PDF skapad med hjälp av det öppna källkod-verktyget mwlib. Se http://code.pediapress.com/ för mer information.PDF generated at: Wed, 17 Aug 2011 11:09:13 UTC

Åsikter och värderingar

InnehållArtiklar

Socialisation 1Social norm 4Social kontroll 9Stereotyp (litteratur) 11Social stratifiering 11Främlingsfientlighet 12

ReferenserArtikelkällor och författare 14Bildkällor, -licenser och -bidragsgivare 15

ArtikellicenserLicens 16

Socialisation 1

SocialisationSe förstatligande för det ekonomiska begreppet.

Socialisation, inom sociologin den process genom vilken grupplevande arters individer införlivar omgivningensnormer/kultur för att stärka gruppens samlevnad och överlevnadsmöjligheter. Åstadkoms ofta indirekt via kontaktmed gruppens medlemmar, det vill säga till stor del omedvetet.

Primär socialisationFör människan, som är en grupplevande art, gäller att individen normalt har en social förmåga och sociala behovredan vid födelsen. Från början är gruppen familjen och barnet anknyter till sina föräldrar och syskon. Efterhand lärsig individen mer om vilka sociala normer som gäller och hur kulturen omkring är uppbyggd och fungerar. Vanoroch normer varierar och barnet får efterhand lära sig alltmer vad andra förväntar sig av det. I takt med att gruppenutökas med flera miljöer försöker barnet anpassa sig till nya sociala regelverk och få en position i varje ny grupp.Från familjegruppen går barnet in i socialt samspel med lekkamrater och senare skolkamrater för att under tonårenbryta från livet som barn i familjegruppen och träna vuxenlivets självständighet i tonårslivet. Positioneringen i varjegrupp är en fråga om att individen önskar och ges en roll i gruppen. Om utbytet för den enskilde inte är positivt såbyter den vuxne individen till en annan grupp, ett annat socialt sammanhang. Socialisationsprocessen innebär attbarnet och tonåringen tränar och lär vad som fungerar i de olika sociala sammanhangen och för individen själv.Förhoppningsvis stämmer omgivningens behov och krav med individens behov och krav överens, så att konflikterinte uppstår. Men när konflikter blir följden så har gruppmedlemmarna förhoppningsvis kommit så långt i sinsocialisationsprocess att de med normernas hjälp kan lösa konflikten. Under uppväxten kan vuxna bistå de unga ochlära ut reglerna, som bör vara anpassade till både gruppens och individens behov. Dock uppnås inte alltid den tänktainlärningen. Vid försök att ändra på en redan existerande norm, så har man rent muntligt försökt övertyga yngre barnom att till exempel både flickor och pojkar kan ha på sig rosa. Medan de är i fullt stånd att upprepa åsikten att pojkaroch flickor kan ha på sig vilken färg de vill, så kan de samtidigt påpeka att en pojke med rosa mössa kan bli retadeftersom rosa egentligen är till för flickor. Den allmänt gällande normen har tagit sig in, utan att någon vuxen direktlärt dem att "rosa är för flickor".Dubbel socialisation är ett begrepp som beskriver hur normer och värderingar krockar med varandra. Man talar oftastom detta begrepp när barn under sin uppväxt förvirras av de normer och värderingar de förväntas inta från förskolaoch hemmet. Exempelvis om man i hemmet lär sig av sina föräldrar att det är okej att uttala svordomar, men att defår lära sig på förskolan eller i skolan att det är fel, då kallar man detta dubbelsocialisation, det vill säga att barnetinte får en klar bild av vilken norm som är rätt.

Socialisationssverktyg• Attityder är någorlunda stabila inställningar till något centralt för individen. Våra attityder hjälper oss att

stabilisera och ordna vår tillvaro.• En attityd består av en kunskapsdel, en känslodel och en handlingsberedskap. Att veta och att känna kan

initiera en handling.• Värderingar liknar attityder, men är mer omfattande och abstrakta.• Normer är formella eller informella regler som styr individens beteende.• Kommunikation, samtal• Analytisk förmåga• Social kompetens som inkluderar självkännedom.

Socialisation 2

Individen

KönsrollerSocialisationen innebär också att barnet tilldelas kulturellt bestämda roller i olika sammanhang från det att barnetskön konstateras vid födelsen och vidare i yrkesliv, fritidsliv och egen familjebildning i vuxen ålder. Den mentalastyrkan i det kulturellt konstruerade sammanhanget kan mätas i den kris- och katastrofkänsla nyblivna föräldrarupplever om det nyfödda barnets kön inte kan bestämmas. Föräldrarna vet då inte hur de ska möta barnet, vet intevilket namn de ska ge barnet och brukar vid sådant föräldraskap fördröja etableringen av sitt barn i samhället. För devet inte hur de ska eller till vad de ska socialisera barnet. Om föräldrarna däremot vet barnets kön, så följer därav attde vet hur de ska hantera barnets behov och utveckling till vuxen i ett socialt sammanhang. Med individuellanpassning kan den nyfödde pojken formas att bli en hjälte, president, professor, stor stark alternativt likasportintresserad som andra karlar runt far och mor. Språken på vår jord är sociala konstruktioner som normerar deroller barnet kan och får tilldelas. Könsrollen är den ursprungligaste indelningsgrunden för att anpassa individen tilldet givna sociala regelverket. Brist på könsidentitet saknar allmänt vedertagna språkliga begrepp och normer för hursocialisationen ska skötas, trots att dessa barn har lika stor social förmåga och sociala behov som andra barn att leva igruppens säkerhet.

Drivkrafter• Behovshierarki. Maslows behovstrappa talar om de prioriteringar vi gör när vi med- eller omedvetet rangordnar

våra behov.• Personlig utveckling

• Lära sig att lära• EmpatiIndividens möjlighet att utveckla en egen definierad roll inom en given kultur varierar starkt mellan olika kulturer.Individens egen personlighet och sociala kompetens och förmåga att hantera sig själv och andra i den givnastrukturen styr om det accepteras av övriga gruppmedlemmar. Kulturen ifråga kan vara mer eller mindre öppen förindividuell positionering och i en starkt sluten kultur kan också en stark personlighet få sociala problem om hanavviker från den givna normen och förväntningarna från övriga samhällsmedlemmar. I ett mer öppet struktureratsamhälle kan å andra sidan en mer skör individ få sociala problem av att inte få sin roll klargjord genom tydligtuttalade förväntningar och krav.Många andra arter betraktas av människan som sociala varelser och människan lever ofta i flock med till exempelhundar och andra tämjda djur. För nära samvaro mellan människa och sociala vilda djur under valp- eller ungestadieleder till problem om man har för avsikt att installera det vuxna djuret till vildliv. På motsvarande sätt uppstår socialaproblem för tamhundar som under tidiga valptiden inte haft kontakt med människor. Hunduppfödare måsteföljaktligen tidigt vara med tiken och varje enskild valp i en kull, för att valpen ska kunna utvecklas till en stabil"människans bäste vän" som vuxen.

Sekundär socialisationHänvisar till den socialisation som sker i förskola, fritidshem och skola och under tiden som vuxen. Här har skolanen viktig roll. Den aspekt av den pedagogiska praktiken som innebär att värden och normer förmedlas till ellerutvecklas hos barn och ungdomar kallas värdepedagogik och har både en uttalad dimension och en outtaladdimension. Den outtalade dimensionen hänger samman med det som kallas den dolda läroplanen. Sekundärsocialisation innebär att individen tillägnar sig och övar in speciella färdigheter, så att denne fungerar väl och ienlighet med samhällets allmänna normer och målsättningar. Är framförallt knuten till utbildningssystemet.

Socialisation 3

Tertiär socialisation• Media, intressegrupper• Thomasteoremet (1928)

• Om en individ uppfattar en situation som verklig, blir den också verklig i sina konsekvenser.

Referenser

Noter

Källor• Socialpsykologi (http:/ / www. emg. umu. se/ utbildning/ mhs-utbildning/ tmhb26metodik10p/ pdf-files/

Socialpsykologi EMG. pdf) pdf från Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap• En fostransteoretisk resa (http:/ / www. vxu. se/ iped/ org/ personal/ allmped/ linda-doc/ Cupps. pdf), pdf från

Institutionen för pedagogik på Växjö Universitet

Se även• Sociala normer• Sociologi• Socialpsykologi• Fostran• Värdepedagogik

Externa länkar• Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap (http:/ / www. emg. umu. se) på Umeå Universitet• Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap (http:/ / lnu. se/ institutioner/

institutionen-for-pedagogik-psykologi-och-idrottsvetenskap) på Linnéuniversitetet• Sökning på Socialisation (http:/ / www. uppsatser. se/ sok. php?sok_fritext=socialisation) på Uppsatser.se

Social norm 4

Social norm

Vladimir Putin hälsas med en officiell ceremoniunder ett besök i Nederländerna. I sådana

situationer gäller det för alla deltagare att följa enkomplicerad uppsättning gemensamma socialanormer. Många av dessa är informella och brott

mot dem kan få stora konsekvenser. Foto:www.kremlin.ru.

En hippiefestival i Texas i USA till barnbokskaraktären I-ors ära. I dettasammanhang försöker deltagarna visa sin självständighet genom att utmana vissa

sociala normer som de förväntas följa i sitt samhälle. Att bete sig "annorlunda" är isig en central social norm inom vissa grupper.

Sociala normer, eller bara normer, är ettsociologiskt begrepp för intersubjektiva,allmänt delade, men många gångerunderförstådda, regler och förväntningar påbeteende som gäller inom en mindre socialgemenskap eller i samhället i stort. Mednormer menas ett riktmärke (mönster) förhur man ska utföra något eller hur man skauppträda mot varandra. För att flockdjur skakunna fungera tillsammans krävs det reglerför hur individerna ska bete sig motvarandra. Hos lägre djur styrs normer avnedärvda instinkter, men hos människorfinns ett stort spelrum för inlärd variation.När människor interagerar med varandraskapas mönster för hur man ska bete sig motvarandra inom familjer, företag, föreningaretc och samhället i stort. Normer gäller ävenmellan organisationer, mellan företag ochmellan stater.

Sociala normer varierar i mångadimensioner. De största skillnaderna isociala normer finns mellan olika kultureroch över svåröverkomliga geografiskaavstånd. Normer varierar även mellan olikaländer, mellan samhällsklasser ochetniciteter inom ett land, mellan olika yrken,liksom mellan åldersgrupper och mellankvinnor och män. Den process där nya samhällsmedlemmar lär sig sin egen grupps normer kallas för socialisering.

Upprätthållande och sanktioner

Sociala normer kan ses som regler som fungerar som informella sociala kontrollmekanismer. De baseras i allmänhetpå någon form av konsensus som upprätthålls med sociala sanktioner. Sanktionerna varierar med grund i hur kraftigtett visst brott mot normerna riskerar

Social norm 5

En traditionell uppvaktningsceremoni i Papua Nya Guinea. Även detta tillfälle ärstyrt av komplicerade sociala regler för vad deltagarna får och inte får göra. Foto:

Stephen Codrington.

Stockholm Pride år 2006. Här gäller olika normer beroende på roll: deltagarna itåget bör klä sig så utmärkande som möjligt, men åskådarna förväntas klä sig som

vanligt. Genom att delta i tåget eller som åskådare signalerar en individ att honomfattar universalistiska, jämlika och moderna värderingar såsom acceptans av

homosexuellas lika rätt.

att störa gruppens sociala struktur.Sanktionerna kan vara både officiella ochformella straff men de är oftare heltinformella sociala påföljder. De socialaföljderna av att bryta mot vardagsnormervarierar mycket starkt. Det kan handla omallt från subtila sociala signaler till socialutfrysning eller till och med trakasseriereller våld. Ett mycket starkt normbrott kallasför tabu. Sociala normer är i hög gradsjälvuppehållande genom att individernahela tiden observerar andras beteende ochimiterar detta. Individer med högre socialstatus har större chans att påverka de andra.Graden av dominans beror på hur stabilgruppens miljö är, och på statusskillnaderinom gruppen. I osäkra situationer medgemensamma hot mot gruppen har ledarestörre chans att skapa nya regler och normer.Några exempel på normbrott och socialasanktioner kan vara:

• Bland norrmän: En man på ICA trängersig före i kön. Människorna runt ombestraffar honom med kroppsspråk meningen säger något.[1]

• I Saudiarabien: En ung kvinna går ensampå gatan i västerländska kläder. Hontilltalar en okänd man. Den religiösapolisen arresterar henne och sätter hennei häkte där hon behandlas hårdhänt.[2]

• Bland etniska japaner: En grupp mobbaretrakasserar en jämnårig pojke. Menpojken har tränat karate under många åroch försvarar sig framgångsrikt.Angriparna anklagar då pojken för att isjälva verket trakassera dem genom att som "expert" vara överlägsen dem som är "nybörjare". Åskådare ingriperinte för att försvara pojken, eftersom han kan ha brutit mot normen om "omoiyari", som säger att de starka inte fårutnyttja sitt övertag mot de svaga.[3]

Social norm 6

Starka ledare har förmåga att påverka de sociala normerna i sinomgivning.

Normer och värderingar

Sociala normer faller tillbaka på underliggandevärderingar. Såväl normer som värderingar är endel av gruppens kultur. Värderingarna tjänar somrationaliseringar till försvar för varför normernamåste följas och för att ordna normerna i ett logisktsystem. Ett exempel på detta är de normer somsäger att flickor och pojkar måste behandlas lika.Vid brott mot sådana normer är det, i Sverige,vanligt att hänvisa till en gemensam värdering omjämställdhet.

Spelteoretisk analys av normer

Ett generellt formellt ramverk som kan användasför att representera den situation som gäller runt ennorm är upprepade spel inom spelteori. En normger en person en tumregel för hur de bör bete sig.Samtidigt handlar en rationell individ, enligt dennateori, endast enligt regeln om den är optimal för ensjälv. Situationen kan beskrivas som följer. Ennorm skapar en förväntning på hur andra agerar ien viss situation (makronivå). En individ handlaroptimalt givet förväntningen (mikronivå). För attden etablerade normen skall vara stabil, måstefolks handlande återskapa förväntningen utan förändring. Det måste skapas en återkoppling mellan makro- ochmikronivåerna. En sådan uppsättning stabila förväntningar är känt som en Nash-jämvikt. Alltså måste en stabil normutgöra en Nashjämvikt.[4]

Det finns en mängd olika normer världen över. Vad kan förklara den stora variationen mellan dem? Från enspelteoretisk synvinkel finns det två förklaringar. Den ena är skillnaden mellan olika typer av spel. Olika delar avvärlden skapar olika miljökontexter, och människor har olika värderingar, vilket resulterar i olika speluppsättningar.Den andra förklaringen är jämviktsurval som inte görs explicit av spelet i sig. Val av jämviktssituation är närarelaterat till koordination. För att ta ett enkelt exempel: att köra bil är vanligt världen över, men i vissa länder körman till vänster och i andra till höger. Ett ramverk som kallas komparativ institutionell analys har föreslagits för atthantera den spelteoretiska förståelsen av sociala normer.

För- och nackdelarNormer kan sägas ha en uppbyggande såväl som en nedbrytande funktion. Normerna är nödvändiga för attupprätthålla en social ordning som förhindrar orättvis behandling, asocialt beteende och beteenden som är hotfullaför den sociala gemenskapen. Ett samhälle utan normer faller samman i anomi. Brister i skapandet ellerupprätthållande av gemensamma normer hänger samman med dekadans, korruption, brottslighet och godtyckligtvåld. Om gemensamma normsystem helt bryter ihop, kan allvarliga problem uppstå. De värsta konsekvenserna ärvåldsamma konflikter och krig.

Social norm 7

Samtidigt kan normer bidra till att upprätthålla ogynnsamma sociala system, till exempel orättvis maktfördelning ochförtryck. De kan också motverka beteenden som är harmlösa men som ändå går utanför de ramar normerna sätterupp. En nackdel med styrning via informella normer är att osynliga regler kan vara svåra att kritisera.

Informella normer och effektivitetInformella normer är en viktig styrmekanism i alla sociala system. Normstyrning kan vara det mest effektiva sättetatt styra en grupp, ett företag eller ett samhälle. Det beror på den informella normstyrningens låga transaktions-,övervaknings- och sanktioneringskostnader. När alla gruppmedlemmar agerar "rätt" utan att någon behöverkonsultera nedskriva regler eller förhandla med risk för konflikter, blir transaktionskostnaderna i gruppen låga. Omnormerna verkligen är internaliserade krävs liten eller ingen övervakning för att se till att gemensamma reglerefterlevs. I välfungerande normstyrda grupper kan även kostnaderna för sanktioner sättas lågt. Dels uppfattas mindrenormbrott mer allvarligt, dels är asociala beteenden lättare att upptäcka. I ett sådant system uppkommer ett högtsocialt kapital, en hög tillit till andra individer och institutioner.Den höga effektiviteten för styrning via informella normer är att skäl till att företag, organisationer och staterinvesterar stora resurser i att skapa och upprätthålla gemensamma normer och värderingar.

Oskriven regelEn oskriven regel är en regel som inte finns reglerad i lagar men som förväntas följas av människor. Om den ej följskan man anses onormal eftersom man då bryter mot normen. Det kan till exempel vara att man ska svara när någontilltalar en, ska hälsa tillbaka då någon säger hej, samt att man ska uppträda artigt mot andra människor.

Oskrivna regler på arbetsplatsenOuttalade regler är beteendevetenskapliga begränsningar i organisationer eller samhällen som inte uttalats ellerskrivits ned. De finns i regel i outtalad och oskriven form eftersom de utgör en del av det logiska argument ellertillvägagångssätt som följer av ett tyst antagande. Exempel på outtalade regler omfattar oskrivna och inofficiellaorganisatoriska hierarkier, organisationskultur, och accepterade beteendenormer (till exempel uppförandekod) somstyr samspelet mellan personer inom en grupp eller organisation.Vissa oskrivna regler kan vara starka. Till exempel förväntas det alltid att kaptenen är den siste som lämnar fartygetvid skeppsbrott.På arbetsplatsen kan outtalade regler ha en betydande inverkan på den egna arbetstillfredsställelsen,befordringsmöjligheter och karriärmöjligheter. Forskning i USA av Level Playing Field Institute och Centrum forSurvey Research och Analysis på Connecticutuniversitetet visade att 36% av vita kvinnor, 37% av färgade kvinnor,och 33% av färgade män ansåg att det faktum att bara vissa människor är en del av viktiga sociala grupper i arbetetsom det största hindret för rättvisa på sina arbetsplatser.[5] .

Oskrivna regler kan variera med situationenDet finns även olika oskrivna regler beroende på vilka situationer man befinner sig i. Vidare finns det normer på hurman ska agera vid kontakt med andra människor beroende på vem man ska träffa. När man tar kontakt medmyndighetspersoner förväntas man uppträda på ett visst sätt och då på ett väldigt formellt sätt. Till skillnad från omman ska träffa bekanta för då förväntas man av många inte vara lika formell.Det finns stora sociala och kulturella skillnader beträffande oskrivna regler. Vilken relation man har till sin familjoch släkt kan skilja sig åt samt hur man tilltalar varandra. Detta kan orsaka spänningar mellan olika sociala- ochkulturella grupper.

Social norm 8

Se även• Värdering (kulturell / personlig)• Social kontroll• Socialt kapital• Regler• Grupptryck• Heteronormativitet• Jämlikhet• Jämställdhet

Referenser[1] Träng er inte i kön för att klaga på kvittot! (http:/ / stockholm. city. se/ nyheter/ 2008/ 12/ 08/

Trang_er_inte_i_kon_for_att_klaga_pa_kvittot_/ ) Liselotte Divelli, Stockholm City, 8 December 2008.[2] Religious police in Saudi Arabia arrest mother for sitting with a man (http:/ / www. timesonline. co. uk/ tol/ news/ world/ middle_east/

article3321637. ece) The Times, 7 Februari, 2008.[3] Shimizu, Hidetata (2000). Japanese cultural psychology and empathic understanding: implications for academic and cultural psychology.

Ethos, 28 (2), 224-247, sid 230. JSTOR (http:/ / www. jstor. org/ stable/ 640687)[4] Bicchieri, Cristina. 2006. The Grammar of Society: The Nature and Dynamics of Social Norms, New York: Cambridge University Press, Ch.

1[5] Level Playing Field Institute and Center for Survey Research and Analysis at the University of Connecticut (2003) lpfi.org/docs The How-fair

study 2003: How opportunities in the workplace and fairness affect intergroup relations (http:/ / lpfi. org/ docs/ HOWFAIRReport. pdf) (Hurmöjligheter och rättvisa på arbetsplatsen påverkar tvärpolitiska förbindelser.) Level Playing Field Institute, San Francisco. (engelska)

Litteratur• Axelrod, Robert, 1984. The Evolution of Cooperation, New York: Basic Books.• Durkheim, Emile, 1915. The Elementary Forms of the Religious Life, New York: Free Press.• Bicchieri, Cristina. 2006. The Grammar of Society: The Nature and Dynamics of Social Norms, New York:

Cambridge University Press.• Elster, Jon, 1989. Social norms and economic theory, Journal of Economic Perspectives, 3, no. 4, 99-117.• Fehr, Ernst, Urs Fischbacher, and Simon Gächter, 2002, Strong reciprocity, human cooperation, and the

enforcement of social norms, Human Nature, 13, 1-25.• Kahneman and Miller, 1986. Norm Theory: Comparing reality to its alternatives, Psychological Review, 80,

136-153.• Kollock, Peter, 1994. "The Emergence of Exchange Structures: An Experimental Study of Uncertainty,

Commitment, and Trust." American Journal of Sociology 100(2): 313-45.• Kohn, Melvin L, 1977. Class and Conformity: A Study in Values, 2d ed Chicago: University of Chicago Press.• McElreath, R., Boyd, R., & Richerson, P.J., 2003. Shared norms and the evolution of ethnic markers, Current

Anthropology, 44(1): 122-129  Full text pdf (http:/ / arbeit. ucdavis. edu/ mcelreath/ files/ ethnic markers 2003.pdf).

• Schultz, P.W., Nolan, J. M., Cialdini, R. B., Goldstein, N. J., Griskevicius, V., 2007. The Constructive,Destructive, and Reconstructive Power of Social Norms, Psychological Science, vol. 18, no. 5, 429-434, 2007 html (http:/ / www. socialnorms. org/ Research/ RecentArticles. php).

• Scott, John Finley, 1971. Internalization of Norms: A Sociological Theory of Moral Commitment, EnglewoodsCliffs, N.J.: Prentice-Hall

• Young, H. Peyton, 2008. "social norms." The New Palgrave Dictionary of Economics, 2nd Edition. Abstract.(http:/ / www. dictionaryofeconomics. com/ article?id=pde2008_S000466& q="social norms"& topicid=&result_number=1)

Social kontroll 9

Social kontrollSocial kontroll betecknar processer och mekanismer som reglerar individers och gruppers beteende så att de handlari enlighet med samhällets eller den sociala gruppens regler, normer och värderingar. Många mekanismer för socialkontroll är interkulturella, men många är också kulturberoende. Ökad social kontroll leder till ökad konformitet,minskad social kontroll leder till opportunism och i värsta fall anarki. Begreppet används främst på människan, mensocial kontroll förekommer även inom andra djurgrupper som lever i avancerade sociala strukturer.

HistoriaSocial kontroll-teori började studeras som ett separat fält inom sociologin (se kriminologi) under det tidiga1900-talet. Sociologen Edward Ross argumenterade för att normsystem utövade en större reglerande effekt påmänskligt beteende än specifika lagar gör, oavsett vilken form dessa normer tar. Det sätt på vilket social kontroll kanupprätthållas kan således antingen vara formellt eller informellt.[1]

Extern och intern social kontrollInom sociologin skiljer man mellan två typer av social kontroll:1. Extern kontroll eller sanktioner är yttre straff och belöningar som styr beteenden. Det kan vara lagstadgade

sanktioner för dåligt beteende eller hög status för konformt beteende.2. Intern kontroll är de processer genom vilka individen internaliserar det förhärskande systemet av normer, gör

detta till sitt eget och låter det styra sitt beteende.[2]

Formell och informell social kontroll

Informell kontrollInformell social kontroll, eller social kontroll via normstyrning, är sådan kontroll som upprätthålls med hjälp avinformella, personliga relationer mellan människor som känner varandra.De sociala värderingar som individer omfattar är produkter av informell social kontroll. Den utövas av ett samhälletutan att reglerna anges explicit och uttrycks genom seder och sociala normer. Individerna socialiseras antingenmedvetet eller omedvetet. Genom inlärning och med hjälp av sociala sanktioner och belöningar - blickar,kroppssignaler, gillande, ogillande, medtagande eller uteslutande ur grupper med mera - överförs normerna tillindividen. Genom denna form av socialisering, så internaliserar individen gruppens normer. Traditionella samhällenanvänder huvudsakligen informell social kontroll som en del i den lokala kulturen för att upprätthålla ordningen igruppen. Religion har funktionen av informell social kontroll. Mer starkt strukturerade samhällen kan i högre gradförlita sig på formella sociala mekanismer.Brott mot normerna straffas med sociala sanktioner. Informella sanktioner kan inkludera förlöjligande, sarkasm,kritik och uttryck av missnöje. I extremfall kan sanktioner inkludera social diskriminering och uteslutning. Dennaimplicita sociala kontroll har ofta större effekt på individerna eftersom den internaliseras och blir till en del avpersonligheten.Informella kontrollmekanismer varierar mellan olika individer, grupper och kulturer. Till exempel, vid en syjuntamed äldre kvinnor, kan en ogillande blick skicka meddelandet att en viss klädsel inte passar sig. Å andra sidan, i ettkriminellt gäng, används betydligt starkare sanktioner om någon av medlemmarna hotar med att gå till polisen.[3]

Social kontroll 10

Formell kontrollFormell social kontroll uttrycks genom lagar och regler mot avvikande beteende. Det bedrivs med hjälp av någonform av politiska eller juridiska institutioner eller strukturer, och som handlar efter nedskriva eller standardiseraderegler. Den utförs av regeringar, företag och organisationer som använder sig av rättsväsendets mekanismer ellerformella sanktioner såsom anmärkningar, böter eller fängelse.[1] I demokratiska samhällen beslutas vilka mål ochmekanismer som den formella sociala kontrollen ska omfatta, genom lagstiftning. Lagstiftningen är i sin tur styrd avvalda representanter. Den formella sociala kontrollen har därför legitimitet och åtnjuter mer eller mindre frivilligtstöd och åtföljnad från befolkningen.

Formalisering och jämviktVilken form av social kontroll som används beror på samhällets sociala komplexitet. Sociala kontrollåtgärder börjarsom informella normer vilka med tiden genomgår en formalisering. Vid en brist på fungerande informell socialkontroll, kan det ställas krav på ökad formell kontroll genom fler lagar, regler eller sanktioner. Graden av informellsocial kontroll, normstyrning, har inverterade samband med:• graden av anonymitet• omfattningen av formella regler och lagreglering i ett samhälle eller organisation• graden av övervakning i ett samhälle• nivån på det sociala kapitalet - tilliten mellan människor i ett samhälle• nivån på brottsligheten i ett samhälle

Låg social kontroll och brottslighetNivån av social kontroll i ett samhälle har ett viktigt samband med möjligheten att vara anynom och kunna handlautan konsekvenser för ens egen person. I mindre samhällen, som byar och mindre städer, är graden av anonymitetlåg. Det uttrycks ofta med frasen "alla känner alla". Om det begås ett brott mot de gemensamma normerna, så ärsannolikheten stor att övriga individer vet vem som är ansvarig. I sådana samhällen blir tilliten mellan människorhög och brottsligheten låg. Ett exempel som ofta ges är hur dörrar och cyklar kan lämnas olåsta utan risk för stölder.I större samhällen, som stora städer, är graden av anonymitet hög. Det är möjligt att leva i större städer helt utanpersonliga sociala kontakter med andra. Om det begås brott mot de gemensamma normerna i sådana miljöer, är detofta omöjligt att veta vem som bär ansvaret. Individer kan komma undan med brottsliga och antisociala handlingarutan sanktioner. Det leder till att brottsligheten ökar och att den interpersonella tilliten minskar. Huvudskälet till attmånga typer av brottslighet ökade kraftigt efter industrialiseringen anses vara urbaniseringen och den minskadesociala kontroll som uppstod när folk lättare kunde gömma sig undan samhällets sanktioner i de växande städerna.Låg social kontroll kan därför räknas som en kriminogen faktor, dvs en faktor som orsakar brott.

Se även• Brott• Socialt kapital• Normer• kriminologi

Referenser[1] Poore, S. Overview of Social Control Theories (http:/ / www. hewett. norfolk. sch. uk/ curric/ soc/ crime/ s_contro. htm). The Hewett School.

Retrieved on: September 2, 2007.[2] Jary, David; Jary, Julia (1991), The HarperCollins Dictionary of Sociology, New York: HarperCollins, ISBN 0064610365[3] Livesay, Chris, ” Informal Social Control (http:/ / www. sociology. org. uk/ p2s5an4. htm)”, Culture and Identity (Sociology Central), , läst

2007-09-08

Stereotyp (litteratur) 11

Stereotyp (litteratur)

En stereotyp galen vetenskapsman, som oftaförekommer i olika former av populärkultur.

En stereotyp är en inre bild av en grupp och dess medlemmar, ofta iform av förenklade, negativa bilder av gruppmedlemmarnasegenskaper. Begreppet hör också samman med etnocentrism, sominnebär en övervärdering av den egna gruppen kombinerat med föraktför andra grupper. Ordet myntades av den amerikanske journalistenWalter Lippmann i boken "Public Opinion" från 1922.

Exempel på stereotyper

En stereotyp kan till exempel vara en långhårig headbangandehårdrockare eller en norrman i lusekofta. En stereotyp kan ha etnisk,nationell eller religiös anknytning, som till exempel den flitiga asiaten,den tjuvaktiga zigenaren, den feta amerikanen eller den girige juden.Vidare kritiseras media och populärkultur ofta för att ha en djuptstereotyp framställning av könsrollerna.

Se även• Fördom• Den eviga singeln

Social stratifieringSocial stratifiering är ett begrepp inom sociologi som avser den hierarkiska strukturen i ett samhälle som delar uppmänniskorna i klasser, grupper, kaster eller någon annan form av strata. I alla samhällen där opersonliga kontakterförekommer finns någon form av social stratifiering, men hierarkins konstruktion varierar kraftigt mellan olikasamhällen.Värderingen av den sociala stratifieringens betydelse varierar kraftigt mellan olika ideologier. Funktionalister ochstrukturalister menar att eftersom social stratifiering existerar i de flesta samhällen måste någon form av hierarki varbra eller nödvändig för samhällets stabilitet. Konfliktteoretiker menar istället att stratifieringen i många samhällenorsakar en brist på social mobilitet samtidigt som den gör resurserna svårtillgängliga. Marxister menar till exempelatt stratifieringen undanhåller arbetarklassen från socioekonomisk utveckling samtidigt som den gör att överklassenkan fortsätta att utnyttja proletariatet generation för generation.Antropologer påpekar gärna att samhällen med fullständig avsaknad av social stratifiering faktiskt existerar, i förstahand bland så kallade jägar-samlar-kulturer. Detta gäller dock endast för samhällen där individerna lever i mycketsmå grupper som är isolerade från varandra. I alla större eller mer komplexa samhällen finns någon form av socialstratifiering. Och även i mindre grupper är vissa individer mer dominerande än andra.

Social stratifiering 12

Se även• Politik• Elitism• Makteliten• Samhällsklass• Överklass• Underklass• Elitteorin

FrämlingsfientlighetFrämlingsfientlighet, alt. xenofobi (från grekiskan), är enligt Nationalencyklopedin ett uttryck för avståndstagandefrån eller fientlighet mot främlingar, grundat på kulturella skäl, inte fysiska. Ett annat begrepp enligt Étienne Balibarär kulturrasism.Begreppet "främlingsfientlig" används ibland som benämning för uppfattningen att människor med viss kulturelleller etnisk tillhörighet eller bakgrund är sämre eller mindre lämpade för det samhälle de är främlingar i. På så sättskiljer man begreppet från "rasism" som istället är grundat på förmodade genetiska skillnader mellan folkgrupper, såkallade raser.

HistorikSynonymen främlingshat används för första gången i svenska språket (detta enligt SAOB från 1926) i Nordiskfamiljebok av år 1876, där det sägs i beskrivningen av Aräbien (band 1, s 936) att "En grundligare undersökning aflandet, hittills försvårad af öckennaturen och befolkningens främlingshat..."

Definitioner av främlingsfientlighetOrdet xenofobi definieras i elfte upplagan av SAOL som "rädsla för främlingar" och Nationalencyklopedin skriverunder främlingsfientlighet att det är "avståndstagande från eller fientlighet mot främlingar" främst grundat påkulturella skäl.[1]

Granskningsnämnden för Radio och TV har lagt fram riktlinjer för vad som krävs för att en organisation ska tillåtasbetecknas som "främlingsfientlig" i etermedia. I avgörandet från hösten 2009 slog nämnden fast att:

”Av Dansk Folkepartis principprogram framgår att partiet är kritiskt till utomeuropeisk invandring och för en strikt invandringspolitik. Detframgår också att partiet anser att invandring utgör ett hot mot en dansk kulturidentitet. Mot denna bakgrund kan nämnden inte finna attbeskrivningen av Dansk Folkeparti som ett främlingsfientligt parti strider mot kravet på opartiskhet i Sveriges Radios sändningstillstånd.[2] „

KulturrasismKulturrasism betyder att ogilla eller ha fördomar om hela kulturer.[3] Det består av de två komplexa begreppen kulturoch rasism. Historiskt sett användes rasbegreppet ofta om hela kulturer, bland annat kunde man tala om "den svenskarasen". Kulturrasism innebär en essentiell syn på kulturer. Kulturrasisten söker tillskriva en kultur vissa (negativa)värden. Dessa ställs ibland även mot den egna kulturen, som sägs sakna dessa värden. De som anklagas förkulturrasism anklagas också ofta för att vara smygrasister.

Främlingsfientlighet 13

Se även• Antisemitism• Homofobi (samhälle)• Islamofobi• Oikofobi• Rasism• Invandring• Etnisk diskriminering

Källor[1] ”Främlingsfientlighet” (http:/ / www. ne. se/ främlingsfientlighet). Nationalencyklopedin. . Läst 4 oktober 2009.[2] Granskningsnämnden för radio och TV (2009-08-18). ”Beslut SB 651/09, Dnr 861/09-30” (http:/ / www. radioochtv. se). .[3] "Finns det en 'nyrasism'" (http:/ / esbati. blogspot. com/ 2010/ 01/ balibar-om-nyrasism. html) av Étienne Balibar, ingår i Balibar &

Wallerstein (1997/2002) Ras, Nation, Klass

Externa länkar• Kulturrasism, från Sverige mot rasism.nu (http:/ / www. sverigemotrasism. nu)

Artikelkällor och författare 14

Artikelkällor och författareSocialisation  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14552838  Bidragsgivare: Agneta, Cic, Daedalus, Elinnea, Essin, Grillo, Griueri, Hejkompis, Hubba, Höstblomma, IP, J 1982,Lamré, Linnmäki, MrGarvin, Nicke Lilltroll, Oedlan, PJ, Rolf B, Rudolf 1922, WeRon, Yger, Yjg, Yvwv, 15 anonyma redigeringar

Social norm  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14394384  Bidragsgivare: -nothingman-, Bero, BjörnF, Flinga, Godfellow, Grillo, Hannibal, Koios, Marcustisk, Mr Bullitt,MrKimm, Obelix, Riggwelter, Salisbury, Sertion, Skorpan, SweJohan, TJ, Tanzania, Tournesol, WeRon, Yvwv, Åkebråke, 12 anonyma redigeringar

Social kontroll  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14165811  Bidragsgivare: Ankara, Dnm, Jopparn, Knuckles, Koios, Mippzon

Stereotyp (litteratur)  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14721538  Bidragsgivare: Arnef, Bjohan, FBQ, Flinga, Grundin, Hannibal, J 1982, Jonipoon, Knuckles, Lamré,LiberLinnéa, Lord Pelle, Maris stella, StefanB, Steinberger, Torvindus, Volkov, Wasell, Yvwv, 31 anonyma redigeringar

Social stratifiering  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14607133  Bidragsgivare: Bjohan, Essin, Flinga, FöredettaMH, Hejkompis, IP, Knackebro, Koios, Tsujigiri, Ufinne, Yvwv,6 anonyma redigeringar

Främlingsfientlighet  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14706783  Bidragsgivare: Agge2, Brutto, Civilspanaren, Cmr, Crabbofix, Den fjättrade ankan, Dnm, E23, Elis 91, Frallo,Godfellow, Greverod, Grillo, Herr X, IP, Islander, Johann Gambolputty, Jorva, L Haglund, Lamré, Liftarn, Mange01, Mankash, Milkbartoilet, Mommen, Myskoxen, Nicke L, OLIRC, Obelix,Objarni, Popoff, Rapvatten, Riggwelter, Rudolf 1922, Sjö, Slartibartfast, Stigfinnare, TKU, Taz0k, Torvindus, Wvs, Yvwv, Ztaffanb, 42 anonyma redigeringar

Bildkällor, -licenser och -bidragsgivare 15

Bildkällor, -licenser och -bidragsgivareFil:Vladimir_Putin_in_the_Netherlands_1_November_2005-2.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Vladimir_Putin_in_the_Netherlands_1_November_2005-2.jpg  Licens:Creative Commons Attribution 3.0 Unported  Bidragsgivare: Presidential Press and Information OfficeFil:Eeyoresdrumcircle.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Eeyoresdrumcircle.jpg  Licens: Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported  Bidragsgivare:User:TodfoxFil:Traditional_leg_ceremony_in_Papua_New_Guinea.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Traditional_leg_ceremony_in_Papua_New_Guinea.jpg  Licens: okänd Bidragsgivare: Komencanto, RanveigFil:2006 PP 02.JPG  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:2006_PP_02.JPG  Licens: Creative Commons Attribution 2.0  Bidragsgivare: SigurdasFile:Bundesarchiv_Bild_183-B06275,_Berlin,_Reichstagssitzung,_Rede_Adolf_Hitler.jpg  Källa:http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Bundesarchiv_Bild_183-B06275,_Berlin,_Reichstagssitzung,_Rede_Adolf_Hitler.jpg  Licens: Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0Germany  Bidragsgivare: Manxruler, Mtsmallwood, YMS, 6 anonyma redigeringarFil:Mad scientist.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Mad_scientist.svg  Licens: GNU Free Documentation License  Bidragsgivare: Antilived, Chrischi, El Filóloco,Gdetrez, Liftarn, Marcok, Pfctdayelise, Pieter Kuiper, 7 anonyma redigeringar

Licens 16

LicensCreative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unportedhttp:/ / creativecommons. org/ licenses/ by-sa/ 3. 0/