utbildning för hållbar utveckling på ... · chalmers lly030/lly040 teknikens vägar mot en...
Post on 10-Oct-2020
3 Views
Preview:
TRANSCRIPT
Chalmers LLY030/LLY040 Teknikens vägar mot en hållbar värld vt-11
Vårterminsprojekt inom Lärarlyftet
Utbildning för Hållbar utveckling på Naturvetenskapsprogrammet i Gy2011
- vad innebär det nya ämnet Hållbart samhälle?
StefanTörnblom Kursansvarigvåren2011: ItaiPanas Examinator: MagdalenaSvanström
Chalmers LLY030/LLY040 Teknikens vägar mot en hållbar värld vt-11
Vårterminsprojekt inom Lärarlyftet
2
Chalmers LLY030/LLY040 Teknikens vägar mot en hållbar värld vt-11
Vårterminsprojekt inom Lärarlyftet
3
- Innehållsförteckning
UTBILDNING FÖR HÅLLBAR UTVECKLING PÅ NATURVETENSKAPSPROGRAMMET I GY2011 ....................................................................................................................................................... 1
- VAD INNEBÄR DET NYA ÄMNET HÅLLBART SAMHÄLLE? .............................................................1
- INNEHÅLLSFÖRTECKNING .......................................................................................................... 3
LÄNKAR.......................................................................................................................................................... 3 INLEDNING .................................................................................................................................................... 4 SYFTE OCH METOD....................................................................................................................................... 5 RESULTAT ..................................................................................................................................................... 6 PERSPEKTIV PÅ HÅLLBAR UTVECKLING OCH UTBILDNING ........................................................................ 6 UTBILDNING FÖR HÅLLBAR UTVECKLING ................................................................................................10 VIKTIGA TANKEGÅNGAR INOM ESD..........................................................................................................13 HÅLLBAR UTVECKLING PÅ NATURVETENSKAPSPROGRAMMET I GY2011 ..............................................14 URCENTRALTINNEHÅLL....................................................................................................................................17 MILJÖSPÅRET I ÖREBRO – SÅ VILL VI GÖRA..............................................................................................18 EXEMPLET HÅLLBAR STAD – ÖREBRO VS STRALSUND............................................................................19 DISKUSSION.................................................................................................................................................21 PERSPEKTIV PÅ HÅLLBAR UTVECKLING OCH UTBILDNING ......................................................................21 UTBILDNING FÖR HÅLLBAR UTVECKLING .................................................................................................21 VIKTIGA TANKEGÅNGAR INOM ESD..........................................................................................................21 HÅLLBAR UTVECKLING PÅ NATURVETENSKAPSPROGRAMMET I GY2011 ..............................................22 MILJÖSPÅRET I ÖREBRO – SÅ VILL VI GÖRA..............................................................................................22 EXEMPLET HÅLLBAR STAD – ÖREBRO VS. STRALSUND ..........................................................................22 SLUTSATS.....................................................................................................................................................23 REFERENSER ...............................................................................................................................................24 BILDKÄLLOR ................................................................................................................................................24 BILAGOR......................................................................................................................................................25
Länkar FördensomvillvetamerommiljöinriktningenochdetkommandeMiljöspåretiÖrebro,besökvårhemsida:http://orebromiljo.wordpress.com/
Chalmers LLY030/LLY040 Teknikens vägar mot en hållbar värld vt-11
Vårterminsprojekt inom Lärarlyftet
4
Inledning IminterminsuppgiftkommerjagattbehandlaHållbarUtvecklingochUtbildningförHållbarUtveckling,medinriktningmotgymnasietochGy2011,dennyagymnasiereformen.JagharundermångaårarbetatmedmiljöundervisningpåNv‐programmet,förstmedMiljövårdsteknik,sedanmedMiljökunskapidenförstaversionenavLgy‐94ochsedanfrån2000meddenuvarandeämnenaMiljökunskap100pochMiljöpolitik50psomtillsammansmedKemiBochBiologiButgörmiljöinriktningenpåNv‐programmetidag.Itermins‐uppgiftenfrånhöstterminen2010,HållbarutvecklingpåNaturvetenskapsprogrammet‐elevensmöjlighettillfördjupningiGy2000ochGy20111framgår
En[…]skillnadmellandenförraochdenkommandegymnasieskolanärattnärmiljöinriktningenmedämnetMiljökunskapochkursernaMiljökunskap100poängochMiljöpolitik50poängavskaffatsharnuämnetHållbartsamhällemeddetrekursernaHållbartsamhällsbyggande100poäng,Miljö‐ochenergikunskap100poängochPolitikochhållbarutveckling100poängskapatsiTeknikprogrammet.DenyakursernaärvalbarasomfördjupningskurseriNaturvetenskapsprogrammet.
DeskillnadersomfinnsmellandebådaalternativenärotillräckligtutreddaochförattkunnaundervisaiämnetHållbartsamhällepådetnyaNa‐programmetiGy2011ärdetviktigtattundersökavilkaskillnadernaärochvaddeinnebäripraktikenigymnasieskolan.Vårteminensterminsarbetekommerattutgåfråndetsomgjordeshöstterminen2010ochbyggavidarepådetidedelarsomfinnsbehovaviochmeddetnyakursinnehållet.Detkandågällabådeinnehåll,metoderochtillämpningaripraktiken.DetkommerocksåattbehandlaolikaperspektivpåHållbarUtvecklingochsvenskochinternationellsynpåUtbildningförHållbarUtveckling(EducationforSustainableDevelopment–ESD).Dettidigarearbetetgåratthittapåhttp://orebromiljo.wordpress.comunderrubrikenGy2011ochMiljöspåret.
1 Törnblom, Stefan (2010): Hållbar utveckling på Naturvetenskapsprogrammet - elevens möjlighet till fördjupning i Gy2000 och Gy2011. Lärarlyftet Chalmers.
Paddling på Svartälven. Projektet Biologisk mångfald i svensk skog. Foto: Stefan Törnblom.
Chalmers LLY030/LLY040 Teknikens vägar mot en hållbar värld vt-11
Vårterminsprojekt inom Lärarlyftet
5
Syfte och metod SyftetmeddettaarbeteärattutredaskillnadernamellanattarbetaimiljövetenskappåNv‐programmet(iengelskspråkiglitteraturEnvironmentalEducation–EE)iGy2000,ochiUtbildningförHållbarUtveckling(iengelskspråkiglitteraturEducationforSustainableDevelopment–ESD)pånaturvetenskapsprogrammetiGy2011.JaghargjortnågranedslagiengelskspråkiglitteraturochidokumentfrånUNECEskommittéförESD(UnitedNationsEconomicCommissionforEuropeSteeringCommitteeonEducationforSustainableDevelopment)somfrämsthandlarommetoderochlärarkompetensförESD.FörattelevernasförkunskaperfrångemensammagymnasiekurserskaframgåkommerjagattkorttittapåinnehålletidekurserdekommeratthalästinnandeiårskurstvåkanbörjameddenvalbarakursenHållbartSamhälle.JagkommerlitenoggrannareattundersökainnehålletidenyakursernaiämnetHållbartSamhälleochsehurdetinnehålletkanblitillenundervisningipraktiken.Arbetetutgårfrånetttidigarehöstterminsarbete(Törnblom2010)därbegreppetHållbarutvecklingsynades,ochsärskiltdådenetiskadimensionenavHållbarutveckling.IdetarbetetjämfördejagocksådetnyanaturvetenskapsprogrammetmeddetäldreGy2000,närdetgällerelevensmöjlighetertillfördjupningiHållbarUtveckling.VissadelaravdetarbetetåterkommerhärkompletteratmedflerperspektivpåHållbarutveckling.IarbetetharjaganväntmigavtankekartorgjordaiprogrammetXmind. Frågeställningar
- Hursermanpåutbildningförhållbarutvecklingnationelltochinternationellt?- Hurkommerelevenattmötahållbarutvecklingiobligatoriskaochvalbarakurseri
Gy2011?- Hurserlämpligaarbetsområdenutsomtäckerkursinnehålletidenyakurserna?- HurkanvigöradettillundervisningiGy2011?
Vandring i bokskogen på Rügen, Mecklenburg-Vorpommern. Projektet Hållbar stad Örebro-Stralsund. Foto: Stefan Törnblom.
Chalmers LLY030/LLY040 Teknikens vägar mot en hållbar värld vt-11
Vårterminsprojekt inom Lärarlyftet
6
Bild 1. Ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling med ett rättviseperspektiv och ett intergenerationellt (över generationsgränsen) perspektiv. Bild: Ulrika Palme, Chalmers
Resultat
Perspektiv på Hållbar utveckling och utbildning ViktigabyggstenariHållbarUtveckling(HU)enligtFN:sdeklarationerär”enetikbyggdpåsolidaritet,jämlikhetochömsesidigrespektmellanmänniskor,länder,kulturerochgenerationer;detärutvecklingiharmonimednaturen,somtillfredställermänniskorsbehovutanattförsämraförutsättningarnaförkommandegenerationeratttillfredsställasinabehov”2(minöversättning).Meddenhärutgångspunktenräckerdetintemeddetklassiskamiljöperspektivetpåundervisningsomharvaritrådandeisvenskaskolorunder60‐,och70‐talen(Öhman&Östman2004;Öhman2008).IJohanÖhmanskapitelibokenValuesandDemocracyinEducationforSustainableDevelopmentbenämnerhandettaperspektivfaktabaserat.DenfrämstanackdelenmeddettaärenligtÖhmanattundervisningeninteresulterarihandlingskompetenshoseleven.MedtidenuppstodettbehovavattarbetamermedvärderingarochetikochmedÖhmansorduppstårennyselektivtraditionunder80‐talet3,somhankallarnormativ.Emellertidärintehellerdennainvändningsfri,denärinteutformadförattbehandladenstorakomplexitetsomuppstårnärflerperspektivochsvårafrågorskainlemmasiundervisningen.Dennormativatraditionengöranspråkpåattkunnahittalösningariforskningsomintealltid
finnsfärdiga,blandannateftersomallalösningarmåsteanpassastilllokalaochkulturellaförutsättningar.Dessutomuppstårriskenattundervisningenfårenkaraktäravpolitiskindoktrinering–”såhärskadutyckaochtänka”.ÖhmannämnerblandandraAndrewStablesvidUniversityofBathiEngland,somenforskaresomarbetatmeddehärfrågorna.Somettsvarpådessainvändningarförssedanenannanmöjligselektivtraditionfram,denpluralistiska,medenundervisningsompräglasavfriåsiktsbildningochsomutvecklarelevenshandlingskompetens.Härhandlardetmeraomatthittagemensammasvarpåvärderelateradefrågorgenomdiskussioneroch,ommöjligt,
konsensusbeslut.Genomdiskussioneravdethärslagetkanmanocksåfåmöjlighetatthanterafrågornasstorakomplexitet4.Riskenmeddennatradition,påpekarhan,blirdåiställetenrelativism,därallaåsikterärlikavärdaochlikamöjliga. 2 UNECE Committee on environmental policy (2011): Learning for the future: Competences in Education for Sustainable Development, Sixth meeting, ECE/CEP/AC.13/2011/6. Arbetsmaterial skickat av Magdalena Svanström. 3 Öhman, Johan och Östman, Leif (2004): Vad är utbildning för hållbar utveckling? Öhman, Johan och Östman, Leif , red: Hållbar utveckling i praktiken. Myndigheten för skolutveckling. Stockholm: Liber. 4 Öhman, Johan (2008): Environmental ethics and democratic responsibility – a pluralistic approach to ESD. Öhman, Johan red: Values and Democracy in Education for Sustainable Development s17-32. Malmö: Liber.
Chalmers LLY030/LLY040 Teknikens vägar mot en hållbar värld vt-11
Vårterminsprojekt inom Lärarlyftet
7
Miljöfrågor,ellerEE(EnvironmentalEducation),ärframföralltettekologisktperspektivpåHU(hållbarutveckling).Ibild1synsenfigurgjordavUlrikaPalmefrånChalmers.DetärenflerdimensionellbildavHUmedekologiskt,teknisktochekonomiskt,socialtochetiskthållbarutvecklingsomävenskatahänsyntillännuoföddagenerationer.Föratttahandomalladessamöjligaperspektivbehövsettmycketmedvetetuppläggavundervisningen.Förattbättrekunnahanteraochgöraenbildavallabegreppenochavkomplexitetenidetvi
skagöranärviskaparenpluralistiskundervisningförenförståelseavhållbarutvecklingharjagvaltattgöraettantaltankekartor(mind‐maps)iprogrammetXmindsomgårattförändramedutvecklingenavbegreppethållbarutvecklingunderdeårsomföljer.MycketavinspirationentilltankekartornakommerfrånFredrikGröndahlsochMagdalenaSvanströmsbok,Hållbarutveckling–enintroduktionföringenjörerochandraproblemlösare.StrukturernaitankekartornaärocksåettförsökattgöraenbildavämnetHållbart
samhällepådetnyaNa‐programmetiGy2011.Ovan(bild2)synsenkartasomvisarenmöjligindelningavHållbarUtvecklingisexperspektiv,ekologiskt,ekonomiskt,socialt,teknisktochvetenskapligtochetisktochpedagogisktperspektiv.
FörattläramigprogrammetXmindharjaganväntmigavskolverketsPIM‐sidor5därdetfinnsmycketinspirationatthämta.ProgrammetfungerarbådepåMacochWindows‐systemochfinnsiengratisversionsomärmycketintuitivochenkelattanvända.Ibild3synsnågraviktigabegreppinomekologiskthållbarutveckling.Jagkommerinteattkommenteraallabegreppenideolikakartorna,detfinnsinteutrymmefördethär.
5 http://www.pim.skolverket.se/xp/handledningar/larresurser/A/2/
Bild 3. Ekologiskt perspektiv på hållbar utveckling.
Bild 1. Olika perspektiv som kan ingå i det komplexa begreppet Hållbar utveckling. Illustration gjord i programmet Xmind.
Chalmers LLY030/LLY040 Teknikens vägar mot en hållbar värld vt-11
Vårterminsprojekt inom Lärarlyftet
8
Inästabild(bild4)synsnågrabegreppinomekonomiskthållbarutveckling.Denbågformadelinjenvisarkopplingarmellandetekologiskaochekonomiskaperspektivetpåhållbar
utveckling.Enkopplingsomärgrundläggandeförförståelsenavhållbarutvecklingärmellannaturresurser,ekosystemtjänster(somt.ex.pollineringellervattenreninginaturligakretslopp)ochproduktion/konsumtion.Ännuenkopplingärattknappastnågonekoturismkommertillutanbiologiskmångfald(sebild3).Häruppstårdettydligakonfliktermellanbevarandeochutnyttjandeochmellandenhärgenerationenochdekommande.Dåkommerolikapusselbitartillanvändningförattlösaolikaproblem(manbegränsardetmanserpåtilldetsomansesviktigtförjustdethärproblemet)ochmankanupptäcka
hurnäraknutnatillvarandradetekologiskaochdetekonomiskaperspektivetpåhållbarutvecklingär.
Ibild5synsendelavdebegreppsomärviktigainomdetsocialaperspektivetpåhållbarutveckling.NyckelbegreppochtemansomärviktigaförESDfinnst.ex.listadeiUNECEsdokumentfrånVilnius2005s4.Baraendelavdemfinnsmedhär.IettinformelltdokumentfrånOECD6harjagdocksettattderekommenderarattvissaavdehärbegreppenstuderasförstpåuniversitetsnivå(tertiarylevel).HärbehövsvidarediskussionerinomlärargruppenochblanddemsomintresserarsigförESD.Detsocialaperspektivetärinte
minstviktigtförbarnochurettbarnperspektiv,dåtrygghetochsäkerhet,tillgångpåutbildningochsjukvårdkanavgörahurlivetskagestaltasigförettbarnienfamiljmedsmåresurser.
6 http://www.unece.org/env/esd/inf.meeting.docs/EGonInd/8mtg/ESDCompetenciesOECD.pdf
Bild 4. Ekonomiskt perspektiv på hållbar utveckling.
Bild 5. Socialt perspektiv på hållbar utveckling.
Chalmers LLY030/LLY040 Teknikens vägar mot en hållbar värld vt-11
Vårterminsprojekt inom Lärarlyftet
9
Vidjämförelsermellanolikakulturerochländerkandessafaktorer,närresursernaärknappa,varamycketmeravgörandeförhurhållbarutvecklingserutänandrafaktorerochperspektiv.NärFredrikGröndahlochMagdalenaSvanströmskriveromHållbarutveckling(Gröndahl,Svanström,2010)nämnerdesystemtänkandesomettviktigtverktygförattförståhållbarutveckling.
Närmanprataromvilkakompetensersombehövsförattmanskakunnaverkaförenhållbarsamhällsutvecklingbrukarmannämnaattdetkrävsenhelhetssynochenförmågaatthanteradenkomplexitetsomuppstårnärmanskaförsökaförståkonsekvensernaavolikavalmanstårinför.Systemtänkandeärettredskapnärdetgällerattförståochbedömahurolikahandlingar,beslutellerandratyperavförändringariettsystempåverkartillståndetiomgivningenochinnebärenförståelseförhurolikakomponenterutgördelariettstörresystem,därhelhetenkanhaegenskapersomintesynsidelarna.(GröndahlochSvanströmkap.5s161)
Förettsådantarbetefinnsfleraverktygsomt.ex.materialbalanser,materialflödesanalyser,ekologiskafotavtryck,livscykelanalyser,multikriterieanalyser,kausaldiagrammedflera.Attkonstruerademkräveroftastväldigtmyckettidochansträngning,menattanvändasigav
demförattförståsystemochkunnadiskuteraochdraslutsatseromdemärfulltmöjligtigymnasieskolan.Ibild6synsnågrabegreppsomärviktigainomdettekniskt/vetenskapligaperspektivet.IdenyakursernaiämnetHållbartSamhällefinnsfleraavdessaverktygomnämnda.Bristenpåsystemtänkandeärettproblemisamhälletdärkortsiktigabeslututanhelhetssynpräglarpolitikochsamhälle7.Förattuppnåetthållbartsamhällemåstedettaperspektivutvecklasinomgymnasieskolan,intebarafördemsomväljertillvaletHållbart
samhälleutanförallaeleverigymnasieskolan.Detbetyderattmångalärareiolikaämnenmåstekunnaanvändasigavsystemtänkandeochverktygfördetigymnasieskolan.
7 Svanström, Magdalena och Gröndahl, Fredrik (2010): Hållbar utveckling – en introduktion för ingenjörer och andra problemlösare. s162
Bild 6. Tekniskt och vetenskapligt perspektiv på hållbar utveckling.
Chalmers LLY030/LLY040 Teknikens vägar mot en hållbar värld vt-11
Vårterminsprojekt inom Lärarlyftet
10
AnitaFermsgymnasieutredningFramtidsvägen–enreformeradgymnasieskolasomtillstordellegattillgrundfördennyagymnasiereformenGy2011ärnärdetgällerHållbarutvecklingtillstordelredanomodern8.FörNa‐programmetbetyderdett.ex.attdettvärvetenskapligaelementetsomvartydligtiNaturkunskapAidentidigaregymnasieskolanförsvinnerochersättsavskrivningaromhållbarutvecklingifleraolikakurser.Ettuppläggsomgörattviåterfalleristuprörstänkandeominteettmycketmedvetetarbetegörsförattimplementerabegreppethållbarutvecklinggenomlärarfortbildningochlärarutbildningsreformer.
Detetiskaperspektivet(bild7)påhållbarutvecklingärkanskemindretydligtännågraavdeandramenintemindreviktigt.IsittöppningsanförandetillWorldConferenceontheChangingAtmosphere1988efterlysteGroHarlemBrundtland”anewholisticethic”(Stenmark2000,s133).Någonsådanetikharintekommittill,vilketkanvaraenavorsakernatillvarförKöpenhamnsmötetomklimatpolitikenidecember2009intekundeenasomnågotbindandeavtal.Denhållbarautvecklingensetikärenantropocentrisketik,dockintedentraditionellaformenutanenholistiskantropocentrisk
etiksomtarhänsyntillbehovenhosallamänniskoridennuvarandegenerationenochidekommandegenerationernaietthundraårsperspektiv(Stenmark2000).Vissaställningstagandenkandockinteheltförklarasmeddennaetikutankanbättreförklarasmedensvagbiocentrisketiksomtarhänsyntillallavarelsersbehov,dockiförstahandmänniskans.Utaninslagavbiocentrisketikgårdetenligtminmeninginteattförklaraallaformeravnaturskyddochartbevarandet.ex.
Utbildning för Hållbar Utveckling IAgenda21kapitel36frånvärldsmötetommiljöiRio1992slåsfastatt
utbildningäravgörandeförattfrämjaenhållbarutvecklingochförbättramänniskorsförmågaattlösamiljö‐ochresursproblem.
8 Regeringskansliet (2008): Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola. SOU 2008:27. Stockholm, Fritzes. Vid en sökning i dokumentet ser man att inga resonemang förs om Hållbar utveckling på de 668 sidorna annat än på sidan 516 i samband med teknikprogrammet. Hållbar/-t: s306, s358, s512, s516 (3), s663. Två av träffarna är referenser. Agenda 21, Baltic 21E, Hagadeklarationen och sustainable får inga träffar alls!
Bild 7. Etiskt perspektiv på hållbar utveckling.
Chalmers LLY030/LLY040 Teknikens vägar mot en hållbar värld vt-11
Vårterminsprojekt inom Lärarlyftet
11
IAgenda21skrevsocksåomenläroplansöversynsomskullesyftatillattintegrerafrågorommiljöochutveckling.Däruttrycksdetattregeringarbörarbetaomläroplanerinomentreårsperiod(senast1995)förattinbegripahållbarutveckling.IöverenskommelsenAgenda21förutbildningförhållbarutvecklingiÖstersjöområdet‐Baltic21E9från2002,ocksåkalladHagadeklarationensägs:
[…]villviföreslåatthållbarutvecklingblirettavdehuvudsakligamålenförhelautbildningssystemet,bådeformellochicke‐formellutbildning,frånförskolaviagrundskola,gymnasieskolaochkommunalvuxenutbildningtillhögreutbildningochfolkbildning.Måletskallinkluderasiallaläroplaner(minförstärkning)ellermotsvarandedokumentberoendepåutbildningsnivå,ochkursplanersamtutgöraendeliettlivslångtochlivsvittlärande.Detskallintegrerasiexisterandeämnenochdisciplinermenocksåutvecklassomspeciellakurser.Detinbördessamspeletmellannaturvetenskapochsamhällsvetenskapmåstestärkas(s7).
Härstärks”bör”från1992(Agenda21kapitel36punkt5svensköversättning),till”skall”iBaltic21E,somdåblirenbindandeöverenskommelseomUtbildningförHållbarUtveckling,ettbegreppsomkanförkortasUHUmensomjagidennarapportbenämnerESD.Litesenareisammadokumentfinnskonkretiseratförskolväsendet,vilkaåtgärdersomskagöraspåvarjeskola(s11).
Målförskolan(förskolanochdetoffentligaskolväsendet)Allaeleverskallhakompetens,värderingarochfärdigheterförattkunnavaraaktiva,demokratiskaochansvarsfullamedborgareochförattkunnafattaegnabeslutliksomförattkunnadeltaibeslutinomolikanivåerisamhälletförattskapaetthållbartsamhälle.Eleveniyrkesutbildningskallocksåhafärdigheterochkompetensrelevantaförsittframtidaarbetsliv.Dettaförutsätterföljande:•lagar,förordningar,läro‐ochkursplanerinkluderarutbildningförhållbar utveckling,•utbildningförhållbarutvecklingingåriordinarieskolarbeteochutgörgrundenför detdagligalivetiskolan,•lärarnaharrelevantkompetensattinkluderahållbarutvecklingisinundervisning,•ändamålsenligametoderanvändsiundervisningenochenskolmiljöutformadsomärpositivtillhållbarutveckling(minförstärkning).
FörattlevaupptilldethärkrävsstorasatsningarpåESDinomhelaskolväsendet,mensärskiltpålägrestadierupptillochmedgymnasietdärdetännuärheltotillräckligt(primaryochsecondarylevels).Påuniversitetsnivånärsatsningenenligtminaerfarenheterlitetydligare. 9 Regeringskansliet, Utbildningsdepartementet (2002): Agenda 21 för utbildning för hållbar utveckling i Östersjöområdet – Baltic 21E. Stockholm.
Chalmers LLY030/LLY040 Teknikens vägar mot en hållbar värld vt-11
Vårterminsprojekt inom Lärarlyftet
12
UNECEsCommitteeonEnvironmentalPolicyskriver10attUNECEframtillnukoncentreratsittarbetepåattintegrerahållbarhetsperspektiviläroplanerochlärarutbildning.
However,ESDinvolvesentirelynewapproachestoteachingandlearning,andgoodpracticesonthisaspect,whichisavitalcomponentofcompetencesinESDintheeducationsector,arealmostnon‐existent11.
IdokumentetbenämntLearningforthefuture:CompetencesinEducationforSustainableDevelopmentbeskriverUNECEocksåatthållbarhetärenprocessdärsvarenpåfrågornakanskiljaberoendepåvarochnärfråganbesvaras,attdetärettlärandesompågårdärlösningarnakommerattskiftaövertid(UNECE2011,s2).
Detärlättareattbeskrivahurdethållbarasamhälletserutänattbeskrivavägendit.Vägentilletthållbartsamhällegårgenomotaligasmåochstorabeslutavenskilda,företag,politikerochintresseorganisationersomursinaolikaperspektivintealltidkommerframtillsammabeslut
ellerensvillföljasammaväg.Detsomverkarrationellturprivatpersonenssynvinkeläroftainteförenligtmedsamhälletsintresseochdärförmåstesamhälletmedstyrmedelgörasåattprivatpersonersbeslutblirförenligamedsamhällsintresset.Medtidochalltbättreteknikutvecklingkommerandravägarattblimöjligaändesomstårtillbudsjustnu.ESDhandlarmycketomlivslångtlärande12ochomattviinteännuvethursamhälletskaomvandlastill
hållbarhet.Komplexitetenidettakräveravutbildningförhållbarutvecklingjustattdenkanhanteraosäkerhetochstorkomplexitet13.UtbildningförHållbarutvecklingbehöverkunnahanteraolikaperspektivsamtidigtochkunnageenhandlingskompetenstilleleven/medborgaren.
Samtidigtsomutbildningförhållbarutveckling(ESD)ökarmedvetandetomkomplexitetenochdetdynamiskaelementetifrågoromhållbarutveckling,spelar
10 UNECE Committee on environmental policy (2008): How do teachers teach sustainable development? – a panel on competence in ESD in the education sector. Third meeting, ECE/CEP/AC.13/2008/7 19 March 2008. s3. 11 Ibid. s3. 12 Gough, Stephen och Scott, William (2003): Sustainable development and learning. Framing the issues. London: Routledge. s1. 13 Ibid. s37.
”Kolossen i Prora”, Hitlers bild av Hållbar Utveckling för det tredje riket. Projektet Hållbar Stad Örebro-Stralsund. Foto: Stefan Törnblom.
Chalmers LLY030/LLY040 Teknikens vägar mot en hållbar värld vt-11
Vårterminsprojekt inom Lärarlyftet
13
detocksåennyckelrolliattgörahållbarutvecklingbegripligochkonkret.ESDhjälpertillbådemedattutvecklaförmågantillkritiskreflektionochsystemisktochframtidstänkande,såvälsomattgemotivtillhandlingarsomverkarförhållbarutveckling(minöversättning)(UNECE2011,s2).
Avdetföljerattutbildningsväsendetmåsteföljamedidenhärprocessenförattintehjälpatillattöverföragamlalösningartillungamänniskoristortbehovavatthittaandranyaresynsättochlösningarpåproblemändetidigaregenerationernaanväntsigav.
DemenarocksåattimplementeringenavESDiskolanavstannatibristpåkompetenshoslärare,lärarutbildare,rektorerochbeslutsfattareiutbildningssektorn.Enviktigkomponentidetta,menarUNECE,ärattutbildaremåsteavlägsnasigfrånattbarameddelakunskaptillattarbetamedproblemochmedlösningartilldeproblemen.Fördettabehövsnyakompetenserinombl.a.systemtänkande,visionärttänkande,arbetemedmångaolikaperspektivochinomproblemlösning14.Dessutom,menarUNECEkrävsnykompetensinombedömningochskolutveckling.
Viktiga tankegångar inom ESD Enviktigslutsatsavdensammanställningavnödvändigakompetenser(förlärare)som
UNECEgjortärattalladessakompetenserknappastfinnshosnågonindividutanattdetsnararehandlaromkollektivkompetens15ochsamarbete.Bild8visarnågrabegreppsomkännetecknarESD.Kompetensavdethärslagetkräverenlärandeprocessochärintekunskapsomärlämpligvarkenförföreläsningellerfördialogpedagogik.Dettagällernaturligtvisvaresigdenlärandeärskolelev,lärarstudentellerlärareifortbildning.Attskaffasigenhandlings‐kompetensinomdet
14 UNECE Committee on environmental policy (2008): How do teachers teach sustainable development? – a panel on competence in ESD in the education sector. Third meeting, ECE/CEP/AC.13/2008/7 19 March 2008. s3. 15 Ibid. s4.
Bild 8. Pedagogiskt perspektiv på hållbar utveckling.
Chalmers LLY030/LLY040 Teknikens vägar mot en hållbar värld vt-11
Vårterminsprojekt inom Lärarlyftet
14
härområdetlämparsigtroligenvälfördensvenskaformenavläroplanmedmålstyrningdärkompetenserochinnehållkankompletteravarandra.Attbyggauppettlärandesomställerkravpåochutmanardenlärandeochlederframtilldethärslagetavkomplexakompetenserkräverettnoggrantvalavochutformningavuppgifter.DethärställerkravpålärareattutvecklaettlärandesomUNECEbeskriversom”interdisciplinarythinkingandteachingaswellascommunicationandprojectmanagement”16,ettslagavlärandesominteallalärareärbekvämamedochsomställerstorakravpålärareattvågaexperimenteraochgåutanförsinagränser.PåUNECEshemsidahttp://www.unece.org/env/esd/SC.EGC.htmfinnsdokumentsomytterligareutvecklarvilkakompetenserlärarebehöverhamedsigförattkunnagenomföraenbraundervisningiESD.FörattkunnaintegreraESDiutbildningssektornkrävsattmanfokuserarpåhållbarutvecklingsomettämne,menarUNECE.BästverkanavinsattaresursertrormannåsgenomenförändringavlärarutbildningarnasåattlärarstudenternafårutvecklakompetenserinomESD.HärundrarjaghurmantänktinomGy2011därintehållbarutvecklingfåttnågonframträdandeplatsidestudieförberedandeprogrammen.
Hållbar utveckling på Naturvetenskapsprogrammet i Gy2011 ExamensmålenförNa‐programmetinnehållerföljandeskrivning:
Utbildningenskageförståelseavhurnaturvetenskapochsamhällsutvecklingömsesidigtharpåverkatochpåverkarvarandraochsärskiltbelysanaturvetenskapensrollifrågoromhållbarutveckling(ExamensmålenförNa‐programmets1).
Hur”belysanaturvetenskapensrollinomhållbarutveckling”skatolkasvetjaginte.Mendetgerutrymmeförenbegränsadtolkningavuppdraget,alltsåinteattt.ex.geelevenhandlingsberedskapinomhållbarutveckling,somskullevaraettmeruppfordrandeuppdrag.Härnedanföljerkortautdragurdekursersomskagebidragtillelevensförståelseavbegreppinomhållbarutveckling.KursernajagvaltutärBiologi1,Fysik1,Kemi1ochSamhällskunskap1b.Biologi1,100poängKurskod:BIOBIO01
Endastinomkursmomentetekologifinnsnågontydligskrivningomekologiskthållbarutvecklingikursenbiologi.Dockfinnsfleraandrabegreppsomärcentralainomhållbarutvecklingsomt.ex.ekosystemtjänster.Underrubrikenkaraktärocharbetsmetoderfinnshållbarutvecklingomnämntsomexempelpåvadmankanväljaattgöra.
16 UNECE Committee on environmental policy (2008): How do teachers teach sustainable development? – a panel on competence in ESD in the education sector. Third meeting, ECE/CEP/AC.13/2008/7 19 March 2008. s3.
Chalmers LLY030/LLY040 Teknikens vägar mot en hållbar värld vt-11
Vårterminsprojekt inom Lärarlyftet
15
Ekologi
• Ekosystemensstrukturochdynamik.Energiflödenochkretsloppavmateriasamtekosystemtjänster.
• Naturligaochavmänniskanorsakadestörningariekosystemmedkopplingtillfrågorombärkraftochbiologiskmångfald.
• Populationersstorlek,samhällensartrikedomochartsammansättningsamtfaktorersompåverkardetta.
• Ekologiskthållbarutvecklinglokaltochglobaltsamtolikasättattbidratilldetta.
Biologinskaraktärocharbetsmetoder
• Vadsomkännetecknarennaturvetenskapligfrågeställning.• Modellerochteoriersomförenklingaravverkligheten.Hurdeförändrasövertid.• Detexperimentellaarbetetsbetydelseföratttesta,omvärderaochreviderahypoteser,
teorierochmodeller.• Avgränsningarochstudieravproblemochfrågormedhjälpavbiologiskaresonemang.• Planeringochgenomförandeavfältstudier,experimentochobservationersamtformulering
ochprövningavhypoteserisambandmeddessa.• Utvärderingavresultatochslutsatsergenomanalysavmetodval,arbetsprocessochfelkällor.• Fältstudierochundersökningarinomekologiinklusiveanvändningavmodernutrustning.
Simuleringavevolutionäramekanismer,tillexempelnaturligturval.Hurmanidentifierarorganismer.Mikroskoperingvidtillexempelstudieravcellerellercelldelning.
• Bearbetningavbiologiskadatamedenklastatistiskametoder.• Användningavgenetiskadataförstudieravbiologiskasammanhang.• Ställningstagandeisamhällsfrågorutifrånbiologiskaförklaringsmodeller,tillexempel
frågoromhållbarutveckling.
Fysik1,150poängKurskod:FYSFYS01
IkursmomentetEnergiochenergiresurserfinnshållbartsamhällenämnt.Iämnetssyftesynsocksåtydligtattelevenskafåmedsigfysikensbetydelseförenhållbarutveckling.Underrubrikenfysikenskaraktärnedan,tashållbarutvecklingsomexempelpåställningstagandenisamhällsfrågorsomutgårfrånfysikensförklaringsmodeller.
Energiochenergiresurser
• Arbete,effekt,potentiellenergiochrörelseenergiförattbeskrivaolikaenergiformer:mekanisk,termisk,elektriskochkemiskenergisamtstrålnings‐ochkärnenergi.
• Energiprincipen,entropiochverkningsgradförattbeskrivaenergiomvandling,energikvalitetochenergilagring.
• Termiskenergi:inreenergi,värmekapacitet,värmetransport,temperaturochfasomvandlingar.
• Elektriskenergi:elektriskladdning,fältstyrka,potential,spänning,strömochresistans.• Kärnenergi:atomkärnansstrukturochbindningsenergi,denstarkakraften,massa‐
energiekvivalensen,kärnreaktioner,fissionochfusion.• Energiresurserochenergianvändningföretthållbartsamhälle.
Chalmers LLY030/LLY040 Teknikens vägar mot en hållbar värld vt-11
Vårterminsprojekt inom Lärarlyftet
16
Fysikenskaraktär,arbetssättochmatematiskametoder
• Vadsomkännetecknarennaturvetenskapligfrågeställning.• Hurmodellerochteorierutgörförenklingaravverklighetenochkanförändrasövertid.• Detexperimentellaarbetetsbetydelseföratttesta,omvärderaochreviderahypoteser,
teorierochmodeller.• Avgränsningochstudieravproblemmedhjälpavfysikaliskaresonemangochmatematisk
modelleringinnefattandelinjäraekvationer,potens‐ochexponentialekvationer,funktionerochgrafersamttrigonometriochvektorer.
• Planeringochgenomförandeavexperimentellaundersökningarochobservationersamtformuleringochprövningavhypoteserisambandmeddessa.
• Bearbetningochutvärderingavdataochresultatmedhjälpavanalysavgrafer,enhetsanalysochstorleksuppskattningar.
• Utvärderingavresultatochslutsatsergenomanalysavmetodval,arbetsprocessochfelkällor.• Ställningstagandenisamhällsfrågorutifrånfysikaliskaförklaringsmodeller,tillexempel
frågoromhållbarutveckling.
Kemi1,100poängKurskod:KEMKEM01
IkursenKemi1finnshållbarutvecklingendastomnämntunderrubrikenkaraktärocharbetssättvilketkantolkassomattdetärfysikochbiologitillsammanssomfårhuvudansvaretförattskolanleverupptillexamensmåletomhållbarutveckling(sesidan14).
Keminskaraktärocharbetssätt
• Vadsomkännetecknarennaturvetenskapligfrågeställning.• Modellerochteoriersomförenklingaravverkligheten.Hurmodellerochteorierkan
förändrasövertid.• Hurproblemochfrågoravgränsasochstuderasmedhjälpavkemiskaresonemang.• Detexperimentellaarbetetsbetydelseföratttesta,omvärderaochreviderahypoteser,
teorierochmodeller.• Planeringochgenomförandeavexperimentsamtformuleringochprövningavhypoteseri
sambandmeddessa.• Utvärderingavresultatochslutsatsergenomanalysavmetodval,arbetsprocessochfelkällor.• Ställningstagandeisamhällsfrågorutifrånkemiskamodeller,tillexempelfrågorom
hållbarutveckling.
Samhällskunskap1b,100poängKurskod:SAMSAM01b
KursenärgemensamförallaeleverpåNa‐programmet.Isyftetförämnetsamhällskunskapfinnsskrivningaromolikaperspektivpåvärldenochsamhälletochblanddemnämnshållbarutveckling”..skaundervisningenbehandlafrågorsomberörmakt,genus,konflikterochsamarbeten,kultur,fördelningavresursersamthållbarutveckling.17”Ikursenfinnshållbarutvecklingmedicentraltinnehållmedkopplingtillresursfrågorochjämställdhet.
17Skolverkets hemsida (20110606): http://www.skolverket.se/sb/d/3414
Chalmers LLY030/LLY040 Teknikens vägar mot en hållbar värld vt-11
Vårterminsprojekt inom Lärarlyftet
17
UrCentraltinnehåll
Undervisningenikursenskabehandlaföljandecentralainnehåll:
• DemokratiochpolitikpålokalochnationellnivåsamtinomEUochpåannaninternationellnivå.Medborgarnasmöjligheterattpåverkapolitiskabeslutpådeolikanivåerna.Politiskaideologierochderaskopplingtillsamhällsbyggande.
• Mänskligafri‐ochrättigheteriettnutidaochhistorisktperspektiv.• Gruppersochindividersidentitet,relationerochsocialalivsvillkormedutgångspunktiatt
människorgrupperasutifrånkategoriersomskaparbådegemenskapochutanförskap,över‐ochunderordning.Centralakategorierärgenus,sexualitet,normalitet,nationalitet,religion,etnicitetochklass.
• Samhällsekonomi,tillexempelekonomiskastrukturerochflödeniSverigeochinternationellt.Försörjning,resursanvändningochresursfördelningutifrånolikaförutsättningarochmedkopplingtilljämställdhetochhållbarutveckling(minförstärkning).
HållbarutvecklingingårihögregradikursenSamhällskunskap2somgespåinriktningenNaturvetenskapochsamhälle.IinriktningeningårocksåGeografi1därhållbarutvecklingärettgenomgåendetema.Dessabådakursernårendastdeeleversomvaltinriktningen.Dethärbetydersammantagetattenstordelavansvaretförattallaeleverpå
naturvetenskapsprogrammetskafåenbraundervisningiHållbarutvecklingpåennaturvetenskapliggrundfrämstvilarpåfysik‐ochbiologilärareisamarbete.
DeendakursernasomisigkangegymnasieeleveretthelhetsperspektivpåhållbarutvecklingärkursernaiämnetHållbartsamhälle,somviiÖrebroarbetarpåattutvecklaförNa‐programmet.
Besök på avfallsbolaget i Stralsunds stad. Chefen Frau Waschki tar emot. Projektet Hållbar Stad Örebro-Stralsund. Foto: Stefan Törnblom
Chalmers LLY030/LLY040 Teknikens vägar mot en hållbar värld vt-11
Vårterminsprojekt inom Lärarlyftet
18
Miljöspåret i Örebro – så vill vi göra FörattkunnafortsättaattutvecklaossiESDiÖrebrovillvigåfråndentidigareMiljöinriktningentillattinrättaMiljöspåret.Ietttidigarearbete(Törnblom2010)framgåratt
EnannanskillnadmellandenförraochdenkommandegymnasieskolanärattnärmiljöinriktningenmedämnetMiljökunskapochkursernaMiljökunskap100poängochMiljöpolitik50poängavskaffatsharnuämnetHållbartsamhällemeddetrekursernaHållbartsamhällsbyggande100poäng,Miljö‐ochenergikunskap100poängochPolitikochhållbarutveckling100poängskapatsiTeknikprogrammet.DenyakursernaärvalbarasomfördjupningskurseriNaturvetenskapsprogrammet.Enjämförelsemellankursplanernafördetidigarekursernaochämnesplanernafördekursersomnuinrättasvisarattdenyakursersombästmotsvarardebådakursernaimiljöinriktningenärdebådasenare,Miljö‐ochenergikunskapochPolitikochhållbarutveckling.Dettaeftersomdetgesutrymmeförstudieruteinaturenochförattanläggaandraetiskaperspektivändetholistisktantropocentriska.
Detfinnsenheldelsomärliktdebådatidigarekursernameninnehålletärocksåbredarepåflerapunkter.DetärdockenstorskillnadiprogramstrukturensomgörattMiljöspåretkommerattkonkurrerapåettannatsättmedandravalsomelevernavillgöra.Antaletmöjligavalbaraprogramfördjupningskurserärstortochmångaolikaintressenhoselevernaskatillgodoses.Ensaksompåverkarelevernasvalmycketmeränderasintressenärsystemetmedmeritpoängförvissakursersomgördetnödvändigtfördematttaktikväljaförattkommainpådeuniversitetsutbildningardevill.ExempelpåinnehållidebådanyakursernaiämnetHållbartsamhällesespånästasidaiutdrag18(seocksåbilaga1och2).EftersomkursernatillhörTeknikprogrammetärinslagetavteknik‐ochenergitillämpningarstörreändetvaritpåmiljöinriktningen.UrcentraltinnehållförMiljö‐ochenergikunskap,HÅLMIJ0,100p
- Ekosystemensstruktur,dynamikochbärkraftsamtbetydelsenavbiologiskmångfald.
- Naturligaekologiskasystemsominspirationförteknikutveckling,tillexempelartificiellfotosyntes.
- Miljöhotochutmaningardärlivsstilensochbehovenskonsekvenserspeglasgenomattmantillexempelanvänderekologiskafotavtryck.
- Naturligaochavmänniskanskapadekretsloppsamtkretsloppssamhälletsorganisation.- Samhälletsstyrmedelochmålpålokal,regional,nationellochinternationellnivåmed
kopplingtillmiljö‐ochenergifrågor.- Miljörelateradeverktygförstyrningochbedömning,tillexempellivscykelanalys,
miljöcertifiering,miljömärkningochgrönacertifikat.- Förnybaraochickeförnybaraenergikällorsamtderasursprungochanvändbarhet.- Energi‐ochresursanvändningisambandmedlivsmedel,boende,transporterochövrig
konsumtion.
18 Skolverkets hemsida (2011-03-08): http://www.skolverket.se/sb/d/4168/a/23357/func/amnesplan/subjectId/H%C5L/titleId/H%E5llbart%20samh%E4lle
Chalmers LLY030/LLY040 Teknikens vägar mot en hållbar värld vt-11
Vårterminsprojekt inom Lärarlyftet
19
- Produktionavbränslensamtenergiomvandlingarinklusivedistributions‐,reningsochavfallslösningar.
- Energi‐ochresurseffektiviseringmedhjälpavtillexempelmätteknik,materialvalochandratekniskalösningar.
- Energiprincipen,energikvalitetochverkningsgradsamtfysikaliskaochkemiskaberäkningarochresonemang.
- Hurenkonsekvensanalysavolikahandlingsalternativutförs,tillexempelmedutgångspunktisäkerhetstänkande,genusfrågorelleretiskaresonemang.
UrcentraltinnehållförPolitikochhållbarutveckling,HÅLPOL0,100p
- Miljöhotochpolitiskautmaningarspegladegenomtillexempelekologiskafotavtryck.- Samhälletsstyrmedelochmålpålokal,regional,nationellochinternationellnivåsamthurde
användsisambandmedfrågoromenhållbaranvändningavnaturresurser.- Olikametoderförmiljövärdering,tillexempelnärmyndighetergenomför
samhällsekonomiskakonsekvensanalyser.- Svenskocheuropeiskmiljölagstiftningsamtinternationellakonventioneroch
överenskommelsermedkopplingartillhållbarutveckling.- DenpolitiskabeslutsprocesseninomområdethållbarutvecklingiSverigeochinomEU.- Miljöpolitiskaintressekonflikter,fråndåtidtillnutidochlokalttillglobalt.- Intresseorganisationerinomområdethållbarutveckling,derasarbeteochpåverkanpåden
politiskaagendanfrånlokaltillglobalnivå.- Etiskavärderingarochövervägandenisambandmedpolitiskabeslut.
IBilaga1och2finnsbildersomskildrarpåvilkasättsomdenyakursernaskiljersigfråndetidigare.Ibilaga3synsnågraförslagpåframtidaprojekt.Jagväljerpågrundavutrymmesskälattintediskuteradetvidarehär.
Exemplet Hållbar Stad – Örebro vs Stralsund Sedan2003harvivartannatårrestmedvåraelevertillStralsundinorradelenavföredettaÖsttyskland,idelstatenMecklenburg‐Vorpommern,förattstuderaHållbarStadochförattelevernaskafåjämförasinhemstadÖrebromedStralsund.StralsundärtrotssinnärhettillSverigeganskaannorlundaochettmycketbrajämförelseobjekttillÖrebro.Detärexempelpåentätstad,medenmycketgammalstadskärna.Stadenharvaritmedomflerabelägringaravolikaarmeér
ochvaritsvenskfrån1648till1815.Sedan2002ärstadenmedUNESCOsvärldsarvslista.
Kolossen i Prora. Hitlers tanke om hållbar utveckling, Kraft durch Freude. En tänkvärd plats att besöka. Projektet Hållbar Stad Örebro- Stralsund. Foto: Stefan Törnblom.
Chalmers LLY030/LLY040 Teknikens vägar mot en hållbar värld vt-11
Vårterminsprojekt inom Lärarlyftet
20
EfterkrigetkomRödaArménochsedanhamnadestadenbakomjärnridåniÖsttyskland.EfterdieWende(vändpunkten;återföreningenmedVästtyskland1989‐90)harandraspråketiskolornabyttsfrånattvararyskatillengelskaochmycketharförändrats.StadensekonomiärdåligpågrundavattmångaflyttattillvästraTysklandocharbetslöshetenärhög.
ElevernasuppdragäratthittaettnyckeltalochmätaHållbarStadsutvecklinggenomenmätningsomdegenomförpåsåbrasättsommöjligtidebådastäderna.Attgöradethärigruppmedhandledningavosstrelärareärenmycketkrävandeuppgiftsomkräverattmankanenasilångadiskussioner,analyserasamhällssystemochhittamönster,likheterochskillnaderdärallapåverkandefaktorermåstevägasin.Nyckeltaletbliroftaen
kombinationavkvalitativochkvantitativanalysdärenmultikriterieanalysanvändsförattkommaframtillettmätetalförjämförelsen.Dethärgåralltbättreförvarjeårvireserdit,i
åriaprilvarfemtegångenvivardär.Arbetetär,tyckervi,ettmycketbraexempelpåESD,somärmycketuppskattatavelevernaiutvärderingarbådeförkunskapochkänsla(seutvärderingavåretsresaibilaga4).Somlitteraturunderprojektetsgångharviförutomartiklarurdagstidningarbådepåengelskaochsvenska,använtossavGröndahl,SvanströmHållbarutvecklingochavdenutmärktaJohansson,OrrskogAttbyggaetthållbartsamhälle,bådamycketuppskattadeavvåraelever.
Redovisning efter en veckas hårt arbete i Stralsund. Lokalen fick vi låna av kommunen. Totalt redovisade eleverna i fyra timmar. Projekt Hållbar Stad. Foto: Stefan Törnblom.
Ombord på färjan från Rostock till Trelleborg, en resa som tar cirka sex timmar. Eleverna skriver på sin individuella analys som ska lämnas in innan de kommer hem. Vi lärare får vara med i hela skrivprocessen. Projekt Hållbar Stad. Foto: Stefan Törnblom.
Chalmers LLY030/LLY040 Teknikens vägar mot en hållbar värld vt-11
Vårterminsprojekt inom Lärarlyftet
21
Diskussion
Perspektiv på Hållbar utveckling och utbildning JagharvaritmedomfleraläroplanerochutbildningsministrarochsettdenomsvängningiinriktningenavmiljöundervisningensomJohanÖhmantalarom.Jagbörjadearbetapåhögstadiet1984ochhadehögaförväntningarpåattmiljöundervisningskullevaraengagerande,roligochspännande.Dessaförväntningarinfriadesinte,avfleraanledningar,
menidagkännerjagettheltannatengagemang,enhandlingsberedskapochettsjälvförtroendefrånvåraelever.Detpluralistiskaarbetssättetgerettheltannatutrymmeförvåraeleverattutvecklasochfåsjälvförtroendeändendialogpedagogikvivanligtvisbedriverikemi,naturkunskapellerbiologi.MinnsdockattdethärärjustESD,enundervisningsomlämparsigförproblemmedhögkomplexitetochinslagavvärderingarsomskagehandlingskompetenstilleleverna.Dethärgårinteattöverförapåallundervisningiallakurserochämnen
ochkräverenheldelkunskaperochmognadhoselevernainnandekanklaraavdetpåettbrasätt.DennyagymnasieskolansombeskrivsiutredningenFramtidsvägen–enreformeradgymnasieskolalevertyvärrinteheltupptillskrivningarnaideinternationellastyrdokumentenomESD.Detsomsaknasärblandannatsystemtänkande,komplexitetochhelhetstänkandesåsomjagförsöktbeskrivadetiavsnittetomESDochibild8.
Utbildning för Hållbar utveckling PrecissominnehålletibegreppetHållbarUtvecklingständigtförändrasochutvecklasförändrasESD.Attföljamedidennautvecklingkräverenöppenhethosdensvenskaskolan,menocksåutvecklingstidförlärare,resurserochresurspersonersomfårchansenattsättasiginifrågorna.Meddenmycketpressadearbetssituationsommångalärarekännerav,lågalönertilllärareochdåligekonomihosskolorärförutsättningarnajustnuintesåljusaförattskolaniSverigeskakunnataigenförloradmark.Denhärprocessenskullehakunnatnåmycketlängremenmyckettyderpåattdenavstannatunder2000‐talet.
Viktiga tankegångar inom ESD Härharjagnuupptäckthurmycketsomredanfinnsochanarattännumerkommerattutvecklasinomdenärmasteåren.Deförmigmestintressantakällornaharjaghittatidenengelskspråkigalitteraturjagtagitdelaviarbetetmeddenhäruppsatsenochjagkangaranteraattjagkommerattåterkommatilldem.IsynnerhetharUNECEskommittéförESD
Det gamla torget i Stralsund från 1200-talet. Till vänster kommendantens hus från svensktiden på 1700-talet. Projektet Hållbar Stad Örebro-Stralsund 2011. Foto Stefan Törnblom.
Chalmers LLY030/LLY040 Teknikens vägar mot en hållbar värld vt-11
Vårterminsprojekt inom Lärarlyftet
22
gjortmycketarbetesomjagkommerattåtervändatill.EnannanbraresursärWWFslänk‐ochresursbibliotek19.
Hållbar utveckling på Naturvetenskapsprogrammet i Gy2011 Jaghoppasattvikanfåensnabbareutvecklingundertidenfrån2011till201420dåFNsdekadförUtbildningförHållbarUtvecklingtarslut.DetvorebramedensnabbrevideringavGy2011såattgymnasietsstyrdokumentpåettbättresättkundelevaupptilldemångaväldigtbraskrivningarsomfinnsiinternationellastyrdokumentförESD.Framtillattensådanrevideringskerfårviförsökagöradetbästaavsituationen.Dengymnasiereformsomnugenomförsharettannat,omänvällovligt,fokusänHållbarutveckling.Närdenärgenomfördkanskedetgårattdiskuteraävendessafrågor.
Miljöspåret i Örebro – så vill vi göra Vivillbyggavidarepådeprojektviredanharutvecklatundercirkatioårsarbetemedmiljöinriktningen(sedan2001).Tilldetvillviläggaytterligarenågragenomtänktaprojekt–inteförmånga,omenergi,teknikutveckling,lokalmiljöpolitik,styrmedelmm.(sebilaga3),när150poängblirtill200.Vilärarebehöverocksåläraossattanvändanågraavdemångaverktygsomanvändsförsystemanalyseravkomplexasystem.DebådakursernaMiljö‐ochenergikunskap100poängochPolitikochHållbarutveckling100poängkännsöverlastadeochdetbästavoreomvikundeintegrerademochendastgedemsomettpaketpå200poäng,dåvikanfåstorasamordningsvinstergenomattintebehövagöraomsammasaktvågångeridebådakurserna.Nivånpåskrivningarnaikursernaärhögochkantolkassomenmyckethögsvårighetsgradochkomplexitet,innehålletmåstedärförbrytasnertillrelativtenklabeståndsdelar.
Exemplet Hållbar Stad – Örebro vs. Stralsund Attarbetaigruppmedegnaprojektkanvaramycketkrävande,menblirsamtidigttryggt.Detblirkrävandenärallamåstepresteravarjetimmeförattgruppensarbeteskagåframåtochuppnåuppsattamåligruppensprojektplanochimålbeskrivningarnaförkursen.Detärlättattdetuppstårstarkakänslorunderarbetet,särskiltnärviarbetarmångatimmaromdagenienhelveckasomnärviäriTyskland.Genomattarbetapådethärsättetmedintegreradekurser(MiljökunskapochMiljöpolitik)ochintegreradeårskurseruppnårvimångamålsamtidigt(förentydligarebeskrivningavvåraarbetssättseTörnblom2010).Perspektivenblirflerochproblemenmerkomplexa.KursernaiMiljöinriktningenlämparsigmycketbrafördehärarbetssättenochskullekunnavaraolidligtfaktaspäckademedettannat,mertraditionelltarbetssätt.JustförattmötakomplexitetenibegreppetHållbarUtvecklingärdetviktigtatteleverna,igrupp,fårbenautkomplexauppgifter.DenhäruppgiftenkommerviattkunnabehållaidenyakursernaiGy2011.
19 http://www.wwf.se/utbildning/1287057-resurs-och-lnkbibliotek-internationellt 20http://portal.unesco.org/education/admin/ev.php?URL_ID=27234&URL_DO=DO_TOPIC&URL_SECTION=201
Chalmers LLY030/LLY040 Teknikens vägar mot en hållbar värld vt-11
Vårterminsprojekt inom Lärarlyftet
23
Slutsats DetärmycketarbetekvarinnanHållbarUtvecklingärfulltintegreradigymnasieskolanochkompetensinomESDfinnshosalladeläraresombehöverden.Arbetetmedattintegrera
ESDigymnasieskolanbedrivsintepåettmedvetetsätt,beroendepåattkunskapsaknashoslärare,skolledare,politikerochtjänstemäninomskolkontorenikommunen.MångakommunersaknartroligenheltellerharmycketlågkompetensinomESD.DennyagymnasieskolasomtillkommerharinteintegrerathållbarutvecklingsåsomdetuttrycksiHagadeklarationenattallutbildningskagöra.Hållbarhetsperspektivetärsvagt,ochskolanriskerarattmedverkatillattbyggafastossigamlamönster.Dennyareformerade
gymnasieskolanGy2011saknarocksåettbrahelhetsgrepppåESD.Dettahängersannoliktihopmedattgymnasieutredningensaknarettmedvetetperspektivpåhållbarutveckling.PåNa‐programmetiGy2011finnsmöjlighetattintegreraESD,ochdesomfrämstskagöradetsåattallaelevernåsavundervisningenärlärareibiologitillsammansmedlärareifysik.
SannoliktharförutsättningarnaattuppnågodakunskaperihållbarutvecklinghoselevernaförsämratsiochmedattkursenNaturkunskapAochMiljöinriktningenpåNv‐programmettasbort.NaturkunskapAgavperspektivsomvinuriskeraratttappabort,omsambandenmellannaturenochmänniskan,ochomhurexponentielltillväxtochökandeBNPmedökanderesursanvändningsomföljdförvärldensländerilängdenbliromöjlig.Inågonmånkankursernaiämnet
HållbartSamhälleersättaMiljöinriktningenmendetkommerattblisvårtattfåtillräckligtmångaeleverattväljadekursernablandalladeolikaandraalternativsomfinnstillvalbarakurserpåNa‐programmet,såattvikanstartakursernaochkommaöverenkritiskmassa(tillräckligtstorelevgrupp)dåvikansamarbetailärarlagochgenomföraprojektavdetslagetvikunnatarbetamedframtillnu,någotsomocksåärdetendakändasättetattgenomföraengodundervisningförhållbarutveckling.
Hela gruppen i hård vind ombord på färjan. Projekt Hållbar Stad Örebro – Stralsund. Foto: Stefan Törnblom.
Vindkraft och solenergi i Mecklenburg-Vorpommern. Foto: Stefan Törnblom
Chalmers LLY030/LLY040 Teknikens vägar mot en hållbar värld vt-11
Vårterminsprojekt inom Lärarlyftet
24
Referenser Gough, Stephen och Scott, William (2003): Sustainable development and learning. Framing the issues. London: Routledge. OECD (2008): OECD workshop on education for sustainable development. Paris, 11-12 September 2008. Pdf. Candice Stevens, OECD Sustainable Development Advisor. OECD (2008): OECD work on competencies for education for sustainable development (ESD). Informellt dokument från UNECEs hemsida. Johansson, Birgitta och Orrskog, Lars (2002): Att bygga ett hållbart samhälle. Stockholm: Natur och Kultur. Regeringskansliet, Utbildningsdepartementet (2002): Agenda 21 för utbildning för hållbar utveckling i Östersjöområdet – Baltic 21E. Stockholm. Regeringskansliet (2008), Utbildningsdepartementet: Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola. SOU 2008:27. Stockholm, Fritzes. Regeringskansliet (2011): Examensmål för Na-programmet. http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/69/82/Examensm%E5l%20NA.pdf Skolverket (2002): Hållbar utveckling i skolan. Miljöundervisning och utbildning för hållbar utveckling i svensk skola. Stockholm: Liber Distribution. Stenmark, Mikael (2000): Miljöetik och miljövård. Miljöfrågornas värderingsmässiga dimension. Studentlitteratur: Lund. Svanström, Magdalena och Gröndahl, Fredrik (2010): Hållbar utveckling – en introduktion för ingenjörer och andra problemlösare. Stockholm: Liber. Törnblom, Stefan (2010): Hållbar utveckling på Naturvetenskapsprogrammet - elevens möjlighet till fördjupning i Gy2000 och Gy2011. Lärarlyftet Chalmers. UNECE Committee on environmental policy (2005): UNECE strategy for education for sustainable development. CEP/AC.13/2005/3/Rev.1 UNECE Committee on environmental policy (2008): How do teachers teach sustainable development? – a panel on competence in ESD in the education sector. Third meeting, ECE/CEP/AC.13/2008/7 19 March 2008. UNECE Committee on environmental policy (2011): Learning for the future: Competences in Education for Sustainable Development, Sixth meeting, ECE/CEP/AC.13/2011/6. Arbetsmaterial skickat av Magdalena Svanström. Öhman, Johan och Östman, Leif (2004): Vad är utbildning för hållbar utveckling? Öhman, Johan och Östman, Leif , red: Hållbar utveckling i praktiken. Myndigheten för skolutveckling. Stockholm: Liber. Öhman, Johan (2008): Environmental ethics and democratic responsibility – a pluralistic approach to ESD. Öhman, Johan red: Values and Democracy in Education for Sustainable Development s17-32. Malmö: Liber.
Bildkällor Bild 2 publicerad med tillstånd av Ulrika Palme ur PowerPoint Hållbara urbana VA-system 2008-09-10 Fotografier: Mårten Persson, lärare på Rudbecksskolan, Örebro Stefan Törnblom, lärare på Karolinska skolan, Örebro Samtliga tankekartor gjorda i programmet Xmind, Stefan Törnblom.
Chalmers LLY030/LLY040 Teknikens vägar mot en hållbar värld vt-11
Vårterminsprojekt inom Lärarlyftet
25
Bilagor Bilaga1.InnehålletidebådanyakursernaMiljö‐ochenergikunskap100poängochPolitikochhållbarutveckling100poängisammanfattning:
Chalmers LLY030/LLY040 Teknikens vägar mot en hållbar värld vt-11
Vårterminsprojekt inom Lärarlyftet
26
Bilaga2.ÄmnetHållbartsamhälle,detvåtidigareochdebådanyakursernaisammanfattning.
Chalmers LLY030/LLY040 Teknikens vägar mot en hållbar värld vt-11
Vårterminsprojekt inom Lärarlyftet
27
Bilaga3.Förslagtillnyaprojektochtillattbehållanågragamla.Härbehövsmerdiskussioneromvadsomärmöjligt.
Chalmers LLY030/LLY040 Teknikens vägar mot en hållbar värld vt-11
Vårterminsprojekt inom Lärarlyftet
28
Bilaga4.ResultatetavdensenasteutvärderingenfrånProjektetHållbarStadiapril2011.Rügenärennaturupplevelsesominteärsåkunskapsbaserad.Stadsvandringskötsavosslärareochgår
utpåattlärasighittaistadensamtidigtsomvigårigenomendelavstadenshistoria.Attresaförattlärasigärettmycketuppskattatsättattarbetatrotsattdetkräverhårtarbeteavelevernaochnoginteliknarnågonstudieresadegjorttidigare.Detärockså
krävandeförläraresomdeltareftersomarbete,läxläsningochkvällsaktiviteterpågårheladenvaknatiden.
Diagram som visar resultatet av utvärderingen efter genomförd vecka i Tyskland 2011. Diagram: Maria Törnblom.
top related