ARBETSMARKNADENVAD SKA DU BLI NÄR DU BLIR STOR?

IngenjörEntreprenörFörfattarePersonalchefEkonomMusikerManagementkonsultPilotÄventyrareFotografPolisDatateknikerSnickareArkitektLärare LäkareSjuksköterskaReseledareMäklareBarnmorskaKonstnärSömmerskaBagareKockMilitär

HISTORIA

För ungefär 150 år sedan bestämde arbetsgivarna i stort sett allting på arbetsplatserna i Sverige.

Om en arbetare blev dåligt behandlad fanns det ingen att vända sig till.

Få lagar reglerade förhållandena i arbetslivet.

Om en arbetare betraktades som : sjuk, inte arbetsam uppstudsig

.

sparken, utan uppsägningstid eller

förvarning

Eftersom arbetarnas familjer ofta bodde i lägenheter som tillhörde

arbetsgivaren blev de också vräkta om de blev uppsagda.

FACKFÖRENINGAR

fackföreningen blev starka med antal och började kräva förbättringar av sin arbetsmiljö och sina arbetsvillkor.

Hotade de med strejk effektivt verktyg. Arbetsgivare tog in oorganiserade arbetare – så kallade strejkbrytare – oroligheter när de fackliga

arbetarna försökte hindra strejkbrytarna från att komma in på arbetsplatserna. Stort bortfall av arbetsdagar och arbetsgivarna behövde sin ordinarie arbetskraft för att kunna hålla

verksamheten igång och tjäna pengar. De satte sig därför ner med de fackliga företrädarna för att förhandla. Det var under sådana

omständigheter de svenska kollektivavtalen föddes. Avtalen gav arbetarna bättre villkor och arbetsgivarna slapp oroa sig för strejker eller andra

stridsåtgärder under den tid avtalet gällde. Kollektivavtalen började som lokala uppgörelser och gällde sedan för hela landet och en hel bransch. År 1938 slöts Saltsjöbadsavtalet, ett avtal mellan parterna (arbetsgivare och fackförbund) på

arbetsmarknaden. Detta avtal ledde till en lång period av arbetsfred och samarbete mellan parterna. Något som är en

viktig del i det som brukar kallas den svenska modellen. Kollektivavtalen har genom åren utvecklats- Delar av innehållet i avtalen har omvandlats till

lagstiftning som ska gälla alla arbetstagare - även på arbetsplatser som saknar kollektivavtal. Lagar har stärkt de anställdas ställning i arbetslivet som också stärkt de fackliga organisationerna Arbetarnas sjukkassor har tagits över av staten. Arbetslöshetskassorna är fortfarande knutna till

fackförbunden styrs numera av beslut i riksdag och regering. Det fackliga arbetet har drivit fram mycket av det skydd och de rättigheter som anställda i dag har på

den svenska arbetsmarknaden. Men utan ansvarstagande arbetsgivare och stöd från det politiska systemet hade den så kallade

svenska modellen inte blivit verklighet.

• Arbetarna insåg så småningom att det enda sättet att få det bättre var att hålla ihop.

• Därför började de mot slutet av 1800-talet att organisera sig. • Bildade då fackföreningar för att tillsammans få det bättre på

arbetsplatsen. • Socialdemokratiska arbetarföreningar för att skapa mer inflytande och

bättre förhållanden i samhället. • Pengar till arbetslöshetskassor och sjukkassor

JOBB – TRYGGHET

På arbetsplatser i Sverige är mycket reglerat i lagar och avtal. Exempel:

Hur många timmar du får arbeta Hur mycket din arbetsgivare i pension.

Reglerat i Svenska lagar EU-nivå, Kollektivavtal.

Kollektivavtalet arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisation. Avtalet är ett slags byte mellan anställda och arbetsgivare. De anställda får sina löner och anställningsvillkor reglerade i avtalet

och arbetsgivarna får bra förutsättningar för sin verksamhet genom arbetsfred.

I kollektivavtalen lovar arbetstagarnas organisationer nämligen att inte strejka under avtalsperioden - fredsplikt.

Precis som namnet säger är ett kollektivavtal ett avtal för ett kollektiv (en grupp av människor) och gäller alla anställda på en arbetsplats eller inom en bransch.

en överenskommelse

LÖNEN

Hur mycket du tjänar varierar mellan olika yrken, branscher och var du bor.

Sedan lång tid tillbaka finns det ett system för hur lön sätts i Sverige. Arbetsgivaren kan inte erbjuda vilken lön som helst –pga. kollektivavtal

på arbetsplatsen. Lönen får inte vara hur låg som helst. Ingångslön till första = ett slags ”första lön”.

Kan man få olika lön för samma sorts jobb?

För många är det sommarjobbet som ger den första lönen. Då får du ofta höra att ”här tjänar sommarjobbarna x kronor”.

Vad du tjänar på ett jobb har att göra med en mängd saker Exempelvis

Var i landet du jobbar Inom vilken sektor man jobbar.

En kommun med mycket pengar kan till exempel betala mer än en kommun med mindre pengar.

Lönenivå bestäms av fack och arbetsgivare. Som en överenskommelse om vad en lämplig nivå är.

VEM BESTÄMMER

På varje arbetsplats finns ramar för lönesättning - Dessa förhandlas om med jämna mellanrum i det som kallas avtalsrörelse.

Inför avtalsrörelsen– fackförbunden och arbetsgivarna –gör de analyser över ekonomin i landet.

Hur har ekonomin i världen utvecklats? Hur har priserna i affärerna utvecklats? Hur ser konkurrensen för svenska företag ut? Detta gör de för att se vilka ekonomiska förutsättningar det finns för att höja lönerna.

Förutom ekonomiska läget diskuterar en organisation med sina medlemmar och frågar dem vad de tycker är viktigt att lyfta – för förhandlingarna handlar inte bara om lön, utan också om andra villkor och regler på arbetsmarknaden.

Eftersom arbetsmarknaden konstant är föränderlig är det viktigt att ofta se över de regelverk som finns.

Fack och arbetsgivare lägger fram sina krav och sedan börjar förhandlingarna. Ofta oense i början Ibland leder det till strejk månaders förhandlingar båda parter får

kompromissa kommer överens om något de båda kan acceptera det centrala kollektivavtalet är klart.

När de centrala avtalen klara är det dags att förhandla lokalt, alltså på arbetsplatserna.

En fördelning mellan alla som omfattas av avtalet på arbetsplatsen ska ske.

Centrala avtal

Lokala avtal

Hur de lokala förhandlingarna går till bestäms av vilka löneförhandlingssystem som fack och arbetsgivare inom det avtalsområdet är överens om. Inom vissa avtal förhandlar man dock inte på arbetsplatserna. Då reglerar det centrala avtalet hur mycket man får i löneökning.

OMVÄRLDEN

De som arbetar i Sverige, Frankrike eller Argentina har på många sätt väldigt olika arbetsvardag. Olikheter i antal: Semesterdagar lön Pensionsålder möjligheter att påverka

I dag fattas många beslut som rör arbetsmarknaden i EU, men det är fortfarande mycket som regleras i varje enskilt land. I de flesta andra europeiska länder har inte facket och arbetsgivarna samma roll som i Norden.

Att arbeta i Europa/EUTotalt sett i hela EU arbetar 65,4 procent av befolkningen i arbetsför ålder. Arbetslösheten varierar mycket mellan olika länder. Varierar gör också arbetsmarknaden.Det vill säga vilka arbeten det finns mest av, Hur länge människor arbetar Hur jämställd arbetsmarknaden är På vilket sätt man som anställd kan påverka sina arbetsvillkor.

Det globala arbetet – utvecklas fortfarande i takt med landets utveckling, överlag är arbetsförhållandena mycket sämre än i Norden.Fackliga rättigheter i världen- Rätten att organisera sig fackligt tillhör de så kallade mänskliga rättigheterna, som skrivit under av FN. Det finns två så kallade ILO-konventioner (internationella överenskommelser om

anställdas rättigheter) som definierar och garanterar fackliga rättigheter och som har ratificerats (antagits) av de flesta av organisationen ILO:s medlemsstater.

Dessa har också skrivits in i många länders grundlagar och lagstiftning. Trots detta respekteras inte dessa rättigheter överallt. Det finns en mängd exempel på länder som fängslar och torterar människor som försöker påverka sitt och sina kollegors arbetsliv.

I hela världen dödades under 2008 minst 76 fackligt aktiva på grund av sitt fackliga engagemang. De som försöker organisera sig eller anordna protester blir ofta gripna och en del döms till fängelse. Under år 2008 avskedades flera personer för att de deltagit i strejker eller protester. Tusentals andra trakasserades eller diskriminerades och hundratals greps.

UPPGIFTER

1. Läs texten och markera 5 ord som du sedan undersöker med ordbok och internet. (Skriv kort om dina 5 ord, lämna in senast 26/4)

2. Ta reda på lägsta, högsta och medellön inom 3 olika yrke via http://www.lonestatistik.se . Ett yrke där det krävs högskola/ universitetsstudier, ett yrke där det krävs lärlingsutbildning och ett yrke där det krävs endast gymnasieutbildning. Analysera sedan skillnaderna i lönen beroende på t.ex. län, erfarenhet och kön. (Skriv ner det du kommer fram till lämna in senast 26/4)

3. Gå in på http://www.cv-guiden.se/gratis_guide/cvguide/cv_guide.htm , titta på de olika alternativen att skriva ett CV på, i vänsterspalten och använd en av dem som mall och skriv ditt eget CV i word genom att följa mallen. ( Lämna in ”ditt” cv senast 26/4)

4. Gå in på www.ams.se och www.offentligajobb.se och sök efter jobb som passar CV:T du skrivit. ( skriv ner vilka jobb som passade ditt CV lämna in senast 26/4)

5. Yrkes redovisning a) Gå in på ams.se och sök uppe i högersökfällt på ”intressetest”. Testet består av 66

olika frågor om vad du är intresserad av. Genomför testet.b) Tryck sedan på fliken ”min profil med yrkesförslag” du har nu fått ett antal

yrkesgrupper som tycks särskilt intressanta för dig utifrån ditt test. En rad olika yrken visas.

c) Gå in på 3-4 olika yrken och ta reda på:

- vad yrket innebär, vad man gör i yrket- vilken utbildning som krävs- vad man kan få för lön och hur det ser ut med arbeten inom yrken i framtiden- vad som kan vara viktigt att tänka på samt om det finns risker med jobbet

Välj ett av yrkena du tittat på och redovisa vad du kommit fram till muntligt inför klassen. ( Gör en Power Point till din redovisning, lämna in efter redovisningen

26/4)