arbetsmiljö säkerhet - lkab...• lägg in frånvarobesked för din telefon i trio. där anger du...

E N G A G E R A D N Y T Ä N K A N D E A N S V A R

TIDNINGEN FÖR OSS SOM JOBBAR I LKAB - NR 3 2019

Vi måste ha normer och spelregler på plats så vi följer vår uppförandekod och stärker den

kultur vi vill ha.

ARBETSMILJÖANSVAR OCH ROLLER

VARDAGS- HJÄLTEN

SID 4–5

SID 10–11

LEDARE SID 2

Arbetsmiljö & säkerhet

2 LKAB-BLADET #3 2019 LKAB-BLADET #3 2019 3

Säkerheten först har gjort en lång resa

GRETE SOLVANG STOLTZ, HR OCH HÅLLBARHETSDIREKTÖR

OMSLAG: Markku Sorsa, planerare och skyddsombud KK2/KK3. FOTO: ÅSA HAAPASAARI

CITATET

TUMMEN UPP … för ”tala om det” – Den sjätte gyllene regeln som ska främja den mentala hälsan, som Division Specialprodukter inför.

– Med gaffellayouten kan vi flytta bergschakt och fält

ortar längre från brytningsområdena och från områden

med högre bergspänning.

CARLOS QUINTEIRO, SPECIALIST PÅ AVDELNINGEN GRUVTEKNIK PÅ LKAB

DEN ORGANISATORISKA OCH sociala arbetsmiljön är oerhört viktig i LKAB:s övergripande arbetsmiljöarbete, alla ska må bra på jobbet. LEDAREN:

För drygt tio år sedan förstärkte LKAB sä-kerhetsarbetet och startade programmet Säkerheten först. De första åren handlade det framförallt om att sätta ramverket för

programmet, det vill säga få rutiner och regler på plats, samtidigt som vi utbildade chefer och medarbetare.

Nästa steg var att bli bättre på att identifiera och eliminera risker i verksamheten. Arbetet breddades 2010 när vi började arbeta mer med leverantörssäkerhet med filosofin att oavsett vilken arbetsgivare man har ska man arbeta säkert inom LKAB:s område och alla ska komma hem utan skador. När vi fortsatte vidareutveckla programmet såg vi att den arbetsplatsnära säker-hetskulturen behövde stärkas. De senaste åren har vi därför lagt stort fokus på medarbetar- och ledarskapsutveckling och den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

Under 2019 har vi fyra övergripande fokusom-råden. Vi ska minska antalet olycksfall, nästa steg i säkerhetskulturarbetet ska utvecklas och vi ska säkerställa att vi uppfyller en lägsta nivå för arbetsmiljö- och säkerhetsarbete på alla ar-betsplatser inom bolaget. Stort fokus läggs under 2019 på den organisatoriska och sociala arbets-miljön. Det innebär att vi ska utöka antalet ar-betsplatser som utför psykosociala skyddsronder, alla arbetsplatser ska ha normer och spelregler på plats, det råder nolltolerans mot kränkande särbehandling och alla arbetsplatser ska ha mål för arbetsmiljö nedbrutet på arbetsplatsnivå. Utbildning för att öka vår kompetens har varit central genom hela denna resa och under hösten ska alla chefer och skyddsombud gå en utbild-

ning inom organisatorisk och social arbetsmiljö.Jag vill nämna ett gott exempel som pågår i gruvan i Kiruna – ”Må bra på jobbet-dagar” där medarbetare tillsammans fick diskutera den psykosociala arbetsmiljön och resonera kring riktiga exempel på olika typer av kränkande särbehandling.

Vi vet att vi måste ha ett tydligt ramverk, hög kompetens och en stark säkerhetskultur där vi alla, medarbetare, chefer och leverantörer, månar om varandra och är engagerade. Det gäller att alla faktorer fungerar och samverkar för att vi ska nå vårt mål om noll olycksfall och friska medarbetare inom vår verksamhet. Med Säkerheten först har vi gjort en lång resa – vi måste arbeta med allt från att eliminera fysiska risker till att utveckla en säkerhetskultur där vi alla är övertygade om att alla olycksfall kan förhindras när alla är engagerade i arbetsmiljöar-betet. Vi har en del arbete kvar att göra, men vi är på god väg.

Semestern står nu för dörren och det är dags för lite välförtjänt ledighet för många. Jag vill passa på att hälsa alla semestervikarier väl-komna och tacka alla medarbetare för det första halvåret. Ta hand om dig under semestern och ta med dig säkerhetstänket och undvik onödiga risker även på semestern.

Trevlig sommar!

Grete Solvang Stoltz, HR och hållbarhet.

FOTO: FREDRIC ALM

Vi måste ha normer och spelregler på plats så vi följer vår uppförandekod och stärker den kultur vi vill ha.

Jarmo Nordman, produktions-chef LKAB Wassara

– Vi blir hela tiden lite bättre. Nu tänker vi mer medvetet på säkerhet i allt vi gör, till exempel att göra

riskanalyser inför olika arbetsmo-ment. Alla ska komma välbehållna hem från jobbet.

Ismail Hassan, CMC-operatör LKAB Wassara

– Jag tänker alltid efter två gånger innan jag hanterar maskiner eller nya arbetsuppgifter.

Säkerhetstänket sker automa-tiskt, det sitter i bakhuvudet hela tiden.

Roberth Göthberg, slipoperatör LKAB Wassara:

– Jag har blivit mer noggrann med det jag gör och tar inga genvägar längre, ser till att det är rent på

golvet så man inte halkar. Ser jag något som verkar skumt säger jag till chefen eller åtgärdar det själv.

Hur har ditt säkerhetstänk förändrats de senaste tre åren?

En viktig del i HYBRIT-kon-ceptet är pilotanläggningen som byggs på SSAB:s mark på Svartön i Luleå. Anläggningen ska producera vätgas och testa direktreduktion av järnmalm (DRI) med hjälp av vätgas. Den huvudsakliga energikällan för HYBRIT-konceptet är fossilfri el från Vattenfall, som används för storskalig väteproduktion genom elektrolys av vatten för att driva ljusbågsugnarna.

Just nu undersöks även möj-ligheten att bygga ett tillfälligt vätgaslager på LKAB:s mark i anslutning till det gamla järn-malmsupplaget på Svartöberget i Luleå. Detta är en betydel-sefull byggsten för att uppnå målet om en fossilfri järn- och stålproduktion. När teknologin

Pilotprojekten inom HYBRIT tar form

DRIanläggningen byggs på Svartön i Luleå.

implementeras i större skala, kommer denna typ av lagring att säkerställa vätgas till indu-striprocessen dygnet runt. Det här kommer också att bli en

viktig komponent för att stödja det framtida energisystemet som har ett större inslag av väderberoende elproduktion.

KÄLLA: HYBRIT

FOTO: FREDRIC ALM

DAGS FÖR SEMESTER!Även under semestertider vill vi på LKAB ge god service och ett proffsigt intryck, samt underlätta för våra kollegor.

Det kan du enkelt göra genom att följa denna checklista:• Lägg in frånvarobesked för din telefon i Trio. Där anger

du datum för frånvaro, orsak samt eventuell ersättare• Lägg in autosvar på din e-post som inkluderar datum för frånvaro samt

hänvisning till eventuell ersättare• Attestera fakturor• Attestera tidrapporter och reseräkningar


MALMBERGET. Jonna Kässi, KMA-utvecklare och Ronny Hedenstedt, produktionschef i LKAB har precis börjat jobba ihop. De ska tillsammans navi-gera sig igenom den djungel av AFS:ar, regler och förordningar som chefer på alla svenska arbetsplatser ställs inför.

Ronny Hedenstedt är purfärsk som produktionschef för verk-städerna ovan jord i Malmber-get. Han ansvarar för cirka 30 personer.

– Det är mitt ansvar att alla har rätt utrustning och kunskap för jobbet som ska utföras. Jag vill att folk ska komma hem hela och friska från jobbet. Jag har själv varit med om att skada mig på job-bet och det är inte kul, säger Ronny Hedenstedt.

Jonna Kässi har arbetat snart två år som KMA-utvecklare på LKAB.

Produktionschefens och KMA-utvecklarens samarbete

– Jag introducerar chefer i ar-betsmiljöfrågorna, metoder och rutiner. Målet är att chefen ska känna sig trygg i sin roll och bli självständiga inom arbetsmiljö-området, säger Jonna Kässi.

Som ny tar Ronny varje chans att lära sig mer om arbetsmiljöfrågorna. Jonna har en plan för hur det ska göras på bästa sätt.

– Jag frågar Jonna ganska mycket för att kunna sätta mig in i det här. Just nu prioriterar jag personalfrågor och försöker se till att folk mår bra. Då går jobbet bättre och det blir säk-rare i slutändan, säger han.

– Vi kommer att börja med riskbedömningsmetod, skydds-ronder och sedan fortsätta med alla härligheter som finns i verktygslådan. Jag avslöjar inte allt nu. Men det finns en lista som vi ska beta av, säger Jonna Kässi.

Några arbetsmiljöärenden har

KMAutvecklare Jonna Kässi har förberett en lista på aktiviteter för att introducera Ronny Hedenstedt i arbetsmiljöfrågorna som han ansvarar för i sitt uppdrag som produktionschef.

de redan tagit tag i tillsam-mans. Ett av dem är en arbets-miljöutredning där hälsofarlig gas var inblandad.

– I det här fallet ringde skyddsombudet på arbetsplat-sen som Ronny är chef för till mig och ställde frågor kring hur de skulle bete sig, vad gasen innehåller, om det var farligt och om de behöver åka på kontroll. Vi KMA-utvecklare hjälper gärna till att kolla upp till exempel lagstiftning och gränsvärden, säger Jonna Kässi.

– Skyddsombuden har en viktig roll. Vi har två skydds-ombud och jag hade gärna haft fler. Alla problem som jag stö-ter på pratar vi om, jag vill veta hur de ser på saken. Skyddsom-buden är ett bra stöd för mig och jag hoppas att jag kan vara ett bra stöd för dem och att ingen behöver stå ensam om det skulle hända något, säger Ronny Hedenstedt.

KAJSA LINDMARK

Vd LKABVd är ytterst ansvarig för arbetsmiljön i LKAB-koncernen. Vd säkerställer att det finns resurser i form av personal, kompetens och tid för att utföra arbetet, samt att arbetet fullföljs. Detta görs på en övergripande nivå. Delar av ansvaret delegeras till andra roller, till exempel samordningsansvarig.

Arbetsmiljöansvar och rollerMöt några av de roller som arbetar aktivt för att vi ska ha trygga och säkra arbetsmiljöer för alla som jobbar i LKAB:s verksamhet, både LKAB:s egna anställda och medarbetare från andra företag.

Samordningsansvarig LKABNär flera arbetsgivare bedriver verksamhet på ett ställe ska jobben samordnas för att ingen ska utsätta någon annan för fara. På LKAB är det ofta anläggningsägaren som har fått en delegering att vara sam ordningsansvarig i den egna anläggningen. Samordningsansvarig ska se till att det finns en organisation för samordning av externa leverantörer, till exempel utsedda kontaktpersoner.

AnläggningsägareKontaktpersonen är den som beställer jobbet

och som är första kontaktyta mot den anlitade leverantören före, under och efter arbetet. Leverantören ska få tydlig information om

uppdraget av kontaktpersonen för att kunna utföra det på ett tryggt och säkert sätt. Kon-

taktpersonen är behjälplig vid lokala frågor om risker och hantering av avvikelser.

Arbetsledning leverantör Arbetsledningen hos leverantören ser till att de egna medarbetare som utför ett arbete på LKAB ska kunna utföra det på säkrast och tryggast sätt. Bland annat ska arbetsled-ningen tydliggöra vad som står i LKAB:s leve-rantörshandbok. En arbetsledande person är på plats där arbetet utförs.

MedarbetareMedarbetaren både på LKAB och hos entreprenören är de som utför det praktiska arbetet. Utöver att följa lagar ska de följa de arbetsmiljöregler och rutiner som finns på LKAB, bland annat ska medarbetaren rapportera in risker, tillbud och olycksfall samt delta i skyddsronder.

SkyddsombudPå samma sätt som hos LKAB kan leverantören ha egna

skyddsombud som gärna får vara på plats vid jobb på LKAB och delta i leverantörsföretagets egna skyddsronder och

riskbedömningar. De är ofta ett bra stöd till leverantörens arbetsledning, som ska säkerställa en säker och trygg arbets-

miljö för sina medarbetare.

KMAutvecklare LKABKMA-utvecklare är experter på arbetsmiljö och med sina fördjupade kunskaper stöttar de både samordningsansvarig och kontaktpersoner för att göra arbetsmiljöarbetet så bra och resultatrikt som möjligt.

TEXT: ANDERS LINDBERG, ILLUSTRATION: YOURS

Per-Åke Hultstedt, Servicedesk, Kiruna

Det är okej. Det är ju kontorsjobb, så en del stillasittande.

Johanna Alatalo, 1:e forskningsingenjör, Luleå

Min arbetsmiljö är bra, men det finns alltid utrymme för förbättringar.

Veronica Nes, Gruvmätare, Malmberget

Jag tycker arbets-miljön är bra. Jag är gruvmätare, så är mest ute i fält.

Hur ser din arbetsmiljö ut idag?

FOTO: KAJSA LINDMARK


Maritha Mossberg: Livet och döden

Livet och döden balanserar på en knivsegg. På hösten dör blommorna, en del för alltid medan andra har

kvar sitt rotsystem och kikar fram till våren. Det enda som faktiskt är riktigt sant, det är att vi alla ska dö någon gång. Men vi vill inte så gärna tala om det och inte tänka på det. Slutet kommer när det kommer, men vi vet inte när. Samtidigt tycker jag att vi ska våga prata om döden som är det enda sanna i livet som vi vet kommer att ske.

Sent omsider har löven vecklats ut och det doftar sommar. Jag upptäckte härom dagen den första blodhäggen, det är en hägg med rosafärgade blommor likt färgen på körsbärsblommor. Tänk – jag har passerat platsen där den finns oräkneliga gånger men aldrig lagt märke till den, och det är ett stort träd, ingen liten buske. Prata om att vara hemmablind, att inte upptäcka det vi har omkring oss. När vi blir så vana att se brister eller bara passera det som finns runtikring oss utan att riktigt se, blir en hemmablindhet. Det är samma sak som att ta saker och ting för givna, som exempelvis livet. Vi vet inte när bilkra-schen kommer eller när vi körs över av tåget. Plötsligt och oväntat men det sker ändå.

Jag tänker undvika alltför många repriser den här sommaren. Vi kan väl kalla det för en roadtrip med kontroll av mina vänners bäddsoffor eller gästsängar. En och annan hotellövernattning lär det också bli. Jag ska ta nya vägar och våga vika av från de stora Europavägarna. Bromsa in vid något oprövat kafé eller restaurang och se och upptäcka nya saker längs vägen.

Livet och döden balanserar varje dag på en knivsegg oavsett var vi befinner oss.

Ha en fin sommar och lev väl!

Prata om att vara hemma-blind, att inte upp täcka det vi har omkring oss.

Jätteprojekt i mål– Efter den sista båten lastats i slutet av juni kommer fler än 40 leveranser ha försett projektet Nord Stream 2 med MagnaDense, som används för att tynga ned den 120 mil långa gasledningen på havsbotten. Projekt av denna storlek är få och händer sällan. Nu firar vi denna framgång men måste fortsatt jaga fler små och stora projekt. Produktionen av MAC i Malmber-get går på högvarv och levererar en fantastisk produkt, hög renhet och hög järnhalt. Utmaningen är att producera mer, då marknaden är gynnsam just nu. Ortdrivningen i KUJ går vidare i rasande fart och ar-bete med Konsuln fortgår. Vi hälsar Jarl Uggla välkommen som vd för LKAB Mekaniska med uppdrag att fortsätta utveckla vår verkstads-strategi – att LKAB Mekaniska ska bli en större och starkare leverantör till LKAB.

Leif Boström, Division Specialprodukter.

Bra produktion, låga leveranser – Totalt är vi uppe i elva olycks-fall i år vilket gör det svårt att förbättra oss inom arbetsmiljö. Logistiken hade nyligen två olyckor med frånvaro och sex utan, ett negativt trendbrott som måste hanteras skyndsamt. Olycksfallen leder oftast till 1–3 dagars frånvaro och vi måste därför fråga oss om inte alternativa arbeten är möjliga i större utsträckning. Glädjande är att de allvarliga händelserna fort-sätter minska och att säkerhets-kulturdagarna får mycket positivt gensvar i organisationen. Produktionen har gått bra i maj, gruvan producerade över plan och verken producerade enligt budget.Leveranserna går trögt och även maj har gått sämre än rullande plan. Lagren i Narvik är oroväck-ande fulla trots bra efterfrågan. Brist på MAF och en engelsk kund på obestånd har försinkat lastning i maj.

Michael Palo, Division Norra.Markus Petäjäniemi, Marknad och teknikMagnus Arnkvist, Division Södra.

99,8766 402,3US dollar var det estimerade spotpriset för järnmalm i början av juni.

tusen ton mer råmalm har producerats i Malmberget, jämfört med samma tid förra året.

båtleveranser, minst, kommer att ha försett projektet Nord Stream 2 med MagnaDense.

Miljoner ton uppgick järnvägstransporterna till under maj månad.

JANUARI TILL MAJ 2019:

Vi rullar igen – Maj månad präglas alltid av det årliga repstoppet i Malm-berget. Vi har haft tre stopp utan olycksfall med frånvaro, men i år har vi haft ett par olyckor med allvarlig utgång, vilket visar att vi alltid måste vara på tårna i vårt arbetsmiljöarbete. På plussidan finns en ökad risk- och tillbuds-rapportering och fler tillgängliga alternativa arbeten för de som har drabbats av lindriga olycksfall. Uppstarten i Malmberget var relativt strulig, men nu ser allt ut att rulla igen. Trots repstoppet är lagren relativt välfyllda. SSAB, som är vår största kund har haft problem med is- och snöklumpar från våra upplagspellets, som de har fått under repstoppet.

Orolig marknad– Stålpriserna pressas då bil-industrin går sämre och osäker-heten är stor kring handelskon-flikten mellan Kina och USA. Flera av LKAB:s kunder i Europa är mer pessimistiska avseende efter-frågan resten av året. Brexit är ett annat orosmoln och en av LKAB:s kunder i England är satt under rekonstruktion efter att priser och efterfrågan fallit. Samtidigt har järnmalmspriserna stärkts sedan dammolyckorna i Brasilien på grund av minskat utbud av högvärdiga produkter. Detta pres-sar stålbolagens marginaler från två håll.


LKAB. En nyhet när den nya säkerhetsutbildningen lanse-ras är att tre lokala utbild-ningar har blivit en.

– LKAB-anställda i både Sve-rige och Norge, samt leveran-törer kommer från och med nu att göra exakt samma sä-kerhetsutbildning, säger Linda Karlsson, arbetsmiljöstrateg på LKAB.

De utbildningar som alla anställda och leverantörer förväntas gå är en grundkurs och lokal säkerhetsutbildning. Utbildningarna ska ge alla en grundkunskap vad gäller regelverk inom säkerhet och miljö hos LKAB.

– Vi har hittat ett sätt som effektiviserar uppdateringen av utbildningen genom att slå

ihop de olika lokala versio-nerna då skillnaderna tidigare har varit mycket små. Den se-naste versionen är tio år gam-mal och det är verkligen på tiden att den uppdateras. En stor genomgång av innehållet har gjorts och utbildningen kommer i ett inledande skede att erbjudas på svenska, engel-ska, finska, tyska, polska och norska, säger Linda Karlsson.

Så guidar du som kontaktperson leverantörer rätt till SSG-utbildningarna1. Leverantören går in på

SSG:s hemsida via www.ssg.se.

2. Registrerar in företaget med namn och organisa-tionsnummer.

3. Registrerar in kontakt-

person för företaget.4. Registrerar in de personer

som ska gå den grundläg-gande utbildningen (SSG Entre Grundkurs), samt den lokala utbildningen (SSG Entre LKAB).

5. När personerna genomfört utbildningarna ska detta sedan attesteras i systemet av kontaktpersonen på före-taget personen jobbar på innan dessa blir godkända.

6. När utbildningarna är ge-nomförda samt attesterade av kontaktpersonen på fö-retaget kan man skapa upp en inpasseringsansökan via lkab.com/leverantör.

Vid frågor gällande SSG, kon-takta SSG via www.ssg.se.

KAJSA LINDMARK

En ny säkerhetsutbildning är släppt

Klicka på Genvägar på Arena för snabbaste vägen till Synergi.

Synergi bör användas med Internet Explorer.

Klicka på Hjälp längst upp i menyn för att komma till lathundar, checklistor och in-struktioner för snabbaste sättet att komma igång.

När du ska rapportera något, exempelvis en risk. Börja med att klicka på Spara-knappen.Då kommer programmet tala om för dig vilka fält du måste fylla i.

Om det som rapporterats hände samma dag räcker det med att skriva ett ”d” i datum-rutan. ”d-1” är gårdagens datum.

Använd funktionen Dashboards för att få en snabb överblick av läget för just din arbetsplats. Klicka först på Visa alla under Dashboards direkt på startsidan och välj sedan vilken arbetsplats du vill se.

KIRUNA. Ju djupare LKAB bryter, desto högre bergspänning. Dessutom ökar distanser för både tillredning och transport, och därmed ökar även kostna-derna. För att kunna fortsätta med säker gruvbrytning ska högre skivhöjd och gaffel-layout testas, allt inom ramen för Sustainable Underground Mining, SUM, som är en viktig del av Gruva 5.0.

SUM:s delprojekt, DP1, handlar om gruvan, dess layout och teknik. Grundfrågan är hur

Ökad skivhöjd och gaffellayout ska testas för framtidens gruva

FOTO: JOSEFINE EJEMALM.

Carlos Quinteiro leder ett av delprojekten i SUM.

Gaffellayout ska testas i Konsuln i Kiruna. ILLUSTRATION: LKAB

LKAB ska bryta under nuvarande huvudnivå-er. Ökad skivhöjd och gaffellayout kan vara en del av svaret.

– Vi vet att berg-spänningarna ökar med djupet. För att även i fortsättningen jobba säkert måste vi flytta all infrastruktur längre från brytningsområdet vilket ökar tillredningskostnaderna. Om vi ökar skivhöjden, från dagens 29 till 50 meter, ja, då minskar antalet meter som vi tillreder och därmed sänker vi kostna-derna, säger Carlos Quinteiro, specialist på avdelningen gruv-teknik på LKAB och projektle-dare för DP1.

Till sommaren är tillredningen färdig för 436-metersnivån i Konsuln. Parallellt pågår arbetet med nästa nivå, på 486 meters djup. Ytterligare en nivå ska vara klar i slutet av år 2020. Delar av nivåerna får en så kallad gaffellayout. Layouten

gör det möjligt att öka antalet lastare i ett pro-duktionsområde, vilket höjer produktionskapa-citeten.

– Med gaffellayouten kan vi flytta bergschakt och fältortar längre från brytningsområdena och

från områden med högre berg-spänning. Det tror vi kommer att förbättra bergstabiliteten, säger Carlos Quinteiro.

All data från testerna i SUM ska vara insamlat år 2023 och an-vändas som underlag för beslut om framtidens produktionssys-tem på stora djup. Tidplanen är knapp, men Carlos Quinteiro är optimistisk.

– LKAB har innovativa och engagerade medarbetare, så jag är övertygad om att vi klarar dessa utmaningar. Det handlar ju om vår konkurrenskraft och i förlängningen LKAB:s överlev-nad, säger Carlos Quinteiro.

TINA BENSON

10 tips till SynergianvändarenLKAB. Synergi är LKAB:s avvikelsehanterings-system. Här kommer 10 användbara tips från arbetsmiljöexperterna på LKAB för att göra jobbet smidigare.

Vill du länka till en rapport börjar du med att hitta den specifika rapporten under Sparade sökningar och rapporter. Klicka på Organisera och välj den önskade rapporten. Klicka på Redigera. Klicka på Kopiera URL till klippbord. Nu kan du enkelt klistra in länken där du önskar.

När man rapporterar in en säkerhetsrunda anger man ansvarig - det är alltid närmaste chef till personen du har pratat med. Om du har pratat med en leverantör är det leverantörens LKAB-kontaktperson som ska anges.

Alla med LKAB-telefon kan ladda ner appen Synergi Life för att enkelt kunna lägga in risker, tillbud och säkerhetsrundor. Sök ”Synergi life” på Arena, första träffen är in-struktion för nedladdning och användning av Mobilapp.

Skulle du ha frågor får du gärna kontakta ditt KMA-stöd. Felanmälan görs till Service-desk.

KAJSA LINDMARK

”

”

”

”

”

”

”

”

”

”

NYTÄNKANDE


Camilla är ett aktivt skydds-ombud och rapportör i Sy-nergi. Tillsammans med LKAB Mekaniskas entreprenadgrupp rör hon sig på många av LKAB:s anläggningar. Genom att konti-nuerligt rapportera risker och tillbud sätter hon fokus på ett förebyggande arbetsmiljöarbete där målet är att minimera anta-let olycksfall. Risk- och tillbuds-rapporteringen av ’externa’ rapportörer är uppskattad av anläggningsägarna då de får en

LKAB. Kollegorna som varje dag gör arbetsmiljön tryggare och säkrare för sig själv och för andra är vardagshjältar. I en nyhet på Arena bad vi er LKAB-anställda att mejla in vem ni ville lyfta. Här får vi veta mer om varför några av vardagshjältarna hyllas av sina kollegor.

Jag jobbade med Markku som verk servicetekniker i fyra år. Som verkservicetekniker hade vi bland annat hand om in- och utgående gods, gas samt ordning och reda.

Markku är otroligt omtänk-sam och mån om att arbetsplat-sen ska vara säker för alla. När han gör verksamhetsronder har han säkerhetsseendet på. Han skannar hela tiden av området och noterar om det finns faror. Det han ser tar han tag i och åtgärdar på plats plus att han rapporterar in i Synergi för att synliggöra det för andra. Om

Jag jobbar som produk-tionschef sedan ett och ett halvt år. Som ny chef är det mycket du ska lära dig och Camilla är ett jättebra stöd som KMA-utvecklare. Det en trygghet att ha med henne på riskbedömningar, olycksfalls-utredningar eller när vi ska göra nya rutiner. Hon får en att tänka annorlunda och att inte stanna för tidigt, utan alltid ta det ett steg till. Under utred-ningar ställer hon de jobbiga frågorna som gör det lättare att hitta rätt orsak. När vi gör risk-

bedömningar och till exempel säger att fallsele är lösningen på en risk då kan hon fråga om det går att bygga bort proble-met med hjälp av en plattform. När man själv har blivit hem-mablind är det bra med någon som ställer sådana frågor.

Det är väldigt lätt att jobba med Camilla för hon är så posi-tiv. Hon utmanar oss alltid att tänka ett steg längre. Det gör

oss bättre, säkrare och håller oss på tårna.

Peter Lyckholm, produktionschef El Media ovan jord i Malmberget, berättar varför han tycker att Camilla Backebjörk är en vardagshjälte.

ökad kännedom om arbetsmil-jön i sin verksamhet. Camilla är även delaktig i riskbedöm-ningar och skyddsronder. Hon har en stark drivkraft i arbetet för sin egen och andras säker-het.

Camilla är också driven i att planera erfarenhetsutbyte med andra verksamheter. Genom studiebesök inom och utanför LKAB ser vi hur andra jobbar med sitt säkerhetstänk. LKAB

Mekaniska har under senare år väsentligt minskat sin olycks-fallsfrekvens. Jag anser att Camilla har bidragit till det.

Peter Popper, KMA- utvecklare LKAB Berg & Betong, berättar varför han tycker att Camilla Andersson är en vardagshjälte.

Markku Sorsa, planerare och skyddsombud

KK2/KK3

Camilla Backebjörk,

KMA-utvecklare division Södra

Camilla Andersson,

svets montör och skyddsombud,

LKAB Mekaniska

han inte kan åtgärda något spärrar han av. Han följer reglerna, sätter upp rätt skyltar och sedan gör han en felanmä-lan.

Det genuina med Markku är att han gör det hela tiden. Det är de där småsakerna som kan vara farliga, ett räcke som är av, en gallerdurk som sitter löst eller föremål som ligger lösa på marken. Om någon inte

Vardagshjältar mitt ibland ossVardagshjältar mitt ibland oss

”Camilla Backebjörk finns där och stöttar oss när vi har frågor och funderingar. Hon

utmanar oss att alltid tänka ett steg längre. Det gör oss bättre,

säkrare och håller oss på tårna. ”

”Markku Sorsa förtjänar en hyllning för det säkerhetstänk och den omtanke som han har och

visar oss andra på KK2/KK3. Han följer ordnings- och skydds-regler och uppmanar oss andra

att arbeta säkert.”

”Camilla Andersson är skyddsombud på LKAB

Mekaniskas entreprenadgrupp och är mycket aktiv i säkerhet-

sarbetet på de arbetsplatser som gruppen vistas på. Hon månar om

sin egen och andras säkerhet.”

ÅSA HAAPASAARI

FOTO: ÅSA HAAPASAARIFOTO: ÅSA HAAPASAARI

FOTO: ÅSA HAAPASAARI

”

”

”

”

”

”har rätt skyddsutrustning går han fram och tar det med dem. Han har ett bra sätt att bemöta människor och är mån om andra.

Inger Enesund, under-hållstekniker KK2/KK3 i Kiruna, berättar varför hon tycker att Markku Sorsa är värd att hyllas.

12 LKAB-BLADET #3 2019

SAMTALET:

STEFAN SÄTTER STRUKTUR PÅ SÄKERHETEN

LKAB-BLADET #1 2019 13

”Med rätt kompetens, tillräckliga resurser och en tydlig ansvarsfördel

ning får vi koll på våra anläggningar”

1 Vad gör du på ditt jobb?– Jag arbetar som gruppchef

för anläggningservice i KK2/KK3. Jag och mina medarbetare jobbar med inventering, ronde-ring och tillsyn av bland annat gångvägar, lyftinrättningar och portar så att alla som rör sig i verket kan jobba säkert. Just nu håller jag på att bygga upp vår organisation och skissar på struktur och strategier. När vi har hittat ett fung-erande arbetssätt i KK2/KK3 kan vi exportera det till de andra förädlingsverken, så att de inte behöver uppfinna hjulet på nytt – även om lokala justeringar all-tid kommer att behövas. Redan idag har vi regelbundna möten med dom övriga verken för att dela erfarenheter. Jag har även blivit inbjuden till Svappavaara och Malmberget för att berätta om hur vi jobbar. Det är bra, ju fler vi är som pratar om det här desto snabbare får vi resultat.

I mitt jobb har jag också mycket kontakt med andra på LKAB som jobbar med närliggande saker och med de leverantörer som gör tillsyn i våra verk.

2 Vilka drivkrafter har du? – Jag har mycket idéer och

tankar om hur vi på LKAB kan bli bättre, till exempel hur vi bör vara organiserade i verken för att kunna bygga upp en verksamhet som ger oss säkra anläggningar. Med stöd av che-fer och engagerade medarbe-tare ser jag nu att mina förslag omsätts i praktiken, inte bara här i KK2/KK3 utan i alla verken i Kiruna och så småningom kanske i hela LKAB. Det gör jobbet roligt och ger mig energi att fortsätta.

3 Varför är det viktigt med säkra anläggningar?

– Därför att det egentligen handlar om personsäkerhet, om att du och jag ska komma hem hela från jobbet. På LKAB har vi alltid haft fokus på hög tillgänglighet och maskinsäker-het för att hålla produktionen igång, medan det har varit lite otydligt vem som har ansvaret för allt som finns runtomkring våra maskiner. Det handlar om tillträdesvägar, plattformar, dörrar, trappor, gasflaskor, hissar, rör, brandposter och

annat som omfattas av kontrol-ler och besiktningar – men också sådant som det inte finns tillsynskrav på. Vem kontrol-lerar nödduschar, rökutsugs-system eller ser till att hissen är besiktigad där du jobbar? Det är det här vi styr upp nu, med tydlig ansvarsfördelning i en organisation som har resurser och rätt kompetens.

4 Vilka tips har du till medarbetarna?

– Att alltid titta lite extra när du är ute på jobb. Kolla att utrustningen du ska använda är kontrollerad och godkänd och kanske viktigast av allt; felanmäl om du upptäcker brister. Det gäller även sådant som inte längre är i bruk, våra anläggningar har gott om rör och ventiler som inte används och de utgör onödiga risker.

5 Hur laddar du dina batterier?

– Jag tycker att reflektion och återhämtning görs bäst i en bastu.

TINA BENSON

KIRUNA. Att se idéer bli till handling som fungerar i praktiken är en stark drivkraft för Stefan Andersson. Hans förslag på en ny organisation med tydlig ansvarsfördelning för att säkra våra anläggningar har fått gehör i hela LKAB och genomförs nu i verken

i Kiruna. För Stefan är det viktigt med stöttande chefer och engagerade medarbetare, det gör det roligt och stimulerande att gå till jobbet.

Namn: Stefan Andersson. Titel: Gruppchef för anläggningservice i KK2/KK3 i KirunaBor: Några mil utanför Kiruna. Utbildning: El-teleteknisk gymnasieutbildningJobbat på LKAB: Sedan 1984 i SAK-verken, först 15 år som instrumentekniker och därefter i olika roller i KK2/KK3. Bästa egenskap: Noggrann. Sämsta egenskap: Lite för mycket kontrollbehov.Senast sedda film: Mest serier på Netflix, senaste var Homeland.Intressen: Blir mycket snickerier och byggande.

FOTO: TINA BENSON

ANSVAR


KIRUNA. Det snöröjs, städas, underhålls och servas med material. Manskapshusen i Kiruna är platsen där de flesta medarbetare från produktio-nen passerar varje dag. En viktig funktion som kräver sitt underhåll.

Leif Eriksson och Malin Dunbäck tillhör ett team om 17 personer som sköter om manskapshusen i Kiruna.

– Vi börjar varje skift med att städa igenom alla utrym-men med såpa. Eftersom arbetsmiljön är i fokus, både för oss som jobbar här och för våra kunder som byter om här, är de kemikalier som tidigare användes nu borta, säger Leif Eriksson

Manskapshusen är fem till antalet och på sammanlagt cirka 9 000 kvadratmeter. De rymmer ombytesrum, dusch-rum, förråd, bastu, hundratals skåp med mera, men också gymmet intill restaurang Mag-netiten.

Förutom städning ska alla faciliteter underhållas, saker behöver lagas och förbättras, och varje dag fyllas på med förbrukningsmaterial.

”I början var jag rädd för förändringen”

Här jobbar medarbetare som av hälsoskäl inte längre kan arbeta kvar på sina tidigare arbetsplatser. Många har job-bat för bolaget under lång tid – i gruva, verk och på verkstä-derna.

– Vissa arbetar här en tid för att sedan gå tillbaka till sina ti-digare eller andra arbetsplatser när hälsan tillåter medan andra blir kvar. Det kanske är därför vi har så stor respekt för varan-dra och våra olika livssituatio-ner, säger Leif Eriksson, och får medhåll av Malin Dunbäck på manskapshusservice:

– Jag tycker det är väldigt bra att den här möjligheten finns och, som Leif säger, månar vi om varandra.

Malin Dunbäck arbetade tidiga-re som driftsoperatör i verken

men fick problem med hälsan och tvingades byta arbete.

– Ibland kan det kännas som att vissa ser ner på en för att man blivit omplacerad. Men förstår man då att det kan hända vem som helst? Det går inte alltid att styra över sin hälsa.

Omställningen blev stor med bland annat nya skift och nya kollegor. Men Malin tycker att hon ”landade” ganska snabbt.

– Det var en lång process för mig innan jag slutligen fick det här jobbet. I början var jag faktiskt rädd för förändringen men jag trivs jättebra här. Jag tror att det hade varit svårt att få den här möjligheten på ett annat företag än LKAB, säger Malin Dunbäck.

FREDRIK BJÖRKENWALL

FOTO: FREDRIK BJÖRKENWALL

FOTO: FREDRIK BJÖRKENWALLLeif Eriksson jobbar på manskapshusservice i Kiruna.

Malin Dunbäck trivs bra på manskaps

husservice efter att problem med hälsan tvingade henne

att byta arbetsuppgifter.

LKAB. LKAB ska bli ett starkare och bredare företag, det är kärnan i den nya strategi som nu antagits av styrelsen. – Vi har utvecklat en offen-siv strategiplan med stora ut-maningar inom prospektering, teknikutveckling men kanske framförallt att fortsätta utveckla vår viktigaste resurs: våra medarbetare, säger Jan Moström, vd och koncernchef.

LKAB ska spela en viktig roll både som leverantör till stålindustrin och för Sveriges industriella och regionala utveckling, och på ett hållbart sätt ta tillvara på Sveriges järn-malmsresurser. Dit ska man nå genom att:

• Vara en säker arbetsplats utan olycksfall

• Fördubbla mineraltillgång-arna genom prospektering

• Förbättra produktiviteten med 40–50 procent

• Ha en verksamhet som inte genererar några utsläpp av koldioxid

Offensiv strategiplan antagen• Bredda verksamheten

till områden där LKAB:s kärnkompetenser kan skapa värde

Det här ska göra LKAB till ett starkare, bredare och mer hållbart företag med säker, ef-fektiv, lönsam och koldioxidfri produktion som klarar av att hantera svängningar i konjunk-tur och marknad. Högkvalitativ produktion och klimateffektiva produkter och en stark finan-siell position är styrkor som redan nu finns på plats.

– Det kommer att bli ett utmanande arbeta att nå våra strategiska mål men jag är övertygad om att vi förr eller senare kommer dit, säger Jan Moström.Människan är och ska vara i fokus i LKAB. En absolut nyckel är att LKAB kan attrahera och utveckla rätt kompetens inom innovation och expansion - kompetens som idag till för stor del ligger hos konsulter och entreprenörer. Det ska ske både genom rekrytering och utveckling av den redan befint-liga organisationen. Arbetet med att skapa en gemensam

kultur som fokuserar på säker-het, produktionsstabilitet och ständiga förbättringar måste fortsätta.

Förmågan att anpassa sig och ställa om till förändrade omvärldsförutsättningar och till nya metoder för brytning på stora djup kommer att avgöra LKAB:s framtida konkurrens-kraft och skapa förutsättningar för att fortsätta investera och förlänga livslängden på den be-fintliga verksamheten i Malm-fälten. Mycket energi kommer att läggas på prospektering för att öka mineraltillgångarna. Järnmalmsverksamheten kom-mer att kompletteras med an-dra verksamheter, till exempel genom ReeMAP, utvinning av fosfor och sällsynta jordartsme-taller ur restprodukter. Men det planeras också ske genom nya förvärv av företag.

Ett annat fokus är hållbar-het – att minimera miljö- och klimatpåverkan. Nya processer och processteg måste utvecklas för att minimera utsläpp till luft och vatten.

PER JUNTTI

LKAB:s medarbetare är fortsatt i fokus i den nya strategin. Här Chistoffer Hellstrøm och Tommy Sivertsen i Narvik. FOTO: FREDRIC ALM

En dag på jobbet


STOCKHOLM. Arbetsmiljön blir både säkrare och bättre med LKAB Wassaras vattendrivna teknik. Det kan borraren Christer Humbla på Skanska, som använder den tekniken vid byggprojektet Slussen i Stockholm, intyga.

Christer, berätta hur det är att jobba som borrare?– Det är jätteintressant då ingen dag är den andra lik. Det är till och med så att varje borrhål jag borrar inte är det andra likt, utan alla är unika på grund av skiftande formation och material. Vad är roligast med ditt jobb?– Att jag har friheten att välja lämplig borrmetod gör mitt jobb både roligt och utvecklan-de. Jag har jobbat med borrning i 15 år och får dagligen nytta av min långa erfarenhet. Hur skulle du beskriva ar-betsmiljön för en borrare som använder luftdriven teknik?– Luften blir dammig och arbetsplatsen smutsig. Borr-kaxet kommer upp under högt tryck och sprutar då upp och ut över både mig som borrare och

Bättre arbetsmiljö för borrare med WassaraByggprojektet Slussen i Stockholm. FOTO: VERONICA BÄCKER

förbipasserande, byggnader och vägar. Ibland under explosions-artade former, om trycket fått byggas upp. Det är aldrig kul när det händer. Här på Slussen använder ni vattendriven borrteknik från LKAB Wassara, varför?– Då vi bland annat har en tunnelbana som går nära får marken inte trycksättas eller utsättas för vibrationer. Vi har

även bil- och gångvägar precis bredvid oss. För att stärka upp marken så borrar vi nu ner 70 meter långa pålar till berg. Detta kan bara göras med vattendriven borrning, då den inte trycksätter formationen på samma sätt som luft.Hur är arbetsmiljön för dig när du arbetar med Wassara:s borrteknik?– Det blir betydlig mindre damm och luften är renare. Dessutom kommer borrkaxet upp mer kontrollerat och smutsar då inte ned på samma sätt. Man kan lätt borra nära gångbanor och hus. En annan viktig aspekt är att man slipper tryckluftslangarna. Dessa kan i värsta fall släppa och far då okontrollerat iväg med stor kraft. Detta är mycket farligt om det händer och man kan bli allvarligt skadad om man blir träffad. Det händer inte med vattendriven teknik!

Min arbetsmiljö blir både bättre och säkrare med den vattendrivna borrtekniken från Wassara, avslutar Christer.

VERONICA BÄCKER

MALMBERGET. Det är ofta stort fokus på fysiska ska-dor i arbetsmiljöarbetet. – Vad många inte vet är att psykologiska faktorer orsakar långt mer frånvaro, dödsfall och att personer lämnar arbetsplatser i länder världen över, berät-tade OPEX-chefen Anders Lundgren vid Division Specialprodukters säkerhets-dag i Malmberget.

Behovet att ”tala om det” bör-jade gro när utvärderingarna från de tidigare säkerhetsda-garna analyserades.

– Feedback och att våga ta i alla ämnen, att bygga förtroen-den i samtalen var något som alla lyfte som oerhört betydel-sefullt för en säker arbetsplats, summerar Anders Lundgren.

Samtidigt pågick ett arbete inom koncernen med OSA,

Tala om det– den sjätte gyllene regeln

Frånvaro och dödsfall i Sverige• Cirka 50 personer dör i arbetsplatsolyckor varje år som har en fysisk orsak.• Upp till fem gånger fler, än de som

dör i arbetsplatsolyckor med fysisk orsak, begår varje år självmord till följd av psykiska faktorer direkt kopplade till arbetet.

• För frånvaro är ofta rehabiliterings- processen och återgång till arbete mer komplicerat och tar längre tid.

Panelfrågor: Behöver vi ”tala om det”?

Emilia Sortelius, LKAB Berg & Betong– Ja, det är en bra regel. Vi måste kommunicera om både bra och dåliga saker.

Lars ”Lillen” Olausson, HSO ovanjord Malmberget– Det är ett måste i dagens samhälle med all stress. Det är en otroligt bra punkt att ha med.

Mikael Israelsson, LKAB Berg & Betong– Allting både börjar och slutar med den regeln. Att man pratar är det viktigaste.

En paneldiskussion med ledare inom Division Specialprodukter avslutade säkerhetsdagen där man hade presenterat den sjätte regeln. FOTO: KAJSA LINDMARK

Vad ska vi tala om?Utgångspunkten är att arbetet och arbetsplatsen inte ska orsaka eller bidra till mental ohälsa. Fokus är på:• Stress och välmående• Mobbning• Konflikter• Kränkande särbehandling• Diskriminering• Sexuella trakasserier

Organisato-risk och Social Arbetsmiljö som fokuserade på just detta. För att göra detta till en naturlig del av arbetsmiljöar-betet beslutade man att sam-

manföra de fysiska och mentala frågorna i ett gemensamt tänk.

Jonas Jones, Personalchef, berättar vidare:

– Nu lanserar vi denna sjätte gyllene regel på alla arbetsplatser, i alla länder där Division Specialprodukter är verksamma, och tar nästa steg i vårt arbetsmiljöarbete. Den kommer följas av utbildningar, diskussioner kring normer och spelregler samt tas upp i de personliga utvecklingssamtalen.

DAVID HÖGNELID

Christer Humbla, borrare på Skanska, vid byggprojektet Slussen i Stockholm. FOTO: ROBIN ANDERSSON


Bidra till Sovrat! Mejla: [email protected] Ring: 0771-76 00 00. SOVRAT

Tack:Efter 38 år har jag nu gått i pension och vill tacka arbetskamraterna på Dinos Bergtransport och raslastningen för alla åren jag jobbat och fått kamrater för livet. Vill även tacka alla som var med i insam-lingen till Barncancerfonden när jag gick i pension. Thomas Olofsson

Tack för uppvaktningen vid min pensionering. Ingen nämnd, ingen glömd.PerErik Wågberg

Ett stort tack för all uppvaktning på min 60-årsdag.Ante Tano

Ett stort tack i samband med min pensionsavgång för blommor och gåvor. Bert Henriksson

Det hände:1125/5: FU-stopp i Malmberget31/5: LKAB Framtid nr 2 delas ut12/6: LKAB:s styrelse har möte216/6: FU-stopp i KK4 i Kiruna

Det händer:2729/6: Kirunafestivalen, sponsrat av LKAB30/67/7: LKAB i Almedalen, bl.a. paneldebatt om SUM 1 juli. 6/7: Laponia Triahtlon, sponsrat av LKAB14/8: LKAB:s styrelse har möte15/8: Delårsrapport för andra kvartalet publiceras

Lediga jobb på LKAB:Lediga jobb inom koncernen finns publicerade via följande länk:http://www.lkab.com/sv/Karriar/

Mekaniker Malmförädlingsverken, KirunaMekaniker/reparatör tillredningsrep 1365, KirunaNytänkande mekaniker sovringsverk, SvappavaaraNytänkande produktionschef sovringsverk, Svappavaara Planerare/beredare sovringsverk, SvappavaaraUnderhållsledare sovringsverk, SvappavaaraMekaniker LKAB Berg & Betong, KirunaDriftsgeolog gruvan, KirunaInköpare Division Norra, KirunaProcessingenjör/tekniker gruvan, KirunaDiamantborrare sektion SGA, MalmbergetHamnchef, LuleåSektionschef process och produktutveckling, Kiruna

För oss som jobbar i LKAB. Utges av LKAB:s kommunikationsenhet, Box 952, 971 28 Luleå. Citera oss gärna, men ange källan. nr4

Maritha Mossberg0970–766 44

Per Juntti0970–763 20

Johanna FogmanFöräldraledig 0980–714 75

Kajsa Lindmark0970–767 78

Tina Benson0980–710 85

Erika LindbladFöräldraledig0980–712 41

Josefine EjemalmFöräldraledig0980–649 10

AnnMarieMäki,redaktör0970–764 24

Åsa Haapasaari0980–648 43

AndersLindberg0980–783 55

Fredrik Björkenwall0980–715 44

E-post: [email protected] Internet: www.lkab.com Ansvarig utgivare: Bo Krogvig Formgivning: YOURS Tryck: Lule Grafiska och Nortrykk Miljömärkt:





Utkommer 6/9 Manusstopp 27/8

Vad ger dig vårkänslor?

LKAB. För LKAB är det viktigt att verka till attrak-tiva samhällen med meningsfulla aktiviteter och ett rikt kultur- och idrottsliv. Ett sätt före-taget bidrar på är genom sponsring av ett antal evenemang i Malmfälten och övriga Norrbotten i sommar.

För den äventyrslystne arrangeras bland annat Laponia Triathlon och Dundret Extreme Run-ning. På kulturfronten är det 20-årsjubileum för Kirunafestivalen. Och bortom Malmfälten finns Teknikens hus och Norrbottens Järnvägsmuseum där alla LKAB-anställda med familjer har fritt inträde under sommaren. LKAB stöttar även

Kiruna- och Gällivare-Malmbergets golfklubb. Och så, förstås, alla de övriga 60-talet föreningar i Malm-fälten som sponsras, varav många har igång verksamheten sommaren igenom.

Kirunafestivalen firar i år 20 år, och man gör det med en imponerande skara artister: Veronica

Maggio, Petter och Miriam Bryant, med flera, kommer att lysa upp den sista helgen i juni. LKAB finns på plats med representanter från verksamheten som ska prata rekrytering och produktion, bland annat.

Laponia Triathlon har blivit en stor succé sedan man drog igång, som världens nordligaste Iron man-tävling. Förra året deltog drygt 200 personer i de två loppen, dels Iron man och dels den lite snällare sprinten. 4-6 juli är datumen som gäller för det. Ett annat kraftprov, senare under som-maren, är Dundret Extreme Running. 22 kilome-ter och 700 höjdmeter på en bana runt Dundrets toppar. En nyhet för i år är sträckan över 10 kilometer, för de som vill ta det lite lugnare.

Trevligsommar!

LKAB bidrar till en aktiv sommarLKAB kommer i år att finnas på plats på Kirunafestivalen med representanter från verksamheten. FOTO: RÚNAR GUDMUNDSSON

ENGAGERAD

KIRUNA. En glad och berörd Stefan Tano, sektionschef på sovringsverket i Kiruna, har fått LKAB:s arbetsmiljöpris för 2018.

Bland annat får Stefan motta priset för sin outtröttliga för-måga att förbättra arbetsmiljön på sovringsverket, för att han är synlig som verkschef och tar

Arbetsmiljöpriset till Stefan Tano

Stefan Tano, sektionschef på sovringsverket i Kiruna

FOTO: ÅSA HAAPASAARI

sig tid att stanna upp och prata arbetsmiljö, med både LKAB-anställda och entreprenörer.

– Det här är ett pris till hela sovringen. Det är ett teamwork att förbättra arbetsmiljön, säger Stefan Tano.

Läs hela artikeln och motive-ringen på intranätet Arena.

ÅSA HAAPASAARI

PER JUNTTI

FÖRÄDLINGSVERK

KIRUNA, TUSEN TON 2019 ............... 2018

PELLETSVERK KK2 .................... 1 389 ............... 1 459

PELLETSVERK KK3 .....................1 979 ............... 2 112

PELLETSVERK KK4 .................... 2 426 ............... 2 404

ANRIKNINGSVERK SPECIAL .... 344 ............... 423

FÖRÄDLINGSVERK

MALMBERGET, TUSEN TON 2019...... 2018

PELLETSVERK BUV............................ 1 314...... 1 342

PELLETSVERK MK3 .......................... 1 374...... 1 334

ANRIKNINGSVERK ANR ..................... 855...... 769

SBV (MHF)................................................ 0...... 370

SVAPPAVAAARA, TUSEN TON

PELLETSVERK SK................................ 1 028...... 1 531

PRODUKTKVALITETLEVERANSER

KVALITETSMÅL 96%

ARBETSMILJÖ, LKAB-KONCERNENAntal olyckor med frånvaro.

ARBETSMILJÖ | KVALITET | PRODUKTIONVärdena för arbetsmiljö, kvalitet och produktionavser moderbolag och anslutna dotterbolag

90,4%

ACKUMULERAT- maj 2019...........................89,2%- maj 2018...........................92,2%

KOMMENTARER

1. Tidigare avställning Alliansen, fullt framåt pga blött berg.2. Uppstartsproblem efter majstoppet.3. Uppstartsproblem efter majstoppet.4. Ej i drift 5. Vattenläcka vid ställverk. Försenad uppstart efter majstoppet6. Försenad uppstart efter majstoppet7. Verkstopp pga. palletsarms- hjul utanför palletsskena samt justering pallets, verkstopp pga. palletshjul utanför palletsskena.

NARVIK LULEÅ TOTALT

LEVERANSER, TUSEN TON

2019 2018

KIRUNA MALMBERGET SVAPPAVAARA

RÅMALM, TUSEN TON

2019 2018

3 22

0

2 59

8

SÖDRA, TUSEN TON

RÅMALM................................ -164,4

FINES (MAF) ............................. -41,5

SPECIALPRODUKTER (MAC). -3,4

HEMATITFINES (MHF) ............ -0,0

PELLETSVERK BUV............... -36,8

PELLETSVERK MK3 .............. -20,4

PELLETSVERK SK.................... -8,8

7 52

8

8 50

7

2 80

5

2 65

2

10 3

33

11 1

60

5 98

2

5 21

6

MAJ2019

12 1

97

12 5

23

29 2019

262018

STATISTIKEN AVSER PERIODEN 1 JANUARI - 31 MAJ 2019

1

2

3

4

5

6

7

KOMMENTARER

1. Verkstopp pga. kylarproblem.2. Verkstopp pga. bandbyte KK430MA001.

NORRA, TUSEN TON

RÅMALM ...... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75,2

SPECIALPRODUKTER (KMR) ... 5,4

PELLETSVERK KK2 .... . . . . . . -1,7

PELLETSVERK KK3 ...... . . . . . . . 2,7

PELLETSVERK KK4 ...... . . . . . . -6,8

1

2

20 maj – 2 juni

arbetsmiljö säkerhet - lkab...• lägg in frånvarobesked för din telefon i trio. där anger du...

Documents