Finansdepartementet

Ekonomiska läget och offentliga finanser

Finansminister Anders Borg 23 augusti 2014

Finansdepartementet

Sverige står starkt • Högre tillväxt sedan 2006 än jämförbara länder

– Sverige har vuxit med sammanlagt 9,7 procent 2006-2013, EU15 med sammanlagt 1,4 procent

• Bättre sysselsättningsutveckling sedan 2006 än jämförbara länder – Högst sysselsättningsgrad och högst arbetskraftsdeltagande i hela EU – Lägst andel långtidsarbetslösa i hela EU som andel av arbetslösa, tredje lägst

som andel av arbetskraften – Utanförskapet på den lägsta nivån sedan början av 1990-talet

• Starkare offentliga finanser än jämförbara länder – I genomsnitt 0,6 procent i överskott för Sverige sedan 2006, mot i

genomsnitt 3,7 procent i underskott för EU15 – Sverige enda landet i EU15 som har lägre skuld i dag än 2006 – Medelvärde för EU15 är en skuldökning på ca 30 procent av BNP sedan

2006 eller upp emot 1 100 miljarder kronor översatt till svenska förhållanden

Finansdepartementet

Svag internationell återhämtning och ökad oro i omvärlden • Dämpade tillväxtutsikter i USA

– Negativ tillväxt i USA första kvartalet 2014 till följd av kall vinter

• Tillväxtekonomierna växer i något långsammare takt – Kina: Åtgärder för att dämpa kreditexpansionen – Indien: Överreglerade marknader ger hög inflation

• Rysslands agerande mot Ukraina påverkar Europa – Tecken på dämpad tillförsikt bland företag i euroområdet – Svagare export till Ryssland från bl a Tyskland, Finland och

Sverige

• Säkerhetspolitisk oro i delar av världen

Finansdepartementet

Svag omvärld påverkar Sverige • Begränsad draghjälp från omvärlden, inhemsk

efterfrågan driver tillväxten

• Växande befolkning och regeringens reformer har ökat arbetskraften, betydande lediga resurser i år och de närmaste åren

• Sysselsättningen utvecklas förhållandevis väl men fortsatt hög arbetslöshet

• Läget i omvärlden gör att riskerna för en svagare utveckling dominerar

Finansdepartementet

Utdragen internationell lågkonjunktur i omfattning som överraskat många bedömare IMF:s BNP-prognoser sedan 2010. Heldragen linje är senaste utfall, streckade är prognoser. Senaste prognos streckad i svart, tidigare prognoser i grått. Index = 100 för 2006.

IMF: Euroområdet IMF: USA

95

100

105

110

115

120

125

130

06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19

Utfall

Senaste prognos 95

100

105

110

115

120

125

130

06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19

Tidigare prognoser

Senaste prognos

Utfall

Tidigare prognoser

Källa: IMF World Economic Outlook 2014

Finansdepartementet

95

100

105

110

115

06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 1895

100

105

110

115

120

125

130

06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18

Sverige: Stark sysselsättningsutveckling som överraskat uppåt Finansdepartementets prognoser för BNP och sysselsättning sedan 2010. Heldragen linje är senaste utfall, streckade är prognoser. Senaste prognos streckad i blått, tidigare prognoser i grått. Index 2006 = 100

Sysselsättning BNP

Källa: Finansdepartementet

Finansdepartementet

Sverige har klarat krisen väl Finansdepartementets BNP-prognoser för USA, eurozonen, Japan och Sverige. Index 2006 = 100

Källa: Finansdepartementet

90

100

110

120

130

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Sverige USA Euroområdet Japan

Finansdepartementet

BNP-tillväxt Förändring i procent om ej annat anges. VÅP14-prognos inom parentes

2,8 (2,6) 3,2 (3,7) 3,2 (3,4) 2,8 (2,8) 2,6 (2,5)

Finansdepartementet

Nyckeltal Förändring i procent om ej annat anges. VÅP14-prognos inom parentes

¹ Kalenderkorrigerad ² Procent av arbetskraften 3 Fasta priser 5 Årsgenomsnitt 5 Procent

¹ Kalenderkorrigerad ² Procent av arbetskraften 3 Realt 4 Årsgenomsnitt 5 Procent

Finansdepartementet

Kommunsektorns inkomster och utgifter Miljarder kronor, löpande priser

Anm: Med statsbidrag avses generella och specialdestinerade statsbidrag samt kapitaltransfereringar, exklusive kompensation för mervärdesskatt.

Revidering jämfört med VÅP14, mdkr 2013 2014 2015 2016 2017 2018Totala inkomster 0 1 7 10 16 19 Skatter 0 -1 2 4 5 6 Statsbidrag 0 0 3 5 8 10Totala utgifter 0 3 9 10 15 18 Konsumtion 0 3 8 7 11 14Nivå BP15, mdkr och procent av BNPFinansiellt sparande, mdkr -8 -11 -9 -5 -5 -6 procent av BNP -0,2 -0,3 -0,2 -0,1 -0,1Resultat, mdkr 13 10 12 15 17 17

Finansdepartementet

Ökande sysselsättning i kommunsektorn

Finansdepartementet

Offentliga finanser: Lägre inkomster och högre utgifter

• Finansiellt sparande påverkas av dämpad ekonomisk utveckling och oväntade förändringar avseende inkomster och utgifter

• På kort sikt minskar skatteintäkterna till följd av bl.a. ökad användning av ROT-avdrag, minskad aktivitet i exportindustrin och lägre inflationstakt

• På längre sikt beror nedrevidering främst på resurstillskott för att möjliggöra ökat flyktingmottagande när fler söker skydd från krig och förföljelser

Miljarder kronor 2014 2015 2016 2017 2018

Inkomster, förändring mot VÅP -18 -18 -13 -6 -3

Utgifter, förändring mot VÅP 6 13 11 21 26

Finansdepartementet

Värna stabil och varaktig återhämtning • Säkra skyddsvallar för handlingsutrymme i nästa kris

• Det finansiella sparandet bör uppgå till 1 procent när ekonomin är i balans, vilket bedöms ske 2018

• Reformer ska finansieras krona för krona, därtill nödvändigt med budgetförstärkningar mot slutet av mandatperioden för att nå 1 procents överskott när ekonomin är i balans

• Centralt att budgetförstärkningarna inte sker genom skattehöjningar som slår mot jobb och företagande

• Välfärdens kärnverksamheter ska inte påverkas, inom sjukvård, utbildning och omsorg bör i stället ske fullt finansierade reformer för att förbättra kvaliteten

• Budgetförstärkningar bör ske 2017 och 2018

Finansdepartementet

Fortsatt lågt resursutnyttjande 2014, 2015 och 2016 Bedömning av BNP-gap. Procent av BNP

-8

-7

-6

-5

-4

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

-8

-7

-6

-5

-4

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18

Finansdepartementet (augusti 2014)

Konjunkturinstitutet (juni 2014)

EU-Kommissionen (maj 2014)

Finansdepartementet

Behov av budgetförstärkningar på 25 miljarder kronor för att nå 1 procent 2018 Procent av BNP

2014 2015 2016 2017 2018

Finansiellt sparande utan budgetförstärkningar, procent av BNP 1 -2,2 -1,2 -0,5 0,0 0,5

Sammantaget behov för att nå överskott på 1 procent, miljarder kr *

10 25

Finansiellt sparande inklusive budgetförstärkningar, procent av BNP

-2,2 -1,2 -0,5 0,2 1,0

1 Finansiellt sparande inkluderar uppskattad effekt av NR-revideringen enligt ESA 2010 * 25 miljarder avser sammanlagda budgetförstärkningar 2017 och 2018, dvs. om budgetförstärkningar på 10 miljarder kronor genomförs 2017 behöver ytterligare 15 miljarder kronor tillkomma under 2018 för att sammantaget nå 25 miljarder kronor.

Finansdepartementet

Sverige har stark position Finansiellt sparande 2015 och 2018 i EU14/G7. Procent av BNP. Sverige 2018 visas med respektive utan budgetförstärkn. (1,0 respektive 0,5).

• Begränsade underskott som stöttar återhämtning

• Snabbare tillbaka till överskott än jämförbara länder

• Lägre skuld än jämförbara länder

Datakälla: Finansdepartmentet (SE) och IMF World Economic Outlook april 2014 (övriga)

-7 -6 -5 -4 -3 -2 -1 0 1

USA

Japan

Spanien

Finland

Portugal

Irland

Nederländerna

Österrike

Kanada

Grekland

Danmark

Storbritannien

Frankrike

Belgien

Italien

Tyskland

Sverige

2015

2018

Finansdepartementet

Finansiellt sparande 1980–2018 Procent av BNP. Finansdepartementets augustiprognos

-12

-10

-8

-6

-4

-2

0

2

4

6

80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18

Varav budgetförstärkningar

Finansdepartementet

Budgetförstärkningarna främst på intäktssidan men även nödvändigt begränsa utgiftsökningar

• Skatteuttaget från finansiella sektorn bör öka: Utjämna skatteuttaget exempelvis genom viss höjning av sociala avgifter i finansiella sektorn

• Motverka skatteplanering och fusk: Utreda hur s.k. paketering av fastigheter kan motverkas, höjda skatte- och tulltillägg

• Förstärka miljöstyrningen genom bl a höjd fordonsbeskattning och genom att höja/införa miljöskatter

• Höja skatten på alkohol och tobak i syfte att stärka folkhälsan

• Effektivisering av statlig förvaltning, bl a inom ramen för pris- och löneomräkning men även genom att hårdare pröva lokalkostnader och lokalisering, försvaret bör undantas för att inte motverka den förstärkning som nu sker

• Anpassa arbetsmarknadsåtgärdernas omfattning längre fram i takt med att arbetsmarknadsläget förbättras

Finansdepartementet

Budgetförstärkningarnas omfattning påverkas av den fortsatta utvecklingen Finansiellt sparande 2000–2018 enligt nuvarande prognos samt alternativa scenarier. Procent av BNP

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

00 02 04 06 08 10 12 14 16 18

Minskad sjukfrånvaro Starkare konjunktur Lägre räntor

Augustiprognos Högre räntor Svagare konjunktur

Finansdepartementet

Utgångspunkter för den ekonomiska politiken

• Värna stabil och varaktig återhämtning

• Resursutnyttjandet väntas fortsatt vara lågt 2015 och 2016

• Säkra skyddsvallar för handlingsutrymme i nästa kris → 1 procents överskott 2018

• Jobbmålet ska nås

Finansdepartementet

Sverige ska ha en human flyktingpolitik och ta emot människor som flyr undan förföljelse och förtryck

• Sverige står starkt och tar ansvar

• Säkra trygga förutsättningar för ett välfungerande flyktingmottagande

• Värna arbetslinje i etableringsprocessen så att nyanlända snabbare integreras på arbetsmarknaden och i samhället

• Staten har ett ansvar att stötta kommunerna

Finansdepartementet

Kraftig ökning av asylsökande sedan början av sommaren Antal asylsökande per vecka

Källa: Migrationsverket och egna beräkningar

0

500

1000

1500

2000

201420132012201120102009

Genomsnitt vecka 24-33

Genomsnitt vecka 1-23

Finansdepartementet

Ökade resurser utöver biståndsavräkning Jämfört med VÅP14

Miljarder kronor 2014 2015 2016 2017 2018

Migration 1,2 5,5 6,1 4,4 3,1

Integration -0,1 0,8 4,1 8,8 10,1

Summa 1,1 6,3 10,2 13,2 13,2

Beräknad avräkning från biståndet -0,6 -3,8 -3,2 -0,9 -0,6

Preliminär bedömning av offentligfinansiell effekt* 0,5 1,7 6,4 11,8 12,4

* Offentligfinansiell effekt skiljer sig något från anslagsökningar, pga tidigare kreditutnyttjande

Finansdepartementet

Integrationsåtgärder räknas inte av mot biståndet Miljarder kronor

0,5 1,7

6,4

11,8 12,4

-6

-4

-2

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

2014 2015 2016 2017 2018

Totalt, migration ochintegration

Beräknad avräkning frånbiståndet

Preliminär bedömning avoffentligfinansiell effekt*

Finansdepartementet

Nyanländas väg från migration till integration Från flyktingmottagande till egen försörjning

Asyl-prövning

Förberedelse för etablering Etablering

Vägar till jobb

•Migrationsverket prövar asylskäl

•Bifall eller avslag

•Avslag kan överklagas hos Migrations-domstolen

•Arbetsförmedlingen genomför etableringssamtal

•Kartläggning och matchning av kompetens

•Erbjudande om bostad vid behov

Uppehålls-tillstånd

Asylmottagande: Anläggningsboende eller eget boende

•Etableringsplan

•Svenska för invandrare

•Samhällsorientering

•Etableringslots

•Arbetsmarknadsinsatser, t.ex. praktik

•Validering, kompletterande utbildning

•Ordinarie arbete

•Subventionerat arbete, t.ex. nystartsjobb

•Studier

•Arbetsgarantier

•Försörjningsstöd

Anläggningsboende 4 mån eller eget boende 4 mån

Anläggningsboende 5 mån eller eget boende 2 mån

24 mån

Genomsnittliga vistelsetider 2013 för personer från Migrationsverkets systemanalys av asylprocessen

Finansdepartementet

Flyktingmottagande och integration är ett flerårigt åtagande Beräknad anslagsökning UO 8 Migration och UO 13 Integration 2014-2018. Miljarder kronor

-2

0

2

4

6

8

10

12

14

2014 2015 2016 2017 2018

Totalt

varav migration

varav integration

Finansdepartementet

Inriktning för BP15

• Värna stabil och varaktig återhämtning

• Säkra skyddsvallar för handlingsutrymme i nästa kris

• Jobb- och tillväxtsatsningar för ökad sysselsättning – Stärka drivkrafter till arbete

– Bredare vägar till jobb

– Utbildningssatsningar

– Sverigebygget: Investeringar i infrastruktur och bostäder

– Förbättra företagsklimatet

• Alla åtgärder behöver finansieras

Finansdepartementet

Sammanfattning

• Stötta återhämtning med åtgärder som stärker förutsättningarna för jobb och tillväxt

• Värna starka offentliga finanser

• Stärk sparandet gradvis i takt med att ekonomin förbättras

• Åtgärder i BP15 ska finansieras krona för krona

• Nödvändigt med budgetförstärkningar efter 2015 för att nå överskott på 1 procent 2018

Prognos augusti 2014 (prognos från vårpropositionen 2014 i grått)

Procentuell förändring om inte annat anges

BNP 1,9 2,7 3,0 3,3 3,4 3,5 2,7 2,5 2,5 2,3

BNP, kalenderkorrigerad 2,1 2,8 2,8 3,0 3,2 3,2 3,0 2,7 2,6 2,4

Hushållens konsumtion 2,8 2,6 3,2 3,7 3,2 3,4 2,8 2,8 2,6 2,5

Offentlig konsumtion 1,0 1,0 1,3 0,6 0,8 0,9 0,3 0,3 0,4 0,2

Fasta bruttoinvesteringar 3,8 4,7 6,0 7,4 6,6 6,5 5,0 4,5 4,8 4,2

Lagerinvesteringar, bidrag till BNP-tillväxten 0,1 0,1 -0,1 -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Export 2,6 3,5 5,3 5,5 6,8 6,5 5,8 5,7 5,5 5,4

Import 4,3 3,4 5,8 6,3 6,6 6,7 5,9 6,0 5,8 5,7

Nettoexport, bidrag till BNP-tillväxten -0,5 0,2 0,1 0,0 0,4 0,3 0,3 0,2 0,2 0,2

Arbetade timmar, kalenderkorrigerad 1,3 1,4 1,3 1,2 1,4 1,4 1,2 1,1 0,9 0,8

Sysselsättning, 15–74 år 1,2 1,2 1,3 1,2 1,3 1,2 1,2 1,0 0,8 0,9

Arbetslöshet, 15–74 år (procent av arbetskraften) 7,9 7,7 7,4 7,3 6,8 6,7 6,3 6,3 5,8 5,9

Löner (Nationalräkenskaper) 2,6 3,0 3,0 3,0 3,3 3,2 3,5 3,4 3,5 3,5

Disponibel inkomst, real 2,9 2,8 2,2 2,0 2,8 2,9 2,8 2,6 1,9 1,9

KPI (årsgenomsnitt) -0,1 0,2 1,1 1,6 2,6 2,5 3,0 2,8 3,1 2,9

KPIF (årsgenomsnitt) 0,6 0,8 1,4 1,5 1,7 1,7 1,8 1,9 2,0 2,0

BNP-gap (procent)* -2,7 -2,4 -1,8 -1,5 -0,8 -0,5 -0,3 -0,2 -0,1 0,0

Offentliga finanser** inkl. effekter av budgetförstärkande åtgärder***

Offentliga sektorns finansiella sparande, % av BNP -2,2 -1,6 -1,2 -0,3 -0,5 0,2 0,2 0,7 1,0 1,2

Offentliga sektorns skuld, % av BNP 40,2 41,3 39,5 39,7 37,8 37,3 35,8 34,8 33,1 31,7

Offentliga finanser exkl. effekter av budgetförstärkande åtgärder

Offentliga sektorns finansiella sparande, % av BNP -2,2 -1,6 -1,2 -0,3 -0,5 0,2 0,0 0,7 0,5 1,2

Offentliga sektorns skuld, % av BNP 40,2 41,3 39,5 39,7 37,8 37,3 36,0 34,8 33,6 31,7

* Skillnad mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP

** Det finansiella sparandet har beräknats inklusive skattade effekter av NR-omläggningen till den nya standarden ENS 2010.

För beräkning av kvoten av den offentliga sektorns skuld har skattade effekter av NR-omläggningen på BNP använts.

*** Sammanlagt görs budgetförstärkningar på 10 miljarder kronor 2017 och ytterligare 15 miljarder kronor under 2018.

Åtgärderna uppgår då i nivå till 25 miljarder kronor 2018.

Källor: SCB, Medlingsinstitutet och egna beräkningar

20182014 2015 2016 2017