DAIDALOSbergsjödalen 54b • se–415 23 göteborg • 031–422045 • www.daidalos.se

2014

eva illouz per arne tjäder rebecca solnit petter rasmusson guy standing sten o karlsson avraham burg g a cohen sissela bok amartya sen jerome groopman giorgio agamben axel honneth kerstin hamilton jonas lindberg karl palmås

2 DAIDALOS

Därför gör kärlek ont. En sociologisk förklaring av Eva IllouzÖversättning: Svenja HumsISBN 978-91-7173-435-82014. 335 sidor. Danskt band. Utk. i septemberPris c:a 240:–Bokklubbspris inkl. frakt 210:–

Varför gör kärlek ont? Vad är det som än i dag gör gestalter som Emma Bovary eller Heathcliff och Catherine, de olyckliga älskande i Emily Brontës Svindlande höjder, så fascinerande? Och inte minst: vad skiljer oss från dem?

Sociologen Eva Illouz, författare till en rad böcker om det moderna känslolivet, hävdar att kärleken genomgått en stor omdaning. Å ena sidan har känslorna och romantiken svalnat. Idag är passion något som de flesta män och kvinnor uppfattar som lite löjligt och de skulle förmodligen göra sig lustiga över eller till och med fyllas av lätt avsmak inför retoriken i 1700- och 1800-talets kärleksbrev. Å andra sidan är kär-lekens betydelse för vår självkänsla på många sätt större än någonsin tidigare. Eftersom man är så

EVA ILLOUZ

snar att skylla på människors psyken i vår kultur, upplever många att det är deras egen förmåga som har brustit när en kärleksrelation tar slut, och därför hotar misslyckanden på kärlekens område att urholka jagets grundvalar – vilket är skälet till att den moderna kärleken kräver sam-talsterapi, ändlösa samtal med vänner, tips och råd och tröst.

Illouz huvudtes är att det moderna kär-lekslivet formats av omvandlingen av det hon kallar partnervalets ”ekologi” och ”arkitektur”: äktenskapsmarknaderna har blivit allt mindre reglerade och ökat urvalet av möjliga partners, själva valet har fått ett egenvärde som uttryck för personlig frihet och kriterierna för att bedöma möjliga partners har blivit alltmer individuali-serade. Därmed har också den romantiska fan-tasin, de tankar och känslor som utlöser vårt begär, förändrats och hur man lyckas som aktör på partnermarknaden har blivit avgörande för självkänslan. Kärleken formas av sociala rela-tioner och institutioner; den är i omlopp på en marknad där individer konkurrerar på olika vill-kor och vissa har större möjligheter än andra att definiera villkoren för hur de blir älskade.

Eva Illouz är född 1961 i Marocko, studerade i Paris och USA och är nu professor i sociologi vid The Hebrew University i Jerusalem. Hon är författare till Consuming the Romantic Utopia: Love and the Cultural Contradictions of Capita-lism, Oprah Winfrey and the Glamour of Misery: An Essay on Popular Culture, båda prisbelönade av den amerikanska sociologföreningen, Cold Intimacies: The Making of Emotional Capita-lism, baserade på hennes Adorno-föreläsningar i Frankfurt am Main. Hennes senaste bok är Hard Core Romance: Fifty Shades of Grey, Best Sellers and Society.

Ur boken:»Det som oftast sägs ligga bakom modernite-tens segertåg är vetenskapliga rön, tryckpres-sen, kapitalismens framväxt, sekulariseringen och demokratiska idéer. Vad som sällan nämns är uppkomsten av ett känslomässigt jag, ett jag som i första hand definierade sig och sin identi-tet i känslomässiga kategorier som kretsade kring de egna känslornas hantering och bekräftelse. I denna bok kommer jag att förankra den roman-tiska kärleken, som kulturellt ideal och kultu-rell praxis, i modernitetens kulturella kärna och framför allt lyfta fram dess avgörande betydelse för hur vi utformar vår egen levnadshistoria och för uppkomsten av det känslomässiga jaget. [...]

Sedan sociologins tillkomst har dess främsta studieobjekt varit kollektiva former av lidande: ojämlikhet, fattigdom, diskriminering, sjuk-

3Höst 2014

DÄRFÖR GÖR KÄRLEK ONT

domar, politiskt förtryck, krig och naturkatastrofer har varit det prisma genom vilket den har undersökt det mänskliga lidandet. Sociologin har varit duktig på att analysera dessa former av lidande, men däremot har den försummat det psykiska lidande som är vanligt i sociala relationer: förbittring, förnedring och obesva-rade känslor är bara några exempel på sådana dagligen återkommande och osynliga former av lidande. Den har varit ovillig att inkludera känslo-mässigt lidande – som den rätteligen uppfattar som grundbulten i den kliniska psykologin – i sitt ämnes-område av rädsla för att hamna i en individualistisk och psykisk sam-hällsmodells grumliga vatten. Men om den vill förbli relevant för dagens moderna samhällen, har sociologin inget annat val än att undersöka de känslor som reflekterar jagets sårbar-het i det senmoderna samhället, en sårbarhet som är såväl institutionell som emotionell. Vad denna bok vill visa är att kärlek tillhör dessa käns-lor och att en noggrann analys av de erfarenheter som kärleken är förenad med kan återföra oss till sociologins ursprungliga och alltjämt nödvändiga och högaktuella upp-gift. [...]

Nu skulle den skeptiskt lagde med rätta kunna invända att författare och filosofer sedan länge varit medvetna om kärlekens förödande konsekvenser och att kärlekskval alltid har varit ett centralt litterärt motiv, som fick sin höjd-punkt under romantiken då kärleken och lidan-det reflekterade och definierade varandra. Vad

jag vill visa är att det finns något kvalitativt nytt i den moderna erfarenheten av kärlekskval. [...]

Kärleken har länge skildrats som en överväldi-gande erfarenhet som är starkare än vår vilja, som en oemotståndlig kraft som inte låter sig kontrol-leras. Jag kommer att hävda något som mot bak-grund av detta kan tyckas paradoxalt: ett av de mest fruktbara sätten att förstå hur kärleken har förändrats i modern tid är att utgå från valets och valmöjlighetens kategori. Detta beror inte bara

på att kärlek innebär att man bland många tänkbara alternativ väljer ut en specifik person och redan genom valet av kärleksobjekt uttrycker sin egen individualitet, utan också på att det att älska någon innebär att man ställs inför ett antal frågor rörande sitt eget val: ”Är han/hon den rätta?” – ”Hur kan jag veta att denna person är rätt för mig?” – ”Kan det inte dyka upp en bättre kandidat längre fram?” Dessa frågor förbinder känslodimen-sionen med valets dimension, som är en egen handlingskategori. I den mån som det moderna jaget definieras av sitt anspråk på att fatta sina egna beslut och göra sina egna val – vilket är mest påtagligt på konsumtionens och politikens område – kan kärleken ge oss viktiga insikter om den sociala grundvalen för våra val i det moderna samhället.

Möjligheten att välja är moderni-tetens främsta kulturella kännetecken eftersom den, åtminstone på den ekonomiska och politiska arenan, inte bara förkroppsligar utövandet av frihet utan också vår användning av två förmågor som rättfärdigar denna

frihet, nämligen rationalitet och autonomi. I det avseendet är möjligheten att välja en av de viktigaste kulturella och institutionella förutsätt-ningarna för det moderna jaget: den är såväl en rättighet som ett slags kompetens. Om valmöj-ligheten är inbyggd i den moderna individuali-teten, är frågan om hur och varför människor bestämmer sig för att inleda – eller avstå från – ett förhållande avgörande för att förstå kärleken som modern erfarenhet.»

4 DAIDALOS

Det avlägset nära av Rebecca SolnitÖversättning: Sofia LindelöfISBN 978-91-7173-434-12014. 264 sidor. Danskt band. Utk. i septemberPris c:a 230:–Bokklubbspris inkl. frakt 196:–

REBECCA SOLNIT

Kulturkritikern Rebecca Solnit kan vara både journalistiskt rapp och poetiskt förtätad och har dessutom ofta sökt sig till ämnen vid sidan av allfarvägarna. Till det hon i omfångsrika böcker har fördjupat sig i hör fotvandrandets idéhisto-ria, 1800-talsfotografen Eadweard Muybridges kulturhistoriska betydelse och de möjligheter till en annan och bättre samhällsordning som skymtade i New Orleans under efterspelet till orkanen Katrina.

Solnit har på goda grunder blivit jämförd med egensinniga litterära samtidsutforskare som Susan Sontag, Joan Didion, W G Sebald och Iain Sinclair, men är mer av politisk aktivist än vad någon av de ovannämnda var eller är. Det finns ibland en nästan punkig motståndsattityd

i hennes texter, ett ungdomligt ”nej” som vägrar att bli medelålders. Klok och beläst så det räcker är hon ändå.

Hennes koncisa och polemiska volym Men Explain Things to Me har väckt stor – för att inte säga uppsluppen – uppmärksamhet nu i sommar. Bokens texter handlar bland annat om den destruktiva ojämlikhet som fortfarande för-giftar förhållandet mellan män och kvinnor – och om de (kultur)män som aldrig, säger aldrig, slutar prata och alltid tar för givet att det finns en kvinna som lyssnar. Men Explain Things to Me kommer i översättning på Daidalos i januari nästa år.

Men den Solnit som läsaren möter i den direkt självbiografiska och mer eftersinnande essän Det avlägset nära är egentligen precis lika feministisk och politisk hon. Och lika uppmärk-sam på erfarenheter som av olika skäl har för-visats till marginalen eller förnekats. Liksom i Gå vilse. En fälthandbok (Daidalos 2012), Solnits uppmärksammade essä om platser och tillhörig-het, spelar berättelser, olika slags berättelser, en viktig roll. Det gör också Solnits reflektioner över vad vi gör med våra berättelser och över vad de gör med oss. Berättande handlar i grun-den om livsval.

Det avlägset nära börjar och slutar med apri-koser, närmare bestämt ett berg av mer eller mindre (över)mogna sådana på golvet i Solnits sovrum. Frukten kommer från hennes åldriga och Alzheimerdrabbade mammas trädgård och blir en del av en berättelse om en komplicerad mor och dotter-relation, en relation många torde ha lätt att känna igen sig i. Den berättelsen blir i sin tur en del av många andra berättelser – om författarens förmodade cancer, om en vistelse på Island och ett ”vattenbibliotek” där, om Mary Shelly och hennes legendariska monster, om

Che Guevaras avgörande möte med leprasjuka i Amazonas, om eskimåkvinnan Atagutaluk som en gång var tvungen att bli kannibal.

Den som läst Gå vilse känner igen omedel-barheten, infallsrikedomen och förmågan att få olika perspektiv att mjukt öppna sig inuti var-andra. Men Solnit tar sig nästan ännu större friheter den här gången. Och tar därmed också större konstnärliga risker. Hennes frågor har inte alltid något svar. Fint med någon som på allvar menar att frågornas kvalitet är lika viktig som svarens – eller mycket viktigare, till och med.

Röster om boken:»Solnits rika repertoar domineras av två tanke-gångar: att fantasin, aktiverad genom läsning och konst, kan hjälpa oss att övervinna upplevelsen att vara främmande i världen; och, för det andra, att gestalter och platser kan förse oss med berät-telser som fungerar som alternativ till det egna livets betungande och förkvävande strukturer. […] Det avlägsna nära är ett omsorgsfullt utfor-mat, intensivt och elegant manifest för att lyssna på berättelser – och för att skapa dem.»

– Marina Warner, Guardian

»Hur skildrar man sin mammas bortgång på skön prosa, väver ihop allt till en sammanhål-len framställning? Bör man ens försöka? Ibland känns det som om Solnit värjer sig mot sin egen rädsla för stumheten – vägrar att låta sig utplå-nas, låta mamman utplånas, genom att uttala hennes namn och gång på gång ge hennes sjuk-dom en mening. Sedan tvivlar hon på, eller till och med känner avsmak för, det hon försöker göra, och hon avbryter sig, retirerar, fortsätter igen. Resultatet är en passionerat ofullständig, starkt berörande bok, originell och mänsklig.»

– Joanna Kavenna, Literary Review

5Höst 2014

DET AVLÄGSET NÄRA

sig för att ligga med en jungfru varje natt och dräpa henne morgonen därpå så att han aldrig mer kunde bli bedragen. Scheherazade erbjöd sig att försöka få ett slut på massakern och lyckades med det genom att berätta historier för sultanen, historier som sträckte sig från en natt till nästa och nätterna blev till år. Hon spann berättelser kring honom, svepte in honom i en kokong av förväntan, och när han kom ut ur den till slut var han en mindre mordlysten man. Under den här tiden hann Scheherazade föda tre söner och få ur sig en labyrint av berättelser i berättelser, om begär och svek och magi, om förvandlingar och prövningar, berättelser där handlingen i den ena avstannar när en ny sagoberättare öppnar munnen, förtätade berättelser, berättelser för att hejda döden.

Vi tror att vi berättar historier, men ofta är det historierna som berättar något för oss, säger till oss att älska eller hata, att se eller vara blinda. Ofta, alltför ofta, blir berättelser en börda som tar kommandot över oss, piskar oss framåt, säger till oss vad vi ska göra, och vi gör det utan att ställa några frågor. För att lära oss att bli fria måste vi lära oss att höra berättelserna, ifråga-sätta dem, stanna upp och lyssna på tystnaden, namnge dem och själva ta över berättandet. De före detta oskulderna som dog var en del av sul-tanens berättelse. Scheherazade gjorde som en arbetarklasshjälte – tog kontroll över produk-tionsmedlen och pratade sig fri. [...]

Om jag hade skrivit om [min mamma] tidi-gare skulle berättelsen ha haft en aura av rättssal över sig, för min uppfostran hade handlat om att lägga fram argument och fakta och ha rätt, snarare än något bortom detta som kanske är kärlek. Jag skulle ha berättat som en åtalad, lagt fram bevis mot henne för att försvara mig, jag som så länge blivit anklagad för så många dif-

fusa saker. Lite av min iver att försvara min rätt att existera och överleva har försvunnit, men berättelsen finns kvar som en hård kärna när känslorna har lagt sig. Det finns andra berät-telser som inte är mogna än, som jag kommer att bli varse och berätta längre fram i tiden. När aprikoserna hade kommit och jag började tänka i sagor dök plötsligt den där ramsan ur ”Snövit” upp i huvudet, ”Spegel, spegel på väggen där”. Kombinationen av mödrar och speglar fick mig att inse hur mördande min mammas ursinne var. Hon förtärdes av avund mot mig i decennier, en avund som var en historia hon berättade för sig själv, en historia som var en ständig jämförelse. Hon trodde starkt på rättvisa. I sina bästa stun-der stod hon upp för de förtrycktas rättigheter och i sina sämsta missunnade hon mig allt jag hade som hon tyckte att inte hon hade haft. Avund var en känsla, och hon förvandlade sina känslor till rimligheter och rimligheterna till fakta och ansåg att fakta var något orubbligt och oföränderligt, även när hennes känslor för änd-rades om och om igen. Känslorna förvandlades till historier och historierna hon berättade för sig själv väckte känslor långt i efterhand.

Berättelserna tog kommandot över henne, hon drevs av berättelser – att skönhet var nyck-eln till någon sorts lycka hon inte fått uppleva, att hon hade blivit lurad på något som egent-ligen tillhörde henne, oavsett om det gällde hennes mors gunst eller sin dotters gyllene hår. Berättelserna var en storm som blåste henne än hit och än dit, men hon ansåg att de var sanna och bestående – hon hade alltid varit olycklig, alltid glad, hennes liv hade varit bra, hade varit fruktansvärt, hon hade aldrig sagt något sådant, känt något sådant, och trots att hon grubblade över oförrätter i decennier kunde hon aldrig minnas sitt eget raseri dagen innan.»

Ur boken:»Vilken är din historia? Allt hänger på hur man berättar den. Berättelser är kompasser och arki-tektur. Vi orienterar oss efter dem, vi bygger våra fristäder och våra fängelser av dem, och att vara utan berättelse är att vara förlorad i vidsträcktheten hos en värld som breder ut sig åt alla håll som en arktisk tundra eller havsis. Att älska någon är att sätta sig i den personens ställe, sägs det, det vill säga att placera sig själv i den personens berättelse, eller fundera på hur man själv skulle berätta den personens historia. Och det betyder att en plats är en berättelse, att berättelser är geografi och att empati först och främst handlar om föreställningsförmåga, om konsten att berätta en historia, men också om ett sätt att förflytta sig härifrån och dit. Hur är det att vara den gamle mannen som blivit tyst efter en stroke, den unge mannen som står inför sin bödel, kvinnan som korsar en gräns, barnet i berg-och-dalbanan, någon som du bara har läst om eller den som ligger bredvid dig i sängen?

Vi berättar historier för oss själva för att leva eller för att försvara att vi gör slut på liv, även vårt eget, genom våld eller känslolöshet och oförmåga att leva, vi berättar historier som räddar oss och historier som är kvicksanden vi kämpar mot och brunnen vi drunknar i, histo-rier till vårt försvar, historier om förbannelser, lycka och omöjlig kärlek, eller versioner klädda i den cynism som stundtals kan vara en så elegant dräkt. Då och då kollapsar berättelsen och vi tvingas erkänna att vi var vilse eller hemska eller löjliga eller bara hade kört fast. [...]

I Tusen och en natt berättar Scheherazade his-torier för att hålla sultanen i spänd förväntan från natt till natt så att han inte dödar henne. Bakgrundshistorien är att sultanen hittade sin drottning i armarna på en slav och bestämde

6 DAIDALOS

Gare d’Austerlitz. En bok om Patrick Modiano av Per Arne TjäderISBN 978-91-7173-437-22014. 228 sidor. Danskt band. Utk. i septemberPris c:a 210:–Bokklubbspris inkl. frakt 180:–

PER ARNE TJÄDER

Patrick Modiano är född i Paris 1945 och hör till de mest uppmärksammade franska författarna, ibland nämnd som en ”dark horse” i nobel-prisspekulationerna.

Modianos romaner utspelas som regel i Paris. Men hans Paris är en minnenas stad där det förflutna och nuet ständigt tränger in i var-andra och människor aldrig vet när sprickorna från kriget och ockupationen eller från 60-talets Algerietkonflikt kommer att öppna sig under dem. Det är en miljö där man när som helst kan möta gengångare från svunna liv och samman-hang och finna att tiden faktiskt är genomskin-lig, men också att det ena mysteriet bara leder vidare till nästa. Författarens egna erfarenheter finns där som en underton. Ofta känns ett hot i

luften. Något allvarligt har hänt, någon har för-svunnit eller dyker senare upp med en annan identitet.

Modiano leker gärna med polisromanens form och grepp, men gåtorna får inte alltid några tydliga svar, eller de svar läsaren kanske förväntar sig. Det handlar istället om att med exakta språkliga medel och i en enkel och tydlig prosa utveckla en särskild sorts uppmärksamhet, en resonans: berättelsen som vaken – men inte nödvändigtvis behaglig – dröm.

Per Arne Tjäders bok är den första som pre-senterar Modiano och hans mentala geografi för svenska läsare. Den är skriven i föremålets anda, med nerv, lätthet och precision och med ett välutvecklat sinne för skuggornas lika över-rumplande som ofrånkomliga djup.

Varför inte bekanta sig med årets nobelpris-tagare redan nu?

Per Arne Tjäder har varit dramaturg på Göte-borgs Stadsteater. Han har publicerat ett flertal böcker, däribland Nattens mask. Teater från A till Ö (Daidalos 2011).

Ur boken:»I Familjebok skriver Modiano om ”den giftiga stanken från ockupationen, ur vars mylla jag själv hade spirat”. De mörka åren är utgångspunkten för Modianos hela författarskap, för den känsla av osäkerhet och diffus skuld han känner, som vore han en sorts avkomma till själva samarbetet. Ibland har han förnekat att det förhåller sig så, för att i stället mena att denna tid mest skulle vara en fond mot vilken författarskapet kan betraktas. Men sådana uttalanden kan ses som en av hans noggrant utlagda dimridåer. (…) Det komplexa förhållandet till de åren visar sig också i hans intresse för de författare som valde fel, de

som i en mening blev förra seklets motsvarighet till 1800-talets ”fördömda poeter”. Dels de äldre som Morand och Chardonne, dels ockupatio-nens aktivister som Brassilach, Drieu la Rochelle och Céline. […]

I romanen Vestiaire de l’enfance, förekommer en mystisk man som bor mittemot berättaren Jimmy Sarano och som dagligen gör gymnas-tiska övningar på sin terrass. Utan att han rik-tigt förstår varför retar sig Jimmy på denne figur samtidigt som han inte kan låta bli att gå ut på sin balkong varje morgon, som för att assistera vid det förhatliga morgonpasset. Snart får han veta att mannen är en landsman och en gammal författare med en varierad produktion bakom sig och som nu börjat komma i ropet igen i Paris. Sarano tar vidare reda på att ett av hans verk heter Sorgesång över Karl Heinz Bremer. Och Sarano vet också att denne Bremer var en av de författare från det ockuperade Frankrike som deltog i den beryktade och av Joseph Goebbels organiserade kongressen för europeisk litteratur i Weimar i oktober 1941.

Namnet Bremer är fiktivt i romanen, men Modiano syftar på någon av de autentiska fran-ska författare som lät sig inbjudas till denna ur tyskt perspektiv noggrant utvalda plats – Weimar är ju bland mycket annat Goethes och Schil-lers stad, den ädla tyska klassicismens hemort. Modiano hänvisar i romanen till och med till ett berömt foto taget vid avresan från Gare de l’Est – samma foto pryder omslaget till en bok om den sedermera så famösa resan skriven av François Dufay, Voyage d’automne. På fotot ser vi Robert Brassilach, Pierre Drieu La Rochelle och andra tillsammans med den tyske kulturkonsuln. Han ser överlycklig ut, de franska författarna kanske något reserverade.»

7Höst 2014

GLÄNTA PRODUKTION

The Hambantota Connection av Kerstin Hamilton, Jonas Lindberg & Karl PalmåsGlänta produktionISBN 978-91-7173-396-22014. 240 sidor. Hårdband. Utk. i oktoberInkl ca 80 fotografier i fyrfärg. Text på engelskaPris c:a 260:–Bokklubbspris inkl. frakt 224:–

I Hambantota – en fiskeby på Sri Lankas syd-kust – bygger Kina en internationell flygplats, en cricketstadion och det som sägs bli Sydasiens största hamn. Kan denna plats placeras in i det mönster av kinesiska hamnar som amerikanska militärstrateger benämner ”The String of Pearls”? Kommer byn att förvandlas till ett nytt Singa-pore eller en helt ny typ av stad på den geopoli-tiska kartan? Bör man förstå Hambantota i linje med ett tjugoförsta århundrade där det militära och det civila, politiken och företagandet, allt-mer flyter samman? Följer fiskebyns utveckling den katastrofkapitalistiska logik som frodats efter 2004 års tsunami? Eller är platsens omvandling helt enkelt ett resultat av specifika och lokala förutsättningar, såsom presidentens auktoritära

styre och benägenhet att utveckla och gynna sin hemstad?

I The Hambantota Connection möts visuella och textuella perspektiv präglade av författar-nas respektive bakgrunder. Med förankring i dokumentärfotografi, utvecklingsgeografi och ekonomisk sociologi undersöker Kerstin Hamil-ton, Jonas Lindberg och Karl Palmås relationen mellan lokala fenomen och globala mönster, liksom mellan territorier och kartor. Lokala konflikter sätts i samband med global geopolitik och planetära flöden. Härifrån utvecklas berät-telser om logistik och livskraft, om kolonialvälde och kolvätesvälde, om auktoritärt ledarskap och antropocena landskap, om fixerat kapital och fixerat kväve, och om ekonomins rumsliga och samtidigt fiktiva natur.

I bokens essäer, fotografier och artiklar

framhävs hur en samhällsteori bör förstås som en motor snarare än en kamera, och en foto-grafisk representation som ett förslag snarare än ett bevis. Utifrån dessa positioner kritiseras den vanebetingade användningen av begrepp som ”modernitet”, och istället föreslås alternativa sätt att få grepp om vad som händer i Hambantota och världen. The Hambantota Connection är ett försök att fånga världen, men även en under-sökning av hur världen fångas genom fiktion, abstraktion och spekulation.

Kerstin Hamilton är bildkonstnär utbildad vid Dublin Institute of Technology och Högskolan för fotografi; Jonas Lindberg är docent i kul-turgeografi vid Göteborgs Universitet; och Karl Palmås är docent i innovation och samhällsför-ändring vid Chalmers tekniska högskola.

Foto: Kerstin Hamilton

8 DAIDALOS

PETTER RASMUSSON

Strömningar i matematikens filosofi av Petter RasmussonISBN 978-917173-432-72014. 492 sidor. Danskt band Pris c:a 270:–Bokklubbspris inkl. frakt 240:–

De filosofer som har intresserat sig för matema-tik har ställt frågor som matematikerna själva ofta varit obenägna att ställa. Vad är det som gör matematisk verksamhet möjlig? Vad förut-sätts i en sådan? Med vilken rätt kan man säga att matematiken är oberoende av oss? I vad består meningen hos matematiska tecken? Vad är egentligen ett tal? Till en början inriktades det filosofiska intresset på de bakomliggande prin-ciperna i matematiken, själva grundvalarna för verksamheten, men efter hand har perspektivet breddats betydligt.

Matematikläraren Petter Rasmusson guidar varsamt läsaren genom denna matematisk-filoso-fiska labyrint i sin gedigna översikt Strömningar i matematikens filosofi. Han presenterar de vik-

tiga gestalterna och problemställningarna under grundvalsforskningens 1800- och 1900-tal, Frege, Gödel, Hilbert med flera, men går också in på dagens diskussioner och morgondagens möjlig-heter. Den läsare som är allmänt intresserad av teoretisk filosofi – till exempel kunskapsteori – har också mycket att hämta i boken.

Ur boken:»Om nu matematiken utvecklats i århundrade efter århundrade, utan att tvivel rörande talens natur eller ursprung nämnvärt stört dess fram-växt – varför blev sådana frågor plötsligt så angelägna på 1800-talet? Kant hade visserligen redan på 1700-talet tagit sig an frågor om mate-matikens särart och fört mycket inflytelserika resonemang om det matematiska omdömets natur. Men som redan nämnts var det först mot slutet av 1800-talet och en bra bit in i 1900-talet som en hel grupp av filosofer och matematiker ungefär samtidigt försökte gå till botten med sådana frågor och i vissa fall ange en grundval för matematiken. Förutom Gottlob Frege, Jan Brouwer och David Hilbert som getts egna kapi-tel i denna bok, kan nämnas Giuseppe Peano, Richard Dedekind och Bertrand Russel.

Till dels har detta att göra med att grundvals-undersökningarna i vissa fall var beroende av att logiken först antagit sin moderna och rigorösa skepnad, och det var först med Freges Begriffs-schrift från 1879 som detta hade uppnåtts. Men det huvudsakliga skälet till det nyvaknade intres-set för matematikens underliggande filosofiska problem ligger i matematikens egen utveckling. Under 1800-talet intensifierades den matema-tiska forskningen och rönte framgångar på ett oanat sätt. Nya analysmetoder gjorde det möjligt att lösa problem som i vissa fall förblivit olösta sedan antiken. Nya matematiska discipliner ska-

pades och mer generella begrepp anlitades. Inom geometrin innebar detta till exempel att de geo-metriska begreppen alltmer frigjorde sig från vår rumsliga åskådning av geometrins föremål, och att andra geometriska system växte fram vid sidan av det euklidiska. I över 2000 år hade man antagit att Euklides geometriska system uttryckte orubbliga och nödvändiga sanningar om rummets egenskaper. Plötsligt stod det klart att alternativa geometrier kunde formuleras, geometrier som utgick från andra teorem än det euklidiska men som liksom denna var till-lämpbara och matematiskt godtagbara. Även om ingen misstänkte att de aritmetiska sanningarna var utbytbara på samma sätt, kan man hävda att upptäckten motiverade en förklaring av varför detta är fallet genom att genomföra en omsorgs-full undersökning av matematikens grundvalar.

I takt med att matematiken växte sig större och mer vildvuxen förlorade den sin skepnad av något definitivt och slutet. Där man tidigare generaliserat utifrån skönjbara mönster hos mate-matiska uttryck utan att ha full förståelse för de använda begreppen, ställdes nu krav på rigorösa bevis. Det uppstod ett behov hos matematikerna att själva ta tag i filosofiskt präglade frågor om mening, sanning, metodik, och att ange de olika disciplinernas relationer till varandra. Hur skulle matematiken trots allt kunna fortsätta sin till-växt om det inte fanns en gemensam uppfattning om dess föremål och principer? Hur skulle man kunna nå enighet om dess mångskiftande struk-turer om de inte kunde betraktas som aspekter av en och samma verklighet? I förlängningen måste sådana trängande frågor resultera i en fas av självbesinning för matematiken, i försök att täta kvarstående sprickor i det matematiska byggnadsverket och återföra hela matematiken på vissa grundläggande principer.»

9Höst 2014

STEN O KARLSSON (RED. )

Visuella arenor och motsägelsefulla platser. Tio texter om transformativt lärande, identi-tet och kulturell förändring av Sten O Karlsson (red.)ISBN 978-91-7173-433-42014. 332 sidor. HäftadPris c:a 270:–Bokklubbspris inkl. frakt 240:–

Ur bokens inledning:»Om vi ska tro ledande uttolkare av samtiden har sedan 1960-talet något omvälvande hänt som radikalt förvandlat människans ”vara i världen” – och man talar då om hela världen, förändring-ens räckvidd är global. Vad som egentligen har hänt och hur man ska benämna det nya råder det delade meningar om. Vissa poststrukturalis-tiska filosofer har försökt visa att modernitetens ”stora berättelser” om världen och historien för-lorat sin giltighet som orienteringspunkter. Den franske sociologen Bruno Latour hävdar dock att vi ännu inte hunnit bli moderna, det histo-riska brott som gav upphov till ”den moderna epoken” är en illusion, vår förmåga att frigöra oss från traditioner och tänka världen på ett nytt sätt

har grovt överskattats. I polemik med Latour har andra samtidsanalytiker hävdat att det vi idag upplever är den senaste fasen i modernitetens utveckling; Zygmunt Bauman beskriver den som flytande modernitet medan Anthony Gid-dens framhäver reflexivitet som dess mest karak-täristiska egenskap.

Syftet med denna antologi är inte att försöka bringa ordning eller ta ställning i debatten om ”det postmoderna”; vad- och varför-frågorna överlåter vi med varm hand till filosoferna och metasociologin. Att en kulturell förändring ägt rum under det senaste halvseklet är i sig en täm-ligen trivial observation eftersom samhällen utan kulturell förändring är svåra att tänka sig. Upp-levelsen av att ”leva i en brytningstid” är långt ifrån unik för vår tid; i ett idéhistoriskt perspek-tiv har den varit mer regel än undantag. I denna antologi nöjer vi oss med att fråga i vilken grad ett halvsekel av kulturell förändring faktiskt har omformat människors sätt att betrakta sig själva och sin omvärld och hur detta eventuellt kan avläsas i livsstilar, vardagliga praktiker och nya sätt att lära och tänka. Det genomgående och gemensamma temat handlar om vad platser och livsmiljöers visuella och psykologiska kvaliteter betyder för nutida människors sätt att ”vara i världen”. [...]

I Visuella arenor och motsägelsefulla platser är den metodiska utgångspunkten att filosofiska utsagor om kulturell förändring behöver kon-fronteras med etnografiska analyser. Vi tror att konkreta möten med levande människor och närgångna undersökningar av lokala livsvärl-dar kan ge andra och kanske överraskande svar på vad plats och visuell kultur idag betyder för människor jämfört med tidigare. Om det visar sig att vardagskulturer faktiskt har förändrats: vad innebär det för överföringen av kunskap

mellan generationer, för institutionaliserat lärande och för det livslånga omlärande som idag hyllas som ideal? Vad händer med män-niskor och platser som inte lyckas leva upp till kraven på kreativt nytänkande, mobilitet och flexibilitet? Vilka risker är förknippade med vad humangeografen Yi-Fu Tuan 1974 beskrev som topofili – kärlek och bundenhet till det lokalt specifika? Vilka faror är å andra sidan förknip-pade med motsatsen: att förlora all känsla av samhörighet med fysiskt konkreta livsmiljöer? Vi är medvetna om att vårt intresse för plats inte är särskilt originellt. Plats har på några decennier vuxit till ett så starkt akademiskt intresse att man talat om en spatial turn. Från att främst ha varit en angelägenhet för geografer och antropologer har plats idag blivit ett centralt perspektiv inom i stort sett all kulturanalys vilket har inneburit att även äldre platsteoretiker fått en renässans. Så om vi håller oss till akademin tycks Foucaults profetia ha besannats. För vår egen del har vi inte sett någon poäng i att muta in en gemen-sam position i den idag närmast oöverskådliga debatten om hur man ska förstå relationerna mellan begrepp som rum, landskap och plats. Varje enskild forskare har tagit sig friheten att bjuda in de platsteoretiker som känts mest rele-vanta för den egna undersökningen. Resultatet har blivit en teoretisk mångfald som förhopp-ningsvis känns stimulerande för läsaren och inte bara eklektisk.»

Sten O Karlsson är professor vid högskolan i Gävle. De nio övriga medverkande är knutna till olika lärocentra i Sverige och utomlands. Alla tio tillhör forskargruppen Visuell Kultur och Gestalt-ning (VKG), som bildades vid högskolan i Gävle hösten 2010.

10 DAIDALOS

GUY STANDING

klassen (Daidalos 2013) ställer Standing så att säga diagnos på denna belägenhet, presenterar och diskuterar själva begreppet ”prekariat” och belyser de historiska och politiska omständig-heter som har lett till dagens situation. Boken innehåller också ett kapitel kallat ”Paradis-politik”, där Standing visar på möjliga vägar framåt, strategier med vilkas hjälp prekariatet skulle kunna värna – eller på nytt erövra – de grundläggande rättigheter det för närvarande är i färd med att förlora. Det kapitlet rymmer en hel del politiska förslag, men ropar ändå efter en utförligare framställning, ett mer detaljerat reso-nemang. Det är detta man nu får i Standings nya bok, En färdplan för prekariatet. Vägen till ett fullvärdigt medborgarskap.

Med Magna Carta, det klassiska engelska maktdelningsdokumentet från 1215, som en sorts förebild, lägger Standing fram ett antal förslag – ”artikel” 1 till 29 – som skulle förbättra pre-kariatets situation – och diskuterar dem utför-ligt: förutsättningar, konsekvenser, svårigheter. Utförligheten är inte oväsentlig i sammanhanget: Standing är inte intresserad av att formulera all-männa och till intet förpliktande målsättningar av den sort som svenska valdebatter brukar avlida av, utan av att få till stånd en konkret dis-kussion om konkreta åtgärder. Politisk reflektion värd namnet. Politiska förändringar dito.

Somliga av hans förslag rör själva grunden för vår nuvarande samhällsordning. Artikel 1 handlar, rimligt nog, om att omdefiniera arbe-tet som produktiv och reproduktiv aktivitet. ”Arbetet måste räddas från lönearbetet. Vi måste sluta göra en fetisch av jobben och den ekonomiska tillväxten så som vi mäter den idag. Detta är centralt i utvecklingen av en progressiv strategi.” Förslagen om att återskapa yrkesge-menskaper (artikel 6 till 10), sätta stopp för den

klass baserade och demoniserande migrationspo-litiken (artikel 11 till 15), verka för en universell basinkomst (artikel 25) och återuppliva den deli-berativa demokratin (artikel 28) skulle också få djupgående konsekvenser för hur vi organiserar vår dagliga tillvaro.

Andra av Standings förslag, som att reformera arbetsmarknadsstatistiken (artikel 2) och reglera sms-lån och studielån på ett annat sätt (artikel 21), har förvisso en mer begränsad räckvidd, men lyfter ändå upp viktiga problem i ljuset. Standings internationella utblick är också värd att framhäva, exemplen i boken kommer från många olika länder, Storbrittanien, Sverige, Spa-nien, Italien, med flera. Det finns mycket att lära av de jämförelser Standing gör.

En färdplan för prekariatet är en bok skriven med vrede över sakernas rådande tillstånd. Över det institutionella och politiska underskottet på empati och solidaritet. Men med en vrede som hela tiden tänker.

Röster om boken:»Liksom [Standings] andra böcker har En färd-plan för prekariatet distinktionen att vara en skrift från vänster som inte längtar efter ett för-lorat förflutet, utan energiskt bejakar framtiden. Den ger den progressiva politiken ett nytt mål: Att inte kapitulera för de ekonomiska struktu-rerna som om de vore naturkrafter, utan sträva efter en gemensam trygghet som skulle förstärka vår humanitet – som Standing påpekar: att veta att varje medborgare har samma rättigheter som en själv gör oss alla mänskligare.»

– John Harris, Guardian

Guy Standing är professor vid Londons univer-sitet och en av grundarna till nätverket BIEN (Basic Income Earth Network).

En färdplan för prekariatet. Vägen till ett fullvärdigt medborgarskap av Guy StandingÖversättning: Joel NordqvistISBN 978-91-7173-438-92014. 350 sidor. Danskt band. Utk. 23 sept.Pris c:a 240:–Bokklubbspris inkl. frakt 210:–

Under en föreläsning i Malmö i januari i år ställde Guy Standing en enkel fråga till publi-ken: Hur många här förväntar sig att få ett fast jobb i framtiden? Ett tiotal personer – av en publik på fyrahundra – räckte upp handen. Det var, får man väl säga, ett tämligen talande svar. En bekräftelse på Standings tes om människors förändrade arbetsvillkor och reducerade förvänt-ningar, om inte annat. Och ett svar som san-nolikt kunde ha varit detsamma med en annan publik, på en annan ort, i ett annat land: preka-riatet, den allt större grupp som lever i ständig ekonomisk osäkerhet under korttidsanställning-arnas låga himmel, finns ju överallt. Prekariatet är ett globalt fenomen.

I sin tidigare bok Prekariatet. Den nya farliga

11Höst 2014

EN FÄRDPLAN FÖR PREKARIATET

Ur boken:»Prekariatet kan inte se framtiden an med opti-mism om inte staten börjar arbeta för en garan-terad basinkomst, en tillräckligt stor månatlig utbetalning för att ge varje lagligt bosatt invånare en grundläggande trygghet. Utan en sådan krav-rättighet kommer otryggheten, skuldsättningen och ojämlikheten att fortsätta växa. Progres-siva och libertarianer måste inse att kontexten har förändrats. Varje typ av ekonomi har sina egna former av inkomstfördelning. Industrika-pitalismens två huvudformer var löner och vins-ter; regeringarna medlade i kampen om andelar i totalinkomsten genom regleringar, skatter och subventioner. Men i ett globalt system har lönerna halkat efter samtidigt som ränteintäk-terna och finanskapitalet stadigt ökar. Vi måste revidera vår föreställning om ekonomin. För att arbetarna och prekariatet ska få en tillräck-lig inkomst är det helt enkelt nödvändigt med någonting i stil med en baskinkomst. Låt oss ta resonemanget steg för steg och undersöka under-liggande motiv, invändningar och potentiella fördelar. Kampen för ekonomisk trygghet måste inta en central plats i ett program för prekaria-tet. Socialdemokraterna har inte gjort någonting för att motverka den växande otryggheten, utan nöjt sig med att erbjuda behovsprövning, beteen-devillkor och workfare. Varje progressivt sinnad person borde önska sig ett samhälle med grund-läggande trygghet för alla, oavsett ålder, kön, etnicitet, civilstånd, sysselsättningsstatus, funk-tionsnedsättningar osv. Detta är så fundamentalt att man kan ifrågasätta om den som förkastar det överhuvudtaget kan kalla sig för progressiv. […]

Förslaget går ut på att varje individ i ett sam-hälle ska ha rätt till en basinkomst. Begreppet kräver en noggrann definition. För det första har förledet ”bas” två komplementära betydel-

ser. Beloppet bör vara basalt – tillräckligt för att överleva på men inte tillräckligt för att ge abso-lut trygghet; det skulle locka till vårdslöshet, för övrigt ett skäl att motsätta sig stora förmögen-heter. Basinkomsten bör även ses som basal på så vis att den är en förutsättning för att andra rättigheter ska kunna förverkligas. Utan grund-läggande trygghet kan det inte finnas någon meningsfull rätt till utbildning eller till arbete. En basinkomst är dessutom en kravrättighet eller en republikansk rättighet, vilket innebär att ett kriterium när man utvärderar alla politiska åtgär-der bör vara om de främjar dess förverkligande. […]

Ett moraliskt skäl att införa basinkomst är att varje personlig förmögenhet i ett samhälle i långt högre grad är ett resultat av våra förfä-ders ansträngningar än av någonting vi själva åstadkommit. Men vi vet inte vems förfäder som bidrog mer eller mindre. Och vi vet inte vems förfäder som led orättmätigt och därför inte kunde föra vidare några rikedomar till sina ättlingar. Därmed borde vi, bakom en ”slöja av okunnighet” om var vi själva skulle befinna oss i utfallsfördelningen, önska oss en utjämning av de förmåner som förs vidare till oss alla. En bas-inkomst skulle kunna ses som en social utdelning på våra förfäders investeringar och hårda arbete. Även om han inte formulerade det exakt så, var det i princip denna ståndpunkt som Thomas Paine – förkämpe för de mänskliga rättigheterna och deltagare i både den franska revolutionen och det nordamerikanska frihetskriget – presen-terade i sin pamflett Agrarian Justice. […] Det finns fler etiska skäl att förespråka basinkomst. Det är den enda åtgärd som skulle tillfredställa principen om trygghetsdifferens, genom att förbättra den ekonomiska och sociala trygghe-ten för de mest otrygga grupperna i samhället.

Ingen annan form av socialt skydd skulle ha den önskvärda egenskapen. Den skulle även klara ett paternalismtest eftersom den inte skulle påtvinga någon specifik grupp kontroller som andra slapp.

Invändningarna mot basinkomst har kommit från den traditionella vänstern och högern. Även om de gång på gång har blivit motbevisade lever de kvar och vittnar om styrkan i ett paradigm. Låt oss granska de mest utbredda i tur och ord-ning. För det första har vi påståendet att en bas-inkomst skulle vara ekonomiskt ogenomförbar. Men en god ekonomisk argumentation kräver mer än en snabbkalkyl där något belopp som kallas för en basinkomst multipliceras med befolkningsmängden. Vad det handlar om här är att omfördela utgifter från subventioner, skat-telättnader och behovsprövade bidrag till en basinkomst. Basinkomsten skulle också öka skatteintäkterna eftersom den skulle förmå fler att lämna skugg ekonomin för skattesystemet, och dessutom få gynnsamma kostnadssparande effekter för vården och skolan.

År 2012 deklarerade Mervyn King, dåvarande chef för Bank of England, sitt motstånd mot så kallade ”helikopternedsläpp av pengar” – att ge pengar direkt till människor. Men ändå var det i praktiken just det som centralbanken under hans ledning hade gjort, i form av ”kvantitativa lättna-der”, med den enda skillnaden att bidragen gick till rika investerare. Med en kalkyl hade de 375 miljarder punden i kvantitativa lättnader mellan 2009 och 2012 kunnat finansiera ett kontantbi-drag på 6000 pund till varje man kvinna och barn i Storbritannien. [...] Pengar kan frigöras; det är genomförbart och det har gjorts. Men merparten av finansieringen av en basinkomst skulle komma från en avveckling av regressiva subventioner och en omfördelning av delar av avkastningen från finanskapitalet.»

12 DAIDALOS

sig. Det judiska folket måste i hans profetiska vision identifiera sig med världens alla förföljda och på den grunden kunna mobilisera världs-opinionen för att förhindra illdåden redan innan de inträffat.»

– Torsten Kälvemark i Aftonbladet

»Förintelsen är över och vi måste resa oss ur askan blev oerhört kritiserad från alla håll när den kom ut i Israel. Man menade att Burg borde se sig om efter en begravningsplats i ett annat land. Men den blev också en storsäljare. Den är inte svår-läst, och Avraham Burg är också så glödande i sin argumentation, och sen låter han det mynna ut i framtidsvisioner. Bland annat har han en tanke om världsreligionernas organisation som skulle verka för fred, frihet och mänskliga rättig-heter. Det är rätt fantastiskt, hur ofta läser man något sådant i dag?»

– Anneli Dufva i Kulturnytt

AVRAHAM BURG

Förintelsen är över och vi måste resa oss ur askan av Avraham BurgÖversättning: Tommy AnderssonISBN 978-91-7173-321-42010. 264 sidor. InbundenPris c:a 240:–Bokklubbspris inkl. frakt 210:–

Grundtanken i den israeliske politikern och opinionsbildaren Avraham Burgs djupt person-liga och tankfulla essä Förintelsen är över och vi måste resa oss ur askan är att Israel behöver frigöra sig från förintelsen. Landet har enligt Burg gjort förintelsen till sin ”egendom”: ”I våra egna ögon är vi fortfarande partisaner, upp-rorsmän i ghettot, skuggor i koncentrations-lägren – och detta oberoende av vårt land, vår stat, vår brutto nationalprodukt, Israels inter- nationella ställning och väpnade styrkor”. Kon-sekvensen har blivit en samhällelig och existen-tiell belägringsmentalitet – ”Hela världen är emot oss” – som fått rättfärdiga behandlingen av palestinierna och en på många punkter dis-kutabel utrikespolitik.

För att få perspektiv på den här problema-tiken sätter Burg in förintelsen i sitt historiskt sammanhang och jämför den med andra exem-pel på folkmord, från armenierna, herero folket och framåt. Kapitlet om Eichmannrättegången

och Eichmanns dödsstraff – ett kapitel som bland annat baserar sig på avslöjande regerings-protokoll – hör till det mest intressanta i boken. Burg söker sig också betydligt längre tillbaka i historien, till den judiska traditionens kulturella och religiösa källor, för att på nytt aktualisera en universalistisk judisk livssyn, inkluderande snarare än exkluderande. Dessutom återvänder han, i ögonblicksfriska och konturskarpa min-nesbilder, till den familjgemenskap och de isra-eliska livsmiljöer som har format honom som människa och politiker.

Förintelsen är över och vi måste resa oss ur askan, som väckte stor debatt i Israel när den kom ut 2007, är mycket mer än ett politiskt debattinlägg. Sitt svåra ämne till trots präglas boken av en trotsig – och närmast utopisk – optimism.

Röster om boken:»När boken kom ut i Israel blev debatten våld-sam. Här framträdde en man som kommit från nationens innersta kretsar, bland annat som parlamentets talman och som ordförande för Jewish Agency. Men han hade ett budskap på tvärs mot all officiell retorik. Han skrev om ”en osund konfrontationsmentalitet” och ”den kata-strofala sionismen”. Han utmanade genom att se dagens israeliska politik som en bidragande orsak till en växande antisemitism i världen. Han uppmanade Israel att inte se allt i det förgångnas perspektiv: ”Vi lever nu i det sjunde årtiondet efter förintelsen och vi måste sluta klä oss i säck och aska och i stället återvända till livet. Till ett annorlunda liv”.

Det annorlunda livet handlar inte om att för-neka historien utan att sluta förneka samtiden. Burg ser i detta en ny roll för Israel: att slå larm och stå på de förtrycktas sida var de än befinner

13Höst 2014

AMARTYA SEN

Identitet och våld. Illusionen om ödet av Amartya SenÖversättning: Anna SörmarkISBN 978-91-7173-250-72008. 186 sidor. HäftadPris c:a 176:–Bokklubbspris inkl. frakt 150:–

I Identitet och våld visar nobelpristagaren Amar-tya Sen att föreställningen om unika och givna identiteter är lika mycket en illusion som en stor fara. En sådan syn missförstår praktiskt taget alla människor i hela världen. Den inte bara förmin-skar människor, den skapar också konflikter och våld genom att ställa ”oss” mot ”de andra”.

Sen belyser de ofta förödande konsekvenser-na av denna människosyn ur en rad olika per-spektiv. Han diskuterar ekonomisk globalisering, politisk mångkulturalism, postkolonialism, reli-giös fundamentalism och global terrorism. Att erkänna människors komplexa identiteter och deras förmåga att välja är avgörande för att finna lösningar på många av de våldsamma konflikter som präglar vår tid.

Ur boken:»Oscar Wilde kom en gång med det dunkla påståendet att ”de flesta människor är andra människor”. Det kanske låter som ett av hans

mer bisarra påhitt, men i det här fallet försva-rade Wilde sitt uttalande synnerligen slagkraf-tigt: ”Deras tankar är någon annans åsikter, deras liv en efterapning och deras passioner ett citat.” Det är sant att vi i stor utsträckning påverkas av människor som vi identifierar oss med. Sekteris-tiskt hat kan spridas som en löpeld, något som vi har sett exempel på nyligen i Kosovo, Bosnien, Rwanda, Timor, Israel, Palestina, Sudan och på många andra platser i världen. Spelar man på de rätta strängarna kan en gemensam känsla av identitet i en grupp förvandlas till ett kraftfullt vapen gentemot en annan grupp.

Många konflikter drivs av illusionen om en överordnad identitet som inte går att välja bort. Konsten att skapa hat består i att väcka den magiska kraften i någon påstått unik iden-titet som betvingar alla andra samhörigheter och undertrycker egenskaper som sympati och vänlighet som de flesta av oss normalt besit-ter. Resultatet kan bli hemvävt primitivt våld eller slipat globalt våld och terrorism. Faktum är att antagandet att människor kan kategori-seras endast utifrån religion eller kultur skapar mängder av potentiella konflikter i världen. Den implicita tron på ett övergripande system för singulär klassificering kan göra världen ytterst lättantändlig. Att tro att världen går att dela upp längs en linje går inte bara emot den gamla upp-fattningen att människor är lika varandra, utan även den mindre diskuterade men betydligt tro-ligare att vi är helt olika varandra. Världen ses ofta som en samling religioner (eller kulturer), och därmed ignorerar vi alla andra identiteter som människor har och som de fäster stort värde vid, som klass, kön, yrke, språk, vetenskap, moral och politik. Denna entydiga uppdelning skapar fler konflikter än alla de komplexa och skiftande grupperingar som formar vår värld. Den reduk-

tionism som ingår i många akademiska teorier kan bidra enormt, om än oavsiktligt, till det våld som den praktiska politiken kan föda.

Dessutom handikappas ofta globala försök att stoppa våldet av samma begreppsmässiga förvir-ring, när man accepterar – uttalat eller underför-stått – att människor bara har en enda identitet. En konsekvens kan bli att religionsbaserat våld till slut bemöts, inte genom att man stärker civil-samhället (vilket kan tyckas vara en självklar väg att gå), utan genom att man tar hjälp av olika religiösa ledare som får i uppgift att bekämpa extremisterna genom åtgärder inom den religiösa sfären, till exempel genom att omförhandla vad religionen innebär och de krav som den ställer på individen. När relationer mellan männi-skor betraktas i termer som ”samförstånd” eller ”dialog” mellan religiösa eller kulturella grupper, utan någon tanke på att samma personer också tillhör en mängd andra grupper (som ekono-miska, politiska, sociala eller andra kulturella tillhörigheter), går mycket av det som gör män-niskans liv värt att leva förlorat, man stänger in folk i små fack.

Den här boken handlar om de fruktansvärda konsekvenserna av att förminska människor på det här sättet. Ämnet innebär att en mängd frågor måste omvärderas, som ekonomisk glo-balisering, politisk mångkulturalism, historisk postkolonialism, socialt ursprung, religiös fun-damentalism och global terrorism. Hoppet om fred kan mycket väl hänga på erkännandet av våra många tillhörigheter och att vi resonerar som invånare i en gemensam värld, istället för att stänga in varandra i trånga fack. Framför allt måste vi inse vikten av den frihet som kan ligga i att göra prioriteringar. Till denna förståelse hör att erkänna betydelsen av en förnuftig offentlig röst – på såväl nationell som global nivå.»

14 DAIDALOS

G A COHEN

Varför inte socialism? och Om den egalitära rättvisans valuta av G A CohenÖversättning: Joel NordqvistInledning av Marcus AgnaforsISBN 978-91-7173-417-42013. 164 sidor. Häftad. Pris c:a 160:–Bokklubbspris inkl. frakt 140:–

G A Cohen (1941–2009) var en vår tids mest framstående politiska filosofer. Han lämnade skarpsinniga bidrag till den debatt om för-hållandet mellan rättvisa och jämlikhet som utspelat sig i kölvattnet av Rawls epokgörande rättviseteori. I Varför inte socialism? ställer han i en föredömligt enkel och precis text frågan om socialismens egalitära ideal är önskvärda och möjliga att infria. Han utgår från exemplet med en campingtur där alla förhåller sig till varandra som jämlika medlemmar av gemenskapen. Ingen skulle gilla att man började förhandla om vem som ska betala vad till vem för t ex fisken som fångats. Men skulle campingturens egalitära normer vara önskvärda och möjliga att tillämpa i samhället i stort?

Bokens andra, mer fackfilosofiska bidrag, är Cohens inflytelserika artikel om jämlikhetens ”valuta”, i vilken han diskuterar om vi bör efter-sträva jämlikhet, vad är det då vi bör eftersträva jämlikhet i?

Ur boken:»Du och jag ger oss tillsammans med ett helt gäng andra människor ut på en campingtur. Det finns ingen hierarki i gruppen; vårt gemensam-ma mål är att var och en ska kunna njuta av det som han eller hon gillar bäst (en del av detta gör vi tillsammans, annat gör vi var och en för sig). Vi är väl rustade med allt som vi behöver för vår tur: till exempel grytor och kastruller, olja, kaffe, metspön, kanoter, en fotboll, kortlekar. Och som brukligt på campingturer använder vi våra resur-ser kollektivt. Även om sakerna är privata ägo-delar förfogar vi gemensamt över dem så länge turen varar och har gemensamma överenskom-melser om vem som ska använda vad när, under vilka omständigheter och i vilket syfte. Någon fiskar, någon annan förbereder maten och ytter-ligare någon annan lagar till den. Någon som hatar att laga mat men som tycker om att diska kanske tar hand om all disken, och så vidare. Det finns gott om skillnader, men våra gemensamma överenskommelser och campingturens anda ser till att det inte förekommer några ojämlikheter som kan väcka principiellt ogillande.

På campingturer – som i många andra mindre sammanhang – gäller i allmänhet att människor samarbetar i ett gemensamt intresse av att alla, så långt som möjligt, ska ha samma möjlighet att blomstra, och även att vila, under förutsättning att de även bidrar så gott de kan till andras blomstring och vila. I dessa sammanhang accepterar de flesta människor, till och med de flesta anti-egalitarister, normer om jämlikhet och ömsesidighet, eller tar dem rentav för givna. Så för givna tar de flesta människor dessa normer att ingen som deltar i campingturen skulle komma på tanken att ifrågasätta dem: att ifrågasätta dem skulle strida mot campingturens anda. [...]

Nu är det förstås inte alla som ens tycker

om att campa. Jag är själv inte särskilt förtjust i det eftersom jag inte är en friluftsmänniska. Det finns en gräns för hur mycket friluftsliv vissa akademiker kan förväntas utsätta sig för: Jag skulle hellre vilja ha min socialism i värmen på universitetet där jag jobbar än i någon fuktig skog, och jag älskar moderna vatten- och avloppssystem. Men vad jag frågar är inte om inte du skulle vilja ge dig ut på campingtur. Min fråga är istället: är inte den socialistiska model-len, med kollektivt ägande och planerat inbördes givande, ganska uppenbart det bästa sättet att organisera en campingtur, alldeles oavsett om man gillar camping eller ej?

Campingturens villkor är speciella på flera sätt: i många avseenden skiljer den sig från livsbetingelserna i det moderna samhället. Det faktum att campingturer av den typ som jag har beskrivit är möjliga och önskvärda kan därför inte leda till slutsatsen att en samhällsomfat-tande socialism är lika möjlig och önskvärd. Det finns allt för många avgörande skillnader mellan de båda sammanhangen för att en sådan slutsats skulle bli det minsta övertygande. Därmed blir det angeläget att ta reda på vilka av dessa skill-nader som har betydelse och hur socialister kan bemöta dessa skillnader. På grund av skillnader-na från livet i stort blir campingtursmodellen en tacksam referenspunkt för de som vill visa på det omöjliga och/eller icke önskvärda i en samhälls-omfattande socialism, eftersom den framstår som i högsta grad möjlig och önskvärd under turen.»

»På ett lätt och ledigt sätt visar Cohen på en jämlikhetens ordning, presenterar etiska argu-ment mot kapitalism och ställer två avgörande frågor: är socialism önskvärt?; om ja, är det möj-ligt?»

– Steven Poole, Guradian

15Höst 2014

GIORGIO AGAMBEN

Homo sacer. Den suveräna makten och det nakna livet av Giorgio AgambenÖversättning: Sven-Olov WallensteinISBN 978-91-7173-300-92010. 202 sidor. HäftadPris c:a 208:–Bokklubbspris inkl. frakt 182:–

Ur Sven-Olof Wallensteins förord:»Giorgio Agambens Homo Sacer: Den suveräna makten och det nakna livet är den inledande voly-men i en serie studier som försöker frilägga de yttersta grunderna för den västerländska politis-ka filosofin. För ögonblicket finns fem volymer publicerade, men det ter sig oklart hur och ens om detta omfattande arbete skulle kunna avslu-tas och nå ett tydligt resultat – snarare måste man säga att Agambens arbete med den klassiska traditionens källtexter öppnar mot ständigt nya frågeställningar, och att denna ständiga förskjut-ning av problemen är vad som ger detta öppna och labyrintiskt växande verk dess fascination.

Giorgio Agamben föddes i Rom 1942, och hans studier i juridik och filosofi avslutades med en doktorsavhandling om Simone Weils poli-tiska tänkande. Han deltog som nyligen dispu-terad i Martin Heideggers seminarier i Le Thor om Hegel och Herakleitos, och Heidegger har tillsammans med Walter Benjamin (vars sam-

lade verk Agamben medverkat till att utge på italienska) förblivit en av de centrala referenserna i hans arbete. Agamben har undervisat vid en mängd universitet i Italien och i andra länder, bland annat som programdirektör vid Collège International de Philosophie i Paris, som Dis-tinguished Professor vid New School for Social Research i New York och som gästprofessor vid Wissenschaftskolleg i Berlin. [...]

Under början av 90-talet började Agambens språkfilosofiska och estetisk-teoretiska arbete inrikta sig mot politisk-filosofiska problem, och i den korta studien över ”den kommande gemenskapen” (La comunità che viene, 1990), försöker han finna en ny bas för den politiska samfälldheten i en idé om radikal öppenhet, i den typ av existens som tillhör ”vem eller vad som helst”, eller quodlibet ens, som det kallas hos de medeltida filosofer som Agamben här utläg-ger. Denna idé om en möjlig men ännu oreali-serad gemenskap och ”livsform” har klingat med i alla de följande böckerna, även om den ofta fått stå tillbaka för genealogiska analyser av den moderna politisk-filosofiska vokabulären och dess oförmåga att formulera samtidens problem, vilket för många av hans läsare givit ett pessimis-tiskt eller rentav dystopiskt intryck.

Det föreliggande inledande bandet i serien Homo Sacer markerar tydligt denna vändning. De frågor som här ställs om suveränitetens ursprung, om innebörden i det ”nakna livet” och om grunden till den extrema ”biopolitiska” maktutövning som kännetecknar 1900-talet – vars höjdpunkt förvisso är de olika totalitära systemen, men med förgreningar som sträcker sig både längre tillbaka i det förflutna och ända fram till vårt nu – syftar till att identifiera grund-strukturen i västerlandets politiska filosofi, men därmed också formulera en annan möjlig stånd-

punkt. Även här finner vi ett rikt spektrum av referenser, och Agamben bygger vidare på tan-kegångar hos bland andra Carl Schmitt, Walter Benjamin, Hannah Arendt och Michel Foucault, vilka han sätter i relation till ett omfattande material från framför allt religionens och rättens historia, som han behandlar på ett högst origi-nellt sätt. Det är bara om vi ger oss i kast med en helt ny tolkning av dessa texter, hävdar han, en läsning som skär tvärs igenom de gängse ämnes-gränserna, som vi kan hitta ned till den arkaiska nivå där det politiska tänkandets knut en gång skapats och finna ett sätt att lösa upp den. För Agamben är ”biopolitiken”, som Foucault ville identifiera som en ny form av maktövning i de moderna staterna från 1700- talet och framåt, något som kännetecknar den politiska filosofin alltsedan grekerna. På samma sätt är frågan om suveräniteten som en yttersta sammansmält-ning av våld och rätt inte något som tillhör den moderna politiska teorin, utan ställdes redan av poeten Pindaros ett århundrade innan Platons stora kamp med sofisterna inleddes. Båda bildar tillsammans en struktur som ställer det suveräna undantaget (”suverän är den som beslutar över undantagstillståndet”, med Schmitts berömda formulering) mot det nakna liv som befinner sig vid samhällets andra gräns, och som definierat västerlandets politiska rum. För Agamben har denna utveckling idag nått sin yttersta och kata-strofala gräns, genom en utveckling som allt mer kommit att underställa livet som sådant politis-ka beslut, och därmed kommit att förstöra den bräckliga balans som under lång tid tillåtit den ”biopolitiska maskinen” att fungera. Den kri-tiska omvärderingen av dessa begrepps historia måste därför vara förbunden med möjligheten om en kommande gemenskap, en utopisk hori-sont, som det är filosofins uppgift att uppfinna.»

16 DAIDALOS

SISSELA BOK • AXEL HONNETH

Om lycka. Från Aristoteles till vår tids hjärnforskning av Sissela BokÖversättning: Eva Björkander MannheimerISBN 978-91-7173-364-12012. 228 sidor. Danskt bandPris c:a 230:–Bokklubbspris 200:– inkl. frakt.

I Om Lycka ställer Sissela Bok, forskare vid Har-vard Center for Population and Development Studies, den eviga frågan om vad lycka är och redogör för hur den behandlats genom århund-radena, från antikens filosofer, via upplysningen och Darwin till dagens hjärnforskning.

Under de senaste decennierna har vetenska-pen börjat intressera sig för människors upple-velse av lycka och välbefinnande, för vad som händer i hjärnan under sådana tillstånd och hur interaktionen mellan arv och miljö ser ut i det sammanhanget. Bok ser vår tids forskningsresul-tat i ljuset av den mångtusen åriga humanistiska traditionens tänkande, dess filosofer, religiösa tänkare, historiker, poeter, och många andra. Hon jämför och bedömer de motstridiga argu-menten om hur man uppnår största möjliga lycka, vad som bidrar till lycka eller minskar den, hur lycka kan definieras och mätas samt dess samband med exempelvis inkomst, tempera-ment, social förmåga, civilstånd eller religiös tro.

Våra föreställningar om lycka aktualiserar de moraliska frågorna om hur vi bör leva våra liv och hur vi bör handla mot varandra. Vilka är de visaste stegen att ta i sökandet efter lycka? Vilka moraliska betänkligheter bör sätta gränser för sökandet efter lycka? Vad annat bör vara vik-tigt i människolivet utöver lycka? Hur viktig är vår egen personliga lycka i förhållande till andras lycka i en värld där vi i högre utsträckning än någonsin förr är medvetna om de extrema klyf-torna mellan nöd och överflöd? Hur kan vi på bästa sätt dra lärdom av våra individuella och kollektiva handlingars konsekvenser när vi pla-nerar kommande generationers välbefinnande? Och hur skall vi bemöta individer och grupper som förespråkar intoleranta eller direkt inhuma-na uppfattningar om lycka eller välbefinnande?

Röster om boken:»Sissela Bok skriver så klart och direkt att läsaren ofta helt enkelt känner sig satt ur spel, för att plötsligt inse att hennes argument alltid leder oss att tänka djupare. Detta är en vis bok.»

– Richard Sennett, New York University

Erkännande. Praktisk-filosofiska studier av Axel HonnethÖversättning: Carl-Göran HeidegrenISBN 978-91-7173-180-72003 205 sidor. Hft. Pris c:a 190:–Bokklubbspris 155:– inkl. frakt.

Grundtanken i Axel Honneths kritiska samhälls-teori är att människor för att kunna utveckla en personlig identitet eller positiv relation till sig själva måste röna ett flerdimensionellt erkännan-de från andra, och att en positiv relation till sig själv i sin tur är en förutsättning för individuellt självförverkligande.

I Erkännande presenterar Honneth sin teori om erkännande och relaterar den såväl till den kantianska moralfilosofiska traditionen och Habermas diskursetik som till olika ansatser till en ”postmodern etik”. Han tecknar konturerna av en social-filosofisk tradition med rötter hos Rousseau vilken ser som sin uppgift att diag-nosticera ”sociala patologier” – en tradition som Honneth själv försöker aktualisera med sin teori om erkännande; han diskuterar konsekvenserna av den filosofiska ”kritiken av subjektet” för föreställningen om personers autonomi; och han utvecklar i anslutning till John Dewey en idé om ”demokrati som reflexiv samverkan”.

17Höst 2014

JEROME GROOPMAN

Hur läkare tänker av Jerome GroopmanÖversättning: Henrik GundenäsISBN 978-91-7173-299-62009. 284 sidor. InbundenPris c:a 224:–Bokklubbsprisb inkl. frakt 196:–

Ur boken:»Min generation fick aldrig någon direkt utbild-ning i hur man som kliniker skulle tänka. Vi studerade medicin osystematiskt. Studenten observerade läkaren på samma sätt som lärlingen observerade mästaren i ett medeltida skrå, och på något sätt förväntades novisen ta till sig av den äldres sätt att diagnostisera och behandla. Det var ovanligt att överläkaren faktiskt för-klarade de tankesteg som ledde honom till ett visst beslut. Under de senaste åren har vi sett en kraftig reaktion mot denna planlöshet. För att ge undervisningen en mer ordnad struktur har man börjat lära läkarstudenterna och AT-läkarna att följa förutbestämda algoritmer och riktlinjer i form av beslutsträd. Även vissa administratörer på sjukhus i USA och Europa försöker intressera erfaren personal för denna metod. Inte minst försäkringsbolag har börjat tillämpa den i beslut om man ska godkänna vissa diagnostiska prover eller behandlingar.

Stammen i det kliniska beslutsträdet är patientens huvudsakliga symptom eller laborato-rieresultat, inskrivna i en ruta. Från denna ruta utgår pilar åt olika håll. Om ett vanligt symp-tom som ”halsont” inleder algoritmen förgrenar det sig i en rad rutor med ja- och nejfrågor om följdsymptom. Har patienten feber? Har han svullna lymfkörtlar? Har andra familjemed-lemmar haft samma symptom? Längre ner på trädstammen finner man ja- och nejfrågor om resultatet av olika laboratorieprover, till exem-pel bakterieodling från halsen. Tanken är att grenarna till slut ska leda fram till rätt diagnos och behandling.

Kliniska algoritmer kan vara användbara vid genomsnittsdiagnos och genomsnittsbehandling – till exempel när läkaren behöver hjälp med att skilja mellan halsfluss och svalgkatarr. Men de står sig slätt när läkaren måste tänka i andra banor, när symptomen är vaga eller många och förvirrande eller när provresultaten är inexakta. Vid sådana tillfällen, just i det ögonblick vi är i störst behov av en skarpsynt läkare, motverkar algoritmer självständigt och kreativt tänkande. I stället för att få läkaren att tänka bättre kan de komma att hämma honom. [...]

Varje morgon när ronden började såg jag stu-denterna och ST-läkarna ögna igenom algorit-merna och åberopa statistik från nyligen utförda studier. Jag måste dra slutsatsen att nästa genera-tions läkare blev betingade att fungera som väl-programmerade datorer inom ett strikt binärt system. Efter flera veckors oro över studenternas och ST-läkarnas blinda tilltro till algoritmer och evidensbaserade behandlingar och min minst lika oroväckande känsla att jag inte visste hur jag skulle vidga deras perspektiv och visa dem ett annat sätt att arbeta, ställde jag mig en enkel fråga: Hur bör läkaren tänka? [...]

Efter att ha granskat betydelsen av läkarens ord och attityder går jag samma väg som patien-ten genom dagens sjukvårdssystem. Om vi har ett akut besvär åker vi till akutmottagningen. Eftersom akutläkaren oftast inte känner oss måste han arbeta utifrån begränsad informa-tion om vår sjukdomshistoria. Jag undersöker hur läkare tänker under dessa omständigheter, hur man kan göra kloka bedömningar och und-vika att begå allvarliga kognitiva misstag under den tidspress som råder på akutmottagningen. Om vårt kliniska besvär inte är akut börjar vår vandring hos primärvårdsläkaren – en pediatri-ker, en internmedicinare eller en husläkare. Med dagens språkbruk kallas dessa primärvårdsläkare ”dörrvakter”, eftersom de öppnar dörren till specialisten. Vandringen fortsätter genom dessa dörrar; vid varje steg på vägen ser vi hur viktigt det är till och med för den skarpsinnigaste läkare att ifrågasätta sitt sätt att tänka, att hela tiden räkna med möjligheten att han har tagit miste. Vi stöter också på en spänning mellan nödvän-digheten att erkänna att bedömningen är osäker och nödvändigheten att ta ett kliniskt språng och gå till beslut. Ett av kapitlen utgår från mina egna erfarenheter kring detta; jag var villrådig och vände mig till sex namnkunniga handkirur-ger, som gav mig fyra olika utlåtanden.»

Jerome Groopman är läkare och forskare vid Harvard Medical School. Han skriver även regelbundet i The New Yorker inom ämnena biologi och medicin.

»En utomordentligt intressant bok»– Fredrik Svenaeus, SvD

»Groopmans bok är en klinisk thriller»– Moderna läkare

18 DAIDALOS

TITELURVAL – PRISER SOM ANGES ÄR MEDLEMSPRISER INKL. FRAKT

Andersson, Lars:Uppenbarelser 312 sidor 196:-

Anyuru, JohannesEn civilisation utan båtar150 sidor 140:–

Anyuru, Johannes & Motturi, Aleksander:Förvaret 80 sidor 115:-

Azar, Michael:Döden i Beirut 128 sidor 140:-

Azar, Michael:Vittnet 96 sidor 125:-

Hansson, Gunnar D:Lomonosovryggen 174 sidor 170:-

Kafka, Franz:Dagböcker 1910–1923 454 sidor 188:–

Lowry, Lois:Den gyllene stjärnan 160 sidor 100:–

Melberg, Arne & Melberg, Enel:Det var på Capri … 149 sidor 126:-

Meyer, Clemens:Natten och ljusen 224 sidor 190:-

Meyer, Clemens:Våld. En dagbok 186 sidor 168:-

Serge, Victor:Fallet Tulajev 410 sidor. 200:–

Söderblom, Staffan:Knittlar 110 sidor, inb. 110:-

Dahle, Gro & Dahle Nyhus, Kaia:

Kriget 56 sidor 130:-

Dahle, Gro & Nyhus, Svein:Den Arge 40 sidor, illustrerad, inb. 120:-

Dahle, Gro & Nyhus, Svein:Roy 32 sidor, illustrerad, inb. 120:-

Dahle, Gro & Nyhus, Svein:God natt, natt 76 sidor, illustrerad, inb. 130:-

Skönlitteratur

Barn- och allåldersböcker

Dahle, Gro & Nyhus, Svein:Mammas hår 40 sidor, illustrerad, inb. 125:-

Dahle, Gro & Nyhus, Svein:Snäll 32 sidor, illustrerad, inb. 120:-

Gombrich, Ernst H.:En liten världshistoria 328 sidor, illustr. inb. 190:-

Goethe, J. W.:Den unge Werthers lidande. Återberättad av Oskar K Illustrationer: Lilian Brøgger 133 idor 145:-

K. Oscar & Karrebæck Dorte:Idiot 40 sidor, illustr. inb. 120:-

K. Oscar & Karrebæck Dorte:Lägret 80 sidor, illustr. inb. 145:-

Nyhus, Svein:Sånt som är 42 sidor 123:-

Shakespeare, William:Hamlet. Återberättad av Oskar K Illustrationer: Dorte Karrebæk 110 sidor 145:-

Torseter, Øyvind:Hålet 64 sidor 130:-

Voltaire, François:Candide. Återberättad av Oskar K Illustrationer: Dorte Karrebæk 90 idor 145:-

Ørrebeck-Nilssen & Duzakin:Inte alldeles ensam 40 sidor 135

Agrell, Beata:Romanen som forskningsresa. Forskningsresan som roman 608 sidor 232:-

Agrell, Beata & Nilsson, Ingela (red.):Genre och genreproblem: teoretiska och historiska perspektiv 524 sidor, inb. 295:-

Ahmemulic, Meira:City of Names 128 sidor, färgillustr. 137:-

Alexander, Jeffrey C.:Kulturell sociologi 266 sidor 210:-

Alexy, Robert:Rätten och rättvisan 160 sidor 144:-

Aly, Götz:Hitlers folkstat 455 sidor, inb. 225:-

Anderson, Benedict:Den föreställda gemenskapen. Reflexio-ner kring nationalismens ursprung … 256 sidor 165:-

Anderson, Perry:Postmodernitetens ursprung 150 sidor 148:-

Andersson, Magnus & Jansson, AndréLandsbygdens globalisering190 sidor 196:–

Andersson, Sten:Om vetenskapens gränser 260 sidor 180:-

Apel, Karl-Otto:Etik och kommunikation 160 sidor 125:-

Apelmo, Elisabet:Som vem som helst274 sidor 210:-

Archer, David:Töväder 190 sidor 200:–

Arendt, Hannah:Den banala ondskan. Eichmann i Jerusalem 288 sidor 170:-

Arendt, Hannah:Mellan det förflutna och framtiden 295 sidor 200:-

Arendt, Hannah:Människans villkor. Vita activa 424 sidor 200:-

Arendt, Hannah:Om våld 104 sidor 135:-

Aristoteles:Den nikomachiska etiken 300 sidor 165:-

Aristoteles:Om själen 123 sidor 95:-

Aristoteles:Politiken 243 sidor 238:-

Arke, Pia & Jonsson, Steffan:Scoresbysundshistorier 164 sidor, 4-färg 196:-

Arrighi, Giovanni:Det långa 1900-talet 480 sidor 195:-

Assmann, Jan:Monoteism och våldets språk70 sidor 98:-

Backéus, Maud:När Erik bär förklä är han Anders 318 sidor, hft. 196:-

Bachtin, Michail:Det dialogiska ordet 291 sidor 180:-

Bachtin, Michail:Författaren och hjälten i den estetiska verksamheten 256 sidor 180:-

Bachtin, Michail:Rabelais och skrattets historia 476 sidor 225:-

Bacon, Francis:Essäer 205 sidor 60:-

Badiou, Alain:Manifest för filosofin. & Vad är kärlek? 128 sidor 110:-

Bale, Kjersti:Estetik 200 sidor 182:-

Bauman, Zygmunt:Arbete, konsumtion och den nya fattigdomen 143 sidor 125:-

Bauman, Zygmunt:Auschwitz och det moderna samhället 270 sidor 170:-

Bauman, Zygmunt:Collateral damage 202 sidor 190:-

Bauman, Zygmunt:Det individualiserade samhället 304 sidor 188:-

Bauman, Zygmunt:Döden och odödligheten i det moderna samhället 316 sidor 155:-

Bauman, Zygmunt:Europa – ett oavslutat äventyr 160 sidor 144:-

Bauman, Zygmunt:Flytande rädsla 204 sidor 160:-

Bauman, Zygmunt:Konsumtionsliv 174 sidor 150:-

Bauman, Zygmunt:På konsumtionsindutrins soptipp136 sidor 140:-

Bauman, Zygmunt:Samhälle under belägring 316 sidor 188:-

Bauman, Zygmunt:Skärvor och fragment. Essäer i postmodern moral 304 sidor 188:-

Beauvoir, Simone de:För en tvetydighetens moral 120 sidor 117:-

Beck, Ulrich:Att uppfinna det politiska. Bidrag till en teori om reflexiv modernisering 256 sidor 170:-

Beck, Ulrich:Risksamhället 400 sidor 200:-

Beck, Ulrich:Vad innebär globaliseringen? Missupp-fattningar och möjliga politiska svar 212 sidor 165:-

Beck, Ulrich & Grande, Edgar:Det kosmopolitiska Europa 424 sidor 205:-

Bengtsson, Jan:Den fenomenologiska rörelsen i Sverige 365 sidor 165:-

Bengtsson, Jan:Fenomenologiska utflykter 276 sidor 170:

Bengtsson, Jan:Sammanflätningar. Husserls och Merleau-Pontys fenomenologi 160 sidor 100:-

Benhabib, Seyla:Autonomi och gemenskap 338 sidor 200:-

Benhabib, Seyla:Jämlikhet och mångfald 266 sidor 180:-

Benjamin, Walter:Språkfilosofiska texter 164 sidor 189:-

Benjamin, Walter:Bild och dialektik 304 sidor 169:-

Berman, Marshall:Marxistiska äventyr 256 sidor 180:-

Björk, Micael:Den engagerade polisen 130 sidor. 154:-

Burman, Anders; Lettevall, Rebecka & Liedman, Sven-Eric:Löftet om lycka 356 sidor 168:-

Burman, A. & Sundgren P. (red.):Bildning. Texter från Essaias Tegnér till Sven-Eric Liedman 404 sidor 220:–

Björk, Ulrika & Folkmarson Käll, Lisa (red.):Stil, kön, andrahet. Tolv essäer i feministisk filosofi 288 sidor 200:-

Facklitteratur

19Höst 2014

TITELURVAL – PRISER SOM ANGES ÄR MEDLEMSPRISER INKL. FRAKT

Bobbio, Norberto:Liberalism och demokrati 96 sidor 78:-

Bobbio, Norberto:Rättigheternas epok 224 sidor 165:-

Bolton, Gavin:Drama för lärande och insikt 294 sidor 184:-

Bolz, Norbert & van Reijen, Willem:Walter Benjamin – en introduktion 128 sidor 78:-

Bommert, Wilfried:En värld utan bröd 280 sidor 210:–

Bossius, Thomas:Med framtiden i backspegeln 302 sidor 188:-

Bourdieu, Pierre:Den manliga dominansen 143 sidor 132:-

Bourdieu, Pierre:Kultur och kritik 300 sidor 165:-

Bourdieu, Pierre:Praktiskt förnuft 202 sidor 170:-

Braudel, Fernand:Kapitalismens dynamik 90 sidor 102:-

Bruner, Jerome:Kulturens väv. Utbildning i kulturpsykologisk belysning 242 sidor 188:-

Bunar, Nihad & Sernhede, Over (red.):Skolan och ojämlikhetens urbana geografi 210 sidor 196:-

Burke, Peter:Annales-skolan – en introduktion 192 sidor 78:-

Burke, Peter:Renässansen – en introduktion 120 sidor 60:-

Burke, Peter:Samtalskonstens historia 192 sidor 125:-

Burman, Anders & Sundgren, Per (red.):Bildning. Texter från Esaias Tegnér till Sven-Eric Liedman 400 sidor 220:-

Burman, Anders & Sundgren, Per (red.):Svenska bildningstraditioner 340 sidor 200:-

Butler, Judith:Genustrubbel. Feminism och identitetens subversion 254 sidor 172:-

Calkins, Hartman & White:Berätta mer! 210 sidor 189:–

Calkins, Lucy:Skriv mer! 90 sidor 105:-

Callinicos, Alex:Jämlikhet 144 sidor 140:-

Callinicos, Alex:Samhällsteori 460 sidor 210:-

Castells, Manuel:Internetgalaxen 300 sidor 188:-

Castells, Manuel:Nätverkssamhällets framväxt 592 sidor 256:-

Castells, Manuel:Identitetens makt 445 sidor 256:-

Castells, Manuel:Millenniets slut 453 sidor 256:-

Cavalcante Schuhback, Marcia Cá:Lovtal till intet 202 sidor 140:-

Cavalcante Schuhback, Marcia Cá:Att tänka i skisser 200 sidor 150:-

Chirot, Daniel & McCauley, Clark:Varför inte döda dem allihop? 280 sidor, inb. 176:-

Christensen, Jan:Liberalernas stad. Fattigvård och kulturdonationer i artonhundratalets Göteborg 336 sidor, inb. 200:-

Claesson, Silwa (red.):Undervisning och existens 245 sidor. 200:–

Clunies Ross, Margaret:Hedniska ekon. Myt och samhälle i fornnordisk mytologi 384 sidor 200:-

Cohen, G. A.:Varför inte socialism? 164 sidor 140:-

Connell, R. W.:Maskuliniteter 296 sidor 180:-

Connell, Raewyn:Om genus. Andra upplagan 220 sidor 190:-

Crouch, Colin:Postdemokrati 136 sidor 168:-

Dahlberg, Göran:Hemliga städer 192 sidor 140:-

Dahmer, Helmut:Psykoanalys och marxism 480 sidor 102:-

Debord, Guy:Skådespelssamhället 160 sidor 140:-

Delanty, Gerard:Europa – idé, identitet, verklighet 256 sidor 165:-

Deleuze, Gilles:Nietzsche och filosofin 297 sidor 188:-

Deleuze, Gilles:Vecket 256 sidor 155:-

Deleuze, Gilles & Guattari, Fèlix:Kafka. För en mindre litteratur 202 sidor 160:-

Derrida, Jacques:Den andres enspråkighet 106 sidor, inb. 140:-

Derrida, Jacques:Marx spöken 250 sidor 188:-

Derrida, Jacques & Vattimo, Gianni:Religionen 220 sidor 170:-

Detering, Heinrich:Bob Dylan 198 sidor 163:-

Dewey, John:Demokrati och utbildning 416 sidor 210:-

Dewey, John:Människans natur och handlingsliv 292 sidor 180:-

Doust, Dariush Moaven:Om de andra som inte finns 128 sidor 160:-

Doust, Dariush Moaven:Randanmärkningar till psykoanalysens etik 315 sidor 180:-

Dworkin, Ronald:En fråga om jämlikhet. Rättsfilosofiska uppsatser 320 sidor 180:-

Dworkin, Ronald:Religion utan gud 150 sidor 168:-

Eagleton, Terry:En essä om kultur 160 sidor 140:-

Edenheim, Sara:Anakronismen: Mot den historiska manin 112 sidor 126:-

Egan, Kieran:Från myt till ironi 400 sidor 200:-

Einstein, Albert:Den speciella och den allmänna relativitetsteorin 159 sidor 60:-

Ekholm, Christer:Läs mig som läser er: texter om Lars Ahlin (1943–2009) 310 sidor, inb. 182:-

Elster, Jon:Förnuft och rationalitet 80 sidor. 84:–

Englund, Tomas (red.):Föreställningar om den goda läraren 306 sidor 200:-

Englund, Tomas:Läroplanens och skolkunskapens politiska dimension 416 sidor 200:-

Englund, Tomas (red.):Utbildning som kommunikation. Deliberativa samtal som möjlighet 424 sidor 220:-

Englund, Tomas (red.):Utbildning som medborgerlig rättighet 387 sidor. 220:-

Englund, Tomas & Ann Quennerstedt (red.):Vadå likvärdighet? Studier i utbildningspolitisk språkanvändning 224 sidor 180:-

Eriksen, Erik Oddvar:Kommunikativt ledarskap. Om styrning av offentliga institutioner 304 sidor 180:-

Eriksen, E. O./Fossum, J. E./ Menéndéz, A.J.:En författning för Europa? 258 sidor 170:-

Eriksson, Lisbeth & Winman, Thomas:Learning to Fly 249 pages 196:-

Eriksson, Lisbeth; Nilsson, Gunilla & Svensson, Lars A:Gemenskaper 340 sidor 196:-

Essen, Johan von & Gunnar Sundgren (red.)En mosaik av mening318 sidor 220:–

Fanon, Frantz:Svart hud, vita masker 206 sidor 148:-

Fareld, Victoria:Att vara utom sig inom sig 330 sidor 165:-

Ferry, Luc:Den nya ekologiska ordningen 224 sidor 155:-

Fichte, J. G.:Första inledningen till vetenskaps-läran. Vägen till ett saligt liv 224 sidor 65:-

Fletcher, Ralph:Den unga författarens verktygslåda 144 sidor 40:-

Florida, Richard:Den kreativa klassens framväxt 448 sidor 220:-

Florin, Camilla:Att uttrycka det undanträngda. Theodor W. Adorno om konst, natur och sanning 256 sidor 170:-

Forser, Tomas:Kritik av kritiken 272 sidor 188:-

Forser, Thomas & Karlsohn, Thomas:Till vilken nytta? 268 sidor. 168:-

Forst, Rainer:Rätten till rättfärdigande 300 sidor 180:-

Fossen, Erling:EcstaCity. Ingångar till en ny urbanism 144 sidor 117:-

Foucault, Michel:Sexualitetens historia. Bd 1. Viljan att veta 160 sidor 165:-

Foucault, Michel:Sexualitetens historia. Bd 2. Njutningarnas bruk 228 sidor 165:-

Foucault, Michel:Sexualitetens historia. Bd 3. Omsorgen om sig 221 sidor 165:-

Fovet, William:Europeiska filosofer 272 sidor 155:-

Franzén, Carin:Till det omöjligas konst 80 sidor 112:-

20 DAIDALOS

TITELURVAL – PRISER SOM ANGES ÄR MEDLEMSPRISER INKL. FRAKT

Fraser, Nancy:Den radikala fantasin: mellan omfördelning och erkännande 248 sidor 180:-

Freud, Sigmund:Leonardo da Vinci – ett barndomsminne 125 sidor 60:-

Furberg, Mats:Den första stenen. En moralitets-fenomenologisk undersökning 262 sidor 170:-

Furedi, Frank:Vart har alla intellektuella tagit vägen? 160 sidor 145:-

Gadamer, Hans-Georg:Förnuftet i vetenskapens tidsålder 111 sidor 78:-

Gadamer, Hans-Georg:Sanning och metod (i urval) 214 sidor 170:-

Gardeström, Elin:Att fostra journalister 292 sidor 2000:-

Giddens, Anthony:Modernitet och självidentitet 277 sidor 180:-

Gilje, Nils & Grimen, Harald:Samhällsvetenskapernas förutsättningar 320 sidor 174:-

Glissant, Édouard:Realtionens filosofi – omfångets poesi 128 sidor 140:-

Gorz, André:Arbete mellan misär och utopi 192 sidor 155:-

Graeber, David:Skuld. De första 5000 åren 531 sidor 252:-

Graves, Donald H.:Att undersöka världen 120 sidor 112:-

Graham, Stephen:Belägrade städer 302 sidor 210:-

Graves, Donald H.:Skriv- och läsbefruktning 80 sidor 102:-

Greider, G. & Gunnarsson, Björn:Att läsa världen 280 sidor 78:-

Gripsrud, Jostein:Mediekultur – mediesamhälle 423 sidor 220:-

Groebner, Valentin:Personbevis. Passets födelse i medel tidens Europa 256 sidor, hft. 168:-

Grönberg, Cecilia & Magnusson, Jonas (J):Omkopplingar: Avskrifter, listor, dokument, arkiv 1000 sidor, inb. 405:-

Grönberg, Cecilia & Magnusson, Jonas (J):Witz-bomber och foto-sken 992 sidor, inb. 405:-

Grünbaum, Anita:Lika och unika. Dramapedagogik om minoriteter 200 sidor 182:-

Gulyga, Arsenij:Immanuel Kant. En biografi 320 sidor, inb. 165:-

Gustavsson, Bernt (red.):Bildningens förvantlingar 224 sidor 160:-

Gustavsson, Martin; Börjesson, Mikael & Edling, MartaKonstens omvända ekonomi 348 sidor 217:-

Gustafsson, Rolf Å.:Politisk styrning och demokrati 204 sidor 210:-

Gustafsson, Rolf Å.:Välfärdstjänstearbetet 252 sidor 170:-

Haag, Karl-Heinz:Filosofins väg 192 sidor 117:-

Habermas, Jürgen:Den moraliska synpunkten 288 sidor 185:-

Habermas, Jürgen:Den mänskliga naturens framtid 144 sidor 140:-

Habermas, Jürgen:Den postnationella konstellationen 122 sidor 125:-

Habermas, Jürgen:Diskurs, rätt och demokrati 187 sidor 165:-

Habermas, Jürgen:Kommunikativt handlande. Texter om språk, rationalitet och samhälle 432 sidor 200:-

Habermas, Jürgen:Mellan naturalism och religion 192 sidor 160:-

Habermas, Jürgen:Samhällsvetenskapernas logik 256 sidor 170:-

Haglund, Magnus & Schneider, Stefan:Den nakna staden. Människor och platser i Göteborg 288 sidor 194:-

Haglund, Magnus (red.):Musikens frihet och begränsning 274 sidor 196:-

Hallerstedt, Gunilla (red.):Diagnosens makt. Om kunskap, pengar och lidande 128 sidor 145:-

Hammer, Espen:Melankoli. En filosofisk essä 160 sidor 145:-

Hansen, Phillip:Hannah Arendt. Politik, historia och medborgarskap 336 sidor 170:-

Heard, Georgia:Allt gott på jorden och i solen. Om dikt och diktskrivning 198 sidor 145:-

Hegel, G. W. F.:Inledning till estetiken 144 sidor 138:-

Heidegger, Martin:Vara och tid 528 sidor 252:-

Heidegger, Martin:Konstverkets ursprung 124 sidor 110:-

Heidegren, Carl-Göran:Antropologi, samhällsteori och politik 384 sidor 220:-

Heidegren, Carl-Göran:Det moderna genombrottet i nordisk universitetsfilosofi 1860–1915 560 sidor 255:-

Held, David:Kosmopolitism Ideal och verklighet 250 sidor 200:-

Hellesnes, Jon:Från Aten till Pompeji. Filosofiska essäer 151 sidor 125:-

Hentig, Hartmut von:Bildning eller utbildning? 158 sidor 125:-

Hilton (red) & Dobb & Sweezy, m. fl.:Övergången från feodalism till kapitalism 260 sidor 70:-

Hobbes, Thomas:Leviathan 540 sidor 256:-

Holgersson, Helena:Icke-medborgarskapets urbana geografi 320 sidor. 186:–

Holgersson, Helena m.fl.:Göteborg utforskat – Studier av en stad i förändring 304 sidor. 182:–

Holgersson, Helena m.fl.:(Re)searching Gothenburg 304 sidor. 182:–

Holm, Ulla:Modrande och praxis 368 sidor 180:

Holmberg, Jan:Slutet på filmen O. s. v. 190 sidor. 180:–

Honneth, Axel:Erkännande. Praktisk-filosofiska studier 205 sidor 155:-

Horkheimer, Max & Adorno, Theodor:Upplysningens dialektik 290 sidor 180:-

Hornborg, AlfMyten om maskinen 278 sidor 196:–

Husserl, Edmund:Cartesianska meditationer. En inledning till fenomenologin 160 sidor 140:-

Husserl, Edmund:Fenomenologins idé 128 sidor 140:-

Hägerström, Axel:Socialfilosofiska uppsatser 162 sidor 168:-

Ihde, Don:Experimentell fenomenologi 152 sidor 125:-

Ignatieff, Michael:Det virtuella kriget 192 sidor 155:-

Ignatieff, Michael:Krigarens heder. Etniska krig och det moderna samvetet 203 sidor 148:-

Israel, Joachim:Språk och kunskap 208 sidor 125:-

Israel, Lena:Filmdramaturgi och vardagstänkande. En kunskapssociologisk studie 255 sidor 150:-

Jacobs. Jane:Den amerikanska storstadens liv och förfall 496 sidor 248:-

James, William:Pragmatism 176 sidor 140:-

Janson, Ulf:Vägen till verket. Studier i arkitekt Jan Gezelius arbetsprocess 260 sidor färgillustr. 170:-

Janss, C., Melberg, A. & Refsum, C.:Lyrikens liv. 320 sidor 210:-

Jenkins, Henry:Konvergenskulturen 312 sidor 177:-

Jenkins, Henry, Ford, Sam Green, Joshua:Spridbar media 375 sidor 210:-

Johansen, Maria:Offentlig skrift om det hemliga 440 sidor 173:-

Johansson, Anders:Avhandling i litteraturvetenskap 368 sidor 140:-

Johansson, Anders:Göra ont: litteraturens metafysik 144 sidor 126:-

Johansson, Anders:Nonfiction 256 sidor 150:-

Johansson, Anders & Martinson, Mattias (red):Efter Adorno 256 sidor 155:–

Johansson, Ingela:Strejkkonsten 480 sidor 200:-

Johansson, Ingvar & Liedman, Sven-Eric:Positivism och marxism 304 sidor 165:-

Johansson, Per Magnus:Freuds psykoanalys. Band I: Utgångspunkter. 272 sidor 188:- Band II: Arvtagare i Sverige. 480 sidor 200:- Band III: Arvtagare i Sverige. Del 2. 504 sid. 200:-Band IV: Inblickar i psykiatrins och den psykodynamiska terapins historia i Göteborg 1945–2009 571 sidor 260:--

Johansson, Per Magnus:Psykoanalys och humaniora 280 sidor 196:-

Johansson, Thomas:Faderskapets omvandlingar 188 sidor 170:-

21Höst 2014

TITELURVAL – PRISER SOM ANGES ÄR MEDLEMSPRISER INKL. FRAKT

Johansson, Thomas (red):Manlighetens omvandlingar 246 sidor 165:-

Johansson, Thomas & Lalander, Philip (red):Sexualitetens omvandlingar 281 sidor 188:-

Johansson, Thomas & Sernhede, Ove (red):Urbanitetens omvandlingar 234 sidor 170:-

Johnston, Peter H:Väl valda ord Hur vårt språk påverkar barns lärande 144 sidor 168:-

Jónasdóttir, Anna G.:Kärlekskraft, makt och politiska intressen 308 sidor 188:-

Jonsson, Stefan:Tre revolutioner: En kort historia om folket 234 sidor 140:-

Jordan, Bill:Sex, pengar och makt. Om det kollektiva livets omvandlingar 240 sidor, inb. 145:-

Jordheim, Helge:Läsningens vetenskap 291 sidor 188:-

Kajfes, Arijana:Occular Witness 120 sidor 170:-

Kaldor, Mary:Det globala civilsamhället. Ett svar på krig 206 sidor 155:-

Kaldor, Mary:Nya och gamla krig. Organiserat våld under globaliseringens era 208 sidor 165:-

Kant, Immanuel:Grundläggning av sedernas metafysik 96 sidor 82:-

Kant, Immanuel:Om pedagogik 83 sidor 125:-

Karlsson, David:En kulturutredning. Pengar, politik … 296 sidor 154:-

Karlsohn, Thomas:Originalitetens former 256 sidor 210:-

Keene, Ellin Oliver & Zimmermann, Susan:Tankens mosaik. Om mötet mellan text och läsare 270 sidor 188:-

Kemp, Peter:Emmanuel Lévinas – en introduktion 96 sidor 70:-

Kemp, Peter:Världsmedborgaren. Politisk och peda-gogisk filosofi för det 21 århundradet 272 sidor 173:-

Kildal, Nanna (red):Den nya sociala frågan. Om arbete, inkomst och rättvisa 256 sidor 170:-

Kittler, Friedrich:Maskinskrifter. Essäer om medier och litteratur 330 sidor 200:-

Kittler, Friedrich:Nedskrivningssystem 1800 • 1900 672 sidor 252:-

Klemperer, Victor:LTI. Tredje rikets språk. En filologs anteckningsbok 368 sidor 180:-

Koselleck, Reinhart:Erfarenhet, tid och historia. Om historiska tiders semantik 200 sidor 155:-

Kristof, Nicholas & WuDunn, Sheryl:Halva himlen 346 sidor 210:-

Kroksmark, Tomas:Didaktiska strövtåg. Didaktiska idéer från Comenius till fenomenografisk didaktik 380 sidor 170:-

Kroksmark, Tomas:Didaskalos. Undervisningsmetodik … 280 sidor 196:-

Kukathas, Chandran & Pettit, Philip:John Rawls – en introduktion 192 sidor 78:-

Landahl, Joakim:Stad på låtsas366 sidor 210:-

Langer, Judith A.:Litterära föreställningsvärldar 192 sidor 160:-

Leggewie, Claus & Welzer, Harald:Slutet på världen så som vi känner den 223 sidor 190:-

Levander, Ulrika:Utanförskap på entreprenad 296 sidor 210:-

Lidskog, Rolf:Staden, våldet och tryggheten 330 sidor 193:-

Liedman, Sven-Eric:Mellan det triviala och det outsägliga 165 sidor 145:-

Liljeroth, Ingrid m.fl.:Verksamma verksamheter 182 sidor 168:-

Lindensjö, Bo:Perspektiv på rättvisa 314 sidor 188:-

Locke, John:Andra avhandlingen om styrelseskicket 190 sidor 140:-

Lorenz, Walter:Socialt arbete i ett föränderligt Europa 235 sidor 165:-

Lorenzoni, Patricia:Att färdas under dödens tecken 400 sidor 180:-

Luhmann, Niklas:Förtroende 224 sidor 165:-

Lukes, Steven:Maktens ansikten 208 sidor 163:-

Lundahl, Mikela:Vad är en neger? 368 sidor 152:-

Lundgren-Gothlin, Eva:Kön och existens. Studier i Simone de Beauvoirs Le Deuxième Sexe. 365 sidor 180:-

Løgstrup, K. E.:Det etiska kravet 320 sidor 170:-

Löwy, Michael:Förlossning och utopi 256 sidor 140:-

Malthus, ThomasEn avhandling om befolkningslagen190 sidor 190 :–

Mandel, Ernest:Långa vågor i den kapitalistiska utvecklingen 125 sidor 65:-

Manga, Edda:Gudomliga uppenbarelser och demoniska samlag 296 sidor 170:-

Marcuse, Herbert:Den estetiska dimensionen 95 sidor 50:-

Margalit, Avishai:Det anständiga samhället. För en värdighetens politk 261 sidor 170:-

Marx, Karl & Engels, Friedrich:Ekonomiska skrifter 720 sidor, inb. 194:-

Marx, Karl & Engels, Friedrich:Filosofiska skrifter 640 sidor, inb. 194:-

Marx, Karl:Människans frigörelse 210 sidor 140:-

Mattick, Paul:Marx och Keynes 300 sidor 65:–

Mattsson, Helena (red):1% love and devotion på Ulleåkers sjukhus 164 sidor 150:-

Matz, Richard:En god led för världen. Sju uppsatser 176 sidor 65:-

Mazower, Mark:Den mörka kontinenten. Europas nittonhundratalshistoria 528 sidor, hft. 220:-

Melberg, Arne:Resa och skriva. En guide till den moderna reselitteraturen 248 sidor 165:–

Melberg, Arne:Essä 500 sidor 243:-

Merleau-Ponty, Maurice:Kroppens fenomenologi 184 sidor 155:-

Mill, John Stuart:Utilitarism 96 sidor 78:-

Minh-ha, Trinh T:Någon annanstans här inne 232 sidor 196:-

Mitander, Tomas; Säll, Line & Öjehag-Petterson, Andreas:Det regionala samhällsbyggandets praktiker 256 sidor 196:-

Molander, Bengt:Kunskap i handling 286 sidor 170:-

Molander, Bengt (red):Mellan konst och vetande 150 sidor 125:-

Molander, Bengt & Thorseth, May:Framsteg, myt, rationalitet. Med en inledande uppsats och repliker av Georg Henrik von Wright 172 sidor 125:-

Molin, Martin:Meningsskapande och delaktighet. Om vår tids socialpedagogik 272 sidor 180:-

Moller Okin, Susan:Mångkulturalism – kvinnor i kläm? 160 sidor 140:-

Monk, Ray:Ludwig Wittgenstein – Geniets plikt 544 sidor 155:-

Motturi, Aleksander:Etnotism. En essä om mångkultur, tystnad och begäret efter mening 120 sidor 125:-

Motturi, Aleksander:Filosofi vid mörkret hjärta – Wittgenstein, Frazer och vildarna 336 sidor 170:-

Müller, Jan-Werner:Demokratins tidsålder 376 sidor 210:-

Münkler, Herfried:De nya krigen 248 sidor 170:-

Månson, Per:Från Marx till marxism 508 sidor 110:-

Månson, Per:Karl Marx – en introduktion 128 sidor 78:-

Nehls, Eddy:Kung alkohol och andra drogaktörer 245 sidor 176:-

Nortvedt, Per & Grimen, Harald:Sensibilitet och reflektion. Filosofi och vetenskapsteori för vårdprofessioner 300 sidor 185:-

Nove, Alec:Teori för en möjlig socialism 434 sidor 95:-

Nussbaum, Martha C.:Kvinnors liv och social rättvisa. Ett försvar för universella värden 356 sidor 210:-

Nylund, Katarina (red.):Perferin i centrum 384 sidor, färgillustr., inb. 215:-

Olofsson, Per Olof:Den avklädda människan 208 sidor 78:-

Olofsson, Per Olof:Urfantasin och ordningen. Om begäret, det heliga och det moder-na samhället 320 sidor 95:-

Olsson, Nils:Konsten att sätta texter i verket 168 sidor 168:-

Olsson, Ulf:Språkmaskinen 176 sidor. 140:-

Ong, Walter J.:Muntlig och skriftlig kultur 224 sidor 144:-

22 DAIDALOS

TITELURVAL – PRISER SOM ANGES ÄR MEDLEMSPRISER INKL. FRAKT

Patočka, Jan:Kätterska essäer om historiens filosofi 208 sidor 160:-

Peirce, Charlse S.:Pragmatism och kosmologi 254 sidor 140:-

Plutarchos:Levnadsteckningar 394 sidor. 252:-

Polanyi, Michael:Den tysta dimensionen 100 sidor. 168:-

Popper, Karl:Historicismens elände 160 sidor 140:-

Porter, Roy:Upplysningen – en introduktion 128 sidor 60:-

Postman, Neil:När skolans klocka klämtar 165 sidor 125:-

Rancière, Jacques:Den okunnige läraren 192 sidor 154:-

Rawls, John:En teori om rättvisa 576 sidor 255:-

Rawls, John:Folkens rätt 210 sidor 155:-

Rawls, John:Vad rättvisan kräver. Grunddrag i en politisk liberalism 288 sidor 186:-

Reese-Schäfer, Walter:Karl-Otto Apel – en introduktion 144 sidor 78:-

Reese-Schäfer, Walter:Jürgen Habermas – en introduktion 160 sidor 78:-

Ricœur, Paul:Homo capax 300 sidor 210:-

Ricœur, Paul:Minne, historia, glömska 640 sidor 271:-

Roald, Anne Sofie:Muslimer i nya samhällen 250 sidor, 210:-

Robinson, Paul:Freud och hans kritiker 256 sidor 155:-

Rorty, Richard:Hopp i stället för kunskap 96 sidor 125:-

Rosa, Hartmut:Acceleration, modernitet och identitet 154 sidor 196:-

Rosdolsky, Roman:Kapitalets tillkomsthistoria. Bd 1 & 2 575 sidor 125:-

Rosengren, Cecilia:Conway. Naturfilosofi och filosofisk identitet i 1600-talets England 180 sidor, hft. 154:-

Rosengren, Mats & Sigurdson, Ola (red):Penelopes väv 216 sidor 140:-

Rousseau, Jean-Jaques:Kulturen och människan 172 sidor 140:-

Rüsen, Jörn:Berättande och förnuft. Historieteoretiska texter 268 sidor 188:-

Sahlin, Ingrid (red.):I trygghetens namn 376 sidor 210:–

Sartre, Jean-Paul:Egots transcendens 62 sidor 65:-

Sartre, Jean-Paul:Skiss till en känsloteori 62 sidor 65:-

Saul, Ralston John:Den omedvetna civilisationen 160 sidor 125:-

Schlichter, Detlvev:Papperspengarnas kollaps 288 sidor 200:-

Schmidt, Wolfgang (red.):Pengarnas frihet. Om finanskrisens politiska ekonomi 250 sidor 175:-

Schopenhauer, Arthur:De båda grundproblemen i etiken 337 sidor 210:-

Schuster, Marja:Profession och existens 184 sidor 145:-

Schütz, Alfred:Den sociala världen fenomenologi 288 sidor 188:-

Schwartz, Shanna:Få det att fastna 110 sidor 130:-

Searle, John R.:Konstruktionen av den sociala verkligheten 256 sidor 165:-

Selander, Staffan & Ödman, Per-Johan, (red):Text och existens. Hermeneutik möter samhällsvetenskap 384 sidor 217:-

Sen, Amartya:Utveckling som frihet 432 sidor 220:-

Seneca:Om livets korthet 165 sidor 189:-

Sernhede, Ove:Ungdom och kulturens omvandlingar 332 sidor 190:-

Sernhede, Ove:Förorten, skolan och ungdomskulturen 232 sidor 196:-

Sigurdson, Ola:Dey postsekulära tillståndet. Religion, modernitet, politik 464 sidor 196:-

Sigurdson, Ola:Himmelska kroppar. Inkarnation, blick, kroppslighet 760 sidor, inb. 193:-

Singer, Wolf:Från hjärna till medvetande 72 sidor 79:-

Skeggs, Beverley:Att bli respektabel 310 sidor 188:-

Skinner, Quentin:Niccolò Machiavelli – en introduktion 128 sidor 78:-

Skirbekk, Gunnar m.fl.:Striden om sanningen 218 sidor 155:-

Skirbekk, Gunnar & Gilje, Nils:Filosofins historia 800 sidor, inb. & illustr. 295:-

Sletnes, Annette:into thin air 72 sidor, färgillustr. 155:-

Solheim, Jorun:Den öppna kroppen 140 sidor 140:-

Solnit, Rebecca:Gå vilse. En fälthandbok 210 sidor 180:-

Spindler, Fredrika:Deleuze: tänkande och blivande232 sidor 154:-

Spindler, Fredrika:Nietzsche: Kropp, konst, kunskap 176 sidor 140:-

Spindler, Fredrika:Spinoza - multitud, affekt, kraft 205 sidor 140:-

Steiner, George:Heidegger – en introduktion 160 sidor 95:-

Stensson, Britta:Mellan raderna. Strategier för en tolkande läsundervisning 160 sidor 150:-

Streeck, Wolfgang:Köpt tid 219 sidor 196:-

Sveen, Karin:Det kultiverade lidande. En bok om kropp och samhälle 135 sidor 125:-

Svenbro, Håkan:Det biografiska persektivet 168 sidor 137:-

Svenbro, Jesper:Försokratikern Sapfo och andra studier i antikt tänkande 392 sidor 180:-

Svensson, Lennart G & Everts, Julia:Sociology of Professions 209 pages 196:-

Svenungsson, Jayne:Guds återkomst. En studie av guds-begreppet inom postmodern filosofi 320 sidor 155:-

Svenungsson, Jayne:Den gudomliga historien 400 sidor 182:-

Sundström, Per:Sjukvårdens etiska grunder 224 sidor 140:-

Taylor, Charles:Det mångkulturella samhället och erkännandets politik 176 sidor 140:-

Taylor, Charles:Hegel och det moderna samhället 220 sidor 78:-

Taylor, Charles:Identitet, frihet och gemenskap 340 sidor 180:-

Tjäder, Per-Arne:Nattens mask. Teater från a till ö 184 sidor 155:-

Thomas, Douglas & Brown, John Seely:Den nya lärandekulturen 140 sidor 112:-

Thorson, Staffan & Ekholm, Christer (red.):Främlingskap och främmandegöring 544 sidor, inb. 275:-

Torsvik, Gaute:Människonatur och samhällsstruktur. En kritisk introduktion till ekonomisk teori 250 sidor 170:-

Uhnoo, Sara:Våldets regler 312 sidor. 210:–

Vattimo, Gianni:Friedrich Nietzsche – en introduktion 192 sidor 78:-

Veyne, Paul:När världen blev kristen 312–394 224 sidor. 196:-

Virilio, Paul:Krig och film 208 sidor 160:-

Vygotskij, Lev S.:Fantasi och kreativitet 112 sidor 110:-

Vygotskij, Lev S.:Tänkande och språk 480 sidor 220:-

Wahlström, Ninni:Mellan leverans och utbildning 250 sidor 210:-

Walzer, Michael:Pluralism och jämlikhet. En teori om rättvis fördelning 416 sidor 188:-

Welzer, Harald:Gärningsmän. Hur helt vanliga människor blir massmördare 312 sidor, inb. 186:-

Wikan, Unni:Om heder 282 sidor, inb. 189:-

Wilhelm, Jeffrey D.:Text och drama 190 sidor 170:-

Wittrock, Jon (red.):Tid för Europa Gemenskap, minne, hopp 256 sidor 196:-

Wittrock, Jon & Falk, Hjalmar (red.):Vän eller fiende? 226 sidor 196:-

Wright, Moira von:Vad eller vem? En pedagogisk rekonstruktion av G H Meads teori om människors intersubjektivitet 236 sidor 180:-

Žižek, Slavoj:Välkommen till verklighetens öken 160 sidor 125:-

Zukin, Sharon:Naken stad. Autenstiska urbana platsers liv och förfall 350 sidor 210:–

Kan

sän

das

ofra

nker

adin

om N

orde

n

Dai

dalo

sbe

tala

r po

rtot

Bo

kf

ör

la

ge

t D

aiD

al

os

aB

Svar

spos

tK

un

dn

um

mer

410

06

920

0S

E–

415

00

Gö

teb

org

Sve

rige

Daidalos bokklubb utkommer med fyra medlemsböcker per år. För medlemskap i bokklubben gäller följande regler:

1) Som medlem förbinder du dig att minst en gång om året köpa kvartalsboken eller en eller flera alternativböcker. Du kan naturligtvis köpa böcker även vid andra tillfällen.

2) Om du inte svarar på kvartalsutskicket anses du ha beställt kvartalsboken.

3) Du betalar de beställda böckerna inom 14 dagar.

4) Du har rätt att lämna klubben när som helst.

Avs.:Bokförlaget DaidalosBergsjödalen 54Bse–415 23 GöteborgTel: 031-42 20 45Fax: 031-42 64 33www.daidalos.see-post: kundservice@daidalos.seBegränsad eftersändningNotera ny adress ovanför den gamla

B

Periodens Bok: eva illouz DÄRFÖR GÖR KÄRLEK ONT (medlemspris inkl. frakt 210:– )Är du medlem i Bokklubben Daidalos får du boken automatiskt på posten om du inte väljer någon alternativbok eller avstår från köp denna gång. sista svarsdatum är 30 september.

Stryk gärna över din adress (men inte medlemsnr.) så talongen kommer rätt. Eller svara per mail till kundservice@daidalos.se. Glöm inte att ange medlemsnr..

Jag avstår från köp denna gång

Jag beställer följande titlar: Inkl. Eva Illouz: Därför gör kärlek ont

Jag anmäler mig samtidigtsom medlem i bokklubben(se regler på sidan 23)

Namnteckning:

Namn

Gatuadress

Postadress

Författare Titel

Min e-postadress:

Jag önskar löpande information via e-post: