bfs 2011-10_eks-8

Boverkets freskrifter och allmnna rd om tillmpning av europeiska konstruktions-

standarder (eurokoder)EKS 8, BFS 2011:10

1

Boverkets freskrifter och allmnna rd om tillmpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder)

InnehllAvdelning A vergripande bestmmelser ................................................ 5

Tillmpningsomrde ................................................................................ 5Mindre avvikelse frn freskrifterna i denna frfattning ......................... 6Byggprodukter med bestyrkta egenskaper ............................................... 6vergngsperiod ...................................................................................... 7msesidigt erknnande ............................................................................ 7Bestndighet ............................................................................................. 7Dimensionering genom berkning och provning ..................................... 8Material .................................................................................................... 8Projektering och utfrande ....................................................................... 8Kontroll .................................................................................................... 9Terminologi ............................................................................................ 10De allmnna rden .................................................................................. 10Srskilt om eurokoderna ........................................................................ 10

Avdelning B Tillmpning av EN 1990 Grundlggande dimensioneringsregler fr brverk ............................................................. 14

Kap. 0 Tillmpning av EN 1990 Grundlggande dimensioneringsregler fr brverk ......................................................... 14

Allmnt ............................................................................................... 14Indelning av byggnadsverksdelar i skerhetsklasser .............................. 14

Srskilt om standarden ....................................................................... 15Tillmpning av informativa bilagor i EN 1990 .................................. 16Tillmpning p byggnader nationellt valda parametrar till bilaga A1 i standarden ........................................................................................ 16Tillmpning av EN 1990/A1:2005 (bilaga A2 till EN 1990 och som behandlar broar) ................................................................................. 18Nationellt valda parametrar ................................................................ 19

Avdelning C Tillmpning av EN 1991 Laster p brverk ................... 21Kap. 1.1.1 Tillmpning av EN 1991-1-1 Allmnna laster Tunghet, egentyngd, nyttig last fr byggnader ...................................................... 21

Nationellt valda parametrar ................................................................ 21Kap. 1.1.2 Tillmpning av EN 1991-1-2 Termisk och mekanisk verkan av brand ...................................................................................... 25

Allmnt ............................................................................................... 25Dokumentation ................................................................................... 28Nationellt valda parametrar ................................................................ 28Tillmpning av informativa bilagor ................................................... 30

Kap. 1.1.3 Tillmpning av EN 1991-1-3 Snlast ............................. 31Nationellt valda parametrar ................................................................ 31Tillmpning av informativa bilagor ................................................... 34

2

Kap. 1.1.4 Tillmpning av EN 1991-1-4 Vindlast ........................... 39Nationellt valda parametrar ................................................................ 40Tillmpning av informativa bilagor ................................................... 45

Kap. 1.1.5 Tillmpning av EN 1991-1-5 Temperaturpverkan ....... 51Nationellt valda parametrar ................................................................ 51

Kap. 1.1.6 Tillmpning av EN 1991-1- 6 Laster vid utfrande ....... 59Kap. 1.1.7 Tillmpning av EN 1991-1-7 Olyckslaster ..................... 60

Nationellt valda parametrar ................................................................ 61Tillmpning av informativa bilagor ................................................... 62

Kap. 1.2 Tillmpning av EN 1991-2 Trafiklast p broar ................. 63Nationellt valda parametrar ................................................................ 64

Avdelning D Tillmpning av EN 1992 Dimensionering av betongkonstruktioner .................................................................................. 67

Kap. 2.1.1 Tillmpning av EN 1992-1-1 Allmnna regler .............. 67Allmnt ............................................................................................... 67Nationellt valda parametrar ................................................................ 70Tillmpning av informativa bilagor ................................................... 76

Kap. 2.1.2 Tillmpning av EN 1992-1-2 Brandteknisk dimensionering ....................................................................................... 77

Nationellt valda parametrar ................................................................ 77Kap. 2.2 Tillmpning av EN 1992-2 Broar ...................................... 79

Nationellt valda parametrar ................................................................ 80Tillmpning av informativa bilagor ................................................... 82

Avdelning E Tillmpning av EN 1993 Dimensionering av stlkonstruktioner ....................................................................................... 83

Kap. 3.1.1 Tillmpning av EN 1993-1-1 Allmnna regler och regler fr byggnader ......................................................................................... 83

Nationellt valda parametrar ................................................................ 84Kap. 3.1.2 Tillmpning av SS-EN 1993-1-2 Brandteknisk dimensionering ....................................................................................... 87

Nationellt valda parametrar ................................................................ 87Kap. 3.1.3 Tillmpning av EN 1993-1-3 Kallformade profiler och profilerad plt ......................................................................................... 88

Nationellt valda parametrar ................................................................ 88Tillmpning av informativa bilagor. .................................................. 90

Kap. 3.1.4 Tillmpning av EN 1993-1-4 Rostfritt stl ..................... 91Nationellt valda parametrar ................................................................ 91Tillmpning av informativa bilagor ................................................... 91

Kap. 3.1.5 Tillmpning av EN 1993-1-5 Pltbalkar ........................ 92Nationellt valda parametrar ................................................................ 92Tillmpning av informativa bilagor. .................................................. 92

Kap. 3.1.6 Tillmpning av EN 1993-1-6 Skal ................................. 93Nationellt valda parametrar ................................................................ 93

Kap. 3.1.7 Tillmpning av EN 1993-1-7 Plana pltkonstruktioner med transversallast ................................................................................. 94Kap. 3.1.8 Tillmpning av EN 1993-1-8 Dimensionering av knutpunkter och frband ........................................................................ 95

3

Nationellt valda parametrar ................................................................ 95Kap. 3.1.9 Tillmpning av EN 1993-1-9 Utmattning ...................... 97

Nationellt valda parametrar ................................................................ 97Kap. 3.1.10 Tillmpning av EN 1993-1-10 Seghet och egenskaper i tjockleksriktningen ................................................................................. 98Kap. 3.1.11 Tillmpning av EN 1993-1-11 Dragbelastade komponenter ........................................................................................... 99

Nationellt valda parametrar ................................................................ 99Kap. 3.1.12 Tillmpning av EN 1993-1-12 Tillggsregler fr stlsorter upp till S700 ......................................................................... 100Kap. 3.2 Tillmpning av EN 1993-2 Broar .................................... 101

Nationellt valda parametrar .............................................................. 102Avdelning F Tillmpning av EN 1994 Dimensionering av samverkanskonstruktioner i stl och betong ............................................ 105

Kap. 4.1.1 Tillmpning av SS-EN 1994-1-1 Allmnna regler och regler fr byggnader ............................................................................. 105

Nationellt valda parametrar .............................................................. 105Kap. 4.1.2 Tillmpning av SS-EN 1994-1-2 Brandteknisk dimensionering ..................................................................................... 107

Nationellt valda parametrar .............................................................. 107Kap. 4.2 Tillmpning av SS-EN 1994-2 Broar .............................. 108

Nationellt valda parametrar .............................................................. 108Avdelning G Tillmpning av EN 1995 Dimensionering av trkonstruktioner ...................................................................................... 110

Kap. 5.1.1 Tillmpning av SS-EN 1995-1-1 Allmnna regler och regler fr byggnader ............................................................................. 110

Allmnt ............................................................................................. 110Nationellt valda parametrar .............................................................. 111

Kap. 5.1.2 Tillmpning av SS-EN 1995-1-2 Brandteknisk dimensionering ..................................................................................... 113

Nationellt valda parametrar .............................................................. 113Tillmpning av informativa bilagor ................................................. 113

Kap. 5.2 Tillmpning av SS-EN 1995-2 Broar .............................. 114Nationellt valda parametrar .............................................................. 114

Avdelning H Tillmpning av EN 1996 Dimensionering av murverkskonstruktioner ........................................................................... 115

Kap. 6.1.1 Tillmpning av EN 1996-1-1 Allmnt Regler fr armerat och oarmerat murverk ............................................................. 115

Nationellt valda parametrar .............................................................. 115Kap. 6.2 Tillmpning av EN 1996-2 Dimensioneringsfrutsttningar, val av material och utfrande av murverk ............................................ 122

Avdelning I Tillmpning av EN 1997 Dimensionering av geokonstruktioner ..................................................................................... 123

Kap. 7.1 Tillmpning av EN 1997-1 Allmnna regler ................... 123Nationellt valda parametrar .............................................................. 124Tillmpning av informativa bilagor ................................................. 128

4

Avdelning J Tillmpning av SS-EN 1999 dimensionering av aluminiumkonstruktioner ......................................................................... 135

Kap. 9.1.1 Tillmpning av SS-EN 1999-1-1 Allmnna regler ....... 135Nationellt valda parametrar .............................................................. 136

Kap. 9.1.2 Tillmpning av SS-EN 1999-1-2 Brandteknisk dimensionering ..................................................................................... 137

Nationellt valda parametrar .............................................................. 137Kap. 9.1.3 Tillmpning av SS-EN 1999-1-3 Utmattning ............... 138

Nationellt valda parametrar .............................................................. 138Kap. 9.1.4 Tillmpning av SS-EN 1999-1-4 Kallformad profilerad plt ........................................................................................................ 139

Nationellt valda parametrar .............................................................. 139Kap. 9.1.5 Tillmpning av SS-EN 1999-1-5 Skal .......................... 141

Nationellt valda parametrar .............................................................. 141Exempel p val av skerhetsklass ............................................................ 142

Utmattning av tryckt betong i bjda tvrsnitt ...................................... 144

BOVERKETS FRFATTNINGSSAMLING

BFS 2011:10 EKS 8

Utgivare: Catarina Olsson

5

Boverkets freskrifter och allmnna rd om tillmpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder);

Utkom frn trycket den 26 april 2011

beslutade den 19 april 2011.

Informationsfrfarande enligt frordningen (1994:2029) om tekniska regler har genomfrts1.

Boverket freskriver fljande med std av 10 kap. 3 och 4 plan- och byggfrordningen (2011:338).

Avdelning A vergripande bestmmelser

Tillmpningsomrde 1 Frfattningen innehller freskrifter och allmnna rd till plan- och bygglagen (2010:900) och plan- och byggfrordningen (2011:338).

Huvudsakligen innehller frfattningen freskrifter och allmnna rd till 8 kap. 4 frsta stycket 1 och 2 plan- och bygglagen och till 3 kap. 7 och 8 1 plan- och byggfrordningen. Dr stlls krav p brfrmga, stadga och bestndighet hos byggnadsverk samt p byggnadsverks brfrmga vid hndelse av brand.

Freskrifterna gller 1. vid uppfrande av en ny byggnad, 2. nr en byggnad byggs till fr tillbyggda delar, 3. nr en byggnad ndras fr tillkommande byggnadsdelar, och 4. fr mark- och rivningsarbeten. Freskrifterna gller ven p motsvarande stt i tillmpliga delar vid upp-

frande, tillbyggnad och annan ndring av andra byggnadsverk n byggnader, dr brister i byggnadsverkens brfrmga, stadga och bestndighet kan frorsaka risk fr oproportionerligt stora skador. Freskrifterna gller inte bergtunnlar och bergrum.

Allmnt rd Exempel p risk fr oproportionerligt stora skador r risk fr allvarlig per-sonskada eller risk fr allvarlig skada p samhllsviktiga funktioner.

Av 8 kap. 7 plan- och bygglagen framgr att vid tillmpning av kraven vid tillbyggnad och annan ndring ska hnsyn tas till ndringens omfattning och byggnadens frutsttningar. Vidare ska hnsyn tas till bestmmelserna om varsamhet och frbud mot frvanskning i 8 kap. i plan- och bygglagen.

Ytterligare freskrifter och allmnna rd med avseende p byggnaders vsentliga tekniska egenskaper finns i Boverkets byggregler (BFS 2011:6).

1 Jfr Europaparlamentets och rdets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsfrfarande betrffande tekniska standarder och freskrifter och betrffande freskrifter fr informationssamhllets tjnster, EGT L 204, 21.7.1998, s. 37 (Celex 398L0034) ndrat genom Europaparlamentets och rdets direktiv 98/48/EG, EGT L 217, 5.8.1998, s.18 (Celex 398L0048).

6

Av 10 kap. 6 plan- och byggfrordningen framgr att Trafikverket har rtt att meddela freskrifter om tekniska egenskapskrav fr vgar och gator, utom fr vgtunnlar, samt anordningar som hr till vgarna eller gatorna. Av 10 kap. 7 plan- och byggfrordningen framgr att Transportstyrelsen har rtt att meddela freskrifter om tekniska egenskapskrav fr vgtunnlar samt anordningar som hr till vgtunnlarna.

Allmnt rd 2 Om ett byggnadsverk flyttas gller i grunden samma krav som vid uppfrandet av ett nytt. Vid tillmpning av kraven ska man dock ta hnsyn till flyttningens syfte och byggnadsverkets frutsttningar, enligt 8 kap. 7 plan- och bygglagen. Vidare ska hnsyn tas till bestmmelserna om varsam-het och frbud mot frvanskning i 8 kap. i plan- och bygglagen. En anpass-ning av kraven fr inte medfra en oacceptabel risk fr mnniskors hlsa eller skerhet och avsteg frn skerhetsniverna i denna frfattning lr drfr normalt inte kunna godtas.

Mindre avvikelse frn freskrifterna i denna frfattning 3 Om det finns srskilda skl och byggnadsprojektet nd kan antas bli tekn-iskt tillfredsstllande och det inte finns ngon avsevrd olgenhet frn annan synpunkt, fr byggnadsnmnden i enskilda fall medge mindre avvikelse frn freskrifterna i denna frfattning.

Allmnt rd Om byggnadsnmnden har medgett mindre avvikelse br det framg av startbeskedet.

Byggprodukter med bestyrkta egenskaper 4 Med byggprodukter med bestyrkta egenskaper avses i denna frfattning pro-dukter som tillverkats fr att permanent ing i byggnadsverk och som antingen

a) r CE-mrkta, b) r typgodknda och/eller tillverkningskontrollerade enligt bestmmelserna i

8 kap. 2223 plan- och bygglagen (2010:900), c) har certifierats av ett certifieringsorgan som ackrediterats fr uppgiften och

fr produkten i frga enligt frordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav fr ackreditering och marknadskontroll i samband med salufring av produk-ter och upphvande av frordning (EEG) nr 339/932, eller

d) har tillverkats i en fabrik vars tillverkning och produktionskontroll och utfal-let drav fr byggprodukten fortlpande vervakas, bedms och godknns av ett certifieringsorgan som ackrediterats fr uppgiften och fr produkten ifrga enligt frordning (EG) nr 765/2008.

Fr att byggprodukten ska anses ha bestyrkta egenskaper ska verifieringen vid tillmpning av alternativ c och d ovan ha en sdan omfattning och kvalitet att det skerstlls att avsedda material- och produktegenskaper uppfylls. Verifieringen ska motsvara minst vad som r beslutat fr CE-mrkning av liknande produkter.

2 EGT L 218, 13.8.2008, s. 30, Celex 2008R0765

7

Allmnt rd Byggprodukter vars egenskaper bestyrkts enligt alternativen a, c eller d innebr inte att produkten bedmts mot svenska krav p byggnadsverk i denna frfattning eller i Boverkets byggregler (BFS 2011:6) utan endast att byggherren ska ha tilltro till den deklaration av produktens egenskaper som medfljer.

Dr denna frfattning hnvisar till allmnna rd eller handbcker i vilka be-

greppet typgodknda eller tillverkningskontrollerade material och produkter anvnds ska detta ersttas med begreppet byggprodukter med bestyrkta egenska-per enligt denna paragraf.

vergngsperiod 5 Nr det fr den aktuella produkten har offentliggjorts en harmoniserad standard eller nr ett europeiskt tekniskt godknnande har utfrdats3 fr pro-dukten, gller enbart bestyrkande enligt alternativ a i 4 . Standarden kan innehlla en vergngsperiod som faststllts och publicerats i Europeiska unionens officiella tidning4. I sdana fall gller andra bestyrkanden n enligt alternativ a till vergngsperiodens slut.

msesidigt erknnande 6 Ssom bestyrkande i enlighet med alternativ c eller d i 4 godtas ven ett bestyrkande utfrdat av ett annat organ inom Europeiska unionen eller inom Europeiska ekonomiska samarbetsomrdet om organet r

1. ackrediterat fr uppgiften mot kraven i frordning (EG) nr 765/2008, eller 2. p annat stt erbjuder motsvarande garantier i frga om teknisk och yrkes-

mssig kompetens samt garantier om oberoende.

Bestndighet 7 Byggnadsverksdelar och material som ingr i brande konstruktioner ska antingen vara naturligt bestndiga eller gras bestndiga genom skyddstgrder och underhll s att kraven i brottgrns- och bruksgrnstillstnd uppfylls under byggnadsverkets livslngd. r permanent skydd inte mjligt ska frvntade fr-ndringar av egenskaperna beaktas vid dimensioneringen. Konstruktionen ska vid frutsatt underhllsbehov utformas s att de pverkade delarna blir tkomliga fr terkommande skyddstgrder och underhll.

Allmnt rd 8 Ytterligare krav rrande material eller skyddstgrder med avseende p pverkan p inomhusmilj, nrmilj och mikrobiell tillvxt finns i av-snitten 6:11 och 6:5 i Boverkets byggregler (BFS 2011:6).

3 Fr uppgifter om gllande Europeiska tekniska godknnanden se EOTA:s webbsida http://www.eota.be om Valid ETAs. 4 Fr vergngstider hnvisar Europeiska unionens officiella tidning frn och med nummer 2007/12 till webbsidan i Europeiska kommissionens databas NANDO http://ec.europa.eu/enterprise/newapproach/nando/index.cfm?fuseaction=cpd.hs.

8

Dimensionering genom berkning och provning 9 Dimensionering ska utfras genom berkning, provning eller genom ngon kombination drav. Berkning och provning fordras dock inte, om detta r uppen-bart obehvligt.

En frdig konstruktion har tillrcklig stadga nr svajning (svngningar), be-svrande sprickbildningar, deformationer och dylikt frekommer i endast obetyd-lig omfattning.

Berkningsmodeller och berkningsmetoder 10 Berkningar ska baseras p en berkningsmodell som i rimlig utstrckning beskriver konstruktionens verkningsstt i aktuella grnstillstnd. Vald berknings-modell och ingngsparametrar ska redovisas.

Allmnt rd Regler om dokumentering finns ven i 18 i denna avdelning.

Om oskerheten hos en berkningsmetod r stor, ska man ta hnsyn till detta.

Vid berkning av tvngskrafter ska konstruktionens verkningsstt i aktuellt grns-tillstnd beaktas.

Allmnt rd Exempel p faktorer som br beaktas r

1. eftergivlighet hos upplag, inspnning och avstyvning, 2. tillggskrafter och tillggsmoment orsakade av deformationer, 3. lastexcentriciteter, 4. samverkan mellan konstruktioner/konstruktionsdelar, 5. tidseffekter, och 6. byggmetoder.

Material 11 Material till brande konstruktioner, inklusive jord och berg, ska ha knda, lmpliga och dokumenterade egenskaper i de avseenden som har betydelse fr deras anvndning.

Projektering och utfrande 12 En konstruktion ska

1. projekteras och utfras av kompetent personal p ett fackmssigt stt, 2. projekteras s att arbetet kan utfras p ett sdant stt att avsedd utformning

uppns och s att frutsatt underhll kan ske, och 3. utfras enligt upprttade bygghandlingar. Vid utfrandet ska tillses att avvikelser frn nominella mtt inte verstiger

gllande toleranser enligt bygghandlingarna. Avvikelser frn bygghandlingar eller tgrder som inte anges p ngon bygg-

handling, som hltagningar, ursparningar och slitsar, fr utfras frst sedan det klarlagts att byggnadsverksdelens funktion inte ventyras. Samrd ska ske i erfor-derlig grad med den som ansvarar fr konstruktionshandlingarna.

Fr stabilisering under monteringstiden ska provisorisk stagning anordnas.

9

Kontroll Dimensioneringskontroll 13 Med dimensioneringskontroll avses i denna frfattning kontroll av dimen-sioneringsfrutsttningar, bygghandlingar och berkningar.

Allmnt rd Dimensioneringskontroll syftar till att minimera grova fel. Kontrollen br utfras av person som inte tidigare deltagit i projektet. Graden av organisa-torisk och ekonomisk direkt eller indirekt sjlvstndighet fr den som utfr dimensioneringskontroll br kas vid projekt av mer komplicerad natur.

Mottagningskontroll av material och produkter 14 Byggherren mste frvissa sig om att material och byggprodukter har sda-na egenskaper att materialen och produkterna korrekt anvnda i byggnadsverket gr att detta kan uppfylla egenskapskraven i denna frfattning och i Boverkets byggregler (BFS 2011:6).

Med mottagningskontroll avses i denna frfattning byggherrens kontroll av att material och produkter har frutsatta egenskaper nr de tas emot p byggplatsen.

Har produkterna bestyrkta egenskaper enligt 4 i denna avdelning kan mottag-ningskontrollen inskrnkas till identifiering, kontroll av mrkning och granskning av produktdeklarationen att varorna har frutsatta egenskaper.

Om byggprodukternas egenskaper inte r bestyrkta i den mening som avses i 4 i denna avdelning fordras verifiering genom provning eller annan inom euro-peiska unionen vedertagen metod s att egenskaperna r knda, lmpliga och kan vrderas fre anvndning.

Allmnt rd Byggprodukter vars egenskaper bestyrkts enligt alternativen a, c eller d i 4 i denna avdelning innebr inte att produkten bedmts mot svenska krav p byggnadsverk i denna frfattning eller i Boverkets Byggregler (BFS 2011:6). Sdant bestyrkande innebr att byggherren ska ha tilltro till den deklaration av produktens egenskaper som medfljer. Med ledning av produktdeklarationen kan byggherren avgra om byggprodukten r lmplig fr aktuell anvndning.

Fr byggprodukter med bestyrkta egenskaper behver byggherren inte gra ngon egen provning av dessa egenskaper.

Utfrandekontroll 15 Med utfrandekontroll avses i denna frfattning byggherrens kontroll av att

1. tidigare inte verifierbara projekteringsfrutsttningar som r av betydelse fr skerheten r uppfyllda, och att

2. arbetet utfrs enligt gllande beskrivningar, ritningar och andra handlingar.

Grundkontroll 16 Med grundkontroll avses i dessa freskrifter den generella kontrollen av material, produkter och arbetsutfrande.

Allmnt rd Materialspecifika regler fr grundkontroll finns i respektive materialdel eller i till dessa kopplade standarder om utfrande.

10

Tillggskontroll 17 Med tillggskontroll avses i denna frfattning den specifika kontroll som ska ske av

1. konstruktionsdetaljer som har avgrande betydelse fr konstruktionens brfrmga, stadga eller bestndighet,

2. konstruktionsdetaljer med speciellt utfrande, och 3. pverkan p omgivningen.

Fr tillggskontrollen ska en plan upprttas. Allmnt rd Materialspecifika regler fr tillggskontroll finns i respektive materialdel eller i till dessa kopplade standarder om utfrande.

Dokumentering 18 Resultaten av utfrda kontroller ska dokumenteras. Eventuella avvikelser med tillhrande tgrder ska noteras liksom andra uppgifter av betydelse fr den frdiga konstruktionens kvalitet.

Allmnt rd Dokumentationskrav finns ven i 10 , i denna avdelning och i avdelning C, kapitel 1.1.2, 4 .

Terminologi 19 Termer som inte srskilt frklaras i huvudfrfattningarna eller i denna fr-fattning har den betydelse som anges i Terminologicentrums publikation Plan- och byggtermer 1994, TNC 95.

Allmnt rd Det br uppmrksammas att ven eurokoderna innehller definitioner.

De allmnna rden 20 De allmnna rden innehller generella rekommendationer om tillmpnin-gen av freskrifterna i denna frfattning och anger hur ngon lmpligen kan eller br handla fr att uppfylla freskrifterna.

De allmnna rden kan ven innehlla vissa frklarande eller redaktionella upplysningar.

De allmnna rden fregs av texten Allmnt rd och r tryckta med mindre och indragen text i anslutning till den freskrift som de hnfr sig till.

Srskilt om eurokoderna 21 Om inget annat anges fr respektive standard i efterfljande kapitel ska de stycken som i standarden r mrkta med bokstaven P (principer) efter beteck-ningsnumret anses vara freskrifter och vriga stycken (rd) ska anses vara all-mnna rd.

Om inget annat anges fr respektive standard i efterfljande kapitel behller dess informativa bilagor sin informativa karaktr vid den nationella tillmpnin-gen.

11

22 Freskrifterna i denna frfattning hnvisar till standarder med utgva enligt nedanstende tabell. Figur- och tabellhnvisningar i denna frfattning hnvisar om inget annat anges till figurer och tabeller i tillhrande standard. Kapitel Svensk beteckning, titel och utgva EN-standard0 SS-EN 1990 Eurokod Grundlggande

dimensioneringsregler fr brverk, utgva 1 EN 1990:2002 + EN 1990/A1:2005

1.1.1 SS-EN 1991-1-1 Eurokod 1: Laster p brverk Del 11: Allmnna laster Tunghet, egen-tyngd, nyttig last fr byggnader, utgva 1

EN 1991-1-1:2002

1.1.2 SS-EN 1991-1-2: Laster p brverk Del 12: Allmnna laster Termisk och mekanisk verkan av brand

EN 1991-1-2:2002

1.1.3 SS-EN 1991-1-3 Eurokod 1: Laster p brverk Del 13: Allmnna laster Snlast, utgva 1

EN 1991-1-3:2002

1.1.4 SS-EN 1991-1-4 Eurokod 1: Laster p brverk Del 14: Allmnna laster Vindlast, utgva 1

EN 1991-1-4:2005

1.1.5 SS-EN 1991-1-5 Eurokod 1: Laster p brverk Del 15: Allmnna laster Temperatur-pverkan, utgva 1

EN 1991-1-5:2003

1.1.6 SS-EN 1991-1-6 Eurokod 1: Laster p brverk Del 16: Allmnna laster Laster vid utfrande, utgva 1

EN 1991-1-6:2005

1.1.7 SS-EN 1991-1-7 Eurokod 1: Laster p brverk Del 17: Allmnna laster Olyckslaster, utgva 1

EN 1991-1-7:2006

1.2 SS-EN 1991-2 Eurokod 1: Laster p brverk Del 2: Trafiklast p broar.

EN 1991-2:2003

2.1.1 SS-EN 1992-1-1 Eurokod 2: Dimensionering av betongkonstruktioner Del 11: Allmnna regler och regler fr byggnader

EN 1992-1-1:2005

2.1.2 SS-EN 1992-1-2 Eurokod 2: Dimensionering av betongkonstruktioner Del 12: Allmnna regler Brandteknisk dimensionering

EN 1992-1-2:2004

2.2 SS-EN 1992-2 Eurokod 2: Dimensionering av betongkonstruktioner Del 2: Broar

EN 1992-2:2005

3.1.1 SS-EN 1993-1-1 Eurokod 3: Dimensionering av stlkonstruktioner Del 11: Allmnna regler och regler fr byggnader

EN 1993-1-1:2005 + EN1993-1-1:2005/ AC:2006

3.1.2 SS-EN 1993-1-2 Eurokod 3: Dimensionering av stlkonstruktioner Del 12: Allmnna regler Brandteknisk dimensionering

EN 1993-1-2:2005+ EN 1993-1-2:2005 / AC:2005

3.1.3 SS-EN 1993-1-3 Eurokod 3: Dimensionering av stlkonstruktioner Del 13: Kallformade profiler och profilerad plt

EN 1993-1-3:2006

3.1.4 SS-EN 1993-1-4 Eurokod 3: Dimensionering av stlkonstruktioner Del 14: Rostfritt stl

EN 1993-1-4:2006

3.1.5 SS-EN 1993-1-5 Eurokod 3: Dimensionering av stlkonstruktioner Del 15: Pltbalkar

EN 1993-1-5:2006

3.1.6 SS-EN 1993-1-6 Eurokod 3: Dimensionering av stlkonstruktioner Del 16: Skal

EN 1993-1-6:2007

3.1.7 SS-EN 1993-1-7 Eurokod 3: Dimensionering av stlkonstruktioner Del 17: Plana pltkon-struktioner med transversallast

EN 1993-1-7:2007

12

Kapitel Svensk beteckning, titel och utgva EN-standard 3.1.8 SS-EN 1993-1-8 Eurokod 3: Dimensionering

av stlkonstruktioner Del 18: Dimensioner-ing av knutpunkter och frband

EN 1993-1-8:2005 EN 1993-1-8:2005/ AC:2005

3.1.9 SS-EN 1993-1-9 Eurokod 3: Dimensionering av stlkonstruktioner Del 19: Utmattning

EN 1993-1-9:2005+ EN 1993-1-9:2005/ AC:2005

3.1.10 SS-EN 1993-1-10 Eurokod 3: Dimensionering av stlkonstruktioner Del 110: Seghet och egenskaper i tjockleksriktningen

EN 1993-1-10:2005 EN 1993-1-10:2005/ AC:2005

3.1.11 SS-EN 1993-1-11 Eurokod 3: Dimensionering av stlkonstruktioner Del 111: Dragbelas-tade komponenter

EN 1993-1-11:2006

3.1.12 SS-EN 1993-1-12 Eurokod 3: Dimensionering av stlkonstruktioner Del 112: Tillggs-regler fr stlsorter upp till S700

EN 1993-1-12:2007

3.2 SS-EN 1993-2 Eurokod 3: Dimensionering av stlkonstruktioner Del 2: Broar

EN 1993-2:2006

4.1.1 SS-EN 1994-1-1 Eurokod 4: Dimensionering av samverkanskonstruktioner i stl och betong Del 11: Allmnna regler och regler fr byggnader

EN 1994-1-1:2004

4.1.2 SS-EN 1994-1-2 Eurokod 4: Dimensionering av samverkanskonstruktioner i stl och betong Del 12: Allmnna regler Brandteknisk dimensionering

EN 1994-1-2:2005

4.2 SS-EN 1994-2 Eurokod 4: Dimensionering av samverkanskonstruktioner i stl och betong Del 2: Broar

EN 1994-2:2005

5.1.1 SS-EN 1995-1-1 Eurokod 5: Dimensionering av trkonstruktioner Del 11: Allmnt - Gemensamma regler och regler fr byggnader

EN 1995-1-1:2004+ EN 1995-1-1:2004/ AC:2006 + EN 1995-1-1:2004/A1: 2008

5.1.2 SS-EN 1995-1-2 Eurokod 5: Dimensionering av trkonstruktioner Del 12: Allmnt Brandteknisk dimensionering

EN 1995-1-2:2004+ EN 1995-1-2:2004/ AC:2006

5.2 SS-EN 1995-2 Eurokod 5: Dimensionering av trkonstruktioner Del 2: Broar

EN 1995-2:2004

6.1.1 SS-EN 1996-1-1 Eurokod 6: Dimensionering av murverkskonstruktioner Del 1: Allmnt Regler fr armerat och oarmerat murverk

EN 1996-1-1: 2005

6.2 SS-EN 1996-2 Eurokod 6: Dimensionering av murverkskonstruktioner Del 2: Dimension-eringsfrutsttningar, val av material och utfrande av murverk

EN 1996-2: 2005

7.1 SS-EN 1997-1 Eurokod 7: Dimensionering av geokonstruktioner Del 1: Allmnna regler

EN 1997-1:2004 + EN 1997-1:2004 /AC:2009

9.1.1 SS-EN 1999-1-1 Eurokod 9: Dimensionering av aluminiumkonstruktioner Del 1-1: Allmn-na regler

EN 1999-1-1:2007

9.1.2 SS-EN 1999-1-2 Eurokod 9: Dimensionering av aluminiumkonstruktioner Del 1-2: Brandteknisk dimensionering

EN 1999-1-2:2007

9.1.3 SS-EN 1999-1-3 Eurokod 9: Dimensionering av aluminiumkonstruktioner Del 13: Utmattning

EN 1999-1-3:2007

13

Kapitel Svensk beteckning, titel och utgva EN-standard9.1.4 SS-EN 1999-1-4 Eurokod 9: Dimensionering

av aluminiumkonstruktioner Del 14: Kallformad profilerad plt

EN 1999-1-4:2007

9.1.5 SS-EN 1999-1-5 Eurokod 9: Dimensionering av aluminiumkonstruktioner Del 15: Skal

EN 1999-1-5:2007

23 Med den svenska utgvan av EN-standarden i frga (SS-EN) jmstlls varje standard som utan ndring av innehllet verfr denna EN-standard till en nationell standard i ett annat land.

Allmnt rd 24 I de fall versttningar av standarden inte verensstmmer med den europeiska standardiseringsorganisationens engelska utgva br den engelska vara vgledande.

14

Avdelning B Tillmpning av EN 1990 Grundlggande dimensioneringsregler fr brverk

Kap. 0 Tillmpning av EN 1990 Grundlggande dimensioneringsregler fr brverk

Allmnt Skerhetsindex 1 Skerhetsindex, , definierat enligt SS-ISO 2394, ska fr byggnadsverksdel i brottgrnstillstnd vara

3,7 fr skerhetsklass 1, 4,3 fr skerhetsklass 2, 4,8 fr skerhetsklass 3. Angivna -vrden avser referenstiden 1 r. Anvndning av angivna skerhetsindex frutstter i skerhetsklass 2 och 3

dimensioneringskontroll enligt avdelning A, 13 och 18 . Frutsttningen gller vid bruk av svl sannolikhetsteoretisk metod som partialkoefficientmetod.

Mottagningskontroll av material och produkter samt kontroll av utfrande en-ligt avdelning A, 1418 r ett villkor fr all verifiering som inkluderar brfr-mga.

Allmnt rd Om en sannolikhetsteoretisk metod anvnds r reglerna avseende partial-koefficientmetoden vgledande.

Angivna partialkoefficienter i brottgrnstillstnd r berknade med hnsyn till ovan angivna -vrden och baserade p en kalibrering enligt NKB-skrift nr 55, Retningslinjer for last- og sikkerhedsbestemmelser for brende konstruktioner, 1987.

Modellen fr differentiering av byggnadsverksdelar i skerhetsklasser beaktar enbart risk fr allvarliga personskador medan definitionen av kon-sekvensklasser i viss omfattning ven inkluderar skada p samhllsviktiga funktioner.

Indelning av byggnadsverksdelar i skerhetsklasser 2 Med hnsyn till omfattningen av de personskador som kan befaras upp-komma vid brott i en byggnadsverksdel, ska byggnadsverksdelen hnfras till ngon av fljande skerhetsklasser

a) skerhetsklass 1 (lg), liten risk fr allvarliga personskador, b) skerhetsklass 2 (normal), ngon risk fr allvarliga personskador, eller c) skerhetsklass 3 (hg), stor risk fr allvarliga personskador.

3 Byggnadsverksdelar fr hnfras till skerhetsklass 1, om minst ett av fl-jande krav r uppfyllt

1. personer vistas endast i undantagsfall i, p, under eller invid byggnadsverket, 2. byggnadsverksdelen r av sdant slag att ett brott inte rimligen kan befaras

medfra allvarliga personskador, eller 3. byggnadsverksdelen har sdana egenskaper att ett brott inte leder till kollaps

utan endast till obrukbarhet.

15

4 Byggnadsverksdelar ska hnfras till skerhetsklass 3, om fljande frut-sttningar samtidigt freligger

1. byggnadsverket r s utformat och anvnt att mnga personer ofta vistas i, p, under eller invid det,

2. byggnadsverksdelen r av sdant slag att kollaps medfr stor risk fr allvar-liga personskador, och

3. byggnadsverksdelen har sdana egenskaper att ett brott leder till omedelbar kollaps. 5 Byggnadsverksdelar som inte omfattas av 3 och 4 i detta kapitel ska hn-fras till lgst skerhetsklass 2. 6 Vid dimensionering med partialkoefficientmetoden i EN 1990 till EN 1999 i brottgrnstillstnd ska skerhetsklassen fr en byggnadsverksdel beaktas med hjlp av partialkoefficienten d p fljande stt:

a) Skerhetsklass 1: d = 0,83. b) Skerhetsklass 2: d = 0,91. c) Skerhetsklass 3: d = 1,0.

Krav i bruksgrnstillstnd Allmnt rd 7 Utver angivna krav i bruksgrnstillstnd, som primrt endast r rela-terade till skerhet och hlsa, kan byggherren stlla hgre krav t.ex. med hnsyn till utseende och komfort.

Finns inga andra krav kan, vid dimensionering med sannolikhetsteoretisk metod i princip enligt SS-ISO 2394, risken fr verskridande av bruks-grnstillstnd sttas till = 1,3 2,3 beroende p typ av bruksgrnstillstnd.

Berkning av deformationer och svngningar br utfras enligt elasticit-etsteorin med en berkningsmodell som p ett rimligt stt beskriver kon-struktionens styvhet, massa, dmpning och randvillkor.

Motstridiga partialkoefficienter 8 Nr partialkoefficienter som baseras p samma fraktil r olika i denna fr-fattning och i annan klla ska vrden enligt denna frfattning anvndas vid verifi-ering av byggnadsverkets brfrmga och stadga.

Allmnt rd Exempel p ovanstende typ av kllor kan vara produkthandbcker eller produktspecifikationer.

Allmnt rd 9 Exempel p val av skerhetsklass ges i bilaga 1 till denna frfattning.

Srskilt om standarden 10 Utver de stycken som r mrkta med bokstaven P efter betecknings-numret i EN 1990 r 6.4.3.1(3) och 6.4.4(1) freskrifter.

Allmnt rd 11 Fr utmattningslastens dimensioneringsvrde anges vrden i respek-tive materialdel fr betong se EN 1992-1-1 6.8.3, fr stl se EN 1993-1-9:2005 5(1) och fr samverkanskonstruktioner se EN 1994-1-1 6.8.4.

16

Tillmpning av informativa bilagor i EN 1990 12 Bilaga B fr inte tillmpas. Differentiering av byggnadsverks tillfrlitlighet ska ske enligt 16 , 1521 i detta kapitel.

Tillmpning p byggnader nationellt valda parametrar till bilaga A1 i standarden

13 versikt ver nationella val till eurokoden Nationella val Kommentar A1.1(1) Nationellt val gjort A1.2.1(1) Anm. 2 Ingen ytterligare information ges A1.2.2(1) Nationellt val gjort A1.3.1(1) Nationellt val gjort A.1.3.1(5) Nationellt val gjort A.1.3.2(1) tabell A1.3 Nationellt val gjort A1.4.2(2) Rekommendationen anvnds 14 Vid tillmpning av EN 1990 p byggnader gller reglerna i 1521 i detta kapitel.

A1.1(1) Allmnt rd 15 Byggnadsverksdelar i livslngdskategori 4 enligt 2.3, tabell 2.1 i EN 1990 vilka hnfrs till skerhetsklass 2 eller 3 och som inte r tkom-liga fr inspektion och underhll br dimensioneras fr livslngden 100 r.

A1.2.2(1) 16 Vrden p -faktorer enligt tabell B-1 ska tillmpas. Tabell B-1 -faktorer

Last 0 1 2 Nyttig last i byggnader Kategori A: rum och utrymmen i bostder 0,7 0,5 0,3 Kategori B: kontorslokaler 0,7 0,5 0,3 Kategori C: samlingslokaler 0,7 0,7 0,6 Kategori D: affrslokaler 0,7 0,7 0,6 Kategori E: lagerutrymmen 1,0 0,9 0,8 Kategori F: utrymmen med fordonstrafik, fordonstyngd 30 kN 0,7 0,7 0,6 Kategori G: utrymmen med fordonstrafik, 30 kN < fordonstyngd 160 kN 0,7 0,5 0,3 Kategori H: yttertak 0 0 0 Snlast med beteckningar enligt EN 1991-1-3

sk 3 kN/m2 0,8 0,6 0,2

2,0 sk < 3,0 kN/m2 0,7 0,4 0,2 1,0 sk < 2,0 kN/m2 0,6 0,3 0,1 Vindlast 0,3 0,2 0 Temperaturlast (ej brand) i byggnad 0,6 0,5 0

17

A1.3.1(1) 17 Dimensioneringsvrden fr laster i brottsgrnstillstnd (EQU) uppsttning A ska vara enligt tabell B-2. Partialkoefficienten d bestms i 16 i detta kapitel.

Tabell B-2 Dimensioneringsvrden fr laster (EQU) (Uppsttning A)

Varaktiga och tillflliga d. s 1

Permanenta laster Variabel huvudlast

Samverkande variabla laster

Ogynnsamma Gynnsamma Strsta last

vriga laster

(Ekv 6.10) d 1,1G kj,sup 0,9 G kj,inf Nr lasten r ogynnsam: d 1,5 Q k,1

Nr lasten r ogynnsam: d 1,5 0,iQ k,i

Nr lasten r gynnsam: 0


1 Dimensioneringssituationer 18 Ekvation 6.10a och 6.10b ska tillmpas i brottsgrnstillstnd som inte omfattar geotekniska laster med dimensioneringsvrden fr laster enligt tabell B-3. Partialkoefficienten d bestms i 16 i detta kapitel.

Vid tillmpning av 6.10a r det inte tilltet att endast inkludera permanenta laster.

Tabell B-3 Dimensioneringsvrden fr laster (STR/GEO) (Uppsttning B)


Permanenta laster Variabelhuvudlast

Samverkande variabla laster

Ogynnsamma Gynnsamma Strsta last vriga laster (Ekv 6.10a) d 1,35 Gkj,sup 1,00 G kj,inf Nr lasten r

ogynnsam: d 1,5 0,1Qk,1

Nr lasten r ogynnsam: d1,5 0,i Qk,i

d 1,35 Pk 1,00 Pk Nr lasten r gynnsam: 0


(Ekv 6.10b) d 0,891,35 Gkj,sup 1,00 Gkj,inf Nr lasten r ogynnsam: d 1,5 Qk,1

Nr lasten r ogynnsam: d1,5 0,i Q k,i

d 1,35 Pk 1,00 Pk Nr lasten r gynnsam: 0


1 Dimensioneringssituationer 19 Nr tabell A1.2(C) i standarden (Uppsttning C) r tillmplig ska dimen-sioneringsvrdena p lasterna bestmmas med parametrar enligt tabell B-4. Partialkoefficienten d bestms i 16 i detta kapitel.

18

Tabell B-4 Dimensioneringsvrden fr laster (STR/GEO) (Uppsttning C)


Permanenta laster Variabelhuvudlast

Samverkande variablalaster

Ogynnsamma Gynnsamma Strsta last vriga laster (Ekv 6.10) d 1,10 Gkj,sup 1,00 Gkj,inf Nr lasten r

ogynnsam: d 1,4 Qk,1

Nr lasten r ogynnsam:

d 0, i1,4 Qk,i Nr lasten r

gynnsam: 0 Nr lasten r

gynnsam: 01 Dimensioneringssituationer

A.1.3.1(5) 20 Nr verifieringen av byggnadsverksdelar innefattar geotekniska laster och undergrundens brfrmga ska dimensioneringsstt 2 eller 3 anvndas med dimensioneringsvrden enligt tabell B-3 respektive B-4.

Allmnt rd Dimensioneringsstt fr verifiering av olika typer av geokonstruktioner framgr av kap. 7.1, 15 .

A.1.3.2(1) tabell A1.3 21 I exceptionella dimensioneringssituationer ska den variabla huvudlasten sttas till sitt frekventa vrde.

Tillmpning av EN 1990/A1:2005 (bilaga A2 till EN 1990 och som behandlar broar)

22 versikt ver nationella val till eurokoden Nationella val Kommentar A2.1.1(1) Anm.3 Nationellt val gjort A2.2.1(2) Anm.1 Ingen ytterligare information ges A2.2.6(1) Anm.1 Nationellt val gjort A2.3.1(1) Nationellt val gjort A2.3.1(5) Nationellt val gjort A2.3.1(7) Ingen ytterligare information ges A2.3.1(8) Ingen ytterligare information ges A2.3.1 (Tabell A2.4(A) Anm.1 och 2) Se A2.3.1(1) A2.3.1 (Tabell A2.4 (B) Anm.1, 2 och 4) Se A2.3.1(1) A2.3.1 (Tabell A2.4 (C)) Se A2.3.1(1) A2.3.2(1) Nationellt val gjort A2.4.1(1) Anm.1 (Tabell A2.6) Rekommendationen anvnds A2.4.1(1) Anm.2 Ingen ytterligare information ges A2.4.1(2) Ingen ytterligare information ges A2.2.2(1) Se Vgverkets VVFS A2.2.2(3) Se Vgverkets VVFS A2.2.2(4) Se Vgverkets VVFS A2.2.2(6) Se Vgverkets VVFS

19

Nationella val Kommentar A2.2.6(1) Anm.2 Se Vgverkets VVFS A2.2.6(1) Anm.3 Se Vgverkets VVFS A2.2.3(2) Nationellt val gjort A2.2.3(3) Nationellt val gjort A2.2.3(4) Ingen ytterligare information ges A2.4.3.2(1) Rekommendationen anvnds A2.2.4(1) Nationellt val gjort A2.2.4(4) Ingen ytterligare information ges A2.4.4.1(1) Anm.3 Nationellt val gjort A2.4.4.2.1(4)P Rekommenderade vrden anvnds A2.4.4.2.2(2) (Tabell A2.7) Rekommenderade vrden anvnds A2.4.4.2.2(3)P Rekommendationen anvnds A2.4.4.2.3(1) Ingen ytterligare information ges A2.4.4.2.3(2) Ingen ytterligare information ges A2.4.4.2.3(3) Ingen ytterligare information ges A2.4.4.2.4(2) (Tabell A2.8 Anm.3) Rekommenderade vrden anvnds A2.4.4.2.4(3) Rekommendationen anvnds A2.4.4.3.2(6) Ingen ytterligare information ges

Nationellt valda parametrar A2.2.3(2) 23 Vindlast och temperaturpverkan ska anses verka samtidigt.

A2.2.3(3) 24 Vid dimensionering av broar med tak ska snlast och trafiklast kombineras.

A2.2.4(1) 25 Vid dimensioneringen av ppningsbara broar utformade som svngbroar ska snlast kombineras med andra laster.

A2.2.6(1) 26 Vrdet p -faktorer som ska tillmpas fr sn- och vindlast p det frdiga byggnadsverket ska lgst vara enligt tabell B-5.

Tabell B-5 -faktorer fr sn- och vindlaster Last Symbol 0 1 2 Vindlast FWk

0,3 0,2 0 Varaktig dimensioneringssituation F **W 1,0 - - Snlast sk 3 kN/m2 0,8 0,6 0,2 2,0 sk < 3,0 kN/m2 0,7 0,4 0,2 1,0 sk < 2,0 kN/m2 0,6 0,3 0,1

20

Allmnt rd Fr laster under byggskedet br de rekommenderade vrdena tillmpas.

A2.3.1(1) 27 Dimensioneringsvrden fr laster i brottsgrnstillstnd (EQU) uppsttning A i bilaga A2 ska vara enligt tabell B-2 i 17 i detta kapitel. Verifiering av statisk jmvikt baserad p denna tabell fr inte innefatta verifiering av brfrmgan hos brverksdelar. Partialkoefficienten d bestms enligt 16 i detta kapitel. 28 D tabell A2.4(B) uppsttning B i bilaga A2 r tillmplig ska uttryck 6.10a och 6.10b anvndas med dimensioneringsvrden fr laster enligt tabell B-3 i 18 i detta kapitel. Partialkoefficienten d bestms enligt 16 i detta kapitel.

Vid tillmpning av uttryck 6.10a r det inte tilltet att endast inkludera permanenta laster. 29 D tabell A2.4(C) uppsttning C i bilaga A2 r tillmplig ska dimen-sioneringsvrdena p lasterna bestmmas med parametrar enligt tabell B-4 i 19 i detta kapitel. Partialkoefficienten d bestms enligt 16 i detta kapitel.

A2.3.1(5) 30 Metod 2 eller 3 ska anvndas.

A2.3.2(1) 31 I exceptionella dimensioneringssituationer ska den variabla huvudlasten sttas till sitt frekventa vrde.

A2.4.4.1(1) 32 Fr tillflliga broar fr tghastigheter 90 km/h gller samma krav som fr permanenta broar.

Allmnt rd Fr tillflliga broar fr tghastigheter < 90 km/h br nedbjningen inte verskrida L/500.

21

Avdelning C Tillmpning av EN 1991 Laster p brverk

Kap. 1.1.1 Tillmpning av EN 1991-1-1 Allmnna laster Tunghet, egentyngd, nyttig last fr byggnader

1 versikt ver nationella val i eurokoden Nationella val Kommentar2.2 (3) Rekommendationen anvnds 5.2.3(1) Rekommendationen anvnds 5.2.3(2) Nationellt val gjort 5.2.3(3) Nationellt val gjort 5.2.3(4) Nationellt val gjort 5.2.3(5) Nationellt val gjort 6.3.1.1 tabell 6.1 Nationellt val gjort 6.3.1.2(1)P tabell 6.2 Nationellt val gjort 6.3.1.2(10) Rekommendationen anvnds 6.3.1.2(11) Rekommendationen anvnds 6.3.2.2.(1)P tabell 6.4 Nationellt val gjort 6.3.3.2(1) tabell 6.8 Nationellt val gjort 6.3.4.2 tabell 6.10 Rekommendationen anvnds 6.4(1)P tabell 6.12 Nationellt val gjort

Nationellt valda parametrar 5.2.3(2) 2 Nominellt ballastdjup ska vara 600 mm.

5.2.3(3) 3 Avvikelserna ska sttas till 10 %.

5.2.3(4) 4 Avvikelserna ska sttas till 10 %.

5.2.3(5) Allmnt rd 5 Fr jrnvgsbroar br vikten av rcken antas motsvara kraften 0,25 kN/m per rcke, och vikten av en kontaktledningsstolpe motsvara kraften 7 kN med ett moment vinkelrtt kantbalken av 9 kNm riktat mot brons mitt. Dessa vrden gller fr den vanligaste stolpen U120.

6.3.1.1 tabell 6.1 6 Utrymmen i kategori C2 hnfrs till kategori C5 om de fasta sittplatserna utan betydande svrighet kan avlgsnas och om utrymmet r av sdan art att stora folksamlingar kan frekomma.

22

7 Kategori A kompletteras med fljande tv underkategorier Vindsbjlklag I: Bjlklag i vindsutrymmen med minst 0,6 m fri hjd och

med fast trappa till vinden Vindsbjlklag II: Bjlklag i vindsutrymmen med minst 0,6 m fri hjd och

med tilltrde genom lucka med max storlek 1 x 1 m.

6.3.1.2(1)P tabell 6.2 8 De vrden p nyttig last som ska tillmpas p bjlklag, trappor och balkon-ger i kategori A till D i byggnader anges i tabell C-1 och i 9 .

Tabell C-1 Nyttig last p bjlklag m.m. i byggnader

Kategori qk [kN/m2] a Qk [kN] a

A: rum och utrymmen i bostder Bjlklag 2,0 2,0 Trappor 2,0 2,0 Balkonger 3,5 2,0 Vindsbjlklag I 1,0 1,5 Vindsbjlklag II 0,5 0,5 B: kontorslokaler 2,5 3,0 C: samlingslokaler b) C1: Utrymmen med bord, etc. t.ex. lokaler i skolor,

cafer, restauranger, matsalar, lsrum, receptioner. 2,5 3,0

C2: Utrymmen med fasta sittplatser, t.ex. kyrkor, teatrar eller biografer, konferenslokaler, frelsnings-salar, samlingslokaler, vntrum samt vntsalar p jrnvgsstationer.

2,5 3,0

C3: Utrymmen utan hinder fr mnniskor i rrelse, t.ex. museer, utstllningslokaler, etc. samt kommunikations-utrymmen i offentliga byggnader, hotell, sjukhus och jrnvgsstationer.

3,0 3,0

C4: Utrymmen dr fysiska aktiviteter kan frekomma, t.ex. danslokaler, gymnastiksalar, teaterscener.

4,0 4,0

C5: Utrymmen dr stora folksamlingar kan frekomma, t.ex. i byggnader avsedda fr offentliga sammankomster ssom konserthallar, sporthallar inklusive stplatslktare, terrasser samt kommunikationsutrymmen och plattformar till jrnvgar.

5,0 4,5

D: affrslokaler D1: Lokaler avsedda fr detaljhandel. 4,0 4,0 D2: Lokaler i varuhus. 5,0 7,0

a Kursiverade vrden r de standarden rekommenderar, vriga utgr nationella val. b Observera 6.3.1.1(2) i EN 1991-1-1. Vrdena i tabellen innehller inte dynamiska effekter. 9 Fr balkonger i anslutning till bjlklag i kategori B tillmpas samma last som p balkonger i kategori A. Fr balkonger i anslutning till bjlklag i kategori C till D tillmpas samma last som fr bjlklaget.

Fr trappor i anslutning till bjlklag i kategori B, C1, C2, C3, C4, D1 och D2 tillmpas last enligt kategori C3. Fr trappor i anslutning till bjlklag i kategori C5 tillmpas samma last fr trappor som fr bjlklaget.

23

6.3.2.2.(1)P tabell 6.4 10 De vrden som ska tillmpas fr nyttig last p bjlklag i kategori E1 r:

qk = 5,0 kN/m2 Qk = 7,0 kN

6.3.3.2(1) tabell 6.8 11 De rekommenderade vrdena p nyttig last ska tillmpas i kategori G och F. Nedan anges vissa nyttiga laster frn fordon omfattas inte av kategori G och F. Dessa laster ska tillmpas dr de r relevanta.

Byggnader i vilka enstaka lastade tyngre fordon i allmn vg- eller gatutrafik kan vntas kra in, t.ex. fr lastning eller lossning, ska dimensioneras fr en last-grupp ( = 0) enligt fljande figur C-1. Lastfltet ska placeras p ogynnsammaste stt inom det omrde som fordonet kan trafikera. Vidare ska inverkan av en bromskraft Qk = 100 kN i lastfltets lngdriktning beaktas.

Bjlklag i garage fr uppstllning av skrymmande fordon, ssom bussar och renhllningsfordon, ska dimensioneras fr lasten frn den tyngsta typ av fordon som kan bli aktuell med hnsyn till det totala utrymmet i garaget. Fr denna last ska lastreduktionsfaktorn sttas till 1,0.

Bjlklag till grdar, p vilka endast utryckningsfordon, mindre lastfordon eller arbetsfordon kan vntas kra, ska dimensioneras fr 40 % av en lastgrupp ( = 0) enligt fljande figur C-1 och fr inverkan av en bromskraft Qk = 50 kN. Fr placering av lastgruppen och bromskraften gller vad som ovan anges fr enstaka lastade tyngre fordon i allmn vg- eller gatutrafik.

Om specialfordon med en av verksamheten betingad utformning frekommer i en byggnad, t.ex. buss- och godsterminal, brandstation eller flyghangar, ska de brande byggnadsdelarna dimensioneras fr svl fordonets hjultryck som total-last kade med ett dynamiskt tillskott. Dessa laster ska bestmmas med beaktande av fordonets art och den trafikerade ytans beskaffenhet, t.ex. i frga om ojmn-heter. Lastreduktionsfaktorn ska normalt sttas till 1,0.

Allmnt rd Ett lgre vrde p lastreduktionsfaktorn fr specialfordon kan anvndas, om det r motiverat av verksamhetens art. Det dynamiska tillskottet br i sdant fall antas vara lgst 25 %, om det inte genom srskild underskning visas att ett lgre vrde r motiverat.

Pelare, vggar och liknande konstruktioner, som kan bli utsatta fr pkrning,

ska minst dimensioneras fr en koncentrerad horisontell last Qk = 5 kN ( = 0).

24

Figur C-1 Last av fordon

6.4(1)P tabell 6.12 12 De rekommenderade vrdena p horisontella laster p skiljevggar och rcken som fungerar som barrirer ska tillmpas. Balkongfronter under rcken i utrymmen i kategori C5 ska dimensioneras fr en godtyckligt placerad punktlast = 3,0 kN.

25

Kap. 1.1.2 Tillmpning av EN 1991-1-2 Termisk och mekanisk verkan av brand

Allmnt Allmnt rd 1 Tillmpningsomrde fr freskrifterna i denna frfattning framgr av 1 avdelning A. Vad som i detta kapitel srskilt anges fr byggnader gller ocks i tillmpliga delar fr andra anlggningar.

Dimensionering av brfrmga vid brand br utg frn processen fr branddimensionering som beskrivs i SS-EN 1990 5.1.4.

Brandbelastning anges i detta avsnitt per m2 golvarea, se ven 15 .

Brandskerhetsklass 2 Byggnadsdelar ska hnfras till brandskerhetsklasser enligt tabell C-2 utifrn risken fr personskador om byggnadsdelen kollapsar under ett brand-frlopp. I bedmningen ska hnsyn tas till

a) risken fr att personer, ssom utrymmande eller rddningspersonal, vistas i skadeomrdet,

b) sekundra effekter som kan uppst, ssom fortskridande ras till angrnsande delar av det brande systemet,

c) det befarade brottets karaktr, och d) pverkan p funktioner i byggnaden som har vsentlig betydelse fr

utrymnings- och insatsmjligheter.

Tabell C-2 Brandskerhetsklass definieras enligt fljande tabell

Brandskerhetsklass Risk fr personskada vid kollaps av byggnadsdelen

1 Ringa 2 Liten 3 Mttlig 4 Stor 5 Mycket stor

Allmnt rd Exempel p faktorer som br beaktas i 2 a r byggnadens art och verk-samhet, enligt avsnitt 5:21 i Boverkets byggregler (BFS 2011:6). Faktorer som pverkar valet av skerhetsklass vid vanligt lastfall r relevanta ven i brandfallet enligt 2 b och c, jmfr 15 , kap. 0 i avdelning B. Utrym-ningsvgar r exempel p vad som avses i 2 d. Exempel p lmplig indel-ning av byggnadsdelar ges i tabell C-3C-5. I tabellerna ges viss vgledning fr indelning av brandskerhetsklass utifrn skerhetsklasser enligt 15 , kap. 0 i avdelning B.

3 Byggnadsdelar som krvs fr att upprtthlla funktionen hos en brandcells-grns eller annan avskiljande konstruktion ska utformas s att funktionen erhlls under avsedd tid.

26

Allmnt rd Exempel p lmplig indelning ges i tabell C-6.

Krav p brandceller framgr av avsnitt 5:61 i Boverkets byggregler (BFS 2011:6).

Tabell C-3 Brandskerhetsklass i Br1-byggnad

Brandskerhets-klass

Exempel p byggnadsdelar i en Br1-byggnad

1 Vissa brverk i skerhetsklass 1, takfot i byggnader med upp till fyra vningsplan eller icke-brande innervgg.

2 - 3 Trapplan och trapplopp som utgr utrymningsvg,

balkong utan gemensamt brverk. 4 Vissa brverk i skerhetsklass 2, bjlklag i byggna-

der med upp till tta vningsplan och vissa brverk i skerhetsklass 3 i byggnad med hgst fyra vningsplan.

5 Vissa brverk i skerhetsklass 3 i byggnad med fem eller fler vningsplan.


Brandskerhets-klass


1 Vissa brverk i skerhetsklass 1, takfot, icke-brande innervgg, skrmtak eller balkong utan gemensamt brverk.

Brverk som tillhr byggnadens huvudsystem och som vid kollaps inte kan leda till fortskridande ras i brandlastfallet. Exempel p byggnadsdelar kan vara fackverk, pelare som vid kollaps endast pverkar ett begrnsat omrde.

2 - 3 Brverk som tillhr byggnadens huvudsystem och

som vid kollaps kan leda till fortskridande ras i brandlastfallet..

Trapplan och trapplopp som utgr utrymningsvg och som r belget under versta kllarplanet.

4 - 5 Brverk som tillhr byggnadens huvudsystem och

som r belget under versta kllarplanet.

Bedmningen av om kollaps av brverk kan leda till fortskridande ras i brandlastfallet kan gras p fljande stt. Byggnadsdelar kan hnfras till brandskerhetsklass 1 om omfattningen p kollaps av byggnadsdel eller byggnadsdelar, dvs. den primra skadan samt angrnsande omrde, begrn-sas till det maximala omrdet som anges i figur C-2. I annat fall hnfrs byggnadsdelarna till brandskerhetsklass 3. Brverk som hnfrs till brand-skerhetsklass 1 frutstts ha egenskaper som innebr att ett brott inte inne-br en omedelbar kollaps och byggnaden br ha goda frutsttningar fr en fullstndig utrymning.

Bedmningen av storleken p skadeomrdet kan gras p fljande stt. Brand som olyckslast fr detta fall kan antas vara ett brandpverkansomrde p 20 m2 samt dess ovanliggande volym. Inom brandpverkansomrdet kan

27

dimensionerande temperatur-tid-kurva motsvara standardbrandkurvan i 30 minuter (R 30).

Byggnadsdelar kan hnfras till brandskerhetsklass 1 om omfattningen p kollaps av byggnadsdelarna, dvs. den primra skadan av samtliga bygg-nadsdelars kollaps under 30 minuter samt angrnsande omrde, begrnsas till det maximala skadeomrdet som anges i figur C-2. I annat fall hnfrs byggnadsdelarna till brandskerhetsklass 3. Maximalt skadeomrde utgrs av brandpverkansomrde om 20 m2 samt angrnsande omrde belget hgst 11 m frn brandpverkansomrdet. Bedmningen grs fr samtliga byggnadsdelar som berrs inom brandpverkansomrdet under 30 minuter. Bedmningen br utg frn en ogynnsam placering av brandpverkans-omrdet.

Fr byggnader som innehller vrdanlggningar och srskilda boenden fr personer fr vrdbehov br samtliga byggnadsdelar som tillhr byggna-dens huvudsystem hnfras till brandskerhetsklass 3.

Figur C-2 Brandpverkansomrde och angrnsande omrde

11 m Brandpverkans-omrde 20 m2

Maximalt skadeomrde


Brandsker-hetsklass


1 Brverk i Br3-byggnader som inte klassas som brandskerhets-klass 25 i denna tabell.

2 Brverk som tillhr byggnadens huvudsystem i bostadshus. 3 Trapplan och trapplopp som utgr utrymningsvg och som r

belget under versta kllarplanet. 4 - 5 Brverk som tillhr byggnadens huvudsystem och som r belget

under versta kllarplanet.

28

Tabell C-6 Brandskerhetsklass och brandceller samt sektioner

Brandsker-hetsklass

Exempel p byggnadsdelar som krvs fr att upprtthlla brandcells- eller sektioneringsgrns*

1 - 2 Brverk som krvs fr att upprtthlla avskiljande konstruktion

motsvarande brandteknisk klass EI 15. 3 Brverk som krvs fr att upprtthlla avskiljande konstruktion



motsvarande brandteknisk klass EI 90. * Brandcellsgrnser som r avsedda fr utrymmen med en brandbelastning

hgre n 800 MJ/m2 kan krva hgre brandskerhetsklass eller utfrande i hgre brandteknisk klass. Se ven avsnitt 5:61 i Boverkets byggregler, (BFS 2011:6). Vggar som utgr brandcellsgrns kan dock stabiliseras av bjlklag indelade i brandskerhetsklass enligt tabell C-3C-5.

Dokumentation 4 Beskrivning av utformning av brfrmga vid brand ska ing i den brand-skyddsdokumentation som ska upprttas enligt avsnitt 5:12 i Boverkets bygg-regler (BFS 2011:6).

Allmnt rd Brandskyddsdokumentation br innehlla en beskrivning av frutsttnin-garna fr brfrmga vid brand samt utformningen av brfrmga vid brand.

5 versikt ver nationella val till eurokoden

Nationella val Kommentar 2.4(4) Nationellt val gjort 3.1(10) Nationellt val gjort 3.3.1.2(1) Rekommendationen anvnds 3.3.1.2(2) Rekommendationen anvnds 3.3.1.3(1) Rekommendationen anvnds 3.3.2(2) Rekommendationen anvnds 4.2.2(2) Ingen ytterligare information ges. 4.3.1(2) Nationellt val gjort

Nationellt valda parametrar 2.4(4)

Nominella temperatur-tidfrlopp 6 Vid dimensionering enligt klassificering (nominella temperatur-tidfrlopp) ska byggnadsdelar utfras s att kollaps inte intrffar under den tidsperiod som anges i tabell C-7 med brandpverkan enligt avsnitt 4.2 i SS-EN 13501-2. Frsta kolumnen (f 800 MJ/m2) i tabell C-7 fr utan srskild utredning tillmpas fr bostads- och kontorslgenheter, skolor, hotell, personbilsgarage, livsmedels-butiker, lgenhetsfrrd och jmfrbara brandceller.

29

Tabell C-7 Brandteknisk klass i brande avseende

Brandsker-hetsklass

Brandteknisk klass vid brandbelastning f (MJ/m2)

f 800 MJ/m2 f 1600 MJ/m2 f >1600 MJ/m2 1 0 0 0 2 R15 R15 R15 3 R30 R30 R30 4 R60 R120 (R90*) R180 (R120*) 5 R90 (R60*) R180 (R120*) R240 (R180*) * Vid installation av automatisk vattensprinkleranlggning utfrd enligt avsnitt 5:235 i

Boverkets byggregler (2011:6).

2.4(4)

Modell av naturligt brandfrlopp 7 Vid dimensionering enligt modell av naturligt brandfrlopp ska bygg-nadsdelar dimensioneras fr det brandfrlopp som anges i tabell C-8.

Tabell C-8 Krav p byggnadsdelar kopplat till brandskerhetsklass

Brandsker-hetsklass

Brandfrlopp

1 0 2 15 minuter (del av ett fullstndigt brandfrlopp exkl. avsvalning) 3 30 minuter (del av ett fullstndigt brandfrlopp exkl. avsvalning) 4 Fullstndigt brandfrlopp (inkl avsvalning). 5 Fullstndigt brandfrlopp med 50 % kad brandbelastning (inkl.

avsvalning).

Allmnt rd Dimensionering br utfras fr fullt utvecklad brand. Om det kan visas att vertndning inte kan intrffa kan dimensionering utfras fr lokal brand.

Om sannolikheten fr vertndning i en byggnad i Br2 eller Br3 kan visas vara mindre n 0,5 %, givet att brand har uppkommit, behver bygg-naden enbart dimensioneras fr lokal brand. Exempel p hur detta kan visas kan vara med minst tv oberoende tekniska system med skerstlld drift-skerhet, se ven 10 . Det kan ven vara mjligt att visa att vertndningen inte kan intrffa med hnsyn till lg brandbelastning.

Fullt utvecklad brand 8 Brandfrloppet och temperaturutvecklingen i en brandcell ska fr fullt utvecklad brand berknas ur vrme- och massbalansekvationer (modell av naturligt brandfrlopp).

Allmnt rd Fullt utvecklad brand br verifieras med modell av naturligt brandfrlopp ssom anges i SS EN 1991-1-2, bilaga A.

Vid dimensionering fr fullt utvecklad brand br oskerheter med vent-ilationsfrhllanden beaktas, ssom ottheter. Fr beaktande av ottheter br en ppningsfaktor p minst 0,02 (m2) anvndas.

30

Lokal brand 9 Brandfrloppet och temperaturutvecklingen vid lokal brand ska berknas med hnsyn till de frhllanden som kan frvntas uppst i byggnaden.

Allmnt rd Lokal brand br berknas enligt SS-EN 1991-1-2, bilaga C.

Vid dimensionering fr lokal brand br hnsyn tas till brnslets hjd och placering i rummet.

Tekniska system 10 Effekten av fast installerade tekniska system som minskar sannolikheten fr vertndning, begrnsar temperaturen i brandrummet eller p annat stt be-grnsar eller slcker branden fr tillgodorknas vid dimensioneringen under frutsttning att den totala sannolikheten fr brott inte kar. En frutsttning fr att sdana tekniska system ska f tillgodorknas r att deras driftskerhet skerstlls.

Riskreducerande effekt av sdana tekniska system kan beaktas genom att reducera brandbelastning vid dimensionering fr ett fullstndigt brandfrlopp eller genom att reducera den dimensionerande lokala branden. Systemens driftskerhet ska beaktas.

Allmnt rd Vid dimensionering fr fullstndigt brandfrlopp kan brandbelastningen multipliceras med en faktor 0,6 under frutsttning att automatisk vatten-sprinkleranlggning enligt avsnitt 5:235 i Boverkets byggregler (BFS 2011:6) har installerats.

3.1(10) 11 Vid dimensionering av byggnadsverk mot brand kan antingen ett nominellt temperatur-tidfrlopp eller ett naturligt brandfrlopp anvndas. Fr klassificering av brandmotstnd fr endast ett nominellt temperatur-tidfrlopp anvndas.

4.3.1(2) 12 Enligt 21 , kap. 0 i avdelning B i denna frfattning ska den variabla huvudlasten sttas till sitt frekventa vrde vid brand.

Tillmpning av informativa bilagor Allmnt rd: 13 Bilaga A br tillmpas.

Allmnt rd: 14 Bilaga C br tillmpas fr bestmning av lokal brand.

15 Bilaga E fr inte tillmpas.

Det dimensionerade vrdet p brandbelastningen ska vara det vrde som inryms i 80 % av de observerade vrdena i ett representativt statistiskt material.

Allmnt rd Brandbelastning br bestmmas enligt Boverkets handbok Brandbelastning. Av handboken framgr hur reduktionsfaktor fr brandbelastning, n1, kan tillmpas. Dr framgr ocks hur brandbelastningsarea relateras till omslut-ningsarea respektive golvarea.

16 Bilaga F fr inte tillmpas.

31

Kap. 1.1.3 Tillmpning av EN 1991-1-3 Snlast 1 versikt ver nationella val

Nationella val Kommentar 1.1(2) Nationellt val gjort 1.1(3) Nationellt val gjort 1.1(4) Nationellt val gjort 2(3) Nationellt val gjort 2(4) Nationellt val gjort 3.3(1) Nationellt val gjort 3.3(3) Nationellt val gjort 4.1(1) Nationellt val gjort 4.1(2) Rekommendationen anvnds 4.2(1) Nationellt val gjort 4.3(1) Nationellt val gjort 5.2(2) Nationellt val gjort 5.2(5) Nationellt val gjort 5.2(6) Rekommendationen anvnds 5.2(7) Rekommendationen anvnds 5.2(8) Nationellt val gjort 5.3.3(4) Rekommendationen anvnds 5.3.4(3) Nationellt val gjort 5.3.5(1) Nationellt val gjort 5.3.5(3) Rekommendationen anvnds 5.3.6(1) Rekommendationen anvnds 5.3.6(3) Nationellt val gjort 6.2(2) Nationellt val gjort 6.3(1) Nationellt val gjort 6.3(2) Rekommendationen anvnds A(1)P Nationellt val gjort D(2) Nationellt val gjort

Nationellt valda parametrar 1.1(2)

Allmnt rd 2 Snlaster p niver ver 1 500 m ver havsnivn br bestmmas fr varje enskilt projekt dr det r relevant med hnsyn till de rdande omstndigheterna.

1.1(3) 3 De exceptionella lastfallen B1 och B3 i bilaga A behver inte beaktas d exceptionell snlast inte r relevant fr svenska frhllanden. Det exceptionella lastfallet B2 behver inte beaktas.

32

Allmnt rd I de fall byggherren nskar en hgre tillfrlitlighet n normalt fr ett br-verk i ppen terrng dr hga vindstyrkor kan frekomma i samband med snfall kan dock brverket ven verifieras fr lastfall B2 med hnsyn till exceptionell sndrift.

I de fall verifiering sker fr exceptionell sndrift kan snlasten betraktas som olyckslast.

1.1(4) Allmnt rd 4 I de fall verifiering sker fr exceptionell sndrift enligt 3 kan bilaga B anvndas.

2(3), 2(4), 3.3(1), 3.3(3) 5 De exceptionella lastfallen B1 och B3 i bilaga A behver inte beaktas d exceptionell snlast inte r relevant fr svenska frhllanden. Det exceptionella lastfallet B2 behver inte beaktas.



4.1(1) 6 Bilaga C fr inte tillmpas. Snlast p mark med en terkomsttid (upprep-ningstid) p 50 r anges i figur C-3 i detta kapitel.

Allmnt rd Snlaster p mark fr olika kommuner anges i tabell C-9 i denna frfattning.

7 P byggnadsverk ska minst snlast p mark enligt 6 tillmpas svida inte 4.1(2) beropas.

Om byggnadsverkets avsedda livslngd r avsevrt kortare n 50 r fr en snlast med en terkomsttid som minst motsvarar den avsedda livslngden anvndas.

4.2(1) Allmnt rd 8 Se 16 , kap. 0 i avdelning B.

4.3(1) 9 De exceptionella lastfallen B1 och B3 i bilaga A behver inte beaktas d exceptionell snlast inte r relevant fr svenska frhllanden. Det exceptionella lastfallet B2 behver inte beaktas.

33



5.2(2) Allmnt rd 10 I de fall verifiering sker fr exceptionell sndrift enligt 3 kan bilaga B anvndas.

5.2(5) Allmnt rd 11 En lastbild som tar hnsyn till snrjning br beaktas om den inte tcks in av de formfaktorer som ges i standardens avsnitt 5.3 och om den kan ha avgrande betydelse fr brverkets brfrmga eller stabilitet.

5.2(8) Allmnt rd 12 ISO 4355 kan anvndas fr att bestmma Ct.

5.3.4(3) Allmnt rd 13 I de fall verifiering sker fr exceptionell sndrift enligt 3 kan bilaga B anvndas.

5.3.5(1) 14 Vid tillmpning av uttrycken (5.4) och (5.5) ska det vre vrdet sttas till 1,6.

5.3.6(3), 6.2(2) Allmnt rd 15 I de fall verifiering sker fr exceptionell sndrift enligt 3 kan bilaga B anvndas.

6.3(1) Allmnt rd 16 Snverhng vid takfot br beaktas p platser som ligger 400 m ver havsnivn. P platser som ligger under 400 m ver havsnivn kan snver-hnget frsummas.

Lasten till fljd av snverhng kan bestmmas enligt uttryck (6.4) fr platser som ligger 800 m ver havsnivn. Fr platser som ligger mellan 400 och 800 m ver havsnivn kan denna last bestmmas genom rtlinjig inter-polation mellan 0 vid 400 m och lastvrdet enligt uttryck (6.4) vid 800 m.

34

A(1) Allmnt rd 17 Se 35 .

Tillmpning av informativa bilagor 18 Bilaga C fr inte tillmpas. Se 6 .

Allmnt rd 19 Bilaga D kan tillmpas fr att bestmma snlast p mark fr andra terkomsttider n 50 r. Variationskoefficienten kan d sttas till 0,60 fr sk 1,0 kN/m2 och till 0,35 fr sk 3,0 kN/m2. Fr mellanliggande vrden p sk kan variationskoefficienten bestmmas genom interpolering.

35

Figur C-3 Snlast p mark: Snzoner fr snlast p mark, sk, som med sannolikheten av 0,98 inte verskrids en gng per r (ekvivalent med 50 rs terkomsttid) baserad p mtdata frn 148 meteoro-logiska stationer.

Snzon Snlastens grundvrde sk ,(kN/m2)

1 1,0 1,5 1,5 2 2,0 2,5 2,5 3 3,0 3,5 3,5 4,5 4,5 5,5 5,5

36

Tabell C-9 Vrden p sk fr Sveriges kommuner baserade p snlastkartan

Kommun skAle 1,5 Alingss 2,0 Alvesta 2,0 Aneby 2,5 Arboga 2,5 Arjeplog 3,0-4,5 a Arvidsjaur 3,0 Arvika 2,5 Askersund 2,5 Avesta 2,5 Bengtsfors 2,5 Berg 3,0-4,5 a Bjurholm 3,0 Bjuv 1,5 Boden 3,0 Bollebygd 2,0 Bollns 3,0 Borgholm 2,0 Borlnge 3,0 Bors 2,0-2,5b Botkyrka 2,0 Boxholm 2,0 Bromlla 1,5 Brcke 2,5-3,0 b Burlv 1,0 Bstad 1,5 Dals-Ed 2,0 Danderyd 2,0 Degerfors 2,5 Dorotea 3,0-4,5 a Eda 2,5-3,0 b Eker 2,0 Eksj 2,5 Emmaboda 2,0 Enkping 2,0 Eskilstuna 2,0 Eslv 1,5 Essunga 2,0 Fagersta 2,5 Falkenberg 1,5-2,0 b Falkping 2,0-2,5 b Falun 2,5-3,0 b Filipstad 2,5 Finspng 2,5

Kommun skFlen 2,0 Forshaga 2,5 Frgelanda 2,0 Gagnef 3,0 Gislaved 2,0-2,5 b Gnesta 2,0 Gnosj 2,0-2,5 b Gotland 2,5 Grums 2,5 Grstorp 2,0 Gullspng 2,5 Gllivare 3,0-4,5 a Gvle 2,5-3,0 b Gteborg 1,5 Gtene 2,0 Habo 2,5 Hagfors 2,5 Hallsberg 2,5 Hallstahammar 2,0 Halmstad 1,5-2,5 b Hammar 2,5 Haninge 2,0 Haparanda 3,0 Heby 2,0-2,5 b Hedemora 2,5 Helsingborg 1,0 Herrljunga 2,0 Hjo 2,0 Hofors 2,5 Huddinge 2,0 Hudiksvall 3,0-3,5 b Hultsfred 2,5 Hylte 2,0 Hbo 1,5 Hllefors 3,0 Hrjedalen 3,0-4,5 a Hrnsand 3,5 Hrryda 1,5-2,0 b Hssleholm 1,5-2,0 b Hgans 1,0 Hgsby 2,0-2,5 b Hrby 1,5 Hr 1,5 Jokkmokk 3,0-4,5 a

Kommun skJrflla 2,0 Jnkping 2,5-3,0 b Kalix 3,0 Kalmar 2,0-2,5 b Karlsborg 2,0 Karlshamn 1,5-2,0 b Karlskoga 2,5 Karlskrona 2,0 Karlstad 2,5 Katrineholm 2,0-2,5 b Kil 2,5 Kinda 2,0-2,5 b Kiruna 2,5-4,5 b Klippan 1,5 Knivsta 1,5 Kramfors 3,0-4,5 b Kristianstad 1,5 Kristinehamn 2,5 Krokom 3,0-5,5 a Kumla 2,5 Kungsbacka 1,5 Kungsr 2,0 Kunglv 1,5 Kvlinge 1,0-1,5 b Kping 2,5 Laholm 1,5-3,0 b Landskrona 1,0 Lax 2,5 Lekeberg 2,5 Leksand 2,5-3,0 b Lerum 1,5 Lessebo 2,0 Liding 2,0 Lidkping 2,0 Lilla Edet 1,5 Lindesberg 2,5 Linkping 2,0 Ljungby 2,0-2,5 b Ljusdal 3,0 Ljusnarsberg 3,0 Lomma 1,0 Ludvika 2,5-3,0 b Lule 3,0 Lund 1,5

37

Kommun sk Lycksele 3,0-3,5 b Lysekil 1,5 Malm 1,0 Malung 2,5-3,5 b Mal 3,0 Mariestad 2,5 Mark 2,0 Markaryd 2,5-3,0 b Mellerud 2,0 Mjlby 2,0 Mora 2,5-3,5 b Motala 2,0-2,5 b Mullsj 2,5 Munkedal 1,5-2,0 b Munkfors 2,5 Mlndal 1,5 Mnsters 2,5 Mrbylnga 2,0 Nacka 2,0 Nora 2,5-3,0 b Norberg 2,5 Nordanstig 3,0-3,5 b Nordmaling 3,0-3,5 b Norrkping 2,0-2,5 b Norrtlje 2,0 Norsj 3,0 Nybro 2,0-2,5 b Nykvarn 2,0 Nykping 2,0-2,5 b Nynshamn 2,0-2,5 b Nssj 2,5 Ockelbo 2,5-3,0 b Olofstrm 2,0 Orsa 2,5-3,0 b Orust 1,5 Osby 1,5-2,0 b Oskarshamn 2,5 Ovanker 2,5-3,0 b Oxelsund 2,5 Pajala 3,0-3,5 b Partille 1,5 Perstorp 1,5 Pite 3,0-3,5 b Ragunda 2,5 Robertsfors 3,0 Ronneby 2,0 Rttvik 3,0

Kommun skSala 2,0-2,5 b Salem 2,0 Sandviken 2,5-3,0 b Sigtuna 1,5 Simrishamn 1,5 Sjbo 1,5 Skara 2,0-2,5 b Skellefte 3,0-3,5 b Skinnskatteberg 2,5-3,0 b Skurup 1,0 Skvde 2,5 Smedjebacken 3,0 Sollefte 2,5-3,0 b Sollentuna 2,0 Solna 2,0 Sorsele 3,0-3,5 a Sotens 1,5 Staffanstorp 1,0 Stenungsund 1,5 Stockholm 2,0 Storfors 2,5 Storuman 3,0-4,5 a Strngns 2,0 Strmstad 1,5-2,0 b Strmsund 2,5-5,5 a Sundbyberg 2,0 Sundsvall 2,5-3,5 b Sunne 2,5 Surahammar 2,0-2,5 b Svalv 1,5 Svedala 1,0 Svenljunga 2,0-2,5 b Sffle 2,5 Ster 2,5-3,0 b Svsj 2,0-2,5 b Sderhamn 3,0 Sderkping 2,0-2,5 b Sdertlje 2,0 Slvesborg 1,5 Tanum 1,5 Tibro 2,0 Tidaholm 2,0-2,5 b Tierp 2,5 Timr 3,0-3,5 b Tingsryd 2,0 Tjrn 1,5 Tomelilla 1,5

Kommun skTorsby 2,5-3,5 b Torss 2,0 Tranemo 2,5 Trans 2,5 Trelleborg 1,0 Trollhttan 2,0 Trosa 2,0-2,5 b Tyres 2,0 Tby 2,0 Treboda 2,0-2,5 b Uddevalla 1,5 Ulricehamn 2,5-3,0 b Ume 3,0 Upplands-Bro 1,5 Upplands-Vsby 2,0 Uppsala 2,0 Uppvidinge 2,0 Vadstena 2,0 Vaggeryd 2,0-2,5 b Valdemarsvik 2,5 Vallentuna 2,0 Vansbro 2,5 Vara 2,0 Varberg 1,5-2,0 b Vaxholm 2,0 Vellinge 1,0 Vetlanda 2,0-2,5 b Vilhelmina 3,0-5,5 a Vimmerby 2,5 Vindeln 3,0 Vingker 2,0-2,5 b Vrgrda 2,0 Vnersborg 2,0 Vnns 3,0 Vrmd 2,0 Vrnamo 2,0 Vstervik 2,5-3,0 b Vsters 2,0 Vxj 2,0 Ydre 2,5 Ystad 1,5 ml 2,5 nge 2,5-3,0 b re 3,5-5,5 a rjng 2,5-3,0 b sele 3,0 storp 1,5

38

Kommun sktvidaberg 2,0-2,5 b lmhult 2,0 lvdalen 3,0-3,5 a lvkarleby 2,5 lvsbyn 3,0 ngelholm 1,5

Kommun skcker 1,5 deshg 2,0 rebro 2,5 rkelljunga 1,5-2,0 b rnskldsvik 3,0-3,5 b stersund 2,5-3,5 b

Kommun sksterker 2,0 sthammar 2,0-2,5 b stra Ginge 1,5 verkalix 3,0-3,5 b vertorne 3,0-4,5 b

a Det hgsta vrdet i intervallet anvnds ovan och nra trdgrnsen. Det nst hgsta i hglnt skogsterrng i de vstliga delarna av kommunen. Det lgsta vrdet anvnds i lglnt terrng i ostliga delar av kommunen. Eventuellt vriga vrden anvnds i lglnt terrng i kommu-nens vstliga delar samt i kommunens vriga delar. Se ven karta ver snzoner. Vid tvek-samma fall br SMHI konsulteras.

b Det vre vrdet i intervallet gller i hgre belgen terrng. Se ven karta ver snzoner. I tveksamma fall vljs det hgsta vrdet.

Fr bde not a och b gller som allmn tumregel att snmngden kar med ca 15 % per 100 m hjdkning.

39

Kap. 1.1.4 Tillmpning av EN 1991-1-4 Vindlast 1 versikt ver nationella val Nationella val Kommentar1.1(11) Anm.1 Rekommendationen anvnds 1.5(2) Rekommendationen anvnds 4.1(1) Rekommendationen anvnds 4.2(1)P Anm.2 Nationellt val gjort 4.2 (2)P Anm.1 Nationellt val gjort 4.2 (2)P Anm.2 Rekommendationen anvnds 4.2 (2)P Anm.3 Rekommendationen anvnds 4.2 (2)P Anm.5 Rekommendationen anvnds 4.3.1(1) Anm.1 Nationellt val gjort 4.3.1(1) Anm.2 Rekommendationen anvnds 4.3.2(1) Rekommendationen anvnds 4.3.2(2) Rekommendationen anvnds 4.3.3(1) Rekommendationen anvnds 4.3.4(1) Nationellt val gjort 4.3.5(1) Nationellt val gjort 4.4(1) Anm. 2 Rekommendationen anvnds 4.5 (1)Anm. 1 Nationellt val gjort 4.5(1) Anm. 2 Rekommendationen anvnds 5.3.5 Rekommendationen anvnds 6.1(1) Nationellt val gjort 6.3.1(1) Anm. 3 Nationellt val gjort 6.3.2(1) Nationellt val gjort 7.1.2(2) Rekommendationen anvnds 7.1.3(1) Rekommendationen anvnds 7.2.1(1) Anm. 2 Nationellt val gjort 7.2.2(1) Anm. Nationellt val gjort 7.2.2(2) Anm.1 Rekommendationen anvnds 7.2.8(1) Nationellt val gjort 7.2.9(2) Rekommendationen anvnds 7.2.10(3) Anm.1 Rekommendationen anvnds 7.2.10(3) Anm.2 Rekommendationen anvnds 7.4.1(1) Rekommendationen anvnds 7.4.3(2) Rekommendationen anvnds 7.6.(1) Anm.1 Rekommendationen anvnds 7.7(1) Anm.1 Rekommendationen anvnds 7.8(1) Rekommendationen anvnds 7.10(1) Anm.1 Rekommendationen anvnds 7.11(1) Anm.1 Rekommendationen anvnds 7.13(1) Rekommendationen anvnds 7.13(2) Rekommendationen anvnds 8.1(1) Anm.1 Rekommendationen anvnds 8.1(1) Anm.2 Rekommendationen anvnds 8.1(4) Rekommendationen anvnds

40

Nationella val Kommentar8.1(5) Rekommendationen anvnds 8.2(1) Anm.1 Rekommendationen anvnds 8.3.(1) Rekommendationen anvnds 8.3.1(2) Rekommendationen anvnds 8.3.2(1) Rekommendationen anvnds 8.3.3(1) Anm.1 Rekommendationen anvnds 8.3.4(1) Rekommendationen anvnds 8.4.2(1) Anm.1 Nationellt val gjort A.2(1) Rekommendationen anvnds

Nationellt valda parametrar 4.2(1)P Anm. 2 2 Karta fr referensvindhastigheten ges i figur C-4 nedan.

Allmnt rd Referensvindhastigheter fr olika kommuner anges i tabell C-10 i slutet p detta kapitel.

41

Figur C-4 Referensvindhastigheten vb i m/s, dvs. medelvindhastighet under 10 minuter p hjden 10 meter ver markytan med rhetsfaktor z0 = 0,05 och med upprepningstiden 50 r.

42

4.2(2)P Anm. 1 3 I referensvindhastigheterna i 2 r inverkan av hjdlget medrknat.

4.3.1(1) Anm. 1 Allmnt rd 4 Inverkan av topografin r inte inrknad.

4.3.4(1) 5 Metoden i A.4 fr inte tillmpas.

Allmnt rd Inverkan av stora och avsevrt hgre, nrliggande byggnader br baseras p vindtunnelfrsk.

4.3.5(1) 6 Metoden i A.5 fr inte tillmpas.

Allmnt rd Bestmning av inverkan av ttt placerade byggnader och hinder br baseras p vindtunnelfrsk.

4.5(1) Anm.1 Allmnt rd 7 Uttryck 4.8 och figur 4.2 erstts med nedanstende uttryck och figur C-5 vid tillmpning i Sverige.

2

p v r b e b0

1 6 ln

zq z I z k q c z qz

dr vI z turbulensintensiteten p hjden z

rk terrngfaktor

0z rhetslngd

43

Figur C-5 Exponeringsfaktorn ec z fr o 1,0c och I 1,0k

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 ( )eC z

( )mz Terrngtyp

IV III II I 0

6.1(1)

Allmnt rd 8 cscd br inte separeras.

6.3.1(1) Anm. 3 Allmnt rd 9 kp, B och R kan berknas enligt fljande uttryck

p p0,62 ln ; 3,0 fr statiska konstruktioner

2lnk vT k

vT

1, x 2 2

Rv nB R

2

ref refexp 0,05 1 0,04 0,01h b hB

h h h

b h2

s a

2 FR

56C

2C

4

1 70,8

yF

y

1,x

Cm

150 ny

v h

h

1,x

m

12

1n h

v h

b

1,x

m

13, 2

1n b

v h

44

6.3.2(1)

Allmnt rd 10 Metoden kan tillmpas fr berkning av svngningar i frsta moden av ett konsolbrverk med konstant massa lngs brverkets huvudaxel. Maximala accelerationen ges av uttrycket

max p xX z k z

)z(x r accelerationens standardavvikelse som uttrycks som

v m f 1,xx 3 ( ) ( )I h R q h b c zz m

1,51,x zz h

qm(h) = hastighetstrycket p hjden h

Fr bestmning av komfortkrav kan vindhastigheten berknas fr en ter-komsttid p i medeltal en gng per fem r, enligt ISO 6897 dr det finns kriterier fr responses of people to horizontal motion of structures in the frequency range 0,063 to 1 Hz . Vindhastigheten kan berknas ur:

Ta 50a

10,75 1 0, 2 ln ln 1T

dr Ta r antalet r. Under en 5 rs period ges den karaktristiska vindhastigheten av:

Ta 500,855 dr v50 r karaktristiska vrdet p referensvindhastigheten som verskrids under ett r med sannolikheten 2 %, vilket motsvarar en terkomsttid p i medeltal 50 r.

7.2.1(1) Anm. 2 Allmnt rd 11 Den rekommenderade metoden kan anvndas. Som alternativ till denna kan cpe,10 anvndas fr areor ver 1 m2.

7.2.2(1) Anm. 2 Allmnt rd 12 Fr sidovggar och lvggar kan trycket bestmmas utifrn aktuell frdelning av hastighetstrycket enligt 4.5 och med byggnadens hjd som referenshjd.

7.2.8(1) Allmnt rd 13 Figur 7.11 br inte tillmpas.

Formfaktorer enligt figur C-6 efter 15 br tillmpas.

45

8.4.2(1) Anm. 1 Allmnt rd 14 Inga frenklade berkningsmetoder ges.

Tillmpning av informativa bilagor 15 Fljande bilagor fr inte tillmpas: bilaga A.4, bilaga A.5, bilaga B.1, bilaga B.2, bilaga B.4, bilaga C, bilaga D och bilaga E.1.

Tabell C-10 Referensvindhastigheten vb i m/s fr Sveriges kommuner

Kommun vb

Ale 25 Alingss 25 Alvesta 24 Aneby 24 Arboga 23 Arjeplog 22-26a Arvidsjaur 21-22a Arvika 23 Askersund 24 Avesta 23 Bengtsfors 24 Berg 24 Bjurholm 22 Bjuv 26 Boden 21-22a Bollebygd 25 Bollns 23 Borgholm 24 Borlnge 22 Bors 25 Botkyrka 24 Boxholm 24 Bromlla 25 Brcke 23 Burlv 26 Bstad 25 Dals-Ed 24 Danderyd 24 Degerfors 23 Dorotea 24 Eda 23 Eker 24 Eksj 24 Emmaboda 24 Enkping 23 Eskilstuna 23

Kommun vb

Eslv 26 Essunga 25 Fagersta 23 Falkenberg 25 Falkping 24 Falun 23 Filipstad 23 Finspng 24 Flen 24 Forshaga 23 Frgelanda 25 Gagnef 22 Gislaved 24 Gnesta 24 Gnosj 24 Gotland 24 Grums 23 Grstorp 24 Gullspng 24 Gllivare 21-26a Gvle 23 Gteborg 25 Gtene 24 Habo 24 Hagfors 22 Hallsberg 23 Hallstahammar 23 Halmstad 25 Hammar 23 Haninge 24 Haparanda 22 Heby 23 Hedemora 23 Helsingborg 26 Herrljunga 25 Hjo 24

Kommun vb

Hofors 23 Huddinge 24 Hudiksvall 23 Hultsfred 24 Hylte 25 Hbo 23 Hllefors 23 Hrjedalen 23-25a Hrnsand 22 Hrryda 25 Hssleholm 25 Hgans 26 Hgsby 24 Hrby 25 Hr 25 Jokkmokk 22-26a Jrflla 24 Jnkping 24 Kalix 22 Kalmar 24 Karlsborg 24 Karlshamn 24 Karlskoga 23 Karlskrona 24 Karlstad 23 Katrineholm 24 Kil 23 Kinda 24 Kiruna 21-26a Klippan 25 Knivsta 24 Kramfors 22 Kristianstad 25 Kristinehamn 23 Krokom 25 Kumla 23

46

Kommun vb

Kungsbacka 25 Kungsr 23 Kunglv 25 Kvlinge 26 Kping 23 Laholm 25 Landskrona 26 Lax 24 Lekeberg 23 Leksand 22 Lerum 25 Lessebo 24 Liding 24 Lidkping 24 Lilla Edet 25 Lindesberg 22 Linkping 24 Ljungby 25 Ljusdal 23 Ljusnarsberg 22 Lomma 26 Ludvika 22 Lule 21-22a Lund 26 Lycksele 23 Lysekil 25 Malm 26 Malung 22 Mal 22 Mariestad 24 Mark 25 Markaryd 25 Mellerud 24 Mjlby 24 Mora 22 Motala 24 Mullsj 24 Munkedal 25 Munkfors 23 Mlndal 25 Mnsters 24 Mrbylnga 24 Nacka 24 Nora 23 Norberg 23

Kommun vb

Nordanstig 23 Nordmaling 22 Norrkping 24 Norrtlje 24 Norsj 22 Nybro 24 Nykvarn 24 Nykping 24 Nynshamn 24 Nssj 24 Ockelbo 23 Olofstrm 24 Orsa 22 Orust 25 Osby 25 Oskarshamn 24 Ovanker 23 Oxelsund 24 Pajala 21-22a Partille 25 Perstorp 25 Pite 21 Ragunda 23 Robertsfors 22 Ronneby 24 Rttvik 23 Sala 23 Salem 24 Sandviken 23 Sigtuna 24 Simrishamn 26 Sjbo 26 Skara 24 Skellefte 22 Skinnskatteberg 23 Skurup 26 Skvde 24 Smedjebacken 22 Sollefte 23 Sollentuna 24 Solna 24 Sorsele 22-25a Sotens 25 Staffanstorp 26 Stenungsund 25

Kommun vb

Stockholm 24 Storfors 23 Storuman 23-25a Strngns 23 Strmstad 24 Strmsund 23-26a Sundbyberg 24 Sundsvall 23 Sunne 22 Surahammar 23 Svalv 26 Svedala 26 Svenljunga 25 Sffle 24 Ster 22 Svsj 24 Sderhamn 23 Sderkping 24 Sdertlje 24 Slvesborg 25 Tanum 25 Tibro 24 Tidaholm 24 Tierp 24 Timr 22 Tingsryd 24 Tjrn 26 Tomelilla 26 Torsby 22 Torss 24 Tranemo 24 Trans 24 Trelleborg 26 Trollhttan 25 Trosa 24 Tyres 24 Tby 24 Treboda 24 Uddevalla 25 Ulricehamn 25 Ume 22 Upplands-Bro 24 Upplands-Vsby 24 Uppsala 24 Uppvidinge 24

47

Kommun vb

Vadstena 24 Vaggeryd 24 Valdemarsvik 24 Vallentuna 24 Vansbro 22 Vara 24 Varberg 25 Vaxholm 24 Vellinge 26 Vetlanda 24 Vilhelmina 23-24a Vimmerby 24 Vindeln 22-23a Vingker 24 Vrgrda 25 Vnersborg 25

Kommun vb

Vnns 22 Vrmd 24 Vrnamo 24 Vstervik 24 Vsters 23 Vxj 24 Ydre 24 Ystad 26 ml 24 nge 23 re 24-26a rjng 23sele 22-23a storp 25 tvidaberg 24 lmhult 25

Kommun vb

lvdalen 22-26a lvkarleby 23 lvsbyn 21 ngelholm 25 cker 26 deshg 24 rebro 23 rkelljunga 25 rnskldsvik 22 stersund 23 sterker 24 sthammar 24 stra Ginge 25 verkalix 21-22a vertorne 22

a Se figur C-4.

48

Figur C-6 Formfaktorer fr bgtak

51

Kap. 1.1.5 Tillmpning av EN 1991-1-5 Temperaturpverkan

1 versikt ver nationella val Nationella val Kommentar5.3(2) tabell 5.1 Nationellt val gjort 5.3(2) tabell 5.2 Nationellt val gjort 5.3(2) tabell 5.3 Nationellt val gjort 6.1.1(1) Nationellt val gjort 6.1.2(2) Nationellt val gjort 6.1.3.1(4) Nationellt val gjort 6.1.3.2(1)P Nationellt val gjort 6.1.3.3(3) Rekommendationen anvnds 6.1.4(3) Rekommendationen anvnds 6.1.4.1(1) Nationellt val gjort 6.1.4.2(1) Nationellt val gjort 6.1.4.3(1) Rekommendationen anvnds 6.1.4.4(1) Rekommendationen anvnds 6.1.5(1) Rekommendationen anvnds 6.1.6(1) Rekommendationen anvnds 6.2.1(1)P Rekommendationen anvnds 6.2.2(1) Rekommendationen anvnds 6.2.2(2) Rekommendationen anvnds 7.2.1(1) Nationellt val gjort 7.5(3) Rekommendationen anvnds 7.5(4) Rekommendationen anvnds A.1(1) Nationellt val gjort A.1(3) Rekommendationen anvnds A.2(2) Nationellt val gjort

Nationellt valda parametrar 5.3(2) tabell 5.1, 5.2 och 5.3

Allmnt rd 2 De rekommenderade vrdena br ven tillmpas norr om breddgraden 55N.

6.1.1(1) Allmnt rd 3 Brobaneplattor av tr p ld- eller I-balkar av stl br tillhra typ 2. Aluminiumbrobanor br tillhra typ 1. Klassindelningen av broverbygg-nader br utkas med "Typ 4: Brobaneplatta av tr p balkar av tr".

6.1.2(2) 4 Bda metoderna fr anvndas.

52

6.1.3.1(4) Allmnt rd 5 Fr broverbyggnad typ 13 br de rekommenderade vrdena anvn-das. Fr broverbyggnad typ 4 br vrdena fr typ 3 anvndas.

6.1.3.2(1)P 6 Isotermkartorna fr maximal och minimal lufttemperatur i figurerna C-7 och C-8 i detta kapitel ska anvndas. Dessa kartor gller fr lokal hjd ver havet.

Allmnt rd De maximala och minimala lufttemperaturerna fr olika kommuner som anges i tabell C-11 i detta kapitel kan anvndas.

6.1.4.1(1) Allmnt rd 7 De rekommenderade vrdena i tabell 6.1 och 6.2 br anvndas. Fr broverbyggnader av typ 4 kan bde TM,heat och TM,cool sttas till 5 C samt ksur sttas till 1,0.

6.1.4.2(1) 8 De rekommenderade vrdena gller fr broverbyggnad av typ 1, 2 och 3.

Allmnt rd Fr broverbyggnader av typ 4 br metod 2 inte anvndas.

7.2.1(1)P 9 Isotermkartorna fr maximal och minimal lufttemperatur i figurerna C-7 och C-8 i detta kapitel ska anvndas. Dessa kartor gller fr lokal hjd ver havet.


A.1(1) 10 Isotermkartorna fr maximal och minimal lufttemperatur i figurerna C-7 och C-8 i detta kapitel ska anvndas. Dessa kartor gller fr lokal hjd ver havet.


A.2(2) 11 Vid tillmpning av avsnitt A.2 ska konstanterna sttas till k1 = 0,80; k2 = 0,0513; k3 = 0,60 och k4 = -0,103.

B(1) 12 De rekommenderade vrdena gller.

Allmnt rd Fr broverbyggnad typ 4, se 8 .

53

Figur C-7 Maximal lufttemperatur under en timme som med sannolikheten 0,98 inte verskrids en gng per r (ekvivalent med 50 rs ter-komsttid) baserad p mtdata frn 148 meteorologiska stationer.

54

Figur C-8 Minimal lufttemperatur under en timme som med sannolikheten 0,98 inte verskrids en gng per r (ekvivalent med 50 rs terkomsttid) baser

bfs 2011-10_eks-8

Documents