Årsredovisning växjö stift 2012

VÄXJ

Ö S

TIFT

20

12

Års

redo

visn

ing

Många genomgripande beslut om ny organisation och struktur har tagits under året i vår kyrka och vårt stift. Strukturutredningens utredning Närhet och samverkan med sina förlag om en ändrad lokal organisation togs positivt emot av Kyrkomötet som med vissa justeringar beslutade i enlighet med utredningens förslag. Detta fick omedelbara konsekvenser som stifts-styrelsen haft att hantera. Det har främst gällt upphörandet av flerpastoratssamfälligheter. Dessutom har stiftsstyrelsen fattat beslut om ny organisation för församlingar och pastorat utifrån de lokala behoven av samverkan.

Det är inte alltid som de stora pastoraten har förståelse för strukturbesluten då man själv har tillräckliga resurser. Det hänger dock samman med oss som folkkyrka. Som sådan ska vi se till att evangeliet förkunnas i alla delar av vårt land, även där det inte bor så många och medlemsunderlaget sviktar. Det är också en djup teologisk fråga som går tillbaka på den första församlingen i Jerusalem där man delade på allt man ägde. Ibland kan de små pastoraten ha en uppfattning att det är stordriftsiver som driver strukturarbetet. Det är emellertid så att för de stora blir de små ofta en icke ringa kostnad.

Under året fick jag vara med om firandet av samgå-endet av de tre nordtyska lutherska kyrkorna eller

stiften. Biskopen i den största kyrkan uttryckte det så: ”Det är inte så att vi nu ska ge er som har små resurser stöd och bidrag. Nu lägger vi allt vi har i en gemensam börs och så delar vi på det tillsammans.” Det är en glädje att vi i stiftet under detta ”strukturår” kunnat fatta beslut och avsätta stora resurser för vårt arbete till tro. I vår tid och i vår situation som kyrka är detta arbete både vår djupaste kallelse och ett strukturarbete i den meningen att vi ändrar struktur från statskyrka till trossamfund.

Utmaningen för oss är att utvecklas som trossam-fund men bevara vår ställning som öppen folk-kyrka. Skall det bli möjligt behöver vi fördjupas i insikten om att vi är en gemenskap i vårt stift och vår kyrka och att ingen kan vara sig själv nog. Det är inga egna företag vi driver utan ett gemensamt uppdrag vi fått att föra den kristna tron vidare till nya generationer och folk.

I glädje och tacksamhet ser vi tillbaka på det gångna året, i glädje och förhoppning ser vi fram emot det nya!

Östrabo i Påsktiden 2013

+Jan-Olof Johanssonbiskop

2 3

Växjö stiftorganisationsnummer 07-252010-0062 bankgiro 5469-4989 plusgiro 86 59 22-9

Prästlönetillgångarna i Växjö stiftorganisationsnummer 829502-4189 bankgiro 515-6484 plusgiro 6 89 36-4

© svenska kyrkan, växjö stift 2013grafisk form Sara Peterson, Maria Kenstam Växjö stiftfoto Kristina Strand Larsson, Ikon, Pernilla Andersson, Växjö stiftupplaga 400 tryck löwex trycksaker ab miljö tryckt på svanenmärkt papper av svanenlicensierat tryckeri. växjö stiftskansli är miljödiplomerat enligt svenska kyrkans miljödiplomering. Svenska kyrkans skogs-bruk är PEFCTM- samt FSC®certifierat.licensnummer: FSC-C014110, PEFC/05-22-17

Svenska kyrkan, Växjö stiftbox 527, 351 06 Växjötfn 0470-77 38 00fax 0470-77 38 90besöksadress: Östrabo

www.svenskakyrkan.se/växjö[email protected]

2 3

Innehåll

Verksamhetsuppföljning __________ 5

Förvaltningsberättelse ___________14

Resultaträkning __________________17

Balansräkning ____________________18

Kassaflödesanalys ________________19

Tilläggsupplysningar ____________ 20

Revisionsberättelse _____________ 30

Grönt bokslut ____________________31

Stiftskarta ______________________ 34

Växjö stifts organisation ________ 36

Hur sammanfattar man ett verksamhetsår? Vad är det som är särskilt värt att lyfta fram från Växjö stifts verk-samhet 2012? Budget och årsredovisning följer varandra. Horisonten är både kortsiktig och långsiktig på en och samma gång. Ansvaret att styra löper över tid. Svenska kyrkans mandatperioder är indelade i 4-årscykler. Så länge vet en nyvald förtroendevald att förtroendeupp-draget är hans eller hennes att förvalta.

Stiftsorganisationen styr verksamheten på kansliet. De olika styrorganen definierar i sina styrdokument, där det främsta är budgeten, vad vi ska göra på stiftskansliet. I bokslutet tittar vi på hur det gick med det som var tänkt. Blev det som vi planerade? Om inte, varför då? Styrelserna fattar beslut och styr arbetets inriktning. Detta sker naturligtvis inte isolerat utan hela tiden i ett sammanhang där stiftsorganisationen relaterar till de församlingar man är satt att främja och stödja, samt till Svenska kyrkans nationella nivå. Ibland kan det vara svårt att inse vilka konsekvenser ett beslut som sker långt ifrån oss kan föra med sig. Beslut i kyrkomötet kan ge ringar på vattnet och förändra vårt dagliga arbete på stiftskansliet på ett sätt som vi inte alltid anar inledningsvis.

Hösten 2009 beslutade kyrkomötet om ett två-årigt bidrag som gick under namnet Riktat församlingsbidrag, RFB. Bidragets syfte var att genom administrativ effek-tivisering och rationalisering frigöra resurser till kyrkans grundläggande uppgift. Tidigare församlingsbidrag hade gått direkt till församlingarna fördelade per antal kyrko-tillhöriga. Erfarenheten gav att dessa bidrag sällan nytt-jades till strategiska långsiktiga beslut och satsningar. Pengarna gick oftast in i det löpande arbetet. Nu ville kyr-komötet ändra på detta. Pengarna skulle destineras efter vissa kriterier. Sedan fick stiftsstyrelsernas lokalt avgöra hur de skulle tolka detta i respektive stift.

I Växjö stift beslutade stiftsstyrelsen i februari 2012 om att arbeta enligt prioriteringsordningen: gemensam telefoniplattform, gemensam IT-plattform och fastig-hetsfrågor. När arbetet startade var det svårt att förutse i vilken utsträckning församlingarna skulle nappa på er-bjudandet att ansluta sig till dessa gemensamma telefo-ni- och IT-system. Intresset har hittills överstigit alla våra förväntningar. Vid utgången av 2012 var ett trettiotal enheter an-slutna till telefoniplattformen och fler är på väg in. Sedan hösten 2012 har Växjö stiftskansli erbjudit möjligheten att fungera som växelfunktion antingen på hel- eller del-tid för de ekonomiska enheter som är anslutna till den ge-mensamma telefoniplattformen. Att våra receptionister i Växjö varje dag till exempel svarar i telefon när någon ringer till Jönköpings kyrkliga samfällighet, har blivit möj-ligt tack vare kyrkomötets beslut om RFB.

Arbetet med RFB är ett tydligt exempel på hur ett natio-nellt beslut kom att påverka stiftskansliets löpande arbe-te. Främjandeuppdraget har tidigare tydligast kunnat ses i förhållande till de grundläggande uppgifterna gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. Nu har det skett en förskjutning som även innefattar ett främjandeuppdrag i förhållande till församlingarnas förvaltning och adminis-tration. Detta stöd och främjande av administration syf-tar ytterst till att frigöra resurser till den grundläggande

uppgiften. I arbetet med gemensam-ma administrativa lösningar handlar det om ekonomiska besparingar men minst lika viktigt är att söka gemen-samma processer och arbetssätt. Det är en utmaning att på alla sätt försöka närma oss varandra. Tillsammans i Svenska kyrkan är vår gemensamma väg framåt.

Tillsammans i Svenska kyrkan, Växjö stift

Katarina Toll Koril kanslichef

4

Svenska kyrkan, Växjö stift - Räkenskapsåret 2012 Organisationsnummer: 07-252010-0062

Verksamhetsuppföljning 2012Inom de olika verksamheterna redovisas personal- och verksamhetskostnader samt intäkter. Det innebär att delar av personalkostnader kan fördelas mellan olika verksamhetsområden beroende på tjänstens innehåll.

BiskopenVerksamhetsidé: Att leda stiftet och främja för-samlingsutveckling genom det långsiktiga arbe-tet med till tro.

2012 inleddes med högmässa ledd av biskopen i Växjö domkyrka och biskopsparets efterföl-jande nyårsmottagning på Ostrabo, vilken sam-lade dryga 400 besökare. Under året ägde två prästvigningar och en diakonvigning rum. Dessa föregicks av traditionsenliga präst- och diakon-examina inför domkapitlet, examensluncher och vigningsmiddagar. Under Stilla veckan ledde bi-skopen medarbetarmässor i städerna Jönköping, Kalmar och Växjö. Biskopen besökte tillsam-mans med en mindre delegation vårt vänstift Oxford på en inbjudan från biskop John. Her-dabrevet ”Glädje för hela folket” kom visserligen ut redan på domsöndagen 2011 men fortsatte att spridas i stora upplagor under 2012 och herda-brevet gavs även ut som ljudbok. De vykort som biskopen fått som svar på herdabrevet blev till underlag för en film där biskopen reflekterar över deras innehåll.

Kommentar till utfall 2012: Utfall är högre jäm-fört med budget, totalt -1 559 tkr. Anledningen är reglering av pensionskostnader som avser den förmånsbestämda tjänstepensionen.

Utfall 2011 Budget 2012 Utfall 2012 (tkr)2 675 2 639 4 198

Förtroendevald organisationVerksamhetsidé: Att genom de olika beslutsorga-nisationerna främja och ha tillsyn över försam-lingslivet i Växjö stift.

Under 2012 arbetade stiftsstyrelse, stiftsstyrel-sens arbetsutskott, kyrkobyggnads- och struk-turutskott, domkapitel och egendomsnämnd vidare utifrån sina respektive ansvarsområden. Stiftsstyrelsen beslutar enligt Kyrkoordning-en om strukturförändringar. Under året har förberedande arbete skett lokalt och på stifts-kansliet och stiftsstyrelsen fattade med ledning

5

Svenska kyrkan, Växjö stift - Räkenskapsåret 2012 Organisationsnummer 07-252010-0062

stiftskansliet med personal. Februari 2012 träd-de den nya organisationen i kraft som innebär att stiftskansliet består av tre enheter. Fyra med-arbetare lämnade sina tjänster med pension un-der 2012. Tack vare avsatta medel för framtida rekrytering kunde en av dessa tjänster tillsättas innan pensionsavgång och på så vis säkrades kunskapsöverföring och kompetensöverläm-ning på ett tillfredsställande sätt. En nyrekryte-ring skedde, en tjänst kom att dras in i samband med budgetarbetet och den återstående tjänsten bemannades med personal som redan tidigare fanns i organisationen.

Kommentar till utfall 2012: Lägre kostnader jäm-fört med budget motsvarande 1 023 tkr. Lägre personalkostnader med anledning av ny organi-sation.

Utfall 2011 Budget 2012 Utfall 2012 (tkr) 18 524 14 514 13 490

Förvaltning – prästlönetillgångarnaVerksamhetsidé: Att med församlingarnas bästa för ögonen förvalta skog, mark och fond på ett etiskt, miljömässigt och samtidigt ekonomiskt fördelaktigt sätt.

Stiftsstyrelsen anställer och har arbetsgivar-ansvaret för den personal som arbetar med förvaltningen av prästlönetillgångarna. Det handlar om kanslipersonal, skogvaktare, skogs-

av detta arbete en rad beslut om strukturföränd-ringar som huvudsakligen kommer att träda i kraft den 1 januari 2014. I augusti genomförde egendomsnämnden och stiftsstyrelsen en två-dagars exkursion till Sävsjö skogvaktardistrikt med syfte att öka kunskapen om prästlönetillgångarnas praktiska förvaltning samt att ge tillfällen för de båda styrelserna att samtala kring gemensamma frågeställningar. Stiftsfullmäktige sammanträdde vid två tillfällen och under mars månad genomfördes en studiedag för förtroendevalda med stiftsuppdrag. Denna ägnades åt att presentera och informera om stiftskansliets arbete inom några särskilt ut-valda områden.

Kommentar till utfall 2012: Lägre arvodes- och omkostnader för stiftsstyrelsen, arbetsutskottet samt kyrkobyggnadsutskottet.


Stiftsorganisation – gemensam administrationVerksamhetsidé: Att vara en lednings- och stöd-funktion för att på bästa sätt kompetensmässigt och med god hushållning av resurser möjliggöra stiftets grundläggande uppdrag att främja och ha tillsyn över församlingslivet.

För att utföra stiftets uppgift och verkställa be-slut fattade av stiftets olika styrelseorgan finns

6


arbetare samt övriga fältarbetare. Med anled-ning av detta redovisas kostnader för denna per-sonal under detta kostnadsställe. Kostnaderna faktureras sedan vidare till prästlönetillgångarna som redovisar dem som hyrd personal.

Utfall 2011 Budget 2012 Utfall 2012 (tkr) 617 110 147

KontraktsprostarVerksamhetsidé: Att på biskopens uppdrag främja och ha tillsyn över församlingarna i kontrakten.

Biskop Jan-Olof förordnade kontraktsprostar att tjänstgöra i stiftets åtta kontrakt från och med den 1 januari 2012. Prostarna samlades till ett antal prostmöten under biskopens ledning och genomförde även en prostresa i mars 2012. Pro-starna kallar på biskopens uppdrag till konvent för präster och diakoner. Delar av kostnader för dessa konvent finansieras via stiftet.

Kommentar till utfall 2012: Tidigare år har bud-geten för kontraktsprostarna oftast varit kraftigt överbalanserad. För 2012 noterades ett under-skott på 71 tkr, vilket i sammanhanget kan räk-nas som ett tecken på att budgeten innevarande år har varit anpassad till verksamheten på ett bättre sätt än tidigare.


Främjande vistelseansvaretVerksamhetsidé: Att stötta och stärka församling-arna i deras vistelseuppdrag.

Här återfinns huvudsakligen kostnader för de de-lar av stiftets verksamhet där stiftet har en direkt pastoral funktion. Till dessa hör det teckensprå-kiga arbetet, det sverigefinska arbetet samt kri-minalsjälavården. Mycket av arbetet bedrivs som församlingsverksamhet där stiftet fungerar som pastoralt område. Vad gäller kriminalsjälavården beslutade stiftsstyrelsen under året att, vid nu-varande tjänsteinnehavares pensionering 2013, överföra verksamheten till församlingsnivå och istället stödja verksamheten med bidrag. Inom stiftets flyktingarbete har ett nätverks-byggande börjat, tillsammans med andra idébur-na organisationer och berörda myndigheter. Till detta nätverk inbjöds länsvis, under benämning-en ”Under regelverket”, med start i Kronoberg i december 2012.

Kommentar till utfall 2012: Avvikelsen -746 tkr beror på att doktorandtjänsten belastar årets re-sultat och ej tas av eget kapital, vilket den gör i budget 2012.


7


under året inneburit såväl biskopsbesök som fördjupade församlingskontakter. En konferens inom ramen för arbetet med till tro har också ordnats.

Kommentar till utfall 2012: Lägre utfall, 246 tkr, jämfört med budget. Lägre personalkostnader (80tkr) och lägre kostnader för internationella rådet.

Utfall 2011 Budget 2012 Utfall 2012 (tkr)844 823 577

FörsamlingsstödVerksamhetsidé: Att främja församlingarna i Växjö stift genom att erbjuda organisatoriskt och administrativt stöd.

Under 2012 har stiftskansliets arbete med att stötta församlingarna i administrativa frågor intensifierats. Fokus har varit arbetet med att sprida möjligheterna som en gemensam lösning kring telefoni och IT kan ge. I Växjö stift var vid årsskiftet 2012-2013 ett trettiotal enheter anslut-na till Svenska kyrkans gemensamma telefoni-plattform (GTP) och en omfattande inventering inför ett framtida införande i Svenska kyrkans gemensamma IT-plattformen avslutades under hösten 2012. Efter beslut i stiftsstyrelsen har stiftskansliet byggt ut sina möjligheter att fungera som tele-fonväxel för de församlingar i vårt stift som valt att gå in i GTP. Under året nappade fyra ekono-miska enheter på möjligheten att helt eller delvis

Ekumeniska och internatio-nella kontakterVerksamhetsidé: Att inom ramen för existerande vänstiftsavtal verka för en fördjupad förståelse av den världsvida kristna gemenskapen samt att vidareutveckla församlingarnas internationella engagemang.

Växjö stifts internationella råd stödjer försam-lingarnas internationella engagemang. I rådet återfinns bland annat stiftsadjunkten för interna-tionella frågor och två representanter från stifts-styrelsen. Ombud för det internationella arbetet och för Svenska kyrkan i utlandet samlades i mars månad till årlig manifestationsdag. Upptaktssamlingar hölls inför fastans och julens kampanjperioder, vilka för vårt stift gav gott resultat. Utbytespro-grammet Ung i världsvida kyrkan samt de möj-ligheter till utbyten som ges i form av SIDA-prak-tikanter har resulterat i nya möten mellan Sverige och Costa Rica. Vad gäller vänstiftsarbetet kan noteras att det stora arbetet i ILCO-relationen under 2012 var att tillsammans arbeta fram en mässa, ”Gemenskapens väg”. Mässan uruppför-des i Växjö domkyrka den 2 september. Arbetet har skett i samarbete med musiklinjens lärare på S:t Sigfrids folkhögskola och stiftets musikkon-sulent. Vad gäller relationen till den evangeliska kyr-kan i Pommern har planeringskonferenser ägt rum och ambitionen är att utveckla vänstiftsrela-tionen på församlings- och stiftsnivå kring guds-tjänst, undervisning, diakoni och mission. Kontakten med Oxford-stiftet i England har

8


nyttja stiftskansliets växel som sin egen. Stiftet har även anordnat utbildningar i kyrkobokföring och bjudit in till IT-nätverk, kamrerssamling med mera.

Kommentar till utfall 2012: Avvikelsen jämfört med budget 543 tkr. Lägre personalkostnader och lägre kostnader för arkivfrågor.


Kyrkoantikvarisk ersättningVerksamhetsidé: Att utifrån gällande regelverk fördela rättvist utefter behov, där det ger störst mervärde.

Frågorna kring det kyrkliga kulturarvet har under det gångna året, precis som tidigare, till stora delar fokuserat på församlingarnas möj-ligheter att leva och verka i sina kyrkor. Den stiftsövergripande inventeringen av metallinven-tarier i våra kyrkor har fortsatt. Flera större re-noveringsarbeten har påbörjats på olika platser i stiftet, exempelvis Ventlinge. Även större projekt har avslutats och glädjen inför återöppnandet av renoverade kyrkor, som Oja, är stor när de åter brukas till församlingarnas gudstjänstliv.

Kommentar till utfall 2012: Högre personal- och pensionskostnader jämfört med budget. Med an-ledning av pensionering har ny stiftsantikvarie rekryterats.


Utbildning och utveckling i församlingVerksamhetsidé: Att verka för levande gemenska-per i stiftets församlingar genom utbildning och fortbildning för de som utövar ledarskap i för-samlingen.

Till kostnadsstället hänförs kostnader som rela-terar till stiftets främjandefunktion primärt vad gäller fortbildning och utvecklingsarbete. I detta bokslut redovisas i text en del av de aktiviteter som relaterar till kostnadsstället under 2012. Introduceringen av till tro i Växjö stift fortsat-te och alla församlingar som så önskade mötte stiftsmedarbetare som presenterade till tro. Stifts-kansliet fungerade också som en resurs för till tro i det lokala arbetet. Missivets olika temanummer var en injektion i detta. Årets kurssatsningar var bibelmetodik med CEBI från Brasilien, Skatten – söndagsskolesatsning i samverkan med bland annat SALT och andra stift, Hälsochecksdagar med mera. Vi fördjupade till tro-arbetet genom att tillsammans med medarbetare från Oxfords stift bearbeta fälten Ung – man – andlighet. Enligt Kyrkomötesbeslut 2007 krävs från och med 2013-01-01 en behörighetsgivande utbild-ning för blivande kyrkoherdar. Kansliet har un-der året arbetat med rekryteringen till två kurs-omgångar. Under kostnadsstället ryms också stiftets mentorsprogram och träffar med nya kyrkoherdar. Syftet är att följa upp och stödja kyrkoherdar, skapa goda närverk samt tillsam-mans med mentor/kolleger reflektera över ledar-skapsfrågor.

9


Försöksverksamhet inför ny kyrkohandbok har präglat stiftets främjande av gudstjänstlivet 2012. Under året har förslaget till kyrkohandbok presen-terats och bearbetats vid utbildningar, i försam-lings- och kontraktsbesök. Försöksförsamlingar-nas erfarenheter bidrar till nästa kyrkohandbok. Men lika viktigt är att arbetet gett församlingen möjlighet att arbeta med sin gudstjänst. Under året har arbetet med fokus kring ungdo-mar i behov av särskilt stöd resulterat i en utbild-ningsdag i samarbete med Ågrenska stiftelsen. Satsningen på konfirmandpedagogik i samver-kan med Linköpings universitet har fortsatt. En nysatsning under 2012 har varit fortbildnings-satsningen Arena konfirmand. Till stiftets pe-dagogiska satsningar har under året också hört arbetet med att slutföra Babypsalmsångsprojek-tet, fortsatt fördjupande arbete med Godly play samt satsningar i syfte att introducera söndags-skolematerialet Skatten. Ett annat område har rört stiftets arbete att kompetenshöja de kyrkliga förskolorna. Förskolorna är nu ”fristående” och staten ställer högre krav på huvudmannaskapet, vilket medför behov av ökat stöttning till försam-lingarna och förskolecheferna.

Kommentar till utfall 2012: Utfall 225 tkr lägre kostnader jämfört med budget. Främst beroende på lägre kostnader för fortbildning för diakoner och präster. Positivt är att verksamheterna för

konfirmandfrämjande samt gudstjänstutveckling har följt budget.


Rekrytering till kyrklig tjänstVerksamhetsidé: Att genom utbildning och prak-tik rusta blivande kyrkoarbetare för framtida tjänst samt att verka för en fördjupad relation till Växjö stift.

På stiftskansliet finns en rekryteringsgrupp som kontinuerligt arbetar med rekrytering gällande kyrkans fyra profilutbildningar: diakon, försam-lingspedagog, kyrkomusiker och präst. Gruppen har under 2012 genomfört två utbildningshelger, en retreat och en förberedande praktikantkurs. Antagningskonferens har genomförts för såväl blivande diakoner som präster. Två diakoner och sex präster vigdes 2012 till tjänst. En präst togs emot som komminister, tidigare prästvigd för EFS. I dagsläget uppgår det totala antalet blivan-de kyrkoarbetare som antagits/anmält intresse för Växjö stift till 97 personer.

Kommentar till utfall 2012: Lägre kostnader för praktik för församlingspedagoger och diakoner.


10


Själavårdscentrum SVCVerksamhetsidé: Att genom samtal, handledning och utbildningsinsatser ge anställda och förtro-endevalda i stiftet möjlighet att bearbeta sin tro och sina liv.

Förutom enskilda samtal har Själavårdscentrum i uppdrag att erbjuda arbetshandledning till kyr-kans anställda i stiftet. Under 2012 har sex grup-per arbetat tillsammans för att utvecklas i sin professionalitet. Onskemålet är att fler medar-betare ges möjlighet att delta. Själavårdscentrum har också samordningsansvar för telefonsjälavår-den i stiftet. Ett stabilt jourprästlag på sju präster säkerställer, tillsammans med ett antal tillfälliga ersättare, att det varje natt under året, finns ett gott komplement till den ordinarie församlings-själavården. Under 2012 togs över 62 000 samtal emot i den nationella jouren.

Kommentar till utfall 2012: Höga och svårberäk-nade pensionskostnader är förklaringen till att kostnaderna överstiger budget med 83 tkr.


MiljöVerksamhetsidé: Att med respekt för skapelsen omsorgsfullt ta ansvar för miljö och resurser.

Det interna miljöarbetet på stiftskansliet sker genom Svenska Kyrkans Miljödiplomering för

hållbar utveckling. En miljögrupp som består av sju personer från kansliets olika avdelningar och med olika kompetenser leder arbetet. I gruppen sitter också en förtroendevald. Utbildning och information till personal på kansliet har skett löpande med bland annat externt föredrag om det planerade biogasprojektet i kommunen där kansliet planerar att delta. För närvarande arbe-tar stiftskansliet i diplomeringsfas 2 och arbetet fortsätter med sikte mot fas 3. Stiftet arbetar också genom en miljösamordna-re med att främja miljöarbetet ute i församlingar-na. En ny standard för Svenska kyrkans miljödip-lomering beslutades under året och material har gjorts tillgängligt på stiftets hemsida. Idag är ett tiotal församlingar eller kyrkogårdsförvaltningar i stiftet miljödiplomerade, men uppemot hälften behöver göra en nystart för att upprätthålla arbe-tet. Två SIDA-praktikanter har varit utsända till Costa Rica, med uppdraget att fördjupa sig i håll-barhetsfrågor, för kortare redogörelse på hem-maplan. Under året har man också arbetat med att förfärdiga samtalsmaterialet Himlakropp, som ska hjälpa församlingar att föra samman kyrkans världsvida uppdrag med hållbarhets- och solidaritetsfrågor.

Kommentar till utfall 2012: Lägre kostnader för ar-betet med samtalsmaterialet Himlakropp.

Utfall 2011 Budget 2012 Utfall 2012 (tkr)356 657 455

11


Information och mediaVerksamhetsidé: Att på ett professionellt och stra-tegiskt sätt kommunicera vår verksamhet och sprida information.

Under våren genomfördes en utvärdering av stift-skansliets kommunikationsarbete, vilken resulte-rade i flera förslag till förbättringar. Satsningen på den gemensamma webben och intranätet fort-satte. Totalt hölls sex utbildningstillfällen för för-samlingarna i verktyget. En renodling av stiftets hemsida påbörjades och intranätsidan utveckla-des. För stiftets kommunikationsnätverk anord-nades tre träffar, med teman som bland annat kyrkovalskommunikation. Medieträning genom-fördes för personal vid stiftskansliet och i försam-ling. Trycksaker som exempelvis sommarkyrko-folder, Missivet samt stiftssidan i Kyrkans tidning producerades. Dessutom genomfördes olika typer av kommunikationsstöd för verksamheten, däri-bland stiftets satsning på konceptet till tro.

Kommentar till utfall 2012: Lägre kostnader för an-nonsering och konsultarvoden avseende Eniro.


Stiftets fastigheter på Östrabo Verksamhetsidé: Att underhålla den egendom som behövs för stiftskansliets verksamhet.

Stiftets fastigheter i det här sammanhanget om-fattar Ostrabo med tillhörande flygelbyggnader samt byggnaden Ostraboliden. En underhållsplan som gäller fram till och med 2015 har tagits fram och möjliggör ett långsiktigt ansvar för byggna-dernas skick och värde. Stiftsfullmäktige beslu-tade i november 2012 att målning av Ostrabo samt renovering av arrendators hus ska ske under 2013.

Kommentar till utfall 2012: Högre renoveringskost-nader på grund av anpassning av en flygelbygg-nad.


Samarbetspartners och bidragVerksamhetsidé: Att tillsammans med stiftets samarbetspartners och genom stiftsbidrag verka för att skapa platser för levande gemenskaper.

Stiftet har kontinuerligt stött arbetet inom Svens-ka kyrkans unga, dels ekonomiskt men också personellt. Stiftet har ansvarat för större delen av Svenska kyrkans unga administration och även ansvarat för att genomföra en ny ledarutbildning

12


i samarbete med organisationen. Under kostnadsstället återfinns de bidrag till Tallnäs stiftsgård, S:t Sigfrids och Oskars-hamns folkhögskolor som stiftsfullmäktige beslu-tade om i budget 2012. Skolprästen på S:t Sig-frids folkhögskola anställs via Växjö stift med tjänstgöring på skolan. Glädjande är att även Oskarshamns folkhögskola under 2012 valde att satsa på en heltids skolprästtjänst. En procent av nettorörelseintäkterna avsatt till insatser i svenska kyrkans internationella diakoni och mission, 650 000 kronor för 2012.

Kommentar till utfall 2012: Lägre kostnader för stiftsbidrag till församlingar ( 382 tkr) och lägre kostnader för stiftsstyrelsens förfogandemedel.

Utfall 2011 Budget 2012 Utfall 2012 (tkr)

11 448 11 589 11 156

FinansieringVerksamhetsidé: Att genom ekonomiska analyser och intäktsprognoser skapa goda förutsättningar för Växjö stift att finansiera främjandet av för-samlingarnas grundläggande uppgift.

Växjö stift finansierar sina kostnader med intäkter från kyrkoavgiften, ekonomisk utjämning samt fi-nansiella intäkter. De finansiella intäkterna är av-kastning på investerat kapital samt ränteintäkter på kyrkkontot. Intäkter finns även redovisade un-der andra verksamhetsområden och avser främst fakturerade ersättningar: till exempel kurser, ak-tiviteter och engagemang i stiftets regi.

Kommentar till utfall 2012: Intäkterna i form av ekonomisk utjämning från prästlönetillgångarna har varit fortsatt höga för 2012 i likhet med 2011, då utdelningen per andel ökade från 250 kr till 320 kr. Även en extra utdelning gjordes i decem-ber 2012 motsvarande 32,4 mnkr. Ränteintäkter och avkastning på värdepapper har ökat jämfört med budget, total 937 tkr. Främst beroende på ökade ränteintäkter avseeende kyrkkontot.

Utfall 2011 Budget 2012 Utfall 2012 (tkr)-68 287 -66 609 -67 617

13


Förvaltningsberättelse

Allmänt om verksamhetenSvenska kyrkan är en öppen folkkyrka som be-driver en rikstäckande verksamhet och organi-seras på tre nivåer, den lokala, den regionala och den nationella. Svenska kyrkans uppgift regleras genom Lagen om Svenska kyrkan och Kyrkoordningen. Församlingen som är det lo-kala pastorala området har som grundläggande uppgift att fira gudstjänst, bedriva undervis-ning samt utöva diakoni och mission. Stiften utgör den regionala organisationen och har som

grundläggande uppgift att främja och ha tillsyn över församlingslivet. Stiften har också förval-tande uppgifter. Svenska kyrkan på nationell nivå ansvarar för vissa gemensamma angelägenheter bl.a. utbildning, information, internationell dia-koni och mission. Varje stift i Svenska kyrkan har ett stiftsfullmäktige. Ledamöterna i detta väljs i kyrkovalet som äger rum vart fjärde år. Stiftsfull-mäktige är det högsta beslutande organet. Vidare finns i stiftet en stiftsstyrelse, som är stiftsfull-

Styrelsen för Växjö stift med organisationsnummer 252010-0062 avger redovisning för räkenskapsåret 2012.

14


Flerårsöversikt 2012 2011 2010 2009 2008

Allmänna förutsättningar

Tillhöriga per den 31 december (antal) 455 280 461 020 466 608 470 920 478 456

Tillhöriga per den 31 december (andel i % av invånarna) 72 73,2 74,3 75,4 76,9

Kyrkoavgift (%) 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05

Medelantal anställda 62 61 66 63 63

Intäkts- och kostnadsanalys (tkr)

Verksamhetens intäkter 139 498 108 635 108 975 95 445 100 711

Verksamhetens kostnader 140 312 110 914 109 532 95 381 97 073

Förändring av ändamålsbestämda medel 50 -6 -27 0 -13

Verksamhetens resultat -865 -2 273 -584 64 3 626

Resultat från finansiella investeringar 2 114 1 448 581 1 291 1 823

Årets resultat 1 249 -825 -3 1 333 5 433

Kyrkoavgift 39 617 41 103 43 035 40 983 39 083

varav slutavräkning -327 1 121 2 764 2 238 1 689

Personalkostnader/verksamhetens intäkter (%) 48,34 49,52 46,8 50,4 48,5

Av- och nedskrivningar/verksamhetens intäkter (%) 1,12 1,37 1,22 1,10 0,8

Ekonomisk ställning

Fastställt mål för det egna kapitalets storlek (tkr) 44 000 44 000 42 000 42 000 42 000

Eget kapital (tkr) 73 169 71 920 72 745 72 748 71 415

*Soliditet (%) 51,8 62,2 72,0 74,3 74,7

Värdesäkring av det egna kapitalet (%) 1,7 neg neg 1,9 8,2

*Att soliditeten har sjunkit för år 2012 beror på att vi har en redovisad avsättning till församlingarna motsvarande 32 402 tkr, vilken är bokförd som en kortfristig skuld per 2012-12-31. Avsättning har dessutom gjorts med 1 497 tkr för projektanställning inom Idealitet och 1 362 tkr för projektanställ-ning inom till tro.

mäktiges beredande och verkställande organ, samt en fakultativ egendomsnämnd. I varje stift finns också ett domkapitel.

Under 2011 gjordes en omfattande översyn av stiftskansliets organisation, i syfte att i högre grad vara ändamålsenlig. Stiftskansliet har om-organiserats och den nya organisationen gäller från och med 1 februari 2012 och omfattar tre enheter, Administrativa enheten, Församlings-enheten och Egendomsenheten. Kanslichefen är chef för stiftskansliet.

Stiftet tillämpar Svenska kyrkans kollektivavtal. Det innebär att samtliga anställda omfattas av olika typer av försäkringar bland annat tjänste-pensionsförsäkring, sjukförsäkring och arbets-skade- och olycksfallsförsäkring. Vid sidan av detta finns även ett omställningsavtal som träder in vid arbetsbrist och ett utvecklingsavtal som innebär rätt till fortbildning m.m. Stiftet har även upprättat olika typer av policys t.ex. jäm-ställdhetspolicy, kommunikationspolicy, lönepo-licy samt resepolicy.

Resultat och ställningÅrets resultat efter finansiella poster visar ett överskott motsvarande 1 249 tkr att jämföra med föregående års resultat på -825 tkr. En budget i balans beräknades för 2012 och avvikelsen är därmed 1 249 tkr. Overskottet beror framför allt på högre finansiella intäkter jämfört med budget med cirka 937 tkr. Anledningen är mycket god likviditet under året med en jämn avkastning.

Växjö stift har för verksamhetsår 2012 erhål-lit utdelning i två omgångar från Prästlönetill-

gångar i Växjö stift. Utdelningen i juni innebar 14 056 tkr mer än ett normalår. Andra utdel-ningen gjordes i december 2012 och motsvarade 32,4 miljoner kronor för Växjö stifts del samt lika del till församlingar och samfälligheter för-delat per andelsägare. Förklaringen till den extra utdelningen är att konsolideringstaket inte ska överstigas för Prästlönetillgångarna. Enligt stiftsstyrelsen protokoll 2012-12-12, § 160, avsätts 32,4 miljoner kronor till försam-lingarna, ”Medlen skall i framtiden utbetalas till församlingarna i Växjö stift i form av bidrag al-ternativt konkreta stödåtgärder för församling-arna.”

Målsatt kapital

Kyrkoordningen innehåller regler om målkapi-tal (KO 49:5). Stiftets mål för det egna kapita-lets storlek uppgår till 44 000 tkr enligt stifts-fullmäktiges beslut 24 november 2010, § 48. En värdesäkring av målkapitalet är knutet till KPI, det vill säga det räknas om i samband med varje bokslut för att inte urholkas över tid. Eget ka-pital överstiger fastställt målkapital med 29 169 tkr (27 917 tkr).

Stiftets verksamhet finansieras med kyrkoavgif-ter som för 2012 uppgick till 39 617 tkr (41 103 tkr).

Finansiella instrumentStiftet gör regelbundet en översyn av sina rikt-linjer för finansiella instrument. Stiftets riktlinjer för kapitalförvaltning regleras i ett av stiftsfull-mäktige fastställt medelsförvaltningsreglemente. Gällande policy för etisk placering antogs under år 2011 och innehåller bland annat etiska krite-

15


rier för placeringsval. Stiftsstyrelsen ska besluta om avkastningsmål samt regler för portföljsam-mansättning. Vid utgången av 2012 hade stiftets långfristiga värdepappersinnehav ett marknads-värde om 11 306 tkr (20 566 tkr). Förändringen beror framför allt på att stiftet har avslutat sin placering i Kyrkornas U-fond motsvarande 4 464 tkr samt avyttring av värdepapper motsvarande 5 000 tkr.

Framtida utvecklingKyrkoavgiften för Växjö stift är oförändrad för 2012 med 5 öre per skattekrona.

År 2013 (tkr) Förändring jämfört med 2012 (%)

Kyrkoavgift 40 479 2,2

Förslag till behandling av årets resultatÅrets resultat uppgående till 1 249 tkr, föreslås överföras till balanserat resultat.

MiljöinformationStiftet bedriver ingen enligt miljöbalken till-stånds- eller anmälningspliktig verksamhet.

Förvaltade stiftelserStiftet förvaltar 7 (7) stiftelser med ett totalt ut-gående kapital om 17 203 tkr (15 868 tkr).

16


2012 2011Verksamhetens intäkter Kyrkoavgift 39 617 41 103 Erhållen ekonomisk utjämning 1 78 281 45 879 Nettoomsättning 2 17 007 17 685 Erhållna gåvor och bidrag 3 3 385 2 530 Övriga verksamhetsintäkter 1 208 1 438 Summa verksamhetens intäkter 139 498 108 635 Verksamhetens kostnader Lämnad ekonomisk utjämning 1 -66 018 -35 718 Kostnader för varor, material och vissa köpta tjänster -926 -1 182 Övriga externa kostnader 4, 5, 6 -20 043 -18 763 Personalkostnader 7 -51 768 -53 766 Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar -1 557 -1 485 Summa verksamhetens kostnader -140 312 -110 914

Förändring av ändamålsbestämda medel 50 -6

Verksamhetens resultat -864 -2 273 Resultat från finansiella investeringar 8 Resultat från finansiella anläggningstillgångar 105 103 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 2 033 1 388 Räntekostnader och liknande resultatposter -5 -21

Resultat efter finansiella poster 1 269 803 Skatt på näringsverksamhet -21 -22

Årets resultat 1 249 -825

Resultaträkning (Belopp i tkr)

17


2012-12-31 2011-12-31

Tillgångar

Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 9, 10 13 335 14 364Inventarier, verktyg och installationer 10, 11 1 860 1 539 Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepappersinnehav 12 11 306 20 770Långfristiga fordringar 13 7 380 12 369Summa anläggningstillgångar 33 881 49 043 Omsättningstillgångar Varulager 132 141Kortfristiga fordringarKundfordringar 1 600 2 266Övriga fordringar 3 983 4 494Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 14 3 854 3 188Kortfristiga placeringar Kassa och bank 15 97 741 56 451Summa omsättningstillgångar 107 310 66 542 Summa tillgångar 141 191 115 585

Eget kapital och skulder

Eget kapital Balanserat resultat 71 920 72 745Årets resultat 1 248 -825Summa eget kapital 73 168 71 920 Ändamålsbestämda medel 3 150 100Avsättningar 16 35 223 929 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 1 974 2 760Övriga skulder 17 24 744 35 171Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 18 5 932 4 705Summa kortfristiga skulder 32 650 42 637 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 141 191 115 585

Ställda säkerheter Inga IngaAnsvarsförbindelser 19 1 000 1 021

Balansräkning (Belopp i tkr)

18


Kassaflödesanalys (Belopp i tkr)

2012 2011 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 1 269 -803 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar 1 558 1 484Minskning/ökning av avsättningar 20 858 -91 Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar - - Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapitalet och 23 685 590ändamålsbestämda medel Kassaflöde från förändring i rörelsekapital och ändamålsbestämda medel Förändring av kortfristiga fordringar 522 5 320Förändring av kortfristiga skulder 3 428 15 446Förändring av ändamålsbestämda medel 50 -6Kassaflöde från den löpande verksamheten 4 000 20 760 Investeringsverksamheten Förvärv av immateriella/materiella anläggningstillgångar -849 -1 529Förvärv av finansiella anläggningstillgångar 14 454 47Kassaflöde från investeringsverksamheten 13 605 -1 482 Finansieringsverksamheten 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 Årets kassaflöde 41 290 19 868Likvida medel vid årets början 56 451 36 583Likvida medel vid årets slut 97 741 56 451 Specifikation av likvida medel vid årets slut Kassa och bank 97 741 56 451Kortfristiga placeringar - -

19


20


innebär att den har ett rättsligt skydd och inte får användas till an-nat ändamål.

Erhållna bidragErhållna bidrag redovisas enligt BFNAR 2002:11, Redovisning av bidrag av likvida medel till ideella föreningar och registrerade trossam-fund från offentligrättliga organ, vilket innebär att intäkten ställs mot den kostnad bidraget är avsett att täcka.

Materiella anläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärdet efter avdrag för avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Av-skrivning sker linjärt över den be-dömda nyttjandeperioden. Mark skrivs inte av då nyttjandeperioden är obegränsad.

Följande avskrivningstider tillämpas: Markanläggning: 20 år (5% per år) Byggnader: 20-33 år (3-5% per år) Datautrustning: 3 år (33% per år) Övriga inventarier, installationer och verktyg: 5 år (20% per år)

Vid varje balansdag sker en pröv-ning av anläggningstillgångens värde och den skrivs ned ifall den bedöms ha ett lägre värde än bok-fört värde och det kan antas att värdenedgången är bestående eller om värdenedgången bedöms vara väsentlig. Om det inte längre finns

drivning av kyrkoavgiftsmedlen. Det slutliga utfallet av kyrkans avgiftsunderlag erhålls först två år efter avgiftsgrundande år och där-för är Svenska kyrkan berättigad att uppbära förskott från staten, fördelat med en tolftedel per må-nad. Samtidigt med utbetalningen av förskottet erhålls en avräkning av det slutliga avgiftsunderlaget två år tillbaka. Kyrkoavgiften intäkts-redovisas i takt med utbetalning-arna från staten.

Erhållna gåvorErhållna gåvor redovisas enligt BFNAR 2002:10, redovisning av gåvor i ideella föreningar och re-gistrerade trossamfund, vilket innebär att de intäktsredovisas i den period de har mottagits. Intäk-ten motsvarar tillgångens anskaff-ningsvärde.

För ändamålsbestämda gåvor till-lämpas KRED:s rekommendation, Redovisning av ändamålsbestäm-da gåvor, vilket innebär att under året erhållna men ej förbrukade gåvor, tillsammans med under året förbrukade gåvor erhållna under tidigare år, redovisas i resultat-räkningen på raden Förändring av ändamålsbestämda medel. Se ytterligare beskrivning under ”Än-damålsbestämda medel” nedan.

En ändamålsbestämd gåva inne-håller av givaren, i samband med överlämnandet av gåvan, angivet villkor för användningen, vilket

Grunder för upprättande Redovisningsprinciperna är oför-ändrade i jämförelse med föregå-ende år, om inget annat anges.

ÅrsredovisningÅrsredovisningen har upprät-tats enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Bokföringsnämn-dens (BFN) allmänna råd. Kassa-flödesanalysen har upprättats med utgångspunkt i Redovisningsrådets RR7: Redovisning av kassaflöden. Vidare tillämpas rekommendatio-ner utgivna av Svenska kyrkans re-dovisningskommitté (KRED).

Värderingsgrund Tillgångar och skulder värderas till anskaffningsvärde om inte annat anges.

Belopp Samtliga belopp är angivna i tu-sentals kronor (tkr) om inte annat anges. Beloppen inom parantes anger tidigare årsvärden.

IntäktsredovisningIntäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas.

Kyrkoavgift Svenska kyrkans huvudintäkt ut-görs av kyrkoavgiften. Staten sva-rar för uppbörd, taxering, och in-

TilläggsupplysningarRedovisningsprinciper

21


skäl för nedskrivningen återförs den. Nedskrivningen och återföringen redovisas i resultaträkningen.

Finansiella instrument Finansiella anläggningstillgångarFinansiella anläggningstillgångar i form av aktier, obligationer och andra långfristiga värdepappers-innehav redovisas till anskaff-ningsvärdet minskat med eventuell nedskrivning. Vid varje balansdag sker en prövning av anläggnings-tillgångens värde och den skrivs ned ifall den bedöms ha ett lägre värde än bokfört värde och det kan antas att värdenedgången är bestående el-ler om värdenedgången bedöms vara väsentlig. Om det inte längre finns skäl för nedskrivningen återförs den. Nedskrivningen och återföringen re-dovisas i resultaträkningen.

Fordringar Fordringar har efter individuell värdering upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar värderas till det lägsta av anskaffningsvär-det och verkligt värde, det vill säga marknadsvärdet.

Ändamålsbestämda medel Ändamålsbestämda medel redovisas enligt KRED:s rekommendation, Re-

dovisning av ändamålsbestämda gå-vor. Enligt BFNAR 2002:10, Redo-visning av gåvor i ideella föreningar och registrerade trossamfund, skall ej förbrukade ändamålsbestämda medel ingå i årets resultat och eget kapital. Svenska kyrkan finner det dock angeläget att gentemot givare och andra intressenter tydligt visa att erhållna medel hålls åtskilda från övriga medel och inte är möjliga att använda för andra ändamål. För att uppnå detta görs en avvikelse från BFNAR 2002:10 som består i att ej förbrukade ändamålsbestämda medel redovisas i särskild post i ba-lansräkningen mellan eget kapital och avsättningar och att föränd-ringen av denna post redovisas i re-sultaträkningen. Anpassningen av uppställningsformen för balans- och resultaträkning har skett med stöd av Årsredovisningslagens 2 kap. 3§ och 3 kap. 4§ 3 st.Genom den tillämpade redovis-ningsprincipen anser Svenska kyr-kan att arten av ej förbrukade än-damålsbestämda medel tydligare markeras och att redovisningen av förändringen av ej förbrukade ändamålsbestämda medel i resul-taträkningen ger bättre informa-tion till en läsare än om BFNAR 2002:10 tillämpas.

AvsättningarMed avsättningar avses förpliktel-ser på balansdagen som är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då den skall infrias.

Avstättning redovisas med den belopp som motsvarar den bästa uppskattningen av den utbetalning som krävs för att reglera åtagan-det.

Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen visar stiftets in- och utbetalningar hänförlig till den löpande verksamheten, inves-teringsverksamheten eller finansie-ringsverksamheten under en peri-od. Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod, vilket inne-bär att nettoresultatet justeras för transaktioner som inte medfört in- och utbetalningar under perioden samt för eventuella intäkter eller kostnader, där kassaflödet hänförs till investerings- eller finansierings-verksamheten.

SkattInkomstskatt är skatt som grundas på näringsverksamhetens skatte-pliktiga resultat. Aktuell skatt re-dovisas som kostnad och inklude-ras i årets resultat.

Omräkning av utländsk valutaFordringar och skulder i utländsk va-luta värderas till balansdagens kurs vilket är växelkursen på balansdagen.

LeasingLeasingavgifter redovisas som en kostnad i resultaträkningen och fördelas linjärt över leasingperio-den. Med leasingperiod avses den period som leasingtagaren har av-talat att leasa en tillgång.

22


VarulagerVarulager redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoför-säljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först-in-först-ut principen. Nettoförsälj-ningsvärdet är försäljningsvärdet efter avdrag för beräknad försälj-ningskostnad.

AnsvarsförbindelseEn ansvarsförbindelse redovisas när det finns:

a) ett befintligt åtagande som här-rör från inträffade händelser, men som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas eller att åtagan-dets storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet, eller

b) när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida hän-delser.

Nyckeltalsdefinitioner• Kyrkoavgift (%) – Anges i pro-

cent av den kommunalt beskatt-ningsbara inkomsten.

• Personalkostnader/verksamhets-intäkter (%) – Uppgiften beräk-nas som resultaträkningens per-sonalkostnader dividerat med resultaträkningens summa verk-samhetens intäkter.

• Soliditet (%) – Uppgiften beräknas som årets utgående eget kapital di-

viderat med balansomslutningen (totala tillgångar i balansräkning-en)

• Värdesäkring egna kapitalet (%) – Uppgiften beräknas som årets re-sultat dividerat med ingående eget kapital.

• Av- och nedskrivningar/verksam-hetens intäkter (%) – Uppgiften beräknas som resultaträkningens av- och nedskrivningar av anlägg-ningstillgångar dividerat med re-sultaträkningens summa verksam-hetens intäkter.

• Disponibelt kapital (tkr) – Upp-giften beräknas som summan av Finansiella anläggningstillgångar om Omsättningstillgångar, inklu-sive kortfristiga placeringar och Kassa och bank, minus långa och korta skulder. Finansiella anlägg-ningstillgångar och kortfristiga placeringar beräknas till mark-nadsvärde.

Not 1 Erhållen och lämnad ekonomisk utjämning 2012 2011 Erhållen ekonomisk utjämning Särskild utjämningsavgift 78 281 45 879

78 281 45 879 Lämnad ekonomisk utjämning

Bidrag till sjukhuskyrka 3 000 3 000Bidrag till kostnader för verksamhet vid universitet och högskola 1 155 1 076Bidrag till verksamhet i församlingar och samfälligheter 2 473 2 559Verksamhetsbidrag till stiftsgårdar 3 005 3 160Verksamhetsbidrag till folkhögskolor 3 050 3 050Bidrag till församlingar beräknat per medlem* 13 416Bidrag till församlingar beräknat per invånare** 11 255Extra utdelning från Prästlönetillgångar*** 32 402Övrig lämnad ekonomisk utjämning**** 9 678 9 456 66 018 35 718

Inom Svenska kyrkan finns ett ekonomiskt utjämningssystem där medel omfördelas med syfte att bibehålla möjligheten till en rikstäckande kyrklig verksamhet. Kyrkomötet beslutar om kriterierna för utjämningen. Växjö stift har 2012 fått ökad utdel-ning, vilket har ökat intäkterna avseende erhållen ekonomisk utjämning med 14 056 tkr. Utöver lämnad ekonomisk utjämning för 2012, som specificeras ovan, tillkommer utbetalda kyrkobyggnadsbidrag uppgående till 2 268 tkr vilka regleras mot ett balanskonto.

* Stiftsstyrelsen 2011-11-25 § 173 ** Stiftstyrelsen 2012-10-17 § 129*** Stiftstyrelsen 2012-10-17 § 130

Jämförelsestörande post 2012 2011**** Avvecklingsbidrag till stiftsgården Kastlösa 354 485

354 485

Not 2 Intäkternas fördelning 2012 2011

I nettoomsättningen ingår intäkter från: Förvaltningsuppdrag: personalkostnader och omkostnader som avser förvaltningen av stiftets prästlönetillgångar. 17 007 17 685

17 007 17 685

Not 3 Erhållna bidrag 2012 2011 Bidrag Kyrkoantikvarisk ersättning till egen verksamhet 1 543 2 250Övriga bidrag 1 842 280

3 385 2 530 Ändamålsbestämda medel Ingående värde 100 106Erhållna gåvor under året 50 0Ianspråkstagna gåvor 0 -6

Utgående värde 150 100

23


Not 4 Leasing Stiftet har under året haft leasingkostnader på 433 tkr (299 tkr).

Not 5 Externa kostnader 2012 2011Fastighetskostnader 2 413 3 156Övriga externa tjänster avseende projekt kyrkoantikvarisk ersättning 1 543 2 023Övriga externa kostnader* 16 087 13 584

20 043 18 763

*I övriga externa kostnader för 2012 ingår avsättning avseende 1 497 tkr för projektanställning som Idealitet och 1 362 tkr för projektanställning inom till tro.

Not 6 Arvoden och kostnadsersättningar till revisorer 2012 2011

Kvalificerade revisorer KPMG Revisionsuppdrag 138 125Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 6 17 Skatterådgivning - - Övriga tjänster -

Övriga valda revisorerRevisionsuppdrag 11 18Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget - - Skatterådgivning - - Övriga tjänster - - 155 160

Not 7 Personal 2012 2011 Personalkostnader 51 768 53 766

51 768 53 766

Medelantalet anställda

Kvinnor 40 (64%) 40 (64%)Män 22 (36%) 21 (36%)

62 (100%) 61 (100%)

I medelantalet anställda ingår inte anställda som uppburit ersättning som understiger ett halvt prisbasbelopp, 22 000 kr (21 400 kr). Detta har gjorts med stöd av BFNAR 2002:9.

24


Könsfördelning i stiftsstyrelsen 2012 2011Kvinnor 5 5Män 6 6

11 11

Löner, arvoden och andra ersättningar

Ledamöter i stiftsfullmäktige 264 236Ledamöter i stiftsstyrelse, domkapitel, arbetsgrupper och nämnder* 780 915Anställda 33 656 33 553 34 699 34 704

Avgångsvederlag 0 808

0 808

I uppgiften om löner och arvoden ingår inte anställda som uppburit ersättningar som understiger ett halvt prisbasbelopp, 22 000 kr (21 400 kr).

Ersättning till stiftsstyrelsens ordförande Till ordföranden i stiftsstyrelsen tillika stiftets biskop, har löner, arvoden och andra ersättningar utgått med totalt 811 tkr (805tkr).

Ersättning till egendomsnämndens ordförande Till ordföranden i egendomsnämnden, har löner, arvoden och andra ersättningar utgått med totalt 44 tkr (43 tkr).

Pensionskostnader och andra sociala avgifter* 2012 2011Pensionskostnader, anställda 4 381 4 346Andra sociala avgifter enligt lag och avtal 10 561 11 923 14 942 16 270

* I 2011 års pensionskostnader för anställda ingår en kostnad om 1 704 tkr avseende skillnaden mellan fakturerat och tidigare avsatt be-lopp för kompletterande ålderspension. Löneskatten för denna kostnad påverkar posten Andra sociala avgifter enligt lag och avtal. Stiftet har inga övriga utfästelser om pensionskostnader och andra social avgifter, ingår personalkostnader för att förvalta stiftets prästlö-netillgångar med 15 457 tkr (16 475 tkr). Dessa kostnader har fakturerats prästlönetillgångarna och finns redovisade under nettoomsätt-ning.

25


Not 8 Resultat från finansiella investeringar 2012 2011Resultat från finansiella anläggningstillgångar Räntor 105 103

Realisationsvinster 0 289 105 392

Not 9 Byggnader och mark 2012 2011

Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 22 430 20 642Inköp under året 0 1 787Försäljningar och utrangeringar -

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 22 430 22 430

Ingående ackumulerade avskrivningar 8 066 7 094

Försäljningar och utrangeringar 0

Årets avskrivningar 1 029 971

Utgående ackumulerade avskrivningar 9 095 8 065

Utgående bokfört värde 13 335 14 364

Not 10 Pågående tillbyggnad/immateriell tillgång 2012 2011 Ingående balans 459 1 104

Förändring under året avseende pågående tillbyggnad 0 - 1 104Förändring under året avseende immateriell tillgång -459 459

Utgående balans 0 459

Not 11 Inventarier, verktyg och installationer 2012 2011 Ingående ackumulerade anskaffningsvärde 4 227 12 914Inköp under året 1 308 387Utrangeringar* -722 -9 075


Ingående avskrivningar 3 147 11 709Årets avskrivningar 528 512Utrangeringar* -722 -9 075Utgående ackumulerade avskrivningar 2 953 3 146


*Utrangeringar avser en omfattande genomgång av anläggningsregistret under 2011. Regleringen som är gjord är ej resultatpåverkande, men ger en mer rättvisande bild av det aktuella innehavet.

26


Not 12 Värdepappersinnehav

Marknadsvärde Värdepappersinnehav (tkr) Anskaffningsvärde Bokfört värde bokslutsdag

Långfristiga värdepappersinnehav

Noterade räntebärande värdepapper 10 000 (15 000) 10 000 (15 000) 10 231 (14 963) Övriga långfristiga värdepappersinnehav 1 306 (5 770) 1 306 (5 770) 1 306 (5 770)

11 306 (20 770) 11 306 (20 770) 11 537 (20 733)

Ideella placeringar

Stiftet har under 2012 avslutat placeringen i Kyrkans U-fond och har en utgående fordran på 806 tkr (5 270 tkr) som ska regleras under 2013.

Övriga långfristiga värdepappersinnehav

Stiftet blev 2007 andelsägare i Kyrkvinden ekonomisk förening, i enlighet med stiftsstyrelsens beslut 2006-10-31, § 191. Investeringen utgör 500 tkr i Kyrkvinden ekonomisk förening och därmed i förnyelsebar energi.

Förändringar av långfristiga värdepappersinnehav 2012 2011Ingående ackumulerade anskaffningsvärde 20 770 20 667 Investeringar under året i noterade räntebärande värdepapper 5 000 Investeringar under året i övriga långfristiga värdepappersinnehav 103 Försäljningar/avyttringar -9 464 -5 000



Not 13 Långfristiga fordringar 2012 2011 Ingående anskaffningsvärde 12 369 12 519 Tillkommande fordringar 150 Amorteringar, avgående fordringar -5 139 -150



Långfristiga fordringar avser fordran på stiftelsen Tallnäs stiftsgård, 5 000 tkr, S:t Sigfrids folkhögskola, 2 250 tkr samt stiftelsen Kastlösa stiftsgård, 4 969 tkr. Amortering avser S:t Sigfrids folkhögskola, 150 tkr (150 tkr) och stiftelsen Linnés Råshult 20 tkr (0 tkr). Avgående fordringar avser stiftelsen Kastlösa stiftsgård, 4 969 tkr.

Not 14 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2012 2011 Kyrkoantikvarisk ersättning till egen verksamhet 2 361 2 430 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1 493 758

3 854 3 188

27


Not 15 Kassa och bank Av behållningen på kassa och bank utgör 56 903 tkr (36 175 tkr) behållningen på det så kallade Kyrkkontot. Kyrkkontot utgör i juridisk mening en fordran på Svenska kyrkans nationella nivå eftersom det är en del av Svenska kyrkans koncernkonto. De regelverk som styr Kyrkkontot är dock av sådan karaktär att fordran i redovisningssammanhang ses som ett ordinärt banktillgodohavande. Av de likvida medlen är 21 367 tkr (17 675 tkr) hänförliga till ej utbetalda kyrkobyggnadsbidrag.

Not 16 Avsättningar 2012 2011 Avsättning avseende stöd till församlingar* 35 223 0Förmånsbestämd ålderspension** 0 929

35 223 929

*32 402 tkr utgör avsättning gällande stöd som ska komma församlingarna till del enligt stiftstyrelsens beslut 2012-12-12 §160.**Enligt kyrkans tjänstepensionsavtal har anställda med en månadslön överstigande cirka 34 tkr (2012) under vissa förutsätt-ningar rätt till förmånsbestämd tjänstepension. Försäkring av intjänad pensionsrätt sker året efter inkomståret. Vid upprättande av denna årsredovisning har slutfakturan redan erhållits för 2012 och pensionskostnaden har följdaktligen inte redovisats som en avsättning utan som en övrig skuld (under not 17). För 2011 var inte perminekostnaden känd för inkomståret, varför den förmånsbestämda tjänstepensionen redovisades om en avsättning. Även särskild löneskatt ingick i beloppet för 2011.

Not 17 Övriga skulder 2012 2011

Kyrkobyggnadsbidrag 21 367 17 675 Mervärdeskatteskuld 830 1 030 Kortfristig skuld till prästlönetillgångarna 717 631 Övriga kortfristiga skulder* 1 830 15 835

24 744 35 171

Not 18 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2012 2012

Upplupna semesterlöner 2 481 2 405 Upplupna löner 562 566 Upplupna arbetsgivaravgifter 1 031 1 010 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 1 857 724

5 931 4 705

Not 19 Ansvarsförbindelser 2012 2011 Återbetalningsskyldighet till kyrkofonden om Biskopsgården skulle avyttras 1 000 1 000

Stiftsgården Kastlösa 0 21

1 000 1 021

28


29


Revisionsberättelse

30


31

Grönt bokslut för Växjö stift 2011

31


Utsläpp av koldioxid (CO2)

FjärrvärmeÅr Leverantör Antal MWh Utsläpp CO2, ton

2012 VEAB 374 8,62011 VEAB 347 8,02010 VEAB 459 10,62009 VEAB 390 9,02008 VEAB 381 8,8

ElÅr Leverantör** Antal MWh Utsläpp CO2, ton /andel gröna

2012 VEAB* 139/139 –2011* VEAB 163/163 –2010** VEAB* 154/154 –2009 Östkraft 133/133 –2008 Östkraft 157/157 –* Renoveringsarbete i Kuskens stuga och Östrabo kan förklara ökad elför-brukning. ** Växjö stift är delägare i en vindkraftspark med en andel som motsvarar 50 MWh per år.

Tjänsteresor flygÅr Antal Antal km Utsläpp flygsträckor CO2, ton

2012* 376 541 768 62,72011 128 113 120 12,12010 208 540 740 55,7 2009 116 102 732 10,8 2008 215 347 400 43,8* .Flygresor till England, Tyskland, Schweiz, Spanien och Costa Rica förklarar ökningen i jämförelse med föregående år. Resorna beror på till stor del på utökad

kontakt med våra vänstift.

Tjänsteresor bussÅr Antal km Utsläpp CO2, ton

2012* 2 380 0,1

* Beslut har tagits att inkludera buss- och tågresor i Grönt bokslut fr.o.m. 2012.

Tjänsteresor tågÅr Antal km Utsläpp CO2, ton

2012* 216 720 0 * Beslut har tagits att inkludera buss- och tågresor i Grönt bokslut fr.o.m. 2012.

Tjänsteresor bil, totaltÅr Bensin, L Miljöklassad, L Utsläpp CO2, ton

2012 22 424 6 892 53,62011 20 364 14 053 51,52010 23 331 15 381 58,72009 30 296 15 987 74,52008 35 555 7 804 84,0

HyrbilarÅr Bensin, L Miljöklassad, L Utsläpp CO2, ton

2012 7 970 6 168 20,32011 2 421 13 329 10,32010 2 756 14 497 11,52009 10 320 15 619 29,02008 3 555 7 561 11,0

Privata bilarÅr Bensin, L Miljöklassad, L Utsläpp CO2, ton

2012 14 454 724 33,22011 17 943 724 41,22010 20 575 884 47,22009 19 976 368 45,52008 32 000 243 73,0

Utsläpp av koldioxid (CO2) totaltÅr Utsläpp CO2, ton

2012 125,02011 71,62010 125,02009 94,32008 136,6

Grönt bokslut för Växjö stift 2011Svenska kyrkan, Växjö stift – Grönt bokslut 2008

32 33

Grönt bokslut för Växjö stift 2012Svenska kyrkan, Växjö stift – Grönt bokslut 2008

Antaganden fjärrvärmeAntagande om utsläpp 23 kg CO2/MWh Antagandet grundar sig på siffror erhållna av Växjö kommuns planeringsen-het. Antagandet utgår ifrån situationen på VEAB i dagsläget, då cirka 95% av bränslet är biobränsle, vilket ej ökar andelen CO

2 i atmosfären.

ElAntagande om utsläpp

- Grön el (så kallad Sero-el) 0 kg CO2 / MWh- Svensk elmix 23 kg CO2 / MWh- Nordisk elmix 120 kg CO2 / MWh- Marginalel 1 000 kg CO2 / MWhAntagandet grundar sig på siffror erhållna av Växjö kommuns planeringsen-het.Växjö stift köper enbart, så kallad Grön el som ej åsamkar miljön något ”direkt” CO2-utsläpp. I det globala perspektivet kan dock stiftet ”indirekt” spara CO2-utsläpp genom att minska sin elförbrukning. Detta på grund av att den så kallade marginal-elen åsamkar stora utsläpp, förnär varande beräknat till hela ett ton CO2/MWh.

Tjänsteresor flyg Antagande om utsläpp fr.o.m. 2004-2007 300 gram CO2/km Antagande om utsläpp fr.o.m. 2008-2009 Sverige 200 gram CO2/km Norden 200 gram CO2/km Europa 120 gram CO2/kmUtanför Europa 100 gram CO2/km Antagande om snittavstånd/flygsträcka, km: Inom Sverige 500 km Inom Norden 800 km Inom Europa 1 200 km Utom Europa Individuellt Antagande om utsläpp och snittavstånd grundar sig på siffror erhållna från SAS hemsida. Uppgifter om antal flygsträckor med mera har erhållits från stiftets resebyråer, American Express Business Travel, First Card, Vetlanda resebyrå med mera.

Tjänsteresor bil Antagande om utsläpp 2,4 kg CO2/liter bensinAntagande om bensinåtgång för de fall då det ej kan påvisas 0,85 liter/mil

Effektiv kommunikationMed en bra kommunikationslösning minskar rese- och kommu-nikationskostnader samtidigt som möjligheterna till ett flexiblare arbete ökar. Kommunikation handlar om mer än mobiltelefoner och e-post som alla har. Det handlar också om gemensamma kalendrar, om att dela och arbeta med dokument tillsammans i realtid. Svenska kyrkans intranät är också ett viktigt verktyg i intern-kommunikationen, den kan bland annat bidra till minskade utskrifter och pappersanvändning.

Vi bör även använda videokonferens i den mån det är möjligt istället för att resa.

Grön informationsteknikEnligt EU-kommissionen härrör omkring 1,75 % av koldioxidut-släppen i Europa från användningen av IKT-utrustning (informa-tions och kommunikationsteknologi) när tjänster tillhandahålls. Produktionen av IKT-utrustning och hemelektronik står för ytterligare 0,25 % av koldioxidutsläppen. I takt med att använd-ningen av IKT växer ökar också energiförbrukningen. Övriga sek-torer inom ekonomin och samhället står för de återstående 98 % av koldioxidutsläppen. Här väntas alltså IKT i störst utsträckning kunna bidra till minskade utsläpp enligt vissa rapporter med upp till 15 % fram till 2020 och kostnadsbesparingar.

På stiftet har vi ca 60 aktiva datorer som drar runt 150w/tim-me, dessa datorer är påslagna 12 timmar per dygn. Alla datorer är uppkopplade till en serverpark som består av 8 servrar men bara 4 av dessa är fysiska, under 2009 virtualiserade vi vår ser-verpark vilket innebär att man kan köra flera maskiner på samma hårdvara. Dessa 4 fysiska servrar drar 400w/timme och går 24 timmar per dygn. Vår serverrum måste kylas med en kylare som drar ca 2000w/timme och går 24 timmar per dygn. Detta innebär följande vad gäller förbrukning:

60 st 150 w 12 h 108 kw

4 st 400 w 24 h 38,4 kw

1 st 2000 w 24 h 48 kw

Totalt: 195 kw per dag, 195x352 = 68 640 kw/år

Besparing genom investering 38,4 x 352 = 13 517 kw/år

I övrigt köper stiftet datorer som är utvalda för att de har låg

Svenska kyrkan, Växjö stift – Grönt bokslut 2008


32 33

Svenska kyrkan, Växjö stift – Grönt bokslut 2008


energiförbrukning, är gjorda av återvunnet material och/eller har miljöcertifieringar. När datorerna är uttjänta lämnas de till kom-munal återvinning. Vi byter inte våra datorer enligt schema utan vi använder dem till dess att de behöver bytas ut. Vi köper även bra produkter som har lång livstid så att vi inte behöver byta i onödan. Vi stänger av våra datorer när vi går hem för dagen.

Våra servrar är virtualiserade för att hålla nere energiförbruk-ningen. Vi köper mobiltelefoner som är utvalda för att de har låg energiförbrukning, är gjorda av återvunnet material och/eller har miljöcertifieringar.

När mobiltelefonerna är uttjänta lämnas de till kommunal åter-vinning. Tidigare hade varje medarbetare två telefoner. En fast och en mobil. I början av 2012 lämnade vi de fasta telefonerna och gick över till att enbart använda mobiltelefoner.

Vi försöker minimera pappersutskrifter i mesta möjliga mån och när vi skriver ut gör vi det i första hand dubbelsidigt.

Kommentarer Växjö stift har sedan flera år tillbaka arbetat med att samla in och sammanställa miljöpåverkan i Grönt bokslut. Nytt för i år är att resor med tåg och buss också redovisas. Resor med buss är beräknat till 2 380 km, vilket ger ut utsläpp av koldioxid på ca 0,1 ton och resor med tåg har beräknats till 216 720 km vilket ger ett försumbart utsläpp av koldioxid. Det totala beräknade koldioxidutsläppet för år 2012 var ca 125 ton vilket är en bety-dande ökning i jämförelse med föregående år som var (ca 71,6 ton). Detta kan till stor del förklaras av ökat resande med flyg. Utvidgad kontakt med våra vänstift i Costa Rica, Tyskland och England har medfört flera och längre resor. Även resor till Oxford inom projektet ”till tro” har ökat flygresorna.

För att minska miljöbelastningen har Växjö stift antagit ett antal policys eller styrdokumnent som alla ska jobba efter eller tänka på att följa. Den viktigaste policyn för att minska koldioxidut-släppen är resepolicyn eftersom resorna är den enskilt största utsläppskällan av koldioxid och tar mycket resurser. Resepolicyn har som målsättning att den totala resekostnaden, med beak-tande av tidsåtgång och miljöbelastning, ska bli så låg som möj-ligt. Det innebär att vi försöker minska bilåkandet och prioriterar

kollektivtrafik när detta är möjligt. Av både kostnads- och miljö-mässiga skäl prioriteras tåg. Flyg ska användas restriktivt men är ofta det enda alternativet för långa distanser som utrikesresor. Naturligtvis försöker vi att samåka med bil när det fungerar och för korta resor inom staden kan kansliets två cyklar användas!

Under året har bilanvändandet ökat för hyrbilar, medan åkandet med privata bilar minskat. Utsläpp motsvarande ca 53,6 ton i jämförelse med föregående år på ca 51,5 ton koldioxid. Ökning-en av hyrbilar kan delvis förklaras med att vissa bilresor fakture-rats genom företag och därmed har inte räknats med i tidigare års statistik, men från 2012 har resor skett med hyrbil i stället och redovisas då följaktligen i statistiken.

Användandet av videokonferensutrustningen ökar successivt vilket också sparar både tid och reskostnader.

Stiftets elförbrukning har under året gått ner till 139 MWh från 163 MWh från föregående år. Minskningen kan förklaras med att elintensiva avfuktare har använts 2011 vid ombyggnatio-ner på Östrabo. Eftersom stiftet köper in så kallad grön el som producerats med förnyelsebara energikällor så bidrar elför-brukningen inte till koldioxidutsläpp i bokslutet. Uppvärmning av byggnaderna sker genom anslutning till stadens fjärrvärmeverk. Årets uppvärmning motsvarar en energimängd av 374 MWh el-ler koldioxidutsläpp på ca 8,6 ton.

Inköp av varor och tjänster regleras i upphandlingsreglementet som har målet att ge en god totalekonomi och samtidigt ställa höga miljökrav för att påverka miljön på ett positivt sätt. Samtli-ga stora leverantörer är miljöcertifierade och för tryckeritjänster anlitas Svanenmärkta tryckerier. Vid arrangemang eller tillställ-ningar ska i första hand kravmat beställas och om det inte finns ska närodlad mat eftersträvas. med förnyelsebara energikällor så bidrar elförbrukningen inte till koldioxidutsläpp i bokslutet. Uppvärmning av byggnaderna sker genom anslutning till stadens fjärrvärmeverk. Årets uppvärmning motsvarar en energimängd av 347 MWh eller koldioxidutsläpp på cirka 11 ton.

Inköp av varor och tjänster regleras i upphandlingsreglemen-tet som har målet att ge en god totalekonomi och samtidigt ställa höga miljökrav för att påverka miljön på ett positivt sätt. Samtliga stora leverantörer är miljöcertifierade och för tryckeri-tjänster anlitas Svanenmärkta tryckerier. Vid arrangemang eller tillställningar ska i första hand kravmat beställas och om det inte finns ska närodlad mat eftersträvas. Rättvisemärkt kaffe är en självklarhet!

Karta över Växjö stift

Nordöland

Föra-Alböke-Löt

KöpingsvikBorgholm

Gärdslösa, Långlöt och Runsten

Torslunda

Algutsrum

N Möckleby, Sandby och Gårdby

Hulterstad -Stenåsa

Glömminge

Räpplinge -Högsrum

Resmo-Vickleby

Mörbylånga -Kastlösa

Sydöland

Kalmar - domkyrkoSankt - Johannes

Två SystrarSankta Birgitta

Oskarshamn

Mönsterås

Döderhult

Fliseryd

Heliga korset

Ryssby

Ålem

Hossmo

Dörby

Åby

Förlösa-Kläckeberga

Ljungby

Arby - Hagby

Söderåkra

Halltop - Voxtorp

Högsby

Långemåla

Bäckebo

Kristvalla

Nybro -S:t Sigfrid

Madesjö

Fågelfors

Kråksmåla

Torsås

Gullabo

Karlslunda - Mortorp

Oskar

Älghult

Fagerhult

Hälleberga

Örsjö

Emmaboda

VissefjärdaLångasjö

Ekeberga

Algutsboda

Åseda

Nottebäck

Lenhovda-Herråkra

Ljuder

Älmeboda

Lessebo

Furuby

Hovmantorp

Linneryd

Södra Sandsjö

Dädesjö

Sjösås

Hemmesjömed Tegnaby

Östra Torsås

Nöbbele

Väckelsång

Uråsa

Jät

Urshult

Tingsås

Söraby,Tolg och Tjureda

Gårdsby

Växjö domkyrko

Teleborg

Växjö-Maria

Skogslyckan

Tävelsås

Ör-Ormesberga

Öjaby

Bergunda

Vederslöv -Dänningelanda

Aneboda - Asa - Berg

Moheda

Almundsryd

Kalvsvik

Västra Torsås

Öja

Skatelöv

Nye, Näshultoch Stenberga

Alseda

Korsberga

Vetlanda

Bäckseda

NäsbyNävelsjö

Lannaskede

Björkö

Norra Sandsjö

Sävsjö

Hultsjö

Almesåkra

Nässjö

Bringetofta

Barkeryd - Forserum

Hjälmseryd

Stockaryd

Gränna

Visingsö

Skärstad - Ölmstad

Ödestugu

Malmbäck

Svenarum

Vrigstad-Hylletofta

Rogberga -Öggestorp

LekerydHakarp

JönköpingsKristina - Ljungarum

Huskvarna

Tofteryd

Hagshult

Bankeryd

Norrahammar

JönköpingsSofia - Järstorp

Barnarp

Månsarp

Byarum - Bondstorp

Åker

Kävsjö

Kulltorp

Åsenhöga

Gnosjö

Anderstorp

Källeryd

Gislaved

VåthultBosebo

Vislanda

Alvesta

Blädinge

Mistelås

Slätthög

Rydaholm

Härlunda

Stenbrohult

Virestad

Nydala-Fryele

Gällaryd

Ryssby

Agunnaryd

Värnamo

VoxtorpTånnö

Älmhult

Pjätteryd

Tutaryd

Berga

Ljungby -Maria

Dörarp

Göteryd

Hallaryd

Forshedabygden

Ljungby

Södra Ljunga

Vittaryd

Tannåker

Bredaryd

Ås

Bolmsö

AngelstadOdensjö

Annerstad

Traryd

Markaryd

Hinneryd

Reftele

Kållerstad

Villstad

Lidhult

Vrå

Torpa

Femsjö

UnnarydFärgaryd

Långaryd

Södra Hestra

Burseryd

Gryteryd

Kalmar-Öland

Stranda-Möre

Östra Värend

Njudung

Allbo-Sunnerbo

Vista

Tveta

Östbo-Västbo

www.sve

nskaky

rkan.se/vaxjostift

Nordöland

Föra-Alböke-Löt

KöpingsvikBorgholm

Gärdslösa, Långlöt och Runsten

Torslunda

Algutsrum

N Möckleby, Sandby och Gårdby

Hulterstad -Stenåsa

Glömminge

Räpplinge -Högsrum

Resmo-Vickleby

Mörbylånga -Kastlösa

Sydöland

Kalmar - domkyrkoSankt - Johannes

Två SystrarSankta Birgitta

Oskarshamn

Mönsterås

Döderhult

Fliseryd

Heliga korset

Ryssby

Ålem

Hossmo

Dörby

Åby

Förlösa-Kläckeberga

Ljungby

Arby - Hagby

Söderåkra

Halltop - Voxtorp

Högsby

Långemåla

Bäckebo

Kristvalla

Nybro -S:t Sigfrid

Madesjö

Fågelfors

Kråksmåla

Torsås

Gullabo

Karlslunda - Mortorp

Oskar

Älghult

Fagerhult

Hälleberga

Örsjö

Emmaboda

VissefjärdaLångasjö

Ekeberga

Algutsboda

Åseda

Nottebäck

Lenhovda-Herråkra

Ljuder

Älmeboda

Lessebo

Furuby

Hovmantorp

Linneryd

Södra Sandsjö

Dädesjö

Sjösås

Hemmesjömed Tegnaby

Östra Torsås

Nöbbele

Väckelsång

Uråsa

Jät

Urshult

Tingsås

Söraby,Tolg och Tjureda

Gårdsby

Växjö domkyrko

Teleborg

Växjö-Maria

Skogslyckan

Tävelsås

Ör-Ormesberga

Öjaby

Bergunda

Vederslöv -Dänningelanda

Aneboda - Asa - Berg

Moheda

Almundsryd

Kalvsvik

Västra Torsås

Öja

Skatelöv

Nye, Näshultoch Stenberga

Alseda

Korsberga

Vetlanda

Bäckseda

NäsbyNävelsjö

Lannaskede

Björkö

Norra Sandsjö

Sävsjö

Hultsjö

Almesåkra

Nässjö

Bringetofta

Barkeryd - Forserum

Hjälmseryd

Stockaryd

Gränna

Visingsö

Skärstad - Ölmstad

Ödestugu

Malmbäck

Svenarum

Vrigstad-Hylletofta

Rogberga -Öggestorp

LekerydHakarp

JönköpingsKristina - Ljungarum

Huskvarna

Tofteryd

Hagshult

Bankeryd

Norrahammar

JönköpingsSofia - Järstorp

Barnarp

Månsarp

Byarum - Bondstorp

Åker

Kävsjö

Kulltorp

Åsenhöga

Gnosjö

Anderstorp

Källeryd

Gislaved

VåthultBosebo

Vislanda

Alvesta

Blädinge

Mistelås

Slätthög

Rydaholm

Härlunda

Stenbrohult

Virestad

Nydala-Fryele

Gällaryd

Ryssby

Agunnaryd

Värnamo

VoxtorpTånnö

Älmhult

Pjätteryd

Tutaryd

Berga

Ljungby -Maria

Dörarp

Göteryd

Hallaryd

Forshedabygden

Ljungby

Södra Ljunga

Vittaryd

Tannåker

Bredaryd

Ås

Bolmsö

AngelstadOdensjö

Annerstad

Traryd

Markaryd

Hinneryd

Reftele

Kållerstad

Villstad

Lidhult

Vrå

Torpa

Femsjö

UnnarydFärgaryd

Långaryd

Södra Hestra

Burseryd

Gryteryd

Kalmar-Öland

Stranda-Möre

Östra Värend

Njudung

Allbo-Sunnerbo

Vista

Tveta

Östbo-Västbo

www.svenskakyrkan.se/vaxjostift

Växjö stifts organisationVarje stift i Svenska kyrkan har ett stiftsfullmäktige. Ledamöterna väljs i kyrkovalet som äger rum vart fjärde år. Stiftsfullmäktige är det högsta beslutande organet. Vidare finns i stiftet en stiftsstyrelse, som är stiftsfullmäktiges beredande och verkställande organ och en fakultativ egendomsnämnd. I varje stift finns också ett självstädigt domkapitel som är ett tillsynsorgan och en biskop med egna uppgifter.

36 www.svenskakyrkan.se/vaxjostift

Stiftsstyrelse Biskop ordförande

Egendomsnämnd

Arbetsutskott

Domkapitel Biskop ordförande

Biskop

Stiftsfullmäktige

Kyrkobyggnads- utskott Strukturutskott

S t i f t s k a n s l i

Stiftsstyrelsens ledamöter ORDINARIE

Biskop Jan-Olof Johansson, Växjö, ordförande Jan-Erik Forsberg, Norrahammar, 1:e vice (s) Stig Fransson, Värnamo. 2:e vice (c) Anton Härder, Stenbrohult (s) Gullan Persson, Jönköping (s) Bella Aune, Värnamo (c) Britt-Marie Andersson, Torsåsby (c) Rita Fröberg, Urshult (M) Sofia Rosenquist, Nässjö (posk) Dag Sandahl, Löttorp (FK) Jens Junelind, Jönköping (kr) tom 120412Gunnel Hultner, Jönköping (kr) from 120531

ERSÄTTARE

Domprost Thomas Pettersson, VäxjöSolbritt Hammarqvist, Mönsterås (s)Wäinö Björklund, Borgholm (c)Elsa Jönsson, Växjö (s)Birgitta Axelsson Edström, Kalmar (V)Veine Backenius, Ålem (c)Per Ragnarsson, Lenhovda (c)Magnus Ahlström, Villstad (M)Helén Holmström, Kalmar (posk)Håkan Sunnliden, Värnamo (FK)Bertil Olsson, Lammhult (kr)Börje Duvell, Jönköping (kr) from 120531

www.svenskakyrkan.se/vaxjostiftwww.svenskakyrkan.se/växjöstift

Årsredovisning växjö stift 2012

Documents