barn och utbildning plan för screening av läs …...3 (18) reviderad 2016-05-25 vad är screening?...

BARN OCH UTBILDNING Plan för screening av Läs-och skrivförmåga

1 (18)

Reviderad 2016-05-25

Innehållsförteckning Inledning ..................................................................................................................................... 2

Vad är Screening? ...................................................................................................................... 3

Orsaker till Läs- och skrivsvårigheter ........................................................................................ 4

Matriser ...................................................................................................................................... 5

Förskoleklass .......................................................................................................................... 5

Skolår 1 .................................................................................................................................. 6

Skolår 2 .................................................................................................................................. 7

Skolår 3 .................................................................................................................................. 8

Skolår 4 .................................................................................................................................. 9

Skolår 5 ................................................................................................................................ 10

Skolår 6 ................................................................................................................................ 11

Skolår 7 ................................................................................................................................ 12

Skolår 8 ................................................................................................................................ 13

Skolår 9 ................................................................................................................................ 14

Lästips ...................................................................................................................................... 15

Referenser ................................................................................................................................. 16

Testmaterial .............................................................................................................................. 17

Bilaga ....................................................................................................................................... 18

Om systematiskt kvalitetsarbete ........................................................................................... 18

2 (18)


Inledning I utbildning och i ett alltmer symbol- och kunskapsbaserat samhälle är kraven på en god läs-och skrivförmåga avgörande för den enskildes utveckling och växande, i såväl privatliv som yrkesliv. Läs- och skrivförmågan spelar en stor roll för barnets välmående i skolan. Barn som möter hinder i sin läs-och skrivutveckling och inte tidigt får adekvat stöd riskerar inte bara att hamna efter i läs- och skrivutvecklingen, utan också i skolarbetet i stort. Känslan hos eleven av att misslyckas i skolan kan innebära att barnet utvecklar en negativ självbild och hamnar i en nedåtgående spiral i sin utveckling.

För att kunna bedöma vad som är avvikelser i elevens läs- och skrivutveckling behöver undervisande och testande pedagoger kunskap om vad som är den förväntade utvecklingen av läs- och skrivförmåga. I referenslistan finns förslag på var du kan läsa mer om detta.

Ett systematiskt förebyggande arbete i förskola och skola är avgörande för barns och elevers möjligheter att lyckas. Genom att använda ett gemensamt screeningmaterial på alla skolor skapar vi förutsättningar för gemensam förståelse och kunskapsbas runt barns läs-och skrivutveckling. En noggrann analys på såväl grupp- skol som kommunnivå ökar möjligheterna att i fortbildning och genom kollegialt lärande öka kvalitén och likvärdigheten på läs- och skrivundervisningen. Strukturerad och dokumenterad kunskap om den enskilda eleven kan även underlätta vid övergångar och skolbyten.

I december 2015 togs beslut i förvaltningsledningen om att en gemensam screeningplan för Sundsvalls kommunala skolor ska införas från Förskoleklass till år 9. Denna är obligatorisk att använda från och med läsåret 2016/2017.

Screeningplanen är reviderad våren 2016 för att överensstämma med Skolverkets ”Bedömningsstöd i läs-och skrivutveckling” för årskurs 1-3, som är obligatoriskt från 1/7 2016. Syftet med Bedömningsstödet är att stärka alla elevers kunskapsutveckling, såväl de som riskerar att få eller redan har svårigheter inom läs- och skrivutveckling som de som behöver extra stimulans för att utvecklas ytterligare. Från 1/7 2016 finns ett kunskapskrav på godtagbara kunskaper i läsförståelse i slutet av år 1. Detta står i relation till kursplan och kunskapskrav i år 3. Även Skolverkets material ”Nya språket lyfter” har samma forskningsbakgrund och avstämningspunkterna i materialen är i samklang.

3 (18)


Vad är Screening? Med screening menas att man använder test som genomförs på gruppnivå. För att en tillförlitlig screening ska kunna genomföras, är det viktigt att testen är standardiserade, reliabla och normerade. Det är viktigt att komma ihåg att testresultat är färskvara och att de endast visar en del av helhetsbilden av de förmågor som testats. Resultaten ger pedagogen en översiktlig och allmän bild av färdigheter på grupp- och individnivå, med avseende på det testet mäter. Pedagogen kan även se mönster över tid, på båda nivåerna.

För att få rättvisande resultat och för att kunna göra en god analys av dessa, är det mycket viktigt att du som testledare är förtrogen med de test du ska genomföra. Läs därför alltid noga igenom manual/handledning med testmetodik, rättning, resultat och analys. Instruktionerna i manualen måste följas exakt!

Resultaten från screeningen ska efter en grundlig analys, på såväl grupp- som organisationsnivå, ligga till grund för planering och utveckling av läs- och skrivundervisningen. Screening ska inte ses som en metod som syftar till att sortera elever, den är pedagogens verktyg för ökad insikt om hur undervisningen kan utformas för att göra samtliga elever delaktiga. Screeningen kan dessutom leda till att man upptäcker behovet av extra (eventuellt intensifierade) anpassningar i undervisningen, och påvisa behov av pedagogisk utredning för en enskild elev. ”Märker du som pedagog att en elev visar svårigheter i sin läs- och skrivutveckling, bör du uppmärksamma detta omedelbart och anpassa undervisningen.” Specialpedagogiska skolmyndigheten (2011) Utredningen bör då ske på individ- grupp och organisationsnivå, för att sedan bli underlag för rektors beslut om särskilt stöd. Om eleven visar sig ha behov av särskilt stöd ska åtgärdsprogram upprättas, följas upp och utvärderas. Vid pedagogisk utredning av elever med annat modersmål är det önskvärt att utredningen sker i samarbete med modersmålslärare och SVA-lärare.

Läs mer om Pedagogisk utredning, Extra anpassning och Särskilt stöd/Åtgärdsprogram i Elevhälsoträdet samt i Skolverkets Allmänna råd. Det är viktigt att följa även starka elevers läs- och skrivutveckling så att de kan nå sin fulla potential. "Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling." 3kap3§ Skollagen

4 (18)


Orsaker till Läs- och skrivsvårigheter

”Runt den inre cirkeln finns ett antal boxar som anger faktorer som kan förknippas med läs- och skrivsvårigheter. Modellen anger Språkliga faktorer (inkluderande personer som har annat modersmål än svenska), Begåvning, Emotionella och Sociala faktorer, Mognad (denna faktor är förstås mer framträdande när det gäller yngre barn), Syn- eller Hörselnedsättningar, Medicinska faktorer, Neuropsykiatriska faktorer, för lite Övning i läsning samt avslutningsvis Fonologiska faktorer.

Den yttre cirkeln omkring boxarna symboliserar Samhälleliga och Pedagogiska faktorer som på olika sätt, ibland negativt och ibland positivt, kan påverka hur allvarliga läs- och skrivproblemen blir för en enskild person eller hur dessa problem uppfattas. Utanför den yttre cirkeln har vi markerat två övergripande faktorer, Arv och Miljö, som bägge påverkar alla de faktorer som beskrivs inne i boxarna.” Hur kan vi se på läs och skrivsvårigheter? Christer Jacobson, Dyslexiaktuellt nr 4/2006, (www.spsm.se)

http://www.spsm.se/

5 (18)


Matriser Förskoleklass Huvudsyftet med screeningen är att ge underlag för utveckling av skolans läs- och skrivundervisning.

Det är viktigt att skolan frågar efter förskolans kunskap om varje barns språkliga utveckling, och att man är särskilt uppmärksam på de barn där förskolan gjort riktade insatser inom språkområdet.

Grundförmåga att kartlägga

Delmoment Tidpunkt Screening-material

Fonologisk medvetenhet

Fonologisk medvetenhet September Löpande Maj

Hur låter orden? Bornholmsmodellen alt Fonolek

Generell språklig förmåga

• Ordförråd • Röd tråd i berättande • Hörförståelse • Kvarstående brister i

uttal • Bokstavskännedom

Löpande

Vara uppmärksam på

Övrigt Intresse för läsa, skriva, språka

Löpande Vara uppmärksam på

6 (18)


Skolår 1 Huvudsyftet med screeningen är att ge underlag för utveckling av skolans läs- och skrivundervisning. Om du saknar kunskap om en elevs grundläggande färdigheter, tex Fonologisk medvetenhet eller avkodning, bör du genomföra kartläggning av dessa förmågor, även om de inte ingår i årskursens screening! Grundförmåga att kartlägga


Läsa Att testa Uppföljning av elever med låga resultat från test i september

Att observera

Bokstavskännedom Avkodning Läsförståelse Bokstavskännedom Avkodning Läsförståelse

Fonologisk förmåga Motivation

Sept och maj Januari Löpande Löpande

Skolverkets Bedömningsstöd i Läs- och Skrivutveckling LÄSA Skolverkets Bedömningsstöd i Läs- och Skrivutveckling LÄSA

Skriva Att testa Att observera

Skriva Motorik Egna namnet Bokstäverna

Nov och maj Löpande September Sept och maj

Skolverkets Bedömningsstöd i Läs- och Skrivutveckling SKRIVA Eget material

Generell språklig förmåga Att observera

• Ordförråd • Berätta/återberätta

med röd tråd • Kvarstående

brister i uttal • Skillnad mellan läs-

och hörförståelse • Förstå instruktioner

och genomgångar • Tala och samspela

Löpande

Nya språket lyfter

7 (18)




Läsa Att testa Att testa Att observera

Avkodning Läsförståelse Avkodning Läslust Fonologisk förmåga

Nov och maj Nov och maj September Löpande Löpande

Skolverkets Bedömningsstöd i Läs- och Skrivutveckling LÄSA Ordkedjor


Uttrycka sig i skrift - innehåll - form Mellanrum mellan ord Skrivlust

Nov och maj Löpande Löpande

Skolverkets Bedömningsstöd i Läs- och Skrivutveckling SKRIVA


• Ordförråd • Berätta/återberätta

med röd tråd • Kvarstående brister

i uttal • Skillnad mellan läs-

och hörförståelse • Skillnad muntligt/

skriftligt berättande • Förstå instruktioner

och genomgångar • Tala och samspela

Löpande

Nya språket lyfter

8 (18)




Läsa Att testa Att testa Att observera

Läsförståelse Avkodning Läsförståelse Avkodning Läslust

Oktober Oktober Mars-maj Mars-maj Löpande

Skolverkets Bedömningsstöd i Läs- och Skrivutveckling LÄSA Ämnesprov Svenska år 3

Skriva Att testa Att testa Att observera

Uttrycka sig i skrift -innehåll -form Uttrycka sig i skrift -innehåll -form Mellanrum mellan ord Skrivlust

Oktober Mars-maj Löpande Löpande

Skolverkets Bedömningsstöd i Läs- och Skrivutveckling SKRIVA Ämnesprov Svenska år 3 Nya språket lyfter

Generell språklig förmåga Att testa Att observera

Språklig uttrycksförmåga • Kvarstående brister i

uttal • Skillnad läs/

hörförståelse • Skillnad muntligt/

skriftligt berättande • Förstå instruktioner/

genomgångar • Tala och samspela

Mars-maj Löpande

Ämnesprov Svenska år 3 Nya språket lyfter

9 (18)




Läsa Att testa Att observera

Läsförståelse Ordförståelse Avkodning Läslust

Oktober Löpande

DLS 4-6 DLS 4-6 Ordavkodning, Olofsson


Rättstavning • Skriftlig framställning

i olika texttyper • Mellanrum mellan ord • Skrivlust • Handstil

Oktober Löpande

DLS 4-6 Nya Språket lyfter


• Ordförråd • Berätta/återberätta med

röd tråd • Kvarstående brister i uttal • Skillnad läs/hörförståelse • Skillnad muntligt/skriftligt

berättande • Förstå instruktioner/ • genomgångar • Tala och samspela • Utveckling av engelskan

Löpande

Nya Språket lyfter

10 (18)





Läsförståelse Ordförståelse Avkodning Läslust

Oktober Löpande

DLS 4-6 DLS 4-6 Ordavkodning, Olofsson

Skriva Att observera

Uppföljning av elever med låga resultat i år 4

Skriftlig framställan i olika texttyper Innehåll och form Skrivlust

Rättstavning

Löpande Oktober

Nya Språket lyfter

DLS 4-6



röd tråd • Skillnad läs/ hörförståelse • Skillnad muntligt/

skriftligt berättande • Förstå instruktioner/


Löpande

Nya Språket lyfter

11 (18)





Läsförmåga Läslust

Februari

Löpande

Ämnesprov Svenska år 6 Delprov B


Uttrycka sig skriftligt -innehåll -form Skrivlust

Februari Löpande

Ämnesprov Svenska år 6 Delprov C

Generell språklig förmåga Att testa Att observera

Språklig uttrycksförmåga • Ordförråd • Skillnad läs/hörförståelse • Skillnad muntligt/skriftligt

berättande • Förstå instruktioner/


November Löpande

Ämnesprov Svenska år 6 Delprov A Nya Språket lyfter

12 (18)





Läsförståelse Ordförståelse Avkodning Läslust Lässtrategier

Februari September September Löpande Löpande

DLS 7-9 Läsförståelse A DLS 7-9 Ordförståelse A Ordavkodning, Olofsson Språket på väg


Rättstavning Skrivlust Förståelse för olika texttyper

September Löpande Löpande

DLS 7-9 Rättstavning A Språket på väg


Talar, lyssnar, reflekterar och samspelar i samtal • Ordförråd • Berätta/återberätta med

röd tråd • Skillnad läs/

hörförståelse • Skillnad muntligt/skriftligt


genomgångar

Löpande Löpande

Språket på väg

13 (18)





Läsförståelse Ordförståelse Avkodning Läslust Lässtrategier

Februari September September

Löpande Löpande

DLS 7-9 Läsförståelse A DLS 7-9 Ordförståelse A Ordavkodning, Olofsson Språket på väg


Rättstavning Skrivlust Förståelse för olika texttyper

September Löpande Löpande

DLS 7-9 Rättstavning A Språket på väg


Talar, lyssnar, reflekterar och samspelar i samtal • Ordförråd • Berätta/återberätta med

röd tråd • Skillnad läs/

hörförståelse • Skillnad muntligt/skriftligt


genomgångar

Löpande Löpande

Språket på väg

14 (18)





Läsförmåga Läslust Lässtrategier

Mars-maj Löpande Löpande

Ämnesprov Svenska år 9 Språket på väg


Skriftlig framställan i olika texttyper Skrivlust Förståelse för olika texttyper

Mars-maj Löpande Löpande

Ämnesprov Svenska år9 Språket på väg



röd tråd • Skillnad läs/hörförståelse • Skillnad muntligt/skriftligt


Genomgångar

Löpande

15 (18)


Lästips Att skapa konsensus om skolans insatser för att motverka läs- och skrivsvårigheter M Myrberg, 2003, Stockholms Universitet

Att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter Myrberg, 2001, Skolverket

Framgångsfaktorer i Läs- och skrivlärandet C Tjernberg, 2013, Stockholms Universitet

Att läsa och skriva C Lindberg m fl. Skolverket 2007, Liber

Dyslexi genom livet A Fougantine, 2012, Stockholms Universitet

God Läsutveckling I Lundberg, 2003, Natur och Kultur

God Skrivutveckling I Lundberg, 2008, Natur och Kultur

Skollagen, SFS 2010:800 Regeringen

16 (18)


Referenser Hur kan vi se på läs och skrivsvårigheter? Christer Jacobson. Dyslexiaktuellt nr 4/2006 (www.spsm.se)

Skolverkets Allmänna råd: Planerande och genomförande av undervisningen Skolverket, 2011

Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Skolverket, 2014

Skolverkets Stödmaterial: Stödinsatser i utbildningen Skolverket, 2014

Övergångar inom och mellan skolor och skolformer Skolverket, 2014

Blanketter för övergångar mellan och inom skolor och skolformer http://www.skolverket.se/skolutveckling/miljo-och-halsa/elevhalsan/stodmaterial-om-overgangar

http://www.spsm.se/

http://www.skolverket.se/skolutveckling/miljo-och-halsa/elevhalsan/stodmaterial-om-overgangar

http://www.skolverket.se/skolutveckling/miljo-och-halsa/elevhalsan/stodmaterial-om-overgangar

17 (18)


Testmaterial Bornholmsmodellen, www.bornholmsmodellen.se Fonolek, Läspedagogiskt centrum, Östersunds kommun, www.ostersund.se

DLS år 2-3, 2013,www.hogrefe.se

DLS år 4-6, 2010, www.hogrefe.se

DLS år 7-9, 2002, www.hogrefe.se

Läskedjor, 2001 www.hogrefe.se

Nya Språket lyfter, 2011, www.skolverket.se

Språket på väg, 2011, www.skolverket.se

Ämnesprov Svenska år 3, år 6 och år 9, www.skolverket.se

Stöd för bedömning i årskurs 1-3 i svenska och svenska som andraspråk Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling, 2016 www.skolverket.se

Ordavkodning Läspedagogiskt material Å Olofsson. Östersunds Kommun, 1995

http://www.bornholmsmodellen.se/

http://www.ostersund.se/

http://www.hogrefe.se/




http://www.skolverket.se/




18 (18)


Bilaga Om systematiskt kvalitetsarbete I skollagen står skrivet att vi, på alla nivåer i vår organisation, på ett systematiskt vis behöver planera, följa upp och utveckla utbildningen. Den planeringen, uppföljningen och utvecklingen sker via det som vi kallar för vårt systematiska kvalitetsarbete. Utgångspunkten för vår planering, uppföljning och utveckling bör vara de resultat som vi får och hur dessa resultat förhåller sig till de nationella målen. I det systematiska kvalitetsarbetet ingår att ha en förståelse för att de resultat vi får är beroende av vad vi gör i klassrummet.

1. Processen (det vi gör) leder till ett visst resultat.

2. Både processen och resultat behöver analyseras i förhållande till varandra och i förhållande till andra saker som vi vet påverkar hur våra elever lär.

3. Utifrån de kunskaper som den analysen ger, kan vi också förändra och utveckla det vi gör för att nå bättre resultat!

barn och utbildning plan för screening av läs …...3 (18) reviderad 2016-05-25 vad är screening?...

Documents