bilaga a - teknisk beskrivning · 3 verksamhetsbeskrivning 5 3.1 avloppsvattenbehandling 5 3.2...

BILAGA A - TEKNISK BESKRIVNING

SÖRMLAND VATTEN OCH AVFALL AB

Rosenholm Tillståndsansökan UPPDRAGSNUMMER 13007973

TEKNISK BESKRIVNING TILLHÖRANDE ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT

MILJÖBALKEN

2020-03-11

MILJÖ INDUSTRI SWECO ENVIRONMENT AB

KVALITETSGRANSKAD

SARA THORÉN ELIN FORSBERG


2020-03-11

ROSENHOLM TILLSTÅNDSANSÖKAN

Sammanfattning

Sörmland Vatten och Avfall AB driver runt tio kommunala reningsverk i Flen, Vingåker

och Katrineholm. Det största av dem är Rosenholms reningsverk i Katrineholm som ägs

av Katrineholm Vatten och Avfall AB och har tillstånd för att ansluta upp till 53 000

personekvivalenter (pe), beräknat som maximal genomsnittlig veckobelastning.

I reningsverket renas avloppsvatten genom mekanisk, biologisk och kemisk rening. Det

renade vattnet släpps sedan ut till recipienten Djulösjön. Inom anläggningen finns även

en rötkammare, där slam från reningsprocessen rötas och biogas produceras. Biogasen

leds sedan till en uppgraderingsanläggning där den uppgraderas till fordonsgaskvalitet

och säljs via bolagets tankstation.

Bolaget planerar nu att utöver slam från det egna reningsverket ta emot och röta slam

från andra reningsverk samt mat- och fettavfall från närliggande verksamheter. För detta

krävs en ny rötningsanläggning med nya rötkammare med större kapacitet samt en ny

och större uppgraderingsanläggning för produktion av fordonsgas.

Bolaget planerar inte för några förändringar i reningsverkets processer eller antalet

maximalt anslutna personekvivalenter. Däremot planerar man att framöver renovera

alternativt helt byta ut den gamla utloppsledningen i Djulösjön varför denna ansökan även

omfattar vattenverksamhet.

Föreliggande teknisk beskrivning omfattar befintlig och utökad verksamhet inom befintliga

verksamhetsområden.


2020-03-11


Innehållsförteckning

1 Inledning 1

1.1 Administrativa uppgifter 1

1.2 Bakgrund och syfte med verksamheten 1

2 Förutsättningar och förhållanden på platsen 4

2.1 Lokalisering och planförhållanden 4

2.2 Omgivningsförhållanden 4

3 Verksamhetsbeskrivning 5

3.1 Avloppsvattenbehandling 5

3.2 Slambehandling 10

3.3 Gasuppgradering och tankstation 18

3.4 Utsläpp till vatten 21

3.5 Utsläpp till luft 23

3.6 Resursförbrukning 24

3.7 Beredskap för och föreslagna insatser vid allvarliga olyckor 27

3.8 Ledningsnät och pumpstationer 28

3.9 Byggnationer och rivningsarbeten 28

3.10 Vattenverksamhet 29

1(29)


2020-03-11


1 Inledning

1.1 Administrativa uppgifter

Verksamhetsutövare och sökande

Katrineholm Vatten och Avfall AB

Organisationsnummer

556763–9876 Besöksadress Fastighetsbeteckning Rosenholms reningsverk, 641 93 Katrineholm

Katrineholm Djulö 2:40, Djulö 2:3 och Katrineholm Rosenholm 1 Fastighetsägare

Katrineholm Vatten och Avfall AB Utdelningsadress

Sörmland Vatten och Avfall AB, Vingåkersvägen 18, 64151 Katrineholm

Anläggningsnamn och nummer

Rosenholms avloppsreningsverk (0483-50-004) och Rosenholm biogas (0483–162)

VD och juridiskt ansvarig Telefon E-postadress Björnar Berg 0150-800 101 [email protected] Produktionschef/Driftansvarig Telefon E-postadress Marié Norén 0150–800 128 [email protected] Kontaktperson anläggningen Telefon E-postadress

Emelie Öberg 0150-800 131 [email protected] Kontaktperson tillståndsansökan Telefon E-postadress

Emelie Öberg Sara Thorén (Sweco)

0150–800 131 070-341 57 46

[email protected] [email protected]

Juridiskt ombud Telefon E-postadress Advokatfirman Åberg & Co 08-696 95 85 [email protected] Tillsynsmyndighet

Samhällsbyggnadsförvaltningen, Katrineholms kommun

Prövningsmyndighet

Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt

1.2 Bakgrund och syfte med verksamheten

Rosenholms avloppsreningsverk (ARV) är byggt 1953 och beläget cirka 2 kilometer

utanför centrala Katrineholm på fastigheten Djulö 2:40. Utloppsledningen är belägen på

Djulö 2:3. Verket är det största i Katrineholms kommun och behandlar för närvarande

avloppsvatten från bland annat Katrineholm, Bie, Floda, Forssjö, Sköldinge, Strångsjö,

Baggetorp och Valla (se Figur 1). Behandlingen vid avloppsreningsverket består av

mekanisk, biologisk och kemisk rening. Verksamheten har idag tillstånd (daterat 2012-05-

29) att ansluta upp till 53 000 personekvivalenter (pe), beräknat som maximal

genomsnittlig veckobelastning.

2(29) BILAGA A - TEKNISK BESKRIVNING

2020-03-11


Figur 1. Översiktskarta som visar avloppsreningsverkets lokalisering, samt anslutna områden.

Verksamheten omfattar, förutom rening av avloppsvatten, även slambehandling,

biogasuppgradering och tankstation för fordonsgas. Slammet som uppkommer från

avloppsvattenreningen leds till en rötkammare. Biogasen som bildas leds från

rötkammaren, via en markledning, till gasuppgraderingsanläggningen, belägen cirka 250

meter nordväst om avloppsreningsverket på fastigheten Rosenholm 1. Biogasen

uppgraderas till fordonsgaskvalitet, vilket innebär att koldioxidhalten minskas och

metanhalten höjs. Fordonsgasen lagras för att sedan tankas av fordon vid den

intilliggande tankstationen. Verksamheten har idag tillstånd (daterat 2008-05-28) att

årligen uppgradera upp till 450 000 Nm3 rågas till fordonsgas. I dagsläget produceras

knappt 500 000 Nm3 rågas per år, som uppgraderas till knappt 200 000 Nm3 fordonsgas.

Gasuppgraderingsanläggningen och tankstationen etablerades på nuvarande plats år

2009 och ägdes då av Svensk Biogas. Katrineholm Vatten och Avfall AB (KVAAB)

övertog anläggningen och verksamheten år 2015.

Bolaget planerar nu att ersätta den gamla rötkammaren och ta emot upp till 24 000 ton

externt substrat årligen för rötning (bl.a. slam från andra reningsverk, matavfall och fett).

3(29)


2020-03-11


Därmed kommer biogasproduktionen och mängden gas till uppgradering att öka. Ansökt

mängd producerad biogas är 2 000 000 Nm3 och hela mängden ska kunna uppgraderas

till fordonsgas. Bolaget planerar även att uppföra en ny uppgraderingsanläggning på en

plats i direkt anslutning till de nya rötkamrarna. Den befintliga

uppgraderingsanläggningen kommer att rivas eller säljas. Då gasmängden i framtiden

planeras att öka mer än vad nuvarande tillstånd medger, så behövs ett nytt tillstånd.

Anledningen till att KVAAB vill utöka biogasproduktionen är att det finns en stor

efterfrågan på klimatnyttig fordonsgas lokalt. Idag säljs ca 330 ton (drygt 450 000 Nm3)

fordonsgas vid tankstationen årligen. Ungefär hälften av fordonsgasen får idag köpas in

och fraktas från Linköping. Målet är att kunna försörja tankstationen med fordonsgas från

egen produktion så långt det är möjligt. Den befintliga anläggningen för rötning och

gasuppgradering är också sliten. Verksamhetens slambehandling och gasuppgradering

är därför i behov av förnyelse för att klara kapacitetsökningen och mottagning av substrat

utifrån.

KVAAB planerar även att renovera alternativt helt byta ut den gamla utloppsledningen i

Djulösjön. Detta kan komma att kräva muddring och grävarbete inom en yta på ca 200 m2

i Djulösjön.

Som framgått ovan har verksamheten idag två separata tillstånd, ett för reningsverket och

ett för gasuppgraderingen och tankstationen. I och med kapacitetsökningen med nya

rötkamrar, mottagning av externt substrat, ökad volym producerad biogas och ny

gasuppgraderingsanläggning kommer verksamheten till stor del att förändras. Därför

finns behov att pröva hela verksamheten på nytt och få ett samlat tillstånd, istället för två

separata.

Bolaget planerar inte att göra några förändringar av reningen av avloppsvatten.

Reningsverket byggdes delvis om 2015. Ombyggnationen berörde då biologisk

behandling (kväverening), kemisk behandling och slambehandling (mekanisk

förtjockning).

På uppdrag av KVAAB har Sweco upprättat föreliggande teknisk beskrivning av

verksamheten vid Rosenholms avloppsreningsverk och Rosenholm Biogas. Dokumentet

beskriver verksamheten idag och vilka förändringar den ansökta verksamheten kommer

att medföra. Beskrivningen utgör en del av ansökan om tillstånd för befintlig och utökad

verksamhet inom befintliga verksamhetsområden.


2020-03-11


2 Förutsättningar och förhållanden på platsen

2.1 Lokalisering och planförhållanden

Avloppsreningsverket är beläget på fastigheten Djulö 2:40 medan utloppsledningen är

belägen på Djulö 2:3 (vattenområdet i Djulösjön). Gasuppgradering och tankstation är

belägna på fastigheten Rosenholm 1 (se Figur 2).

Fastigheterna ligger cirka 2 kilometer sydost om centrala Katrineholm i anslutning till

Djulösjön som även är recipient för det renade avloppsvattnet.

Figur 2. Översikt över omgivningarna runt Rosenholms avloppsreningsverk, gasuppgradering och tankstation. Bostäder/bostadsområden är markerade med grönt, verksamheter och dylikt är markerade med orange, områden med alsumpskog (skogliga värden) är markerade med gult.

2.2 Omgivningsförhållanden

Verksamheten avgränsas av Djulösjön i sydväst på cirka 150 meters avstånd från

avloppsreningsverket, samt Eriksbergsvägen (riksväg 52) i norr (se Figur 2). En smal

skogsremsa finns mellan Djulösjön och avloppsreningsverket. Mellan och runt

fastigheterna finns skogs-/grönområden och odlingsmark.

Transporter till verksamheten sker via Eriksbergsvägen och Rosenholmsvägen.

Tankstationen ligger cirka 30 meter från Eriksbergsvägen. Avståndet från

5(29)


2020-03-11


avloppsreningsverket till närmast belägna befintliga bostäder (bostadsområdet

Gatstuberg samt enskild bostad Oxkällan) är cirka 400 meter väst/nordväst och öster om

verket. Avståndet från gasanläggningen till närmaste bostad (Oxkällan) är cirka 300

meter sydost. Cirka 600 meter sydväst om avloppsreningsverket på halvön Djulönäs finns

både fritidshus och permanentboenden.

Närmaste verksamhet är AniCura Djurkliniken i Katrineholm som ligger cirka 30 meter

från tankstationen och cirka 250 meter från avloppsreningsverket och kommunens

växthus. I övrigt finns ett åkeriföretag, ett företag som arbetar med utvinning, hantering

och transport av sand och grus, en fotbollsplan samt en grustäkt som ligger ca 500 meter

nordost om avloppsreningsverket och tankstationen, på andra sidan Eriksbergsvägen. En

begravningsplats ligger ost/nordost om avloppsreningsverket och tankstationen.

3 Verksamhetsbeskrivning

I detta kapitel sammanfattas verksamhetens utformning som helhet, idag och i framtiden.

Här beskrivs även följdverksamheter i form av ledningsnät, pumpstationer och

transporter.

En mer utförlig beskrivning av de miljöeffekter som förväntas i och med ansökt

verksamhet, samt planerade skyddsåtgärder och försiktighetsmått, finns i

miljökonsekvensbeskrivningen (Bilaga B till tillståndsansökan).

3.1 Avloppsvattenbehandling

Rosenholms ARV byggdes år 1953 och omfattade då mekanisk och biologisk rening av

spillvatten. Ett kemiskt reningssteg tillkom 1976–1978, och samtidigt utökades

reningsverkets kapacitet. År 2014–2015 skedde en stor om- och nybyggnation av verket;

verksamheten byggde då om det kemiska reningssteget och kompletterade

reningsprocessen med biologisk kväverening. Detta gjordes för att kunna möta de högre

kraven på rening av kväve som ställts av EU. Dessa krav fastställdes också i tillståndet

för avloppsreningsverket.

Inga ytterligare förändringar av reningen i avloppsreningsverket planeras i nuläget.

I Tabell 1 redovisas vad avloppsreningsverket är dimensionerat för.

Tabell 1. Dimensionerande belastning på Rosenholms avloppsreningsverk.

Parameter Enhet Dim. belastning

Anslutningar pe 53 000

Dimensionerande flöde m3/h 804

BOD7-belastning kg/dygn 3 719

Fosforbelastning (P-tot.) kg/dygn 132

Kvävebelastning (N-tot.) kg/dygn 636


2020-03-11


Cirka 32 000 pe är idag anslutna till Rosenholms reningsverk, varav företaget Kronfågel

står för ca 8 500 pe. Kronfågel är den största industriverksamheten som är ansluten.

Andra större anslutna industrier är Hama Eloxering och biltvätten D&D. I övrigt är endast

mindre verkstäder, biltvättar och andra mindre verksamheter anslutna till ledningsnätet,

utöver privatpersoner.

I Figur 3 nedan kan en översikt över området för Rosenholms ARV ses.

Figur 3. Rosenholms ARV idag.

3.1.1 Mekanisk rening

Mekanisk rening av inkommande avloppsvatten sker via rensgaller, sandfång och

försedimentering.

Inkommande mängd avloppsvatten mäts med elektromagnetisk flödesmätare, provtas

och leds sedan genom två parallella rensgaller. I rensgallren fastnar och avskiljs grövre

material. Gallerrenset avvattnas och pressas i en tvättpress och transporteras sedan till

extern förbränning.

7(29)


2020-03-11


Efter rensgallren leds vattnet till sandfång med mekanisk omrörare, där sand avskiljs från

avloppsvattnet. Avskild sand från sandfånget tvättas i en sandtvätt och återanvänds, efter

provtagning, inom verksamhetsområdet.

Nödbräddningar till följd av hög belastning/översvämning (flöden 3 ggr över det

dimensionerande flödet) vid avloppsreningsverket kan ske vid olika bräddpunkter under

den mekaniska reningen. Bräddat vatten leds direkt till recipient. I nuläget har

avloppsreningsverket inte några större problem med bräddningar eftersom den

hydrauliska kapaciteten är väl tilltagen. Se även figur 5 nedan.

Avloppsvattnet leds sedan till två försedimenteringsbassänger där de största biologiska

partiklarna tillåts sedimentera. Slam som flyter på ytan avlägsnas med en slamskrapa.

3.1.2 Biologisk rening

För att klara hårdare krav på kväverening införde verksamheten år 2014 en s.k. MBBR-

process (Moving Bed Biofilm Reactor), med för- och efterdenitrifikation1. Under

denitrifikationen omvandlas nitrat till kvävgas. I MBBR-processen sker den biologiska

reningen i en s.k. biofilm med mikroorganismer på ytan av ett rörligt bärarmaterial.

Mekaniska omrörare håller bärarna i ständig rörelse i bassängerna. Kapaciteten på

reningen kan anpassas genom mängden bärarmaterial.

Från den mekaniska reningens försedimentering pumpas vattnet först till en syrefri

bassäng för fördenitrifikation.

Efter fördenitrifikationsbassängen leds vattnet till tre luftade bassängzoner försedda med

bärarmaterial, för COD-reduktion2 och nitrifikation. Vid nitrifikation oxideras ammonium till

nitratjoner.

Vattnet leds sedan till en s.k. deoxzon där syre avlägsnas. Från deoxzonen pumpas

nitratrikt avloppsvatten tillbaka till fördenitrifikationsbassängen.

Vattnet leds därefter till en efterdenitrifikationsbassäng försedd med bärarmaterial och

mekanisk omrörning. Kolkälla (i detta fall etanol) behövs för denitrifikation och tillsätts i

inloppet till efterdenitrifikationsbassängen.

3.1.3 Kemisk rening

Efter den biologiska reningen leds vattnet till en inblandningsbassäng, där flytande

flockningskemikalie tillsätts via doserpump från två kemikaliebassänger. Vattnet går

sedan vidare till fyra linjer med flockningsbassänger (försedda med mekaniska omrörare)

och slutsedimenteringsbassänger.

Den kemiska reningen moderniserades 2014, då man byggde de nya flocknings- och

slutsedimenteringsbassänger.

1 Denitrifikation är en mikrobiologisk process där nitrat omvandlas till kvävgas 2 COD – (Chemical Oxygen Demand)-reduktion. Minskning av mängden syreförbrukande ämnen.


2020-03-11


Slam pumpas från slutsedimenteringsbassängerna till den mekaniska reningen.

I Figur 4 nedan redovisas en schematisk översikt över de olika stegen i

avloppsvattenreningen.

Figur 4. Processöversikt Rosenholms avloppsreningsverk. ”P” i blå cirkel visar var flödesmätning

görs. ”B” i orange cirkel visar punkter för bräddning/nödbräddning.

3.1.4 Klorkontaktbassäng och utsläppspunkt

Innan det renade vattnet släpps till Djulösjön passerar det en s.k. klorkontaktbassäng.

Syftet med denna är att det ska finnas möjlighet att snabbt klorera vattnet, vid t.ex. en

situation med smittoämnen i vattnet, innan det släpps till recipient.

Det renade avloppsvattnet samt dagvatten och eventuellt släckvatten släpps ut via en

utloppsledning belägen på fastigheten Djulö 2:3. Utloppsledningen går i sydostlig riktning

ca 200 m ut i sjön på ett djup av ca 4 m. I Figur 5Fel! Hittar inte referenskälla. har

utloppsledningen ritats ut med ungefärlig placering. Se vidare avsnitt 3.4.

9(29)


2020-03-11


Figur 5. Placering av utloppsledning samt naturvärden enligt Skogens Pärlor (kartunderlag från

Skogens Pärlor).

3.1.5 Ledningsnät och pumpstationer

Ledningsnätet till Rosenholms ARV är cirka 200 kilometer långt med knappt 80 stycken

pumpstationer. Spillvattennätet består av ledningar som är av betong eller plast.

Ledningarna är antingen lagda med självfall eller som tryckledningar där spillvatten

pumpas.

Nästan alla pumpstationer är konstruerade med två likvärdiga pumpar som ger

redundans, om en pump stannar startar den andra automatiskt. Bräddpunkter finns vid i

stort sett alla pumpstationer och på ett antal andra platser på spillvattennätet, detta för att

undvika översvämning i t.ex. källare.

Samtliga pumpstationer och bräddutlopp övervakas och ledningsnätet är dokumenterat

digitalt. Vattennivåer, pumpdrift, lufttemperatur med mera kan kontrolleras i realtid och vid

driftfel går larm ut till personal i beredskap. Endast ett fåtal pumpstationer med maximalt

fem anslutna abonnenter saknar ännu larm.


2020-03-11


Dagvatten belastar spillvattennätet i mycket liten utsträckning. Huvuddelen av

ledningsnätet är byggt med duplikata system där dagvattenledningar tar hand om

dagvattnet och leder det till omgivande sjöar och vattendrag. Ett fåtal områden saknar

separata dagvattenanslutningar.

3.2 Slambehandling

Slammet från avloppsvattenbehandlingen behandlas genom mekanisk förtjockning,

rötning, avvattning och slutligen lagring på slamplatta.

Slambehandlingen har idag en dimensionerande belastning enligt Tabell 2.

Tabell 2. Dimensionerande belastning för nuvarande intern slambehandling vid Rosenholms ARV.

Parameter Enhet Dim. belastning

Anslutningar pe 53 000

Specifik slammängd g TS/pe, dygn 100

Dimensionerande slammängd kg TS/dygn 5 300

I Figur 6 redovisas en schematisk översikt av befintlig och framtida slamhantering och

biogasproduktion.

Figur 6. Processöversikt Rosenholms nuvarande och framtida slamhantering och biogasproduktion. "P" i blå cirkel visar var flödesmätning görs.

Katrineholm Vatten och Avfall AB planerar för att bygga nya rötkammare för att

modernisera och utöka rötningskapaciteten. Förutom rötning av slammet från den egna

11(29)


2020-03-11


processen planerar man att även ta in substrat utifrån och på så sätt få en ökad

biogasproduktion.

Följande installationer och rivningsarbeten planeras:

- Rötkammare, efterrötkammare samt gasklocka byggs på avloppsreningsverkets

område. Befintlig gasfackla används. Befintlig rötkammare och gasklocka rivs.

- Damm eller liknande uppsamling anläggs i anslutning till ny rötkammare för att

förhindra spridning av bräddat slam till mark och vatten.

- Ny gasuppgraderingsanläggning byggs på Djulö 2:40 (reningskapacitet på

ungefär 230 Nm3 per timme vid ansökt belastning). Befintlig

gasuppgraderingsanläggning på Rosenholm 1 rivs. Tankstationen blir kvar på

befintlig plats.

- Ny gasledning för att leda fordonsgas från ny gasuppgraderingsanläggning till

befintligt gaslager och tankstation.

- Slammottagning och mottagning av annat externt substrat byggs med

överbyggnad/tak.

Skillnader mellan befintlig och framtida slambehandling ligger huvudsakligen i

mottagandet och hanteringen av externt substrat samt rötningsprocessen, som

kommer att övergå från att vara mesofil till att bli termofil. Termofil rötning innebär att

rötningsprocessen sker vid en högre temperatur, 55 °C, med förhygienisering vid 70

ºC i minst 60 minuter. Det medför att slammet kommer att hygieniseras i processen

istället för under lagringen på slamplattan.

3.2.1 Internt slam från reningsverkets processer

Från råslamlagret pumpas reningsverkets interna slam till en mekanisk förtjockare där det

förtjockas till cirka 5–6 % torrsubstans (TS). Polymer tillsätts för förbättrad förtjockning

och slamavvattning. Därefter leds rötslammet till ett mellanslamlager. Från

mellanslamlagret pumpas slammet till rötkammaren. Råslamlagret har en volym om

knappt 300 m3 medan mellanslamlagret har en volym om cirka 200 m3.

Rosenholms interna slam kommer efter utbyggnad att behandlas på samma sätt som det

gör idag (se avsnitt 3.2) innan det går in i rötkamrarna.


2020-03-11


3.2.2 Externt substrat till rötkammare

I detta avsnitt beskrivs hur mottagning av externt substrat planeras ske. Här redovisas

även en uppskattning av de externa slam- och avfallsmängderna man förväntar sig kunna

ta emot för rötning, på kort och lång sikt,

I Figur 7 visas en översikt över området på fastigheten Djulö 2:40 där man planerar att

uppföra nya rötkammare, slamhantering och gasuppgradering. Situationsplanen bifogas

även som bilaga A1 till den tekniska beskrivningen.

Att placera de nya rötkamrarna och övriga anläggningar där den befintliga rötkammaren

är placerad är inte ett lämpligt alternativ, eftersom detta skulle medföra ett uppehåll i

slambehandlingen under en period.

13(29)


2020-03-11


Figur 7. Övre bilden: befintlig yta på fastigheten Djulö 2:40. Nedre bilden: Översikt över hur den framtida anläggningen kan komma att se ut. Slutlig utformning och placering är ännu inte fastställd utan kommer att fastställas under kommande projektering.


2020-03-11


I Tabell 3 presenteras en uppskattning av de externa slam- och avfallsmängderna man

förväntar sig att ta emot för rötning, på kort och lång sikt, samt internt slam från

avloppsreningsprocessen. Utöver de mängder som identifierats i Tabell 3, kan det på

ännu längre sikt tillkomma andra substrat. Bolaget har tagit fram prognoser för tillgång på

substrat och efterfrågan på biogas i framtiden och baserat dimensioneringen av nya

rötkamrar och slammottagning på dessa.

Tabell 3. Uppskattade mängder internt och externt substrat, samt uppskattad volym biogas som kan produceras. Utöver detta kan det på längre sikt tillkomma andra substrat som blir tillgängliga för rötning.

Substrat TS-

halt

[%]

Antagen

densitet

[ton/m3]

Mängd

substrat

[m3/år]

Mängd

substrat

[ton/år]

Mängd

gas från

substrat

[Nm3/år]

Tillgänglighet

Internt substrat

Slam från

Rosenholms ARV

4-6 1 34 300 34 300 475 000 Omedelbar

Summa internt - - 34 300 34 300 475 000 -

Externt substrat

Slam från Flen

ARV

16 0,8 6 900 5 550 375 000 Omedelbar

Slam från

Vingåker ARV

25 0,8 1 100 880 85 500 Kort sikt

Vatten från

ledningsnät/septik*

0,5-

2

1 9 360 9 360 50 000 Kort sikt

Fett från

fettavskiljare

8 1 550 550 37 000 Kort sikt

Matavfall från

verksamheter

8-90 1,4 1 450 2 000 649 000 Kort och lång

sikt

Summa externt

substrat

- - 19 360 18 340 1 196 500 -

Uppskattad mängd mottaget externt substrat: 18 340 ton/år – Ansökt mängd: 24 000 ton/år

Uppskattad volym producerad biogas: 1 671 500 Nm3/år – Ansökt volym: 2 000 000 Nm3/år

*Avloppsvatten från spolning av ledningar eller avloppsstopp samt från septiktankar

Slam från Flens och Vingåkers reningsverk avses transporteras till anläggningen med

lastbil och tas emot i en slamficka. Från slamfickan pumpas sedan slammet för

behandling i rötkammaren.

15(29)


2020-03-11


Fett från fettavskiljare avses transporteras till Rosenholms avloppsreningsverk med

sugbilar. Fettet kommer tömmas direkt i en fettficka som är utrustad med värmeslingor för

att göra fettet mer pumpbart. Preliminär volym för fettfickan är cirka 40 m3.

Matavfall från verksamheter är tänkt att transporteras som slurry i sugbilar.

De externa substraten, förutom fettavfall, blandas med Rosenholms interna slam i ett

blandslamlager (mixtank) om cirka 100 m3.

Blandningen pumpas till buffertbassänger och därefter till förhygieniseringen och vidare in

i rötkamrarna. Fettavfall pumpas direkt från fettficka till förhygieniseringen.

I figur 8 nedan visas en schematisk översikt över planerad mottagning av externt substrat

för rötning.

Figur 8. Schematisk översikt över mottagning av externt substrat för rötning.

3.2.3 Rötning

Rosenholms befintliga rötkammare planeras att rivas och ersättas. I Tabell 4 nedan

redovisas de senaste årens produktion av biogas och avsättning för denna samt den

rötrest som sedan återstår.

Tabell 4. Volymer och mängder biogas och rötrest från befintlig rötkammare.

Flöde Enhet Tillstånd 2015 2016 2017 2018

Biogas Nm3/år - 375 075 367 695 437 069 430 682

- Till

uppgradering

Nm3/år 450 000 86 870 286 534 367 725 235 948

- Till

uppvärmning

Nm3/år - 153 195 39 609 9 689 0

- Till fackla Nm3/år - 135 010 41 823 59 655 194 734

Rötrest

(20 % TS-halt)

ton TS/år

- 535 570 594 593


2020-03-11


Syftet med rötningen av slammet är att minska dess volym och stabilisera det genom att

organiskt innehåll bryts ned av mikroorganismer. Från rötningsprocessen uppkommer

biogas och ett rötslam. I den befintliga rötkammaren, vars volym är knappt 1 500 m3, sker

rötningen idag mesofilt3 vid 35–37 ºC.

Eftersom både slam och matavfall ska rötas tillsammans måste hänsyn tas till

Jordbruksverkets krav på hygienisering med termofil rötning enligt nedan

- Temperatur ≥ 55 ºC med exponeringstid minst 8 timmar, eller

- Temperatur ≥ 70 ºC med exponeringstid minst 60 minuter före eller efter rötning.

Planerad processutformning för ny slamhantering och rötning baseras på termofil rötning

med förhygienisering vid 70 ºC (i minst 60 minuter).

I ansökt verksamhet uppförs nya rötkammare med en sammanlagd volym på cirka 2 900

m3.

I första hand kommer fjärrvärme från det allmänna nätet att användas för att värma upp

slammet men möjlighet finns att använda gaspannan för uppvärmning om fjärrvärmens

temperatur inte skulle räcka till.

Rötslammet som uppstår kommer att tas omhand i en efterrötkammare för att tillvarata

gas som bildas och minimera metanspill till atmosfären. Värmen från det rötade slammet

kommer att återvinnas genom värmeväxling mot inkommande slam. Rötslammet lagras

sedan i rötslamlager innan avvattning.

I figur 9 nedan visas en schematisk översikt över hygienisering, rötkammare samt

rötslamlager.

3 Mesofil rötning är en anaerob biologisk nedbrytningsprocess som är optimal vid 30 – 40 grader

Celsius.

17(29)


2020-03-11


Figur 9. Schematisk bild över hygienisering, rötning och rötslamlager. Efter rötslamlagret går

slammet vidare till slamavvattningen.

Rötslammet leds sedan från rötslamlagret till centrifuger för avvattning till cirka 20–30 %

TS. Även här tillsätts polymer. Rejektvatten från centrifugerna leds till inkommande

avloppsvatten. En ökad slammängd innebär ökade volymer rejektvatten som återförs till

avloppsvattenreningen, vilket ökar belastningen på avloppsreningsverkets processer.

Tidigare har ingen utjämning av flödet skett, utan allt vatten har gått direkt in i

reningsprocessen.

Efter utökning och om- och nybyggnationer kommer rejektvatten att lagras för att sedan

kunna pumpa tillbaka det med ett utjämnat flöde. Detta ska möjliggöras genom att

rejektvattnet leds till en utjämningsbassäng för dygnsutjämning innan pumpning sker till

sandfången. Detta kommer att minska stötbelastningen på den biologiska reningen. En

bedömning av kvävereduktionskapaciteten i befintliga MBBR-steg har visat att det finns

kapacitet för den tillkommande kvävemängden i den utökade volymen rejektvatten.

Avvattnat rötslam kommer att hanteras på samma sätt som idag. Rötslammet

transporteras till slamplattan och två gånger per år hämtas slam från plattan med lastbil.

I Figur 10 nedan visas en schematisk översikt över hanteringen av rötslammet, inklusive

avvattning och hantering av rejektvatten.


2020-03-11


Figur 10. Schematisk översikt över slamavvattning, utjämningsbassäng för rejektvatten samt slamplatta.

Avvattnat slam från Flens reningsverk som idag körs till Rosenholms avloppsreningsverk

och läggs på verksamhetens slamplatta för lagring kommer efter utökningen att rötas

innan det läggs ut.

Rosenholms ARV är sedan 2008 Revaq-certifierat. Syftet med Revaqs

certifieringssystem är att minska mängden farliga ämnen till reningsverk genom ett aktivt

och strukturerat uppströmsarbete4, så att växtnäringsrika restprodukter från

reningsverken säkert kan återföras till kretsloppet.

Rötslammet kommer även efter utökning och ombyggnad att uppfylla Revaqs krav.

Rötresten används i första hand som gödsel på åkermark, i andra hand tillverkas

anläggningsjord av rötresten.

3.3 Gasuppgradering och tankstation

Den producerade biogasen leds från toppen av rötkammaren till en gasklocka, som finns

för att tryckutjämna och lagra gasen under en kort tid.

Rågasen (metan och koldioxid) går i första hand till uppgradering och lagras därefter

komprimerad. I andra hand går den till gaspannan och används för uppvärmning. Om

gasen inte kan användas till dessa två avsättningsalternativ (vid driftstörningar eller om

gasproduktionen är större än avsättningen) så facklas gasen så att den inte ska avgå

oförbränd till atmosfären.

4 Med uppströmsarbete avses att man förebygger eller åtgärdar utsläpp och föroreningar redan vid

källan, i syfte att minska belastningen på reningsverket och miljön.

19(29)


2020-03-11


Idag ingår följande anläggningsdelar för Rosenholm biogas, beläget på fastigheten

Rosenholm 1 (se Figur 11 för en översikt):

• Gasuppgraderingsanläggning

• Tryckhöjningsdel

• Gaslager

• Mobilt gaslager med plats för två stycken växelflak

• Dispenser för tankning

Figur 11. Översikt över befintlig uppgraderingsanläggning, biogaslager och tankstation. Gasuppgraderingsanläggningen kommer att rivas, en ny byggs på reningsverkets område, i

närmare anslutning till rötkamrarna.


2020-03-11


Tankstationen kommer fortsatt att vara placerad på fastigheten Rosenholm 1, på befintlig

plats. Befintlig gasuppgraderingsanläggning på fastigheten Rosenholm 1 kommer att

rivas. En ny gasuppgraderingsanläggning kommer att anläggas på fastigheten Djulö 2:40

(se Figur 7 för en möjlig placering). Verksamheten har utrett olika alternativ för

gasuppgradering. (Se även miljökonsekvensbeskrivningen, Bilaga B till tillståndsansökan,

för alternativa utformningar).

3.3.1 Vattenskrubber

Vid den nya gasuppgraderingsanläggningen sker uppgradering av biogasen till

fordonsgaskvalitet, vilket innebär att metanhalten höjs från cirka 55 % till 97–98 %. Detta

görs genom att biogasen renas från huvudsakligen koldioxid med hjälp av en

recirkulerande vattenskrubberteknik. Tekniken bygger på att koldioxid absorberas bättre i

vatten än vad metan gör. Vatten och biogas möts i en motström i en absorptionskolonn

där gasen renas från koldioxid. Innan den renade gasen lämnar anläggningen mäts

metan- och koldioxidhalt, ej godkänd gas recirkuleras och renas på nytt.

Gasuppgraderingsanläggningens kapacitet kommer att vara upp till ungefär 230

Nm3/biogas per timme vid ansökt belastning.

Det trycksatta vattnet som är mättat med koldioxid trycksänks och leds till en

avgasningstank, en s.k. flash-tank. Viss metan löses i vattnet och denna leds tillbaka till

inkommande gas. Koldioxiden drivs ut från vattnet genom att tillsätta luft. Luften och

koldioxiden släpps ut till atmosfären. Vattnet återcirkuleras i systemet, endast en liten del

vatten ersätts. Processvatten som inte recirkuleras släpps till avloppsreningsverket. I

Figur 12 visas en schematisk översikt över tekniken.

Figur 12. Schematisk översikt över tekniken med vattenskrubber för biogasuppgradering.

21(29)


2020-03-11


Fordonsgasen transporteras till tankstationen på fastigheten Rosenholm 1 i en 400 meter

lång markledning. Flödet av fordonsgas bedöms bli cirka 140 Nm3/h vid ansökt

belastning.

3.3.2 Lagring av fordonsgas

Fordonsgasen leds till ett buffertlager och sedan vidare till en kompressor. Gasen

tryckhöjs till ca 200 bar och gasen lagras i tankstationens interna gaslager. Om gasen

inte räcker från den lokala produktionen kan tankstationen fyllas på från ett mobilt

gaslager. Totalt kan upp till 10 ton fordonsgas lagras samtidigt på Rosenholm 1. I Figur

13 nedan visas en schematisk översikt över lagringen av fordonsgas.

Figur 13. Schematisk översikt över lagringen av den uppgraderade biogasen; buffertlager, inkommande gas från mobilt gaslager samt tankstationens interna gaslager.

3.4 Utsläpp till vatten

Rosenholms ARV släpper ut det renade avloppsvattnet till Djulösjön. I följande avsnitt

redovisas mängden vatten och föroreningshalter till Djulösjön samt utsläppen som sker till

följd av bräddningar på spillvattennätet och i reningsverkets processer. I avsnitt 3.5.3

redovisas de skyddsåtgärder som vidtas för att minimera skadliga utsläpp till vatten från

verksamheten.

För ytterligare information om påverkan på recipienten samt planerade skyddsåtgärder

och försiktighetsmått hänvisas till Miljökonsekvensbeskrivningen (Bilaga B till

tillståndsansökan) samt recipientutredningen (Bilaga B2 till

miljökonsekvensbeskrivningen).


2020-03-11


3.4.1 Renat avloppsvatten

I Tabell 5 nedan redovisas en sammanställning av de senaste årens totala volym av renat avloppsvatten som har släppts ut till Djulösjön från Rosenholms ARV. Tabell 5. Sammanställning över den årliga volymen utsläppt vatten från avloppsreningsverket till

Djulösjön.

År Total volym utsläppt vatten (1000m3/år)

2016 3379

2017 3634

2018 3586

I Tabell 6 nedan redovisas det totala årliga utsläppet av fosfor och kväve från

Rosenholms ARV till Djulösjön för två scenarion, dels vid den nuvarande faktiska

belastningen (beräknat som ett medelvärde för åren 2016-2018) och dels vid den

tillståndsgivna belastningen om 53 000 personekvivalenter.

Tabell 6. Totala årliga utsläpp av fosfor och kväve från Rosenholms ARV till Djulösjön vid nuvarande faktisk belastning (medelvärde) samt vid fullt nyttjat tillstånd om 53 000 personekvivalenter.

Parameter (ton/år) Nuvarande faktiskt utsläpp

(medelvärde 2016-2018)

Tillståndsgiven

belastning

Fosfor 0,46 1,18

Kväve 45 88,7

3.4.2 Dagvatten

Inga förändringar i mängden hårdgjord yta eller halter av föroreningar i dagvattnet

förväntas i ansökt verksamhet. Dagvatten kommer även i fortsättningen att ledas till

Djulösjön. Dagvatten från slamplattan leds i separat ledning till reningsverkets processer.

3.4.3 Bräddning av slam

I ansökt verksamhet finns risk för att slammet skummar vid rötningen, detta sker som en följd av en ökad mängd substrat samt att flera olika substrat ger en något högre risk för störning i processen. Om slammet skulle skumma leds det i första hand till efterrötkammaren. Om denna inte är tillräcklig kommer slammet att bräddas och samlas upp i en uppsamling för att minska risken för att slammet sprids till omgivande mark och vatten.

23(29)


2020-03-11


3.5 Utsläpp till luft

Utsläppen till luft från verksamheten består främst av metan och dikväveoxid från de olika

reningsstegen i reningsverket, vid rötning av slam och andra substrat samt efterföljande

behandling och hantering av rötrest. Från gasuppgraderingen sker utsläpp av koldioxid,

metan och svavelväte. Utsläpp av koldioxid sker också från biogas som förbränns i

verksamheten samt från transporter till och från verksamheten. Övriga utsläpp till luft är

luktande ämnen från vattenrening, tryckledningar och hantering av slam, matavfall och

fettavfall innan rötning.

I följande avsnitt beskrivs utsläppen till luft samt de skyddsåtgärder som vidtas för att

minska dessa. För ytterligare information om miljöeffekter till följd av luftutsläpp samt

planerade skyddsåtgärder och försiktighetsmått hänvisas till

Miljökonsekvensbeskrivningen (Bilaga B till tillståndsansökan).

3.5.1 Avloppsvattenrening

De främsta utsläppen till luft kopplade till avloppsvattenreningen är utsläppet av

dikväveoxid (N2O – lustgas) och metan. Utsläppen av dessa gaser är proportionella mot

mängden inkommande avloppsvatten och kan alltså öka upp till tillståndsgiven mängd

anslutna personekvivalenter.

3.5.2 Rötning och gasuppgradering

Hanteringen medför dels läckage av metan och koldioxid, till följd av att processen aldrig

kan vara helt tät, dels förväntade utsläpp av koldioxid vid gasuppgradering och

förbränning av rågas i gaspanna och fackla. I ansökt verksamhet förväntas mängden gas

som förbränns i gaspanna eller fackla att vara mycket liten.

Ansökt verksamhet omfattar mottagning och rötning av upp till 24 000 ton externt substrat

för att öka mängden producerad biogas och efterföljande uppgradering till fordonsgas.

Således förväntas även de totala utsläppen av metan och koldioxid öka. Samtidigt

minskar utsläppen per producerad enhet fordonsgas med en modern anläggning. En

efterrötkammare kommer också leda till en kraftig minskning av metanläckaget.

Rosenholms biogasproduktion omfattas av lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för

biodrivmedel och flytande biobränslen och produktionen redovisas årligen till

Energimyndigheten.

3.5.3 Lukt

Lukt kan uppkomma från mottagningen och hanteringen av slam, mat- och fettavfall som

ska rötas. Lukt kan även uppkomma från främst svavelväte från avloppsreningen.


2020-03-11


3.6 Resursförbrukning

Verksamheten vid Rosenholms ARV förbrukar främst kemikalier som används som

tillsats till reningsprocessen samt energi i form av el, fjärrvärme och gas. I följande avsnitt

sammanfattas verksamhetens resursförbrukning.

3.6.1 Energi

I dagsläget åtgår elenergi för framförallt biologisk rening, maskinpark och uppgradering

av rågas till fordonsgas.

Värmeenergi används främst i form av fjärrvärme till uppvärmning av anläggningen som

helhet samt för rötning av slam. Biogas som inte går till gasuppgraderingen används även

i anläggningens gaspanna för att producera värme.

Energiförbrukningen för den ansökta verksamheten förväntas öka jämfört med befintlig

verksamhet.

Förbrukningen av elenergi ökar framförallt till följd av den ökade belastningen på

reningsverket på grund av en ökad mängd rejektvatten. Fjärrvärme åtgår framförallt till

hygienisering och rötning av slam i rötkamrarna. I Tabell 7 nedan redovisas de senaste

årens energiförbrukning tillsammans med den uppskattade förbrukningen i framtida

verksamhet så som man ser den utvecklas i dagsläget. Energiförbrukningen kan komma

att öka något mer upp till ansökt belastning.

Tabell 7. Visar energiförbrukningen de senaste åren samt uppskattad förbrukning i framtida verksamhet.

År Elenergi [MWh] Värmeenergi fjärrvärme

[MWh]

2015 2 700 300

2016 2 500 1 000

2017 2 700 1 100

2018 2 700 1 100

Uppskattad förbrukning

framtida verksamhet

4 000 3 000

3.6.2 Vatten

Färskvatten förbrukas i gasuppgraderingsanläggningen när gasen renas från koldioxid i

en motström med vatten.

Den nya gasuppgraderingsanläggningen kommer att konstrueras för återanvändning av

vattnet i en cirkulerande process. Uppskattad förbrukning av färskvatten i ansökt

verksamhet uppgår till ca 50 m3/d.

25(29)


2020-03-11


3.6.3 Kemikalier

Kemikalier förbrukas i verksamheten främst vid avloppsvattenreningen i form av

fällningskemikalier och etanolbaserad kolkälla till den biologiska reningen. Den etanol

som används är producerad av avfallsprodukter vilket ger ett lägre klimatavtryck.

Övriga kemikalier är exempelvis kaliumnitrat som används för att motverka lukt i

ledningsnätet och odörmedel som tillsätts till den färdiga fordonsgasen i syfte att öka

möjligheten för att upptäcka eventuella läckage.

Kemikalieförbrukningen på Rosenholms ARV kommer att öka marginellt i och med

utbyggnaden av verksamheten. Detta beror främst på den ökade belastningen på

avloppsreningsverket när rejektvatten från slamavvattningen förs till det inkommande

avloppsvattnet. I Tabell 8 nedan redovisas förbrukningen i den befintliga verksamheten

jämfört med den förväntade förbrukningen i ansökt verksamhet.

Tabell 8. Kemikalieförbrukningen i den befintliga verksamheten samt den förväntade kemikalieförbrukningen i den ansökta verksamheten.

Produkt Användningsområde Ungefärlig förbrukning nuvarande verksamhet (ton/år)

Ungefärlig förbrukning ansökt verksamhet (ton/år)

Järnklorid Svavelvätereducering i producerad gas

2 3

Odörmedel Tillsätts fordonsgasen för lättare identifiering av gasläckor

<0,001 <0,001

Etanol Kolkälla till biologisk kväverening

150 200

Fällningskemikalie Tillsätts under kemisk rening för flockning

500 550

Polymer Förtjockning och avvattning av slam

4 8

Kaliumnitrat Tillsätts vid pumpstationer för att undvika bildning av svavelväte

20 20

3.6.4 Avfall

Icke-farligt avfall som uppstår i den befintliga verksamheten är framförallt rens och sand

från den mekaniska reningen i avloppsreningsverket. Mängden rens uppgår i dagsläget

till cirka 50 ton per år. Mängden sand uppgår till 2-5 m3 per år.


2020-03-11


Farligt avfall i den befintliga anläggningen består främst av olja från oljeavskiljare kopplad

till fordonstvätt samt mindre mängder övrig spillolja. Mängden olja från oljeavskiljare

uppgår i dagsläget till drygt 4 200 ton per år. Utöver detta uppkommer en mindre mängd

farligt avfall från verksamheten i form av lysrör, batterier och elektronik.

Mängden avfall som uppkommer i verksamheten förväntas inte att öka som en direkt följd

av utökningen i produktionen av biogas.

I tabellen nedan redovisas de olika avfallsfraktionerna samt mängden avfall som uppkommer i befintlig verksamhet jämfört med ansökt verksamhet. Tabell 9. Mängden avfall som uppkommer i nuvarande verksamhet samt den uppskattade

mängden avfall kan uppstå i den framtida verksamheten.

Avfallsfraktion Mängd nuvarande

verksamhet

Mängd framtida

verksamhet, uppskattad

Icke-farligt avfall

Rens från rensgaller 50 ton/år Oförändrad eller ökad vid

ökat antal anslutna pe

Sand från sandfång 2–5 m3/år Oförändrad eller ökad vid


Farligt avfall

Spillolja 0,2 ton/år 0,4 ton/år

Olja från oljeavskiljare kopplad

till fordonstvätt

4 240 ton/år Oförändrad eller ökad vid


3.6.5 Rötrest

I dagsläget uppgår mängden rötrest som uppstår efter rötningen till knappt 600 tonTS

årligen (20% TS-halt).

Mängden rötrest kommer att öka när mer substrat tas emot för rötning. Med en maximal

mängd substrat om drygt 58 000 ton årligen (internt och externt) beräknas mängden

rötrest uppgå till 2 500 tonTS årligen i ansökt verksamhet. Detta inkluderar både

Rosenholms interna slam och mottaget externt substrat i ny, utökad verksamhet.

27(29)


2020-03-11


3.7 Beredskap för och föreslagna insatser vid allvarliga olyckor

Bolaget har en dokumenterad riskanalys som uppdateras varje år där verksamhetens

samtliga miljörisker har analyserats utifrån sannolikhet och konsekvens. De största

riskerna bedöms vara metanläckage och smitta i avloppsvattnet.

3.7.1 Gashantering och brandrisk

Fordonsgasen kommer att föras via ny ledning från ny uppgraderingsanläggning till den

befintliga tankstationen inkl. gaslager. Den totala mängden gas som samtidigt kan lagras i

tankstationens interna gaslager samt mobila gaslager är 10 ton.

Den största brand- och explosionsrisken i verksamheten är hanteringen av gas som

delvis sker under högt tryck, men även till viss del lagringen av etanolen som fungerar

som kolkälla till den biologiska reningen. Etanoltanken rymmer 21 m3 etanol.

Den samtidigt lagrade mängden gas i tankstationens interna gaslager och mobila

gaslager kommer inte att förändras. Inte heller lagringen av etanol kommer att förändras i

den ansökta verksamheten.

3.7.2 Kemikaliehantering

Kemikaliehantering sker genom väletablerade rutiner. Verksamhetens tankar för lagring

av fällningskemikalier är nedgrävda betongtankar försedda med epoxy-behandlade

väggar. Maximal samtidig lagring uppgår till 70 m3.

Järnklorid, som används för svavelvätereducering i gasproduktionen förvaras invallat.

Maximal mängd samtidig lagring uppgår i dagsläget till knappt 500 kg men kan i framtiden

uppgå till ca 1 ton.

Odörmedel som används i uppgraderingsanläggningen förvaras i utrymme utan

golvavlopp. Maximalt en liter förvaras i verksamheten.

Kolkälla (etanol) förvaras i dubbelmantlad cistern utomhus med volymen 21 m3. Denna är

även försedd med påkörningsskydd.

Maximal mängd polymer som samtidigt lagras i verksamheten uppgår till tre ton.

Polymeren förvaras i fast form i säckar.

Förrådet där kemiska produkter som används i mindre mängd förvaras är försett med

invallning.

3.7.3 Smitta

En risk som skulle kunna få allvarliga konsekvenser är om det renade avloppsvattnet

innehåller något smittoämne.

Ingen förändring i denna risk förväntas i ansökt verksamhet.


2020-03-11


3.8 Ledningsnät och pumpstationer

Ledningsnät och pumpstationer utgör en följdverksamhet till verksamheten vid

Rosenholms ARV. Den sökta verksamheten kommer inte att medföra någon förändring

av ledningsnät och pumpstationer utöver den framtida renoveringen alternativt utbyte av

utloppsledningen till Djulösjön (se avsnitt 3.10).

I ledningsnätet och vid pumpstationer sker bräddning av orenat avloppsvatten. Bräddning

är i grunden en säkerhetsfunktion. När ledningsnätet och pumpstationerna inte klarar av

att ta hand om det inkomna vattnet eller när ett tekniskt fel uppstår bräddas orenat

avloppsvatten till omgivande mark eller vattendrag. Primärt är ledningsnätet utformat så

att bräddningen sker vid utvalda bräddningspunkter, i första hand vid pumpstationer.

Under 2018 bräddades totalt ca 12 000 m3 vatten på det ledningsnät som går till

Rosenholms reningsverk samt Björkviks ledningsnät5. Under 2018 genomfördes åtgärder

i Sköldinge för att minska risken för bräddningar. En ny avloppsledning lades från

sköldinge till Valla för att öka kapaciteten.

På spillvattennätets långa tryckledningar finns det risk för att svavelväte bildas, vilket kan

ge luktproblem och innebära arbetsmiljöproblem. Förekomst av svavelväte innebär även

ett ökat slitage på ledningar och pumpstationer.

3.9 Byggnationer och rivningsarbeten

Byggskedet kommer att inkludera bullrande moment samt ett ökat antal transporter.

3.9.1 Huvudsakliga moment

• Mottagning för externt material byggs och förses med en överbyggnad/tak. Från

befintliga slamlager dras en ny ledning till rötkammaren. Ledningar från nya

buffertbassänger till ny rötkammarbyggnad förläggs i mark.

• Befintlig rötkammare och gasklocka kommer att rivas och nya rötkammare

kommer att uppföras. Nya ledningar från rötkammare förläggs i mark.

• Befintliga rötslamlager kommer att användas. Från rötslamlagren leds slammet

till slamavvattningen.

• En tidigare dekanterings-förtjockare används till ny utjämningsbassäng för

rejektvatten. Ny ledning från utjämningsbassängen ansluts till befintlig

markförlagd ledning för rejektvatten.

• Ny gasklocka och ny gaspanna kommer att installeras i den utökade

verksamheten. Befintlig gasfackla kommer att användas.

• Ny gasuppgraderingsanläggning uppförs i anslutning till den nya

slamhanteringen. Den renade gasen kommer sedan via ny ledning att föras till

tankstationen på Rosenholm 1.

5 Miljörapport 2018 Rosenholm

29(29)


2020-03-11


• Befintlig gasuppgraderingsanläggning rivs eller säljs.

3.10 Vattenverksamhet

Katrineholm Vatten och Avfall AB ser ett behov av att renovera alternativt helt byta ut den

gamla utloppsledningen belägen på fastigheten Djulö 2:3. Detta kan komma att inkludera

muddring och grävning inom en yta på ca 200 m2 i Djulösjön och grävarbeten på en

sträcka utmed strandkanten om ca 50 m, vilket kan medföra grumling.

Vattenverksamheten och en översiktlig bedömning samt förslag på skyddsåtgärder finns

redovisat i Miljökonsekvensbeskrivningen, Bilaga B till tillståndsansökan.

bilaga a - teknisk beskrivning · 3 verksamhetsbeskrivning 5 3.1 avloppsvattenbehandling 5 3.2...

Documents