BILAGA A - TEKNISK BESKRIVNING
SÖRMLAND VATTEN OCH AVFALL AB
Rosenholm Tillståndsansökan UPPDRAGSNUMMER 13007973
TEKNISK BESKRIVNING TILLHÖRANDE ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT
MILJÖBALKEN
2020-03-11
MILJÖ INDUSTRI SWECO ENVIRONMENT AB
KVALITETSGRANSKAD
SARA THORÉN ELIN FORSBERG
BILAGA A - TEKNISK BESKRIVNING
2020-03-11
ROSENHOLM TILLSTÅNDSANSÖKAN
Sammanfattning
Sörmland Vatten och Avfall AB driver runt tio kommunala reningsverk i Flen, Vingåker
och Katrineholm. Det största av dem är Rosenholms reningsverk i Katrineholm som ägs
av Katrineholm Vatten och Avfall AB och har tillstånd för att ansluta upp till 53 000
personekvivalenter (pe), beräknat som maximal genomsnittlig veckobelastning.
I reningsverket renas avloppsvatten genom mekanisk, biologisk och kemisk rening. Det
renade vattnet släpps sedan ut till recipienten Djulösjön. Inom anläggningen finns även
en rötkammare, där slam från reningsprocessen rötas och biogas produceras. Biogasen
leds sedan till en uppgraderingsanläggning där den uppgraderas till fordonsgaskvalitet
och säljs via bolagets tankstation.
Bolaget planerar nu att utöver slam från det egna reningsverket ta emot och röta slam
från andra reningsverk samt mat- och fettavfall från närliggande verksamheter. För detta
krävs en ny rötningsanläggning med nya rötkammare med större kapacitet samt en ny
och större uppgraderingsanläggning för produktion av fordonsgas.
Bolaget planerar inte för några förändringar i reningsverkets processer eller antalet
maximalt anslutna personekvivalenter. Däremot planerar man att framöver renovera
alternativt helt byta ut den gamla utloppsledningen i Djulösjön varför denna ansökan även
omfattar vattenverksamhet.
Föreliggande teknisk beskrivning omfattar befintlig och utökad verksamhet inom befintliga
verksamhetsområden.
BILAGA A - TEKNISK BESKRIVNING
2020-03-11
ROSENHOLM TILLSTÅNDSANSÖKAN
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
1.1 Administrativa uppgifter 1
1.2 Bakgrund och syfte med verksamheten 1
2 Förutsättningar och förhållanden på platsen 4
2.1 Lokalisering och planförhållanden 4
2.2 Omgivningsförhållanden 4
3 Verksamhetsbeskrivning 5
3.1 Avloppsvattenbehandling 5
3.2 Slambehandling 10
3.3 Gasuppgradering och tankstation 18
3.4 Utsläpp till vatten 21
3.5 Utsläpp till luft 23
3.6 Resursförbrukning 24
3.7 Beredskap för och föreslagna insatser vid allvarliga olyckor 27
3.8 Ledningsnät och pumpstationer 28
3.9 Byggnationer och rivningsarbeten 28
3.10 Vattenverksamhet 29
1(29)
BILAGA A - TEKNISK BESKRIVNING
2020-03-11
ROSENHOLM TILLSTÅNDSANSÖKAN
1 Inledning
1.1 Administrativa uppgifter
Verksamhetsutövare och sökande
Katrineholm Vatten och Avfall AB
Organisationsnummer
556763–9876 Besöksadress Fastighetsbeteckning Rosenholms reningsverk, 641 93 Katrineholm
Katrineholm Djulö 2:40, Djulö 2:3 och Katrineholm Rosenholm 1 Fastighetsägare
Katrineholm Vatten och Avfall AB Utdelningsadress
Sörmland Vatten och Avfall AB, Vingåkersvägen 18, 64151 Katrineholm
Anläggningsnamn och nummer
Rosenholms avloppsreningsverk (0483-50-004) och Rosenholm biogas (0483–162)
VD och juridiskt ansvarig Telefon E-postadress Björnar Berg 0150-800 101 [email protected] Produktionschef/Driftansvarig Telefon E-postadress Marié Norén 0150–800 128 [email protected] Kontaktperson anläggningen Telefon E-postadress
Emelie Öberg 0150-800 131 [email protected] Kontaktperson tillståndsansökan Telefon E-postadress
Emelie Öberg Sara Thorén (Sweco)
0150–800 131 070-341 57 46
[email protected] [email protected]
Juridiskt ombud Telefon E-postadress Advokatfirman Åberg & Co 08-696 95 85 [email protected] Tillsynsmyndighet
Samhällsbyggnadsförvaltningen, Katrineholms kommun
Prövningsmyndighet
Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt
1.2 Bakgrund och syfte med verksamheten
Rosenholms avloppsreningsverk (ARV) är byggt 1953 och beläget cirka 2 kilometer
utanför centrala Katrineholm på fastigheten Djulö 2:40. Utloppsledningen är belägen på
Djulö 2:3. Verket är det största i Katrineholms kommun och behandlar för närvarande
avloppsvatten från bland annat Katrineholm, Bie, Floda, Forssjö, Sköldinge, Strångsjö,
Baggetorp och Valla (se Figur 1). Behandlingen vid avloppsreningsverket består av
mekanisk, biologisk och kemisk rening. Verksamheten har idag tillstånd (daterat 2012-05-
29) att ansluta upp till 53 000 personekvivalenter (pe), beräknat som maximal
genomsnittlig veckobelastning.
2(29) BILAGA A - TEKNISK BESKRIVNING
2020-03-11
ROSENHOLM TILLSTÅNDSANSÖKAN
Figur 1. Översiktskarta som visar avloppsreningsverkets lokalisering, samt anslutna områden.
Verksamheten omfattar, förutom rening av avloppsvatten, även slambehandling,
biogasuppgradering och tankstation för fordonsgas. Slammet som uppkommer från
avloppsvattenreningen leds till en rötkammare. Biogasen som bildas leds från
rötkammaren, via en markledning, till gasuppgraderingsanläggningen, belägen cirka 250
meter nordväst om avloppsreningsverket på fastigheten Rosenholm 1. Biogasen
uppgraderas till fordonsgaskvalitet, vilket innebär att koldioxidhalten minskas och
metanhalten höjs. Fordonsgasen lagras för att sedan tankas av fordon vid den
intilliggande tankstationen. Verksamheten har idag tillstånd (daterat 2008-05-28) att
årligen uppgradera upp till 450 000 Nm3 rågas till fordonsgas. I dagsläget produceras
knappt 500 000 Nm3 rågas per år, som uppgraderas till knappt 200 000 Nm3 fordonsgas.
Gasuppgraderingsanläggningen och tankstationen etablerades på nuvarande plats år
2009 och ägdes då av Svensk Biogas. Katrineholm Vatten och Avfall AB (KVAAB)
övertog anläggningen och verksamheten år 2015.
Bolaget planerar nu att ersätta den gamla rötkammaren och ta emot upp till 24 000 ton
externt substrat årligen för rötning (bl.a. slam från andra reningsverk, matavfall och fett).
3(29)
BILAGA A - TEKNISK BESKRIVNING
2020-03-11
ROSENHOLM TILLSTÅNDSANSÖKAN
Därmed kommer biogasproduktionen och mängden gas till uppgradering att öka. Ansökt
mängd producerad biogas är 2 000 000 Nm3 och hela mängden ska kunna uppgraderas
till fordonsgas. Bolaget planerar även att uppföra en ny uppgraderingsanläggning på en
plats i direkt anslutning till de nya rötkamrarna. Den befintliga
uppgraderingsanläggningen kommer att rivas eller säljas. Då gasmängden i framtiden
planeras att öka mer än vad nuvarande tillstånd medger, så behövs ett nytt tillstånd.
Anledningen till att KVAAB vill utöka biogasproduktionen är att det finns en stor
efterfrågan på klimatnyttig fordonsgas lokalt. Idag säljs ca 330 ton (drygt 450 000 Nm3)
fordonsgas vid tankstationen årligen. Ungefär hälften av fordonsgasen får idag köpas in
och fraktas från Linköping. Målet är att kunna försörja tankstationen med fordonsgas från
egen produktion så långt det är möjligt. Den befintliga anläggningen för rötning och
gasuppgradering är också sliten. Verksamhetens slambehandling och gasuppgradering
är därför i behov av förnyelse för att klara kapacitetsökningen och mottagning av substrat
utifrån.
KVAAB planerar även att renovera alternativt helt byta ut den gamla utloppsledningen i
Djulösjön. Detta kan komma att kräva muddring och grävarbete inom en yta på ca 200 m2
i Djulösjön.
Som framgått ovan har verksamheten idag två separata tillstånd, ett för reningsverket och
ett för gasuppgraderingen och tankstationen. I och med kapacitetsökningen med nya
rötkamrar, mottagning av externt substrat, ökad volym producerad biogas och ny
gasuppgraderingsanläggning kommer verksamheten till stor del att förändras. Därför
finns behov att pröva hela verksamheten på nytt och få ett samlat tillstånd, istället för två
separata.
Bolaget planerar inte att göra några förändringar av reningen av avloppsvatten.
Reningsverket byggdes delvis om 2015. Ombyggnationen berörde då biologisk
behandling (kväverening), kemisk behandling och slambehandling (mekanisk
förtjockning).
På uppdrag av KVAAB har Sweco upprättat föreliggande teknisk beskrivning av
verksamheten vid Rosenholms avloppsreningsverk och Rosenholm Biogas. Dokumentet
beskriver verksamheten idag och vilka förändringar den ansökta verksamheten kommer
att medföra. Beskrivningen utgör en del av ansökan om tillstånd för befintlig och utökad
verksamhet inom befintliga verksamhetsområden.
4(29) BILAGA A - TEKNISK BESKRIVNING
2020-03-11
ROSENHOLM TILLSTÅNDSANSÖKAN
2 Förutsättningar och förhållanden på platsen
2.1 Lokalisering och planförhållanden
Avloppsreningsverket är beläget på fastigheten Djulö 2:40 medan utloppsledningen är
belägen på Djulö 2:3 (vattenområdet i Djulösjön). Gasuppgradering och tankstation är
belägna på fastigheten Rosenholm 1 (se Figur 2).
Fastigheterna ligger cirka 2 kilometer sydost om centrala Katrineholm i anslutning till
Djulösjön som även är recipient för det renade avloppsvattnet.
Figur 2. Översikt över omgivningarna runt Rosenholms avloppsreningsverk, gasuppgradering och tankstation. Bostäder/bostadsområden är markerade med grönt, verksamheter och dylikt är markerade med orange, områden med alsumpskog (skogliga värden) är markerade med gult.
2.2 Omgivningsförhållanden
Verksamheten avgränsas av Djulösjön i sydväst på cirka 150 meters avstånd från
avloppsreningsverket, samt Eriksbergsvägen (riksväg 52) i norr (se Figur 2). En smal
skogsremsa finns mellan Djulösjön och avloppsreningsverket. Mellan och runt
fastigheterna finns skogs-/grönområden och odlingsmark.
Transporter till verksamheten sker via Eriksbergsvägen och Rosenholmsvägen.
Tankstationen ligger cirka 30 meter från Eriksbergsvägen. Avståndet från
5(29)
BILAGA A - TEKNISK BESKRIVNING
2020-03-11
ROSENHOLM TILLSTÅNDSANSÖKAN
avloppsreningsverket till närmast belägna befintliga bostäder (bostadsområdet
Gatstuberg samt enskild bostad Oxkällan) är cirka 400 meter väst/nordväst och öster om
verket. Avståndet från gasanläggningen till närmaste bostad (Oxkällan) är cirka 300
meter sydost. Cirka 600 meter sydväst om avloppsreningsverket på halvön Djulönäs finns
både fritidshus och permanentboenden.
Närmaste verksamhet är AniCura Djurkliniken i Katrineholm som ligger cirka 30 meter
från tankstationen och cirka 250 meter från avloppsreningsverket och kommunens
växthus. I övrigt finns ett åkeriföretag, ett företag som arbetar med utvinning, hantering
och transport av sand och grus, en fotbollsplan samt en grustäkt som ligger ca 500 meter
nordost om avloppsreningsverket och tankstationen, på andra sidan Eriksbergsvägen. En
begravningsplats ligger ost/nordost om avloppsreningsverket och tankstationen.
3 Verksamhetsbeskrivning
I detta kapitel sammanfattas verksamhetens utformning som helhet, idag och i framtiden.
Här beskrivs även följdverksamheter i form av ledningsnät, pumpstationer och
transporter.
En mer utförlig beskrivning av de miljöeffekter som förväntas i och med ansökt
verksamhet, samt planerade skyddsåtgärder och försiktighetsmått, finns i
miljökonsekvensbeskrivningen (Bilaga B till tillståndsansökan).
3.1 Avloppsvattenbehandling
Rosenholms ARV byggdes år 1953 och omfattade då mekanisk och biologisk rening av
spillvatten. Ett kemiskt reningssteg tillkom 1976–1978, och samtidigt utökades
reningsverkets kapacitet. År 2014–2015 skedde en stor om- och nybyggnation av verket;
verksamheten byggde då om det kemiska reningssteget och kompletterade
reningsprocessen med biologisk kväverening. Detta gjordes för att kunna möta de högre
kraven på rening av kväve som ställts av EU. Dessa krav fastställdes också i tillståndet
för avloppsreningsverket.
Inga ytterligare förändringar av reningen i avloppsreningsverket planeras i nuläget.
I Tabell 1 redovisas vad avloppsreningsverket är dimensionerat för.
Tabell 1. Dimensionerande belastning på Rosenholms avloppsreningsverk.
Parameter Enhet Dim. belastning
Anslutningar pe 53 000
Dimensionerande flöde m3/h 804
BOD7-belastning kg/dygn 3 719
Fosforbelastning (P-tot.) kg/dygn 132
Kvävebelastning (N-tot.) kg/dygn 636
6(29) BILAGA A - TEKNISK BESKRIVNING
2020-03-11
ROSENHOLM TILLSTÅNDSANSÖKAN
Cirka 32 000 pe är idag anslutna till Rosenholms reningsverk, varav företaget Kronfågel
står för ca 8 500 pe. Kronfågel är den största industriverksamheten som är ansluten.
Andra större anslutna industrier är Hama Eloxering och biltvätten D&D. I övrigt är endast
mindre verkstäder, biltvättar och andra mindre verksamheter anslutna till ledningsnätet,
utöver privatpersoner.
I Figur 3 nedan kan en översikt över området för Rosenholms ARV ses.
Figur 3. Rosenholms ARV idag.
3.1.1 Mekanisk rening
Mekanisk rening av inkommande avloppsvatten sker via rensgaller, sandfång och
försedimentering.
Inkommande mängd avloppsvatten mäts med elektromagnetisk flödesmätare, provtas
och leds sedan genom två parallella rensgaller. I rensgallren fastnar och avskiljs grövre
material. Gallerrenset avvattnas och pressas i en tvättpress och transporteras sedan till
extern förbränning.
7(29)
BILAGA A - TEKNISK BESKRIVNING
2020-03-11
ROSENHOLM TILLSTÅNDSANSÖKAN
Efter rensgallren leds vattnet till sandfång med mekanisk omrörare, där sand avskiljs från
avloppsvattnet. Avskild sand från sandfånget tvättas i en sandtvätt och återanvänds, efter
provtagning, inom verksamhetsområdet.
Nödbräddningar till följd av hög belastning/översvämning (flöden 3 ggr över det
dimensionerande flödet) vid avloppsreningsverket kan ske vid olika bräddpunkter under
den mekaniska reningen. Bräddat vatten leds direkt till recipient. I nuläget har
avloppsreningsverket inte några större problem med bräddningar eftersom den
hydrauliska kapaciteten är väl tilltagen. Se även figur 5 nedan.
Avloppsvattnet leds sedan till två försedimenteringsbassänger där de största biologiska
partiklarna tillåts sedimentera. Slam som flyter på ytan avlägsnas med en slamskrapa.
3.1.2 Biologisk rening
För att klara hårdare krav på kväverening införde verksamheten år 2014 en s.k. MBBR-
process (Moving Bed Biofilm Reactor), med för- och efterdenitrifikation1. Under
denitrifikationen omvandlas nitrat till kvävgas. I MBBR-processen sker den biologiska
reningen i en s.k. biofilm med mikroorganismer på ytan av ett rörligt bärarmaterial.
Mekaniska omrörare håller bärarna i ständig rörelse i bassängerna. Kapaciteten på
reningen kan anpassas genom mängden bärarmaterial.
Från den mekaniska reningens försedimentering pumpas vattnet först till en syrefri
bassäng för fördenitrifikation.
Efter fördenitrifikationsbassängen leds vattnet till tre luftade bassängzoner försedda med
bärarmaterial, för COD-reduktion2 och nitrifikation. Vid nitrifikation oxideras ammonium till
nitratjoner.
Vattnet leds sedan till en s.k. deoxzon där syre avlägsnas. Från deoxzonen pumpas
nitratrikt avloppsvatten tillbaka till fördenitrifikationsbassängen.
Vattnet leds därefter till en efterdenitrifikationsbassäng försedd med bärarmaterial och
mekanisk omrörning. Kolkälla (i detta fall etanol) behövs för denitrifikation och tillsätts i
inloppet till efterdenitrifikationsbassängen.
3.1.3 Kemisk rening
Efter den biologiska reningen leds vattnet till en inblandningsbassäng, där flytande
flockningskemikalie tillsätts via doserpump från två kemikaliebassänger. Vattnet går
sedan vidare till fyra linjer med flockningsbassänger (försedda med mekaniska omrörare)
och slutsedimenteringsbassänger.
Den kemiska reningen moderniserades 2014, då man byggde de nya flocknings- och
slutsedimenteringsbassänger.
1 Denitrifikation är en mikrobiologisk process där nitrat omvandlas till kvävgas 2 COD – (Chemical Oxygen Demand)-reduktion. Minskning av mängden syreförbrukande ämnen.
8(29) BILAGA A - TEKNISK BESKRIVNING
2020-03-11
ROSENHOLM TILLSTÅNDSANSÖKAN
Slam pumpas från slutsedimenteringsbassängerna till den mekaniska reningen.
I Figur 4 nedan redovisas en schematisk översikt över de olika stegen i
avloppsvattenreningen.
Figur 4. Processöversikt Rosenholms avloppsreningsverk. ”P” i blå cirkel visar var flödesmätning
görs. ”B” i orange cirkel visar punkter för bräddning/nödbräddning.
3.1.4 Klorkontaktbassäng och utsläppspunkt
Innan det renade vattnet släpps till Djulösjön passerar det en s.k. klorkontaktbassäng.
Syftet med denna är att det ska finnas möjlighet att snabbt klorera vattnet, vid t.ex. en
situation med smittoämnen i vattnet, innan det släpps till recipient.
Det renade avloppsvattnet samt dagvatten och eventuellt släckvatten släpps ut via en
utloppsledning belägen på fastigheten Djulö 2:3. Utloppsledningen går i sydostlig riktning
ca 200 m ut i sjön på ett djup av ca 4 m. I Figur 5Fel! Hittar inte referenskälla. har
utloppsledningen ritats ut med ungefärlig placering. Se vidare avsnitt 3.4.
9(29)
BILAGA A - TEKNISK BESKRIVNING
2020-03-11
ROSENHOLM TILLSTÅNDSANSÖKAN
Figur 5. Placering av utloppsledning samt naturvärden enligt Skogens Pärlor (kartunderlag från
Skogens Pärlor).
3.1.5 Ledningsnät och pumpstationer
Ledningsnätet till Rosenholms ARV är cirka 200 kilometer långt med knappt 80 stycken
pumpstationer. Spillvattennätet består av ledningar som är av betong eller plast.
Ledningarna är antingen lagda med självfall eller som tryckledningar där spillvatten
pumpas.
Nästan alla pumpstationer är konstruerade med två likvärdiga pumpar som ger
redundans, om en pump stannar startar den andra automatiskt. Bräddpunkter finns vid i
stort sett alla pumpstationer och på ett antal andra platser på spillvattennätet, detta för att
undvika översvämning i t.ex. källare.
Samtliga pumpstationer och bräddutlopp övervakas och ledningsnätet är dokumenterat
digitalt. Vattennivåer, pumpdrift, lufttemperatur med mera kan kontrolleras i realtid och vid
driftfel går larm ut till personal i beredskap. Endast ett fåtal pumpstationer med maximalt
fem anslutna abonnenter saknar ännu larm.
10(29) BILAGA A - TEKNISK BESKRIVNING
2020-03-11
ROSENHOLM TILLSTÅNDSANSÖKAN
Dagvatten belastar spillvattennätet i mycket liten utsträckning. Huvuddelen av
ledningsnätet är byggt med duplikata system där dagvattenledningar tar hand om
dagvattnet och leder det till omgivande sjöar och vattendrag. Ett fåtal områden saknar
separata dagvattenanslutningar.
3.2 Slambehandling
Slammet från avloppsvattenbehandlingen behandlas genom mekanisk förtjockning,
rötning, avvattning och slutligen lagring på slamplatta.
Slambehandlingen har idag en dimensionerande belastning enligt Tabell 2.
Tabell 2. Dimensionerande belastning för nuvarande intern slambehandling vid Rosenholms ARV.
Parameter Enhet Dim. belastning
Anslutningar pe 53 000
Specifik slammängd g TS/pe, dygn 100
Dimensionerande slammängd kg TS/dygn 5 300
I Figur 6 redovisas en schematisk översikt av befintlig och framtida slamhantering och
biogasproduktion.
Figur 6. Processöversikt Rosenholms nuvarande och framtida slamhantering och biogasproduktion. "P" i blå cirkel visar var flödesmätning görs.
Katrineholm Vatten och Avfall AB planerar för att bygga nya rötkammare för att
modernisera och utöka rötningskapaciteten. Förutom rötning av slammet från den egna
11(29)
BILAGA A - TEKNISK BESKRIVNING
2020-03-11
ROSENHOLM TILLSTÅNDSANSÖKAN
processen planerar man att även ta in substrat utifrån och på så sätt få en ökad
biogasproduktion.
Följande installationer och rivningsarbeten planeras:
- Rötkammare, efterrötkammare samt gasklocka byggs på avloppsreningsverkets
område. Befintlig gasfackla används. Befintlig rötkammare och gasklocka rivs.
- Damm eller liknande uppsamling anläggs i anslutning till ny rötkammare för att
förhindra spridning av bräddat slam till mark och vatten.
- Ny gasuppgraderingsanläggning byggs på Djulö 2:40 (reningskapacitet på
ungefär 230 Nm3 per timme vid ansökt belastning). Befintlig
gasuppgraderingsanläggning på Rosenholm 1 rivs. Tankstationen blir kvar på
befintlig plats.
- Ny gasledning för att leda fordonsgas från ny gasuppgraderingsanläggning till
befintligt gaslager och tankstation.
- Slammottagning och mottagning av annat externt substrat byggs med
överbyggnad/tak.
Skillnader mellan befintlig och framtida slambehandling ligger huvudsakligen i
mottagandet och hanteringen av externt substrat samt rötningsprocessen, som
kommer att övergå från att vara mesofil till att bli termofil. Termofil rötning innebär att
rötningsprocessen sker vid en högre temperatur, 55 °C, med förhygienisering vid 70
ºC i minst 60 minuter. Det medför att slammet kommer att hygieniseras i processen
istället för under lagringen på slamplattan.
3.2.1 Internt slam från reningsverkets processer
Från råslamlagret pumpas reningsverkets interna slam till en mekanisk förtjockare där det
förtjockas till cirka 5–6 % torrsubstans (TS). Polymer tillsätts för förbättrad förtjockning
och slamavvattning. Därefter leds rötslammet till ett mellanslamlager. Från
mellanslamlagret pumpas slammet till rötkammaren. Råslamlagret har en volym om
knappt 300 m3 medan mellanslamlagret har en volym om cirka 200 m3.
Rosenholms interna slam kommer efter utbyggnad att behandlas på samma sätt som det
gör idag (se avsnitt 3.2) innan det går in i rötkamrarna.
12(29) BILAGA A - TEKNISK BESKRIVNING
2020-03-11
ROSENHOLM TILLSTÅNDSANSÖKAN
3.2.2 Externt substrat till rötkammare
I detta avsnitt beskrivs hur mottagning av externt substrat planeras ske. Här redovisas
även en uppskattning av de externa slam- och avfallsmängderna man förväntar sig kunna
ta emot för rötning, på kort och lång sikt,
I Figur 7 visas en översikt över området på fastigheten Djulö 2:40 där man planerar att
uppföra nya rötkammare, slamhantering och gasuppgradering. Situationsplanen bifogas
även som bilaga A1 till den tekniska beskrivningen.
Att placera de nya rötkamrarna och övriga anläggningar där den befintliga rötkammaren
är placerad är inte ett lämpligt alternativ, eftersom detta skulle medföra ett uppehåll i
slambehandlingen under en period.
13(29)
BILAGA A - TEKNISK BESKRIVNING
2020-03-11
ROSENHOLM TILLSTÅNDSANSÖKAN
Figur 7. Övre bilden: befintlig yta på fastigheten Djulö 2:40. Nedre bilden: Översikt över hur den framtida anläggningen kan komma att se ut. Slutlig utformning och placering är ännu inte fastställd utan kommer att fastställas under kommande projektering.
14(29) BILAGA A - TEKNISK BESKRIVNING
2020-03-11
ROSENHOLM TILLSTÅNDSANSÖKAN
I Tabell 3 presenteras en uppskattning av de externa slam- och avfallsmängderna man
förväntar sig att ta emot för rötning, på kort och lång sikt, samt internt slam från
avloppsreningsprocessen. Utöver de mängder som identifierats i Tabell 3, kan det på
ännu längre sikt tillkomma andra substrat. Bolaget har tagit fram prognoser för tillgång på
substrat och efterfrågan på biogas i framtiden och baserat dimensioneringen av nya
rötkamrar och slammottagning på dessa.
Tabell 3. Uppskattade mängder internt och externt substrat, samt uppskattad volym biogas som kan produceras. Utöver detta kan det på längre sikt tillkomma andra substrat som blir tillgängliga för rötning.
Substrat TS-
halt
[%]
Antagen
densitet
[ton/m3]
Mängd
substrat
[m3/år]
Mängd
substrat
[ton/år]
Mängd
gas från
substrat
[Nm3/år]
Tillgänglighet
Internt substrat
Slam från
Rosenholms ARV
4-6 1 34 300 34 300 475 000 Omedelbar
Summa internt - - 34 300 34 300 475 000 -
Externt substrat
Slam från Flen
ARV
16 0,8 6 900 5 550 375 000 Omedelbar
Slam från
Vingåker ARV
25 0,8 1 100 880 85 500 Kort sikt
Vatten från
ledningsnät/septik*
0,5-
2
1 9 360 9 360 50 000 Kort sikt
Fett från
fettavskiljare
8 1 550 550 37 000 Kort sikt
Matavfall från
verksamheter
8-90 1,4 1 450 2 000 649 000 Kort och lång
sikt
Summa externt
substrat
- - 19 360 18 340 1 196 500 -
Uppskattad mängd mottaget externt substrat: 18 340 ton/år – Ansökt mängd: 24 000 ton/år
Uppskattad volym producerad biogas: 1 671 500 Nm3/år – Ansökt volym: 2 000 000 Nm3/år
*Avloppsvatten från spolning av ledningar eller avloppsstopp samt från septiktankar
Slam från Flens och Vingåkers reningsverk avses transporteras till anläggningen med
lastbil och tas emot i en slamficka. Från slamfickan pumpas sedan slammet för
behandling i rötkammaren.
15(29)
BILAGA A - TEKNISK BESKRIVNING
2020-03-11
ROSENHOLM TILLSTÅNDSANSÖKAN
Fett från fettavskiljare avses transporteras till Rosenholms avloppsreningsverk med
sugbilar. Fettet kommer tömmas direkt i en fettficka som är utrustad med värmeslingor för
att göra fettet mer pumpbart. Preliminär volym för fettfickan är cirka 40 m3.
Matavfall från verksamheter är tänkt att transporteras som slurry i sugbilar.
De externa substraten, förutom fettavfall, blandas med Rosenholms interna slam i ett
blandslamlager (mixtank) om cirka 100 m3.
Blandningen pumpas till buffertbassänger och därefter till förhygieniseringen och vidare in
i rötkamrarna. Fettavfall pumpas direkt från fettficka till förhygieniseringen.
I figur 8 nedan visas en schematisk översikt över planerad mottagning av externt substrat
för rötning.
Figur 8. Schematisk översikt över mottagning av externt substrat för rötning.
3.2.3 Rötning
Rosenholms befintliga rötkammare planeras att rivas och ersättas. I Tabell 4 nedan
redovisas de senaste årens produktion av biogas och avsättning för denna samt den
rötrest som sedan återstår.
Tabell 4. Volymer och mängder biogas och rötrest från befintlig rötkammare.
Flöde Enhet Tillstånd 2015 2016 2017 2018
Biogas Nm3/år - 375 075 367 695 437 069 430 682
- Till
uppgradering
Nm3/år 450 000 86 870 286 534 367 725 235 948
- Till
uppvärmning
Nm3/år - 153 195 39 609 9 689 0
- Till fackla Nm3/år - 135 010 41 823 59 655 194 734
Rötrest
(20 % TS-halt)
ton TS/år
- 535 570 594 593
16(29) BILAGA A - TEKNISK BESKRIVNING
2020-03-11
ROSENHOLM TILLSTÅNDSANSÖKAN
Syftet med rötningen av slammet är att minska dess volym och stabilisera det genom att
organiskt innehåll bryts ned av mikroorganismer. Från rötningsprocessen uppkommer
biogas och ett rötslam. I den befintliga rötkammaren, vars volym är knappt 1 500 m3, sker
rötningen idag mesofilt3 vid 35–37 ºC.
Eftersom både slam och matavfall ska rötas tillsammans måste hänsyn tas till
Jordbruksverkets krav på hygienisering med termofil rötning enligt nedan
- Temperatur ≥ 55 ºC med exponeringstid minst 8 timmar, eller
- Temperatur ≥ 70 ºC med exponeringstid minst 60 minuter före eller efter rötning.
Planerad processutformning för ny slamhantering och rötning baseras på termofil rötning
med förhygienisering vid 70 ºC (i minst 60 minuter).
I ansökt verksamhet uppförs nya rötkammare med en sammanlagd volym på cirka 2 900
m3.
I första hand kommer fjärrvärme från det allmänna nätet att användas för att värma upp
slammet men möjlighet finns att använda gaspannan för uppvärmning om fjärrvärmens
temperatur inte skulle räcka till.
Rötslammet som uppstår kommer att tas omhand i en efterrötkammare för att tillvarata
gas som bildas och minimera metanspill till atmosfären. Värmen från det rötade slammet
kommer att återvinnas genom värmeväxling mot inkommande slam. Rötslammet lagras
sedan i rötslamlager innan avvattning.
I figur 9 nedan visas en schematisk översikt över hygienisering, rötkammare samt
rötslamlager.
3 Mesofil rötning är en anaerob biologisk nedbrytningsprocess som är optimal vid 30 – 40 grader
Celsius.
17(29)
BILAGA A - TEKNISK BESKRIVNING
2020-03-11
ROSENHOLM TILLSTÅNDSANSÖKAN
Figur 9. Schematisk bild över hygienisering, rötning och rötslamlager. Efter rötslamlagret går
slammet vidare till slamavvattningen.
Rötslammet leds sedan från rötslamlagret till centrifuger för avvattning till cirka 20–30 %
TS. Även här tillsätts polymer. Rejektvatten från centrifugerna leds till inkommande
avloppsvatten. En ökad slammängd innebär ökade volymer rejektvatten som återförs till
avloppsvattenreningen, vilket ökar belastningen på avloppsreningsverkets processer.
Tidigare har ingen utjämning av flödet skett, utan allt vatten har gått direkt in i
reningsprocessen.
Efter utökning och om- och nybyggnationer kommer rejektvatten att lagras för att sedan
kunna pumpa tillbaka det med ett utjämnat flöde. Detta ska möjliggöras genom att
rejektvattnet leds till en utjämningsbassäng för dygnsutjämning innan pumpning sker till
sandfången. Detta kommer att minska stötbelastningen på den biologiska reningen. En
bedömning av kvävereduktionskapaciteten i befintliga MBBR-steg har visat att det finns
kapacitet för den tillkommande kvävemängden i den utökade volymen rejektvatten.
Avvattnat rötslam kommer att hanteras på samma sätt som idag. Rötslammet
transporteras till slamplattan och två gånger per år hämtas slam från plattan med lastbil.
I Figur 10 nedan visas en schematisk översikt över hanteringen av rötslammet, inklusive
avvattning och hantering av rejektvatten.
18(29) BILAGA A - TEKNISK BESKRIVNING
2020-03-11
ROSENHOLM TILLSTÅNDSANSÖKAN
Figur 10. Schematisk översikt över slamavvattning, utjämningsbassäng för rejektvatten samt slamplatta.
Avvattnat slam från Flens reningsverk som idag körs till Rosenholms avloppsreningsverk
och läggs på verksamhetens slamplatta för lagring kommer efter utökningen att rötas
innan det läggs ut.
Rosenholms ARV är sedan 2008 Revaq-certifierat. Syftet med Revaqs
certifieringssystem är att minska mängden farliga ämnen till reningsverk genom ett aktivt
och strukturerat uppströmsarbete4, så att växtnäringsrika restprodukter från
reningsverken säkert kan återföras till kretsloppet.
Rötslammet kommer även efter utökning och ombyggnad att uppfylla Revaqs krav.
Rötresten används i första hand som gödsel på åkermark, i andra hand tillverkas
anläggningsjord av rötresten.
3.3 Gasuppgradering och tankstation
Den producerade biogasen leds från toppen av rötkammaren till en gasklocka, som finns
för att tryckutjämna och lagra gasen under en kort tid.
Rågasen (metan och koldioxid) går i första hand till uppgradering och lagras därefter
komprimerad. I andra hand går den till gaspannan och används för uppvärmning. Om
gasen inte kan användas till dessa två avsättningsalternativ (vid driftstörningar eller om
gasproduktionen är större än avsättningen) så facklas gasen så att den inte ska avgå
oförbränd till atmosfären.
4 Med uppströmsarbete avses att man förebygger eller åtgärdar utsläpp och föroreningar redan vid
källan, i syfte att minska belastningen på reningsverket och miljön.
19(29)
BILAGA A - TEKNISK BESKRIVNING
2020-03-11
ROSENHOLM TILLSTÅNDSANSÖKAN
Idag ingår följande anläggningsdelar för Rosenholm biogas, beläget på fastigheten
Rosenholm 1 (se Figur 11 för en översikt):
• Gasuppgraderingsanläggning
• Tryckhöjningsdel
• Gaslager
• Mobilt gaslager med plats för två stycken växelflak
• Dispenser för tankning
Figur 11. Översikt över befintlig uppgraderingsanläggning, biogaslager och tankstation. Gasuppgraderingsanläggningen kommer att rivas, en ny byggs på reningsverkets område, i
närmare anslutning till rötkamrarna.
20(29) BILAGA A - TEKNISK BESKRIVNING
2020-03-11
ROSENHOLM TILLSTÅNDSANSÖKAN
Tankstationen kommer fortsatt att vara placerad på fastigheten Rosenholm 1, på befintlig
plats. Befintlig gasuppgraderingsanläggning på fastigheten Rosenholm 1 kommer att
rivas. En ny gasuppgraderingsanläggning kommer att anläggas på fastigheten Djulö 2:40
(se Figur 7 för en möjlig placering). Verksamheten har utrett olika alternativ för
gasuppgradering. (Se även miljökonsekvensbeskrivningen, Bilaga B till tillståndsansökan,
för alternativa utformningar).
3.3.1 Vattenskrubber
Vid den nya gasuppgraderingsanläggningen sker uppgradering av biogasen till
fordonsgaskvalitet, vilket innebär att metanhalten höjs från cirka 55 % till 97–98 %. Detta
görs genom att biogasen renas från huvudsakligen koldioxid med hjälp av en
recirkulerande vattenskrubberteknik. Tekniken bygger på att koldioxid absorberas bättre i
vatten än vad metan gör. Vatten och biogas möts i en motström i en absorptionskolonn
där gasen renas från koldioxid. Innan den renade gasen lämnar anläggningen mäts
metan- och koldioxidhalt, ej godkänd gas recirkuleras och renas på nytt.
Gasuppgraderingsanläggningens kapacitet kommer att vara upp till ungefär 230
Nm3/biogas per timme vid ansökt belastning.
Det trycksatta vattnet som är mättat med koldioxid trycksänks och leds till en
avgasningstank, en s.k. flash-tank. Viss metan löses i vattnet och denna leds tillbaka till
inkommande gas. Koldioxiden drivs ut från vattnet genom att tillsätta luft. Luften och
koldioxiden släpps ut till atmosfären. Vattnet återcirkuleras i systemet, endast en liten del
vatten ersätts. Processvatten som inte recirkuleras släpps till avloppsreningsverket. I
Figur 12 visas en schematisk översikt över tekniken.
Figur 12. Schematisk översikt över tekniken med vattenskrubber för biogasuppgradering.
21(29)
BILAGA A - TEKNISK BESKRIVNING
2020-03-11
ROSENHOLM TILLSTÅNDSANSÖKAN
Fordonsgasen transporteras till tankstationen på fastigheten Rosenholm 1 i en 400 meter
lång markledning. Flödet av fordonsgas bedöms bli cirka 140 Nm3/h vid ansökt
belastning.
3.3.2 Lagring av fordonsgas
Fordonsgasen leds till ett buffertlager och sedan vidare till en kompressor. Gasen
tryckhöjs till ca 200 bar och gasen lagras i tankstationens interna gaslager. Om gasen
inte räcker från den lokala produktionen kan tankstationen fyllas på från ett mobilt
gaslager. Totalt kan upp till 10 ton fordonsgas lagras samtidigt på Rosenholm 1. I Figur
13 nedan visas en schematisk översikt över lagringen av fordonsgas.
Figur 13. Schematisk översikt över lagringen av den uppgraderade biogasen; buffertlager, inkommande gas från mobilt gaslager samt tankstationens interna gaslager.
3.4 Utsläpp till vatten
Rosenholms ARV släpper ut det renade avloppsvattnet till Djulösjön. I följande avsnitt
redovisas mängden vatten och föroreningshalter till Djulösjön samt utsläppen som sker till
följd av bräddningar på spillvattennätet och i reningsverkets processer. I avsnitt 3.5.3
redovisas de skyddsåtgärder som vidtas för att minimera skadliga utsläpp till vatten från
verksamheten.
För ytterligare information om påverkan på recipienten samt planerade skyddsåtgärder
och försiktighetsmått hänvisas till Miljökonsekvensbeskrivningen (Bilaga B till
tillståndsansökan) samt recipientutredningen (Bilaga B2 till
miljökonsekvensbeskrivningen).
22(29) BILAGA A - TEKNISK BESKRIVNING
2020-03-11
ROSENHOLM TILLSTÅNDSANSÖKAN
3.4.1 Renat avloppsvatten
I Tabell 5 nedan redovisas en sammanställning av de senaste årens totala volym av renat avloppsvatten som har släppts ut till Djulösjön från Rosenholms ARV. Tabell 5. Sammanställning över den årliga volymen utsläppt vatten från avloppsreningsverket till
Djulösjön.
År Total volym utsläppt vatten (1000m3/år)
2016 3379
2017 3634
2018 3586
I Tabell 6 nedan redovisas det totala årliga utsläppet av fosfor och kväve från
Rosenholms ARV till Djulösjön för två scenarion, dels vid den nuvarande faktiska
belastningen (beräknat som ett medelvärde för åren 2016-2018) och dels vid den
tillståndsgivna belastningen om 53 000 personekvivalenter.
Tabell 6. Totala årliga utsläpp av fosfor och kväve från Rosenholms ARV till Djulösjön vid nuvarande faktisk belastning (medelvärde) samt vid fullt nyttjat tillstånd om 53 000 personekvivalenter.
Parameter (ton/år) Nuvarande faktiskt utsläpp
(medelvärde 2016-2018)
Tillståndsgiven
belastning
Fosfor 0,46 1,18
Kväve 45 88,7
3.4.2 Dagvatten
Inga förändringar i mängden hårdgjord yta eller halter av föroreningar i dagvattnet
förväntas i ansökt verksamhet. Dagvatten kommer även i fortsättningen att ledas till
Djulösjön. Dagvatten från slamplattan leds i separat ledning till reningsverkets processer.
3.4.3 Bräddning av slam
I ansökt verksamhet finns risk för att slammet skummar vid rötningen, detta sker som en följd av en ökad mängd substrat samt att flera olika substrat ger en något högre risk för störning i processen. Om slammet skulle skumma leds det i första hand till efterrötkammaren. Om denna inte är tillräcklig kommer slammet att bräddas och samlas upp i en uppsamling för att minska risken för att slammet sprids till omgivande mark och vatten.
23(29)
BILAGA A - TEKNISK BESKRIVNING
2020-03-11
ROSENHOLM TILLSTÅNDSANSÖKAN
3.5 Utsläpp till luft
Utsläppen till luft från verksamheten består främst av metan och dikväveoxid från de olika
reningsstegen i reningsverket, vid rötning av slam och andra substrat samt efterföljande
behandling och hantering av rötrest. Från gasuppgraderingen sker utsläpp av koldioxid,
metan och svavelväte. Utsläpp av koldioxid sker också från biogas som förbränns i
verksamheten samt från transporter till och från verksamheten. Övriga utsläpp till luft är
luktande ämnen från vattenrening, tryckledningar och hantering av slam, matavfall och
fettavfall innan rötning.
I följande avsnitt beskrivs utsläppen till luft samt de skyddsåtgärder som vidtas för att
minska dessa. För ytterligare information om miljöeffekter till följd av luftutsläpp samt
planerade skyddsåtgärder och försiktighetsmått hänvisas till
Miljökonsekvensbeskrivningen (Bilaga B till tillståndsansökan).
3.5.1 Avloppsvattenrening
De främsta utsläppen till luft kopplade till avloppsvattenreningen är utsläppet av
dikväveoxid (N2O – lustgas) och metan. Utsläppen av dessa gaser är proportionella mot
mängden inkommande avloppsvatten och kan alltså öka upp till tillståndsgiven mängd
anslutna personekvivalenter.
3.5.2 Rötning och gasuppgradering
Hanteringen medför dels läckage av metan och koldioxid, till följd av att processen aldrig
kan vara helt tät, dels förväntade utsläpp av koldioxid vid gasuppgradering och
förbränning av rågas i gaspanna och fackla. I ansökt verksamhet förväntas mängden gas
som förbränns i gaspanna eller fackla att vara mycket liten.
Ansökt verksamhet omfattar mottagning och rötning av upp till 24 000 ton externt substrat
för att öka mängden producerad biogas och efterföljande uppgradering till fordonsgas.
Således förväntas även de totala utsläppen av metan och koldioxid öka. Samtidigt
minskar utsläppen per producerad enhet fordonsgas med en modern anläggning. En
efterrötkammare kommer också leda till en kraftig minskning av metanläckaget.
Rosenholms biogasproduktion omfattas av lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för
biodrivmedel och flytande biobränslen och produktionen redovisas årligen till
Energimyndigheten.
3.5.3 Lukt
Lukt kan uppkomma från mottagningen och hanteringen av slam, mat- och fettavfall som
ska rötas. Lukt kan även uppkomma från främst svavelväte från avloppsreningen.
24(29) BILAGA A - TEKNISK BESKRIVNING
2020-03-11
ROSENHOLM TILLSTÅNDSANSÖKAN
3.6 Resursförbrukning
Verksamheten vid Rosenholms ARV förbrukar främst kemikalier som används som
tillsats till reningsprocessen samt energi i form av el, fjärrvärme och gas. I följande avsnitt
sammanfattas verksamhetens resursförbrukning.
3.6.1 Energi
I dagsläget åtgår elenergi för framförallt biologisk rening, maskinpark och uppgradering
av rågas till fordonsgas.
Värmeenergi används främst i form av fjärrvärme till uppvärmning av anläggningen som
helhet samt för rötning av slam. Biogas som inte går till gasuppgraderingen används även
i anläggningens gaspanna för att producera värme.
Energiförbrukningen för den ansökta verksamheten förväntas öka jämfört med befintlig
verksamhet.
Förbrukningen av elenergi ökar framförallt till följd av den ökade belastningen på
reningsverket på grund av en ökad mängd rejektvatten. Fjärrvärme åtgår framförallt till
hygienisering och rötning av slam i rötkamrarna. I Tabell 7 nedan redovisas de senaste
årens energiförbrukning tillsammans med den uppskattade förbrukningen i framtida
verksamhet så som man ser den utvecklas i dagsläget. Energiförbrukningen kan komma
att öka något mer upp till ansökt belastning.
Tabell 7. Visar energiförbrukningen de senaste åren samt uppskattad förbrukning i framtida verksamhet.
År Elenergi [MWh] Värmeenergi fjärrvärme
[MWh]
2015 2 700 300
2016 2 500 1 000
2017 2 700 1 100
2018 2 700 1 100
Uppskattad förbrukning
framtida verksamhet
4 000 3 000
3.6.2 Vatten
Färskvatten förbrukas i gasuppgraderingsanläggningen när gasen renas från koldioxid i
en motström med vatten.
Den nya gasuppgraderingsanläggningen kommer att konstrueras för återanvändning av
vattnet i en cirkulerande process. Uppskattad förbrukning av färskvatten i ansökt
verksamhet uppgår till ca 50 m3/d.
25(29)
BILAGA A - TEKNISK BESKRIVNING
2020-03-11
ROSENHOLM TILLSTÅNDSANSÖKAN
3.6.3 Kemikalier
Kemikalier förbrukas i verksamheten främst vid avloppsvattenreningen i form av
fällningskemikalier och etanolbaserad kolkälla till den biologiska reningen. Den etanol
som används är producerad av avfallsprodukter vilket ger ett lägre klimatavtryck.
Övriga kemikalier är exempelvis kaliumnitrat som används för att motverka lukt i
ledningsnätet och odörmedel som tillsätts till den färdiga fordonsgasen i syfte att öka
möjligheten för att upptäcka eventuella läckage.
Kemikalieförbrukningen på Rosenholms ARV kommer att öka marginellt i och med
utbyggnaden av verksamheten. Detta beror främst på den ökade belastningen på
avloppsreningsverket när rejektvatten från slamavvattningen förs till det inkommande
avloppsvattnet. I Tabell 8 nedan redovisas förbrukningen i den befintliga verksamheten
jämfört med den förväntade förbrukningen i ansökt verksamhet.
Tabell 8. Kemikalieförbrukningen i den befintliga verksamheten samt den förväntade kemikalieförbrukningen i den ansökta verksamheten.
Produkt Användningsområde Ungefärlig förbrukning nuvarande verksamhet (ton/år)
Ungefärlig förbrukning ansökt verksamhet (ton/år)
Järnklorid Svavelvätereducering i producerad gas
2 3
Odörmedel Tillsätts fordonsgasen för lättare identifiering av gasläckor
<0,001 <0,001
Etanol Kolkälla till biologisk kväverening
150 200
Fällningskemikalie Tillsätts under kemisk rening för flockning
500 550
Polymer Förtjockning och avvattning av slam
4 8
Kaliumnitrat Tillsätts vid pumpstationer för att undvika bildning av svavelväte
20 20
3.6.4 Avfall
Icke-farligt avfall som uppstår i den befintliga verksamheten är framförallt rens och sand
från den mekaniska reningen i avloppsreningsverket. Mängden rens uppgår i dagsläget
till cirka 50 ton per år. Mängden sand uppgår till 2-5 m3 per år.
26(29) BILAGA A - TEKNISK BESKRIVNING
2020-03-11
ROSENHOLM TILLSTÅNDSANSÖKAN
Farligt avfall i den befintliga anläggningen består främst av olja från oljeavskiljare kopplad
till fordonstvätt samt mindre mängder övrig spillolja. Mängden olja från oljeavskiljare
uppgår i dagsläget till drygt 4 200 ton per år. Utöver detta uppkommer en mindre mängd
farligt avfall från verksamheten i form av lysrör, batterier och elektronik.
Mängden avfall som uppkommer i verksamheten förväntas inte att öka som en direkt följd
av utökningen i produktionen av biogas.
I tabellen nedan redovisas de olika avfallsfraktionerna samt mängden avfall som uppkommer i befintlig verksamhet jämfört med ansökt verksamhet. Tabell 9. Mängden avfall som uppkommer i nuvarande verksamhet samt den uppskattade
mängden avfall kan uppstå i den framtida verksamheten.
Avfallsfraktion Mängd nuvarande
verksamhet
Mängd framtida
verksamhet, uppskattad
Icke-farligt avfall
Rens från rensgaller 50 ton/år Oförändrad eller ökad vid
ökat antal anslutna pe
Sand från sandfång 2–5 m3/år Oförändrad eller ökad vid
ökat antal anslutna pe
Farligt avfall
Spillolja 0,2 ton/år 0,4 ton/år
Olja från oljeavskiljare kopplad
till fordonstvätt
4 240 ton/år Oförändrad eller ökad vid
ökat antal anslutna pe
3.6.5 Rötrest
I dagsläget uppgår mängden rötrest som uppstår efter rötningen till knappt 600 tonTS
årligen (20% TS-halt).
Mängden rötrest kommer att öka när mer substrat tas emot för rötning. Med en maximal
mängd substrat om drygt 58 000 ton årligen (internt och externt) beräknas mängden
rötrest uppgå till 2 500 tonTS årligen i ansökt verksamhet. Detta inkluderar både
Rosenholms interna slam och mottaget externt substrat i ny, utökad verksamhet.
27(29)
BILAGA A - TEKNISK BESKRIVNING
2020-03-11
ROSENHOLM TILLSTÅNDSANSÖKAN
3.7 Beredskap för och föreslagna insatser vid allvarliga olyckor
Bolaget har en dokumenterad riskanalys som uppdateras varje år där verksamhetens
samtliga miljörisker har analyserats utifrån sannolikhet och konsekvens. De största
riskerna bedöms vara metanläckage och smitta i avloppsvattnet.
3.7.1 Gashantering och brandrisk
Fordonsgasen kommer att föras via ny ledning från ny uppgraderingsanläggning till den
befintliga tankstationen inkl. gaslager. Den totala mängden gas som samtidigt kan lagras i
tankstationens interna gaslager samt mobila gaslager är 10 ton.
Den största brand- och explosionsrisken i verksamheten är hanteringen av gas som
delvis sker under högt tryck, men även till viss del lagringen av etanolen som fungerar
som kolkälla till den biologiska reningen. Etanoltanken rymmer 21 m3 etanol.
Den samtidigt lagrade mängden gas i tankstationens interna gaslager och mobila
gaslager kommer inte att förändras. Inte heller lagringen av etanol kommer att förändras i
den ansökta verksamheten.
3.7.2 Kemikaliehantering
Kemikaliehantering sker genom väletablerade rutiner. Verksamhetens tankar för lagring
av fällningskemikalier är nedgrävda betongtankar försedda med epoxy-behandlade
väggar. Maximal samtidig lagring uppgår till 70 m3.
Järnklorid, som används för svavelvätereducering i gasproduktionen förvaras invallat.
Maximal mängd samtidig lagring uppgår i dagsläget till knappt 500 kg men kan i framtiden
uppgå till ca 1 ton.
Odörmedel som används i uppgraderingsanläggningen förvaras i utrymme utan
golvavlopp. Maximalt en liter förvaras i verksamheten.
Kolkälla (etanol) förvaras i dubbelmantlad cistern utomhus med volymen 21 m3. Denna är
även försedd med påkörningsskydd.
Maximal mängd polymer som samtidigt lagras i verksamheten uppgår till tre ton.
Polymeren förvaras i fast form i säckar.
Förrådet där kemiska produkter som används i mindre mängd förvaras är försett med
invallning.
3.7.3 Smitta
En risk som skulle kunna få allvarliga konsekvenser är om det renade avloppsvattnet
innehåller något smittoämne.
Ingen förändring i denna risk förväntas i ansökt verksamhet.
28(29) BILAGA A - TEKNISK BESKRIVNING
2020-03-11
ROSENHOLM TILLSTÅNDSANSÖKAN
3.8 Ledningsnät och pumpstationer
Ledningsnät och pumpstationer utgör en följdverksamhet till verksamheten vid
Rosenholms ARV. Den sökta verksamheten kommer inte att medföra någon förändring
av ledningsnät och pumpstationer utöver den framtida renoveringen alternativt utbyte av
utloppsledningen till Djulösjön (se avsnitt 3.10).
I ledningsnätet och vid pumpstationer sker bräddning av orenat avloppsvatten. Bräddning
är i grunden en säkerhetsfunktion. När ledningsnätet och pumpstationerna inte klarar av
att ta hand om det inkomna vattnet eller när ett tekniskt fel uppstår bräddas orenat
avloppsvatten till omgivande mark eller vattendrag. Primärt är ledningsnätet utformat så
att bräddningen sker vid utvalda bräddningspunkter, i första hand vid pumpstationer.
Under 2018 bräddades totalt ca 12 000 m3 vatten på det ledningsnät som går till
Rosenholms reningsverk samt Björkviks ledningsnät5. Under 2018 genomfördes åtgärder
i Sköldinge för att minska risken för bräddningar. En ny avloppsledning lades från
sköldinge till Valla för att öka kapaciteten.
På spillvattennätets långa tryckledningar finns det risk för att svavelväte bildas, vilket kan
ge luktproblem och innebära arbetsmiljöproblem. Förekomst av svavelväte innebär även
ett ökat slitage på ledningar och pumpstationer.
3.9 Byggnationer och rivningsarbeten
Byggskedet kommer att inkludera bullrande moment samt ett ökat antal transporter.
3.9.1 Huvudsakliga moment
• Mottagning för externt material byggs och förses med en överbyggnad/tak. Från
befintliga slamlager dras en ny ledning till rötkammaren. Ledningar från nya
buffertbassänger till ny rötkammarbyggnad förläggs i mark.
• Befintlig rötkammare och gasklocka kommer att rivas och nya rötkammare
kommer att uppföras. Nya ledningar från rötkammare förläggs i mark.
• Befintliga rötslamlager kommer att användas. Från rötslamlagren leds slammet
till slamavvattningen.
• En tidigare dekanterings-förtjockare används till ny utjämningsbassäng för
rejektvatten. Ny ledning från utjämningsbassängen ansluts till befintlig
markförlagd ledning för rejektvatten.
• Ny gasklocka och ny gaspanna kommer att installeras i den utökade
verksamheten. Befintlig gasfackla kommer att användas.
• Ny gasuppgraderingsanläggning uppförs i anslutning till den nya
slamhanteringen. Den renade gasen kommer sedan via ny ledning att föras till
tankstationen på Rosenholm 1.
5 Miljörapport 2018 Rosenholm
29(29)
BILAGA A - TEKNISK BESKRIVNING
2020-03-11
ROSENHOLM TILLSTÅNDSANSÖKAN
• Befintlig gasuppgraderingsanläggning rivs eller säljs.
3.10 Vattenverksamhet
Katrineholm Vatten och Avfall AB ser ett behov av att renovera alternativt helt byta ut den
gamla utloppsledningen belägen på fastigheten Djulö 2:3. Detta kan komma att inkludera
muddring och grävning inom en yta på ca 200 m2 i Djulösjön och grävarbeten på en
sträcka utmed strandkanten om ca 50 m, vilket kan medföra grumling.
Vattenverksamheten och en översiktlig bedömning samt förslag på skyddsåtgärder finns
redovisat i Miljökonsekvensbeskrivningen, Bilaga B till tillståndsansökan.