Årsredovisning vti 2016transportforum 2016 inkom drygt 420 intresseanmälningar. efter konferensen...

Årsredovisning 2016Statens väg- och transportforskningsinstitut

www.vti.se

3VTI, STATENS VÄG- OCH TRANSPORTFORSKNINGSINSTITUTÅRSREDOVISNING 2016

GD har ordet ................................................................................................ 4

OM VTI ........................................................................................................ 5Ett institut med forskning inom alla transportslag ..........................................5

VTI:S UPPDRAG OCH VERKSAMHETSMÅL .......................................... 6VTI ska bidra till ett hållbart transportsystem ...................................................6

ÅRET I KORTHET ...................................................................................... 8Ett axplock av händelser från året ......................................................................8Avdelningen infrastruktur (INFRA) ...................................................................10Avdelningen samhälle, miljö och transporter (SAMT) ....................................11Avdelningen trafik och trafikant (TRAF) ..........................................................12

SAMHÄLLSMOTIVERAD TILLÄMPAD FORSKNING .......................... 13Genomförda uppdragsprojekt .............................................................................13Vetenskaplig publicering .....................................................................................17

TVÄRVETENSKAPLIGA FORSKNINGSMILJÖER ................................ 20Betydelsefull medverkan i nätverk, branschprogram och centrum...............20

SAMVERKAN MED UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR ....................... 22Samverkan stärker VTI:s kunskapsbas ..............................................................22

INTERNATIONELLT SAMARBETE ........................................................ 25Internationellt samarbete bidrar till spridning av VTI:s forskning ...............25

FINANSIELLA UPPGIFTER.................................................................... 27ANVÄNDNING AV VTI:S ANSLAG ......................................................... 28KOMPETENSFÖRSÖRJNING ................................................................. 29Medarbetarna är VTI:s största tillgång .............................................................29

Rapportering enligt regleringsbrev ....................................................................34Resultaträkning ....................................................................................................35Balansräkning – tillgångar .................................................................................36Balansräkning – kapital och skulder ................................................................37Anslagsredovisning .............................................................................................38Redovisningsprinciper och upplysningar .........................................................38Noter ..................................................................................................................... 40Sammanställning av väsentliga uppgifter ....................................................... 43

VTI:S STYRELSE .....................................................................................44STYRELSENS BESLUT OM GODKÄNNANDE .....................................45

VTI:S

ÅRSREDOVISNING 2016

Tack till alla medarbetare som medverkat i arbetet med vår årsredovisning.

För mer information, besök www.vti.se.

Tryckt på VTI, Linköping, februari 2017.

Foto: Karin Linhardt (1, 9, 30)Göran Blomqvist (1)Katja Kircher (1, 11, 25)Hejdlösa Bilder AB (2, 4, 8, 9, 15, 17, 21, 22, 29, 44)Mostphoto (6, 24)VTI (8, 9)Jan Wenäll (10, 31)Andreas Schander (12)Mats Gustafsson (14)Katarina Ljungdahl (16)Eva Åström (23)Skogsindustriernas pressbild (44)

Innehåll

RESULTATREDOVISNING SIDAN 5-31

FINANSIELL REDOVISNING SIDAN 33-43

4 VTI, STATENS VÄG- OCH TRANSPORTFORSKNINGSINSTITUTÅRSREDOVISNING 2016

Det är glädjande att konstatera att VTI kan redovisa en tydlig resultatförbättring under 2016 i jämförelse med 2015. Det är framförallt forskningsavdelningen Samhälle, miljö och transporter (SAMT) som kan uppvisa en fortsatt positiv utveckling inom flera forskningsområden. VTI har också genom organisationsjusteringar och omprövningar av arbetsuppgifter inom olika stödfunktioner minskat kostnaderna, vilket har bidragit till resultatförbättringen.

VTI behöver fortsatt hantera de behov av omställning av forskningsverksamheten som orsakas av att finansieringen av flera stora nationella kompetenscentrum inom transportområdet har minskat. Den tunga forskningsutrustning som finns vid VTI medför också stora utmaningar för att säkerställa hög beläggning och tillräcklig finansiering. Även inom dessa delar av VTI har organisationen förändrats med nya forskningsenheter och inriktningar, vilket bäddar för utveckling av verksamheten inom områden som digitalisering, automatisering och simulering.

VTI har varit fortsatt framgångsrikt i genereringen av nya internationella projekt inom EU:s ramprogram och inom andra internationella utlysningar. Under året startade ett stort EUprojekt med fokus på automatisering och förarassistans som VTI koordinerar. De internationella projekten är viktiga för VTI, men också för svensk transportforskning och den svenska transportsektorn i stort. Här behöver emellertid frågan om nationell medfinansiering av EUprojekt för forskningsinstitut lösas för att den positiva utvecklingen ska kunna fortsätta under kommande år.

VTI har under flera år arbetat för att utveckla den vetenskapliga kvalitén i forskningen och under året tillsattes professorstjänsten inom miljöanalys med inriktning mot transporter, vilket innebär att VTI har fem professorer. Publiceringen av vetenskapliga artiklar nådde en hög nivå under 2016 och fyra doktorander inom VTI:s doktorandprogram blev färdiga doktorer. VTI har en stor betydelse för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden och kompetensförsörjningen inom transportområdet, och för förvaltning och utveckling av den kunskapsbas som transportsektorn behöver.

Sammantaget är VTI väl positionerat för att ta sig an de frågeställningar och kunskapsbehov som orsakas av de stora samhälls och förändringsutmaningarna. VTI:s mångdisciplinära och tillämpningsinriktade forskningskompetens och forskningsinfrastruktur är en stor och samlad resurs som används för att ta fram de kunskaps och beslutsunderlag som de transportpolitiska målen förutsätter. VTI ska göra sitt bästa för att utöka och utveckla institutets bidrag till kunskapen om transportsektorn, vilket kräver långsiktigt stabila förutsättningar, rättvisa konkurrensvillkor och en uthållig basfinansiering.

TOMAS SVENSSONVIKARIERANDE GENERALDIREKTÖR

GD HAR ORDET

GD har ordet

"VTI har en stor betydelse för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden

och kompetensförsörjningen inom transportområdet, och för förvaltning

och utveckling av den kunskapsbas som transportsektorn behöver.”


Medelantalet anställda – 200

Medelålder – 44,5 år

Antal nyrekryterade – 16 personer

Könsfördelning – 42 procent kvinnor, 58 procent män

Licentiat- eller doktorsexamen – 86 personer

Doktorander – 21 personer

Examensarbetare – 6 personer

Ett institut med forskning inom alla transportslag VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn.

VTI genomför tillämpad forskning och utveckling, utredningar, mät ning och prov ning. Verksam heten rör samtliga transport slag. Institutet har en bred kompetensprofil med kärn kompetens inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafik och transport analys, kollektivtrafik, beteende och samspel mellan människafordontransportsystem samt inom väg konstruktion, drift och underhåll.

VTI:s huvudkontor finns i Linköping där huvud delen av verksamheten är förlagd och där institutet också har sina laboratorie resurser och större delen av sin tunga forsknings utrustning. Institutet har även kontor i Borlänge och Stockholm, där tonvikten ligger på forskning inom transport ekonomi och transport policy, i Göteborg med huvud saklig forsknings inriktning mot fordons teknik och fordons säkerhet samt ett kontor i Lund med in riktning på kollektiv trafik.

OM VTI

Organisationsschema 2016

Personalens fördelning 2016


VTI ska bidra till ett hållbart transportsystemVTI:s huvuduppgift är att bedriva forsknings- och utvecklingsverksamhet enligt instruktion från regeringen (SFS 2007:964). Samtidigt är VTI en uppdrags myndighet som ska utföra den forskning som efterfrågas av uppdrags givare och forsknings beställare.

UppdragSom statlig myndighet under Näringsdepartementet har VTI följande uppgifter enligt instruktionen:

”Statens väg och transportforskningsinstitut har till huvuduppgift att bedriva forskning och utveckling som avser infrastruktur, trafik och transporter. Institutet ska verka för att de transport politiska målen uppnås genom att bidra till att kunskapen om transportsektorn kontinuerligt förbättras.”

Detta samhällsuppdrag innebär att VTI ska bidra till utvecklingen av ett effektivt och lång siktigt hållbart transport system. I instruktionen står också:

”I institutets uppgifter ingår att

1. bedriva samhällsmotiverad tillämpad forskning,

2. tillhandahålla tvärvetenskapliga forskningsmiljöer,

3. samverka med universitet och högskolor som bedriver näraliggande forskning och utbildning.

Institutet får medverka i internationellt samarbete på områden som hör till dess uppgifter.”

KÄRNVÄRDEN | Kompetens, samverkan, oberoende.

VERKSAMHETSIDÉ | VTI är ett ledande forsknings institut med bredd och kund orientering för internationellt högt stående forskning och utveckling samt kvalificerat utrednings arbete för transportsektorns alla aktörer och intressenter. VTI ska kontinuerligt förbättra kunskapen om transportsektorn för att bidra till en effektiv, säker och långsiktigt hållbar transportförsörjning.

VISION | Ett effektivt, grönt och säkert transportsystem.

VTI:S UPPDRAG OCH VERKSAMHETSMÅL


Verksamhetsmål Övergripande mål

VTI ska kontinuerligt förbättra kunskapen om transportsektorn med syfte att effektivt närma sig det övergripande transportpolitiska målet.

Verksamheten indelas i fyra målområden som ett medel för effektiv verksamhetsstyrning. Viktiga framgångs faktorer och nyckeltal för måluppfyllelse har formulerats för respektive område.

VTI:S UPPDRAG OCH VERKSAMHETSMÅL

Målet uppnått Målet ej uppnått Inget underlag

Mål-område

Verksamhet/utveckling Kund Medarbetare Ekonomi

Strategiskamål

VTI är ett framstående FoU-institut

VTI har nöjda kunder och uppdragsgivare

VTI är en attraktiv arbetsplats

VTI har en långsiktigt god ekonomisk balans

Framgångs-faktorer/verktyg

• Verksamhet som ger tydlig tillämpning

• Tillförlitlig provnings- och utredningsmetodik

• Kvalitetssäkring/peer review

• Medverkan i EU- och internationella projekt

• Aktivt deltagande i arbetet med centrumbildningar

• Leverera använd-bara produkter av rätt kvalitet i rätt tid enligt överenskomna villkor

• Effektiv projektstyr-ning

• Möjligheter till aktivt en gagemang och delaktighet i verksam-hetens utveck ling

• Stimulerande FoU- och arbetsmiljö

• Aktivt arbete för lika villkor

• Stimulera kompetens-utveckling

• Friskvård

• Effektiv resurs-användning

• Effektiv ackvisition av uppdrag

• Strategisk marknads-föring

• Effektiv ekonomistyrning

Nyckeltalmått

• Publiceringar (veten-skapliga)

• Publiceringar (övrigt)

• Internationella uppdrag

• Påverkan

• FoU-personal

• NKI (Nöjd Kund Index)

• Avslutade projekt med underskott

• Underskottsandel för avslutade projekt

• NMI (Nöjd Medarbetar Index)

• Frisktal

• Verksamhetsutfall som andel av externa intäkter

• Extern debiteringsgrad

• Faktureringsgrad

• Intäkt per timme

• Heltidsekvivalenter FoU

Nyckeltalmålnivå 2016

• Publiceringar (vetenskap-liga)/FoU -personal ≥1,3

• Publiceringar (övrigt)/FoU-personal ≥2,0

• Andel internationella uppdrag ≥15,0 %

• Påverkan ≥150

• Andel med lic- eller doktorsexamen ≥40,0 %

• NKI ≥5,1*

• Andel avslutade pro-jekt med underskott ≤5,0%

• Samlad underskotts-andel för avslutade projekt ≤ 2,0 %

*Målnivå på en 6-gradig skala

• NMI ≥70

• Frisktal ≥97,0 %

• Verksamhetsutfall/externa intäkter ≥1,0 %

• Extern debiteringsgrad ≥65,0 %

• Faktureringsgrad ≥98,0 %

• Intäkt per timme ≥852 kr

• Heltidsekvivalenter FoU ≥140 st

Nyckeltal målupp-fyllelse 2016 (2015; 2014)

Publiceringar (vetenskapliga)/FoU-personal 1,1 (0,8; 1,1)

Publiceringar (övrigt)/ FoU-personal 1,1 (1,0; 0,9)

Internationella uppdrag 7,9 % (12,5 %; 12,7 %)

Påverkan 176 (252; 118)

Andel med lic- eller doktorsexamen 44,1 % (38,2 %; 39,7 %)

NKI — (5,1; -)

Underskotts projekt 15,7 % (15,0 %;21,6 %)

Samlad underskottsandel för avslutade projekt 2,6 % (4,2 %; 4,6 %)

NMI — ( 66,7; -)

Frisktal 96,7 % (96,4 %; 97,4 %)

Verksamhetsutfall/ externa intäkter 0,3 % (-2,3 %; 0,5 %)

Extern debiteringsgrad 61,7 % (62,1 %; 62,9 %)

Faktureringsgrad 99,8 % (97,0 %; 96,9 %)

Intäkt per timme 834 kr (805 kr; 806 kr)

Heltidsekvivalenter FoU 139 st (137 st, 139 st)

Verksamhetsplaner/handlingsplaner på olika nivåer i organisationen


ÅRET I KORTHET

Transportforum inledde året Transportforum arrangerades den 12–13 januari och lockade drygt 1 700 deltagare, bjöd på 85 sessioner samt 44 utställare. Antalet deltagare håller sig ungefär lika år från år, men antalet intresseanmälningar för att presentera forskningsresultat ökar med ca 20 procent årligen. Inför Transportforum 2016 inkom drygt 420 intresseanmälningar.

Efter konferensen skickades en enkätundersökning ut till deltagarna på konferensen. Betyget för Transportforum 2016 som forum för kunskapsutbyte hamnade på 4,0 respektive 4,1 för deltagare respektive medverkande (föreläsare och sessionsordförande) enligt en femgradig betygsskala. Betyget som forum för kontaktskapande landade på 4,0 och helhetsbetyget på 3,9. Transportforum strävar kontinuerligt efter att förbättra sig utifrån perspektiven kunskapsförmedling och kontaktskapande inom transport och infrastrukturbranschen.

Ett axplock av händelser från åretRegeringsuppdrag under åretEtt av regeringsuppdragen VTI haft under året är SAMKOST 2. Forskare på VTI har gjort en omfattande analys av externa samhällsekonomiska marginalkostnader för de fyra transportslagen väg, järnväg, flyg och sjöfart. Arbetet är ett uppdrag från regeringen och resultaten presenteras i rapporten SAMKOST 2.

Forskarna har tagit hänsyn till buller, slitage, utsläpp och olyckor inom respektive transportslag. De har räknat på vad detta kostar samhället och om trafikslagen står för sina egna kostnader.

Ett annat regeringsuppdrag är kollektivtrafik på landsbygd.

Tillgången till kollektivtrafik som alternativ till bil är begränsad på landsbygden. För att främja den regionala tillväxten och goda levnadsvillkor på Sveriges landsbygd föreslår regeringen därför satsningar på utökad kollektivtrafik.

VTI har fått i uppdrag att genomföra en tvåårig studie om hur exempelvis innovativa lösningar kan öka medborgares vilja och möjlighet att utnyttja kollektivtrafik på landsbygden. Det är svårt att driva lönsam kollektivtrafik i områden som är glest befolkade och att kunna konkurrera med bilen.

Uppdraget ska identifiera och analysera innovativa lösningar som fungerar i vardagen samt föreslå och rekommendera nya former av kollektivtrafik som kan fungera ur ett hushållsperspektiv. En delrapport redovisades 2016 medan slutrapporten ska vara klar 2017.

Digitalisering av VTI:s bildarkivFram till 1960talet fördes noggranna register över alla foton, vilka då fanns samlade i ett centralt arkiv för hela institutet. Kommunikationsavdelningen har under året digitaliserat register samt ett urval av bilderna från det historiska bildarkivet.

DNV GL:s årliga revisionUnder året genomförde DNV GL en periodisk revision av VTI:s kvalitetscertifikat ISO 9001 respektive miljöcertifikat ISO 14001 med resultat att båda certifikaten är fortsatt giltiga.


ÅRET I KORTHET

Förändring i VTI:s styrelseUnder året har VTI:s styrelse förändrats, då flera styrelsemedlemmar slutat. Johan Trouvé, Mats Persson och Sønneve Ølnes är de som slutat under året. Vid årsskiftet slutade även generaldirektören Jonas Bjelfvenstam.

VTI arrangerade seminarium om HyperloopDen 7 april arrangerade VTI, tillsammans med bland andra KTH, ett seminarium om Hyperloop, ett koncept för mycket snabba tågtransporter, från början framtaget av entreprenören Elon Musk. Framförallt rörde seminariet en eventuell Hyperloopförbindelse mellan Sverige, Åland och Finland och hur detta skulle förhålla sig till planer på ett snabbtåg mellan Stockholm, Malmö och Göteborg.

– Föreläsarna presenterade pågående studier och det blev många intressanta diskussioner med samhällsintressenter och forskare om viktiga frågeställningar kring Hyperloopkonceptets potential, säger Sofia Lundberg, VTI.

Priser och stipendierAnna Niska fick Trafikpriset 2016

Forskaren Anna Niska, som har arbetat med cykelfrågor i nära 20 år, fick i samband med Trafiktekniska föreningens årsmöte i slutet av april Trafikpriset 2016. Motiveringen lyder: ”Anna Niska tilldelas Trafiktekniska föreningens trafikpris för hennes mångåriga arbete med att förbättra möjligheten för fler att välja att gå eller cykla. Med hjälp av forskning och datadrivna analyser har hon riktat fokus på vikten av drift och underhåll för gående och cyklister, vinter såväl som sommartid. Ett specifikt exempel är hennes roll i utveckling och utvärdering av metoder för sopsaltning som har gett direkt resultat i form av ökad trafiksäkerhet och trygghet, med positiva följdeffekter för trafiksystemet som helhet och individers hälsa”.

Ljudpris till Ulf Sandberg

Ulf Sandberg, forskningsledare på VTI, tilldelades i mars Svenska Akustiska Sällskapets ljudpris 2015. Han fick det för sina internationellt framgångsrika insatser inom området däckvägbanebuller. Buller från vägtrafik räknas som den största negativa miljöfaktorn i Europa och beräknas beröra var fjärde europé. Bullret härrör främst från däckvägbana. Problemet är särskilt stort i Sverige. Här genererar vägbanorna höga bullernivåer på grund av att de byggs tåliga för att slitas mindre vid belastning av dubbdäck. Dessutom alstrar dubbdäcken extra starkt buller.

I ett pressmeddelande skriver Svenska Akustiska Sällskapet att Ulf Sandberg haft en ledande roll vad gäller internationell standardisering på området och även vad gäller informationsinsatser. Han har vidare gett värdefulla bidrag till svenska, nordiska och europeiska beräkningsmetoder för vägtrafikbuller. Ulf Sandberg har under årens lopp erhållit ett flertal priser och utmärkelser för sin forskning.

Stipendium till Astrid Linder

Håkan Frisingerstiftelsen för transportmedelsforskning delar varje år ut ett stipendium på 250 000 kronor till en framstående forskare. I år fick Astrid Linder, VTI, och Mats Svensson, professor i Personskadeprevention vid Chalmers, dela på prissumman för sina respektive banbrytande arbeten inom biomekanisk forskning och innovativ krockdockeutveckling.

– Det känns fantastiskt roligt att arbetet för att minska förlusten av hälsa i vårt vägtrafiksystem och resultaten av mitt och Mats samarbete uppmärksammas på detta sätt, säger Astrid Linder.


Stor bredd på uppdrag och testverksamhetVerksamheten på avdelningen INFRA präglades 2016 av lite annorlunda uppdrag. Som vanligt har det varit mycket fokus på mätningar av exempelvis friktion och textur, men inom avdelningen finns också spännande projekt med helt annan inriktning.

– Det är värdefullt att VTI har en så bred kompetens och därför får medverka i så många olika typer av projekt, säger Anita Ihs, avdelningschef för INFRA.

På enheten Drift och underhåll arbetar forskarna med fyra nya projekt från Transportstyrelsen som har att göra med krav på ”Säkerhet vid användning” kopplat till vägutrustning, friktion, lokala ojämnheter och fallolyckor hos fotgängare. På enheten Väg och banteknik fokuserar forskarna bland annat på städernas hårda ytor i kombination med vegetation.

Underlättar för växter i stadenVTI har under året avslutat Vinnovaprojektet GråGrön stad tillsammans med 15 partners. VTI:s del har handlat om provning av markstensytor. Grundidén var att skapa markbeläggningar som fungerar bra ihop med vegetationen, samtidigt som de är bärande och reducerar dagvattenmängderna. Under 2017 fortsätter arbetet i projektet Klimatsäkra systemlösningar. Utgångspunkt är förtätningen av stadsmiljön, vilken i kombination med klimatstörningar leder till en rad problem som översvämningar, överbelastning av dagvattensystem med mera.

– De lösningar vi rekommenderar ska vara miljömässigt hållbara, även avseende material och produktval. I projektet har vi provat lösningar för hårdgjorda ytor för gång och cykelvägar, torgytor och Pplatser, både i laboratoriemiljö och i fält, säger Anita Ihs.

Annorlunda krocktesterPå VTI:s krocksäkerhetslaboratorium görs vanligen tester med bilar, exempelvis av bilbarnstolar och vägräcken, men i år har några mer ovanliga projekt kommit in. Dels ett uppdrag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) att testa olika metoder för att plocka ur personer ur en krockad bil, framför allt nackskadade. Dels har laboratoriet gjort krocktester med cyklar.

– Vi har testat hur olika typer av cyklar ger olika skador vid krock. De skador som en cyklist ådrar sig vid en omkullkörning beror bland annat på fallhöjd, hastighet och huvudexponering, där mycket har att göra med körställning och cykelns utformning. En rapport kommer i början av 2017.

Fordonsprovning med kvalitetsstämpel på VTIVTI har länge gjort olika slags tester av fordon som företag importerat från länder utanför EU. Under hösten har VTI blivit ackrediterade när det gäller broms och bullerprovning. Ackrediteringsorganet Swedac har gjort en kompetensprövning enligt europeiska och internationella standarder. De som anlitar VTI för broms eller bullerprovning kan nu få en kvalitetsstämpel på det utförda arbetet. Fordonsprovning är en relativt liten verksamhet för VTI, men den är också viktig. VTI är den enda svenska utföraren av bromsprovning.

AVDELNINGEN INFRASTRUKTUR (INFRA)ÅRET I KORTHET

Avdelning INFRA forskar kring och utvecklar hållbara väg- och bankonstruktioner ur ett livscykelperspektiv. Bidrar med kunskap om effektiva drift- och underhållsåtgärder för olika vägtyper. Utför oberoende krocktester, tar fram prototyper och maskiner samt utvecklar, bygger och underhåller mätutrustning.


AVDELNINGEN SAMHÄLLE, MILJÖ OCH TRANSPORTER (SAMT)

Ökande fokus på omställningen av transportsystemet Att vi behöver ställa om till ett mer hållbart transportsystem och samhälle märks allt mer inom avdelningen SAMT. Flera stora samhällstrender har att göra med omställningen och påverkar därmed också många av forskningsuppdragen inom avdelningen. En sådan trend handlar om den ökande automatiseringen inom transportområdet, en annan handlar om hur fossilfrihet kan uppnås genom exempelvis digitalisering.

Automatiseringen av trafiksystemet kommer att medföra stora förändringar.

Trots att teknikutvecklingen inom området sker i mycket hög takt finns liten kunskap om vilka effekter automatiseringen av olika delar av trafiksystemet kan förväntas ge. Här har vi mycket att forska om, säger Mattias Viklund, avdelningschef på SAMT.

Inom Centrum för trafikforskning (CTR), där VTI är en av huvudparterna, har därför två doktorandprojekt startats om trafikeffekter av automatisering. Syftet är att vidareutveckla dagens trafikmodeller.

Det ena projektet handlar om den gradvisa utvecklingen av självkörande fordon från dagens trafiksituation med flera delvis automatiserade körsystem till helt autonoma fordon. Projektet ska kartlägga bristerna i dagens simuleringsmodeller för helt eller delvis självkörande fordon och ge förslag på vidareutvecklingar.

Det andra doktorandprojektet kommer att fokusera mer på framtida perspektiv där samtliga fordon är autonoma. Hur kommer trafiksystemet att fungera i en sådan framtid? Vilka effekter kan förväntas med avseende på till exempel kapacitet, resmönster och bränsleförbrukning?

Digitalisering för fossilfri mobilitet Sveriges målsättning att bli ett av världens första fossil fria länder kräver en genomgripande förändring av transportsektorn. Därför har forskningsstiftelsen Mistra valt att ge 40 miljoner kronor till forskningsprogrammet SAMS,

ett KTH och VTIlett konsortium i nära samverkan med Stockholms stad med flera forsknings och samhällspartners. Programmets genomgripande tema är att utforska och vidareutveckla mobilitetstjänster som till exempel kan göra det mer attraktivt att resa utan egen bil och skapa ett effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur. Forskare från avdelningen SAMT tittar närmare på icketekniska delar.

– Digitalisering har hittills mest kopplats till tekniska frågeområden, men relativt lite arbete har lagts ned på att förstå de sociala, beteendemässiga och organisatoriska pusselbitarna som är avgörande för att få praktiskt genomslag och därigenom en verklig förändring, säger Mattias Viklund.

Nya professorer och bredare kompetens Avdelningen SAMT växer och breddar sin kompetens.

Framför allt har vi varit starka inom vägområdet, men nu tar vi mer mark inom järnvägsområdet med flera nya projekt inom KAJT (Branschprogram Kapacitet i Järnvägstrafiken) och Shift2Rail, det första gemensamma järnvägsteknologiska samarbetsprogrammet i Europa. Även inom sjöfart och luftfart har vi breddat oss och utvecklat vår kompetens, inte minst genom det regeringsuppdrag om samhällsekonomiska kostnader för olika transportslag som vi har avrapporterat under året, säger Mattias Viklund.

Under året har dessutom Yvonne AnderssonSköld påbörjat sitt arbete som professor på VTI inom miljöområdet och processen för att anställa en ny professor inom nationalekonomi har gått in i ett slutskede.

ÅRET I KORTHET

Avdelning SAMT forskar om prissättning och finansiering av infrastruktur. Om bedömning, värdering, uppföljning och utveckling av modeller för att mäta effekter av åtgärder inom transportområdet – till exempel miljörelaterade. Om nationell, regional och lokal planering samt om analys av transportsystemet sett till tillgänglighet, framkomlighet och säkerhet.


Nystart för avdelningen och stora projekt Under året etablerade avdelningen TRAF fyra enheter istället för tre och under sommaren har tre nya enhetschefer kommit på plats. Resultaten av de strategiska satsningarna på automatisering, tågsimulering och körförmågebedömningar börjar synas i form av nya projekt.

Vi är inne i sista delen av att etablera den nya strukturen och förhoppningen är att omorganisationen ska leda till ökad strategisk styrka, nya uppdrag och fler kompetenta forskare, säger Jonas Jansson, avdelningschef för TRAF.

Prestigefyllt projekt leds av VTI Under året har TRAF fått in ett flertal stora projekt. Det mest prestigefyllda, ADAS&ME, är det största projekt som VTI någonsin koordinerat. EUprojektet inom Horisont 2020 handlar om automatisering och kopplingar till förartillstånd.

Vi ska utreda hur man kan anpassa automatiserade fordon till förarens tillstånd. Projektet är relevant för utvecklingen inom hela detta område, både när det gäller forskning och innovation. Ett spännande projekt för hela Sverige, säger Jonas Jansson.

Ett annat växande område är elvägar. Det arbete som på börjades förra året har nu tagits vidare i steg två där VTI tillsammans med Victoria Swedish ICT, driver en sammanhållen satsning för att fokusera på innovation och kunskapsläge inom elvägar. Ett elvägsprojekt som rullat på under året handlar om att simulera en elektrifierad laddsträcka i Lund. Den simulerade miljön ska visa för intressenter och allmänheten hur det skulle bli med en elväg för buss i Lund.

Ytterligare ett område där VTI och TRAF växer är inom körförmågebedömningar.

Under året har vi gjort ett större antal körförmågebedömningar för personer med synfältsbortfall på VTI i Linköping. Vi har också levererat och har nya beställningar på ett antal mindre simulatorer för att bedöma körförmåga, bland annat för olika sjukhus. Där ser vi ett behov och en växande marknad, säger Jonas Jansson.

Under året har Simulator II uppgraderats med en ny modern Scaniakabin och ett nytt visuellt system.

Stor satsning på tågsimulering Medarbetare på TRAF har utvecklat en järnvägssimulator som kan simulera lokförarens arbetsmiljö och byggas olika beroende på behov. Avslutade och pågående tågprojekt under året har bland annat handlat om energieffektiv körning, signalsystem och körsimulering för utbildning av lokförare. TRAF har utvecklat flera mindre tågsimulatorer till bland annat Bombardier, ProTrain och Järnvägsskolan.

Under året har VTI dessutom startat upp ett forum, Tågsimulator Utvecklingsforum för Användare (TUFFA) för de som har en tågsimulator från VTI i syfte att dela erfarenheter och utveckla simulatorerna ytterligare efter medlemmarnas önskemål.

AVDELNINGEN TRAFIK OCH TRAFIKANT (TRAF)ÅRET I KORTHET

Avdelning TRAF forskar om människors möjligheter och begränsningar i trafiken. Om trafiksäkerhet och vad som påverkar utfallet av dödade och skadade i trafiken. Och om fordonsutveckling med fokus på bland annat utvärdering av avancerade förarassistanssystem och däckegenskaper.


Genomförda uppdragsprojektVTI:s övergripande verksamhetsmål är att kontinuerligt förbättra kunskapen om transportsektorn med syfte att effektivt närma sig det övergripande transportpolitiska målet.

Det är svårt att mäta måluppfyllelsen för det övergripande verksamhetsmålet, men en form av prestations och resultatmått som VTI använder och redovisar är omfattningen av avslutade uppdragsprojekt. Med ”avslutade” avses här avslutade i VTI:s redovisningssystem. Projekten har i många fall en löptid över flera verksamhetsår vilket innebär att antalet avslutade projekt kan variera från år till år. Diagrammet (Avslutade uppdragsprojekt) visar att 223 uppdragsprojekt avslutats 2016 jämfört med 239 stycken 2015 respektive 245 stycken 2014. Vidare visar diagrammet de avslutade uppdragsprojektens totala kostnader som 2016 uppgår till 157 miljoner kronor jämfört med 168 miljoner kronor 2015, respektive 175 miljoner kronor 2014. De totala kostnaderna är fördelade efter projektens inriktning mot transportpolitikens mål: funktionsmål (tillgänglighet) samt hänsynsmål (säkerhet, miljö och hälsa).

Utöver att redovisa omfattningen av avslutade uppdragsprojekt sker redovisning mot det övergripande verksamhetsmålet i form av exempel på större och/eller strategiskt viktiga forsknings och utvecklingsprojekt med extern

finansiering som avslutats under året (se nästa sida). Projekten är uppdelade efter de transportpolitiska målen för att visa VTI:s bredd som forskningsutövare samt bidrag till det kunskapsunderlag som transportpolitisk måluppfyllelse förutsätter.

Resultat som lämnar VTI har genererats i projekt som är beställda av uppdragsgivare, främst för att resultaten ska kunna omsättas i produkter, processer, åtgärder eller tjänster som kan bidra till uppfyllande av de transportpolitiska målen. Resultaten av VTI:s verksamhet tas därför omhand av olika aktörer i samhället och får därefter inverkan på de transportpolitiska målen. Graden av inverkan bestäms därför i hög grad av hur olika aktörer använder resultaten.

Uppdragsintäkternas andel av totala intäkterUnder 2016 uppgick VTI:s totala intäkter till 207 miljoner kr, varav 159 miljoner, eller 77 procent, från uppdragsverksamheten. Motsvarande andel för 2015 var 77 procent och för 2014 78 procent.

SAMHÄLLSMOTIVERAD TILLÄMPAD FORSKNING

Funktionsmål Tillgänglighet

”Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.”

HänsynsmålSäkerhet, miljö och hälsa

”Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas så att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och att ökad hälsa uppnås.”

Transportpolitiska mål

Avslutade uppdragsprojekt, mkr och antal

180

200

220

240

260

0

50

100

150

200

2014 2015 2016

Antal avslutade projekt

mkr

Hänsynsmål - miljö och hälsa Hänsynsmål - säkerhet

Funktionsmål - tillgänglighet Antal avslutade projekt



HÄNSYNSMÅL – SÄKERHET, MILJÖ OCH HÄLSA

Hänsynsmål – Säkerhet, miljö och hälsaAtt stärka kapaciteten för klimatfrågors integrering i lokal policy och planeringVTI:s projektledare: Karolina IsakssonTotala kostnader: 3 231 tkrUppdragsgivare: Linköpings universitet

Ekonomisk och energieffektiv användning av motorvärmareVTI Rapport 855AVTI:s projektledare: Anneli CarlsonTotala kostnader: 1 303 tkrUppdragsgivare: Energimyndigheten

Variation of road surface characteristicVTI:s projektledare: Thomas LundbergTotala kostnader: 533 tkrUppdragsgivare: Trafikverket

Analys av beslutsprocess vid planering för “Smart Post Car-bon Cities”VTI:s projektledare: Åsa AretunTotala kostnader: 805 tkrUppdragsgivare: Linköpings universitet och KTH

Åtgärder för att motverka trötthet bland förare inom olika trafikslagVTI:s projektledare: Anna AnundTotala kostnader: 504 tkrUppdragsgivare: Transportstyrelsen

Självförklarande vägVTI:s projektledare: Björn LidestamTotala kostnader: 2 713 tkrUppdragsgivare: Riksbankens Jubileumsfond

Jämförande test av slitna och nya vinterdäckVTI:s projektledare: Mattias HjortTotala kostnader: 3 693 tkrUppdragsgivare: Trafikverket

Utvecklade marginalkostnadsskattningar sjöfart (SAMKOST 2)VTI Rapport 908VTI:s projektledare: Inge VierthTotala kostnader: 800 tkrUppdragsgivare: Trafikverket

Sannolikheter för och konsekvenser av sjöolyckorVTI:s projektledare: Inge VierthTotala kostnader: 515 tkrUppdragsgivare:Transportstyrelsen

Cykel- och mopedhjälmsanvändning 2015, observationsstudieVTI Notat 4-2016VTI:s projektledare: Jörgen LarssonTotala kostnader: 562 tkrUppdragsgivare: Trafikverket

Driftåtgärder mot PM10 i Stockholm. Utvärdering av vintersäsongen 2014—2015Inandningsbara partiklar är inte bra för vår hälsa. Sedan 2011 pågår därför ett intensifierat arbete för att sänka partikelhalterna i Stockholm, där problemen är omfattande. Partikelproblemen beror till stor del på slitage av vägbeläggning och uppvirvling av vägdamm, därför har insatserna dels fokuserats på att minska slitaget genom att minska dubbdäcksanvändningen och sänka hastigheten, dels på att förhindra att vägdammet virvlar upp.

– Under säsongen 2014–2015 uppmättes de lägsta PM10halterna sedan mätningarna startade i Stockholm och miljökvalitetsnormen klarades med bred marginal, vilket delvis är en effekt av åtgärderna, säger Mats Gustafsson, forskare på VTI.

Under perioden har gjorts försök på 35 gator. Gatorna städas med en maskin som endast använder kraftigt vakuum och de dammbinds under hela vinter och vårsäsongen. På Sveavägen, som har två mätstationer, har olika varianter av dammbindning testats och utvärderats. Insatserna har visat sig ge goda resultat, främst på dammbindningen.

Vintern var ovanligt mild och snöfattig vilket bidrog till att de vanligtvis stora dammängder som ansamlas på vägytan i snö och fukt under vintern kunnat lämna systemet genom städning och avrinning, utan att resultera i höga partikelhalter. Under de torra perioderna har dessutom frekvent dammbindning dämpat halterna.

Den vanligtvis kraftiga toppen av höga partikelhalter på våren uteblev i stort sett helt under förra säsongen.

Enligt beräkningar där man jämför dubbdäckssäsongen 2015 med samma period 2013 så bidrog minskad dubbdäcksanvändning och väderförhållanden med cirka 15 procent vardera till lägre partikelhalter i luften. Den minskade trafikmängden och den utökade dammbindningen bidrog med 5 procent respektive 4 procent.

Alla gator, utom Hornsgatan, uppvisar en successiv sänkning av vägdammsmängderna under de tre säsonger som mätningar utförts.

VTI rapport 897 Driftåtgärder mot PM10 i Stockholm. Utvärdering av vintersäsongen 2014—2015

Författare: Mats Gustafsson, Göran Blomqvist et al.

Totala kostnader: 2 256 tkr

Uppdragsgivare: Trafikkontoret, Stockholms stad

Urval av avslutade uppdragsprojekt, uppdelade efter transportpolitiska mål



FUNKTIONSMÅL – TILLGÄNGLIGHET

Funktionsmål – tillgänglighetPrognostisering av spårbildning hos asfaltslager mot PEDRO-modellenVTI:s projektledare: Safwat SaidTotala kostnader: 1 758 tkrUppdragsgivare: Trafikverket

HVS – Trafikens samhällsekonomiska kostnaderVTI:s projektledare: Sigurdur ErlingssonTotala kostnader: 4 200 tkrUppdragsgivare: Regeringskansliet

ENDURANCE (EU-wide establishment of enduring national and European support networks for sustainable urban mobility)VTI:s projektledare: Mikael JohannessonTotala kostnader: 809 tkrUppdragsgivare: EU och Trafikverket

Slagphalt-provning av slaggmaterial som asfaltballastVTI:s projektledare: Leif VimanTotala kostnader: 1 088 tkrUppdragsgivare: Vinnova

KvalitetsavgifterVTI Rapport 844VTI:s projektledare: Jan-Eric NilssonTotala kostnader: 949 tkrUppdragsgivare: Trafikverket

Vägreinvesteringar (SAMKOST 2)VTI:s projektledare: Jan-Eric NilssonTotala kostnader: 717 tkrUppdragsgivare: Trafikverket

Tunnel Belysning DistraktionVTI:s projektledare: Katja KircherTotala kostnader: 1 085 tkrUppdragsgivare: Trafikverket

HMI för aktiv säkerhetVTI:s projektledare: Anna AnundTotala kostnader: 1 980 tkrUppdragsgivare: Autoliv Development AB

Effektivare citylogistik – en nödvändighet för både industri och samhälleVTI:s projektledare: Jenny KarlssonTotala kostnader: 1 434 tkrUppdragsgivare: Linköpings universitet

Körsimulering och visualisering i framtidsforskningens tjänstVTI:s projektledare: Arne NåboTotala kostnader: 530 tkrUppdragsgivare: Vinnova

Externa marginalkostnader för olyckor i vägtrafik i SverigeVTI rapport 896 presenterar nya skattningar av den externa marginalkostnaden för lätta och tunga fordons trafikolyckor i det statliga vägnätet i Sverige år 2012.

Forskarna har använt ett datamaterial där olycksdatabasen Strada har länkats till den nationella vägdatabasen NVDB och som avser åren 20042012.

I rapporten presenteras resultat från ett antal olika statistiska modeller i vilka forskarna beräknar den externa marginalkostnaden. Syftet med att använda flera modeller är att testa om de grundläggande modellernas resultat är robusta mellan olika alternativa specifikationer.

I allmänhet verkar resultaten för lätta fordon relativt robusta och tyder på att den externa marginalkostnaden är omkring 0 öre per kilometer. Resultaten för tunga fordon är mindre robusta. Huvudmodellerna tyder på att den externa marginalkostnaden är cirka 25 öre per kilometer men en del andra modeller tyder på att den kan vara avsevärt lägre.

VTI rapport 896 Externa marginalkostnader för olyckor i vägtrafik i Sverige. Uppdaterade beräkningar för det statliga vägnätet i Sverige

Författare: Gunnar Isacsson och Viktoria Liss

Totala kostnader: 820 tkr

Uppdragsgivare: Trafikverket



Forsknings- och utvecklingsbeställare (FoU)Ett annat prestationsmått som VTI använder är omfattningen av uppdragsprojekt (uppdragsintäkter FoU) och hur dessa fördelas mellan de större nationella FoUbeställarna och övriga uppdragsgivare.

VTI strävar efter att bredda kretsen av kunder och FoUbeställare och väljer därför även att redovisa antal FoUbeställare med årlig uppdragsvolym över 100 tkr för att följa upp utvecklingen av kundkretsens bredd.

Tabellerna visar att totala uppdragsintäkter inom FoU ökat till cirka 149 miljoner kr 2016 jämfört med cirka 144 miljoner kr 2015. Motsvarande siffra var cirka 149 miljoner kr 2014. De två största forskningsbeställarna Trafikverket och Vinnova svarar tillsammans för 41 procent av uppdragsintäkterna inom FoU 2016 vilket är en lägre

procentsats än 2015 då de stod för 45 procent. 2014 var motsvarande siffra 41 procent.

Antalet uppdragsgivare, 90 stycken år 2016, har ökat marginellt jämfört med 2015 då de var 88 stycken. Motsvarande siffra för 2014 var 73 stycken.

Uppdragsintäkter FoU och antal FoU-beställare

2014 2015 2016

Andel som finansierasav Trafikverket och Vinnova 41% 45% 41%

Uppdragsintäkter FoU, mkr 149,4 143,6 148,8

Antal FoU-beställare med årlig uppdragsvolym >100 tkr 73 88 90

FoU- och konsultintäkter (tkr)

2014 2015 2016

Belopp Andel (%) Belopp Andel (%) Belopp Andel (%)

Trafikverket 47 541 32 49 537 34 48 421 33

Vinnova 13 193 9 15 893 11 12 139 8

Övriga statliga 43 970 29 32 507 23 42 850 29

EU 11 217 8 10 283 7 6 669 4

Privata 26 673 18 28 287 20 30 012 20

Övriga 6 839 5 7 113 5 8 734 6

Summa 149 433 100 143 619 100 148 826 100



Vetenskaplig publiceringResultat från VTI:s projekt är ofta dokumenterade i någon av VTI:s rapportserier. 2016 offentliggjordes 72 rapporter och notat, jämfört med 75 stycken år 2015 respektive 70 stycken år 2014.

Nedladdningen av publikationer från VTI:s webbplats, www.vti.se, fortsätter att öka och uppgick 2016 till 21 200 nedladdningar i jämförelse med 19 900 nedladdningar år 2015 respektive 16 300 nedladdningar år 2014.

Utöver publicering i VTI:s egna rapportserier sker även

vetenskaplig publicering av artiklar i tidskrifter, se nedan. Under året har 63 artiklar publicerats, jämfört med 55 artiklar år 2015 respektive 57 artiklar år 2014. Publicerade refereegranskade artiklar ingår i beräkningen av nyckeltalet för vetenskapliga publiceringar som VTI följer upp som ett mått på forskarkvalitet (se sidan 7).

VTI:ares publiceringar 2016 (artiklar)

Abate, MEconomic effects of air transport market liberalization in Africa.(2016) Transportation Research Part A: Policy and Practice, 92, pp. 326-337.

Ahlstrom, C; Kircher, K; Thorslund, B; Adell, EBicyclists’ visual strategies when conduc-ting self-paced vs. system-paced smart-phone tasks in traffic.(2016) Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, 41, pp. 204-216.

Ahmed, A; Erlingsson, SViscoelastic response modelling of a pave-ment under moving load.(2016) Transportation Research Procedia, 14, pp. 748-757.

Alatalo, JM; Jägerbrand, AK; Molau, UImpacts of different climate change re-gimes and extreme climatic events on an alpine meadow community.(2016) Scientific Reports, 6, art. no. 21720.

Ali, A; Molau, U; Bai, Y; Jägerbrand, AK; Alatalo, JMDiversity-productivity dependent resistan-ce of an alpine plant community to different climate change scenarios.(2016) Ecological Research, 31 (6), pp. 935-945.

Andersson, A; Kharrazi, S; Lind, S; Myklebust, AParameterization procedure of a power-train model for a driving simulator.(2016) Advances in Transportation Studies, 1, pp. 99-112.

Andersson, M; Björklund, G; Haraldsson, MMarginal railway track renewal costs: A survival data approach.(2016) Transportation Research Part A: Policy and Practice, 87, pp. 68-77.

Andersson, M; Mandell, S; Thörn, H.B; Gomér, YThe effect of minimum parking require-ments on the housing stock.(2016) Transport Policy, 49, pp. 206-215.

Andersson-Sköld, Y; Nyberg, LEffective and sustainable flood and lands-lide risk reduction measures: an investiga-tion of two assessment frameworks.(2016) International Journal of Disaster Risk Science, 7 (4), pp. 374-392.



Antonson, H; Isaksson, K; Storbjörk, S; Hjerpe, MNegotiating climate change responses: Regional and local perspectives on trans-port and coastal zone planning in South Sweden.(2016) Land Use Policy, 52, pp. 297-305.

Anund, A; Ihlström, J; Fors, C; Kecklund, G; Filtness, AFactors associated with self-reported driver sleepiness and incidents in city bus drivers.(2016) Industrial Health, 54 (4), pp. 337-346.

Aria, E; Olstam, J; Schwietering, CInvestigation of automated vehicle effects on driver’s behavior and traffic perfor-mance.(2016) Transportation Research Procedia, 15, pp. 761-770.

Arvidsson, AKThe Winter Model: Socio-economic cost calculations for the future.(2016) Routes/Roads, 369, pp. 48-55.

Asplund, D; Eliasson, JDoes uncertainty make cost-benefit analy-ses pointless?(2016) Transportation Research Part A: Policy and Practice, 92, pp. 195-205.

Berg, J.Mobility changes during the first years of retirement.(2016) Quality in Ageing and Older Adults, 17 (2), pp. 131-140.

Bergh, T; Nordqvist, K, Strömgren, P; Davidsson, F, Bång, KL; Carlsson, ACapacity issues in Sweden - Applications and research.(2016) Transportation Research Procedia, 15, pp. 36-50.

Bergh, T; Remgård, M; Carlsson, A; Ol-stam, J; Strömgren, P2+1-roads recent Swedish capacity and level-of-service experience.(2016) Transportation Research Procedia, 15, pp. 331-345.

Blissing, B; Bruzelius, F; Eriksson, OEffects of visual latency on vehicle driving behavior.(2016) ACM Transactions on Applied Per-ception, 14 (1), art. no. 5.

Camén, C; Lidestam, HDominating factors contributing to the high(er) costs for public bus transports in Sweden.(2016) Research in Transportation Econo-mics, 59, pp. 292-296.

Denby, BR; Ketzel, M; Ellermann, T; Stojiljkovic, A; Kupiainen, K; Niemi, JV; Norman, M; Johansson, C; Gustafsson, M; Blomqvist, G; Janhäll, S; Sundvor, IRoad salt emissions: A comparison of measurements and modelling using the NORTRIP road dust emission model.(2016) Atmospheric Environment, 141, pp. 508-522.

Gren, I-M; Häggmark-Svensson, T; An-dersson, H; Jansson, G; Jägerbrand, AUsing traffic data to estimate wildlife populations.(2016) Journal of Bioeconomics, 18 (1), pp. 17-31.

Gustafsson, S; Nyberg, J; Hrelja, RThe Swedish joint action method against drink driving—a study of suspected drink drivers’ own experiences.(2016) Traffic Injury Prevention, 17 (6), pp. 558-563.

Haider, M; Conter, M; Green, M; Schmidt, B; Sandberg, UStatus of the EU-project ROSANNE.(2016) Transportation Research Procedia, 14, pp. 2946-2955.

Hrelja, R; Pettersson, F; Westerdahl, SThe qualities needed for a successful col-laboration: A contribution to the conceptual understanding of collaboration for efficient public transport.(2016) Sustainability (Switzerland), 8 (6), art. no. 542.

Hughes, BP; Anund, A; Falkmer, TA comprehensive conceptual framework for road safety strategies.(2016) Accident Analysis and Prevention, 90, pp. 13-28.

Jussila Hammes, J; Nilsson, J-EThe allocation of transport infrastructure in Swedish municipalities: Welfare maximi-zation, political economy or both?(2016) Economics of Transportation, 7-8, pp. 53-64.

Jägerbrand, AKLED (Light-Emitting Diode) road lighting in practice: An evaluation of compliance with regulations and improvements for further energy savings.(2016) Energies, 9 (5), art. no. 357.

Jägerbrand, AK; Antonson, HDriving behaviour responses to a moose encounter, automatic speed camera, wildlife warning sign and radio message determined in a factorial simulator study.(2016) Accident Analysis and Prevention, 86, pp. 229-238.

Jägerbrand, AK; Kudo, GShort-term responses in maximum quantum yield of PSII (Fv/Fm) to ex situ temperature treatment of populations of bryophytes originating from different sites in Hokkaido, northern Japan.(2016) Plants, 5(2), 22.

Jägerbrand, AK; Sjöbergh, JEffects of weather conditions, light condi-tions, and road lighting on vehicle speed.(2016) SpringerPlus, 5 (1), art. no. 505.

Kopsch, FThe cost of aircraft noise – Does it differ from road noise? A meta-analysis.(2016) Journal of Air Transport Manage-ment, 57, pp. 138-142.

Kuttah, DThe performance of a trial gravel road under accelerated pavement testing.(2016) Transportation Geotechnics, 9, pp. 161-174.

Mandell, S; Proost, SWhy truck distance taxes are contagious and drive fuel taxes to the bottom.(2016) Journal of Urban Economics, 93, pp. 1-17.

Meersman, H; Ehrler, VC; Bruckmann, D; Chen, M; Francke, J; Hill, P; Jackson, C; Klauenberg, J; Kurowski, M; Seidel, S; Vierth, IChallenges and future research needs towards international freight transport modelling.(2016) Case Studies on Transport Policy, 4 (1), pp. 3-8.

Mirzadeh, I; Birgisson, BAccommodating energy price volatility in life cycle cost analysis of asphalt pave-ments.(2016) Journal of Civil Engineering and Management, 22 (8), pp. 1001-1008.

Mårdh, SIdentifying factors for traffic safety support in older drivers.(2016) Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, 38, pp. 118-126.

Nilsson, J-E; Ahlberg, J; Pyddoke, RImplementing optimal supply of public transport: the choice between tendering and targeted subsidies.(2016) Journal of Transport Economics and Policy, 50, pp. 21-38.

Nitsche, P; Olstam, J; Taylor, N; Reintha-ler, M; Ponweiser, W; Bernhardsson, V; Mocanu, I; Uittenbogaard, J; Van Dam, EPro-active management of traffic incidents using novel technologies.(2016) Transportation Research Procedia, 14, pp. 3360-3369.


Norman, M; Sundvor, I; Denby, BR; Jo-hansson, C; Gustafsson, M; Blomqvist, G; Janhäll, SModelling road dust emission abatement measures using the NORTRIP model: Ve-hicle speed and studded tyre reduction.(2016) Atmospheric Environment, 134, pp. 96-108.

Nyström, J; Nilsson, J-E; Lind, HDegrees of freedom and innovations in construction contracts.(2016) Transport Policy, 47, pp. 119-126.

Obrien, EJ; Tschan, G; Wansink, DEH; Puky, MDesign of roads in harmony with wildlife.(2016) Transportation Research Procedia, 14, pp. 509-517.

Odolinski, K; Smith, ASJAssessing the cost impact of competitive tendering in rail infrastructure mainte-nance services evidence from the Swedish reforms (1999 to 2011).(2016) Journal of Transport Economics and Policy, 50, pp. 93-112.

Rahman, MS; Erlingsson, SInfluence of post compaction on the moisture sensitive resilient modulus of unbound granular materials.(2016) Procedia Engineering, 143, pp. 929-936.

Rahman, MS; Erlingsson, SModelling the moisture dependent per-manent deformation behavior of unbound granular materials.(2016) Procedia Engineering, 143, pp. 921-928.

Rahman, MS; Erlingsson, SMoisture influence on the resilient defor-mation behaviour of unbound granular materials.(2016) International Journal of Pavement Engineering, 17 (9), pp. 763-775.

Saevarsdottir, T; Erlingsson, SDeformation modelling of instrumented flexible pavement structure.(2016) Procedia Engineering, 143, pp. 937-944.

Saevarsdottir, T; Erlingsson, S; Carls-son, HInstrumentation and performance model-ling of heavy vehicle simulator tests.(2016) International Journal of Pavement Engineering, 17 (2), pp. 148-165.

Said, SF; Hakim, HAsphalt concrete rutting predicted using the PEDRO model.(2016) International Journal of Pavement Engineering, 17 (3), pp. 245-252.

Salour, F; Erlingsson, SCharacterisation of permanent deforma-tion of silty sand subgrades from multis-tage RLT tests.(2016) Procedia Engineering, 143, pp. 300-307.

Salour, F; Rahman, MS; Erlingsson, SCharacterizing permanent deformation of silty sand subgrades by using a model based on multistage repeated-load triaxial testing.(2016) Transportation Research Record, 2578, pp. 47-57.

Strömgren, P; Olstam, JA model for capacity reduction at roadwork zone.(2016) Transportation Research Procedia, 15, pp. 245-256.

Swärdh, J-E; Algers, SWillingness to accept commuting time within the household: stated preference evidence.(2016) Transportation, 43 (2), pp. 219-241.

Thorslund, B; Strand, NVision measurability and its impact on safe driving: a literature review.(2016) Scandinavian Journal of Optometry and Visual Science, 9 (1), pp. 1-9.

Vadeby, A; Sörensen, G; Bolling, A; Cocu, X; Saleh, P; Aleksa, M; La Torre, F; No-centini, A; Tucka, PTowards a European guideline for speed management measures in work zones.(2016) Transportation Research Procedia, 14, pp. 3426-3435.

Vigren, ACost efficiency in Swedish public transport.(2016) Research in Transportation Econo-mics, 59, pp. 123-132.

Wallén Warner, H; Forward, SThe effectiveness of road safety inter-ventions using three different messages: Emotional, factual or a combination of both messages.(2016) Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, 36, pp. 25-34.

Wanner, D; Kreußlein, M; Augusto, B; Drugge, L; Stensson Trigell, ASingle wheel hub motor failures and their impact on vehicle and driver behaviour.(2016) Vehicle System Dynamics, 54 (10), pp. 1345-1361.

Watling, CN; Åkerstedt, T; Kecklund, G; Anund, ADo repeated rumble strip hits improve driver alertness?(2016) Journal of Sleep Research, 25 (2), pp. 241-247.

Wennström, J; Karlsson, RPossibilities to reduce pavement rehabili-tation cost of a collision-free road invest-ment using an LCCA design procedure.(2016) International Journal of Pavement Engineering, 17 (4), pp. 331-342.

Wennström, J; Sundquist, H; Karlsson, RLife cycle cost considerations in project appraisals of collision-free roads.(2016) Structure and Infrastructure Engi-neering, 12 (2), pp. 275-287.

Westin, J; Vierth, I; de Jong, G; Karlsson, R; Krüger, NA; Johansson, MAnalyzing model uncertainty and eco-nomies of scale of the Swedish National Freight model to changes in transport demand.(2016) European Journal of Transport and Infrastructure Research, 16 (4), pp. 619-632.

Wright, A; Benbow, E; Spielhofer, R; Sjö-gren, L; Hildebrand, G; Kokot, D; Thomas, M; Rabe, RHi-SPEQ - developing the technical and quality requirements for high-speed condi-tion surveys of road networks.(2016) Transportation Research Procedia, 14, pp. 2956-2965.

Östh, J; Brolin, K; Svensson, MY; Linder, AA female ligamentous cervical spine finite element model validated for physiological loads.(2016) Journal of Biomechanical Engine-ering, 138 (6), art. no. 061005.



Betydelsefull medverkan i nätverk, branschprogram och centrumEn viktig uppgift som VTI har i sin instruktion är att tillhandahålla tvär vetenskapliga forsknings miljöer. VTI medverkar i flera nationella centrum bildningar, nätverk och bransch program för transport relaterad forskning och utveckling.

TVÄRVETENSKAPLIGA FORSKNINGSMILJÖER

K2 – Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik

VTI, Lunds universitet och Malmö högskola har tillsammans byggt upp K2, som är ett nationellt kompetenscentrum för kollektivtrafik. Visionen är att göra Sverige till ett internationellt föredöme när det gäller kollektivtrafik som en del i utvecklingen av hållbara och attraktiva storstadsområden.

K2 är etablerat i Lund och VTI har en tydlig roll som administrativ värd för verksamheten. K2 stöds av Västra Götalandsregionen, Stockholms läns landsting och Region Skåne samt får stöd av Vinnova, Trafikverket och Formas. Under 2016 har 50 projekt pågått med medverkan från VTI i jämförelse med 37 projekt 2015 samt 25 projekt 2014. De upparbetade kostnaderna för 2016 är 3 miljoner kr jämfört med 3 miljoner kr 2015 respektive 0,2 miljoner kr 2014.

www.k2centrum.se

SAFER, The Vehicle and Traffic Safety Centre at Chalmers

VTI har en plats i SAFER:s styrelse och är även representerat i ledningsgruppen och i flera referensgrupper. Centrumet är inriktat på trafiksäkerhetsforskning och bygger en betydelsefull grund för samarbete mellan aktörer från svensk fordonsindustri och övrigt näringsliv samt institut, universitet och högskolor. I dagsläget har SAFER 32 partners.

Under 2016 har 5 projekt pågått hos VTI i jämförelse med 6 projekt 2015 respektive 10 projekt 2014. De upparbetade kostnaderna för 2016 är 1,2 miljoner kr jämfört med 1,5 miljoner kr 2015 respektive 2,1 miljoner kr 2014.

www.chalmers.se/safer

KAJT – Kapacitet i järnvägstrafiken

Branschprogrammet KAJT är ett samarbete mellan Trafikverket, forskarutförare och näringsliv för att skapa långsiktighet och säkerställa forskningens bidrag till skapandet av morgondagens järnvägstrafik. Vidare syftar KAJT till att förstärka järnvägssystemets förmåga att tillgodose samhällets transportbehov.

VTI sitter med i styrelsen samt i programrådet. Under 2016 har 1 projekt pågått med medverkan från VTI i jämförelse med 1 projekt 2015 respektive 2 projekt 2014.

www.kajt.org

ECO 2, The Centre for Eco 2 Vehicle Design

Centrumet koordineras av KTH och är en forskningsmiljö för fordonsutveckling. Visionen är att vara ett internationellt samverkande konsortium av industri, akademi och samhälleliga partners som är världsledande innovatörer av tekniska lösningar inom hållbar fordonsutveckling. I dagsläget finns 13 partners.

Under 2016 liksom 2015 har 1 projekt pågått med medverkan från VTI. De upparbetade kostnaderna för 2016 är 100 tkr, samma siffra som för 2015 respektive 2014.

www.eco2vehicledesign.kth.se


TVÄRVETENSKAPLIGA FORSKNINGSMILJÖER

BVFF, Bana väg för framtiden

Branschprogrammet BVFF, som är ett samarbete mellan VTI, KTH, Trafikverket, LTU och Ramböll, fokuserar på samverkan inom områdena forskning och utveckling, teknisk utrustning och utbildning. Kansliet för BVFF finns på VTI. Programmets syfte är att utveckla branschens och samhällets förmåga att möta nutida och framtida krav på effektiv väg och baninfrastruktur och samtidigt stärka relevanta delar av svensk anläggningsbransch.

Under 2016 har VTI medverkat i ett 60tal projekt, i jämförelse med 41 projekt 2015 samt ett 60tal projekt 2014. De upparbetade kostnaderna för 2016 är 1,8 miljoner kr jämfört med 1,2 miljoner kr 2015 respektive 2,5 miljoner kr 2014.

www.bvff.se

ViP, Driving Simulation Centre

ViP är ett nationellt kompetenscentrum som koordineras av VTI. Centrumet har som mål att bygga en stark, nationell kompetensplattform och vara en resurs för körsimulatorer med fokus på samspelet mellan människa och teknik. Samverkan sker mellan fordonsföretag, transportmyndigheter och teknikföretag. ViP har i dagsläget tio partners.

Under 2016 har 8 projekt med medverkan från VTI pågått i jämförelse med 13 projekt 2015 och 15 projekt 2014. Centrumet finansieras av Vinnova och de medverkande parterna. De upparbetade kostnaderna för 2016 är 2 miljoner kr jämfört med 2,2 miljoner kr 2015 respektive 1,4 miljoner kr 2014.

www.vipsimulation.se

CTS, Centrum för transportstudier

Centrumet har som målsättning att vara en internationellt högt ansedd forskningsmiljö, att långsiktigt höja kompetensnivån inom transportsektorn samt att bidra till att öka kvaliteten på och underlaget för beslutsfattande inom transportsektorn. Samverkan sker mellan universitet och högskola, transportmyndigheter och teknikföretag. I dagsläget deltar VTI tillsammans med ytterligare sex partners.

Under 2016 har 27 projekt pågått med medverkan från VTI, i jämförelse med 33 projekt 2015 och 2014. De upparbetade kostnaderna för 2016 är 3 miljoner kr jämfört med 2,9 miljoner kr 2015 respektive 2,4 miljoner kr 2014.

www.kth.se/en/abe/centra/cts

CTR, Centrum för trafikforskning

Kompetenscentrumet CTR, som är skapat av VTI och KTH, har sitt säte på KTH. CTR initierar, samordnar och bedriver forskning och utveckling inom analys och simulering av trafikprocesser. Centrumet är också en nationell resurs för forskning och kunskapsöverföring och arbetar med att främja internationellt forskarutbyte.

Under 2016 har 9 projekt med medverkan från VTI pågått och de upparbetade kostnaderna för 2016 är 250 tkr, samma siffra som för 2015 respektive 2014.

www.ctr.kth.se


Samverkan stärker VTI:s kunskapsbasAtt samverka med universitet och högskolor som bedriver närliggande forskning är en del i VTI:s uppdrag enligt institutets instruktion.

VTI har idag en etablerad samverkan med flera universitet och högskolor genom institutets professorstjänster, långsiktigt doktorandprogram, examensarbeten, medverkan i forskningsprojekt, uppdrag och nätverk.

VTI:s professorstjänsterVTI får enligt sin instruktion anställa totalt fem forskare som professorer som ett led i ökat samarbete med universitet och högskolor. Under 2016 har ytterligare en professorstjänst blivit tillsatt, inom miljöanalys med inriktning mot transporter. De övriga fyra professorstjänsterna är tillsatta sedan tidigare.

GästforskareUnder 2016 har Astrid Linder, VTI:s forskningschef för enheten Trafiksäkerhet och trafiksystem, fått finansiering från Vinnova för att arbeta som gästforskare i en ledande forskningsmiljö vid Monash University i Australien.

6 gästforskare från Korea Institute of Civil Engineering and Building Technology (KICT) har varit verksamma vid VTI under året. Motsvarande siffra gällande gästforskare vid VTI är 2 för 2015 respektive 0 för 2014.

Under 2016 har även en gästdoktorand från TU, Delft i Holland varit verksam vid VTI.

Doktorandprogram och docenterVTI:s doktorandprogram stärker VTI:s kunskapsbas och ger även ett bidrag till transportsektorns långsiktiga kompetensförsörjning. Doktorandprogrammet har under året fullföljts enligt plan med ett upparbetat doktorandanslag om cirka 5 miljoner kr i jämförelse med 4,9 miljoner kr 2015 respektive 5,2 miljoner kr 2014.

VTI har till uppgift att bedriva forskningsbaserad kunskapsbildning för transportsektorns utveckling. VTI:s doktorandprogram är viktigt för den långsiktiga och strategiska kompetensförsörjningen till transportsektorn. Forskarutbyte och doktorandprogram tillför kunskap till VTI:s verksamhet och är också en möjlighet till samarbete med universitet och högskolor. Under året har 21 med arbetare varit registrerade som doktorandstuderande, varav 4 har

SAMVERKAN MED UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR

44,1%av medarbetarna har licentiat- eller doktorsexamen.

21doktorandstuderande har

varit på VTI under året.



Yvonne Andersson-Sköld på ny professorstjänst inom miljöVTI har inrättat en ny professorstjänst inom miljöanalys med inriktning mot transporter och har tillsatt Yvonne AnderssonSköld som professor. Tjänsten är ett samarbete med Chalmers, institutionen för Bygg och miljöteknik.

Fokus för Yvonne blir att se helheten och öppna upp för mer samarbeten, bland annat genom ett bredare doktorandprogram. Hon vill också arbeta för fler internationella publiceringar, medverkan på internationella konferenser och i EUprojekt.

Med Yvonnes kompetens på miljöområdet kommer VTI att kunna stärka och utveckla institutets förmåga att arbeta med forskningsfrågor relaterade till transportsektorn och klimatförändringarna. Men miljöområdet rymmer så mycket mer än klimatfrågor och med Yvonnes breda kunskaper får VTI också större möjligheter att arbeta med trafikens samlade miljöeffekter.

doktorerat och 1 har tagit licentiatexamen under året. Under år 2015 respektive år 2014 var det 25 doktorander.

ExamensarbetenVTI samarbetar med universitet och högskolor via examensarbeten som utförs vid institutet. Vanliga samarbetspartners är Linköpings universitet och Chalmers. Under 2016 har 6 examensarbeten pågått jämfört med 15 under 2015 och 2014. Examensarbeten är något som VTI ser som en viktig del i den framtida kompetensförsörjningen.

Forskningsprojekt och uppdragSom prestationsmått, när det gäller medverkan i forskningsprojekt och uppdrag, har VTI dels valt att följa upp omfattningen av forskningssamverkan och dels antalet

uppdrag. Forskningssamverkan med svenska universitet och högskolor avser det sammanlagda värdet av FoUprojekt som till någon del genomförts i samarbete med universitet och högskolor under verksamhetsåret. Sådana projekt kan ha genomförts antingen inom ramen för nationella centrumbildningar eller i andra direkta projektsamarbeten. Antal uppdrag vid universitet och högskolor avser uppdrag som VTImedarbetare haft i form av tjänst som professor, adjungerad professor eller docent.

Nedan redovisas antal uppdrag (22) som VTImedarbetare haft under 2016. Motsvarande siffra för år 2015 och 2014 var 18 respektive 22 uppdrag.

• Professor vid University of Iceland

• Adjungerad professor vid Kungliga tekniska högskolan

• Adjungerad professor vid Chalmers tekniska högskola (2 uppdrag)

• Adjungerad professor vid Göteborgs universitet

• Docent vid Kungliga tekniska högskolan (2 uppdrag)

• Docent vid Linköpings universitet (7 uppdrag)

• Docent vid Stockholms universitet

• Docent vid Göteborgs universitet

• Docent vid Chalmers tekniska högskola (2 uppdrag)

• Docent vid Lunds universitet (2 uppdrag)

• Docent vid Uppsala universitet

• Gästprofessor vid Karlstad universitet.

Antal pågående projekt i samverkan med UoH samt mkr

150

160

170

180

190

200

210

220

0

10

20

30

40

50

60

70

2014 2015 2016

Antalm

kr

Mkr Antal



Professorer på VTI

Jan-Eric NilssonNationalekonomi med inriktning mot transporter,tillsatt i samverkan med KTH.

Jane Summerton Teknik och social förändring med inriktning mot trafiksäkerhet, tillsatt i samverkan med Linköpings universitet.

Sigurdur ErlingssonVäg- och banteknik, tillsatt i samverkan med KTH och Islands universitet.

Jan AnderssonMänniska-maskin-interaktion (HMI) inom transportsektorn, tillsatt i samverkan med Linköpings universitet.

Yvonne Andersson-SköldMiljöanalys med inriktning mot transporter, tillsatt i samverkan med Chalmers tekniska högskola.

Doktorer 2016

Disa AsplundCost-benefit analysis of climate policy and long term public investments, Örebro universitet

Fredrik JohanssonMicroscopic Simulation of Pedestrian Traffic, Linköpings universitet

Jessica BergEveryday mobility and travel activities during the first year of retirement, Linköpings universitet

Kristian HolmqvistHeavy Vehicle Crash Safety – Improved Thoracic Injury Prediction in Frontal Crash Testing, Chalmers tekniska högskola

Licentiatexamen 2016

Artem KusachovMotion perception and tire models for winter conditions in driving simulators, Chalmers tekniska högskola

NätverkTRENoP – Transport research environment with novel perspectives

TRENoP är en transportforskningsmiljö i samverkan med Linköpings universitet och KTH. Visionen är att ”genom att integrera policy och teknik med ett systemperspektiv, möjliggöra den omvandling av dagens transportsystem som krävs för att göra det grönare, smartare och säkrare”. Forskningen fokuserar på marktransporter med innovativa teknik och policykoncept.

Under året har forskningen inom TRENoP utvecklat kunskap om affärsmodeller för citylogistik med fokus på samlastning. Modeller för kostnadsdelning har också utvecklats. Vidare har fokus för forskningen legat på effekter av distributionslösningar för ehandel. Forskning kring potentialen för energieffektivisering av transporter har också inletts.

Inom förarbeteendemodeller har TRENoP haft ett fortsatt fokus på användandet av VRmetoder för att studera framtida transportsystemlösningar. Jobbet har resulterat i flera vetenskapliga publikationer och konferensbidrag samt en licentiatavhandling som presenterades under hösten 2016.

FAST– Forskarnätverket aktörer, samhälle och transporter

FAST är ett tvärvetenskapligt forskarnätverk som VTI

grundat tillsammans med institutionerna Tema teknik och social förändring samt Tema kultur och samhälle vid Linköpings universitet. Nätverkets syften är att initiera ny samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning inom transportområdet samt att utgöra ett forum för utbyte av forskningsidéer och spridning av forskningsresultat.

FAST arbetar exempelvis med seminarier om hur man definierar och hanterar hållbarhet i samhällsplaneringen och vilka implikationer det kan få för människors resor, människors makt och inflytande över sina vardagsresor.


INTERNATIONELLT SAMARBETE

Internationellt samarbete bidrar till spridning av VTI:s forskningEnligt VTI:s instruktion får institutet medverka i internationellt samarbete på områden som hör till dess uppgifter.

VTI har en tydlig internationell anknytning genom att medverka i EUprojekt, vara engagerat i organisationer och nätverk, delta i vetenskapliga kommittéer, bilaterala samarbeten och internationellt standardiseringsarbete. Medverkan stärker VTI:s position som ett framstående forskningsinstitut med verksamhet av hög vetenskaplig kvalitet. Likaså bidrar medverkan till att projektresultat kan få spridning och implementeras i det svenska och internationella transportsystemet.

EU:s ramprogramVTI har en långsiktig målsättning med sin medverkan i EU:s ramprogram vilken innebär ett ökat deltagande i förhållande till tidigare ramprogram.

EU:s åttonde ramprogram, Horisont 2020 (20142020), är världens största satsning på forskning och innovation, med en total budget på runt 80 miljarder euro. Programmet har tre prioriteringar; Spetskompetens (Excellent Science), Industriellt ledarskap (Industrial leadership) samt Samhälleliga utmaningar (Societal challenges). VTI är engagerat i flera projekt inom ramprogrammet Horisont 2020.

Utöver medverkan i Horisont 2020 har VTI även varit engagerat i EU:s sjunde ramprogram, FP7 (20072013). Totalt

i FP7 har VTI deltagit i drygt 30 projekt, varav fem som projektkoordinator. Detta kan jämföras med drygt 20 projekt med VTIdeltagande, varav tre som projektkoordinator, i det sjätte ramprogrammet, FP6 (20022006). Det kan därmed konstateras att institutet hittills haft ett framgångsrikt deltagande i EU:s ramprogram.

Medverkan i EU:s ramprogram Horisont 2020

• ADAS&ME (VTI koordinator) – Adaptive ADAS to support incapacitated drivers Mitigate Effectively risks through tailor made HMI under automation

• XCYCLE – Advanced measures to reduce cyclists’ fatalities and increase comfort in the interaction with motorised vehicles

• NeTIRail-INFRA – Needs Tailored Interoperable Railway

• SafetyCube – Safety CaUsation, Benefits and Efficiency• PROSPECT – PROactive Safety for PEdestrians and

CyclisTs• USE-IT – Users, safety, security and energy in

transport infrastructure

ADAS&MEEUprojektet ADAS&ME är det största EUprojektet som VTI har koordinerat, med en total budget på 9,6 miljoner euro (cirka 89 miljoner kronor). VTI har välkänd kunskap och forskning i framkant när det gäller automatiserad körning, men även av koordinering av EUprojekt, och nu tar VTI ytterligare ett steg för att leda forskningen framåt.

– Vi kommer att basera arbetet på användarfall för bil, lastbil, buss och motorcykel vilket speglar stora delar av trafiken på Europas vägar. Projektet kopplar samman kunskap om förarens tillstånd och kunskap om situationen man befinner sig i, med fordonets automatiserade funktioner, säger Anna Anund, VTI:s koordinator för ADAS&ME och forskningschef på VTI.

– Inom ramen för projektet ska vi utveckla system som kan läsa av när föraren börjar bli trött, ouppmärksam eller påverkad av känslor som arg, ledsen och bedöma

hur man lämpligen övergår till, eller från, automation beroende på förarens och bilens förmåga.


INTERNATIONELLT SAMARBETE

CEDR (Conference of European Directors of Roads)Arbetsformen på EUnivå, där de nationella vägverken tillsammans finansierar forskningen, sker i samarbete inom CEDR. Syftet med samarbetet är att underlätta utbyte av erfarenheter och information samt för att analysera och diskutera alla trafikrelaterade frågor inom exempelvis infrastruktur, säkerhet, transporter och miljö. Generellt kan man konstatera att samarbetsformen med CEDRprojekt blir en allt viktigare projektkategori för VTI. Under 2016 har VTI varit engagerat i ett flertal CEDRprojekt.

Medverkan i CEDR-projekt• Harmony – Procedures for the design of roads in

Harmony with wildlife

• HiSpeq – HiSpeed survey specifications, explanations and quality

• Prima – ProActive Incident Management

• Premium – Practical Road Equipment Measurement Understanding and Management.

Europeiskt institutssamarbeteUnder året har VTI fortsatt att medverka i paraplyorganisationer för forskningsinstitut inom transportområdet. Samarbetet ger möjligheter att påverka inriktningen av EU:s forskningsprogram, bereda projektansökningar och underlätta konsortiebildning. VTI har deltagit i EUprojekt samt i tematiska arbetsgrupper inom ramen för;

• FEHRL, Forum of European Highway Research Laboratories

• ECTRI, European Conference of Transport Research Institutes

• FERSI, Forum of European Road Safety Institutes

• HUMANIST, Virtual Centre of Excellence.

Övrigt internationellt samarbete och engagemangFörutom de ovan nämnda organisationerna har VTI ett väl utvecklat inter nationellt sam arbete och engagemang. Våra nationella och inter nationella nätverk samt allianser är en garanti för bredd, djup och fler vetenskaplighet i kunskapsproduktionen. Några exempel är:

• NVF – Nordiskt Vägforum

• Piarc – World Road Association

• TRB – Transportation Research Board

• GRSP – Global Road Safety Partnership

• CEN – European Committee for Standardization

• IRTAD – International Traffic Safety Data and Analysis Group (under OECD/ITF).

VTI har under året haft ett flertal internationella besök. I våras besöktes institutet av Korea Institute of Civil Engineering and Building Technology (KICT) med hemvist i Seoul i Sydkorea. I samband med besöket undertecknades ett MoU (Memorandum of Understanding) om forskningssamarbete mellan instituten. Under våren besöktes VTI även av Korea Transport Institute (KOTI) med hemvist i Sejongsi i Sydkorea. Utifrån tidigare tecknat MoU diskuterades bland annat olika forskningssamarbeten och utbyten.

RS5C (Road Safety on Five Continents)Konferensen RS5C arrangerades av VTI den 1719 maj i Rio de Janeiro i Brasilien tillsammans med ANPET (the Brazilian National Association for Transportation Research and Education).

RS5C är en internationell konferens med målet att öka trafiksäkerheten globalt genom att tillhandahålla en plattform för kunskapsutbyte och hjälpa de deltagande länderna att hitta en bra balans mellan trafiksäkerhet och mobilitet. Trafikolyckor och dödsfall i trafiken är ett stort världshälsoproblem globalt med 1,24 miljoner omkomna varje år. Många länder har lärt sig att minska antalet trafikolyckor men det finns fortfarande mycket kvar att göra.

Ett nyckeltal som VTI följer upp är andelen internationella uppdrag av den totala uppdragsvolymen. 2016 blev andelen 7,9 procent. Målet på ≥ 15 procent är därmed inte uppfyllt. Motsvarande andel var år 2015 12,5 procent och år 2014 12,7 procent. Den stora förändringen beror främst på minskade intäkter från EU och inom forskningsprogrammen CEDR och ERAnet.

Intäkter (mkr) från samt antal utländska uppdragsgivare

30

32

34

36

38

0

2

4

6

8

10

12

2014 2015 2016

Antalm

kr

EU ERAnet/CEDR Övriga Antal

27

Finansiella uppgifter

Total finansiering (belopp i tkr)

2014 2015 2016Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader

Anslaget 45 437 45 437 46 525 46 525 48 224 48 224

Avgifter 104 390 102 188 60 916 60 158 56 177 55 582

Bidrag 53 790 55 338 91 781 95 492 102 860 102 646

Finansiella intäkter/kostnader 451 238 81 212 139 458

Summa exkl anslag 158 631 157 764 152 777 156 222 159 176 158 686

TOTALT 204 069 203 201 199 302 202 747 207 400 206 910

Fördelning av verksamhetens totala intäkter och kostnader.

VTI, STATENS VÄG- OCH TRANSPORTFORSKNINGSINSTITUT

ÅRSREDOVISNING 2016

FINANSIELLA UPPGIFTER

VerksamhetsutfallVerksamhetsutfallet för 2016 uppvisar ett positivt utfall med 0,5 miljoner kr. Uppdragsintäkter, inklusive intäkter från vår tunga forskningsutrustning, ökar från 153 miljoner kr 2015 till att 2016 vara 159 miljoner kr, vilket därmed är den främsta förklaringen till det förbättrade resultatet. Budgeten för uppdragsintäkter var 163 miljoner kr men beräknad på en större personalstyrka än den faktiska för året. Anslagsintäkter ökar också mellan åren, med cirka 1,7 miljoner kr.

På kostnadssidan återfinns ökade personalkostnader med cirka 1,3 miljoner kr och en ökning av övriga driftkostnader med cirka 2 miljoner kr. Avskrivningskostnader är cirka 400 tkr högre än 2015 och kostnadssidan ökar totalt med cirka 4,2 miljoner kr mellan åren. Även om personalkostnaderna är högre 2016 än 2015 är vi färre medarbetare. Ökningen av personalkostnader beror istället främst på löneomräkning mellan åren.

Avgifts- och bidragsfinansierad verksamhetEnligt VTI:s regleringsbrev för verksamhetsåret 2016 är det ekonomiska målet att avgifts och bidragsintäkterna ska täcka minst 70 procent av de totala kostnaderna för verksamheten.

Diagrammet Avgifts och bidragsfinansierad verksamhet visar att VTI:s totala kostnader för verksamheten under 2016 uppgick till 207 miljoner kr medan avgifts och bidragsintäkterna var 159 miljoner kr, motsvarande 77 procent av de totala kostnaderna. Målet på minst 70 procent är därmed uppfyllt. Motsvarande andel för 2015 var 75 procent och för 2014 78 procent.

Som diagrammet Intäkt per årsarbetskraft visar uppgår avgifts och bidragsintäkterna per årsarbetskraft under året till 855 tkr, vilket är högre än 2015, 812 tkr. Motsvarande siffra för 2014 var 837 tkr. Total intäkt per årsarbetskraft uppgår till 1 114 tkr under året, vilket också det är högre än 2015, 1 060 tkr. Motsvarande siffra för 2014 var 1 077 tkr.

Avgifts- och bidragsfinansierad verksamhet, mkr

Intäkt per årsarbetskraft, tkr

Verksamhetsutfall, mkr

2014

2015

2016

-4,0-3,5-3,0-2,5-2,0-1,5-1,0-0,50,00,51,01,5

mkr

0

50

100

150

200

250

2014 2015 2016

mkr

Avgifts- och bidragsintäkter Totala kostnader

0

200

400

600

800

1000

2014 2015 2016

tkr

Avgifts- och bidragsintäkt per årsarbetskraft Total intäkt per årsarbetskraft


Anslagets användning Utfall tkr Utfall %

2014 2015 2016 2014 2015 2016BIC 5 699 5 700 5 679 12,5 12,3 11,8

EU 6 543 4 259 3 711 14,4 9,2 7,7

FoU 19 824 19 682 19 957 43,6 42,3 41,4

Doktorandmedel 5 168 4 943 4 987 11,4 10,6 10,3

Institutsövergripande projekt 8 203 11 941 13 890 18,1 25,7 28,8

SUMMA 45 437 46 525 48 224 100,0 100,0 100,0

Användning av VTI:s anslagVTI:s anslagsmedel har använts till olika aktiviteter med hänsyn till anvisningar i regleringsbrevet.

Medel från anslaget för 2016 har använts till medfinansiering av nationella kompetenscentrum, VTI:s doktorandprogram samt till det nationella transportforskningsbiblioteket BIC:s tjänster för nationell och internationell informationsförsörjning. Anslagsmedel har också använts för insatser där VTI engagerat sig i den europeiska transportforskningen och för att möjliggöra VTI:s medverkan i internationella samarbetsorganisationer som OECD, ECTRI och FEHRL. En del av anslaget används för strategiska satsningar inom forskningsavdelningarna som samarbeten med universitet och högskolor och internationell publicering.

VTI har fått 2 miljoner kronor för att under 2016–2017 genomföra en studie om effektiva och innovativa lösningar för att öka möjligheterna att resa med kollektivtrafik på landsbygden. Den första delen i uppdraget delrapporterades till Regeringskansliet i slutet av november 2016.

Bibliotek och informationscenter (BIC) BIC är ett nationellt transportbibliotek som sprider resultat från svensk transportforskning och stöder forskare och andra verksamma inom sektorn att hitta information. BIC anlitas av svenska myndigheter och organisationer för olika uppdrag. Bland uppdragen under året kan nämnas drift av portalen för Energimyndighetens program Energieffektivitet inom transportsektorn, drift av webbplatsen för samverkansforumet Transam, drift av kollektivtrafikcentrumets K2:s portal KOLL med forskningsinformation samt omvärldsbevakning för Trafikverket.

BIC samlar in publicerade resultat från den svenska transportforskningen och gör informationen sökbar i Transguides nationella katalog som finns i Portalen för transportforskning. Under året tillkom cirka 1 100 poster

(2015: cirka 1 300 poster, 2014: cirka 1 400 poster) och nu finns totalt cirka 142 000 referenser till publikationer sökbara, varav cirka 30 000 med länkar till fulltext. I portalens projektdatabas tillkom 303 nya projekt, jämfört med 287 nya projekt år 2015 samt 144 nya projekt år 2014.

DiVA, Digitala Vetenskapliga Arkivet, fasades in vid VTI under senhösten 2013 och i december samma år importerades rapportserier från bibliotekskatalogen. Utvecklingen har sedan dess varit positiv. Spridningen av forskarnas publiceringar – mätt genom antal nedladdningar – har för de tre åren ökat explosionsartat; i avrundade siffror 16 000, 20 000 och för år 2016 31 000.

I sökverktyget Summon sammanställs de eresurser VTI prenumererar på, de fria eresurser biblioteket valt ut samt VTI:s bibliotekskatalog. Det gör det nu möjligt för VTI:s anställda att söka bland cirka 100 miljoner referenser, varav cirka 43 miljoner länkar till den fullständiga texten.

BIC har under året exporterat 470 referenser till den internationella databasen TRID som drivs av TRB i samarbete med ITF/OECD. BIC är dessutom engagerat i olika internationella aktiviteter som kommittéuppdrag för Transportation Research Board (TRB) och ITF/OECD samt i EUprojektet TRAVisions.

ANVÄNDNING AV VTI:S ANSLAG


Medarbetarna är VTI:s största tillgångVTI är en kunskapsorganisation där medarbetarna är den största tillgången. Genom strategisk kompetensförsörjning och kompetensutveckling samt med ett systematiskt arbete för lika villkor och god arbetsmiljö ska VTI säkerställa en attraktiv arbetsplats.

Strategisk kompetensförsörjningRätt kompetens är viktigt för verksamheten som bedrivs i såväl nationella som internationella forskningsmiljöer. VTI har en långsiktig strategi för kompetensförsörjning och arbetar kontinuerligt med att identifiera, kartlägga och synliggöra verksamhetens kompetensbehov. Viktiga delar i arbetet är rekrytering, kompetensutveckling och VTI:s doktorandprogram.

RekryteringarUnder året har VTI tillsatt tjänsten som professor i Miljöanalys med inriktning mot transporter. Forskare har

anställts inom områden såsom optimering av vägunderhåll, trafikanalys, godstransporter och logistik samt transporter och genus. VTI har också fått forskartillskott genom att flera doktorander har disputerat med avhandlingarna, ”CostBenefit Analysis of climate policy and long term public investments”, ”Microscopic Simulation of Pedestrian Traffic”, ”Everyday mobility and travel activities during the first year of retirement” samt ”Heavy Vehicle Crash Safety – Improved Thoracic Injury Predictio

Årsredovisning vti 2016transportforum 2016 inkom drygt 420 intresseanmälningar. efter konferensen...

Documents