Finansdepartementet

Ekonomisk politik för ökad

jämställdhet

Finansminister Anders Borg

12 juni 2014

Finansdepartementet

-1

0

1

2

3

4Sverige

Storbritannien

Tyskland

Irland

Österrike

Dan

mark

Belgien

Nederlän

derna

Portugal

Span

ien

Fran

krike

Greklan

d

Italien

Finland

Kommissionen

OECD

Återhämtningen på något stabilare mark BNP-prognoser, årlig procentuell förändring

Anm.: OECDs siffror är kalenderkorrigerade

2014

0

1

2

3

4

Sverige

Irland

Greklan

d

Storbritannien

Span

ien

Tyskland

Dan

mark

Österrike

Belgien

Portugal

Fran

krike

Nederlän

derna

Italien

Finland

KommissionenOECD2015

Finansdepartementet

• En liten öppen ekonomi med stor finansiell

sektor behöver skyddsvallar

• Omvärlden riskerar möta nästa kris med

begränsat utrymme för aktiv stabiliseringspolitik

• Överskottmålet bör ligga fast under kommande

mandatperiod

• Ansvarsfull politik: Reformer ska finansieras

krona för krona

Skyddsvallar nödvändiga för att

trygga jobben i Sverige

Finansdepartementet

Överskott inför en kris möjliggör

långsiktigt hållbar stabiliseringspolitik

Finansiellt sparande Procent av BNP

-14

-12

-10

-8

-6

-4

-2

0

2

4

6

-14

-12

-10

-8

-6

-4

-2

0

2

4

6

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Sverige USA Japan Eurozonen

Källa: EU-kommissionens vårprognos 2014

Offentlig skuld Procent av BNP

0

40

80

120

160

Sverige

Dan

mark

Finland

Nederlän

derna

Österrike

Tyskland

Storbritannien

Fran

krike

Span

ien

Belgien

Irland

Portugal

Italien

Greklan

d

2006 2013

EU27 2006

EU28 2013

Finansdepartementet

Svaga offentliga finanser slår ut jobb Antal sysselsatta kvinnor 16-64 år, tusental, 90-talskrisen resp.

finanskrisen och efterföljande kvartal

1 800

1 900

2 000

2 100

2 200

2 300

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29

Kvartal

90-talskrisen från 2:a kvartalet 1990

Finanskrisen från 3:e kvartalet 2008

Finansdepartementet

Högre sysselsättningsgrad bland

kvinnor i Sverige Sysselsättningsgrad kvinnor, procent av befolkningen 20-64 år, 2013

Källa: Eurostat

77,2

72,4 72,3 71,9 71,6 70,8 69,4

65,5

62,4 62,1 60,3

53,1

49,9

43,3

30

40

50

60

70

80S

veri

ge

Da

nm

ark

Tys

kla

nd

Fin

lan

d

Ne

de

rlä

nd

ern

a

Öste

rrik

e

Sto

rbri

tan

nie

n

Fra

nk

rik

e

Po

rtu

ga

l

Belg

ien

Irla

nd

Sp

an

ien

Ita

lie

n

Gre

kla

nd

Finansdepartementet

Anledning till Sveriges höga

arbetskraftsdeltagande bland kvinnor

• Individuell beskattning

• Generös och flexibel föräldraförsäkring,

inklusive rätt att återfå arbetet vid

föräldraledighetens slut

• Högkvalitativ och lättillgänglig barnomsorg

• Skola anpassad till att båda föräldrarna

yrkesarbetar

Finansdepartementet

0

10

20

30

40

50

60

Heltid Deltid

1999

2006

2013

Heltidsarbete, kvinnor Procent av befolkningen 20-64 år. Källa: SCB

Arbetskraftsdeltagande (blå) och

sysselsättningsgrad (grön), kvinnor Procent av befolkningen 16-64 år. s.j. Källa: SCB

68

70

72

74

76

78

80

82

20

00

20

00

20

01

20

02

20

03

20

03

20

04

20

05

20

06

20

06

20

07

20

08

20

09

20

09

20

10

20

11

20

12

20

12

20

13

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

19

96

19

97

19

98

19

99

20

00

20

01

20

02

20

03

20

04

20

05

20

06

20

07

20

08

20

09

20

10

20

11

20

12

Lönegap Skillnad mellan kvinnors och mäns löner som andel av

mäns löner, procentenheter. Källa: Medlingsinstitutet

Sysselsättningsgrad från 2006, kvinnor Förändring 3:e kvartalet 2006 till 1:a kvartalet 2014 i olika

åldersgrupper, procentenheter. Källa: SCB

1,1 0,7

5,1

4,1

0

1

2

3

4

5

6

15-24 25-54 55-64 65-74

Finansdepartementet

0

10

20

30

40

50

60

70

Läkare Advokat ochåklagare

Civilingenjör Arkitekt

Andel kvinnor 30-34 år Andel kvinnor 55-59 år

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

Män Kvinnor

Ökning av företagare sedan 2006

Andel kvinnor inom vissa yrken

Andel med eftergymnasial utbildning Fördelning av föräldradagarna

Källa: SCB Källa: SCB

0

10

20

30

40

50

19

90

19

92

19

94

19

96

19

98

20

00

20

02

20

04

20

06

20

08

20

10

20

12

Kvinnor

Män

Källa: SCB

0

20

40

60

80

100

19

89

19

91

19

93

19

95

19

97

19

99

20

01

20

03

20

05

20

07

20

09

20

11

Kvinnor

Män

Källa: Försäkringskassan

Finansdepartementet

Arbetstidsförkortning försvagar ekonomin Effekter av en arbetstidsförkortning

Källa: Konjunkturinstitutet (2002) ”Samhällsekonomiska effekter av en allmän arbetstidsförkortning” och Finansdepartementets beräkningar

Not: Förändring av skatteintäkter är beräknat utifrån BNP 2013. Förändring av månadslön i kronor avser medianlöntagaren som hade en

månadslön på 26 600 kr 2012. Förändring i pension per månad i kronor avser en pension på 12 000 kronor per månad.

35 timmar/vecka 30 timmar/vecka

Effekt på medellång sikt: Bibehållen månadslön

Sysselsättning i antal jobb -125 000 -250 000

Effekt på lång sikt: Månadslönen minskar med arbetstiden

Arbetade timmar, procent -9 -18

BNP, procent -9 -18

Skatteintäkter, miljarder kronor -140 -280

Sysselsättning 0 0

Arbetslöshet 0 0

Månadslön, kronor -2 400 -4 800

Finansdepartementet

Konkurrenskraft och löner i Sverige

och Frankrike

80

85

90

95

100

105

110

115

120

200

0

200

1

200

2

200

3

200

4

200

5

200

6

200

7

200

8

200

9

201

0

201

1

201

2

Sverige, REER-ULC Frankrike, REER-ULC

80

85

90

95

100

105

110

115

120

20

00

20

01

20

02

20

03

20

04

20

05

20

06

20

07

20

08

20

09

20

10

20

11

20

12

Sverige, reallön Frankrike, reallön

Källa: EU-kommissionen

Kostnadsläge Real effektiv växelkurs i termer av enhetsarbetskostnader,

index från år 2000

Reallöner Reallöner, index från år 2000

Not.: År 2000 sänktes den generella arbetstiden i Frankrike från 39 till 35 timmar i veckan

Finansdepartementet

Kvinnors sysselsättningsgrad och

arbetskraftsdeltagande möjligt att öka

• Förändra normer på arbetsmarknaden

• Starka offentliga finanser

• Starkare drivkrafter till arbete

– Alliansens politik gynnar kvinnor relativt sett mer än män

• Utbildningssatsningar som stärker arbetskraften

• Bättre möjligheter till företagande i tjänstesektorn

• Jämnare fördelning av obetalt hem- och omsorgsarbete

• Mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen

• Fler kvinnor på ledande positioner

Finansdepartementet

Effekter på Sveriges BNP om kvinnor och

män hade samma arbetskraftsdeltagande

3,8

7,4

0

1

2

3

4

5

6

7

8

Om kvinnor får mäns AK-tal med genomsnittligt antal arbetade timmaroch produktivitetOm de sysselsatta kvinnorna får mäns produktivitet samt mänsarbetskraftsdeltagande

Not: Mäns och kvinnors produktivitet uppskattas genom deras relativa löner efter att en oförklarad

löneskillnad har dragits bort. Genomsnittlig löneskillnad mellan män och kvinnor var 2012 13,9

procent medan en standardvägning ger en oförklarad löneskillnad på 6,1 procent. Detta ger en

uppskattad produktivitetsskillnad på 7,8 procent.