Camilla Colletts Amtmandens Døttre (1854/55)

Kvinnefrigjøring i nordisk sammenheng

Litteratur og virkelighet

Anna Bohlin

anna.bohlin@uib.no

Camilla Collett, Amtmandens Døttre

(1854–1855)

Mathilde Fibiger, Clara Raphael. Tolv Breve (1851)

Camilla Collett, Amtmandens Døttre

(1854–1855)

Fredrika Bremer, Hertha,

eller En själs historia (1856)

Föreläsningens upplägg

– 1800-talsromanen och verkligheten

– Tematik: röst och frihet

– Debatter

– Amtmandens Døttre i den svenska kvinnorörelsen

Feministisk forskning, litteratur och verklighet

Ambivalent hållning:

Å ena sidan: föreställningen om autofiktion har skrivit ut kvinnliga författarskap ur kanon

Toril Moi: ”myten om Camilla Collett”

Toril Moi, ”Stumhet og kjærlighet. En lesning av Amtmandens Døttre”, i Å bli en stemme. Nye studier i Camilla Colletts forfatterskap (2014), s. 33

Kapittel 1: ”Romeo og Julie”• Søsteren til Henrik Wergeland forelsker seg i Johan Sebastian Welhaven

– Henriks største fiende. Camilla kunne derfor aldri få sin Johan Sebastian. Brudd når Camilla er 24 år.

• ”For myten er livet hennes nå egentlig forbi.”

Kapittel 2: ”Digterinden”• Camilla er enke og skriver ”en selvbiografisk utgytelse om ulykkelig

kjærlighet. Den mytologiske betraktningsmåten mener at Camilla nå endelig finner et litterært uttrykk for de følelsene hun sitter igjen med etter sin ungdoms shakespearske tragedie. Dette er mytens versjon av en lykkelig slutt, for i det øyeblikket den blir til kunst, blir lidelsen rettferdiggjort.”

Feministisk forskning, litteratur och verklighet

Ambivalent hållning:

Å ena sidan: föreställningen om autofiktion har skrivit ut kvinnliga författarskap ur kanon.

Å andra sidan: skönlitteraturen speglar, utmanar (utfordrer) och förändrar föreställningar om kön, identitet, sexualitet.

Kvinners rettigheter i Norge, kilde: snl.no

1842 Ugifte kvinner og enker over 25 år: rett til å drive handel

1856 Josefine Thrane – Norges første kvinnelige avisredaktør, Arbeiderforeningens Blad

1858 Telefon- og telegrafetaten: første offentlige etaten som åpner for kvinnelige ansatte

1863 Ugifte kvinner får full myndighet

1882 Cecilie Thoresen: første kvinnelige studenten ved universitetet1883 Første kvinnesaksforening: Skuld

1888 Gifte kvinner får myndighet1898 Landskvinne stemmerettsforeningen dannes1901 Inntektsbegrenset stemmerett ved kommunalvalg1910 Alminnelig kommunal stemmerett1911 Anna Rogstad første kvinnen i Stortinget

1913 Alminnelig statsborgerlig stemmerett

Feministisk forskning, litteratur och verklighet

Ambivalent hållning:

Å ena sidan: föreställningen om autofiktion har skrivit ut kvinnliga författarskap ur kanon.

Å andra sidan: skönlitteraturen speglar, utmanar (utfordrer) och förändrar föreställningar om kön, identitet, sexualitet.

1800-talsromanen:

Arena för politisk debatt

Gav kvinnor tillgång till en i övrigt stängd offentlighet

Utvecklade feministisk teori

Reselitteratur

Möjlighet för kvinnor att etablera vetenskaplig auktoritet

Isabella Bird Bishop (1831–1904): naturgeograf och Fellow of the Royal Geographical Society, skrev om Amerika, Iran, Turkiet, Japan, Korea, Sibirien, Kina

Fredrika Bremer,

Hemmen i Nya Verlden (1853–1854)

Lifvet i gamla verlden. Dagboks-anteckningar under

resor i Söder- och Österland (1860–1862)

Camilla Collett som utrikeskorrespondent

Resebrev från Paris, Rom, München, Berlin, Köpenhamn, Stockholm publicerade i Illustreret Nyhedsblad

Samlingar:

• Sidste Blade I–III (1868–1873)

• Fra de Stummes Leir (1877)

• Mod Strømmen I–II (1879–1885)

Janke Klok, ”From our European Correspondent – Camilla Collett (1813–1895) and Cultural Transmission”, i From Darwin to Weil. Women as Transmitters of Ideas (2009):

Subjektiv stil, fokus på detaljer och möten med människor – ett slags modernistisk flâneur-prosa

Stemme tematisert i Amtmandens Døttre”Men hvilken Stemme var ikke den ene! Saa bævende, fuld

og klokkereen, saa jublende stærk og dog saa bøielig, gav den Gjenlyd i de fjerneste Aaser og fyldte den hver Vraa i de tause skovdybder nedenunder. […] Det var Sophie der sang; hvem kunde tænkt, at dette spæde Barn havde en saadan Dommedagsrøst.” (del I s. 36f/ 31)

”Heri, i Kunsten, havde hun et eget Værn, imod den Forknyttelse, hun led under. Musikken rev hende uimodstaaelig med sig. Hendes Stemme, hendes hele Personlighet gik op i Sangens Idee. Mere end engang flygtede hun bag dette Værn, saa betryggende for hende –saa farlig for ham.” (del II s. 30f/s. 160)

Misbruge ”Sang til et fast Forlystelsesapparat for Fremmede. Musikken vil gjøre Dig selv friere og mere tillidsfuld, den vil berige din Sjel.” (del I s. 40/33)

Camilla Collett brev til Johan Ludvig Heiberg 1854

Om manuskript til Amtmandens Døttre:

”Jeg har blot villet indsætte Følelsen i sine Rettigheder […]. [J]eg har villet vise, hvor uvorrent, hvor usansvarlig Samfundet behandler dette Menneskelivets dyreste og ædleste Stof […].”

Mathilde Fibiger (1830–1872)

Clara Raphael. Tolv Breve (1851)• Brevroman: guvernanten Clara

skriver till sin väninna Mathilde

• Inspirerad av Schillers frihetsbegrepp (liksom Collett): inre frihet ska ge yttre frihet

• Löser krav på kvinnlig frihet och inre utveckling: gifter sig med sin älskade, men i ett vitt äktenskap…

C.J.L. Almqvist, Det går an (1839)• Huvudpersonerna lever samman

utan att vara gifta.

DebatterKamilla Aslaksen, ”Romanens virkningskraft. Mottakelsen av Amtmandens Døttre

1854–1855”, Edda 2019:2 vol. 106, s. 127–141https://doi.org/10.18261/issn.1500-1989-2019-02-04

Marius Wulfsberg, ”Kvinnefrigjøring og offentlighet i Norden på 1850-tallet. Om Mathilde Fibigers Clara Raphael og Camilla Colletts Amtmandens Døttre”, i Frie ord i Norden? Offentlighet, ytringsfrihet og medborgerskap 1814–1914 (2019)

Mathilde Fibigers Clara Raphael• Ca 30 anmeldelser og debattinnlegg, 12 pamfletter• Både kritikk og støtte av kvinnelige og mannlige skribenter• Johanne Luise Heiberg: en ”fordærvelig Indflydelse paa Qvinden, det

huslige Livs ansvarlige Minister”

Camilla Colletts Amtmandens Døttre• Mannlige kritiker: roste litterære kvaliteter, avviste kritikk av ekteskapet og

nådeløs beskrivelse av hensynsløse mødre• Støtte av anonym kritiker i Bergensposten:

• ”[D]et er Kvindens Emancipattion, rent og sant oppfattet, som Forfatterinden har villet fremstille og hævde.”

Fredrika Bremer (1801–1865), Strid och frid (1840)

Fredrika till Henrik 2/2 1840

”[…] då jag […] gerna vill kunna

riktigare värdera det land jag redan älskar, vänder jag mig med bön om upplysning till den Norrman, i hvars Digter jag lärt känna hans hjerta, som meniska och medborgare, och denna, det originella snillets blick, som i lifvet uppfattar det betydelsefulla och karakteriserande.”

Henrik till Fredrika 6–8/8 1840

”Det nationale er at studse over andre Ideer hos en Qvinde end dem der høre Gryden og Pyntebordet til. Med Grusomhed vises hun af sine Forældre tilbage til den Første.”

Fredrika Bremer, Hertha, eller En själs historia (1856)

Argumenterar för ogifta kvinnors myndighet

Reformen infördes i Sverige 1858

”De karrikaturer, ni nämner, ha uppkommit just af motsägelsen, såsom monstren bland blommorna uppkomma af brist på luft och ljus; de äro foster af en sträfvan, som ej funnit sitt rätta utlopp […]. […] gif dem frihet att bilda sig efter dessa förebilder, och skönheten skall skrämma bort karrikaturen.” (s. 216)

Yttre frihet krävs för att inre frihet ska kunna utvecklas!

Bremer, Hertha (1856)Tidskrift för Hemmet 1859 (sedermera Dagny, Hertha)

• Organ för Fredrika-Bremer-förbundet, bildat 1884

”Det moderna genombrottets” kvinnliga författare:• Victoria Benedictsson (1850–1888)• Anne-Charlotte Edgren Leffler (1849–1892)• Alfhild Agrell (1849–1923)• Stella Kleve (Mathilda Malling, 1864–1942)

Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt 1903

Svensk kvinnorörelse

Bremer, Hertha (1856)Tidskrift för Hemmet 1859 (sedermera Dagny, Hertha)

• Organ för Fredrika-Bremer-förbundet, bildat 1884

Camilla Collett, Amtmannens døtre (1854–1855)

”Det moderna genombrottets” kvinnliga författare:• Victoria Benedictsson (1850–1888)• Anne-Charlotte Edgren Leffler (1849–1892)• Alfhild Agrell (1849–1923)• Stella Kleve (Mathilda Malling, 1864–1942)

Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt 1903

Svensk kvinnorörelse

Asbjørn Aarseth:

Vi ser ”ikke noe gjennombrudd til noe radikalt annerledes, og slett ikke til noe som i dag kan forsvare etiketten ’moderne’. Snarere finner vi en kontinuitet fra tidligere deler av det 19. århundre.”

(”Periodisering i de estetiske disiplinene”, i Estetikk og historisitet, s. 120)

Erik Bjerck Hagen, Norsk litteratur 1830–1875. Romantikk, realisme, modernisme (2019):

Colletts roman splittred mellom idealistisk romantikk og realisme?

”Amtmandens Døttre er den emblematiske norske romantisk-realistiske roman. […] Det er ingenting idealistisk ved denne romanen.” (s. 251)

”Det moderne gjennombrudd” som periodebegrep

1880-talet i svensk litteraturhistoria

MEN periodebegrepet ”artonhundraåttitalet” meningsfullt i svensk litteraturhistorie

• 148 kvinnelige forfattere debut 1879–1889 på svensk

(i Sverige og Finland)

• Estetisk omvending med Selma Lagerlöfs Gösta Berlings saga (1891)

• ”Sedlighetsdebatt” – impuls fra Ibsen og Bjørnson

Hanna Hirsch-Pauli, porträtt av den finska konstnären Venny Soldan, Paris-salongen 1887

Hanna Hirsch-Pauli, Vänner (1900–1907)Ellen Key läser högt i familjen Paulis hem i Stockholm

Claudia Lindén, Om kärlek. Litteratur, sexualitet och politik hos EllenKey (2002)

[osign.] ”Camille Collet [sic] och hennes författareverksamhet”, Tidskrift för hemmet 1874 häfte 5:

• ”De meningar fru C. vill nedgöra äro alla de helt falska eller halft snedvridna dylika, som äro rådande ifråga om qvinnan, kärleken och äktenskapet.” (cit. hos Lindén s. 35)

Ellen Key (1849–1926): ”samhällsmoderlighet”

Bremer, Hertha: • Ekstradiegetisk forteller = fortelleren er ute av historien• Allvitende forteller• Idealrealisme: litteraturens oppgave er å la idealer komme til

syne• Krever lovreformer: politisk myndighet og utdanning

Collett, Amtmandens Døttre:• Skifter mellom ekstradiegetisk forteller ogintradiegetiske fortellerer = fortelleren er i historien (brev,

dagbok)• Psykologisk realisme: et moderne selv i konflikt med seg selv• Krever endring i sosiale normer

Forskjellige estetiske holdninger åpner til ulike sosiale analyser

Forteller

Bremer, Hertha:• ”Jag tycker, att det är en usel verld, der en god och bra flicka icke

har annat parti att taga än att gifva sig till en man i florshufva, eller en utan hjerta, och som tydligen icke bryr sig särdeles mycket om henne!” (s. 18)

Collett, Amtmannens døtre:• ”Mine ballidelser er de ikke i det små en avspeiling av livet?” (s. 89)• ”Vår bestemmelse er å giftes, ikke å bli lykklige.” (s. 90)• Cold søker feminine idealer uten å finne det• Maktanalyse: lovens makt kompliseres av følelsens makt

Victoria Benedictsson, Fru Marianne (1887)• ”Hon tänkte sig i hans natur någonting våldsamt, som låg och

gömde sig under den lugna ytan. Denna obändighet, som hon drömde om, lockade henne, och det låg någonting för hennes drivhusvuxna kvinnlighet eggande i att tänka sig älskad av en sådan, nästan rå natur.” (s. 18)

Anne Charlotte Edgren Leffler, ”Aurore Bunge” (1883)

Motiv: bal – kropp – seksualitet

Mest spelade dramatiker i Sverige på 1880-taletÖversattes till många språk, bl.a. norska, och

spelades i flera nordiska länder!

Debatt om ”tendenslitteratur” eller ”indignationsdamer” 1886–1887, av bl.a. Stella Kleve och Gustaf af Geijerstam• Resultat: utskriven ur kanon

2000-talet: flera teatrar ingår i projekt för bortglömda kvinnliga 1880-talsförfattare• 2008 katalog över kvinnliga dramatikers pjäser:

www.dramawebben.se• Resultat: återinstallerad i kanon

Anne Charlotte Edgren Leffler (1849–1892)

Synd. Noveller av det moderna genombrottets kvinnor,

red. Birgitta Ney (1993)https://litteraturbanken.se/forfattare/KerfstedtA/titlar/Synd/sida/3/etext

Gerda Mickwitz, ”Mässling” (1886)• Syfilis och dubbelmoral

Mathilda Malling (pseudonym Stella Kleve), ”Pyrrhussegrar” (1886)• Publicerad i kvinnorörelsens tidskrift Framåt

• Kvinnors rätt till sexuellt begär

Svenska 1880-talsnoveller på nätet

Från Skåne (noveller, 1884)

Final: skådespel i tre akter (med Axel Lundegård

1885)

Pengar: novell (roman, 1885)

Folklif och småberättelser (noveller, 1887)

I telefon (drama, 1887)

Fru Marianne: roman (1887)

Utg. av Axel Lundegård bl.a.:

• Berättelser och utkast (1888)

• Efterskörd (1900)

Fredrik Böök, Victoria Benedictsson och Georg

Brandes (1949)

Stora boken (3 vol. utg. Christina Sjöblad 1978–1985)

Victoria Benedictsson/Ernst Ahlgren (1850–1888)

Intriger: tragedie

Bremer, Hertha:

• Fremstilling av konsekvensene av urimelig lovgivning

Collett, Amtmannens døtre:

• Undersøkelse av mangel på kommunikasjon

1880-tal:

• Viser att ordens betydning er avhengig verklighetsbeskrivelse

• Alfhild Agrell, Räddad (1881) – svar på Ibsen, Et Dukkehjem(1879)

• Anne Charlotte Edgren Leffler, Sanna kvinnor (1883)