likvärdig och lärande bedömning

ATT ARBETA LIKVÄRDIGT OCH LÄRANDE MED BETYG OCH

BEDÖMNING I ÄMNESGRUPPEN

Likvärdig och lärande bedömning

Vem?Vad?

Varför?

När vi slutar ska ni ha…

kunskap om hur man skapar en grund för likvärdig bedömning,

kunskap om hur lärande (formativ) bedömning fungerar,

ökad insikt i hur bedömningen är tänkt att fungera i Gy11/Vux12.

Enligt eleverna

Det viktigaste egenskapen hos en bra lärare är…

… att vara rättvis.

Konversation i personalrummet 1998

A: Vad är egentligen ett MVG?B: Enkelt! MVG är en 5:a, VG är en 4:a och G

är 1:a – 3:a. IG är då detsamma som streck.C: Nej, nej nej! Du har helt fel! MVG är

snarare som ett stort A.B: Ett stort A?C: Ja, alltså något som egentligen är omöjligt

att få.B: Jaha, nej så hade inte jag fattat det.

DN augusti 2010

Hur ser det ut?

Vad är sanningen bakom rubrikerna i tidningarna?

Vad säger forskningen?

Svensk forskning

Viveca Lindberg

Svensk forskning om bedömning och betyg

Institutionen för samhälle, kultur och lärande

• Lärare sätter betyg även på intresse, motivation, ansvar för hemuppgifter, engagemang, personlighet

Svensk forskning

Lärarnas makt över betygen har ökat eftersom de har oftast ensam makt och ”insyn” över kriterierna

Svensk forskning

De lokala tolkningarna av betygskriterierna ändras och ”tänjs” för att fler elever skall få godkänt

Svensk forskning

”Kommunala skolor i konkurrens om elever tenderar att ge högre betyg”

”Friskolor tenderar att ge sina elever märkbart högre betyg”

Svensk forskning

Betygen har i snitt höjts varje år sedan det ”nya” systemet togs i bruk

Motsvarande höjning i resultaten från Högskoleprovet kan inte konstateras

Svensk forskning

Elever i små skolor (under 300) får högre betyg än elever i stora skolor (över 1000)

Svensk forskning

Flickor får högre betyg i skolan medan pojkar får bättre resultat på Högskoleprovet

Svensk forskning

Det nya betygssystemet har flera validitets- och reliabilitetsproblem när det gäller funktionen som urvalsinstrument till högre utbildning

Svensk forskning

Karaktärsämneslärare (yrkesprogram) mer nöjda med nya betygsystemet

Kärnämneslärare mer missnöjda

Svensk forskning • I många kurser saknas

användning av betygskriterier.

• Sambedömning mellan lärare är sällsynt.

• Innehållet i samma kurser skiftar stort mellan lärare, likaså bedömning och betygsättning.

Resultat från gymnasie-undersökningen

• Eleverna vet inte alltid vad som betygsätts.

• Eleverna upplever i alltför hög grad betygsättningen som orättvis.

Alltså…

Det ser ju inte så bra ut.Betygen är godtyckliga.

Varför godtycke?

Inte lärarnas fel

Implementeringen av det ”nya” betygsystemet misslyckades

Konspiration?

Nytt?

Redan 2004 konstaterade Riksrevisionsverket att…

… en viktig orsak till att betygskraven inte kalibreras så att de blir likvärdiga inom och mellan skolor att varken regeringen eller Skolverket ställer krav på professionella samtal eller tydligt anger vilket ansvar huvudmännen och rektorerna har för likvärdig betygssättning.”

”Bristande likvärdighet i betygssättningen reser också frågor om utbildningens likvärdighet. Kommer den professionella samverkan inom och mellan skolor, som betygssystemet förutsätter, inte till stånd finns betydande risker att varken utbildning eller betygssättning blir likvärdig.”

”Det nuvarande betygssystemet är omöjligt att hantera ur likvärdighetssynpunkt om det inte finns en levande dialog på olika nivåer inom kommunen, och helst också mellan kommuner…

Den som bara litar på sina ”inre mallar” och sin tidigare erfarenhet riskerar att komma i otakt med den syn på kunskap och bedömning som råder inom professionen. Samsyn kan endast uppnås genom samverkan.” (Skolverkets hemsida)

Alltså…

Vårt nuvarande betygsystem förutsätter att samsyn och samarbete kring mål och kriterier kommer till stånd.

Klara kriterier?

Hur kan det inte bli godtycke med dessa kriterier:

Ped. ledarskap - Kriterier för betyget Mycket väl godkänt

Eleven organiserar och leder på ett kreativt sätt aktiviteter utifrån individers och gruppers behov samt diskuterar och värderar sin insats som ledare och förebild.

Fler klara kriterier…

Ma B - Kriterier för betyget Väl godkäntEleven visar säkerhet beträffande beräkningar och lösning av olika typer av problem och använder sina kunskaper från olika delområden av matematiken.

Sv A - Kriterier för betyget Mycket väl godkäntEleven använder i såväl tal som skrift stilmedel som är effektfulla och slående och anpassar sitt budskap så att det både berör och förstås av mottagarna.

Men…

Kriteriernas formulering är inte det stora problemet, utan problemet är snarare att samordna en definition av kriterierna.

Hjälper kriterier?

M. Price Oxford Bridge UniversityOmöjligt att verbalisera ett kriterium.Särskilt svårt som vårt nuvarande

betygssystem bedömer färdigheter och förmågor snarare än sakkunskap – exemplet naturkunskap.

Kriterier fungerar BARA med exempel.Kriterier fungerar BARA med exempel.

Hur?

För att bedömningen skall blir likvärdig och lärande

krävs ett arbete i två steg -

Steg 1 – Likvärdig bedömning

Gemensam definition av innehåll, mål & kriterier

Hur?

Elevexempel

Möjlig arbetsgång i ämnesgruppen

Alla lärare tar med sig elevexempelUtifrån exemplen diskuteras innehåll och

koppling till mål och kriterier.Exemplen bedöms gemensamt och gruppen

enas om ett betyg.Exempelbank byggs upp.

Steg 2 – Lärande bedömning

Låt eleverna få ta del av både mål, kriterier och exempel

Låt eleverna använda sig av kriterier och exempel

Låt eleverna genomföra kamratbedömning och självbedömning

Koppla feedback till kriterier

Feedback:Gå så här!

Mål: Vart är jag

på väg?

Bedömning:Var är du nu?

Vad är lärande bedömning? Vad är lärande bedömning?

Anders Jönssons beskrivning

Feedback som inte fungerar

Beskriver egenskaper inte kunskaper

Ger råd som inte är kopplade till målet

OtydligaBeskriver tillstånd

Feedback som fungerar svarar på…

Vart är eleven på väg? (målet)Var befinner sig eleven i förhållande till

målet?Hur ska eleven närma sig målet?

Möjlig arbetsgång i klassrummet

Uppgift mål och kriterier presenterasExempel på lösningar presenteras och

bearbetasÖvning inför provetÖvningen självbedöms, kamratbedöms,

lärarbedömsFeedback inför uppgiftenUppgiften genomförs

Sammanfattning

Likvärdig bedömning uppnås genom pedagogiska diskussioner runt mål och kriterier utifrån exempel på elevlösningar.

Forskningen visar entydigt på att det är det pedagogiska samtalet kollegor emellan som ger störst pedagogisk utveckling.

Sammanfattning forts.

Lärande bedömning sker genom transparanta kriterier (uppnås endast genom elevexempel) samt kontinuerlig konstruktiv feedback utifrån frågorna:

Vart ska eleven?Var är eleven?Vad behöver eleven för att nå dit?

Resultat

Betygssnittet ökat

Högre siffror i GY-undersökningen

Nytt med Vux12

Lpf 94 Gy11/Vux12

Mål Syfte / Centralt innehåll

Kursplan Ämnesplan

Programmål Examensmål

Kriterier Kunskapskrav

Betygen

Lpf94 Vux12

MVG A

VG+ B

VG C

G+ D

G E

IG F

En kvalitativ gränsdragning! Exempel från den nya ämnesplanen i historia

MÅL E C A

Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer.

Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra enkla reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från något källkritiskt kriterium om källans användbarhet och dess betydelse för tolkningen.

Eleven kan med viss säkerhet söka och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från olika tolkningsmöjligheter av källmaterialet och värderar dessa med enkla omdömen.

Eleven kan med säkerhet söka och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från källkritiska metoder och värderar med nyanserade omdömen olika tolkningsmöjligheter av källmaterialet.

Konsekvent begreppsanvändning

Källa: Skolverket

  Betyget E Betyget C Betyget A

Redogöra översiktligt utförligt utförligt och nyanserat

Dra slutsatser

enkla välgrundade välgrundade och nyanserade

Utförande med visst handlag

med gott handlag

med mycket gott handlag

Utvärdera enkla omdömen

nyanserade omdömen

nyanserade omdömen samt ger förslag på hur arbetet kan förbättras

Gruppövning

Alt. 1Utgå från ett elevexempel. Hitta ämnets syfte och centrala innehåll i elevexemplet. Bedöm därefter gemensamt exemplet efter kunskapskraven. Hitta ett elevexempel som illustrerar de olika kunskapskraven.

Gruppövning

Alt. 2Designa övningar som testar syfte och centraltinnehåll. Diskutera hur elevresultat för de olikabetygsstegen skulle kunna se ut.

Återsamling?