En kontrastiv analys av svenska och kroatiska idiommed växtnamn

Majić, Antonela

Undergraduate thesis / Završni rad

2021

Degree Grantor / Ustanova koja je dodijelila akademski / stručni stupanj: University of Zagreb, Faculty of Humanities and Social Sciences / Sveučilište u Zagrebu, Filozofski fakultet

Permanent link / Trajna poveznica: https://urn.nsk.hr/urn:nbn:hr:131:052124

Rights / Prava: In copyright

Download date / Datum preuzimanja: 2021-10-24

Repository / Repozitorij:

ODRAZ - open repository of the University of Zagreb Faculty of Humanities and Social Sciences

ZAGREBS UNIVERSITET

FILOSOFISKA FAKULTETEN

INSTITUTIONEN FÖR SKANDINAVISTIK

Antonela Majić

En kontrastiv analys av svenska och kroatiska idiom med växtnamn

Examensarbete

Handledare:

Goranka Antunović, fil. dr.

juli, 2021

1

Innehållsförteckning

1. Inledning ...........................................................................................................................2

2. Terminologi ......................................................................................................................2

3. Frastypologi ......................................................................................................................3

3.1. Fri konstruktion ..................................................................................................3

3.2. Kollokation .........................................................................................................4

3.3. Fast fras ..............................................................................................................4

4. Idiom? ..............................................................................................................................5

5. Material och metod ...........................................................................................................7

6. Analys ..............................................................................................................................8

6.1. Idiom med fullständig motsvarighet både uttrycksmässigt och innehållsmässigt ..8

6.2. Idiom med partiell motsvarighet uttrycksmässigt och med fullständig

motsvarighet innehållsmässigt........................................................................................ 10

6.3. Idiom med fullständig motsvarighet innehållsmässigt men med ett annorlunda

uttryck ........................................................................................................................... 11

6.4. Idiom som inte har någon motsvarighet på kroatiska ......................................... 13

6.5. ”Falska vänner” ................................................................................................ 14

7. Slutsats ........................................................................................................................... 14

8. Litteratur ......................................................................................................................... 16

2

1. Inledning

Idiom förekommer ofta på alla språk. De är en viktig del av hur vi kommunicerar, de lägger

karaktär till ett språk och gör det rikare. De representerar också en viktig aspekt av att lära sig

om andra kulturer och deras vardagsspråk och språk som används i äldre texter och vissa

litterära genrer. Även om många idiom är specifika för ett visst språk, finns det ett antal idiom

som är samma eller liknande på flera språk vars kulturer har tagit form under vissa vanliga

omständigheter, till exempel: imati zlatno srce, have a heart of gold, ha ett hjärta av guld, ein

goldenes Herz haben. Dessutom består många idiomatiska uttryck på flera språk av

komponenter från samma semantiska områden, till exempel mat, djur, kroppsdelar etc.

Djuridiom är mycket vanliga på svenska. Det finns många exempel: här ligger en hund

begraven, sätta sig på sina höga hästar, vara som hund och katt, köpa grisen i säcken.

Däremot används idiom som är relaterade till växter mer sällan. De förefaller mindre kända,

vilket kan vara anledningen till att det inte görs mycket akademisk forskning om idiom med

växtnamn. Det finns dock en som kommer att användas som källa i det här examensarbetet.

Den första delen av detta examensarbete är teoretisk. Först fokuserar jag på

terminologiproblem när det gäller idiom. Därefter presenterar jag frastypologi som Emma

Sköldberg utvecklade i sin bok Korten på bordet (2004). Det sista av de teoretiska kapitlen

behandlar definitionen av idiom och svårigheten att definiera dem. Den andra delen av

examensarbetet är den praktiska. Målet är att hitta kroatiska motsvarigheter till svenska idiom

med växtnamn, vilket kan vara nyttigt då man funderar över passande

översättningsekvivalenter när man översätter en text mellan dessa två språk.

2. Terminologi

I sin bok Korten på bordet (2004) nämner Sköldberg terminologiska problem gällande studiet

av fraseologiska enheter. En stor mängd termer används för fasta konstruktioner i språket

både i internationell och i svensk litteratur. Termen som svenska forskare använder mest

enligt Sköldberg är idiom (ibid. s. 20). Idiom ingår vanligtvis i kategorin fasta fraser som

även kallas fraseologismer (ibid. s. 13). Några av termer som Sköldberg (ibid. s. 20) anger

förutom idiom är fast fras, idiomatiskt uttryck, jämförelse, lexikaliserad fras, liknelse, talesätt

m.fl. Sköldberg (ibid.) säger att termen lexikaliserad fras ofta används för samma fenomen

som förmodligen beror på användningen av termen i Anward och Linells artikel Om

lexikaliserade fraser i svenskan (1976). Terminologin är förvirrande eftersom Brylla (1986)

betraktar uttrycket vara hungrig som en varg som ett talesätt medan Svensén (1987) anser det

3

som en liknelse (Sköldberg, 2004: 20). Det Åberg (1997) kallar för talesätt Sköldberg (2004:

20) betraktar som ”en blandning av idiom, liknelser och bevingade ord.” Det finns väldigt få

studier av svenska idiom och svenska fraseologiska enheter överhuvudtaget, till skillnad från

de mer omfattande studierna av olika fraseologiska enheter som huvudsakligen har utförts på

språk som ryska, tyska, engelska och spanska (ibid. s. 7). Det samma konstateras av Skog-

Södersved och Malmqvist (2007: 317-319) enligt vilka en intensiv fraseologisk forskning inte

har genomförts i svenskan, till skillnad från exempelvis germanistiken, vilket framgår av att

det inte finns någon ”i stort sett enhetlig terminologi”. Fraseologism är en av flera vanliga

termer för fasta ordförbindelser som fraseologi undersöker och idag är den förmodligen den

mest använda inom germanistiken. Den används dock inte i någon större utsträckning på

svenska förutom i en del av den svenska litteratur som författarna har utforskat.

Fraseologismer består av minst två konstituenter och de utgör inga hela satser. Deras viktiga

kännetecken är ”idiomaticitet, semantisk-syntaktisk stabilitet samt lexikalisering och

reproducerbarhet” (ibid. s. 319). Dessa egenskaper avgränsar dem från andra ordförbindelser

men man ändå behöver tänka på olikheter mellan centrum och periferi. Fraseologismer i

centrum uppvisar således alla de här kännetecknen, medan de i periferin inte gör det. Ett

exempel som författarna (ibid. s. 319) ger på fraseologismer som uppfyller alla dessa krav är

bita huvudet av skammen ('vara fräck eller hänsynslös'), medan uttrycket borsta tänderna är i

periferin eftersom det till stor del saknar idiomaticitet. I de svenska fraseologiska arbeten som

författarna hade tillgång till verkar huvudfokus ligga på konstruktionerna i centrum och dessa

kallas vanligtvis idiom (ibid.).

3. Frastypologi

Fraseologisk forskning är inte särskilt talrik på svenska som det redan konstaterats och

Sköldberg är bland de få som har försökt utarbeta en typologi. Hennes förslag har tagits över

av andra och uppdelningen av fraseologiska enheter i många studier baseras idag på hennes

typologi (Novoselec, 2019: 56). Sköldberg (2004) beskriver indelningen som schematisk och

som förslag till en övergripande frastypologi. Typologin baseras på graden av fixering och på

graden av härledbar betydelse. Sköldberg (ibid. s. 31) konstaterar att ”en språklig fras kan

utgöras av en fri konstruktion, en kollokation eller någon form av fast fras”.

3.1. Fri konstruktion

Fri konstruktion är en term som hänvisar till ”språkliga konstruktioner som bildas i enlighet

med produktiva grammatiska regler och vars betydelse i hög grad är härledbar utifrån de

4

ingående ordens betydelse och med hjälp av reglerna för hur orden ifråga kombineras med

varandra” (Sköldberg, 2004: 34). Fri konstruktion kan exemplifieras med en liten tjej som är

inte fixerad så man kan variera uttrycket och säga den lilla tjejen, två små tjejer etc. Alla

dessa olika uttryck har sin kompositionella betydelse som i stor utsträckning är förutsägbar

utifrån betydelsen av deras beståndsdelar.

3.2. Kollokation

Termen kollokation hänvisar till två eller flera ord som vanligtvis förekommer nära varandra i

en text. Kollokationer har en relativt härledbar betydelse. Mellan orden finns det ibland

särskilda semantiska kopplingar men också vissa formella begränsningar eftersom elementen i

kollokationen ”tenderar att kombineras i en viss ordning” (Sköldberg, 2004: 34). Exempel på

svenska kollokationer är gå i konkurs, bli kär i ngn/ngt.

3.3. Fast fras

Fast fras motsvarar termen fraseologism som används av Skog-Södersved och Malmqvist

(2007). Sköldberg (2004: 32-34) delar upp fasta fraser i två kategorier: fraser med härledbar

och icke-härledbar betydelse. Inom varje kategori finns det fraser som kan fungera antingen

som en sats eller mening eller en del av en sats eller mening. Ordstäv, klichéer och bevingade

ord tillhör de satsvärdiga uttrycken med härledbar betydelse. Ordstäv hänvisar till mer

humoristiska talesätt, som innehåller ett citat och en förmodad sagesman. Ett exempel som

anges av Sköldberg (2004: 32) är Liten hämnd är också hämnd, sa bonden och spottade på

grannens gris. Klichéer representerar en viss typ av fast fras som ofta har ett banalt innehåll.

En kliché kan exemplifieras med uttrycket det är en dag i morgon också (ibid.). Bevingade

ord, som till exempel Tegnérs formulering Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta, är

”välkända uttryck som kan härledas till en viss upphovsman eller källa” (ibid.). Fasta fraser

med härledbar betydelse som fungerar som en del av en sats är ordpar som till exempel hit

och dit och kniv och gaffel.

Fasta fraser med icke-härledbar betydelse delas upp på samma sätt. Ordspråk som Även solen

har fläckar (ibid.) tillhör de satsvärdiga fasta fraserna med icke-härledbar betydelse. Ordspråk

uttrycker någon form av levnadsvisdom och är på något sätt metaforiska. Bland fraser som

fungerar som en del av en sats eller mening finns lexikaliserade fraser, idiom, lexikaliserade

liknelser och kinegram. Kännetecken för lexikaliserade fraser som Sköldberg (2004: 33) tar

över från Anward och Linell (1976) är att ”de har sammanfattningsaccent, uppvisar stora

5

begränsningar vad gäller exempelvis böjning av konstituenter (dvs. de är fixerade) och att de

inte har en helt härledbar betydelse”. Två exempel som Anward & Linell (1976: 83) ger för

lexikaliserade fraser är bada naken och röka pipa. De hävdar att bada naken är en

lexikaliserad fras eftersom den är en frekvent ordkombination och är också kulturellt specifik

med vissa konnotationer och kan dessutom inte användas för varje situation där en person

badar naken. Exempelvis kan man inte säga Axel badar náken i badkaret, eller kan det

eventuellt sägas med lika tryck på båda orden, dvs bádar náken. Idiom är nära besläktade med

lexikaliserade fraser och de delar några egenskaper, till exempel är deras betydelse inte helt

härledbar från konstituenternas innebörd. Det är vanligtvis svårare att härleda betydelsen från

konstituenterna när det gäller idiom än lexikaliserade fraser. Idiom är också figurativa, dvs de

innehåller en metafor, en metonymi, en hyperbol etc. Ett exempel på idiom är vara på tapeten

som betyder ’vara aktuell’1. Sköldberg (2004: 33) nämner sova som en stock som ett exempel

på en lexikaliserad liknelse, men hon definierar begreppet inte. De sista fasta fraser som finns

i Sköldbergs typologi är kinegram som är ”kortfattat fasta och ofta metonyma fraser som

betecknar en fysisk gest samtidigt som de har en institutionaliserad betydelse” (2004: 33). De

är ofta knutna till en viss kultur. Exemplen är sträcka på halsen och hålla för öronen.

Figur 1. Sköldbergs (2004: 32) förslag till frastypologi

4. Idiom?

1 https://lexin.nada.kth.se/lexin/

6

Det är svårt att besvara frågan om vad ett idiom är eftersom definitionerna i litteraturen ofta är

motstridiga. Skog-Södersved och Malmqvist (2007: 322) hänvisar till Fleischer (1997) för

förklaringar till detta terminologiska problem. Han nämner både faktumet att fraseologi är en

relativt ung språkvetenskaplig deldisciplin, och att det finns gränser för all klassificering av

språkliga enheter som förklaringar. Skog-Södersved och Malmqvist (ibid. s. 322-323)

hänvisar också till Anward och Linell (1976) och Clausen (2005) och deras definition av

idiom. Anward och Linell definierar idiom som ”flerledade uttryck vars betydelse inte har

någon som helst relation till konstituenternas (’bokstavliga’) betydelser” och ger ta ner

skylten 'dö' som ett exempel som är åtskilt från andra fasta ordförbindelser som bada naken

eftersom det saknar semantisk förutsägbarhet (ibid.). Clausén modifierar de redan nämnda

kännetecknen hos idiom. Hon säger ”att de vanligen utgör en del av en sats, att de har minst

en metafor och att de inte är semantiskt härledbara” (ibid. s. 323). Sköldberg (2004: 25-29)

anser det nödvändigt att använda flera särskiljande egenskaper för att definiera vad ett

idiomatiskt uttryck är. Hennes definition av idiom låter följaktligen: ”Ett prototypiskt idiom är

en institutionaliserad sammanställning av lexikaliska enheter och bildar som helhet en

syntaktisk konstruktion, som utan att ha en huvudsakligen grammatisk eller textbindande

funktion fungerar som en del av en mening eller sats, har relativt fixerad form samt en

figurativ betydelse som inte är härledbar ur de ingående ordens betydelse.” Ett idiom kan ha

vissa av dessa egenskaper men inte alla och några av dem är också graderbara så Sköldberg

delar upp idiom i de mer och de mindre prototypiska beroende på om de har fler eller bara

vissa av de nämnda egenskaperna och om de är i högre eller lägre grad accentuerade. Ett

uttryck som enligt Sköldbergs synsätt utgör ett prototypiskt svenskt idiom är väcka ont blod.

Uttrycket är en syntaktisk konstruktion som utgör en del av en sats eller mening och har ingen

grammatisk eller textbindande funktion. Det är en institutionaliserad fras vilket innebär att

många individer i en språkgemenskap känner till det och vet att det inte ska tolkas bokstavligt

(Sköldberg, 2004: 23). Det är som helhet figurativt och har en idiomatisk betydelse som inte

kan härledas från innebörden i de inkluderade orden. Dessutom är idiomet relativt fixerat,

eftersom det har tre lexikaliska enheter och minst två av dessa kan påverkas av vissa

grammatiska regler och det kan varieras lexikalt, t.ex. framkalla ont blod. Det kan också ta

olika former av inskjutna bestämningar, såsom i uttrycket väcka en massa ont blod

(Sköldberg, 2004: 40). Vissa andra typer av uttryck kan emellertid ha alla karaktäristiska

egenskaper utan att nödvändigtvis uppfattas som ett prototypiskt idiom, till exempel ris och

ros som är ett typiskt ordpar. Många uttryck har bara vissa av de nämnda egenskaperna som

förväntas i ett prototypiskt idiom, till exempel när andan faller på som utgör en hel bisats och

7

är därför enligt Sköldberg ett mindre prototypiskt idiom. Uttrycket hamna på efterkälken är

ett annat mindre prototypiskt idiom eftersom det inte är figurativt i sin helhet utan endast ledet

på efterkälken är metaforiskt. Frasen som man bäddar får man ligga kännetecknas av flera av

de nämnda egenskaperna, men den fungerar självständigt som en sats, så den anses vara ett

mindre prototypiskt idiom. Sådana sentenser som innehåller en form av sammanfattad

levnadsvisdom uppfattas dock vanligtvis som ordspråk. Alla ovanstående exempel indikerar

enligt Sköldberg att kategorin idiom inte är lätt avgränsad utan att det finns gradvisa

övergångar mellan uttryck som tillhör fasta fraser.

5. Material och metod

I den andra delen av mitt examensarbete vill jag presentera svenska idiom med växtnamn och

deras kroatiska motsvarigheter, då de finns. Min första källa till de svenska idiomen var Bengt

Odenstedts artikel (1997). Han förklarar att idiomen han ska behandla omfattar inte bara

namn på växter (lilja), utan också kollektiver (skog), delar av växter (kvist), frukt och frön

(äpple, frö) och färgen grön som ofta symboliserar natur. Eftersom idiomet definierades

tidigare som en fast fras som består av minst två konstituenter tog jag inte med avledningar

(omogen) och sammansättningar (djungeltelegrafen) vilka Odenstedt nämner i sin artikel.

Dessutom är det värt att notera att idiom idag ofta studeras ur ett kognitivt perspektiv, och

Zvonimir Novoselec (2019) bidrog till detta med sitt arbete om idiom relaterade till svenska

och kroatiska språk. Själv kommer jag inte att följa detta tillvägagångssätt utan jag kommer

att hålla mig närmare till den typ av analys som gjordes av Jasna Novak Milić (2005).

Förutom idiom från Odenstedt (1997) skrev jag ut alla idiom i Luthmans samling (2002) som

på något sätt åsyftar växter. Hela korpusen som jag samlat in från artikeln och boken består av

57 idiom. Detta är inte särskilt mycket men jag har ändå kunnat dela upp dem i fem kategorier

genom att förlita mig på de kategorier i vilka Jasna Novak Milić (2005) delade in de svenska

idiom som hon studerade i sin undersökning. Den första kategorin innehåller idiom med

fullständig motsvarighet både uttrycksmässigt och innehållsmässigt, den andra omfattar idiom

med partiell motsvarighet uttrycksmässigt och med fullständig motsvarighet innehållsmässigt,

i den tredje gruppen finns det idiom med fullständig motsvarighet innehållsmässigt men med

ett annorlunda uttryck och den fjärde gruppen utgörs av idiom som inte har någon

motsvarighet på kroatiska. Den femte kategorin, som gäller ”falska vänner”, innehåller bara

ett idiom. För att hitta kroatiska motsvarigheter till svenska idiom använde jag Hrvatski

frazeološki rječnik (Menac, Fink Arsovski, Venturin, 2014) som är en fraseologisk ordbok

och två webbsidor med ordsamlingar: Baza frazema hrvatskoga jezika, vilket egentligen

8

också är en fraseologisk ordlista samt Hrvatski jezični portal, som är en allmän enspråkig

ordbok. Flera gånger när jag var säker på att några kroatiska motsvarigheter finns även om jag

inte kunde hitta dem i ordboken eller på webbsidorna, kollade jag med hjälp av datorverktyget

Sketch Engine om det gick att hitta exempel på deras användning. Vid behov kollade jag dem

dessutom med Google.

I fortsättningen tänker jag analysera två eller tre idiom i varje kategori. Jag ska välja de

exempel som jag tycker är prototypiska och några som är mer problematiska, dvs. de som inte

hittades i de nämnda källorna och som jag var tvungen att undersöka själv. Idiomen som jag

inte analyserar finns med i en tabell tillsammans med de som jag analyserat. Som det

förklarats tidigare är formen på ett idiom relativt fixerad så jag kommer inte att använda alla

de former som jag hittar eftersom det skulle ta mycket utrymme. Istället kommer jag att

använda den form som verkar vara den vanligaste enligt Google och Sketch Engine. Till

exempel används zagristi u kiselu jabuku mer än zagristi u gorku jabuku så jag väljer det

tidigare idiomet som motsvarande till det svenska idiomet bita i det sura äpplet.

6. Analys

6.1. Idiom med fullständig motsvarighet både uttrycksmässigt och

innehållsmässigt

I många idiom från den samlade korpusen kan man tala om fullständiga

översättningsekvivalenter, men små avvikelser i grammatiska egenskaper av vissa

komponenter eller bristen på vissa komponenter bortses eftersom betydelsen av idiomen är

identisk, till exempel i blomman av sin ungdom – u cvijetu mladosti, där det kroatiska idiomet

inte har något reflexivtpossesivt pronomen, och roten till allt ont – korijen zla, utan något

indefinitivt pronomen i kroatiskan. I denna kategori hittade jag kroatiska motsvarigheter för

15 idiom. Det är:

en het potatis vrući krumpir

komma på grön kvist doći na zelenu granu

i blomman av sin ungdom u cvijetu mladosti

bita i det sura äpplet zagristi u kiselu jabuku

dra upp (något) med roten iščupati (što) s korijenom

gripa efter ett halmstrå hvatati se za slamku

9

vara ett oskrivet blad neispisan list

förbjuden frukt zabranjeno voće

ha gröna fingrar imati zelene prste

slå rot pustiti korijen

darra som ett asplöv drhtati kao list

inte se skogen för alla träd ne vidjeti šumu od drveća

roten till allt ont korijen zla

äpplet faller inte långt ifrån trädet jabuka ne pada daleko od stabla

det växer inte på träd (što) ne raste na drvetu

Bita i det sura äpplet – zagristi u kiselu jabuku är ett av de prototypiska idiomen. Dessa idiom

är identiska i termer av struktur, även om det kroatiska inte har någon bestämd artikel. När det

gäller betydelsen hänvisar de till ’att företa sig i något obehagligt’. Ett annat idiom är

förbjuden frukt – zabranjeno voće. I båda språk har idiomet en identisk struktur och innehåll

med betydelsen 'något som är lockande men förbjudet vilket gör det mer lockande' (Menac,

Fink Arsovski, Venturin, 2014: 662). Följande tre idiom jag kommer att analysera har jag inte

hittat i någon av de källor jag tidigare nämnde, men enligt min kompetens som

modersmålstalare var jag säker på att de användas på kroatiska med motsvarande form och

betydelse till de svenska så jag letade efter exempel i kontext i Sketch Engine. Det första är

roten till allt ont med betydelsen ’något som är fundamentalt fel’. Den närmaste

motsvarigheten skulle vara korijen svega zla men den är mindre frekvent än korijen zla så jag

bestämde mig för att ta med den i korpusen, t.ex. „Dakle, novac je ne samo korijen zla, već

istovremeno i izvor moći.” (Så pengar är inte bara roten till ont, utan också maktens källa.)

Det andra är äpplet faller inte långt ifrån trädet som betyder att ’man liknar sina föräldrar’.

Den kroatiska motsvarigheten är jabuka ne pada daleko od stabla som kan exemplifieras med

en mening från Sketch Engine „Da jabuka ne pada daleko od stabla dokazuju i Julijanina

djeca, koja su također literarno nadarena.” (Att äpplet inte faller långt ifrån trädet bevisas

också av Julijanas barn, som också är litterära begåvade.) Det tredje är det växer inte på träd

som hänvisar till något 'sällsynt eller dyrbart och värdefullt’ (Luthman, 2002: 130). Det här

var det mest problematiska. Jag trodde att den kroatiska motsvarigheten är (što) ne raste na

drvetu och på Sketch Engine fick jag bara tre resultat varav endast ett var ett idiomatiskt

uttryck (se (1)). I det här fallet var jag tvungen att googla uttrycket och jag hittade fler

exempel som bekräftar mitt påstående. Dessa är meningar (2) och (3).

10

(1) Meso ne raste na drvetu kao jabuke s kojim ga upoređuješ.

Köttet växer inte på träd som de äpplen du jämför det med.

(2) Da, dobra karijera ne raste na drvetu, niti dolazi s diplomom.

Ja, en bra karriär växer inte på träd, den kommer inte heller med någon examen.

(3) Važno je da dijete shvati da novac ne raste na drvetu i da se teško zarađuje.

Det är viktigt för barnet att förstå att pengar inte växer på träd och att det är svårt att tjäna

dem.

6.2. Idiom med partiell motsvarighet uttrycksmässigt och med fullständig

motsvarighet innehållsmässigt 2

a)

fröet till (deras osämja, konflikten etc.) posijati sjeme razdora (među koga) (så

fröet till oenighet)

en svår nöt att knäcka tvrd orah (en svår nöt)

ingen dans på rosor ne cvjetaju mu ruže (hans rosor blommar

inte)

ha sin rot i vući korijen (od koga/čega) (dra roten från)

blomma upp cvjetati od sreće (blomma av lycka)

åka på spö dobiti prutom (få det med spöet)

växa upp som svampar ur jorden nicati kao gljive poslije kiše (växa upp som

svampar efter regn)

bära frukt dati ploda (ge frukt)

ta i trä da kucnem o drvo (knacka på ett träd)

b)

ha pengar som gräs imati novaca kao pljeve (ha pengar som

2 I kapitlen 6.2. och 6.3. förutom kroatiska idiom ger jag en bokstavlig översättning så att kroatiska uttryck

är så transparenta som möjligt för dem som inte förstår kroatiska.

11

agnar)

Exemplen under a) är svenska idiom med partiell motsvarighet med kroatiska idiom, dvs i alla

exempel förekommer samma huvudord, t.ex. spö – prut, svampar – gljive, ros – ruža, men en

eller några av de återstående konstituenterna skiljer sig tämligen från kroatiska. Detta anges i

tabellen. T.ex. motsvarigheten till en svår nöt att knäcka skulle vara tvrd orah på kroatiska,

dvs. nominalfraserna som innehåller ett växtnamn motsvarar varandra i de två språken, men

det finns inget verb i det kroatiska idiomet. De har samma betydelse eftersom de relaterar till

något 'svårt problem' (Odenstedt, 1997: 59). Idiom ha sin rot i och vući korijen (od

koga/čega) betyder ’stamma från’ och de båda två innehåller ordet för rot, men de använder

olika verb med olika prepositioner för att uttrycka idiomets betydelse.

Exemplet under b) står separat för även om strukturen är densamma på båda språken är

växten som används i idiomen annorlunda.

6.3. Idiom med fullständig motsvarighet innehållsmässigt men med ett

annorlunda uttryck

a)

rak som en fura ravan kao svijeća (rak som ett ljus)

fräsch som en nyponros svjež kao rosa (fräsch som dagg)

vit som en lilja bijel kao snijeg (vit som snö)

vara lika som bär biti sličan kao jaje jajetu (vara lik som ägg)

regnet står som spön i backen kiša lije kao iz kabla (regnet öser som från en

kabel)

lova någon guld och gröna skogar obećavati (komu) zlatna brda i doline (lova

någon gyllene kullar och dalar)

b)

lägga lök på laxen doliti ulje na vatru (tillsätta olja till elden)

dati dreku pljusku (ge skiten en örfil)

(få) bita i gräset otići pod crnu zemlju (gå under den svarta

12

jorden)

ispustiti posljednji dah (släppa ut det sista

andetaget)

ispustiti dušu (låta själen gå ut)

otići pod ledinu (gå under ödejord)

otegnuti papke (dra ut klorna (i betydelse

”tårna”))

otići na vječni počinak (gå till evig vila)

napustiti ovaj svijet (lämna denna värld)

vara för grön mirisati još na majčino mlijeko (att

fortfarande lukta av bröstmjölk)

inte en kotte ni žive duše (inte en levande själ)

surt sa räven om rönnbären kiselo je grožđe (det är sura druvor)

få på nöten dobiti batine (få sig en omgång)

inte lägga två strån i kors past će kao zrela kruška u krilo (det kommer

att falla som ett moget päron i knät)

ett strå vassare za dlaku bolji (för ett hår bättre)

inte ett barr ni mrvicu (inte en smula)

Idiom i den tredje kategorin har motsvarigheter på kroatiska, men dessa innehåller inte de

svenska idiomens respektive huvudord, dvs. namnet eller delen av växten, men idiomens

betydelser är trots detta desamma. Några av de kroatiska idiomen i denna grupp innehåller

namnet på en annan växt, än på svenska, medan de flesta innehåller ingen sådan beståndsdel

alls, dvs på kroatiska är de faktiskt inte idiom med växtnamn. Idiom under a) är så lika att det

var lätt att hitta en motsvarighet på kroatiska eftersom några av deras beståndsdelar motsvarar

varandra, t.ex. rak som en fura – ravan kao svijeća. De båda hänvisar till betydelse 'någon

med upprätt hållning'. Det var också lätt att hitta en motsvarighet till idiomet regnet står som

spön i backen – kiša lije kao iz kabla eftersom det kroatiska idiomet också har regn som en

konstituent. 'Det ösregnar’ (Odenstedt, 1997: 59) är idiomens betydelse.

Jag sätter andra idiom i denna kategori under b) eftersom som modersmåltalare kunde jag inte

omedelbart tänka på någon kroatisk motsvarighet, så för dem var processen lite annorlunda än

för idiomen i gruppen under a). För dem var jag tvungen att gå igenom hela Hrvatski

13

frazeološki rječnik för att hitta idiom med samma betydelse. Dessutom skiljer sig deras

struktur mycket mer från de respektive svenska idiomen i motsats till idiomen i gruppen a).

För vissa idiom har jag hittat flera motsvarigheter, och den första som listas i raden är den

som jag tycker liknar det svenska idiomet mest. T.ex. otići pod crnu zemlju beskriver samma

situation, samma mentala bild som idiomet (få) bita i gräset till skillnad från t.ex. ispustiti

dušu. Betydelsen av dessa idiom är 'dö'. Za dlaku bolji med betydelsen 'lite bättre' som

motsvarigheten till idiomet ett strå vassare finns inte i någon av de källor där jag letade efter

mostsvarigheter så jag kollade det i Sketch Engine, och som ett exempel kan jag ge meningen

„Prema iskustvima našeg kolege koji koristi Galaxy S3, iPhoneov web preglednik je za dlaku

bolji.” (Enligt erfarenheterna från vår kollega som använder Galaxy S3 är iPhones webbläsare

ett hår bättre.)

6.4. Idiom som inte har någon motsvarighet på kroatiska

dra åt skogen

det barkar åt skogen

gå åt skogen

inga träd växer upp i himlen

ingen ros utan törnen

en blyg viol

ha satt sin sista potatis

lägga rabarber på något

så in i vassen

i det gröna

i min gröna ungdom

att dra sitt strå till stacken

gå till roten (med något)

binda ris åt sin egen rygg

sätta en rova

dra det längsta strået

synd på så rara ärter

14

Dessa 17 idiom tillhör en grupp som inte har någon motsvarighet på kroatiska. Som

modersmåltalare känner jag inte till några kroatiska idiom med samma eller mycket liknande

betydelse eller struktur.

6.5. ”Falska vänner”

Denna grupp innehåller idiom som består av liknande konstituenter, men skiljer sig mycket åt

i sin betydelse. Jag hittade just ett sådant exempel. Det är idiomet krafsa kastanjerna ur elden

som har samma betydelse som dess kroatiska motsvarighet, nämligen idiomet vaditi kestenje

iz vatre om vi tittar på definitionen från SAOB. Det låter: ”[…] hjälpa någon ur svårigheter

[…], undanröja svårighet(er) för ngn”.3 Men om vi tittar på innebörden som Odenstedt (1997:

58) ger till detta idiom, nämligen ”rädda vad som räddas kan i en desperat situation”, kan vi

anta att det är en falsk vän med det nämnda kroatiska idiomet.

7. Slutsats

Svensk fraseologi är ett ämnesområde som inte har undersökts tillräckligt och kring vilket det

finns mycket oenighet. Det kan ses bl.a. i att det finns svårigheter med terminologi och

definition av idiom samt brist på frastypologi. Emma Sköldberg är en av de få som har försökt

utveckla den. Hon delar upp språkliga fraser i fria konstruktioner, kollokationer och fasta

fraser, men betonar att det inte finns några skarpa gränser mellan uttryck som tillhör fasta

fraser, utan att det finns gradvisa övergångar mellan dem, vilket gör det ännu svårare att förstå

det redan komplicerade begreppet idiom. Syftet med det här examensarbetet, förutom att

presentera svensk fraseologi och frastypologi, var att undersöka svenska idiom med växtnamn

och hitta deras idiomatiska motsvarigheter på kroatiska. Det har visat sig att en stor del av

idiom har sina motsvarigheter på kroatiska. De finns samlade i kapitlen 6.1. och 6.2. beroende

på om motsvarigheterna har en identisk eller ”bara” liknande struktur. Kapitlet 6.3. innehåller

idiom som har en kroatisk motsvarighet med samma betydelse men bara partiell

överensstämmelse i struktur. Vi har delat upp sådana idiomatiska par i två kategorier,

nämligen de som har samma struktur men det kroatiska idiomet innehåller inget växtnamn

och de som består av helt olika komponenter. Antalet idiom för vilka det inte var möjligt att

hitta en motsvarighet i de tillgängliga ordböckerna är ganska stort, och till och med en falsk

vän hittades. Det här examensarbetet kan anses vara ett bidrag till ett ämne som inte har

undersökts tillräckligt vad gäller det svenska språket och som början på undersökning av

3 https://www.saob.se/artikel/?seek=kastanj&pz=1

15

svenska och kroatiska motsvarande idiom med växtnamn. Det kan kanske också fungera som

ett hjälpmedel då man översätter någon text som innehåller språkliga uttryck som annars är

svåra att översätta.

16

8. Litteratur

Anward, J. och Linell, P., 1976. Om lexikaliserade fraser i svenskan. Nysvenska studier:

tidskrift för svensk stil-och språkforskning, 55, s.77-119.

”Baza frazema hrvatskoga jezika” http://frazemi.ihjj.hr/

”Hrvatski jezični portal” https://hjp.znanje.hr/index.php?show=search

Luthman, H., 2002. Svenska idiom: 3.500 vardagsuttryck. Folkuniversitetets förlag.

Menac, A. et al., 2014. Hrvatski frazeološki rječnik. Zagreb: Naklada Ljevak

Novak Milić, J., 2005. „Oko, uho i nos u hrvatskim i švedskim frazemima “, Zagreb-Split:

Semantika prirodnog metajezika i jezika semantike, s.535-549.

Novoselec, Z., 2019. Frazeološke jedinice sa sastavnicom srce u hrvatskom i švedskom–

kulturni modeli i motivacija

Odenstedt, B., 1997. Växtnamn i svenska idiom. Aspekter på växtnamn. Dialekt-, ortnamns-

och folkminnesarkivet i Umeå, s. 53-62.

Skog-Södersved, M. & Malmqvist, A., 2007. Vad är ett idiom? Om definitioner, terminologi

och typologi. Översättningsteori, fackspråk och flerspråkighet. VAKKI-symposium XXVII,

Vasa 9.-10.2, s. 317-327

Sköldberg, E., 2004. Korten på bordet. Innehålls-och uttrycksmässig variation hos svenska

idiom. Göteborg: Styrelsen för Meijerbergs institut vid Göteborgs universitet

17

Sažetak

Kontrastivna analiza švedskih i hrvatskih fitonimnih idiomatskih izraza

Frazeologija je još uvijek nedovoljno razvijena disciplina u Švedskoj što se očituje u

ograničenom broju stručnih radova. U ovom se radu najprije izlaže teorija idiomatskih izraza.

Analizira se terminološki problem i što se misli pod pojmom idiomatski izraz. Pokazuju se

teškoće definiranja idiomatskog izraza te razgraničenja s ostalim frazeloškim jedinicama.

Prikazuje se frazeološka tipologija koju je razvila Emma Sköldberg. Nakon teorijskog dijela,

ovaj se rad bavi pronalaskom odgovarajućih idiomatskih ekvivalenata na hrvatskom švedskim

fitonimnim idiomatskim izrazima. Oni se raspoređuju u kategorije ovisno o tome imaju li

identičnu strukturu i značenje, sličnu strukturu i isto značenje, različit izraz, no isto značenje

ili različito značenje i isti izraz. Kao zasebna kategorija prezentira se velik broj švedskih

fitonimnih idiomatskih izraza koji nemaju svoj ekvivalent u hrvatskom. Ovim se radom želi

pridonijeti frazeologiji, disciplini koja nije snažno razvijena u Švedskoj te poslužiti kao

poticaj za daljnja istraživanja ekvivalenata švedskih i hrvatskih fitonimnih idiomatskih izraza.

Abstract

A contrastive analysis of Swedish and Croatian plant idioms

Phraseology is still an under-researched discipline in Sweden which is reflected in a limited

number of studies of Swedish phraselogical units. In this BA thesis, idioms are first discussed

in a theoretical perspective. Terminological difficulties are presented and definitions of the

term idiom are analyzed. Difficulties in defining idiom and its delimitation are pointed out.

The phraseological typology developed by Emma Sköldberg is presented. After the

theoretical part, an attempt is made to set up pairs consisting of Swedish plant idioms and

their Croatian idiomatic equivalents. They are divided into categories depending on whether

they have the same structure and meaning, similar structure and the same meaning, a different

composition coupled with the same meaning or, finally, a different meaning despite the same

composition. There is a large number of Swedish plant idioms that have no equivalent in

Croatian and they too are listed. This BA thesis attempts to contribute to a discipline that has

not been strongly developed in Sweden. It also hopes to provide as an incentive for further

research regarding equivalents in Swedish and Croatian of idiomatic equivalents containing

plant idioms.