ORGAN FÖR KONSTNÄRSFÖRBUNDET ALLIANSEN (KFA) NR 1 2014

Nytt blod i svenskt konstlivArtär

VAL 2014:

Partiernas konstpolitik

Målning: Angelica Markén

2 Artär Nr 1, 2014

Valspecial: Så ser politikerna på den offentliga konsten

KFA: Dags att uppgradera konsnärernas arbetsvillkor

Debatt: ”Stockholms konstråd utestänger konstnärer”

KFA satsar på ungdomar med projeket ”Ung realism”

Den moderna utskrifts-tekniken Digigraphie

Dollarkonst - inför en ny avgift på försäljning

Notiser

Debatt: ”Konstnärer ska fortsätta utmmana samhället

Debatt: ”Frihet, jämlikhet och broderskap!”

Konsten att patinera

Medlemspresentationer på Ulla Werkström, Anders Reuterswärd, Monica Lorent-zon, Lily Charlotte Löwenstierna, Tarik Hardaga och Angelica Markén.

Tidningen ArtärPartipolitiskt obundenwww.konstnarsalliansen.se

Ansvarig utgivare: Tony Roos.Redaktion: Tony Roos och Ingemar Andersson.Layout: Christopher Kullenberg Rothvall.Tryckeri: Hylte Tryck AB.

KontaktTel: 0737-07 05 55, 031-42 30 76E-post: kansli@konstnarsalliansen.seAdress: Artär, Konstnärsal-liansen, KFA, Klippan 18,414 51 GÖTEBORG.

AnnonserKontakta redaktionen för bokning, prislista och teknisk information.

PrenumerationFör medlemmar ingår tidnin-gen i årsavgiften. Övriga kan prenumerera för 100 kr/år. Plusgiro: 301427-1.Konstnärsförbundet Allian-sen, www.konstnarsalliansen.se Orgnr: 802434-4767.

Styrelsen 2013/2014:Ordförande: Tony Roos, bildkonstnär, 0737-07 05 55, tonyroos999@hotmail.com.Vice ordförande: Birgitta Nor-rgren, bildkonstnär, 0304-66 25 03, Birgitta.norrgren@bredband.net.Ledamöter: Ingemar Anders-son, bildkonstnär, 0703-62 60 91, ingemar1andersson@telia.com.Martti Risku, konstsmide, 0736-22 59 99, info@kon-stosmide.com.Dieter Koch, 0709-79 54 30, www.dietergalleri.se.Franz Glatzl, bildkonstnär. 031-68 12 79, frasse@glatzl.com.Suppleanter: Nilla Andersson, bildkonstnär, 0736-30 24 78. katajan@hotmail.com.Niklas Fännick, konstsmed,niklasfannick@gmail.com.Inkeri Karlsson.

Föreningen bildades 2002 och organiserar yrkes-verksamma bild- och form-konstnärer. För närvarande är 230 medlemmar. Föreningen har sitt säte i Göteborg och ger ut tidskriften ”Artär.”

Föreningen har bland annat tagit fram ett nytt förslag till statligt konstnärsstöd som heter; ”Generellt konstnärstillägg”. Vi vill att riksdagen avskaffar det nuvarande stipendiesyste-met och i stället inför ett generellt konstnärsstöd som är beskattat och pension-sgrundande. Ersättningen utgår till konstnärer med låga inkomster upp till ett visst tak då ersättningen avstannar.

Ny ungdomssektionVid Konstnärsalliansens förbundsstämma den 26 april 2011 beslutades att starta enungdomssektion med nam-net: Yngre bild- och formkon-stnärer i Sverige (YBF). Den ska registreras som en ideell förening och vara öppen för alla unga som satsar på bild, form – animation mm.

Medlemsavgifter per år: Aktiv medlem: 600 kr. Pensionär 70 år: 400 kr. In-trädesavgift kvartalvis: Kvartal 1: 600 kr, kvartal 2: 400 kr, kvartal 3: 300 kr, K4: 150 kr.

Artä

r

INNEHÅLL4-7

8-9

10

11

12-13

14-15

16-17

18-19

20

21

22-23

Konstnärsförbundet AlliAnsen (KfA)

9 1214 23

Förhoppningar om bättre arbetsvillkor!

Varje droppe färg i avloppet är en droppe för mycket

Du kan bidra till en bättre miljö genom att välja att måla med kadmiumfria färger och ta hand om dina färgrester på rätt sätt.

Mer information om hur du målar miljöanpassat finns på www.kappala.se

För renare sjöar och skärgård

Foto: Ew

a Ahlin och iStockphoto.

Nr 1, 2014 Artär 3

6 INLED

AR

EN

Nu är det snart valdag igen och man ska rösta och det är inte alltid så lätt att väl-ja. Som bildkonstnär/konsthantverkare vill man ju se en regeringskoalition som tar bild- och formkonstnärernas arbets-villkor på allvar. I våras skickade Konst-närsalliansen ut en enkät till riksdags-partier och kulturpolitiker i Stockholms stad och landsting och ställde frågor om procentregeln, upphandlingslagens bestämmelser, utställningsersättningen med mera. Svaren vi fått redovisas i detta nummer. Som opinionläget ser ut nu lär det bli en socialdemokratiskt ledd regering med stöd av vänstern och miljöpartiet. Ser man till deras riksdagsmotioner så lär en del satsningar riktas mot bild- och form-konstområdet. Socialdemokraterna vill med anledning av den nu pågående re-gionaliseringen av kulturpolitiken se en möjlighet att lyfta fram konstnärernas arbetsvillkor vid de offentliga konstinsti-tutionerna genom att man i de regionala kulturplanerna slår fast att man vid all utställningsverksamhet finansierad med offentliga medel ska följa MU-avtalets och miniminivåer. Vänsterpartiet vill avsätta 10 miljoner kronor till den individuella visnings-ersättningen (IV). Man vill undersöka möjligheterna att skapa en fjärde konst-närsallians för bild- och formkonstnärer. Regeringen bör skyndsamt utreda att skapa en tredje anställningsform för bild- och formkonstnärer. Vänsterpartiet vill att kommande regering återkommer till riksdagen med förslag på ett stimulanspaket med ut-bildning och ekonomiskt stöd för kom-muner och landsting som antar procent-regeln för konstnärlig gestaltning. Miljöpartiet föreslår i sin riksdagsmo-tion att säkerställa rimliga arbetsvillkor och tillträde till de offentliga trygghets-systemen och föreslår en satsning på

kulturarbetarnas villkor på totalt 130 miljoner kronor för det kommande året. Man vill även göra de ettåriga och tvååriga arbetsstipendierna (utdelas av Konstnärsnämnden) skattepliktiga och avsätter medel för detta. Mp föreslår 100 miljoner kronor årligen till satsningar i bostadsområden, som till exempel att utveckla teater, slöjd, konst eller att satsa på gestaltningsuppdrag i bo-stadsområden. Under hösten 2014 får vi se om satsningarna kommer att bli verklighet och i så fall handlar det om nya satsning-ar för 2015.

Vi på KFA har sedan flertalet år fört fram en del förslag till regering och riksdag i syfte att lyfta ar-betsvillkoren för bild- och formkonstnä-rer och det handlar om en omställning till ett modernt konstliv och ny statlig ersättning till konstnärer, vilket vi gett namnet ”Generellt konstnärstillägg”. Det skall ersätta nuvarande stipendie-system som successivt avvecklas. I stället ska ett inkomstrelaterat konstnärstillägg införas till yrkesutövande konstnärer. Konstnärstillägget är ett brett stöd som är tänkt att växa och omfatta många konstnärer i olika åldrar. Ersättningen är pensions- och sjukförsäkringsgrundat och beräknas på grundval av inkomsten från den konstnärliga verksamheten. Den sökandes deklaration är ett av un-derlagen för det beräknande stödet. Det inriktas till yrkesverksamma konstnärer med relativt låga inkomster, upp till en viss nivå då stödet successivt avtrap-pas nedåt. Syftet med det nya stödet är bland annat att minska konstnärernas beroende av ”brödjobb” och prioritera yngre- och övrigt yrkesverksamma

konstnärer under 65 år. Ett annat viktigt syfte är att kunna stärka jämställdheten och fler konstnärers förutsättningar att överleva på arbetsmarknaden. Vårt förslag kan jämföras med det

stöd som utgår till bönder och fiskerinäringen och lik-nande företagsstöd. Men än mer de etablerade Teater och musikerallianserna, för fri-lansade skådespelare och mu-siker. För drygt tio år sedan antogs ett innovativt förslag att inrätta bolaget Teateral-liansen som ett direkt förslag från utredningen ”Arbete åt konstnärer, SOU 1997:183”. Förslaget fick namnet ”en tredje anställningsform”. Här citeras ett stycke ur utredningen, Konstnärerna

och trygghetssystemen, SOU 2003:21 på sidan 121:

”Alliansmodellen är alltså förebildlig också när det gäller att tillgodose frilan-sande konstnärers behov av förbättrad ålderspension, om än inte i samma ut-sträckning som för de flesta övriga grup-per på arbetsmarknaden. En utvidgning av Alliansmodellen skulle, utöver att lösa många andra konstnärliga och konst-närspolitiska problem, också förbättra många konstnärers sociala trygghet.”

Inom den regionala tillväxtpolitiken finns olika former av stöd till företag. Dels de selektiva regionala företagsstö-den regionalt investeringsstöd, regionalt bidrag till företagsutveckling, sysselsätt-ningsbidrag och regional såddfinansie-ring, dels det generella regionala före-tagsstödet transportbidrag samt nedsatta sociala avgifter.

Ordförande Tony Roos0737-07 05 55

Förhoppningar om bättre arbetsvillkor!

””Ett syfte är att stärka jämställd-

heten förutsätt-ningarna

att överleva på arbets-

marknaden.”

6

4 Artär Nr 1, 2014

6INFÖ

R VA

LET

1. Enprocentsregeln har många förtjänster: den bidrar till en este-tiskt tilltalande offentlig miljö sam-tidigt som den skapar möjligheter för konstnärer att arbeta för rimliga ersättningar. Regeln skulle kunna tillämpas i större omfattning och därför har vi motionerat om att det behövs en utvärdering av hur re-geln efterlevs. Utifrån utvärderings-resultaten bör ansvarig myndighet upprätta rekommendationer för hur fler aktörer på statlig, kommu-nal och regional nivå kan stimuleras att tillämpa enprocentsregeln.

2. Det är rimligt att lagen om upp-handling gäller för gestaltningsupp-drag av större omfattning.

3. Konstnären ska ha rätt till ersätt-ning för sitt arbete. Staten har möj-lighet att föregå med gott exempel genom att vara konsekvent med sina ersättningar till konstnärer. För att staten i det här avseendet ska kunna utgöra en normerande kraft vill Miljöpartiet öka anslagen till utställningsersättningarna.

4. Det viktiga är att vi skapar en förvaltnings- och myndighetsstruk-tur som ger bästa möjliga förutsätt-ningar för att konsten i människors närsamhälle främjar lokal delaktig-het och av de boende upplevs som relevant. Det är viktigt att beslut av den typen fattas nära de som berörs.

Miljöpartiet vill att ideella, en-skilda eller kommunala aktörer ska kunna ansöka om statliga medel för lokala kultursatsningar. Det kan handla om att utveckla teater, hemslöjd, konst eller att ordna ut-smyckning av bostadsområden. Det skapar trivsel i boendemiljöer och arbetstillfällen för konstnärer.

5. Absolut. Konst fyller en vik-tig funktion för trivsel och hälsa, därför bör konstnärer involveras i satsningar på miljonprogramsom-råden. I det arbetet är det mycket viktigt att åtgärderna utgår från de boendes behov och önskemål. Miljöpartiets vill investera 100 mil-joner årligen på kultur i miljonpro-gramsområden i syfte att genom konstnärliga uttryck levandegöra människors närmiljöer och stimu-lera konst och estetik i boende- och stadsmiljöer. 6. Det är en intressant tanke som absolut är värd att överväga. In-vesteringar för ett vitalt kulturliv är en liten investering som ger enorm avkastning i form av hållbarhet och ett rikare liv för människor. Av det skälet satsar vi under de kommande åren en ytterligare miljard på konst och kultur jämfört med regeringen. En nationell strategi skulle vara ett bra sätt att samordna vår satsning på konst, bild och form.

Följande frågor ställdes av Artär:1. Hur ser du/ni på den offentliga konsten? Bör det vara lagstadgat att 1 procent eller mer av den totala byggkostnaden skall avsättas för konstnärlig gestaltning? Eller bör någon annan bättre modell tas fram i syfte att garantera att gestaltningsuppdrag ges till aktiva konstnärer vid offentliga byggen?

2. LOU-lagen gäller även för beställning av gestaltningsuppdrag, men det kan göras undantag i särskilda fall. Anser du att huvudprincipen om utannonsering alltid ska följas? Om inte, hur motiverar ni det?

3. Anser du och ditt parti att utställ-ningsersättning alltid ska utgå vid offentligt ägda lokaler, att det statliga avtalet även måste följas av kommun och landsting? Om inte, hur motiveras detta?

4. I dag erhåller Statens konstråd ett anslag för samverkan med kommunala verksamheter för att få till stånd olika gestaltningsuppdrag. För 20 år sedan förmedlade Boverket detta och enskilda kommunala bostadsbolag kunde vända sig dit för att få bidrag för gestaltning. Efter att Konstrådet fick uppgiften har bostadskonsten minskat kraftigt. Anser du och ditt parti att den tidigare modellen var bättre? Är det ett bättre system att bostadsbolagen själva bestämmer tillsammans med arkitekter och brukare över valet av konst? Borde anslaget ökas i syfte att utöka arbeten till konstnärer?

5. Anser du och ditt parti att en satsning på miljonprogramsområden ska innebära att även konstnärer involveras genom olika gestaltningsuppdrag?

6. Anser du och ditt parti att en nationell strategi för bild- och formområdet ska tas fram för att lyfta området?

Inför valåret 2014 ställde Konstnärsalliansen (KFA) och tidningen Artär ett antal frågor till ledamöterna i riksdagens kulturutskott, i Stockholm stads kulturnämnd och i

Stockholms landsting kring hur de ser på konstnärernas arbetsmarknad. Frågorna berör den framtida verksamheten för bild- och formkonstnärer.

VALET 2014:

Så ser politikerna på den offentliga konsten

MiljöpartietTina Ehn, ledamot i kulturutskottet

Nr 1, 2014 Artär 5

1. En viktig fråga för bildkonstens villkor är hur konsten kan ta plats i det offentliga rummet. Samverkan kring gestaltning av den offentliga miljön och stadsutveckling har därför stärkts genom uppdrag till Statens konstråd tillsammans med Statens centrum för arkitektur och design, Boverket och Riksantikvarieäm-betet. Arbetet har inte minst lyft fram metoder och förebilder för hur konst kan vara drivande i utformningen av offentliga miljöer. Tretton pilotprojekt har visat konkreta sätt att stärka gestalt-ningen, exempelvis hur en skola i Ny-näshamn förbättrat sin utemiljö eller hur man i Kalmar jobbat med kulturarvet i stadsplaneringen. I den konstnärliga utformningen av våra gemensamma miljöer spelar också enprocentsregeln en stor roll. Konst-närsnämndens rapporter visar att en majoritet av kommunerna och nästan alla landsting tillämpar enprocentregeln. Konsten i och runt Karolinska institutet är ett exempel på satsning av konstnärlig utsmyckning. Konstnärlig gestaltning har på så vis blivit en självklar del vid en stor del av all byggnation. Vi har därutöver stärkt den regionala kulturpolitiken och därigenom gett frågor om konst i offent-liga miljöer större uppmärksamhet och genomslagskraft runtom i landet.

2. Lagen om offentlig upphandling (LOU) reglerar hur myndigheter och annan verksamhet som finansieras med allmänna medel får agera när de köper varor, tjänster och entreprenader. LOU reglerar när undantag får göras från hu-vudregeln om att upphandling ska göras efter annonsering och i en öppen kon-kurrens. En av de situationer då så kallad di-rektupphandling får ske enligt lagen är när det som ska upphandlas av konstnär-liga skäl endast kan fullgöras av en viss leverantör. Hur undantaget ska tillämpas är upp till respektive upphandlande myndig-het att ta ställning till. Till sin hjälp har de vägledningar från Kammarkollegiet och Konkurrensverket, av vilka framgår

att undantagen ska tillämpas restrik-tivt. I sista hand kan en upphandlande myndighets ställningstagande till frågan om konstnärliga skäl föreligger för di-rektupphandling prövas av domstol.

3. Alliansregeringen tog initiativ till med-verkans- och utställningsavtalet (MU) som trädde i kraft den 1 januari 2009 och som reglerar villkor och ersättningsnivåer som ska gälla då statliga institutioner ställer ut verk som ägs av konstnären. Regeringen har framhållit betydelsen av att avtalet även fungerar som en förebild för andra offentliga och privata utstäl-lare. Konstnärsorganisationer har, bland annat med medel från regeringen arbetat med informations- och utbildning för att MU-avtalet ska få en så bred tillämpning som möjligt. I oktober 2013 gav regeringen Statens kulturråd i uppdrag att tillsammans med avtalets parter arbeta fram förslag på ett förbättrat avtal som skulle göra det lättare för upphovsmän att få ersättning då de lånar ut egna verk eller utför konst-närligt arbete i utställningssammanhang. Det nya avtal som regeringen i maj i år godkänt har förenklats och förtydligats, vilket gör det lättare att tillämpa. Även internationella upphovsmän omfattas numera av MU-avtalet. Avtalet är som tidigare bindande för statliga utställare. Sverige är därigenom ett föregångs-land vad gäller ersättning till upphovs-män vid utställningar, vilket har väckt intresse från andra länder som studerar den svenska modellen för ersättning till konstnärer.

4. Vi har nyligen tillsatt en utredning för hela den gestaltade livsmiljön. I utred-ningens direktiv nämns samverkansupp-draget om gestaltning av offentliga miljö-er och de myndigheter som i dag arbetar med frågorna, däribland Boverket och Statens konstråd. Utgångspunkten för det gemensamma uppdraget har varit att utveckla och stärka en helhetssyn i plane-ring och byggande av offentliga miljöer. Utredningen ska analysera och föreslå hur statens, landstingens och kommuner-

nas åtagande kan utformas till stöd för politiken för arkitektur, form och design, såväl nationellt och regionalt som lokalt. Utredningen kommer att lämna sina för-slag hösten 2015.

5. Vi anser att alla livsmiljöer behöver gestaltas på ett sätt som utgår från en helhetssyn där funktion, brukbarhet, miljö, hushållning, ekonomi, teknik och god gestaltning vägs samman. Ett med-vetet arbete med arkitektur, form och design är en grundläggande förutsättning för att åstadkomma hållbara och attrak-tiva livsmiljöer av god kvalitet med män-niskan som utgångspunkt. Det är bland annat dessa frågor som vår utredning om arkitektur, form och design ska titta på.

6. Vi har redan i dag såväl myndigheter och institutioner som stöd och stipen-dier, såväl nationellt som regionalt, som sammantaget ger ett riktat och kontinu-erligt stöd till bild- och formområdet.Konstnärsnämnden stödjer genom Sve-riges Bildkonstnärsfond yrkesverksamma bild- och formkonstnärer med olika stipendier och bidrag. Genom det in-ternationella programmet Iaspis stödjer myndigheten också deras internationella kontakter och utbyte. Fonden fördelar cirka 74 miljoner kronor varje år till bild- och formkonstnärer och den största de-len går till arbetsstipendier. Kulturrådet föredelar cirka 28 mil-joner kronor till organisationer och utställare inom bild- och formområdet. Därutöver fördelas medel till bild- och formområdet inom ramen för kultur-samverkansmodellen. Den individuella visningsersättningen uppgår i år till drygt 36 miljoner kronor, vilket är en uppräk-ning med drygt 30 procent sedan 2008. Statens konstråd har också en viktig uppgift att förbättra villkoren för konst-närer genom inköp och uppdrag till bild- och formkonstnärer. Vi har från och med i år också förbättrat skattereglerna så att stiftelser med kulturändamål bättra kan stötta exempelvis bildkonst.

ModeraternaLena Liljeroth Adhelsson, kulturminister

6 Artär Nr 1, 2014

Vi Socialdemokrater i Stockholms kul-turnämnd anser att vissa av frågorna i Artärs enkät i första hand är av nationell karaktär snarare än lokal. Vi besvarar därför de frågor som vi anser berör den lokala nivån.

1. Stockholm har redan i dag ett fung-erade system på frivillig basis där stadens förvaltningar och bolag avsätter 1 pro-cent till finansiering av olika byggprojekt. Stockholm Konst som administrerar verksamheten menar att både intresset runt om i staden och resurserna ökar stadigt.

2. I enlighet med gängse förfarande som tillämpas i Stockholms stad anser vi att vi följer lagen. Vi instämmer i kultur-nämndens beslut från 2010-09-28 där det sammanfattningsvis lyfts fram att det är viktigt att den upphandlande myndighe-ten har ett tydligt program för uppdraget, ser till att man har en större grupp konst-närer att välja bland och att de som gör urvalet av konstnärerna är sakkunniga, det vill säga konstkunniga. En upphandlande myndighet måste inför varje anskaffning göra noggranna överväganden om det inte är möjligt att genomföra upphandlingen enligt huvud-regeln om annonsering. De gemenskaps-rättsliga principerna som upphandlings-reglerna bygger på ska alltid beaktas. Stockholm Konst har sammanfattat slutsatserna i ett arbetsdokument som Stockholm Konsts samtliga projektledare har att beakta i sitt arbete med konstpro-gram och urval av konstnärer för konst-närliga gestaltningsprojekt i Stockholm Konsts regi. Stockholm Konst säkerstäl-ler detta bland annat genom sakkunnig-grupper, detaljerade projektbeskrivningar och dokumentation.

3. Enligt vår uppfattning följer Stock-holms stads konsthallar det statliga avtalet.

4. Enligt vår uppfattning har bostadsbo-lagen redan i dag full frihet att bestämma om eventuella konst- och gestaltnings-projekt i sina respektive bestånd.

1. Ja, det bör vara lagstadgat att minst en procent av den totala byggkostnaden ska avsättas för konstnärlig gestaltning. Så är det i Stockholm men det fuskas mycket med att följa detta. Ett exempel är den nya Tele2arenan i Stockholm där man i efterhand kommer att lägga till något konstverk utanför och ursäktar sig med att det var en miss i plane-ringen! Vänsterpartiet har skrivit in i bud-geten för 2014 att det ska avsättas två procent, så som man redan gör i Stock-holms läns landsting. 2. Vi anser att man alltid ska tillämpa LOU-lagen som huvudprincip. 3. Vi anser att utställningsersättning alltid ska utgå vid offentligt ägda lokaler och att det statliga avtalet ska följas av både kommuner och landsting. 4. Vi har inte tagit ställning till vilken modell som är bäst när det gäller kon-sten som beställs av bostadsbolag, men vi tar gärna emot synpunkter och är beredda att pröva en annan modell än i dag ifall vi får argument för att den är bättre. 5. Frågan ej besvarad.

6. Vi ser gärna en nationell strategi för bild- och formområdet. Så här står det i partiets kulturprogram Kulturkompassen som antagits av partisty-relsen: Bild- och formkonstnärerna har de lägsta och mest osäkra inkomsterna av alla konstnärsgrupper. Detta samti-digt som samtliga utövande konstnärer, om man ser till grupperna som helhet, lever under ekonomiska förhållanden som de flesta i det övriga samhället inte skulle acceptera. Det är inte värdigt en demokratisk välfärdsstat. Vi måste på de olika nivåerna i sam-hället genomföra reformer som ger bildkonstnärerna drägliga arbetsvillkor samtidigt som vi skapar möjligheter för främst barnen, men också alla andra

grupper i samhället att få tillgång till det som konstnärerna skapar och att det ges möjligheter för alla att måla, rita, forma, slöjda och utveckla den egna kreativiteten.

ErsättningssystemenSjälvklart ska ersättning utgå när bilder, skulpturer och installationer visas för allmänheten – för detta måste konstmu-seerna och konsthallarna avsätta medel i budgeten. Över huvud taget är samhäl-lets stödsystem för bildkonsten alldeles för svaga. Det krävs en rad olika åtgärder för att komma till rätta med bristerna i bild-konstnärernas försörjningssituation. En åtgärd som blir till omedelbar nytta för såväl konstnärerna som samhället och de enskilda människorna är införande av plikt för alla byggherrar, offentliga som kommersiella, att avsätta en pro-cent av byggkostnaderna till konstnärlig utsmyckning.

Vad Vänsterpartiet vill:• Museer och konsthallar ska vara till-gängliga för alla, inträdet ska vara fritt. • Ett nationellt fotografiskt forum ska skapas.• Bild-och formkonstnärernas tillgång till ateljéer, kollektivverkstäder och utställningslokaler ska tryggas.• Den individuella visningsersättningen höjs till samma nivå som bibliotekser-sättningen och blir liksom den avtals-bunden. Ersättning för konst som köpts in för offentliga medel ska givetvis vara pensionsgrundande.• Utställningsersättningen för konst som fortfarande är i konstnärens ägo men visas för allmänheten av arrangör som erhåller statliga medel för sin verk-sam het är en stödform som måste få fasta former och bli avtalsbunden.• Ett särskillt investerings-och material-bidrag inrättas för bild- och formkonst-närer.• Enprocentregeln för satsning på konst vid byggen ska göras bindande i plan-och bygglagen och ska gälla såväl kom-mersiella som offentliga byggherrar.

VänsterpartietAnn Mari Engel, vice ordf. i Stockholms stads kulturnämnd

SocialdemokraternaKulturnämnden i Stockholm

Nr 1, 2014 Artär 7

1. Stockholms stad har ett fullmäktige-beslut om att en procent vid ny-, om- och tillbyggnad i Stockholms stad ska avsättas för konstnärlig gestaltning. Att ha en antagen regel för den konstnärliga gestaltningen anser vi vara en garant för att konsten finns med som en integre-rad del av den byggda miljön. 2. Stockholms stad har gjort en gedigen genomgång kring hur inköp av konst ska ske för att den ska ske i enlighet med lagen om offentlig upphandling (LOU). I genomgången, som antogs av Kulturnämnden den 28 september 2010, understryks bland annat att LOU alltid gäller och om undantag görs så måste Stockholms stad uppfylla de kri-terier som gäller för att undantagsregeln i LOU ska vara tillämpbar. Stockholms stad kan inskränka sig till att begära anbud genom att skriftligen kontakta en leverantör om konstnärliga skäl eller ensamrätt gör att enbart en konstnär kan leverera det som staden önskar köpa. I de fall undantagsregeln tillämpas är Stockholm Konst mycket noggranna med att uppfylla de kriterier som ska vara uppfyllda för att undantagsregeln ska vara tillämpbar. För att förvissa sig om att kriterierna efterlevs vid inköp har de tagit fram ett arbetsdokument som alla projektledare ska följa i arbetet med konstprogram och urval av konst-närer för gestaltningsuppdrag.

3. Det statliga avtalet om medverkans- och utställningsersättning, MU-avtalet, tillämpas då konst av professionella konstnärer visas i stadens utställnings-miljöer för konst. Det är självklart att konstnärer, precis som alla andra grup-per, får skäligt betalt när de ställer ut. 4. Frågan ej besvarad.

5. Det är angeläget att offentlig konst finns närvarande i alla delar av samhäl-let. Detta inbegriper också att offentlig konst bör tillföras bebyggda miljöer där den av olika anledningar inte kommit med från början. Stockholms stad har sedan 2012 en särskild pott för offentlig konst i sådana ”konstfattiga miljöer”. Vid större ombyggnationer finns även enprocentsregeln som sagt ovan. 6. Ja, det vore önskvärt om ett större helhetsgrepp togs genom att en särskild nationell strategi för bild- och formom-rådet för att stärka hela konstbranschen och lyfta samtidskonsten.

VänsterpartietAnn Mari Engel, vice ordf. i Stockholms stads kulturnämnd

FolkpartietAnders Gustafsson, biträdande borgarrådssekreterare

1. Vi i Centerpartiet står bakom full-mäktigebeslutet i Stockholms stad att en procent vid ny-, om- och tillbygg-nad ska avsättas för konstnärlig gestalt-ning. Konst är en viktig del för att ska-pa en trevlig boende- och stadsmiljö, både vid nybygge och vid upprustning av redan befintliga områden. Vi anser även att de boende alltid ska ha möjlig-het att komma med synpunkter för att därmed kunna påverka sin omgivning.

2. Staden har krav på sig att följa lagen om offentlig upphandling (LOU) och flera olika genomgångar och uppföljningar har gjorts för att säkerställa att just så också sker. Vi har förtroende för Stockholm stads kompetenta medarbetare och vi för-utsätter att de gör ett så bra jobb som det är möjligt.

3-6: Frågorna ej besvarade.

CenterpartietLars Nordenskjöld, ledamot i Stockholms konstråd

MiljöpartietMats Berglund, led. i kulturnämnden

1. Vårt mål är att få mer konst och kultur ute i det offentliga rummet. Det skapar en bättre livsmiljö för människor och stärker kopplingen mellan individen och den bebyggda miljö som finns i stads-rummet. Vi anser att enprocentregeln är en viktig princip som alla kommuner och landsting ska följa. Det är dock viktigt att även få med de privata byggbolagen, vilket vi kan göra genom att presentera regeln som en tjänst. De privata aktö-rerna avsätter då pengar för ändamålet medan kom-munen står för kompe-tensen och genomföran-det av de olika konstprojekten. Enprocentregeln ger mer konst i det offentliga rummet samtidigt som värdet på de bebyggda områdena höjs. Att kom-municera regeln på rätt sätt är en mycket bättre och mer framkomlig väg än att gå via ny lagstiftning.

2. Vi ser ingen anledning att i dagsläget ompröva de fasta rutiner för inköp och upphandling av konst och konstnärs-tjänster som Stockholms stad tillämpar i dag.

3. Konstnärer ska självklart ha ersätt-ning för sitt arbete, men hur det sedan administreras på kommunal nivå är en frågeställning som måste få avgöras från fall till fall.

4. Frågan ej besvarad.

5. Vad gäller de stundande upprust-ningarna och energieffektiviseringarna i stadsdelarna från rekordåren så förutsät-ter vi att enprocentregeln kommer att tillämpas fullt ut.

6. Frågan ej besvarad.

Mats Berglund (Mp).

8 Artär Nr 1, 2014

Inför valet har KFA uppvaktat riksdagspartierna för att föreslå förändringar på ett flertal punkter.

Flera konstnärsorganisationer i Sverige arbetar ständigt för att riksdagens ledamöter skall lyfta upp konstnärspolitiken på agendan. KFA ar-betar med ett antal hjärtefrågor just i syfte att förbättra arbetsmarknaden och de ekonomiska villkoren för konstnärerna. Vi har ett flertal gånger informerat och uppvaktat partierna och regeringen med våra förslag. Vi gör nu en ny ansats inför valet för att få fart på reformspråket.

Vi föreslår:• Ett nytt konstnärsstöd kallat Generellt konstnärstillägg istället för Bildkonstnärsfon-dens arbetsstipendier.• Ett arbetsmarknadsprojekt kallat Konst-närspooler.• En ny reform för Utställningsersättning som gäller alla offentliga lokaler inom stat, lands-ting och kommuner där ersättningen till en konstnär höjs kraftigt, från nuvarande 5 000 till 20 000 kronor.• Att myndigheten Statens konstråd ska refor-meras och dess uppgifter decentraliseras.• Att enprocentsregeln fastslås för samtliga kommuner och landsting, en utveckling som gör det möjligt för staten att tillskjuta medel för at uppfylla villkoret.• Upprustningen av miljonprogramområdena föreslås avsätta extra medel för att åstadkom-ma gestaltningsuppdrag åt bild- och form-konstnärer.• Ett särskilt stöd inrättas och skall handhas av Kulturrådet för att kunna täcka halva kost-naden då bostadsbolag anåller om medel för konstnärlig gestaltning. Ett anslag om 30 mil-joner kronor årligen föreslås.

Flertalet av förslagen kan med glädje överlåtas till Riksdagens utredningstjänst att se över för att överblicka kostnader och konsekvenser.

Red.

KFA:s krav inför riksdagsvalet:

Dags att uppgradera konstnärers arbetsvillkor

Tack för era förslag! Goda villkor för det konstnärliga skapandet är en av grund-förutsättning-arna för ett vitalt och rikt kulturliv. För mig är det

viktigt att fler konstnärer kan försör-ja sig på sitt skapande, men också att det finns stöd till konstnärligt ska-pande som har kvalitet men inte är kommersi-ellt lönsamt. Folkpar-tiet argumenterar inom Alliansen för en gene-rell ambitionshöjning inom kulturpolitiken. Det är angeläget att offentlig konst finns närvarande i alla delar av samhället. Detta inbegriper också att offentlig konst bör till-föras bebyggda miljöer där den av olika anled-ningar inte kommit med från början. Det är själVKlArt att konstnärer, precis som alla andra grupper, ska få skäligt betalt när de ställer ut. Därför måste det statliga avtalet om med-verkans- och utställningsersättning (MU-avtalet) följs i verkligheten. Kommunala konsthallar och andra ska inte, som det är i dag på många håll, åka snålskjuts genom att smita från rejäla ersättningar till konstnärer. Därför menar jag att vi måste skärpa kraven på kommunala

och privata utställare så att de verkli-gen följer ramavtalen. eNproceNtsregelN är ett viktigt mål i att dels stärka tillgången till konstnärliga upplevelser, dels att öka möjligheterna för konstnärer att kunna försörja sig på sitt arbete. Den undersökning som Konst-närsnämnden gjorde år 2013 visade resultatet att ”regeln lever och är till synes mer livskraftig än tidigare”, vilket är glädjande. En möjlighet att öka konstnä-

rernas inflytande i den individuella ersättningen, IV, kan vara att införa en förhandlingsmodell med konstnärsrepresentanter liknande den för biblio-teksersättningen. KulturstiFtelser i Sverige har ogynnsam skattelag-stiftning, och företagens inköp av konstverk till arbetsplatser är inte av-dragsgilla, så som till ex-empel inköp av stolar eller

datorer är. I Danmark har inte bara företagen skattelättnader för kultur. Även privatpersoner har avdragsrätt för förstagångsinköp av konst. Det skulle eventuellt kunna vara en lös-ning även i Sverige. Det är viktigt att i socialförsäk-ringsutredningen särskilt uppmärk-samma dem som inte har fast an-ställning, till exempel många konst-närer. Man bör hitta ett system där även oregelbunden inkomst räknas in när det gäller exempelvis föräldra-penning och sjukpenning.

FolkpartietUlf Nilsson, vice ordförande i kulturutskottet

””Det är

självklart att konstnärer, precis som alla andra

grupper, ska få skäligt

betalt när de ställer ut.”

ulf Nilsson (Fp).

Nr 1, 2014 Artär 9

FolkpartietUlf Nilsson, vice ordförande i kulturutskottet

Tack för ert brev om konstnärsfrågor. Många av de krav ni ställer är också vän-sterpartiets. Dock är vi inte anhängare av en konstnärslön men vi vill i stället skapa ett större utrymme för konstnärers ar-bete genom en rad åtgärder vilka framgår i vår senaste motion om konstnärernas villkor.

respeKteN För KoNstNärligt arbete är i allmänhet låg i vårt samhälle. Ju närmare man kommer den direkta konstnärliga verksamheten desto sämre blir i regel de ekonomiska villkoren. Konstnärer är underbetalda och det finns tyvärr inom politiken ofta mycket liten förståelse för de specifika förhållanden som råder för konstnärligt skapande. Vi instämmer i FN:s rapport om konstnärliga rättigheter: Konstnärlig kreativitet är nödvändigt för utvecklingen av levande kulturer och fungerande de-mokratiska samhällen. Försämringen av a-kassan var en re-form som slog hårt mot artister som lever på tidsbegränsade uppdrag. Konst-närer tvingas ofta också ta vilket jobb om helst för att överleva. Dessutom har ersättningarna till både konstnärer och kulturskribenter urholkats eller sänkts. Trots att den egna företagarens eller den fast avlönade arbetarens förutsätt-ningar skiljer sig kraftigt från konstnä-rens antas hen fungera i ett system som är anpassat efter den fasta månadslönen eller småföretagets struktur. Detta leder ofta till att konstnären hamnar utanför de vanliga försäkringssystemen med rätt till a-kassa, pension eller sjukförsäkring.En modell för att komma runt dessa problem och som har förbättrat frilan-sarnas möjligheter till försörjning och kompetensutveckling mellan uppdragen är den tredje anställningsformen, de så kallade teater-, musik- och dansallian-serna. Frilansande skådespelare, dansare och musiker kan där ha en grundanställ-ning och när de får annat uppdrag tar de tjänstledigt från alliansen. Dessa allianser erbjuder vidareutbildning och hjälp med förmedling av uppdrag, både till de som är anställda och till de som inte har haft

möjlighet att anställas. Därigenom får konstnärerna en relativ trygghet samti-digt som de kan utvecklas konstnärligt och bidra till ett rikare kulturliv för alla.

i Vår BuDgetMotioN avsätter vi 20 mil-joner kronor årligen för att förstärka teater-, musik- och dansallianserna. Vänsterpartiet vill också undersöka möjligheterna att skapa en fjärde konst-närsallians för bild- och formkonstnärer. Bildkonstnärerna är den grupp kultur-skapare som har de sämsta ekonomiska villkoren av alla. Regeringen bör skynd-samt utreda möjligheterna att skapa en tredje anställningsform för bild- och formkonstnärer. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen tillkänna. Bild- och formkonstnärernas arbets- och levnadsvillkor är avgörande för vilken mångfald och kvalitet som ska finnas på konstscenen. Den så kallade enprocentsregeln – som stadgar att 1 procent av byggkostnaderna för offent-liga investeringar eller byggprojekt ska gå till konstnärlig utsmyckning – var ett framsynt och kulturfrämjande beslut när den infördes. Tyvärr följs den inte alltid. Regeringen bör återkomma till riksda-gen med förslag på ett stimulanspaket med utbildning och ekonomiskt stöd för kommuner och landsting som antar pro-centregel.

MeDVerKAN- och utställningsavtalet (MU-avtalet) har gett bildkonstnärer nå-got bättre villkor, men avtalet följs alltför sällan: Endast 39 procent av Sveriges

utställningsarrangörer tillämpar MU-avtalet. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att utställningsarrangörer som får statliga bi-drag ska tvingas att tillämpa MU-avtalet. Bild- och formkonst behöver en na-tionell strategi som samlar de viktigaste förslagen för att fler konstnärer ska kun-na leva på sitt arbete samt att fler perso-ner får tillgång till bildkonst i samhället. Regeringen bör utforma en nationell strategi för bild- och formkonst. Detta vill vi att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna. Till särskilt framstående författare, fil-mare, bildkonstnärer, dansare, komposi-törer och andra konstnärer fanns tidigare möjligheten att ge en statlig inkomstga-ranti, en hedrande konstnärslön. Reger-ingen har avvecklat systemet så att det i dag enbart ges till de runt 150 personer som redan har beviljats inkomstgarantin. Konstnären är garanterad en inkomst, i dag 214 000 kronor per år, som minskas i förhållande till andra inkomster. De pengar som i praktiken betalas ut är cirka en tredjedel av den garanterade sum-man. Stödet kan vara en förutsättning för längre perioder av skapande eller för projekt som inte är ekonomiskt gångba-ra. Dessutom är det ett erkännande från samhället för de kulturella insatser som dessa konstnärer har bidragit med. Vänsterpartiet anser att inkomstgaran-tin är viktig och att nybeviljandet därför bör återupptas.

VänsterpartietLars Ohly, ledamot i kulturutskottet och i EU-nämnden

lars ohly (V) i Nordiska rådet i oslo. FOTO: Magnus Froderberg / Wikimedia Commons

10 Artär Nr 1, 2014

Genom sitt konstråd struntar Stockholms kulturförvaltning i lagen om offentlig upp-handling (LoU) när man ska beställa offentliga gestaltningsuppdrag.

Konstrådet anser att man hela tiden har rätt att göra undantag från skyldigheten att utannonsera uppdrag, alltså att öppna upp för konkurrens och lika villkor. Stockholms konstråd gör helt enkelt godtyckliga val inom stängda dörrar när konstnärer väljs ut. Till sin hjälp har man anlitat andra konstnärer som konsulter då konst-närsnamn ska presenteras. Konstrådet är inte tving-ade att ”smyga i busken” eller verka bakom stängda dörrar eftersom detta ska-par ett dåligt rykte och främjar svågerpolitik. Vi konstnärer är egna företagare och ska behand-las lika av myndigheter. Det är ju därför LoU-lagen tillkommit för att främja öppenhet och konkurrens-neutralitet. Förtroendet för konstrådets nitiska hållning skadas och undermineras eftersom myn-digheten verkar i gränslandet mellan det som är olagligt och lagligt.

stocKholMs stADsjurist Catharina Gyllencreutz skriver i september 2010 ett utlåtande till kulturnämnden att:

”Det är viktigt att inse att upphandlings-förfaranden utan föregående annonsering är undantag och inget som man alltid kan göra vid upphandling av konst. Vid varje inköp måste noga övervägas om man kan följa huvudregeln om annonsering”.

Konstrådet försöker att lätta upp det hela genom att erbjuda konstnärer att skicka in sin intresseanmälan och på så sätt få vara med i ett arkiv. Detta ska ses i ljuset av att Stockholms läns landsting och trafikbolaget SL helt har valt att följa LoU-lagen genom att utannonsera samt-liga konstnärsuppdrag på sin hemsida så att alla konstnärer erbjuds samma villkor. Uppmärksammade konstprojekt är den nya citytunnelbanan och Nya Karolinska sjukhuset med en satsning på totalt 118 miljoner kronor till konst.

iNgeN öppeN iNForMAtioN ges. Var-ken på konstrådets hemsida eller i pro-

tokoll framgår när i tiden ett gestaltningsuppdrag beställs och när man avser teckna avtal med vald konstnär. Det framgår ej heller på vilket sätt Stockholms konstråd tar fram namn på tilltänkta konstnärer. Det är ett helt oacceptabelt agerande från Stockholms konstråd att hela tiden ”mör-ka” när man väljer konstnärer till uppdrag. För utomstående potentiella konkurrenter finns absolut ingen information att ta del av när man startar en upphandling. I de protokoll som levereras

av denna myndighet fördröjs medvetet besluten om beställning (det framgår ej), protokoll finns ej på deras hemsida, när man ska beställa protokoll så skickar myndigheten dessa med B-post; tre da-gars leverans. Och hela tiden när man försöker få information om det är öppet för anmälningar i dessa protokoll är alltid ett avtal tecknat med en handplockad konstnär! Detta för att utanförstående konstnärer inte ska hinna eller kunna begära en överprövning i förvaltningsrät-ten.

Vi tAr ett exempel med Tele 2 Arena. I februari 2013 hade konstrådet ett sam-rådsmöte för att välja ut en konstnär som skulle få i uppdrag att utföra en ge-staltning på nya Tele 2 Arena, ett anslag på fem miljoner. Endast tre konstnärer presenterades och det framgår inte hur urvalet gått till. Gruppen beslutar att Jonas Dahlberg ska inkomma med skissförslag. Den 5 september beslutar det politiskt samman-satta konstrådet att samme konstnär får uppdraget. Eftersom beloppet vida överstiger gränsvärdet på 278 000 kronor ska själv-fallet suppdraget utannonseras i enlighet med LoU. Detta borde samrådsgruppen beslutat om i februari. I steg två gör man ett urval av inkomna intresseanmälningar och senare bjuder man in tre konstnä-rer att inkomma med skissförslag. Som konstaterats finns ingen öppenhet hos konstrådet – inga utomstående känner till beställningsprocessen från febrari fram till september 2013, allt för att inga andra konkurrerande konstnärer ska ha möjlighet att hemställa om överprövning hos förvaltningsrätten. Då har konstrå-det redan tecknat ett kontrakt och då kan inte den så kallade upphandlingen över-klagas, vilket antagligen är syftet med det hela.

Tony Roos Ordf. Konstnärsalliansen (KFA)

Fotnot: De grundläggande prin-ciperna för offentlig upphandling gäller all upphandling av varor, tjänster och byggentrprenader Dessa är krav på icke-diskrimine-ring, likabehandling, transparens (öppenhet och förutsebarhet), proportionalitet och ömsesidigt erkännande och de anges i 1 kap. 9§ LoU. Se vidare: www.kkv.se.

”Stockholms konstråd utestänger konstnärer”

6DEB

ATT

””Det är ett helt oacceptabelt agerande från Stockholms konstråd att hela tiden mörka när man väljer

konstnärer till uppdrag.”

Nr 1, 2014 Artär 11

KFA satsar på ungdomar med projeket ”Ung realism”Konstnärsalliansen (KFA) har inlett ett samarbete med Studieförbundet Sensus och med SRBt, Riksförbundet för bildterapeuter i Göteborg. Syftet är att starta ett konst-projekt som riktar sig till ungdomar i tonåren. Projektet går under namnet ”Ung realism”.

För tillfället pågår ett ansökningsförfa-rande om projektmedel till projektet. Verksamheten kommer att verka i en bildsal i Göteborg. Två ungdomsfören-ingar medverkar, dels Föreningen komma till tals, dels Yngre bild- och formkonstnärers förening, YBF. Yrkesaktiva konstnärer och bildpe-dagoger kommer att vara handledare i projektet. Projektet är nyskapande och utveck-lande på flera sätt. Det bygger i första hand på ungdomars egna erfarenheter, behov och visioner. Pro-jektet arbetar genom bland annat osäkra möten (Gilles Deleuze) för att utveckla nya metoder i samspel med unga och med lyhördhet för spon-tana engagemang och delak-tighet i processer där både bildkonstnärer, bildterapeuter och handledare ingår som handledare.

BilDArBetet KAN sKApA associationer i en medvetan-deström till verklig skönhet, hänförelse, extas eller till förtvivlan. Bild främjar lärande genom att aktivera hela hjärnan, både den högra och den vänstra hjärn-halvan. Bildskapandet hjälper människor att lösa problem och konflikter, stärka själv-

känslan och komma till nya insikter. På längre sikt ger projektet ökat tillträde till och delaktig-het i samhället via förening-ars nätverk, genom kontakter med skola, arbetsplatser samt genom enskilt formulerade visioner för hur de unga ska forma och utveckla den in-dividuella och gemensamma framtiden. Den bildnings-hunger som varje hjärta inne-sluter utvecklas till ett inslag i

varje deltagares vardag.

YBF-FöreNiNgeN hAr som tilländamål att tillvarata unga konstnärers villkor, sociala och ekonomiska intressen. Detta ska bland annat göras genom opinionsbild-ning för ungas villkor på den kulturella

arbetsmarknaden och genom att starta målinriktade projekt och program i syfte att utveckla och belysa unga konstnärers arbets- och utbildningsförhållanden i Sverige. Föreningen ska arbeta för nya statliga ersättningsformer för bildkonstnärer, formgivare, animatörer i stället för stat-liga stipendiestöd.

orgANisAtioNeN hAr registrerAts som en ideell förening och ska vara en öppen förening för alla unga som satsar på bild, form och animation med mera. Det finns många yngre konstnärer som är framgångsrika på olika sätt och det bör uppmärksammas, genom att för-eningen ska kunna erbjuda dem utställ-ningsverksamheter, projekt, workshops och liknande aktiviteter.

Red.

””Bildskap-

andet hjälper människor att lösa problem och konflikter, stärka själv-känslan och

komma till nya insikter.”

iNsiKtsFullt. en ung fransk konstnär på pont des Arts, bron av konst, i paris.FOTO: Wikimedia Commons

6NYH

ETER

12 Artär Nr 1, 2014

Att mångfaldiga ett konst-närligt eller fotografiskt verk genom att skriva ut dem på en bläckstråleskri-vare började redan i slutet av 1980-talet. 1991 myntade tryckaren Jack Duganne uttrycket Giclée (Giclée fine art) för utskrifter gjorda på en IRIS bläckstråleskrivare, en högupplösande storfor-matsprovtrycksskrivare som normalt användes för att göra provtryck för material som skulle offsettryckas men som i detta fall anpas-sats för konsttryck. Senare kom ordet Giclée att använ-das för alla utskrifter gjorda på bläckstråleskrivare. Nackdelen med benäm-ningen Giclée fine art, Digital fine art eller lik-

nande, är att den inte säger något om kvaliteten eller hållbarheten på utskriften, bara att den är gjord på en bläckstråleskrivare av vilka det finns ett otal olika typer och med oerhört skiftande utskriftskvaliteter och an-tal bläckfärger, bläcktyper och utskriftsmedia som används.

För Att råDA bot på detta införde Epson 2003 Di-gigraphiekonceptet. Genom att använda Epsons Stylus Pro Printers tillsammans med Epsons UltraChrome bläck av Epson godkända utskriftsmedia av högsta kvalitet samt en speciell Digigraphieprogramvara kunde för första gången en

Artär möter fotografen Jan Aqua Ellsinger i Ellsinger & Radler HB ateljé i västra Göteborg där han hjälper konstnärer och fotografer att printa både upplagor och enstaka exemplar av deras originalverk enligt Digigraphiekonceptet.

Digi graphieEn modern utskriftsteknik

kvalitetssäkring av de utskrivna konstnärliga verken göras. Epson väljer efter mycket stränga kriterier ut vilka labo-ratorier som blir certifierade att producera Digigraphier åt konst-närer och fotografer. Laborato-rierna måste ha total kontroll på färgstyrningen från inmatning (kamera, skanner eller levere-rad bildfil) över bearbetning på bildskärm till slutlig utskrift på skrivaren. Utskriftskvaliteten hos labo-ratorierna kontrolleras sedan löpande genom att dessa skickar in mätvärden från provutskrif-ter från alla mediatyper som används till Epson för godkän-nande minst var 3:e månad. Detta betyder i praktiken att konstnären eller fotografen kan ha full kontroll över både

kvalitet och kvantitet på sin produktion. Konstnären eller fotografen bestämmer själv hur många exemplar ur en serie som skall tas fram vid varje tillfälle. Även om de sista exemplaren ur en serie tas fram flera år senare, garanterar Digigraphiekonceptet perfekt reproduktion av färger och nyanser som inte förändras över tid. Genom Digigraphiekonceptet förhindras också plagiat eftersom varje enskilt exemplar ur en serie numreras, signeras av konstnären och förses med sigill och äkt-hetsintyg från laboratoriet. Epson har efter tester gjorda av de oberoende testföretagen Wilhem Imaging Research och LNE garanterat hållbarheten på en utskrift enligt Digigraphie-konceptet till en tid av minst 60-

reVolutioNerANDe. år 2003 införde epson Digigraphiekonceptet för att råda bot på problemen med skiftande utskriftskvaliteter från bläckstråleskrivare. FOTON: Jan Aqua Ellsinger

Nr 1, 2014 Artär 13

100 år eller mer. Garantin är då satt efter det material som har den kortaste livslängden enligt testerna. Mindre nogräknade print-företag som gör "Giclée Fine Art" åt konstnärer utlovar flera hundra års hållbarhet på alla utskrifter. Men att göra en sådan utfästelse vittnar i bästa fall om stor okunskap, i värsta om ett medvetet försök till bedrägeri gentemot kunden.

iNgeN Vet MeD exakthet hur länge en kopia håller. Hållbar-heten beror på många fakto-rer: papperskvalitet, bläckkva-litet, den samlade ljusmängden utskriften utsätts under sin livstid, närvaron av marknära ozon, luftfuktighet med mera. Både företagen Willhem

research och Aardenburg Imaging & Archives gör både långtids-och korttidstester av olika kombinationer av bläck och utskriftsmaterial och man kan av dessa tester utläsa att kopior gjorda på framförallt högklassiga konsttryckspapper enligt Digigraphiekonceptet mycket väl håller i mer än 200 år om de förvaras under sam-ma förhållanden som all konst bör förvaras, det vill säga inra-mat med en syrfri passepartout och bakpapp, inte utsättas för direktljus, helst svalt och vid konstant, normal, luftfuktig-het. Om de dock utsätts för mycket ljus, såsom att hänga mittemot ett sydfönster i ett hus beläget i en storstad nära ekvatorn där solen skiner in 12

Digi graphie timmar per dygn året runt, degenererar de troligtvis re-dan efter några år. Det gör ju också akvareller, grafiska blad eller oljor och akryl som för-varas på liknande sätt.

ellsiNger & rADler hB är sedan många år ett Digigrap-hiecertifierat laboratorium. Företaget tillhör dessutom en liten skara företag som också är certifierade av Hah-nemühle, en av världens främsta leverantörer av konsttryckpapper och canvas. Konstnären eller fotografen kommer till atel-jén antingen med en egenprodu-cerad bildfil eller med ett originalverk som Jan sedan digitaliserar antingen med kamera eller skanner. – Därefter sätter vi oss tillsammans framför bildskär-men och med konstverket uppsatt i en ljusbox. Med kontrollerad färgtemperatur och ljusstyrka bearbetar vi bildfilen så att konstnären eller fotografen får fram just det den vill. I nästa steg görs en eller flera provutskrifter av utvalda delar av bilden. Där-efter görs den slutliga utskrif-ten, säger Jan. Jan berättar att många konstnärer har inspirerats av de många möjligheter som tekniken erbjuder. En del konstnärer kommer med färdiga verk från vilka man väljer ut intressanta delar som förstoras och skrivs ut, mestadels på canvas, varefter konstnären fortsätter att måla på utskriften och därmed får fram ett nytt originalverk. Konstnärer som arbetar med akvarell vill ibland köra ut sina verk på canvas bara för att känna hur det blir. Lika

ofta vill konstnärer som ar-betar i olja eller acryl skriva ut enstaka exemplar eller serier på tjocka konsttryck-papper för att ge fler kunder möjlighet att köpa ett verk. Tekniken ger också konstnä-ren möjlighet att få sitt verk utskrivet i annan storlek än originalverket, vilket många konstnärer utnyttjar. Den digitala tekniken möjliggör dessutom för konstnären att

ändra en eller flera färgnyanser i den utskrivna kopian eller se-rien för att på så sätt skilja den från originalver-ket eller i vissa fall göra den "bättre" än origi-nalet, man tycker

kanske att originalet skulle haft andra färgnyanser eller kontraster så där i efterhand när man går tillbaka och be-traktar det efter en tid. Många museer och konst-samlare utnyttjar tekniken för att producera kopior som inte kräver samma höga säkerhetsnivå när de visas eller kostar lika mycket att försäkra. Originalen kan då förvaras under optimala för-hållanden på säkra platser. Epson tillhandahåller också gratis ett webgalleri där de konstnärer som låtit göra Digigraphier av sina verk kan registrera sig och presentera sina digigraphier. Det finns på www.digigraphie.com/int/gallery/index.htm.

Red.

Jan Aqua EllsingerTel. 031-711 95 05/0708-11 95 05.E-post: aqua@aqua-er.sewww.ellsingerradler.se.

””Kan hålla i mer än 200

år om de förvaras så

som all konst bör förvaras.”

reVolutioNerANDe. år 2003 införde epson Digigraphiekonceptet för att råda bot på problemen med skiftande utskriftskvaliteter från bläckstråleskrivare. FOTON: Jan Aqua Ellsinger

14 Artär Nr 1, 2014

DOLLARKONST

År efter år kan vi levande konstnärer se hur konstmarknaden frotterar sig i en husse av stigande värde av döda konst-närers verk. Det mesta av detta mervärde och vinster går direkt ner i fickorna till ägarna av auktionshusen, inte tillbaka till konstnärerna som kunde varit önskvärt. Upphovsrätten upphör att gälla 70 år efter konstnärens död, den så kallade följerätten avslutas då. Och värdefulla konstverk av Rembrant, van Gough gäller inte längre någon avgift på andra-handsförsäljningen.

MeD FiNANsKriseNs eko i bakgrun-den, krisens Grekland och oron över eurons överlevnad, tycks inte bekomma det översta skiktet av den internatio-nella konstmarknaden. Samlare slåss om toppobjekten och konkurrensen om dyr-griparna är stor. Av de högsta auktions-priserna för konst har hela elva av dem uppnåtts efter år 2008, samma år som finanskrisen i USA startade. För gemene man kan utvecklingen sakna logik, som om konstmarknaden existerade i ett ”parallellt universum” långt från krisens Grekland och krisande banker i Spanien. Nytt inom branschen är att det ström-mar till nya och mycket förmögna ak-

törer från Ryssland, Kina, Mellanöstern och Indien. De söker efter nya topp-objekt till sina privata konsthallar och samlingar.

på De större auktionshusen Christie`s och Sotheby`s slås ofta rekord på rekord. 2012 såldes en av de fyra versionerna av Edvard Munchs ”Skriet” (1895) för 119,9 miljoner dollar, det högsta priset som betalats för ett konstverk på auk-tion. Sotheby`s i London kunde samma år notera att deras sommarauktioner inbringade 268,8 miljoner brittiska pund, en ökning med 13 procent jämfört med föregående år (2011). Christie`s kunde under årets sex första månader notera en global försäljning på 2,2 miljarder pund, det högsta belopp någonsin på markna-den som helhet. Skriet satte auktionsrekordet, men är inte det dyraste konstverket som sålts på auktion. I februari 2012 meddelades att en av de fem versionerna av Paul Cézan-nes (1839-1906)”Kortspelarna” (1896) hade köpts av den kungliga familjen i det lilla oljeriket Qatar. Slutpriset lär ha stan-nat på 250 miljoner dollar. Den kungliga familjen har de senaste åren fortsatt att göra omfattande konstinköp.

KoNst BetrAKtAs soM ”lätt” att snabbt omsätta i pengar igen och det är de stora namnen som glimmar mest; Mark Rothko, liksom Picasso, Vincent van Gough, Andy Warhol, Jackson Pol-lock, vår egen Anders Zorn. På tal om Zorn så sålde i våras Stock-holms auktionsverk akvarellmålningen ”Sommarnöje” från 1886 för 26 miljoner kronor. Utropet var satt till 8-10 miljo-ner, vilket snabbt överträffades. Köparen fanns inte i lokalen, utan med på telefon (vanligt förekommande). Priset höjdes med en miljon i taget och flera budgiva-re hängde med länge. Det är som bekant marknaden som sätter priset, men det var få som i förhand tippade på ett slut-resultat över 20 miljoner för Zorntavlan. Tidigare hade August Strindbergs ”Underlandet” det svenska rekordet på 22,6 miljoner kronor och som stått sig sedan 1990. Zornmålningen föreställer Emma Zorn och mästerlotsen Carl Gus-tav Dahlström vid en brygga med utsikt över Dalarö ström. Det är mycket stora värden och vin-ster som årligen förvaltas av de stora auktionshusen där en del av dessa medel egentligen borde gå tillbaka till dagens konstnärer.

Visst är det pengarna som styr konstmarknaden, inte bara internationellt utan även här i Sverige. På konstauktionerna slås rekord efter annan och priserna har stigit i nästan 20 år.

Nr 1, 2014 Artär 15

Upphovsrätten reglerar rätten till er-sättning åt upphovsmän och utövande konstnärer för användning av deras verk. Användningen av ej längre skyd-dade verk har kommit att betecknas med det franska uttrycket ”domaine public”. Upphovsrätten till konstnärliga verk upp-hör 70 år efter upphovsmannens död. Ett sedan länge diskuterat förslag i flera europeiska länder handlar om att införa en ersättning för utnyttjandet i domaine public, det vill säga det som hittills rättsligt betraktats som fritt. Detta förslag har benämnts ”domaine public payant” och är ett förslag som diskute-rats i flera EU-länder. Domaine public syftar således på verk där upphovsrätten inte länge gäller, enligt EU-direktiv 70 år efter upphovsmannens död. Det kan gälla konstverk där följerät-ten upphört.

Pensioner åt äldre konstnärerDetta förslag till reform innebär att an-vändningen av verk som befinner sig i denna ”fria domän” ska beläggas med en avgift. Den blir efter den individuella skyddstidens slut en gemensam resurs för levande och verksamma konstnärer. Denna konstnärspolitiska resursförstärk-ning var tänkt som stöd för unga konst-

närer till pensionsförstärkningar åt äldre. En reform liknande ”domaine public” är i allt väsentligt en kulturpolitiskt rätts-lig uppgift. Reformen skulle kunna finansiera till exempel de mest angelägna trygghets-områden, så som förbättring-ar av pensioner för konst-närer som hamnar utanför stora delar av de system som skyddar andra på arbetsmark-naden. De resurser en sådan reform skapar kan naturligtvis användas på flera områden. Förslaget lades 1962 av den kristde-mokratiska regeringen i Västtyskland, men genomfördes inte.

En ny fond skapasAdministrativt var det tänkt att denna rättighet skulle handhas av de institutio-ner som redan i dag hanterar den indi-viduella upphovsrätten. För exempelvis författare är situationen den att royalty-hanteringen sker mellan författare och förlag på en individuell basis, men förla-gen har en rutinmässig hantering av roy-

altyn vilket utan problem kan tillämpas i ett system för ”domain public payant”. De resurser som skapas via organisatio-

ner, alternativt en myndighet, skulle sedan enligt en modell som diskuterats de senaste 50 åren, överföras till en fond som representerade upp-hovsmännen. Vad skulle ”domaine pu-blic payant” kunna inbringa? Den tyska utredningen som

utgår från en royaltyavgift som är 50 pro-cent av vad som i dag överslagsmässigt gäller för upphovsrättsliga användningar, uppskattar intäkterna till mellan 50 och 100 miljoner Euro årligen. Tyskland är tio gånger så stort till invånarantal. Om man antar proportio-nalitet kanske man kan gissa att beloppen i Euro i Tyskland blir kronor i Sverige. Rent spekulativt kunde således en dylik avgift kunna inbringa mellan 50 och 100 miljoner kronor. Läs mer om detta i utredningen ”Konstnärerna och trygghetssystemen”, SOU 20013:21). Red.

FÖRSLAG FRÅN KFA:

Det behövs en ny avgift på vissa konstverk vid konstauktioner. Domaine public payant, en upphovs-rättsligt anknuten ersättning till skapande och utövande levande konstnärer.

Inför ny avgift på försäljning

leonardo da Vinci (1452-1519), Francisco de goya (1746-1828), Vincent van gogh (1853-1890) och rembrandt (1606-1669). FOTO: Wikimedia Commons

””En avgift

skulle kunna inbringa

mellan 50 och 100 miljoner.”

16 Artär Nr 1, 2014

6NO

TISER

Avtalet tecknades mellan staten och Konstnärernas riksorganisation, Sve-riges Konsthantverkare och Indu-striformgivare, Svenska Fotografers förbund och Svenska Tecknare samt godkändes och trädde i kraft 2009. Avtalets syfte är att skapa bättre för-utsättningar för bild- och formkonstnä-rer att få betalt för utfört arbete. MU-avtalet gäller för statliga institu-tioner, men principerna är vägledande för samtliga utställningsarrangörer som mottar offentligt stöd. I MU-avtalet ingår utställningsersätt-ning som inte kan förhandlas bort. I av-talet finns tariffer som beräknas utifrån utställningslokal, hur länge utställningen pågår och hur många konstnärer som medverkar. Det finns också en minimi-ersättning som ska betalas ut oavsett hur länge en utställning pågår. Red.

Kategori 1. Större museer och konsthallarGrundersättning, separatutställning: 4 300 kr/vecka.Grupputställning 2-3 deltagare: x 1,5 av beloppet för separatutställning.Grupputställning 4-8 deltagare: x 2 av beloppet för separatutställning.

Kategori 2. Medelstora museer,konsthallar och kulturhusGrundersättning, separatutställning:3 200 kr/veckaGrupputställning 2-3 deltagare: x 1,5 av beloppet för separatutställning.Grupputställning 4-8 deltagare: x 2 av beloppet för separatutställning.

Kategori 3. Mindre museer och konsthallarGrundersättning, separatutställning:2 200 kr/veckaGrupputställning 2-3 deltagare:x 1,5 av beloppet för separatutställning.Grupputställning 4-8 deltagare:x 2 av beloppet för separatutställning.

Lägsta belopp som ska betalas till upp-hovsman oavsett kategori:Separatutställning: 5 300 krGrupputställning 2-3 deltagare:3.200 kr per upphovsman.Grupputställning med 4 till 20 deltagare: 2 200 kr per upphovsman.

Ny utställnings-ersättning klarMU-avtalet kallas ramavtalet för konstnärers ersättning för medverkan vid utställningar.

Akademiska sjukhuset har ett centralt läge i Uppsala. I dag dominerar de stora sjukhusbyggnaderna från 60- och 70-ta-let sjukhusområdet. Huvudgreppet för J-husets gestaltning är att dela in bygg-naden i volymer och att ge dem olika distinkta materiella karaktärer. J-huset vänder sig ut mot Dag Hammarskjölds väg och utgör en tydlig markör för alla besökare. Den glasade Entrévolymen svävar mellan avdelnings/behandlings-volymerna i åsen. Gestaltningen av Entrévolymen är en huvudpunkt i den arkitektoniska gestaltningen såväl exteri-ört som interiört och har förutsättningar att bli det nya sjukhusets signum. För utformningen av Entrévolymen bjuds nu konstnärer in att lämna intres-seanmälan. Uppdraget är tänkt att bidra

till en fördjupad precision och stark närvaro i uttrycken. Eftersträvansvärt är att glasvolymens uttryck blir visionär, upplevs högteknologiskt avancerad och är svävande och distinkt på samma gång. Gestaltningen kan utgå från indelning av glaspartier, materialhanteringar av fasad, glaspartikonstruktioner, glaskvalitéer och glasutformningar. Den konstnärliga gestaltningen ska ha ett professionellt och starkt konst-närligt uttryck och vara beständig. Upp-draget innebär ett nära samarbete med byggnadens arkitekt, projektledare från Kulturenheten och konstkonsult. Det är därför viktigt att konstnären kan arbeta i team. Andra viktiga kriterier är ett starkt konstnärskap, medvetenhet om skala och intresse för arkitektoniska kvalitéer.

Konstuppdrag på sjukhus i Uppsala

Aktuella ansökningstider hos Kulturkontakt NordKulturkontakt Nord ligger i Helsingfors Finland och har följande aktuella ansökningstider:

MobilitetsprogrammetKortvarigt nätverksstöd: 03.09.2014 - 01.10.2014.Långvarigt nätverksstöd: 03.09.2014 - 01.10.2014

Kultur- och konstprogrammetKompetensutveckling: 20.08.2014 - 17.09.2014.

Kultur- och konstprogrammet beviljar bidrag till projekt från alla kultur- och konstfält. Kvalitet och nytänkande är vä-sentliga kriterier vid utdelningen av stöd. Dess mål är att främja nya impulser och initiativ på kulturområdet, bidra till att etablera det nordiska kultursamarbetet och konsten som ett viktigt inslag bland kulturaktörer i de nordiska länderna och att bidra till att genomföra kulturminist-rarnas strategi för det nordiska kultu-rella samarbetet 2013–2020.

Sök plats på residensenBidrag till residenscentra beviljas direkt av centren. De individuella sökandena skall därför sända sin ansökan direkt till residensen. Målgruppen är professionella konstnärer och kulturaktörer bosatta i ett annat nordiskt eller baltiskt land. Alla residens: Ambassaden i Aarhus, ArtsPrintingHouse lite i Vilnius, Baltic Art Center, Baltic Centre for Writers and Translators, BAR International i Kirke-nes, Botkyrka konsthall, Collaborative Research Residency och Cune Comics-in-Residence. Kulturkontakt Nord är en aktiv kul-turorganisation som arbetar med hela Norden som sin plattform. Organi-sationen har tre verksamhetsområden och fungerar som sekretariat för fyra nordiska stödprogram: Kultur- och konstprogrammet, Nordisk-baltiska mo-bilitetsprogrammet för kultur, KreaNord och Nordbuk. Vi driver ett kulturcenter och bibliotek i Helsingfors centrum som sprider kunskap om och intresse för Norden och nordisk kultur. Vi profile-rar det nordiska kultursamarbetet både nordiskt och internationellt. Våra aktivi-teter skapar både fysiska och digitala rum för kulturmöten i Norden.

Nr 1, 2014 Artär 17

Det fungerar som så att den som öns-kar ett konstverk under en vistelse på Skånes universitetssjukhus i Malmö helt enkelt kontaktar sjukhusbiblioteket. I Lund vänder man sig till BUS-bibliote-ket, medan man i Helsingborg och på CSK i Kristianstad vänder sig till Lekte-rapins personal. Projektet Artotekare byggde under 2013 vidare på Artotekets syfte, att göra vistelsen för patienter, personal och anhöriga på barnavdelningarna mer innehållsrik och mångsidig med konsten som utgångspunkt. För att förankra användningen av Artotekets konst engageras patienter, anhöriga och personal i workshops med konstnären Joanna Thede. Hon ser även över möjligheterna att uppdatera de praktiska förutsättningarna för utlå-ningsverksamheten på de skilda avdel-ningarna.

Bakgrunden till artoteketUnder en första försöksperiod mellan 2007 och 2008 fick unga patienter på Universitetssjukhuset MAS i Malmö i samarbete med Konstfrämjandet Skåne välja mellan femton grafiska tryck. Nu finns också möjlighet att välja mellan skulptur, måleri, fotografi, teckning eller textil. Lånetiden beror på patientens önske-mål. Erfarenheterna från försöksperio-den har varit mycket goda. Både föräld-rar och barn har kommit i kontakt med konst som engagerat dem. För många barn är sjukhusvistelsen en utsatt situation. När behandlingen exempelvis blir uppskjuten eller när väntetiden förlängs kan barnen uppleva att det finns något de själva får bestäm-ma över genom att få välja konstverk.

Fyra sjukhus med Artotek Artoteket på Skånes universitetssjukhus i Malmö är ett av fyra inom Region Skåne och var först med utlåning till barn och unga. Under hösten 2009 star-tade motsvarande verksamhet på Hel-singborgs lasarett och Centralsjukhuset i Kristi-anstad. I mars 2011 invigdes Artoteket på Skånes universi-tetssjuk-hus i Lund. Varje Artotek består av omkring 15 konstverk och samtliga ingår i Region Skånes konstsamling. Konstverken finns upphängda på en vägg på varje sjukhus där barnen och ungdomarna själva kan välja vilket verk de vill låna. Konstverken finns även presenterade i en pärm tillsammans med en kort presentation av konstverket, konstnären och några konstpedagogiska frågor. Ar-toteken är ett samarbete mellan Kultur Skåne och de aktuella sjukhusen.

Red.

Fotnot: Artotek är ett exempel på Kultur i vården, ett komplement till den medicinska vården som bygger på en vårdideologi där människor ses som en helhet och betonar vik-ten av stimulans av både kropp och själ. Kultur i vården kan vara dans, musik, teater, litteratur, konst eller andra aktiviteter som bidrar till hälsa och livskvalitet. Läs mer om kultur i vårdenverksamhet på www.skane.se/kulturivarden.

Artotek – konst för barn på sjukhusBarn och unga som ligger på Helsingborgs lasarett, Centralsjukhuset i Kristianstad och på universitetssjukhusen i Malmö och Lund kan själva låna olika konstverk från ett Artotek under sin sjukhusvistelse.

Illustation: Maria Esaiasson.

Konstnärsnämndens ansökningstider för 2014Här är alla aktuella stipendier som finns att söka hos Konstnärsnämnden. Samt-liga sökande får besked elektroniskt eller per post. Besluten finns också på www.konstnarsnamnden.se/arets_stipendier. Från och med september har vi för-längd ansökningstid med fem dagar för digitala ansökningar.

22 oktober: utländska ateljévistelser5 november: internationellt kulturutbyte25 november: projektbidrag, mars 2015

Kulturrådets projektbidrag inom bild- och formkonstKulturrådet fördelar från och med i år projektbidrag till fria yrkesverksamma aktörer inom bild- och formkonstområ-det. Kulturrådet har tidigare haft särskil-da bidrag för internationellt kulturutbyte kallat internationellt mobilitetsstöd och bidrag till internationella samarbetspro-jekt. Från och med 2014 kan man i stället söka bidrag för internationellt kulturut-byte inom projektbidraget. Bidrag kan sökas av professionella ak-törer inom bild- och formkonstområdet. Sökande ska vara en juridisk person eller enskild näringsidkare med F-skatt. Man kan söka projektbidrag för na-tionella eller internationella projekt. Det kan vara utställningar, workshops, semi-narier och EU-projekt. Man kan också söka för resor och frakt. Internationella projekt är projekt där samarbete mellan Sverige och minst ett annat land ingår. Syftet med bidraget är att främja mångfald, kvalitet och förnyelse och an-nan kulturpolitiskt värdefull utveckling i det fria kulturlivet. Konstnärlig kvalitet och verksamhetens storlek bedöms. Den totala bidragsfördelningen för året ska präglas av hög konstnärlig kvali-tet, förnyelse och utveckling, geografisk spridning, internationellt och interkul-turellt utbyte och samarbete, mångfald i utbudet där särskilt ett barn- och ungdomsperspektiv beaktas, ett tillgäng-lighetsperspektiv som innebär att män-niskors olika förutsättningar att möta bild- och formkonst beaktas, ett jäm-ställdhetsperspektiv och lokal och eller regional förankring och samverkan. Läs mer på www.kulturradet.se.

18 Artär Nr 1, 2014

Den svenske konstnären Lars Wilks utma-nade den muslimska kommuniteten ge-nom sin Muhammedbild. Danska karika-tyrtecknare gjorde sin utmaning på andra sidan sundet. Salman Rushdie började den kritiska rörelsen mot islam genom sin bok Satansverserna. Det gällde tryckfrihet och yttrandefrihet, som vi i de kristna demo-kratierna kämpat fram till. Men fatwor blev belöningen för dessa kritiska inlägg. En grupp muslimer har lagt ett resolutionsförslag hos FN som manar till att kriminalisera all religionskritik.

hur sKA Vi ställa oss till religi-onskritik? Vi vet att det smär-tar bland många troende att få sin tro utsatt för granskning. Men i religionsfrihetens namn borde det väl inte finnas några kritikbarriärer? Och muslimer-na själva hade inte varit muslimer i dag om inte Muhammed slog näven i bordet mot den polyteism som rådde i arabvärl-den innan 570- 632 e.Kr. då Muhammed levde. Och som alla vet fortsätter arab-folken än i dag med kritik på varandra så fjädrarna ryker, sunni och shiiter bombar varandra för att man har olika meningar om vem som skulle efterträtt Muham-med och sufierna försöker blåsa bort hängivna shariaanhängare från jordens yta. 9/11 var också kritik som på kort tid slog rekord i folkmord. Under 700 år var

islam inblandade i folkmord på Afrikas horn inte minst mot kristna som lika glatt svingade svärdet för att få sin tro till herre på täppan.

Vi ser Alltså här att det är inte är reli-gionskritik som man vill blockera i islam

utan bara kritiken mot islam från utomstående. Själv förbehåller man sig rätten att kritisera såväl egna tros-bröder som kollegor med andra trosformer. Detta är den synliga bil-den av religionskollisioner vi alla känner till. Helt sä-kert finns en tyst majoritet bland muslimer som inget hellre önskar än att slippa

alla kollisioner och bara vill samlas i sin egen grupp utan minsta intresse för vare sig kristna eller ateisteister eller trosbrö-der med annan sektfärg. Det är radika-lerna som syns, inte den tysta massan vi faktiskt vet väldigt lite om.

De AV oss soM haft kontakt med öst-erlandets religioner ser en stor skillnad mellan judendom, kristendom, islam och buddhism, konfucianism, daoism i öst. I öst har man inte haft västs korståg och jihad, frälsningståg är en absurd ide i öst.

Kärnan i kollisionerna mellan kristna och islam, men också i deras kollisioner med främmande religioner i världen är monoteismen som per definition betyder att bara en gud råder, abrahamisternas egen och den egna sektens. Buddhism, konfucianism och daoism är ateister och utan en gud som överhuvud med frälsa-rambitioner så faller behovet av konfron-tationer med andra trosformer. Religionskollisioner är alltså inte ett universellt fenomen för människan. Det är västerlandets dilemma, kulturens psy-kodynamik som styrt i diket. Men hur denna unika kulturform i väst uppstått är en fråga jag här inte kan gå in på. Vad vi kan konstatera är att i västvärldens religioner och kulturer finns svavel eller vi kan säga överdoser av adrinalin, tes-tosteron och dopamin i jämförelse med andra kulturer att döma av den utbred-ning abrahamisterna fått i världen. Mo-notiesmens ”Du skall inga andra gudar hava jämte nig!” utesluter divergenser och därmed multikultur och religionsfri-het. Då polyteismen i väst var den gängse man betydligt tolerantare mot oliktän-kande. Monoteismen måste alltså strykas om abrahamisterna ska kunna bli kompa-tibla med varandra och andra trosformer. Men det kommer ta tid. Här är vi inne på helig mark!

”Konstnärer ska fortsätta utmmana samhället”

Det sägs ofta att konstnären är samhällets samvete. De skyr inte att stå upp för sina åsikter och hukar inte för tabun. Därigenom rör sig samhället framåt genom att vi ifråga-sätter föreställningar och inte tystas av hysch, hysch från auktoriteter. Detta hedrar vår yrkesgrupp!

””Vi vet att

det smärtar bland många troende att få sin tro utsatt för

granskning.”

tavla av konstnären jean-léon gérôme. FOTO: Wikimedia Commons

6DEB

ATT

Nr 1, 2014 Artär 19

Dröm dig bort vid havet

Målarkurs på Öland

2595:- per vecka inkl. boende

Kom och dröm er bort vid havet och solnedgången.

Konstnärskollektiv från 195:- /dygn.

Konferens · Stugby · Vandrarhem · Kursgård0485-241 34 / 0708-55 06 23

www.halludden.se

Samlingsutställning Med medlemmar från Konstnärsalliansen.

Var? göteborgs stadsbibliotek.När? Mellan 10 till 17 oktober.

Utställningen medverkar vid Göteborgs Kulturnatta den 10 oktober.

till Dess tiDeN är mogen, hur ska vi ställa oss till Wilks position? Islam har en gång i tiden lett kulturen i västvärlden. Ottomanska imperiet varade i 700 år. Morerna invaderade Spanien och kunde århundarden till och med leva fredligt med de kristna. Kulturutbytet var omfat-tande. Att ifrån dessa höjder plötsligt befinna sig på botten i ut-vecklingen är smärtsamt. Kina tog sig upp ur denna smärtsamma situation, men kan arabvärlden göra samma sak? Den arabiska våren gav visst hopp men lösningen är långt ifrån klar. Den muslimska kulturen upplever sig därför vara i ett förödmju-kande underläge som aldrig tidigare. Man ligger på knä. Det enda man har som kan ge självkänsla och identitet är religion, på alla andra områden är man i diket. Man sparkar inte på den som trillat, det är omänskligt men också opedago-giskt. Man väcker hat. Det tonläge Sal-man Rushdie, Wilks och danska karika-tyrtecknare har är förträffligt bland likar, bland jämställda men inte med de som

försöker kravla sig upp. Då behövs stöd. Louvren har sträckt ut en hand, man ska bygga ett anex för islamsk konst. Tysk-land har också sträckt ut handen och är villiga till kompromisser för att nå inte-gration. Gott resultat hittills. Invandrarverket måste vi sedan ta i kragen! Tydligt är att de inte kan något

om de åtta största religionerna bredvid kristendomen. Juden-dom, islam, buddhism, hindu-ism, jainism, zoroastrianism, konfucianism och daoism.

eN goD iDé när vi gifter oss är att åtminstone ha en aning om vem makan eller maken

är. Vi gifter oss inte med en vilt främ-mande människa. När två kulturer med sina religioner flyttar ihop är det natur-ligtvis bra om parterna vet något om den andre. Demokrati och teokrati är oförenliga. Till exempel är hedersmord oförenligt med svensk lag. Det finns in-kompatibla religioner och kulturer. Vid invandring måste detta klaras ut. Kan monogami bli sambo med poly-gami? Även om två kulturer och religioner

är kompatibla så kan bara främlingskapet dem emellan skapa spänningar om det blir för stora invandrarskaror. Jag kan älska ja-panska tempel men hade jag 20 i kvarteret hemma skulle hemkänslan försvinna och det har inget med fobi att göra. Omställ-ningar tar tid och förändringar måste ske gradvis och försiktigt. Ett krav man ska ha på invandrarverkets anställda är att de deltagit i socialantropologiska studier så de vet vilka frågor de ska ställa till invand-rare, vilket kan bli ett berikande inslag om invandring sköts varsamt.

WilKs utMANiNg sKA vi undanbe oss tills tiden är mogen. Fel tid och fel plats när nu vi är ovetande om våra gästers för-domar och kultur ändå bjudit hem dem. I stora delar av den muslimska världen är det en skymf att gestalta människor och djur i bild, man hänger sig åt för-falskningar, något vi kriminaliserat själva på konstens område och vi konstnärer inte vill bli utsatta för. Steget härifrån till bilder på gudar, som inte är bilder utan väsen, är inte så stort.

Tomas Almberg, skulptör

Beställ KFA:s egen handbok för konstnärer. I den finner du:

- Vad som gäller för att starta företag.- Allt om ekonomiska regler vid moms och beskattning.

- Material om kommissionsförsäljning.- Upphovsrättsregler.

- Om A-kassa och arbetsmarknad för konstnärer.- Om mönsterskydd och ersättningar till konstnärer.

Pris: 90 kronor + portoBeställ genom att kontakta kansliet: 073-7070555.

Eller e-posta: kansli@konstnarsalliansen.se.

HANDBoK FöR KoNSTNäRER

””Den arabiska våren gav visst

hopp, men lösningen är långt bort.”

20 Artär Nr 1, 2014

Men det är just denna jämlikhet DUR, Konstnärernas intresseförening och Konstnärsalliansen, KFA, kämpar för. Vi har kommit ett stycke på väg! Miljö-partiet har lovat skriva en motion eller proposition om de rödgröna vinner valet baserat på vårt förslag om lagändring, vilket behövs för att myndigheterna ska bevilja oss samma rättigheter som Bonus-presskopia och dess satelitorganisationer KRO/KIF och Svenska teck-nare.

VAD gäller sAKeN? Jo, att våra organisationer ska få betalt för att vi ställer våra verk till förfogande för fo-tokopiering åt skolor och undervisningsinstitutioner. Vi är faktiskt tvingade till detta då det skol-kopieringsavtal som riksdagen beslutat om anger denna rättighet oberoende av vad konstnären säger. Lagen säger att en konstnär kan begära att hens verk inte får kopieras, men SKL, Sveriges kommuner och landsting, har sagt att man inte kan följa lagen då detta skulle innebära admi-nistrativa problem.

Hade vi pengar skulle vi kunna ställa myndigheterna inför domstol, då de vägrar följa lagen. Här ser vi att någon jämlikhet inte finns, bara den som har pengar kan gå till domstol. Nu finns två typer av kopieringsersätt-ning, den individuella (IV) och den kol-lektiva som går under rubriken ”organi-

sationsdrag”. Den individuel-la kan alla söka om hos BUS. Bonus-presskopia innehar ett monopol på fördelningen av skolkopieringsavgiften. Det är en omöjlighet att enskilt bevisa att man blivit ”kopierad” i skolor av det enkla skälet att ingen lärare är redovisningsskyldig och att konstnärer inte kan ägna sig åt att kolla alla skolor i landet,

vilket skulle betyda en heltid med flack-ande runt vårt land på kollande tusentals skolor.

DeNNA KolleKtiVA ersättNiNg får alltså KRO och KIF och Svenska tecknare på bild- och formsidan. Det gäller flera miljoner kronor om året, vilket ger or-ganisationerna kapacitet att stötta sina

konstnärer på ett sätt inte DUR och Konstnärsalliansen kan. Ojämlikhet! En skandal. Vad är myndigheternas ursäkt? Det är bekvämare att bara ha att göra med en organisation! I konsekvens skulle då barnbidrag hamna hos bara ett barn. Enklast så. Nu ska jag kolla Mp efter valet och Fp som fått vårt lagförslag. Jag reser i oktober till Hong-Kong och blir borta ett halvår och undrar om någon av våra medlemmar har fyr och stridsflamma att ta politikerna i kragen? Om de kör långbänksvarianten kom-mer jag att kunna ge instruktioner från Hong-Kong om hur krigförfarandet bör gå till. Jag har själv varit politiker så jag kan köret. Jag börjar med att skicka lag-förslaget. Borgarna har redan då de var i opposition lagt en motion om hur mono-polet och stölden måste beivras men inte kommit till skott. Segt! Hör av dig till mig på tomasalmberg@yahoo.se om du har denna fyr och flam-ma för ”Frihet, jämlikhet och syskon-skap” och demokrati.

Tomas Almberg, skulptörOrdförande i DUR

FRIHET, JÄMLIKHET OCH BRODERSKAP!

Jo pytsan vad det blev av det! Egentligen skulle ordet broderskap bytas ut mot syskonskap, varför ska friheten bara gälla det manliga könet?

””Här ser vi att någon

jämlikhet inte finns, bara

den som har pengar kan gå till domstol.”

6DEB

ATT

Nr 1, 2014 Artär 21

Konsten att patineraGrundregeln är att lugna konstteman fordrar lugna oxider medan stormiga teman kräver sprakande oxider. Det van-ligaste sättet att oxidera är helt enkelt att hälla ammoniak över skulpturen, men det kan gå hipp som happ och monotoni uppstår om alla verk har samma oxid. Man kan behandla ett verk med olika oxider på olika områden om man vill betona en del av skulpturen. Om vi tittar ut över våra städer och deras offentliga skulpurer så inser de flesta att de är missfärgade av väder och vind eller fågelskvättar. En skulptur mås-te skötas regelbundet för att kunna hålla den patina konstnären vill ha. Tyvärr har inte skulpturvård ingått i skötseln av våra offentliga utrymmen. När väl en skulptur satts upp får den stå där i evig tid även om den blir anskrämlig, vilket sårar skulp-turyrket som också dess publik.

uNDer MiN tiD som elev på Konstfack mellan 1955 och 1959, sågs det som en dödssynd att en skulptur skulle ha färg. Det fanns ett renhetsideal då som gjorde att skulptörerna skul-le ställa ut sina verk efter rågjutningen, helst med gjutsömmar-na kvar. Det märkligaste av allt var att vi elever ombads

titta på de grekiska marmorskulpturerna från antikens tid och de var helvita. Lärarna hade inte förstått att grekerna faktiskt målade sina skulpturer och de hade helt bortsett från att i samtliga kän-da kulturer så målades skulpturerna, från Europa och Latinamerika till Afrika och Australien. Renhetsfnattet hos oss i väst under en viss kort epok kan inte betrak-tas som annat än en fnurra på tråden hos etablissemanget. Själv har jag nu, 78 år gammal, job-bat med skulpturer i Sverige, England, Frankrike, Italien, Kina och Japan under 60 år och oxideringsbedrövelsen är glo-bal! Några

få nyanser är vad som presteras i öst som väst. I Kina hade man traditionellt stor kunskap om oxider och patineringar men den kunskapen har dränerats. Varför? Jo, gjutkonsten gick i arv från far till son i Kina och då byggdes kunska-pen upp. Men i dag splittras familjerna, söner kan välja andra yrken än fäderna, vilket betyder att fädren måste anställa till sin verksamhet. Om han då delger sina anställda oxideringshemligheterna, då kan han vara säker på att när assis-tenten lärt sig yrket så schappar han och sätter upp en egen firma som konkurrent till sin läromästare. Av det skälet dör fi-nesserna inom alla konstnäringar i Kina.

eFter MiNA resor runt vårt jordklot har jag därför tvingats resa hem till

Sverige för att få de patineringar jag önskar. Karin Wassberg, en

gång anställd hos Bergmans gjuteri i Stockholm, har hjälpt mig i 40 år. Hon är nu 88 år gammal och tvingats pensionera sig. Under det senaste året har hon delat med sig av sin kunskap till Roger Öberg, kemist och som också kan göra marmor- och

träpatineringar på gips och betong. Sverige är

faktiskt ledande i värl-den på bronspatinering-

ar vilket borde få större uppmärksamhet. Jag kan

därför varmt rekommendera Roger Öberg!

Tomas Almberg, skulptörStockholm och Hong Kong

Patinering av bronser är en konstart som sällan nämns i konstnärliga sammanhang och detta är helt oförtjänt. En patinering kan såväl förstöra som förstärka en skulpturs budskap.

22 Artär Nr 1, 2014

Jag lever ett roligt, varierande och spännande liv som kantas av värdefulla möten med inre och yttre resor. Nyfikenheten på sam-bandet mellan kropp och själ visade vägen till en utbildning inom Rosenmetoden, vilket givit mig oerhört mycket i mötet med mig själv och andra. Jag är SV2 lärare i botten och har även arbetat som specialpedagog på särskolan parallellt som Rosenterapeut. Som en röd tråd har skapandet alltid funnits där, kreativiteten i mötet med klienter, elever, vänner, familj, barn och andra i var-

dagen. För mig är både måleriet och smidet gränslöst, där skapandet blir ett uttryck för det oändliga. Färger, former, stenar och metaller inspirerar och talar sitt eget språk. Jag vill skapa

för att det är roligt och genom det mår jag bra! Då får jag kon-takt med livets storhet, skön-het, energi och lust att leva och får en känsla av närhet till det gudomliga som vi alla bär inom oss. Hemsida: www.lcldesign.net.

MED

LEMM

AR

NA

Ulla arbetar med stora textil-collages och har börjat arbeta

med glas i tiffany teknik. – Det jag gör är anpassat till ofentliga miljöer som äldreboenden, förskolor, sjuk-hus och liknande, säger hon. Basen i Ullas smycken är silver och titan som hon kombinerar med fynd från natur och stad, så som stenar, trä, plexiglas, pärlor och knappar som inspirerar till unika skapelser. Stenarna skall helst vara oslipade så att den naturliga formen får styra smyckets utseende.

Bland Ullas smycken finns allt från örhängen, halsband, armband och ringar till manschettknappar, slipshållare och

brudkronor. För den som öns-kar ett smycke anpassat efter sina egna önskemål är det bara att kontakta Ulla så bestäm-mer ni utformning. – Jag vill med min konst skapa glädje och nyfikenhet.Mina verk är både föreställande och icke

föreställande och något som sätter igång åskådarens fantasi . Ulla bor i Steninge och där kan man se hennes verk.Hemsida: www.steningesmycket.se.

Lily Charlotte Löwenstierna Konsthantverk, Göteborg

Ulla WerkströmTextil, Halmstad

Monica LorentzonMåleri, Stockholm

Anders ReuterswärdBildkonstnär, Stockholm

Monica Lorentzons tek-nik är speciell. Hon må-lar bara med fingrarna.

– Jag har aldrig ägt en pensel sedan åttårsdagen då min fars present visade sig innehålla oljefärger, men inga penslar. Det var bara att sätta igång med fingrarna. 1987 fick Monica som första kvinna, Dag Hammarskiöldpriset. Motiveringen var att hon skänkte av sig själv i varje målning, konsten sågs som ett inlägg för freden. Monica Lorentzon är född i Stockholm 1940. Hon debute-

rade hos en gallerist redan som 14 åring och i dag finns hon re-presenterad i offentlig miljö och privata samligar både på flera ställen i Sverige och utomlands.

Anders föddes 1942 i Solna och växte upp på Östermalm i Stockholm. När han gick på Östermalms läroverk såg han några filmer av den skotske ani-matören Norman McLarens som må-lade direkt på filmremsan och åstad-kom abstrakta mönster i rytmiska rörelser. En av filmerna innehöll musik med jazzpianisten Oscar Peterson.

– Det gjorde ett outplånligt intryck på mig och blev en tändan-de gnista att börja måla. Under 1980-talet började jag se allt fler plangeometriska målningar. – Under en studieresa i Egypten 1977 när jag upplevde Cefrens pyramid och dess gravkammare, fångades mitt intresse för pyrami-dens möjligheter. Jag ville skapa en ljus och öppen pyramid, utan några dolda kammare. Detta ledde mig till mina fraktala pyramider. Anders bilder finns represente-rade i flera offentliga lokaler hos kommuner och landsting.

6

Nr 1, 2014 Artär 23

Höjd 119 mm - Bredd 98 mm 1/4 sida färg Artär

Utställning i London23 oktober - 2 november 2014

The Crypt Gallery St Pancras Church

Estland SverigeLos AngelesHelsingfors

Mer information om hur du kan deltawww.artnetco.eu

Flera separat- och grupputställningar i

ELLSINGER& RADLER

Rambutik och ateljé i Göteborg

ER RAMARrambutiken utan gränser

ATELJÉN

Ingeborg Radler

Vi har omkring 250 olikaramlister, ca 50 olikfärgade syra-

fria åldersbeständiga passepar-toutkartonger, glas och bak-

kartong i lager. Dessutom ytterli-gare ca 500 beställningslister.Vi säljer också konst, fotografi

konsthantverk, och posters.

Jan Aqua Ellsinger

Vi utför fotografering, scanning, bildretusch, grafisk formgivningoch originalarbeten samtåldersbeständiga konst- ochfotografiutskrifter.

Telefon: 031-711 95 05Mobil: 0708-11 95 05Mail: aqua@aqua-er.se

Besöks- & PostadressEllsinger & Radler HBAskims Domarringsväg 244436 38 ASKIM

ÖppettiderTisdag till fredag 11 - 18

Telefon till butiken031-711 07 06

BesöksadressHörnet Husargatan och Pilgatan

i Haga.

DigigraphieEPSON

AUTHORIZED LABORATORY

ELLSINGER & RADLER

Höjd 119 mm - Bredd 98 mm 1/4 sida färg Artär

Utställning i London23 oktober - 2 november 2014

The Crypt Gallery St Pancras Church

Estland SverigeLos AngelesHelsingfors

Mer information om hur du kan deltawww.artnetco.eu

Flera separat- och grupputställningar i

Jag är född 1960 i Sarajevo, Bosnien och bor sedan 1994

med min fa-milj i Sverige. Från 1995 till 1999 har jag studerat konst i Sverige, och jag har haft flera fram-gångsrika utställningar i Europa och USA. Jag inspireras av klassisk konst och vill återge den på ett modernt sätt. Hemsida: www.tarikhardaga.se.

Jag är född 1974 i Väs-terås, men är nu verksam i Göteborg. Jag arbetar figurativt i olja och akryl, gärna växelvis i olika teman som hanterar ämnen som ursprung, porträtt, slott, erotik och det övernaturliga. Magisk realism är en krydda och fantasi ett livselixir.

Angelica MarkénBildkonstnär, Göteborg

Tarik Hardaga Målare, Halmstad

artar_140813.indd 1 2014-08-13 15:13

Avsändare:ArtärKonstnärsförbundet AlliansenKlippan 18414 51 GÖTEBORG B

ISS

N 1

651

- 846

2