miljögiftssituationens utveckling i Östersjön

1

Enh. F. Miljöforskning och Övervakning, Naturhistoriska riksmuseetKSLA 13.11.13 10:45~11:15

Miljögiftssituationens utveckling

i Östersjön

Anders Bignert , Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Suzanne Faxneld

2

•2 lokaler (sillgrissla,

strandskata, fisktärna)

• 20 lokaler

• 2 (8) lokaler

• 2 lokaler

• 3 lokaler

• 3 lokaler

Klassifikation av miljökvalitet

TISS - 05.05.30 07:05, tiss

T ISS - 05.05.30 07:08, tiss

EQS > EAC, background concentration

other limits e.g. tolerance limits for human

consumption, official environmental

objectives

Åtgärder bör vidtas

sPCB i strömmingsmuskel (ug/g fettvikt)sPCB, ug/g lipid w., herring muscle

Harufjarden

.0

.5

1.0

1.5

2.0

2.5

3.0

3.5

85 95 05

Angskarsklubb

.0

.5

1.0

1.5

2.0

2.5

3.0

3.5

85 95 05

Landsort

.0

.5

1.0

1.5

2.0

2.5

3.0

3.5

85 95 05

Utlangan

.0

.5

1.0

1.5

2.0

2.5

3.0

3.5

85 95 05

Fladen

.0

.5

1.0

1.5

2.0

2.5

3.0

3.5

85 95 05

pia - 08.03.03 12:23, psscoL

Bignert, A, Danielsson S., Faxneld S., Nyberg E., Berger U., Borg H., Eriksson U., Holm K., Nylund K., Haglund P. (2012)

Comments Concerning the National Swedish Contaminant Monitoring Programme in Marine Biota. Report to the Swedish

EPA, Chemical analyses at ITM, Stockholm University.

TISS - 10.06.01 15:11, map

CB-153

TISS - 09.04.19 16:27, CB-153Bignert, A, Danielsson S., Faxneld S., Nyberg E., Berger U., Borg H., Eriksson U., Holm K., Nylund K.,

Haglund P. (2012) Comments Concerning the National Swedish Contaminant Monitoring Programme in

Marine Biota. Swedish EPA, Chemical analyses: ITM, Stockholm University.

TISS - 08.09.21 17:14, CB153

Jörundsdóttir H, Bignert A, Svavarsson J, Nygård T, Weihe P, Bergman Å (2009) Assessment

of emerging and traditional halogenated contaminants in Guillemot (Uria aalge) egg from North-

Western Europe and the Baltic Sea. Science of the Total Environment, 407(13):4174-83.

CB-153

DDE, PCB, HCH, HCB

• Minskande halter för samtliga ämnen

• Generellt högre halter i Östersjön jämfört

med västkusten

Kvicksilver – strömmingsmuskel ng/g våtvikt

Medelvärde 2009-2011

Analyserat av: ITM, Stockholms universitet

Högst halt vid Lagnö

Högre halter även Bottenviken

Hg, ng/g ww., weight adj (300 g), perch muscleH

g, u

g/g

ww

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

1800

2000

2200

2400

Year 70 75 80 85 90 95 00 05

n(tot)=6778,n(yrs)=37m=496 (473 ,521 )slope=-.42%(-.85,.01)SD(lr)=2.2,.70%,10 yrpower=1.0/.82/5.0%y(05)= 460 ( 421, 503)r2=.10, p<.051tao=-.23, p<.047 *SD(sm)=1.7, p<.005,3.7%

pia - 10.02.06 15:54, Hg_tot_p

5th percentile

212 years to reach below

critical level of: 220 ng/g ww

(Year: 2217)

Sw= .498

No= .412

Fi= .477

< 100

100 - 200

200 - 500

500 -1000

> 1000

ng/g ww

250 km

Hg (adj. 300 g)

1968 - 2005

TISS - 10.02.07 18:21, Hg_300_gr

488

Lakes

Miller A, Bignert A, Porvari P, Danielsson S, Verta M (2013) Mercury in perch (Percafluviatilis) from Sweden and Finland. Water, Air and Soil Pollution. DOI: 10.1007/s11270-013-1472-x. In Press.

Bly – i strömmingslever ug/g torrvikt

Medelvärde 2009-2011

Analyserat av: ITM, Stockholms universitet

Högst halter vid Ängskärsklubb (norra Egentliga Östersjön), Kullen (västkusten) och

södra Egentliga Östersjön

Minskande halter på alla lokaler (3-6% per år)

Halterna av bly ligger under det föreslagna gränsvärdet (1 ug/g våtvikt helkropp)

Analyserat av: ITM, Stockholms universitet

Kadmium – strömmingslever ug/g torrvikt

Högst halter i Bottenhavet

3-4 ggr högre koncentration i Östersjön jmf med västkusten

Medelvärde 2009-2011

Analyserat av: ITM, Stockholms universitet

Inga generella trender

Halterna av kadmium ligger under det föreslagna gränsvärdet

Analyserat av: ITM, Stockholms universitet

Bignert, A, Danielsson S., Faxneld S., Nyberg E., Berger U., Borg H., Eriksson U., Holm K., Nylund K., Haglund P. (2012) Comments

Concerning the National Swedish Contaminant Monitoring Programme in Marine Biota. Swedish EPA. Chemical analyses Stockholm Univ.

Bromerade flamskyddsmedel (ng/g fettvikt), sillgrissleägg

Bromerade flamskyddsmedel - strömmingsmuskel ng/g fettvikt

Högre halter i strömming från Östersjön jmf med västkusten

Medelvärde 2009-2011

Analyserat av: ITM, Stockholms universitet

Perfluorerade ämnen

Högre koncentrationer av PFOS i

Östersjön jmf med västkusten Ökande halter av PFOS sedan 80-talet i

strömming från Bottenhavet och E Östersjön.

Ökande halter i sillgrissla sedan 70-talet,

minskning indikeras sedan 2002.

Medelvärde 2009-2011

Analyserat av: ITM, Stockholms universitet

Ökande halter av PFOA i strömming från Bottenhavet och Eg. Östersjön

Analyserat av: ITM, Stockholms universitet

Ökande halter av långkedjiga karboxylsyror, ex. PFUnDA, i strömming från

Bottenhavet och Eg. Östersjön och i sillgrissla

Analyserat av: ITM, Stockholms universitet

Hydroxylerade bromerade ämnen (OH-PBDE’er)

• Ökande halter av hydroxylerade bromerade ämnen i strömming från

Bottenhavet och Eg. Östersjön

Analyserat av: Institutionen för Material och Miljökemi, Stockholms universitet

Kan störa fettmetabolismen

Siloxaner

Ökande koncentrationer av Siloxaner i strömming från Bottenviken och n E Östersjön

Analyserat av: ITM, Stockholms universitet

Möjlig risk för fertilitetsstörning

(KemI, 2004)

Möjligen carcinogen (US EPA,

2003)

Kosmetika, deodoranter, tvål,

livsmedeltillsats etc

MiljögiftbelastningVarierar miljögiftsbelastningen över tid/ mellan regioner?

Risk för topp-konsumenterÄr koncentrationerna i fisk för höga för att äta?

< 2.5

2.5 - 5.0

5.0 - 7.5

7.5 - 10

10 - 15

Pb ug/g dry wt.

Lead, 2000

TISS - 02.09.26 13:11, pbm00

91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103 104 105

106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 117 118 119 120

121 122 123 124 125 126 127 128 129 130 131 132 133 134 135

136 137 138 139 140 141 142 143 144 145 146 147 148 149 150

151 152 153 154 155 156 157 158 159 160 161 162 163 164 165

166 167 168 169 170 171 172 173 174 175 176 177 178 179 180

TISS - 04.09.23 18:50, 0502b

Hur gör vi geografiska jämförelser?

Hur hanterar vi osäkerhet?

sPAH

< 50

50 - 100

> 100

ng/g dw

TISS - 11.03.30 09:21, sPAH

Qianfen Xiao, Yajie Sun, Elisabeth Nyberg,, Anders Bignert. NECC Åbo, June 2012

sPAH

Baltic Proper

Sw. West coast

Ska Before Ska After Bal Before Bal after

0

1

2

3

4

5

Cd

(ug

/g)

Growth curve

Growth curve

Xiao , Q., Sun Y., Nyberg E., Bignert A.

(2012) Confounding factors to consider at

monitoring of contaminants in Blue mussels.

NECC Åbo, June 2012

Ålder (år)

Ålder (år)

Koncentration

sPAH

Längd (cm)

Längd (cm)

Ska Before Ska After Bal Before Bal after

0

1

2

3

4

5

Cd

(ug/

g)

~ 40

Risk

Miljöbelastning

TCDD equivalents, ng/g fat, Guillemot egg, early laid

.0

.5

1.0

1.5

2.0

2.5

3.0

3.5

70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02

pia - 05.08.24 02:49, dxu2

TISS - 02.08.18 12:11, tiss

T ISS - 02.08.18 12:12, tiss

1969 - 2003

sPCB, ug/g lipid w., Guillemot eggs, early laid. St Karlso

0

100

200

300

400

500

600

68 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04

n(tot)=360,n(yrs)=34m=74.1 (53.0,104 )slope=-9.1%(-9.7,-8.5)SD(lr)=.18,1.0%,12 yrpower=1.0/.58/6.5%y(04)=16.0 (14.2,18.1)r2=.97, p<.001 *tao=-.91, p<.001 *SD(sm)=.15, p<.025 *slope=-9.9%(-14,-5.6)SD(lr)=.17,6.1%,12 yrpower=.64/.64/6.1%r2=.78, p<.001 *

pia - 05.02.11 15:15, PSSU

sPCB

9 % /yr

Analyserat av: Kemiska institutionen, Umeå universitet

Dioxiner – strömmingsmuskel pg WHO-98 TEQ/g fettvikt

Högre halter i strömming från Bottenhavet jmf med övriga Östersjön och på västkusten

Medelvärde 2009-2011

Analyserat av: Kemiska institutionen, Umeå universitet

Sprat 13 cm

Miller A, Bignert A, Nyberg E, Cantillana T,

Aune M (2012) Kan man äta strömming och

skarpsill från Östersjön? Havet 2012.

A) TCDD-EQ(98) w.w. vs length

TC

DD

-EQ

V p

g/g

ww

0

1

2

3

4

5

6

Length (cm)15 20

b=.023 (.013,.033)r2=.83, p<.002 *b=.091 (.026,.156)r2=.72, p<.016 *b=.296 (.125,.467)r2=.80, p<.007 *b=1.42 (.944,1.90)r2=.92, p<.001 *

Fladen Utlangan Almagrundet Bottenhavet

B) TCDD-EQ(98) vs weight

TC

DD

-EQ

V p

g/g

ww

0

1

2

3

4

5

6

Weight (g) 20 30 40 50 60 70 80 90 100110

b=.002 (.000,.003)r2=.61, p<.023 *b=.011 (.003,.018)r2=.72, p<.016 *b=.050 (.013,.087)r2=.71, p<.018 *b=.309 (.223,.395)r2=.94, p<.001 *

Fladen Utlangan Almagrundet Bottenhavet

pia - 10.10.31 16:54, TD_ww_size

DL_PCB+PCDD/F

Strömming 20 cm

Risk för toppkonsumenter Miljögiftsbelastning

91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103 104 105

106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 117 118 119 120

121 122 123 124 125 126 127 128 129 130 131 132 133 134 135

136 137 138 139 140 141 142 143 144 145 146 147 148 149 150

151 152 153 154 155 156 157 158 159 160 161 162 163 164 165

166 167 168 169 170 171 172 173 174 175 176 177 178 179 180

TISS - 04.09.23 18:50, 0502b

TARGET LEVEL

Aritmetiskt

medelvärde

m 95% KI

Geometriskt

medelvärde

m 95% KI

300 ppb = maximum acceptabel koncentration i blod

Av 20 miljoner människor kommer

7.9%, nästan 1.6 miljoner att överskrida

gränsvärdet på 300 ppb

2.4% > 470.000 människor > 400 ppb

0.72% > 140.000 människor > 500 ppb

91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103 104 105

106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 117 118 119 120

121 122 123 124 125 126 127 128 129 130 131 132 133 134 135

136 137 138 139 140 141 142 143 144 145 146 147 148 149 150

151 152 153 154 155 156 157 158 159 160 161 162 163 164 165

166 167 168 169 170 171 172 173 174 175 176 177 178 179 180

TISS - 04.09.23 18:50, 0502b

Ett medelvärde ger inte hela sanningen !

Metaller:

• Bly minskar i alla matriser

• Kadmium och kvicksilver visar inga generella trender

• Halterna av bly och kadmium ligger under de föreslagna

gränsvärdena

• Kvicksilver överskrider (det nya mkt stränga) gränsvärdet

i Bottenviken och Bottenhavet, ligger nära gränsvärdet i

Östersjön och på västkusten men är betydligt lägre än i

våra insjöar

Sammanfattning

Organiska miljögifter:

• DDE, PCB, HCH, HCB uppvisar minskande halter i Östersjön och på västkusten

• HBCDD och dioxiner uppvisar inga generella trender

• Perfluorerade ämnen ökar i strömming i Östersjön

• PFOS har ökat i sillgrissla sedan 1960-talet men en minskning indikeras sedan 2002

• Hydroxylerade bromerade ämnen ökar i strömming i Östersjön

• Siloxaner ökar i strömming i Östersjön

Sammanfattning

TACK!!NATURVÅRDSVERKET

Aroha Miller, NRMHenrik Dahlgren, NRMMats Hjelmberg, NRMUlla Eriksson, ITMUrs Berger, ITMHans Borg, ITMKarin Holm, ITMPeter Haglund, UmU