Stefan Ingves, 10 november 2011

Basel III – regler för en

säkrare banksektor

Bankföreningen

Bankerna är viktiga i samhällsekonomin

Ekonomins motorvägskorsning

Viktig, men risk för stora externa effekter

Finanskriser har stora samhällsekonomiska kostnader

…och notan för skattebetalarna vid en finanskris är betydande

Kriser har permanenta negativa effekter på tillväxten…

Källor: Riksbanken, Independent Committee on Banking

Offentlig nettoskuld i Storbritannien, 2001-2013

BNP

Tid

Kris

Trend

Trend efter kris

BNP-nivå

Konceptuell skiss

Banker behöver ett ordentligt eget kapital

Kapitaltäckningskrav i Basel III och Basel II

Basel II

4,5 %

2,5 %

1,5 %

2 %

Minimikrav

Konserverings-buffert

Kontracyklisk buffert0-2,5 %

Additional Tier 1

Tier 2

9,5 %

7 %

CET 1

Basel III

2 %

2 %

4 %

Additional Tier 1

CET 1 Tier 2

2 %

4 %

8 %

Basel III sätter upp tydliga mått för likviditet

Likviditet på kort sikt Likviditet på lång sikt

Liquidity Coverage RatioLiquidity Coverage Ratio

Högkvalitativa likvida tillgångar

Nettokassautflöde över kommande 30 kalenderdagar

Net Stable Funding RatioNet Stable Funding Ratio

Tillgänglig stabil finansiering

Behov av stabil finansiering > 100 % > 100 %

Systemviktiga banker behöver särskild reglering Knappt 30 globalt

systemviktiga banker (G-SIB)

Paket för särskild motståndskraft

Ramverk för krishantering Extra buffert av

kärnprimärkapital om 1-2,5 procent av RWA

Mer intensiv tillsyn

På väg – D-SIB

Indikatorer för Indikatorer för systemviktighetsystemviktighet

• Internationell aktivitet (Cross-jurisdictional activity)

• Storlek (Size)

• Beroende av finansiellt system (Interconnectedness)

• Ersättningsbarhet (Substitutability)

• Komplexitet (Complexity)

Särdragen på svensk bankmarknad Koncentration

Storlek och internationell verksamhet

Implicita statsgarantier

Marknadsfinansiering och finansiering i utländsk valuta

Likviditet

Riskvikter

Svenskt bankväsende är koncentrerat

Källor: OECD och Världsbanken

Svenska banker är stora och utlandsberoende

Banktillgångar i förhållande till BNP, juni 2010

Källor: ECB, Schweiz Nationalbank och Riksbanken

Implicita statsgarantier

Källa: Bloomberg

Femåriga CDS för Danske Bank och Nordea 2010-2011, räntepunkter

Stor andel marknadsfinansiering, även i utländsk valuta

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12

Utländsk valuta SEK

De svenska storbankernas marknadsfinansiering via svenska moder- och dotterbolag, 1998-2011 (kvartal 1), miljarder kronor

Källor: SCB och Riksbanken

Svagare likviditetsposition än andra i Europa

Stabil finansiering som andeltill illikvida tillgångar, december 2010

Källor: Liquidatum och Riksbanken

Överlevnadsperiod i Riksbankens stressade scenario, månader, december 2010

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

SEB Handels-banken

Nordea Swedbank Medeleuropeiska

banker

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

Swedbank Nordea Handels-banken

SEB Medeleuropeiska

banker

Svenska banker har låga riskvikter

0

10

20

30

40

50

60

Sver

ige

Bel

gie

n

Finla

nd

Dan

mar

k

Norg

e

Gre

klan

d

Ned

erlä

nder

na

Tys

klan

d

Ital

ien

Estl

and

Lita

uen

Span

ien

Unger

n

Lett

land

Slova

kien

Riskvikter på bolån enligt Basel II, procent

Källor: Nationella centralbanker och Riksbanken, FSR 2011:1

Sverige har dåliga erfarenheter av låg kapitaltäckning

Källa: Riksbanken

Motståndskraften behövs i osäkra tider

Kreditförluster och Kreditförluster och reserveringar reserveringar

2007-20102007-2010

Exempel: Exempel: Lika stora kreditförluster Lika stora kreditförluster under de närmaste åren under de närmaste åren

Kärnprimärkapital Kärnprimärkapital 20102010

350 miljarder SEK

45 procent av kärnprimärkapitalet

780 miljarder SEK

Exempel: Överslagsberäkning av förlustkänslighet för 35 europeiska storbanker

350

780

Källa: Riksbanken

Andra länder med stora banker reglerar hårdare än Basel III

Commission of Experts

•Progressiva kapitalkrav•10 procent eget kapital •9 procent contingent convertibles

Independent Commission on Banking

•Strukturseparering av retail- och investmentbanker•Extra kapitalbuffert för retailbanker•Kapital och bail-in bonds totalt 17-20 procent

Banktillgångar i förhållande till BNP, juni 2010

Riksbanken ser behov av reglering på flera områden

KapitaltäckningskrKapitaltäckningskravav

Kortfristig Kortfristig likviditet och likviditet och

kassakravkassakrav

Behöver gå över dem i Basel III•Bruttosoliditetsmått

Behöver ett golv

Behöver mötas per valuta•ESRB-rekommendationer

RiskvikterRiskvikter

Riksbanken kommer att förtydliga sina rekommendationer inom kort

Finansiell stabilitet 2011:2 publiceras den

29 november