Boverkets byggråd nr 93 Minnesanteckningar Tid: 21 september 2016 kl. 10.00 – 15.00 kaffe finns från kl. 09.30 Plats: HSB, Fleminggatan 41 Stockholm ____________________________________________

Deltagare Björk Monica Byggmaterialindustrierna Celinska Karolina DHR Everitt Magnus VVS Företagen Hagetoft Jonas Hyresgästföreningens Riksförbund Hedén Anders Svenska Byggingenjörers Riksförbund Isacsson Kristina Sveriges kommuner och landsting Johansson Solbritt Arbetsmiljöverket Johnson Olof Sveriges byggindustrier Jonsson Roland HSB Jurdell Petter SABO Jönsson Robert Samhällsbyggarna Lenberg Tommy Byggherrarna Ludvigsson Arne Sveriges Stadsarkitektförening Luther Marie-Louise Astma- och allergiförbundet Marklund Frida Sveriges Arkitekter yrkesförening Nilsson Sofie Kontrollansvarigas riksförening Nygård Lars Föreningen Sveriges byggnadsinspektörer Permats Britta Svensk Ventilation Rosenkilde Anders Trä- och möbelföretagen Silverfur Rikard Fastighetsägarna Smeds Johan Villaägarna Teglgaard Charlotte Hissförbundet Ulaner Magnus HSB Preliminärt Höij Magnus Svenska Teknik&Designföretagen Inte närvarande: Mjörnell Kristina SP vakant Energi- och miljötekniska föreningen vakant Svensk Försäkring Från Boverket Johannesson Robert, EC Energi och samhällsekonomi Johansson Peter, Tekniska egenskaper Hagert Pilenås Lena, EC Hållbara byggnader Hernsell Norling Ingrid, EC Tekniska egenskaper Hjortsberg Madeleine, Hållbara byggnader Kisieliute Ieva, Hållbara byggnader Liu Vanessa, Ekonomi och samhällsekonomi (via länk) Löfgren Anette, EC Plan och bygg Fransson Peter, avdelningschef Bilagor:

Bilaga 1 Regeringens åtgärder för ökat bostadsbyggande Bilaga 2 Bilder som visades på mötet

HSB presenterar sin verksamhet Magnus Ulaner presenterade HSBs byggnad och verksamhet i Sverige.

Välkomna och presentationsrunda Ingrid Hernsell Norling hälsade alla välkomna och tackade mötets värd, HSB.

Föregående minnesanteckningar Inga synpunkter på föregående minnesanteckningar.

Regeringens åtgärder för ökat bostadsbyggande, bilaga 1 Peter Fransson Peter Fransson gick igenom regeringens budgetproposition och de förslag som berör Boverkets verksamhet. Regeringen satsar 55 miljoner på regelförenklingar vid bostadsbyggande:

Boverket får 15 miljoner för att fortsätta påbörjat kunskapslyft inom plan- och byggområdet då det finns kompetensbrist i hur plan- och bygglagstiftningen tillämpas i landet.

10 miljoner till översyn av Boverket bygg- och konstruktionsregler. Återstår att se om Boverket själva ska genomföra översynen eller om det blir en extern utredare.

10 miljoner att dela ut till aktörer som ska arbeta med energieffektiviserande åtgärder. Britta Permats ser gärna att pengarna går till en aktör, i stället för att delas upp på flera.

10 miljoner till samlingslokaler i socioekonomiskt svaga områden. Boverket har inte hunnit fundera på hur en fortsättning på arbetet med kunskapslyft ska se ut eftersom besked om pengarna kom häromdagen. Hur ser det ut i de nordiska länderna? Peter Fransson menade att problemati-ken är ungefär densamma som i Sverige med bostadsbrist, urbanisering, ineffektiv planprocess, kritik mot byggregler, dålig kokurrens etc. Sofie Nilsson påpekade att det finns vissa olikheter. Island och andra länder gynnar t.ex. bosparande för ungdomar och andra grupper. Marie-Louise Luther är orolig för att regeringen inte tar hänsyn till inomhusmiljön när de utformar stöd till energieffektivisering. Astma- och allergiförbundet lämnade sådana synpunkter redan i våras och kunskapen finns inte hos aktörerna. Vem kan man fråga på Boverket? Regeringens 22 steg för fler bostäder Peter Fransson sa att regeringen nu vill visa på resultat och handlingskraft eftersom det bara är två år till nästa val. Men de föreslagna åtgärderna kanske ändå inte kommer att räcka för att skapa billiga bostäder till en stor grupp människor som står utanför bostadsmarknaden. Punkt 2 Byggbar mark i strandnära lägen på landsbygden Finland är inte så restriktiv med strandskyddsdispenser som Sverige. Arne Ludvigsson sa att det är mycket svå-rare att bygga strandnära nu än tidigare. Länsstyrelserna konstrollerar strandskyddet mycket noga numer vilket skapar stor irritation hos allmänheten. Robert Jönsson undrade hur stor potentialen det finns i denna fråga? Det kommer troligen inte att lösa bostadskrisen. Rikard Silverfur menade att länsstyrelserna tar det säkra före det osäkra för att inte få kritik. Frida Marklund tycker det är bra att kommunerna behåller intressanta lägen för allmänheten. Anders Rosenkilde svarade att en del mindre kommuner i mindre heta lägen kanske behöver få denna möjlighet för att få en inflyttning och öka attraktionskraften. Det finns en del bra exempel på kommuner som lyckats. Punkt 3 Justerade bullerkrav - Boverket har uppdragits att utvärdera den nuvarande förordningen och analy-sera effekter av mer tillåtande riktvärden – redovisningen av detta uppdrag har nu tidigarelagts Robert Jönsson menade att det finns andra risker i samhällsplaneringen att ta hänsyn till, t.ex. att bygga nära järnväg och transporter av farligt gods. Anders Rosenkilde anser att det är ljudkraven utomhus som ställer till det, med t.ex. tyst sida. Petter Jurdell tycker det är bra att ljudkraven utvärderas så att kommunerna kan tillåta ökad produktivitet och att det därmed byggs mer. Ingrid Hernsell Norling sa att inomhusbullret är löst i Bover-kets byggregler och att det är kraven trafikbullerförordningen som är ett hinder. Marie-Louise Luther undrade om Boverket har utvärderat hur människor mår i bullriga stadsmiljöer innan man påbörjar byggnation i stor skala i bullerutsatta områden? Rikard Silverfur tror att nästa stora utmaning är Mil-jöbalken. Den skrevs när regeringen trodde att allt var färdigbyggt.

Delmål 7 och 8 - Utveckla översiktsplaneringen och Begränsning av detaljplanekravet Rikard Silverfur undrade hur byggrätterna ska regleras i ÖP? Det är en stor fråga. Delmål 10 – Fler bygglovbefriade åtgärder - I Norge får man bygga ett förråd på 50 kvm en meter från tomt-gräns, men det får inte vara för bostadsändamål. Delmål 18 – systemet med kreditgarantier ses över Delmål 19 – Utveckling av nya städer (samlad exploatering). Peter Fransson tror att det blir en extern utredare som får detta uppdrag. Frida Marklund tycker det är spännande att regeringen ser nya möjligheter i att bygga nya städer i stället för att bygga i bullerstörda lägen. Anders Rosenkilde tycker att kommunerna tydligare måste ta tag i processen och bygga en hel stad, Örebro är ett bra exempel. Kristina Isacsson svarade att det finns 290 kommuner och att det är svårt att generalisera. Arne Ludvigsson uppmanade staten att ta initiativ. Vi har en mental bild av att vi ska förtäta, inte exploatera nya områden. Britta Permats lyfte slutligen frågan om kompetent arbetskraft och att Sverige saknar yrkesutbildning inom flera områden.

Serietillverkade bostäder– regeringsuppdrag Lena Hagert Pilenås Boverket har fått ett nytt regeringsuppdrag (N2016/05609/PUB) om att lämna förslag som bidrar till enhetlig-het i kontrollen av egenskaper hos serietillverkade hus. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 30 juni 2017. Frågor som ska besvaras är:

• Hur kan kontrollen förenklas • Krav på tekniska egenskaper och vissa utformningskrav i plan- och bygglagen

Dialog med bransch och SKL påbörjades redan i våras och uppdraget ska ske i samråd med SKL och företrädare för byggherrar och entreprenörer. I uppdragets bakgrundstext beskrivs att alla involverade parter kan ha något att vinna på att det sker någon form av förhandsgranskning för en effektivare process och man ska överväga om staten ska vara mer involverad. I Danmark pågår införande av certifiering som Boverket kommer att stu-dera närmare. Danmark införde i april 2016 en certifieringsordning för byggföretag som ska ersätta den tekniska bygglovsbe-handlingen i kommunerna. Syftet med ändringen är att det ska bli enklare och billigare att bygga i Danmark. Boverket kommer studera detta närmare i utredningen.

Sofie Nilsson påpekade att serietillverkning inte bara gäller villor utan också flerbostadshus, skolor, förskolor etc. Lena Hagert Pilenås svarade att uppdraget kan vara begränsat till bostäder, men att det inte är klart. Petter Jurdell menade att steg 1 är en enhetlig tolkning av byggreglerna. Fokus är ökad produktivitet i plan- och byggprocessen. Om ett hus ska byggas fler gånger borde t.ex. en certifierad sakkunnig på Boverkets byggregler kunna granska byggnaden. Varför ska varje kommun granska ett hus som byggs över landet? Hur driver vi en ökad produktivitet i alla steg? Rikard Silverfur menade att tolkning av byggreglerna är viktig. Har en byggherre fått godkänt någonstans bör den granskningen räcka. Anders Rosenkilde sa att kommuner begär in allt underlag och dokumentation för varje projekt som söker bygglov. Ny personal som är osäkra och nagelfar all dokumentation gör att processen blir långsam och onödigt byråkratisk. TMF får dagligen in frågor om dokumentation av t.ex. konstruktion. Kristina Isacsson sa att om det finns vinster att göra ska det göras. En svårighet är var insidan börjar påverka utsidan, vad påverkar platsen mm. Hur ska dessa frågor hanteras om någon stämplar godkänt för en byggnad? Marie-Louise Luther tog upp att fuktsäkring kan vara olika på olika platser. Ingrid Hernsell Norling svarade att vissa frågor går att hantera generellt annat är mer specifikt. Sofie Nilsson sa att de tekniska egenskapskraven ska vara desamma i hela Sverige. Uppdraget handlar väl om en översyn av kontrollen, inte byggkraven, och att verifiera produkters egenskaper. Själva montaget på platsen

måste ske korrekt och produktionsdelen måste fortfarande verifieras. Lena Hagert Pilenås sa att kommunerna ska fortsätta att använda kontrollplaner för att kontrollera utförandet för att säkerställa att byggnaden uppfyll-ler de tekniska egenskapskraven. Lars Nygård berättade att Stockholm arbetar ständigt med att förbättra processen, t.ex. begära in rätt hand-lingar. Stockholms stad har 9000 ärenden och arbetar förstås ständigt med att förenkla. Men personalomsätt-ningen är stor! Grundläggningen av en byggnad måste t.ex. prövas i varje enskilt fall. Ingrid Hernsell Norling uppmanade byggrådet att komma med inspel!

Markörs enkätundersökning om Boverkets byggregler Ingrid Hernsell Norling berättade om arbetet med ”Skugg-BBR” som tidigare presenterats för byggrådet. För-slagen handlar bland annat om att införa paragrafer, dela in reglerna tydligare (tomtregler, utformning, tek-niska egenskapskrav), eventuellt begära bemyndigande för yttre miljö, kontrollregler i stället för allmänna råd. Boverket analyserar nu förslaget och tar med det som ett diskussionsunderlag till översynen av byggreglerna som finns i regeringens 22-punktsprogram. En extern dialog kring förslagen kan komma att genomföras, men det är inte bestämt hur just nu eftersom det inte handlar om något färdigt förslag. Kommer Arbetsmiljöverkets regler om arbetsplatsens utformning att samordnas med detta arbete, undrade Britta Permats. Ingrid Hernsell Norling svarade att Arbetsmiljöverket följer Boverkets arbete, men att någon ytterligare samordning inte är aktuell. Kristina Isacsson undrade vem som skulle kunna göra översynen av BBR, enligt regeringens 22-punktsprogram, om inte Boverket? Peter Fransson ser fördelar med extern utvärdering, men Boverket vet ännu inte vem som får uppdraget. Robert Jönsson undrade om ett allmänt råd i BBR kan utformas som en bild? Ingrid Hernsell Norling svarade att det finns exempel på allmänna råd som är bilder i gällande BBR, t.ex. trappan i BBR avsnitt 8:232. Anders Rosenkilde konstaterade att punkt 1 och 2 i problembilden från Markörs undersökning, dvs att olika yrkeskategorier eller personer gör olika tolkningar av samma regel och att det förekommer uttryck i BBR som skapar utrymme för tolkning, kostar mycket pengar.

Britta Permats summerade punkterna i Markörs undersökning av BBR som att det är förtydligande och tolk-ningar som behövs.

Rikard Silverfur punkt 6 i Markörs problembild, dvs att BBR innehåller krav som är för högt ställda vilket hindrar bostadsbyggande, kanske innebär att det är för många krav? Britta Permats undrade om funktionskraven har utretts? Ger de något mervärde? Peter Johansson tycker att det finns många bra exempel där man tänkt om och nytt. Boverket har tyvärr inte haft möjlighet att göra större uppföljningar av BBR sedan 1997. Då var det dock för tidigt att utreda effekterna av funktionskraven. Anders Rosenkilde sa att branschens aktörer inte bryr sig om byggreglerna om de kan göra det utan att något händer. Men plötsligt börjar någon läsa byggreglerna och krav uppmärksammas av någon kommun, t.ex. att stora glaspartier ska markeras även i villor, att det inte får finnas lådor nära en spis eller ljudkrav i tvättstugan. Peter Johansson sa att om BBR blir tydligare kanske krav som branschen tidigare inte följt uppmärksammas. Rikard Silverfur vill gärna se en beskrivning bakåt för att se varifrån kraven kommer. Exempelvis så gäller lämp-lighet för användning bara bostäder och inte för lokaler.

Frida Marklund tycker att många bygglovhandläggare har dålig kunskap om kraven och därför kräver in certifie-rade tillgänglighetskonsulterna. Men de har inte heller alltid rätt kunskap!

Vägledning PBL Kunskapsbanken kapitel 8 Anette Löfgren och Ingrid Hernsell Norling PBL Kunskapsbanken kom till när nya PBL trädde i kraft år 2011 och Boverket behövde komma ut med mycket information på en gång. Den blir aldrig färdig utan fylls på kontinuerligt. Målgruppen är den professionella användaren, men det är många vanliga medborgare som hittat dit också. Bra med pålästa medborgare! Robert Jönsson var lite kritisk till Boverkets webbseminarium om Attefallshus. Det var rörigt och komplicerat! Frida Marklund menade att det även efter byggrådets presentation var svårt att ta till sig informationen. Arne Ludvigsson svarade att det är svårt att pedagogiskt förmedla ett komplicerat ämne. Riksdagens ambition att förenkla lagstiftningen har resulterat i en mängd undantag från bygglovplikten. För såväl handläggare som villaägare är det ganska invecklat när man ställs inför en specifik tomt, vilka åtgärder kräver bygglov och vilka är bygglovbefriade? När behövs bygganmälan, grannes medgivande? Boverket har en bra text på hemsidan, med tillägg ”kontakta din kommun” eftersom det är så komplicerat. Robert Jönsson tyckte att det behövs mer introduktion för nyanställda. Även i större kommuner ställs felaktiga krav på t.ex. dokumentation. Lars Nygård från Stockholms Stad berättade att de har bra introduktion för sina nya medarbetare. Det finns specialistfunktioner för varje tekniskt egenskapskrav och mentorer. Men personal-omsättningen är stor och i några kommuner har nästan en hel bygglovavdelning försvunnit. Robert Jönsson uppmärksammade att små kommuner inte har möjlighet att ha en så omfattande introduktion som större. Petter Jurdell sa att många inte stannar mer än 3-5 år. Kan man avlasta kommunanställda från enkla projekt så att de kan koncenterar sig på svårare så är mycket vunnet. Det finns olika typer av användare och det är inte alltid lätt att hitta rätt information i Kunskapsbanken. Kanske borde Boverket titta på ett processflöde i stället för sakfrågan? Göra det möjligt att gå in från olika spår och fundera på vad användaren behöver i sin roll, t.ex. länsstyrelserna, bygglovhandläggare, byggnadsinspektörer, byggherrar... Ingrid Hernsell Norling undrade hur byggrådet kan hjälpa till med marknadsföringen av PBL Kunskapsbanken och den uppdaterade informationen?

PBL Kompetens Madeleine Hjortsberg Boverkets stora regeringsuppdrag PBL Kompetens ska slutrapporteras till regeringen den 14 december. Glädjande är att Boverket får ytterligare 15 miljoner under 2017 för att fortsätta påbörjat kunskapslyft inom plan- och byggområdet då det finns kompetensbrist i hur plan- och bygglagstiftningen tillämpas i landet. PBL Kompetens är indelat i tre delar: webbutbildningar, närverk och stöd till utvecklingsprojekt. Marknadsfö-ring av webbutbildningarna kommer att intensifieras under hösten. Läs mer i nyhetsbrevet PBL Kompetens som ni kan prenumerera på här: http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/uppdrag/pbl-kompetens/nyhetsbrev-pbl-kompetens/ Under oktober månad kommer en konsult att utvärdera kompetenssatsningen. Webbutbildningar: Färdiga webbutbildningar kan ses här http://boverket.onlineacademy.se/. Ytterligare ett antal webbutbildning-ar kommer att färdigställas under hösten; buller (fortsättning), klimatanpassning, brand och den sista delen av utbildningen som är riktad mot kommunala tjänstemän ”Att arbeta med PBL”. Nätverk: Boverket arrangerar den 27/9 en PBL-dag i Stockholm med tema nätverkande. Utvecklingsprojekt: De 18 projekt som fått stöd från Boverket har nu slutrapporterat. Boverket utvärderar projektens förslag och slutsatser med interna sakkunniga och extern konsult. I slutrapporten presenteras de förbättringsförslag och slutsatser som Boverket vill lyfta till regeringen. Arne Ludvigsson tycker att politikerutbildningen är bra och har den har höjt kunskapen hos kommunerna bygg-nadsnämnder.

Nationella strategin för energieffektiviserande renovering Vanessa Liu Boverket ska avrapportera strategin den 30 november 2016 och i april 2017 ska regeringen skicka den vidare till EU-kommissionen. Strategin ska uppdateras vart tredje år och syftet är att öka försörjningstryggheten, minska växthusgasutsläppen och få resurseffektivitet. Energianvändningen i Sverige är fortfarande betydande. I december 2013 lämnades det första underlaget till strategi till regeringen. De har varit försiktiga med att lämna utfästelser och bantade underlaget ganska mycket. I det nu aktuella uppdraget om artikel 4 EED ska Boverket komplettera det redan lämnade underlaget. Och vi har nu 27 medlemsländers strategier att få inspiration från. Det finns mer än 25 olika styrmedel för energieffek-tivisering i Sverige. Robert Jönsson undrade om effektfrågan finns med. Vanessa Liu svarade att effektkomponenten inte är med, men att det är en fråga som är på väg upp.

CE-märkning allmän information Ieva Kisieliute Ieva Kisieliute berättade att det är mer än tre år sedan byggproduktförordningen blev tillämplig fullt ut. Den ska leda till friare rörlighet av byggprodukter inom EU. För närvarande finns cirka 500 produktstandarder och de omfattar cirka 70 % av alla byggprodukter. Det är inte praktiskt möjligt att märka alla produkter med ett fysiskt CE-märke, t.ex. ballast, och det pågår diskussioner om att ändra systemet. Boverket utför marknadskontroll i fabriker, verkstäder och hos grossister i Sverige, men inte på byggarbetsplatser. Arne Ludvigsson undrade hur man kontrollerar en CE-märkning från Tyskland? Ieva Kisieliute svarade att det finns en marknadskontrollmyndighet i varje EU-land och den ska ha samma höga kompetens i alla länder. Anders Rosenkilde undrade vad vitsen med prestandadeklarationen är om man bygger ett prefabricerat hus. Projektören tar då fram prestandadeklarationen och är den som ska läsa den. Vissa inbyggda produkter, t.ex. takstolar, kommer ju aldrig ut på marknaden. Sofie Nilsson svarade att kontrollansvarig läser prestandadekla-rationen och att byggherren ska bli upplyst om inte produkten är CE-märkt. Ieva Kisieliute sa att systemet fungerar bra för produkter som finns i butikerna. Även om det bara finns en leve-rantör och en kund så ska prestandadeklaration finnas. Sofie Nilsson sa att även prefabricerade moduler etc ska vara CE-märkta och att kontrollansvariga efterfrågar det. Villaköpare kanske dock inte förstår vitsen med sy-stemet om de köper en villa. Frida Marklund undrade hur kravmärkta produkter får märkas om CE-märkningen ska vara den enda märkning-en? Ieva Kisieliute svarade att CE-märkningen ska vara uttömmande, SPs P-märkning av plywood är t.ex. nu uppe till diskussion. Magnus Everitt sa att förutsättning för CE-märkning är harmoniserade standarder och att branschen efterfrågar en lista över harmoniserade standarder. Det finns en bra lista i Danmark. Ieva Kisieliute anser också att det vore bra med en svensk lista, men att Boverket hänvisar till Danmarks lista på webben.

Nya energiregler - nuläget Robert Johannesson Boverket är inne i ett känsligt skede i bearbetningen av remissynpunkter på förslag till nya föreskrifter och all-

männa råd om bestämning av en byggnads energianvändning vid normalt brukande, BEN. Det har inkommit

omfattande kritik på mot metoden för beräkning och Boverket försöker nu justera förslaget. Sverige är unikt

skiljer sig från övriga EU-länder i och med att vi som huvudregel mäter istället för beräknar.

Det blir en ny kort remissrunda (ca två veckor) av det nya förslaget. Boverket förvarnar om när det sker!

Anders Rosenkilde undrade vad som händer med nära-nollenergibyggnader? Senast den 31 december 2020 ska

EU:s medlemsstater se till att alla nya byggnader är nära-nollenergibyggnader, enligt det omarbetade direktivet

om byggnaders energiprestanda. Robert Johannesson svarade att Boverket väntar på en förordningsändring och

Peter Fransson kompletterade med att säga att departementet signalerar om att det kan komma till hösten

(Kommentar: Efter byggrådets möte har inriktningen på arbetet med föreskrifterna förändrats. Kritiken beaktas fortfarande men bedömningen är nu att avvikelserna mot remissförslaget kommer vara så små att någon ytter-ligare remiss inte behövs.)

Byggrådets framtida organisation – synpunkter? Ingrid Hernsell Norling Arne Ludvigsson föredrar att mötet är i Stockholm. Och betonade att det är viktigt att Boverket fångar upp tidiga inspel. Robert Jönsson vill att bilagorna, dvs de bilder som visas, skickas ut direkt efter möte.

Övriga frågor Olof Johnson undrade hur det går med förslaget om loggbok för byggprodukter. Magnus Ulander svarade att Boverkets förslag är på remiss från departementet och att det snart bör finnas en remissammanställning. Ingrid Hernsell Norling informerade om att det kommer ett tionde egenskapskrav 1 januari 2017 som innebär att förbereda för bredbandsanslutning. Boverket får bemyndigande att skriva föreskrifter, men det blir troligen bara ett allmänt råd. Magnus Ulander undrade om arbetet med Boverkets LCA-vägledning för byggnader? Lena Hagert Pilenås sva-rade att det finns planer på att ta fram en idéskrift, men att det har blivit försenat. Mer information på nästa möte. Magnus Everitt uppmärksammade tillsynsfrågan och energi. OVK-tillsynen fungerar så där, men för hissar fun-gerar det bra. Varför? Ingrid Hernsell Norling tar med sig frågan till nästa byggrådsmöte.

Nästa möte Boverket återkommer med Outlookkallelse till nästa möte. Plats: Stockholm.

Regeringens 22 steg för fler bostäder Magdalena Andersson Peter Eriksson 21 juni 2016

2

AGENDA

• Bakgrund • Åtgärder för fler bostäder

Brist på bostäder i hela landet

Källa: Boverket, SVT

3

250

37 3 Balans Överskott

Underskott

Kommuner med överskott resp. underskott på bostäder Antal kommuner per kategori

”Sverige behöver 700 000 nya

bostäder på tio års sikt”

-Boverket, 2015

Historiskt lågt byggande sedan 90-talskrisen

Källa: SCB

4

Färdigställda bostäder och befolkningsökning Antal bostäder och personer

0

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

Färdigställda lägenheter Befolkningsökning

Låg reformtakt under lång tid • Över 80 utredningar

och uppdrag 2006-2014

• Få genomförda reformer

5

01234567

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

Satsningar på bostadsområdet Miljarder kronor

Bostadspolitiska samtal • Läget kräver att vi

överväger alla möjliga lösningar

• Nödvändigt för att klargöra vilka förslag som har stöd i riksdagen

• Viktigt med långsiktiga spelregler

6

Foto: Sonia Jansson / Folio

7

AGENDA

• Bakgrund • Åtgärder för fler bostäder

Ökat byggande bara möjligt genom förstärkt arbetskraftsförsörjning

05

1015202530354045

2012 2013 2014 2015 2016

Andel byggföretag där brist på arbetskraft är största hinder för ökat byggande Procent

Källa: Konjunkturinstitutet

Tidigare åtgärder: • Fortsatt utbyggd reguljär

utbildning

• Inmatchning av de cirka 10-12 000 nyanlända som har relevant yrkeserfarenhet

8

• Ökad användning av statlig mark som lämpar sig för bostadsbyggande – I 39 kommuner finns statlig mark som kommunen uttryckt intresse för att

bygga på – En förhandlingsperson uppdras ta fram försäljningsplaner för den

statliga mark där det finns intresse att bygga

• Byggbar mark i strandnära lägen på landsbygden – Utvärdera regelverket kring ”Landsbygdsutveckling i strandnära lägen”

(LIS)

• Justerade bullerkrav – Boverket har uppdragits att utvärdera den nuvarande förordningen och

analysera effekter av mer tillåtande riktvärden – redovisningen av detta uppdrag har nu tidigarelagts

Källa: SOU 2015:109

Åtgärder för att stärka tillgången på byggbar mark

9

1

2

3

Ökat byggande kräver större ansvarstagande från kommunerna

Källa: SCB

Färdigställda lägenheter 2010-2015 per kommun i Stockholms län Antal lägenheter per 1000 kommuninvånare

0

10

20

30

40

50

60

70

Sund

bybe

rgN

ykva

rnSi

gtun

aU

ppla

nds-

Bro

Solle

ntun

aSo

lna

Upp

land

s Vä

sby

Han

inge

Öst

eråk

erJä

rfäl

laSt

ockh

olm

Tyre

söVa

llent

una

Täby

Bot

kyrk

aSa

lem

Värm

döEk

erö

Hud

ding

eN

orrt

älje

Nac

kaLi

ding

öSö

dert

älje

Vaxh

olm

Nyn

äsha

mn

Dan

dery

d

8X

Åtgärder • Ökade krav på att

kommuner bidrar till den regionala bostadsförsörjningen – Boverket uppdras ta fram

prognoser för regionala bostadsbehov och kommunala planeringstal utarbetas tillsammans med Länsstyrelse och kommuner

• För att stärka incitamenten har regeringen infört en bonus till kommuner baserad på deras bostadsbyggande

10

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

200

Nor

geSc

hwei

zSv

erig

eIs

land

Dan

mar

kTy

skla

ndFi

nlan

dFr

ankr

ike

Öst

errik

eN

eder

länd

erna

Luxe

mbu

rgEU

27/

28B

elgi

enSt

orbr

itann

ien

Irlan

dIta

lien

Span

ien

Pole

nPo

rtug

al

Prisnivå för bostadsbyggande i några Europeiska länder Index

Källa: Eurostat

Sver

ige

Arbetsproduktivitet i utvalda sektorer i Sverige Index, 1993=100

Källa: SCB, egna beräkningar

0

50

100

150

200

250

300

Tillverkningsindustri RåvarorHandel Byggverksamhet

Låg produktivitetsutveckling i sektorn och höga byggkostnader i Sverige (1/2)

11

Åtgärder

• Ökat industriellt byggande – Förenklad kontroll av serietillverkade

hus

• Förenklingar i Boverkets byggregler – En kommitté inrättas för att löpande

ta emot inspel från branschen i syfte att löpande förenkla och modernisera regelverket

• Åtgärder för kortade ledtider i plan- och byggprocessen sänker även kostnaderna

Låg produktivitetsutveckling i sektorn och höga byggkostnader i Sverige (2/2)

Källa: SABO

12

Åtgärder: • Korta kommunernas planeringsarbete

– Utvecklad översiktsplanering – Begränsningar i detaljplanekravet – Ökad delegation till kommunstyrelse och

byggnadsnämnd – Fler bygglovsbefriade åtgärder

• Korta länsstyrelsernas del i planprocessen – Planeringsbesked – Tidsfrist – Större hänsyn ska tas till bostadsbyggandet i

länsstyrelsens arbete – Permanentbostäder ska prioriteras i

överklagandeprocessen • Korta ledtiden med färre överklaganden

– Begränsa överklaganderätten för de som inte yttrat sig i processen

Långa ledtider höjer byggkostnaden, förstärker inträdesbarriärerna och sänker byggtakten

Förberedelser

Framtagande och beslut om plan

Överklagande och dom

Byggskede

X år

2-6 år

1-2 år

Källa: Sveriges byggindustrier

13

Åtgärder: • Investeringsstöd för hyresrätter • Större möjlighet att styra

upplåtelseform för kommunen • Minskad osäkerhet i

presumtionshyressystemet – Spärregel för att hyrorna inte ska sänkas

när presumtionstiden löper ut – Efter presumtionstid sker förändringar i

hyressättning genom ordinarie förhandlingsprocess

• Bättre förhandlingssystem – Tidsbegränsad förhandlingsperiod (3 mån) – Inrätta en skiljenämnd för bättre tvistlösning – Parterna tar fram en enklare

hyressättningsmodell med färre parametrar – Ökad transparens i hyressättningen

0200 000400 000600 000800 000

1 000 0001 200 0001 400 0001 600 0001 800 0002 000 000

Hyresrätter Bostadsrätter

Källa: SCB

Hyresrätter och bostadsrätter Antal

Åtgärder för ökat byggande av hyresrätter 14

• Regelförändringar under den förra regeringen: – Sänkt fastighetsskatt – Höjd reavinstskatt – Tak på uppskov – Ränta på uppskov

• Konsekvenser: – Högre fastighetspriser – Minskad rörlighet (särskilt

från bostäder som haft stor värdestegring)

Skattesystemet skapar inlåsningseffekter

Åtgärder: • Förändrade

uppskovsregler – Slopat tak för uppskov

på reavinstskatten under en fyraårsperiod • Maxbeloppet för hur stor

vinst du kan skjuta upp att betala skatt på tas bort

15

Utveckling av nya städer? Samlad exploatering

• Bygga betydande mängd bostäder på en plats under kort tid

• Goda erfarenheter från andra länder • Möjlighet att pröva nya metoder och

processer • Lokalisering t.ex. vid nya

stationslägen längs befintlig infrastruktur

• Förhandlingsperson ska: – Identifiera möjliga lägen – Sammanföra relevanta intressenter – Kartlägga nödvändig statlig insats – Identifiera och kvantifiera risker

16

Foto: Folio Bildbyrå / Maskot

Övrigt • Statliga bolag

– Akademiska hus och andra statliga bolag som kan bidra till bostadsbyggandet får ett utökat mandat att göra detta

• Kreditgarantier – Se över Boverkets befintliga system för

kreditgarantier i syfte att utveckla systemet

• Tryggare system för privatbostadsuthyrning – Situationen på bostadsmarknaden kräver

ett mer effektivt utnyttjande av befintligt bestånd

• Temporär lagstiftning – Regeringen avser att bereda förslag på

temporär lagstiftning som kan underlätta bostadsbyggandet under en period om 3-5 år

17

Foto: Martina Huber/Regeringskansliet

22 steg mot fler bostäder 1) Försäljning av statlig mark lämpad för bostadsbyggande 2) Utvärdera effekter av mer tillåtande bullervärden 3) Säkerställa att LIS-reformen får önskad effekt 4) Krav på kommunal planering för bostadsbyggande 5) Förenklad kontroll av serietillverkade hus 6) Genomgripande översyn av Boverkets byggregler 7) Utveckla översiktsplaneringen 8) Begränsning av detaljplanekravet 9) Ökad delegation till kommunstyrelse och byggnadsnämnd 10) Fler bygglovsbefriade åtgärder 11) Planeringsbesked ska kunna begäras 12) Tidsfrist för länsstyrelsens överprövning 13) Länsstyrelserna ska prioritera byggandet av permanentbostäder 14) Rätten att överklaga ett beslut om bygglov m.m. begränsas för den som inte har yttrat sig 15) Slopat tak för uppskov på reavinstskatten 16) Utveckling av hyressättningsmodellen 17) Upplåtelse i detaljplan 18) Systemet med kreditgarantier ses över 19) Utveckling av nya städer (samlad exploatering) 20) Större möjligheter för statliga bolag att bidra 21) Tryggare system för privatbostadsuthyrning 22) Förutsättningar för temporär lagstiftning bereds

18

Regeringens 22 steg för fler bostäder Magdalena Andersson Peter Eriksson 21 juni 2016

Boverkets byggråd

21 september 2016

Innehåll

Bild 3 Boverket utreder samhällets kontroll av serietillverkade hus - regeringsuppdrag Bild 4-20 Markörs enkätundersökning om Boverkets byggregler Bild 21-31 Nationella strategin för energieffektiviserande renovering Bild 32-42 CE-märkning – allmän information Bild 43-51 Vägledning Kunskapsbanken – kapitel 8 Bild 51-57 PBL kompetenssatsning – webbutbildningar, nätverk och utvecklingsprojekt

Boverket utreder samhällets kontroll av serietillverkade hus • Hur kan kontrollen förenklas

• Krav på tekniska egenskaper och vissa utformningskrav i plan- och bygglagen

• Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 30 juni 2017

• Samråda med Sveriges kommuner och landsting (SKL) och företrädare för byggherrar och entreprenörer

Markörundersökning av BBR Byggrådet 2016-09-21

Peter Johansson Tekniska Egenskaper

Markörundersökning av BBR

• I Boverkets arbete med att utveckla och förvalta BBR

har undersökningsföretaget Markör tagit reda på hur

våra viktigaste målgrupper använder och uppfattar

våra regler

• Undersökningens syfte har varit att identifiera

problemområden inom BBR samt ge en fördjupad bild

av dessa problemområde

Markörundersökning av BBR

• Målgrupper för undersökningen har varit personer som

i stor utsträckning arbetar med BBR.

• De målgrupper som deltagit i undersökningen är bl.a.

arkitekter, konstruktörer, VVS-projektörer,

byggprojektörer, brandkonsulter,

bygglovshandläggare, byggnadsinspektörer,

byggchefer, ansvariga på privata och kommunala

fastighetsbolag, funktionskontrollanter (OVK) och

kontrollansvariga (KA)

Markörundersökning av BBR

• Undersökningen har genomförts i två delar från november

till maj månader 2015-2016

• Del 1: Problemidentifiering - kvalitativ undersökning genom

84 djupintervjuer

• Del 2: Fördjupning inom problemområden och förslag till

lösningar - kvantitativ undersökning genom drygt 1000

enkätundersökningar

• PDS-studie (Problem Detection Study)

Sammanfattning Markörundersökningen

• Det finns inget stort missnöje kring BBR utan det är ett regelverk som fungerar väl även om det finns ett antal problem och förbättringsområden att ta hänsyn till vid framtida utveckling.

• Funktionskraven skapar möjlighet till flexibilitet och individuella lösningar men bidrar också till otydlighet och ett stort tolkningsutrymme.

• Det efterfrågas råd, stöd, handböcker och mer konkreta exempel på hur kraven ska tolkas för att effektivisera och förenkla för samtliga parter.

• Målgrupperna efterfråga även bättre presentation av innehållet som förklarar och är ett bra komplement till funktionskraven.

• Användarna vill dessutom ha bättre information när ändringar i BBR sker samt att ändringarna tydligare markeras.

Samtliga målgrupper

Rank Problem

1 Olika yrkeskategorier eller personer gör olika tolkningar av samma regel.

2 Det förekommer uttryck i BBR som skapar utrymme för tolkning som exempelvis avskiljbarhet, tillfredsställande, begränsas, minimeras och eftersträva.

3 Det saknas bilder/illustrationer som skulle kunna förtydliga reglerna.

4 Det är svårt att veta vilka förändringar som skett mellan olika versioner av BBR vilket gör det svårt att hålla sig uppdaterad om vad som gäller.

5 Det saknas tabeller som skulle kunna förtydliga reglerna.

Samtliga målgrupper

Rank Problem

6 BBR innehåller krav som är för högt ställda vilket

hindrar bostadsbyggande.

7 Funktionskravens utformning gör det svårt att

veta när ett krav verkligen är uppfyllt.

8 Det finns för få allmänna råd som förtydligar

funktionskraven.

9 Innehållet i BBR förändras för ofta.

10 Det saknas förklaringar till hur orden ”bör” och

”ska” ska tolkas i BBR.

Målgruppernas upplevda problem

• Olika yrkesgrupper inom branschen upplever olika

problem med BBR men det finns många av problemen

som är gemensamma för grupperna.

Kommuner

• Kommuner tycker det största problemet är att olika

yrkeskategorier eller personer gör olika tolkningar av

samma regel.

• Problemet uppstår exempelvis vid byggmöten där

byggherre och representanter från kommunen gör

olika tolkningar om vad som gäller.

Arkitekter

• Arkitekter tycker att det största problemet är att det är

svårt att veta vilka förändringar som skett mellan olika

versioner av BBR vilket gör det svårt att hålla sig

uppdaterad om vad som gäller.

Projektörer/entreprenörer

• Projektörer/entreprenörer anger att det största

problemet är att det saknas bilder/illustrationer som

skulle kunna förtydliga reglerna.

• BBR innehåller mycket text vilket gör det svårt för

användaren att hitta, men också att förstå texten.

• Fler bilder och illustrationer skapar större förståelse,

minimerar risken för missförstånd och gör det lättare

att förklara för andra.

Kontrollansvariga (KA)

• Kontrollansvariga anger att det största problemet är att

det saknas bilder/illustrationer som skulle kunna

förtydliga reglerna.

• Bilder skapar en större förståelse för framförallt

funktionskraven och kan användas som ett

komplement till reglerna.

Funktionskontrollanter OVK

• Det största problemet för funktionskontrollanter är att

olika yrkeskategorier eller personer gör olika

tolkningar av samma regel.

• Funktionskontrollanterna upplever precis som

kommunerna att det ofta görs personbundna

tolkningar av olika personer och grupper, vilket kan

vara problematiskt.

Fastighetsbolagen

• Det största problemet för fastighetsbolagen är att BBR

innehåller krav som är för högt ställda vilket hindrar

bostadsbyggande, t.ex. tillgänglighetskraven.

Hur gå vidare med undersökningen?

• Fördjupade studier av enskilda avsnitt och problem

• Fritextsvar och kommentarer

Fritextkommentarer - BBR innehåller för högt

ställda krav vilket förhindrar bostadsbyggande

• Flest synpunkter avseende kraven på tillgänglighet och bostadsutformning. Kraven är fördyrande och hämmar bostadsbyggandet

• För höga och krångliga krav på brandskydd vilket gör det dyrt att bygga

• Dagsljuskravet för bostäder gör att det blir svårare och dyrare att bygga

• Ljudkraven är för högt ställda, försvårar förtätning

• Kraven på energihushållning är för höga vilket kan äventyra byggandes beständighet. Kraven är olönsamma för byggherren.

En del missuppfattningar om reglerna - kan redas ut i vägledningar

Slutrapport

Underlag till den nationella strategin

för energieffektiviserande renovering

Vanessa Liu

Byggrådet 21 september 2016

Kronologi

2016-09-22 Sida 22

2013 2015 2014

Strategi för (energieffektiviserande)

renovering – art 4 EED

a) en översikt av det nationella byggnadsbeståndet

b) identifiering av kostnadseffektiva renoveringsmetoder

c) styrmedel som stimulerar kostnadseffektiv

totalrenovering av byggnader

d) ett framtidsinriktat perspektiv som ska vägleda

privatpersoner, byggindustrin och finansinstitut i deras

investeringsbeslut

e) en evidensbaserad skattning av förväntade

energibesparingar och fördelar i vidare bemärkelse

2016-09-22 Sida 23

Utvärdering av medlemsländernas

rapporterade strategier

2016-09-22 Sida 24

a) en översikt av det nationella

byggnadsbeståndet

2016-09-22 Sida 25

Källa: Energimyndigheten

Andel uppvärmd bostads- och lokalarea fördelat per byggår, procent

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

-1940 1941-1980 1981-

a) en översikt av det nationella

byggnadsbeståndet

• Energistatistik bostäder och lokaler (STEM)

• Energideklarationsregistret (Bov)

• Flerbostadshusens värdeår

(Fastighetstaxeringsregistret)

• Intervjubaserade marknadsstudier

2016-09-22 Sida 26

b) identifiering av kostnadseffektiva

renoveringsmetoder

2016-09-22 Sida 27

0123456789

10111213

Inju

ster

ing

värm

e

Stö

db

ensv

ägg

Vin

dsb

jälk

lag

40

0…

Käl

larv

ägg

un

der

…

Vin

dsb

jälk

lag

30

0…

Käl

larv

ägg

ova

n m

ark

FTX

Vin

dsb

jälk

lag

Snål

spo

lan

de

Vin

dsb

jälk

lag…

Sned

tak

Bjä

lkla

g o

van

mar

k

Fön

ster

Cyt

e…

Kry

pgr

un

d

Fasa

d

Käl

larg

olv

kr/kWh

Källa: BETSI

Spridning av åtgärdskostnader för åtgärdstyper som analyserade för småhus

i BETSI-utredningen

b) identifiering av kostnadseffektiva

renoveringsmetoder

2016-09-22 Sida 28

• BETSI

• Halvera Mera

c) styrmedel som stimulerar

kostnadseffektiv totalrenovering av

byggnader

2016-09-22 Sida 29

Styrmedel Typ Sektor

Energi- och koldioxidskatt Ekonomiska Flera

Handelssystemet med utsläppsrätter (EU ETS) Ekonomiska Flera

Energikartläggningsstöd Ekonomiska Flera

ROT-avdrag Ekonomiska Byggnader

EU:s stöd för energieffektivisering i byggnader Ekonomiska Byggnader

Stöd till renovering och energieffektivisering Ekonomiska Byggnader

Boverkets byggregler (BBR) Administrativa Byggnader

Ekodesign Administrativa Flera

Krav på energikartläggning för stora företag Administrativa Flera

Energideklarationer Informativa Byggnader

Energimärkning Informativa Flera

Energilyftet Informativa Byggnader

LÅGAN Informativa Byggnader

Kommunal energi- och klimatrådgivning Informativa Flera

Regionala energikontor Informativa Flera

LÅGAN MarknadsintroduktionByggnader

BeBo MarknadsintroduktionByggnader

BELOK MarknadsintroduktionByggnader

BeLivs MarknadsintroduktionByggnader

BeSmå  MarknadsintroduktionByggnader

E2B2 – samverkansprogram Forskning Byggnader

Spara och bevara Forskning Byggnader

Energi IT och Design Forskning Byggnader

Nordic Built Forskning Byggnader

Horizon 2020 Forskning Byggnader

Fjärrsyn Forskning Byggnader

Effsys Expand Forskning Byggnader

d) ett framtidsinriktat perspektiv

som ska vägleda privatpersoner,

byggindustrin och finansinstitut i

deras investeringsbeslut

• Ansatsen är att ange en riktning, inte en

kvantitativt mål

2016-09-22 Sida 30

e) en evidensbaserad skattning av

förväntade energibesparingar och

fördelar i vidare bemärkelse

2016-09-22 Sida 31

CE-märkning av byggprodukter

Ieva Kisieliute, jurist

EU:s byggproduktförordning

Byggprodukter ska ha en prestandadeklaration och vara

CE-märkta för att få säljas

Gemensamma bedömningsmetoder

Byggprodukters väsentliga egenskaper

Information från tillverkare till användare

Fri rörlighet av varor

Så funkar byggproduktförordningen

• Byggprodukter som omfattas av en harmoniserad

standard ha en prestandadeklaration och vara CE-

märkta när de säljs på den inre marknaden

• Uppgifter om produkternas väsentliga egenskaper får

endast lämnas i form av en prestandadeklaration

• CE-märkning ska vara den enda märkning som styrker

byggproduktens prestanda i förhållande till de

väsentliga egenskaper som omfattas av den

harmoniserade standarden

Många byggprodukter – men inte alla

Harmoniserad standard obligatorisk CE-märkning

Ingen harmoniserad standard möjligt att CE-märka på

frivillig väg

Ca 500 produktstandarder (ska bli ca 600)

Mer än bara ”CE”

CE-märkningen är en sammanfattning av prestandadeklarationen

Inte en godkännandestämpel utan en redovisning av produktens egenskaper

Tillverkaren tar ansvar för att produktens egenskaper har bedömts och redovisats på ett standardiserat sätt, och tar ansvar för de prestanda som deklarerats

Byggproduktförordningen gäller i hela

Europa

En byggprodukt ska beskrivas på ett enda sätt när den säljs

Tillverkaren behöver inte (prova och) beskriva på nya sätt för varje land som produkten säljs i

Användaren kan enklare jämföra olika produkter

Nationella märkningar fasas ut

Boverkets ansvar för marknadskontroll

Fri inre marknad

Varje medlemsstat har ansvar för sin marknadskontroll

(gäller flera produktområden)

Boverket har tillsyn över ekonomiska aktörer som

handlar med byggprodukter i Sverige

Produkterna ska åtföljas av rätt dokumentation och ha

de egenskaper som deklarerats

Tillsyn

Byggherrens ansvar

Regler för byggnader är nationella

Funktionsbaserade regler

Byggherren ska använda lämpliga

byggprodukter i sitt projekt

Byggherren ska välja byggprodukter

med kända egenskaper och avgöra

vilka produkter som är lämpliga att

använda

Kommunens byggnadsnämnd har

tillsyn

Korrekt efterfrågan är nyckeln till

att vi ska få systemet att fungera

Tillverkare som följer kraven blir förfördelade i

upphandlingar pga. att byggherrarna inte har tillräcklig

kunskap i vad de ska efterfråga

Mer information behövs till:

• Kommunernas byggnadsnämnder som har tillsyn över

byggprocessen

• Byggherrar och beställare som ska efterfråga lämpliga

byggprodukter

• Kontrollansvariga som ska hjälpa byggherren att göra

rätt

Hitta mer information på

www.boverket.se/ce

PBL kunskapsbanken och BBR/EKS på

banken Anette Löfgren och Ingrid Hernsell Norling

PBL Kunskapsbanken – en handbok om plan- och bygglagen

http://www.boverket.se/pblkunskapsbanken

• Ersätter böcker

• Enklare att hålla a jour

• Användare: ”den professionella användaren av PBL”

• Innehåll (t ex) : • de olika planprocesserna, • lagens uppbyggnad, • hur en bygglovshandläggning ska gå till • Läsanvisningar till Boverkets byggregler, BBR • Boverkets samlade information om flyktingsituationen • Årliga uppföljningen av tillämpningen av plan- och bygglagens utveckling

• Texter, filmer, webbseminarier och utbildningar. • Referensgrupper och kvalitetssäkring

Vad är PBL kunskapsbanken?

PBL kunskapsbanken - fylls på hela tiden….

Ny vägledning 2016 Ändrade regler för tillfälliga anläggningsboenden Buller vid detaljplanering Utökad vägledning om kontrollplan Byggregler om hem för ensamkommande flyktingbarn Planbestämmelsekatalog i exelformat (publicering samt uppdatering) Frågor och svar om flyktingsituationen Årliga uppföljningen – resultatet av plan- och byggenkäten 3 nya texter om bygglovsbefriade åtgärder Frågor och svar om buller Ändring av detaljplan Nya föreskrifter och allmänna råd för tillfälliga anläggningsboenden 1 ny text om buller och exempel på detaljplanebestämmelser Ändring i PBL och PBF samt Boverkets byggregler från 1 juli Planbestämmelser administrativa bestämmelser Planbestämmelser allmän plats Film om knepiga bygglovsbefriade åtgärder Roller och ansvar

Nyhetsbrev för PBL kompetens, som även redovisar nya vägledningar i PBL kunskapsbanken.

Utveckling av PBL kunskapsbanken Kommande texter Vägledning om Boverkets byggregler, delar ur 8 kap PBL Utbildningar De utbildningar som tas fram via PBL kompetens kommer att nås via PBL kunskapsbanken E-tjänster 2015 lanserades en guide för att räkna ut sanktionsavgifter 2016 lanseras en planbestämmelsekatalog Utveckla utseendet Förstudie, förhoppningsvis hösten 2016, för utveckla utseendet på PBL kunskapsbanken – efter användarundersökning som gjordes vintern 2015/16. Mer marknadsföring

BBR/EKS på PBL kunskapsbanken

Vägledande texter till delar av 8 kap. PBL :

• utformningskraven förutom kravet på god färg, form

och materialverkan,

• de tekniska egenskapskraven och

• BBR, EKS, BBRAD och BEN.

Avgränsningar av projektet

• BBR och EKS men inte att skriva om byggprodukter,

hissar, OVK …

• Inte heller ändring av byggnader eftersom det redan

finns texter på PBL kunskapsbanken om detta

Tidplanen

• Texterna färdiga våren -17

• Därefter marknadsföring - det är viktigt att PBL

kunskapsbanken börjar användas av byggbranschen

• Hur kan byggrådet hjälpa?

PBL kompetens – webbutbildning, nätverk och utvecklingsprojekt

Regeringsuppdrag 2014-2016 • Slutrapport i december 2016. • Främja en mer enhetlig och effektiv tillämpning av PBL. Uppdraget är delat i tre delar: • Webbutbildning • Nätverk • Utvecklingsprojekt Utvärdering av hela regerings- uppdraget påbörjas nu.

PBL Utbildning

Klara:

• Introduktion i PBL för politiker (översätts nu till engelska)

• Att arbeta med PBL (tre av fyra delar)

• Buller, Huvudmannaskap och planbestämmelser, Ändring och ombyggnad, Konstruktionsregler, Utformningskrav och tekniska egenskapskrav Handel i planeringen.

På gång: Att arbeta med PBL (del om intressen och krav), Buller, Klimatanpassning, Brandskydd

Intensiv marknadsföring påbörjas i höst. Kan ni hjälpa oss med marknadsföringen i era informationskanaler? Till exempel nyhetsbrev, på webbplatser eller liknande.

Här finns webbutbildningarna!

… eller www.boverket.se/webbutbildningar

PBL-Nätverk

Kommande nätverksträffar:

• PBL-dagen 27/9 i Stockholm

• Konferens ”Gestaltning och PBL” -

26 oktober i Uppsala (Boverket + Arkdes + RAÄ)

• Plattformsdagarna i Malmö i

december

• Boverket har deltagit och kommer

deltaga på Länsstyrelsens

regionala träffar.

Nationella utvecklingsprojekt

• 12 miljoner kronor till 18 projekt.

• Syfte att utveckla metoder och

arbetssätt för en mer enhetlig och

effektiv tillämpning av PBL.

Slutrapporter från de 18 projekten finns

på www.boverket.se.

Utvärdering och analys av resultaten

pågår bland annat med hjälp av extern

konsult.

Sammanställa förbättringsförslag och

slutsatser i slutrapporten. Resultatet

vidareförmedlas och vidareförädlas på

olika sätt.