psykisk ohälsa-vad är det? - karolinska...

Psykisk ohälsa- Vad är det?

Tidningsrubriker, ex.

� ”Försök förstå de som mår dåligt” (AB, 2009)

� ”Lindra din ångest med ny succemetod” (AB, 2009)

� ”Ökad psykisk ohälsa oroar” (DN, 2009)

� ”Självmordsförsök vanligt hos unga homosexuella.(DN, 2009)

� För mycket pengar gör dig inte lyckligare (Aftonbladet 2010)

� Din bebis kan lida av depression (Aftonbladet, 2010)

Hur mycket böcker som helst…

Internetsökningar

� Mental health: 42 000 000� Mental disorders: 13 700 000

�+ treatment: 15 400 000

Internet/ Tester och Terapier ex.

� Tester� Används inom psykiatrin

� Terapier�Ex. Panic center.Tester för paniksyndrom +

Kognitivbeteendeterapeutiskt 12-stegs program för ångeststörningar.

�Finns en mängd privata terapeuter- Skype, Chat �Huddinge sjukhus KBT-internetterapi

WHO fakta

� Ca. hälften av de psykiska sjukdomarna debuterar före 14 års ålder. Ca 20% av världens barn och ungdomar har psykiska sjukdomar eller problem, likartade i alla kulturer och länder. Trots detta har regioner med högst andel unga de sämsta psykiatriska resurserna. De flesta låg- till medelinkomst länder har bara 1 barnpsykiatriker per 4 miljoner människor.

WHO fakta forts.

� I genomsnitt så begår 800 000 personer självmord varje år, 86% av dem bor i låg- till medelinkomstländer. Mer än hälften är mellan 15-44 år. De högsta självmordstalen finns i de Östeuropiska länderna. Psykiska sjukdomar är den främsta orsaken och är oftast botbara tillstånd.

WHO fakta forts.

� Fördomar om psykiska sjukdomar hindrar människor från att söka vård. Det diskriminerar en redan utsatt grupp. Enl undersökningar tror många av oss att orsaken till psykiska sjukdomar är att ”viljan är sämre”. Stigman är högre i städer och bland de med högre utbildning.

I Stockholm?

� Största sjukdomsbördan. Mätt i DALYs� Disability Adjusted Life Years: Varje sjukdom/skada tilldelas ett

mått på sin svårighetsgrad och dödlighet. Detta tal, i kombination med problemets vanlighet, omvandlas till “förlorade friska år”.

I världen?

� Nr 1 DALYS hela världen 2010

Vad är psykisk hälsa?

� ”Ett tillstånd med gott välbefinnande där individen inser sin egen potential, klarar av livets normala stress, kan arbeta produktivt och kan göra en insats för sin omgivning.”/WHO

� Att en individ har förmågan att kunna älska och arbeta./Freud

Ännu en definition� Ett tillstånd hos den enskilde, som påverkas i ett kontinuerligt växelspel med omgivningen i livets olika situationer.

� Att kunna:�utveckla och hävda en egen identitet�upprätta och bibehålla sociala relationer

� Att ha: �tillgång till varierande psykiska förhållningssätt�medvetenhet om och tilltro till egna resurser/

Centrum för Folkhälsa 2003

Välbefinnande

Svagt positivt samband med gott välbefinnande

� Manligt kön� Ökande ålder� Socialt nätverk� God ekonomi – pengar relativt� Äktenskap/sambo� Fysisk aktivitet

Svagt negativt samband med gott välbefinnande

� Arbetslöshet� Problem i familjen under barndomen� Negativa livshändelser, ex mobbning � Problem i boendemiljö

Starkt samband med välbefinnande

� Personlighet� Ärftlighet- 50%

Vad är psykisk ohälsa?

� SOU - tre nivåer:1. Psykisk sjukdom/allvarlig psykisk störning.

Allvarlig avvikelse från det normala, ffa psykoser.

2. Psykisk störning. Lindrigare avvikelse enl. diagnossystem, ex depression.

3. Psykisk ohälsa

� Används ofta övergripande

Förekomst/Psykisk ohälsa

� Punktprevalens:

�Folkhälsoenkäten: 30 %�ULF: 20 -30 %

� Ökande problem ffa unga kvinnor- ev stagnering senaste åren

Befolkningsstudier av psykisk ohälsa

�Stora bortfall �Dyrt

� Stora grupper- många olika symtom- låga prevalenser var för sig

�Olika design� Vem som frågar� Administrationssätt� Instrument

Besvär med sömnen-ULF

Besvär med ängslan, oro eller ångest-ULF

Besvär med svår ängslan, oro eller ångest-ULF

Socialstyrelsesen, Folkhälsoraport 2009� ”Psykisk ohälsa är vanligt hos yngre kvinnor;

självmordsförsöken ökar”.

Hur ställer man psykiatriska diagnoser?

� DSM� ICD� Bygger på

�Symtombeskrivningar� Viss nivå� Viss tid

�Uteslutningskriterier�Inte på orsaker�I DSM IV: Social funktionsnedsättning

Mycket kritik….

� ”Psykiatriker är inte normala”

� ”Man kan inte ha en sexuell fantasi utan att få en diagnos”

� ”Är premenstruella besvär psykisk sjukdom?”

Registerstudier

�Slutenvård�Öppenvård�Sjukskrivning / Sjukpension� Läkemedelskonsumtion�Dödsorsaker

Antal personer/1000 inv�nare ≥≥≥≥ 18 �r

uppdelade p� nyttjande av

psykiatrisk v�rd

0

10

20

30

40

50

60

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

Susanne Wicks, PEP

Personer/ 1000 inv.

…V

…V + SV SV

PRIVAT

18-24 �r25-44 �r45-64 �r65-74 �r75-w �r

Befolkningsstudier psykisk sjukdom

� Stora bortfall� Dyrt� Många olika instrument- många olika diagnoser� Ofta 2-stegsförfarande: enkät - intervju� Etiska problem?

Ex. Befolkningsstudier psykisk sjukdom

� ECA studien: DSM-II 28.1%� PART-studien: DSM-IV 23.8%� Lundbystudien:

�Livstidsprevalens, före 60 år: � Män 43%� Kvinnor 73%

�Kvinnor>Män 15-65 år� >65 år Skillnaderna Utjämnas

Olika mätmetoder?

Skyddsfaktorer

� Fungerande copingstrategier� Gott formellt/informellt nätverk

Fysisk aktivitet

� Reducerar ängslan/oro/aggression/upplevd stress akut

� Ökar välbefinnandet akut och på längre sikt

� Ökar emotionell stabilitet på längre sikt

� Botar lätt till måttlig depression och ångest

� Minskar risken för återfall

Riskfaktorer?/Ur press

”Psyksjuk av mobilstressFick du många sms i går? Det kan vara därför du sov dåligt i natt. Forskare vid Göteborgs universitet har hittat ett samband mellan mobilanvändning och psykisk ohälsa.” (Aftonbladet, 2006)

”Din man kan göra dig sjuk! Ja, jag tror faktiskt på att den person man lever med kan göra en sjuk. Känner man sig inte älskad, sedd eller respekterad då blir man antingen psykiskt eller fysiskt sjuk utav det-eller både och.” (Expressen, 2007)

Riskfaktorer

� Barndom:�Genetisk sårbarhet�Hjärnskador�Uppväxtförhållanden�Oupptäckta speciella behov

”Jag vet att det gör ont, både inuti och utanpå. Mest inuti.

Jag vet att Du gråter mycket.

Jag vet att Du älskar din mamma och pappa och alltid kommer att göra det. De älskar Dig.

Ibland har också vuxna stora problem. De kanske också blev slagna när de var små.

Det viktiga är att Du kommer i håg att det inte är Ditt fel.

Det är inte Ditt fel.

Lyssna nu:

DET ÄR INTE DITT FEL. ”

Ungdomstid

�Alkohol/Drogmissbruk�Livshändelser, ex. mobbing�Dåligt socialt stöd�Låg utbildning�Oupptäckta speciella behov

Riskfaktorer forts.

� Ung vuxen:�Ekonomiska problem�Arbetslöshet�Möjlighet till eget liv-bostad�Negativa livshändelser�Socialt stöd�Narkotika/alkohol

Riskfaktorer forts.

� Vuxenliv:�Kroppslig sjukdom �Mediciner�Narkotika/Alkohol�Negativa livshändelser�Dåligt socialt stöd�Ekonomiska problem

Socioekonomiska faktorer!

� Ökar risken för insjuknande� Sämre prognos

� Ex:� Arbetslöshet � Socialt nätverk� Ekonomiska problem

Pressklipp

“Misstänkt mördare svårt psyksjukDen 27-årige mannen som knivmördade åttaårigeTobias Enroth i Norrahammar är svårt psykiskt sjuk. Det visar den rättspsykiatriska undersökningen.” (SvD)”Därför dödar de sina barnFallet Bobby fick stor uppmärksamhet i Sverige. Läkare: ”Mammorna hamnar i en form av psykos” (Aftonbladet, 2007)

Psykiskt sjuk = farlig?

� Under 1990-talet har kopplingen förstärkts hos allmänheten� Under en 10-årsperiod döms 2% av alla svenskar för våldsbrott

och 10% av de svårast psykiskt sjuka� Psykisk sjukdom hör ofta ihop med alkohol/droger, sociala

problem mm

Schizofreni/Psykos

� Förlorad verklighetsuppfattning:�Vanföreställningar�Hallucinationer�Tal�Beteende

Viktigt

� Tidig behandling� Psykosocialt stöd� Hem så snart som möjligt� Minska stigma� Samarbete socialtjänst-psykiatri� Kroppsliga sjukdomar (överdödlighet)

Pressklipp

“Eminem äter anti-depressiv medicinEminem har hamnat i en djup depression sedan hans bästa vän och bandkollega i D12, Proof, sköts till döds. Han är lika deprimerad som vem som helst skulle vara om de miste någon som stod dem så nära, säger rapstjärnans talesman.” (Expressen)

Depression

Minst 5 - två veckor � Nedstämdhet� Minskat intresse� Vikt/aptitstörningar� Sömnstörning � Psykomotorisk agitation / hämning� Svaghetskänsla / brist på energi

Depression forts.

� Känslor av värdelöshet / överdrivna eller obefogade skuldkänslor/ vanföreställningar

� Minskad tanke / koncentrationsförmåga� Återkommande tankar på döden, självmordstankar eller självmords-försök/planer

Viktigt

� Behandlingsbar sjukdom� Självmordsrisk� Intellektuell nedsättning� Beror inte på “svaghet i karaktären”

Kostnader för Depression33 -70 miljarder(Sobocki et al, 2006)

Pressklipp

“Så blev vi hjälpta med KBT för vår ångestLäsarna berättar om sina KBT-erfarenheter”“Internet kan bota din ångestSjälvhjälp via nätet fungerar lika bra som traditionell vård” (Aftonbladet, 2006)

Ångesttillstånd

�Inre känsla av intensiv oro + yttre symtom�Hjärtklappning, tremor, svettningar, kalla kårar, diarré, urin, hjärtkl, andnöd, overklighetskänsla mm.

�Olika syndrom beroende på vad paniken är kopplad till

Pressklipp

� “Pontare fast för rattfylla-Det var jättelite över”� “Alkohol fick Adriano att missa målet”

Alkohol/Droger

� 3 av följande inom en och samma 12 mån-period � Tolerans

� Öka mängden substans för att uppnå ökad effekt� Minskad effekt vid användning av samma mängd

Alkohol/Droger forts.

� Abstinens�Abstinenssymtom�Intagande av samma substans för att minska symtomen

� Substansen används i större mängd/under en längre period än vad man avsåg

Alkohol/Droger forts

� Önskan om/misslyckade försök att begränsa eller kontrollera substansbruket

� Mycket tid ägnas åt att få tag på substansen� Sociala /yrkes/fritids aktiviteter överges eller minskas

� Fortsatt bruk trots vetskap om fysiska/psykiska besvär

Prevention?

� Öka kunskapen-det går att bota!!!� Tolerans/fördomsfrihet/ta bort rädslan� Våga prata om det!� Ekonomi� Formellt nätverk� Mödravård

Många statliga publikationer

� Regeringskansliet: Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Analyser och förslag till åtgärder, SOU 2006:77

� Folkhälsoinstitutet: Socialt kapital och psykisk hälsa. 2007:5

� Socialstyrelsen: Folkhälsorapport, 2009. � Statistiska centralbyrån SCB. Ohälsa och sjukvård 1980–2005. Stockholm: 2006. Levnadsförhållanden rapport 113.