presentation: språk-, läs- och skrivutvecklaren och …...(jfr håkansson, 2017, s. 70-72) en...
Post on 28-Jul-2020
0 Views
Preview:
TRANSCRIPT
Syfte:
Fördjupad förståelse för det systematiska
kvalitetsarbetets struktur, organisering och genomförande
Fokus på:
• Framgångsfaktorer i SKA
• Arbetet med målen
• Analys
• SLS-utvecklarens roll i SKA
jan.hakansson@lnu.se
0708-342498
Språk- läs- och skrivutvecklaren och det
systematiska kvalitetsarbetet –
Stockholm 2019-11-20
En fråga (från en tidigare deltagare
i SLS-utbildningen)!
Vilket är det absolut viktigaste steget för att få till
ett fungerande SKA så att det faktiskt påverkar
arbetet med måluppfyllelse och kvalitet?
Exempel på framgångsfaktorer i en svensk studie!
”Kvaliteter” i det systematiska
kvalitetsarbetet I
SAMFÖRSTÅND OCH SAMORDNING
Målinriktad ledning
Kollektiv organisering av ledningen
Samarbete med fokus på undervisning
Höga förväntningar på eleverna
Jarl, Blossing, Andersson (2017). Att organisera för skolframgång. Strategier för en likvärdig skola.
”Kvaliteter” i det systematiska
kvalitetsarbetet IISAMFÖRSTÅND OCH SAMORDNING
Kartläggning och uppföljning av elevernas kunskaper
Anpassning av undervisningen
Lärarledarskap i klassrummet
Målinriktad ledning på förvaltningsnivå
Jarl, Blossing, Andersson (2017). Att organisera för skolframgång. Strategier för en likvärdig skola.
”Icke-kvaliteter” i det systematiska
kvalitetsarbetet
INTRESSESKILLNADER OCH SÄRORDNING
Frekvent förändrad ledning.
Implementeringsinriktad förvaltning/styrelse.
Individuellt, alternativt självgrupperat lärararbete.
Fokus på annat än elevers resultatutveckling.
Uppfattningen att skolans resultat är avhängigt eleverna.
Jarl, Blossing, Andersson (2017). Att organisera för skolframgång. Strategier för en likvärdig skola.
Viktiga utgångspunkter för det
systematiska kvalitetsarbetet
”Syftet med kvalitetsarbetet är att de
nationella målen för utbildningen ska
uppfyllas. Syftet är också att skapa
delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och
om orsakerna till eventuella brister”
(Skolverket, 2012).
Att leda systematiskt kvalitetsarbete –
vilka ”allmänna råd” ges?Huvudmannen bör
1. skapa rutiner för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på huvudmannanivå och för hur enheternas kvalitetsarbete ska tas tillvara,
2. se till att styrning, ledning, organisation och uppföljningssystem stödjer kvalitetsarbetet på såväl huvudmannanivå som enhetsnivå, samt
3. se till att förskolechefer, rektorer och annan berörd personal kan använda ändamålsenliga former för uppföljning och analys av utbildningen.
Förskolechefen respektive rektorn bör
4. skapa rutiner för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på enheten,
5. se till att styrning, ledning, organisation och uppföljningssystem stödjer enhetens kvalitetsarbete, samt
6. se till att personalen på enheten kan använda ändamålsenliga former för uppföljning och analys av utbildningen.
(Skolverket, 2012, s. 15)
Det pedagogiska ledarskapets vertikala och
horisontella dimensioner
Den vertikala
dimensionen
”Styrkedjan” med olika
ledningsnivåer, regelverk
kring styrdokument,
anställningar,
administration, ekonomi
etc. Från statlig styrning
till klassrumsnivå.
Den horisontella dimensionen med utveckling av
undervisningskvalitet, leda kollegialt lärande och lärares
professionella lärande.
(Håkansson & Sundberg, 2018, kap 1,
s. 43-44)
Grunddrag i ett systematiskt
kvalitetsarbete
Rutiner och strukturer som visar:
Vilka nationella mål (i läroplanen) eller andra mål som står i fokus (innehåll).
Vilka verktyg och underlag som används, t.ex. självvärderingar, enkäter, intervjuer, betygs- och provresultat osv. samt sättet att analysera och dokumentera (metoder för uppföljning och utvärdering).
När och hur det systematiska kvalitetsarbetet kommuniceras och vem som ansvarar (process).
(jfr Håkansson, 2017; www.skolverket.se)
Centrala kvalitetskrav i alla skolformer!
Mål och riktlinjer i läroplaner
Normer och värden
Kunskap, utveckling och lärande
Ansvar och inflytande
Samverkan fsk/sk och hem
Övergång och samverkan
Skolan, omvärlden och utbildningsval
Betyg och bedömning
Rektorns och fskchefensansvar
Förutsättningar för genomförande
God miljö för lärande
Personal
Organisation
Resurstilldelning
(jfr www.skolverket.se/skolutveckling/kvalitetsarbete)
Vad vet vi om värdet av systematiskt
kvalitetsarbete (vetenskaplig grund I)?
Rektorer i framgångsrika skolor samtalar oftare
om resultat och skolutveckling (Ärlestig, 2008;
2010).
Potential för lärande genom SKA men kräver
särskild ledarkompetens (Håkansson, 2006; 2016;
2019).
Skolor med utvecklat självvärderingsarbete
uppvisar högre kvaliteter i undervisnings- och
lärandeprocesser (Hofman m.fl., 2009).
Vetenskaplig grund (II) i det systematiska
kvalitetsarbetet – generella aspekter
Att vara informerad om forskning
Att utveckla ett forskningsrelaterat förhållningssätt
genom utbildningsinsatser
Att använda forskningsresultat i sitt
förbättringsarbete och i den dagliga undervisningen
Att iscensätta ett interaktivt och löpande samspel
mellan forskning och beprövad erfarenhet i det
konkreta utvecklingsarbetet genom t.ex. kollegialt
lärande
(jfr Håkansson & Sundberg, 2016)
Arbetet med målen – viktig del av SKA!
Arbetet med målen bedrivs på …
Huvudmannanivå (politik, styrelse, förvaltning)
Enhetsnivå (förskola, skola, rektor)
Arbetslags-/ämnesnivå/programnivå (lärare)
Gruppnivå (t.ex. undervisning, lärare, elever)
Individnivå (t.ex. IUP, studieplan, lärare, elev)
Principer för konkretisering av mål se Håkansson (2017, s. 23-55)
En fråga till (från deltagare
i tidigare utbildningar)!
Vad ska man tänka på när man formulerar mål och
vilka typer av utvärderingar ska man använda för
att veta om/hur målet är nått.
Principer för målformulering
i förbättringsarbetet
Skilj på mål och medel
Välj subjekt/organisatorisk nivå: T.ex. elev/lärare/undervisning/arbetslag/skola/huvudman
Tidsangivelse: Efter genomförd insats … / Ett år efter genomförd insats …
Tidsform presens: … kan eleverna förklara … / … finns fungerande rutiner för …
Tidsform perfekt: … har lärarna utvecklat sin förmåga att bedriva språkutvecklande undervisning … / … har andelen elever som uppnår E-nivån i Sva ökat med xx procentandelar jämfört med för två år sedan …
Förtydliga mål och effekter (om det behövs), t.ex. ”… med fungerande rutiner menar vi …”
Att diskutera!
Hur uppmärksammas språk-, läs- och skrivarbetet i
det systematiska kvalitetsarbetet på:
- huvudmannanivå (politik, styrelse, förvaltning)?
- enhetsnivå (skola, arbetslag, ämneslag,
program)?
Avsluta diskussionen med att formulera en/eller flera
frågor som kan vara viktig och intressant för
fortsättningen! Gå in på www.menti.com och använd
koden 299498
Fler frågor!
Hur gör man bra analyser? Vem ska göra
analyserna? Framgångsfaktorer och
fallgropar?
Det systematiska kvalitetsarbetets
”kretslopp”
VAR ÄR
VI?
VART
SKA
VI?
HUR
GÖR VI?
HUR
BLEV
DET?
Kunskapsutveckling
och lärande
Övriga
läroplansområdenUndervisningskvalitet
Två processer av uppföljning och dokumentation
1) Den fortlöpande uppföljningen och analysen i relation till nationella
mål
2) Uppföljningen och analysen av utvecklings-/förbättringsarbetet i
relation till förväntade resultat/effekter och nationella mål
Vad är analys? Analys = att lösa upp; grundligt undersöka delarna
Syntes = att sätta samman till en helhet = ny kunskap
Möjliggör upptäckten av innehåll, delar och helhet.
”Analys handlar om att bryta ner ett komplext fenomen i
ett antal beståndsdelar. Det är svårt att analysera vad som
är ”Orsaken” till ett visst resultat. Mer rimligt är att se
analysen som en hjälp att reducera komplexiteten
och hitta lämpliga utvecklingsområden eller utesluta vissa
förklaringar. De som är nära verksamheten har ofta viktig
information som andra saknar men samtidigt kan det vara
svårt att vara självkritisk i en analys av den egna
verksamheten”(Peter Wall, Karlstads kommun, Karlstad
universitet 2019-09-20).
LÄROPLANSOMRÅDEN FÖR
BARNS OCH ELEVERS
KUNSKAPSUTVECKLING OCH
LÄRANDEERFARENHETER
ÖVRIGA
LÄROPLANSOMRÅDEN I
FÖRSKOLA, SKOLA,
FRITIDSHEM OCH
VUXENUTBILDNING
UNDERVISNINGSKVALITET
Analys i det systematiska kvalitetsarbetet
bygger på uppföljning av olika typer av
resultat som sedan relateras till varandra
Övergripande
innehållsdimensioner i det
systematiska
kvalitetsarbetet
Håkansson, J. (2019, kommande). Att leda det systematiska kvalitetsarbetet – hur
kan komplexiteten hanteras? I: Blossing, U. (red.) Skolledaren i fokus: kunskap,
värden och verktyg. Lund: Studentlitteratur.
Arbetslagets analys av resultat och
undervisning – ett exempel
Resultatuppföljning xx-skolan
Nått Ej nått
So 65 17
No 70 12
Eng 70 12
Bild 75 7
Matematik 64 18
Svenska 53 12
Sva 10 7
Idrott 72 10
Musik 76 6
Arbetslag: årskurs 4
Rektorns frågor inför arbetslagets analys
av resultat och undervisning – exempel Vilka resultat är ni nöjda med? Överraskar positivt? Varför?
Vilka moment i din/er undervisning är du/ni särskilt nöjd/a med från ht undervisning?
Hur har målformulering, startblock, arbetsgång, utvärdering av lektionen påverkat resultatet? Vad kan du/ni göra mer av detta?
På vilket sätt använder du/ni er av formativ bedömning/undervisning?
På vilket sätt kan du/ni arbeta vidare med formativ bedömning/undervisning för att skapa goda förutsättningar för högre måluppfyllelse?
Analysformer
Olika karaktär på analyser:
Den ”beskrivande analysen” – t.ex. jämförelser och bedömningar av trender och variationer / -
- nulägesbeskrivning grundad på data/underlag
Den ”tolkande och förklarande analysen” – utifrån förutsättningar och genomförande (t.ex. undervisning eller andra arbetsprocesser) /
- analys och nulägesbedömning
Den ”framåtsyftande analysen” – t.ex. av utvecklingsbehov och relevanta insatser / - -
- utvecklingsplan med prioriteringar
Analys av undervisning
Några infallsvinklar
Vad vet vi om undervisning?
”Undervisning är en konstart med en vetenskaplig
grund. Kreativ i sitt utförande, men vetenskaplig i de
principer som den grundar sig på.” Nathanael Gage
(1917-2008), dvs.
Delvis oförutsägbar men samtidigt (extremt) viktig
som påverkan på elevers lärande och studieresultat,
och
Faktorer relaterade till vad läraren vet, gör och kan,
förklarar 30-40 procent av variationen i elevers
studieresultat? (jfr Hattie, 2003; Chapman m.fl.,
2016)
VAD i undervisningen påverkar elevers
lärande?
Målinriktning
Struktur
Frågor
Modellering
Tillämpning
Lärandemiljö
Tidsstyrning
Bedömning
(jfr Creemers & Kyriakides, 2012; 2016)
En referensram för lärarfaktorer i undervisningen
utvecklad inom effektforskning
Vad mera …
Kan analyseras?
Till exempel …
Kvalitetsaspekter på strukturnivå –
organisation, styrning, ledning (ex)
Återkoppling på undervisning
System för kommunikation kring resultat t.ex. resultat-/kvalitetsdialoger
”Skydd” av undervisningstid/effektiv tidsanvändning
Personalens kompetensutveckling
Särskilt stöd (inklusive elevhälsans arbete)
(jfr Håkansson, 2017, s. 70-72)
En samlad analys!
Analys av elevers kunskapsresultat och måluppfyllelse i
relation till:
1) Förutsättningar och resurser
2) Undervisning och andra arbetsprocesser
3) Kompetensutveckling och andra utvecklingsinsatser
4) Organisation, styrning, ledning
5) Övriga läroplansområden
Att fundera på!
Hur synliggörs språk- läs- och
skrivutveckling i analysarbetet?
Vilka underlag finns tillgängliga, vilka
saknas?
Hur kan SLS utvecklarens
arbete verkligen bli en del av
SKA? Varför behövs en SLS:are
i SKA arbetet? Vad kan ni
bidra med?
”En språk-, läs- och skrivutvecklare
kan bidra till att öka kompetensen bland
personalen och skapa
förutsättningar för att kvalitetsarbetet
ska bli effektivt och systematiskt”
(Skolverket, 2013).
MEN HUR?
Ett ”kunskapsbildande” uppdrag!
För att få en god grund för det fortsatta arbetet
med språk-, läs- och skrivutvecklingen gäller det att
följa upp och kartlägga verksamhetens
förutsättningar, genomförande och resultat.
Skolchefen ansvarar för att ge förutsättningar för
arbetet, till exempel genom att i samverkan med
språk-, läs- och skrivutvecklaren planera
kartläggningar och uppföljningar inom utvalda
områden.
Språk-, läs- och skrivutvecklaren kan få i uppgift att
följa upp och kartlägga språk-, läs- och skrivarbetet
genom att samla in, dokumentera och
sammanställa information och resultat inom
utvalda områden (Skolverket, 2013).
Uppföljningen
Exempel på områden att följa upp:
Lärares och förskollärares kompetens och behov av kompetensutveckling,
Lärares språk- och kommunikationsutvecklande arbete,
Elevers läs- och skrivutveckling, intresse och attityder
Samarbeten, t ex mellan lärare och bibliotek.
(jfr Skolverket, 2013, s. 11)
Skolverket, 2013
Språk-, läs- och skrivutvecklaren
– en resurs i kvalitetsarbetet
Att planera för uppföljning och analys (I)
Vad vet vi om:
Lärares och förskollärares kompetens och behov av
kompetensutveckling,
Lärares språk- och kommunikationsutvecklande arbete,
Elevers läs- och skrivutveckling, intresse och attityder
Samarbeten, t ex mellan lärare och bibliotek
Andra relevanta områden?
Vad behöver vi veta mera om? Hur ska detta göras (urval, målgrupper,
metoder för datainsamling, dokumentation och analys etc)?
Vilka förutsättningar finns att genomföra uppföljningen (tid, resurser,
kompetens etc)?
Hur gör man kvalitetsarbetet
angeläget för den som berörs?
Att leda för elevers måluppfyllelse
genom förbättringscykelns faser
1. Att anta ledarutman
ingen
2. Att göra en positionsanalys
3. Att utveckla en gemensam karta
4. Att navigera i
förbättringsarbetet
5. Att följa upp
resultaten
6. Att hålla kursen i förbättringsarbetet
7. Att växla upp
förbättringar
8. Att flytta fram
positionerna
Håkansson &
Sundberg 2018
top related