fokus säkrare vård

Schemalätt 6.0 Det enkla sättet att lägga schema

Vsoft www.vsoft.se

0122-144 45

Schemaläggning, bemanningsmål, semesterschema, schemaanalys, lönekostnadskalkyl, export till andra tid- och lönesystem och mycket mer. Kontakta gärna oss för mer information eller demonstration.

[email protected]

FOKUS SÄKRARE VÅRDTRYGGHET & EFFEKTIVITET I OMSORGEN

Thomas Helleday – om framtidens cancerläkemedel

Tolktjänst– Sverige först i världen

Upptäck sjukdomen– innan den gett symptom

Patientsäkerhet– teknik förebygger fel och tillbud

Dan Nilsson – säkerhet alltid viktigast

Personlig hemtjänst– uppmuntrar och stimulerar

Vårdpersonal– säkra kompetensbehovet

NOVEMBER 2014

A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

Erbjudanden från

ledande factoringbolag

– kostnadsfritt!

JÄM

FÖR FAKTURAKÖP

fakturum.

se

NY SMART TJÄNST FRÅN SMART MEDIA

2


Till ovanstående kan vi addera vård- och omsorgstagare i andra delar av vården och omsorgen som drabbas av någon skada. Ambitionen ska na-turligtvis vara att ingen vård eller om-sorgstagare ska skadas i vårdarbetet.

I flygbranschen kan konse-kvensen av en säkerhetsbrist bli förödande. Ett plan kan störta och det leder i normalfallet till att alla, inklusive piloterna, förolyckas. Pilo-terna sätter alltså sitt liv på spel om de inte håller säkerhetstänkandet på högsta möjliga nivå. En behandlare eller vårdare sätter i normalfallet inte sitt liv på spel om det går snett utan utgångspunkten blir snarare hur vi i vården och omsorgen finner fler och ännu bättre incitament till ett så högt säkerhetsmedvetande som möjligt.

ALLA I EN VÅRD- och omsorgsverk-samhet behöver ha en god kunskap om och framför allt ett engagemang för säkerhetsfrågor. Fallerar det i någon ände påverkas nivån på säkerhetstänkandet i sin helhet. Om inte ledningen i en verksamhet sätter säkerheten främst eller om en medarbetare är nonchalant till sitt arbete med patienter och brukare ger det negativa effekter. Det handlar om den enskilda människans moral, etik och ansvar och inför detta är alla lika oavsett titel, position eller utbildning.

Systematiskt kvalitetsarbete, god och jämlik tillsyn, kompetent perso-

nal, anpassade lagar och regelverk, ny teknik och en förankrad värdegrund är allt viktiga beståndsdelar för en hög patient- och brukarsäkerhet. Var för sig gör dessa delar ingen avgörande nytta och därför är ett kva-lificerat ledarskap helt avgörande för att få ihop helheten där system och människa ska fungera tillsammans.

VI BEHÖVER NU förfina och forma ännu bättre styrmedel som stimule-rar högre kvalitet och säkerhet. Ett vägval kan vara att styra ekonomiska ersättningssystem mot att ge högre ersättning för rätt kvalitet vilket skulle skärpa kvalitetskonkurrensen. Detta förutsätter en ökad öppen-het med kvalitetsindikatorer och att patienter och brukare får stärkta möjligheter att göra medvetna val.

Det finns naturligtvis många olika sätt att styra mot ökad säkerhet och trygghet och en utgångspunkt

för att snabbare komma till skott är att tänka enklare och gå rakare mot målet. Viljan, kunnandet och ambitionen att leverera trygghet och säkerhet finns, men alltför ofta slu-kas ambitioner upp av komplexa och svårbegripliga projekt som enbart den mest påläste och kunnige kan förstå och tillgodogöra sig.

YTTERLIGARE EN AVGÖRANDE

utgångspunkt i det fortsatta arbetet är att inte göra driftsform till något exkluderande eller på förhand min-dre viktigt eller bra.

För om vi menar allvar med en vård och omsorg som har patien-terna och brukarna i fokus behöver beslutsfattare, myndigheter, bransch-organisationer och massmedia oftare agera driftsformsneutralt. Då skulle vi vinna mycket kraft och inte minst tillsammans kunna styra kompetens och resurser rätt.

I dag finns det en viss tröghet i frågan om kvalitetskonkurrens. Därför är det viktigt är att börja resan. Det krävs inte en stor mängd kvalitetsindikatorer, det räcker med att vi startar med några få och lö-pande bygger på med fler inom olika områden. Detta skulle snabbt leda till ett tydligare intresse för säkerhet och trygghet i vård och omsorg och göra så att patienter, brukare och klienter hamnar i förarsätet och inte bara i det fokus som alla talar om.

Dan Nilsson, förbundsdirektör, Branschorganisationen Svenska Vård

LÄS MER OM...

08 12

04 Hur skyddas patient- journalerna?

05 Forskning öppnar för nya läkemedel

06 Kompetent personal förbättrar kvaliteten

08 Screening ger ökad kontroll

10 Profilintervju Thomas Helleday

12 Teknik ökar patientsäkerheten

14 Situationen för dagens äldrevård

16 Gratis tolktjänst för teckenspråkiga

18 Krönika Åke Nilsson

Säkerhet och trygghet för vård- och omsorgsta-garna ska vara överordnat allt annat. Alltid. Trots detta drabbas var tionde sjukhusvårdad patient av någon form av skada som i efterhand har bedömts kunnat undvikas.

»Det handlar om den enskilda människans moral, etik och ansvar.

Säkerhet viktigast – alltid!

FOKUS SÄKRARE VÅRDProjektledare

Bethina Svensson

[email protected]

Affärsutvecklare

Marcus Carloni

Text

Sara Wikström, Annika Wihlborg,

Waldemar Ingdahl, Sara Leijonhufvud

Textkorrektur

Pål Johansson

Omslagsbild

Ulf Sirborn

Redaktionschef

Ruxandra Bocaciu

Grafisk formgivning

Smart Media Publishing AB

Layout och repro

Sara Wikström

Distribution

Dagens Nyheter, november 2014

Tryck Bold Printing Stockholm

DETTA ÄR SMART MEDIASmart Media hjälper sina kunder att förstärka

varumärken, driva försäljning och skapa mer-

värden inom deras målgrupper – genom att

producera innehåll som är behovsmotiverad

och som engagerar. Smart Media har levere-

rat Content marketing-lösningar i världsklass

sedan 2007. Ring oss i dag så kan vi berätta

mer om hur vi kan hjälpa ert företag.

Smart Media Publishing Sverige AB

Riddargatan 17, 114 57 Stockholm

Tel

08-660 84 39

Email

[email protected]

Webb

www.smartmediapublishing.com

Trevlig läsning!Bethina Svensson

Projektledare

LEDARE DAN NILSSON

Samtal Test VårdTala med en

läkareFå din

benskörhet undersökt

Osteoporos går att behandla

Ska�a dig en bättre benhälsa - bli vår medlem och håll dig informerad Tel: 08-505 805 74 eller www.osteoporos.org och möt oss på FacebookFör ett liv utan brott - ROP, Riksföreningen Osteoporotiker

SKÖRHETEN KOMMER INIFRÅNOsteoporos, eller benskörhet, kan beskrivas som ett kroniskt sjukdomstillstånd i skelettet med allvarliga konsekvenser för rörelseförmåga och hälsa.Vänd dig till sjukvården vid smärta och om du har frakturer. Lämplig träning ledd av sjukgymnast är viktig samt hjälp på smärtklinik.

I Sverige drabbas varannan kvinna och var �ärde man över 50 år av benbrott på grund av osteoporos. Men det går att förebygga. Vänta inte tills du drabbas.

Hjälp oss att sprida kunskapen om osteoporos. Berätta för dina släktingar och vänner att skörheten kommer inifrån.

ROP

De av osteoporos drabbade är 500 000

i Sverige!

Standardiserad trygghetskedja för kvalitetssäkra trygghetslarmSverige går i täten när trygghetskedjan för trygghetslarm i Europa ska standardi-seras. SIS, Swedish Standards Institute, genomför under hösten en undersökning bland användare och anhöriga för att iden-tifiera vilka brister och behov som finns.

Arbetet ska säkerställa att äldre och personer med funktionsnedsättningar kan bo kvar i sina egna hem längre och med hög livskvalitet. Men som tv-programmet Uppdrag granskning upp-märksammade i januari 2014 saknas i dagsläget gemensamma riktlinjer som säkerställer kvaliteten i trygghetskedjan.

– Det handlar om både ansvar och rutiner. Vem inom kommunen bär till exempel ansvaret för att trygghetslarmen och tjänsterna kring dessa fung-erar som de ska? Standarder är ett verktyg för att komma till rätta med den typen av frågeställningar, säger Björn Nilsson på SIS.

Hos SIS samlas intressenter inom ett specifikt område i en kommitté för att ta fram gemensamma standarder. Katarina Widström på SIS är projektle-dare för den svenska kommittén Trygghetskedjan för trygghetslarm. Den startade i början av 2013, och de som deltar är kommuner, SKL, Myndig-heten för Delaktighet, Sveriges Konsumenter, leverantörer och utvecklare.

– SIS och Svensk Elstandard (SEK) samarbetar också nära i arbetet för att säkerställa tekniska aspekter, där SEK är ansvarig för att ta fram riktlinjer kopplat till de nya digitala larmen, berättar Katarina Widström.

– Standarder förenklar både för kommunerna som upphandlar trygghetslarmtjänster och för leve-rantörerna, eftersom de då vet vad som förväntas av dem. Standarder blir ett tydligt verktyg för att bygga gemensamma, kostnadseffektiva och upp-repningsbara lösningar, säger Katarina Widström.

SIS leder även det europeiska standardiserings- arbetet inom CEN (European Committee for Standar-dization), där Björn Nilsson på SIS är projektledare.

– De länder i Europa som vill vara med att ta fram gemensamma, europeiska standarder skickar re-presentanter från sina respektive nationella kommit-téer. På det första mötet hade vi deltagare från åtta europeiska länder. Sverige tillammans med Norge är väldigt framåt, berättar Björn Nilsson.

Några av de frågor man diskuterar i dagsläget, och som kan bli innehåll för tänkbara framtida stan-darder är: Hur ska man hantera anhörigkontakt? Vilken kompetens bör personal som svarar på ett larm ha? Hur ofta ska man kontrollera att larmet verkligen fungerar? Kort sagt, vad krävs för att an-vändaren och dess anhöriga ska känna sig trygga?

– Arbetet som är gjort i den svenska gruppen utgör inspiration för det europeiska arbetet, säger Björn Nilsson.

I februari 2015 är det dags för nästa möte i den europeiska kommittén. Då kommer förslag för framtida standarder att diskuteras och eventuellt skapar man nya arbetsgrupper.

I Sverige har Myndigheten för Delaktighet genom-fört en användarundersökning om trygghetslarm och trygghetstjänster. Resultatet ger en bra bild över vilka områden som lämpar sig för standardisering och utgör underlag för både den svenska och den europeiska kommittén i det fortsatta arbetet.

Nästa steg är att SIS genomför djupintervjuer med användarna och anhöriga kring vad de tror skulle göra trygghetskedjan för trygghetslarm ännu bättre i framtiden.

– Användarundersökningen görs som ett kom-plement för att få fram direkta och snabba resultat, vilket kan ge stöd i arbetet kring vilka standarder som behövs och vilka som är viktigast att börja med, säger Björn Nilsson.

– SIS uppdrag är att verka för en bättre, säkrare och enklare trygghetskedja för trygghetslarm. Det gäller människor. Detaljer, som att personal på hembesök har namnskylt eller att larmet är snyggt och diskret, kan spela stor roll för användarna, säger Katarina Widström.

Det behövs gemensamma riktlinjer för att säkerställa kvaliteten i trygghetskedjan för trygghetslarm, säger Björn Nilsson och Katarina Widström, projektledare på SIS, Swedish Standards Institute.

SIS, Swedish Standards Institute, är en medlemsförening som projektleder standardiseringsprojekt med cirka 1700 medlemmar från både privat och offentlig sektor. SIS säljer standarder som hjälper verksamheter att bli effektiva, lönsamma och konkurrenskraftiga. SIS arrangerar också utbildningar kring standarder. SIS är Sveriges medlem inom de internationella standardiseringsorganisationerna CEN och ISO och har en viktig roll för att påverka och föra fram svenska intressen. Standardisering bidrar varje år med 25 miljarder till den svenska samhällsekonomin.

www.sis.se/trygghetskedjan

ANNONS

4


FOKUS JOURNALHANTERING

IT-stödet som växer med verksamheten

En patientjournal är de handlingar som upprättas i samband med vård och som rör patientens hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, enligt Socialstyrelsen. Det betyder att journalen inte bara är det dokument där anteckningar görs löpande om patientens hälsotillstånd. Även doku-ment, intyg, rapporter, röntgenbilder, EKG-kurvor och fotografier ses som journalhandlingar. Vävnadsprover räknas inte som en del av patient-journalen.

Tanken på att det ska finnas ett enhetligt journalsystem för en patient har, trots fördelarna för handlägg-ning och vårdkvalitet, varit svårt att

föra fram. Invanda arbetssätt tar tid att förändra. Datasystemen är olika då landstingen har olika ekonomiska förutsättningar och kravställningar vid upphandlingen. Det försvårar IT-integrationen och säkerhetsfrågorna.

Patientdatalagen, som trädde i kraft år 2008, kräver samtycke från patienten för att en annan vårdgivare ska få direktåtkomst till patientens journal. Patienten har rätt att få tillgång till sin information och att kunna spärra den från att delas med andra vårdgivare. Vårdgivaren har ansvaret för journalen och även att spara den tio år efter sista anteck-ningen gjorts, enligt Arkivlagen.

Patienterna behöver ha förtro-ende för systemet så att de vill dela med sig av informationen för att kunna få lämplig vård. Det finns en konflikt med integriteten när viss information, som t.ex. den slutna från psykiatrin, inte får korsas.

Socialstyrelsen upprättar i enlighet med lagen föreskrifter om hur infor-mationshantering och journalföring. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) övervakar hur dessa föreskrif-ter efterlevs i vården. Datainspektio-

nen (DI) övervakar behandlingen av personuppgifter och ser över vem som har behörighet att läsa journaler.

Jan Zedenius, chefläkare på Sophiahemmet, förklarar patient-journalen som i första hand ett arbetsredskap för vårdgivaren.

– Det är viktigt att olovliga in-loggningar är datatekniskt spårbara, och inloggning kan göras genom e-tjänstekort för att underlätta detta, säger han.

Zedenius berättar att strukture-rade journaler är en kommande ut-veckling. Dagens elektroniska system för patientjournaler borde strukturera och lagra informationen likartat. Det är ett skäl till problemen att utbyta data mellan olika system, vilket för-

svårar forskning och tillgänglighet. Ett enhetligt sätt att strukturera data i patientjournal sker genom restriktio-ner, strukturer och terminologi.

– Systemet ska inte ha långa texter, utan svara på det väsentliga i fallet, fortsätter han, ett sådant journalsystem kan även kopplas till kvalitetsregister och säkerhetssystem som t.ex. kan ge läkaren varningssig-naler om läkemedel som patienten tar får interaktionseffekter.

Hur långt sträcker sig samtycket? – Vart tog patientens integritets-skydd vägen?

Det frågar Maria Bergdahl, jurist på Datainspektionen. Hon har lämnat ett kritiskt yttrande vid ett remissvar om till en ny utredning om rätt till information i vård och omsorg. I utredningen verkar vård-sökande i sig antas vara samtycke till omfattande informationsdelning. En integritetsfråga som fortsatt kommer att vara omdebatterad, inte minst därför att informationsspridningen kan vara den medicinska forskning-en, vårdgivarna och försäkringsbola-gen till stor hjälp.

Det går att få läsa vad står i sin egen journal. Skicka förfrågan genom siten 1177.se Vårdguiden och ta reda på om din mottagning erbjuder tjänsten.

Verksamhets- system höjer vårdkvaliteten Safe Care förser vård och omsorg med användarvänliga verksamhetssystem för att, enligt Socialstyrelsens krav, säkerställa kvaliteten i arbetet hos såväl privata som offentliga vårdgivare. Systemen används inom äldreomsorgen, vårdbo-enden och hemtjänsten för att hjälpa personalen att skapa en kvalitativ dokumentation.

Systemet Safe-Doc anpassas till verksamheten efter kundens önskemål, för bästa användar-vänlighet för varje personalka-tegori. Avancerade funktioner finns i för användaren anpas-sade grepp. Systemen förenklar arbetet, förbättrar kvaliteten och minskar administrationstiden.

– Safe Care levererar verk-samhetskunskap och utbildning i samband att verksamhets-systemet sätts i gång. Vill kunderna ha rådgivning i hur ett verksamhetssystem kan optimera processerna i verk-samheten bistår vi med detta, berättar Alf Dahl, VD för Safe Care. Vi genomför kundanpas-sad utbildning hos kunden, så vi fångar upp nya idéer och krav och kan fortsätta anpassningen av Safe-Doc.

Införandet av nya moduler och funktioner ska kunna ske i huvudsak utan ny utbildning. På samma sätt som att upplägg-ning och utbildningen måste kunna genomföras effektivt måste tillgängligheten i verk-samhetssystemet vara hög.

Hanteringen av patient-journaler är strikt reglerad i lagar och föreskrifter. Informationstekniken erbjuder stora möjligheter att hitta värdefulla data i journalerna, kan integriteten skyddas?TEXT WALDEMAR INGDAHL

»Det är viktigt att olovliga inlogg-ningar är datatekniskt spårbara.Jan Zedenius

Patientjournalen, arbetsverktyg för vem?

Jan Zedenius

5


LÄKEMEDEL AKTUELLT

Trådlösa hör- apparater anpas-sar sig till använ-darens livsstil1,4 miljoner svenskar har någon form av hörselnedsätt-ning, men många av dem söker inte professionell hjälp. Andra väntar så länge som tio år innan de vänder sig till en hörselklinik, trots att den nya generationens hörapparater är intelligenta, smidiga, hög-teknologiska och anpassar sig till användaren livsstil.

– Teknikutvecklingen på hörapparater går lika snabbt framåt som på datorer och mobiltelefoner och dagens mo-derna hörapparater är en del av en kommunikationslösning som blir en naturlig del av var-dagen. De nyaste trådlösa hör-apparaterna kan anslutas till ”smarta” telefoner och andra iOS-enheter, säger Elisabeth Sjöberg, legitimerad audionom och klinikchef på Bra Hörsel i Stockholm och Göteborg.

Den här typen av hörapparat innebär att användaren själv kan anpassa ljudnivån utifrån den miljö de befinner sig i för tillfället, exempelvis ett möte, när du talar i telefon eller lyss-nar på ljudböcker. Det är också möjligt att geotagga miljöer, vilket innebär att ljudnivån anpassas automatiskt när du exempelvis besöker din lunch-restaurang. Det är viktigt att användaren verkligen trivs med sin hörapparat. Därför kan Bra Hörsels hörapparater provas kostnadsfritt i två månader.

Hepatit orsakas av virus som smit-tar levercellerna. Olika typer av virus orsakar olika typer av hepatit. Hepatit A smittar via föda och läker ofta ut av sig själv. Hepatit B smittar via blod. Den läker ofta ut och ger i undantagsfall en kronisk inflamma-tion. Hepatit C smittar via blod och ger ofta en kronisk infektion. I dag kan man vaccinera sig mot smitta av hepatit A och B. Ännu finns inget vaccin mot hepatit C.

Matti Sällberg och Ola Weiland, professorer vid Karolinska Institutet, har prövat ett nytt behandlings-sätt mot Hepatit C-virus. Det är ett DNA-vaccin som kombineras med en administrationssätt som får patienten att svara bättre på vaccinet. Sällberg, som är tandläkare och professor i biomedicinsk analys, tog fram DNA-vaccinet.

VACCIN LÄR UPP kroppens im-munförsvar i att känna igen mikro-organismer som kan orsaka sjukdo-mar. Idag använder man vanligen försvagade virus eller delar av virus som immunförsvaret klarar av att bekämpa och bli immun mot. DNA-vaccin består istället av gener från ett virus för att lära kroppens celler att själva börja tillverka virusproteiner. Det gör vaccinerna snabbare att

framställa med bioteknik och lättare att lagra, och vaccinerna är bättre på att aktivera kroppens T-celler som kan eliminera virusinfekterade celler.

– Skillnaden från vanliga vaccin är att cellerna inte effektivt kan ta in plasmiderna från ett DNA-vaccin, därför använde vi elektroporering. Det ger en elstöt till området där vaccinet sprutas in så att cellerna tar upp plasmiderna bättre, berättar han. Elektroporering är en metod som används alltmer för DNA-vaccin.

– Det finns i dag nya läkemedel som botar majoriteten med kronisk Hepatit C, problemet är att de som botats inte blir immuna och att cirka 5–25 procent smittas igen. Läkeme-delsbehandlingen kan kosta 350 000–500 000 kronor för en kur på tolv veckor. Tanken är att DNA-vaccinet i kombination med

elektroporering ska ge patienterna som botats ett starkare immunsvar så att de är skyddade mot kronisk Hepatit C-virus infektion om de smittas igen, säger Sällberg.

Ett vaccin för Hepatit B kan följa en snarlik princip.

Stamceller är icke-specialiserade celler som finns i alla flercelliga organismer. De kan genomgå ett obegränsat antal celldelningar och kan mogna till flera celltyper. I embryo som utvecklas ger stamcel-ler upphov till alla vävnader i det blivande fostret. I vuxna individer utgör stamceller ett reparationssys-tem för att ersätta skadade celler.

− De embryonala stamcellerna kan användas till alla olika vävna-der, problemet är att de är svåra att styra och riskerar att utvecklas till cancercell när delar sig vidare,

kommenterar Cecilia Götherström, forskare på institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik vid Karolinska Institutet.

Årligen föds 15–20 barn med ryggmärgsbråck, en medfödd missbildning av ryggmärgen. Gast-roschisis drabbar 1–2 barn per 10 000 födda och kan leda till att delar av tarmpaketet ligger utanför krop-pen. Osteogeneis imperfecta är en medfödd bensjukdom, som innebär att barnen blir kortvuxna och får upprepade, smärtsamma benbrott. Götherströms forskning använder perinatala stamceller för att bilda vävnad som inte stöts bort av krop-pens immunförsvar. Transplantatio-nerna görs redan i fosterlivet, före födelsen. Barnen kan opereras och bli bättre, men behöver ofta fortsatt medicinsk hjälp.

Professor Kenneth Chien forskar vid Karolinska Institutet inom rege-nerativ medicin. Han forskar på hur hjärtan kan läka sig själva efter infark-ter och hjärt-kärlsjukdomar. Metoden är att konstgjort budbärar-RNA, mRNA, stimulerar hjärtats stamcel-ler att börja återskapa blodkärl och muskelceller. Budbärar-RNA överför information från gen till protein.

– Vi bygger upp en karta för att förstå hur hjärtat fungerar och cellerna byggs upp, berättar Chien, i slutet av nästa år tar vi forskningen vidare till tidiga kliniska studier.

Perinatal kommer av grekis-kans peri, omkring och latinets natus, född. Det beskriver tiden närmast före, under och efter förlossningen.

Smart fakta

Vetenskapens fördjupade kunskap om livets minsta byggstenar öppnar för nya läkemedel. Tre intressanta forskningsområden ger goda förhoppningar inför en näraliggande framtid.TEXT WALDEMAR INGDAHL

Forskning kring kroppsegna läkemedel

»Problemet är att de som botats inte blir immuna.Matti Sällberg

HYGIENISKA TANGENTBORDFÖR KRÄVANDE MILJÖER

N O R D I C

Tel: 031-40 55 22 • E-post: [email protected]

Desinfekterat och klart på 5 sek!

DISKBARA MÖSS• Sköljtät [IP68] & spritbar.

• Sladd eller sladdlös

• Bordsladdare

• helt släta ytor• avtorkningsbart [sprit/desinfektionsmedel]• damm- och vätsketäta [IP68]• pausfunktion för snabb och enkel rengöring• trådlösa eller med fast kabel

näringsterapeut örtterapeut

aromaterapeutAv alla utbildningar inom kost- och näringsterapier

i Norden så håller Näringsmedicinska skolan högsta standard, vi är marknadsledande i Sverige. Grunden till detta är helt enkelt att våra lärare tillhör de mest kvalificerade inom sina områden. Välkommen!

www.naringsmedicinskaskolan.se

Matti Sällberg

Kenneth Chien

Cecilia Götherström

FO

TO

JA

CO

B S

JÖ

MA

N

FO

TO

UL

F S

IRB

OR

N

6


MÖJLIGHETER PERSONAL

Vårdförbundet är en partipoli-tiskt obunden yrkesorganisation för sjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biome-dicinska analytiker. Vice ordförande Ann Johansson är själv legitimerad sjuksköterska och specialistutbildad distriktssköterska, och arbetar som hälso- och sjukvårdsstrateg i Stock-holms stads äldreförvaltning.

Inom de professioner som Vård-förbundet representerar finns exem-pelvis en stor brist på barnmorskor, speciellt i de befolkningstäta delarna av landet. Även specialistsjukskö-terskor råder det i princip stor brist på i hela landet. Överallt har man i princip samma allmänna svårigheter att rekrytera sjuksköterskor.

– När inte rätt kompetens är på plats påverkar det självklart en hel verksamhet. Patienten är den viktigaste personen, som ska få rätt bedömning, undersökningar, vård och omvårdnad. Brist på kompetens påverkar kollegornas möjlighet att göra ett gott jobb och kan försvåra följsamhet av rutiner och riktlinjer, säger Ann Johansson.

Brist på biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor ger upphov till sena eller uteblivna provresultat och konsekvenserna av detta, förse-nade undersökningar, långa väntetider och patienter som måste åka långt för att få rätt undersökning. Vårdens ef-

fektivitet och säkerhet påverkas.– En vårdverksamhet planeras

för ett visst innehåll och med en viss bemanning av olika yrkeskategorier. När det saknas resurser i en verk-samhet innebär det att kollegorna kan bli tvingade att arbeta extrapass, med trötthet som följd, att du måste utföra dubbelt så mycket som plane-rat, med stresspåslag som följd, och i förlängningen påverkar det mötet med den enskilde patienten, säger Ann Johansson.

En sak som framkommer i Vård-förbundets medlemsundersökningar är att önskan om att kunna gå hem när arbetstiden är slut är stor. Det tyder på en stor arbetsbelastning.

Vad kan göras för att rätta till detta?– En viss del av bristen skulle säkert kunna rättas till genom att locka tillbaka personer som lämnat

arbetsgivare inom kommuner och landsting. Det viktigaste är dock att behålla den kompetenta anställda personalen. Det är ett oerhört slöseri att utbilda personer och sedan inte ge dem de förutsättningar de behö-ver för att göra ett gott jobb. Vi vet att arbetsvillkoren med arbetstider,

bemanning, stress och lön spelar stor roll. Vi vet att en god introduk-tion i yrket gör att våra professioner stannar. Rimliga arbetstider med möjlighet till återhämtning påverkar viljan att vara kvar i yrket. Tillgång till kompetensutveckling och kar-riärvägar värderas också högt.ANN JOHANSSON TYCKER att det behövs ett nationellt grepp för att säkra kompetensbehovet. Detta både på grund av den personalsituation som råder och de stora pensionsav-gångar som väntar.

– Hur ser det ut inom kommu-ner och landsting – vilka kategorier behövs, vilka utbildningsbehov på grundnivå finns, vilka kompetenspå-fyllnadsbehov finns, vilka behov av specialistutbildade finns? Vad behö-ver man göra för att vården ska vara attraktiv att arbeta inom? Som det är nu har varje enskild kommun och landsting ansvar för att planera för sin vård. Jag ifrågasätter om det räcker och tycker att ett nationellt organ tillsammans med yrkes- och fackliga organisationer skulle se över det.

Ann Johansson berättar om den europeiska forskningsstudien kall-lad RN4CAST, som visar en tydlig koppling mellan antal sjukskö-terskor, deras kompetensnivå och dödligheten hos patienterna. Studien görs nu på detaljerad nivå även i Sverige. Den internationella studien analyserar sambandet vårdkvalitet och patientskador och publicerades i den vetenskapliga tidskriften The Lancet tidigare i år.

– Det europeiska resultatet visar att bland patienter som genomgått ett kirurgiskt ingrepp ökar risken för dödlighet med sju procent för varje ytterligare patient som en sjukskö-terska ansvarade för. Studien visar därmed på vikten av sjuksköterskans kunskapsnivå och arbetsbelastning, en tydlig anledning att ge vårdperso-nalen en bättre arbetssituation.

Anna 11 år: ”Min mamma fick stroke”

Vi utbildar morgondagens Undersköterskor

Utbilda dig inom• geriatrik• sjukvård• psykiatri• funktionshinder• personlig assistens

www.svok.se08-56 29 12 00

Träffa oss på

Äldreomsorgsdagarna

i Älvsjö 26-27/11

så berättar vi mer!

MonterA02:22

Du kan även välja en kombination av kurser ur hela vårt utbud.

Ps. En bra möjlighet för dig som snabbt vill ha en formell undersköterskekompe-tens är att testa och synliggöra dina kun-skaper som du inte har på papper.

Personlig hemtjänst med individen i fokusPå familjeföretaget DeLuxe Hemtjänst handlar det om att fokusera på individen och lyfta fram personens egna förmågor, och se möjligheter i stället för hinder. Här ska vårdtagare aldrig passiviseras – de uppmuntras och stimuleras i stället till att bidra med vad de kan.

– Givetvis utför vi de tjänster vi ska, men parallellt med det ser vi till varje individs möjligheter. Har Agda exempelvis putsat sina tavelramar i 40 år uppmuntrar vi henne till att fortsätta med det. På så vis blir hon delaktig i vårt arbete. Det bidrar till att vi undvi-ker passivisering och i stället kan hitta glädjen i livet, säger Monica Fagerström.

En av hörnpelarna i företagets filosofi är att varje vårdtagare ska ha så få vårdbiträden som möjligt. För varje ny vårdtagare väljs en lämplig medarbetare ut och sedan skräddarsys ett sche-ma med den medarbetaren som vårdtagarens kontaktperson.

– Vi lägger ned mycket möda på att kunden ska möta samma personer från vår hemtjänst. Att bygga relationer är viktigt och då fungerar det inte att man ska ha tio olika medarbetare som kom-mer och går.

DeLuxe Hemtjänst skiljer sig från andra liknande på företag på en avgörande punkt – här finns en bred språkkompetens som gör företaget populärt bland personer med olika kulturella bakgrunder.

– Språkkunskaperna är en så-dan sak som alltid anpassas efter kunden. Oavsett vem man är ska man känna sig trygg med att våra medarbetare är utbildade och har mångårig erfarenhet av vård och omsorg.

Brist på personal inom vissa vårdprofessioner påverkar säkerheten och effektiviteten i patientkon-takten. På Vårdförbundet ser man en viktig poäng i att ge den personal man har förutsättningar för att göra ett bra jobb.TEXT SARA WIKSTRÖM

»Det är ett oerhört slöseri att utbilda per-soner och sedan inte ge dem de förutsätt-ningar de behöver för att göra ett gott jobb.Ann Johansson

Behåll kompetent personal och förbättra vårdkvaliteten

En demensvård utan tvång och begränsningar

Utbildningspaket för en nollvisionNollvision – för en demensvård utan tvång och begräns-ningar. Det är namnet på Svenskt Demenscentrums nya utbildningssatsning som består av handbok, webbutbild-ning, anhörigskrift och mobilapp.

– Utbildningspaketet ska ge vårdpersonal och anhöriga kun-skap och verktyg för att kunna förebygga och hantera svåra situationer, sådana situationer då tvångs- och begränsnings- åtgärder ofta uppfattas vara de enda möjliga lösningarna, säger Lars Sonde projektledare vid Svenskt Demenscentrum.

Frågan om tvång och begränsning inom demensvården är en het potatis som varit föremål för flera utredningar sedan 1980-talet. För två år sedan kom ett lagförslag som gav klar-tecken till att använda bl a sänggrind mot en demenssjuk persons vilja under vissa förutsättningar. Lagförslaget kriti- serades från flera håll och drogs snart tillbaka.

Idag finns inget lagstöd för att använda tvång och begräns-ningar i demensvården, även om syftet är att skydda personen. Att det ändå förekommer på många håll är känt. Men, under-stryker Lars Sonde, det finns även många demensboenden som inte har några problem med olåsta dörrar.

– Här finns inte tvång och begränsningar med som ett omvårdnadsalternativ. Det visar att det är möjligt att använda förhållningssätt och arbetsmetoder som kan både förebygga och hantera svåra situationer.

Att förmedla denna kunskap – eller detta ”tänk”, som Lars Sonde uttrycker sig – är alltså huvudsyftet med nollvisionens utbildningspaket.

– Grunden är en personcentrerad omsorg med levnads- berättelse som gör att var och en kan bemötas utifrån sina intressen, förutsättningar och behov, säger Lars Sonde.

Läs mer på demenscentrum.se/Nollvision

Ny teknik för bättre hälsaNy teknik i vården måste inte vara kostsam eller resurskrävande. Vård- och hälsoappar till smartphones spås bli en viktig länk i den framtida vårdkedjan, som både kan spara tid och öka kvalitén.

Prognoserna är hissnande, om bara några få år beräknas tre och halv miljarder människor på jorden ha tillgång till smartphones. Det innebär att väldigt många kommer gå runt med väldigt avancerade datorer i fickan varje dag – datorer som kan användas för allt från underhållning till kommunikation. Det är på den arenan som hälso- och vårdappar börjar bryta mark. Anders Weilandt, VD för det svenska företaget bakom appen Triabetes, kallar det vi befinner oss i för en digital hälsorevolution.

– Just nu ökar behovet av vård, samtidigt som det görs stora tekniska framsteg. Hur detta ska gå ihop är ännu inte givet – just nu genomgår vården en fas där det här kon- solideras. Det är en otroligt spännande tid!

Digital vårdMobilhälsa är en växande del av den digitala vården, och det är här som de

största kapitalinvesteringarna görs. Anders Weilandt säger att bara sedan drygt ett år har insikten om mobilernas möjligheter dykt upp hos kliniker och vårdcentraler, och intresset för vårdappar ökat. Men han påpekar att han ser den stora potentialen i teknik som vänder sig till både patienten och vården.

– För att en app ska bli verkligt användbar och långlivad tror jag det är viktigt att båda sidor känner lika stor nytta. Vänder man sig bara till patienter blir det hela mest inspirerande, som en bantnings-app. Den app som Anders Weilandts företag lanserat heter Triabetes. Genom att mata in sina värden kontinuerligt får diabetespatienten en överblick över sitt tillstånd, och kan ta informerade beslut om ändrade vanor. Vården å sin sida får en sammanvägd bild av extremt mycket data som exempelvis kan signalera automatiskt om något är ur balans.

Sverige ligger i framkantEn stor fördel med digital vård är att marknaden är enorm. I Sverige var vi tidiga med att anamma datatekniken, vilket ibland ligger oss i fatet när utvecklingen går fort och tekniken ständigt måste bytas ut. Den trögheten finns dock inte i många andra länder, där man i dag har möjlighet att ta en sorts genväg från analoga system rakt in i de allt mer tillgängliga smarta telefonerna.

– Globalt sett leder tekniken till ökad hälsostatus. Det finns inga förlorare här, bara vinnare, säger Anders Weilandt.

din hjälp behövs!

akutläge: vi är på plats ebola-irak-sydsudan-gaza-CAR-Syrien

Just nu pågår flera stora humanitära kriser i världen. Men du kan hjälpa. Vi är på plats. Tack vare gåvor från personer som du räddar vi liv. Med din hjälp kommer fler att överleva.

Sms:a Akutläge 100 till 72970 för att skänka 100 kr eller sätt in din gåva på PG: 90 06 03-2. Märk gåvan ”AKUTFONDEN”.

FOTO: CAROLINE VAN NESPEN

ANNONS

8


FÖRDJUPNING SCREENING

Vad är PSA?PSA-test är värdefullt vid utredning och uppföljning av prostatacancer. PSA är en för-kortning av prostataspecifikt antigen. Det är ett äggviteäm-ne, enzym, som finns naturligt i kroppen även hos friska män.

PSA produceras i körtelcel-ler i prostatan. En del av det kommer ut i blodet. PSA-halten i blodet mäts med hjälp av ett vanligt blodprov. PSA betraktas som normalt om det är under tre mikrogram per liter.

Om PSA-halten i blodet blir högre än normalt tyder det på sjukdom i prostatakörteln. Men det behöver inte handla om cancer. Förhöjt PSA-värde är vanligt även vid godartad prostataförstoring och vid infektioner i prostatakörteln eller urinvägarna.

Med PSA-test kan prosta-tacancer upptäckas fem till femton år innan den skulle ha orsakat symtom.

Källa Cancerfonden

Screening betyder sållning och gallring på engelska. Det är mass-undersökningar av alla personer inom en befolkning som uppfyller vissa villkor för att löpa risk för en viss sjukdom. Personerna diagnos-ticeras, utan att de uppvisat några symtom, men det är inte avsikten att ta reda på hur många som är friska. Avsikten med screening är att hitta sjukdomar hos befolkningen i ett så tidigt stadium att det går med behandlingsmetoder att minska risken för dödsfall och lidande. Behandlingarna blir effektivare och skonsammare för patienten om de sätts in i ett tidigt skede.

Alla som är födda i Sverige efter 1966 genomgår screening, då PKU-testet tas på alla nyfödda. Det är ett blodprov för att hitta fenyl-ketonuri, en ovanlig men allvarlig genetisk ämnesomsättningssjukdom. Sjukdomen leder till hjärnskador då barnen har en hög halt av aminosy-ran fenylalanin i blodet.

EN ANNAN SORTS screening är kallelserna till tandläkarbesök. Re-gelbundna tandläkarbesök i förebyg-gande syfte hittar karies innan hålen i tänderna blivit alltför stora.

Kvinnor kallas till cellprover för att upptäckta förändringar i livmoderhal-sens celler. Screeningen av livmoder-halscancer har funnits i Stockholm sedan 1968 och utförs i alla landsting-en sedan 1973. Alla kvinnor mellan 23–60 år kallas vart tredje år.

Bröstcancer är den vanligaste can-

cersjukdomen bland kvinnor i väst-världen och ökar, då den kan bryta i tidigare åldrar än andra cancerfor-mer. Samtidigt har behandlingarna blivit bättre och fler överlever, därför erbjuder landstingen alla kvinnor mellan 40–74 år mammografi.

I mödrahälsovården genomgår de flesta gravida en ultraljudsunder-sökning för att screena för allvarliga missbildningar på barnet som t.ex. ryggmärgsbråck. Gravida som är äldre än 35 år, erbjuds test för Downs syndrom.

Inom Stockholms läns landsting och på Gotland bjuds både män och kvinnor i åldern 60–69 år in vartannat år för att delta i tjock- och ändtarmscancer screening.

Vad avgör att det skapas upp ett nationellt program för screening av en sjukdom inom vården? De första undersökning av vilka sjukdomar som till att börja med övervägs görs av Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) och Läkeme-delsverket. Efter deras beslut tar sig Socialstyrelsen an att bedöma om massundersökningar ska göras, vil-ket sedan bedöms av landstingen.

Världshälsoorganisationen WHO anser att ”Wilsonkriterierna” måste vara uppfyllda för att screening av en sjukdom ska vara meningsfull. Sjukdomen ska vara tillräckligt vanlig och allvarlig, diagnoserna ska vara effektiva, det ska finnas en be-handling som leder till en förbättrad prognos för den sjukes hälsa.

– DET BÄSTA EN läkare kan göra är att dela med sig av sin kunskap, stötta patienten och förklara tesernas fördelar och nackdelar understryker Björn Cedermark, överläkare i kirur-gi vid Karolinska och ordförande i SBUs projekt att utvärdera screening för tidig upptäckt av symtomgivande cancer. Då fungerar screeningen bäst för patienten.

Prostatacancer är Sveriges vanli-gaste cancerform. Sjukdomen drab-bar framför allt äldre män, när de får sin diagnos är cirka hälften över 70 år och bara ett fåtal är under 40. Det finns ett test för prostatacancer. PSA är ett protein som bildas i prostatan och som finns i hög koncentration i sädesvätskan. Ett PSA-test mäter mängden som finns i blodet, en hög

mängd kan tyda på prostatacancer. – Socialstyrelsen gav i våras inte

ut en rekommendation att införa PSA-tester för alla män, berättar Ove Andrén som är verksamhetschef för urologiska kliniken vid Universitets-sjukhuset Örebro.

Det är en avvägningsfråga, fort-sätter han.

– Vi måste ge diagnosen till så många om tester iförs, där Andrén på-pekar nackdelarna med en screening. Ett positivt test behöver inte betyda prostatacancer, utan kan röra sig om inflammationer eller godartad försto-ring. PSA-värdet i blodet stiger med åldern. Behandlingen av prostatacan-cern kan medföra sämre livskvalitet i form av impotens, inkontinens och de-pressioner. PSA-prover går dessutom att ta frivilligt på värdcentralen.

Genetisk screening analyserar en persons DNA för att hitta anlag för sjukdomar. Testerna kan med säkerhet hitta vissa anlag för sjukdomar, eller användas för prognoser hos symptom-fria patienter med anlaget. Den gene-tiska informationen kan vara mycket värdefull, men sjukdomar orsakas oftast av uttrycket från många olika gener och miljöpåverkan. Kroppens biologi är mycket komplex och svår att dra entydiga slutsatser från.

Ett område där genetisk informa-tion är viktig är inom farmakogene-tiken, att genom gentester screena för hur bra en individ bryter ned ett läkemedel i kroppen. Det ger viktig kunskap för att kunna ge rätt dos vid rätt tidpunkt och få ut bästa effekt utan biverkningar.

Människan har 23 kromosom-par som består av sammanlagt cirka tre miljarder kemiska bokstäver i olika kombinationer (G, A, T och C).

Smart fakta

Vi är alla lite sjuka på olika sätt, men det är inte säkert att vi lider av det i dag. Screening kan hitta sjukdomar vi inte kände till i tid.TEXT WALDEMAR INGDAHL

Tidig koll ger mer kontroll

»Socialstyrel-sen gav i våras inte ut en re-kommendation att införa PSA-tester för alla män.Ove Andrén

Hitta cancern i tidSjukvårdsföretaget Vegatus vill rädda liv innan man ens vet om att det är i fara. De två sjukdomsgrupperna man riktar in sig på är även dödsorsak ett och två i Sverige – hjärtkärl-sjukdomar och cancer.

– Åttio procent av alla som får en hjärtinfarkt befinner sig i ett förstadium till, eller så har de redan fått, diabetes. Det vi gör är att vi letar efter diabetes på ett tidigt stadium innan det har utvecklats till riktig diabetes, säger läkaren Jörgen Boëthius på Vegatus.

Med hjälp av långtidsblodsock-ret kan man se om blodsockret är på väg att stiga, om det är fallet har patienten en chans att byta diet och livsstil och därmed förhindra diabetes. När det gäller den andra stora sjukdomsgrup-pen cancer så använder sig Vegatus av MR-screening då hela kroppen röngtas var tredje år.

– Vissa cancertyper sprider sig väldigt snabbt redan från början och då är det svårt att göra något men många typer har ett stadium där de utvecklas väldigt långsamt innan de ändras och blir mer aggressiva, och första-diet kan vara i flera år utan att patienten märker av det.

Med hjälp av magnetkame-ror kan man se i stort sett alla cancertyper – oavsett stadie och på så vis bota cancern innan den har börjat sprida sig. Att behandla cancern på ett tidigt stadie är dyrt men det kostar ändå bara en bråkdel av vad det kostar samhället att behandla cancer på ett sent stadie.

– Vi vet att cancer liksom hjärtkärlsjukdomar kan upptäck-as innan de ger symptom - bara man vet vad man letar efter.

FO

TO

ÅS

A P

EL

LI

VI HJÄLPER DIG ATT JÄMFÖRA FACTORINGBOLAG

OCH VÄLJA RÄTT AVTAL

Du får upp till fem offerter från ledande finansbolag per förfrågan. Tjänsten är kostnadsfri! Vi hjälper dig att få bättre och snabbare betalt

och jämföra priser på fakturum.se - eller kontakta oss på 08-12 13 16 00.

FAKTURAKÖP | FAKTURABELÅNING | FACTORING

www.fakturum.se

NYSMART

TJÄNST

All information vi tar in hanteras konfidentiellt och kommer inte att lämnas ut eller delges tredje part utan ert medgivande.

10


PROFILINTERVJU THOMAS HELLEDAY

När Thomas Helleday som sextonår-ing sommarjobbade på en hematolo-gisk avdelning på Danderyds sjukhus gav det honom insikter som bidrog till att prägla hans karriärval. På Dan-deryds sjukhus avled många patienter i leukemi, delvis som en konsekvens av ineffektiva behandlingsmetoder.

–Det var jobbigt att se hur lite vi kunde göra för patienterna och hur bristfälliga läkemedlen var. Jag tänkte att det finns så mycket viktig forskning att göra för att utveckla cancerläkemedel som minskade dödligheten och gav färre biverk-ningar. Då bestämde jag mig för att ägna mig åt cancerforskning. Jag tänkte mig en framtid i läkemedels-industrin och tog därför både en examen i molekylärbiologi och en ci-vilekonomexamen. Senare visade det sig att jag istället skulle göra karriär i akademin, säger Thomas Helleday, som idag är verksam på Karolinska Institutet och SciLifeLab i Solna.

Han har ägnat den större delen åt grundforskning för att i detalj förstå DNA skador och reparation i cancer-celler. Oförutsägbara grundforsknings-upptäckter ledde till ett nytt koncept att behandla cancer, PARP hämmare, som nu blev godkänt läkemedel mot

ärftlig bröst- och äggstockscancer.

Utvecklar läkemedel för generell enzymatisk aktivitetHans nuvarande koncept bygger på att hämma ett specifikt enzym kallat MTH1, som cancerceller behöver vid celldelning. Utan detta enzym info-gas skadade byggstenar i tumörens DNA, vilket dödar tumören utan att skada friska celler. Angreppsättet är helt nytt inom cancerforskningen och kan ge en behandling som fungerar på i stort sett all cancer utan nämnvärda biverkningar. Forsk-ningsresultaten kan med andra ord bana vägen för nya behandlingsme-

toder och är ett tydligt exempel på att den akademiska grundforskningen har mycket att bidra med i utvecklingen av framtidens cancerläkemedel.

Thomas Helleday har valt att or-ganisera sin forskning på ett sätt som skiljer sig från det tillvägagångssätt både akademin och läkemedelsindu-strin vanligtvis väljer.

–Vi har valt en öppen innova-tionsmodell, vilket innebär att vi knyter till oss specialister med en rad olika kompetenser, både inom och utanför gruppen. Modellen, som bland annat inneburit att forskar-gruppen delar med sig av resultaten till andra forskargrupper runtom i världen redan innan forskningsresul-taten publicerades, kan bidra till att påskynda kedjan från forskningsre-sultat till färdigutvecklat läkemedel, säger Thomas Helleday.

Efterlyser tydligare forskningsinci-tament för sjukvårdenHan betonar sjukvårdens nyckelroll för den svenska läkemedelsforsk-ningen och efterlyser tydligare incitament för sjukvårdens aktörer att engagera sig i forskningen.

–I dagsläget har sjukvården i princip prioriterat bort forsknings-

Thomas Helleday är cancerforskaren som fokuserar på att ut-veckla behandlingar som angriper cancercellernas generella svag-heter. Han strävar dessutom efter att införa ett banbrytande nytt sätt att bedriva forskning i Sverige, som ett samverkansprojekt mellan många olika aktörer utan direkta vinstintressen. TEXT ANNIKA WIHLBORG FOTO ULF SIRBORN

»Det är oroväck-ande att vi har sett en nittioprocentig minskning av andelen tidiga kliniska läke-medelsprövningar.

Banbrytande forsknings- modell banar väg för fram-tidens cancerläkemedel

till Demensfonden, Demens-förbundets forskningsfond. Det är viktigt att forskningen går snabbt framåt för att hitta ett botemedel mot Alzheimer och andra demenssjukdomar. Ditt bidrag betyder mycket.

Ge en julgåva

God Jul och Gott Nytt År�

Demensfondenwww.demensfonden.se

Flemingsbergsmodellen

Så skapades 10 nya Life Science-företag

Flemingsbergsmodellen är ett genombrott för utvecklingen av nya innovationer inom Life Science.Modellen har utvecklats av Flemingsberg Science och gett 10 nya företag inom loppet av tre år. Ytterligare 10 affärsprojekt drivs dessutom vidare i samarbete med medicintekniska företag. Här har 500 behov i vården kartlagts och drygt 60 förädlats till affärsinriktade koncept. Utvecklade case har fått finansiering av närmare 21 miljoner kronor från bland andra Almi, VINNOVA och Socialdepartementet. Samarbetspartners har bl.a. varit KI Innovation, KTH Innovation och Stockholm läns landsting.

Mer info: innovationforhealth.se

11


THOMAS HELLEDAY PROFILINTERVJU

samarbeten och istället valt att fokusera på att producera effektiv vård. Det är oroväckande att vi har sett en nittioprocentig minskning av andelen tidiga kliniska läkemedels-prövningar i Sverige och att Astra Zeneca valde att flytta delar av sin forskning från Sverige till Boston. Det har bidragit till att Sverige har tappat sin ledande roll inom läkeme-delsforskning, säger Thomas Helle-day, som anser att frågan i hög grad är politisk, det är upp till politikerna att agera på problemet.

–Jag tror personligen att vårdens nuvarande organisationsform med landstingsindelning bidrar till att dämpa snarare än att gynna forsk-ningsklimatet i vården. Ett stort antal bra utredningar har genomförts, men hittills saknas konkreta åtgärder för hur vården och forskningen kan integreras på ett tydligare och mer självklart vis, säger Thomas Helleday.

Öppen innovationsmodell ställer krav på politisk handlingskraftHan menar att läkemedelsindustrin generellt sett är konservativa och felfokuserade i sitt forsknings- och utvecklingsarbete. Det har lett till att de nya cancerläkemedel som lanse-rats är mycket kostsamma för vården och samhället.

–En förutsättning för att en öppen innovationsmodell ska få ett ordent-ligt genomslag är ett nytänkande och samverkan av läkemedelsutveckling mellan sjukvården, läkemedelsverket, akademin, politiker och samhället i stort. Många är intresserade av en modell som innebär att läkemedel utvecklas med fokus på patientnytta utan kommersiella förtecken, men vi

har en bra bit kvar innan samhället är redo för en förändring. För att den ska bli verklighet krävs bland annat att Sverige satsar brett på läkeme-delsutveckling byggd på excellent grundforskning i akademin, föränd-rar styrningen och incitamenten i sjukvården och river byråkratiska och regulatoriska hinder som idag effektivt stoppar nyskapande innova-tion. Jag tror en ny modell fokuserad på patientnytta kan ersätta dagens drivkraft på kortsiktiga vinstintressen inom läkemedelsutvecklingen, säger Thomas Helleday.

–Under forskarkarriären har vi i gruppen kontinuerligt höjt ribban. Idag är vår ambition att utveckla välfungerande och effektiva cancerbe-handlingar från grundforskning och i nära samråd med läkare och patien-ter, utan kommersiella drivkrafter. Ytterligare en ambition är att framtida läkemedel ska bli mer prisvärda för samhället, säger Thomas Helleday.

Screening med MR bäst för att hitta symptomfri cancer tidigtVegatus gör hälsoundersökningar med MR som hittar cancer och diabetes m.m innan symptom

Barnhusgatan 20, 111 23 StockholmTel. 08-122 000 20www.vegatus.se

… Lisa Keisu Lennerlöf, ordfö-rande för Riksföreningen OsteoPorotiker (ROP).

■ Hur vanligt är osteoporos?

– Osteoporos, benskörhet, är en kronisk sjukdom, till stor del ärftligt betingad. Cirka en halv miljon svenskar, varan-nan kvinna och var femte man över 55 år, drabbas. Det första symptomet är ofta en fraktur. Sverige leder frakturligan i världen med 70 000 per år, vilket innebär en stor sam-hällskostnad.

■ Vad kan man göra för att förebygga och lindra?

– De senaste forskningsrönen visar på betydelsen av styrke-träning för att bygga muskler och ge ökad rörlighet. Vi i ROP arbetar för att öka antalet osteoporosskolor, som ger kunskap om goda kostvanor, livsstilsfaktorer, balans, och mediciner. Vi vill också bidra till medlemmarnas livskvalitet, till exempel genom livskaféer som patientföreningen ordnar.

■ Hur kan man höja medveten-heten kring osteoporos?

– Vår patientförening arbetar för att förändra attityder och framtvinga åtgärder. Vi vill synliggöra de många drabbade och deltar i utredningar för att kunna påverka medicinska professioner och politiker. Vården måste ha aktuell kunskap om exempelvis verksamma mediciner och vikten av helkroppsmätare för korrekt diagnos. Antalet osteoporossjuksköterskor och -mottagningar måste öka och logiskt koordinerade fraktur-kedjor behövs.

Ålder: 43 år.

Bor: Grupphus i Stockholms-förort.

Familj: Clara som är cancerlä-kare och barnen Ellinor (8 år), Jakob (5 år) och Josefin (3 år).

Yrke: Professor, Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelse, Karolinska Institutet.

Drivkraft: Att se patienter överleva till följd av de behandlingar vi tagit fram.

Smart fakta

» Vi har valt en öppen innovationsmodell, vilket innebär att vi knyter till oss specialister med en rad olika kompetenser.

HALLÅ DÄR...

FO

TO

SO

L-B

RIT

T S

UN

DV

AL

L

12


MÖJLIGHETER MEDICINTEKNIK

... Mats Lindfors, marknads-ansvarig på HemoCue.

■ Hur kan man göra diagnos-tik säkrare och snabbare för patienten?

– Det beror på typ av diag-nostik och var patienterna befinner sig. På HemoCue ar-betar vi sedan många år med patientnära tester som skiljer sig från tester som sänds till ett centralt labb på till exem-pel ett sjukhus. En viktig fördel med dessa är att läkaren får tillgång till ett testresultat snabbare och kan ta direkta beslut om behandling. Detta reducerar väntetider samt minskar köer på mottagning-en. Snabbhet ska förstås ald-rig påverka patientsäkerheten. Innan våra system används i vården testas produkterna för att säkerställa att de stäm-mer väl med tester utförda av labbet. Vi utbildar även kunder och användare så att produk-terna används korrekt.

■ Hur möjliggör er teknik uppkopplade instrument och datamanagement?

– Med uppkopplade instrument kan patientens testresultat på ett snabbt och säkert sätt överföras från instrument till patientjournal eller labbinfor-mationssystem. Ytterligare fördelar är att tekniken kan säkerställa att den som använ-der instrumenten har genom-gått rätt träning, använder rätt testkuvett med mera. HemoCue är en av pionjärerna inom datamanagement för patientnära testning, med användarvänliga instrument och kommunikationsprotokoll som möjliggör snabb och kor-rekt transfer av resultat och information.

■ Vad skulle vara nästa steg att förbättra? Vad ser ni för behov?

– Här på HemoCue pågår förstås ett ständigt arbete att förbättra både existerande produkter och hitta nya pro-dukter som ger ännu bättre resultat, snabbare överföring, förbättrad användarvänlighet etcetera. Vi är också över-tygade om att patientnära testning kan bidra till fortsatt förbättrad hälso- och sjukvård genom att viktiga testresultat levereras snabbt med högsta kvalitet så att vårdpersonal snabbare kan behandla patien-ter och därmed lindra oro eller symtom.

För att en produkt ska anses vara lämplig för sin användning måste den enligt lag underhållas och användas enligt tillverkarens anvisningar.

– Men ibland anser användare att anvisningarna är krångliga att följa och frångår dem. För tillverkare och oss på Läkemedelsverket är det vik-tigt att få information om det. Anvis-ningar måste vara användarvänliga för att minimera risker för patienter och användare, säger Helena Dzojic, enhetschef på enheten för medicin-teknik vid Läkemedelsverket.

TILLVERKARNA Å SIN sida har ett ansvar att följa upp sina produkter när de är i användning, och all ny kunskap om produkten i använd-ning ska återföras till tillverkaren för riskanalys och klinisk utvärdering.

– Ibland kan det krävas uppda-tering av anvisningarna och ibland kan det rentav visa sig att det krävs utbildningsinsatser för användare. Emellanåt kan det till och med krä-vas en ändring av produktens design.

BEHOVEN AV DOKUMENTATION

kring användningen av medicin-tekniska produkter varierar. Risken för felanvändning på grund av produktens ergonomiska egenskaper och den avsedda användarmiljön ska minskas i så stor utsträckning som möjligt. Hänsyn ska tas till den avsedda användarens tekniska kun-skap, erfarenhet, utbildning, träning och, i förekommande fall, medicin-

ska och fysiska tillstånd.– Allt handlar om att ha en doku-

menterad klinisk utvärdering och att hålla den levande. Vi på Läkemedels-verket har börjat publicera vägled-ningar, där vi skriver vår tolkning av regelverket och vad som gäller. Ett område med växande behov av vägledning kring dokumentation av klinisk utvärdering är medicinska informationssystem, berättar Helena Dzojic.

Läkemedelsverket publicerar också tillsynsrapporter med slut-satser gällande utvalda produkter eller produktgrupper. Kravet på att

tillverkare ska följa upp sina produk-ter i användning är av största vikt för patientsäkerheten.

– Genom att läsa tillsynsrappor-terna kan tillverkare lära sig mycket om vilka krav som ställs, och hur vi på Läkemedelsverket tolkar regelverket.

Vad innebär den europeiska CE-märkningen för säkerheten?– CE-märkning anger att tillverkaren har tagit på sig ansvaret att produk-ten uppfyller de krav som ställs för att den ska få marknadsföras och sättas ut på marknaden inom EES (Europeiska ekonomiska samarbets-

området). CE-märkningen innebär exempelvis att riskerna med att an-vända produkten är acceptabla med tanke på fördelarna för patienten.

TILLVERKAREN ÄR ALLTSÅ ansva-rig för dokumentation som behövs för CE-märkning och uppföljning av produkten på marknaden. Läke-medelsverket har ansvar att utföra tillsyn av tillverkare och produkter efter att produkterna CE-märkts och gjorts tillgängliga för användare.

– Vårdens ansvar är att rap-portera olyckor och tillbud till både tillverkare och Läkemedelsverket.

LÄKEMEDELSVERKET ÖNSKAR FÅ

in fler rapporter, och öka medveten-heten hos vården om vikten av att rapportera negativa händelser, för att öka patientsäkerheten. Därför har de tagit fram ett informationsblad som ska spridas inom vården. Rapport ska alltid göras vid funktionsfel eller försämring av en medicinteknisk eller in vitro-diagnostisk produkts prestanda som har eller skulle kunna leda till död, skada eller sjukdom.

I dag är allt fler produkter be-roende av en fungerande mjukvara och Helena Dzojic ser att allt fler tillbud orsakas av att mjukvaran inte fungerar som avsett.

Hur kan man bäst förebygga fel och tillbud? – Genom att från början ha ett tyd-ligt användningsområde samt genom riskanalys kopplat till samman-hanget där produkten ska användas. Ta hänsyn till vilka användarna är, vilken miljö produkten ska användas i och om andra produkter ska an-vändas samtidigt. Men även om man följer alla konstens regler så kan det dyka upp risker när produkten bör-jar användas. Därför är det viktigt att tillverkaren har ett fungerande sys-tem för återkoppling från användare, avslutar Helena Dzojic.

Hur kan patienter garanteras säkerhet när det gäller användning av medicintekniska produkter i vården? Helena Dzojic på Läkemedelsverket reder ut begreppen.TEXT SARA WIKSTRÖM

Teknik för ökad patientsäkerhet

»Anvisningar måste vara användar-vänliga för att minimera risker för patienter och användare.Helena Dzojic

HALLÅ DÄR...

Bristol-Myers Squibb är ett globalt biopharmaföretag som verkar för att upptäcka, utveckla och leverera innovativa läkemedel som hjälper patienter att övervinna allvarliga sjukdomar.

www.bms.se

Största vetenskapliga genombrottet 2013 enligt tidskriften Science.

IMMUNONKOLOGI – en ny era inom cancerbehandling.

Utnyttjar kraften hos kroppens eget immunförsvar för att bekämpa cancer.

– Möjligheten att samverka med kol-legorna inom Symbioteq ger mig till-gång till en otroligt bred kompetens-bank inom i stort sett alla områden som är relevanta för medicintekniska företag. Symbioteqs nisch inom kvalitetssäkring och regulatoriskt arbete för medicintekniska produkter innebär att jag kommer att kunna ge support till våra kunder på ett enkelt och bra sätt inom hela området.

Monica har i grunden en apo-tekarexamen, kompletterad med kurser inom biologisk utvärdering av medicintekniska produkter och pågående studier inom toxikologi vid University of Surrey. För att följa och påverka regelverkens förändring är Monica medlem i standardiserings-kommittén för biologisk utvärdering.

Strategisk produktutvecklingen inkluderar planering för uppfyllnad av de krav som gäller för mark-nadstillträde på olika marknader (CE-märkning, 510(k) etc.). Kraven på biologisk säkerhet ökar på alla marknader och det gäller att tidigt i utvecklingen välja material som är

säkra och passar tillämpningen. – Att välja ”rätt” material från bör-

jan är avgörande för snabb och kost-nadseffektiv produktframtagning och med Monica i spetsen kommer vi att komplettera vår verksamhet med en ny gren, där vi erbjuder expertstöd inom biologisk utvärdering. Stödet inbegriper allt från att identifiera lämpliga material, fastställa tillämpli-ga krav och tester, genomföra tester, bedöma resultat och sammanfatta den biologiska utvärderingen som ska ingå i produktdokumentationen, säger Åsa Runnäs VD på Symbio-teq.

Symbioteq är en konsultbyrå som sedan 1994 levererar expertstöd inom regelverk och kvalitetssäkring för den medicintekniska branschen.

ANNONS

Monica Grekula ser fram emot att stödja medicintekniska tillverkare med biologisk säkerhet

I oktober tillträdde Monica Grekula sin nya tjänst på konsultföre-taget Symbioteq. Monica har en lång erfarenhet av den medicin-tekniska branschen, främst inom området utvärdering av biologisk säkerhet. Monica kommer i och med det att komplettera Symbio-teqs erbjudande med expertkunskap inom biologisk utvärdering.

Halo och TruLink är komplatibla med iPhone 6, iPhone 6 Plus, iPhone 5s, iPhone 5c, iPhone 5, iPhone 4s, iPad Air, iPad 4, iPad mini med Retinaskärm, iPad mini och iPad touch (5:e generationen), “Made för iPod”, “Made for iPhone” och “Made for iPad” innebär att ett elektroniskt tillbehör är designat att anslutas speciellt till iPod, iPhone eller iPad, var för sig, och har blivit certifierat av utvecklaren att möta Apples prestanda. Apple är inte ansvarig för användandet av denna enhet eller dess överensstämmelse med säkerhet och föreskrivna standarder. Observera att användningen av detta tillbehör tillsammans med iPod, iPhone eller iPad kan påverka den trådlösa prestandan. Apple, Appleloggan, iPhone, iPad och iPod touch är Apple inc´s varumärken, registrerade i USA och andra länder. App Store är ett varumärke som tillhör Apple Inc.

67 79 697-070 :nebolG | 21 93 469-370 :dyrednaD es.lesroharb.www | 98 92 595-370 :grobetöG

Den smarta hörapparatenskapad föriPhonePå Bra Hörsel är vi stolta över att få presentera Starkeys senaste innovation som ger dig en förstklassig hörupplevelse helt trådlöst. Med Halo följer en lättanvänd App som gör det möjligt att fjärrstyra volymen, finjustera ljudet samt skapa program som lägger dina olika ljudmiljöer på minnet. En annan finess är att du kan strömma telefonsamtal, musik eller annan media direkt i hörapparaten.

Vill du testa den redan idag? Hos oss har du alltid en fri provtid på 2 månader utan förpliktelser. Bokar du tid innan 31/12 så ger vi dig 15 % rabatt på alla hörapparater samt 1 års förbrukning av batterier! Uppge koden: Vård&OmsorgNovember.

Prova den hos oss!

Nyhet! Halo™

14


AKTUELLT ÄLDREVÅRD

Ladda ner vår app via

Google play eller App Store,

sök på bildtelefoni. Med appen

får du tillgång till

teckenspråkstolk direkt.

bildtelefoni.net

Öppet alla dagar: 06.00 - 24.00

Ring bildtelefoni.net:

SIP: [email protected]

Taltelefon: 020-28 00 20

3G: 020-20 00 33

Webbklient: www.tolk.sip.nu

Skype: bildtelefoni.net

Mer info: www.bildtelefoni.net

Vi står inför en framtid där befolk-ningen blir allt äldre. Det är lätt att förstå att det krävs förändringar inom omsorgen.

I dag bor många äldre i eget boende även upp i hög ålder. Anledningen till detta är dels att de institutionella äldreboendeformerna inte räcker till, dels för att många faktiskt själva väljer att bo kvar i det egna hemmet.

Och det är viktigt att prata om äld-res vård och omsorg, då det har skett en stor förändring under de senaste tio åren. En åldrande befolkning

och allt fler äldre som är multisjuka, ställer självklart större krav på sjuk-vården. Ett exempel är att effekterna av läkemedel kan vara helt annor-lunda än hos yngre personer samt att äldre individer ofta är multisjuka och medicinerar för flera sjukdomar. Nu krävs en helt annan kompetens inom bland annat hemsjukvården. Vården efter varje enskild individs behov. En komplex sjukdomsbild som dagens äldre ofta har, ställer förstås sina krav på hög kompetens.

– Våra äldre bor hemma allt längre och tiden som de vistas i särskilt boende har kortats ner väsentligt. Detta betyder att individen ofta är i ett mycket större vårdbehov i dag än för tio år sedan, säger Lisbeth Löpare Johansson, vårdstrateg på Vårdförbundet.

De flesta vill få leva i sin egen hemmiljö så länge som möjligt.

– Dagens situation ger utmaning-ar för vården. Rätt kompetens måste finnas och vi måste ha ett annat förhållningssätt. Det är också viktigt att vården ställer upp när det behövs,

som till exempel att ge patientens anhöriga det stöd som de behöver, säger Löpare Johansson.

Äldreomsorgen ställer ett stort ansvar på de anhöriga och här anser Löpare Johansson att det finns mycket kvar att göra; att möta de närstående på rätt plan och titta på vad som krävs för att vårda patienten på bästa möjliga sätt. Vården i hemmet har ett helt annat sammanhang än vad den har inom den slutna vården.

– Tyvärr råder det en stor brist vad beträffar utbildning och specia-listkunskap inom äldreomsorgen. I dag har endast 1,6 procent av personalen rätt specialistutbildning och det är oacceptabelt. Många äldre är multisjuka samtidigt som kroppen inte längre uppför sig som den gör vid 40 års ålder. Något måste ske och vi måste öka antalet specialistutbil-dade, säger Löpare Johansson.

Utbildning och specialistkunskap är viktigt – att hemsjukvård kräver särskild kompetens och en akademisk specialistutbildning för sjuksköterskor skulle kunna vara en del av lösningen.

Det behövs fler sjuksköterskor med specialistkunskap i vården och det är av högsta betydelse att de ser hela människan – inte bara sjukdomarna. Teamet är viktigt och det måste fin-nas en god koppling till läkarna. En omsorg där alla samarbetar är en för-utsättning för att vi ska kunna ge våra äldre kvalitativ vård och värdighet.

I SVERIGE HAR alla lagstadgad rätt till att få omsorg och vård. Stödet kan däremot se olika ut beroende på vilka behov som finns, som till exempel hemtjänst eller omsorg dygnet runt. Vården av äldre har flyttats över till ett kommunalt huvudmannaskap och det innebär att de har större ansvar som sjuk-vårdshuvudmän, även om en privat aktör kan driva vården.

Alla människor har behov av att känna trygghet och omtanke och ska bemötas med respekt. För visst är det ju som så; att vi ska kunna bestämma över vårt eget liv och ha rätt till den kompetenta vård som vi behöver – livet ut.

En god omsorg om våra äldre kräver en välutbildad personal, ofta även med specialistkunskap. En sats-ning på specialistutbildade sjuksköterskor skulle mins-ka lidandet hos patienter och spara pengar. TEXT SARA LEIJONHUFVUD

Åldrande befolkning ökar vårdkraven

»Rätt kompe-tens måste finnas och vi måste ha ett annat förhållningssätt. Drömmen om

bättre demensvårdVårdplatserna inom äldrevår-den blir allt färre samtidigt som personalstyrkan minskar, i dagsläget krävs en personalök-ning på 10 till 20 procent – något som inte ser ut att förändras den kommande tiden och som Demensförbundet vill ändra på.

– Det här är en av frågorna vi driver, vi vill att det ska finnas en lagstiftning om minimibe-manning på alla demensboen-den. Vidare måste det finnas ut-bildad personal och närvarande chefer som kan verksamheten och driver utvecklingen. I Sve-rige är det endast 5 procent av personalen inom äldreomsorgen som har daglig kontakt med sin närmaste chef, i Finland är det 76 procent – det måste vi ändra på, säger Stina Clara Hjulström, ordförande i Demensförbundet.

Demensförbundet stödjer forskning om alla demenssjuk-domar och delar varje år ut ekonomiskt stöd till ändamålet samtidigt som de aktivt jobbar med att förbättra livet för de-menssjuka och deras anhöriga här och nu.

– Vi måste få flera läkare som vill arbeta inom geriatriken. Under de senaste 25 åren har landstingets vårdplatser inom geriatriken minskat med 95 procent. Vi behöver fler platser, geriatriker och utbildad vård-personal för att få en trygg och säker äldreomsorg.

FO

TO

OL

E O

ES

TE

N T

OK

LE

ww

w.v

ac

cin

dir

ekt

.se

Alla typer av vaccinationer, friskintyg & hälsokontroller

Vare sig du stannar i Sverige eller reser utomlands gör du klokt i att se över ditt vaccinationsskydd. Snabbt och tryggt hjälper vi dig och din familj att få det vaccinationsskydd ni behöver. Som äkta vaccinationsbyrå, alltid med läkare på plats, erbju-der vi resemedicinsk rådgivning och alla typer av vaccinationer. Och det till mycket förmånliga priser. Exempelvis Twinrix, mot gulsot hepatit A+B, för endast 530:- (barn 430:-). Det blir alltså både tryggare och mer ekonomiskt att välja en äkta vaccinationsbyrå. Välkommen till våra drop-in mottagningar i Vasastan, Slussen/Gamla Stan och i Hammarby Sjöstad.

Drop-in vid OdenPraktikenMå-to 10-19, fr 10-17, lö 10-15. Odengatan 80, vid Vasapar-ken ca 300 m väster om Odenplan.

Drop-in vid SlussenPraktikenMå-to 10-19, fr 10-17, lö 10-15. Slussplan 7, ca 250 m norr om Slussens T-baneuppg (första huset i Gamla Stan).

Drop-in vid SjöPraktikenMå-to 11-19, fr 11-16, lö 10-15. Hammarby Allé 66 i Ham-marby Sjöstad. Ta tvärbanan eller buss 74 till hpl Luma. Med bil, kör (tullfritt) Södra Länken till Hammarby Sjöstad.

Var rädd om dig!

Välj en äkta vaccinationsbyrå!

Kleenex är skonsam till vardagens små händelser, smuts, skräp, feta glasögon och kladdiga fingrar. Kleenex kan mycket mera än att snyta näsan vid förkylning och allergi. Prova själv.

Se den nyadesignen

Samma goda kvalitéNy läcker design

SecuraNovai n f o r m a t i o n s s y s t e m

DIGITALT JOURNALSYSTEM SecuraNova journalsystem underlättar• Kvalitetssäkring av dokumentationen• Planering, uppföljning och utvärdering• Arbete med evidensbaserade metoder• Rättssäkerheten för brukare• Systematisk kvalitetsledning • Insyn för uppdragsgivare och tillsynen • Patientsäkerhet• Arbete med anbud i ramavtalsupphandlingar

SecuraNova stöder journalföring och övrig dokumentation för bl.a. HVB, öppenvård.assistansanordnare, särskilda boenden, hemtjänst,

Vi utbildar våra ca 200 kunder i systemet, i journalföring, planering, uppföljning samt BBIC. SecuraNova stöder BBIC fullt ut. Läs gärna mer på vår hemsida.

NYHETER I VERSION 3Exempel på nyheter är:• Webbmodul - dokumentera via webben,• Journalförda viktiga händelser kan tas ut i statistik och användas i upphandlingar, Kvalitetsberättelsen, egen uppföljning, rapportering, etc.• Stöd för ASI och ADAD.• Integration med Alfa E-recept.• Stöd för schemaläggning/tidrapportering.• Integration med Kvalitetsledningssystem.• Förenklar rapportering till SSIL:s Kvalitetsindex.

Tel. 0290-712 64, 073-508 54 [email protected]

Dokumentationssystem sedan 1996

Läs gärna mer på hemsida!

16


MÖJLIGHETER BILDTELEFONI

HÖGSPECIALISERAD HANDKIRURGI

STOCKHOLM • GÖTEBORG • MALMÖ • SNART I LINKÖPING

Leverantör mot alla försäkringsbolag

www.handcenter.se

Johnny Kristensen har utvecklat och startat tjänsten bildtelefoni.net och han driver verksamheten från Tolk-centralen i Örebro. Sverige var först i världen med denna teknik.

PERSONER SOM ANVÄNDER teck-enspråk ringer in till tjänsten via sin dator, platta, bildtelefon, eller mobil.

Den som använder tal ringer tjäns-ten via en vanlig telefon. Samtalet tolkas av en teckenspråkstolk.

Bildtelefoni löser många problem som kan uppstå när teckensprå-kiga ska tala med personer som inte behärskar teckenspråk och vice versa; telefonsamtal till myndigheter, arbets-givare, sjukanmäla sitt barn, kontakta en vårdcentral eller beställa en taxi.

Tjänsten finansieras via skatter och finns för att säkerställa att alla med-borgare har tillgång till det svenska kommunikationsnätet på lika villkor.

– Vi gör helt enkelt telenätet tillgängligt även för teckenspråk. Tjänsten anpassas också till personer med dövblindhet.

– Vi har tolv studior i Örebro och har även ett antal underleverantörer runt om i landet. Statistiskt sett utför vi här i Örebro i bildtelefoni.net mer än dubbelt så många uppdrag som alla tolkcentraler i hela landet utför på ett år ute på fältet. En enorm nyt-ta alltså. Man kan tro att de fysiska

tolkuppdragen med teckenspråkstolk på plats ute på fältet skulle minska med de internetbaserade uppdra-gen men både fysiska tolkningar ute i verkligheten och tolkningar i bildtelefon ökar. Mest just nu ökar användning av apparna och Skype, berättar Johnny Kristensen.

Drygt 200 000 uppdrag utförs årligen via tjänsten. 1995 började man titta på om det överhuvudtaget var möjligt att utveckla och integrera tolktjänsten med tekniken. Början till bildtelefoni.net har funnits som regional tjänst sedan 1996 och på nationell nivå sedan 1997. Men då

var det via ISDN och det var både dyrt och långsamt.

– Många teckenspråkiga ligger i framkant när det gäller IT och är så kallade super users. Cirka 17 procent av all trafik går i dag via gratistjänster som Skype och appar. Det är fantas-tiskt att tekniken på så kort tid gått från att behöva använda en apparat som kostade 150 000 kronor till att vara gratis, säger Johnny Kristensen.

– DET VI VILL och hoppas på är att exempelvis vården med vårdcen-traler och akutmottagningar ska bli bättre på att kontakta teckenspråkiga personer genom tjänsten. Naturligt-vis gäller det även myndigheter som polis, hemtjänst och arbetsförmed-ling. I dag finns en stor kunskaps-lucka hos många myndigheter och landsting om hur man kontaktar bildtelefoni.net och hur man kan använda oss på bästa sätt. Problemet är att det är svårt att få ut informa-tion till rätt personer.

Teckenspråkiga behöver också kunna kommunicera via telefon och ha tillgång till teckenspråkstolk utan att behöva förbeställa. Därför finns en kostnads-fri tjänst upphandlad via Post- och telestyrelsen (PTS) där döva och höran-de får tillgång till tecken-språkstolk direkt.TEXT ANGELICA LINDHOLM

»Både fysiska tolk-ningar ute i verklig-heten och tolkningar i bildtelefon ökar.

Tolktjänst för teckenspråkiga

... Stefan Persson, socionompå SecuraNova Informations-system.

■ Var det bättre förr?

– När vård och omsorg översköljs av information och ökande krav på så kanske någon tycker att det var bättre förr. I vård och omsorg ställs höga krav på att man ska ge en säker och bra vård, som passar brukaren eller patienten, som leder till för-bättringar, som kan följas upp, som kan visa resultat, man ska dokumentera allt och lite till, man ska ha kvalitetsystem och mycket mer.

Bra dokumentation är grunden för bra vård och omsorg. Fortfarande finns det verksamheter som inte använ-der datastödda journalsystem i vård och omsorg. Man kanske använder papper och penna eller egentillverkade system, framför allt i privata företag. Det gör att dokumentation tar lång tid och säkerheten är katastrofal.

Även stora verksamheter i vård och omsorg har upplevt enorma problem med dåliga journalssystem, så att de till och med äventyrar vårdens kvalitet. Dålig säkerhet med obehöriga intrång, använda-rovänlig hantering, driftav-brott med mera försämrar vårdens kvalitet och skapar stress för personalen.

Med bra journalsystem gör man det omvända. Man tjänar tid, dokumenterar säkert och blir tacksam för att det är bättre nu än förr.

HALLÅ DÄR...

– Jag vet vad mina kunder som anhöriga går igenom och vårt mål är att alla alltid ska ha rätt till den allra bästa assistansen. Grundsynen är att alla har rätt att leva som alla andra, det handlar om människans behov och livskvalitet.Vi vet hur mycket det betyder att kunna erbjuda det lilla extra. Den självklara målsättningen är i alla lägen att förenkla vardagen för den som har behov av personlig assistans. Dessutom erbjuder vi hjälp med praktiska råd kring lagar och rättigheter.

Genom att synas och att se både kunden och assistenten upptäcker man problem i tid, menar Marie, och därför anordnas regelbundna arbetsplatsträffar, var femte vecka i de flesta grupperna. Dessutom har man daglig kontakt via sms och telefon. – Vi vill jobba nära både kunden och assistenten, och fånga upp saker innan de riskerar att utvecklas till problem. Vi ser till att vara tillgängliga, våra assistenter ska känna att de kan ringa till oss.

I dag har Björka Assistans drygt 150 assistenter, 23 assistansuppdrag och 15 ledsagar och avlösaruppdrag. Vid ett nytt assistansuppdrag så handlar det i första hand om att matcha kund och assistent. – Vi tar oss tid att lära känna en ny assistent, de får berätta vem de är vilket gör att vi lättare

Personlig assistans med själ och hjärta

Järngatan 23 , 234 35 Lomma · Tel. 040-411043 [email protected] · www.bjorka-assistans.se

Vi erbjuder följande tjänster:Personlig assistans · Ledsagarservice · Avlösarservice i hemmet · Rådgivning

Marie Hansson har 30 års erfarenhet av vårdyrket. Med en bakgrund som LSS-handläggare, undersköterska och chef så driver hon assistansföretaget Björka Assistans. Med en egen dotter med funktionsnedsättning, så vet Marie exakt vad som krävs och hur mycket man måste kämpa för sin rätt att leva som andra gör.

ANNONS

kan matcha hen med kunden. Sen kontaktar vi vår kund och berättar om assistenten och frågar om de vill träffas. Efter detta första möte följer vi upp och tar reda på hur det kändes, kommer detta att funka, trivs de tillsammans. Känns det bra så provar vi. Assistenten får gå bredvid cirka 40 timmar och under den tiden får man veta vad man ska göra, man får sin arbetsbeskrivning. Vi vill att båda parter ska känna sig trygga.

I vissa fall kan det behövas specialkunskaper. – Det kan vara en kund som behöver specialkost, då kan vi köpa in en kurs kring detta för just den assistansgruppen. Det är kundernas funktionsnedsättning som styr vilken typ av kurser vi letar upp.

För vissa är detta kanske en produkt, för Björka Assistans handlar arbetet om människor. – Jag har jobbat med omsorg sen jag var 18 år gammal. Jag älskar jobbet och kan det både ur ett kommunalt och privat perspektiv,Maries personliga erfarenheter ger henne ett starkt driv och hennes stora kunnande inom vårdyrket har gett henne verktyg att skapa en trygg och välfungerande assistansverksamhet. Och hon lägger ner själ och hjärta i allt hon gör. För oss är det självklart att vilja skapa långsiktiga relationer och lära känna dem

vi arbetar med, avslutar Marie.

BJÖRKA ASSISTANS ERBJUDER:

PERSONLIG ASSISTANS avser ett personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer. Personlig assistans innebär att följa brukaren var han eller hon än är, i olika verksamheter, på olika platser och på olika tider på dygnet. Assistentens arbetsplats är där brukaren befinner sig. En personlig assistent kan hjälpa en person med funktionsnedsättning att sköta sin hygien, att klä på sig, äta, förflytta sig, arbeta, studera, fritidsaktiviteter, sköta sitt hem, hälsa på vänner med mera.

LEDSAGARSERVICE innebär att brukaren ska få möjlighet

att komma ut bland andra människor. Exempel på detta kan vara ledsagning för besök hos vänner, för deltagande i kulturlivet samt för att deltaga i olika idrotts aktiviteter.

AVLÖSARSERVICE I HEMMET Med avlösarservice avses vanligen avlösning i det egna hemmet det vill säga att en person tillfälligt övertar omvårdnaden från anhöriga eller andra närstående så att dessa kan koppla av, resa bort eller delta i egna aktiviteter.

RÅDGIVNING Vi hjälper dig med att ansöka om personlig assistans, ledsagarservice eller avlösarservice enligt de gällande lagstiftningarna. Vi kan bistå vid möte med olika myndigheter om du så önskar.

18


Överförskrivning av antibiotika och antibiotikaresistens är två ständigt aktuella samtalsämnen. Det är inte alltid lätt att ställa rätt diagnos hos patienter med di�usa symptom. Det kan också vara svårt att stå emot påstridiga föräldrar till ett sjukt barn. Hur kan man på ett enkelt sätt säga ja eller nej till antibiotika inom vården?

Ja till antibiotika. När det verkligen behövs.

Med HemoCue® WBC DIFF får du svar direkt, vilket gör att......det blir lättare att motivera ett ja eller nej till antibiotika. Rätt diagnos ger möjlighet till en mer kontrollerad antibiotikaförskrivning.

HemoCue WBC DIFF är ett unikt patientnära system för bestämning av totala antalet vita blodkroppar och en 5-parts di�erentialräkning av dessa. Inom 5 minuter får du ett resultat med laboratoriekvalitet. För mer information besök vår hemsida hemocue.com eller ring 077-570 02 10.

I dagens kontext med många olika professioner engagerade i vården, ett mer flytande gränssnitt mellan sluten- och öppenvård, samt stöd och omsorgsgivare ute i samhället som kompletterar och avlöser vårdinsatser är det inte alltid lätt att ta ansvar för ”sin” bit av en människas vårdmosaik. Förlopp riskerar att läsas av från vitt skilda perspektiv och patienten själv har inte alltid möjlighet att reflektera och återkoppla till rätt instans.

Hur ser då ett optimalt patient-säkerhetsarbete ut och hur bör man definiera begreppet? Viss ledning står här som tur är att finna hos Socialstyrelsen och Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO).

I grundläggande avseende, menar Socialstyrelsen, kan patientsäkerhet faktiskt ses som det kanske vikti-gaste kvalitetsområdet i hälso- och sjukvården. Bristande patientsä-kerhet orsakar vårdskador, vilka medför såväl mänskligt lidande som betydande kostnader för samhäl-let. Hög patientsäkerhet är då inte bara ett grundläggande krav enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL)– avgränsat av Patientsäkerhetslagens

definitioner – utan även en viktig förutsättning för att kunna upprätt-hålla allmänhetens förtroende för hälso- och sjukvården.

I formell mening ger Patientsä-kerhetslagen följande nyckeldefini-tioner: Patientsäkerhet – skydd mot vårdskada. Vårdskada – lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åt-gärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården.

MED VÅRDSKADA AVSES alltså endast sådana skador som hade kunnat undvikas. Så även om källor finns som belyser i vilken utsträck-ning patienter drabbas av skador och komplikationer i vården framgår det inte alltid hur stor andel av de faktiska skadorna som hade kunnat undvikas. I Socialstyrelsens rapport, Vårdskador inom somatisk sluten-vård från 2008, bedömdes att 70 pro-cent av alla under vårdtid uppkomna skador och komplikationer var und-vikbara. Att kartlägga patientsäker-heten i olika delar av vården och att över tid följa utvecklingen är alltså inte lätt. För att kunna göra det be-höver man indikatorer som belyser flera aspekter av patientsäkerheten i olika typer av bedriven vård.

Socialstyrelsens ambition har visserligen varit att även redovisa indikatorer som speglar patienter-nas och de närståendes perspektiv på patientsäkerhet och vårdskador. Men, här saknas till stora delar na-tionella datakällor varför flertalet av de tillgängliga indikatorerna primärt belyser patientsäkerhet ur vårdgi-varnas och professionens perspektiv. Konsekvenserna av denna sorts slagskugga kan man ju fundera över.

Idén om patientsäkerhet föregriper vår moderna diskurs med minst ett par tusen år. Redan den hippo-kratiska läkareden inne-håller en tankeväckande passus om att avstå från sådant som kan skada eller kränka en patient.TEXT ÅKE NILSSON, JURIST VID

RIKSFÖRBUNDET FÖR SOCIAL OCH

MENTAL HÄLSA

» I grundläggande avseende kan patientsäkerhet faktiskt ses som det kanske viktigaste kvalitets- området i hälso- och sjukvården.

Visionen av en vård som inte gör ont värre

KRÖNIKA ÅKE NILSSON

Enkel att användaStolen manövreras med hjälp av en lätt-hanterlig fjärrkontroll. Alla funktioner styrs med ett lätt tryck på fjärrkontrollen.

Skapa extra känslaav ro och trygghetmed Fibertäcket.Täcket finns i vikterna2–14 kg.

Lugnande och avslappnande musik med taktil stimulans ErgoNova Gungstolen har två inbyggda högtalare i ryggstödet och en basvibration bakom korsryggen, som åstadkommer en behaglig taktil stimulans. Stolen levereras med musik från MusiCure som är specialdesignad originalmusik med dokumenterad effekt som lugnar patienten och skapar en positiv upplevelse.

ErgoNova Gungstolen är en modern gungstol. Den kan ställas in efter varje användare och tack vare hjulen är den enkel att flytta.

-modern gungstolsterapi

Telefon 011 693 50www.ergonova.se · Mail: [email protected]

ErgoNova Gungstolen– effektiv minskning av oro och problematiska beteenden vid t.ex. Demens, ADHD, Autism och Aspergers

Träffa oss på äldreomsorgsdagarna – Monter A05:18

Tre automatiska program med försiktiga rörelser

Högtalare i ryggstödet med lugnande musik.

VÄND DIG MED FÖRTROENDE TILL OSS – VI HJÄLPER DIG!Vi underlättar för dig i din vardag så att du får tid över till annat!

Tfn växel: 08–121 409 90 E-post: [email protected] | www.deluxeliving.se

VILL DU VETA MER…Kontakta oss idag för mer

information och kostnadsfri rådgivning.08 – 121 409 90

HEMTJÄNSTVi erbjuder dig hemtjänst anpassad efter dina behov och önskemål. Du är alltid delaktig i vår planering av de insatser du har i ditt biståndsbeslut. Vi värnar om din integritet, delaktighet och ditt självbestämmande. DeLuxe Hemtjänst bygger sin verksamhet på en helhetssyn kring dig som kund. Vi visar dig respekt och empati, vi är lyhörda för dina önskemål. Vi värdesätter att vår personal har ett öppet och respektfullt förhållningssätt. Vi har tystnadsplikt. Vår målsättning är att du ska ha så få personer som möjligt som kommer hem till dig – kontinuitet är viktigt för oss.

HUSHÅLLSNÄRA TJÄNSTER (RUT-AVDRAG)Vi erbjuder städning, trädgårdsskötsel, snöskottning, matlagning, tvättning samt mat inköp m.m. Detta med upp till 50 % skattereduktion för dig som kund.

SKÖNHETSVÅRDVi erbjuder hårklippning, fotvård, pedikyr, ansiktsbehandling m.m. Samarbete med Aysel’s Skönhetsvård (www.aysels.se).

AUKTORISERADE EKONOMITJÄNSTERVi erbjuder hjälp med inkomstdeklarationer, skattefrågor samt övrig ekonomisk rådgivning.

Cirrus är programmet som alla kan hantera! För mobila appar, surfplattor, PC, Mac och Linux. Time2view – Cirrus. Mer än bara schemasystem. Time2view – Cirrus. Vi finns där internet finns.

www.time2view.se [email protected]

Enkelhet. Effektivitet. Lönsamhet.

Cirrus - Ett webbaserat Schemaläggnings och Administrationssystem för Assistansbolag & Vårdsektorn. Det finns som App till iPhone,

Android och surfplattor

Time2view - Cirrus - Överallt - där Internet finns

För mer information kontakta oss gärna via:Telefon: 076-42 10 003















Time2view - CirrusÖverallt där Internet finns

fokus säkrare vård

Documents