brandskyddsventilation av hiss- och trapphussystem · 2018-08-22 · lunds universitet, 2012 ......

Avdelningen för installationsteknikInstitutionen för bygg- och miljöteknologiLunds tekniska högskolaLunds universitet, 2012 Rapport TVIT--12/7081

ISRN LUTVDG/TVIT--12/7081--SE(63)

Lars Jensen

Brandskyddsventilation av hiss- och trapphussystem Brandgasspridning vid hissdrift

Lunds Universitet

Lunds Universitet, med nio fakulteter samt ett antal forskningscentra och specialhögskolor, är Skandinaviens största enhet för forskning och högre utbildning. Huvuddelen av universitetetligger i Lund, som har 100 400 invånare. En del forsknings- och utbildningsinstitutioner är dock belägna i Malmö, Helsingborg och Ljungbyhed. Lunds Universitet grundades 1666 och har idag totalt 6 000 anställda och 41 000 studerande som deltar i ett 90-tal utbildningsprogram och ca 1000 fristående kurser erbjudna av 88 institutioner.

Avdelningen för installationsteknik

Avdelningen för Installationsteknik tillhör institutionen för Bygg- och miljöteknologi på Lunds Tekniska Högskola, som utgör den tekniska fakulteten vid Lunds Universitet. Installationsteknik omfattar installationernas funktion vid påverkan av människor, verksamhet, byggnad och klimat. Forskningen har en systemanalytisk och metodutvecklande inriktning med syfte att utforma energieffektiva och funktionssäkra installationssystem och byggnader som ger bra inneklimat.Nuvarande forskning innefattar bl a utveckling av metoder för utveckling av beräkningsmetoder för godtyckliga flödessystem, konvertering av direktelvärmda hus till alternativa värmesystem, vädring och ventilation i skolor, system för brandsäkerhet, alternativa sätt att förhindra rök- spridning vid brand, installationernas belastning på yttre miljön, att betrakta byggnad och installationer som ett byggnadstekniskt system, analysera och beräkna inneklimatet i olika typer av byggnader, effekter av brukarnas beteende för energianvändning, reglering av golvvärmesystem, bestämning av luftflöden i byggnader med hjälp av spårgasmetod. Vi utvecklar även användbara pro-jekteringsverktyg för energi och inomhusklimat, system för individuell energimätning i flerbostadshus samt olika analysverktyg för optimering av ventilationsanläggningar hos industrin.

Lars Jensen

Brandskyddsventilation av hiss- och trapphussystem Brandgasspridning vid hissdrift

Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Brandgasspridning vid hissdrift

3

Innehållsförteckning

1 Inledning 5 Principen 6 Basfall 7 Brandfall 7 Begränsningar 8 Rapportens disposition 8

2 Modeller för hiss- och trapphussystem 9 Ingen hissdrift 10 Gränsfall med begränsad genomluftning 12 Systemhastighet och bashastighet 12 Normal drift 14 Stoppad hiss 15

3 Brandgasspridning vid enkelhissdrift 17 Gränsfall neråtgående hiss i uteluftsschakt 17 Gränsfall neråtgående hiss i avluftsschakt 19 Gränsfall uppåtgående hiss i uteluftsschakt 21 Gränsfall uppåtgående hiss i avluftsschakt 24

4 Beräkning av enkelhissdrift med PFS 27 Neråtgående enkelhiss med hisshastighet 1 m/s 31 Neråtgående enkelhiss med hisshastighet 2 m/s 32 Neråtgående enkelhiss med hisshastighet 3 m/s 33 Gränsfall för neråtgående enkelhiss 34 Uppåtgående enkelhiss med hisshastighet 1 m/s 35 Uppåtgående enkelhiss med hisshastighet 2 m/s 36 Uppåtgående enkelhiss med hisshastighet 3 m/s 37 Gränsfall för uppåtgående enkelhiss 38 Sammanfattning av resultat 38

5 Brandgasspridning vid dubbelhissdrift 39


4

6 Beräkning av dubbelhissdrift med PFS 49 Dubbelhissdrift med hisshastighet 1 m/s 50 Dubbelhissdrift med hisshastighet 2 m/s 51 Dubbelhissdrift med hisshastighet 3 m/s 52 Gränsfall för dubbelhissdrift 53 Extrem parallelldrift uppåt med 5, 10 och 20 m/s 54

7 Inverkan av våningsläckage 55 8 Sammanfattning och slutsatser 61


5

1 Inledning

Syftet med denna arbetsrapport är att för en enkel princip för brandskyddsventilation av hiss-

och trapphussystem, tidigare redovisad i arbetsrapporten TVIT-7080, redovisa och undersöka

när brandgasspridning sker vid hissdrift. Vilka krav måste hissdriften uppfylla? Vilka hiss-

hastigheter kan tillåtas för givna läckareor hiss- och trapphussystemet särskilt luftandel kring

hisskorg i hisschakt? Vad gäller för godtycklig drift med en hiss eller två hissar? Vilket

driftsfall är bestämmande?

För att vid en brand kunna utrymma en byggnad och kunna genomföra räddningsinsatser

krävs att trapphus och hisshallar och eventuellt någon hiss är fria från brandgaser eller

tillräckligt utspädda. Det finns ett utspädningskrav på minst 1/20 för lokaler och utrym-

ningsvägar och 1/100 för bostäder eller lokaler med sovande.

Byggnadens transportsystem med hissar och trapphus antas här vara uppbyggt med en hisshall

som på varje plan ansluter till hissar, trapphus och våningsplan med dörrar med olika effek-

tiva läckageareor. Det kan finnas en eller flera dörrar som ansluter till ett våningsplans olika

lokaler eller lägenheter. Ett vertikalt flödesschema redovisas i Figur 1.1. Tre exempel på hur

hiss- och trappsystem skall brandventileras på ett våningsplan redovisas med en planritning i

Figur 1.2 för ett fall med två hissar i separata schakt.

Avluftutsläpp

Hisshallar

Uteluftintag

Hisschakt Hisschakt

Figur 1.1 Vertikalt flödesschema för brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem.


6

Hiss

uteluft

Hiss

avluft

Vändplan

Hisshall

Trapphus och två hissar

Figur 1.2 Brandskyddsventilationsprincip för ett trapphus med två hissar.

Principen

Principen bygger på att det finns minst två separata hisschakt, där ett eller flera schakt även

trapphus ansluts med en stor öppning till omgivningen i markplan för att tillföra ventila-

tionsluft samt att ett eller flera schakt ansluts till omgivningen med en stor öppning till

omgivningen i takplan för att bortföra ventilationsluft, vilket visats för med ett vertikalt

flödesschema i Figur 1.1 och för våningsplan i Figur 1.2.

En förutsättning är att hissdörrarnas effektiva läckageareor är betydligt större än de effektiva

läckageareorna för våningsplansdörrar. Hissdörrarna förutsätts vara av teleskoptyp.

Denna princip skall förhindra brandgasspridning från en hisshall till en annan hisshall, men

inte från ett våningsplan till en hisshall.

Trapphuset betraktas som ett uteluftsschakt och ansluts därför till omgivningen med en stor

öppning i markplan. Trapphusdörren nederst skall alltså vara öppen, vilket samtidigt under-

lättar utrymning. Trapphuset kan även anslutas till omgivningen överst för att säkerställa en

viss minsta ventilation. Trapphuset genomluftas och skall kunna användas för utrymning.

Detta innebär också att trapphusdörren egentligen inte behöver vara särskilt tät jämfört med

en lägenhetsdörr. Ju otätare trapphusdörrar är desto bättre blir trapphusventilation.


7

Principen innebär inte övertrycksättning eller undertrycksättning utan det primära är att skapa

en god genomluftning. Det kommer nämligen att råda undertryck i den nedre delen av bygg-

nadens transportsystem och övertryck i den övre delen av byggnadens transportsystem utom

för fallet med en utetemperatur högre eller bara något lägre än innetemperaturen. Detta fall

innebär fläktdrift och endast undertryck råder i hela byggnadens transportssystem.

Den termiska tryckgradienten är tillräcklig för att skapa god genomluftning utan någon fläkt

när utetemperaturen är något lägre än innetemperaturen annars krävs en avluftsfläkt.

Basfall

Samma hiss- och trapphussystem används genomgående och benämns basfall. Hiss- och

trapphussystemet har fyrtio våningsplan med våningshöjden 3 m. Modellens strömnings-

motstånd beskrivs som effektiva läckareor och de är 2, 2, 2 och 2 m2 för uteluftsintag, alla

hissdörrar mot uteluftsschakt, alla hissdörrar mot avluftsschakt samt avluftsutsläpp. Läck-

arean för en hissdörr är 0.05 m2, vilket blir total 2 m

2 för fyrtio våningsplan. Hela hiss- och

trapphussystemet har en effektiv läckarea eller genomströmningsarea om 1 m2, vilket är

seriekoppling av 2+2+2+2 m2. Något trapphus finns inte med i modellen, men kan anses ingå

som en del i uteluftsschaktet. Trapphusdörrar är mycket tätare än hissdörrar. Basfallet har

inget läckage till omgivningen via våningsplanen. Tryckstegringen är minst 60 Pa, vilket ger

ett totalflöde om 10 m3/s.

Brandfall

Brandskyddsventilationen är avsedd för att hiss- och trapphussystemet skall kunna användas

för utrymning och för räddningsinsatser. Det får inte förekomma bränder i själva hiss- och

trapphussystemet utan endast i lokaler anslutna till hisshallen. Det finns därför i princip fyra

brandfall för en lokal på ett våningsplan med kombinationer mellan stängd eller öppen dörr

och helt klimatskal eller tryckavlastat klimatskal för lokalen.

De två fallen med stängd dörr resulterar i en begränsad brandgasspridning till hisshallen, som

systemet skall klara av. Omfattning påverkas av vindtryck, brandtryck och inre under- eller

övertryck.

Fallet med öppen dörr och tryckavlastat klimatskal är ytterst farligt för våningsplan med

undertryck. Brandgasspridning kan därför ske även till uteluftsschaktet och uppåt i detta,

vilket kan omöjliggöra utrymning och räddningsinsatser över våningsplanet med en brand.

Fallet med öppen dörr och intakt klimatskal resulterar i en dubbelriktad strömning i dörröpp-

ningen med ett mindre nettoflöde till hisshallen lika med brandflödet oberoende om det råder

över- eller undertryck på våningsplanet. Brandgasspridning sker inte till uteluftsschaktet om

brandflödet är mindre än det normala planflödet mellan uteluftsschakt och avluftsschakt.

Slutsatsen är att om öppna dörrar skall tillåtas bör hisshallen skyddas med ett extra dörrparti.

Sprinkler kan förändra bedömningen. Dörrstängare är en annan åtgärd. Utspädning av den

brandvolym som sprids kan vara tillräcklig. Sämsta fallet är brand på lägsta våningsplan med

högst undertryck, men samtidigt är uteluftsflödet som störst i uteluftsschaktet.


8

Begränsningar

Hela analysen är isoterm eller kall ur brandperspektivet. Uteluft används som beteckning för

den luft som skall passera hisshallar. Termen tilluft används inte. Samma sak gäller att avluft

betecknar luft som lämnar hisshallar. Termen frånluft används inte. Det finns endast ett schakt

för uteluft och ett schakt för avluft. Trapphus ingår i uteluftsschakt.

Rapportens disposition

Den strömningstekniska modellen beskrivs i avsnitt 2 och bygger på att hela hiss- och

trapphussystemet kan beskrivas med fyra strömningsmotstånd eller effektiv läckareor för

fallet utan hissdrift. Modell utökas med kolvflöde verkande framför och bakom hissen i

aktuellt schakt och en effektiv läckarea för hissens strypning av hisschaktet.

Fallet med enkelhissdrift behandlas i avsnitt 3. Kritiska hisshastigheter bestäms av hissläge,

hiss- och trapphussystemets läckareor, systemets tryckstegrring samt hisschaktets och

hisskorgens golvarea. Ett antal principtryckbilder redovisas för att förtydliga alla driftsfall

som kan förekomma.

Enkelhissdrift kontrollberäknas med PFS och redovisas i avsnitt 4 både för normala

hisshastigheter och gränsfallets hastighet samt både för nedåtgående och uppåtgående hiss.

Dubbelhissdrift har undersökts och dokumenterats i avsnitt 5 och kan inte lösas analytiskt

utan bara numeriskt. Isodiagram ges för detta. Fallet med motgående hissar med samma

hastighet antas vara det dimensionerande fallet. Ett antal principtryckbilder redovisas för att

förtydliga alla driftsfall som kan förekomma.

Dubbelhissdrift kontrollberäknas med PFS och redovisas i avsnitt 6 både för normala

hisshastigheter och gränsfallets hastighet samt både för nedåtgående och uppåtgående hiss.

Våningsläckages betydelse för brandskyddsventilationens funktion undersöks i avsnitt 7 för

fyra olika klimat eller tryckgradienter med värden -0.5, 0, 0.5 och 2 Pa/m.

Sist i avsnitt 8 ges en sammanfattning av arbetsrapporten, en sammanställning av kritiska

hisshastigheter för gränsfallet för brandgasspridning samt en sammanställning av några krav

för att kunna undvika brandgasspridning vid hissdrift.


9

2 Modeller för hiss- och trapphussystem

En enkel beräkningsmodell som bygger på enbart kvadratiska tryckförluster i flödet beskiver

alla dörrtyper, uteluftsintag och avluftsutsläpp. Det finns inga strömningstryckfall i hisschakt

eller i trapphus. Det finns strömningstryckfall för en hisskorg i ett hisschakt, men det försum-

mas här. Det finns vertikala temperaturberoende tryckändringar i hisschakt och trapphus. En

viktig förenkling och förutsättning är att läckage mellan hisshall och våningsplan försummas.

Hela byggnaden antas hålla innetemperatur, vilket är en förenkling eftersom inströmmande

uteluft kan ha en annan temperatur. Det sker dock en betydande värmeöverföring mellan

byggnadens alla ytor och den förbiströmmande luften, vilket gör att det råder i stort sett inne-

temperatur i hela byggnaden. Mindre temperaturskillnader mellan inne och ute minskar

tryckskillnader mellan byggnad och omgivning, vilket är en fördel. Det svårare fallet under-

söks här genom att behålla och inte ändra den normala innetemperaturen.

Den fullständiga beräkningsmodellens strömningsvägar och strömningsmotstånd enligt det

vertikala flödesschemat i Figur 1.1 beskrivs med en principskiss i Figur 2.1 och den kan

förenklas genom att utnyttja att tryckskillnaden mellan utelufts- och avluftsschakt är obero-

ende av våningsplanet. Detta innebär att alla strömningsmotstånd mellan uteluftsschakt och

våningsplan kan parallellkopplas och därmed summerat till ett enda strömningsmotstånd.

Detta gäller också för alla strömningsmotstånd mellan avluftsschakt och våningsplan. En

förenklad beräkningsmodell för n våningsplan redovisas i Figur 2.2.

Au

At

Af

Aa

Schaktuteluft

Avluftutsläpp

Hiss-dörrar

Hiss-hallar

Hissdörrar

Schaktavluft

Uteluftintag

Figur 2.1 Fullständig modell för brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem.


10

Au nA

tnA

fA

a

Schaktuteluft

Avluftutsläpp

Hiss-dörrar

Hiss-hallar

Hissdörrar

Schaktavluft

Uteluftintag

Figur 2.2 Beräkningsmodell för brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem

med fyra seriekopplade strömningsmotstånd.

Ingen hissdrift

Ventilationsflödet q bestäms av modellens effektiva strömningsarean A och den drivande

tryckskillnad, som kan vara både termisk och påtvingad. Den effektiva strömningsarean är en

seriekoppling av de fyra effektiva strömningsareorna för uteluftsintag Au, alla hissdörrar för

uteluft/tilluft nAt, alla hissdörrar för frånluft/avluft nAf och avluftsutsläpp Aa. Uttrycket för A

kan skrivas något implicit som:

A-2

= Au-2

+ n2At

-2 + n

2Af

-2 + Aa

-2 (m

-4) (2.1)

Det går också att förenkla modellen genom att bilda två strömningsareor för uteluftsdelen Aut

och för avluftsdelen Afa, vilket implicit kan skrivas som följer samt förenklar (2.1) till (2.4).

Aut-2

= Au-2

+ n2At

-2 (m

-4) (2.2)

Afa-2

= n2Af

-2 + Aa

-2 (m

-4) (2.3)

A-2

= Aut-2

+ Afa-2

(m-4

) (2.4)

Den ekvivalenta strömningsarean A är alltid mindre än den minsta av de fyra seriekopplade

strömningsareorna för uteluftsintag Au, alla hissdörrar för uteluft/tilluft nAt, alla hissdörrar för

frånluft/avluft nAf och avluftsutsläpp Aa. Hur den ekvivalenta strömningsarean A beror på

uteluftsdelens Aut och avluftsdelens Afa visas i Figur 2.3. Isokurvorna visar att den minsta

effektiva öppningsarean av Aut och Afa är bestämmande för A.


11

0 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5 40

0.5

1

1.5

2

2.5

3

3.5

4

Effektiv läckarea Aut

m2

Eff

ektiv läckare

a A

fa

m2

Total effektiv läckarea A m2

0.25

0.5

0.75

1

1.25

1.5

1.75

2

2.25

2.5

2.75

Figur 2.3 Systemets area A som funktion av uteluftsdelens area Aut och avluftsdelens area Afa.

Det termiska tryckstegringen ∆pT kan skrivas enligt (2.5) där n är antalet våningsplan, h är

våningshöjden och ∆pz Pa/m är den utetemperaturberoende termiska tryckgradienten.

∆pT = n h ∆pz (Pa) (2.5)

Systemets ventilationsflöde q kan beräknas med sambandet att den totala tryckstegringen ∆p

är summan av termisk tryckstegring ∆pT och fläktens tryckstegring ∆pf som skall vara lika

med tryckfallet för den effektiva strömningsarean A, vilket ger:

∆p = ∆pT + ∆pf = ρ (q/A)2/2 (Pa) (2.6)

Ventilationsflödet q kan skrivas som:

q = A ( 2 ∆p /ρ )0.5

(m3/s) (2.7)

Analysen och beräkningar kan förenklas genom att införa en effektiv öppningsarea Atf för alla

hisshallarna mellan uteluftsschakt och avluftsschakt för en byggnad med n våningsplan på den

implicita formen:

Atf-2

= n-2

At-2

+ n-2

Af-2

(m-4

) (2.8)

Samt vidare införs en effektiv öppningsarea för uteluftsintag och avluftsutsläpp sammanslaget

på den implicita formen:

Aua-2

= Au-2

+ Aa-2

(m-4

) (2.9)


12

Gränsfall med begränsad genomluftning

Den effektiva strömningsarean Ag för ett gränsfall med hissdrift som orsakar nollflöde för en

del av hisshallarna och genomströmning av övriga hisshallar med genomströmningsgraden g

blir en seriekoppling av de två effektiva strömningsareor, vilket kan skrivas på den implicita

formen:

Ag-2

= Aua-2

+ g-2

Atf-2

(m-4

) (2.10)

Totalflödet qg beräknas med Ag som A i (2.7) och därefter beräknas alla deltrtryckfall och

delflöden som hissens tillbakaströmningsflöde och hissens kolvflöde. Hissens kolvflöde

räknas om till en kritisk hisshastighet med hissens kolvarea för det valda gränsfallet med ett

givet hissläge och därmed en given genomströmningsgrad g.

Systemhastighet och bashastighet

Högsta hisshastighet är inte en konstant utan en funktion av systemets tryckstegring och

tryckfall Δp. Detta kan visas som följer. Inför en högsta systemhastighet vΔp som en funktion

av den totala tryckstegringen och tryckfallet Δp på formen:

vΔp = (2 Δp / ρ )0.5

(m/s) (2.11)

Inför en bashisshastighet vbas som en funktion av systemhastigheten vΔp och luftandelen a

kring hisskorg i hisschaktet på formen:

vbas = ( a / ( 1 – a ) ) vΔp (m/s) (2.12)

Uttrycket (2.12) kan tolkas som den tryckskillnad Δp som uppstår över en hisskorg, när den

rör sig med hastigheten vbas och har luftandelen a i för övrigt tätt hisschakt. Detta uttryck kan

ses som en övre gräns för hisshastigheten, eftersom en högre hastighet resulterar i ett högre

tryckfall än vad som finns att tillgå som tryckstegring och tryckfall.

Hastighetskvoten vbas / vΔp redovisas som funktion av luftandelen a i Figur 2.4. Både sam-

bandet (2.12) och kurvan i Figur 2.4 visar att om luftandelen a är större än 0.5 blir gräns-

hastigheten vbas större än systemhastigheten vΔp.

Bashastigheten redovisas även i Figur 2.5 för olika systemtryckstegringar Δp = 30, 60, 120

och 240 Pa, vilket motsvarar systemhastigheterna 7.07, 10, 14.14 respektive 20 m/s.

Högsta hisshastighet för gränsfallet för brandgasspridning kommer att bestämmas med

beräkningsuttryck där bashastigheten vbas ingår för enkelhissdrift i avsnitt 3 och för

dubbelhissdrift i avsnitt 5.

En viktig parameter är luftandelen a kring en hisskorg i ett hisschakt som tillsammans med

systemhastigheten vΔp bestämmer bashastigheten vbas. Systemhastigheten är 10 m/s för

systemtryckstegring och systemtryckfall 60 Pa och för luftandelarna 0.2, 0.3, 0.4 och 0.5 blir

bashastigheten vbas 2.25, 4.28, 6.67 och 10 m/s. Detta visar bashastigheten är mycket känslig

för små luftandelar. Ett systemtryck om 240 Pa ger en fördubbling av värdena.


13

0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 0.6 0.7 0.8 0.9 10

0.1

0.2

0.3

0.4

0.5

0.6

0.7

0.8

0.9

1

Luftandel a -

Hastighets

kvot

vbas /

v

p

-

Figur 2.4 Hastighetskvoten vbas / v∆p – som funktion av luftandel a.

0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 0.6 0.7 0.8 0.9 10

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Luftandel a -

Bashastighet

vbas

m/s

Systemtryckfall p = 30,60,120,240 Pa

30

60

120

240

Figur 2.5 Bashastighet vbas m/s som funktion av luftandel a för olika systemtryck Δp.


14

Normal drift

Gränsfallet är enkelt att beräkna, men godtycklig drift går inte att beräkna explicit utan två

olinjära ekvationer med två obekanta måste lösas. En förutsättning är hisshastigheten skall

vara mindre än den kritiska som kommer att bestämmas i avsnitt 3 för enkelhissdrift och i

avsnitt 5 för dubbelhissdrift, annars finns det ingen lösning till ekvationssystemet. Lösningen

kan ske med växelvis lösning av de två ekvationerna.

Inför följande beteckningar enligt Figur 2.6 för tryckfall ∆pi, flöde qi och effektiv öppnings-

area Ai med index u för uteluftsintag, n för plan 1 till n, r för plan n+1 till m, h för hissen samt

a för avluftsutsläpp. Detta ger fem tryckfallssamband på formen:

∆pu = ρ (q/Au)2/2 (Pa) (2.13)

∆pn = ρ (qn/An)2/2 där An = nAtf (Pa) (2.14)

∆pr = ρ (qr/Ar)2/2 där Ar = (m-n)Atf (Pa) (2.15)

∆ph = ρ (qh/Ah)2/2 (Pa) (2.16)

∆pa = ρ (q/Aa)2/2 (Pa) (2.17)

-60 -50 -40 -30 -20 -10 0-5

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45Principtryckbild för ute- och avluftsschakt för p q A

Tryck Pa

Vånin

gspla

n

Hiss

pu q A

u p

n q

n A

n

pr q

r A

r

ph q

h A

h

pa q A

a

p q A

Figur 2.6 Beteckningar särskilt för normal drift med hissrörelse neråt i uteluftsschakt.


15

Inför de tre flödessambanden för totalflöde q, flöde förbi hissen qh och hissens hastighets-

beroende kolvflöde qv för fallet med en nedåtgående hiss blir följande:

q = qn + qr (m3/s) (2.18)

qh = qr + qv (m3/s) (2.19)

qv = ( 1 – a ) As v (m3/s) (2.20)

Tryckstegringen ∆p är lika med summan av tryckfallen för två flödesvägar under hissen och

över hissen genom hiss- och trapphussystemet, vilket ger:

∆p = ∆pu + ∆pn + ∆pa (Pa) (2.21)

∆p = ∆pu + ∆pr + ∆ph + ∆pa (Pa) (2.22)

Insättning av (2.13-2.10) i (2.21) och (2.22) ger ett olinjärt ekvationssystem med två

ekvationer och två obekanta lämpligen qn och qr, vilket kan lösas växelvis lösning och

substitution.

En anmärkning är att sambanden ovan inte gäller rakt av för ett fall med en uppåtgående hiss.

En skillnad är att sambandet (2.19), (2.21) och (2.22) nu blir:

qv = qr + qh (m3/s) (2.23)

∆p = ∆pu + ∆pn + ∆ph + ∆pa (Pa) (2.24)

∆p = ∆pu + ∆pr + ∆pa (Pa) (2.25)

Stoppad hiss

Principtryckbilden för en stoppad hiss i uteluftsschaktet redovisas i Figur 2.7 och i Figur 2.8

för fallet med stoppad hiss i avluftschaktet.

Särfallet med stoppad hiss kan dock lösas direkt, eftersom qh = qr, qv = 0 och subtraktion av

de två ekvationerna (2.21) och (2.22) ger ett samband mellan qn och qr som qn = f qr, vilket

efter insättning i (2.21) ger en lösning.

En stoppad hiss ger ett mindre tryckfall, men även om det påtvingade schaktflödet har en

måttlig schakthastighet kan hastigheten bli stor kring själva hisskorgen. Hastighetsökningen

ges av den inverterade luftandelen a. Tryckfallet kan skrivas som ρv2/2a

2 för luftschakthastig-

heten v och luftandelen a. Några siffervärden för luftschakthastigheten 1 m/s och luftandelen

0.25 och 0.5 ger tryckfallen 9.6 Pa respektive 2.4 Pa.


16

-60 -50 -40 -30 -20 -10 0-5

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45Principtryckbild för ute- och avluftsschakt Stoppad hiss

Tryck Pa

Vånin

gspla

n

Avluftsschakt Uteluftsschakt

Hiss

Figur 2.7 Principtryckbild för stoppad hiss i uteluftsschakt.

-60 -50 -40 -30 -20 -10 0-5

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45Principtryckbild för ute- och avluftsschakt Stoppad hiss

Tryck Pa

Vånin

gspla

n


Hiss

Figur 2.8 Principtryckbild för stoppad hiss i avluftsschakt.


17

3 Brandgasspridning vid enkelhissdrift

Brandgasspridning från avluftsschakt till uteluftsschakt via hisshall kan ske på flera sätt med

en hiss i rörelse. Syftet med detta avsnitt är att bestämma gränsfallet för när brandgaspridning

inträffar från ett schakt till hisshall och annat schakt på grund av hissrörelse i uteluftsschakt

eller i avluftsschakt samt att ange ett enkelt beräkningsuttryck för detta, där luftandel a,

hisshastighet v, hiss- och trapphussystemets olika öppningsareor samt tillgänglig trycksteg-

ring.

Gränsfall neråtgående hiss i uteluftsschakt

Principtryckbilder redovisas i Figur (3.1-2) för normal drift och gränsfallet för brandgassprid-

ning. Trycksänkningen bakom och över hissen innebär för gränsfallet att trycket i utelufts-

schaktet och i avluftsschaktet är lika. Ingen tryckskillnad innebär nollflöde. Samma flöde qg

passerar uteluftsintag, aktiva hisshallar och avluftsutsläpp. Detta innebär också att hissen

kolvflöde qv är lika med läckflödet qh förbi hissen i schaktet och att tryckfallet över de aktiva

hisshallarna är lika stort som tryckfallet över hissen. Dessa ger sambanden nedan.

qh = qv = ( 1 – a ) As v (m3/s) (3.1)

∆ph(qh) = ∆pn(qg) (Pa) (3.2)

Sambandet (3.2) ger ett samband mellan hissläckflöde qh och totalflöde qg på formen:

qh = Ah qg / gAtf (m3/s) (3.3)

Utnyttjande av sambanden (2.13), (2.14), (2.17) och (3.1-3) ger efter förenkling ett samband

för hisshastigheten vner på formen:

vner = ( Ag / gAtf ) vbas (m/s) (3.4)

Kvoten Ag / gAtf i (3.4) kan skrivas om genom att utnyttja sambandet (2.10), vilket ger:

vner = ( 1 / ( 1 + ( gAtf / Aua )2) )

0.5 vbas (m/s) (3.5)

Hisshastighetskvoten vner/vbas redovisas i Figur 3.3 som ett isodiagram som funktion av

genomströmningsgrad g och läckareakvoten Atf/Aua. Isokurvorna visar att hisshastighets-

kvoten alltid är mindre än ett, vilket uttrycket (3.5) också visar.

Slutsatsen är att för en nedåtgående hiss gäller alltid att hisshastigheten vner är mindre än

bashastigheten vbas bestämd enligt (2.12).


18

-60 -50 -40 -30 -20 -10 0-5

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45Principtryckbild för ute- och avluftsschakt Normal drift utan BGS

Tryck Pa

Vånin

gspla

n


Hiss

Figur 3.1 Principtryckbild för hissrörelse neråt i uteluftsschakt.

-60 -50 -40 -30 -20 -10 0-5

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45Principtryckbild för ute- och avluftsschakt Gränsfallet för BGS

Tryck Pa

Vånin

gspla

n


Hiss

Figur 3.2 Principtryckbild för gränsfall för BGS med hissrörelse neråt i uteluftsschakt.


19

0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 0.6 0.7 0.8 0.9 10

0.2

0.4

0.6

0.8

1

1.2

1.4

1.6

1.8

2

Genomströmningsgrad g -

Läckare

akvot

Atf/A

ua -

Hisshastighetskvot vner

/vbas

0.5

0.6

0.7

0.8

0.9

0.95

0.98

0.990.995

0.9980.999

Figur 3.3 Hisshastighetskvoten vner/vbas som funktion av g och Atf/Aua.

Gränsfall neråtgående hiss i avluftsschakt

Principtryckbilder redovisas i Figur (3.7-9) för normal drift, gränsfallet för brandgasspridning

och fall med brandgasspridning. Tryckhöjningen framför och under hissen innebär för gräns-

fallet att trycket i uteluftsschaktet och i avluftsschaktet är lika. Ingen tryckskillnad innebär

nollflöde. Samma flöde qg passerar uteluftesintag, aktiva hisshallar och avluftsut-släpp. Detta

innebär också att hissen kolvflöde qv är lika med läckflödet qh förbi hissen i schaktet och att

tryckfallet över de aktiva hisshallarna är lika stort som tryckfallet över hissen.

Detta ger samma samband (3.1-5) som för neråtgående hiss i uteluftsschakt med ett påpek-

ande att genomströmningsandelen g avser hisshallar ovanför hissen i rörelse, eftersom gräns-

fallet innebär att ingen genomluftning sker av hisshallar under hissen, medan det omvända

gäller för nedåtgående hiss i uteluftsschakt.


20

-60 -50 -40 -30 -20 -10 0-5

0

5

10

15

20

25

30

35

40


Tryck Pa

Vånin

gspla

n


Hiss

Figur 3.4 Principtryckbild för hissrörelse neråt i avluftsschakt.

-60 -50 -40 -30 -20 -10 0-5

0

5

10

15

20

25

30

35

40


Tryck Pa

Vånin

gspla

n


Hiss

Figur 3.5 Principtryckbild för gränsfall för BGS med hissrörelse neråt i avluftsschakt.


21

Gränsfall uppåtgående hiss i uteluftsschakt

Brandgasspridning kan även ske för en uppåtgående hiss, men det krävs en mycket högre

hisshastighet för att brandgasspridning skall inträffa. Förklaringen är att en uppåtgående hiss

rör sig medströms luften i både utelufts- och avluftsschaktet. Lufthastigheten kan vara högst

någon m/s beroende driftfall. Lufthastigheten avtar med höjden för uteluftsschaktet och ökar

på motsvarande sätt i avluftsschaktet.

Principtryckbilder redovisas i Figur (3.6-7) för normal drift, gränsfallet för brandgasspridning

och fall med brandgasspridning. Tryckminskningen bakom och under hissen innebär för

gränsfallet att trycket i uteluftsschaktet och i avluftsschaktet är lika. Ingen tryckskillnad

innebär nollflöde. Samma flöde qg passerar uteluftesintag, aktiva hisshallar och avluftsut-

släpp. Detta innebär också att hissens kolvflöde qv är lika med summan av läckflödet qh förbi

hissen i schaktet och totalflödet qg samt att tryckfallet över de aktiva hisshallarna är lika stort

som tryckfallet över hissen. Dessa ger sambanden nedan med enda skillnaden att det totala

ventilationsflöde qg tillkommit i (3.6).

qg + qh = qv = ( 1 – a ) As v (m3/s) (3.6)

∆ph(qh) = ∆pn(qg) (Pa) (3.7)

Sambandet (3.7) ger ett samband mellan hissläckflöde och totalflöde på formen:

qh = Ah qg / gAtf (m3/s) (3.8)

Utnyttjande av sambanden (2.13), (2.14), (2.17) och (3.6-7) ger efter förenkling ett samband

för hisshastigheten vupp på formen:

vupp = ( Aua / Ah + Aua / gAtf ) vbas (m/s) (3.9)

Hisshastighetskvoten vupp/vbas redovisas som isodiagram i Figur 3.8-10 som funktion av

genomströmningsgrad g och läckareakvot Atf/Aua för läckareakvoterna Aua/Ah = 0, 0.25

respektive 0.5.

Denna högsta hastighet vupp för uppåtgående hiss är alltid större än den för neråtgående hiss,

eftersom kvoten Aua / gAtf i (3.5) är större än kvoten Ag / gAtf i (3.9), eftersom totalläckarean

Ag är mindre än delläckarean Aua.

Uttrycket (3.9) visar att högsta hisshastighet uppåt vupp kan vara både större eller mindre än

bashastigheten vbas beroende på läckareorna Aua, Ah och gAtf. Isolinjer för likhet vupp = vbas

finns i Figur 3.8 och 3.9 för kvoten Aua/Ah = 0 respektive 0.25.

För basfallet gäller att Aua = 2 m2, Atf = 2

0.5 m

2, medan hissläckarean Ah kan vara både större

och mindre än 2 m2 helt oberoende av basfallet. Parametern g anger indirekt hissens läge och

kan vara allt mellan 0 och 1. Kvoten Aua / gAtf är för basfallet alltid större än ett, vilket innebär

att högsta hastighet för uppåtgående hiss vupp för basfallet är större än bashastigheten vbas och

därmed också större än högsta hastighet för nedåtgående hiss vner för basfallet.


22

-60 -50 -40 -30 -20 -10 0-5

0

5

10

15

20

25

30

35

40


Tryck Pa

Vånin

gspla

n

Avluftsschakt

Uteluftsschakt

Hiss

Figur 3.6 Principtryckbild för hissrörelse uppåt i uteluftsschakt.

-60 -50 -40 -30 -20 -10 0-5

0

5

10

15

20

25

30

35

40


Tryck Pa

Vånin

gspla

n

Avluftsschakt

Uteluftsschakt

Hiss

Figur 3.7 Principtryckbild för gränsfall för BGS med hissrörelse uppåt i uteluftsschakt.


23

0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 0.6 0.7 0.8 0.9 10

0.2

0.4

0.6

0.8

1

1.2

1.4

1.6

1.8

2


Läckare

akvot

Atf/A

ua -

Hisshastighetskvot vupp

/vbas

Aua

/Ah = 0

1

2

5

10

20

50100

Figur 3.8 Hisshastighetskvoten vupp/vbas som funktion av g och Atf/Aua för Aua/Ah = 0.

0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 0.6 0.7 0.8 0.9 10

0.2

0.4

0.6

0.8

1

1.2

1.4

1.6

1.8

2


Läckare

akvot

Atf/A

ua -


/vbas

Aua

/Ah = 0.25

1

2

5

10

20

50100

Figur 3.9 Hisshastighetskvoten vupp/vbas som funktion av g och Atf/Aua för Aua/Ah = 0.25.


24

0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 0.6 0.7 0.8 0.9 10

0.2

0.4

0.6

0.8

1

1.2

1.4

1.6

1.8

2


Läckare

akvot

Atf/A

ua -


/vbas

Aua

/Ah = 0.5

2

5

10

20

50100

Figur 3.10 Hisshastighetskvoten vupp/vbas som funktion av g och Atf/Aua för Aua/Ah = 0.5.

Gränsfall uppåtgående hiss i avluftsschakt

Principtryckbilder redovisas i Figur (3.10-11) för normal drift och gränsfallet för brandgas-

spridning. Tryckminskningen bakom och under hissen innebär för gränsfallet att trycket i

uteluftsschaktet och i avluftsschaktet är lika ovanför hissen. Ingen tryckskillnad innebär

nollflöde. Samma flöde qg passerar uteluftesintag, aktiva hisshallar och avluftsutsläpp. Detta

innebär också att hissens kolvflöde qv är lika med summan av läckflödet qh förbi hissen i

schaktet och totalflödet qg samt att tryckfallet över de aktiva hisshallarna är lika stort som

tryckfallet över hissen.

Detta ger samma samband (3.6-9) som för uppåtgående hiss i uteluftsschakt med ett påpek-

ande att genomströmningsandelen g avser hisshallar bakom och under hissen i rörelse.

Hisshastighetskvoten vupp/vbas redovisas som isodiagram i Figur 3.8-10 som funktion av

genomströmningsgrad g och läckareakvot Atf/Aua för läckareakvoterna Aua/Ah = 0, 0.25

respektive 0.5.


25

-60 -50 -40 -30 -20 -10 0-5

0

5

10

15

20

25

30

35

40


Tryck Pa

Vånin

gspla

n

Avluftsschakt

Uteluftsschakt

Hiss

Figur 3.11 Principtryckbild för hissrörelse uppåt i avluftsschakt.

-60 -50 -40 -30 -20 -10 0-5

0

5

10

15

20

25

30

35

40


Tryck Pa

Vånin

gspla

n

Avluftsschakt

Uteluftsschakt

Hiss

Figur 3.12 Principtryckbild för gränsfall för BGS med hissrörelse uppåt i avluftsschakt.


26


27

4 Beräkning av enkelhissdrift med PFS

Syftet med detta avsnitt är att för basfallet beräkna brandskyddsventilationens funktion för tre

hisshastigheter 1, 2 och 3 m/s för både neråtgående och uppåtgående hiss samt även kontroll-

beräkna gränsfallets beräknade hastighet enligt (5.5) för nedåtgående hiss och enligt (3.9) för

uppåtgående hiss. Dessa åtta hastighetsfall undersöks för tre hisslägen i uteluftsschakt och tre

hisslägen i avluftsschakt för den nominella tryckstegringen 60 Pa samt tre hisslägen i

uteluftsschaktet för den tryckstegringen 240 Pa.

Datorprogrammet PFS som är avsett för beräkning av statiska flödesproblem kan även an-

vändas för att beräkna tryck- och strömningsförhållanden i hiss- och trapphussystem. En hiss i

rörelse är som läckande kolv, som både undantränger luft lika med dess kolvflöde och tillåter

tillbakaströmning. Kolvflödet beräknas som hisskorgens tvärsnitt multiplicerad med hiss-

hastigheten och tillförs godtyckligt framför hiss och hämtas godtyckligt bakom hissen,

eftersom hisschaktet inte har några tryckfall. Tillbakaströmningen eller läckaget bestäms av

en läckarea placerad som en strypning i hisschaktet.

Ett exempel på en indatabeskrivning för programstyrning av PFS-beräkningar redovisas i

Figur 4.1 för beräkning av nio fall med nedåtgående hiss med hastigheten -1 m/s för både

uteluftsschakt och i avluftsschakt på tre olika våningsplan, nämligen plan 10, 20 och 30.

Hissläget är egentligen mellan plan 10 och 11, mellan plan 20 och 21 samt mellan 30 och 31.

Basfallets ströminingsmotstånd Au, At, Af och Aa är givna som 2, 0.1, 0.1, 2 m2. Hissens

kolvyta är 7 m2 och läckytan kring hisskorgen är 3 m

2.

De sex hisslägena definieras av motsvarande sex parametrar A1u, A1u, A3u, A1a, A2a och

A3a, vilka med 3 m2 anger en hiss för aktuellt läge och annars 1000 m

2. De sex hisslägena

och de två hisshastigheterna vu och va, tryckstegring dp samt termiska tryckgradient pz

programstyrs enligt tio programrader i Figur 4.1.

De tio program-raderna i Figur 4.1 återfinns i samtliga åtta tabellerade beräkningsresultat i

Figur 4.4-11 tillsammans med fjorton result-rader.

p r o g r a m d p P a 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 2 4 0 - 2 4 0 - 2 4 0

p r o g r a m p z P a / m 1 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0

p r o g r a m v u m / s 2 - 1 - 1 - 1 0 0 0 - 1 - 1 - 1

p r o g r a m v a m / s 2 0 0 0 - 1 - 1 - 1 0 0 0

p r o g r a m A 1 u m 2 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o g r a m A 2 u m 2 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0

p r o g r a m A 3 u m 2 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3

p r o g r a m A 1 a m 2 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o g r a m A 2 a m 2 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o g r a m A 3 a m 2 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0

c o m c o m

Figur 4.1 Indata för styrning av nio olika hissdriftsfall med tio program-rader.


28

Den grafiska indatabeskrivningen för hiss- och trapphussystemet redovisas i Figur 4.2 och

med motsvarande resultat för en nedåtgående hiss i uteluftsschaktet på plan 10 med hastig-

heten -1 m/s. Detta resultat återfinns som första resultatkolumnen i Figur 4.4.

PFS-modellen har endast tjugo våningsplan, vilket har gjorts för att det skall få plats på en

A4-sida med en rimlig upplösning. Detta innebär att läckareor för ett våningsplan är

fördubblade för att motsvara två våningsplan. Detta gäller även den termiska tryckskillnaden

per våningsplan som här gäller för 6 m alltså två våningsplan.

PFS-modellen är förberedd för att även kunna beräkna med våningsläckage med elementet Av

med läckarean 0 m2.

Åtta olika beräkningsresultat redovisas i Figur 4.4-11 för hisshastigheterna 1, 2 och 3 m/s

samt gränsfallshastigheterna för både neråtgående hiss och uppåtgående hiss enligt

sammanställningen nedan.

Tabell 4.1 Beräkningsfall och figursammanställning

Hissriktning Hisshastighet m/s Figur

neråt -1 4.4

neråt -2 4.5

neråt -3 4.6

neråt gränsfall enligt (3.5) 4.7

uppåt 1 4.8

uppåt 2 4.9

uppåt 3 4.10

uppåt gränsfall enligt (3.9) 4.11

De fjorton result-raderna som återfinns i Figur 4.4-11 är avluftsflöde, uteluftsflöde till och

avluftsflöde från våningsplan 39-40, tryckskillnad över dörr på våningsplan 39-40, tryck-

skillnad över sex hisslägen, uteluftsflöde till och avluftsflöde från våningsplan 1-2, tryckskill-

nad över dörr på våningsplan 1-2 och uteluftsflöde.

Brandskyddsventilationen är fördubblad för fall 7-9 med tryckstegringen 240 Pa jämfört med

60 Pa för fall 1-6. Motsvarande nominella totalflöde är 10 och 20 m3/s. Detta innebär att

ventilationsflödet för modellens våningsplan är nominellt 0.5 och 1 m3/s för fall 1-6 respek-

tive fall 7-9.

Uteluftsflödet och avluftsflödet kommer att vara lika stora, eftersom det inte finns något

våningsläckage.


29

b e g i n

c o m p u t e h 6 m = - 6 * p z

c o m p u t e q u s s = 7 * v u

c o m p u t e q a s s = - 7 * v a

s e t o p = t , 0 . 6 z p = h , h 6 m A v = o p , 0 . 0

s e t A u = o p , 2 . 0 A h u = o p , 0 . 1 : q A a = o p , 2 . 0 A h a o p , 0 . 1 : q

s e t A u 1 0 = o p , A 1 u : h w A u 2 0 = o p , A 2 u : h w A u 3 0 = o p , A 3 u : h w

s e t A a 1 0 = o p , A 1 a : h w A a 2 0 = o p , A 2 a : h w A a 3 0 = o p , A 3 a : h w

h , d p

A a : q w

h ? q u s s A h u : w 2 0 2 0 A h a : w h ? q a s s 2 0 A v h ? 0 : w 2 0

z p A h u 1 9 1 9 A h a z p 1 9 A v

z p A h u 1 8 1 8 A h a z p 1 8 A v

z p A h u 1 7 1 7 A h a z p 1 7 A v

z p A h u 1 6 1 6 A h a z p 1 6 A v

A u 3 0 A a 3 0

z p A h u 1 5 1 5 A h a z p 1 5 A v

z p A h u 1 4 1 4 A h a z p 1 4 A v

z p A h u 1 3 1 3 A h a z p 1 3 A v

z p A h u 1 2 1 2 A h a z p 1 2 A v

z p A h u 1 1 1 1 A h a z p 1 1 A v

A u 2 0 A a 2 0

z p A h u 1 0 1 0 A h a z p 1 0 A v

z p A h u 9 9 A h a z p 9 A v




A u 1 0 A a 1 0





z p A h u : w 1 1 A h a : w z p 1 A v h ? 0 : w 1

s , - 1 0

A u : q w

c o m c o m

Figur 4.2 Halvgrafisk indatabeskrivning till PFS för beräkning av hissdrift.


30

b e g i n

c o m ( 1 ) h 6 m = - 6 * p z 0

c o m ( 2 ) q u s s = 7 * v u - 7

c o m ( 3 ) q a s s = - 7 * v a 0

s e t o p = t , 0 . 6 z p = h , h 6 m A v = o p , 0 . 0

s e t A u = o p , 2 . 0 A h u = o p , 0 . 1 : q A a = o p , 2 . 0 A h a o p , 0 . 1 : q

s e t A u 1 0 = o p , A 1 u : h w A u 2 0 = o p , A 2 u : h w A u 3 0 = o p , A 3 u : h w

s e t A a 1 0 = o p , A 1 a : h w A a 2 0 = o p , A 2 a : h w A a 3 0 = o p , A 3 a : h w

h , d p

A a : q w

h ? q u s s A h u : w 2 0 2 0 A h a : w - 9 . 1 8 7 m 3 / s 1 0 A v h ? 0 : w 2 0

- 1 2 . 1 P a 0 . 4 3 3 m 3 / s 2 9 0 . 4 3 3 m 0 . 0 P a 1 9 A v - 3 6 . 1 P a 4

z p 0 . 4 3 3 m 3 / s 1 8 0 . 4 3 3 m 3 / s 1 8 A v

z p 0 . 4 3 3 m 3 / s 1 7 0 . 4 3 3 m 3 / s 1 7 A v

z p 0 . 4 3 3 m 3 / s 1 6 0 . 4 3 3 m 3 / s 1 6 A v

A u 3 0 0 . 4 3 3 m 3 / s 0 . 4 3 3 m 3 / s

0 . 0 P a 5 1 5 1 5 A h a 0 . 0 P a 6 1 5 A v

z p 0 . 4 3 3 m 3 / s 1 4 0 . 4 3 3 m 3 / s 1 4 A v

z p 0 . 4 3 3 m 3 / s 1 3 0 . 4 3 3 m 3 / s 1 3 A v

z p 0 . 4 3 3 m 3 / s 1 2 0 . 4 3 3 m 3 / s 1 2 A v

z p 0 . 4 3 3 m 3 / s 1 1 0 . 4 3 3 m 3 / s 1 1 A v

A u 2 0 0 . 4 3 3 m 3 / s 0 . 4 3 3 m 3 / s

0 . 0 P a 7 1 0 1 0 A h a 0 . 0 P a 8 1 0 A v

z p 0 . 4 3 3 m 3 / s 9 0 . 4 3 3 m 3 / s 9 A v

z p 0 . 4 3 3 m 3 / s 8 0 . 4 3 3 m 3 / s 8 A v

z p 0 . 4 3 3 m 3 / s 7 0 . 4 3 3 m 3 / s 7 A v

z p 0 . 4 3 3 m 3 / s 6 0 . 4 3 3 m 3 / s 6 A v

A u 1 0 0 . 4 3 3 m 3 / s 0 . 4 3 3 m 3 / s

1 2 . 1 P a 9 5 5 A h a 0 . 0 P a 1 0 5 A v

z p 0 . 5 3 8 m 3 / s 4 0 . 5 3 8 m 3 / s 4 A v

z p 0 . 5 3 8 m 3 / s 3 0 . 5 3 8 m 3 / s 3 A v

z p 0 . 5 3 8 m 3 / s 2 0 . 5 3 8 m 3 / s 2 A v

z p 0 . 5 3 8 m 3 / s 1 0 . 5 3 8 m 3 / s 1 A v h ? 0 : w 1

s , - 1 0 0 . 5 3 8 m 3 / s 1 1 0 . 5 3 8 m 3 / s 1 2 - 3 0 . 0 P a 1 3

A u : q w

- 9 . 1 8 7 m 3 / s 1 4

c o m c o m

Figur 4.3 Halvgrafiskt resultat för PFS för beräkning av hissdrift.


31

Neråtgående enkelhiss med hisshastighet 1 m/s

Våningsflödena visar att hisshastigheten 1 m/s har en liten påverkan.

De lika utelufts- och avluftsflödena ligger något under de nominella flödena för fallet utan

hissar.

Notera spegelsymmetrin mellan fall 1-3 med hiss i uteluftsschakt och fall 4-6 med hiss i

avluftsschakt.

Hisslägen syns på tryckändringarna på result-raderna 5-10.

p r o ( 1 ) d p P a - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 2 4 0 - 2 4 0 - 2 4 0

p r o ( 2 ) p z P a / m 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0

p r o ( 3 ) v u m / s - 1 . 0 0 - 1 . 0 0 - 1 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0 - 1 . 0 0 - 1 . 0 0 - 1 . 0 0

p r o ( 4 ) v a m / s 0 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0 - 1 . 0 0 - 1 . 0 0 - 1 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0

p r o ( 5 ) A 1 u m 2 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 6 ) A 2 u m 2 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0

p r o ( 7 ) A 3 u m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3

p r o ( 8 ) A 1 a m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 9 ) A 2 a m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 1 0 ) A 3 a m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0

s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9

r e s ( 1 ) m 3 / s - 9 . 1 8 7 - 9 . 6 1 5 - 9 . 8 7 5 - 9 . 8 7 5 - 9 . 6 1 5 - 9 . 1 8 7 - 1 9 . 0 6 - 1 9 . 6 1 - 1 9 . 9 0

r e s ( 2 ) m 3 / s 0 . 4 3 3 0 . 4 4 3 0 . 4 5 6 0 . 5 0 6 0 . 5 1 9 0 . 5 3 8 0 . 9 2 2 0 . 9 4 3 0 . 9 6 5

r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 4 3 3 0 . 4 4 3 0 . 4 5 6 0 . 5 0 6 0 . 5 1 9 0 . 5 3 8 0 . 9 2 2 0 . 9 4 3 0 . 9 6 5

r e s ( 4 ) P a - 3 6 . 1 - 3 4 . 4 - 3 2 . 9 - 3 0 . 0 - 3 0 . 0 - 3 0 . 0 - 1 3 4 . 5 - 1 2 9 . 0 - 1 2 4 . 7

r e s ( 5 ) P a 0 . 0 0 . 0 5 . 7 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 9 . 3

r e s ( 6 ) P a 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 1 2 . 1 0 . 0 0 . 0 0 . 0

r e s ( 7 ) P a 0 . 0 8 . 7 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 1 8 . 0 0 . 0

r e s ( 8 ) P a 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 8 . 7 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0

r e s ( 9 ) P a 1 2 . 1 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 2 8 . 9 0 . 0 0 . 0

r e s ( 1 0 ) P a 0 . 0 0 . 0 0 . 0 5 . 7 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0

r e s ( 1 1 ) m 3 / s 0 . 5 3 8 0 . 5 1 9 0 . 5 0 6 0 . 4 5 6 0 . 4 4 3 0 . 4 3 3 1 . 0 4 5 1 . 0 1 9 1 . 0 0 5

r e s ( 1 2 ) m 3 / s 0 . 5 3 8 0 . 5 1 9 0 . 5 0 6 0 . 4 5 6 0 . 4 4 3 0 . 4 3 3 1 . 0 4 5 1 . 0 1 9 1 . 0 0 5

r e s ( 1 3 ) P a - 3 0 . 0 - 3 0 . 0 - 3 0 . 0 - 2 7 . 1 - 2 5 . 6 - 2 3 . 9 - 1 2 0 . 0 - 1 2 0 . 0 - 1 2 0 . 0

r e s ( 1 4 ) m 3 / s - 9 . 1 8 7 - 9 . 6 1 5 - 9 . 8 7 5 - 9 . 8 7 5 - 9 . 6 1 5 - 9 . 1 8 7 - 1 9 . 0 6 - 1 9 . 6 1 - 1 9 . 9 0

c o m c o m

Figur 4.4 PFS-resultat för nio fall med neråtgående hiss med hastigheten 1 m/s


32


Våningsflödena visar att hisshastigheten 2 m/s har en viss påverkan.

De lika utelufts- och avluftsflödena ligger något mer under de nominella flödena för fallet

utan hissar.


avluftsschakt.


p r o ( 1 ) d p P a - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 2 4 0 - 2 4 0 - 2 4 0

p r o ( 2 ) p z P a / m 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0

p r o ( 3 ) v u m / s - 2 . 0 0 - 2 . 0 0 - 2 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0 - 2 . 0 0 - 2 . 0 0 - 2 . 0 0

p r o ( 4 ) v a m / s 0 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0 - 2 . 0 0 - 2 . 0 0 - 2 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0

p r o ( 5 ) A 1 u m 2 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 6 ) A 2 u m 2 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0

p r o ( 7 ) A 3 u m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3

p r o ( 8 ) A 1 a m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 9 ) A 2 a m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 1 0 ) A 3 a m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0

s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9

r e s ( 1 ) m 3 / s - 8 . 1 9 0 - 9 . 0 0 4 - 9 . 5 9 8 - 9 . 5 9 8 - 9 . 0 0 4 - 8 . 1 9 0 - 1 8 . 3 7 - 1 9 . 2 3 - 1 9 . 7 5

r e s ( 2 ) m 3 / s 0 . 3 5 4 0 . 3 5 5 0 . 3 6 2 0 . 5 1 9 0 . 5 4 5 0 . 5 7 6 0 . 8 6 7 0 . 8 8 6 0 . 9 1 3

r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 3 5 4 0 . 3 5 5 0 . 3 6 2 0 . 5 1 9 0 . 5 4 5 0 . 5 7 6 0 . 8 6 7 0 . 8 8 6 0 . 9 1 3

r e s ( 4 ) P a - 4 2 . 4 - 4 0 . 3 - 3 8 . 3 - 3 0 . 0 - 3 0 . 0 - 3 0 . 0 - 1 4 4 . 3 - 1 3 7 . 4 - 1 3 1 . 5

r e s ( 5 ) P a 0 . 0 0 . 0 1 6 . 7 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 2 3 . 0

r e s ( 6 ) P a 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 2 4 . 9 0 . 0 0 . 0 0 . 0

r e s ( 7 ) P a 0 . 0 2 0 . 5 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 3 4 . 8 0 . 0

r e s ( 8 ) P a 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 2 0 . 5 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0

r e s ( 9 ) P a 2 4 . 9 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 4 8 . 6 0 . 0 0 . 0

r e s ( 1 0 ) P a 0 . 0 0 . 0 0 . 0 1 6 . 7 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0

r e s ( 1 1 ) m 3 / s 0 . 5 7 6 0 . 5 4 5 0 . 5 1 9 0 . 3 6 2 0 . 3 5 5 0 . 3 5 4 1 . 0 7 5 1 . 0 3 7 1 . 0 1 2

r e s ( 1 2 ) m 3 / s 0 . 5 7 6 0 . 5 4 5 0 . 5 1 9 0 . 3 6 2 0 . 3 5 5 0 . 3 5 4 1 . 0 7 5 1 . 0 3 7 1 . 0 1 2

r e s ( 1 3 ) P a - 3 0 . 0 - 3 0 . 0 - 3 0 . 0 - 2 1 . 7 - 1 9 . 7 - 1 7 . 6 - 1 2 0 . 0 - 1 2 0 . 0 - 1 2 0 . 0

r e s ( 1 4 ) m 3 / s - 8 . 1 9 0 - 9 . 0 0 4 - 9 . 5 9 8 - 9 . 5 9 8 - 9 . 0 0 4 - 8 . 1 9 0 - 1 8 . 3 7 - 1 9 . 2 3 - 1 9 . 7 5

c o m c o m



33


Våningsflödena visar att hisshastigheten 3 m/s har en stor påverkan. Ventilationsflödena är

för vissa fall halverad.

De lika utelufts- och avluftsflödena ligger betydligt under de nominella flödena för fallet utan

hissar.


avluftsschakt.


p r o ( 1 ) d p P a - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 2 4 0 - 2 4 0 - 2 4 0

p r o ( 2 ) p z P a / m 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0

p r o ( 3 ) v u m / s - 3 . 0 0 - 3 . 0 0 - 3 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0 - 3 . 0 0 - 3 . 0 0 - 3 . 0 0

p r o ( 4 ) v a m / s 0 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0 - 3 . 0 0 - 3 . 0 0 - 3 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0

p r o ( 5 ) A 1 u m 2 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 6 ) A 2 u m 2 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0

p r o ( 7 ) A 3 u m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3

p r o ( 8 ) A 1 a m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 9 ) A 2 a m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 1 0 ) A 3 a m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0

s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9

r e s ( 1 ) m 3 / s - 6 . 6 4 8 - 7 . 9 6 0 - 9 . 0 3 2 - 9 . 0 3 2 - 7 . 9 6 0 - 6 . 6 4 8 - 1 7 . 4 9 - 1 8 . 7 0 - 1 9 . 5 2

r e s ( 2 ) m 3 / s 0 . 2 3 5 0 . 2 1 2 0 . 1 7 4 0 . 5 4 4 0 . 5 8 4 0 . 6 2 4 0 . 7 9 5 0 . 8 0 9 0 . 8 3 4

r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 2 3 5 0 . 2 1 2 0 . 1 7 4 0 . 5 4 4 0 . 5 8 4 0 . 6 2 4 0 . 7 9 5 0 . 8 0 9 0 . 8 3 4

r e s ( 4 ) P a - 5 0 . 1 - 4 7 . 8 - 4 5 . 9 - 3 0 . 0 - 3 0 . 0 - 3 0 . 0 - 1 5 6 . 2 - 1 4 8 . 2 - 1 4 1 . 1

r e s ( 5 ) P a 0 . 0 0 . 0 3 1 . 9 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 4 2 . 2

r e s ( 6 ) P a 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 4 0 . 1 0 . 0 0 . 0 0 . 0

r e s ( 7 ) P a 0 . 0 3 5 . 6 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 5 6 . 4 0 . 0

r e s ( 8 ) P a 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 3 5 . 6 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0

r e s ( 9 ) P a 4 0 . 1 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 7 2 . 3 0 . 0 0 . 0

r e s ( 1 0 ) P a 0 . 0 0 . 0 0 . 0 3 1 . 9 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0

r e s ( 1 1 ) m 3 / s 0 . 6 2 4 0 . 5 8 4 0 . 5 4 4 0 . 1 7 4 0 . 2 1 2 0 . 2 3 5 1 . 1 1 1 1 . 0 6 1 1 . 0 2 3

r e s ( 1 2 ) m 3 / s 0 . 6 2 4 0 . 5 8 4 0 . 5 4 4 0 . 1 7 4 0 . 2 1 2 0 . 2 3 5 1 . 1 1 1 1 . 0 6 1 1 . 0 2 3

r e s ( 1 3 ) P a - 3 0 . 0 - 3 0 . 0 - 3 0 . 0 - 1 4 . 1 - 1 2 . 2 - 9 . 9 - 1 2 0 . 0 - 1 2 0 . 0 - 1 2 0 . 0

r e s ( 1 4 ) m 3 / s - 6 . 6 4 8 - 7 . 9 6 0 - 9 . 0 3 2 - 9 . 0 3 2 - 7 . 9 6 0 - 6 . 6 4 8 - 1 7 . 4 9 - 1 8 . 7 0 - 1 9 . 5 2

c o m c o m



34

Gränsfall för neråtgående enkelhiss

Gränsfallet för nedåtgående hiss i uteluftsschakt visar att hisshallsventilationen har upphört

över hissen enligt result-raderna 2-3 för fall 1-3 och 7-9.

Gränsfallet för nedåtgående hiss i avluftsschakt visar att hisshallsventilationen har upphört

under hissen enligt result-raderna 11-12 för fall 4-6.

De lika utelufts- och avluftsflödena ligger långt under de nominella flödena för fallet utan

hissar.


avluftsschakt.

Hisslägen syns på tryckändringarna på result-raderna 5-10, där fall 1 och 6 ligger nära

tryckstegringen 60 Pa samt även fall 7 gentemot tryckstegringen 240 Pa.

p r o ( 1 ) d p P a - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 2 4 0 - 2 4 0 - 2 4 0

p r o ( 2 ) p z P a / m 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0

p r o ( 3 ) v u m / s - 4 . 1 6 - 3 . 8 3 - 3 . 4 2 0 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0 - 8 . 3 2 - 7 . 6 6 - 6 . 8 4

p r o ( 4 ) v a m / s 0 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0 - 3 . 4 2 - 3 . 8 3 - 4 . 1 6 0 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0

p r o ( 5 ) A 1 u m 2 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 6 ) A 2 u m 2 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0

p r o ( 7 ) A 3 u m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3

p r o ( 8 ) A 1 a m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 9 ) A 2 a m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 1 0 ) A 3 a m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0

s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9

r e s ( 1 ) m 3 / s - 3 . 4 2 0 - 6 . 3 3 4 - 8 . 5 0 4 - 8 . 5 0 4 - 6 . 3 3 4 - 3 . 4 2 0 - 6 . 8 4 0 - 1 2 . 6 7 - 1 7 . 0 1

r e s ( 2 ) m 3 / s - 0 . 0 0 3 - 0 . 0 0 1 0 . 0 0 6 0 . 5 6 5 0 . 6 3 2 0 . 6 8 6 - 0 . 0 0 5 - 0 . 0 0 2 0 . 0 1 2

r e s ( 3 ) m 3 / s - 0 . 0 0 3 - 0 . 0 0 1 0 . 0 0 6 0 . 5 6 5 0 . 6 3 2 0 . 6 8 6 - 0 . 0 0 5 - 0 . 0 0 2 0 . 0 1 2

r e s ( 4 ) P a - 5 8 . 2 - 5 4 . 0 - 4 9 . 2 - 3 0 . 0 - 3 0 . 0 - 3 0 . 0 - 2 3 3 . 0 - 2 1 5 . 9 - 1 9 6 . 6

r e s ( 5 ) P a 0 . 0 0 . 0 3 8 . 3 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 1 5 3 . 2

r e s ( 6 ) P a 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 5 6 . 5 0 . 0 0 . 0 0 . 0

r e s ( 7 ) P a 0 . 0 4 8 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 1 9 1 . 8 0 . 0

r e s ( 8 ) P a 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 4 8 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0

r e s ( 9 ) P a 5 6 . 5 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 2 2 6 . 0 0 . 0 0 . 0

r e s ( 1 0 ) P a 0 . 0 0 . 0 0 . 0 3 8 . 3 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0

r e s ( 1 1 ) m 3 / s 0 . 6 8 6 0 . 6 3 2 0 . 5 6 5 0 . 0 0 6 0 . 0 0 1 - 0 . 0 0 3 1 . 3 7 2 1 . 2 6 4 1 . 1 3 0

r e s ( 1 2 ) m 3 / s 0 . 6 8 6 0 . 6 3 2 0 . 5 6 5 0 . 0 0 6 0 . 0 0 1 - 0 . 0 0 3 1 . 3 7 2 1 . 2 6 4 1 . 1 3 0

r e s ( 1 3 ) P a - 3 0 . 0 - 3 0 . 0 - 3 0 . 0 - 1 0 . 8 - 6 . 0 - 1 . 8 - 1 2 0 . 0 - 1 2 0 . 0 - 1 2 0 . 0

r e s ( 1 4 ) m 3 / s - 3 . 4 2 0 - 6 . 3 3 4 - 8 . 5 0 4 - 8 . 5 0 4 - 6 . 3 3 4 - 3 . 4 2 0 - 6 . 8 4 0 - 1 2 . 6 7 - 1 7 . 0 1

c o m c o m

Figur 4.7 PFS-resultat för gränsfallet för brandgasspridning för nio fall med neråtgående hiss.


35

Uppåtgående enkelhiss med hisshastighet 1 m/s

Hissdrift med hastigheten 1 m/s påverkar nästan inte brandskyddsventilationens funktion

jämfört med samma hastighet för nedåtgående hiss som i Figur 4.4. Tryckändringen över

hissarna är mycket mindre, vilket för en del fall beror på att hissarna åker mer eller mindre i

medström.

Samma symmetrin finns som för tidigare fall.

p r o ( 1 ) d p P a - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 2 4 0 - 2 4 0 - 2 4 0

p r o ( 2 ) p z P a / m 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0

p r o ( 3 ) v u m / s 1 . 0 0 1 . 0 0 1 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0 1 . 0 0 1 . 0 0 1 . 0 0

p r o ( 4 ) v a m / s 0 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0 1 . 0 0 1 . 0 0 1 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0

p r o ( 5 ) A 1 u m 2 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 6 ) A 2 u m 2 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0

p r o ( 7 ) A 3 u m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3

p r o ( 8 ) A 1 a m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 9 ) A 2 a m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 1 0 ) A 3 a m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0

s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9

r e s ( 1 ) m 3 / s - 9 . 9 9 9 - 1 0 . 0 1 - 1 0 . 0 3 - 1 0 . 0 3 - 1 0 . 0 1 - 9 . 9 9 9 - 1 9 . 8 7 - 1 9 . 9 9 - 2 0 . 0 0

r e s ( 2 ) m 3 / s 0 . 5 0 0 0 . 5 0 2 0 . 5 1 0 0 . 4 9 9 0 . 4 9 9 0 . 5 0 0 0 . 9 8 9 0 . 9 9 8 1 . 0 0 1

r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 5 0 0 0 . 5 0 2 0 . 5 1 0 0 . 4 9 9 0 . 4 9 9 0 . 5 0 0 0 . 9 8 9 0 . 9 9 8 1 . 0 0 1

r e s ( 4 ) P a - 3 0 . 0 - 2 9 . 9 - 2 9 . 3 - 3 0 . 0 - 3 0 . 0 - 3 0 . 0 - 1 2 2 . 0 - 1 2 0 . 3 - 1 1 9 . 9

r e s ( 5 ) P a 0 . 0 0 . 0 - 1 . 3 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 - 0 . 3

r e s ( 6 ) P a 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0

r e s ( 7 ) P a 0 . 0 - 0 . 3 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 6 0 . 0

r e s ( 8 ) P a 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 - 0 . 3 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0

r e s ( 9 ) P a 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 4 . 1 0 . 0 0 . 0

r e s ( 1 0 ) P a 0 . 0 0 . 0 0 . 0 - 1 . 3 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0

r e s ( 1 1 ) m 3 / s 0 . 5 0 0 0 . 4 9 9 0 . 4 9 9 0 . 5 1 0 0 . 5 0 2 0 . 5 0 0 1 . 0 0 6 1 . 0 0 1 1 . 0 0 0

r e s ( 1 2 ) m 3 / s 0 . 5 0 0 0 . 4 9 9 0 . 4 9 9 0 . 5 1 0 0 . 5 0 2 0 . 5 0 0 1 . 0 0 6 1 . 0 0 1 1 . 0 0 0

r e s ( 1 3 ) P a - 3 0 . 0 - 3 0 . 0 - 3 0 . 0 - 3 0 . 7 - 3 0 . 1 - 3 0 . 0 - 1 2 0 . 0 - 1 2 0 . 0 - 1 2 0 . 0

r e s ( 1 4 ) m 3 / s - 9 . 9 9 9 - 1 0 . 0 1 - 1 0 . 0 3 - 1 0 . 0 3 - 1 0 . 0 1 - 9 . 9 9 9 - 1 9 . 8 7 - 1 9 . 9 9 - 2 0 . 0 0

c o m c o m

Figur 4.8 PFS-resultat för nio fall med uppåtgående hiss med hastigheten 1 m/s


36


Hisshastigheten 2 m/s påverka brandskyddsventilation obetydligt genom att bland annat

utelufts- och avluftsflödet ökar över de nominella. Detta beror på att hissdriften hjälper till att

driva luften genom hiss- och trapphussystemet.

Samma symmetrier finns som i tidigare fall.

p r o ( 1 ) d p P a - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 2 4 0 - 2 4 0 - 2 4 0

p r o ( 2 ) p z P a / m 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0

p r o ( 3 ) v u m / s 2 . 0 0 2 . 0 0 2 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0 2 . 0 0 2 . 0 0 2 . 0 0

p r o ( 4 ) v a m / s 0 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0 2 . 0 0 2 . 0 0 2 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0

p r o ( 5 ) A 1 u m 2 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 6 ) A 2 u m 2 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0

p r o ( 7 ) A 3 u m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3

p r o ( 8 ) A 1 a m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 9 ) A 2 a m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 1 0 ) A 3 a m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0

s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9

r e s ( 1 ) m 3 / s - 1 0 . 1 6 - 1 0 . 2 0 - 1 0 . 1 6 - 1 0 . 1 6 - 1 0 . 2 0 - 1 0 . 1 6 - 2 0 . 0 0 - 2 0 . 0 2 - 2 0 . 0 5

r e s ( 2 ) m 3 / s 0 . 5 1 4 0 . 5 3 1 0 . 5 5 8 0 . 4 9 2 0 . 4 9 0 0 . 4 9 2 1 . 0 0 0 1 . 0 0 3 1 . 0 1 9

r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 5 1 4 0 . 5 3 1 0 . 5 5 8 0 . 4 9 2 0 . 4 9 0 0 . 4 9 2 1 . 0 0 0 1 . 0 0 3 1 . 0 1 9

r e s ( 4 ) P a - 2 8 . 7 - 2 7 . 5 - 2 5 . 8 - 3 0 . 0 - 3 0 . 0 - 3 0 . 0 - 1 2 0 . 0 - 1 1 9 . 5 - 1 1 7 . 4

r e s ( 5 ) P a 0 . 0 0 . 0 - 8 . 4 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 - 5 . 3

r e s ( 6 ) P a 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 - 2 . 6 0 . 0 0 . 0 0 . 0

r e s ( 7 ) P a 0 . 0 - 5 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 - 1 . 0 0 . 0

r e s ( 8 ) P a 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 - 5 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0

r e s ( 9 ) P a - 2 . 6 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 1 0 . 0 0 . 0

r e s ( 1 0 ) P a 0 . 0 0 . 0 0 . 0 - 8 . 4 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0

r e s ( 1 1 ) m 3 / s 0 . 4 9 2 0 . 4 9 0 0 . 4 9 2 0 . 5 5 8 0 . 5 3 1 0 . 5 1 4 1 . 0 0 0 0 . 9 9 9 0 . 9 9 7

r e s ( 1 2 ) m 3 / s 0 . 4 9 2 0 . 4 9 0 0 . 4 9 2 0 . 5 5 8 0 . 5 3 1 0 . 5 1 4 1 . 0 0 0 0 . 9 9 9 0 . 9 9 7

r e s ( 1 3 ) P a - 3 0 . 0 - 3 0 . 0 - 3 0 . 0 - 3 4 . 2 - 3 2 . 5 - 3 1 . 3 - 1 2 0 . 0 - 1 2 0 . 0 - 1 2 0 . 0

r e s ( 1 4 ) m 3 / s - 1 0 . 1 6 - 1 0 . 2 0 - 1 0 . 1 6 - 1 0 . 1 6 - 1 0 . 2 0 - 1 0 . 1 6 - 2 0 . 0 0 - 2 0 . 0 2 - 2 0 . 0 5

c o m c o m

Figur 4.9 PFS-resultat för nio fall med uppåtgående hiss med hastigheten 2 m/s.


37


Hisshastigheten 3 m/s påverkar brandskyddsventilation något genom att bland annat utelufts-

och avluftsflödet ökar över de nominella. Detta beror på att hissdriften hjälper till att driva

luften genom hiss- och trapphussystemet. Hissplansventilationen ligger något under och över

de nominella värden.

Samma symmetrier finns som i tidigare fall.

p r o ( 1 ) d p P a - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 2 4 0 - 2 4 0 - 2 4 0

p r o ( 2 ) p z P a / m 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0

p r o ( 3 ) v u m / s 3 . 0 0 3 . 0 0 3 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0 3 . 0 0 3 . 0 0 3 . 0 0

p r o ( 4 ) v a m / s 0 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0 3 . 0 0 3 . 0 0 3 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0

p r o ( 5 ) A 1 u m 2 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 6 ) A 2 u m 2 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0

p r o ( 7 ) A 3 u m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3

p r o ( 8 ) A 1 a m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 9 ) A 2 a m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 1 0 ) A 3 a m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0

s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9

r e s ( 1 ) m 3 / s - 1 0 . 6 4 - 1 0 . 5 8 - 1 0 . 3 9 - 1 0 . 3 9 - 1 0 . 5 8 - 1 0 . 6 4 - 2 0 . 0 7 - 2 0 . 1 6 - 2 0 . 1 7

r e s ( 2 ) m 3 / s 0 . 5 5 4 0 . 5 8 9 0 . 6 3 8 0 . 4 8 0 0 . 4 6 9 0 . 4 6 6 1 . 0 0 6 1 . 0 2 4 1 . 0 5 8

r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 5 5 4 0 . 5 8 9 0 . 6 3 8 0 . 4 8 0 0 . 4 6 9 0 . 4 6 6 1 . 0 0 6 1 . 0 2 4 1 . 0 5 8

r e s ( 4 ) P a - 2 4 . 6 - 2 2 . 4 - 1 9 . 4 - 3 0 . 0 - 3 0 . 0 - 3 0 . 0 - 1 1 8 . 8 - 1 1 6 . 1 - 1 1 1 . 8

r e s ( 5 ) P a 0 . 0 0 . 0 - 2 1 . 2 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 - 1 6 . 4

r e s ( 6 ) P a 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 - 1 0 . 7 0 . 0 0 . 0 0 . 0

r e s ( 7 ) P a 0 . 0 - 1 5 . 2 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 - 7 . 7 0 . 0

r e s ( 8 ) P a 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 - 1 5 . 2 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0

r e s ( 9 ) P a - 1 0 . 7 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 - 2 . 3 0 . 0 0 . 0

r e s ( 1 0 ) P a 0 . 0 0 . 0 0 . 0 - 2 1 . 2 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0

r e s ( 1 1 ) m 3 / s 0 . 4 6 6 0 . 4 6 9 0 . 4 8 0 0 . 6 3 8 0 . 5 8 9 0 . 5 5 4 0 . 9 9 6 0 . 9 9 2 0 . 9 9 2

r e s ( 1 2 ) m 3 / s 0 . 4 6 6 0 . 4 6 9 0 . 4 8 0 0 . 6 3 8 0 . 5 8 9 0 . 5 5 4 0 . 9 9 6 0 . 9 9 2 0 . 9 9 2

r e s ( 1 3 ) P a - 3 0 . 0 - 3 0 . 0 - 3 0 . 0 - 4 0 . 6 - 3 7 . 6 - 3 5 . 4 - 1 2 0 . 0 - 1 2 0 . 0 - 1 2 0 . 0

r e s ( 1 4 ) m 3 / s - 1 0 . 6 4 - 1 0 . 5 8 - 1 0 . 3 9 - 1 0 . 3 9 - 1 0 . 5 8 - 1 0 . 6 4 - 2 0 . 0 7 - 2 0 . 1 6 - 2 0 . 1 7

c o m c o m

Figur 4.10 PFS-resultat för nio fall med uppåtgående hiss med hastigheten 3 m/s


38

Gränsfall för uppåtgående enkelhiss

Hisshastigheten för gränsfallet har beräknats med (3.9) till 7.73, 10.59 och 19.16 m/s för fall

1-3, vilket permuteras för fall 4-6 och dubblas för fall 7-9.

Notera att hisshastigheterna är orimligt höga. Detta gäller även hisstryckfallen. Totalflödet

ökar med en faktor 20.5

jämfört med de nominella totalflödena utan hissar.

Hisshallventilationen upphör under en uppåtgående hiss i uteluftsschaktet och över i

avluftsschaktet.

p r o ( 1 ) d p P a - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 2 4 0 - 2 4 0 - 2 4 0

p r o ( 2 ) p z P a / m 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0

p r o ( 3 ) v u m / s 7 . 7 3 1 0 . 5 9 1 9 . 1 6 0 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0 1 5 . 4 6 2 1 . 1 8 3 8 . 3 2

p r o ( 4 ) v a m / s 0 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0 1 9 . 1 6 1 0 . 5 9 7 . 7 3 0 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0

p r o ( 5 ) A 1 u m 2 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 6 ) A 2 u m 2 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0

p r o ( 7 ) A 3 u m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3

p r o ( 8 ) A 1 a m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 9 ) A 2 a m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 1 0 ) A 3 a m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0

s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9

r e s ( 1 ) m 3 / s - 1 4 . 1 4 - 1 4 . 1 4 - 1 4 . 1 4 - 1 4 . 1 4 - 1 4 . 1 4 - 1 4 . 1 4 - 2 8 . 2 8 - 2 8 . 2 8 - 2 8 . 2 9

r e s ( 2 ) m 3 / s 0 . 9 4 2 1 . 4 1 4 2 . 8 2 8 - 0 . 0 0 9 - 0 . 0 0 3 0 . 0 0 1 1 . 8 8 5 2 . 8 2 8 5 . 6 5 6

r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 9 4 2 1 . 4 1 4 2 . 8 2 8 - 0 . 0 0 9 - 0 . 0 0 3 0 . 0 0 1 1 . 8 8 5 2 . 8 2 8 5 . 6 5 6

r e s ( 4 ) P a 2 3 . 3 9 0 . 0 4 4 9 . 8 - 3 0 . 0 - 3 0 . 0 - 3 0 . 0 9 3 . 1 3 5 9 . 9 1 7 9 9 . 4

r e s ( 5 ) P a 0 . 0 0 . 0 - 9 5 9 . 7 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 - 3 8 3 9

r e s ( 6 ) P a 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 - 1 0 6 . 5 0 . 0 0 . 0 0 . 0

r e s ( 7 ) P a 0 . 0 - 2 3 9 . 9 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 - 9 5 9 . 7 0 . 0

r e s ( 8 ) P a 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 - 2 3 9 . 9 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0

r e s ( 9 ) P a - 1 0 6 . 5 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 - 4 2 6 . 2 0 . 0 0 . 0

r e s ( 1 0 ) P a 0 . 0 0 . 0 0 . 0 - 9 5 9 . 7 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0

r e s ( 1 1 ) m 3 / s 0 . 0 0 2 - 0 . 0 0 2 - 0 . 0 0 8 2 . 8 2 8 1 . 4 1 4 0 . 9 4 2 0 . 0 0 3 - 0 . 0 0 6 - 0 . 0 1 7

r e s ( 1 2 ) m 3 / s 0 . 0 0 2 - 0 . 0 0 2 - 0 . 0 0 8 2 . 8 2 8 1 . 4 1 4 0 . 9 4 2 0 . 0 0 3 - 0 . 0 0 6 - 0 . 0 1 7

r e s ( 1 3 ) P a - 3 0 . 0 - 3 0 . 0 - 3 0 . 0 - 5 0 9 . 8 - 1 5 0 . 0 - 8 3 . 3 - 1 2 0 . 0 - 1 2 0 . 0 - 1 2 0 . 0

r e s ( 1 4 ) m 3 / s - 1 4 . 1 4 - 1 4 . 1 4 - 1 4 . 1 4 - 1 4 . 1 4 - 1 4 . 1 4 - 1 4 . 1 4 - 2 8 . 2 8 - 2 8 . 2 8 - 2 8 . 2 9

c o m c o m

Figur 4.11 PFS-resultat för gränsfallet för brandgasspridning för nio fall med uppåtgående

hiss.

Sammanfattning av resultat

PFS-beräkningar visar att den kritiska hisshastigheten för gränsfallet för brandgasspridning

mellan uteluftsschakt och avluftsschakt för en nedåtgående hiss kan beräknas med (3.5) samt

för en uppåtgående hiss med (3.9). Den kritiska hisshastigheten för en nedåtgående hiss är

mycket lägre än den för en uppåtgående hiss. Fallet med en nedåtgående hiss blir dimension-

erande.


39

5 Brandgasspridning vid dubbelhissdrift

Brandgasspridning från avluftsschakt till uteluftsschakt via hisshall kan ske på flera sätt med

två hissar i rörelse. Det finns fyra driftsfall med kombinationer av uppåt- eller nedåtgående

hiss med uteluftsschakt och avluftsschakt. Fyra olika grundfall av dubbelhissdrift visas i Figur

5.1-4. Två fall med parallelldrift visas i Figur 5.5-6. Dimensionerande fall bedöms vara när

två hissar möts som i Figur 5.7-8.

Fallet med två parallellt uppåtgående hissar fungerar som hjälpfläktar och totalflödet ökar

påtagligt. Det finns ingen risk för brandgasspridning.

Fallet med två parallellt nedåtgående hissar fungerar som på motsatt sätt och genomluftningen

upphör om hisshastigheten är lika med bashastigheten vbas enligt (2.12). Hisstryckfallet vid

vbas är lika med systemet tryckstegring och tryckfall. Detta visas i Figur 6.5 för en PFS-

beräkning för fall 7-9 med bashastigheten 4.28 m/s som gäller för basfallet och är oberoende

av nivån.

Fallet med mötande hissar kan bara beräknas numeriskt genom passningsräkning. Det går inte

att ge något beräkningsuttryck som för fallet en enkelhissdrift neråt eller uppåt. Den kritiska

hastigheten för brandgasspridning har beräknats för ett antal fall enligt Tabell 5.1. Resultatet

redovisas som ett isodiagram med luftandel a som x-axel och genomströmningsgrad g som y-

axel. Framräknade isodiagram visar att den lägsta hisshastigheten fås för en given luftandel a

för genomströmningsgraden g = 1 och den högsta hisshastigheten för genomströmningsgraden

g = 0 även lika med vbas enligt (2.12).

Tabell 5.1 Beräkningsfall för kritisk hisshastighet vid möte vm = f(a,g) samt jämförelse med

vbas enligt (2.12), vner enligt (3.5), vm = f(a,0) och vm = f(a,1).

Fall Au m2 nAt m

2 nAf m

2 Aa m

2 vm = f(a,g) v = f(a)

1 2 2 2 2 Figur 5.9 Figur 5.10

2 2 4 4 2 Figur 5.11 Figur 5.12

3 2 1 1 2 Figur 5.13 Figur 5.14

4 4 2 2 4 Figur 5.16 Figur 5.16

5 1 2 2 1 Figur 5.17 Figur 5.18

Avläsningslinjer finns i Figur 5.9 för de fall som redovisas i Figur 6.5. Samma diagram gäller

för båda fallen med möte. Fallet med nedåtgående hiss i uteluftsschaktet resulterar i brandgas-

spridning när hisshastigheten är 4.07, 3.65 och 3.23 m/s vid våningsplan 10, 20 respektive 30.

Hastighetssiffrorna blir omkastade när körriktningarna också kastas om. Detta redovisas

också med en PFS-beräkning i Figur 6.5 för fall 1-6.


40

-60 -50 -40 -30 -20 -10 0-5

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45Principtryckbild för ute- och avluftsschakt vid tvåhissdrift

Tryck Pa

Vånin

gspla

nAvluftsutsläpp

Uteluftsintag

Normal drift

Figur 5.1 Principtryckbild för tvåhissdrift med normal drift utan brandgasspridning.

-60 -50 -40 -30 -20 -10 0-5

0

5

10

15

20

25

30

35

40


Tryck Pa

Vånin

gspla

n

Avluftsutsläpp

Uteluftsintag

Normal drift



41

-60 -50 -40 -30 -20 -10 0-5

0

5

10

15

20

25

30

35

40


Tryck Pa

Vånin

gspla

nAvluftsutsläpp

Uteluftsintag

Normal drift


-60 -50 -40 -30 -20 -10 0-5

0

5

10

15

20

25

30

35

40


Tryck Pa

Vånin

gspla

n

Avluftsutsläpp

Uteluftsintag

Normal drift



42

-60 -50 -40 -30 -20 -10 0-5

0

5

10

15

20

25

30

35

40


Tryck Pa

Vånin

gspla

nAvluftsutsläpp

Uteluftsintag

Normal drift


-60 -50 -40 -30 -20 -10 0-5

0

5

10

15

20

25

30

35

40


Tryck Pa

Vånin

gspla

n

Avluftsutsläpp

Uteluftsintag

Normal drift



43

-60 -50 -40 -30 -20 -10 0-5

0

5

10

15

20

25

30

35

40


Tryck Pa

Vånin

gspla

nAvluftsutsläpp

Uteluftsintag

Gränsfall

Figur 5.7 Principtryckbild för tvåhissdrift med gränsfall för brandgasspridning.

-60 -50 -40 -30 -20 -10 0-5

0

5

10

15

20

25

30

35

40


Tryck Pa

Vånin

gspla

n

Avluftsutsläpp

Uteluftsintag

Gränsfall

Figur 5.8 Principtryckbild för tvåhissdrift med gränsfall för brandgasspridning.


44

0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 0.6 0.7 0.8 0.9 10

0.1

0.2

0.3

0.4

0.5

0.6

0.7

0.8

0.9

1

Luftandel a -

Genom

str

öm

nin

gsandel g

-

Au : A

t : A

f : A

a : A

s 2 : 2 : 2 : 2 : 10 m2

0.5

1

2

3

4

5

10

20

Figur 5.9 Högsta hisshastighet vm(a,g) m/s som funktion av a och g för fall 1.

0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 0.6 0.7 0.8 0.9 10

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Luftandel a -

v m(a

,0)

vm

(a,1

) v

ner

v bas

m/s

Au : A

t : A

f : A

a : A

s 2 : 2 : 2 : 2 : 10 m2

vm

(a,0)

vm

(a,1)

vner

vbas

Figur 5.10 Högsta hisshastighet vm(a,0), vm(a,1), vbas och vner m/s som funktion av a för fall 1.


45

0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 0.6 0.7 0.8 0.9 10

0.1

0.2

0.3

0.4

0.5

0.6

0.7

0.8

0.9

1

Luftandel a -

Genom

str

öm

nin

gsandel g

-

Au : A

t : A

f : A

a : A

s 2 : 4 : 4 : 2 : 10 m2

0.5

1

2

3

45

10

20


0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 0.6 0.7 0.8 0.9 10

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Luftandel a -

v m(a

,0)

vm

(a,1

) v

ner

v bas

m/s

Au : A

t : A

f : A

a : A

s 2 : 4 : 4 : 2 : 10 m2

vm

(a,0)

vm

(a,1)

vner

vbas



46

0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 0.6 0.7 0.8 0.9 10

0.1

0.2

0.3

0.4

0.5

0.6

0.7

0.8

0.9

1

Luftandel a -

Genom

str

öm

nin

gsandel g

-

Au : A

t : A

f : A

a : A

s 2 : 1 : 1 : 2 : 10 m2

0.5

1

2

3

4

5

10

20


0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 0.6 0.7 0.8 0.9 10

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Luftandel a -

v m(a

,0)

vm

(a,1

) v

ner

v bas

m/s

Au : A

t : A

f : A

a : A

s 2 : 1 : 1 : 2 : 10 m2

vm

(a,0)

vm

(a,1)

vner

vbas



47

0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 0.6 0.7 0.8 0.9 10

0.1

0.2

0.3

0.4

0.5

0.6

0.7

0.8

0.9

1

Luftandel a -

Genom

str

öm

nin

gsandel g

-

Au : A

t : A

f : A

a : A

s 4 : 2 : 2 : 4 : 10 m2

0.5

1

2

3

4

5

10

20


0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 0.6 0.7 0.8 0.9 10

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Luftandel a -

v m(a

,0)

vm

(a,1

) v

ner

v bas

m/s

Au : A

t : A

f : A

a : A

s 4 : 2 : 2 : 4 : 10 m2

vm

(a,0)

vm

(a,1)

vner

vbas



48

0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 0.6 0.7 0.8 0.9 10

0.1

0.2

0.3

0.4

0.5

0.6

0.7

0.8

0.9

1

Luftandel a -

Genom

str

öm

nin

gsandel g

-

Au : A

t : A

f : A

a : A

s 1 : 2 : 2 : 1 : 10 m2

0.5

1

2

3

45

10

20


0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 0.6 0.7 0.8 0.9 10

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Luftandel a -

v m(a

,0)

vm

(a,1

) v

ner

v bas

m/s

Au : A

t : A

f : A

a : A

s 1 : 2 : 2 : 1 : 10 m2

vm

(a,0)

vm

(a,1)

vner

vbas



49

6 Beräkning av dubbelhissdrift med PFS

Detta avsnitt skiljer sig från avsnitt 4 om enkelhissdrift endast genom att det finns en aktiv

hiss i uteluftsschaktet och en aktiv hiss i avluftsschaktet på samma nivå. Det kan vara möte

eller parallelldrift. Någon beskrivning av PFS-modellen görs därför inte här utan hänvisning

görs till avsnitt 4. Samma indatabeskrivning som i Figur 4.2 används här som i avsnitt 4.

Nio driftsfall redovisas för tre hisshastigheter om 1, 2 och 3 m/s samt gränsfallet i Figur 6.2-5.

Mönstret för de nio driftsfallen återges i Figur 6.1 med möte eller parallelldrift på våningsplan

10, 20 och 30. En negativ hastighet är en nedåtgående hiss.

Parallelldrift uppåt orsakar inte brandgasspridning. En PFS-beräkning görs och redovisas i

Figur 6.6 med hisshastigheterna 5, 10 och 20 m/s för att visa att ventilationen ökar betydligt.

Det nominella totalflödet är 10 m3/s och dito tryckstegring är 60 Pa. Resultatsiffrorna i Figur

6.6 visar att totalflödet med uppåtgående hissar blir omkring en faktor 1.35, 2.15 och 4.0

större än det nominella flödet. Flödena kan också jämföras med de påverkande hisskolvflöden

om 35, 70 och 140 m3/s.

Notera att tryckskillnaden för över hissarna vid parallelldrift och gränsfallet för brandgas-

spridning i Figur 6.5 är alla lika och lika med 60 Pa, vilket är lika med tryckstegringen och

samtidigt har all genomluftning upphört. Uteluftsflöde till och avluftsflöde från översta

hissplan ges av resultatrad 2 och 3 och för nedersta hissplan gäller utskrifterna 11 och 12.

Totalflödet är i normalfallet 10 m3, men är här nästan noll enligt utskrifterna 1 och 14.

p r o g r a m d p P a 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0

p r o g r a m p z P a / m 1 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0

p r o g r a m v u m / s 2 - 1 - 1 - 1 1 1 1 - 1 - 1 - 1

p r o g r a m v a m / s 2 1 1 1 - 1 - 1 - 1 - 1 - 1 - 1

p r o g r a m A 1 u m 2 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o g r a m A 2 u m 2 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0

p r o g r a m A 3 u m 2 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3

p r o g r a m A 1 a m 2 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o g r a m A 2 a m 2 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0

p r o g r a m A 3 a m 2 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3

c o m c o m

Figur 6.1 Indata för styrning av nio olika hissdriftsfall med tio program-rader.


50

Dubbelhissdrift med hisshastighet 1 m/s

De dubbla våningsplansflödena enligt result-rad 2 (uteluft)och 3 (avluft) för våningsplan 39-

40 samt resultrad 11 (uteluft) och 12 (avluft) för våningsplan 1-2 avviker något från de

nominella om 0.5 m3/s.

Alla totalflöden för uteluft och avluft är lika för varje av de nio fallen och något under det

nominella totalflödet 10 m3/s, vilket dock endast gäller för fallet utan några hisskorgar.

Parallelldrift neråt fall 7-9 ger störst störning.

p r o ( 1 ) d p P a - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0

p r o ( 2 ) p z P a / m 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0

p r o ( 3 ) v u m / s - 1 . 0 0 - 1 . 0 0 - 1 . 0 0 1 . 0 0 1 . 0 0 1 . 0 0 - 1 . 0 0 - 1 . 0 0 - 1 . 0 0

p r o ( 4 ) v a m / s 1 . 0 0 1 . 0 0 1 . 0 0 - 1 . 0 0 - 1 . 0 0 - 1 . 0 0 - 1 . 0 0 - 1 . 0 0 - 1 . 0 0

p r o ( 5 ) A 1 u m 2 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 6 ) A 2 u m 2 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0

p r o ( 7 ) A 3 u m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3

p r o ( 8 ) A 1 a m 2 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 9 ) A 2 a m 2 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0

p r o ( 1 0 ) A 3 a m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3

s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9

r e s ( 1 ) m 3 / s - 9 . 2 1 3 - 9 . 6 2 4 - 9 . 8 7 3 - 9 . 8 7 3 - 9 . 6 2 4 - 9 . 2 1 3 - 9 . 0 5 6 - 9 . 2 2 1 - 9 . 0 5 6

r e s ( 2 ) m 3 / s 0 . 4 3 2 0 . 4 4 3 0 . 4 5 7 0 . 5 0 6 0 . 5 2 0 0 . 5 4 6 0 . 4 3 9 0 . 4 6 1 0 . 4 9 5

r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 4 3 2 0 . 4 4 3 0 . 4 5 7 0 . 5 0 6 0 . 5 2 0 0 . 5 4 6 0 . 4 3 9 0 . 4 6 1 0 . 4 9 5

r e s ( 4 ) P a - 3 6 . 1 - 3 4 . 4 - 3 2 . 9 - 3 0 . 0 - 2 9 . 9 - 2 9 . 4 - 3 6 . 1 - 3 4 . 5 - 3 3 . 0

r e s ( 5 ) P a 0 . 0 0 . 0 5 . 7 0 . 0 0 . 0 - 1 . 2 0 . 0 0 . 0 6 . 0

r e s ( 6 ) P a 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 1 2 . 1 0 . 0 0 . 0 1 2 . 3

r e s ( 7 ) P a 0 . 0 8 . 7 0 . 0 0 . 0 - 0 . 2 0 . 0 0 . 0 9 . 0 0 . 0

r e s ( 8 ) P a 0 . 0 - 0 . 2 0 . 0 0 . 0 8 . 7 0 . 0 0 . 0 9 . 0 0 . 0

r e s ( 9 ) P a 1 2 . 1 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 1 2 . 3 0 . 0 0 . 0

r e s ( 1 0 ) P a - 1 . 2 0 . 0 0 . 0 5 . 7 0 . 0 0 . 0 6 . 0 0 . 0 0 . 0

r e s ( 1 1 ) m 3 / s 0 . 5 4 6 0 . 5 2 0 0 . 5 0 6 0 . 4 5 7 0 . 4 4 3 0 . 4 3 2 0 . 4 9 5 0 . 4 6 1 0 . 4 3 9

r e s ( 1 2 ) m 3 / s 0 . 5 4 6 0 . 5 2 0 0 . 5 0 6 0 . 4 5 7 0 . 4 4 3 0 . 4 3 2 0 . 4 9 5 0 . 4 6 1 0 . 4 3 9

r e s ( 1 3 ) P a - 3 0 . 6 - 3 0 . 1 - 3 0 . 0 - 2 7 . 1 - 2 5 . 6 - 2 3 . 9 - 2 7 . 0 - 2 5 . 5 - 2 3 . 9

r e s ( 1 4 ) m 3 / s - 9 . 2 1 3 - 9 . 6 2 4 - 9 . 8 7 3 - 9 . 8 7 3 - 9 . 6 2 4 - 9 . 2 1 3 - 9 . 0 5 6 - 9 . 2 2 1 - 9 . 0 5 6

c o m c o m

Figur 6.2 PFS-resultat för nio fall med dubbelhissdrift med hastigheten 1 m/s


51



40 samt resultrad 11 (uteluft) och 12 (avluft) för våningsplan 1-2 avviker något mer från de

nominella om 0.5 m3/s



Parallelldrift neråt fall 7-9 ger störst störning.

p r o ( 1 ) d p P a - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0

p r o ( 2 ) p z P a / m 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0

p r o ( 3 ) v u m / s - 2 . 0 0 - 2 . 0 0 - 2 . 0 0 2 . 0 0 2 . 0 0 2 . 0 0 - 2 . 0 0 - 2 . 0 0 - 2 . 0 0

p r o ( 4 ) v a m / s 2 . 0 0 2 . 0 0 2 . 0 0 - 2 . 0 0 - 2 . 0 0 - 2 . 0 0 - 2 . 0 0 - 2 . 0 0 - 2 . 0 0

p r o ( 5 ) A 1 u m 2 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 6 ) A 2 u m 2 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0

p r o ( 7 ) A 3 u m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3

p r o ( 8 ) A 1 a m 2 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 9 ) A 2 a m 2 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0

p r o ( 1 0 ) A 3 a m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3

s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9

r e s ( 1 ) m 3 / s - 8 . 3 4 4 - 9 . 1 8 2 - 9 . 7 4 3 - 9 . 7 4 3 - 9 . 1 8 2 - 8 . 3 4 4 - 7 . 7 8 5 - 8 . 0 0 0 - 7 . 7 8 5

r e s ( 2 ) m 3 / s 0 . 3 4 8 0 . 3 4 6 0 . 3 5 3 0 . 5 3 2 0 . 5 7 2 0 . 6 2 6 0 . 3 6 9 0 . 4 0 0 0 . 4 4 9

r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 3 4 8 0 . 3 4 6 0 . 3 5 3 0 . 5 3 2 0 . 5 7 2 0 . 6 2 6 0 . 3 6 9 0 . 4 0 0 0 . 4 4 9

r e s ( 4 ) P a - 4 2 . 3 - 4 0 . 2 - 3 8 . 3 - 2 8 . 8 - 2 7 . 7 - 2 6 . 1 - 4 2 . 7 - 4 0 . 8 - 3 8 . 8

r e s ( 5 ) P a 0 . 0 0 . 0 1 6 . 6 0 . 0 0 . 0 - 7 . 9 0 . 0 0 . 0 1 7 . 6

r e s ( 6 ) P a 0 . 0 0 . 0 - 2 . 4 0 . 0 0 . 0 2 4 . 6 0 . 0 0 . 0 2 5 . 5

r e s ( 7 ) P a 0 . 0 2 0 . 3 0 . 0 0 . 0 - 4 . 6 0 . 0 0 . 0 2 1 . 6 0 . 0

r e s ( 8 ) P a 0 . 0 - 4 . 6 0 . 0 0 . 0 2 0 . 3 0 . 0 0 . 0 2 1 . 6 0 . 0

r e s ( 9 ) P a 2 4 . 6 0 . 0 0 . 0 - 2 . 4 0 . 0 0 . 0 2 5 . 5 0 . 0 0 . 0

r e s ( 1 0 ) P a - 7 . 9 0 . 0 0 . 0 1 6 . 6 0 . 0 0 . 0 1 7 . 6 0 . 0 0 . 0

r e s ( 1 1 ) m 3 / s 0 . 6 2 6 0 . 5 7 2 0 . 5 3 2 0 . 3 5 3 0 . 3 4 6 0 . 3 4 8 0 . 4 4 9 0 . 4 0 0 0 . 3 6 9

r e s ( 1 2 ) m 3 / s 0 . 6 2 6 0 . 5 7 2 0 . 5 3 2 0 . 3 5 3 0 . 3 4 6 0 . 3 4 8 0 . 4 4 9 0 . 4 0 0 0 . 3 6 9

r e s ( 1 3 ) P a - 3 3 . 9 - 3 2 . 3 - 3 1 . 2 - 2 1 . 7 - 1 9 . 8 - 1 7 . 7 - 2 1 . 2 - 1 9 . 2 - 1 7 . 3

r e s ( 1 4 ) m 3 / s - 8 . 3 4 4 - 9 . 1 8 2 - 9 . 7 4 3 - 9 . 7 4 3 - 9 . 1 8 2 - 8 . 3 4 4 - 7 . 7 8 5 - 8 . 0 0 0 - 7 . 7 8 5

c o m c o m



52



40 samt resultrad 11 (uteluft) och 12 (avluft) för våningsplan 1-2 avviker ännu mer från de

nominella om 0.5 m3/s.



Parallelldrift neråt fall 7-9 ger störst störning. Det nominella totalflödet är nästan halverat för

fall 7-9.

p r o ( 1 ) d p P a - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0

p r o ( 2 ) p z P a / m 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0

p r o ( 3 ) v u m / s - 3 . 0 0 - 3 . 0 0 - 3 . 0 0 3 . 0 0 3 . 0 0 3 . 0 0 - 3 . 0 0 - 3 . 0 0 - 3 . 0 0

p r o ( 4 ) v a m / s 3 . 0 0 3 . 0 0 3 . 0 0 - 3 . 0 0 - 3 . 0 0 - 3 . 0 0 - 3 . 0 0 - 3 . 0 0 - 3 . 0 0

p r o ( 5 ) A 1 u m 2 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 6 ) A 2 u m 2 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0

p r o ( 7 ) A 3 u m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3

p r o ( 8 ) A 1 a m 2 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 9 ) A 2 a m 2 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0

p r o ( 1 0 ) A 3 a m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3

s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9

r e s ( 1 ) m 3 / s - 7 . 0 0 4 - 8 . 4 3 1 - 9 . 5 2 3 - 9 . 5 2 3 - 8 . 4 3 1 - 7 . 0 0 4 - 5 . 7 6 7 - 6 . 0 0 0 - 5 . 7 6 7

r e s ( 2 ) m 3 / s 0 . 2 2 1 0 . 1 8 2 0 . 1 1 9 0 . 5 9 5 0 . 6 6 1 0 . 7 3 7 0 . 2 6 5 0 . 3 0 0 0 . 3 5 8

r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 2 2 1 0 . 1 8 2 0 . 1 1 9 0 . 5 9 5 0 . 6 6 1 0 . 7 3 7 0 . 2 6 5 0 . 3 0 0 0 . 3 5 8

r e s ( 4 ) P a - 4 9 . 7 - 4 7 . 4 - 4 5 . 5 - 2 5 . 1 - 2 3 . 1 - 2 0 . 0 - 5 0 . 8 - 4 9 . 2 - 4 7 . 3

r e s ( 5 ) P a 0 . 0 0 . 0 3 1 . 1 0 . 0 0 . 0 - 2 0 . 0 0 . 0 0 . 0 3 4 . 6

r e s ( 6 ) P a 0 . 0 0 . 0 - 9 . 7 0 . 0 0 . 0 3 9 . 4 0 . 0 0 . 0 4 1 . 6

r e s ( 7 ) P a 0 . 0 3 4 . 7 0 . 0 0 . 0 - 1 3 . 8 0 . 0 0 . 0 3 8 . 4 0 . 0

r e s ( 8 ) P a 0 . 0 - 1 3 . 8 0 . 0 0 . 0 3 4 . 7 0 . 0 0 . 0 3 8 . 4 0 . 0

r e s ( 9 ) P a 3 9 . 4 0 . 0 0 . 0 - 9 . 7 0 . 0 0 . 0 4 1 . 6 0 . 0 0 . 0

r e s ( 1 0 ) P a - 2 0 . 0 0 . 0 0 . 0 3 1 . 1 0 . 0 0 . 0 3 4 . 6 0 . 0 0 . 0

r e s ( 1 1 ) m 3 / s 0 . 7 3 7 0 . 6 6 1 0 . 5 9 5 0 . 1 1 9 0 . 1 8 2 0 . 2 2 1 0 . 3 5 8 0 . 3 0 0 0 . 2 6 5

r e s ( 1 2 ) m 3 / s 0 . 7 3 7 0 . 6 6 1 0 . 5 9 5 0 . 1 1 9 0 . 1 8 2 0 . 2 2 1 0 . 3 5 8 0 . 3 0 0 0 . 2 6 5

r e s ( 1 3 ) P a - 4 0 . 0 - 3 6 . 9 - 3 4 . 9 - 1 4 . 5 - 1 2 . 6 - 1 0 . 3 - 1 2 . 7 - 1 0 . 8 - 9 . 2

r e s ( 1 4 ) m 3 / s - 7 . 0 0 4 - 8 . 4 3 1 - 9 . 5 2 3 - 9 . 5 2 3 - 8 . 4 3 1 - 7 . 0 0 4 - 5 . 7 6 7 - 6 . 0 0 0 - 5 . 7 6 7

c o m c o m



53

Gränsfall för dubbelhissdrift


40 samt resultrad 11 (uteluft) och 12 (avluft) för våningsplan 1-2 är som förväntat mer eller

mindre noll för fall 1-3 över hissar, för fall 4-6 under hissar samt för fall 7-9 över hissar.


nominella totalflödet 10 m3/s, vilket dock endast gäller för fallet utan några hisskorgar. Gräns-

fallet med parallelldrift neråt fall 7-9 ger litet negativt totalflöde eller baklängesströmning.

Resultatet har inte blivit exakt noll. En förklaring kan vara att gränshastigheterna har endast

angivits med två decimaler och beräkningen med nästan nollflöden är numeriskt osäker.

Notera att tryckskillnaden över hissarna för fall 7-9 är 60 Pa lika med systemets tryckstegring

eller tryckfall.

p r o ( 1 ) d p P a - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0

p r o ( 2 ) p z P a / m 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0

p r o ( 3 ) v u m / s - 4 . 0 7 - 3 . 6 5 - 3 . 2 3 3 . 2 3 3 . 6 5 4 . 0 7 - 4 . 2 8 - 4 . 2 8 - 4 . 2 8

p r o ( 4 ) v a m / s 4 . 0 7 3 . 6 5 3 . 2 3 - 3 . 2 3 - 3 . 6 5 - 4 . 0 7 - 4 . 2 8 - 4 . 2 8 - 4 . 2 8

p r o ( 5 ) A 1 u m 2 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 6 ) A 2 u m 2 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0

p r o ( 7 ) A 3 u m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3

p r o ( 8 ) A 1 a m 2 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 9 ) A 2 a m 2 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0

p r o ( 1 0 ) A 3 a m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3

s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9

r e s ( 1 ) m 3 / s - 4 . 4 1 1 - 7 . 4 0 2 - 9 . 2 9 0 - 9 . 2 9 0 - 7 . 4 0 2 - 4 . 4 1 1 - 0 . 0 7 7 - 0 . 0 7 8 - 0 . 0 7 7

r e s ( 2 ) m 3 / s - 0 . 0 0 2 - 0 . 0 0 1 0 . 0 0 2 0 . 6 1 9 0 . 7 3 9 0 . 8 8 0 0 . 0 0 3 0 . 0 0 4 0 . 0 0 8

r e s ( 3 ) m 3 / s - 0 . 0 0 2 - 0 . 0 0 1 0 . 0 0 2 0 . 6 1 9 0 . 7 3 9 0 . 8 8 0 0 . 0 0 3 0 . 0 0 4 0 . 0 0 8

r e s ( 4 ) P a - 5 7 . 1 - 5 1 . 8 - 4 7 . 1 - 2 4 . 1 - 1 9 . 0 - 1 0 . 7 - 6 0 . 0 - 6 0 . 0 - 6 0 . 0

r e s ( 5 ) P a 0 . 0 0 . 0 3 4 . 1 0 . 0 0 . 0 - 3 8 . 7 0 . 0 0 . 0 6 0 . 0

r e s ( 6 ) P a 0 . 0 0 . 0 - 1 1 . 8 0 . 0 0 . 0 5 4 . 2 0 . 0 0 . 0 6 0 . 0

r e s ( 7 ) P a 0 . 0 4 3 . 6 0 . 0 0 . 0 - 2 2 . 0 0 . 0 0 . 0 6 0 . 0 0 . 0

r e s ( 8 ) P a 0 . 0 - 2 2 . 0 0 . 0 0 . 0 4 3 . 6 0 . 0 0 . 0 6 0 . 0 0 . 0

r e s ( 9 ) P a 5 4 . 2 0 . 0 0 . 0 - 1 1 . 8 0 . 0 0 . 0 6 0 . 0 0 . 0 0 . 0

r e s ( 1 0 ) P a - 3 8 . 7 0 . 0 0 . 0 3 4 . 1 0 . 0 0 . 0 6 0 . 0 0 . 0 0 . 0

r e s ( 1 1 ) m 3 / s 0 . 8 8 0 0 . 7 3 9 0 . 6 1 9 0 . 0 0 2 0 . 0 0 0 - 0 . 0 0 2 0 . 0 0 8 0 . 0 0 4 0 . 0 0 3

r e s ( 1 2 ) m 3 / s 0 . 8 8 0 0 . 7 3 9 0 . 6 1 9 0 . 0 0 2 0 . 0 0 0 - 0 . 0 0 2 0 . 0 0 8 0 . 0 0 4 0 . 0 0 3

r e s ( 1 3 ) P a - 4 9 . 3 - 4 1 . 0 - 3 5 . 9 - 1 2 . 9 - 8 . 2 - 2 . 9 0 . 0 0 . 0 0 . 0

r e s ( 1 4 ) m 3 / s - 4 . 4 1 1 - 7 . 4 0 2 - 9 . 2 9 0 - 9 . 2 9 0 - 7 . 4 0 2 - 4 . 4 1 1 - 0 . 0 7 7 - 0 . 0 7 8 - 0 . 0 7 7

c o m c o m

Figur 6.5 PFS-resultat för gränsfallet för brandgasspridning för nio fall med dubbelhissdrift.


54

Extrem parallelldrift uppåt 5, 10 och 20 m/s


40 samt resultrad 11 (uteluft) och 12 (avluft) för våningsplan 1-2 är som förväntat betydligt

större än de nominella våningsflödena om 0.5 m3/s.

Parallelldrift uppåt orsakar inte brandgasspridning utan ventilationen ökar betydligt. Det

nominella totalflödet är 10 m3/s och dito tryckstegring är 60 Pa. Resultatsiffrorna i Figur 6.6

visar att totalflödet med uppåtgående hissar blir omkring en faktor 1.35, 2.15 och 4.0 större än

det nominella flödet. Flödena kan också jämföras med de påverkande hisskolvflöden om 35,

70 och 140 m3/s.

p r o ( 1 ) d p P a - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0

p r o ( 2 ) p z P a / m 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0

p r o ( 3 ) v u m / s 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 1 0 . 0 0 1 0 . 0 0 1 0 . 0 0 2 0 . 0 0 2 0 . 0 0 2 0 . 0 0

p r o ( 4 ) v a m / s 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 1 0 . 0 0 1 0 . 0 0 1 0 . 0 0 2 0 . 0 0 2 0 . 0 0 2 0 . 0 0

p r o ( 5 ) A 1 u m 2 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 6 ) A 2 u m 2 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0

p r o ( 7 ) A 3 u m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3

p r o ( 8 ) A 1 a m 2 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 9 ) A 2 a m 2 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0

p r o ( 1 0 ) A 3 a m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3

c o m c o m

s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9

r e s ( 1 ) m 3 / s - 1 3 . 4 2 - 1 3 . 7 1 - 1 3 . 4 2 - 2 1 . 4 7 - 2 2 . 0 6 - 2 1 . 4 7 - 3 9 . 8 9 - 4 1 . 0 6 - 3 9 . 8 9

r e s ( 2 ) m 3 / s 0 . 6 3 9 0 . 6 8 6 0 . 7 6 7 1 . 0 1 0 1 . 1 0 3 1 . 2 6 5 1 . 8 6 8 2 . 0 5 3 2 . 3 7 5

r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 6 3 9 0 . 6 8 6 0 . 7 6 7 1 . 0 1 0 1 . 1 0 3 1 . 2 6 5 1 . 8 6 8 2 . 0 5 3 2 . 3 7 5

r e s ( 4 ) P a - 8 . 5 - 3 . 6 2 . 4 7 0 . 3 8 5 . 9 1 0 5 . 2 3 8 8 . 0 4 4 5 . 8 5 1 7 . 2

r e s ( 5 ) P a 0 . 0 0 . 0 - 6 4 . 7 0 . 0 0 . 0 - 2 7 0 . 3 0 . 0 0 . 0 - 1 0 9 4

r e s ( 6 ) P a 0 . 0 0 . 0 - 4 3 . 1 0 . 0 0 . 0 - 2 0 0 . 6 0 . 0 0 . 0 - 8 3 6 . 0

r e s ( 7 ) P a 0 . 0 - 5 2 . 8 0 . 0 0 . 0 - 2 3 1 . 9 0 . 0 0 . 0 - 9 5 1 . 5 0 . 0

r e s ( 8 ) P a 0 . 0 - 5 2 . 8 0 . 0 0 . 0 - 2 3 1 . 9 0 . 0 0 . 0 - 9 5 1 . 5 0 . 0

r e s ( 9 ) P a - 4 3 . 1 0 . 0 0 . 0 - 2 0 0 . 6 0 . 0 0 . 0 - 8 3 6 . 0 0 . 0 0 . 0

r e s ( 1 0 ) P a - 6 4 . 7 0 . 0 0 . 0 - 2 7 0 . 3 0 . 0 0 . 0 - 1 0 9 4 0 . 0 0 . 0

r e s ( 1 1 ) m 3 / s 0 . 7 6 7 0 . 6 8 6 0 . 6 3 9 1 . 2 6 5 1 . 1 0 3 1 . 0 1 0 2 . 3 7 5 2 . 0 5 3 1 . 8 6 8

r e s ( 1 2 ) m 3 / s 0 . 7 6 7 0 . 6 8 6 0 . 6 3 9 1 . 2 6 5 1 . 1 0 3 1 . 0 1 0 2 . 3 7 5 2 . 0 5 3 1 . 8 6 8

r e s ( 1 3 ) P a - 6 2 . 4 - 5 6 . 4 - 5 1 . 5 - 1 6 5 . 2 - 1 4 5 . 9 - 1 3 0 . 3 - 5 7 7 . 2 - 5 0 5 . 8 - 4 4 8 . 0

r e s ( 1 4 ) m 3 / s - 1 3 . 4 2 - 1 3 . 7 1 - 1 3 . 4 2 - 2 1 . 4 7 - 2 2 . 0 6 - 2 1 . 4 7 - 3 9 . 8 9 - 4 1 . 0 6 - 3 9 . 8 9

c o m c o m

Figur 6.6 PFS-resultat för nio fall med parallelldrift uppåt med hisshastigheterna 5, 10 20 m/s.


55

7 Inverkan av våningsläckage

Hur våningsläckage påverkar risken för brandgasspridning undersöks i detta avsnitt för

basfallet med åtta olika hissrörelser för hisshastigheten 2 m/s samt ett utan hissrörelse. Detta

görs för fyra olika klimatfall med de temperaturberoende tryckgradienterna -0.5, 0.0, 0.5 och

2.0 Pa/m med tillhörande hjälpfläkts tryckstegring om 120, 60, 0 respektive 0 Pa och total-

flöde om 10, 10, 10 respektive 20 m3/s. Beräkningarna görs med PFS och med samma

indatabeskrivning som för kontrollberäkningar i avsnitt 4 för enkelhissdrift och i avsnitt 6 för

dubbelhissdrift. En sammanställning ges nedan i Tabell 7.1 för de redovisade beräkningarna.

De nio hissfallen är en nedåtgående hiss i uteluftsschakt på våningsplan 10, 20 och 30,

nedåtgående hiss i avluftsschakt på våningsplan 10, 20 och 30, två mötande hissar på

våningsplan 20 för de två schaktfallen och som sista fall två hissar parkerade på våningsplan

20. Våningsplan 10 skall tolkas som mellan plan 10 och 11.

För varje klimatfall visas i på samma sida ett fall som klarar brandgasspridning och ett med

fördubblad läckarea som innebär brandgaspridning, där den normala hisshallsventilationen

fallerar. Uteluftsflödet och avluftsflödet för översta och nedersta hisshall ges av result-raderna

2, 3, 11 och 12. Tryckfall över våningsdörr redovisas result-rad 4 och 13 för översta och

nedersta våningsplan.

Läckarean 0.10 m2 per tvåvåningsplan innebär att den totala läckaren mellan hisshallar och

omgivningen via våningsplanen är 2 m2, vilket lika med alla hissdörrar på uteluftsida och alla

hissdörrar på avluftssidan. Den använda läckarean per våningsplan 0.05 m2 är stor och den

kan för fallet med enda ståldörr till våningsplanet bli omkring 0.005 m2, vilket är tio gånger

bättre.

Slutsatsen från resultaten som redovisats i Figur 7.1-8 är att stort våningsläckage kan få den

föreslagna brandskyddsventilationen att fallera. Våningsläckage bör inte överstiga läckaget

mellan hisshall och utluftsschakt samt mellan hisshall och avluftsschakt.

Tabell 7.1 Fyra klimatfall med olika tvåvåningsläckarea

Fall Figur tryckgradient

Pa/m

tryckstegring

Pa

totalflöde

m3/s

läckarea

m2

1 7.1 -0.5 120 10 0.05

2 7.2 -0.5 120 10 0.10

3 7.3 0.0 60 10 0.10

4 7.4 0.0 60 10 0.20

5 7.5 0.5 0 10 0.10

6 7.6 0.5 0 10 0.20

7 7.7 2.0 0 20 0.10

8 7.8 2.0 0 20 0.20


56

s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9

p r o ( 1 ) d p P a - 1 2 0 - 1 2 0 - 1 2 0 - 1 2 0 - 1 2 0 - 1 2 0 - 1 2 0 - 1 2 0 - 1 2 0

p r o ( 2 ) p z P a / m - 0 . 5 - 0 . 5 - 0 . 5 - 0 . 5 - 0 . 5 - 0 . 5 - 0 . 5 - 0 . 5 - 0 . 5

p r o ( 3 ) v u m / s - 2 . 0 0 - 2 . 0 0 - 2 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0 2 . 0 0 - 2 . 0 0 0 . 0 0

p r o ( 4 ) v a m / s 0 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0 - 2 . 0 0 - 2 . 0 0 - 2 . 0 0 - 2 . 0 0 2 . 0 0 0 . 0 0

p r o ( 5 ) A 1 u m 2 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 6 ) A 2 u m 2 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0

p r o ( 7 ) A 3 u m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3

p r o ( 8 ) A 1 a m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 9 ) A 2 a m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0

p r o ( 1 0 ) A 3 a m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3

s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9

r e s ( 1 ) m 3 / s - 1 2 . 2 8 - 1 2 . 6 9 - 1 3 . 0 3 - 1 2 . 8 5 - 1 2 . 0 4 - 1 0 . 8 5 - 1 3 . 1 3 - 1 2 . 8 4 - 1 2 . 9 2

r e s ( 2 ) m 3 / s 0 . 0 4 0 0 . 0 3 5 0 . 0 2 4 0 . 2 0 9 0 . 2 4 2 0 . 2 8 4 0 . 2 5 2 0 . 0 2 8 0 . 2 0 6

r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 6 0 2 0 . 5 9 3 0 . 5 8 0 0 . 7 2 4 0 . 7 5 8 0 . 8 0 0 0 . 7 5 3 0 . 5 8 6 0 . 7 2 1

r e s ( 4 ) P a - 7 5 . 6 - 7 4 . 7 - 7 4 . 3 - 6 3 . 8 - 6 3 . 8 - 6 3 . 9 - 6 0 . 1 - 7 4 . 7 - 6 3 . 8

r e s ( 5 ) P a 0 . 0 0 . 0 1 3 . 5 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 1

r e s ( 6 ) P a 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 2 9 . 1 0 . 0 0 . 0 5 . 8

r e s ( 7 ) P a 0 . 0 1 4 . 7 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 1 4 . 5 0 . 0

r e s ( 8 ) P a 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 2 3 . 1 0 . 0 0 . 0 - 3 . 2 0 . 0

r e s ( 9 ) P a 1 6 . 4 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 - 5 . 7 0 . 0 0 . 0

r e s ( 1 0 ) P a 0 . 0 0 . 0 0 . 0 1 7 . 8 0 . 0 0 . 0 1 7 . 6 0 . 0 0 . 0

r e s ( 1 1 ) m 3 / s 0 . 4 3 4 0 . 4 1 6 0 . 3 9 9 0 . 2 6 4 0 . 2 5 5 0 . 2 5 6 0 . 2 4 1 0 . 4 3 1 0 . 3 5 9

r e s ( 1 2 ) m 3 / s 0 . 6 7 0 0 . 6 5 2 0 . 6 3 5 0 . 4 5 0 0 . 4 2 8 0 . 4 1 4 0 . 4 2 9 0 . 6 7 4 0 . 5 8 1

r e s ( 1 3 ) P a - 1 3 . 4 - 1 3 . 4 - 1 3 . 4 - 8 . 3 - 7 . 2 - 6 . 0 - 8 . 5 - 1 4 . 3 - 1 1 . 9

r e s ( 1 4 ) m 3 / s - 3 . 7 4 9 - 4 . 4 7 1 - 5 . 0 4 7 - 5 . 2 5 9 - 4 . 6 7 2 - 3 . 7 3 4 - 5 . 7 8 4 - 4 . 5 6 5 - 5 . 2 6 5

Figur 7.1 Fall 1 med tryckgradient -0.5 Pa/m, tryckstegring 120 Pa och läckarea 0.05 m2

t a b l e 0 9 1 2

s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9

p r o ( 1 ) d p P a - 1 2 0 - 1 2 0 - 1 2 0 - 1 2 0 - 1 2 0 - 1 2 0 - 1 2 0 - 1 2 0 - 1 2 0

p r o ( 2 ) p z P a / m - 0 . 5 - 0 . 5 - 0 . 5 - 0 . 5 - 0 . 5 - 0 . 5 - 0 . 5 - 0 . 5 - 0 . 5

p r o ( 3 ) v u m / s - 2 . 0 0 - 2 . 0 0 - 2 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0 2 . 0 0 - 2 . 0 0 0 . 0 0

p r o ( 4 ) v a m / s 0 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0 - 2 . 0 0 - 2 . 0 0 - 2 . 0 0 - 2 . 0 0 2 . 0 0 0 . 0 0

p r o ( 5 ) A 1 u m 2 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 6 ) A 2 u m 2 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0

p r o ( 7 ) A 3 u m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3

p r o ( 8 ) A 1 a m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 9 ) A 2 a m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0

p r o ( 1 0 ) A 3 a m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 3

s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9

r e s ( 1 ) m 3 / s - 1 3 . 7 4 - 1 3 . 9 6 - 1 4 . 1 7 - 1 3 . 8 2 - 1 2 . 8 6 - 1 1 . 5 1 - 1 4 . 3 8 - 1 4 . 1 2 - 1 3 . 8 2

r e s ( 2 ) m 3 / s - 0 . 2 9 0 - 0 . 3 0 0 - 0 . 3 2 1 - 0 . 1 8 1 - 0 . 1 5 1 - 0 . 1 0 9 - 0 . 0 6 6 - 0 . 3 0 4 - 0 . 1 8 0

r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 7 1 7 0 . 7 0 7 0 . 6 9 0 0 . 7 7 7 0 . 8 1 2 0 . 8 5 7 0 . 8 2 8 0 . 7 0 1 0 . 7 7 8

r e s ( 4 ) P a - 6 0 . 9 - 6 0 . 8 - 6 1 . 3 - 5 5 . 1 - 5 5 . 6 - 5 6 . 0 - 4 7 . 9 - 6 0 . 6 - 5 5 . 1

r e s ( 5 ) P a 0 . 0 0 . 0 1 0 . 5 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0

r e s ( 6 ) P a 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 3 0 . 1 0 . 0 0 . 0 6 . 6

r e s ( 7 ) P a 0 . 0 9 . 2 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 9 . 1 0 . 0

r e s ( 8 ) P a 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 2 3 . 7 0 . 0 0 . 0 - 2 . 9 0 . 0

r e s ( 9 ) P a 9 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 - 9 . 8 0 . 0 0 . 0

r e s ( 1 0 ) P a 0 . 0 0 . 0 0 . 0 1 8 . 1 0 . 0 0 . 0 1 7 . 7 0 . 0 0 . 0

r e s ( 1 1 ) m 3 / s 0 . 3 4 2 0 . 3 3 6 0 . 3 3 1 0 . 2 3 2 0 . 2 2 0 0 . 2 1 4 0 . 1 9 8 0 . 3 4 6 0 . 3 0 4

r e s ( 1 2 ) m 3 / s 0 . 6 8 1 0 . 6 7 1 0 . 6 6 2 0 . 4 6 5 0 . 4 4 0 0 . 4 1 8 0 . 4 3 0 0 . 6 9 3 0 . 6 0 8

r e s ( 1 3 ) P a - 6 . 9 - 6 . 7 - 6 . 6 - 3 . 3 - 2 . 9 - 2 . 5 - 3 . 2 - 7 . 2 - 5 . 6

r e s ( 1 4 ) m 3 / s 0 . 9 3 5 0 . 2 1 1 - 0 . 3 6 8 - 0 . 6 2 9 0 . 1 8 1 1 . 2 8 1 - 2 . 4 2 6 0 . 1 0 2 - 0 . 4 6 7

Figur 7.2 Fall 2 med tryckgradient -0.5 Pa/m, tryckstegring 120 Pa och läckarea 0.10 m2


57

s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9

p r o ( 1 ) d p P a - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0

p r o ( 2 ) p z P a / m 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0

p r o ( 3 ) v u m / s - 2 . 0 0 - 2 . 0 0 - 2 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0 2 . 0 0 - 2 . 0 0 0 . 0 0

p r o ( 4 ) v a m / s 0 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0 - 2 . 0 0 - 2 . 0 0 - 2 . 0 0 - 2 . 0 0 2 . 0 0 0 . 0 0

p r o ( 5 ) A 1 u m 2 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 6 ) A 2 u m 2 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 3 3

p r o ( 7 ) A 3 u m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 8 ) A 1 a m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 9 ) A 2 a m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 3 3 3

p r o ( 1 0 ) A 3 a m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0

s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9

r e s ( 1 ) m 3 / s - 1 2 . 3 3 - 1 2 . 6 0 - 1 2 . 8 3 - 1 2 . 5 0 - 1 1 . 6 0 - 1 0 . 3 3 - 1 1 . 7 3 - 1 2 . 7 6 - 1 2 . 9 1

r e s ( 2 ) m 3 / s 0 . 0 6 7 0 . 0 5 4 0 . 0 3 2 0 . 2 9 0 0 . 3 1 6 0 . 3 4 7 0 . 3 9 6 0 . 0 4 8 0 . 2 6 9

r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 5 8 9 0 . 5 7 5 0 . 5 5 8 0 . 6 7 7 0 . 7 1 2 0 . 7 5 4 0 . 7 3 5 0 . 5 6 8 0 . 6 5 8

r e s ( 4 ) P a - 1 6 . 4 - 1 6 . 3 - 1 6 . 6 - 9 . 0 - 9 . 4 - 9 . 9 - 6 . 9 - 1 6 . 2 - 9 . 1

r e s ( 5 ) P a 0 . 0 0 . 0 1 3 . 4 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0

r e s ( 6 ) P a 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 2 8 . 2 0 . 0 0 . 0 0 . 0

r e s ( 7 ) P a 0 . 0 1 4 . 1 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 - 6 . 7 1 4 . 0 0 . 5

r e s ( 8 ) P a 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 2 2 . 8 0 . 0 2 2 . 5 - 3 . 2 2 . 7

r e s ( 9 ) P a 1 5 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0

r e s ( 1 0 ) P a 0 . 0 0 . 0 0 . 0 1 7 . 8 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0

r e s ( 1 1 ) m 3 / s 0 . 3 3 7 0 . 3 1 7 0 . 2 9 5 0 . 1 6 3 0 . 1 6 1 0 . 1 6 7 0 . 1 3 7 0 . 3 2 9 0 . 2 6 1

r e s ( 1 2 ) m 3 / s 0 . 6 9 9 0 . 6 8 4 0 . 6 7 0 0 . 4 6 8 0 . 4 4 8 0 . 4 3 7 0 . 4 3 7 0 . 7 0 9 0 . 6 3 3

r e s ( 1 3 ) P a - 7 . 9 - 8 . 1 - 8 . 4 - 5 . 6 - 5 . 0 - 4 . 4 - 5 . 4 - 8 . 6 - 8 . 3

r e s ( 1 4 ) m 3 / s - 2 . 6 8 7 - 3 . 7 0 8 - 4 . 5 9 2 - 5 . 1 5 9 - 4 . 7 6 8 - 4 . 2 4 2 - 5 . 3 3 0 - 3 . 7 6 8 - 5 . 3 0 3

Figur 7.3 Fall 3 med tryckgradient 0.0 Pa/m, tryckstegring 60 Pa och läckarea 0.10 m2

s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9

p r o ( 1 ) d p P a - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0 - 6 0

p r o ( 2 ) p z P a / m 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0

p r o ( 3 ) v u m / s - 2 . 0 0 - 2 . 0 0 - 2 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0 2 . 0 0 - 2 . 0 0 0 . 0 0

p r o ( 4 ) v a m / s 0 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0 - 2 . 0 0 - 2 . 0 0 - 2 . 0 0 - 2 . 0 0 2 . 0 0 0 . 0 0

p r o ( 5 ) A 1 u m 2 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 6 ) A 2 u m 2 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 3 3

p r o ( 7 ) A 3 u m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 8 ) A 1 a m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 9 ) A 2 a m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 3 3 3

p r o ( 1 0 ) A 3 a m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0

s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9

r e s ( 1 ) m 3 / s - 1 3 . 2 3 - 1 3 . 3 7 - 1 3 . 5 2 - 1 3 . 0 8 - 1 2 . 1 2 - 1 0 . 7 4 - 1 2 . 1 9 - 1 3 . 5 4 - 1 3 . 5 1

r e s ( 2 ) m 3 / s - 0 . 1 2 4 - 0 . 1 5 0 - 0 . 1 9 4 0 . 1 9 5 0 . 2 1 6 0 . 2 4 1 0 . 3 5 3 - 0 . 1 5 3 0 . 1 7 8

r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 6 4 4 0 . 6 3 2 0 . 6 1 6 0 . 7 1 1 0 . 7 4 9 0 . 7 9 7 0 . 7 6 6 0 . 6 2 5 0 . 6 9 1

r e s ( 4 ) P a - 8 . 8 - 9 . 2 - 9 . 8 - 4 . 0 - 4 . 3 - 4 . 6 - 2 . 6 - 9 . 1 - 3 . 9

r e s ( 5 ) P a 0 . 0 0 . 0 1 1 . 3 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0

r e s ( 6 ) P a 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 2 8 . 7 0 . 0 0 . 0 0 . 0

r e s ( 7 ) P a 0 . 0 1 0 . 4 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 - 7 . 3 1 0 . 4 0 . 2

r e s ( 8 ) P a 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 2 3 . 1 0 . 0 2 2 . 9 - 3 . 0 2 . 9

r e s ( 9 ) P a 9 . 8 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0

r e s ( 1 0 ) P a 0 . 0 0 . 0 0 . 0 1 8 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0

r e s ( 1 1 ) m 3 / s 0 . 2 3 9 0 . 2 3 3 0 . 2 1 4 0 . 0 9 5 0 . 0 9 6 0 . 1 0 4 0 . 0 4 5 0 . 2 4 0 0 . 1 7 1

r e s ( 1 2 ) m 3 / s 0 . 7 1 2 0 . 7 0 5 0 . 6 9 6 0 . 4 8 4 0 . 4 6 2 0 . 4 5 0 0 . 4 5 3 0 . 7 2 9 0 . 6 6 0

r e s ( 1 3 ) P a - 3 . 4 - 3 . 3 - 3 . 5 - 2 . 3 - 2 . 0 - 1 . 8 - 2 . 5 - 3 . 6 - 3 . 6

r e s ( 1 4 ) m 3 / s 0 . 6 6 1 - 0 . 8 2 8 - 2 . 2 3 8 - 3 . 3 9 4 - 3 . 1 2 2 - 2 . 7 6 7 - 3 . 9 8 1 - 0 . 8 7 4 - 3 . 4 9 3



58

s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9

p r o ( 1 ) d p P a 0 0 0 0 0 0 0 0 0

p r o ( 2 ) p z P a / m 0 . 5 0 . 5 0 . 5 0 . 5 0 . 5 0 . 5 0 . 5 0 . 5 0 . 5

p r o ( 3 ) v u m / s - 2 . 0 0 - 2 . 0 0 - 2 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0 2 . 0 0 - 2 . 0 0 0 . 0 0

p r o ( 4 ) v a m / s 0 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0 - 2 . 0 0 - 2 . 0 0 - 2 . 0 0 - 2 . 0 0 2 . 0 0 0 . 0 0

p r o ( 5 ) A 1 u m 2 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 6 ) A 2 u m 2 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 3 3

p r o ( 7 ) A 3 u m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 8 ) A 1 a m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 9 ) A 2 a m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 3 3 3

p r o ( 1 0 ) A 3 a m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0

s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9

r e s ( 1 ) m 3 / s - 8 . 7 7 1 - 8 . 9 9 9 - 9 . 1 3 7 - 8 . 8 9 2 - 7 . 8 2 3 - 6 . 4 6 7 - 7 . 8 7 3 - 9 . 1 8 2 - 9 . 2 5 9

r e s ( 2 ) m 3 / s 0 . 5 1 1 0 . 4 8 7 0 . 4 9 4 0 . 7 0 6 0 . 7 2 7 0 . 7 4 9 0 . 7 5 3 0 . 4 7 9 0 . 6 7 1

r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 0 6 7 0 . 0 3 6 0 . 0 3 6 0 . 2 1 3 0 . 2 5 8 0 . 3 0 4 0 . 2 7 3 0 . 0 2 0 0 . 1 7 6

r e s ( 4 ) P a 1 1 . 8 1 2 . 2 1 2 . 6 1 4 . 6 1 3 . 2 1 1 . 8 1 3 . 8 1 2 . 7 1 4 . 7

r e s ( 5 ) P a 0 . 0 0 . 0 1 7 . 9 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0

r e s ( 6 ) P a 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 2 3 . 2 0 . 0 0 . 0 0 . 0

r e s ( 7 ) P a 0 . 0 2 1 . 4 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 - 3 . 4 2 1 . 2 2 . 4

r e s ( 8 ) P a 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 2 1 . 4 0 . 0 2 1 . 2 - 3 . 4 2 . 4

r e s ( 9 ) P a 2 3 . 2 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0

r e s ( 1 0 ) P a 0 . 0 0 . 0 0 . 0 1 7 . 9 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0

r e s ( 1 1 ) m 3 / s 0 . 3 0 4 0 . 2 5 8 0 . 2 1 3 0 . 0 3 6 0 . 0 3 6 0 . 0 6 7 0 . 0 2 0 0 . 2 7 3 0 . 1 7 6

r e s ( 1 2 ) m 3 / s 0 . 7 4 9 0 . 7 2 7 0 . 7 0 6 0 . 4 9 4 0 . 4 8 7 0 . 5 1 1 0 . 4 7 9 0 . 7 5 3 0 . 6 7 1

r e s ( 1 3 ) P a - 1 1 . 8 - 1 3 . 2 - 1 4 . 6 - 1 2 . 6 - 1 2 . 2 - 1 1 . 8 - 1 2 . 7 - 1 3 . 8 - 1 4 . 7

r e s ( 1 4 ) m 3 / s - 6 . 4 6 7 - 7 . 8 2 3 - 8 . 8 9 2 - 9 . 1 3 7 - 8 . 9 9 9 - 8 . 7 7 1 - 9 . 1 8 2 - 7 . 8 7 3 - 9 . 2 5 9


s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9

p r o ( 1 ) d p P a 0 0 0 0 0 0 0 0 0

p r o ( 2 ) p z P a / m 0 . 5 0 . 5 0 . 5 0 . 5 0 . 5 0 . 5 0 . 5 0 . 5 0 . 5

p r o ( 3 ) v u m / s - 2 . 0 0 - 2 . 0 0 - 2 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0 2 . 0 0 - 2 . 0 0 0 . 0 0

p r o ( 4 ) v a m / s 0 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0 - 2 . 0 0 - 2 . 0 0 - 2 . 0 0 - 2 . 0 0 2 . 0 0 0 . 0 0

p r o ( 5 ) A 1 u m 2 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 6 ) A 2 u m 2 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 3 3

p r o ( 7 ) A 3 u m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 8 ) A 1 a m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 9 ) A 2 a m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 3 3 3

p r o ( 1 0 ) A 3 a m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0

s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9

r e s ( 1 ) m 3 / s - 8 . 6 1 6 - 8 . 7 0 3 - 8 . 7 4 9 - 8 . 4 8 0 - 7 . 4 1 0 - 5 . 7 5 6 - 7 . 4 4 3 - 8 . 8 6 5 - 8 . 8 1 1

r e s ( 2 ) m 3 / s 0 . 5 8 5 0 . 5 5 1 0 . 5 6 1 0 . 7 6 4 0 . 7 8 8 0 . 8 1 1 0 . 8 1 4 0 . 5 4 8 0 . 7 2 8

r e s ( 3 ) m 3 / s - 0 . 1 8 9 - 0 . 2 1 1 - 0 . 2 0 8 - 0 . 0 7 2 0 . 0 4 3 0 . 1 5 6 0 . 0 6 0 - 0 . 2 2 1 - 0 . 1 2 0

r e s ( 4 ) P a 9 . 0 8 . 7 8 . 9 1 0 . 5 8 . 3 6 . 4 8 . 5 8 . 9 1 0 . 8

r e s ( 5 ) P a 0 . 0 0 . 0 1 8 . 4 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0

r e s ( 6 ) P a 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 2 2 . 5 0 . 0 0 . 0 0 . 0

r e s ( 7 ) P a 0 . 0 2 1 . 9 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 - 3 . 0 2 1 . 8 2 . 8

r e s ( 8 ) P a 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 2 1 . 9 0 . 0 2 1 . 8 - 3 . 0 2 . 8

r e s ( 9 ) P a 2 2 . 5 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0

r e s ( 1 0 ) P a 0 . 0 0 . 0 0 . 0 1 8 . 4 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0

r e s ( 1 1 ) m 3 / s 0 . 1 5 6 0 . 0 4 3 - 0 . 0 7 2 - 0 . 2 0 8 - 0 . 2 1 1 - 0 . 1 8 9 - 0 . 2 2 1 0 . 0 6 0 - 0 . 1 2 0

r e s ( 1 2 ) m 3 / s 0 . 8 1 1 0 . 7 8 8 0 . 7 6 4 0 . 5 6 1 0 . 5 5 1 0 . 5 8 5 0 . 5 4 8 0 . 8 1 4 0 . 7 2 8

r e s ( 1 3 ) P a - 6 . 4 - 8 . 3 - 1 0 . 5 - 8 . 9 - 8 . 7 - 9 . 0 - 8 . 9 - 8 . 5 - 1 0 . 8

r e s ( 1 4 ) m 3 / s - 5 . 7 5 6 - 7 . 4 1 0 - 8 . 4 8 0 - 8 . 7 4 9 - 8 . 7 0 3 - 8 . 6 1 6 - 8 . 8 6 5 - 7 . 4 4 3 - 8 . 8 1 1



59

s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9

p r o ( 1 ) d p P a 0 0 0 0 0 0 0 0 0

p r o ( 2 ) p z P a / m 2 . 0 2 . 0 2 . 0 2 . 0 2 . 0 2 . 0 2 . 0 2 . 0 2 . 0

p r o ( 3 ) v u m / s - 2 . 0 0 - 2 . 0 0 - 2 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0 2 . 0 0 - 2 . 0 0 0 . 0 0

p r o ( 4 ) v a m / s 0 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0 - 2 . 0 0 - 2 . 0 0 - 2 . 0 0 - 2 . 0 0 2 . 0 0 0 . 0 0

p r o ( 5 ) A 1 u m 2 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 6 ) A 2 u m 2 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 3 3

p r o ( 7 ) A 3 u m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 8 ) A 1 a m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 9 ) A 2 a m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 3 3 3

p r o ( 1 0 ) A 3 a m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0

s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9

r e s ( 1 ) m 3 / s - 1 8 . 3 1 - 1 8 . 5 3 - 1 8 . 7 0 - 1 8 . 5 3 - 1 7 . 5 7 - 1 6 . 1 1 - 1 7 . 5 7 - 1 8 . 5 3 - 1 8 . 5 2

r e s ( 2 ) m 3 / s 1 . 1 9 9 1 . 2 0 2 1 . 2 4 4 1 . 3 8 6 1 . 4 0 9 1 . 4 3 9 1 . 4 0 9 1 . 2 0 2 1 . 3 4 2

r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 2 5 0 0 . 2 4 4 0 . 2 7 1 0 . 3 8 3 0 . 4 3 1 0 . 4 9 4 0 . 4 3 1 0 . 2 4 4 0 . 3 5 1

r e s ( 4 ) P a 5 4 . 0 5 5 . 1 5 6 . 9 6 0 . 3 5 7 . 4 5 3 . 5 5 7 . 4 5 5 . 1 5 8 . 8

r e s ( 5 ) P a 0 . 0 0 . 0 2 6 . 7 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0

r e s ( 6 ) P a 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 4 8 . 8 0 . 0 0 . 0 0 . 0

r e s ( 7 ) P a 0 . 0 4 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 - 0 . 1 4 0 . 0 9 . 7

r e s ( 8 ) P a 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 4 0 . 0 0 . 0 4 0 . 0 - 0 . 1 9 . 7

r e s ( 9 ) P a 4 8 . 8 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0

r e s ( 1 0 ) P a 0 . 0 0 . 0 0 . 0 2 6 . 7 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0

r e s ( 1 1 ) m 3 / s 0 . 4 9 4 0 . 4 3 1 0 . 3 8 3 0 . 2 7 1 0 . 2 4 4 0 . 2 5 0 0 . 2 4 4 0 . 4 3 1 0 . 3 5 1

r e s ( 1 2 ) m 3 / s 1 . 4 3 9 1 . 4 0 9 1 . 3 8 6 1 . 2 4 4 1 . 2 0 2 1 . 1 9 9 1 . 2 0 2 1 . 4 0 9 1 . 3 4 2

r e s ( 1 3 ) P a - 5 3 . 5 - 5 7 . 4 - 6 0 . 3 - 5 6 . 9 - 5 5 . 1 - 5 4 . 0 - 5 5 . 1 - 5 7 . 4 - 5 8 . 8

r e s ( 1 4 ) m 3 / s - 1 6 . 1 1 - 1 7 . 5 7 - 1 8 . 5 3 - 1 8 . 7 0 - 1 8 . 5 3 - 1 8 . 3 1 - 1 8 . 5 3 - 1 7 . 5 7 - 1 8 . 5 2


s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9

p r o ( 1 ) d p P a 0 0 0 0 0 0 0 0 0

p r o ( 2 ) p z P a / m 2 . 0 2 . 0 2 . 0 2 . 0 2 . 0 2 . 0 2 . 0 2 . 0 2 . 0

p r o ( 3 ) v u m / s - 2 . 0 0 - 2 . 0 0 - 2 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0 2 . 0 0 - 2 . 0 0 0 . 0 0

p r o ( 4 ) v a m / s 0 . 0 0 0 . 0 0 0 . 0 0 - 2 . 0 0 - 2 . 0 0 - 2 . 0 0 - 2 . 0 0 2 . 0 0 0 . 0 0

p r o ( 5 ) A 1 u m 2 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 6 ) A 2 u m 2 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 3 3

p r o ( 7 ) A 3 u m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 8 ) A 1 a m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0

p r o ( 9 ) A 2 a m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 3 3 3

p r o ( 1 0 ) A 3 a m 2 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 3 1 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0

s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9

r e s ( 1 ) m 3 / s - 1 7 . 6 7 - 1 7 . 7 3 - 1 7 . 8 3 - 1 7 . 6 5 - 1 6 . 7 0 - 1 5 . 0 3 - 1 6 . 7 0 - 1 7 . 7 3 - 1 7 . 6 2

r e s ( 2 ) m 3 / s 1 . 3 1 8 1 . 3 1 2 1 . 3 6 1 1 . 5 0 7 1 . 5 2 7 1 . 5 6 6 1 . 5 2 7 1 . 3 1 2 1 . 4 5 6

r e s ( 3 ) m 3 / s - 0 . 3 2 5 - 0 . 3 3 2 - 0 . 3 1 0 - 0 . 2 0 9 - 0 . 1 2 4 0 . 0 5 8 - 0 . 1 2 4 - 0 . 3 3 2 - 0 . 2 4 0

r e s ( 4 ) P a 4 0 . 5 4 0 . 6 4 1 . 9 4 4 . 1 4 0 . 9 3 4 . 1 4 0 . 9 4 0 . 6 4 3 . 1

r e s ( 5 ) P a 0 . 0 0 . 0 2 8 . 2 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0

r e s ( 6 ) P a 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 4 9 . 3 0 . 0 0 . 0 0 . 0

r e s ( 7 ) P a 0 . 0 4 2 . 3 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 4 2 . 3 1 1 . 2

r e s ( 8 ) P a 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 4 2 . 3 0 . 0 4 2 . 3 0 . 0 1 1 . 2

r e s ( 9 ) P a 4 9 . 3 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0

r e s ( 1 0 ) P a 0 . 0 0 . 0 0 . 0 2 8 . 2 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 . 0

r e s ( 1 1 ) m 3 / s 0 . 0 5 8 - 0 . 1 2 4 - 0 . 2 0 9 - 0 . 3 1 0 - 0 . 3 3 2 - 0 . 3 2 5 - 0 . 3 3 2 - 0 . 1 2 4 - 0 . 2 4 0

r e s ( 1 2 ) m 3 / s 1 . 5 6 6 1 . 5 2 7 1 . 5 0 7 1 . 3 6 1 1 . 3 1 2 1 . 3 1 8 1 . 3 1 2 1 . 5 2 7 1 . 4 5 6

r e s ( 1 3 ) P a - 3 4 . 1 - 4 0 . 9 - 4 4 . 1 - 4 1 . 9 - 4 0 . 6 - 4 0 . 5 - 4 0 . 6 - 4 0 . 9 - 4 3 . 1

r e s ( 1 4 ) m 3 / s - 1 5 . 0 3 - 1 6 . 7 0 - 1 7 . 6 5 - 1 7 . 8 3 - 1 7 . 7 3 - 1 7 . 6 7 - 1 7 . 7 3 - 1 6 . 7 0 - 1 7 . 6 2



60


61

8 Sammanfattning och slutsatser

Syftet med denna arbetsrapport är att för en enkel princip för brandskyddsventilation av hiss-

och trapphussystem, tidigare redovisad i arbetsrapporten TVIT-7080, redovisa och undersöka

när brandgasspridning sker vid hissdrift. Vilka krav måste hissdriften uppfylla? Vilka hiss-

hastigheter kan tillåtas för givna läckareor hiss- och trapphussystemet särskilt luftandel kring

hisskorg i hisschakt? Vad gäller för godtycklig drift med en hiss eller två hissar? Vilket

driftsfall är bestämmande?

För att vid en brand kunna utrymma en byggnad och kunna genomföra räddningsinsatser

krävs att trapphus och hisshallar och eventuellt någon hiss är fria från brandgaser eller

tillräckligt utspädda.

Principen bygger på att det finns minst två separata hisschakt, där ett eller flera schakt även

trapphus ansluts med en stor öppning till omgivningen i markplan för att tillföra ventila-

tionsluft till alla hisshallar samt att ett eller flera schakt ansluts till omgivningen med en stor

öppning till omgivningen i takplan för att bortföra ventilationsluft från alla hisshallar, vilket

visats för med ett vertikalt flödesschema i Figur 1.1 och för våningsplan i Figur 1.2. Det kan

finnas en eller flera dörrar till en hisshall som ansluter till ett våningsplans olika lokaler eller

lägenheter.

Denna princip skall förhindra brandgasspridning från en hisshall till en annan hisshall, men

inte från ett våningsplan till en hisshall. Brandgasspridning från våningsplan till utelufts-

schakt skall förhindras och är behandlat i arbetsrapporten TVIT-7080. Hissdrift kan orsaka

brandgasspridningen mellan uteluftsschakt och avluftsschakt, vilket skall behandlas i denna

arbetsrapport.

Den strömningstekniska modellen beskrivs i avsnitt 2 och bygger på att hela hiss- och

trapphussystemet kan beskrivas med fyra strömningsmotstånd eller effektiv läckareor för

fallet utan hissdrift. Modell utökas med kolvflöde verkande framför och bakom hissen i

aktuellt schakt och en effektiv läckarea för hissens strypning av hisschaktet.

Fallet med enkelhissdrift behandlas i avsnitt 3. Den kritiska hisshastigheten som motsvarar

gränsfallet för brandgasspridning kan beräknas analytiskt med samband (3.5) för nedåtgående

hiss och med (3.9) för uppåtgående hiss. Den kritiska hisshastigheten för nedåtgående hiss är

lägre än den för uppåtgående hiss. En förklaring är att uppåtgående hiss rör sig medströms

med brandskyddsventilationen, medan nedåtgående hiss rör sig motströms. De båda kritiska

hastigheter bestäms av hissläge, hiss- och trapphussystemets läckareor, systemhastigheten

enligt (2.11) och bashastigheten enligt (2.12). Ett antal principtryckbilder redovisas för att

förtydliga alla driftsfall som kan förekomma.

Enkelhissdrift har beräknats med PFS och redovisas i avsnitt 4 både för normala hisshastig-

heter och gränsfallets hastighet samt både för nedåtgående och uppåtgående hiss. Överens-

stämmelsen är nästan fullständig bortsett från att de kritiska hisshastigheterna har angetts med

två decimaler. Normalt tvåvåningsflöde är 0.5 m3/s och redovisade gränsfallsflöde är i stor-

leksordningen 0.005 m3/s, vilket med kvadratiska tryckförluster ger ett tryckfall 10000 gånger

mindre tryckfallet före och efter hisshallen. Detta gör det numeriskt svårt få exakt rätt lösning.


62

Dubbelhissdrift har undersökts och dokumenterats i avsnitt 5 och kan inte lösas analytiskt

utan bara numeriskt. Fallet med motgående hissar med samma hastighet antas vara det

dimensionerande fallet.

Fallet med två parallellt nedåtgående hissar har en kritisk hisshastighet lika med bashastig-

heten enligt (2.12). Fallet med två parallellt uppåtgående hissar leder inte till brandgassprid-

ning utan det som sker är att totalflödet bara ökar.

Ett antal principtryckbilder redovisas för att förtydliga alla driftsfall som kan förekomma.

Kritisk hisshastighet som ger gränsfallet för brandgasspridning har fastlagts med ett

isodiagram med luftandel och genomströmningsgrad som x-axel respektive y-axel för fem

exempel däribland basfallet. Kritisk hisshastighet för dubbeldrift jämförs med bashastigheten

enligt (2.12) och kritisk hastighet för en nedåtgående hiss enligt (3.5) alla som funktion av

luftandelen.

Dubbelhissdrift har beräknats och kontrollerats med PFS och redovisas i avsnitt 6 både för

normala hisshastigheter och gränsfallets hastighet samt både för nedåtgående och uppåt-

gående hiss. Överensstämmelsen är nästan fullständig bortsett från att de kritiska hisshastig-

heterna har angetts med två decimaler. Normalt tvåvåningsflöde är 0.5 m3/s och redovisade

gränsfallsflöde är i storleksordningen 0.005 m3/s, vilket med kvadratiska tryckförluster ger ett

tryckfall 10000 gånger mindre tryckfall före och efter hisshallen. Detta gör det numeriskt

svårt få exakt rätt lösning. Den kritiska hastigheten för dubbelhissdrift kan vara både mindre

och större än den kritiska hastigheten för en nedåtgående hiss.

Kritiska hisshastigheter sammanställs nedan i Tabell 8.1 systemhastigheten enligt (2.11) är

10 m/s för systemtryckstegringen 60 Pa och bashastigheten enligt (2.12) är 4.28 m/s för

luftandelen 0.3. Notera spegelsymmetrin.

Tabell 8.1 Kritiska hisshastigheter för basfallet med enkeldrift eller dubbeldrift.

uteluftsschakt avluftsschakt hissläge plan 10 hissläge plan 20 hissläge plan 30

↓ - 4.16 3.83 3.42

- ↓ 3.42 3.83 4.16

↑ - 7.73 10.59 19.16

- ↑ 19.16 10.59 7.73

↓ ↑ 4.07 3.65 3.23

↑ ↓ 3.23 3.65 4.07

↓ ↓ 4.28 4.28 4.28

↑ ↑ ∞ ∞ ∞

De kritiska hisshastigheterna i Tabell 8.1 har bashastigheten enligt (2.12) som en bas.

Bashastigheten är en funktion av luftandelen och systemhastigheten och några siffervärden

för luftandelarna 0.2, 0.3, 0.4 och 0.5 ger 2.50, 4.28, 6.67 respektive 10 m/s för systemhastig-

heten 10 m/s. En fördubbling fås för systemhastigheten 20 m/s för systemtryckstegring 240

Pa.


63

Sist i avsnitt 7 undersöks våningsläckages betydelse för brandskyddsventilationens funktion

för fyra olika klimat eller tryckgradienter med värden -0.5, 0, 0.5 och 2 Pa/m. Om det totala

våningsläckaget är lika med eller mindre än hissdörrsläckaget för uteluftsidan och för avluft-

sidan fungerar brandskyddsventilationen utom för det extrema och dimensionerande sommar-

fallet. En halvering av våningsläckaget ger rätt funktion även för detta fall.

Den föreslagna brandskyddsventilationen kan förhindra brandgasspridning från ett godtyck-

ligt hissplan till ett annat godtyckligt hissplan vid godtycklig hissdrift med en hiss i utelufts-

schaktet och en hiss i avluftsschaktet med kraven:

hisshastigheten är inte större än 2 m/s

luftandelen är inte mindre än 0.3

systemhastigheten är inte mindre än 10 m/s

våningsläckage är högst hälften av hissdörrsläckage

Om ovanstående krav inte går att uppfylla kan några åtgärder vara följande:

sänkt hisshastighet för nedåtgående hiss

större hjälpfläkt som ger högre systemhastighet

sammankoppling av flera separata hisschakt för uteluft överst

sammankoppling av flera separata hisschakt för avluft nederst

Om det finns flera hissar i samma uteluftsschakt eller i samma avluftschakt blir hisstryckstör-

ningen försumbar om hissar körs oberoende av varandra. Ett möte mellan två motgående

hissar i samma hisschakt med samma hastighet ger ingen hisstryckstörning, medan ett möte

mellan en hiss i rörelse och en stillastående hiss ger en mindre kortvarig hisstryckstörning. Ett

möte mellan olika antal mötande hissar kan också ge en kortvarig hisstryckstörning. Problem-

et är om alla hissar i ett schakt samkörs helt och hållet, vilket bör undvikas, men kan behand-

las som en enda hiss i ett schakt.

brandskyddsventilation av hiss- och trapphussystem · 2018-08-22 · lunds universitet, 2012 ......

Documents