att identifiera smärta hos personer med...
TRANSCRIPT
EXAMENSARBETE Våren 2011
Sektionen för hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet
OM8314, Omvårdnadsforskningens teori och metod IV
Att identifiera smärta hos personer med demenssjukdom - ur vårdspersonalens
perspektiv Författare
Nohad Amin
Jessica Berg Borglin
Handledare
Lena Larsson
Examinator
Kerstin Blomqvist
Att identifiera smärta hos personer med demenssjukdom
Ur vårdpersonalens perspektiv
Författare: Nohad Amin & Jessica Berg Borglin
Handledare: Lena Larsson
Litteraturstudie
Datum 2011-06-02
Sammanfattning
Bakgrund: Studier visar att smärta är vanligt förekommande hos äldre personer som
bor på särskilt boende. Dock kan det vara svårupptäckt speciellt hos personer med
demenssjukdom som har svårt att uttrycka sig genom ord. Demens är ett samlingsnamn
på olika symtom som beror på att hjärnans funktion är skadad. Sjukdomen kan ge
minnessvårigheter, språkliga svårigheter samt påverkan på beteendet. Syfte: Syftet med
litteraturstudien var att belysa hur vårdpersonalen kan identifiera smärta hos personer
med demenssjukdom som har svårt att uttrycka sig genom ord. Metod: Studien
genomfördes som en litteraturöversikt med ett systematiskt arbetssätt. Datainsamlingen
genomfördes i databaserna PubMed och PsycINFO samt genom manuella sökningar.
Resultat: Resultatet visade att smärta kan identifieras hos personer med
demenssjukdom genom bland annat att iaktta ansiktsuttryck, kroppsspråk, lyssna på ljud
samt genom beteendeförändringar. Det visade sig att vårdpersonalen hade bristande
kunskaper om smärtbedömning. En god relation till personen är en viktig utgångspunkt
för att kunna identifiera smärta samt att ha kännedom om personens vanor och
beteende. Slutsats: Kunskap, utbildning samt kontinuitet bland vårdpersonalen är
viktiga aspekter vid identifiering av smärta. Samarbete mellan yrkesgrupperna
underlättar även identifieringen av smärta.
Nyckelord: Demens, smärta, vårdpersonal
Identifying pain in people with dementia
From health professionals perspective
Author: Nohad Amin & Jessica Berg Borglin
Supervisor: Lena Larsson
Literature review
Date 2011-06-03
Abstract
Background: Studies show that pain is common among elderly persons living in
special accommodations. However, it can be hard to detect in individuals with dementia
who have difficulty expressing themselves by words. Dementia is a generic term for
various symptoms attributable to damaged brain function. The disease can cause
memory difficulties, language difficulties and an impact on behavior. Aim: The purpose
of this study was to highlight how health professionals can identify pain in people with
dementia who have difficulty expressing themselves by words. Method: The study was
conducted as a literature review with a systematic approach. Data collection was
conducted in PubMed and PsycINFO and by manual searches. Findings: The results
showed that pain can be identified in people with dementia by among other things
observing facial expressions, body language, listening to sounds as well as behavioral
changes. It was found that caregivers had insufficient knowledge about pain assessment.
A good relationship with the person is an important starting point for the identification
of pain and to have knowledge about the person's habits and behavior. Conclusion:
Knowledge, education and continuity of healthcare staff are important aspects in the
identification process of pain. Cooperation between professional healthcare staff groups
can also facilitate the identification of pain.
Keywords: Dementia, pain, health professionals.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ............................................................................................................................. 5
BAKGRUND ............................................................................................................................. 5
SYFTE ....................................................................................................................................... 7
METOD ..................................................................................................................................... 8
Design ..................................................................................................................................... 8
Urval och datainsamling ......................................................................................................... 8
Analys ..................................................................................................................................... 9
Etiska överväganden............................................................................................................. 10
RESULTAT ............................................................................................................................ 10
Inledning ........................................................................................................................... 10
Förutsättningar för identifiering av smärta ........................................................................... 11
Att skapa en god relation underlättar förståelsen ............................................................. 11
Att vara uppmärksam ....................................................................................................... 12
Att använda kunskap som ett redskap vid identifiering av smärta ................................... 12
Tecken på smärta .................................................................................................................. 13
Att identifiera smärta genom ansiktsuttryck .................................................................... 13
Att identifiera smärta genom kroppsspråket .................................................................... 14
Att identifiera smärta genom att lyssna på ljud ................................................................ 14
Att identifiera smärta genom att se olika tecken .............................................................. 15
Att identifiera smärta genom att se beteendeförändringar ............................................... 15
DISKUSSION ......................................................................................................................... 17
Metoddiskussion ................................................................................................................... 17
Resultatdiskussion ................................................................................................................ 19
Inledning ........................................................................................................................... 19
Att ha kännedom om personen underlättar identifiering av smärta ................................. 19
Brist på kunskap om smärtbedömning hindrar identifiering av smärta ........................... 21
Slutsats och praktiska implikationer ................................................................................ 23
REFERENSER ....................................................................................................................... 25
Bilaga 1. Granskningsmall
Bilaga 2. Sökschema för datorbaserad litteratursökning Bilaga 3. Artikelöversikt
5
INLEDNING Personer med demenssjukdom kan ha svårigheter att utrycka sin smärta med ord då
sjukdomen kan ge kognitiva nedsättningar (Epps 2009). En studie gjord av Horgas, Nichols,
Schapson och Vietas (2007) visade att 70 - 80 % av personerna som bor på särskilt boende
upplever smärta regelbundet. Hos de äldre sköra personerna blir smärtan oftast svårupptäckt
och underbehandlad, särskilt hos personer med demenssjukdom eller kognitiv nedsättning
(Frondini, Lanfranchi, Minardi & Cucinotta 2007). Smärtbedömning och smärtbehandling för
personer med nedsatt kognitionsförmåga är en utmanande uppgift på grund av bedömningens
svårigheter (Snow & Shuster 2006). För personer med demenssjukdom innebär sjukdomen att
förr eller senare vara beroende av andra och lägga sitt liv i den andres händer. Det gör
omvårdnaden av personer med demenssjukdom speciell, ställer andra krav på vårdpersonalen
samt kräver det att omvårdnaden är professionell men ändå personlig.
BAKGRUND Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse till följd av verklig eller möjlig
vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada enligt International Association for the
Study of Pain (1994). I definitionen tas också hänsyn till personer som har svårigheter att
kommunicera och som är i behov av lämplig smärtstillande behandling. Smärta är alltid
subjektiv, där varje människa lär sig innebörden av det genom upplevelser i samband med
skador tidigare i livet. Smärta räknas som kroppens skyddsfunktion, en livsbevarande
överlevnadsmekanism (Berg 2002). Det finns skillnader mellan akut och långvarig smärta där
akut smärta fungerar som en varningssignal och kan vara tecken på en sjukdom eller skada.
Långvarig smärta avser smärta som varat längre än tre till sex månader efter sjukdom eller
skada och innebär att den inte är botbar (Brattberg 1995).
I Sverige finns idag ungefär 148 000 personer med demenssjukdom och risken att drabbas
ökar med stigande ålder (Socialstyrelsen 2010). Demens är ett samlingsnamn på olika
symtom som beror på att hjärnans funktion är skadad. Sjukdomen yttrar sig på olika sätt
beroende på vilken del av hjärnan som drabbas (Melin & Bang Olsen 1999). Sjukdomen ger
kognitiva nedsättningar som minnessvårigheter, bristande orienteringsförmåga, språkliga
svårigheter samt nedsatt tankeförmåga. Påverkan på beteende och personlighet syns ofta
6
såsom irritabilitet, minskad initiativförmåga, emotionell labilitet och negativ inverkan på det
sociala beteendet (Marcusson, Blennow, Skoog & Wallin 2003).
Det finns ett sjuttiotal olika typer av demenssjukdomar där Alzheimers sjukdom är den
vanligaste. Sjukdomen har ett smygande förlopp, därmed är det svårt att påvisa en exakt
tidpunkt för sjukdomsdebuten. Vaskulär demens är den näst vanligaste demensformen och
den orsakas av cerebrovaskulära skador t.ex. hjärninfarkt. Här uppkommer ofta
demensutvecklingen plötsligt och sker stegvis. Svårighetsgraden av demens delas in enligt
Clinical Dementia Rating Scale (CDR) i tveksam demens, mild demens, medelsvår demens
och svår demens. I den första graden upptäcks bland annat lätt glömska och svårigheter med
problemlösningar. Vid mild demens påverkas närminnet och den drabbade personen får
svårigheter att klara av komplicerade hushållssysslor samt behöver ibland påminnas om
personlig hygien. Även om det sociala omdömet är intakt vid mild demens är personen i
behov av stöd för att klara av de sociala aktiviteterna utanför hemmet. Medelsvår demens ger
starka minnessvårigheter, osäker tidsuppfattning och oftast även problem med
rumsuppfattning. Personen kan få ett nedsatt socialt omdöme och tappar även intresse för och
förmågan att klara av aktiviteter utanför hemmet. Delvis hjälp behövs också för att klara av
sin ADL (Allmän Daglig Livsföring). Vid svår demens har personen svåra minnesstörningar,
är endast orienterad till egen person och i behov av total omvårdnad (Marcusson et al. 2003).
Demenssjukdomen kan även påverka språkförmågan, personen kan uttrycka sig i
ofullständiga meningar, uppleva problem med att finna ord samt svårigheter att förstå det
skrivna språket (Melin et al. 1999). Vid ett sent skede av sjukdomen kan personerna nästan
helt tappa talförmågan (Blomqvist 2002).
Demenssjukdomen kan även orsaka BPSD (Behavioural and Psychological Symptoms of
Dementia) som är ett samlingsbegrepp för beteendemässiga och psykologiska symtom vid
demenssjukdom. Vanliga symptom är depression, ångest, oro, irritabilitet och
hallucinationer. Det är även vanligt med vandringsbeteende, ropbeteende, sömnstörning,
initiativlöshet och tillbakadragenhet. Faktorer som kan framkalla BPSD hos personer med
demenssjukdom kan till exempel vara smärta, obstipation, urinretention och fraktur
(Läkemedelsverket 2008).
I vården av och omsorgen om personer med demenssjukdom är många olika
personalkategorier involverade. I denna studie benämns sjuksköterskor, undersköterskor och
7
vårdbiträden som vårdpersonal. Vårdpersonalen har ett gemensamt ansvar för en
personcentrerad omvårdnad, vilket kan öka integriteten, självständigheten, initiativförmågan
samt minska förbrukningen av vissa mediciner hos personer med demenssjukdom
(Socialstyrelsen 2010). Enligt Socialstyrelsens rekommendationer bör omvårdnaden vid
demenssjukdom vara personcentrerad. Det innebär att information om personens livsmönster,
värderingar och intressen ska vara en utgångspunkt vid omvårdnaden. Det ingår även i
sjuksköterskans yrkeskompetens att observera och uppmärksamma de personer som inte kan
förmedla sina behov. Med rätt insatser kan sjuksköterskan tillgodose de grundläggande
behoven och lindra lidandet för denne (Socialstyrelsen 2005).
Att lindra lidandet är även en viktig aspekt i Ida Orlandos omvårdnadsteori. Orlando menar
att omvårdnadens syfte är att tillgodose personens direkta behov av hjälp och lindra besvären
hos dem som är oförmögna att själva identifiera sina behov eller har svårt för att
kommunicera. Behovet av hjälp ska ses som individuellt och utgå från personens egna
önskemål, för att kunna ge denna hjälp behöver vårdpersonalen ta reda på beteendets
ursprung. Personens observerade beteende stimulerar vårdpersonalens tankar och känslor som
i sin tur utgör grunden för en vidare utredning och handling. Handlingen utvärderas genom att
se om personens beteende förbättras om inte upprepas processen tills en förbättring syns.
Omvårdnadshandlingen enligt Orlando bygger på varseblivning, tanke, känsla och handling
(Schmieding 1995).
Det finns lite kunskap om hur smärta identifieras hos personer med demenssjukdom på
grund av bristande forskning inom detta område (Scherder, Herr, Pickering, Gibson,
Benedetti & Lautenbacher 2009). Som blivande sjuksköterskor är det viktigt att få en
större kunskap i hur smärta kan identifieras hos personer med demenssjukdom, då
författarna kommer att möta och ta hand om dessa personer i sitt kommande yrkesliv.
SYFTE Syftet med litteraturstudien var att belysa hur vårdpersonalen kan identifiera smärta hos
personer med demenssjukdom som har svårt att uttrycka sig genom ord.
8
METOD
Design
Studien genomfördes som en litteraturöversikt med ett systematiskt arbetssätt. En
litteraturöversikt innebär ett strukturerat arbetssätt för att skapa en bild av befintlig kunskap,
till exempel ett problem inom sjuksköterskans yrkesområde. Översikten baserades på
systematiska val av texter som forskningsartiklar och rapporter inom ett avgränsat område.
Denna studie bestod av både kvalitativa och kvantitativa artiklar som kvalitetsgranskades och
analyserades. Detta arbetssätt leder till en beskrivande översikt av området eller
forskningsproblemet (Friberg 2006/III).
Urval och datainsamling
Studien utgick från vårdpersonalens perspektiv och handlade om hur de kan identifiera smärta
hos personer med demenssjukdom som bor på särskilt boende och som har svårt att uttrycka
sin smärta genom ord.
Studien startade med val av område och syfte. Därefter gjordes en inledande litteratursökning.
En inledande litteratursökning gjordes för att få en blick över vad som fanns publicerat inom
området samt vilken typ av litteratur som fanns till exempel artiklar, faktaböcker och
biografier (Friberg 2006/I). Sökningarna gjordes i databaserna PubMed, Cinahl och
PsycINFO vilka är databaser innehållande främst engelska vetenskapliga tidskriftsartiklar
som omfattar medicin, omvårdnad och psykologisk forskning (Forsberg & Wengström 2008).
Enligt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) är det viktigt att söka igenom olika databaser
efter relevant litteratur för att undvika publiceringsbias samt att få möjligheten till större utfall
och tillförlitlighet i sökningen. Manuella sökningar gjordes även genom att granska relevanta
artiklar och uppsatsers referenslistor (Östlundh 2006).
I den inledande litteratursökningen kombinerades olika sökord utifrån syftet, synonymer och
relevanta artiklars sökord. Redan vid den breda inledande litteratursökningen med sökorden
severe dementia AND pain och dementia AND pain i databaserna PubMed och PsycINFO
identifierades relevanta artiklar som svarade mot studiens syfte. När samma sökningar gjordes
i Cinahl tillkom inga nya artiklar (Bilaga 2). Begränsningarna var english, swedish, peer-
reviewed, abstract, 65+, årtal från 2001-2011 och human. Antalet träffar begränsades genom
9
att lägga till ytterligare sökord samt booleska operatorn AND vilken används för att begränsa
och ge ett smalare resultat (Forsberg et al. 2008).
Enligt Forsberg et al. (2008) ska allt material som svarar mot syftet inkluderas. Vid
artikelsökningarna gjordes en första sortering genom att läsa artikeltitlarna. Utifrån abstracten
gjordes sedan den andra sorteringen av vilka artiklar som svarade mot syftet. Därefter lästes
totalt 16 artiklar i sin helhet, fem artiklar som inte svarade mot syftet sorterades bort. Utvalda
artiklar kvalitetsgranskades enligt Röda korsets granskningsmall (Bilaga 1). Ett poängsystem
upprättades där max poängen var 15, låg kvalité 1-8, medel 9-12 och hög 13-15. Metoden och
resultatet var det viktigaste vid bedömningen då de utgör grunden för studiens kvalité. Det
visade sig efter granskningen att samtliga artiklar erhöll medel eller hög kvalité förutom en
som bedömdes som låg (Bilaga 3). Det slutliga antalet artiklar blev 11, där nio hittades genom
databassökningar och två genom manuella sökningar. Av dessa artiklar var sju kvalitativa och
fyra kvantitativa.
Figur 1. Flödesschema inspirerat av Polit och Beck (2008).
Analys
Författarna har valt att analysera materialet med inspiration av Friberg (2006/II). Artiklarna
lästes och numrerades. Därefter skrevs nyckelfynden ut på lappar i olika färger, kodades och
sorterades under ett antal kategorier. Därefter kunde ett visst mönster ses i form av likheter
och skillnader samt vissa unika fynd. Sista steget i processen var att göra en egen beskrivning
av fynden och bygga upp ett resultat (a.a). Materialet bearbetades induktivt, vilket innebar att
Identifierat
sökord
relaterade
till syftet
Genomfört
databas-
sökning
Beställt
relevanta
artiklar
Läst
artiklarna
och gjort
en första
sortering
Granskat
artiklar enligt
Röda korsets
mall och gjort
en andra
sortering
Identifierat nya
artiklar via
manuella
sökningar
10
författarna läste artiklarnas resultat och tog med allt som svarade mot syftet (Forsberg et al.
2008).
Figur 2. Analys enligt Friberg (2006/II).
Etiska överväganden
Etiska överväganden i en litteraturstudie innebär att de artiklar som används har gått
igenom en etisk prövning och att forskarna har en noggrann metodbeskrivning (Stryhn 2007).
Artiklar som inte är etisk prövade kommer ändå att inkluderas om det finns en utförlig
beskrivning av urval och genomförande i metoden eller om de bekräftar andra inkluderade
studiers resultat. Genom att välja peer- reviewed artiklar försäkras att en grupp av experter
inom ämnet har granskat artikeln innan den publicerades (Willman, Stoltz & Bahtsevani
2006).
RESULTAT
Inledning
Som vårdpersonal är det viktigt att veta hur man kan identifiera smärta hos personer med
demenssjukdom, då de själva kan ha svårt att förmedla sin smärta och behov genom ord.
Efter analys av artiklarna kom författarna framtill två teman och åtta subtema enligt tabellen
nedan.
Artiklarna
lästes och
numrerades
Nyckel-
fynden
plockades ut
och kodades
Nyckelfynden
sorterades
under ett antal
kategorier
Teman och
subteman
skapades med
hjälp av
resultaten
11
Tema Subtema
Förutsättningar för identifiering
av smärta
Att skapa en god relation underlättar förståelsen
Att vara uppmärksam
Att använda kunskap som ett redskap vid
identifiering av smärta
Tecken på smärta Att identifiera smärta genom ansiktsuttryck
Att identifiera smärta genom kroppsspråket
Att identifiera smärta genom att lyssna på ljud
Att identifiera smärta genom att se olika tecken
Att identifiera smärta genom att se
beteendeförändringar
Förutsättningar för identifiering av smärta
Att skapa en god relation underlättar förståelsen
Enligt flera studier var närhet och kännedom om personens vanor, behov och beteende
till hjälp vid identifiering av smärta (Cohen-Mansfield et al. 2002, Falls et al. 2004;
Martin et al. 2005; Closs et al. 2005). Enligt Martin et al. (2005) utgjorde en god
relation till personen grunden för en effektiv smärtbedömning. Vårdpersonalen använde
sig mer av observationer än medicinska kontroller för att identifiera smärta (a.a).
Vårdpersonalen i en studie av Cohen-Mansfield et al. (2002) kunde se skillnader mellan
andra orsaker till personens beteende som kunde förväxlas med smärtbeteende.
Majoriteten av vårdpersonalen kunde identifiera om det var hunger och inte smärta som
personen reagerade på genom sin kännedom och kunskap om personen. Andra i
personalgruppen berättade att personen visade obehag innan maten men inte efter. På
frågan hur de kunde skilja mellan smärta och trötthet hos dessa personer svarade de
flesta i personalgruppen att de kunde känna igen smärtan genom sin kännedom och
kunskap om personen. Några av personalen berättade att om personen bara var trött
tenderade han till att sova. För att skilja mellan smärta eller behov av uppmärksamhet
kunde flertalet av vårdpersonalen i studien se det genom sin kännedom och kunskap om
personen. Några i personalgruppen ägnade tid och uppmärksamhet till personen för att
se om denne återfått sitt normala beteende. De kunde även känna igen personens behov
av uppmärksamhet genom att denne använde ett annat tonläge (a.a).
12
Genom att vara nära personen kunde de flesta av vårdpersonalen i en studie av Falls et
al. (2004) lita på sin intuition och vara säkra på sin bedömning. Medan en del av dem
såg när smärtan försvann genom att se att personen började le igen, såg lugn och glad
ut, slutade slåss och fick tillbaka sitt normala beteende. I ett par studier kunde de flesta
av vårdpersonalen inte beskriva hur de identifierade smärta hos personer med
demenssjukdom som hade svårt att uttrycka sig genom ord, de bara visste (Falls et al.
2004; Zwakhalen, Hamers, Peijnenburg & Berger 2007 ).
Att vara uppmärksam
Att vara uppmärksam är ett redskap för vårdpersonalen att identifiera smärta i en situation där
personerna inte själva kan eller har svårigheter att förmedla sin smärta och behov. Genom att
titta på personen, lyssna, notera och observera kunde de förstå om personen hade ont.
Vårdpersonalen i ett par studier använde sig av enkla frågor även om de inte förväntade sig
något svar som Har du ont?, Var gör det ont? Ett sätt kunde även vara att röra vid
personernas olika kroppsdelar och se hur de reagerade (Martin et al. 2005; Blomqvist et al.
2001). Hur personen regerat på smärta tidigare och i vilket sammanhang är också viktig
information att ta till hjälp för att kunna identifiera smärta (Closs et al. 2004). Vårdpersonalen
i en annan studie upplevde att personer med demenssjukdom behöver mer tid än andra utan
demenssjukdom för att uttrycka sin smärta, något som de ansåg att de inte hade tillräkligt med
resurser för (Martin et al. 2005).
”… they may be telling you but you´re not listening because you´re so busy
doing.” (Martin et al. 2005 s. 155)
Att använda kunskap som ett redskap vid identifiering av smärta
Studier visar att vårdpersonalen inte alltid hade den kunskap som krävdes för att identifiera
smärta hos personer med demenssjukdom. För att vårdpersonalen ska få större kunskap inom
detta område krävs utbildning och erfarenhet. Enligt Zwakhalen et al. (2007) har
smärtsjuksköterskorna större kunskap och mer realistiska uppfattningar om smärta vid
demenssjukdom än de grundutbildade sjuksköterskorna. Det framkom att vårdpersonalen i
några studier hade bristande kunskaper om smärtbedömning och kommunikation för personer
med demenssjukdom (Zwakhalen et al. 2007; Martin et al. 2005; Lundell et al. 2003).
Personalen i en studie av Martin et al. (2005) uttryckte behov av och önskemål om ett adekvat
13
smärtskattningsinstrument för dessa personer. De insåg även vikten av att dokumentera och
ha en god kommunikation emellan personalen för att bättre kunna tolka och hjälpa de boende
med deras smärta. Därför föreslår de fortlöpande utbildning och handledning i hantering av
smärta. Att vara intresserad och ivrig att lära kunde även underlätta identifiering av smärta
(Martin et al. 2005; Blomqvist et al. 2001). En brist i utbildning och erfarenhet bland
vårdpersonalen kan yttra sig genom att tolka smärtbeteendet som ett symtom som tillhör
demenssjukdomen snarare än som ett uttryck för fysisk smärta (Cohen-Mansfield et al. 2002;
Martin et al. 2005).
”…no one thinks it is really pain first because when we are told we think oh
it´s their dementia.” (Martin et al. 2005 s. 158)
Tecken på smärta
Att identifiera smärta genom ansiktsuttryck
För att se om personer med demenssjukdom som inte kan uttrycka sin smärta genom ord kan
olika tecken observeras genom bland annat ansiktsuttryck. Enligt en studie av Cohen-
Mansfield & Creedon (2002) var ansiktsgrimaser det vanligast förekommande tecknet på
smärta. Det framkom även i flertalet andra studier att ansiktsgrimaser var ett vanligt tecken på
smärta till exempel att personen biter ihop eller har öppen mun (Cohen-Mansfield et al. 2002;
Horgas, Elliott & Marsiske 2009; Falls, Stevens, Andersen, Collin, Dodd, Fitzgerld, Mitchell,
Ramsay, Sheriden, Weaver & Wilson 2004; Husebo, B.S, Strand, Moe-Nilssen, Husebo, S.B
& Ljunggren 2009; Martin, Williams, Hadjistavropoulos,T, Hadjistavropoulos, H.D &
MacLean 2005; Blomqvist & Hallberg 2001; Closs, Cash, Barr & Briggs 2004; Lundell &
Svensson 2003). Vidare kan smärtan identifieras genom att personen har en stirrande matt
blick, hopknipna ögon eller blinkar (Falls et al. 2004; Husebo et al. 2009; Martin et al. 2005;
Closs et al. 2004; Blomqvist et al. 2001; Kunz, Scharmann, Hemmeter, Schepelmann &
Lautenbacher 2007; Lundell et al. 2003).
”…grimaces and shuts his eyes, when we turn him over in bed.”
(Blomqvist et al. 2001 s.313)
Andra tecken som kan identifieras i ansiktet vara höjda eller sänkta ögonbryn och rynkning av
pannan (Falls et al. 2004; Kunz et al. 2007; Lundell et al. 2003). Vårdpersonalen i en studie
14
kunde identifiera smärta genom att se förändringar i ansiktsuttrycken. Dock upplevde de att
det var svårt att beskriva med ord vad som exakt ändrades i ansiktsuttrycken (Falls et al.
2004). I flera andra studier talade vårdpersonalen om att de kunde identifiera smärta när
personer med demenssjukdom såg bekymrade, oroliga, rädda eller ledsna ut samt att de hade
ett stelt eller argt ansiktsuttryck (Falls et al. 2004; Husebo et al. 2009; Martin et al. 2005;
Blomqvist et al. 2001; Closs et al. 204; Lundell et al. 2003).
Att identifiera smärta genom kroppsspråket
Det är lättare att identifiera smärta hos personer med demenssjukdom som har ett tydligt
kroppsspråk. Genom rörelsemönstret kunde vårdpersonalen identifiera smärta hos dessa
personer. Det kan vara att personen plötsligt haltar, sitter eller går på ett annorlunda sätt än
tidigare (Cohen-Mansfield et al. 2002; Martin et al. 2005; Blomqvist et al. 2001; Closs et al.
2004; Cipher,Clifford & Roper 2006). I flera studier observerade vårdpersonalen att när
personens kropp var stel, slapp eller ihopsjunken kunde det tyda på smärta. Ibland kunde
personen även gestikulera vilt eller rygga tillbaka vid förflyttning, vilket kan innebära att
personen har ont och inte vill bli förflyttad eller rörd vid (Cohen-Mansfield et al. 2002;
Horgas et al. 2009; Falls et al. 2004; Husebo et al. 2009; Blomqvist et al. 2001; Closs et al.
2004; Lundell et al. 2003). Vårdpersonalen såg även en tendens till att personerna ville
skydda den kroppsdel som gjorde ont genom att ta handen för det onda området eller att de
gned eller rörde vid det ställe på kroppen som gjorde ont (Cohen-Mansfield et al. 2002;
Horgas et al. 2009; Martin et al. 2005; Blomqvist et al. 2001). Andra tecken som kunde vara
en ledtråd till identifiering av smärta var om personerna vände och vred sig i sängen eller
stolen, hade svårt att vara stilla eller blev skakiga i kroppen (Cohen-Mansfield et al. 2002;
Blomqvist et al. 2001; Closs et al. 2004; Lundell et al. 2003).
Att identifiera smärta genom att lyssna på ljud
Smärta kunde upptäckas genom att personen gav ifrån sig olika läten som till exempel
stönande, ojande och gnyende. Förändrat tonläge, klagande och gnällande ton eller flämtande
kunde vara andra tecken på smärta (Cohen-Mansfield et al. 2002; Falls et al. 2004; Husebo et
al. 2009; Closs et al. 2004; Lundell 2003). Personerna kunde även ropa efter hjälp, undra vad
de gör här eller vilja gå hem (Blomqvist et al. 2001; Cipher et al. 2006; Lundell et al. 2003).
För att berätta för omgivningen att personen har smärta och få deras uppmärksamhet kunde
personen skrika, vara verbalt agiterad, svära eller använda ordlöst skrik (Cohen-Mansfield et
15
al. 2002; Falls et al. 2004; Husebo et al. 2009; Blomqvist et al. 2001; Closs et al. 2004;
Cipher et al. 2006; Lundell et al. 2003).
“When he is in severe pain, he screams, screams awfully. Wordless. When we
touch her, she screams.” (Blomqvist et al. 2001 s. 310)
Att identifiera smärta genom att se olika tecken
I flera studier framkom förändrat stämningsläge som ett tecken på smärta, detta kunde
visa sig genom att personen grät, blev deprimerad eller irriterad (Cohen-Mansfield et al.
2002; Falls et al. 2004; Martin et al. 2005; Cipher et al. 2006; Blomqvist et al. 2001;
Lundell et al. 2003; Closs et al. 2004). I en studie framkom det andra tecken som kunde
vara en indikation på smärta. Dessa tecken var ökad känslighet för sinnesintryck som
ljus, ljud och beröring (Lundell et al. 2003).
Genom den dagliga omvårdnaden kan vårdpersonalen i flera studier se andra tecken som en
indikation på smärta. Vårdpersonalen noterade att svullna leder kunde vara ett tecken på
smärta. Hade personen feber eller ökad värme i en viss del av kroppen kunde det vara en
indikation på inflammation eller infektion som orsakade smärtan. Högre puls och blodtyck än
vanligt kunde också vara en indikation på smärta. Vid inspektion av kroppen kunde
vårdpersonalen se om personen var uppspänd i magen, vilket kunde tyda på förstoppning som
gör ont. Andra tecken som svart, röd eller missfärgad hud kunde innebära att personen hade
ramlat och fått ett blåmärke eller hade en pågående inflammation. Smärta kunde även orsaka
svettningar, illamående och kräkningar (Cohen-Mansfield et al. 2002; Blomqvist et al. 2001;
Closs et al. 2004; Lundell et al. 2003).
Att identifiera smärta genom att se beteendeförändringar
Personens beteende utgör en grund för vårdpersonalens identifiering av smärta vid
demenssjukdom. Ett vanligt förekommande tecken på smärta enligt vårdpersonalen i några
studier var beteendeförändringar. Normalt tysta boende blev agiterade, aggressiva, slogs eller
skrek. Tvärtom kunde vanligt rastlösa boende bli tysta och tillbakadragna (Cohen-Mansfield
et al. 2002; Falls et al. 2004; Martin et al. 2005; Closs et al. 2004). “Goes very quite then
usually very chatty” (Closs et al. 2004 s. 8). I ett flertal studier identifierade vårdpersonalen
oro, otålighet, ökad förvirring, vandringsbeteende samt att vara plockig som tecken på smärta
16
(Falls et al. 2004; Martin et al. 2005; Blomqvist et al. 2001; Closs et al. 2004; Cipher et al.
2006; Lundell et al. 2003).
”…the change could be shown in any number of ways, from now wanting to
get up walking, or there´s change in behavior, or resistance to care…a change
…a cue.” (Martin et al. 2005 s. 149)
Ett signifikant tecken på smärta enligt flera studier var att personer med demenssjukdom ville
vara ensamma, deltog inte gärna i sociala aktiviteter, eller uppförde sig på ett impulsivt farligt
sätt (Cohen-Mansfield et al. 2002; Blomqvist el al. 2001; Cipher et al. 2006; Lundell et al.
2003; Closs et al. 2004). Förändrat ätbeteende, bland annat tugg- och sväljsvårigheter och
aptitlöshet kunde ibland ses och uppfattas som en indikation på smärta där viktminskning
kunde bli en konsekvens. Som en ledtråd vid identifiering av smärta kunde även ökad aptit
vara ett tecken (a.a). Vidare observerades förändrat sömnbeteende som tecken på smärta.
Detta kunde innefatta att personen hade svårt att somna om, sov mer eller mindre än tidigare
eller sov oroligt (Martin et al. 2005; Blomqvist et al. 2001; Lundell et al. 2003; Closs et al.
2004).
Personerna kunde även utveckla beteendemässiga symtom som negativt kunde påverka
kontakten med omgivningen. Det kunde innefatta att personerna slåss, knuffar och
bankar. Andra beteendeförändringar kunde vara att de spottar, rivs, sparkar och kastar
saker omkring sig. Detta kunde vara tecken på smärta och därför krävde
uppmärksamhet eller att de hade så ont att de inte vill att någon rörde vid dem (Cohen-
Mansfield et al. 2002, Husebo et al. 2009; Martin et al. 2005; Blomqvist et al. 2001;
Closs et al. 2004; Lundell et al. 2003). Dock upplever vårdpersonalen i några av
studierna att det kunde vara svårt att identifiera smärta hos personer med
beteendemässiga symtom (Cohen-Mansfield et al 2002; Martin et al. 2005). I en annan
studie av Cohen-Mansfield et al. (2002) behandlade vårdpersonalen personer med
demenssjukdom och beteendesymtom med mindre känslighet än personer med
demenssjukdom men utan beteendesymtom. Detta kunde bero på att det var svårare att
särskilja beteendesymtomen från smärtbeteendet samt att personalen tenderade att
känna mindre empati för dem (a.a).
17
DISKUSSION
Metoddiskussion
Inledningsvis kombinerades många olika sökord som inte gav några relevanta träffar för
syftet. Anledningen till att sökordet nurs* inte fanns med i slutgiltiga sökningarna var att vid
kombination av detta sökord tillkom inga nya relevanta artiklar samt blev utfallet mindre, då
en del relevanta artiklar som fanns i tidigare sökningar utan nurs* inte kom med.
Valet att använda sig av engelska vetenskapliga artiklar basera sig på att det mesta som finns
publicerat är på detta språk. Enligt Segesten (2006) är engelska vetenskapens officiella språk.
Det kan dock ha inneburit att relevanta artiklar skrivna på andra språk förbisågs. Sökningarna
gjordes även på svenska då vi behärskar det språket, en svensk artikel inkluderades i studien
som ansågs vara relevant för syftet. Förståelsen för engelska språket var en begränsning då
det inte är vårt modersmål och kan ha lett till feltolkning och vinkling av texterna.
Begränsning av årtal och språk kan ha gjort att relevanta artiklar som svarade mot syftet
missats. Tillgång till flera databaser och tidskrifter hade sannolikt lett till att fler artiklar som
passade syftet hade inkluderats i studien. Sökningarnas trovärdighet stärktes dock genom att
samma artiklar relevanta för syftet återkom vid olika kombinationer av sökord. Genom att ha
gjort första gallringen via titlarna och sedan genom att läsa abstracten kan vissa relevanta
artiklar för studien ha fallit bort. Samtidigt hade det varit orimligt att läsa alla artiklar i sin
helhet och kvalitetsgranska dem på tiden som varit till studiens förfogande. Ett noggrant
sökschema över databassökningarna har förts under arbetets gång, vilket möjliggör att andra
kan göra om sökningarna och få samma artiklar.
Artiklarna granskades med hjälp av Röda korsets granskningsmall (Bilaga 1). Denna
granskningsmall var utförlig och detaljrik vilket underlättade bedömningen av artiklarnas
kvalitet och den kunde användas till både kvalitativa och kvantitativa artiklar.
Granskningsmallen innehöll ingen betygsskala därför gjordes en egen bedömning av studiens
kvalitet. Detta kan ha lett till en bristfällig bedömning, en färdig betygsskala hade därför varit
till god hjälp. I studien inkluderades en artikel med låg kvalitet. Vid granskning av denna
artikel framkom det att metoden var otydlig samt att det saknades godkännande av etisk
kommitté. Den inkluderades ändå eftersom den var en observationsstudie och inte en
interventionsstudie och därmed hade ingen av de inblandade personerna kommit till skada
samt att den bekräftade de andra artiklarnas resultat. Enligt Stryhn (2007) är det angeläget att
få godkännande av företrädare för de sårbara grupperna däribland personer med
18
demenssjukdom. Vilket var fallet i denna studie då en företrädare gav sitt godkännande till de
svårast sjuka personerna som ingick i studien.
Det är tveksamt om allt som berör det valda området har fångats med elva artiklar, samtidigt
har det begränsade antalet artiklar gjort det möjligt att gå på djupet och analysera dem
grundligt. Denna litteraturstudie gjordes för att få en inblick och kunskap inom ett område
som vi inte visste mycket om, därför har troligtvis ingen förförståelse bidragit till vinklat eller
feltolkat resultat. Tillsammans diskuterades innehållet i artiklarna, vilket minskar risken för
feltolkning av materialet. Trovärdigheten stärktes genom att författarna presenterade allt
material som svarade mot syftet (Stryhn 2007). Resultatets validitet stärktes genom att
studiernas resultat bekräftade varandra. Inga direkta motsägelser och få skillnader hittades
vilket gav tyngd till studien. Vid tillgång till allt material inom området hade troligen andra
vinklar och viktiga aspekter rörande det valda området kommit med. I de kvalitativa
artiklarna var det mer material att arbeta med som svarade mot syftet än i de kvantitativa.
Därför kan det se ut som de kvalitativa artiklarna har fått mer utrymme vid sammanställning
av resultatet. Vid bearbetning av resultatet visade det sig att relation och kännedom om
personerna var viktigt vid identifiering av smärta. Därför kunde även anhörigas synpunkter ha
bidragit i denna litteraturstudie med sin erfarenhet och kunskap då de känner personernas
beteende och uttryck väl. Dock speglar denna litteraturstudie vårdpersonalens perspektiv och
därför har anhörigas synpunkter inte inkluderats. Vid en ny studie skulle anhörigas perspektiv
därför ge en intressant vinkel på området.
Litteraturstudiens resultat kan vara överförbart till alla områden inom demensvården. Det kan
vara till hjälp för vårdpersonalen oberoende var de arbetar, men även användbart för
närstående till personer med demenssjukdom. Resultatet visade att kännedom om personen
var en viktig aspekt vid identifiering av smärta hos personer med demenssjukdom. Därför
anser vi att det kan vara överförbart till äldreomsorgen där man vårdar personen under längre
tid och därmed har möjlighet att skapa en relation med personen. Akutsjukvården och andra
vårdinstanser där personen vårdas en kortare tid har inte den möjligheten att lära känna
personen därför anser vi den inte överförbar till detta område. Artiklarna är skriva i Tyskland,
USA, Sverige, Norge, Storbritannien, Nederländerna och Australien därmed är det svårt att
säga något om resultatet speglar andra världsdelar än de representerade, då vi inte vet så
mycket om hur de identifierar smärta hos personer med demenssjukdom.
19
Resultatdiskussion
Inledning
Syftet med litteraturstudien var att belysa hur vårdpersonalen kan identifiera smärta hos
personer som har svårt att uttrycka sig genom ord. Resultatet visade att det finns olika sätt för
vårdpersonalen att identifiera smärta på. Detta kunde göras genom att till exempel se
förändringar i ansiktsuttryck och kroppsspråk. En god relation till personen med
demenssjukdom var en viktig utgångspunkt för att kunna identifiera smärta samt att ha
kännedom om dennes vanor och beteende. Det framkom även i studien att vårdpersonalen
hade bristande kunskaper om smärtbedömning. Vi har valt att diskutera två fynd som är ”att
ha kännedom om personen underlättar identifiering av smärta” och ”brist på kunskap om
smärtbedömning hindrar identifieringen av smärta”.
Att ha kännedom om personen underlättar identifiering av smärta
Kännedom om personen är centralt vid identifiering av smärta när det gäller personer med
demenssjukdom som har svårt att uttrycka sin smärta genom ord. Enligt vår studie kan
kännedom om personens vanor, beteende och livshistoria underlätta identifieringen av smärta
hos dessa personer.
Detta bekräftas även av tidigare gjorda studier, enligt Kovach, Weissman, Griffie, Matson &
Muchka (1999) kan observationer av fysiska symtom, beteendeförändringar och den kliniska
bilden vara en metod för identifiering av smärta hos personer med demenssjukdom som har
svårt att uttrycka sin smärta genom ord. Vårdpersonalen i en annan studie av Kovach, Griffie,
Muchka, Noonan & Weissman (2000) menar att när personer med demenssjukdom inte längre
har den kognitiva förmågan att beskriva sin smärta med ord kan de ändå ge ledtrådar genom
sitt beteende. Dock poängterar de att beteendeförändringar enbart kan upptäckas av personal
som känner till personen väl och kan se subtila beteendeförändringarna. En annan viktig
aspekt enligt Davies, Male & Turner (2004) vid identifiering av smärta är att vårdpersonalen
känner till personens livshistoria. Detta bekräftas även av en litteratursammanställning av
Smith (2005) som menar att i en idealisk situation ska vårdpersonalen känna väl till personens
vanor, beteende och livshistoria. Dock kan detta vara svårt att uppnå i verkligheten på grund
av en högre personalomställning inom vård och omsorg samt kortare vårdtider inom
akutsjukvården (a.a).
20
Att etablera en relation till personen med demenssjukdom, skaffa kunskap och kännedom om
personens vanor och beteende kan dock hindras av tidsbristen. Enligt en studie av Davies et
al. (2004) kan vårdpersonalen på grund av tidsbristen inte tänka och reflektera över sitt arbete.
Att inte kunna nå till patienterna, förstå och möta deras behov var andra konsekvens av
tidsbristen. Enligt Socialstyrelsen (2010) bör personcentrerad omvårdnad prägla vården av
personer med demenssjukdom. Personcentrerad omvårdnad innebär att personens egna
upplevelser av sin verklighet sätts i fokus och inte demenssjukdomen. Omvårdnaden görs
personlig och förståelsen tolkas utifrån den demenssjukes perspektiv. Det är även viktigt att
engagera den demenssjukes sociala nätverk i omvårdnaden. Personens sociala nätverk är en
kunskapskälla som kan vara till hjälp för att samla in information om personens tidigare vanor
och livshistoria för att få bättre förståelse för personen (a.a).
I flertalet studier visade resultatet att genom sin kännedom om personen kunde
vårdpersonalen se att ändrade vanor och beteende kunde vara en indikation på smärta. Dock
ifrågasatte en del av vårdpersonalen i en studie av (Davies et al. 2004) om personens beteende
kan delas in i antingen normala eller förändrade på grund av sjukdomens naturliga förlopp.
Enligt Snow et al. (2006) och Kovach et al. (2000) kan personer med demenssjukdom förneka
smärtan men ändå uppvisa beteenden som indikerar smärta. Därför bör vårdpersonalen göra
en utvärdering och överväga möjligheten att det personen själv uppger är felaktigt på grund av
kognitiv nedsättning och konfusion (a.a).
“One of my residents is not as verbal as the others and she was more fidgety
and moaning a little bit. I asked her if she was in pain and she said 'no,' but
when I came back she was still moaning and fidgeting. So I gave her liquid
acetaminophen and when I came back later she was not moaning or
fidgeting.” (Kovach 2000 s.221)
Betydelsen av att känna den man vårdar ingår som en central aspekt i Orlandos
omvårdnadsteori. Omvårdnaden fokuserar på sjuksköterska - patient relationen, vid denna
interaktion påverkas de av varandras ord och handlingar. Det bildas ett dynamiskt och unikt
samspel för varje enskilt tillfälle och när patienten får hjälp av sjuksköterskan känner denne
förtroende för henne (Schmieding 1995).
21
”En patient kom till avdelningsföreståndarens expedition och försökte fråga
efter en viss vårdare. Han kunde varken beskriva hennes utseende eller visste
hennes namn utan sa: Jobbar hon med de snälla händerna idag?” (Sandman,
Marcusson & Edvardsson 2005 s.14)
Orlandos teori skulle därmed kunna fungera som ett redskap i en personcentrerad omvårdnad
för personer med demenssjukdom och underlätta för vårdpersonalen identifieringen av
smärta.
Brist på kunskap om smärtbedömning hindrar identifiering av smärta
Brist på kunskap hindar identifieringen av smärta hos personer med demenssjukdom som har
svårt att uttrycka sin smärta genom ord. Enligt vårt resultat hade vårdpersonalen i några
studier brister i sin kunskap om hur smärta kan identifieras hos personer med
demenssjukdom.
Sjuksköterskorna i en studie av Kovach et al. (2000) bekräfta detta då de uppgav att de under
sin utbildning inte lärt sig hur man identifierar obehag och smärta hos personer med
demenssjukdom. Därför blir processen att identifiera smärta som en gissningslek. Vissa
sjuksköterskor i samma studie uppgav också att de borde lära sig mer om
identifieringsprocessen av smärta samt om vanliga tecken och symtom. Enligt en studie av
Reynolds, Hanson, DeVellis, Henderson & Steinhauser (2008) är identifiering av smärta det
första steget i behandlingen. Dock visar även denna studie att vårdpersonalen hade
kunskapsbrister, de kunde identifiera smärta hos 24,3 % av de personer som bodde på särskilt
boende. Förekomsten av smärta hos personer som bor på särskilt boende är emellertid
betydligt högre (a.a).
Enligt resultatet uttryckte en del av vårdpersonalen sitt behov av ett adekvat
smärtskattningsinstrument för personer med demenssjukdom som hade svårt att uttrycka sig
genom ord. Vårdpersonalen i en annan studie av Davies et al. (2004) ansåg att eftersom
smärtbeteende är komplex kan det inte tillräckligt fångas med ett verktyg. Smärta är
individuellt och kan även variera från gång till gång. Det kan bli svårt att identifiera smärta
utan kännedom om personernas normala tillstånd och hur de har reagerat på smärta tidigare
med bara ett mätinstrument. Dock kan enligt Smith (2005) ändå finnas ett behov av ett
22
pålitligt smärtskattningsinstrument som kan användas av vårdpersonal som inte känner till
personens vanor och beteende sedan tidigare. Ett sådant instrument skulle kunna användas på
akutmottagningar, andra sjukhus eller vårdinrättningar där vårdpersonalen inte känner till
personens vanor och beteende (a.a).
Det framkom i resultat att smärtsjuksköterskorna hade mer kunskap om identifiering av
smärta hos personer med demenssjukdom än de grundutbildande sjuksköteskorna. Orlando
menar att ju bredare sjuksköterskans kunskap är desto fler resurser kan hon utnyttja för att
hjälpa patienten. Sjuksköterskan kan hjälpa patienten genom sina ord och handlingar. Detta
bör ligga till grund för sjuksköterskans utveckling och förbättring av sina praktiska kunskaper
och färdigheter. Det är av vikt att utvärdera omvårdnadshandlingarna kontinuerligt, reflektera
över egna observationer, tankar, känslor och handlingar. Hur resultat blev kan vara en
utgångspunkt för att antigen fortsätta med sin metod och förfina eller tänka om och hitta nya
metoder (Schmieding 1995). Enligt kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor är det viktigt
att kontinuerligt uppdaterar sig på ny kunskap och kritiskt reflekterar över befintliga rutiner
och metoder i omvårdnadsarbetet. För att omvårdnadsarbetet ska kunna utvecklas är det
viktigt som sjuksköterska och arbetsledare att medverka i handledning tillsammans med
personalgruppen (Socialstyrelsen 2005).
Kunskapsbrist kan leda till att smärtbeteendet hos personer med demenssjukdom tolkas som
ett beteendesymtom snarare än som en verklig fysisk smärta. Därför är det viktigt att utbilda
vårdpersonalen i hur smärta kan yttra sig hos dessa personer (Snow et al. 2006). Mer kunskap
kan yttra sig i att vårdpersonalen förfinar sina metoder i att identifiera smärta. I en studie av
Kovach et al. (2000) har vårdpersonalen lärt sig att leta efter den symboliska betydelsen av
beteendet. En sjuksköterska beskrev när en person med demenssjukdom börjar slåss är det ett
försök av denne att få bort smärtan. Vandringsbeteende sågs som att personen försökte
komma bort från smärtan (a.a).
"One resident, when she starts to go out the door, out to the other unit,
repeatedly, like more than five times in a 10-minute period, we know she is
trying to get away from her knee pain." Another nurse described hitting as an
attempt by the cognitively impaired patient to get the pain away from him.”
(Kovach et al. 2000 s.221)
23
Identifiering av smärta hos personer med demenssjukdom är en konst och vetenskap i sin
linda. Det krävs kunskap och fortlöpande utbildning som kan ge vårdpersonalen en möjlighet
att utveckla kunskaperna om smärtbedömning hos personer med demenssjukdom som har
svårt att uttrycka sig genom ord (Reynolds et al. 2008).
Slutsats och praktiska implikationer
Det går att identifiera smärta hos personer med demenssjukdom även hos de personer som har
svårt att uttrycka sig genom ord. För att vårdpersonalen ska kunna identifiera smärta krävs det
kunskap, utbildning samt kontinuitet. Kontinuitet bland vårdpersonalen som känner till
personens beteende, vanor samt livshistoria underlättar denna process. Figuren nedan
inspirerad av Ida Orlandos omvårdnadsteori och författarnas resultat föreställer hur tecken på
smärta, sjuksköterskans observationer samt handlingar påverkas av varandra. Denna modell
kan vara till hjälp främst för sjuksköterskan men även för annan vårdpersonalen vid
identifiering av smärta.
24
Identifieringen av smärta är första steget till att personen blir smärtlindrad. Det krävs ett
samarbete och en diskussion i personalgruppen om personen. I gruppdiskussionen kan
vårdpersonalen tillsammans komma på förslag för hur de kan hjälpa personen som själv har
svårt att förmedla sin smärta och behov.
25
REFERENSER *= artiklar i resultatet
Berg, E. (2002). Smärtförvandling: om den långa smärtans onda cirklar och hur man bryter
dem. Lund: Studentlitteratur.
*Blomqvist, K. & Hallberg, I.R. (2001). Recognising pain in older adults living in sheltered
accommodation: The views of nurses and older adults. International Journal of Nursing
Studies, 38, 305-318.
Blomqvist, K. (2002). Att känna igen och lindra smärta hos personer med demenssjukdom. I:
Edberg, A. (red.) (2002). Att möta personer med demens (s.107-120). Lund: Studentlitteratur.
Brattberg, G. (1995). Att möta långvarig smärta. Stockholm: Liber.
*Cipher,D.J., Clifford, P.A. & Roper, K.D. (2006). Behavioral manifestations of pain in the
demented elderly. Journal American Medical Directors Association, 7, 355-365.
*Closs, S.J., Cash, K., Barr, B. & Briggs, M. (2004). Cues for the identification of pain in
nursing home residents. International Journal of Nursing Studies, 42, 3-12.
*Cohen-Mansfield, J. & Creedon, M. (2002). Nursing staff members' perceptions of pain
indicators in persons with severe dementia. The Clinical Journal of Pain, 18(1), 64-73.
Davies, E., Male, M. & Turner, M. (2004). Pain Assessment and Cognitive Impairment: Part
2. Nursing Standard, 19(13), 33-40.
Epps, C.D. (2009). Recognizing Pain in the Institutionalized Elder with Dementia. Geriatric
Nursing, 22(2), 71-77.
*Falls, D. & Stevens, J. Contributing Authors: Andersen, M., Collin, S., Dodd, N., Fitzgerld,
E., Mitchell, G., Ramsay, A., Sheriden, J., Weaver, A. & Wilson, V. (2004).
Carers´perceptions of pain in people with dementia: A grounded theory approach. The
Australian Journal of Holistic Nursing, 11(2), 4-11.
26
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur.
Friberg, F. (2006/I). Tankeprocessen under examensarbetet. I: Friberg, F. (red.) (2006). Dags
för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 27-36). Lund:
Studentlitteratur.
Friberg, F. (2006/II). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ
forskning. I: Friberg, F. (red.) (2006). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten (s. 105-114). Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. (2006/III). Att göra en litteraturöversikt. I: Friberg, F. (red.) (2006). Dags för
uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 115-124). Lund:
Studentlitteratur.
Frondini, C., Lanfranchi, G., Minardi, M. & Cucinotta, D. (2007). Affective Behavior and
Cognitive disorders in the elderly with chronic Musculoskeletal pain: The impact on an aging
population. Archives of Gerontology and Geriatrics – Supplement, 1, 167-171.
Horgas, A.L., Nichols, A.L., Schapson, C.A. Vietes, K. (2007). Assessing Pain in Persons
with Dementia: Relationships Among the Non-communicative Patient’s Pain Assessment
Instrument, Self-report, and Behavioral Observations. Pain Management Nursing, 8(2), 77-
85.
*Horgas, A.L., Elliott, A.F. & Marsiske, M. (2009). Pain assessment in persons with
dementia: relationship between self-report and behavioral observation. Journal American
Geriatric Society, 57, 126-132.
*Husebo, B.S., Strand, L.I., Moe-Nilssen, R., Husebo, B.S. & Ljunggren, A.E. (2009). Pain
behavior and pain intensity in older persons with severe dementia: reliability of the MOBID
pain scale by video uptake. Scandinavian Journal Caring Sciences, 23, 180-189.
27
International Association for the Study of Pain (1994). IASP Pain Terminology. Hämtad
2011-02-10, från
http://www.iasppain.org/AM/Template.cfm?Section=Pain_Defi.isplay.cfm&ContentID=1728
#Pain.
Kovach, C. R., Griffie, J., Muchka, Sandy., Noonan, P. E. & Weissman, D.E. (2000).
Nurses' Perceptions of Pain Assessment and Treatment in the Cognitively Impaired Elderly:
It's Not a Guessing Game. Clinical Nurse Specialist: The Journal for Advanced Nursing
Practice, 14 (5), 215-20.
Kovach, C. R., Weissman, D. E., Griffie, J., Matson, S. & Muchka, S. (1999) Assessment and
Treatment of Discomfort for People with Late-Stage Dementia. Journal of Pain and Symptom
Management, 18(6), 412–419.
*Kunz, M., Scharmann, S., Hemmeter, U., Schepelmann, K. & Lautenbacher, S. (2007). The
facial expression of pain in patients with dementia. International Association for the Study of
Pain, 133, 221-228.
*Lundell, S. & Svensson, K. (2003). Hur demenssjukas smärta kan tolkas. Vård i Norden.
68(2), 43-45.
Läkemedelsverket. (2008). Läkemedelsbehandling och bemötande vid Beteendemässiga och
Psykiska Symtom vid Demenssjukdom – BPSD. Hämtad 10 februari, 2011, från
Läkemedelsverket: http://www.lakemedelsverket.se/upload/halso-och-
sjukvard/behandlingsrekommendationer/BPSD-rek_webb.pdf.
Marcusson, J., Blennow, K., Skoog, I. & Wallin, A. (2003). Alzheimers sjukdom och andra
kognitiva sjukdomar. Stockholm: Liber.
*Martin, R., Williams, J., Hadjistavropoulos, T., Hadjistavropoulos, H.D. & MacLean, M.
(2005). A qualitative investigation of seniors and caregivers views on pain assessment and
management. Canadian Journal of Nursing Research, 37(2), 142-162.
Melin, E. & Bang Olsen, R. (1999). Handbok i demens. Stockholm: Kommentus.
28
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2008). Nursing research: generating and assessing evidence for
nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilki
Reynolds, K.S., Hanson, L.C., DeVellis, R.F., Henderson, M. & Steinhauser, K.E. (2008).
Disparities in Pain Management Between Cognitively Intact and Cognitively Impaired
Nursing Home Residents. Journal of Pain and Symtom Management, 35, 388-396.
Sandman, P.O., Marcusson, J., Edvardsson, D. (2005): Basal omvårdnad av personer med
svår demenssjukdom. Helsingborg: Markaryds Grafiska.
Scherder, E., Herr, K., Pickering, G., Gibson, S., Benedetti, F. & Lautenbacher, S. (2009).
Pain in dementia . International Association for the Study of Pain, 145, 276-278.
Schmieding, N.J. (1995). Ida Orlando: Teorin om en reflektiv omvårdnadsprocess. I:
Selanders, L.C., Hartweg, D.L. & Schmieding, N.J (red.). Anteckningar om
omvårdnadsteorier. 4 (s. 119-162). Lund: Studentlitteratur.
Segesten, K. (2006). Användbara texter. I: Friberg, F. (red.) (2006). Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 37-44). Lund: Studentlitteratur.
Smith, M. (2005). Pain Assessment in Nonverbal Older Adults with Advanced Dementia.
Perspectives in Psychiatric Care, 41(3), 99-113.
Snow, A.L. & Shuster, J.L. (2006). Assessment and treatment of persistent pain in persons
with cognitive and communicative impairment. Journal of Clinical Psychology, 62, 1379-
1387.
Socialstyrelsen. (2005). Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerade
sjuksköterskor. Hämtad 2011-02-09, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-105-
1_20051052.pdf.
29
Socialstyrelsen. (2010). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 –
stöd för styrning och ledning. Hämtad 2011-02-02, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18012/2010-5-1.pdf.
Stryhn, H. (2007). Etik och omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan
forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
*Zwakhalen, S., Hamers, J., Peijnenburg, R. & Berger, M. (2007). Nursing staff knowledge
and beliefs about pain in elderly nursing home residents with dementia. Pain Research
Management, 12(3), 177-184.
Östlundh, L. (2006). Informationssökning. I: Friberg, F. (red.) (2006). Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 45-70). Lund: Studentlitteratur.
30
Bilaga 1
Granskningsmall
Mall för granskning av vetenskapliga artiklar Röda Korsets Högskola CF, ÅK November,
2005
Detta är ett hjälpmedel för att bedöma vetenskapliga artiklars kvalitet och användbarhet
för dina studiesyften. Besvara inte kriterierna med endast Ja eller Nej. Motivera alltid Din
bedömning. Alla frågor är inte relevanta för alla artiklar.
Börja med slutet!
1. Konklusion och/eller diskussion. (eng. Conclusion/discussion)
Egna anteckningar
Försök att inledningsvis skapa Dig en uppfattning om forskarens konklusioner och/eller diskussion. Det
ger dig en utgångspunkt i den fortsatta läsningen. Det är viktigt att veta vad presentationen av artikeln
ska leda till för att kunna bedöma relevansen i vad som representerar underlaget för forskarens
argumentation.
a) Vilka resultat dominerar diskussionen och/eller konklusionen?
b) Formulera Din uppfattning om konklusionen/diskussionen. Det kommer att vara en värdefull
utgångspunkt i Din vidare läsning.
2. Syfte (eng.Purpose, Aim)
a) Vad är syftet med studien/undersökningen?
b) Finns det några specifika frågeställningar formulerade?
c) Verkar det rimligt i förhållande till Din egen utgångspunkt?
3. Bakgrund (eng. Introduction, Background, Literature review, Conceptual framework)
a) Refererar författaren till tidigare forskning? Om ja, vilken?
b) Presenteras en teori som utgör ramen för studien? Om ja, vilken/vilka?
c) Finns viktiga termer och/eller begrepp definierade? Om ja, vilken/vilka?
d) Förtydligas eller förklaras det i bakgrunden varför denna studie är nödvändig? Om ja, med vilka
argument?
e) Beskriver forskaren sin egen förförståelse eller sitt eget synsätt (viktigt i studier med kvalitativa data).
Om ja, hur?
f) Verkar bakgrunden rimlig i förhållande till Din egen utgångspunkt och författarens syfte?
4. Metod (eng. Method: Study setting, Sample, Participants, Procedure, Intervention)
a) Vilken typ av studie utfördes (ex. experiment. hermeneutisk textanalys)?
b) I vilken miljö genomfördes studien ex. sjukhus, skola, laboratorium)?
c) Urval (vem, vilka, vad undersöktes)? Beskrivs ev. försökspersoner, var de unika på något sätt eller
“normaltyper”.
d) Hur gick man tillväga för att välja deltagare/försökspersoner (ex. slumpmässigt urval, konsekutivt,
strategiskt urval)?
e) Hur många deltagare/försökspersoner ingick i studien?
f) Erhölls godkännande från etisk kommitté? Beskrivs det hur försökspersonernas identitet skyddades
och frivillighet garanterades?
g) Hur gick datainsamlingen till (ex. mätningar, enkäter, intervjuer, observationer)?
h) Verkar metoden för datainsamlingen och ev. val av försökspersoner rimliga och relevanta i
förhållande till Din egen utgångspunkt och forskarens syfte?
i) På vilket sätt analyserades materialet (statistiska metoder, begreppsanalys. viss tolkningsmetod etc)?
j) Användes beskrivande statistik (tabeller, figurer, stapeldiagram etc) och/eller statistiska analyser? Om
ja, vilka?
k) Vid statistisk analys, vilka variabler undersöktes?
31
l) Beskrivs hur validitet och reliabilitet (kvantitativa analyser), trovärdighet och överförbarhet
(kvalitativa analyser) säkerställts?
m) Tycker Du att metodavsnittet ger en tydlig beskrivning av tillvägagångssättet? Skulle det vara möjligt
att göra om (replikera) studien genom att följa metodbeskrivningen?
n) Verkar metoden som helhet rimlig i förhållande till Din egen utgångspunkt och forskarens syfte?
Finns det svagheter av betydelse för just Dina syften?
5. Resultat (eng. Results, Findings)
a) Beskriv resultaten av undersökningen.
b) Om statistiska analyser använts identifiera de resultat som är statistiskt signifikanta och ange
signifikansnivån.
c) Vid tolkande analyser, ange teman och/eller kategorier. Verkar resultaten logiska, tillförlitliga och
trovärdiga?
6. Diskussion och/eller konklusion (eng. Discussion, Conclusion, Implications for further research)
Läs nu diskussion och konklusion igen. a) Vilka slutsatser drar forskaren?
b) Vilka begränsningar diskuterar forskaren?
c) Räkna upp förslag på fortsatt forskning, forskarens och/eller egna.
d) Verkar detta rimligt i förhållande till Din egen utgångspunkt och forskarens syfte?
7. Innebörden av studien för den praktiska vården (eng. Clinical implications, Implications for
practice
a) Vilka resultat kan ha betydelse för den praktiska vården enligt forskaren?
b) Anser Du att resultaten är lämpliga att omsätta i praktiskt vårdarbete? Om ja, i vilken miljö?
c) Hur skulle användandet av dessa resultat förändra arbetet på Din avdelning? Beskriv utifrån
tidsaspekter, arbetsbelastning, ekonomi, juridiska och etiska aspekter, kvalitet för vem/vilka grupper.
8. Sammanfattande helhetsbedömning
a) Syftet: varför har undersökningen gjort?
b) Genomförandet: på vilket sätt har undersökningen gjorts?
c) Kvaliteten: hur bra anser du att undersökningen är?
d) Relevans: är denna studien relevant för dina patienter?
Bilaga 2
Sökschema för datorbaserad litteratursökning
Datum Databas Sökord och boolesk
operator (and, or, not) Begränsningar Typ av sökning
(tex. fritext, ab-
stract, nyckelord,
MESH-term)
Antal
träffar
Motiv till
exklusion av
artiklar
Utvalda artiklar
20110223
PubMed Severe dementia AND pain human, 10 years, english,
Swedish, abstract, 65+
Titel/Abstract 26 Svarar inte på
syftet.
Nursing staff
members' perceptions
of pain indicators in
persons with severe
dementia.
Behavioral
manifestations of pain
in the demented
elderly.
Pain behavior and
pain intensity in older
persons with severe
dementia: reliability
of the MOBID pain
scale by video uptake.
20110223
PubMed Dementia AND pain human, 10 years, english,
Swedish, abstract, 65+
Titel/Abstract 302 Svarade inte på
syftet eller hittade
genom tidigare
sökningar.
Carers' perceptions of
pain in people with
dementia: a grounded
theory approach.
Nursing staff
knowledge and
beliefs about pain in
elderly nursing home
residents with
dementia.
The facial expression
of pain in patients
with dementia.
Pain assessment in
persons with
dementia: relationship
between self-report
and behavioral
observation.
A qualitative
investigation of
seniors and caregivers
views on pain
assessment and
management.
110223 PsycINFO Dementia AND pain 2001-2011, english, 65
yrs & older, human, peer-
reviwed journals
Abstract, AB= 116 Svararde inte på
syftet eller hittade
genom andra
sökningar.
Recognicing pain in
older adults living in
sheltered
accommodation: The
views of nurses and
older adults.
110223 Manuell sökning Hur demenssjukas
smärta kan tolkas.
Cues for the
identification of pain
in nursing home
residents
Bilaga 3
Artikelöversikt
Författare
Land
År
Titel Syfte Urval
Datainsamlingsmetod
Genomförande
Analys
Resultat Kvalitet
Blomqvist,
K &
Hallberg,
I. R.
Sverige
2001
“Recognising
pain in older
adults living in
sheltered
accommon-
dation: the views
of nurses and
older adults”
Syftet med studien
var att belysa
sjuksköterskors och
äldres åsikter om
igenkännande av
smärta hos äldre på
särskilt boende.
Målet var även att
jämföra smärt-
bedömningarna
mellan äldre och
sjuksköterskors
bedömning av
smärta hos äldre
med eller utan
kognitiv
nedsättning.
N= 280 personer från
gruppboende, servicehem
och
rehabiliteringsavdelning i
södra Sverige. Av dessa
valdes 30 % (n=85) ut
genom slumpmässigt
urval. n=19 avböjde från
att delta vilket resulterade i
att n=66 personer
inkluderades i studien.
Kriterierna för de äldre var
att de skulle vara över 65
år och bott på boendet
minst 1 månad och
rehabiliteringsavdelningen
minst 2 veckor.
Inklusionskriterierna för
att vara kontakt
sjuksköterska var att de
hade hand om minst en av
de äldre som deltog i
studien, n=56. I
intervjuerna ställdes frågor
som krävde öppna svar.
Intervjuerna med personal och
boende genomfördes var för sig.
Semistrukturerade intervjuer
med öppna svarsalternativ
genomfördes med de boende.
Personalen intervjuades
tillsammans med en boende de
var kontaktperson för.
Materialet analyserades och
genom meningsbärande enheter
kunde kodord hittas och
kategorier bildas.
Den kvantitativa dataanalysen
av antalet smärtuttryck gjordes
med hjälp av non-parametric
satistical test pga. diskret data
och litet urval.
För att vårdpersonalen ska
förstå avsikten med
smärtuttrycket krävs verbal
och icke verbal
kommunikation. Smärta
utrycks bl.a. genom
kroppsspråket och
paralingvistiska språket som
t.ex. ordlöst skrik och
grimaser med munnen. Tre
sätt att uppfatta smärta kom
fram titta, lyssna och notera.
Hinder för att inte upptäcka
smärta kan bl.a. vara att de
boende inte vill klaga eller
störa. Personalens intresse
och iver att lära togs upp
som underlättande för att
upptäcka smärta.
Hög
Godkänd av
etisk kommitté
och väl
beskriven
metod.
Closs, S. J.,
Cash, K., Barr,
“Cues for the
identification of
Syftet med studien
var att utveckla en
Studien genomfördes på
äldre personer som varit
En kvalitativ dataanalys
genomfördes med hjälp av
Kroppsspråket var den
vanligaste ledtråden till att Medel
Metoden är väl
B. & Briggs,
M.
Storbrittanien
2004
pain in nursing
home residents”
teori för att stödja
bedömningen av
smärta hos
boenden på
vårdhem i
Storbrittanien
genom
identifiering av
ledtrådar från var
deras smärta kunde
härleda.
boende på vårdhem i minst
2 månader. De 18 största
vårdhemmen valdes ut
men 15 deltog. N=406
boende men n=113 deltog.
I intervjuerna deltog n=65
vårdpersonal som kände de
boende väl och n=36
anhöriga.
intervjuer som spelades in och
anteckningar gjordes så noga
som möjligt. Texterna lästes och
koder samt kategorier bildades.
identifiera smärta . Näst
vanligaste ledtråden var
ansiktsutryck. Ett annat
tecken kan vara
beteendeförändringar.
Viktigt att känna till hur de
boende reagerat på smärta
tidigare, det hjälper
personalen att förstå
smärtan när de boende blir
sämre.
beskriven, ingen
etisk kommitté,
dock skriftligt
samtycke för
alla deltagare.
Inga
hänvisningar till
citaten samt
saknas metod-
diskussion.
Cohen-
Mansfield, J. &
Creedon, M.
USA
2002
“Nursing staff
members
perception of
pain indicators in
persons with
severe dementia”
(1)Att identifiera
vilka tecken som
vårdpersonalen
ansåg kunna
indikera smärta hos
personer med
nedsatt
kommunikations-
förmåga och som
bor på ett vårdhem.
(2) Identifiera de
faktorer som kan
skilja mellan
smärtbeteende från
ett liknande
beteende på grund
av andra orsaker.
( 3) Värdera
vådpersonalens
uppfattning av
förekomsten och
vikten av vissa
tecken på smärta
(1) 29 vårdpersonal (7 chef
sjuksköterskor, 7
sjuksköterskor och 15
undersköterskor/vårdbiträd
e), 26 kvinnor och 3 män.
Enskilda intervjuer
(2) Samma personal som
deltog i föregående studie
och även här genomfördes
studien med hjälp av
enskilda intervjuer.
(3) 15 andra
sjukvårdpersonal som inte
deltog i studien innan (9
undersköterskor och 6
sjuksköterskor), 14
kvinnor och 1 man.
Studien genomfördes med
hjälp av enkäter.
(4) 4 fokus grupper varav 3
bestod av endast
sjuksköterskor och en
grupp bestod av
(1) Forskarassistenterna ställde
öppna frågor, som skrevs ner,
kodades och kategoriserades.
(2) Forskarassistenterna ställde
öppna frågor, som skrevs ner,
kodades och kategoriserades.
(3) Enkätundersökning, en 6
gradigskala användes för
analysen, där beteenden
kategoriserades i 4 olika
kategorier.
(4) Materialet analyserade
genom att summera svaren i
huvudteman.
(1) Det mest förekommande
tecknet var ansiktsgrimaser
(76 %) följt av olika tecken
som ökad agitation och
fysiska tecken som svullna
leder eller plösligt haltande.
(2) 93 % av vårdpersonalen
förlitade sig på sin kunskap
och kännedom om
patientens normala
beteende, vanor och behov.
(3) Viktigaste tecknet på
smärta enligt personalen var
gnyende, gnida eller röra
vid det drabbade området,
färgförändring eller ökad
värme i en kroppsdel.
(4) Personal kunde lättare
känna igen smärta hos
patienterna de hade
regelbunden kontakt med.
Ibland fokuserar
sjuksköterskorna för mycket
Medel
Inte
etisktgranskad,
ingen metod-
diskussion.
Korta
metodavsnitt
men resultatet är
utförligt och
bekräftas av
andra studier
som är
etisktgranskade.
och vilka hinder
som finns vid
identifiering av
smärta hos den
patientkategorin.
(4) Att validera
vårdpersonalens
uppfattning om
överförbarheten av
de föregående
studierna samt
personalens
förmåga att
identifiera smärta.
socialtjänstmedarbetare.
Varje fokusgrupp hade
mellan 4-11 deltagare.
på diagnos som en
förklaring till patientens
beteende vilket leder till att
man utesluter andra
förklaringar som t.ex.
smärta.
Falls, D. &
Stevens, J.
Australien
2004
“Carers
perceptions of
pain in people
with dementia: a
grounded theory
approach”
Syftet med studien
var att öka
förståelsen om hur
vårdpersonal och
anhöriga uppfattar
samt observerar
smärta hos
personer med
demens-sjukdom.
N=31 varav personal n=16
och anhöriga n=15 till
personer med medel- och
svår demens intervjuades.
Personalen skulle känna de
boende väl vara
involverade i
vårdplanering och
smärtbehandling.
Intervjuerna spelades in och
transkriberades samt skrevs
fältnoteringar. Analysen
genomfördes med hjälp av
gounded theory metoden, där
materialet kategoriserades.
Validiteten säkrades genom att
en utomstående forskare
analyserades materialet
oberoende av författarna. Senare
gemfördes resultaten.
Det vanligaste tecknet för
att identifiera smärta var
förändringar ifrån det
normala beteendet. De flesta
av vårdpersonalen var säkra
i sin bedömning av smärta
även om många inte kunde
beskriva hur. Genom att
vara nära patienten kan de
vara säkra på sin
bedömning.
Hög
Skriftlig
information och
samtycke av
samtliga
deltagare,
godkänd av
etisk kommitté
samt har all
persondata
förstörts från
ursprungs-
studien. Ingen
metoddiskussio
n men metoden
är utförlig och
trovärdig.
Horgas, A.L., ”Pain assessment Syftet med studien N=126 äldre personer som Analyserades genom Personer med nedsatt Hög
Elliott, A.F. &
Marsiske, M.
Florida, USA
2009
in persons with
dementia:
relationship
between self-
report and
behavioral
observation”
var att undersöka
sambandet mellan
självrapport och
beteendemässiga
tecken på smärta
hos kognitivt
nedsatt och intakta
äldre personer.
bor på 17 olika
äldreboenden deltog i
studien. n=64 kognitivt
intakta deltog i
kontrollgruppen och n=62
med nedsatt kognitiv
förmåga deltog
ursprungsgruppen.
Kvasiexperimentell studie.
Videoinspelning av
beteende som
sjuksköterskorna senare
fick bedöma enligt en mall.
beskrivande statistik där bl.a. t-
test och chi-square användes för
att beskriva karaktärer och
skillnader mellan grupperna.
kognitiv förmåga tog
betydligt mer smärtstillande
medicin än sina jämnåriga
kognitivt intakta. Inga
signifikanta skillnader i
genomsnittliga antalet
smärtebeteenden som
observerades mellan
kognitivt intakta och
kognitivt nedsatta deltagare.
Etiskt granskad,
informerat
samtycke av de
kognitivt intakta
samt anhöriga
till de kognitivt
nedsatta. Väl
beskriven
metod.
Husebo, B.S.,
Strand, L.I.,
Moe-Nilssen,
R., Husebo,
S.B. &
Ljunggren,
A.E.
Norge
2009
”Pain behavior
and pain
intensity in older
persons with
severe dementia:
reliability of the
MOBID pain
scale by video
uptake”
Syftet var att
undersöka intra-
och
inter-rater
reliabiliteten av
smärtbeteende,
indikatorer,
smärtintensitet och
övergripande
MOBID
smärtskala.
n=26 boende på vårdhem i
Norge deltog i studien,
n=11 vårdpersonal som
kände till de boende och
n=3 externa bedömare.
Videoinspelning av de
boende samt personalen
bedömde genom att fylla i
MOBID smärtskala.
Inklusionskriterierna var
att de var över 65 år med
svår demens samt har
någon form av smärta.
Patienterna fick göra olika
rörelser (öppna båda händerna,
sträcka båda armarna uppåt,
sträcka och böja knä, höfter och
anklar, vända i sängen på båda
sidor samt sitta på sängkanten)
och deras smärtbeteende
filmades och dokumenterades.
Vårdpersonalen registrerade 3
olika smärtbeteendes förekomst
smärtljud, ansiktsuttryck och
försvar (defense). De externa
bedömarna och vårdpersonalen
gjorde en oberoende
smärtbeteendebedömning som
senare jämfördes.
Ansiktsutryck som t.ex.
grimaser var mest
förekommande
observationen följt av
smärtljud som t.ex.
stönande och skrik.
Hög
Etiskt granskad,
skrivet
informerat
samtycke från
de boende och
deras anhöriga
samt väl
beskriven
metod.
Kunz, M.,
Scharmann, S.,
Hemmeter, U.,
Schepelmann,
K. &
Lautenbacher,
S.
Tyskland
2007
”The facial
expression of
pain in patients
with dementia”
Syftet med studien
var att undersöka
vilka ansiktsuttryck
som indikerar
smärta hos
patienter med
demenssjukdom
n=42 patienter med
demenssjukdom från
neurologiska och
psykiatriska avdelning i
Marburg.
Kontrollgruppen bestod av
n=54 friska äldre personer
från Marburg universitet,.
Alla över 65 år.
Experimentell studie.
Experimentet genomfördes
genom att patienterna utsattes för
smärtstimuli i olika grader.
Materialet analyserades genom
statistik analys där skillnader
mellan de olika grupperna
jämfördes.
Ansiktsutrycks responsen
vid smärta var mycket
framträdande hos patienter
med demenssjukdom än hos
de friska. Det förkom ett
samband mellan
''stimulusintensitet'' och ''typ
av ansiktsutryck.
Hög
Godkänd av
etisk kommitté,
observerade
personer med
demenssjukdom
men med
bevarad
kognition och
experimentet
avbröts om de
inblandade
personerna
kände obehag.
Informerat
samtycke och
väl beskriven
metod.
Lundell, S. &
Svensson, K
Sverige
2003
”Hur
demenssjukas
smärta kan
tolkas”
Syftet med studien
var att beskriva hur
vårdpersonalen
tolkar de
demenssjukas
smärta samt att
genom
vårdpersonalens
tolkningar designa
ett enkelt
instrument för
analys av smärta.
N= 30 varav åtta
sjuksköterskor, 18
undersköterskor och 4
anhöriga. Kriterierna för
att personalen skulle delta
vara att de hade en formell
utbildning med minst 2 års
yrkeserfarenhet, intresse
och vilja att ställa upp
frivilligt på intervjuerna.
För undersköterskorna att
de var kontaktman.
Halvstrukturerade
intervjuer.
Av intervjuerna genomfördes tio
på gruppboenden resterande på
sjukhemsboenden. Intervjuerna
behandlades kvalitativt och
skrevs ut ord för ord. Det
sammanfördes sedan i ett
instrument.
Utryck för smärta hos de
äldre personerna med
demenssjukdom
presenterades ur
fysiska, psykiska, sociala
och existentiella perspektiv.
Resultatet sattes ihop till ett
instrument som är ett tydligt
och enkelt hjälpmedel för
analys av smärta hos
personer med
demenssjukdom. Tänkbara
orsaker samt förslag på
åtgärder finns med.
Medel
Ingen etisk
kommitté, ingen
väl beskriven
metod, går ej att
göra om studien,
samt saknas
metod-
diskussion.
Martin, R., “A qualitative Syftet med studien N= 45. Separata Fokusgruppmötena spelades in Fyra huvudkategorier Hög
Williams, J.,
Hadjistavropou
los, T.,
Hadjistavropou
los., H. D. &
MacLean, M.
Canada
2005
investigatio
n of seniors and
caregivers views
on pain
assessment and
management”
var att undersöka
vårdpersonal,
informell
vårdpersonal, äldre
personer med
demenssjukdom
samt
administratörers
perspektiv på
smärtbedömning
och hantering.
fokusgrupper bildades för
äldre, informella
vårdgivare och
sjuksköterskor. Data
samlades in genom
fokusgruppintervjuer.
på band och transkriberades
ordagrant. Varje grupps samtal
analyserades separat från
varandra. Centrala fynd och
meningsbärande enheter
identifierades och kategorier
bildades.
hittades: smärtbedömning
bland äldre,
smärtbehandling bland
äldre, effekter av smärta på
äldres livskvalitet samt
specifika bekymmer kopplat
till äldre med
demenssjukdom. Smärta
kan bedömas på olika sätt
bl.a. genom att ställa enkla
frågor eller genom att
observera beteenden som
signalerar smärta. En
effektiv smärtbedömning
kommer genom en relation
och genom ett
multidisciplinärt samarbete.
Godkänd av
etisk kommitté,
informerat
samtycke,
anonyma,
materialet
bevarades säkert
samt tydlig
metod.