axial-flow vallfrö står sig mot höstvete · 2019. 10. 11. · i den 3:e analyseras hur det nya...

21Svensk Frötidning 4/19 21

U nder 2019 kommer Svensk Frötidning pre-sentera tre artiklar som handlar om vallfrö-

marknaden ur olika aspekter. Denna 1:a artikel tar upp och jäm-för lönsamheten mellan vall frö- och höstveteodling på två svenska gårdar de senaste fem åren. Den 2:a artikeln kommer att handla om prisjämförelse av samtliga vallfrö-arter som odlats i Sverige för de olika fröföretagen de senaste åren. I den 3:e analyseras hur det nya branschavtalet (som gällt sedan skörd 2016) påverkat avräkningen till odlarna.

Fröodlingen är starkVallfröodling har en stark tradition i Sverige. Vi har goda förutsätt-ningar med låga till ringa förekom-ster av problem ogräs, gynnsamt klimat och en kompe tent odlarkår. De sista tio åren har odlingen expanderat kraftigt, inte minst på ekosidan, men även på den kon-

ventionella. Fröföretagen söker nu fler odlare av de flesta fröslagen. Framtiden för vallfröodling ser ljus ut på många sätt. Men hur ser det ut med ekonomin? Har vi ett bättre täckningsbidrag jämfört med höstvete? För att belysa detta har vi valt att jämföra TB 2 för de stora och viktiga frögrödorna timotej och rödsvingel med höstvete.

Jämförelse på gårdsnivå och SverigemedeltalVi har valt att jämföra odlingen på två konventionella gårdar i Sverige där den ena gården odlar timotej och den andra rödsvingel. Båda gårdarna är lämpade för odling av dessa fröarter och drivs av mycket intresserade odlare. Skördarna på vallfrö ligger på gården med timotej något över genomsnittet i landet och på gården med rödsvingel något under. Höstveteskördarna får anses normala till något över normala för trakten. Gårdarna kan alltså anses representera typiska

timotej- och rödsvingelodlande gårdar. Skördeuppgifterna har sam-lats in för de senaste fem åren för höstvete (kvarnvetekvalitet) och för respektive frögröda.

Fröskördarna har lagts in i SFOs ny utvecklade vallfrökalkyler (som finns på hemsidan www.svenskraps.se) med uppdate-rade grundpriser. Som jämförelse visas även riks genomsnittet för täckningsbidraget (beräknat uti-från snittskörd) för frögrödorna. Grundpriset på höstvete bygger på Lantmännens pool 2-pris för res-pektive år. För vallfrö bygger p riset på snittgrundpriser från de svenska fröföretagen de senaste fem åren. Eventuella tillägg och avdrag för renhet, protein, grobarhet etc. i vall-frö och vete är inte beaktade.

Timotej bättre 5-årssnitt än höstveteTimotejodlingen pendlar i TB 2 mellan 8 175 och -528 kronor per hektar på den enskilda gården

Vallfrö står sig mot höstvete

Ekonomin i vallfröodlingen är starkt beroende av skördenivå och fröpris. Det gäller också att hitta rätt gröda för gårdens förutsättningar för att fröodlingen ska var konkurrenskraftig

i jämförelse med höstvete. Det visar jämförelser på såväl gårds som riksnivå.

Text: Erik Moll, SFOFoto: Hans Jonsson, Svensk Frötidning

»

Tajt fajt. Vilken vagn fylls mest? Vilken är värd mest? Rödsvingel-frö till vänster och höstvete till höger konkurrera r ekono-miskt om en plats i växtföljden. Lyckas man med hög röd-svingelskörd kom-mer f ältet att fylla många frövagnar.

Vallfrömarknaden del 1 - ekonomi:

FOR THOSE WHO DEMAND MORE

10 GODA SKÄL FÖR ATT VÄLJAAXIAL-FLOW®

HÖG KÄRNKVALITETvid skonsam tröskning 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 01

01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 02 FRÖODLING OCH AXIAL-FLOW®

är ”the perfect match”

Tröskning med rotor ger en mycket skonsammare urtröskning än en konventionell tröskcylinder, eftersom kärnorna gnids ut från strå och ax, istället för att slås ut. Detta resulterar i färre knäckta kärnor och färre skalade kärnor, vilket betyder ett högre avräkningspris för din spannmål. Den danska ”landboforening VKST” gjorde under skörden 2017 ett praktiskt test i maltkorn där olika trösksystem jämfördes. Slutsatsen var:

• Rotortröskor är skonsammast vid skörd av maltkorn• Axial-Flow hade minst antal skalade kärnor• Axial-Flow hade mindre andel knäckta kärnor

Case IHrotorprincip

Traditionellcylindertröska

PROCENT SKALADE KÄRNOR (maltkorn)

1.

8%

6%

4%

2%

0%

*https://vkst.dk/wp-content/uploads/2017/09/Afskallede-kerner-indstilling-af-mejet%C3%A6rsker.pdf - 2017 tal.

www.caseih.se

Läs om de andra 8 goda skälen för att välja Axial-Flow – skanna QR-koden eller gå på www.10godaskal.se

Rotorprincipens skonsamma utröskning ger inte bara den bästa kärnkvaliteten i spannmål, den ger även det bästa resultatet vid tröskning av av gräsfrö.

• Ingen annan tröska ger dig samma fröskörd som en Axial-Flow• Skonsam urtröskning, minimal avrensmängd och hög grobarhet,

är kännetecken för gräsfrö som tröskats med Axial-Flow. • Lätt rengöring av tröskan gör bytet mellan grödor snabbt

och säkert. • Spannmålstank med bottenskruvar anpassade för gräsfrö

gör det lätt och enkelt att tömma tanken.

1819 AFX SVF 210x282 nr. 01 + 02.indd 1 01/05/2019 10.32

22 Svensk Frötidning 4/1922

faktiskt hade ett negativt TB 2 de flesta åren.

På rödsvingelgården pendlar TB 2 för höstvete mellan 4 711 och 2 575 kronor per hektar, i medel tal 3 370 kronor (figur 2). Röd svingel har ett TB mellan 6 058 och 191 kronor per hektar vilket ger ett snitt på 2 598 kronor. Således är röd svingel 772 kronor per hektar sämre än höstvete på den enskilda gården sett till femårsmedeltal. Vad gäller riksgenomsnittet ser det lite annorlunda ut med ett medel TB 2 på 4 099 kronor per hektar för röd-svingel vilket är 729 kronor per hek-tar bättre än för höstvete. Precis som vid timotej odlingen varierar TB mer i rödsvingel än i höstvete.

Litet urval men väl beskrivandeSjälvklart går det alltid att vända och vrida på resultaten. Det är endast två enskilda gårdar som är utvalda. Höstveteskördarna kan avvika mellan olika gårdar. Likaså bygger prisbilden av spannmål på Lantmännens Pool 2-pris. Vissa odlare skaffar sig ett bättre pris och vissa får sämre med hänsyn till olika prismodeller på spannmål. Inte minst gällde detta för 2018.

En stor post i kalkylerna är maskinkostnaden där varje åtgärd belastar grödan som en rörlig kostnad (maskinstationskostnad) och detta är troligen den enskilda kostnad som skiljer mest mel-lan gårdarna. I kalkylerna har inte tagits hänsyn till eventuella avdrag för minskad grobarhet, renhet, proteintillägg etc. utan de får ses som standard varor. Enskilda partier kan såklart avvika kraftigt.

Sammanfattningsvis ger kalky-lerna en bra grundläggande bild över marknaden. 2016 fick vi en ny bransch överenskommelse, denna har vi tagit hänsyn till i beräkningarna. Vi kommer skriva mer om bransch-avtalet i kommande nummer.

Hur står sig ekoodlingen?I artikelns två exempel har vi valt att använda oss av två konventionella gårdar. Naturligtvis går det att göra en kalkyl även på ekofrö. Generellt ska vi dock komma ihåg att ekofrö är svårare att kalkylera eftersom skör-

En höjdarodling. Timotej konkurrerar mycket bra mot höstvete i områden och på jordar där inte höstvete når toppskördar, men timotej däremot avkastar naturligt bra.

1 756 och -1 676 kronor per hektar. Dessa TB 2 ska räcka till mark-kostnad och andra samkostnader.

Man konstaterar snabbt att lön-samheten generellt sett är för svag för båda grödorna. Timotej har dock ett bättre TB 2 för 5-årssnit-tet jämfört med höstvete med 3 704 kronor per hektar för den enskilda gården vilket är bra. Ser man till riksgenomsnittet är timotej dock endast 1 697 kronor per hektar bättre jämfört med höstvete.

Tesen att vallfröodling skiftar mer i skördar och TB än stråsäd stämmer väl. Lönsamheten för timotej kontra vete var god 2014, 2015 och 2016 men klart sämre 2017 och 2018. En tydlig trend är också att lönsamhe-ten för timotejfrö har försämrats drastiskt de senaste 2 åren, betyd-ligt mer än för höstvete. Ett kraftigt minskat kilopris kombinerat med något lägre skördar är förklaringen.

Tuffare för rödsvingel mot höstveteRödsvingelodling är oftast belägen på slättgårdar i södra Sverige där höstveteskördarna generellt sett är höga. För att rödsvingel ska kunna konkurrera med höstvete krävs därför ett större netto jämfört med timotejgården där vete odlingen

medan riksgenomsnittet har ett spann mellan 3 582 och -2 370 (figur 1). Höstvete varierar mellan

Figur 1. Jämförelse av skörd och TB 2 för timotej och höstvete på gårdsnivå och riksgenomsnitt, samt riksgenomsnitt för TB 2 i timotej. Riksgenomsnittet beräknas utifrån snittskörd i landet.

8 000

6 000

4 000

2 000

0

-2 000

TB 2 kr/ha

2014–2018 2014 2015 2016 2017 2018TB 2, timotej, gårdsnivå, kr/ha 3 003 6 068 8 175 1 807 -505 -528TB 2, timotej, rikssnitt, kr/ha 996 3 582 3 345 1 286 -862 -2 370TB 2, höstvete, gårdsnivå, kr/ha -701 1 756 -1 676 -1 069 -903 -1 613Skörd, timotej, gårdsnivå, kg/ha 822 857 1 050 782 743 678Skörd, höstvete, gårdsnivå, kg/ha 6 314 7 940 6 560 6 470 6 600 4 000

Ekonomi i timotej och höstvete på gårdsnivåTimotej, gårdsnivå, enskilda år

Timotej gårdsnivå, medelvärde 2014–2018

Timotej, rikssnitt, enskilda år

Timotej, rikssnitt, medelvärde 2014–2018

Höstvete gårdsnivå, enskilda år

Höstvete gårdsnivå, medelvärde 2014–2018

23Svensk Frötidning 4/19 23

darna varierar än mer och genom-snittliga renheter och grobarheter är det svårt att sätta ett värde på.

Hur ser framtiden ut – vad lär vi oss?Generellt sett visar samman-ställningarna på för svag lönsamheti vallfrö jämfört med höstvete medtanke på de ökade risker fröodlingmedför. För timotej gäller densvaga lönsamheten de senaste tvååren och för rödsvingel samtligaår. Skörde skillnaderna är dockstora och därför är det vanskligt att generalisera i allt för hög grad.

För att långsiktigt motivera odlingen av vallfrö krävs ett ökat TB för genomsnittsodlaren. Detta måste komma från såväl större skördar som höjda kilopriser. När det gäller timotej har vi haft en pris-nedgång de senaste åren från 16 till 10 kronor per kilo vilket pres-sat ekonomin. Figur 1 visar tydligt att åren 2014 och 2015 när vi hade högre fröpriser var TB-siffrorna goda jämfört med 2017 och 2018 med lägre fröpriser.

På rödsvingelsidan har priserna ökat de senaste åren, men trots det har odlingen svårt att konkur-rera med höstvete, inte minst då vid höga spannmålspriser och på gårdar med de högsta veteskör-darna. Lägger vi in 8 000 kilo som snittskörd av vete på rödsvingel-gården får vi ett helt annat resultat och röds vingelodlingen blir väldigt intressant. Som jämförelse ligger gårdsexemplet med timotej på cirka 3 700 kronor per hektar bättre TB jämfört med höstvete, vilket tydligt

Vallfrömarknaden: en artikelserie i 3 delar Under 2019 kommer Svensk Frötidning presentera tre artiklar som handlar om vallfrömarknaden ur olika aspekter. Denna 1:a artikel tar upp och jämför lönsamheten mellan vallfrö- och höstveteodling på två svenska gårdar de senaste fem åren. Den 2:a artikeln kommer att handla om prisjämförelse av samtliga vallfröarter som odlats i Sverige för de olika fröföretagen de senaste åren. I den 3:e analyseras hur det nya branschavtalet (som gällt sedan skörd 2016) påverkat avräkningen till odlarna.

visar att det går att tjäna pengar på frö. Samtidigt visar det hur viktigt det är för god lönsamhet att ta höga skördar samt att odla den art som är anpassad och konkurrenskraftig med gårdens förutsättningar.

Lyckas vi med anpassningen och samtidigt kan höja skördarna är vi en bra bit på vägen. Men det krävs också att fröföretagen tar sitt ansvar och höjer avräkningspriserna för att vallfröodling långsiktigt ska vara intressant. Självklart bidrar vall-fröodlingen med ett förfruktsvärde samt arbetsfördelningsfördelar som inte är prissatta i kalkylen. Inte att förglömma. •

TB 2 kr/ha

Figur 2. Jämförelse av skörd och TB 2 för rödsvingel och höstvete på gårdsnivå och riksgenomsnitt, samt riksgenomsnitt för TB 2 i rödsvingel. Riksgenomsnittet beräknas utifrån snittskörd i landet.

6 000

5 000

4 000

3 000

2 000

1 000

0

2014–2018 2014 2015 2016 2017 2018TB 2, rödsvingel, gårdsnivå, kr/ha 2 598 191 6 058 5 139 947 654TB 2, rödsvingel, rikssnitt, kr/ha 4 099 4 824 4 842 3 344 5 042 2 442TB 2, höstvete, gårdsnivå, kr/ha 3 370 4 711 2 575 2 711 2 838 4 016Skörd, rödsvingel, gårdsnivå, kg/ha 1 210 950 1 650 1 500 1 100 850Skörd, höstvete, gårdsnivå, kg/ha 9 480 10 300 10 500 9 700 9 800 7 100

Ekonomi i rödsvingel och höstvete på gårdsnivå Rödsvingel, gårdsnivå, enskilda år

Rödsvingel gårdsnivå, medelvärde 2014–2018

Rödsvingel, rikssnitt, enskilda år

Rödsvingel, rikssnitt, medelvärde 2014–2018

Höstvete gårdsnivå, enskilda år

Höstvete gårdsnivå, medelvärde 2014–2018


ställas den 15 juni året därpå. De tre senaste åren har de svenska fröföre-tagen satt de slutliga priserna redan den 31 januari, medan de utländsk a företagen ligger kvar med den gamla modellen. Från den tidpunkt då man tecknar ett fröavtal kan det i själva verket röra sig om 2,5 år innan man får besked om avsalupriset, samti-digt som det råder en leveransplikt av den kontrakterade varan. Detta system bygger på ett stort förtroende mellan odlare och fröföretag och att frögrödornas lönsamhet och kon-kurrenskraft kan påvisas.

Knepig men möjlig prisjämförelseAtt redovisa fröpriser är något av en grannlaga uppgift. På den svenska marknaden får vi kännedom om artvisa, men inte sortvisa, priser. De olika sorternas avkastningsförmåga är bara delvis känd, eftersom inga regelrätta, eller officiella, sortförsök utförs. Kontraktsvillkoren är därtill inte fullständigt synkroniserade mellan företagen i de olika län-derna. Den jämförelse vi gör här ger därför inte anspråk på att vara perfekt, men den ger en fingervis-ning om hur de olika fröföretagen prissatt fröarterna över åren.

Fröprisernas konkurrenskraft gentemot andra grödor (höstvete) varierar över åren som vi visade i artikeln i förra numret av Svensk Frötidning (4/2019). Det är vår uppfattning att frökalkylen över tid måste vara klart bättre än spann-mål för att motivera det större risk-tagandet i odlingen.

Dålig transparens i marknadenFröpriset bestäms givetvis av till vilket pris det kontrakterande frö-företaget kan sälja den rensade och

certifierade varan. I botten finns alltid ett internationellt pris som framförallt sätts i samband med den årliga ESA-konferensen i oktober (European Seed Association) samt den följande ISF-konferensen i maj (International Seed Federation), då omfattande internationella affärer görs upp.

Det finns ingen börs eller officiell notering av fröpriser vilket inne-bär att det är en dålig transparens i denna marknad. Beroende på vil-ket fröslag vi tänker på, har priset på världsmarknaden större eller mindre betydelse. De fröslag som i huvudsak används i svenska vallfrö-blandningar är ofta inte lika styrda av priset på världsmarknaden, som exempelvis grönytegräs. Det är även skillnad på om man odlar listade sorter med ett mervärde eller säljer på en bulkmarknad för frö.

Som odlarorganisation utgår vi från att varje fröföretag följer mark-naden och anpassar odlingsutläg-gen samt finner köpare som gör att odlarna kan betalas med bästa möj-liga pris.

Fröodlingen bygger på förtroendeNär man som odlare tecknar ett frö-odlingskontrakt förbinder man sig att odla och leverera en fröråvara under ett eller två år, beroende på vilket fröslag det är. Något pris på varan när den ska skördas och leve-reras vet man vanligtvis inte, utan den kommer att betalas med det marknadspris som gäller för sorten det aktuella skördeåret. Här lägger man som sagt ett stort ansvar och förtroende i fröföretagets händer. Hur kan jag som odlare vara säker på att det verkligen är det bästa marknadspriser som mitt fröföretag

Vallfrömarknaden del 2 – priser:

Marknad med dålig transparens

Prissättning av vallfrö är en fascinerande och mycket komplex process. Följ vägen från konferenser då omfattande internationella affärer görs upp, till det sortanpassade odlarpriset för lantbrukaren. Variationen är stor över tid och rum.

Text: Gunilla Larsson och Anneli Kihlstrand, SFOFoto: Hans Jonsson, Svensk Frötidning

Avlägset pris. Det kan ta upp till 2,5 år från fröavtal till besked om avsalupris samtidigt som det råder en leveransplikt av den kontrakterade varan. Detta system bygger på ett stort förtroende mellan odlare och fröföretag.

I föregående nummer av Svensk Frötidning jämförde vi lönsamheten i fröodling av ett par utvalda arter, med

odling av höstvete på två olika går-dar. Nu ska vi borra lite djupare i de fröpriser som kommit odlarna till del de senaste nio åren. Hur har de olika fröföretagen prissatt de olika arterna? Skiljer det mycket mellan företagen? Följer odlarpriserna de priser som sätts på till exempel vall-fröblandningarna på den svenska marknaden? Finns det ett världs-marknadspris på fröer som är rele-vant? Kort och gott: Hur vet vi som fröodlare att vi får rätt priser på de varor vi levererar?

Långt mellan kontrakt och prisI denna artikel jämför vi vad olika fröföretag, som tecknat kontrakt med svenska odlare, betalat i grund-pris år 2010 till 2018 för några av de fröslag som odlas i Sverige. Grundpriset avser en vara som uppfyller kraven för normalkvalitet i respektiv e företags villkor. Här har de svenska företagen enats om gemensamma branschriktlinjer, som dock inte är helt synkroni-serade med exempelvis de danska.

Som huvudregel har fröpriset satts preliminärt den 15 december skörde året för att sedan slutligt fast-

19Svensk Frötidning 5/19

betalar mig? Det finns ett växande intresse i

odlarkåren av att ha möjligheten att producera till ett fastpris, eller till ett avtalat minimipris. Liksom för övriga grödor vill man ha möj-lighet att göra en förkalkyl på hur frö odlingen står sig på den egna gården i konkurrensen med andra grödor. Det är då även viktigt att känna till avkastningspotentialen hos den sort man ska odla.

Frökontrakteringen ser olika ut i ett internationellt perspektiv. Men bland annat i Danmark har man samma kontraktsförfarande som vi. Det finns dock en stor skillnad mel-lan våra länder när det gäller fröpro-duktion, där Danmark producerar i huvudsak för en exportmarknad medan Sverige fortfarande till större del producerat för en hemmamark-nad. När den svenska fröodlingen nu expanderar är det dock främst med exportkontrakt, där det ibland före-kommer varierande kontraktsvillkor, exempelvis avseende prissättningen. På den ekologiska sidan är svensk fröproduktion marknadsledande, vilket bör göra att de svenska fröfö-retagen har ett stort inflytande över de priser som sätts.

2016 gjordes en större föränd-ring av de svenska kontraktsvillko-ren. De anpassades då till en mera internationell standard som skulle medge bättre jämförbarhet med internationella priser. Analysen av om så skett ska vi återkomma till.

Fröpris och avkastning hänger ihopInom varje art som odlas finns det ofta stora avkastningsskillnader mel-lan de olika sorterna. Dessa avkast-ningsskillnader avspeglas i priset till odlaren. De priser vi baserat de följande jämförelserna på är de lägsta inom respektive art, vilket normalt då representerar de mer högavkas-tande sorterna. Vi har som målsätt-ning att kunna få fram underlag för sortvisa priser och avkastningssiffror för den svenska fröodlingen, men där är vi inte ännu.

Prisutvecklingen i några arter I artikeln redovisas prisutveck-lingen i diagramform för ett urval av fröslag odlade i Sverige hos olika företag. Av utrymmesskäl är inte

alla arter med i denna artikel, men samtliga arter finns att studera på SFOs hemsida www.svenskraps.se. Priser finns från samtliga svenska fröföretag, (Lantmännen, Fors-becks, Skånefrö och Svenska Foder) samt från de utländska företag (Barenbrug och DLF) som haft odlingar i Sverige. Det är inte varje år och inte i alla fröslag som utländ-ska fröföretag lägger ut kontrakt i Sverige. Hos samtliga företag gäller att utläggen anpassas efter efterfrå-gan på marknaden samt eventuell lageruppbyggnad.

Som framgår av diagrammen finns det en stor följsamhet mel-lan de svenska fröföretagen när det gäller fluktuationer i priset mel-lan åren. Det är ganska ovanligt att ett företag sänker fröpriset radikalt och de andra höjer det. När så sker handlar det med största sannolikhet om de olika företagens lagerupp-byggnad och marknadsandel av frö-försäljningen.

RÖDKLÖVERDet finns flera olika sorttyper av rödklöver och priset mellan dessa varierar. Speciellt mellan diploida och tetraploida sorttyper är prisskillnaden stor. Vanligen är grundpriset kring 10 kronor per kilo högre för tetraploida sorter, vilket beror på att dessa ofta är lägre avkastande. Här har vi valt att redovisa priser för medelsen diploid rödklöver. Detta är den sorttyp som odlas på störst areal både eko och konventionellt och över hela odlingsområdet.

KonventionellFöretagens prissättning skiljer sig en del över åren (diagram 1). En för-klaring till detta är med största san-nolikhet den egna lagersituationen på klöverfrö. Under åren 2010–2013 fanns det en mindre areal av röd-klöver utlagd av DLF. Priset låg inte över det svenska under dessa år.

EkologiskLantmännen betalade under åren 2012–2016 klart mer för rödklö-verfröet än övriga aktörer på mark-naden, men låg de två senaste åren någon krona under (diagram 2). De övriga företagen följer varandra väldigt nära i priserna.

Klöver ger klöver. Företagens prissättning på rödklöverfrö skiljer sig en del över åren. En förklaring till detta är med största sannolikhet den egna lagersituationen på klöverfrö.

36

32

28

24

20

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Lantmännen Skånefrö+Svenska Foder Forsbecks DLF

RÖDKLÖVER, konventionell, medelsen, 2n

Diagram 1. Odlarpris kronor per kilo, konventionell röd klöver m edelsen 2n, år 2010–2018.

RÖDKLÖVER, ekologisk, medelsen, 2n

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Lantmännen Skånefrö+Svenska Foder Forsbecks

60

53

45

38

30

Diagram 2. Odlarpris kronor per kilo, ekologisk rödklöver medelsen 2n, år 2010–2018.

43413937353331292725232119

VITKLÖVER, konventionell

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Lantmännen Skånefrö+Svenska Foder Forsbecks Barenbrug

Diagram 3. Odlarpris kronor per kilo, konventionell vitklöver, år 2010–2018.

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


62 60 58 56 54 52 50 48 46 44 42

VITKLÖVER, ekologiskDiagram 4. Odlarpris kronor per kilo, ekologisk vitklöver, år 2010–2018.

»


YaraMila Raps är en P- och K-stark produkt med extra mycket svavel och bor samt en mindre mängd magnesium (NPK 17-5-10 + S + Mg, B). Alltså en produkt som är utvecklad för att tillgodose höstolje-växternas speciella näringsbehov. Använd YaraMila Raps på hösten i kombination med Sulfan på våren. Det ger ökad odlingssäkerhet, tidigare mognad och högre skörd.

Läs mer om YaraMila Raps och gödsling på olika jordar på yara.se

apsskörd

YaraMila®Raps

EkologiskKurvorna för de olika företagen föl-jer varandra väl i toppar och dalar, med något undantag 2016 och 2017, då Lantmännen betalade mer än övriga (diagram 4).

TIMOTEJTimotej är vårt största fröslag are-almässigt både vad gäller ekologisk och konventionell odling. Det är alltid stort fokus på timotejfröpri-set. Inte minst för att stora arealer odlas i mellansvenska områden där kalkylen ska matcha en ganska stark höstvetekalkyl.

KonventionellI södra Sverige fanns det under hela den redovisade perioden odlingar utlagda av danska DLF. Som diagram 5 visar låg priset betydligt högre än det svenska. Två saker ska man dock ha i minnet. Det är endast en mindre areal (ca 100 hektar) och att priset också är

VITKLÖVERAvkastningen i vitklöver är något nyckfull och kan variera rejält mellan åren. Ett par år med höga skördar ger ett lager som innebär att priset sjunker. De senaste åren har arealen ekologisk vitklöver varit betydligt större än den konventionella.

KonventionellVitklöverpriset är starkt beroende av priset på världsmarknaden eller egentligen priset och tillgången på frö från Nya Zeeland. Som en följd av detta var Barenbrug intresserade av svenska vitklöverodlare under ett par år och betalade mycket bra för fröet. Men när det åter var mer lön-samt att producera sitt frö på Nya Zeeland återgick man till att göra det och lämnade den svenska mark-naden. De svenska fröföretagen följer i stort sett varandras kurvor, men vi kan konstatera att Lant-männen genomgående betalat lägre pris än privathandeln (diagram 3).

Lantmännen Skånefrö+Svenska Foder Forsbecks DLF2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

24

22

20

18

16

14

12

10

Diagram 5. Odlarpris kronor per kilo, konventionell timotej, år 2010–2018.

TIMOTEJ, konventionell

24

22

20

18

16

14

12

10

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


TIMOTEJ, ekologiskDiagram 6. Odlarpris kronor per kilo, ekologisk timotej, år 2010–2018.


Etablera en hög

en valutaeffekt. Odlarna avräknas i danska kronor och de senaste åren har detta varit en klar fördel.

Timotejpriset har i princip sjun-kit sedan 2012. Flera år har det varit mycket höga fröskördar som byggt upp ett lager och detta inne-bär att priset sjunker. Sedan kan man ju alltid resonera kring varför inte företagen minskat sina area-ler för att kunna bibehålla ett högre pris. 2018 blev för många odlare ett besvikelsens år när det gäller både fröskördar och prissättning. Lant-männen och Forsbecks höjde sina priser med 1 krona medan Skåne-frö-Svenska Foder endast gjorde en prishöjning på ca 35 öre. För 2019 års skörd förväntar vi oss att priset stiger eftersom det omtalade lagret av timotejfrö nu bör vara förbrukat.

EkologiskÄven här ser vi en prissänkning sedan 2012, men inte lika omfat-tande som för konventionell timotej

(diagram 6). Marknaden efterfrågar ekofrö och det avspeglar sig också i priset. Lantmännen som verkligen satsat på den ekologiska frömark-naden har hållit en jämnare prisbild över åren, men även Forsbecks och Skånefrö-Svenska Foder har ökat sina priser efter dippen 2016.

RÖDSVINGELRödsvingel är det fröslag som idag odlas på störst areal (ca 3 000 hek-tar) efter timotej. Ett antal olika sor-ter odlas. Odlingen är nästan helt förlagd till Skåne. Det är bara Lant-männen och Skånefrö som förutom Barenbrug lägger ut rödsvingelareal. I diagram 6 ligger priskurvorna för Lantmännen och Skånefrö i stort sett parallella. Anledningen till detta kan vara att vi valt att redovisa företagens lägst betalda sorter. Skånefrö är det företag som har ett störst antal sorter bland sina odlingar och priset varierade 2018 mellan 9:40–18:70 per kilo bero-

ende på sort. Detta understryker vikten av att kunna presentera sort-visa priser inklusive information om avkastningsförmågan.

Barenbrug har utlägg på ca 350 hektar i Sverige. Priset företaget betalar ligger varje år betydligt över det svenska. Viss valutaeffekt före-ligger då Barenbrug avräknar sina odlare i danska kronor.

Dålig följsamhet mellan odlarpris och fröpris i vallfröblandningHur är det då med följsamheten mellan odlarpriset på frö och mark-nadspriset på vallfröblandningar på

1715131210

86420

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018Lantmännen Skånefrö+Svenska Foder Barenbrug

Diagram 7. Odlarpris kronor per kilo, konventionell rödsvingel, år 2010–2018.

RÖDSVINGEL, konventionell

»


Fotnot: I denna artikel redovisas prisutvecklingen för 4 vallfröarter, konventionellt och ekologisk odlade. Av utrymmesskäl är alltså inte alla arter odlade i Sverige med, men samtliga arter finns att studera på SFOs hemsida www.svenskraps.se

Tänkvärt om fröpriser• Branschriktlinjerna är olika i Sverige och

D anmark.• Det kan ta 2,5 år mellan att avtal tecknas och

avsalupriset fastställs.• En perfekt jämförelse av priser firmor emellan

är inte möjlig – men ger en fingervisning om prissättningen.

• I denna artikel redovisas data för 4 fröslag. Samtliga svenska fröslag finns redovisade på www.svenskraps.se

• Det finns ingen börs eller officiell notering av fröpriser vilket innebär att det är en dåligtransparens i denna marknad. Beroende på vilket fröslag det gäller, har priset på världsmarknaden dock större eller mindre betydelse.

• Det finns ett växande intresse i odlarkårenav att ha möjligheten att producera till ett fastpris, eller till ett avtalat minimipris.

• Det finns en stor följsamhet mellan de

svensk a fröföretagen när det gäller fluktuatio-ner i priset mellan åren.

• De flesta åren finns det inte någon vidare överensstämmelse mellan odlarpriset på frö och marknadspriset på vallfröblandningar på den svenska marknaden.

• Det är anmärkningsvärt att de ekologiska frökomponenterna inte kompenserats med ett högre pris de år då det är brist på ekolo-giskt frö.

• Det är till sist odlaren som med sina odlings-kalkyler på gårdsnivå kan avgöra om fröod-lingen är konkurrenskraftig. Fröföretagen bör kunna ge ett bra underlag för avkastnings-förmågan hos de sorter som läggs ut.

• Spännande diskussioner pågår med f röföretagen om mer dynamiska villkor när det gäller priser och villkor.

• SFOs utvärderingsarbete blir än viktigareframöver.

Det är även anmärkningsvärt att de ekologiska frökomponenterna inte kompenserats med ett högre pris de år då det är brist på ekolo-giskt frö. Då kraven på andelen eko-logiskt frö inom olika arter som ska ingå i vallfröblandningar sänks av Jordbruksverket borde det avspeg-las i ett högre pris på de ekologiska frökomponenterna.

Lönsamheten bedöms av odlarenDet är till sist odlaren som med sina odlingskalkyler på gårdsnivå kan avgöra om fröodlingen är konkur-renskraftig. Fröföretagen bör kunna ge ett bra underlag för avkastnings-förmågan hos de sorter som läggs ut. Spännande diskussioner pågår också med fröföretagen om mer dynamiska villkor när det gäller priser och villkor. Odlarföreningens utvärderingsarbete blir än viktigare framöver.

den svenska marknaden? Genom att studera prisutvecklingen på några svenska vallfröblandningar de senaste tre åren och jämföra dessa med priset på ingrediensen frö kan vi konstatera att de flesta

åren finns det inte någon vidare överensstämmelse. Även om det inte är några stora höjningar på vallfröblandningarna, så har dessa höjningar gjorts samtidigt som frö-odlarna fått ett lägre pris.

•

Följande sidor innehåller

diagram för samtliga fröslag

(även de som tas upp

i artikeln).

Bilaga Svensk Frötidning nr 5–2019 • Vallfrömarknaden del 2 – priser: Marknad med dålig transparens

36

32

28

24

20

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018



Diagram 1. (Diagram 1 i artikeln). Odlarpris kronor per kilo, konventionell rödklöver medelsen 2n, år 2010–2018.


2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


60

53

45

38

30

Diagram 2. (Diagram 2 i artikeln). Odlarpris kronor per kilo, ekologisk rödklöver medelsen 2n, år 2010–2018.

43413937353331292725232119


2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


Diagram 9. (Diagram 3 i artikeln). Odlarpris kronor per kilo, konventionell vitklöver, år 2010–2018.

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


62 60 58 56 54 52 50 48 46 44 42

VITKLÖVER, ekologisk

Diagram 10. (Diagram 4 i artikeln). Odlarpris kronor per kilo, ekologisk vitklöver, år 2010–2018.


24

22

20

18

16

14

12

10

Diagram 11. (Diagram 5 i artikeln). Odlarpris kronor per kilo, konventionell timotej, år 2010–2018.


24

22

20

18

16

14

12

10

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


TIMOTEJ, ekologisk

Diagram 12. (Diagram 6 i artikeln). Odlarpris kronor per kilo, ekologisk timotej, år 2010–2018.

1715131210

86420


Diagram 22. (Diagram 7 i artikeln). Odlarpris kronor per kilo, k onventionell rödsvingel, år 2010–2018.


36

32

28

24

20

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018





2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


60

53

45

38

30


43413937353331292725232119


2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018



2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


62 60 58 56 54 52 50 48 46 44 42




24

22

20

18

16

14

12

10



24

22

20

18

16

14

12

10

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


TIMOTEJ, ekologisk


1715131210

86420






2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


252321191715131110

86420

ÄNGSSVINGEL, ekologisk

Diagram 16. Odlarpris kronor per kilo, ekologisk ängssvingel, år 2010–2018.

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


26242220181614121086420

RÖRSVINGEL, konventionell

Diagram 23. Odlarpris kronor per kilo, konventionell rörsvingel, år 2010–2018.

ÄNGSGRÖE, konventionell

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


28

21

14

7

0

Diagram 21. Odlarpris kronor per kilo, konventionell ängsgröe, år 2010–2018.

DLF Barenbrug

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


252321191715131110

86420

ÄNGSSVINGEL, konventionell

Diagram 15. Odlarpris kronor per kilo, konventionell ängssvingel, år 2010–2018.

RÖDKLÖVER, ekologisk, sen, 2n

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


70

60

50

40

30

Diagram 4. Odlarpris kronor per kilo, sen ekologisk rödklöver 2n, år 2010–2018.

RÖDKLÖVER, konventionell, sen, 2n

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


40

35

30

25

20

Diagram 3. Odlarpris kronor per kilo, sen konventionell rödklöver 2n, år 2010–2018.



2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


252321191715131110

86420



2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


26242220181614121086420




2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


28

21

14

7

0


DLF Barenbrug

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


252321191715131110

86420




2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


70

60

50

40

30



2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


40

35

30

25

20





2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


40

38

36

34

32

30

28

26

24

22

20

ALSIKEKLÖVER, konventionell

Diagram 13. Odlarpris kronor per kilo, konventionell alsikeklöver, år 2010–2018.

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


252321191715131110

86420

ENGELSKT RAJGRÄS, konventionell

Diagram 19. Odlarpris kronor per kilo, konventionell engelskt rajgräs, år 2010–2018.

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


25 23 21 19 17 15 13 11 10 8 6 4 2 0

ENGELSKT RAJGRÄS, ekologisk

Diagram 20. Odlarpris kronor per kilo, ekologisk engelskt rajgräs, år 2010–2018.

ALSIKEKLÖVER, ekologisk

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


43

42

40

39

37

Diagram 14. Odlarpris kronor per kilo, ekologisk alsikeklöver, år 2010–2018.


2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


48

44

39

35

30

Diagram 5. Odlarpris kronor per kilo, medelsen konventionell rödklöver 4n, år 2010–2018.


2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


70

63

55

48

40

Diagram 6. Odlarpris kronor per kilo, medelsen ekologisk rödklöver 4n, år 2010–2018.


2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


40

38

36

34

32

30

28

26

24

22

20



2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


252321191715131110

86420



2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


25 23 21 19 17 15 13 11 10 8 6 4 2 0




2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


43

42

40

39

37



2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


48

44

39

35

30



2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


70

63

55

48

40



2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Lantmännen Skånefrö+Svenska Foder

252321191715131210

86420

HUNDÄXING, konventionell

Diagram 17. Odlarpris kronor per kilo, konventionell hundäxing, år 2010–2018.

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


26 24 22 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0

RÖRSVINGEL, ekologisk

Diagram 24. Odlarpris kronor per kilo, ekologisk rörsvingel, år 2010–2018.


2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


80

70

60

50

40



2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


252321191715131210

86420

HUNDÄXING, ekologisk

Diagram 18. Odlarpris kronor per kilo, ekologisk hundäxing, år 2010–2018.


2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


80

75

70

65

60



36

32

28

24

20

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018





2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


60

53

45

38

30


43413937353331292725232119


2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018



2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


62 60 58 56 54 52 50 48 46 44 42




24

22

20

18

16

14

12

10



24

22

20

18

16

14

12

10

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


TIMOTEJ, ekologisk


1715131210

86420




36

32

28

24

20

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018





2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


60

53

45

38

30


43413937353331292725232119


2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018



2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


62 60 58 56 54 52 50 48 46 44 42




24

22

20

18

16

14

12

10



24

22

20

18

16

14

12

10

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


TIMOTEJ, ekologisk


1715131210

86420






2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


40

38

36

34

32

30

28

26

24

22

20



2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


252321191715131110

86420



2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


25 23 21 19 17 15 13 11 10 8 6 4 2 0




2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


43

42

40

39

37



2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


48

44

39

35

30



2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


70

63

55

48

40



2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


40

38

36

34

32

30

28

26

24

22

20



2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


252321191715131110

86420



2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


25 23 21 19 17 15 13 11 10 8 6 4 2 0




2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


43

42

40

39

37



2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


48

44

39

35

30



2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


70

63

55

48

40




2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


252321191715131110

86420



2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


26242220181614121086420




2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


28

21

14

7

0


DLF Barenbrug

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


252321191715131110

86420




2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


70

60

50

40

30



2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


40

35

30

25

20




2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


252321191715131110

86420



2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


26242220181614121086420




2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


28

21

14

7

0


DLF Barenbrug

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


252321191715131110

86420




2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


70

60

50

40

30



2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


40

35

30

25

20




2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


252321191715131210

86420



2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


26 24 22 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0




2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


80

70

60

50

40



2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


252321191715131210

86420

HUNDÄXING, ekologisk

Diagram 18. Odlarpris kronor per kilo, ekologisk hundäxing, år 2010–2018.


2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


80

75

70

65

60




2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


40

38

36

34

32

30

28

26

24

22

20



2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


252321191715131110

86420



2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


25 23 21 19 17 15 13 11 10 8 6 4 2 0




2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


43

42

40

39

37



2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


48

44

39

35

30



2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


70

63

55

48

40



2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


40

38

36

34

32

30

28

26

24

22

20



2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


252321191715131110

86420



2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


25 23 21 19 17 15 13 11 10 8 6 4 2 0




2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


43

42

40

39

37



2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


48

44

39

35

30



2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


70

63

55

48

40




2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


252321191715131110

86420



2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


26242220181614121086420




2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


28

21

14

7

0


DLF Barenbrug

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


252321191715131110

86420




2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


70

60

50

40

30



2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


40

35

30

25

20



36

32

28

24

20

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018





2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


60

53

45

38

30


43413937353331292725232119


2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018



2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


62 60 58 56 54 52 50 48 46 44 42




24

22

20

18

16

14

12

10



24

22

20

18

16

14

12

10

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


TIMOTEJ, ekologisk


1715131210

86420





2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


252321191715131210

86420



2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


26 24 22 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0




2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


80

70

60

50

40



2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


252321191715131110

86420



2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


26242220181614121086420




2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


28

21

14

7

0


DLF Barenbrug

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


252321191715131110

86420




2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


70

60

50

40

30



2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


40

35

30

25

20




Inför 2016 års fröskörd började ett nytt vallfrökontrakt att gälla. Huvudsyftet var att genom transparens underlätta för odlaren att jämföra firmornas villkor. Denna artikel går igenom u tfallet av den komplexa kontraktsförändringen med plus och m inus för odlaren vad gäller till exempel kvalitets reglering, lagringsersättning, analyskostnad och nolltolerans i grundutsädet.

Text: Gunilla Larsson och Anneli Kihlstrand, SFOFoto: Hans Jonsson, Svensk Frötidning

och jämförbarhet mellan olika fröföretags kontrakt och därmed göra det enklare för odlaren att jämföra villkoren. Detta oavsett om det är svenska eller utländska företag som tecknar kontraktet. Det skulle också innebära att prissättningen blev mer jämförbar.

Då var det mer än 10 år sedan det senast hade gjorts någon större revidering av kontrakten och 2015/16 var det dags att se över villkoren. Tidigare hade frökontraktet varit gemensamt för alla svenska fröföretag. Så är det inte längre eftersom det kan anses kartellbildande. Det gemensamma kontraktet har därför ersatts av en branschgemensam överenskommelse utan några kronor och ören inskrivna för avgifter och ersättningar och utifrån detta har varje företag skrivit sitt eget kontrakt. Från och med skörden 2016 började de nya villkoren att gälla.

Som alltid när det görs förändringar är det bra att efter ett par år se tillbaka och utvärdera. Här har vi valt att peka på några punkter som justerades och ge kommentarer till dessa.

Kvalitetsreglering och n ormalkvalitetFör att ett fröparti ska vara avräkningsbart måste det uppfylla certifieringskraven, men kvaliteten ska också speglas i avräkningspriset. Därför omräknas värdena till vad vi kallar normalkvalitet, dvs en överenskommen procent rent grott frö respektive vikts% av annan art. Via en formel räknas sedan fram en kvalitetsfaktor som används för omräkning av priset.

Tanken bakom omräkning till normalkvalitet är att den som lämna r in en fröråvara med god kvalitet både vad gäller ogräsinnehåll och grobarhet också ska märka det i ett högre pris. Detta är

Vallfrömarknaden del 3 - kontraktBlev det så bra som vi hade tänkt oss?I föregående två nummer av

Svensk Frötidning har vi jämfört lönsamheten i fröodling för ett par utvalda arter med

odling av höstvete samt borrat lite djupare i de senaste nio årens fröpriser. Nu är frågan: blev resultatet av de nya frökontrakten vad vi förväntat oss?

Inför 2016 års fröskörd började ett nytt vallfrökontrakt att gälla. Även om denna nya branschöverenskommelse och fröföretagens uppgraderade kontrakt inte lovade guld och gröna skogar avsåg de genom sin transparens och anpassning till internationella spelregler att ge odlarna bättre förutsättningar, som i slutänden skulle ge mer i börsen. Frågan är alltså om det verkligen blev så?

Transparens och jämförbarhetBakgrunden till det nya kontraktet var framförallt att skapa transparens »

Radikal föränd-ring. Lagringser-sättningen har försämrats i det nya kontrakte t, men är överlag bättre för de svenska odlarna jämfört med för de danska.


ett system som funnits under många år, men i samband med kontraktsgenomgången gjordes en ytterligare anpassning till de danska kraven på normalkvalitet för de fröslag där det fortfarande fanns en mindre skillnad. Vi har alltså fått tuffare krav vad gäller n ormalkvalitet. Dock undantogs klöverarterna där vi i Sverige inte anser det rimligt att kräva lika hög procent rent grott frö som man gör i Danmark för att uppnå normalkvalitet.

Försämrad ersättning för att lagra sitt fröTaxorna för lagringsersättning förändrades ganska radikalt i det nya kontraktet. I det gamla kontraktet var grundersättningen densamma för klöver och alla gräs (50 öre per kilo rensad och certifierad vara), förutom gröe där det var 60 öre per kilo. När det gäller tilläggsersättningen var den 10 öre per påbörjad månad och utgick från den 1 november.

I den nya överenskommelsen

har klöver och timotej fått en sänkning av grundersättningen till 40 öre per kilo, men för övriga gräs är ersättningen oförändrat 50 öre. Tilläggsersättningarna har sänkts till 5 öre per påbörjad månad för alla fröslag, men datumet för när tilläggsersättning börjar, har flyttats bakåt en månad till 1 oktober. Detta har inneburit en försämring för alla odlare som lagrar sitt frö, men framförallt för klöver och timotejfröodlarna där lagringsersättningen idag är 20 procent lägre än tidigare vid en lagring till december. För övriga fröslag blir sänkningen cirka 7 procent för samma lagringsperio d. Fortfarande är det dock så att om vi jämför oss med Danmark under samma period är det en bättre affär för odlarna att lagra frö i Sverige, med undantag för ängsgröeodlarna. (tabell 1).

Administrationsavgift och a nalyskostnaderI de gamla kontrakten fanns det en

startavgift för rensning på 1000 kronor per parti och företaget stod för analyskostnader. I och med det nya tänket att varje odlare ska stå för sina egna kostnader och att det är viktigt med en anpassning till internationella kontrakt (läs danska) infördes därför att odlarna numera själva betalar Utsädes enhetens kostnad för certifieringsanalysen samt att en grundavgift tas ut per avtal. Avgiften täcker kostnaden för fältbesiktning samt startavgiften för rensning. Denna skiljer lite mella n företagen när det gäller klöver (2 200–2 400 kronor per avtal) medan den för gräs är densamma (3 400 kronor per avtal). I Danmark betalar man 3 000 kronor i grundavgift per parti plus en rörlig avgift som är arealbaserad. Till exempel är den rörliga avgiften för 10,0–14,9 hektar 100 kronor per hektar. När vi tar hänsyn till valutan har vi f ortfarande en lägre grund avgift i Sverige.

Nolltolerans i grundutsädetDet kan tyckas som att odlarna bara har drabbats av fler kostnader i och med det nya kontraktet, men det har också införts regler som är till stor nytta för odlarna. Idag ligger fokus på ogräs som renkavle och råttsvingel och vikten av att dessa inte sprids med utsädet. I nya kontraktet har därför införts en nolltolerans för förekomst av renkavle, råttsvingel och skräppa i grundutsädet.

För att ytterligare förstärka säkerheten att det inte finns några av dessa ogräs i importerat grundutsäde har det införts en extra svensk

Sverige Danmark

Gammalt kontrakt Nytt kontrakt

Klöver, timotej 70 öre 55 öre 39 öre

Rajgräs 70 öre 65 öre 39 öre

Ängssvingel, rörsvingel 70 öre 65 öre 50 öre

Hundäxing, rödsvingel 70 öre 65 öre 60 öre

Ängsgröe 80 öre 75 öre 79 öre

Lagringsersättning i Sverige och Danmark

Tabell 1. Lagringsersättning för frö i Sverige och Danmark, SEK/kg rensad vara. Lagringstid 1/9–15/12.

Högt och lågt. Den nya branschgemensamma överenskommelsen i vallfrö som infördes 2016 är komplex med plus och minus för de svenska fröodlarna.


kontroll. Även om ett importerat grundutsäde har en godkänd analys från produktionslandet görs det ytterligare en analys av utsädet när det kommer till Sverige och dessutom med en utökad provmängd.

Skärpta krav på kvalitetenFör att ytterligare höja kvaliteteten på utsäde till vallblandningar och grönytor har odlare och fröföretag gjort en gemensam överenskommelse för avdrag vid förekomst av frön från renkavle, råttsvingel eller skräppa. Detta innebär tuffare krav på varan än vad certifieringsreglerna kräver. Enligt dessa får det finnas max 0,3 viktsprocent renkavle och 1,0 procent av råttsvingel i ett parti och det är ändå godkänt. Detta betyder att i ett godkänt parti kan det finnas 100tals frön av till exempel renkavle.

En frivillig skala har nu införts där avdrag görs redan från 1 upp till 20 frön av renkavle och för råttsvingel från 10 upp till 100 frön i den föreskrivna provmängden. I klöver finns en skala med avdrag från 1 frö upp till 10 av skräppa och därefter är fröpartiet enligt reglerna inte längre godkänt. Detta är hårda krav som visar på en gemensam ambition och ett ansvar för att minimera risken för att svåra ogräs sprids med utsädet.

Odlaravgiften ger o dlingsutvecklingSom medlem i Frö och Oljeväxtodlarna medger man att det dras en odlaravgift på fröavräkningen. Odlaravgiften är 1 procent på likviden efter att alla kostnader dragits ifrån. För oss som organisation är dessa avgifter mycket viktiga. De gör att vi kan bedriva en försöksverksamhet, utveckla odlingen ge ut Svensk Frötidning o.s.v. Slår vi ut avgiften per hektar betyder det att svenska fröodlare i genomsnitt under de senaste fem åren betalat 90 kronor per hektar. Variationen beror på vilka fröpriser som gällt för året och vilken avkastning frövallarna gett. Totalt får SFO in cirka 1,3 miljoner kronor per år i fröavgifter.

I Danmark dras 0,4 procent i odlaravgift, men till skillnad från i Sverige räknas det på bruttot och

inte på nettot. Vid en uträkning med danskt medelpris och producerad kvantitet visar det sig att avgiften per hektar i och för sig blir lägre än i Sverige, men inte anmärkningsvärt mycket lägre utan den varierar mellan 70 och 80 kronor per hektar.

Blev det plus i kassan?En övergripande tanke med de nya kontrakten var att odlarna tog på sig mer kostnader, men samtidigt skulle detta visa sig i ett högre avräkningspris än om vi fortsatt med det gamla kontraktet. Odlarna skulle alltså inte förlora något på förändringarna.

Vid jämförelser av fröpriserna har det under årens lopp i stort sett alltid visat sig att utländska företag betalar ett högre pris till sina odlare än vad svenska gör. Tidigare har det många gånger framförts från våra svenska företag att odlarna i exempelvis Danmark får stå för mycket mer av sina kostnader än vad svenska odlare gör. När vi nu i stort sett på de flesta punkter i kontraktet gjort förändringar som innebär att förhållande är betydligt mer jämförbara hade man förväntat sig att även priserna skulle ligga närmare varandra än vad de gör.

Sortens avkastning speglas i prisetDet kan inte nog poängteras att man som odlare måste vara medveten om att avkastningsskillnaden mellan sorter kan vara stor och det är inte ett helt osannolikt antagande

att en sort med lågt pris har högre fröavkastning i genomsnitt och tvärtom. Speciellt gäller detta rödsvingel som det finns ett antal olika sorter av. I tabell 2 har vi därför gjort en 5årig prisjämförelse av fyra företags lägsta pris på rödsvingel. Att vi valt lägsta pris beror på antagandet att detta är företagens högst avkastande sorter och att det därför är ett pris som bör vara relativt jämförbart.

Det har gjorts en omräkning av den danska kronan till svenska kronor och givetvis gör en svag svensk krona att de utländska företagens odlare i Sverige får en extra bonus, men samtidigt borde en svag svensk krona varit en fördel för de svenska företagen när det gäller att skapa möjligheter för att exportera frö. Detta är dock lite svårt att se i odlarpriserna.

Nya diskussioner följerNär det gäller de gemensamma branschöverenskommelserna ska dessa gås igenom och diskuteras på nytt under kommande vinter. Det är vår målsättning att genom våra lokala föreningar samla in synpunkter på vad som bör förändras. Vissa villkor kan behöva justeras, men framförallt måste priserna vara konkurrenskraftiga för att fröodlingen ska försvara sin plats i växtföljden.

Odlare kan i vissa fall även teckna speciella export och fastpriskontrakt med särskilda villkor. Kontakta ditt företag för att höra vilka möjligheter som finns. •

2014 2015 2016 2017 2018

Lantmännen 9:00 8:75 9:00 9:00 9:00

Skånefrö 9:20 8:95 9:14 9:40 11:00

DLF 8:88 9:39 11:12 11:70

Barenbrug 11:75 11:66 14:61 14:42 16:20Valutaomräkning DKK till SEK 1,20 1,26 1,31 1,38 1,43

Tabell 2 Företagens lägstapris för rödsvingel 2014–2018. Priser i svenska kronor. Att lägsta pris valts beror på antagandet att detta är företagens högst avkastande sorter och att det därför är ett pris som bör vara relativt jämförbart. Det finns rödsvingelsorter som betalas upp till 24:85 i Danmark och 18:70 i Sverige.

Lägstapris för rödsvingel i Sverige för olika företag

axial-flow vallfrö står sig mot höstvete · 2019. 10. 11. · i den 3:e analyseras hur det nya...

Documents