att bedöma för lärande i ett nta-perspektivkunskapskrav i biologi för betyget a i slutet av...

[email protected] 16 05

Att bedöma för lärande i ett NTA-perspektiv

Britt Lindahl

Min bakgrund• Mamma till 3 barn

• Lärare i matematik/fysik/teknik/data på högstadiet i 16 år

• Lärarutbildare 1986 - 2015

• Attityder/könsskillnader - Disputerade 2003 vid Göteborgs universitet

• Samhällsfrågor i naturvetenskaplig utbildningForskningsprojekt 2007-2010

• Bedömning 2009 - 2015

DiNO

Concept Cartoons

Nationella prov

Bedömningsmateriel från Queensland

• Frilans 2015 –

NTA – revidering och utveckling av teman, stöd för bedömning

Skolverket - Moduler

”Något” kan vara

➢ Tidigare egen prestation

➢ Andra elevers prestationer

➢ Kunskapskrav

För urvalFör omdömen och betygsättningFör att kontrollera vad eleven lärt sig

För att stötta elevens lärande

SUMMATIVT SYFTE

FORMATIVT SYFTE

SYFTE

——————

CENTRALTINNEHÅLL

——————

KUNSKAPS-

KRAV

——————

Kursplan BEDÖMNING:

Var befinner sig

elevens prestation

i förhållande till

kunskapskraven?

SYFTE

——————

CENTRALTINNEHÅLL

——————

KUNSKAPS-

KRAV

——————


Var befinner sig

elevens prestation


kunskapskraven?

Omdöme

Betyg

Summativ

SYFTE

——————

CENTRALTINNEHÅLL

——————

KUNSKAPS-

KRAV

——————


Var befinner sig

elevens prestation


kunskapskraven?

Omdöme

Betyg

Summativ

Återkoppling

Undervisning

F o r m a t i v

MÅL: Vart är jag

på väg?

BEDÖMNING: Var befinner

jag mig i förhållande till

målet?

ANVÄND INFON: Kör så här!

BEDÖMNING: Var befinner

jag mig i förhållande till

målet?

FEEDBACK: Gör så här!

VARFÖR SKA ALLA ELEVER LÄRA NATURVETENSKAP OCH TEKNIK?

Varje kursplan inleds med en kort motivering till att det enskilda ämnet finns i skolan.

Därefter anges syftena med undervisningen i ämnet. Syftestexten är formulerad så att det tydligt framgår vilket ansvar undervisningen har för att eleverna ska kunna utveckla de kunskaper och förmågor som anges.

Texten avslutas med ett antal långsiktiga mål som är uttryckta som ämnesspecifika förmågor.

SYFTE

——————

CENTRALTINNEHÅLL

——————

KUNSKAPS-KRAV

——————

KursplanGenom undervisningen i NO ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• använda kunskaper i NO för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet /energi, teknik, miljö och samhälle /energi, miljö, hälsa och samhälle,

• genomföra systematiska undersökningar i NO och

• använda begrepp, modeller och teorier i NO för att beskriva och förklara naturvetenskapliga samband och fenomen.

Att tydliggöra målen – syfte

SYFTE

——————

CENTRALTINNEHÅLL

——————

KUNSKAPS-KRAV

——————

Kursplan Genom undervisningen i TEKNIK ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,

• identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,

• använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,

• värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och

• analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.

Att tydliggöra målen – syfte

SYFTE

——————

CENTRALTINNEHÅLL

——————

KUNSKAPS-KRAV

——————

Kursplan

Genom undervisningen i NO ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• använda kunskaper i NO för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet /energi, teknik, miljö och samhälle /energi, miljö, hälsa och samhälle,



Godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Att tydliggöra målen – syfte och kunskapskrav

Kunskapskrav i slutet av årskurs 6

Genom undervisningen i TEKNIK ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att• identifiera och analysera tekniska

lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,





Godtagbara kunskaperi slutet av årskurs 3

Kunskapskravi slutet av årskurs 6

Vilken koppling finns mellan långsiktiga mål och kunskapskrav?

Kunskapskrav i biologi för betyget A i slutet av årskurs 6

• Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med god anpassning till sammanhanget.

• Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då välutvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.

• Eleven har mycket goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av biologins begrepp. I välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och pubertet kan eleven relatera till några samband i människokroppen. Eleven kan också förklara och visa på mönster hos människors beroende av och påverkan på naturen, och gör då kopplingar till organismers liv och ekologiska samband. Dessutom berättar eleven om livets utveckling och visar på mönster i organismers anpassningar till olika livsmiljöer. Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal om årstider berättar eleven om förändringar i naturen och ger exempel på livscykler hos några djur och växter. Eleven berättarockså om några av människans kroppsdelar och sinnen, och diskuterar några faktorer som påverkar människors hälsa. Eleven kan samtala om tyngdkraft, friktion och jämvikt i relation till lek och rörelse. Eleven beskriver vad några olika föremål är tillverkade av för material och hur de kan sorteras. Eleven kan berätta om ljus och ljud och ge exempel på egenskaper hos vatten och luft och relatera till egna iakttagelser. Dessutom kan eleven samtala om skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.

Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om naturen och människan, kraft och rörelse samt vatten och luft. Eleven gör enkla observationer av årstider, namnger några djur och växter, sorterar dem efter olika egenskaper samt beskriver och ger exempel på kopplingar mellan dem i enkla näringskedjor. Eleven kan visa och beskriva hur solen, månen och jorden rör sig i förhållande till varandra. Eleven kan sortera några föremål utifrån olika egenskaper samt separerar lösningar och blandningar med enkla metoder. I det undersökande arbetet gör eleven någon jämförelse mellan egna och andras resultat. Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.

Kunskapskrav i teknik för betyget A i slutet av årskurs 6

• Eleven kan förklara enkla tekniska lösningar i vardagen och hur några ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion och visar då på andra liknande lösningar. Dessutom kan eleven på ett välutvecklat sätt beskriva och visa på samband mellan några hållfasta och stabila konstruktioner i vardagen, deras uppbyggnad och de material som används.

• Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma välutvecklade fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen formulerar och väljer elevenhandlingsalternativ som leder framåt. Eleven gör välutvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet är väl synliggjord.

• Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö.

Centralt innehåll i teknikTekniska lösningar• Vardagliga föremål som består av rörliga delar och hur de rörliga delarna är sammanfogade med

hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärka krafter.• Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda, till exempel hus och broar.• Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter för att åstadkomma ljud, ljus eller rörelse, till

exempel larm och belysning.• Hur olika komponenter samverkar i enkla tekniska system, till exempel i ficklampor.• Vanliga material, till exempel trä, glas och betong, och deras egenskaper samt användning i hållfasta

och stabila konstruktioner.• Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar• Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar,

konstruktion och utprövning.• Egna konstruktioner med tillämpningar av principer för hållfasta och stabila strukturer, mekanismer

och elektriska kopplingar.• Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser

samt fysiska eller digitala modeller.

Teknik, människa, samhälle och miljö• Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel trafiksystem, vatten- och

avloppssystem samt system för återvinning. Några delar i systemen och hur de samverkar.• Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta.• Olika sätt att hushålla med energi i hemmet.• Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar.

Att tydliggöra målen – centralt innehåll

Kursplan

SYFTE

——————

CENTRALTINNEHÅLL

——————

KUNSKAPS-KRAV

——————

➢ Centralt innehåll är gemensamt för alla NO-ämnena i åk 1-3

➢ Åk 4-6 ämnena var för sig➢ Centralt innehåll är inte kopplat till en viss

förmåga➢ En förmåga – att genomföra systematiska

undersökningar - är också ett centralt innehåll

➢ Centralt innehåll är grupperat föra alla stadier under samma tre rubriker

➢ Det finns en tydlig koppling mellan kunskapskrav och centralt innehåll men mindre tydligt till respektive förmåga

• identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,





• använda kunskaper i NO för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet/energi, teknik, miljö och samhälle /energi, miljö, hälsa och samhälle,



Genom undervisningen ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

EXEMPEL

GARANTERAD UNDERVISNINGSTID

Nu 800 timmar i biologi/fysik/kemi/teknik

Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 Summa

Teknik 47 65 88 200

NO 143 193 264 600

Biologi 55 75

Fysik 55 75

Kemi 55 75

Stärkt digital kompetens i skolans styrdokument

Sammanfattningsvis avser ändringarna: • att programmering införs som ett tydligt inslag i flera

olika ämnen i grundskolan, framförallt i teknik- och matematikämnena.

• att stärka elevernas källkritiska förmåga • att eleverna ska kunna lösa problem och omsätta

idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik

• att arbeta med digitala texter, medier och verktyg • att använda och förstå digitala system och tjänster • att utveckla en förståelse för digitaliseringens

påverkan på individ och samhälle

Teknik • Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar i

årskurs 1–3: Att styra föremål med programmering. • Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar i

årskurs 4–6: Att styra egna konstruktioner eller andra föremål med programmering.

• Tekniska lösningar i årskurs 7–9: Tekniska lösningar som utnyttjar elektronik och hur de kan programmeras.

• Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar i årskurs 7–9: Egna konstruktioner där man tillämpar styrning och reglering, bland annat med hjälp av programmering. Hur digitala verktyg kan vara stöd i teknikutvecklingsarbete till exempel för att göra ritningar och simuleringar.

De naturorienterande ämnena; biologi, fysik och kemi

• I respektive ämnes metoder och arbetssätt i årskurs 7–9; bland annat hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.

• I respektive ämnes metoder och arbetssätt i årskurs 7–9: Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till ämnet, såväl i digitala som i andra medier.

Nationella prov i biologi, fysik och kemi i åk 6

Nationella prov i biologi, fysik och kemi i åk 6Nationella prov i biologi, fysik och kemi i åk 6

Vår tolkning är att

• prov och bedömningsanvisningar som ska hjälpa läraren att bedöma och betygsätta rättvist

• proven ska hjälpa läraren att utvärdera sin undervisning

• nationella prov är inte examensprov utan en bedömning bland alla andra

• proven har ett formativt så väl som summativtsyfte

Nationella prov åk 6

A. Kommunicera innehåller 3 uppgifterHögskolan Kristianstad

B. Undersöka innehåller 6-7 uppgifter Malmö högskola

C. Använda begrepp innehåller 17-18 uppgifterGöteborgs universitet

• 60 minuter per delprov

• Varje del väger lika tungt

• Merparten av centralt innehåll ska täckas

A. Kommunicera

Genom undervisningen naturvetenskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

använda kunskaper i naturvetenskap för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet/ energi, teknik, miljö och samhälle/ energi, miljö, hälsa och samhälle.

Förmåga A1: Samtala och diskutera

Vad ska eleven kunna?

Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör … …

Hur visar eleven detta?

Genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter

Hur bedöms förmågan?

Om samtalen och diskussionen

• E till viss del förs framåt

• C förs framåt

• A förs framåt och fördjupas eller breddas.

Förmåga A2: Söka information och använda olika källor


Eleven kan söka naturvetenskaplig information och användaolika källor


Genom att föra resonemang om informationens och källornas användbarhet.


Om resonomangen är

• E enkla

• C utvecklade

• A välutvecklade

2. Vattenkraft (uppgift i fysik)

Att använda vattenkraft är ett sätt att producera elektricitet (ström). Vissa människor tycker att vi ska bygga fler vattenkraftverk, medan andra inte tycker så.

På nästa sida finns Post-It-lappar med information om vattenkraft. Läs först noga igenom texten på alla lapparna!

Förmåga A3: Använda information


Eleven kan använda information


I diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar


Om eleven gör det med

• E viss anpassning

• C relativt god anpassning

• A god anpassning

till sammanhanget.

3. Måltid - Skriv en vinnande text! (uppgift i kemi)

Tänk dig att matföretaget GODMAT utlyser en tävling som går ut på att du så bra som möjligt ska beskriva en näringsriktig och bra måltid. Texten vill företaget senare kunna använda i en reklamkampanj riktad till ungdomar.Läs först igenom texten på lösbladet som du fått.

Du ska sedan se en film. För att lättare komma ihåg vad du ser och hör på filmen kan du dra streck mellan näringsämnen, mat och deras betydelse för kroppen. Två streck finns redan dragna som visar hur du kan göra. Du kommer att få se filmen två gånger.

< http://www.ur.se/Produkter/168196-Fatta-fakta-Naring>

Skyddar

kroppens

organ.

Ger bränsle

till

kroppens

celler.

Bygger upp

antikroppar i

kroppens försvar.

Muskler t ex

hjärtat är

uppbyggt av

detta.

Är kroppens

energireserv.

Hjälper kroppen att

kunna ta upp

näringsämnen

Ger snabb

energi.

kolhydrater proteiner fett vitaminer

1.

Spagetti med pastasås

(vegetarisk eller

köttfärs), riven ost,

knäckebröd med

lättmargarin, muffins

3.

Burgare (vegetarisk

eller kyckling)

pommes frites,

ketchup,

morotsstavar.

2.

Potatis och fisk,

broccoli, grovt bröd

med smör, bärpaj med

vaniljsås.

Nedan ser du tre förslag på måltider. Välj den måltid du tycker är bäst.

➢ innehåller en text om formativ bedömning – Att bedöma för lärande

➢ är uppdelat utifrån kursplanernas tre förmågor• att kommunicera• att undersöka • att använda begrepp

➢ varje del innehåller• bedömningsmatris • kompetensprofil• uppgifter

➢ varje uppgift innehåller• Elevblad• Lärarblad med förklaringar och bedömningsexempel

Skolverkets bedömningsportal

Diagnoser i NO

Processinriktad

Du är här

Beskriver vad eleven kan

Visar vad eleven kan göra bättre

Skillnad i kvalitet – inte kvantitet

Kvalitativa nivåer

Förmågan att KOMMUNICERA

• Söka och granska information

• Ta ställning och motivera

• Samtala och diskutera

• Presentera och kommunicera

Köpa läsk! Del 1 Samla argument

• Vilka miljömässiga för- och nackdelar det kan finnas med de olika typerna av förpackningar?

• Vilka andra för- och nackdelar som det kan vara rimligt att ta hänsyn till vid val av läskförpackning?

• Skriv ner alla argument för och emot de olika förpackningarna. Sortera dem i miljömässiga argument och andra.

Del 2 Ta ställning och motivera

Tänk dig in i att du sitter nu i festkommittén. Vilken typ av läsk vill du att ni ska köpa? Förklara varför du tycker så. Ta hjälp av de argument som du har antecknat. Tänk på att du också kan ta nytta av argument från de alternativ som du inte valt.

• För att kunna diskutera läskförpackningar bör du ha kunskaper om

• - hur aluminium, glas och plasten tillverkas från början.

• Vilka är råvarorna?

• Var finns råvarorna?

• Hur tillverkas aluminium, glas och plast i stora drag?

• - de retursystem som finns för förpackningarna.

• - vad producentansvar innebär.

Hitta information

• Hur tillverkning av materialen aluminium , glas och plast går till finns i olika läroböcker och uppslagsverk.

• Information om retursystem och producentansvar hittas t ex på följande hemsidor:

• Returpack AB: http://www.returpack.se Information om aluminiumburkar och petflaskor

• Returpack AB: Pantamera.nu Information om retursystem för aluminiumburkar och petflaskor

• Svensk glasåtervinning: http://www.glasatervinning.se Information om gals och glasåtervinning

• Naturvårdsverket http://www.naturvardsverket.se

• Vad innebär producentansvar?

Cykla eller åka bil?

Del 1 Samla argument

• Skriv ner alla skäl (argument) du kommer på för att Anna ska cykla till skolan.

• Skriv ner alla skäl (argument) du kommer på för att Anna ska åka bil med Fridas förälder till skolan.

• Vilka av dessa argument bygger på kunskaper i NO?

Del 2 Ta ställning och motivera

Tänk dig in i Annas situation. Vad tycker du att hon ska välja? Förklara varför du tycker så. Ta hjälp av de argument som du har antecknat. Tänk på att du också kan ta nytta av argument från det alternativ som du inte valt.

B. Undersöka


genomföra systematiska undersökningar i biologi/ fysik /kemi

I kunskapskraven för denna förmåga kan man räkna till åtta olika delförmågor. Dessa har grupperats i fyra kategorier som innefattar ett antal delförmågor. Kategorierna är:

• Planera – Formulera frågor och planera en undersökning

• Genomföra – Genomföra en undersökning efter given planering och använda utrustning

• Värdera – Jämföra resultat, resonera om resultaten samt föreslå förbättringar

• Dokumentera

Förmågan att UNDERSÖKA

• ObservationerFörmåga att observera

Förmåga att sortera

• Experimentellt arbetssättFörmåga att ställa frågorFörmåga att ställa hypoteserFörmåga att planera en undersökningFörmåga att samla dataFörmåga att tolka resultat och dra slutsatserFörmåga att redovisa och kommunicera sina resultatFörmåga att utvärdera en undersökning

Kan någon hitta mitt frö? - Elevsvar

• Den är miniliten. Den har svarta streck

• Cirka en centimeter lång. Vit med svarta streck. Ganska tunt. En spetsig och en trubbig sida.

• På ena sidan är den nästan bara vit. På andra sidan är den randig med svart och vitt. Den har en ganska trubbig spets. Den är ganska smutsig, i alla fall på den vita sidan. Den har 3 smala svarta ränder från spetsen på den vita sidan. Ränderna går inte ända ner till den andra sidan, bara en. Längden är 12 mm.

Elevsvar Kommentar Utvecklingsriktning

Den är miniliten. Den har svarta streck.

Eleven identifierar tydliga och uppenbara egenskaper hos ett frö och beskriver dessa med ord. Egenskaperna omfattar både storlek och färg.

Eleven identifierar endast tydliga och uppenbara egenskaper. Vid en mer noggrann observation skulle även mindre uppenbara likheter/skillnader kunna identifieras.

Hållplats 1 Hållplats 2 Hållplats 3

Eleven kan identifiera tydliga och uppenbara egenskaper hos det som observeras.

Eleven kan identifiera även mindre tydliga och uppenbara egenskaper hos det som observeras.

Eleven kan använda flera olika egenskaper för att beskriva ett objekt.

Eleven kan använda flera väsentliga egenskaper för att beskriva ett objekt och kan ta hjälp av olika sinnen eller hjälpmedel.

Elevsvar Kommentar Utvecklingsriktning

På ena sidan är den nästan bara vit. På andra sidan är den randig med svart och vitt. Den har en ganska trubbig spets. Den är ganska smutsig, i alla fall på den vita sidan. Den har 3 smala svarta ränder från spetsen på den vita sidan. Ränderna går inte ända ner till den andra sidan, bara en. Längden är 12 mm.

Eleven identifierar flera olika och väsentliga, däribland även mindre tydliga och uppenbara, egenskaper hos det egna fröet och lyfter fram egenskaper som gör det möjligt att särskilja det från andra frön. Eleven har dessutom använt ett hjälpmedel (linjal) för att göra en mer exakt beskrivning av fröets längd.

Elevens svar ligger på Nivå 3 för den här uppgiften. Eleven kan prövas på fler uppgifter med motsvarande svårighetsgrad, alternativt uppgifter som är något svårare.

Likheter och skillnaderObservationsuppgift

Du har fått två föremål av din lärare.

Beskriv några skillnader mellan föremålen. Beskriv också några likheter mellan föremålen.

C. Beskriva


använda naturvetenskapens begrepp, modeller och

teorier för att beskriva och förklara

naturvetenskapliga samband i människokroppen,

naturen och samhället/ naturen och samhället/

samhället, naturen och inuti människan.

Beskriva och förklara

Åka rutschbana – elevsvar åk 2-3

H 1 Eleven kan beskriva och/eller

förklara en företeelse eller ett

samband i vardagliga termer.

H 2 Eleven kan ta hjälp av kunskaper

i naturvetenskap för att beskriva

och/eller förklara en företeelse eller

ett samband.

H 3 Eleven kan använda korrekta och

relevanta kunskaper i naturvetenskap

för att beskriva och/eller förklara en

företeelse eller ett samband.

Först: Liam (jeans)

Sist: Johannes (regnbyxor)

För jag tror att inte regnbyxor

kommer först och jag tror att jeans

kommer först.

Matris Elevsvar








ett samband.





Först: Oscar (mjukisbyxor)


Gummi mot plast har mycket hög

friktion. Mjukt tyg däremot har

ganska låg friktion.

Matris Elevsvar








ett samband.





Först: Oscar (mjukisbyxor)


Mjukisbyxor är nästan som flis

och därför glider mjukisbyxor

fortare och regnbyxor är gummi

och gummi glider inte bra. Men

om man skulle ha vatten på

banan så skulle han (Johannes

med regnbyxor) vinna.

Matris Elevsvar

Bedömningsstöd DiNO -Skolverkets bedömningsportalNATIONELLA PROV - http://npno6.se

CONCEPT CARTOONS - finns att ladda ner från Skolverket

QUEENSLANDMATERIEL -Skolverkets bedömningsportal

http://npno6.se/

att bedöma för lärande i ett nta-perspektivkunskapskrav i biologi för betyget a i slutet av...

Documents