kunskap till praktik

1Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan

Chefs och politiker utbildning för ansvarig inom missbruks och beroendevården i Värmlands län 11/9 2009

Kunskap till praktik

2Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan

Kartläggning av hjälpbehovoch förutsättningar för att standardiserade bedömningsinstrument ska börja användas systematiskt

Kristina Öberg Östergren

Kristina.oberg.ostergren@skl.se

Telefon 08 452 76 85

3

En central del i missbrukarvårdens

arbete!

•är bedömningar av de sökandes situation, problem och behov av hjälp

och

•dessa bedömningarnas kvalitet kan få stora konsekvenser för enskilda brukare.

4

Bra bedömningar…..

•Alla personer bör få sina problem bedömda på basis av ett relevant underlag och på ett så öppet och enhetligt sätt som möjligt.

•Bedömningarna bör vara oberoende på var i landet man bor eller vilken socialarbetare man träffar.

4

5

Att öka bedömningarnas kvalité…

Standardiserade bedömningsinstrument bidrar med följande faktorer:

•Samma uppgifter och instruktioner

•Poängsättning som är bestämd i förväg

•Bedömning relaterad till normvärden

•Relevant information

•Möjlighet att identifiera personer med ett visst problem

•Likvärdig och enhetlig information

•Testad reliabilitet

•Testad validitet

5

6

Hur kan vi använda bedömningsinstrument?

PLANERING AV VÅRD FÖR DEN ENSKILDE● kartläggning● bedömning ● uppföljning

PLANERING OCH UTVECKLINGVERKSAMHETEN● beskrivning av klientgrupper● följa klientgruppers utveckling ● studera förändring över tid

6

7

ASI på individnivå

” En förutsättning för att kunna använda tillgängliga resurser på det i varje enskilt fall optimala sättet, är en noggrann och allsidig bedömning, i dialog mellan hjälpsökare och hjälpare, av den förres problem och svårigheter, personliga och sociala resurser och egen målsättning” (Jan Blomkvist 1999).

7

8

Marias problem

0

1

2

3

4

Fysisk hälsa arbete ochförsörjning

alkohol narkotika kriminalitet familj oumgänge

psykisk hälsa

problemområden

skatt

nings

skala Före

9

Marias problem före och efter

0

1

2

3

4

problemområde

skat

tnin

gssk

ala

Före

Efter

10

Underlag för att planera och utveckla verksamheterHur ser målgrupperna ut?

Vilka behov har de?Hur förändras behoven i grupperna över tid?Problemtyngd i grupperna?Vilka problem är mest akuta i grupperna?Vilka problem är mest angelägna?

10

11

En ”medelklient” på stödteam för män 2005:

•En 47 årig svensk man med någon form av kronisk sjukdom utan läkarkontakt

•Har avslutat grundskolan, haft enklare arbeten •Huvudsakliga missbruk något narkotiskt preparat eller detta kombinerat med alkohol

•Han är kriminellt belastad och har tillbringat 10 månader i fängelse

•Han lever ensam nu men har tidigare varit gift eller sambo

•Han har inte fått någon behandling för psykiska problem

11

12

Förändringar för ”medelklienten” efter ett år:•Inga större förändringar med den fysiska hälsan.

•Vid grundintervjun uppgav 4% att man arbetat senaste månaden - vid uppföljningen har andelen stigit till 14%.

•Alkohol- och narkotikaanvändningen senaste 30 dagar har i stort sett halverats.

•Kriminaliteten hade minskat - ingen fälld för nya brott och bara ett fåtal åtalade för nya brott.

•Fritiden tillbringas i högre grad tillsammans med familj/vänner utan missbruksproblem.

•Färre som upplevt allvarlig depression senaste 30 dagarna men fler som upplevt allvarlig ångest.

12

13

Problemdagar vid grund- respektive uppföljningsintervjun.

13

14

Inom vilka områden är de största behoven av ytterligare hjälp?

14

15

Akuta problem? Vilka områden och omfattning.

15

16

Rangordning av problemområden för kvinnor

Intervjuare:

1.psykisk hälsa

2.arbete och försörjning

3.fysisk hälsa

4. familje- och umgänge

5.alkohol

6.narkotika

7.rättsliga problem

Klienter:

1.psykisk hälsa

2.arbete och försörjning

3.fysisk hälsa

4. familj och umgänge

5.narkotika

6.alkohol

7.rättsliga problem

16

17

Rangordning av problemområden för män

Intervjuare

1.alkohol

2.psykisk hälsa

3.fysisk hälsa

4.arbete och försörjning

5.narkotika

6.rättsliga problem

7.familje- och umgänge

Klienter

1.fysisk hälsa

2.arbete och försörjning

3.alkohol

4.psykisk hälsa narkotika

5.familj och umgänge

6. rättsliga problem

17

18

ASI banar vägen för EBP

Förbestämda frågor, skalor och transparenta kriterier för behandlingsplaneringen underlättar för evidensbaserade (manualbaserade) metoder

Involverar klienten i beslutsprocessen – en av ”cirklarna” i EBP

Underlag för verksamhetsuppföljning = viktigt för att bedöma om behov av förändringsarbete

18

19

Skäl till fokus på implementering….

Vi vill lyckas oftare och påskynda processen till praktisk användning av nya metoder!

19

20

De procedurer som används för att införa nya metoder i en ordinarie verksamhet och att säkerställa att de metoderna används som avsett och med varaktighet.

Definition implementering

20

21

Bra metoder sprider sig själva genom sin överlägsenhet.

Människor behöver bara upplysas för att idéer och metoder ska börja användas.

Tidigare synsätt

21

22

Dåliga metoder sprids på samma sätt som bra

Upplysning ingen garanti

Utbildning leder bara ibland till förändring

Nya metoder förändras ofta under implementeringen (så att de inte fungerar)

Men i själva verket...

22

23

Chefen i fokus•Chefens ledarskap •Chefens egna motiv •Kunskap om det som implementeras - rimliga resultatförväntningar

•Ett lokalt uttalat behov är grundläggande•Välj metod omsorgsfullt•Skilj på implementering och metod•Planera och genomför förankringsarbetet•Följ upp förankringsarbetet och återkoppla •Planera och genomför metodanvändningen•Följ upp, återkoppla och revidera metodanvändningen.

23

24

Underlättar implementering

1. Motivera förändring genom utvärdering

2. Börja där förutsättningarna är bäst – ”bit där det är mjukast”

3. Processperspektiv – lång tid och kontinuerligt stöd

4. Lokalt ägande av förändringsarbetet

5. Aktivt ledarskap

6. Ekonomiskt och personellt stöd

7. Utbildning är inte bara undervisning

24

25

Underlättar implementering

8. Forskning måste översättas – lättförståeligt, tydlig nytta, passa in i verksamheten generellt

9. Demonstrationsexempel – underlättar förståelse

10. Ta hänsyn till informella sociala nätverk – individer på andra arbetsplatser kan spela roll

11. Utvärdera verksamheten lokalt

12. Tillåt anpassning – men först efter implementering är klar och verksamheten utvärderad

25

26

STEG VID IMPLEMENTERING(Fixsen m fl, 2005)

1. Planering

2. Utbildning

3. Den nya metoden börjar användas

4. Fullständig användning

5. Utvärdering

6. Ev. utveckling av metoden

7. Vidmakthållande

2 - 4 år

26

27

Att tänka på vid implementering

• Droppen urholkar stenen,

27

28

Läs tips:•Beslut på bättre grunder – en handbok för ASI-

användare. Utgiven av IMS. Kan laddas ner från

www.socialstyrelsen.se

•Från nyhet till vardagsnytta. Rapport från Folkhälsoinstitutet 2007:20. Kan laddas ner från

www.fhi.se

•Maria Roselius, Knut Sundell –red (2008) Att förändra socialt arbete. Forskare och praktiker om implementering. GOTHIA förlag.

•Ulla Jergeby – red (2008) Evidensbaserad praktik i socialt arbete. GOTHIA förlag.

28