 2 Herodotus, Histoires, Bok 5, Wordsworth Classics, 1996; Artemis, jordens gudinna med ett asiatiskt ursprung, Diana i latiniserad form med
ett tempel i Efesus, skall inte frvxlas med den grekiska gudinnan med samma namn. Dremot kan hon identifieras med en frygisk Cybele
varifrn hon ftt sitt namn. Hon kan emellertid jmfras med flera andra gudar som tillbads under olika namn i ster. I Kappadokien fanns Ma; i Syrien Atargatis eller Mylitta; i Fenicien Astarte som hos assyrierna upptrder som Ishtar. Namnet Esther har hrletts hrifrn. Samma
gudinna har sprats hos Hettiterna. De varierande gudanamnen br alla spr av den assyriska och babyloniska Ishtar. De olika namnformerna
faller tillbaka p skilda utvecklingscykler i olika regioner.
Artemisias
-
17
Mycket av detta frmedlades fre 1900-taletsarkeologi av Bibeln, en tid d zikkurater,kultbyggnader resta som terrasserade tempelberg, uppfrdes. Gudar som sumerernas Istar och
Babylons Marduk dyrkades. sterut, i Kina och Indien, fddes konfucianismen, taoismen,
hinduismen och buddhismen, runt Iran zoroastrismen. Vsterut etablerades judendom och
kristendom. Sderut vxte islam fram. I Mesopotamien gavs Talmud ut under persiskt beskydd
vid 500-talet e Kr, en judisk bibel- och lagkommentar, motskrift till kristendomen.
Det var en smltdegel centrerad kring Frmre Orienten som blev hemort fr uppenbarelse-
religionerna. Dr fanns den gudavrld och de legender vi mtt i det fregende men dr fanns ven andra hndelsefrlopp som med skriftsprkets framvxt skulle f genom-slag. Ett
ttesamhlle kom gradvis att rra sig mot en reglering av alla de praktiska taganden som hrde
det mnskliga livet till. Det var ngot som brjade i den minsta sociala enheten familjen. ttens fortlevnad vergick i arvsbestmmelser dr familjens samlevnad blev allt mer reglerad.
Detta gde rum med patriarkaliska frtecken idag har grdagens Artemis och Artemisisa ftt kraftfulla eftertrdare i en kvinnorrelse, i Iran som p andra hll.1
1 Johnson Lewis, Artemisia - Warrior Queen of Halicarnassus - Fought With Xerxes at the Battle of Salamis, About Education, 2015-02-12.
Artemis
Efesus, Celsus Library, Foto: Eklind
top related