DAIDALOSbergsjödalen 54b • se–415 23 göteborg • 031-422045 • www.daidalos.se

vår 2013

thomas karlsohn

tomas forser

karl popper

nicholas d. kristof

sheryl wudunn

jürgen habermas

reinhart koselleck

m. fl

michael polanyi

paul veyne

heinrich rickert

micael björk

plutarchos

ulf olsson

karl marx

zygmunt bauman

»Att gå på Heidelbergsuniversitetets öppna föreläsningar var som att gå på en rockkonsert. Vi slogs om att få komma in i salarna. Här kunde studenter sitta omgivna av uteliggare och pensionärer och professorerna var lika delar ståuppko-miker, varieté artister och väckelsepredikanter. Kunskap och underhållning var två helt oskiljaktiga entiteter. Det tillhörde inte ovanligheterna att en professor kunde köra ett gammalt kärleksbrev genom Diltheys hermeneutiska tolkningsmodell [...]» – sinziana ravini i antologin till vilken nytta?

2 DAIDALOS

När världen blev kristen 312–394av Paul VeyneÖversättning: Eva-Carin GustafssonISBN 978-91-7173-401-32013. 224 sidor. Hft. Utkommer i marsPris c:a 220:–Bokklubbspris inkl. frakt 196:–

Trehundratalets romerska värld var i långt högre grad än vår egen präglad av religiösa och magis-ka föreställningar. Människor var övertygade om att osynliga makter av olika slag var involverade i allting som hände både privat och politiskt och att det därför verkligen gällde att hålla koll på järtecknen och offra till rätt makt i rätt sam-manhang.

Vid sidan av de officiella romerska gudarna (som mestadels, från början, var grekiska) fanns det en hel rad exotiska gudomligheter att vända sig till. Många av dessa var i första hand regio-nala eller lokala, som Artemis (Diana) i Efesos, med en berömd ”mångbröstad” staty i templet (”brösten” var i själva verket avskurna tjurtestik-

PAUL VEYNE

lar). Men några av de här gudomligheterna, den egyptiska Isis, den persiske Mithras och Kristus, hade anhängare i hela romarriket. Mithraskul-ten var länge den mest framgångsrika av dessa ”alternativa” religioner och särskilt spridd bland romerska soldater.

Kristendomen attraherade inte lika många, men var periodvis ändå utsatt för statlig för-följelse eftersom den ansågs politiskt subversiv. Den var i hög grad en sekt och därtill en rätt splittrad sådan. Donatister, arianer, manikéer och andra kristna riktningar hade djupgående teologiska meningsskiljaktigheter och betraktade gärna varandra som avfällingar från den sanna tron.

Det är till denna religiöst överhettade och politiskt och socialt ofta turbulenta värld som historikern Paul Veyne tar oss i sin fritt reso-nerande och subtilt problematiserande essä om vårt kristna kulturarv – När världen blev kristen 312–394.

Årtalen är inte helt oviktiga i sammanhanget. År 312 vann kejsar Konstantin ett avgörande slag vid Pons Mulvius, en bro nära Rom, och åttio-två år senare segrade en annan kejsare, Theo-dosius I, i en inte fullt lika berömd drabbning i närheten av Gorizia i nordöstra Italien. Båda segerherrarna menade sig ha Kristus att tacka för utgången, motståndarna hade nämligen vänt sig till de gamla – etablerade – gudarna. Theodosius I hade för övrigt tre år tidigare, 391, låtit stänga alla hedniska tempel.

I efterhand är det alltid lätt att läsa in en sorts oundviklighet i historiska förlopp. Men en av Veynes centrala poänger är att kristendo-men mycket väl kunde ha förblivit en tämligen marginell sekt och västerlandets historia gestal-tat sig väldigt annorlunda om det inte varit för Konstantin. När världen blev kristen formar sig

till ett slags prismatiskt porträtt av denne ovan-ligt handlingskraftige men också motsägelsefulle härskare och hans på många sätt lika motsägel-sefulla tid.

Historiker har uppfattat Konstantins omvän-delse till kristendomen tämligen olika och inte minst ifrågasatt dess uppriktighet. Kejsaren stödde visserligen kristendomen på många konkreta sätt (inte minst finansiellt) och enga-gerade sig dessutom personligen i försöken att skapa en mer enhetlig kristen lära. (Vilket i klar-text betydde att rensa ut kristna med en alltför avvikande uppfattning.) Men han var samtidigt påfallande tolerant gentemot de hedniska gudar-nas anhängare, som förblev i majoritet under hela hans regeringstid (Konstantin dog 337).

Veyne visar på komplexiteten i Konstantins förhållande till kristendomen. En komplexitet, som bland annat hade att göra med gränsdrag-ningen mellan det offentliga och det privata och med det romerska imperiets grundläggande karaktär. Imperiet baserade sin legitimitet på sina institutioner och dessa var ju inte kristna. Konstantin var således kejsare och kristen sna-rare än just en kristen kejsare. Men han skapade förutsättningar för det omfattande kristnande som så småningom följde efter hans död.

Veyne lyfter samtidigt fram vad han menar var de verkligt nyskapande religiösa och insti-tutionella inslagen i kristendomen. För kyrkan hade aldrig kunnat dra en sådan fördel av det utrymme Konstantin gav den om den inte i grunden hade skilt sig från sina hedniska kon-kurrenter.

Som läsare får man mycket att fundera över i När världen blev kristen, både när det gäller det kristna kulturarvet och vårt inte helt okom-plicerade förhållande till religiösa föreställnings-världar.

3Vår 2013

NÄR VÄRLDEN BLEV KRISTEN

Ur boken:»Låt oss återgå till ämnet. Det tjänar alltså ingen-ting till att se det romerska rikets kristnande som inpräntandet av en ideologi, vilket man fortfarande kan läsa ibland. Konstantin visade tydligt vilken sekt han personligen tillhörde och gynnade, han framhävde tronens värdig-het genom att smycka den med den enda religion som i hans ögon var den värdig, men han hade inte för avsikt att införa en ny kol-lektiv norm för politiska och sociala ändamål. På 300-talet hade nämligen kejsardömets undersåtar inte något behov av en norm: de hade redan en som byggde på monarki och fosterlandskärlek.

Man bildar sig ibland en felaktig uppfattning om 300-talet, att det skall ha varit ett ”kristet århundrade”, en ”kristen tid” (christiana tempora), ”a century of spirituality”. För det första har det aldrig funnits något spirituellt århundrade, däremot finns det eldsjälar, vanemänniskor, konformister, nostal-giker, likgiltiga, icke troende och motståndare i varierande grad. Och dessutom har G. Dagron, Cl. Lepelley, R. R. R. Smith och H. Ingelbert visat att det under dessa påstådda christiana tem-pora aldrig förekom strider mellan titaner som Jupiter eller Solen och Kristus, mellan två grup-per eller två partier, men däremot mellan två olika läror: ”motsättningen mellan hedningarna och de kristna hade enbart en religiös grund”, inte någon politisk eller nationell.

I de oräkneliga städer som var som celler i kejsardömets omfångsrika kropp värnade man om ett i religiöst avseende neutralt samhälls-liv. En fredlig samexistens innebar att känsliga

frågor förbigicks med tystnad; adelsmän från båda lägren undvek att väcka frågan om reli-gion när de handlade offentliga ärenden. Som Claude Lepelley visat tyder ingenting i de offent-liga inskriptionerna på olika orter på att någon religiös revolution ägde rum på 300-talet. Mellan hedningarna och de kristna sträckte sig ett brett bälte där fred rådde. Gruppkänsla eller klassoli-daritet gjorde att konflikter kunde undvikas, och man kunde få bevittna hur hedendomens ledare i Rom rekommenderade en biskop.

Hedningarna var lika lojala mot de kristna härskarna som de kristna själva och gav uttryck för samma fosterlandskärlek. Histori kern Eutro-

pius förhöll sig på samma balanserade sätt gent-emot båda religionerna. Det gjorde också den patriotiske hedningen Ammianus Marcellinus som var hög officer. (Denne var inte en mot-

ståndare till kristendomen utan religiöst likgiltig, lika oemottaglig för kristendo-men som för Julianus nyhe-dendom). När den hedniske retorn Themistius höll lovtal över sin härskare skilde sig hans lojala och universalis-tiska språk inte från det som en annan panegyriker, bisko-pen Eusebios av Caesarea, använde. Både hedniska och kristna polemiker hänvisade i sitt försvar av respektive reli-gion till Roms intresse.

”Förutom fosterlands-kärlek och religion finns det inget i världen som kan förmå samtliga medborgare att under en längre tid sträva mot ett och samma mål”,

skriver Tocqueville, men det kan hända att fos-terlandskärlek och religion flyter ihop. Det var så vitt jag vet fallet i Bysans, men däremot inte så tidigt som på Konstantins tid eller under hans efterträdare, vilka inte med hjälp av en gemen-sam tro försökte ena en befolkning som redan enades av fosterlandskärlek och lojalitet mot härskarna. De hade inget behov av att införa en minoritetsideologi i ett rike som redan hade en ideologi.»

Paul Veyne f. 1930 är hedersprofessor vid Col-lege de France. Han är en världsauktoritet på ro-mersk historia.

Rafaels muralmålning ”Slaget vid Pons Mulvius” (beskuren) från Palazzi Pontifici i Vatikanpalatset.

4 DAIDALOS

Den tysta dimensionenav Michael PolanyiFörord av Amartya SenÖversättning: Eva BackelinISBN 978-91-7173-404-42013. 100 sidor. Hft. Utkommer i marsPris c:a 190:–Bokklubbspris inkl. frakt 168:–

MICHAEL POLANYI

Den grundläggande insikt som bär upp Den tysta dimensionen är tanken att vi ”kan veta mer än vi kan säga”. Vi kan till exempel känna igen ett ansikte tydligt nog utan att vara i stånd att säga exakt vilka drag i ansiktet som ledde till igen-kännandet. Detta fenomen hänför sig till gestalt-psykologin, som pekar på det förhållandet att vi kan integrera delarna i ett ansikte utan att mer precist kunna identifiera dem. Polanyi visar att ”tyst kunskap” som inte enkelt kan formaliseras och uttryckas i exakta ord är ett centralt inslag i vår kunskap om världen.

Den tysta dimensionen publicerades första gången 1966. Den baserar sig på föreläsningar som hölls fyra år tidigare vid Yale University.

Boken har väckt uppmärksamhet inom många olika forskningsområden och givit upphov till en stor litteratur.

Michael Polanyi startade sin vetenskapliga karriär inom fysisk kemi. År 1933, när han läm-nade sin akademiska post vid Kaiser Wilhelm-institutet i Tyskland (som en reaktion på den nya nazipolitiken) för att tillträda en professur vid universitetet i Manchester, var han en inter-nationellt väl etablerad naturvetare. I Manches-ter drogs emellertid hans intressen i riktning ekonomi och samhällsvetenskap. Han skrev en kritisk bok om det sovjetiska planeringssystemet som senare följdes av en serie böcker som försva-rar liberala idéer, inte minst forskningens frihet.

Den tysta dimensionen hör jämte Personal Knowledge: Towards a Postcritical Philosophy, publicerad 1958, till den filosofiska fasen i Pola-nyis verksamhet. När han höll sina Terry-före-läsningar hade han passerat 70-årsstrecket och beskrev dem själv som ”en sista intellektuell satsning efter min karriär som vetenskapsman”.

Ur boken:»Den första gången jag stötte på filosofiska frågor var när jag konfronterades med den sov-jetiska ideologin på Stalins tid ... Jag kommer ihåg ett samtal jag hade med Bucharin i Moskva år 1935 ... När jag frågade honom om den rena vetenskapens ställning i Sovjetunionen, sa han att ren vetenskap var ett sjukligt symtom i ett klassamhälle; under socialismen skulle föreställ-ningen om vetenskap som bedrevs för sin egen skull försvinna, ty alla forskare skulle spontant rikta sitt intresse mot den aktuella femårsplanens problem.

Jag slogs av det faktum att detta förnekande av det självständiga vetenskapliga tänkandets blotta existens kom från en socialistisk teori

som härledde sin enorma övertygande kraft från sitt anspråk på vetenskaplig visshet. Denna syn på vetenskapen tycktes ha givit upphov till en mekanistisk uppfattning av människan och his-torien, där det inte fanns någon plats för själva vetenskapen. Med detta synsätt avvisade man helt och hållet varje inneboende kraft i tänkan-det och därmed varje skäl att hävda tankens frihet.” [...]

Vid min förnyade granskning av den mänsk-liga kunskapen ska jag utgå från det faktum att vi kan veta mer än vi kan säga. Detta faktum förefaller uppenbart nog, men det är inte lätt att ange exakt vad det betyder. Ta ett exempel. Vi är bekanta med en persons ansikte och kan känna igen det bland tusen, ja en miljon andra. Ändå kan vi i allmänhet inte säga hur vi känner igen ett ansikte vi är bekanta med, så det mesta av den här kunskapen kan vi inte formulera ver-balt. Men polisen har nyligen infört en metod med vars hjälp vi kan kommunicera mycket av den här kunskapen. De har sammanställt en stor samling bilder som visar en mängd olika näsor, munnar och andra ansiktsdelar. Från dem väljer vittnet ut delarna i det ansikte han sett, och dessa kan ställas samman till en bild som har en hygglig likhet med det sökta ansiktet. Det här kan tyda på att vi när allt kommer omkring kan kommunicera vår kunskap om en människas utseende, förutsatt att vi får adekvata medel att uttrycka oss med. Men tillämpningen av poli-sens metod ändrar inte det faktum att vi dess-förinnan faktiskt visste mer än vi då kunde säga. Dessutom kan vi bara använda polisens metod om vi vet hur vi ska matcha de ansiktsdelar vi kommer ihåg med dem i samlingen, och vi kan inte säga hur vi gör det. Själva denna kommu-nikationsakt vittnar om en kunskap vi inte kan uttrycka i ord.»

5Vår 2013

BENGT MOLANDER • HARALD GRIMEN & PER NORTVEDT

Människan är aktiv i världen, hon orienterar sig och går vidare i ständig växelverkan med sin omgivning och andra människor. I detta möte med världen både lever och prövas människans kunskaper. Den västerländska vetenskapstradi-tionens mål har emellertid varit det teoretiska begripandet av världen. Begripandet har skilts från människans aktiva handlande.

Den levande kunskapen och ”praktiska” kun-skapstraditioner – med kunskapsgrund i vad människan är och gör i världen – har satts på undantag. ”Oteoretisk” kunskap, som livserfa-renhet och yrkeskunnande, har kommit att anses som en ”lägre” form av kunskap.

Bengt Molander vänder i Kunskap i handling på perspektivet. Boken tar sin utgångspunkt i praktiskt kunnande, lärande och uppmärksam-het; han talar om levande kunskap och kunnande som en form av uppmärksamhet. ”Kunskap i handling” är den levande kroppens kunskap: kroppens och sinnenas möte med världen. Sådan

kunskap är ofta ”tyst kunskap”, men den utveck-las och lever tillsammans med frågor och svar; språket i användning är en del av den levande kunskapen.

Den levande kunskapen framställs som i ständig rörelse: i växlingen mellan inlevelse och distans, mellan reaktion och reflektion, mellan del och helhet, mellan tillit och kritik. Denna rörelse beskrivs som en dialogisk struktur. Det dialogbe-grepp som Bengt Molander använder i Kunskap i handling har sina rötter i både klassisk filosofi, den ”sokratiska” dialogen och modern filosofisk hermeneutik.

Boken vänder sig bland annat till dem som reflekterar över sitt eget kunnande och till dem som forskar om eller arbetar med andras; det gäller inte minst dem som forskar om eller arbe-tar med lärande, yrkeskunnande och arbetsliv. Bengt Molander skisserar en kunskapsteoretisk ram som kan användas för att utveckla tänkan-det omkring lärande och forskning inom den praktiska kunskapens alla områden. Dessutom ger han en provokativ kunskapsteoretisk analys som ifrågasätter ”det teoretiska” vetandets över-höghet.

Röster om boken:»Bengt Molanders bok är en fängslande genom-gång och i viss mån en uppstädning av ett viktigt område.

– Lars Gustafsson i SvD

»Detta är en mycket spännande bok.»– Ingemar Emanuelsson i BTJ

»En välskriven bok om ett fascinerande ämne, tillgänglig också för en läsekrets utan kännedom om teoretisk filosofi.»

– Lennart Berntsson i Universitetstidningen

Kunskap i handlingav Bengt MolanderISBN 978-91-7173-039-81996. 280 sidor. Hft. Andra upplaganPris c:a 192:–Bokklubbspris inkl. frakt 170:–

Sensibilitet och reflektion.Filosofi och vetenskapsteori för vårdprofessionerav Harald Grimen & Per NortvedtÖversättning: Sten AnderssonISBN 978-91-7173-232-32006. 301 sidor. Hft.Pris c:a 216:–Bokklubbspris inkl. frakt 185:–

I Sensibilitet och reflektion diskuterar Per Nort-vedt och Harald Grimen filosofiska och veten-skapsteoretiska frågor som på olika sätt angår vårdprofessionernas grunder. Titeln anspe lar på det för dessa professioner grundläggande spän-nings förhållandet mellan närhet och distans: mellan den förståelse av enskilda patienters situation som man vinner genom empati och känslighet för intryck och den förståelse som är baserad på vetenskaplig kunskap och analys. Försöket att klargöra detta förhållande löper som en röd tråd genom boken. Den analyserar det för vårdprofessionerna centrala problem-komplexet förtroende, sårbarhet och makt och diskuterar olika människomodellers betydelse för hälso- och sjukvårdens utformning. Frågan om förhållandet mellan teoretisk och praktisk kunskap får en ingående behandling, liksom de vetenskapsteoretiska diskussionerna om realism och konstruktivism och om holism och reduk-tionism.

6 DAIDALOS

Kulturvetenskap och naturvetenskapav Heinrich RickertÖversättning: Ola AgevallISBN 978-91-7173-395-52013. 164 sidor. Hft. Utkommer i februariPris c:a 210:–Bokklubbspris inkl. frakt 189:–

HEINRICH RICKERT

till tyska klassiker.Men man kan också läsa honom som någon

att gräla med eller hämta hållningar och argu-ment ifrån i vår tids diskussioner om olika vetenskapers karaktär. Det är t.ex. vad Habermas gjorde inledningskapitlet till Samhällvetenskaper-nas logik (1988). Kulturvetenskap och naturveten-skap är en god ingång till båda läsarterna.

Ur boken»Såväl inom specialvetenskaperna som i filo-sofiämnet torde man idag vara ense om att de empiriska vetenskaperna delar upp sig i två huvudgrupper. Man är också överens om att teologer och jurister, historiker och filologer förenas av gemensamma intressen, på samma sätt som det finns en förbindelselänk mellan fysiker, kemister, anatomer, fysiologer och bio-loger. Naturvetenskapsmännen behöver för sin del aldrig tveka om vad de ska kalla det band som håller dem samman. Men så är det inte för den andra gruppen av vetenskaper. Det finns ingen beteckning som utan vidare anger vad det är för gemensamma praktiker som håller dem samman, åtminstone inte om man ser till de enskilda forskarnas uppfattningar. Avsaknaden av ett allmänt utbrett och erkänt namn gör att frågan ligger nära till hands om det inte också saknas ett entydigt bestämt begrepp för dessa vetenskaper. Syftet med de resonemang som jag kommer att utveckla i det följande är således att utveckla det begrepp som förmår bestämma de gemensamma intressena, uppgifterna och metoderna och avgränsa dem mot naturforska-rens intressen, uppgifter och metoder. Jag tror att ordet kulturvetenskap är den term som bäst betecknar detta begrepp. Därför ska vi ställa frågan vad kulturvetenskap är, och hur den för-håller sig till naturforskningen.»

Vid sekelskiftet 1900 var så gott som allting i Tysklands intellektuella liv berört av nykan-tianismen. En av de inflytelserika nykantianska filosoferna var Heinrich Rickert (1863–1933). Alltmänt uttryckt handlade det sena 1800-talets nykantianism om att undersöka erfarenhetens möjlighetsbetingelser. Tillämpad på vetenska-pens område kom detta till uttryck i föreställ-ningen om vetenskapen som ett faktum, där filosofins uppgift blev att fråga hur denna speci-ella typ av mänsklig erfarenhet är möjlig.

Rickerts arbeten om vetenskapsläran skrevs och publicerades huvudsakligen mellan 1888 och 1910. Till dessa arbeten hör Kulturvetenskap och naturvetenskap, som nu för första gången

utkommer i svensk översättning. Boken riktade sig till en vidare krets än fackfilosofernas, och var avsedd att vara förståelig för forskare i olika dis-cipliner. Om nykantianismen var högsta mode omkring sekelskiftet så framstod den några årti-onden senare som förlegad och filosoferna vände den ryggen. En ny och kraftfull version av posi-tivismen, den logiska empirismen, lanserades, Martin Heidegger utvecklade Edmund Husserls fenomenologi i nya riktningar, Henri Bergsons filosofi blev på modet.

Ändå har Rickert blivit läst av senare genera-tioner. Max Webers arbeten innehåller nämligen åtskilliga begrepp och argument hämtade från Rickert och i och med Webers status som socio-logisk klassiker fick samhällsvetare anledning att fördjupa sig i Rickerts filosofi. Vad betyder det när Weber talar om kapitalismens ”anda” som en historisk individ? Hur ska man förstå hans betoning av att denna anda är ”betydelsefull i sin individuella egenart”? För att förstå det och därmed Den protestantiska etiken och kapitalis-mens anda, som varit obligatorisk läsning för generationer av sociologistudenter, bör man gå tillbaka till Rickert. Spår av Rickert finns även i andra kända Weber-texter som Samhällvetenska-pernas objektivitet. Här heter det att samhällsve-tenskapen är en kulturvetenskap – en disciplin som ”betraktar människolivets händelser i ljuset av deras kulturella betydelse”. När Weber talar om ”verklighetens oändliga mångfald”, ”värderela-tion” och om ”urval av väsentliga kännetecken”, så rör han sig i en begreppsvärld som hör till den rickertska vetenskapsläran. Detta betyder inte att Webers arbete restlöst skulle kunna åter-föras på Rickert, men däremot att en förståelse av dennes filosofi är en tolkningsnyckel till några av sociologins mest lästa klassiska arbeten. Man kan alltså läsa Rickert för att få sådana nycklar

7Vår 2013

KARL POPPER • JÜRGEN HABERMAS

Samhällsvetenskapernas logikav Jürgen HabermasÖversättning: Mikael Carleheden & Anders MolanderISBN 978-91-8632-084-31994. 256 sidor. Hft.Pris c:a 200:–Bokklubbspris inkl. frakt 170:–

Historicismens elände är en klassiker i diskus-sionen om samhällsvetenskapernas metodologi. Karl Popper (1902–1994), en av förgrundsgestal-terna i 1900-talets vetenskapsteori, vänder sig här mot föreställningen om historiska lagar och samhällsvetenskapernas förmåga att göra för-utsägelser på grundval av sådana lagar. Denna föreställning, som Popper kallar ”historicism”, granskar han i dess antinaturalistiska och dess pronaturalistiska variant; den första byggd på idén om en fundamental dualism mellan sam-hällvetenskapernas och naturvetenskapernas metoder, den senare på antagandet att natur-vetenskapernas metoder kan användas i sam-hällsvetenskaperna. I sin kritik av historicismen utvecklar Popper sitt eget samhällsvetenskapliga program, enligt vilket den hypotetisk-deduktiva metoden utgör den för alla vetenskaper gemen-samma metoden och den s.k. situationslogiska analysen, baserad på modellantagandet om aktö-rers rationalitet, det för samhällsvetenskaperna

specifika tillvägagångssättet. En sådan samhälls-vetenskap kan enligt Popper omsättas i en s.k. piecemeal social engineering, en stegvis social ingenjörskonst, som undersöker möjligheten för och konsekvenserna av sociala reformer.

Skriven i tecknet av de totalitära staternas ”historicistiska” läror, är boken en engagerad plädering för den kritisk rationalismen som det öppna samhällets filosofi. Som ett inlägg i debat-ten om samhällsvetenskapernas metodologi hör den hemma bland andra klassiska metodtexter, såsom Durkheims och Webers.

Historicismens elände, vars första publicering skedde i tidsskriftsform 1944 –45, dedikerade Karl Popper ”Till minne av de otaliga män och kvinnor av alla trosläror, nationaliteter och raser som fallit offer för den fascistiska och kommu-nistiska tron på obevekliga historiska lagar.”

Samhällsvetenskapernas logik är central för den som vill förstå Jürgen Habermas tänkande, men också för den som vill förstå vad det är som kän-netecknar samhällsvetenskaplig forskning och skiljer den från annan vetenskaplig verksam-het. Medan natur- och kulturvetenskaperna kan leva sida vid sida i ömsesidig likgiltighet, måste samhällsvetenskaperna klara spänningen mellan divergerande ansatser under ett och samma tak.

Argumentationen i Samhällsvetenskapernas logik riktas åt två håll. Det positivismkritiska argumentet går ut på att samhällsvetenska-pen måste lära av de metoder som utvecklats av de texttolkande kulturvetenskaperna. Lika starkt argumenterar dock Habermas mot den hermeneutiska idealism som nöjer sig med att rekonstruera mening. Det gäller, menar han, att få grepp om sociala handlingars objektiva rela-tioner, de innebörder de har bortom aktörernas egna intentioner. Samhällsvetenskaperna måste vara både förklarande och tolkande.

Historicismens eländeav Karl PopperÖversättning: Ola LindbergISBN 978-91-7173-168-72002. 160 sidor. Hft.Pris c:a 160:–Bokklubbspris inkl. frakt 140:–

8 DAIDALOS

PLUTARCHOS

Den grekiske historikern och filosofen Plutar-chos (ca 46–ca 120) är framför allt känd för sina biografer över framträdande greker och romare. Men han är lika lite som sina samtida romerska kollegor Tacitus och Suetonius historiker i en modern – fackvetenskaplig – mening. Det är de historiska händelsernas moralfilosofiska dimen-sion som intresserar honom – och då inte minst frågan om de porträtterade gestalternas egenska-per och förmåga (eller oför måga) att ta ansvar. ”Jag har undvikit att samla menings löst histo-riskt stoff och presenterar endast material som kan ge insikter i Nikias karaktär och kynne”, poängterar han i en av de biografier som ingår i föreliggande volym.

Det rör sig om parvisa – så kallade parallella – biografier. Plutarchos porträtterar först en grek och därpå en romare och jämför dem sedan med avseende på deras personlighet och handlingar. Volymen presenterar alltså parallellbiografierna på det sätt som Plutarchos avsåg, medan många moderna Plutarchosutgåvor istället har styckat upp dem.

Översättaren, Plutarchosspecialisten Sven-Tage Teodorsson, har därtill gjort ett tematiskt urval och tagit med de parallell biografier som har relevans för grekernas historia på Sicilien och kampen mellan greker, karthager och romare om herreväldet över ön.

Ur biografin om Nikias efter dennes nederlag och kapitulation:»XXIX. Större delen av athenarna dukade under i stenbrotten på grund av sjukdom och usel föda, en halv liter korn och en kvarts liter vatten om dagen. Men många smugglades ut och såldes som slavar eller lyckades komma undan genom att utge sig för att vara tjänare. När de såldes, brännmärktes de i pannan med ett märke före-ställande en häst. Det fanns alltså fria män som utöver själva slaveriet fick utstå även detta.

Men även dessa hade viss hjälp av sin själv-behärskning och sitt korrekta uppträdande, ty antingen frigavs de snart eller också stannade de kvar som hedrade personer hos dem som ägde dem. Några räddades också tack vare Euripi-des. Det föreföll nämligen som om grekerna på Sicilien mest av alla greker utanför sitt hemland närde en längtan efter hans poesi. Vid varje till-fälle då besökare utifrån gav korta exempel och smakprov på denna, memorerade de dem utantill och lärde med stort nöje ut dem till varandra. Det sägs åtminstone att bland de athenare som kom välbehållna hem var det många som hälsade

Levnadsskildringar.10 parallella biografier. Tema Syrakusaav PlutarchosÖversättning: Sven-Tage TeodorssonISBN 978-91-7173-322-12013. 400 sidor. Inbunden. Utk. i februariPris c:a 280:–Bokklubbspris inkl. frakt 252:–

hjärtligt på Euripides och tackade honom. De berättade för honom att en del hade frigivits från slaveriet, därför att de hade lärt ut de delar av hans dikter som de lagt på minnet, medan andra som strövade omkring efter slutstriden fick mat och vatten när de sjöng några av hans körsånger. Man skall sålunda inte förvåna sig över vad som berättas om kaunierna. Det sägs nämligen att en gång när en båt som förföljdes av sjörövare stäva-de in i deras hamn, då ville de först inte ta emot de förföljda utan hindrade båten att komma in. Men när de sedan hörde sig för huruvida folket på fartyget kunde Euripides sånger och fick ett jakande svar, då gav de med sig och släppte in båten.

XXX. Det sägs att folket i Athen först inte trodde på meddelandet om katastrofen och att detta inte minst berodde på budbäraren. Denne lär ha varit en främling som hade gått i land i Pireus och slagit sig ned i en rakstuga och där pratat om det inträffade, i tron att athenarna redan visste om det. Barberaren lyssnade uppmärksamt, och innan andra hade fått veta något sprang han i högsta fart upp till Athen, tog kontakt med arkonterna och spred sedan genast nyheten på Agora. Bestörtning och förvirring uppstod natur-ligtvis, och arkonterna sammankallade folkför-samlingen och förde fram mannen inför folket. Men när han utfrågades om vem han hade fått sina uppgifter från, kunde han inte ge ett klart svar. Han uppfattades därför som en pratmakare som bara spred förvirring i staden. Han bands fast på ett hjul och pinades länge och väl, tills slutligen några budbärare anlände vilka rappor-terade om katastrofen i hela dess vidd, vad som faktiskt hade hänt. Så svårt var det för athenarna att tro att Nikias verkligen hade drabbats av det öde han upprepade gånger hade förvarnat om.»

9Vår 2013

Språkmaskinen: Om Lars Noréns författarskapav Ulf OlssonGlänta Hardcore 06ISBN 978-91-86133-40-52013. 176 sidor. Hft. Glänta ProduktionPris c:a 170:–Bokklubbspris inkl. frakt 140:–

GLÄNTA PRODUKTION

”Lars Norén som journalist på uppdrag i till-varon? Faktiskt: det dokumenterande och socialrealistiska draget i hans texter, tydligast kanske i dagbokens återkommande närvaro i olika former, beror av reproduktionen av värl-dens iakttagbarhet. Men här finns en underlig ton, något lite prudentligt, som om någon lärt sig vad som skall och bör sägas: det låter som en invand rörelse. författaren är i det sen-moderna nuet inte regenten i den symboliska betydelsens rike, utan en kopieringsapparat i en simulerad värld.”

Lars Noréns författarskap utspelar sig inför maktens bevakande öga, det är en effekt av senkapitalismens maskineri omsatt i språk. Just

därför, menar Ulf Olsson, är Norén ofrånkomlig: genom att montera in denna blick i sina texter formulerar han på ett sällsynt starkt sätt några av de villkor vi lever under, den språk-liga makt som styr vår förståelse av världen.

Ulf Olsson närmar sig språkma-skinen Norén i åtta lika generösa som koncentrerade essäer – via begrepp som bokstavlighet, våld, övervakning, klass och arbete. Han läser således en mer politisk Lars Norén, en författare som monterar ned sig själv och låter sin tids sociala och kulturella villkor tala. Olssons bokstavliga läsning är ett försök att vägra återintegrera litteratu-ren, vägra återanpassa författaren. Inte för att respektera litteraturens gränser, utan för att istället använda litteratu-ren, bruka det lästa, för att orientera sig i världen.

Stora delar av Noréns författarskap präglas av sjukdomen. Språket som sjukdom, som en effekt av senkapita-lismens kulturella schizofreni, i vilken språkets konventionella funktion brutit samman och ersatts av något annat. Sjukdomen blir den form som litteraturens längtan efter ett absolut tillstånd kan materialiseras i: textens splittring-ar, upprepningar, monotonier, hallucinationer. Författaren är inte längre Diktaren utan finner sig istället vara bara en funktion i den stora språkmaskinen, i diskursmumlet: någon som nedtecknar de språk som rusar genom krop-pen, ”maskinernas ordraseri”. Norén visar hur makt arbetar genom tal. En viktig aspekt av hans författarskap är att den excess av diskurser som han skriver i framträder som ett historiskt

möjlighetsvillkor för litteraturen. Också den kritiska blicken är medierad, och litteraturen är en effekt av, snarare än enbart ett offer för, över-vakningen. Litteraturen är satt att bevaka och symboliskt pröva, och samtidigt redogöra för, individens relation till normaliteten.

Ulf Olsson är professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet. Har tidigare bland annat skrivit om Trotzig och Strindberg, samt tillsammans med Thomas Götselius redigerat Diskursernas kamp, ett urval essäer av Michel Foucault.

Foto: Björn Dalin

10 DAIDALOS

HUMANIORAS FRAMTID

”När de stora samhällsförändringarna och globa-la utmaningarna avhandlas står inte humanister-na först på talarlistorna. Ekonomer, teknologer, naturvetare och miljöexperter brukar vara de som sätter dagordningen när det kommer till diskussion om människans framtid och den hållbara utvecklingens gränser. Paradoxalt nog, kan man tycka.”

Så skriver Tomas Forser och Thomas Karl-sohn i förordet till debattboken Till vilken nytta?, där de har samlat bidrag från 34 humanistiska forskare och skribenter på temat humanioras belägenhet och framtid. Och de fortsätter:

”För på goda grunder kan humanister hävda att tecknen är många på att samhället och dess

påstådda utveckling behöver dem och deras frågor, forskning och visioner såväl som deras specialistkompetens i språk, tolkning och gestalt-ning. Det krismedvetande som nu växer sig starkt i Europa handlar om långt mycket mer än EU, Euro och hårda stödpaket. Vid de humanistiska och konstnärliga fakulteterna på universitet och högskolor finns kunskaper om perspektiv, diag-noser, tolkning och förståelse. Och övertygelse om att insikter av det slaget är oundgängliga. De behövs för fördjupad kunskap och ökad medve-tenhet om de framtida problemen. I allvarligt menade försök att komma till rätta med dem blir inte humanisternas ämnen hjälpvetenskaper utan nödvändiga både för att urskilja uppgifterna och möta utmaningarna. Det handlar helt enkelt om akademikernas samhällsansvar. Universitetens självbevarelsedrift kräver att insikter av det slaget genomsyrar verksamheten.

Ett mått på hur den samhälleliga angelägen-heten i dessa frågor kan uppfattas fick man i oktober 2012 när Svenska akademien skrev ett brev till Göteborgs universitet och uttryckte sin oro över beslutet att lägga ner undervisningen i italienska och övervägde att också låta ryska, klassisk grekiska och fornkyrkoslaviska försvinna från kursutbudet. ’Språk- och kulturstudier är ingen oförarglig hobbyverksamhet som man kan ha eller mista. Det ligger stor sprängkraft – inte minst i ett internationellt perspektiv – i de frågor som diskuteras’, hävdade Akademiens ständige sekreterare Peter Englund. Han hoppades att man skulle besinna sig i Göteborg.”

Till vilken nytta? har sitt ursprung i en pågå-ende diskussion om humanioras belägenhet kollegor emellan i Göteborg. Men den vitala debattbok som denna diskussion nu resulterat i begränsar sig på inget sätt till Göteborg vad gäller perspektivet eller deltagarlistan och inne-

håller inga skönandliga klagosånger över tidens förfall. Boken har tonvikten på de humanistiska ämnenas möjligheter snarare än på det som hotar eller begränsar dem och formar sig till något av en nationell inventering av hur svenska huma-nister tänker kring det egna ämnesområdet. Texterna är samlade under fyra rubriker: Huma-nioras marginalisering, Humanioras kompeten-ser, Humanorias självreflektion och Humanioras framtid. Utbildningspolitik och kunskapsideal kommer naturligt nog upp till diskussion i flera av texterna, men här finns också – och framför allt – resonemang som öppnar humaniora mot miljödebatten, konstens utforskande av gränser och frågan om demokratins hälsotillstånd.

Till vilken nytta? riktar sig kort sagt till en bred läsekrets. Den är fri från gnäll och mummel. Och rymmer ett antal engagerade – och emel-lanåt polemiska – texter med direkt relevans för vårt samhälles självförståelse eller brist på sådan.

Och jo, man har möjligen besinnat sig vid Göteborgs universitet. Det är slut med ita-lienskan, men de andra språken får kanske finnas kvar vid lärosätet. Besinnat sig?

Medverkande i volymen: Beata Agrell, Elin Andersson, Staffan Bergwik, Henrik Björck, Nina Björk, Anders Burman, Andrea Castro, Anders Ekström, Viktoria Fareld, Rasmus Fleischer, Tomas Forser, Kay Glans, Ylva Has-selberg, Arne Jarrick, Per Magnus Johans-son, Stefan Jonsson, Peter Josephson, Thomas Karlsohn, Bengt Kristensson Uggla, Sven-Eric Liedman, Frans Lundgren, Svante Nordin, Stina Otterberg, Magnus Pettersson, Sinziana Ravini, Sharon Rider, Astrid von Rosen, Cecilia Rosengren, Hans Ruin, Cecilia Sjöholm, Sver-ker Sörlin, Sven Widmalm, Martin Wiklund och Johan Östling.

Till vilken nytta?En debattbok om humanioraav Tomas Forser & Thomas Karlsohn (red.)ISBN 978-91-7173-403-72013. 268 sidor. Utkommer i marsPris c:a 190:–Bokklubbspris inkl. frakt 168:–

11Vår 2013

TILL VILKEN NYTTA?

Ur Sinziana Ravinis bidrag ”Från kris till för­ändring”: »Svensk humanioras största och kanske mest iögonfallande problem är universitetslärarnas bristande studentengagemang. Studenterna har blivit humanioras blinda fläckar. Ingenstans hörs deras röster, deras framtidsdrömmar. Som stu-dent skall man inte bara vara tacksam för att ha kommit in i universitetets förlovade land, man måste också börja jaga universitetspoäng med ett klart yrkesmål i sikte. Det återstår inte så mycket utrymme till ett spontant kunskapssökande eller intellektuella irrfärder. Vi befinner oss ljusår från Humboldts bildningsideal, där studiernas ända-mål var att utbilda sig till något som inte är på förhand givet. Om såväl målet och vägen dit måste stakas ut i förväg, ja, då finns det egentli-gen inte så mycket utrymme kvar för bildning. Lärarnas bristande studentengagemang hänger förstås ihop med det ökade konkurrenskravet. För vad får vi av all denna framgångspress? Sön-derstressade professorer, som inte hinner med att både forska, handleda, söka pengar, gå på kon-ferenser, administrera, lägga kursplan och hålla entusiasmerande föreläsningar.

Det andra dilemmat är universitetsfolkets bristande samhällsengagemang. Universitets-professorer, lektorer och doktorander är allt för sällan en del av en aktiv samhällsdebatt. De före-drar att publicera sig i snäva vetenskapliga tid-skrifter istället för att föra en offensiv diskussion i dagstidningar och andra sociala medier. Den tredje uppgiften negligeras, vilket i det långa loppet blir ett hot mot demokratin. Visst skrivs det essäer i de stora dagstidningarna, men hur ofta vågar dessa skribenter driva en tes, starta en viktig estetisk diskussion eller delge ett nytt forskningsrön? Det bristande samhällsengage-manget återfinns också hos studenterna som

tycks föredra att sitta och plugga på inför tentor framför att springa på barrikaderna. Nu menar jag inte att vi bör försöka återuppfinna 68-rörel-sen eller låtsas leva i en Jean Luc Godard-film, men det är viktigt att humaniora förnyar sina humboldtska bildningsideal med mer politiska, praxisorienterade tänkare som Foucault, Der-rida, Kristeva eller Bruno Latour. Först då kan vi på allvar ta itu med vår tids ökade främlings-fientlighet, klassklyftorna och kunskapsföraktet.

Det tredje farliga fenomenet, som egentligen pågått sedan länge, är det bristande nytänkan-det. Alltför få avhandlingar lyckas på allvar ifrå-gasätta den egna disciplinens kunskapspremisser eller bygga broar till andra kunskapsfält. Detta hänger ihop med den förhärskande institutions-segregeringen. Som student eller doktorand bör man hålla sig till en institution och en professor och inte hoppa för mycket mellan disciplinerna och endast de som anpassar sig till systemet antas till doktorandutbildningarna eller får tjänster efter att ha disputerat. Visst, undantag finns, men de är väldigt få och det finns inget forum som samlar och medierar svensk huma-nioras mest innovativa avhandlingar eller forsk-ningsrön.

Själv har jag erfarenhet av två utländska uni-versitet: Heidelbergs universitet där jag dokto-rerade i litteraturvetenskap 2008 och Sorbonnes universitet i Paris där jag numera undervisar i estetik. Både den tyska och franska universitets-kulturen har sina neuroser: den alltför stora hierarkin mellan professorer och studenter och den alltför stora respekten för kanon och forsk-ningskonventioner. Men det finns en och annan aspekt som kan vara värda att ta i beaktande.

Att gå på Heidelbergsuniversitetets öppna föreläsningar var som att gå på en rockkonsert. Vi slogs om att få komma in i salarna. Här

kunde studenter sitta omgivna av uteliggare och pensionärer och professorerna var lika delar stå-uppkomiker, varietésartister och väckelsepredi-kanter. Kunskap och underhållning var två helt oskiljaktiga entiteter. Det tillhörde inte ovan-ligheterna att en professor kunde köra ett gam-malt kärleksbrev genom Diltheys hermeneutiska tolkningsmodell, eller stanna upp mitt i en före-läsning om Thomas Mann, gå fram till pianot och sätta sig och spela på Adrian Leverkühns mytompsunna oratorium i Doktor Faustus, för att strax därefter hålla en lång utläggning om dodekafonin och dess koppling till Alban Bergs atonala musik. Därutöver arrangerades det ofta interdisciplinära debatter, där professorer i lit-teraturvetenskap, konst, filosofi, egyptologi och juridik, kunde sitta och debattera kring gemen-samma intressesfärer. Det var också ett ypperligt tillfälle att få delge information om den egna forskningen, visa på korrespondenserna mellan de olika forskningsfälten och fördjupa kontak-terna med forskningskolleger.

För att kunna gå på ett Oberseminar var man å andra sidan tvungen att skriva ett motivations-brev eller genomgå en särskild prövning. Det är mycket man kan säga om tyska universitet, men de var bra på två saker: att öppna upp universi-tetsrummet så att vem som helst kände sig väl-kommen och att få studenterna att känna sig utvalda när man väl hade hittat sin riktning.

Dessa lärare var också väldigt måna om sina studenters karriärer och brukade hjälpa dem att både hitta sitt forskningsämne, söka pengar och hitta ett jobb när de väl doktorerat färdigt. Varje erkänd professor brukade hålla i en bokserie på ett vetenskapligt förlag där han brukade ge ut sina bästa doktoranders avhandlingsarbeten sam-tidigt skrev de böcker, essäer och debattartiklar till höger och vänster.»

12 DAIDALOS

Frågan om hur svensk polis kan bli bättre på att lösa brott är ofta på tapeten. Problemen är oänd-liga och åtgärder söks på många håll. Ett stan-dardrecept går ut på att poliser bör kontrolleras hårdare, helst av externa aktörer: regeringen, höga jurister, experter och media. Målstyrning, evidensbasering, utvärderingar eller akademi-sering – det finns ingen gräns för hur mycket polisens arbete kan korrigeras. En annan kritik handlar om att polisens organisation är bristfäl-lig. Motmedlet heter då ökad centralstyrning.

I Den engagerade polisen prövar Micael Björk ett radikalt annorlunda grepp. Utifrån sin aktionsforskning vänder han på resonemanget och argumenterar för att vanliga poliser bör kon-

MICAEL BJÖRK • ROLF LIDSKOG

Den engagerade polisen.Om praktiskt kunnande, kritiska situationer och robusta organisationerav Micael BjörkISBN 978-91-7173-397-92012. 130 sidor. Pris c:a 180:–Bokklubbspris inkl. frakt 154:–

trolleras mindre, samtidigt som organisationen görs plattare.

Läsarna får följa ett lokalt utvecklingsarbete vid en polisenhet Göteborg där målet har varit att öka personalens engagemang i mångkultu-rella förorter. Ledmotivet har handlat om att engagemang kräver delaktighet. Inriktningen har också inneburit en uppvärdering av polisernas professionella kunskaper. Med fältnära metoder skildras hur cheferna sökt eftersträva en demo-kratisk ledarstil genom att bredda inflytandet för vanliga poliser och visa respekt för gatunivåns praktiska kunnande.

Det reformarbete som skildras i Den enga-gerade polisen är inte bara ovanligt – det stakar även ut kursen för hur den svenska polisen i sin helhet kan göras mer robust.

Micael Björk är docent i sociologi vid Göteborgs universitet.

Ur boken:»Polisens arbete är centralt för varje samhälle som vill kunna kalla sig demokratiskt. Men den rena uppskattningen är inte möjlig när en insats för någon nästan alltid också är en insats mot någon annan. Sådana balansakter mellan polerna nöjd och missnöjd är oräkneliga i polisvardagen och i bakgrunden finns ofta problemet med för-orternas tystnadskultur och moderna ”tribalism” (släktförbund, kriminella gäng, etnisk maffia). I det omöjliga ligger även att försvaret för ett ordnat och öppet samhälle fordrar en polisverk-samhet som är dynamisk och dold (telefonav-lyssning, informatörer etc.). Sammantaget gör detta att många människor har synpunkter på hur polisen bör arbeta och vara organiserad; politiker, journalister och experter av uttrycker gärna sina åsikter om polisens insatser och syfte.»

Staden, våldet och tryggheten.Om social ordning i ett mångkulturellt samhälleav Rolf LidskogISBN 978-91-7173-247-72006. 330 sidor. HftPris c:a 224:–Bokklubbspris 193:– inkl. frakt.

I media rapporteras dagligdags om våldsbrott och den otrygghet det innebär att vistas i stads-rummet. Krav ställs på att skapa ordning och säkerhet, till exempel genom fler poliser, starkare social kontroll och kameraövervakning av tunn-lar och allmänna platser.

Arbetet med att förebygga brott väcker en mängd etiska frågor. Vilken typ av social ordning är möjlig och önskvärd i ett pluralistiskt och demokratiskt samhälle? Hur kan mångkultura-lism förenas med ett inkluderande demokratiskt medborgarskap? Hur kan en stad vara öppen och samtidigt trygg för sin befolkning? Hur kan mångfald och social integration förenas?

I Staden, våldet och tryggheten diskuterar Rolf Lidskog vad som karakteriserar en god social ordning i dagens samhälle. Genom att knyta samman diskussioner om senmodernitet, mång-kulturalism och urbanitet visar han på möjlig-heten att förena kulturell mångfald och social sammanhållning.

13Vår 2013

UNGAS LÄSANDE OCH SKRIVANDE

Att lära sig att läsa är, som alla vet, ett riktigt slit och kräver träning och åter träning. För till skillnad från talet har läsningen ingen självklar grundval i vår biologi. Att tala är lika naturligt för oss som att gå på två ben. Men man föds inte till läsare, man blir det – men bara under vissa betingelser. Läsandet är kort sagt en process som i hög grad involverar både kulturella och neurologiska faktorer.

Denna märkliga process står i fokus i kog-nitionsforskaren och utvecklingspsykologen Maryanne Wolfs bok. Wolf anlägger ett mycket brett perspektiv på vad läsande är och visar hur hjärnan går tillväga för att hantera den utma-ning som en samling bokstäver och ord innebär – och hur läsandet i sin tur påverkar hjärnans sätt att arbeta. Som mor till ett dyslektiskt barn har hon också haft ett personligt intresse av att förstå vad dyslexi är. Dyslektiker har dessutom ofta, betonar hon, en ovanlig förmåga att tänka kreativt.

Få det att fastnaav Shanna SchwartzÖversättning: Anna SörmarkISBN 978-91-7173-380-12012. 110 sidor. Hft. Pris c:a 130:–Bokklubbspris 105:– inkl. frakt.

Trots att undervisningen planeras och förberedes noga händer det ofta att den inte vill få fäste i elevernas självständiga arbete. Barnen förstår, men det som de först lärt sig fastnar inte.

För att få undervisningen att fastna hos elev-erna måste vi förstå hur vi tillägnar oss och för-lorar nya kunskaper och varför.

Shanna Schwartz utgår från fyra principer i sin bok om undervisningsmetoder: 1) För att undervisningen ska fastna måste barnet vara redo att lära sig. Undervisningen måste ligga på rätt nivå. 2) Undervisningen måste organi-seras och ha ett innehåll som gör att barnen blir aktiva och engagerade. 3) Undervisningen måste bygga på upprepning och en förutsägbar struktur. 4) Barn har lätt att glömma även om de är intresserade. Därför bör vi skapa represen-tationer så att barnen blir påminda om vad de lärt sig.

Schwartz är verksam vid Teachers College Reading and Writing Project i New York.

Proust och bläckfisken.Berättelsen och vetenskapen om den läsande hjärnanav Maryanne WolfÖversättning: Anna SörmarkISBN 978-91-7173-391-72012. 280 sidor. HftPris c:a 230:–Bokklubbspris 200:– inkl. frakt.

Skriv mer!Skrivundervisning under de första skolårenav Lucy CalkinsÖversättning: Anna SörmarkISBN 978-91-7173-355-92011. 90 sidor. Hft.Pris c:a 130:–Bokklubbspris inkl. frakt 105:–

Hur gör man för att undervisa barnen i de första årskurserna om hur man berättar och skriver? Räcker det inte att bara låta dem skriva sina sagor och händelseböcker? Hur utvecklar vi barnen som skribenter och hur ger vi dem hantverket?

Lucy Calkins framhåller i Skriv mer! att det är lärarens uppgift att fungera som modell för undervisningen. Läraren måste genom eget skri-vande bli medveten om vad som är en god text och hur man åstadkommer den. I mötet med en barntext är hennes uppgift att kunna se var barnet befinner sig i sin skrivprocess, vad barnet försöker att göra och att understödja det i för-söken att gestalta sin värld. Hon måste också kunna stödja varje barn i en klass oavsett vilken nivå det befinner sig på.

Lucy Calkins är professor vid Teachers Col-lege i New York och arbetar med att utveckla pedagogiken kring barns skriv- och läsutveck-ling.

14 DAIDALOS

Collateral damage.Social ojämlikhet i en global tidsålderav Zygmunt BaumanÖversättning: Annika Ruth PerssonISBN 978-91-7173-379-52012. 202 sidor. Danskt bandPris c:a 210:–Bokklubbspris inkl. frakt 190:–

ZYGMUNT BAUMAN

Uttrycket ”collateral damage” har ett militärt ursprung och betecknar oavsiktliga civila offer och skador. Men det beskriver också, hävdar Zygmunt Bauman i denna bok om den sociala ojämlikhetens utbredning och konsekvenser, en allt mer påtaglig dimension av vårt samhälle.

Den växande ojämlikheten uppfattas ofta som en fråga som har med ekonomi eller lag och ordning att göra, men inte som ett allvarligt hot mot samhället som sådant eller som ett problem som på ett eller annat sätt drabbar alla. Mycket i dagens politik, inklusive retoriken om den imagi-nära kategori som har fått namnet “underklass”, går enligt Bauman att förklara som ett försök att undvika att tala om ojämlikhetens befintlighet och omkostnader. I en konsumtionsinrikad och vinstfixerad kultur är det de fattiga som är mer eller mindre självskrivna i rollen som “oavsiktliga offer” och som stigmatiseras i dubbel bemärkelse, som oviktiga och ovärdiga. Bauman menar att den explosiva blandningen av växande ojämlik-

het och ökande mänsklig utsatthet riskerar att bli ett av det här århundradets allvarligaste problem.

Ur Stefan Jonssons recension i DN:»Bauman skisserar en teori om sambandet mellan å ena sidan den kapitalistiska makten, som fri-gjort sig från politisk styrning och skapar allt värre ojämlikhet, å andra sidan samtidens våld och katastrofer, som gör att allt fler människor lider och förlorar livet. [...]

Bauman menar att det finns en ondska – han kallar den antropologisk – som är svår att skilja från människans teknologiska kapacitet. Kommer någon på formeln till ett nytt spräng-medel, är det någon annan som sätter i gång att tillverka det. Är sprängämnet tillverkat, ser någon annan till att placera det i en bomb. När bomben finns, kommer någon att spränga den. Det är bara en fråga om tid [...].

Dessa onda kedjor löper genom världsord-ningen och håller den samman. Att vi accepterar saken beror enligt Bauman på att den moderna civilisationens ”framställningsförmåga” – dess förmåga att utveckla nya system, varor och tekni-ker – inte begränsas av en motsvarande ”föreställ-ningsförmåga”, det vill säga förmågan att med hjälp av förnuft och fantasi begripa följderna av allt som produceras. ”Det är i glappet mellan människans skapande förmåga och hennes före-ställningsförmåga som den nutida varianten av ondska slår rot.” Man kan uttrycka det enklare: vi begriper oss inte på vad vi dagligen frambring-ar – och kan än mindre kontrollera det.

Har Bauman rätt så innebär det att vi inte kan möta framtidens utmaningar bara genom satsningar på teknisk eller naturvetenskaplig innovation, utan i stället bör stärka människors förnuft och fantasi, deras förmåga att begripa, använda och styra samhället.»

Konsumtionslivav Zygmunt BaumanÖversättning: Sven-Erik TorhellISBN 978-91-7173-278-12008. 174 sidor. Hft.Pris c:a 175:–Bokklubbspris inkl. frakt 150:–

Zygmunt Bauman har energiskt utforskat olika sidor av vår samtids sociala och kulturella liv. Hans nyckelord för att karakterisera detta liv är ”flytande”. Relationer, identiteter och institutio-ner befinner sig i en ständig förvandling där det skapas nya möjligheter, men också nya faror. Här är det konsumtionslivet han tar sig an. Konsum-tion är i sig något flyktigt, det är att förbruka, och våra dagars konsumtionssamhälle är ett till-stånd av evig otillfredsställelse. Den ena frestande nyheten jagar den andra i halsbrytande fart.

»Bauman trycker envist på något som vi innerst inne är medvetna om, men inte vill eller vågar erkänna: att vi långtifrån är så fria som vi inbillar oss. Konsumtionssamhället inte bara koloniserar våra medvetanden, det indoktrinerar oss också att tro att den konsumistiska livsstilen är vår egen fria vilja, om inte rentav själva måttet på vår frihet...»

– Nils Schwartz i Expressen

15Vår 2013

HALVA HIMLEN

Halva himlen.Att skapa möjligheter för världens förtryckta kvinnorav Nicholas D. Kristof & Sheryl WuDunnÖversättning: Per PlanhammarISBN 978-91-7173-352-82011. 346 sidor. Danskt bandPris c:a 240:–Bokklubbspris inkl. frakt 210:–

Kvinnor förnedras dagligen jorden över, men denna förnedring uppmärksammas sällan på det sätt den borde i politiska eller journalistiska sammanhang. Ja, utom möjligen när det går så långt som det gjorde i Indien nyligen. Detta vill de båda journalisterna Nicholas D. Kristof och Sheryl WuDunn försöka ändra på med Halva himlen.

»Eftersom våldtäkter blivit en endemisk farsot i Sydafrika har den medicinska experten Sonette Ehlers utvecklat en produkt som omedelbart fått stor uppmärksamhet i landet. Ehlers hade aldrig glömt vad ett förtvivlat våldtäktsoffer en gång sa till henne: ”Om jag bara hade tänder därnere.”

En tid senare kom en man till det sjukhus där Ehlers arbetar. Han hade fastnat med penisen i gylfen på sina byxor och plågades svårt. Ehlers smälte samman dessa två händelser och utveck-lade en produkt som hon kallade Rapex, ett rör med hullingar på insidan. Kvinnan för in det

som en tampong med hjälp av en applikator, och den man som försöker våldta henne spetsas på hullingarna och tvingas söka akut läkarvård för att ta bort röret. När kritiker kritiserade Rapex för att vara en medeltida bestraffning, svarade Ehlers kort och koncist: ”Ett medeltida svar på en medeltida handling.”

Rapex återspeglar det könsbaserade våld som är allerstädes närvarande i utvecklingsländerna och som i ännu högre grad än krig är en källa till lidande. Undersökningar visar att ungefär en tredjedel av världens kvinnor utsätts för våld i hemmet. Kvinnor mellan 15 och 44 år löper större risk att lemlästas eller dö då de utsätts för manligt våld än av cancer, malaria, trafikolyckor eller krig tillsammans. En stor studie av Världs-hälsoorganisationen fann att mellan 30 och 60 procent av kvinnorna i de flesta länder hade utsatts för fysiskt eller sexuellt våld av en man eller pojkvän.

”Våld mot kvinnor som utförs av en nära partner är en stor bidragande orsak till kvinnors ohälsa”, har WHO:s förre generalsekreterare Lee Jong-wook sagt.

Det är så stigmatiserande att bli våldtagen att många kvinnor låter bli att anmäla det, och därför är det också svårt för forskare att göra exakta bedömningar. Det finns dock vissa bevis för att problemet är mycket stort: En undersök-ning i Ghana visade att 21 procent av kvinnorna hade gjort sin sexuella debut i samband med våldtäkt; 17 procent av kvinnorna i Nigeria sa att de utsatts för våldtäkt eller våldtäktsförsök före 19 års ålder; 21 procent av kvinnorna i Sydafrika sa att de blivit våldtagna före 15 års ålder.

Våldet mot kvinnor tar sig dessutom hela tiden nya uttryck. Den första dokumenterade syraattacken inträffade 1967 i det som nu är Bangladesh. I dag är det inte alls ovanligt att

män i södra eller sydöstra Asien kastar svavelsyra i ansiktet på flickor eller kvinnor som försmått dem. Syran får huden och ibland även de under-liggande benen att smälta: Om den kommer i ögonen blir kvinnan blind. I den kvinnohatande delen av världen är detta en teknisk landvinning.

Våld av detta slag är ofta ett sätt att hålla kvinnor på plats. I Kenya innebär kostnaderna för dygnet-runt-bevakning ett stort hinder för kvinnor att vara politiskt aktiva, men det är samtidigt ett nödvändigt skydd för att förhindra att politiska motståndare beordrar att de skall våldtas; på detta sätt räknar kriminella med att kvinnliga kandidater förödmjukas och misskre-diteras. Resultatet är att kvinnliga kandidater i landet rutinmässigt bär kniv och flera lager strumpbyxor i ett försök att avskräcka från, för-hindra eller fördröja våldtäktsförsök.

Problemet i flera fattiga länder är inte enskil-da banditer och våldtäktsmän, utan en utbredd kultur av sexuellt våld […]

Varför kastas syra i ansiktet på kvinnor, men inte på män? Varför är det så mycket vanligare att kvinnor blir avklädda och sexuellt förnedrade än att män blir det? Varför behandlas äldre män i många kulturer som respektingivande patriar-ker, medan äldre kvinnor förs ut från byarna och lämnas att dö av törst eller bli uppätna av vilda djur? Visst, det skall medges att även män i de samhällen där dessa övergrepp äger rum utsätts för mer våld än amerikanska män, men den bru-talitet som riktas mot kvinnor är speciellt omfat-tande, ondsint och dödlig. Dessa attityder finns inpräntade i olika kulturer och förändringar kan ske enbart med hjälp av utbildning och lokalt ledarskap. Men utomstående har också en viktig stödjande roll, inte minst genom att rikta strål-kastarljuset mot dessa regressiva attityder och att bryta de tabun de ofta omfattas av.»

16 DAIDALOS

WINBERG • CHRISTENSEN • KOSELLECK

Artonhundratalets Göteborg har många epitet, exempelvis liberalernas stad, donationernas stad, den goda medborgarandans stad. Det är bilden av ett harmoniliberalt medelklassfäste som fram-manas, ett borgerligt samhällsbygge med före-bildliga välfärdsinrättningar.

Göteborgsliberalismen och den därmed för-knippade stadsandan har kommit att bli veder-tagna begrepp. Inga systematiska studier har dock gjorts i ämnet. Överhuvudtaget är Göteborgs politiska historia föga utforskad. Vad man finner är vaga hänvisningar till en samförståndsanda samhällsklasserna emellan, under efterkrigsti-dens Hjörne-era populariserad som ”Göteborgs-andan”, en Saltsjöbadsanda i miniatyr.

Jan Christensen undersöker i denna bok hur social Göteborgsliberalismen egentlig var. Vilket inflytande hade Manchesterliberalismen, som var allt annat än social, och hur representativ var den socialliberala Handelstidningen för Göteborgs-liberalismen?

Erfarenhet, tid och historia.Om historiska tiders semantikav Reinhart KoselleckÖversättning: Joachim RetzlaffISBN 978-91-7173-201-92004. 198 sidor. Hft.Pris c:a 155:–Bokklubbspris 176:– ink. frakt.

I denna essäsamling utforskar den tyske histori-kern Reinhart Koselleck de historiskt föränderli-ga sätten att erfara och föreställa sig tiden. Hans grundtanke är att det är förhållandet mellan erfarenhet och förväntan som bestämmer hur samtiden uppfattas. Utmärkande för den moder-na tiden är enligt Koselleck en asymmetri mellan gjorda erfarenheter, ”erfarenhetsrummet”, och det som kan förväntas, ”förväntningshorison-ten”. Den senare är inte, som i förmoderna sam-hällen, bunden till erfarenhetsrummet. Nuet befinner sig i en brytning med det förflutna och öppnar sig mot framtiden. Enligt Koselleck är det själva den historiska tiden som accelereras: historien går så att säga fortare.

Den gamla föreställningen om historien som en exempelsamling som man kan lära av för nuet ersätts av föreställningen om historien som en process, en rörelse – och dessutom en accelere-rande rörelse där erfarenheter allt snabbare för-lorar sin giltighet.

Varför skriver vi inte historiska romaner istället?av Christer WinbergISBN 978-91-7371-319-12010. 397 sidor. Hft.Pris c:a 260:–Bokklubbspris 200:– ink. frakt.

Liberalernas stad. Fattigvård och kulturdonationer i artonhundra­talets Göteborgav Jan ChristensenISBN 978-91-7371-292-72009. 339 sidor. InbundenPris c:a 216:–Bokklubbspris 190:– ink. frakt.

Christer Winberg (1942–2008) inledde sin kar-riär vid en tid då historievetenskapen i viktiga avseenden omvandlades i grunden. I stället för statslivet och politiken började forskarna intres-sera sig för samhällets uppbyggnad och föränd-ring. I stället för kungar och statsmän trädde de breda folklagren in i förgrunden. Kvantitativa metoder introducerades jämsides med dittills oprövade teoretiska infallsvinklar. Winbergs avhandling från 1975, Folkökning och proleta-risering, vittnar på flera sätt om de nya ström-ningarna. Det är en banbrytande studie av den sociala omvandlingen på landsbygden i 1800-talets Sverige. Under sin fortsatta bana tog sig Winberg an en rad andra ämnen, men det social-historiska perspektivet förblev en utgångspunkt. Denna bok innehåller ett urval av hans artiklar, såväl empiriska undersökningar som teoretiska debattinlägg. De ger värdefulla inblickar i his-torievetenskapens utveckling under 1900-talets senare del och 2000-talets början.

17Vår 2013

KARL MARX UNGDOMSSKRIFTER

Ur avsnittet om det alienerade arbetet i texten ”De ekonomisk­filosofiska manuskripten”:»Låt oss utgå från ett samtida nationalekono-miskt faktum. Arbetaren blir allt fattigare ju mer rikedom han producerar, ju mer hans pro-duktion tilltar i betydelse och omfång. Arbeta-ren blir en allt billigare vara, ju fler varor han frambringar. Sakvärldens tilltagande värde står i direkt proportion till människovärldens avtagan-de värde. Arbetet producerar inte bara varor; det producerar också sig självt och arbetaren som en vara, och detta just på samma sätt som det producerar andra varor.

Detta faktum uttrycker vidare inte mer än följande: Föremålet, som arbetet producerar, dess produkt, framträder som ett för arbetet främmande väsen, som en av producenten oav-hängig makt. Arbetsprodukten är det arbete som fixerats i ett föremål, gjorts sakligt, den är arbe-tets objektivering. Arbetets förverkligande är dess objektivering. Detta förverkligande av arbetet

innebär under de nationalekonomiska förhållan-dena arbetarens förvisning från verkligheten, och att arbetet blivit ett objekt framstår som förlusten av och slaveriet under objektet, tillägnelsen som alienation, som avyttring.

Den mänskliga verksamheten ”förverkligas” – får sitt verkliga uttryck – i sina synliga resultat. Detta innebär att verksamheten ”objektiveras”. Arbetets förverkligande eller objektivering är alltså arbetsprodukten. Men eftersom produk-ten av arbetarens arbete inte tillhör arbetaren, blir den ett dött ting, en främmande ”sak” för honom. Det är inte han som genom sitt arbete bestämmer över saken, utan saken som bestäm-mer över hans verksamhet. Detta är den ena – den objektiva – sidan av arbetets alienation. Den gäller hur arbetaren skilts från objektet för sitt arbete.

Förverkligandet av arbetet är i så hög grad förvisning från verkligheten att arbetaren kan förvisas från verkligheten intill svältdöden. Objektiveringen framstår i så hög grad som en förlust av objektet att arbetaren berövats de objekt som är nödvändiga för honom, inte bara för hans liv utan också för hans arbete. Ja, själva arbetet blir ett objekt som han bara kan bemäk-tiga sig med största ansträngning och de mest oregelbundna avbrott. Besittningstagandet av objektet framträder i så stor utsträckning som alienation att ju fler objekt arbetaren produce-rar, desto mindre kan han äga och i desto större utsträckning råkar han under herraväldet av sin produkt, kapitalet.

Ur bestämningen att arbetaren förhåller sig till sin arbetsprodukt som till ett främmande objekt kan man dra alla dessa slutsatser: Ju mer arbetaren sliter ut sig, desto mäktigare blir den främmande objektvärld som han själv skapar, desto fattigare blir han själv och hans inre värld,

desto mindre blir hans eget. Det är på samma sätt i religionen. Ju mer människan förlitar sig på Gud, desto mindre behåller hon för sig själv. Arbetaren lägger sitt liv i objektet; men därmed tillhör inte livet längre honom, utan objektet. Ju större denna verksamhet är, desto färre föremål kommer alltså att tillhöra arbetaren. Vad arbets-produkten är, det är inte han. Ju större pro-dukten är, desto mindre är alltså han själv. Att arbetaren avyttras åt produkten innebär inte bara att hans arbete blir ett objekt, en yttre existens, utan också att den existerar utanför honom, obe-roende av honom och främmande för honom som en makt som står hindrande i hans väg, ja att det liv som han vigt åt objektet träder honom till mötes fientligt och främmande.

Låt oss nu närmare betrakta objektiveringen, arbetarens produktion och med den alienation eller förlusten av objektet, hans produkt.

Arbetaren kan inte frambringa något utan naturen, utan den sinnliga omvärlden. Den är det råmaterial, ur vilket hans arbete förverkligas, i vilket det försiggår, av vilket och genom vilket det producerar.

Men på samma sätt som naturen erbjuder arbetet livsmedel i den meningen att arbetet inte kan leva utan de föremål som det har att bear-beta, så erbjuder naturen å andra sidan också livsmedel i en mer begränsad mening, nämligen medel för arbetarens fysiska existens.

Ju mer arbetaren genom sitt arbete tillägnar sig omvärlden, den sinnliga naturen, desto mer måste han alltså avstå från livsmedel i dubbel mening, för det första därigenom att den sinn-liga världen i allt större utsträckning upphör att vara ett objekt, ett livsmedel för hans arbete; för det andra därigenom att den allt mer upphör att vara livsmedel i den omedelbara meningen, medel för arbetarens fysiska existens.»

Människans frigörelse.Karl Marx ungdomsskrifter i urval av Sven­Eric Liedmanav Karl MarxÖversättning: Sven-Eric LiedmanISBN 978-91-7173-025-11995. 210 sidor. Hft.Pris c:a 160:–Bokklubbspris 140:–

18 DAIDALOS

TITELURVAL – PRISER SOM ANGES ÄR MEDLEMSPRISER INKL. FRAKT

Anyuru, JohannesEn civilisation utan båtar150 sidor 140:–

Azar, Michael:Döden i Beirut 128 sidor 140:-

Azar, Michael:Vittnet 96 sidor 125:-

Anyuru, Johannes & Motturi, Aleksan­der:Förvaret 80 sidor 115:-

Hansson, Gunnar D:Lomonosovryggen 174 sidor 170:-

Kafka, Franz:Dagböcker 1910–1923 454 sidor 188:–

Melberg, Arne & Melberg, Enel:Det var på Capri … 149 sidor 126:-

Meyer, Clemens:Natten och ljusen 224 sidor 190:-

Meyer, Clemens:Våld. En dagbok 186 sidor 168:-

Söderblom, Staffan:Knittlar 110 sidor, inb. 110:-

Dahle, Gro & Nyhus, Svein:Den Arge 40 sidor, illustrerad, inb. 120:-

Dahle, Gro & Nyhus, Svein:Roy 32 sidor, illustrerad, inb. 120:-

Dahle, Gro & Nyhus, Svein:God natt, natt 76 sidor, illustrerad, inb. 130:-

Dahle, Gro & Nyhus, Svein:Mammas hår 40 sidor, illustrerad, inb. 125:-

Dahle, Gro & Nyhus, Svein:Snäll 32 sidor, illustrerad, inb. 120:-

Gombrich, Ernst H.:En liten världshistoria 328 sidor, illustr. inb. 190:-

K. Oscar & Karrebæck Dorte:Idiot 40 sidor, illustr. inb. 120:-

Skönlitteratur

Barn­ och allåldersböcker

K. Oscar & Karrebæck Dorte:Lägret 80 sidor, illustr. inb. 145:-

Nyhus, Svein:Sånt som är 42 sidor 123:-

Shakespeare, William:Hamlet. Återberättad av Oskar K Illustrationer: Dorte Karrebæk 110 sidor 145:-

Voltaire, François:Candide. Återberättad av Oskar K Illustrationer: Dorte Karrebæk 90 idor 145:-

Agamben, Giorgio:Homo sacer. Den suveräna makten och det nakna livet 223 sidor, hft. 189:-

Agrell, Beata & Nilsson, Ingela (red.):Genre och genreproblem: teoretiska och historiska perspektiv 524 sidor, inb. 295:-

Ahmemulic, Meira:City of Names 128 sidor, färgillustr. 137:-

Alexander, Jeffrey C.:Kulturell sociologi 266 sidor 210:-

Alexy, Robert:Rätten och rättvisan 160 sidor 144:-

Altvater, Elmar & Müller & Neusüss:Stat och kapital – om socialstat och stats-interventionism 180 sidor 65:-

Amin, Samir:Kapitalism i globaliseringens tid 192 sidor 155:-

Anderson, Benedict:Den föreställda gemenskapen. Reflexio-ner kring nationalismens ursprung … 256 sidor 165:-

Anderson, Perry:Postmodernitetens ursprung 150 sidor 148:-

Andersson, Magnus & Jansson, AndréLandsbygdens globalisering190 sidor 196:–

Andersson, Mette m. fl.:Youth, Otherness and the Plural City 368 pages 193:-

Andersson, Sten:Om vetenskapens gränser 260 sidor 180:-

Apel, Karl­Otto:Etik och kommunikation 160 sidor 125:-

Archer, David:Töväder 190 sidor 200:–

Arendt, Hannah:Den banala ondskan. Eichmann i Jerusalem 288 sidor 170:-

Arendt, Hannah:Mellan det förflutna och framtiden 295 sidor 200:-

Arendt, Hannah:Människans villkor. Vita activa 424 sidor 200:-

Arendt, Hannah:Om våld 104 sidor 135:-

Aristoteles:Den nikomachiska etiken 300 sidor 165:-

Aristoteles:Om själen 123 sidor 95:-

Aristoteles:Politiken 243 sidor 238:-

Arke, Pia & Jonsson, Steffan:Scoresbysundshistorier 164 sidor, 4-färg 196:-

Arrighi, Giovanni:Det långa 1900-talet 480 sidor 195:-

Backéus, Maud:När Erik bär förklä är han Anders 318 sidor, hft. 196:-

Bachtin, Michail:Det dialogiska ordet 291 sidor 180:-

Bachtin, Michail:Dostojevskijs poetik 355 sidor 203:-

Bachtin, Michail:Författaren och hjälten i den estetiska verksamheten 256 sidor 180:-

Bachtin, Michail:Rabelais och skrattets historia 476 sidor 225:-

Bacon, Francis:Essäer 205 sidor 60:-

Badiou, Alain:Manifest för filosofin. & Vad är kärlek? 128 sidor 110:-

Bale, Kjersti:Estetik 200 sidor 182:-

Balibar, Étienne & Wallerstein, Immanuel:Ras, nation, klass 298 sidor 180:-

Bauman, Zygmunt:Arbete, konsumtion och den nya fattigdomen 143 sidor 125:-

Bauman, Zygmunt:Auschwitz och det moderna samhället 270 sidor 170:-

Bauman, Zygmunt:Det individualiserade samhället 304 sidor 188:-

Bauman, Zygmunt:Döden och odödligheten i det moderna samhället 316 sidor 155:-

Bauman, Zygmunt:Europa – ett oavslutat äventyr 160 sidor 144:-

Bauman, Zygmunt:Flytande rädsla 204 sidor 160:-

Bauman, Zygmunt:Postmodern etik 320 sidor 180:-

Bauman, Zygmunt:På spaning efter politiken 230 sidor 165:-

Bauman, Zygmunt:Samhälle under belägring 316 sidor 188:-

Beauvoir, Simone de:För en tvetydighetens moral 120 sidor 117:-

Beck, Ulrich:Att uppfinna det politiska. Bidrag till en teori om reflexiv modernisering 256 sidor 170:-

Beck, Ulrich:Den kosmopolitiska blicken eller:krig är fred 292 sidor 180:-

Beck, Ulrich:Risksamhället 400 sidor 200:-

Beck, Ulrich:Vad innebär globaliseringen? Missupp-fattningar och möjliga politiska svar 212 sidor 165:-

Beck, Ulrich & Grande, Edgar:Det kosmopolitiska Europa 424 sidor 205:-

Bengtsson, Jan:Den fenomenologiska rörelsen i Sverige 365 sidor 165:-

Bengtsson, Jan:Fenomenologiska utflykter 276 sidor 170:

Bengtsson, Jan:Sammanflätningar. Husserls och Merleau-Pontys fenomenologi 160 sidor 100:-

Benhabib, Seyla:Jämlikhet och mångfald 266 sidor 180:-

Benjamin, Walter:Språkfilosofiska texter 164 sidor 189:-

Berglund, J. & Svanberg, Ingwar:Hunden i kult och religion 163 sidor 170:-

Berman, Marshall:Marxistiska äventyr 256 sidor 180:-

Burman, A. & Sundgren P. (red.):Bildning. Texter från Essaias Tegnér till Sven-Eric Liedman 404 sidor 220:–

Björk, Ulrika & Folkmarson Käll, Lisa (red.):Stil, kön, andrahet. Tolv essäer i feministisk filosofi 288 sidor 200:-

Blanchot, Maurice:Katastrofens skrift 216 sidor 160:-

Bobbio, Norberto:Liberalism och demokrati 96 sidor 78:-

Bobbio, Norberto:Rättigheternas epok 224 sidor 165:-

Bolton, Gavin:Drama för lärande och insikt 294 sidor 184:-

Bolz, Norbert & van Reijen, Willem:Walter Benjamin – en introduktion 128 sidor 78:-

Bossius, Thomas:Med framtiden i backspegeln 302 sidor 188:-

Bourdieu, Pierre:Den manliga dominansen 143 sidor 132:-

Bourdieu, Pierre:Kultur och kritik 300 sidor 165:-

Bourdieu, Pierre:Praktiskt förnuft 202 sidor 170:-

Facklitteratur

19Vår 2013

TITELURVAL – PRISER SOM ANGES ÄR MEDLEMSPRISER INKL. FRAKT

Braudel, Fernand:Kapitalismens dynamik 90 sidor 102:-

Burg, Avraham:Förintelsen är över och vi måste resa oss ur askan 264 sidor 210:–

Burke, Peter:Annales-skolan – en introduktion 192 sidor 78:-

Burke, Peter:Renässansen – en introduktion 120 sidor 60:-

Burke, Peter:Samtalskonstens historia 192 sidor 125:-

Burman, Anders & Sundgren, Per (red.):Bildning. Texter från Esaias Tegnér till Sven-Eric Liedman 400 sidor 220:-

Burman, Anders & Sundgren, Per (red.):Svenska bildningstraditioner 340 sidor 200:-

Butler, Judith:Genustrubbel. Feminism och identitetens subversion 254 sidor 172:-

Calkins, Hartman & White:Berätta mer! 210 sidor 189:–

Callinicos, Alex:Jämlikhet 144 sidor 140:-

Callinicos, Alex:Samhällsteori 460 sidor 210:-

Castells, Manuel:Internetgalaxen 300 sidor 188:-

Castells, Manuel:Nätverkssamhällets framväxt 592 sidor 256:-

Castells, Manuel:Identitetens makt 445 sidor 256:-

Castells, Manuel:Millenniets slut 453 sidor 256:-

Cavalcante Schuhback, Marcia Cá:Att tänka i skisser 200 sidor 150:-

Chaib, Mohamed:Strömmar i tiden. Ungdomens livsvillkor i en föränderlig värld 304 sidor 155:-

Chaib, Mohamed & Orfali, Birgitta:Sociala representationer. Om vardags-livets sociala fundament 224 sidor 165:-

Chirot, Daniel & McCauley, Clark:Varför inte döda dem allihop? 280 sidor, inb. 176:-

Claesson, Silwa (red.):Undervisning och existens 245 sidor. 200:–

Clunies Ross, Margaret:Hedniska ekon. Myt och samhälle i fornnordisk mytologi 384 sidor 200:-

Cohen, Jean L. & Arato, Andrew:Det civila samhället och den politiska teorin 640 sidor, inb. 265:-

Connell, R. W.:Maskuliniteter 296 sidor 180:-

Connell, Raewyn:Om genus. Andra upplagan 220 sidor 190:-

Crouch, Colin:Postdemokrati 136 sidor 168:-

Dahlberg, Göran:Hemliga städer 192 sidor 140:-

Dahmer, Helmut:Psykoanalys och marxism 480 sidor 102:-

Debord, Guy:Skådespelssamhället 160 sidor 140:-

Delanty, Gerard:Europa – idé, identitet, verklighet 256 sidor 165:-

Deleuze, Gilles:Leibniz och barocken 256 sidor 155:-

Deleuze, Gilles:Nietzsche och filosofin 297 sidor 188:-

Deleuze, Gilles:Vecket 256 sidor 155:-

Deleuze, Gilles & Guattari, Fèlix:Kafka. För en mindre litteratur 202 sidor 160:-

Derrida, Jacques:Den andres enspråkighet 106 sidor, inb. 140:-

Derrida, Jacques:Marx spöken 250 sidor 188:-

Derrida, Jacques & Vattimo, Gianni:Religionen 220 sidor 170:-

Detering, Heinrich:Bob Dylan 198 sidor 163:-

Dewey, John:Demokrati och utbildning 416 sidor 210:-

Dewey, John:Människans natur och handlingsliv 292 sidor 180:-

Doust, Dariush Moaven:Om de andra som inte finns 128 sidor 160:-

Doust, Dariush Moaven:Randanmärkningar till psykoanalysens etik 315 sidor 180:-

Dworkin, Ronald:En fråga om jämlikhet. Rättsfilosofiska uppsatser 320 sidor 180:-

Edenheim, Sara:Anakronismen: Mot den historiska manin 112 sidor 126:-

Eder, Klaus:Natur och samhälle. Om det praktiska förnuftets evolution 352 sidor 188:-

Egan, Kieran:Från myt till ironi 400 sidor 200:-

Einstein, Albert:Den speciella och den allmänna relativitetsteorin 159 sidor 60:-

Ekholm, Christer:Läs mig som läser er: texter om Lars Ahlin (1943–2009) 310 sidor, inb. 182:-

Eliade, Mircea:Heligt och profant 170 sidor 150:-

Elster, Jon:Förnuft och rationalitet 80 sidor. 84:–

Englund, Tomas:Föreställningen om den goda läraren 306 sidor 200:-

Englund, Tomas:Läroplanens och skolkunskapens politiska dimension 416 sidor 200:-

Englund, Tomas (red.):Utbildning som kommunikation. Deliberativa samtal som möjlighet 424 sidor 220:-

Englund, Tomas (red.):Utbildning som medborgerlig rättighet 387 sidor. 220:-

Englund, Tomas & Ann Quennerstedt (red.):Vadå likvärdighet? Studier i utbildningspolitisk språkanvändning 224 sidor 180:-

Eriksen, Erik Oddvar:Kommunikativt ledarskap. Om styrning av offentliga institutioner 304 sidor 180:-

Eriksen, E. O./Fossum, J. E./ Menéndéz, A.J.:En författning för Europa? 258 sidor 170:-

Eriksson, Lisbeth & Winman, Thomas:Learning to Fly 249 pages 196:-

Ernst, Wolfgang:Sorlet från arkiven 120 sidor 125:-

Essen, Johan von & Gunnar Sundgren (red.)En mosaik av mening318 sidor 220:–

Fann, K T:Ludwig Wittgenstein – en introduktion 128 sidor 78:-

Fanon, Frantz:Svart hud, vita masker 206 sidor 148:-

Fareld, Victoria:Att vara utom sig inom sig 330 sidor 165:-

Ferry, Luc:Den nya ekologiska ordningen 224 sidor 155:-

Fichte, J. G.:Första inledningen till vetenskaps-läran. Vägen till ett saligt liv 224 sidor 65:-

Fishkin, James S.När folket talar 284 sidor 210:-

Fletcher, Ralph:Den unga författarens verktygslåda 144 sidor 40:-

Florida, Richard:Den kreativa klassens framväxt 448 sidor 220:-

Florida Richard:Den stora omställningen 256 sidor 196:–

Florin, Camilla:Att uttrycka det undanträngda. Theodor W. Adorno om konst, natur och sanning 256 sidor 170:-

Forser, Tomas:Kritik av kritiken 272 sidor 188:-

Forsgren, Peter:Att lyssna med ögat? Studier i Peder Sjögrens 1940-talsromaner 368 sidor 140:-

Fossen, Erling:EcstaCity. Ingångar till en ny urbanism 144 sidor 117:-

Foucault, Michel:Sexualitetens historia. Bd 1. Viljan att veta 160 sidor 165:-

Foucault, Michel:Sexualitetens historia. Bd 2. Njutningarnas bruk 228 sidor 165:-

Foucault, Michel:Sexualitetens historia. Bd 3. Omsorgen om sig 221 sidor 165:-

Fovet, William:Europeiska filosofer 272 sidor 155:-

Franzén, Carin:Till det omöjligas konst 80 sidor 112:-

Fraser, Nancy:Den radikala fantasin: mellan omfördelning och erkännande 248 sidor 180:-

Fredriksson, Martin:Skapandets rätt 371 sidor 224:-

Freud, Sigmund:Leonardo da Vinci – ett barndomsminne 125 sidor 60:-

Furberg, Mats:Den första stenen. En moralitets-fenomenologisk undersökning 262 sidor 170:-

Gadamer, Hans­Georg:Förnuftet i vetenskapens tidsålder 111 sidor 78:-

Gadamer, Hans­Georg:Sanning och metod (i urval) 214 sidor 170:-

Gardeström, Elin:Att fostra journalister 292 sidor 2000:-

20 DAIDALOS

TITELURVAL – PRISER SOM ANGES ÄR MEDLEMSPRISER INKL. FRAKT

Gesser, Bengt & Olofsson, Per­Olof:Samhällsmoral och politik. Exemplet Helsingborg 317 sidor 165:-

Gilje, Nils & Grimen, Harald:Samhällsvetenskapernas förutsättningar 320 sidor 174:-

Glissant, Édouard:Realtionens filosofi – omfångets poesi 128 sidor 140:-

Gorz, André:Arbete mellan misär och utopi 192 sidor 155:-

Graeber, David:Skuld. De första 5000 åren 531 sidor 252:-

Graves, Donald H.:Att undersöka världen 120 sidor 112:-

Graves, Donald H.:Skriv- och läsbefruktning 80 sidor 102:-

Greider, G. & Gunnarsson, Björn:Att läsa världen 280 sidor 78:-

Gripsrud, Jostein:Mediekultur – mediesamhälle 423 sidor 220:-

Groebner, Valentin:Personbevis. Passets födelse i medel tidens Europa 256 sidor, hft. 168:-

Groopman, Jerome:Hur läkare tänker 284 sidor, inb. 196:-

Grönberg, Cecilia & Magnusson, Jonas (J):Leviathan från Göteborg 272 sidor, färgillustr. 220:-

Grönberg, Cecilia & Magnusson, Jonas (J):Omkopplingar: Avskrifter, listor, dokument, arkiv 1000 sidor, inb. 405:-

Grönberg, Cecilia & Magnusson, Jonas (J):Witz-bomber och foto-sken 992 sidor, inb. 405:-

Grünbaum, Anita:Lika och unika. Dramapedagogik om minoriteter 200 sidor 182:-

Gulyga, Arsenij:Immanuel Kant. En biografi 320 sidor, inb. 165:-

Gustavsson, Bernt (red.):Bildningens förvantlingar 224 sidor 160:-

Gustavsson, Martin; Börjesson, Mikael & Edling, MartaKonstens omvända ekonomi 348 sidor 217:-

Gustafsson, Rolf Å.:Politisk styrning och demokrati 204 sidor 210:-

Gustafsson, Rolf Å.:Välfärdstjänstearbetet 252 sidor 170:-

Götselius, Thomas:Själens medium 472 sidor 196:-

Haag, Karl­Heinz:Filosofins väg 192 sidor 117:-

Habermas, Jürgen:Den moraliska synpunkten 288 sidor 185:-

Habermas, Jürgen:Den mänskliga naturens framtid 144 sidor 140:-

Habermas, Jürgen:Diskurs, rätt och demokrati 187 sidor 165:-

Habermas, Jürgen:Kommunikativt handlande. Texter om språk, rationalitet och samhälle 432 sidor 200:-

Habermas, Jürgen:Mellan naturalism och religion 192 sidor 160:-

Habermas, Jürgen:Samhällsvetenskapernas logik 256 sidor 170:-

Haglund, Magnus & Schneider, Stefan:Den nakna staden. Människor och platser i Göteborg 288 sidor 194:-

Haglund, Magnus (red.):Musikens frihet och begränsning 274 sidor 196:-

Hallerstedt, Gunilla (red.):Diagnosens makt. Om kunskap, pengar och lidande 128 sidor 145:-

Hansen, Phillip:Hannah Arendt. Politik, historia och medborgarskap 336 sidor 170:-

Hardt, Michael & Negri, Antonio:Imperiet 396 sidor 220:-

Heard, Georgia:Allt gott på jorden och i solen. Om dikt och diktskrivning 198 sidor 145:-

Hegel, G. W. F.:Inledning till estetiken 144 sidor 138:-

Heidegger, Martin:Konstverkets ursprung 124 sidor 110:-

Heidegger, Martin:Varat och tiden 520 sidor, 2 bd. 220:-

Heidegren, Carl­Göran:Antropologi, samhällsteori och politik 384 sidor 220:-

Heidegren, Carl­Göran:Det moderna genombrottet i nordisk universitetsfilosofi 1860–1915 560 sidor 255:-

Held, David & McGrew, Anthony:Den omstridda globaliseringen 182 sidor 155:-

Held, David:Demokratimodeller. Från klassisk demokrati till demokratisk autonomi 480 sidor 200:-

Held, David:Kosmopolitism Ideal och verklighet 250 sidor 200:-

Hellesnes, Jon:Hermeneutik och kultur 192 sidor 140:-

Hentig, Hartmut von:Bildning eller utbildning? 158 sidor 125:-

Hilton (red) & Dobb & Sweezy, m. fl.:Övergången från feodalism till kapitalism 260 sidor 70:-

Hobbes, Thomas:Leviathan 540 sidor 256:-

Holgersson, Helena:Icke-medborgarskapets urbana geografi 320 sidor. 186:–

Holgersson, Helena m.fl.:Göteborg utforskat – Studier av en stad i förändring 304 sidor. 182:–

Holgersson, Helena m.fl.:(Re)searching Gothenburg 304 sidor. 182:–

Holm, Ulla:Modrande och praxis 368 sidor 180:

Holmberg, Jan:Slutet på filmen O. s. v. 190 sidor. 180:–

Honneth, Axel:Erkännande. Praktisk-filosofiska studier 205 sidor 155:-

Horkheimer, Max & Adorno, Theodor:Upplysningens dialektik 290 sidor 180:-

Hornborg, AlfMyten om maskinen 278 sidor 196:–

Horster, Detlev:Ernst Bloch – en introduktion 120 sidor 66:-

Hultberg, Ralf:Vedergällningstanken 476 sidor 210:-

Husserl, Edmund:Cartesianska meditationer. En inledning till fenomenologin 160 sidor 140:-

Husserl, Edmund:Fenomenologins idé 128 sidor 140:-

Hägerström, Axel:Socialfilosofiska uppsatser 162 sidor 168:-

Ihde, Don:Experimentell fenomenologi 152 sidor 125:-

Ignatieff, Michael:Krigarens heder. Etniska krig och det moderna samvetet 203 sidor 148:-

Iordanoglou, Dimitrios:Antiken by Night 120 sidor, hft. 140:-

Israel, Joachim:Språk och kunskap 208 sidor 125:-

Israel, Lena:Filmdramaturgi och vardagstänkande. En kunskapssociologisk studie 255 sidor 150:-

Jacobs. Jane:Den amerikanska storstadens liv och förfall 496 sidor 248:-

James, William:Pragmatism 176 sidor 140:-

Janson, Ulf:Vägen till verket. Studier i arkitekt Jan Gezelius arbetsprocess 260 sidor färgillustr. 170:-

Janss, C., Melberg, A. & Refsum, C.:Lyrikens liv. 320 sidor 210:-

Jenkins, Henry:Konvergenskulturen 312 sidor 177:-

Johansen, Anders:Tid är makt, tid är pengar 229 sidor 79:-

Johansen, Maria:Offentlig skrift om det hemliga 440 sidor 173:-

Johansson, Anders:Avhandling i litteraturvetenskap 368 sidor 140:-

Johansson, Anders:Göra ont: litteraturens metafysik 144 sidor 126:-

Johansson, Anders:Nonfiction 256 sidor 150:-

Johansson, Ingvar & Liedman, Sven­Eric:Positivism och marxism 304 sidor 165:-

Johansson, Per Magnus:Freuds psykoanalys. Band I: Utgångspunkter. 272 sidor 188:- Band II: Arvtagare i Sverige. 480 sidor 200:- Band III: Arvtagare i Sverige. Del 2. 504 sid. 200:-Band IV: Inblickar i psykiatrins och den psykodynamiska terapins historia i Göteborg 1945–2009 571 sidor 260:--

Johansson, Thomas:Faderskapets omvandlingar 188 sidor 170:-

Johansson, Thomas (red):Manlighetens omvandlingar 246 sidor 165:-

Johansson, Thomas & Lalander, Philip (red):Sexualitetens omvandlingar 281 sidor 188:-

Johansson, Thomas & Sernhede, Ove (red):Urbanitetens omvandlingar 234 sidor 170:-

Solheim, Jorun:Den öppna kroppen 140 sidor 140:-

Johnston, Peter H:Väl valda ord Hur vårt språk påverkar barns lärande 144 sidor 168:-

Jónasdóttir, Anna G.:Kärlekskraft, makt och politiska intressen 308 sidor 188:-

21Vår 2013

TITELURVAL – PRISER SOM ANGES ÄR MEDLEMSPRISER INKL. FRAKT

Jonsson, Stefan:Tre revolutioner: En kort historia om folket 234 sidor 140:-

Jordheim, Helge:Läsningens vetenskap 291 sidor 188:-

Kajfes, Arijana:Occular Witness 120 sidor 170:-

Kaldor, Mary:Det globala civilsamhället. Ett svar på krig 206 sidor 155:-

Kaldor, Mary:Nya och gamla krig. Organiserat våld under globaliseringens era 208 sidor 165:-

Kandinsky, Wassily:Om det andliga i konsten 142 sidor 110:-

Kant, Immanuel:Grundläggning av sedernas metafysik 96 sidor 82:-

Kant, Immanuel:Om pedagogik 83 sidor 125:-

Karlsson, David:En kulturutredning. Pengar, politik … 296 sidor 154:-

Karlsohn, Thomas:Originalitetens former 256 sidor 210:-

Keene, Ellin Oliver & Zimmermann, Susan:Tankens mosaik. Om mötet mellan text och läsare 270 sidor 188:-

Kemp, Peter:Emmanuel Lévinas – en introduktion 96 sidor 70:-

Kemp, Peter:Världsmedborgaren. Politisk och peda-gogisk filosofi för det 21 århundradet 272 sidor 173:-

Kildal, Nanna (red):Den nya sociala frågan. Om arbete, inkomst och rättvisa 256 sidor 170:-

Kittler, Friedrich:Maskinskrifter. Essäer om medier och litteratur 330 sidor 200:-

Kittler, Friedrich:Nedskrivningssystem 1800 • 1900 672 sidor 252:-

Krogh, Thomas:Frankfurtskolan – en introduktion 192 sidor 78:-

Kroksmark, Tomas:Didaktiska strövtåg. Didaktiska idéer från Comenius till fenomenografisk didaktik 380 sidor 170:-

Kroksmark, Tomas:Didaskalos. Undervisningsmetodik … 280 sidor 196:-

Kukathas, Chandran & Pettit, Philip:John Rawls – en introduktion 192 sidor 78:-

Langer, Judith A.:Litterära föreställningsvärldar 192 sidor 160:-

Leggewie, Claus & Welzer, Harald:Slutet på världen så som vi känner den 223 sidor 190:-

Lessing, G. E.:Laokoon228 sidor 180:-

Levander, Ulrika:Utanförskap på entreprenad 296 sidor 210:-

Liedman, Sven­Eric:Mellan det triviala och det outsägliga 165 sidor 145:-

Liljeroth, Ingrid m.fl.:Verksamma verksamheter 182 sidor 168:-

Lindensjö, Bo:Perspektiv på rättvisa 314 sidor 188:-

Locke, John:Andra avhandlingen om styrelseskicket 190 sidor 140:-

Lorenz, Walter:Socialt arbete i ett föränderligt Europa 235 sidor 165:-

Lorenzoni, Patricia:Att färdas under dödens tecken 400 sidor 180:-

Luhmann, Niklas:Förtroende 224 sidor 165:-

Lukes, Steven:Maktens ansikten 208 sidor 163:-

Lundahl, Mikela:Vad är en neger? 368 sidor 152:-

Lundgren­Gothlin, Eva:Kön och existens. Studier i Simone de Beauvoirs Le Deuxième Sexe. 365 sidor 180:-

Løgstrup, K. E.:Det etiska kravet 320 sidor 170:-

Löwy, Michael:Förlossning och utopi 256 sidor 140:-

Malthus, ThomasEn avhandling om befolkningslagen190 sidor 190 :–

Mandel, Ernest:Långa vågor i den kapitalistiska utvecklingen 125 sidor 65:-

Manga, Edda:Gudomliga uppenbarelser och demoniska samlag 296 sidor 170:-

Mannoni, Octave:Freud 242 sidor 155:–

Marcuse, Herbert:Den estetiska dimensionen 95 sidor 50:-

Margalit, Avishai:Det anständiga samhället. För en värdighetens politk 261 sidor 170:-

Martinson, Mattias:Postkristen teologi 272 sidor 152:-

Johansson, Anders & Martinson, Mattias (red):Efter Adorno 256 sidor 155:–

Marx, Karl & Engels, Friedrich:Ekonomiska skrifter 720 sidor, inb. 194:-

Marx, Karl & Engels, Friedrich:Filosofiska skrifter 640 sidor, inb. 194:-

Mattick, Paul:Marx och Keynes 300 sidor 65:–

Mattsson, Helena (red):1% love and devotion på Ulleåkers sjukhus 164 sidor 150:-

Matz, Richard:En god led för världen. Sju uppsatser 176 sidor 65:-

Mazower, Mark:Den mörka kontinenten. Europas nittonhundratalshistoria 528 sidor, hft. 220:-

Melberg, Arne:Resa och skriva. En guide till den moderna reselitteraturen 248 sidor 165:–

Merleau­Ponty, Maurice:Kroppens fenomenologi 184 sidor 155:-

Mill, John Stuart:Utilitarism 96 sidor 78:-

Minh­ha, Trinh T:Någon annanstans här inne 232 sidor 196:-

Mitterauer, Michael:Ungdomstidens sociala historia 20 sidor 95:-

Molander, Bengt (red):Mellan konst och vetande 150 sidor 125:-

Molander, Bengt & Thorseth, May:Framsteg, myt, rationalitet. Med en inledande uppsats och repliker av Georg Henrik von Wright 172 sidor 125:-

Molin, Martin:Meningsskapande och delaktighet. Om vår tids socialpedagogik 272 sidor 180:-

Moller Okin, Susan:Mångkulturalism – kvinnor i kläm? 160 sidor 140:-

Monk, Ray:Ludwig Wittgenstein – Geniets plikt 544 sidor 155:-

Motturi, Aleksander:Etnotism. En essä om mångkultur, tystnad och begäret efter mening 120 sidor 125:-

Motturi, Aleksander:Filosofi vid mörkret hjärta – Wittgenstein, Frazer och vildarna 336 sidor 170:-

Münkler, Herfried:De nya krigen 248 sidor 170:-

Münkler, Herfried:Imperier. Herraväldets logik från Romarriket till Förenta staterna 294 sidor 180:-

Månson, Per:Från Marx till marxism 508 sidor 110:-

Månson, Per:Karl Marx – en introduktion 128 sidor 78:-

Nehls, Eddy:Kung alkohol och andra drogaktörer 245 sidor 176:-

Nove, Alec:Teori för en möjlig socialism 434 sidor 95:-

Nussbaum, Martha C.:Kvinnors liv och social rättvisa. Ett försvar för universella värden 356 sidor 210:-

Nylund, Katarina (red.):Perferin i centrum 384 sidor, färgillustr., inb. 215:-

Olofsson, Per Olof:Den avklädda människan 208 sidor 78:-

Olofsson, Per Olof:Urfantasin och ordningen. Om begäret, det heliga och det moder-na samhället 320 sidor 95:-

Olsson, Nils:Konsten att sätta texter i verket 168 sidor 168:-

Ong, Walter J.:Muntlig och skriftlig kultur 224 sidor 144:-

Patočka, Jan:Kätterska essäer om historiens filosofi 208 sidor 160:-

Pauen, Michael & Roth, Gerhard:Frihet, skuld och ansvar 144 sidor 196:–

Peirce, Charlse S.:Pragmatism och kosmologi 254 sidor 140:-

Phillips, D. Z.:Filosofi – en presentation 224 sidor 165:-

Plant, Raymond:Modernt politiskt tänkande 416 sidor 188:-

Porter, Roy:Upplysningen – en introduktion 128 sidor 60:-

Postman, Neil:När skolans klocka klämtar 165 sidor 125:-

Rancière, Jacques:Den okunnige läraren 192 sidor 154:-

Rappe, Axel & Nygård, Mikael (red.):Politiken villkor i den globali- serade världen 219 sidor 196:-

Rawls, John:En teori om rättvisa 576 sidor 255:-

Rawls, John:Folkens rätt 210 sidor 155:-

22 DAIDALOS

TITELURVAL – PRISER SOM ANGES ÄR MEDLEMSPRISER INKL. FRAKT

Rawls, John:Vad rättvisan kräver. Grunddrag i en politisk liberalism 288 sidor 186:-

Reese­Schäfer, Walter:Karl-Otto Apel – en introduktion 144 sidor 78:-

Reese­Schäfer, Walter:Jürgen Habermas – en introduktion 160 sidor 78:-

Ricœur, Paul:Homo capax 300 sidor 210:-

Ricœur, Paul:Minne, historia, glömska 640 sidor 271:-

Reichholf, Josef H.:Därför vill vi vinna 215 sidor, hft. 205:-

Roald, Anne Sofie:Muslimer i nya samhällen 250 sidor, 210:-

Robinson, Paul:Freud och hans kritiker 256 sidor 155:-

Rorty, Richard:Hopp i stället för kunskap 96 sidor 125:-

Rosdolsky, Roman:Kapitalets tillkomsthistoria. Bd 1 & 2 575 sidor 125:-

Rosengren, Cecilia:Conway. Naturfilosofi och filosofisk identitet i 1600-talets England 180 sidor, hft. 154:-

Rosengren, Mats & Sigurdson, Ola (red):Penelopes väv 216 sidor 140:-

Rousseau, Jean­Jaques:Kulturen och människan 172 sidor 140:-

Rüsen, Jörn:Berättande och förnuft. Historieteoretiska texter 268 sidor 188:-

Sahlin, Ingrid (red.):I trygghetens namn 376 sidor 210:–

Sartre, Jean­Paul:Egots transcendens 62 sidor 65:-

Sartre, Jean­Paul:Skiss till en känsloteori 62 sidor 65:-

Scanlon, T. M.:Vad vi är skyldiga varandra 387 sidor. 230:–

Schelling, F. W. J.:Föreläsningar om metoden för akademiska studier 160 sidor 66:–

Schlichter, Detlvev:Papperspengarnas kollaps 288 sidor 200:-

Schmidt, Wolfgang (red.):Pengarnas frihet. Om finanskrisens politiska ekonomi 250 sidor 175:-

Schmitt, Carl:Det politiska som begrepp 170 sidor 200:–

Schuster, Marja:Profession och existens 184 sidor 145:-

Schütz, Alfred:Den sociala världen fenomenologi 288 sidor 188:-

Searle, John R.:Konstruktionen av den sociala verkligheten 256 sidor 165:-

Segerdahl, Pär:Djuren i kulturen 134 sidor, hft. 175:-

Selander, Staffan & Ödman, Per­Johan, (red):Text och existens. Hermeneutik möter samhällsvetenskap 384 sidor 217:-

Sen, Amartya:Identitet och våld 184 sidor 150:-

Sen, Amartya:Utveckling som frihet 432 sidor 220:-

Seneca:Om livets korthet 165 sidor 189:-

Sernhede, Ove:Ungdom och kulturens omvandlingar 332 sidor 190:-

Sernhede, Ove:Förorten, skolan och ungdomskulturen 232 sidor 196:-

Sernhede, Ove & Johansson, Thomas:Storstadens omvandlingar. Postindustrialism, globalisering och migration. Göteborg och Malmö 342 sidor 185:-

Sigurdson, Ola:Dey postsekulära tillståndet. Religion, modernitet, politik 464 sidor 196:-

Sigurdson, Ola:Himmelska kroppar. Inkarnation, blick, kroppslighet 760 sidor, inb. 193:-

Skeggs, Beverley:Att bli respektabel 310 sidor 188:-

Skinner, Quentin:Niccolò Machiavelli – en introduktion 128 sidor 78:-

Skirbekk, Gunnar m.fl.:Striden om sanningen 218 sidor 155:-

Skirbekk, Gunnar & Gilje, Nils:Filosofins historia 800 sidor, inb. & illustr. 295:-

Sletnes, Annette:into thin air 72 sidor, färgillustr. 155:-

Solheim, Jorun:Den öppna kroppen 140 sidor 140:-

Solnit, Rebecca:Gå vilse. En fälthandbok 210 sidor 180:-

Spindler, Fredrika:Nietzsche: Kropp, konst, kunskap 176 sidor 140:-

Spindler, Fredrika:Spinoza - multitud, affekt, kraft 205 sidor 140:-

Steiner, George:Heidegger – en introduktion 160 sidor 955:-

Stensson, Britta:Mellan raderna. Strategier för en tolkande läsundervisning 160 sidor 150:-

Stiglitz, Joseph E.:Fungerande globalisering 328 sidor 200:-

Sveen, Karin:Det kultiverade lidande. En bok om kropp och samhälle 135 sidor 125:-

Svenbro, Håkan:Det biografiska persektivet 168 sidor 137:-

Svenbro, Jesper:Försokratikern Sapfo och andra studier i antikt tänkande 392 sidor 180:-

Svensson, Lennart G & Everts, Julia:Sociology of Professions 209 pages 196:-

Svenungsson, Jayne:Guds återkomst. En studie av guds-begreppet inom postmodern filosofi 320 sidor 155:-

Sundström, Per:Sjukvårdens etiska grunder 224 sidor 140:-

Taylor, Charles:Det mångkulturella samhället och erkännandets politik 176 sidor 140:-

Taylor, Charles:Hegel och det moderna samhället 220 sidor 78:-

Taylor, Charles:Identitet, frihet och gemenskap 340 sidor 180:-

Tjäder, Per­Arne:Nattens mask. Teater från a till ö 184 sidor 155:-

Thorson, Staffan & Ekholm, Christer (red.):Främlingskap och främmandegöring 544 sidor, inb. 275:-

Tomasello, Michael:Därför samarbetar vi 150 sidor 150:-

Torsvik, Gaute:Människonatur och samhällsstruktur. En kritisk introduktion till ekonomisk teori 250 sidor 170:-

Touraine, Alaine:Kan vi leva tillsammans? Jämlika och olika 432 sidor 200:-

Uhnoo, Sara:Våldets regler 312 sidor. 210:–

Vattimo, Gianni:Friedrich Nietzsche – en introduktion 192 sidor 78:-

Vattimo, Gianni:Utöver tolkningen. Hermeneutikens betydelse för filosofin 208 sidor 170:-

Virilio, Paul:Krig och film 208 sidor 160:-

Vygotskij, Lev S.:Fantasi och kreativitet 112 sidor 110:-

Vygotskij, Lev S.:Tänkande och språk 480 sidor 220:-

Wahlström, Ninni:Mellan leverans och utbildning 250 sidor 210:-

Wallerstein, m.fl.:Rapport från Gulbenkian-kommittén: Öppna samhällsvetenskaperna 96 sidor 125:-

Walzer, Michael:Pluralism och jämlikhet. En teori om rättvis fördelning 416 sidor 188:-

Warnke, Georgia:Hans-Georg Gadamer. Hermeneutik, tradition och förnuft 256 sidor 165:-

Welin, Stellan:Från nytta till rättigheter. En politisk-filosofisk odyssé 270 sidor 170:-

Welzer, Harald:Gärningsmän. Hur helt vanliga människor blir massmördare 312 sidor, inb. 186:-

Welzer, Harald:Klimatkrig 268 sidor, inb. 177:-

Wiggershaus, Rolf:Theodor W Adorno – en introduktion 144 sidor 78:-

Wikan, Unni:Om heder 282 sidor, inb. 189:-

Wilhelm, Jeffrey D.:Text och drama 190 sidor 170:-

Wittrock, Jon (red.):Tid för Europa Gemenskap, minne, hopp 256 sidor 196:-

Wittrock, Jon & Falk, Hjalmar (red.):Vän eller fiende? 226 sidor 196:-

Wright, Moira von:Vad eller vem? En pedagogisk rekonstruktion av G H Meads teori om människors intersubjektivitet 236 sidor 180:-

Žižek, Slavoj:Irak: att låna en kittel 168 sidor 125:-

Žižek, Slavoj:Välkommen till verklighetens öken 160 sidor 125:-

Zukin, Sharon:Naken stad. Autenstiska urbana platsers liv och förfall 350 sidor 210:–

Kan

sän

das

ofra

nker

adin

om N

orde

n

Dai

dalo

sbe

tala

r po

rtot

Bo

kf

ör

la

ge

t D

aiD

al

os

aB

Svar

spos

tK

un

dn

um

mer

410

06

920

0S

E–

415

00

Gö

teb

org

Sve

rige

Daidalos bokklubb utkommer med fyra medlemsböcker per år. För medlemskap i bokklubben gäller följande regler:

1) Som medlem förbinder du dig att minst en gång om året köpa kvartalsboken eller en eller flera alternativböcker. Du kan naturligtvis köpa böcker även vid andra tillfällen.

2) Om du inte svarar på kvartalsutskicket anses du ha beställt kvartalsboken.

3) Du betalar de beställda böckerna inom 14 dagar.

4) Du har rätt att lämna klubben när som helst.

Avs.:Bokförlaget DaidalosBergsjödalen 54Bse–415 23 GöteborgTel: 031-42 20 45Fax: 031-42 64 33www.daidalos.see-post: kundservice@daidalos.seBegränsad eftersändningNotera ny adress ovanför den gamla

B

VEYNE: NÄR VÄRLDEN BLEV KRISTEN (medlemspris inkl. frakt 196:– )

Är du medlem i Bokklubben Daidalos får du boken automatiskt på posten om du inte väljer någon alternativbok eller avstår från köp denna gång.

Sista svarsdatum är 28 februari 2013. Stryk gärna över din adress (men inte medlemsnr.) så talongen kommer rätt. Eller svara per mail till kundservice@daidalos.se. Glöm inte att ange medlemsnr.

Jag avstår från köp denna gång

Jag beställer följande titlar: Inkl. Veyne: När världen blev kristen

Jag anmäler mig samtidigtsom medlem i bokklubben(se regler på sidan 35)

Namnteckning:

Namn

Gatuadress

Postadress

Författare Titel

Min e-postadress:

Jag önskar löpande information via e-post:

Om

slag

sfot

o: ©

Pel

le S

jödé

n