budbäraren november 2015

1 budbäraren · juli 2012

NOVEMBER 2015

efs.nu

Tillsammans för en växande kyrka

Två EFS-föreningar i Ängelholm

275 förnyade EFS:are i Etiopien

Jesu kärlek når muslimer i Mellanöstern

2 budbäraren · november 2015

Sträck på er EFS:are!

Samman-taget är EFS en stor framgångs-berättelse

ÅSIKTER OM LEDAREN? KONTAKTA BUDBÄRAREN PÅ: [email protected]

LEDARE

När du läser detta har över två-hundrafemtio EFS och Salt-medarbetare just återkom-mit från några intensiva och

förmodligen omtumlande dagar i Addis Abeba. De har fått möta en liten del av det som är EFS internationella mission. De har fått en glimt av vår historia och EFS unika bidrag i Jesu uppdrag till sina lärjungar att ”gå ut i hela världen”.

I etthundrafemtio år har EFS skick-at missionärer och gåvor till olika plat-ser och sammanhang, framför allt i östra Afrika och centrala Indien. Det rör sig om flera hundra missionärer genom åren och stora ekonomiska summor som satsats på missionsuppdraget, att medverka till Kristi rikes tillväxt. Trots att det i många fall har varit ganska vanliga människor och oansenliga insatser så har frukten inte uteblivit. Det är ett fantastiskt resultat vi ser i dag. De människor som tack vare EFS missionsinsatser fått ett nytt liv i Je-sus Kristus kan räknas i miljoner.

STRÄCK DÄRFÖR PÅ er EFS:are och tacka Gud för att han har använt oss på ett så-dant fantastiskt sätt genom åren!

Vi har varit med och byggt upp verk-samheter och institutioner som i dag hjäl-per tiotusentals människor till en dräg-ligare tillvaro och samtidigt sysselsätter tusentals människor med arbete! Vi har etablerat verksamheter (exempelvis sko-lor, högskolor och sjukhus) som vi sedan överlåtit åt andra att driva vidare till att bli självbärande.

VI HAR NATURLIGTVIS också gjort misstag och misslyckats i en del fall, men sammantaget är EFS en stor framgångsberättelse. Det är en berättelse som genom åren byggt på människors hängivna engagemang, trofas-ta böner och osjälviska givande.

EFS prioriteringar och inriktning har präglats av dristighet, frimodighet och tillit till att Gud har allt i sin hand. Det har inom EFS funnits en angelägenhet att fler människor, både i Sverige och inter-nationellt, skulle få lära känna den levan-de och uppståndne Herren, så att också de skulle få del av nådens gåva. Alla dessa kvaliteter har på olika sätt kännetecknat EFS genom historien.

MEN UPPDRAGET ÄR inte slutfört. Det finns fortfarande miljontals människor över hela vår jord som varken hört om Jesus eller mött något av hans kärlek i praktisk handling. Gud är densamme i dag. Och han kallar på EFS, både till trofasthet att stanna kvar och till mod att gå vidare. Och han vill välsigna också dagens missionsarbete, så att det kan bära frukt i framtiden.

Han som ger uppdraget förser också med den kraft och de resurser som behövs. Frågan är om vi vågar och vill ställa oss till hans förfogande, med både ekonomiska gåvor och i form av nya missionärer.

EFS MISSIONSTIDNING BUDBÄRARENUtges av EFSMissionstidning årgång 182, Budbäraren årgång 159, De Ungas Tidning årgång 116,efs.nu årgång 15Redaktionen ansvarar ej för icke beställt materialAnsvarig utgivare: Johan Ericson 018–430 25 20

REDAKTIONChefredaktör: Johan Ericson018–430 25 20 Redaktör: Sofia Derná[email protected] Redigerare: Jonatan Knutes 072–158 02 22Insamlingsstrateg: Sofie Siverman 018–430 25 37

PRENUMERATION OCH ANNONSSverige och övriga Norden: helår 420 kr, taltidning 470 kr, halvår 230 kr, kvartal 115 kr, lösnummer 35 krÖvriga utlandet, B-post: helår 530 kr (A-post till utlandet kan erhållas)Gåvoprenumeration till sjukhus, vårdhem och dylikt: helår 260 krStuderande: helår 360 kr

För EFS-medlemmar: gratis. Prenumeration: Gunnel Karlsson018–430 25 16

Annonsbokning: Toivo [email protected]–466 38 03Familjeannonser: Martin [email protected]–430 25 23

ADRESSBesöksadress: Prästgatan 11Uppsala

Postadress:Budbäraren, Box 23001750 23 Uppsala

Fax: 018–55 04 03 Webbplats: efs.nu/budbararenE-post: [email protected] eller [email protected] Tfn EFS exp: 018–430 25 00. Gåvor bankgiro: 900–9903 Övrigt plusgiro: 509 22–4

Tryckt hos LjungbergsKlippan, 2015

BILD: JOHAN ERICSON & MARTIN NILSSON

Erik Johansson, internationell missionssekreterare, EFS

budbäraren · november 2015 3

som vi under hösten har kunnat följa i SVT’s Tro, hopp & kärlek, där tre präster och en pastor sökte efter kärleken. I Budbäraren från september 2015 du kan läsa ett por-trätt om honom. Sista delen i programserien sändes i mitten på oktober och då avslöja-des att det som började med hopp slutade i kärlek för Davids del.

Blev det som du tänkt dig?– Nej, inte riktigt. Jag tycker att man i

programmet klippte ihop för lite på djupet. Det blev lite för likt ett vanligt dejtingpro-gram.

På det privata planet då, blev det som du tänkt dig?– Jag hade inte tänkt mig så mycket. Jag gjorde inte upp så stora

förhoppningar. Det var två veckors intensiv inspelning – så det var ingen förväntan men det fanns en försiktig förhoppning.

Hur känns det nu när du väl hittat din kärlek?– Det är jätteroligt och känns både spännande och härligt. Vi är lite

trevande och gör planer samtidigt som vi lär känna varandra. Vi är ett par och planerar för framtiden och giftermål.

Finns det någonting du hade velat göra annorlunda?– Nej, egentligen inte. Jag är nöjd med tonen i programmet och hur

de har presenterat oss. Det blev varmt och fint överlag. Någon blev kan-ske för ensidigt presenterad men det var ju så kort inspelningstid, så det berodde nog på det.

Skulle du göra det igen nu när du vet hur en tevesåpa fungerar?– Jag skulle överväga det men det beror helt på syftet – vad man vill

med programmet. Jag var med i Tro, hopp & kärlek för att få presentera prästrollen, kyrkan och tron. Den betoningen blev svagare än SVT hade sagt. Samtidigt har jag fått mycket respons från folk som säger att de tycker tron blev fint presenterad.

Detta nummer i urval:KORTNYTT: EFS gamla sjömanskyrka I Hamburg i ny tappning ...............4NYHET: EFS medarbetardagar i Etiopien ........................................ 8–10GLOBALT: Kvinnliga präster vigda för tjänst i Indien ....................... 12–13 LOKALT: EFS-föreningana som växer i Ängelholm .......................... 14–19GLOBALT: Fokus på Jesus – inte kristendom ................................. 20–22 BÖCKER: Boktips inför julklappsköpen ......................................... 23–27TEOLOGI: Den knepiga läran om arvssynd ..................................... 28–29EFS DISTRIKT: Mittsverige ........................................................... 32–33EFS DISTRIKT: Sydöst ................................................................. 34–35BIBELÅRET: Ny teknik, nya möjligheter med appen Bibelstund .............36

Omslag: Cecilia Reuter och Magnus LennartssonFotograf: Johan Ericson

Gåvor bg 900–9903Bg 901–0026 används endast när du har en avi med personligt OCR-nummer.

FAKTA. EFS är en självständig organisation inom Svenska kyrkan, med betoning på mission, lek-mannaengagemang och vardagskristendom.

Rörelsen består av cirka 14 300 personer som är medlemmar i någon av de 354 förening-ar och grupper som finns spridda över landet.

Det gemensamma målet är att hjälpa människor att leva nära Jesus Kristus i vardagen.

EFS missionstidning Budbäraren är en medlemstidning som skickas till alla EFS-hushåll. Den kan också prenumereras, se redaktionsrutan. Tidningen finns även att läsa på webben på www.efs.nu/budbararen.

KORTNYTT

Forskning om EFS mission i Indien

Missionärer avtackas

INTERNATIONELLT. Rektor David Udayakumar för Gurukul Lutheran Theo-logical College and Research Institute, Chennai har besökt EFS kansli för samtal om EFS historiska arkiv. En av hans teologistudenter, Nirmal Soren, kommer från den Evangelisk Lutherska kyrkan i Madhya Pradesh. Nirmal vill studera EFS tidiga missionshistoria i Indien, fram till 1923 då kyrkan bildades. Han vill forska i hur man förkunnade, hur man bedrev det sociala arbetet och hur man involverade indierna i evangelisationsar-betet. Nirmal vill även se om eller hur man anpassade evangeliet till den indiska kulturen.

Eftersom det mesta av grundmaterialet är på svenska behöver då ett urval av brev, protokoll och tidningstexter översättas till engelska, något som EFS arkivprojekt har som mål att kunna förverkliga.

MISSION. Efter fem år som koordinator i Iringa, Tanzania, avtackades missionär Rune Persson tillsammans med sin hustru Ann-Katrin den 15 oktober. Ann-Katrin slutade sin tjänst redan förra året. Rune arbetade som koordinator för TEE-programmet i södra Tanzania. De många resorna mellan de tio stiften har även gett många och djupa relationer. Det blev tydligt i den avtackning som stiftsmedarbetarna i Iringa bjöd på.

Nu väntar ett liv som pensionärer för paret Persson. Det finns i dags-läget inga planer på någon efterträdare till Rune Persson. ELCT, Evang-elical Lutheran Church in Tanzania, har i samråd med EFS konstaterat att ELCT bör kunna klara samordningen av TEE-programmet utan någon EFS-missionär. Det ekonomiska stödet kommer dock att fortsätta.

EFS tackar Gud för Ann-Katrin och Rune Persson och önskar dem lycka och välsignelse i dagar som kommer.

BILD

: JON

AS N

IMM

ERSJ

Ö

BILD

: PRI

VAT

Hallå där David Castor,


FAKTA Svenska Gustav Adolfs-kyrkan i Hamburg

• Ansvarar för Svenska kyrkans arbete i norra Tysk-land.

• Firar gudstjänst varje söndag och arrangerar konserter och kulturkvällar.

• Har en omfattande verksamhet med bland annat konfirmanderundervisning, körer, syförening, läsecirkel och café.

• Är inte längre sjömanskyrka, men stöder en lokal ekumenisk organisation för arbetet bland sjömän-nen och har nära samarbete med de andra nordiska kyrkorna.

• Har en SKUT-anställd komminister och fyra lokal-anställda.

KORTNYTT

Kyrkan har genomgått en omfat-tande renovering. Fönster, el-och vattenledningar har bytts ut. Nödutgångar har öppnats.

Lägenheter har renoverats och byggts till och hela kyrkan har handikappanpas-sats. Tack vare den nya hissen kan Rudolf Störch som är rullstolsbunden följa sin fru Maria till Svenska kyrkan.

– Det känns gott. Det är som om hjär-tat gör ett hopp, säger han.

Trots att mycket rustats upp, återstår en hel del arbete. Bland annat skall vägg-balkarna bytas. Under Tacksägelsedagens invigningsmässa använder komminister Nils Renman renoveringen som en meta-for för den sårbarhet som är nödvändig.

– Det är bra att kyrkan är trasig. Den är precis som vi. I sprickorna blir anden synlig och nytt liv kommer fram.

Kyrkoherde Lena Brolin, Berlin, predi-kar om samariern som tackade Jesus och om konsten att tacka.

– Utanförskapet har haft olika namn

Gustaf Adolfskyrkan i Hamburg öppnas igenByggnadsställningarna står kvar men nu kan församlingen fira guds-tjänst igen. Efter åtta månaders renovering återinvigdes Gustaf Adolfs-kyrkan i Hamburg. Den gamla sjömanskyrkan spelade en viktig roll när staden låg i ruiner efter andra världskriget. Men fortfarande är behoven stora. Nu öppnar man på nytt sina portar för människor som är i behov av mat, hopp och sinnesfrid.TEXT OCH BILD: INGRID NORDLUND BRINCK

genom historien. I dag heter det rom, flykting eller hemlös.

REDAN 1883 STARTADE EFS sin sjömans-mission i Hamburg. 1907 invigdes kyr-kan. Här kunde sjömän och svenskar läsa tidningar, övernatta och ringa hem. Här hölls också gudstjänster och undervisning i den svenska skolan.

Kyrkan var en av få byggnader i hamn-området som stod kvar efter de allierades bombningar i andra världskrigets slutske-de. Då delade kyrkan ut mat och kläder som skickades från Sverige.

– Än i dag har Sverige ett högst anseen-de i norra Tyskland, menar Nils Renman. Många i Hamburg känner till kyrkan.

VARJE ÅR ARRANGERAR Gustaf Adolfskyr-kan julbasarer med 22–24 000 besöka-re. För överskottet kan man göra ytterli-gare hjälpinsatser. Överskottet räcker till minst 200 hemlösa och andra som har akuta behov.

– Det finns ett enormt socialt engage-mang här, säger Nils. Jag tror att det måste komma till Sverige också.

Under invigningsgudstjänsten får för-samlingen en hälsning från Anders Berg-kvist, chef för Svenska kyrkan i utlandet, SKUT. Paret Leif och Berna Enblom från Månsarp, Jönköping överlämnar ljussta-kar. Deras församling har stöttat kyrkan ekonomiskt. Leif minns när han som 16-årig sjöman julen 1958 besökte Gustaf-Adolfskyrkan.

– Än i dag minns jag att jag fick sock-ar som en syföreningsdam i Boden hade stickat.

"Vi tackar dig" sjunger kören i slutet av invigningsmässan. Solen skiner in genom de nymålade fönstren. Efteråt serverar hus-mor Carina Bolte fika. "Välkommen hem i utlandet" står det på hennes förkläde.

– Så är det. Många svenskar besöker oss – allt från fikasugna turister till männi-skor som supit upp sina pengar. Man kan vara långt hemifrån. Men så kommer man till ett kök där det står någon med ny-bakade bullar. Då känns inte hemlandet långt borta, säger hon. n

Verksamheten i Hamburg startades av EFS sjömansmission 1883. 1906 byggdes kyrkan som invigdes 1907. Den ligger centralt i turiststråket vid Landungsbrücken, där man kan åka färja och tunnelbana.

Caféassistenten Laila Bredenow och husmor Carina Bolte serverar tårta. För Carina blev kyrkan en svensk oas när hon var ny i Hamburg 1991.


Vem tolererar vad?

KRÖNIKA

Tolerans har blivit ett modeord i västvärlden. Men få känner till ordets bakgrund, det vill säga de bakomliggande tankarna och de-

ras historiska rötter. Det är förmodligen därför det är så märkligt få som kopplar samman västerlandets kristna kulturarv med just toleransbegreppet. Inte sällan har detta arv under senare tid tvärtom ut-pekats som en av världshistoriens främsta bärare av intolerans. Problemet är att kri-tikerna till det kristna arvet samtidigt ofta förtiger eller förtränger något de tycks ta helt för självklart, nämligen att de lever i en tradition i vilken de har möjlighet att yttra sig fritt. Men det är ingen slump att det är i samhällen med kristen tradition de har möjlighet att fritt uttrycka sig och skriva sina debattinlägg – eller rentav an-klaga kristendomen.

KRISTENDOMSBILDEN FÖRVRÄNGS TYVÄRR inte sällan medvetet i vissa kretsar. I än fler verkar det närmast uppfattas som kon-tradiktoriskt att värna om tolerans sam-tidigt som man förespråkar en klassisk kristendomssyn. Uppfattningarna tycks dels ha sin grund i att de kristna rötter-na till toleransbegreppet klippts av eller att grundläggande idétraditioner neglige-rats, dels i en vanställd kristendomsbild. Många kristna står rådvilla inför kritiken. Men det är de facto i den kristna tradition, inte i någon annan, som den moderna de-mokratin tagit form och som mänskliga rättigheter utformats och anammats. Det har skett tack vare en kristen tradition, inte till följd av att man lämnat det krist-na arvet bakom sig, som ibland hävdas.

I det fortsatta arbetet med nedmonte-ringen av resterande kristna värderingar i

i Jesu mun? Vi är väl satta att förvalta och oförvanskat föra vidare budskapet vi fått oss anförtrott – som gåva. Det är enligt kristen tro också så att Jesus inte endast är sann människa, utan även sann Gud, och som därmed är utgångspunkten i byggan-det av ett genuint gott samhälle, som bär oss i detta, men även igenom död hem till sig. Det är inte intolerant att säga detta, utan sant. Det är heller inte en udda, in-dividuellt och känslomässigt präglad upp-fattning, utan den världsvida Kyrkans be-kännelse. Kristna har genom kyrka, skola och sjukhus – dessa den kristna missio-nens trefaldiga kännetecken – fört det-ta budskap vidare i en strävan att bygga goda samhällen. Dessutom är det ju så att missionens Herre, Jesus, är Kyrkans hu-vud, vilken förutan Kyrkan, kroppen, dör. Att i någon förment välvilja förminska Je-sus eller jämställa Honom med Muham-med, Konfucius eller Buddha kan kanske tyckas tolerant, men Kyrkan har endast ett huvud, den uppståndne Jesus. Att inte erkänna detta är att göra kyrkan huvud-lös – och någon huvudlös kyrka befräm-jar ingen – och ingen behöver henne i det långa loppet.

EN GENUIN TOLERANS kan inget annat än att visa på att också den traditionella håll-ningen att ”Jesus är Herre” inte endast är en acceptabel, utan även intellektuellt respektabel hållning – även i ett sekulari-serat Sverige.

vårt samhälle, med påföljande sekulär-li-beral värderelativism, ser vi konsekvenser, till exempel i form av ökad psykisk ohäl-sa, som inte minst drabbar unga. Många är rådvilla och rådlösa. Här har vi ett upp-drag att fortsatt stödja, bygga och ge hopp.

SAMTIDIGT SOM VI ser en tilltagande indivi-dualism, med påföljande åsiktsrelativism, ser vi ironiskt nog en rad tecken på en typ av tillväxande ”åsiktstyranni”, en tyckan-dets tyranni. Det gäller att hålla med om den nya ”toleranta” majoritetens åsikter. Annars kan man råka illa ut. I såväl sam-hälle som i kyrka finns det åsiktskontrol-lanter, som i toleransens namn snabbt är villiga att bruka likriktningspiskan. Vi ser inte sällan kristna som i åsiktsintoleran-sens namn råkar illa ut, inte minst om de hänvisar till Bibeln. Sällan görs skillnad på traditionell tro och ren och skär sek-terism.

Bruket av så kallad intolerant tolerans visar sig på en rad sätt. Ett flertal metoder brukas för att nå målet om åsiktslikrikt-ning i aktuella frågor. Men den sunda kri-tiken av den intoleranta toleransen måste framhållas för att såväl samhälls- som kyr-koklimatet skall kunna bevaras hälsosamt. Det är något som blivit fel om man i sam-hälle och kyrka tolererar allt utom de som inte tolererar allt, trots om de senare har uppfattningar som står på traditionellt sett goda kristna grunder, till exempel i trosbekännelsens form.

VIDARE KAN DET ju uppfattas intolerant att i en mångreligiös samhällsmiljö fullt ut ac-ceptera Jesu egna sanningsanspråk. Men det är väl knappast kyrkans sak att ändra på dessa anspråk eller att lägga andra ord

KJELL O LEJONREKTOR, JOHANNELUNDS

TEOLOGISKA HÖGSKOLA

Vätskebälten av elastiskt material med kardborrelås och hållare för 1, 3, 4, 5 eller 8 flaskor. Storlekar S, M, L o XL.

Formade flaskor som rymmer 16 cl och har en behaglig lyfttopp.

Elastisk ficka med dragkedja finns på vissa bälten och även som tillbehör.

Gerry Rönnmark ABRussvägen 12, 152 57 Södertä[email protected] www.perfekta.nu

PERFEKTA of Sweden®

En utbildning för dig som vill

FÖRNYA & nyplantera kyrkans arbeteLäs mer på www.johannelund.nu


SALTS SCOUTLEDARFORUM hölls på Lögdö Herrgård i Timrå helgen 23-25 ok-tober. Det är det fjärde forumet på fem år med uppehåll för patrullriksår-et. I år diskuterades strategier för Salt Scouts framtid.

– Vi vill öka medlemsantalet och engagemanget. En strategi kan vara att anordna föräldrakurser. Några deltagare provade på hur det kan vara att gå en sådan kurs, kanske kan det vara en väg mot större engagemang för scouting. Vi pratade också om för- och nackdelar med märkestag-ning, berättar Anders Brunnegård, Salts scoutkonsulent.

Känt för scouterna är att de bär lägermärken eller projektmärken på sina scoutskjortor som ett tecken på kunnande eller deltagande i olika sammanhang. Nu har Scouterna gjort en sammanställning och beskriv-ning över hela märkessystemet. I medlemstidningen Scouten nr 3-2015 (oktober) gick man ut med hela beskrivningen.

– Vi hade också besök av William Persson som är ledamot i Scouter-nas styrelse. Han berättade bland annat deras version av framtidsstra-tegi.

Salt Scoutledarforum

0435-460054 [email protected] efsgarden.com

Idyllen vid sjön

Bra trivsamt boende för

enskilda gäster och grupper.

Kommande arrangemang

Julmarknad 11:00 - 16:00 28/11 Servering i matsalen 12:00 - 15:00 Julkaffe med hembakad hela dagen.

Julbord med sång och musik 16:00 12/12

13:00 13/12

Julfirande 23 - 27/12 God mat och gemenskap, sång och musik, gudstjänster och program.

Vill du ha vår resebroschyr? Eller våra nyhetsbrev www.duvres.se

se program - www.duvres.se

14 - 28 febr.-16 Tanzania-Kenya, Safari blandvilda djur, mission och natur. Ledare David Duveskog

13/4 Italien - Rom 5dgr med Anders Sjöberg

27 -30 maj Krakow - Auschwitz Toni Duveskog

Det lilla landet medDet lilla landet medDet lilla landet medDet lilla landet medDet lilla landet medde stora platsernade stora platsernade stora platsernade stora platsernade stora platserna

Boka nu!!Boka nu!!Boka nu!!Boka nu!!Boka nu!!VÅRENS & HÖSTENS RESOR 2015

23/12 Julresa med guide Joen Lindkvist14/2 Eilat+ 3 dgr Jerusalem med Anders Sjöberg11/3 Per Marklund och Monica Grafström22/3 Påskresa Anders sjöberg & guide Irene8/4 Pär Alfredsson & Lennart Åkerlund10/4 Kg och Gun Eva Larsson (samt 24/4)15/5 Anders Sjöberg & Irene Kärrbrant16/6 Anders Sjöberg (Munken-kulan, familjeresa)16/6 Ungdomsresa Israel - Budget G Oscarsson

Församlingar & organisationer boka er ”egen” gruppresa?

ISRAELSPECIALISTENISRAELSPECIALISTENISRAELSPECIALISTENISRAELSPECIALISTENISRAELSPECIALISTEN

TTTTTel.el.el.el.el. 0278 - 160 05 0278 - 160 05 0278 - 160 05 0278 - 160 05 0278 - 160 [email protected]

ISRAELISRAELISRAELISRAELISRAELISRAELISRAELISRAELISRAELISRAELPOPULÄR RESA

JERUSALEM-EILATBoka nu!!

vinterresa till sommarvärme21/2 - 2/3 Eilat 1 vecka, Jerusalem 3 dgr med

Mikael Järlestrand & Göran Duveskog.I Eilat är det vanligtvis sommar året runt. Extra turer

ordnas till klippstaden Petra, båtkryssning Röda Havet,Tabernaklet i öknen (11 dgr med resdagar)

din

missionsbutik

J

o

f

f

i

Stöd din lokala missions-butik i Kristianstad!

joffi.se

SALT. Även i år anordnas fyra Livskraftläger över nyår. Livskraft Syd (Hel-singborg), Mitt (Uppsala), Norr (Umeå) samt Polar (Älvsbyn) går alla av stapeln 28/12–1/1. Lägren riktar sig främst till gymnasieungdomar, men med god marginal åt båda hållen. Mycket spännande undervisning och goda seminarier utlovas! Gå in på hemsidan livskraft.efs.nu för att anmäla dig och hitta mer information. Varmt välkommen att fira nyår på Livskraft!

SALT. Vad har Salt gemensamt med FBI, LBMU och IMU? Jo, alla fyra är barn- och ungdomsorganisationer till inremissionsrörelser i Norden. Ur samma väckelse och med samma anda har det sedan 1800-talet vuxit fram ett flertal lutherska inremissionsrörelser i de nordiska länderna. Tillsammans träffas barn- och ungdomsdelarna i dessa rörelser i forumet NIMBU och den 6-8 oktober anordnades en gemensam konferens på temat ”Att vara ung lutheran idag” i Oslo. NIMBU-konferenser anordnas vart tredje år och självklart var Salt representerat även denna gång.

– Vi hade goda dagar av samtal och undervisning, säger Markus Holmström på Salt. Det var en härlig blandning av svenska, norska, danska och engelska. Vi står inför så liknande situationer i våra olika länder i dag och vi kommer från samma rötter så det är fantastiskt att kunna hjälpas åt över gränserna i missionsuppdraget.

På konferensen var Sverige representerat av Salt och Evangelisk Luthersk Ungdom (ELU). Därutöver deltog kollegor från barn- och ung-domsorganisationer i Danmark, Norge och Finland. Roligast av alla för-kortningar på organisationer var förstås Finish Bible Institute, FBI.

Salt på konferens med FBI

SALT

Vill du fira nyår på läger med Jesus?

FOTO

: S

ALT


Varför heter vi Salt?

SÅ HÄR SÄGER Jesus i Matteusevangeliet 5:13-16:Ni är jordens salt. Men om saltet mister sin

kraft, hur skall man få det salt igen? Det duger inte till annat än att kastas bort och trampas av människorna. Ni är världens ljus. En stad uppe på ett berg kan inte döljas, och när man tänder en lampa sätter man den inte under sädesmåt-tet utan på hållaren, så att den lyser för alla i huset. På samma sätt skall ert ljus lysa för män-niskorna, så att de ser era goda gärningar och prisar er fader i himlen.

Salt som organisation vill vara salt och ljus i kyrkan och i samhället. Vi vill också utrusta våra medlemmar att vara det i sin vardag.

Det är därför vi heter Salt!

SALT

INSAMLAT

BUDGET

GÅVORAPPORT: Salt

• Salt är EFS barn- och ungdomsorganisation. Vi vill att barn och ungdomar ska få lära känna, komma till tro på och följa Jesus Kristus. Som självständig organisation har vi vår egen ekonomi, och tar inte emot några bidrag från EFS. Välkommen att stödja oss både med dina gåvor och med dina förböner – vi behöver det!

• Insamlingsbudget för 2015: 750 000 kr. Insamlat jan-sep: 495 455 kr. Salt har också fått en delad rikskollekt i Svenska kyrkan som till och med september uppgår till 590 730 kr.

• Gåvor till Salt kan sättas in på EFS bg 900–9903. Skriv ”Gåva till Salt” i meddelanderutan.

Du kan även ge på salt.efs.nu/ge-en-gava

I Hortlax är Ungdomsalpha ett verk-tyg för att möta ungdomar utanför kyrkan som vill prata om existentiel-la frågor. Stefan Wennberg är en av

de drivande i projektet. Jag ringde upp honom för att höra lite om deras arbete.

– Vi startade upp i januari-februari med en första Ungdomsalphakurs, berät-tar Stefan entusiastiskt. Det var ett gäng ungdomar som börjat hänga hemma hos ett par som gått en vanlig Alphakurs här i församlingen. Vi förstod att här fanns ett behov som vi kunde möta.

Konceptet Ungdomsalpha är mycket likt vanlig Alpha för vuxna. Samlingen börjar med middag och lek direkt när ungdomarna kommer med skolbussen.

Ungdomsalpha – ett verktyg för mission bland ungdomar i HortlaxHur kan vi i Sverige berätta om Jesus för alla de ungdomar som inte växer upp i ett kristet hem? Hur är vi en missionsrörelse bland unga här på hemmaplan?

Sedan följer sång, föredrag och samtals-grupper. Hösten 2014 var Stefan, tillsam-mans med två ungdomar från föreningen, på en internationell konferens om just Al-

Läs mer om Ungdomsalpha på:www.efsnorrbotten.nu/barn-och-unga/ ungdomsalphawww.alphayouthfilmseries.com

Ibland har det varit uppåt 20 ungdomar som ätit tillsammans på Ungdomsalpha i Hortlax. De flesta kommer inte från kristna hem utan har lockats till församlingshemmet just genom Alpha.

Inspiration till Ungdomsalpha fick Stefan Wennberg på en konferens i London hösten 2014.

pha för ungdomar i Holy Trinity Bromton Church i London.

– Det var en inspirationskonferens och lansering av nytt material för Youth Alpha. Det finns en Alpha-app, filmer och massa gratis resurser att tillgå – både på engelska och nu även lite på svenska, fortsätter han.

Filmerna använder Stefan både för att själv få inspiration till föredragen och för att kunna visa för ungdomarna på samling-arna. Totalt har det i församlingshemmet i Hortlax samlats en grupp på upp till 20 ungdomar under våren. Många fortsatte även på höstens kurs och några nya perso-ner tillkom också. Tillsammas med ett litet ledarteam med både vuxna och ungdomar har de två Alphaomgångarna varit en fan-tastisk inspiration för Stefan.

– De tänker ju inte riktigt på samma sätt som jag gör själv, konstaterar han. Många är inte alls uppvuxna i kristna hem och det är roligt och intressant att få inblick i hur deras tankar går.

Initiativet till Ungdomsalphagruppen har tagits väl emot av både församling och förening. Även om många av ungdo-marna kanske hellre gör annat på helger-na händer det att de dyker upp på både gudstjänster och ungdomssamlingar.

– Vi är glada att vi har tid och möj-lighet att satsa på Ungdomsalpha. Det handlar bara om prioritering. Man får ta bort något möte eller något som är mind-re viktigt, menar Stefan.

För det här är mission på riktigt. Och en inspirerande sådan!


NYHET

Fortbildningsdagarna, som äger rum vart femte år, ger de anställda en unik möjlighet att mötas, samta-la och inspireras. Den här gången

blev det även förvandlande möten med systerkyrkan Mekane Yesus.

”Dagarna har varit fantastiska. Otali-ga deltagare har bekräftat att det vi haft som målsättning och böneämne har blivit verklighet. Vi har fått ny kunskap, inspira-tion och kallelse att delta i Guds mission. Möten med företrädare för och medlem-mar i Mekane Yesu-kyrkan på teologiska seminarier och kyrkorna i Addis Abeba, föredrag och seminarier om kyrkans stra-tegiska ungdomsarbete, karismatiska and-liga liv och besök i olika diakonala projekt har gett oss både fördjupade insikter och relationer”, skriver missionsföreståndare Stefan Holmström på sin blogg.

INTRYCKEN HAR AVLÖST varandra. Etiopierna tackar oss gång på gång över att vi är här och de berättar att våra förfäder är anled-ningen till att de fått möta Jesus.

Glädje, hopp och längtan florerar hela tiden i luften på gudstjänster och i sam-tal och möten mellan andra EFS och Salt-kollegor från hela Sverige. Det råder en tacksamhet över att dela ”samma upple-velser”.

Det är fascinerande att möta vår sys-terkyrka, Mekane Yesus, som är världens största lutherska kyrka med över 7 mil-joner medlemmar och att veta att den bland annat startades av våra missionärer för snart 100 år sedan. Kyrkan är präglad av bön, bibelläsning och evangelisation.

– Vi har mycket att lära av deras hän-givenhet, uthållighet och målmedveten-het. Det är en tankeställare och att de kan åstadkomma så mycket med små resur-ser är fascinerande, säger EFS kommunika-tionschef Johan Ericson i tidningen Dagen.

EN AV VECKANS höjdpunkter som också fick historiskt värde var den ceremoni på Svenska ambassaden som alla 275 med-arbetare var bjudna till. Det var en festlig tillställning med körsång, tal av speciellt

EFS skriver ny historia i EtiopienFör två år sedan föddes en, då till synes, galen idé. Erik Johans-son, EFS missionssekreterare kom med förslaget att hålla medarbetardagar i Addis Abeba i Etiopien. I början på november blev idén till verklighet för 275 av EFS och Salts anställda. Det har varit ett digert program med historiska inslag och livs-förvandlande upplevelser.TEXT: SOFIA DERNÁND BILD: JONAS NIMMERSJÖ

275 stolta och hängivna Salt- och EFS-anställda på studieresa i Etiopien. Här uppställda utanför Ghion hotell i Addis Abeba.


NYHET

MIKAEL RASTAS, KONSU-LENT, BETLEHEMSKYRKAN OCH MITTSVERIGE– Det jag blivit mest tagen av är deras naturliga sätt att be och tala om Bibeln och att tala om sin tro. Där har vi mycket att lära oss – det är någonting som jag tar med mig. Det här med att priori-tera bönelivet är någonting som kommer att få en konsekvens för mig.

OSCAR ODERS, UNGDOMS-LEDARE, LUTHERSKA MIS-SIONSKYRKAN, BORÅS– Det har varit mycket tal om missionshistoria. Det är bra att veta varför EFS är som det är och hur det har kommit till den punkt där vi är i dag. Annars vet vi inte varifrån vi grundar vår framtida utveckling.

JULIA FRANZÉN, DISTRIKTS-KONSULENT, VÄSTSVERIGE – Inspirerande, välsignat (Gud har varit väldigt kon-kret i konferensen) och helt galet. Bara det att vi har tagit oss hit är helt galet! En känsla av samhörighet på ett annat sätt med de som är här och med de som jag job-bar tillsammans med.

MARIA SMEDS, UTVECK-LINGSKONSULENT, UPPSALA– Mötet med School of Jazz Music. Ledarens beslutsam-het i att utbilda musiker med ett hjärta för Jesus i musiken. Det är en dimen-sion av att de tillber när de spelar. I Sverige behöver vi förstå att musicerande i kyrkan är inför Gud och att sångledaren är en ledare inför Gud som ska leda människor till ett Gudsmöte.

JONAS NORDÉN, MISSIONÄR, ADDIS ABEBA– Det har varit fantastiskt att få se alla 275 svenska deltagare på plats i Addis Abeba och höra att andlig-heten i Mekane Yesus-kyr-kan redan gjort avtryck i deras liv. Jag var lite ängslig innan över att svenskarna skulle rea-gera mer på att saker och ting inte fungerade som där hemma. Men jag har inte märkt nå-gonting av det. Det har överraskat mig.

Vad bär du med dig från medarbetardagarna i Addis Abeba?

EFS skriver ny historia i Etiopieninbjudna gäster som avslutades med mid-dag i ambassadörens trädgård.

– Det här är med säkerhet den största svenska delegationen i Etiopien någonsin, sa Sveriges ambassadör Jan Sadek, mäkta berörd av kvällens program.

MOT SLUTET AV veckan hade vi festmiddags-gudstjänst i en närbelägen lokal. På väg till-baka till hotellet fick var och en varsin fack-la och vi gick i led och var ljus längs hela Meskel square, revolutionstorget. Vi sjöng psalmer till Guds ära ända tills polisen för-bjöd oss att fortsätta och släcka facklorna.

– Det är häftigt att vi är flera från sam-ma sammanhang som fått dela den här upplevelsen och nu åker vi tillbaka till våra jobb och bär förhoppningsvis med oss frön som inte bara skall vara vackra att titta på utan verkligen ha landat hos oss och börjar växa och gro och brinna i våra hjärtan för mission i Sverige. Gud har gett oss utmaningen att Sverige är ett mis-sionsland, säger Barbro Jonsson, volontär, EFS personalnämnd. n

Patrik Hallgren från Gusum samtalar med medlemmar från Mekane Yesus-kyrkan efter ett bibelstudium på seminariet Mekanissa.

Sveriges ambassadör i Etiopien, Jan Sadek, hälsar alla 275 EFS:are välkomna och berättar stolt om den goda relation han har med våra svenska missionärer på plats, Jonas och Viktoria Nordén.

BIL

D: JO

NAT

AN

KN

UTE

S


NYHET

Det är ett högtidligt tillfälle. Runt 350 inbjudna personer vandrar sakta framåt i en fack-elupplyst gång i ambassadörs-

residenset. Var och en hälsas personligen välkommen av Sveriges ambassadör Jan Sadek och hans kollega. Så ser jag man-nen jag så gärna vill träffa, presidenten för Mekane Yesus-kyrkan, Reverent Dr Wak-seyoum Idosa. Vi drar oss undan trängseln och söker lustigt nog skydd bakom EFS utställningsmontrar om våra rötter och vår missionshistoria i Afrika. Det är en andäktig upplevelse att se historiens ving-slag i ögonvrån och samtidigt få tala fram-tid och vad EFS mission betytt för Etio-pien med honom.

Han säger att relationen mellan Me-kane Yesus och EFS är viktig för den tar oss tillbaka till rötterna och dagarna när missionen först kom till Etiopien och hur det har påverkat landet.

I dag uppmanar han oss i Sverige att titta tillbaka hur engagerade och hängivna de första missionärerna var att sprida bud-skapet om Gud, de lämnade tryggheten för att nå andra. De var verkligen angeläg-na att dela budskapet om människors fräls-ning och att göra Jesus till Herre i sitt liv.

– Att göra nyfrälsta till bibelförankra-de lärjungar är oerhört viktigt för tillväxt. Förr värderade de bibelundervisningen och Bibelns auktoritet och talade djärvt

Mekane Yesus hälsning till Sverige

om sin tro. I dag möts även vi av era pro-blem med globalisering och att det är så mycket annat som stjäl tid från Gud, sä-ger Wakseyoum.

Han sammanfattar det med att vi be-höver väckelse. En sådan väckelse som våra förfäder, Rosenius och Lundborg levde i. Vi saknar såna som dem. Fortsätt var trogen i bön och undervisning, upp-manar han.

Som avslutning hänvisar han till Pau-lus och den vision han fick att någon ro-pade: Kom över och hjälp oss!

– Nu är det dags att vi kommer till er! En gång kom ni till oss – nu ber vi att Sveriges andliga ledarskap ska våga fort-sätta vittna om Gud till hela samhället och speciellt till den unga generationen, avslutar Waskeyoum Idosa. n

Mekane Yesus-kyrkan i Etiopien har över 7,2 miljoner medlemmar och arbetar strategiskt med bön, bibelläsning och evangelisation för att nå unga. Vad har vi i Sverige att lära av dem och hur har tillväxten blivit så enorm?TEXT: SOFIA DERNÁND BILD: JONAS NIMMERSJÖ

ÅSA FARMERY, LÄRARE, HAGABERGS FOLKHÖGS-SKOLA, SÖDERTÄLJE– Det måste betyda mycket. Det är så många över hela landet som har varit här som har fått med sig saker härifrån. Jag tror att det kommer märkas på olika sätt, det skulle vara konstigt om allt bara var som vanligt när alla kom hem.

DIETER PETTERSSON, FASTIGHETSSKÖTARE OCH VAKTMÄSTARE PÅ KORNHILL, HALMSTAD– Jag åt lunch med några etiopiska äldstebröder och vi började genast prata strategier, planering och visioner. Där tror jag vi har mycket att lära av varandra, de är väldigt målmedvetna. Framförallt i mottagandet av de som kommer till oss från andra länder – det är en ökad förstå-else.

JENS PETERSON, FÖR-SAMLINGSHERDE, NORRA GOTLANDS PASTORAT– Gud har varit väldigt närvarande. Andligt vi-talt! Bönen kommer att få uppsving, längtan efter bön. Bibeln, det kommer vara mer intensitet och intresse att läsa ordet och samtidigt har vi fått höra vittnesbörd som är tagna rätt ur apostlagärningarna. Så folk blir nog hungriga.

ERIC VOELZ, PASTOR I PITEÅ– Tacksamheten över vad Gud har gjort och att samtidigt inte stanna kvar i det utan att se att det är samma Gud i Sve-rige som har gjort stora under i Etiopien och som längtar efter att göra fantastiska saker i Sverige.

Vad tror du att de här dagarna får för betydel-se för EFS i framtiden? Gudstjänstfirare i Mekanissa Mekane Yesus-kyrkan i Addis Abeba.

Mekane Yesus-kyrkans president Wakseyoum Idosa visionerar om att sända missionärer till Sverige.

Arbetar du för en bättre värld?

Då är vi resebyrån för dig!

Medlem i Svenska Resebyråföreningen Din trygghet

Raptim specialpriser på fl yg bara hos oss!

Gör som “bistånds”-Sverige anlita...

0140-37 50 00 • [email protected]

0140-37 50 70 • [email protected] Groups & Meetings

Församlings- eller konfi rmandresorTranås resebyrås gruppavdelning har mångårig erfarenhet av att hantera både stora och små grupper till världens alla hörn.

Vi arrangerar gärna er resa kontakta oss för en off ert!

Argentina - Etiopien - Italien - Indien - Israel - Storbritannien - Tanzania - Tyskland m.m.


GLOBALT

Två av de som ska vigas är lite äldre. Prästfruarna L S Khakha från Tumsar och Elizabeth Pra-sad från Jabalpur. Elizabeth har

gått bibelskolan i Shahpur 1974-1975. Hon stannade sedan kvar till 1978 som lärare. Hon har utbildat sig vidare på olika sätt och när hennes make avled tog hon hand om kyrkan i Jaipur. Hon har stä-dat den, haft barn- och ungdomsgrupper och gudstjänster utan att vara prästvigd. En präst i grannförsamlingen har haft de kyrkliga handlingarna.

Det är dagen före den historiska prästvigningen i Sankt Johns kyrka i Chhindwara, Indien. Jag sitter tillsammans med de fyra kvinnliga prästerna som ska vigas för tjänst i den evangelisk lutherska kyrkan i Madhya Pradesh. TEXT OCH BILD: MARTIN NILSSON

– Nu ser jag fram emot att kunna hålla en full gudstjänst, säger Elizabeth.

Men det står ju i beslutet att ni första året ska gå under en annan präst och där-efter får ni bara ha de kyrkliga handling-arna om det inte finns någon präst?

– Ja, men i vår församling finns det ingen annan, så jag kommer att få sköta det fullt ut på en gång.

Hur tror du det känns för dig efter mor-gondagens vigning? Är du densamma?

– Jag vill att alla som kommer till gudstjänst ska få andlig vägledning, lyssna till Guds ord och få be tillsammans. När jag har haft en gudstjänst känner jag att det jag gjort är Guds verk.

L S Khakha har en fyraårig utbildning i Raipur.

– Det var undervisning på hindi och jag lärde mig så mycket. Vi läste 27 olika ämnen, några varje år.

Historisk prästvigningvisar på en förnyad kyrka

Med stolthet tog de nyvigda kvinnliga prästerna i kyrkan i Indien emot församlingens gratulationer. Från vänster L S Khaka, Elizabeth Prasad, Sundeepa Martin och Isha Smitha.

Med den korsmärka fanan i spetsen tågade prästkan-didater, kyrkans alla präster och inbjudna gäster runt kyrkan inför vigningen.


GLOBALT

Vad säger församlingsborna om att ni ska bli präster?

– De är glada, särskilt kvinnorna. Men inte alla är glada. Men kommer det pro-blem vill vi lösa dem. Naturligtvis ger vig-ningen oss lite mer makt. Efter morgon-dagen får vi döpa, viga, begrava och dela nattvarden. Det är glädjefullt, vi är för-väntansfulla över Guds gåvor.

ISHA SMITHA FRÅN Sagar och Sundeepa Martin från Guna är yngre än sina kolle-gor och har två små barn. Ishsa, som har sin 9 månaders baby med sig, har gått fyra år på Gossner teologiska skola och de var sex kvinnor på kursen. De hade bland an-nat en kvinnlig teologiprofessor som lära-re. Mrs Sandeepa Martin har gått en teo-logisk utbildning i Allahabad.

Hur känns det inför morgondagen?– Vi är lite rädda, säger Sundeepa.

Men det ska bli roligt att arbeta i försam-lingen, med alla barn, unga och vuxna. Som kvinnor är vi vana att vara ute och evangelisera, och om vi gör ett bra arbete kommer andra att följa efter. Bed för oss, säger Sundeepa och ler där hon håller sitt barn som är tre månader.

Till prästvigningen har det kommit fle-ra kvinnliga präster i andra lutherska kyr-kor. I Jaipur Evangelical Lutheran Church var den första prästvigningen av kvinnor 1992, och i Andra Evangelical Lutheran Church 1999.

– Det är en stor ära för oss att få vara gäster här och vi tackar Gud för beslutet. Genom att vara goda präster, goda exem-pel kan vi vara föredömen så fler vill bli präster säger prästerna Mrs Sathuri och Angela Veronica.

DET ÄR SÖNDAG morgon och den stora da-gen är inne. Klockan 8:30 samlas alla kyr-kans präster, de tillresta gästerna och de tolv prästerna som ska vigas. Processionen startar vid den gamla nyrenoverade kyr-kan i Chhindwara. EFS bidrag med nya kragar till prästskjortorna blir till stor glädje. Efter bön tar Biskop Emmanuel Panchoo upp en indisk sång och alla föl-jer den korsmärkta flaggan mot den nya kyrkan Sankt John. Redan här är fotogra-ferna många och även den lokala press-sen både fotar och filmar. Processionen går runt hela kyrkan innan man träder in i den fullsatta kyrkan.

Utöver de fyra män och fyra kvin-nor som ska vigas för Evangelical luthe-ran Church i Madhya Pradesh är det fyra präster från missionsorganisationen Na-tional Missionary Society of India (NMSI)

Biskopen ber alla i kyrkan att ta av sig skorna inför denna heliga stund. Det

märks att det är något alldeles extra den-na söndag. En stor förväntan i luften. Fram inför altaret träder de tolv kandida-terna och bakom dem alla kyrkans präs-ter. Flera av gästerna har fått sina platser innanför altarringen. Stefan Holmström och Senitha Olsson från EFS, Franklin Is-hida från den Lutherska kyrkan i Ameri-ka, Augustin G Jayakumar från nationel-la indiska kyrkan, Chandran Paul Martin från Lutherska världsförbundet och gene-ralsekreteraren S Rajan från NMSI.

Biskop Panchoo nämner alla vid namn. De svarar i korus på biskopens frågor och böjer knä för vigning och förbön. Vid ut-delandet av stolor, biblar och kyrkohand-böcker ber biskopen alla gäster att biträ-da.

FOTOGRAFERNA TRÄNGS PÅ båda sidor om al-taret och även vid fönstren intill altaret. Liturgin är bekant, men ändå annorlun-da. En del sånger är bekanta men sjungs på annat sätt och det är även många nya sånger. Nu vidtar dop av två barn och Sundeepa Martin, som just vigts, går till-sammans med sin make och släkt fram till dopfunten.

– Ni nya präster, ta ett djupt andetag. Det kan vara sista dagen på länge som ni får vila, börjar Franklin Ishida från USA sin predikan. Han anknyter till att det är reformationsdagen. Martin Luther tog fram olika frågor i ljuset och det är en ut-maning för kyrkan även i dag att leva ut evangeliet. Ordinationen i dag är för kyr-kan, att ni ska vara ledare i reformatio-nens kyrka. Vigningen av kvinnliga präs-ter visar på en förnyad kyrka. En kyrka som finner nya vägar, som på reformatio-nens tid.

Efter predikan kallas alla gäster fram igen och det blir utdelning av blomster-girlanger och minnestavlor och tillfälle till tal. Stefan Holmström hälsar från EFS och även från ärkebiskop Antje Jackelén. Hennes brev blir tolkat till hindi. EFS gåva är en engelsk studiebibel. Andra gäs-ter ger prästskjortor och stolor. Det är sär-skilt tal till de kvinnliga prästerna och de manliga gratuleras till att fått vigas med dem denna historiska dag.

De nyvigda får tjänstgöra vid nattvar-den och så även alla övriga präster och gäs-ter. De byter av varandra vid altarringen. Efter 5,5 timme tar biskopen med sin kraf-tiga stämma upp den sista sången. Däref-ter vill många fotografera de nyvigda.

Jag frågar Elizabeth Prasad till sist, vad som var bäst i dag?

– Ordinationen, den var bäst, den åter-kommer aldrig. Dela ut nattvarden, det kan jag få göra ofta framöver. n

GÅVA: Indien

Du kan stödja arbetet i Indien via bg 900-9903. Skriv ”Indien allmänt 3300” i meddelanderutan.

Tack för din gåva!

Elizabeth Prasad tar av biskop Emanuel Panchoo emot stolan som är tecknet på att hon nu är präst i den Evangelisk lutherska kyrkan i Madhya Pradesh.

LOKALT


Prästen Magnus Lennartssson och samarbets-kyrkoprästen Cecilia Reuter företräder de två växande EFS-föreningar som finns i Ängelholm.

BILD: JOHAN ERICSON

LOKALT

Med plats för fler

Trevligt eller tråkigt, småstad eller semesterort, litet eller idylliskt? I nordvästra Skåne hittar vi Ängelholm – en ort nära havet med drygt

tjugotretusen invånare och två växande EFS-föreningar.

Under 1990-talet erbjöds EFS missionsförening i Ängel-holm att vara med när en ny områdeskyrka skulle startas.

Missionsföreningen antog utmaningen och i dag står föreningarna trygga sida vid sida i en och samma stad med samma uppdrag. Budbäraren har besökt Ängel-

holm för att kika närmare på vad beslutet för 20 år sedan fört med sig utifrån frågan, hur är det att vara två EFS-föreningar i samma stad?

– Vi är som två syskon i samma familj. Vi tycker om varandra men leker på oli-ka gårdar, säger Tryggve Ström, medlem i EFS S:t Mikael.

BAKGRUND Två EFS-föreningar i samma stad

EFS i Ängelholm fick erbjudande att vara med i starten när en ny områdeskyrka skulle byggas. 1997 stod kyrkan klar. Föreningsmedlemmarna delades i två grupper, med cirka 50 medlemmar på vardera plats, men fortsatte verka under samma styrelse. År 2001 togs beslut om en avknoppning, EFS S:t Mikael bildades. I dag har båda förening-arna mer än fördubblat sitt medlemsantal och med olika profil arbetar de sida vid sida för att tjäna både Gud och Ängelholm.



LOKALT

På veckorna är här stor genom-strömning av människor, det kom-mer många som deltar i vår barn-verksamhet, sjunger i kör eller vill

lyssna på de föreläsningar och temakväl-lar som finns, säger Cecilia Reuter som arbetat i S:t Mikael ända sedan kyrkan byggdes 1997.

Många av dem som kommer till sam-arbetskyrkan S:t Mikael som ligger en bit utanför Ängelholms stadskärna beskriver miljön som välkomnande och varm.

– Jag bor inte i församlingens område, det har jag aldrig gjort, utan det är ett ak-

Samarbetskyrkan S:t Mikael

Värdefulla värdgrupperDoften av kanelbullar fyller hela huset, i den ljusa luftiga kyrkolokalen finns gott om plats och i rummet med fönster in mot kyrksalen har tre från EFS-föreningen S:t Mikael samlats. Det är styrelseordförande Anna Johansson, föreningsmedlemmen Trygve Ström och samar-betskyrkoprästen Cecilia Reuter.TEXT OCH BILD: PAULINA HEDMAN

tivt val som min fru och jag har gjort att söka oss hit. Här finns en speciell känsla. Det är som en familj där vi känner oss väl-komna men också som att vi behövs och kan hjälpa till, berättar Trygve.

Den känslan är han inte ensam om. En stor fördel är kyrkans arkitektur. Allt finns under samma tak och det är inte långt att gå mellan tjoande lekrum, ett pratglatt fikabord och själva kyrksalen. Ett exem-pel är den öppna förskolan som ett par gånger per termin har vardagsgudstjänst i kyrksalen som ligger precis intill deras ordinarie lokaler.

– Det är så lätt att kombinera vardags-verksamhet och kyrka, enkla andakter med allt annat, anser Cecilia.

– Föreningen har växt mycket under de senaste åren. När vi bildades 2001 var vi omkring femtio medlemmar medan vi nu är uppemot 150 personer, berättar nu-varande ordförande Anna Johansson.

Att vara en samarbetskyrka ser de som en mix av det bästa från Svenska kyrkan och EFS. För föreningen i S:t Mikael inne-bär det att fasta kostnader, såsom löner och fastighet, täcks av församlingen me-dan föreningen har i uppdrag att utveckla och bibehålla lekmannaengagemanget.

– I vår värdgrupp brukar vi säga att vi inte är här för att koka kaffe eller kratta gården, vi är här för att tjäna Gud, säger Trygve.

– Vi har värdgrupper vilket är något som inte finns motsvarighet till hos öv-riga församlingar, berättar Anna och Ce-cilia fortsätter:

– Värdgruppen är ett bra sätt att slus-sas in i en gemenskap, man träffas och det finns en uppgift för alla utan att det behö-ver bli betungande. Som samarbetskyrka kan vi ta det bästa från vardera håll. EFS med stort frivilligengagemang, en tydligt personlig prägel samt ett språk som känns nära och relevant förenas med öppenhe-ten och hela det kontaktnät som finns inom Svenska kyrkan.

SAMARBETSKYRKANS STARKA SIDOR, all mu-sik och sångverksamhet samt de barn och föräldrar som varje vecka återkommer ser alla tre som positiva inslag i kyrkan. Dock finns det en utmaning i att få dem som deltar i veckoverksamheten att också bli del i föreningen. Något de också brottas med är den stigande medelåldern.

– Vi kan väl vara en medelålderskyrka S:t Mikael gospel, som på torsdagskvällar svänger loss och övar bland andra låten ”Celebrate” under ledning av Marie Brandt Wilhelmsson.


LOKALT

Tillsammans verkar Tryggve Ström, Cecilia Reuter och Anna Johansson för att öka lekmannaengagemanget i samar-betskyrkan S:t Mikael.

FAKTA EFS S:t Mikael

Samarbetskyrka sedan: 1997 då en ny områdes-kyrka byggdes.

Bildades: 2001

Antal medlemmar: 138 (2015)

var det någon som sa, det är väl bra det? berättar Cecilia och fortsätter:

– Om barn och familjer går till EFS-kyrkan på Metallgatan så får väl vi vara något annat och kommer det kontinu-erligt ny-pensionärer hit går det ju bra. Ibland får man tänka att de barn och för-äldrar som rör sig här har sin gudstjänst under veckan, även om det vore roligt att se dem här på söndagar.

– Jag är nöjd med den tillströmning vi har, jag tror vi är ganska unika där och det är aldrig bara en handfull på våra samling-ar, berättar Trygve.

TROTS ATT DET ibland kan vara frestande att se den barn- och ungdomsverksamhet som finns i EFS-kyrkan som ligger endast ett stenkast från S:t Mikael finns det ing-en rivalitet mellan föreningarna. Trygve beskriver relationen likt ett syskonskap:

– Vi är två syskon i samma familj. Vi kommer från samma bakgrund, med sam-ma värderingar, vi respekterar och tycker

om varandra men vi leker på olika gårdar.– Det är ingen konkurrenssituation

utan vi gör det vi vill och är bra på. För-eningarna har väldigt olika förutsättning-ar och om man ser på hur olika vi är i dagsläget hade det nog varit svårt att sam-sas, säger Anna.

– Man kan mycket väl vara två före-ningar på samma ställe. Det är positivt att det finns olika inriktningar och att man kan känna sig hemma på olika håll. Att våra föreningar växt så mycket är nog till stor del tack vare delningen, summerar Cecilia. n

Församling-en är som en familj där vi känner oss välkomna men också som att vi be-hövs och kan hjälpa till


Det känns som att Jesus är i centrum. Evangeliet tas på all-var här och omsätts i vardags-praktik, vilket är både påfyllan-

de och utmanande. Man behöver komma hit, hela tiden, varje söndag – för det är en färskvara som ständigt behöver fyllas på, säger Agneta Albertsson, som varit med-lem i EFS-kyrkan Ängelholm i 25 år.

Tillsammans med styrelsens ordföran-de Oscar Hedman, prästen Magnus Len-nartsson och Victor Forssman, som arbetar med vision och församlingsutveckling, del-tar hon i samtalet om deras EFS-förening.

Vad beror den här värmen på?– Det är som ett DNA brukar vi säga,

men det måste också underhållas, säger Agneta och Magnus fortsätter:

– Precis, det kan inte kan tas för givet, även om vi smittas av varandra. När vi har medlemssamtal med nya medlemmar så är detta en av de viktigaste uppgifterna du kan gå in i – att vara med och se andra människor.

I föreningen tycker Victor sig se en vilja och en strävan att vara familj, trots att föreningen växt och i nuläget har över 200 medlemmar:

– Man känner inte alla längre men strä-van att vara en familj ligger fortfarande kvar.

EFS-kyrkan Ängelholm

Varm evangeliserande gemenskapEn evangeliserande gemenskap. Värme. Många människor som vill väldigt mycket. Orden som används för att beskriva EFS-kyrkan i Äng-elholm avlöser varandra när Budbäraren en torsdagskväll slår sig ner vid ett av caféborden intill kyrksalen på Metallgatan.TEXT & BILD: PAULINA HEDMAN

RUNT OMKRING OSS förbereder ett gäng ung-domar inför helgen och under en vecka hinner det hända mycket i kyrkan.

– Söndagsgudstjänsten är navet, och där är barnen väldigt centrala. Sedan väx-lar det alltifrån tre scouter som grillar till trehundra ungdomar vissa kvällar, berät-tar Oscar.

Caféer, kvinnoträffar, morgonbön och bibelsamtal återkommer regelbundet men all verksamhet sker inte i kyrkan. Det finns hemgrupper och allra viktigast, enligt Magnus, är den verksamhet som sker på arbetsplatser, skolor, fritidsaktivi-teter och hem:

– Jag kan inte nog trycka på det, vi är inte bara kyrka här utan vi är kyrka vart-helst vi är.

Det finns också ett stort fokus på barn och unga, bland annat är söndagsskolan ytterst viktig, och Magnus menar:

– Nischar man sig mot barnen möter man på något sätt hela familjen också.

Vem är EFS-kyrkan i Ängelholm till för?

– Väldigt bra fråga, för vi vill ju att den ska vara för alla som bor i Ängelholm, med omnejd, svarar Agneta. Oscar fort-sätter:

– Precis. Kritiken är ju den att de flesta som hittar hit kör bil, och oftast har råd att ha en kombi, men det blir fler cyk-lar och fler som åker buss. Det är till slut alltid människoöden när man kommer in-nanför väggarna.

– En utmaning för oss, och alla kyrkor, är väl samhällsläget som det ser ut just nu med flyktingsituationen. Det är klart att det påverkar oss och hur vi ska se på dia-konala behov, säger Oscar.

OMBYGGNATIONERNA AV KYRKSALEN på Me-tallgatan ägde rum 2006.

– När vi byggde så var det viktigt att det inte var en satsning för oss själva, för våra barn eller för att få det bekvämare utan vi bygger för fler människor. Det finns fortfarande kvar djupt rotat, vi vill bli fler, berättar Magnus.

I föreningen finns många med stort engagemang. De beskriver sig som en projektkyrka som både har uthållighet i det kontinuerliga samtidigt som det sat-

LOKALT

Oscar Hedman, Victor Forssman, Magnus Lennarts-son och Agneta Albertsson i samtal om EFS-kyrkans visioner och utmaningar.


LOKALT

sas rejält så snart något händer. – Är man många som gör väldigt

mycket och växer väldigt snabbt som vi gör finns risken att kyrkan blir en samling grupper som gör olika saker utan att veta om vad andra gör. Då kan man tappa den generella gemensamma riktningen, säger Victor medan Magnus fyller i:

– Det kan komma många som säger att NI gör så bra ungdomsarbete, men varje medlem ska kunna säga VI gör så bra ungdomsarbete, UG, även om perso-nen aldrig varit på UG. Den känslan tror jag man kan underhålla och förstärka.

Som svar på frågan om EFS-kyrkans styrkor svarar Victor:

– I vår kyrka finns en styrka att många hämtar inspiration från olika kyrkor runt om i världen och anpassar den efter vårt sammanhang. När inspirationen blir rele-vant för oss här kan andra komma hit och i sin tur ta det vidare.

– Jag tror faktiskt alla sammanhang har något att bidra med och därför kan vi frimodigt, men inte sturskt, säga att vi har jättemycket att ge vidare, säger Magnus.

Begravningsbyrån Bengt Gustavsson

begis.se

Vi skriver nya testamentet!– testamenten och boutredningar –

www.wiksmobler.com • 0644–711 54Hammerdal

Möbler, inredning och mycket mer.

FAKTA EFS Ängelholm

Bildades: 1917. 2001 delades föreningen, S:t Mikael blev en avknoppning och EFS-kyrkan tog nya tag. År 2004 skedde flytten från Villagatan till nuvarande kyrka på Metallgatan. 2006 stod den nya kyrksalen klar.

Antal medlemmar: 240 (2015)

ATT VARA TVÅ EFS-föreningar i samma stad ser de inte som något problem. Delning-en gjordes som en offensiv satsning för att vardera föreningen skulle växa sig större än vad en förening skulle ha gjort.

– Vi hittade goda lösningar innan det behövde leda till några slitningar. Visst kändes det tomt att fira gudstjänst i bör-jan, men vi visste ju varför, berättar Ag-neta.

I dag handlar det om sammanlagt cir-ka 400 gudstjänstfirare i de båda före-ningarna.

– Det är två väldigt olika församling-ar, så vi kompletterar ju varandra på det sättet och tilltalar olika människor, säger Victor.

Magnus menar att det skulle kunna rymmas minst ett sammanhang till som kan stavas E-F-S i deras stad.

– I nuläget vet vi inte hur eller om det är rätt väg att gå, men, jag tror det är vik-tigt att våga lyfta fram EFS-perspektivet och inte bara EFS-kyrkan. Det finns ett behov av att vi betonar EFS, som rörelse, här i Ängelholm, säger Magnus. n

046-333 [email protected]

249kr 179kr 298kr 4 498kr

För mer info, kontakta EFS via [email protected] eller familjen Sandahl via [email protected]

Bli volontär för missionärs barn i TanzaniaFamiljen Sandahl söker en volontär för Alfred och Klara

Barnen är centrala i EFS-kyrkans verksamhet där gudstjänsten är navet.


GLOBALT

I Mansourieh, i utkanterna av Libanons huvudstad Beirut, ligger Arab Baptist Theological Seminary (ABTS) där Institutet för Mellanösternstudier

(IMES) huserar. Dess mål är att skapa en positiv transformering i tanke och praktik mellan kristna och muslimer. Målet kan-ske ter sig vara svårt att uppnå med tanke på IS (Islamiska Staten) och andra radi-kala islamistgruppers förföljelse av religi-ösa minoriteter i Mellanöstern och Nord-afrika.

– Jag gillar inte begreppet ”kristen mi-noritet”. IS och andra grupper som vill köra sin religion i halsen på andra är en ”minoritet”. ”Majoriteten” i Mellanöstern utgörs av kristna och muslimer som le-ver tillsammans efter religionens budskap om kärlek, fred, samexistens och tolerans. Det är denna majoritetsreligion som jag

tillhör, ingen kristen minoritet, säger pro-fessor Martin Accad, chef på IMES.

Under historiens lopp har kristendo-men i Mellanöstern och Nordafrika mist alltmer mark.

– Många kristna samfund har försvun-nit i länder som Iran, Syrien, Egypten och nu även i Mosul, de assyrisk-kristnas och kaldéernas huvudort i Irak. Det är denna typ av kristendom som drabbas i Mellan-östern, men jag tror att det är Gud som handlar på ett nytt sätt. Alltfler muslimer inser vem Jesus är och blir hans lärjungar. Detta är ett faktum, även i Libanon, säger Martin.

MARTIN MENAR ATT när grupper som IS be-går avskyvärda handlingar i Islams namn söker en del muslimer efter något nytt. Han exemplifierar med konverteringar

Fokus ligger på Jesus – inte kristendomMed IS och andra radikala islamistgruppers framfart i Mellanöstern fruktar många en kristen exodus. Professor Martin Accad, chef för Insti-tutet för Mellanösternstudier utanför Beirut, menar dock att Jesus får allt fler följeslagare i regionen.TEXT & BILD: BENGT SIGVARDSSON

bland iranska muslimer efter den isla-miska revolutionen i Iran 1979 och bland berber under inbördeskriget mellan isla-mistgrupper och regeringen i Algeriet på 1990-talet.

– Jag tror att vi bevittnar vad som be-skrivs i Apostlagärningarna. I dag har Jesus fler följeslagare med icke-kristen bakgrund än med kristen bakgrund i Mel-lanöstern och Nordafrika. Denna utveck-ling har skett under de senaste 30 åren, säger Martin.

Han hävdar att hans påstående är ba-serat på fakta och studier.

– Denna utveckling beror främst på att det är Guds verk, men även på poli-tisk oro, globalisering och medier. I dag har sociala medier rivit ned alla murar, sä-ger Martin.

Han betonar att det inte handlar om någon masskonvertering till kristendo-men, men att alltfler upptäcker och tar åt sig Jesus kärlek.

– Jag ser inte världen som en strid mel-lan religioner och vill inte vara en del av en sådan värld, men jag vill att människor ska ta del av Jesus kärlek, andlighet och lära. På IMES försöker vi inte vinna kon-vertiteter från en religion till en annan. Vårt fokus ligger på Jesus – inte kristen-domen – och att transformera Jesus kraft. Kristendomen må mista mark i Mellan-östern, men jag tror att Jesus omvänder alltfler här oavsett deras religion, säger Martin.

SEDAN 2004 ANORDNAR IMES årligen se-minarier med olika teman. Bland IMES program och kurser finns bland annat ett religionsmasterprogram. Man har även ungdomsprogram.

– Det sammanför unga människor med olika religioner – shiiter, sunnimus-limer, maroniter med flera – som pratar om sin tro. Men vi har stränga regler om samtalen. De ska inte försöka konvertera varandra. De ska lära av varandra, säger Martin.

I Libanon, som har 18 olika kristna och muslimska samfund, håller man på att skapa ett nätverk av kyrkor och moskéer.Professor Martin Accad är chef på IMES utanför Libanons huvudstad Beirut.


GLOBALT

Mohammad al-Amin-moskén i centrala Beirut. Det finns 18 muslimska och kristna samfund i Libanon. Var och ett av dem har sina egna religiösa domstolar.

BILD: DOLLAR PHOTO CLUB


GLOBALT

– Kärngruppen i nätverket är religiösa ledare från olika sekter i Libanon som till-sammans ska organisera besök i moskéer på fredagar och i kyrkor på söndagar. Det blir ett nätverk som arbetar med interreli-giös ”förståelse av kärlek” som varumärke. Projektet är på gräsrotsnivå, inte på aka-demisk nivå och symbolen kommer att vara en ”bro”, säger Martin.

MED EN SCHWEIZISK mamma och en liba-nesisk pappa ser även Martin sig som en bro mellan två kulturer. På IMES hemsida presenterar han sig som ett språkrör som förklarar komplexiteten i arabvärlden/Mellanöstern för västerlänningar och vice versa.

– De största missförstånden mellan väst och Mellanöstern beror på brist på interaktion. Vi känner inte och förstår inte varandra. Det leder till fördomar som lätt blir konflikter. Konflikterna blir ett självändamål, säger han.

Detta är något han menar att vi i Eu-ropa bör ha i åtanke när hundratusentals muslimska flyktingar från framförallt Sy-rien söker sig hit.

– Det är förståeligt att en del i Euro-pa känner viss oro. Attacken mot World Trade Center den 11 september 2001 och 7/7-bombningarna i London 2005 utför-des av personer som var en del av det eu-ropeiska samhället, säger Martin.

Han betonar dock att flyktingarna från Syrien inte söker sig till Europa av eko-nomiska skäl eller för att sprida sunnitisk islam.

– Det är framförallt sunnimuslimska flyktingar som flyr undan andra sunni-muslimers terror.

De vandrar över Alperna och drun-knar i Medelhavet – de riskerar sina liv för att komma till Europa. Det kommer de att fortsätta att göra. Frågan är inte hur flyktingströmmen kan stoppas utan vad vi kan göra för att leva tillsammans på bästa sätt, säger Martin.

MARTIN SÄGER ATT han gläds åt att européer välkomnar flyktingar på tågstationer och öppnar upp sina hem för dem.

– Men det finns även européer som demonstrerar mot flyktingarna. Denna rädsla och oro går inte att bygga vidare på, men en positiv attityd är ett bra fun-dament inför framtiden. De som välkom-nas med öppna armar kommer aldrig att låta sig rekryteras av grupper som IS i framtiden, hävdar Martin.

Många flyktingar lider av trauman ef-ter sina upplevelser. Martin menar att här kan kyrkorna i Europa spela en viktig roll.

– De kan bidra med själslig vård. I Eu-

ropa är det tabu att prata om religion, men jag lovar att nästan alla syrier vill prata om religion eftersom vi gör det hela tiden i Mellanöstern. Istället för att dra sig undan borde kyrkorna i Europa prata med flyktingar som behöver själavård om den helige Andes bot och att Gud hjälper oss. De ska inte vara rädda för att prata med muslimer om detta, säger han.

JORDEN TILLHÖR GUD och därmed är alla människor flyktingar eller migranter, me-nar Martin.

Argument om att den syriska flykting-strömmen till Europa riskerar att förstöra den kristna kulturen har Martin inget till övers för.

– Det är fel att prata om en kristen kultur. När kristendomen kom omvand-lade den kulturer som redan existerade. Även om kristna har samma kärnvärde-ringar, som till exempel att älska sin nästa, går det inte att påstå att det finns en ge-mensam kristen kultur, säger Martin.

Farhågor om att Europa snart kom-mer att lyda under Sharia-lagar skakar han också på huvudet åt. Sharia är ett begrepp som avser texter i religiösa urk-under vilka ligger till grund för islamsk rätt. Tolkningarna (fiqh) av sharia är oräk-neliga. Det finns med andra ord ingen universell islamsk lag.

– Varken kristna som skriker ”nej till sharia” eller muslimer som skriker ”ja till sharia” vet vad de pratar om, säger han.

I Libanon ligger all familjelagstiftning i händerna på de olika kristna och mus-limska samfundens religiösa domstolar.

– Vi har alltså sharia-domstolar, men

ingen av dem hugger av huvuden eller händer på folk, säger Martin.

MYCKET AV DET som västerlänningar tillskri-ver, eller ser som konsekvenser av Islam, är i själva verket är kulturella yttringar som delas av såväl muslimer som kristna i Mellanöstern, menar Martin.

– Folk i Mellanöstern är mycket religi-ösa. I Libanon kan man fängslas om man smädar religion. Böcker eller tidningar som gör det förbjuds. Nyligen blev kristna i Libanon ursinniga på en kristen libane-sisk kille som smädade Jesus på YouTube. Hade den killen haft en ambassad hade den med största sannolikhet bränts ned, säger Martin.

Han syftar på protesterna runtom i Mellanöstern efter Jyllands-Postens pu-blicering av Muhammedkarikatyrerna 2005 då bland annat den danska ambas-saden i Beirut sattes i brand.

– Reaktionen handlade inte om reli-giösa skillnader, utan om kulturella. De danska karikatyrtecknarna är minst lika konservativa som radikala muslimer, men deras värderingar skiljer sig åt. I Danmark är grundvärderingen att få uttrycka sig som man vill. Yttrande- och uttrycksfri-heten har blivit en avgud som vissa är be-redda att döda för, säger Martin.

Inom Islam är profeten Muhammed okränkbar.

– Dessa olika grundvärderingar är kär-nan i konflikten. Om båda sidor kunde inse detta skulle de kunna ingå en social pakt av respekt, det vill säga ”om inte du kränker det jag håller heligt så kränker inte jag vad du håller heligt”, avslutar Martin. n

Vy över centrala Beirut, en stad där den kristna närvaron är tydlig. Cirka 40 procent av Libanons 4,5 miljoner invånare är kristna.


BÖCKER

Boktips i ljusets högtid

Vintertid – finns det något härligare än att krypa upp i soffan, tända ljus och ge sig själv ro att läsa en bok. Vi går in i en tid med

mörker och kyla men även med ljus, mys, julbak och stress. Vi hyllar boken lite extra i det här numret då vi vet att många behöver stilla

sig i stressen och dessutom få tips till julklappsinköpen.

BÖCKER

Carl-Erik Sahlberg

Miraklet S:ta ClaraBok (Semnos Förlag)

RECENSION. Om du förväntar dig en tjock bok med en livsberät-telse parad med en uttömmande och kro-nologisk berättelse om fenomenet S:ta Clara i Stockholm så blir du antagligen besviken. Denna bok är nämligen mycket kortare och mindre men samti-digt mycket mer än en livsberättelse eller en historia. Det är en koncentrerad undervisnings-bok där Carl-Erik Sahlberg ger nycklarna till S:ta Claras kallelse och exempellösa framgång, kort och koncist men samtidigt kryddat med levande exempel ur S:ta Claras historia och vardag.

Det hela börjar med att Carl-Erik som del i sin forskning i kyrkohistoria och som ett direkt svar på frågan: ”kan vi lära något av missions-historien för vårt evangelisationsarbete i vårt stift i dag?” finner att de fem starka missions-epokerna i kyrkans historia har haft nio gemen-samma drag. Han jämför sin upptäckt med den anrika professorn i kyrkohistoria vid Yale Univer-sity Kenneth S. Latourettes verk, där han finner samma slutsats: ”följande nio faktorer har varit väldigt viktiga för kyrkans tillväxt under två tu-sen år”. Dessa nio faktorer är bokens röda tråd och de är:

Den kyrka växer som är öppen för alla.Den kyrka växer som bryr sig om människor

i nöd.Den kyrka växer som har en kärleksfull ge-

menskap.Den kyrka växer som sätter Jesus i centrum.Den kyrka växer som lever ett helgat liv.Den kyrka växer som vågar lida för sin tros

skull.Den kyrka växer som söker Gud i bön.

Den kyrka växer som använder lekmän.Den kyrka växer som är beroende av Andens

kraft.När Carl-Erik får den närmast omöjliga

uppgiften som komminister i S:ta Clara, en för-samling mitt i Stockholms mest vålds- och drog-belastade område, och med bara en handfull åldrade gudstjänstbesökare – så är det dessa principer som vägleder honom. Och genom An-dens ledning, mycket bön och inte så få mirak-ler så utvecklas S:ta Clara till vad det är i dag. Detta är en praktisk handbok i kyrkotillväxt med en pedagogiskt upplagd undervisning som präg-las av Carl-Eriks predikospråk.

Alla som är intresserade av, längtar efter, brinner för eller kanske rentav jobbar med för-samlingsplantering, församlingstillväxt, evang-elisation och mission kommer att uppskatta denna bok. Och alla vi andra också, den är även mycket underhållande och förvånande lättläst. Rekommenderas varmt!

JOHAN ERICSON

Om konsten att inte drunkna i bokfloden

Just nu är bokens tid. Så här års över-svämmas tidningar och tidskrifter av hundratals bokanmälningar, recensi-oner och – snart – julklappstips. Om

du inte sett dem redan i år så kommer rub-rikerna inom kort: ”Vi tar ett dopp i bok-floden”, ”Bokfloden sinar aldrig”, ”Vi gör en djupdykning i den kristna bokfloden”.

Blir du lika stressad som jag?Visserligen har jag under många år

som förläggare och förlagschef på Libris förlag starkt bidragit till, ursäkta uttryck-et, tryckvågorna, men det hjälps inte. Jag blir stressad ändå, och jag vet varför.

FÖRRA ÅRET KOM det ut mer än 10 812 nya böcker i Sverige – broschyrer och små-skrifter oräknade. 10 812 nya boktitlar. Ser du dem framför dig? Omslagen, fär-gerna, de tusen och åter tusen bladen av romaner, recept, kalla fakta eller livsöden som rinner neråt i en aldrig sinande ström. Det blir djupt, det rinner snabbt. Och det tar aldrig slut. Snart kommer nya böcker som någon säger att du ”måste” läsa.

Så ja, jag tror att bokfloden är farlig. Man kan drunkna eller dö av stress.

Men om du är som jag, och faktiskt älskar att läsa, och vet att 178 eller 320 si-dor riktigt bra berättelse kan påverka dig och ditt liv enormt mycket mer än 140

twitter-tecken eller tusen klick på skojiga ”Du kan aldrig ana vad som hände sen”-länkar – vad gör du då?

Jag har svaret: Drunkna inte i bokflo-den, men drunkna gärna i en bok.

ATT DRUNKNA I en bok är aldrig farligt. Visst … du måste kanske hålla för näsan när du stiger ner i den värld som finns inuti. Du behöver med säkerhet hålla ögonen öppna för att uppfatta allt som händer därnere. Troligen känns allt ovanför ytan väldigt avlägset och dämpat. Men det blö-ta du känner på huden kan vara tårar, av skratt eller vemod.

Jag ber några människor i min omgiv-ning och på Facebook berätta om sina bästa läsupplevelser. De säger till exem-pel Sagan om ringen, Anne på Grönkulla, Ben Hur, Narnia, Vargskinnet, Ödehuset, Kulla-Gulla, Det, Utvandrarna, Jag he-ter inte Miriam eller ”en bok min farmor tecknade och rimmade åt mig för fyrtio år sen”. Svaren blir fler än människorna jag frågar.

Men det mest spännande är hur de be-rättar om sina läsupplevelser. ”Jag sveptes in i en annan värld mer magisk och för-trollande än min egen.”

”Jag läste sakta för att den inte skulle ta slut för fort.”

En kvinna skriver om boken hon en gång för länge sen köpte och bar hem till sitt dragiga hyresrum i Skottland:

”Jag stängde in mig på rummet, sjönk ner vid elementet med täckjacka och van-tar (för det var ohyggligt kallt och alla vindar löpte genom fönstren) och började läsa. Och timmarna tills mitt nästa skift bara försvann. Helt magiskt: jag märkte inte kylan, märkte inte att fötterna värkte eller att jag var hungrig... Jag bara läste, helt fångad av berättelsen.”

När jag hör om sådant blir jag lycklig. Jag bryr mig inte längre om bokfloden. Jag vill bara drunkna i en bok.

INGER LUNDINFRILANSANDE REDAKTÖR OCH SKRIBENT



BÖCKER

Sophie Piper (Översättning: Anna Henriksson, Illustrationer: Sanja Rescek, Gareth Llewhellin)

Min Skyddsängel, AftonbönerBok (Bornelings Förlag)

RECENSION. De två böck-erna, Min Skyddsängel och Aftonböner, innehål-ler många korta böner som du kan be tillsammans med ditt barn när det är dags att sova. Många av bönerna är skrivna av So-phie Piper, medan andra är mer traditionella böner som du mycket väl kan känna igen.

Jag tycker båda böck-erna innehåller en bra samling av böner för barn, men även för vuxna som en extra hjälp vid böne-stunden. Det jag först var rädd för var att boken Min Skyddsängel bara skulle innehålla böner om änglar, något som jag personligen inte förstår vitsen med att överdri-

Hector Tobar (Översättning: Ingalill Bergensten)

Djupt nere i mörkret Bok (Libris)

RECENSION. Som titeln antyder så handlar denna bok om både djup och mörker, närmare bestämt om de 33 chilenska gruvarbe-tare som 2010 blev instängda 700 meter under markytan i en kollapsad gruva. Till synes bortom all räddning. Men det är också en berättelse om hur hoppet segrar och om människans förmåga att uthärda de svåraste motgångar. Vi vet att samtliga räddades ef-ter dryga två månader, hela den osannolika operationen blev en världsnyhet. Och fast vi har facit i hand så är boken synnerligen spännande – helt i klass med en thriller av bästa snitt.

Författaren fick ensamrätt till historien av samtliga 33 gruvarbetare som ingått en pakt att om de överlevde så skulle de berät-ta sin historia tillsammans och inte var för sig. Om de överlevde – för det var på inget sätt självklart. Med stor inlevelse och kniv-skarp realism beskriver författaren var och en av gruvarbetarnas öde. Från deras förhis-toria, deras familjs upplevelse, deras olika känslor, reaktioner och överlevnadsstrategier under katastrofen till hur de hanterade den efterföljande berömmelsen. Detta är bokens stora förtjänst: det nakna porträtt som teck-nas av de 33 – man bokstavligt bjuds in i deras innersta – med alla förbjudna tankar, ångest, rädsla och mänsklig svaghet. Men det finns också osjälviskhet, kärlek, mod och vänskap. Och den kristna tron och bönen har en självklar plats i många av de inblan-dades liv.

Detta är inte en uppbyggelsebok i tradi-tionell mening, den har inget tydligt kristet budskap fast den skildrar enskilda perso-ners tro, men den är mycket välskriven och den lämnar ingen oberörd. En garanterad storsäljare.

JOHAN ERICSON

Karen Williamsson (Illustrationer: Louise Anglicas)

Lekstund med NoaBok (Bornelings Förlag)

RECENSION. Boken Lek-stund med Noa är en liten bok med väldigt tjocka sidor. Boken som är en form av upptäckar-bok har få sidor och varje uppslag har lite text samt en lucka som barnet ska öppna. Luckan är tjock och mer som en pus-selbit som man tar bort. Under luckan är ett svar på en fråga som är skriven på andra sidan i uppslaget. Ett lite annorlunda sätt att göra en upptäckarbok som jag inte stött på tidigare. Men min tanke är direkt. Hur länge finns dessa luckor kvar? Om jag känner min son rätt, han är två år och gillar att läsa böcker själv men också att testa olika saker med böckerna, så kom-mer inte luckorna att sitta kvar länge. Och om vi inte är uppmärksamma hemma så kommer de inom kort vara omöjliga att hitta. Annars är nog boken byggd för att tåla hans hantering, så det enda jag behöver oroa mig för är luckor som försvinner.

När det gäller innehållet i övrigt i boken, så tycker jag illustrationerna av Louise Anglicas är roliga, och helt i min smak. Däremot undrar jag vad barn lär sig om Noa om man läser den för dem. Noa bygger en båt, djuren kommer till

va. Även om vi sjunger sången ”God natt små kamrater” för vår tvååring hemma, så är jag inte jätteförtjust i böner om änglar. Men som tur var så är det stor variation på bönerna även i den boken. Boken Min Skydsängel är illustre-rad av Sanja Rescek och Aftonböner av Gareth Llewhellin, vilka båda har gjort ett bra jobb. I Min Skyddsängel är det barn och änglar på nästa alla sidor, även om inte bönen handlar om just änglar. Jag tycker dessa illustrationer är bra gjorda men de är inte riktigt min smak. De är för gulliga. Tyvärr är också illustrationerna i Afton-böner också lite för gulliga för min smak, skill-naden här är att det är djur och/eller gose nallar av olika slag på illustrationerna. På omslaget är det till exempel en kanin som knäppt sina ”händer” i bön. Men även om jag tycker det är för gulligt, så tror jag nog att barn kan uppskat-ta dem. Min dotter som är elva år säger att hon tror att de kan passa hennes lillebror, så då litar jag på henne.

Böckerna är gjorda som ”ge bort” böcker med en sida där du kan fylla i namn på vem som fått boken och från vem den är given. Så vi tror att detta kan vara en fin liten bok att ge som födelse- eller doppresent.

JONAS NIMMERSJÖ

båten, Noa åker med båten och en duva kom-mer tillbaka, båten är uppe på ett berg och Noa ser regnbågen. Så lite kommer med av berät-telsen om Noa. Ok, jag kan förstå att man kan utesluta vissa detaljer i en bok för småbarn för att de lättare ska förstå. Men i denna bok har de uteslutit så många detaljer att det blir rent omöj-ligt att förstå någonting. I dag när inte ens alla föräldrar känner till den bibliska versionen om Noa, så tycker jag det är svårt att rekommendera en barnbok med så lite kvar av berättelsens bud-skap. Varför byggde Noa en båt? Inget i boken visar att det var Gud som bad Noa bygga arken, (båten). Det står faktiskt ”ark” i boken, vilket är intressant med tanke på hur mycket annat som inte är med. Men detta ord kan säkert bli svårt för icke bibelläsande att förklara och förstå. Att djuren samlades in och kom till arken kan väl vara intressant och roligt, men ingen förklaring ges varför. Och att båten, arken, åkte på vattnet, ja det gör ju båtar, så det vet ju barnen. Men varken text eller illustration visar något som ty-der på att det var vatten överallt, eller att det var regn som orsakade vattnet. Jo, vi ser regn i ett regnmoln, men då är båten redan ute på vattnet. Det är först när regnbågen kommer som vi får reda på att Gud hade något med saken att göra. Det var Gud som satte regnbågen på himlen.

Visst tycker jag boken utelämnar mycket, men tror samtidigt att min son skulle uppskatta den. Och vi kan ju hjälpa honom att fylla i de delar av berättelsen som är utelämnande.

JONAS NIMMERSJÖ


BÖCKER

Magnus Malm

Som om Gud inte finns: en bok om sekulariseringBok (Artos & Norma Bokförlag)

RECENSION. Det är alltid både uppfris-kande och utmanande att läsa Magnus Malm. Det finns i hans texter oftast ett profetiskt drag. Han stryker inte medhårs, hans analys är emellanåt kniv-skarp, hans bibelbruk är upplysande. Och så finns där passagerna när jag som läsare vill göra invändningar, när det som ser så säkert ut kanske ändå inte riktigt håller för prövning.

Allt detta sagda gäller i hög grad Malms se-naste bok: Som om Gud inte finns. Undertiteln anger att det är en bok om sekularisering. Och den inleds med ett förord där Malm anger sju teser om sekulariseringen. Redan dessa teser utgör ett bra underlag för ett allvarligt samtal om vår tid och vår kyrka.

I åtta kapitel vidareutvecklar sedan Malm sina tankar. På flera ställen finns träffsäkra for-muleringar som närmast liknar sentenser. ”Först töms tron på innehåll, sedan töms kyrkan på människor” (s 16). ”Det är inte primärt villolä-ran som gör folk till syndare, det är deras synder som gör dem till villolärare” (s 57). ”Kristna går inte i kyrkan, de är kyrkan” (citerat efter Gra-ham Cray, s 87). ”De makter som vår teologi har strukit från listan av saker vi bör hålla ett vakan-de öga på, har en förmåga att oanmält fylla ut det lediga utrymmet” (s 176). ”Samtidigt med att omvändelsen försvinner, upphör också ordet synd att ha någon mening” (s 230).

Dessa citat är ett smakprov. Mycket annat vore värt att återge. Malm har både förmåga att analysera och att formulera sig. Och genom hela boken går ett stråk av sorg. Det är kanske därför det är så lätt att känna igen sig. En sorg över sakernas tillstånd i det egna sammanhanget, en sorg över egna erfarenheter. Här hjälper Malm till att sätta ord på mycket som annars förblir ordlöst.

En grundläggande tes i Malms bok är att kyrkan har ”det avgörande ansvaret för sin sekularisering” (s 68). För att illustrera detta anger han en rad exempel: kyrkans politisering, maktstrukturer, centralisering, lönesättning med

mera. Sina exempel hämtar han inte bara från en kyrka utan från flera. Och han visar hur vi kristna i västerlandet är marinerade i upplys-ningstidens tänkande så till den grad att vi ifrå-gasätter och relativiserar allt utom relativismen.

Malms kapitel om Luther och luthersk teo-logi vore värt en analys i sig, men här hänvi-sar jag till Tomas Nygrens artikel i Budbära-rens septembernummer. En sak bara vill jag påminna om. Ty det tillhör onekligen sorgen i sammanhanget att flera av de stora västerländ-ska lutherska kyrkorna i dag hör till de mest sekulariserade.

Sista kapitlet i Som om Gud inte finns handlar om omvändelsen. I en värld och en kyr-ka där vi alla är del av den sekularisering som genomsyrar sammanhangen, finns kanske ändå en strimma hopp. Om vi är beredda att åter-vända till omvändelsens grundläggande utma-ning. Vad vi behöver omvända oss från är delvis individuellt; vad vi behöver omvända oss till är universellt. Det är nog ingen tillfällighet att Jesu förkunnelse sammanfattas i orden: ”Guds rike är nära. Omvänd er och tro på evangeliet.”

LARSOLOV ERIKSSON

Lena Helgesson

”CP-barnet – kampen, sorgen, glädjen”Bok (Libris)

RECENSION. Lena Helges-son är mamma till ståup-paren, författaren och skådespelaren Jonas Hel-gesson. Alltid när han är ute och föreläser eller stå-uppar talar han gott om sin mamma – nu berättar Lena själv om sin upple-velse. Jonas föddes under en dramatisk förloss-ning och Lena trodde att de båda skulle dö. De överlevde. En kort tid njöt hon återhämtning och babylycka men sedan kom en tid i chock. Lena fick veta att hennes son hade en CP-skada. Nu följde många år i förnekelse och undanstoppa-de känslor. I boken bjuder Lena på känslor och har mod att berätta om hur hon dolt dem under alla år, att ingen visste hur jobbigt hon hade haft det. Alla som är föräldrar kan sätta sig in i det Lena genomgått och det är svårt att inte bli berörd. Det här är en gripande bok om utsatthet och om den villkorslösa kärlek en förälder har till sitt eget barn. En bok som skapar mod och hopp om att livet alltid är värt att leva.

SOFIA DERNÁND

[email protected] /barnskivorTel: 0302-690021 • www.barnskivor.se

JULERBJUDANDE 15 av våra tidigare utgivna skivor + en tillsvidare prenumeration för bara 499kr + porto (därefter 139 kr + porto/ skiva)

JULERBJUDANDE 2 Alla våra 7 skivor + DVD skivan ”Dansa!” och Ospon Sporre boken för bara 850 kr + porto (därefter 139 kr + porto/ skiva)

Börja prenumerera på skivserien ”Jesus är ”!

... eller beställ en tillsvidare prenumeration för 139kr + porto/ skiva.

ÅRETS JULKLAPP TILL BARNFAMILJEN!

Nyhet!


BÖCKER

Magnus MalMs oMtalade succebok!´

Som om Gud inte finns | En bok om sekulariseringKommer sekulariseringen inifrån kyrkan själv?Inbunden, 255 s. Erbjudande 235:-

Finns att köpa på www.artos.se eller i din bokhandel: Din Bok & Co, Göteborg | Nya Musik, Jönköping | Arken, Lund | Duvan, Piteå | Din Bok, Umeå | Gospelbutiken, Uppsala | Din Bok, Örebro

som själv anser att han knappt kan teckna, men succén med Herregud & Co – den ”tankebok för hela året” han skapat har inte låtit vänta på sig. Tankeboken är en bordskalender med en bild för varje dag. Redan efter ett par veckor var första upplagan slutsåld.

Hur kom du på idén till Herregud & Co?– Det hela började med att jag gick en webb-

kurs 2007 och i den ingick att vi skulle skapa en blogg. Jag visste knappt vad en blogg var då och när den skulle ha ett namn så föd-des Herregud & Co. Då var det mycket foto, pappaliv och små vardagsfunderingar, men när bloggen flyttade och blev en Facebook-sida 2013 så tog de ritade bilderna över.

Varför tror du responsen har blivit så stor?

Hallå där Roine Mercurio,– Jag har 34 000 följare

på Facebook som är bärare av Herregud & Co. De har gjort det här möjligt genom att de delar och sprider text och bild vidare. I övrigt tror jag att det är enkelheten som gör popu-lariteten. Det är små gubbar som man själv skulle kunna ha målat. Det finns något tilltalande i gubbarna som gör att de går hem överallt. De är också väl lämpade för sociala medier där vi vill ha korta, enkla budskap – de ligger helt enkelt rätt i ti-den.

Vad fick du idén till namnet från?– I namnet rymmer hela spännvidden mellan

två ytterligheter – skratt och eftertanke. Det finns en dub-beltydighet i namnet Herregud & Co, en förvånande där man tar sig för pannan och en mer allvarlig sida.

Var får du din inspiration till text och bild?

– Kreativiteten fungerar som allra bäst när jag helt förutsättningslöst sätter mig

BIL

D: E

MA

NU

EL

ER

IKS

SO

N

FAKTA Royne Mercurio

Ålder: 45 år

Familj: Fru och tre barn

Ort: Bor i Linköping sedan 1999, kommer ursprungli-gen från Hässleholm

Yrke: Kommunikatör i Svenska kyrkan i Linköpings domkyrkopastorat och gör Herregud & Co som fritidssysselsättning.

ned och försöker uttrycka något. Då kan jag själv bli förvånad över vad som dyker upp. Syftet med att rita och facebooka var egentligen en avkoppling och ett sätt att kunna varva ned på kvällen – att meditativt sammanfatta dagen.

Har Herregud & Co något evangeliserande syfte?

– Nej det har det inte. Det handlar mer om livet än om tro – det är mer & Co än om Her-regud.

28 budbäraren · oktober 2015

TEOLOGI


TEOLOGI

Bestämningen av människan som synda-re kan uppfattas som en total nollning: värdelös och utan möjlighet att göra det goda. Att dessutom tala om arvsynd på

det sätt som lutheraner gör uppfattas som en katastrofalt orättvis och mörk människosyn. Vi skulle alltså ärva både värdelöshet och total oförmåga?

Men vi tar det från början. Arvsynd – vad är det? Det är inte ett uttryck för att Gud är orätt-vis, utan en krass beskrivning av de villkor en människa föds in i (Rom 5:12–21; Ef 2:1–3). Arvsyndsläran säger att alla människor föds in i en värld som har brutit med Gud.

För övrigt är ordet ”arvsynd” inte särskilt lyckat. Det för tankarna till en biologiskt över-förd genetisk defekt. Ordet ”ursynd” vore bättre.

Arvsynden handlar inte om något biologiskt, psykologiskt eller ens etiskt, utan om en bruten gudsrelation; att människan föds utan tro och förtröstan på Gud. Arvsyndsläran innebär dock inte ett påstående att människan skulle vara utan förmåga att göra gott för sina medmänni-skor; som skapad av Gud bär hon visst en för-måga att göra gott. Men till följd av den brutna gudsrelationen bär människan också på impul-ser att göra det onda. Därmed är en människas relation till sina medmänniskor, till skapelsen och till sig själv dubbel med både gott och ont. De onda handlingar en människa utför och som drabbar andra är en följd av arvsynden.

Luther menade att arvsynden förlåts i dopet, men att den ändå finns kvar även efteråt. Här finns en skillnad mot romersk-katolsk tro som menar att dopet tar bort arvsynden så när som på en liten rest. Denna rest gör att människans begär kan få fäste och blomma ut till synd. Yt-terligare en skillnad är att synden i luthersk teo-logi inte främst kopplas till de kroppsliga begä-

”Jag fattig, syndig människa ...”– den knepiga läran om arvsynd

Enligt Luther är alla människor märkta av och delaktiga i gudsupproret. Ett ord som ibland används för att beskriva detta är ”arvsynd”. Men termen ”arvsynd” leder tanken lätt fel – för det handlar inte om något biologiskt, utan om brutna och skadade relationer. Vilka är poängerna med denna för många så knepiga läropunkt?TEXT: TOMAS NYGREN BILD: ELISABET ANDERSSON

ren utan till hennes andliga strävanden. Luther menade att det även efter dopet finns otro och gudsförnekelse parallellt med tron, till och med hos den frommaste kristne.

Arvsyndsläran innebär att människan inför Gud inte kan bidra med något för att rädda sig själv, inte heller efter dopet. Frälsningen är helt Guds gåva och ges åt människan genom dopet och tron. Den kristne beskrivs därför som sam-tidigt rättfärdig och syndare – simul iustus et pec-cator. Det får inte tolkas som att människan är 50% syndare och 50% rättfärdig, utan hon är 100% av vardera!

Några tillämpningar av arvsyndsläran för en kristen:

• Den innebär en hållbar och realistisk syn på människan. Hon bär på en dubbelhet som gör att hon gör både goda och onda gärningar. Inte ens en kristen människa kan eller ska räkna med att hon inte har problem med synden. De som utlovar total syndfrihet i detta liv ljuger.

• Den innebär att egna gärningar inte kan rädda. Problemet ligger djupare än så. Kristus måste stå för hela frälsningen. Det öppnar i sin tur för trygghet i frågan om frälsningen.

• Den innebär en ödmjukhet i mötet med icke-kristna. Skillnaden mellan den som inte är kristen och den som är kristen är inte att den senare klättrat högre och blivit bättre utan att Kristus har förlåtit. Detta utesluter givetvis inte en växtprocess i en kristen människas liv. Men den innebär att också en kristen måste fortsätta att leva med onda impulser; de försvinner inte bara för att man blir kristen. n

Arvsyndslä-ran innebär att männis-kan inför Gud inte kan bidra med något för att rädda sig själv, inte heller efter dopet

TOMAS NYGRENLÄRARE, JOHANNELUNDS TEOLOGISKA HÖGSKOLA


ÅRSMÖTE. EFS valberedning behöver tips så snart som möjligt på lämpliga kandidater till EFS styrelse. Det är nu, i god tid inför årsmötet 7 maj, som arbetet med styrelsekandidater slutförs. Tveka inte att ta kontakt med val-beredningen!

Ur den nuvarande styrelsen står fem ledamöter i tur att avgå vid årsmö-tet, varav två av dem som är valbara för ytterligare en period ställer upp för omval. Vi vill också uppmuntra till bön i det gemensamma uppdraget att finna styrelsekandidater.

Kontakta valberedningens ordförande Gustaf Hansson:[email protected], 070–224 36 35. Adress: Kvarntorpsgatan 16, 441 57 Alingsås.

INFORMATION

INSAMLING. Oktober månads gåvoresultat blev 1,9 miljoner kronor mot budgeterat 2,7. Särskilt noteras ett lägre resultat för Sebege än förväntat.Testamentsgåvorna, som budgeteras utifrån tidigare års utfall, förväntas inte att nå budget i år, så sammanlagt kandet bli svårt att nå upp till bud-getmålet. För att vi ska kunna fullfölja våra åtaganden i Sverige och inter-nationellt, har vi justerat vårt insamlingsmål.

Utöver detta har det via EFS bankgiro insamlats 448 350 kronor till Jo-hannelund och 443 043 kronor till Salt. Varmt tack för alla gåvor!

Gåvoresultat januari–oktober 2015

Ditt eller mitt?

Efterlyses: tips på kandidater till EFS styrelse

Motioner till EFS årsmöte

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

Insamlat jan–okt: 21 miljonerMål 2015 (rev.): 29 miljoner (exkl test.)

Kalendarium för EFS och SaltEFS:

29/11 Advents- och julinsamlingen till EFS internationella mission

SALT:

28/12–1/1 Livskraft nyårsläger, Helsingborg, Uppsala, Umeå, Älvsbyn

5–16/1 Outreach, Etiopien

31/1 Sista inlämningsdag för föreningsstatistiksrapport till distrikten

5–7/2 Salts styrelse, Uppsala

14/2 Insamlingsdag till BIAL

1–2/3 Distriktskonsulentdagar Uppsala

12–13/3 Salts styrelse Ekumenisk styrelsehelg, Stockholm

1/5 Delad rikskollekt i Svenska kyrkan till Salt

5–8/5 EFS och Salts årskonferens, Södertälje

Härmed kallas till årsmöte lördagen den 7 maj. EFS och Salts årskonferens hålls i Södertälje den 5-8 maj 2016.

EFS årsmöte 7 maj 2016INSAMLING. Vad är det som gör att människor fördrivs från det som varit deras hem i generationer? Vad är det som gör att människor helt plötsligt tar sig rätten att säga att ”du har ingen rätt att vara här” eller ”du får inte komma hit”. Vad är det som avgör vad som är ditt och mitt?

I flyktinglägren i Irak har många barn och ungdomar suttit sysslolösa under en lång tid, många i över fyra år. Detta kan lätt leda till att de radi-kaliseras och lockas till militanta jihadistgrupper. Genom EFS partner Sat-7:s tevesända skolundervisning kan vi ge dessa barn bättre förutsättningar i livet och därmed bättre förutsättningar för det samhälle de växer upp i.

Genom din gåva till jul- och adventsinsamlingen stöder du EFS in-ternationella mission och vårt arbete bland flyktingar och andra utsatta i världen.

Tack för din gåva!www.efs.nu/geengavaBankgiro: 900–9903, Swish: 123 602 56 62 Skriv ”JUL” i meddelandefältet.

ÅRSMÖTE. Vill du eller din EFS-förening att något särskilt område lyfts fram i EFS centrala arbete? Ta då chansen att skriva en motion till EFS årsmöte! Enligt EFS stadgar ska motioner inges till EFS styrelse senast 4 månader före årsmötet (gäller inte frågor som stadgeförändring, där motio-nen ska inkomma 6 månader före årsmötet).

Rätt att väcka motion tillkommer:• Revisorerna• Ansluten EFS-förening eller EFS-grupp.• Direkt medlem i ansluten EFS-förening eller EFS-grupp.• Enskild medlem i EFS riks- eller distriktsorganisation.

Senast 7 januari ska motionen vara inlämnad till:EFS styrelse, EFS, Box 23001, 750 23 Uppsala.Det går också bra att kontakta [email protected]

BIL

D: JO

NAT

AN

KN

UTE

S

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt


Lediga tjänster 2015–11–14EFS Sydsverige Kristofferkyrkan i Karlshamn – pastor, 50%.EFS Norrbotten Sörbyakyrkan, Luleå – musiker, 75–100%.EFS Västsverige EFS Borås – Präst/pastor, 100%. Kornhillskyrkan, Halmstad – Administrativ chef, 50–100%.EFS Mittnorrland EFS Örnsköldsvik – EFS-präst med inriktning barn och ungdom, 100%.EFS Västerbotten EFS Umeå Administratör distriktskansliet, tillsvida-retjänst 75 %. Grisbackakyrkan, Umeå – Diakon/diakoniassistent, vikariat 100 %, Konsulent, tillsvidaretjänst 75 %.Nyåkers och Nordmalings kretsar – Präst, tillsvidaretjänst 50 %.EFS-kyrkan Skellefteå och Byske – Ungdomspräst/präst, tillsvidaretjänst 75–100 %.EFS Mittsverige EFS Södertälje – församlingsassistent. Åkerögården – Gårdsföreståndare, 75–100 %.

Vidare upplysningar om tjänsterna fås genom respektive distriktsexpedi-tion och folkhögskola.

INFORMATION

Vi söker en Diakon 50%Läs mer om tjänsten på www.klarakyrka.se Ansökan senast 1 december

Föreningen S:ta Clara kyrka är en gudstjänstfirande gemenskap inom Svenska kyrkan, ansluten till EFS, och sedan 2009 ansvarig för all verksamhet i S:ta Clara kyrka genom ett samverkansavtal med Stockholms domkyrkoförsamling. S:ta Clara kyrka, i hjärtat av Stockholm, har visionen att presentera Jesus i ord och handling genom en öppen kyrka och genom utåtriktat arbete med diakonal, karismatisk och evangelisk-luthersk profil.

Vi söker ny föreståndare till vår fina kurs- och lägergård, naturskönt belägen i Roslagen utanför Norrtälje.

Läs mer om tjänsten på www.efsmittsverige.org eller www.akerogarden.com

Du kan även kontakta Lars-Olov Samuelsson, t.f. distrikts-föreståndare, tel 070–59 29 065, eller Leif Sandberg, ordf i Åkerögårdens styrelse, tel 070–674 10 88 för frågor.

Gårdsföreståndare till Åkerögården, 75–100%

Vill du vara med om att bygga tro och liv i en fungerande, växande ungdomsverksamhet?

Längtar du efter att få använda dina gåvor hos oss?

Om du vill vara med och leda oss, läs mer på www.hagaberg.nu

EFS Missionsförening i Södertälje söker församlingsassistent

EFS Lutherska Missionskyrkan i Borås är en växande och levande församling som erbjuder en stark ideell verksamhet och varm gemenskap för alla generationer.

Läs mer om tjänsten på www.lutha.se

EFS i Borås söker pastor/präst som vill undervisa, utmana och uppmuntra

EFS Kornhill i Halmstad söker en

Administrativ chef 50–100 %Mer information: www.kornhill.se

Jobba på Breanäs Missionsgård i nordöstra Skåne

Vi söker husmor och vaktmästare från våren 2016För information se www.breanas.se


MITTSVERIGE

Den 5 september 1965 invigdes Oppebykyrkan av EFS Mis-sionsförening och har sedan dess fyllts av gudstjänstfirande,

körsång, scouter, barngrupper, konfirman-der, bibelstudier, missionsarbete, diskus-sioner, samtal och gemenskap. 1982 blev Oppebykyrkan en samarbetskyrka och Ingvar Lindetun var den förste samarbets-kyrkoprästen. I samband med 50-årsjubi-leet fick han i uppdrag att sätta ihop en jubileumsskrift för att dokumentera de gångna åren.

Skildringen gör inte anspråk på att visa allt som skett men det är ändå en impone-rande berättelse som växer fram. Från att ha huserat i en liten barack från slutet av 1940-talet kunde gudstjänstliv, syförening och barn- och ungdomsgrupper blomma ut i de nya kyrklokalerna. Frivilligengage-manget växte och initiativlusten var stor.

– Det är intressant att se hur smått det började och vilket hjärta det finns hos människor som vill någonting, säger Ing-var Lindetun.

ETT PAR DECENNIER efter invigningen hade verksamheten vuxit så mycket att loka-lerna inte längre räckte till. Den 17 april 1986 togs det första spadtaget för en ut-

byggnad av kyrkan – ett arbete som både planerades och utfördes till stor del av frivilliga i församlingen – och den 21 de-cember samma år kunde den nya kyrkan invigas.

I dag deltar ett 700-tal människor i verksamheterna på ett eller annat sätt och många vittnar om gemenskapen som ett av Oppebykyrkans signum. Vi-känslan är stark och man talar hellre om ”vi i Op-pebykyrkan” än en uppdelning i anställda och besökare. Engagemanget tar sig ock-så uttryck i ett aktivt deltagande i guds-tjänstlivet.

– Jag kan tänka mig att det är roligt men samtidigt en utmaning att predika i Oppebykyrkan där så många har åsikter, säger Lars-Olof Holmberg, ordförande i EFS Missionsförening, med ett leende.

Hans teori bekräftas av Magdalena Öhrling, präst:

– Ja, det är glädjefyllt att predika här för man ser att församlingen faktiskt lyss-nar! Och efteråt kommer ofta kommen-tarer och frågor. Det brukar bli en livaktig dialog vid kyrkkaffet.

EN OMTYCKT VERKSAMHET i Oppebykyrkan är Söndagsklubben, då barnen går till sin egen samling under söndagens gudstjänst. Söndagsklubben har bidragit till att guds-tjänsten fungerar för alla åldrar, vilket

”Vi i Oppebykyrkan” firar 50 årEn kyrka för alla åldrar att känna sig hemma i. Ett andligt hem med mycket värme och glädje. En kyrka där man blir uppmuntrad i sin egen andliga utveckling. En öppen famn. Vår kyrka. Rösterna är många och en-tusiastiska om 50-årsjubilerande Oppebykyrkan i Nyköpings församling. TEXT: ANNA MENZIES

har gjort behovet av renodlade familje-gudstjänster mindre. I Söndagsklubben använder man sig bland annat av Godly Play-metodiken; en montessoriinspirerad metod, i vilken berättande, lek, ritual och kreativitet används för att hjälpa barnet att upptäcka Guds närvaro i sitt liv. Bar-nen ges utrymme att utveckla sina större och djupare tankar och känslor genom att tala fritt och testa sina funderingar utan att det som sägs värderas utan i stället hanteras på ett klokt sätt.

OPPEBYKYRKANS 50-ÅRSJUBILEUM firades i mitten av september i dagarna två. Många minnen delades och kära återseenden ägde rum. Medlemmar ur ungdomskören BeFriAnde Ord, som var aktiva i Oppeby-kyrkan på 80-talet, stötte på varandra igen och gav ett bejublat spontanframträdande.

I Oppebykyrkan fortsätter nu det stän-digt pågående samtalet kring nuet och framtiden. Hur förvaltar och utvecklar vi allt det goda som byggts upp de senaste femtio åren? Och på vilket sätt fortsätter vi ambitionen att Oppebykyrkan ska vara en kyrka för alla åldrar, där alla känner sig hemma? n

Prost em Ingvar Lindetun har varit redaktör för jubi-leumsskriften ”Oppebykyrkan 50 år – I backspegeln – med sikte på framtiden”.

Söndagsskolan 1948 framför EFS-föreningen i Nykö-pings första lokal – en inköpt manskapsbarack från Stockholm, som hade använts som biograf till ryska interner.

Samling för barnen i söndagens gudstjänst innan de går iväg till Söndagsklubben. Jan Eckerdal välsignar.

BIL

D: A

NN

A M

EN

ZIE

S

BIL

D: P

ER

ER

ICS

SO

N


MITTSVERIGE

Förra året upplevde Sörbykyrkan i Örebro att det fanns ett behov av att få ta ett grepp om tron tillsam-mans som kyrka.

– Vi förstod att många, även bland de som varit med länge, önskar att få gå ige-nom den kristna trons grunder, berättar Jonas Ahlforn von Beetzen, distriktspräst i Almby församling.

– Man vill dela sin tro och få samtala om den.

Under hösten dedikerade man därför med stöd från Svenska kyrkan varannan söndagsgudstjänst till Alphakursen. Dessa gudstjänster föregicks av en gemensam frukost och efteråt samlades man i små-grupper för diskussion om veckans tema. Och modellen fick bra gehör i försam-lingen.

– En person sa till mig att han lyssnar mycket bättre på vad som sägs när han vet att han ska diskutera det efteråt, be-rättar Jonas. Men de som talar måste ock-så vara alerta, det ställer högre krav i en positiv bemärkelse!

Kursen gillades av många och man le-tade efter vägar för att fortsätta arbetet.

– Vi uppskattade verkligen projektet och flera väckte frågan om vad som skulle hända sedan. Efter att kursen avslutades beslutade vi därför att göra en förlängning på fem söndagar då vi gick vidare från Al-phakursens perspektiv av ”vem är jag?” till att som församling fråga oss ”vilka är vi?”.

Den förlängda Alphakursen avslutades i våras men projektet har fått påverka den vanliga ordningen i kyrkan. Jonas förkla-rar resonemanget:

FRÅGAR MAN NÅGON i området kring Lund i norra delen av Örebro län var missionshuset i Sabbatsberg ligger vet de allra flesta. Sedan 1857 har föreningen varit aktiv och bland an-nat haft en stark missionell prägel.

– Jag har själv två systrar som varit till In-dien respektive Etiopien som missionärer, be-rättar Nils Gunnar Ohlsson, aktiv i föreningen sedan länge när vi ringer upp.

Ni har startat något som heter ”Bön för Bygden”, vad är det?

– ”Bön för Bygden” är ekumeniska böne-samlingar där vi från olika kyrkor i området kring Ervalla kommer samman för att mötas och för att be. För några år sedan satt vi en tre fyra stycken på bönemöten i olika kyrkor och tyckte det kändes litet tråkigt. Så vi sam-lade oss istället.

Vilka kyrkor är med i samlingarna?– Alla möjliga! Lundhagskyrkan och Er-

valla Baptistförsamling som båda hör till EFK, Ekumenia församling, Vallby församling i När-kes kil, pingstförsamlingen Elim i Frövi samt Axberg och Ervalla kyrkor som hör till Svenska kyrkan. Numer är vi sällan färre än 20 på mö-tena. Det är mycket givande att få dela vad man har på hjärtat från olika församlingar, både glädjeämnen och böneämnen. Vi samlas en gång i månaden och flyttar då runt mellan de olika kyrkorna. I samband med mötena har vi ett bönekafé som också är en viktig del av kvällen.

Har ni upplevt några svårigheter med att komma samman från olika samfund? Har du några tips för den som vill anordna något lik-nande?

– På 40-talet fanns det frågor som splitt-rade oss men de senaste 15-20 åren har vi sett bortom det och inte haft några svårighe-ter. Vi har inte råd med bråk. Mitt tips till den som vill göra samma sak är att fokusera på det som förenar oss istället för det som skiljer oss åt.

MARKUS MÖRK

Ekumenisk bön för bygden

Gudstjänst i två akter

– Vi frågade oss själva ”Hur hittar vi en grundpuls i kyrkan som tar med sig rike-domen från Alpha?”, berättar Jonas. Det mynnade ut i ”Söndag i Sörbykyrkan” där vi firar gudstjänst i två akter. Först en akt med en mässa där vi följer kyrkoåret, se-dan fikar vi under det vi kallar ”mellis” då man har möjlighet att dela tankar med varandra. Efter det kommer den andra ak-ten med musik och delande som är mer familje- och ungdomsvänlig. På det här sättet kan vi kombinera den svenskkyrk-liga traditionen med den från EFS. An-dan i församlingen har blivit ännu bättre, människor är mer benägna att vilja vara en del av kyrkans arbete, man finner det meningsfullt.

Så avslutar Jonas;– Till andra ledare som vill göra sam-

ma sak skulle jag vilja säga: var beredd på förändring. Var beredd på att människor kommer att förvänta sig mer från sönda-garna!

MARKUS MÖRK

Vad hände sedan? För ett år sedan (se Budbäraren november 2014) fick vi höra hur Sörbykyrkan i Örebro startade upp ”Församlingsal-pha”, en introduktionskurs till kristen tro integrerad i gudstjänstlivet. Redan då gick tankarna kring hur man skulle gå vidare med arbetet efter kursens slut. Jonas Ahlforn von Beetzen, distriktspräst i Almby församling berättar hur det gick.

Jonas Ahlforn von Beetzen, distriktspräst i Almby församling.

BIL

D: S

IMO

N W

ÄM

ME

RFO

RS

Kalender28/12–1/1 Livskraft – nyårsläger för ungdomar.

Uppsala. Anmälan via livskraft.efs.nu.9/4 Distriktskonferens med årsmöten

för EFS Mittsverige respektive Salt Mittsverige. Hagabergs folkhögskola.

5-8/5 Riksårskonferens. Södertälje.

För mer info: se www.efsmittsverige.org

Distriktsföreståndare: Lars-Olov Samuelsson (T.f.), [email protected], 070–592 90 65Tips eller synpunkter? Hör av dig till: [email protected]

EFS missionsförening och öv-riga församlingar i Sabbatsberg tröttnade på bönemöten med en handfull deltagare. Tillsammans gick man för några år sedan ihop och startade ”Bön för Bygden”.

– Bara det att vara 20 istället för fyra känns som en ren väckel-se, berättar Nils Gunnar Ohlsson.


SYDÖST

Det är en lite grå höstdag när bilarna samlas på parkering-en utanför Västrabokyrkan i Växjö. Föräldrar med barnvag-

nar kommer gående och den lilla ström-men av människor leder in till kyrkan. Det är tisdag morgon och dags för Små och stora. Sångsamling, lek, samtal, fika och andakt vävs till en helhet. Föräldrar och barn i olika åldrar har det trevligt.

Denna tisdag är det mammor och barn som har kommit. De flesta är föräldrale-diga och tycker att det är härligt att möta andra, både vuxna och barn. Men det finns också de som börjat arbeta efter för-äldraledighet och som fortsätter gå för att gemenskapen är fin och barnen har roligt.

SMÅ OCH STORA har denna termin fått ett uppsving i Växjö. Plötsligt har de blivit många och förra veckan kom ett trettio-tal. Stämningen är glad och härlig och några berättar att det är lätt att bjuda med sina vänner. Och så är det i gruppen just nu, man har tagit med vänner och på så sätt blivit många. En mamma berättar att hon sett affischen på kyrkans anslagstavla. Hon tänkte att hon skulle gå på samling-en men så ringde en kompis som redan

Ringar på vattnet bland små och stora

gick på Små och stora med sina barn och bjöd med henne. På frågan om hon hade vågat gå även om hon inte blivit inbjuden av en vän är svaret, javisst. Dessutom ver-kar Små och stora ha ett gott rykte i Växjö.

MADELEINE NYHLÉN ÄR Västrabokyrkans nya barn- och ungdomsledare. Madeleine är själv tvåbarnsmamma och tycker att det är väldigt roligt med Små och stora. Hon trivs bland både barn och föräldrar. Ma-deleine har tidigare arbetat i Svenska kyr-kan och detta är första gången som hon kommer i kontakt med EFS och samar-betskyrkan.

– Det är bara positivt. Här är männi-skor så måna om varandra. Det är en sorts familjekänsla men som ändå inte stänger någon ute. Jag har blivit så välkomnad, sä-ger Madeleine.

Hon resonerar vidare om inte bara omsorgen om varandra, utan också om hur hon ser att man är mån även om an-nat som exempelvis lokaler och det man gör tillsammans.

EN AV MADELEINES uppgifter är att stötta ledarna i söndagsskolan. För en tid sedan var hon själv med och hade hand om bar-nen en söndag.

– Vilka samtal vi hade, säger Madelei-ne och fortsätter:

– Barnen tar bibelberättelserna så seri-öst. De här barnen kan man tala med på ett djupare sätt, även om stora frågor, än med många andra barn. Det märks att de är vana att tala om tro.

I Västrabokyrkan har man haft sön-dagsskola i många år och där är det pre-cis som verksamheten i Små och stora att grupperna skiftar i storlek över tid, men de gör skillnad för de som är där.

En av mammorna i Små och stora har nyligen föreslagit Västrabokyrkan att man kan undersöka på vilket sätt kyrkan kan stötta flyktingarna i Växjö. En grupp har nu bildats och kontakter är tagna. Nu spå-nar man vidare kring hur det arbetet ska se ut och kanske kommer man kunna er-bjuda språkcafé eller något likande fram-över. Det blir spännande att se vart det arbetet kommer att ta vägen och att det initiativet, det första fröet såddes av en mamma i Små och stora. n

Emelie, Valle och Emilia är tre av många som trivs på Små och stora i Västrabokyrkan i Växjö.TEXT OCH BILD: KERSTIN ODERHEM

Madeleine Nyhlén arbetar med barn, familjer och ungdomar i Västrabokyrkan i Växjö


SYDÖST

Jag har stämt träff med en student på Johannelunds teologiska högsko-la. Duressa Mabesha Teka kom som flykting till Sverige för fyra år sedan.

Nu är han snart färdig för tjänst som präst i EFS. Vi sitter i ett uppehållsrum och jag kommer på mig själv att under samtalets gång flytta längre och längre fram i sto-len. Glömmer bort att anteckna och hör berättelsen som nästan tar andan ur mig.

DURESSA VÄXTE UPP i Aira i västra Etio-pien i en kristen familj med fyra syskon. Pappan var vaktmästare på Aira sjukhus. I kyrkan upptäcktes Duressas studiemo-tivation och de rekommenderade en in-ternatskola där han kunde ägna sig hel-hjärtat åt studier, då var Duressa bara 13 år. Under denna tid var regimen i landet kommunistisk och många kyrkor hade fått stänga. Många pastorer satt i fängel-se men i just Aira var kyrkan öppen ef-tersom det var missionärer som arbetade på sjukhuset. Regimen ville inte stöta sig med dem då man behövde ett sjukhus.

– På internatskolan var en av ledarna tydlig kommunist. Han tillät inte att bar-nen bad till Gud utan hotade att vi skul-le blir relegerade om vi gjorde det. Efter mörkrets inbrott smög vi till duschrum-met där det blev innerlig bön, säger Du-ressa.

Där och då, på nätterna, hände något med Duressa. Guds kärlek kom och tände en eld i hans hjärta. Tron blev levande och personlig.

– Livet förvandlades, säger Duressa och hans ögon lyser.

Att han fick möta Jesus personligt går inte att ta miste på och den glöden finns kvar i dag.

– Under kommunisttiden firade vi gudstjänst ungefär halv sex på söndags-morgnarna. Det var mindre farligt för oss barn och unga att gå till kyrkan så dags och vi behövde inte vara rädda för att re-gimen skulle fängsla oss eller ge repres-salier. Vi var hungriga efter att höra Guds ord och att sjunga till Herren. Vi sjöng Lina Sandells Tryggare kan ingen vara och den gjorde oss trygga, berättar han.

1991 FÖLL DEN kommunistiska regimen och kyrkan fylldes av ungdomar. Duressa be-rättar om längtan som fanns hos dem. De fastade och bad varannan dag för att få se landet förvandlat av Jesus. Samtidigt som han utbildade sig till undersköterska och arbetade på Aira sjukhus var han även ungdomsledare, körledare och gick runt

PJÄTTERYD. 1865 beslöt EFS att sända ut de tre första missionärerna Lange, Carlsson och Kjellberg. Lange prästvigdes i den luther-ska kyrkan i Tyskland. Carlsson och Kjellberg reste ut som lekmän. De anlände till Mas-sawa i nuvarande Eritrea den 15 mars 1866. De lämnade allt och följde Jesus. De mötte motgångar, sjukdom och nöd, blev överfallna, mördades. De brann för sin tro och kämpade gott. Endast JL Lange återvände till Sverige. Han är begravd på Pjätteryds kyrkogård utan-för Älmhult.

Med 150-årsjubileet i åtanke planerar vi en missionsfest i Pjätteryd den 12 mars 2016. Medverkar gör bland annat missionsse-kreterare Erik Johansson.

JÖNKÖPING. EFS i Sydöst-Sverige kallar här-med till 21:e ordinarie årsmötet 19 mars i Jönköping. Dagen innehåller inspiration, årsmöte och gudstjänst. Vi påminner och inbjuder föreningar och direkta medlemmar att sända motioner till årsmötet. Senast tre månader före årsmötet, alltså 19 december skall motionerna vara styrelsen tillhanda. Mo-tionerna ska sändas till EFS i Sydöst-Sverige, ordf Magnus Carlsson, Hagagatan 10, 598 35 Vimmerby. Välkommen hälsar distrikts-styrelsen!

MOSSEBO. Nu börjar vi på allvar. Lägerkom-mittén är på väg att utses. Några poster är klara, andra har inte svarat på om de vill vara med eller inte. När LäKo är komplett kom-mer det att samlas grupper av människor runt varje ledamot i LäKo, allt efter intresse och gåvor.

Missionsjubileum i Pjätteryd

Årsforum i Jönköping

Patrullriks 2017

Kalender21/11 Distriktsstyrelsen, Linköping20–22/11 Ungdomsledarkonferens, Linköping28/12–1/1 Livskraft Syd, Sundsgården13/2 Distriktsstyrelsen, Vimmerby19/3 Årsforum, Jönköping28/5 Distriktsstyrelsen, Sunnerbogården

För mer info: se www.efssydost.se

Distriktsföreståndare: Kerstin [email protected], 0470–262 48Tips eller synpunkter? Hör av dig till: [email protected]

till byar och predikade.– Vi jobbade på dagen och på kvällen

predikade vi, bad och sjöng. Hungriga ef-ter Gud kunde vi hålla på hela natten och ändå gå till jobbet nästa dag. Vi fastade och bad att Gud skulle förvandla vårt land, berättar han.

DURESSA FLYTTADE TILL Addis Abeba och började läsa teologi på Mekanissa. Efter studier blev han studentpräst. Han hade gift sig, adopterat fyra barn och fått ett eget.

Men livet förändras och familjen fick fly till Kenya, där de stannade i fem år. Där öppnade Gud möjligheten att arbeta i en församling med etiopiska flyktingar. Du-ressa startade också två församlingar sam-tidigt som han läste på sin mastersutbild-ning i teologi. Även här fick han anledning att lämna landet och 2011 kom han som flykting till Aneby i Småland. Det var rik-tigt tuffa år. Hans familj lämnades kvar i Etiopien. I Aneby fanns dock många som stöttade. Pastorn i Korskyrkan, Tomas Ar-vidsson fick Duressa att känna sig hemma och det ledde till djup vänskap.

– Ni svenskar har hjälpt mig från mör-ker till ljus. Nu brinner mitt hjärta för er. Jag frågar Gud efter en plan för mig och min familj nu, säger han.

2013, TVÅ ÅR efter Duressas flykt från Ke-nya, kom familjen till Sverige. De har nu sju barn och bor ännu i Aneby. Duressa pendlar till Uppsala men efter nyår är han färdig att arbeta som präst i EFS. Duressa är full av tillförsikt för att Herren har låtit honom leva och att Han alltid har en plan framåt för sina barn. Duressa ger oss, alla som läser detta i Budbäraren, ett bibelord från Filipperbrevet 1:6:

”Han som har börjat ett gott verk hos er, skall fullborda det till Jesus Kristi dag.”

KERSTIN ODERHEM

En berättelse från mörker till ljus

Duressa Mabesha Teka studerar på Johannelunds teologiska högskola. Efter nyår är han färdig att arbeta som präst.

BIL

D: K

ER

STI

N O

DE

RH

EM


Vår innerligt älskade

Curt-Lennart Edlund

* 7 juli 1942

har stilla somnat in och gått hem till sin Herre

Själevad 6 oktober 2015

GUNNEL

Christer & AnneElina, Victor & Ronja

Johan & AnneliAlbin, Wilda

Mikael & HelenaAdam & Angelica, Noa

Ingela & RichardOliver, Ally

Släkt och vänner

Herre, till dig får jag komma, när mina dagar är slut.

Jag har hört om en underbar himmel, dit

många har vandrat förut.Så tryggt att få tro

att bönernas bro skall bära mig hela vägen hem.

Men bäst är ändå att jag vet det är så under allt är

jag älskad av dig.

Begravningsgudstjänsten har ägt rum.

Tänk på EFS mission.

Vårt varma tack till alla Er som på olika sätt hedrade minet av vår älskade Curt-Lennart vid hans bortgång

och begravning.

BIBELÅRET

Annonsera i BudbärarenMejla: [email protected]

Döda

Bibeln är i sig en antik text, men innehållet talar lika mycket till vår tids människor. Även om budska-pet är evigt kan formen underlätta

användandet. På senare år har många bör-jat använda appar för sin dagliga läsning och nu har en nyhet kommit. Bibelstund är en helt ny app som tagits fram av Bibeln idag. Bibeln idag har haft en app tidigare men den nya har utökats med fler planer och fler funktioner. Framför allt handlar nyheterna om hjälp för grupper.

I över 1,5 års tid hade vi i de nordis-ka organisationerna inom Scripture union möten om hur vi skulle kunna möta de behov vi såg av ha ett bra verktyg för me-ningsfull bibelläsning på de plattformar som i dag dominerar marknaden, såsom surfplattor och smarta mobiler. Vi ville att den dagliga läsningen av Bibeln skulle vara mer än att ”bara” läsa, det ska vara ett levande studium som kan leda till till-lämpning, bön och diskussion.

KORT BESKRIVET SÅ är Bibelstund en app som riktar sig till ett fält av bibelläsning som i dag inte täcks av övriga appar på marknaden, varken engelska eller svens-ka. Den innehåller mer än bara bibelläs-ning. I flera av läsplanerna kompletteras texten med kommentarer, tillämpning och bön. Det stora är dock att appen ger en möjlighet att vara social, läsning kan genomföras i grupper. Ungdomsgrupper, bönegrupper, kyrkor eller deltagare i lä-ger och konferenser kan läsa tillsammans. Man kan sedan ha en pågående diskus-sion om det man läser. Dessa kommen-tarer sker inte på Facebook eller liknande forum utan privat i appen.

FAKTA Bibelstund

I Bibelstund hittar du ett ständigt växande antal läs-planer för hela Bibeln med bibeltexter och betraktelser, tillämpning och fördjupning. Du kan välja att läsa själv eller tillsammans med dina vänner.

• Är perfekt för din hemgrupp, skolgrupp, ditt arbets-lag eller för dig som vill läsa med en kompis.

• Med smarta påminnelser kan du hitta rutin i dit läsande.

• Ha en pågående diskussion med kommentarer på varje steg.

• Mer än bara bibelord. Läsplanerna innehåller även element av bön, reflektion och tillämpning.

• Läs tillsammans med vänner, familj, ungdoms-grupper, bönegrupper eller hela kyrkan.

• Appen är gratis, men stöd den gärna genom en frivillig gåva eller prenumeration.

Ny teknik skapar nya möjligheter

Innehållet i appen skapas löpande och målet är att konferenser eller ungdoms-läger kan skapa egna planer för att skicka med sina deltagare hem, så diskussionen kan fortsätta efter avslutat möte. Det är här de stora möjligheterna kommer in för er grupp/församling! Dels så kan ni så klart ta del av de planer som publice-ras men ni kan också ta en kontakt och diskutera möjligheten att skapa era egna planer! Som grundöversättning i bibelläs-ningsplanerna kommer vi använda Bibel 2000.

OLOF BRANDT, GENERALSEKRETERARE BIBELN IDAG

BIL

D: B

IBE

LSTU

ND


Till minne

NYTT I LIVET

Genom denna spalt vill vi ge fler tillfälle att gratulera de medlemmar som jubilerar under den närmaste månaden. Siffran före namnet anger födelsedag. Gratulera med ett vykort, slå en signal eller ge en gåva via bg 900–9903 eller www.efs.nu.

De som är med på gratulationslis-tan har INTE i och med detta inbjudit till firande. Inbjudan till detta sker i så fall på annat sätt.

95 år13 Kurt Mossberg, Stockholm13 Elly Mannerstål, Saltsjöbaden

90 år5 Ingeborg Ohlsson, Farhult6 Elly Gustafsson, Mellansel11 Dagmar Westman, Härnösand28 Annmari Hörnlund, Nordmaling29 Ellen Dahlberg, Luleå

85 år3 Britta Fjällström, Norrfjärden3 Maj-Lis Vikström, Vindeln4 Sten Lundmark, Piteå5 Elvira Nelehag, Umeå12 Elise Svensson, Bredbyn17 Gunnel Johansson, Luleå17 Gunhild Nordin, Bjästa18 Gunnar Risberg, Hemmingsmark22 Astrid Olofsson, Ängelholm23 Alf Byman, Storvik24 Märta Bergström, Umeå24 Kerstin Mårtensson, Lund

80 år3 Allan Algotsson, Vindeln3 Medore Spets, Botsmark

7 Reinhold Granbom, Uppsala12 Barbro Johansson, Råneå14 Birgit Granbom, Lidköping17 Mari Nilsson, Umeå17 Eina Sandlund, Norrfjärden20 Einar Lenander, Markaryd21 Gerd Johansson, Finnerödja21 Bertil Franzén, Kalmar23 Arne Westling, Sollentuna26 Stefan Lundgren, Skellefteå

75 år3 Östen Berglund, Sjulsmark5 Gun-Britt Andersson, Röke9 Kerstin Falk, Visby10 Heikki Andreasson, Ljungbyhed12 Märta Algotsson, Bjurholm13 Ralph Sandberg, Tavelsjö16 Asta Holm, Grödinge16 Berit Nordenback, Järfälla19 Elisabeth Eklund, Glommersträsk20 Berit Häggström, Själevad22 Birgit Wiklund, Boliden24 Martin Häggmark, Skellefteå24 Birgitta Gripenroth, Mellansel30 Lennart Isaksson, Gran Canaria,

Spanien

70 år1 Kerstin Lundgren, Umeå1 Linnéa Högberg, Skellefteå5 Bodil Sandin, Örebro8 Inger Wallin, Bankeryd11 Bo-Gert Lundgren, Uppsala11 Ove Sjöberg, Örnsköldsvik11 Birgitta Lundström, Skellefteå12 Stig L Sjöberg, Karlskrona13 Ingrid Nilsson, Piteå17 Kerstin Westbacke, Kungälv21 Hans Lundaahl, Rävlanda

23 Margareta Brännström, Piteå25 Birgitta Samuelsson, Hedemora27 Gunnel Söderberg, Piteå28 Eskil Arnoldsson, Sölvesborg30 Tore Sundström, Roknäs30 Nils Laveson, Glimåkra

60 år2 Kristina Lundmark, Norrfjärden2 Peter Plars, Rosersberg3 Stina Wedman, Torshälla6 Helene Bohman, Ängelholm7 Liv Kastberg, Nyköping8 Margareta Lindholm, Linköping8 Stefan Lenells, Alingsås12 Els-Marie Lindholm, Hjo14 Kerstin Unée Melander, Lycksele17 Ingbritt Brunnemyr, Ulricehamn17 David Kyobe, Jönköping23 Inger Marklund, Skellefteå26 Anita Lundqvist, Boliden28 Stina Dahlin, Lycksele29 Maria Petersson, Storvreta29 Inger Burström, Västerås

50 år1 Peter Lindgren, Umeå3 Marie Edfast, Lycksele6 Martin Norberg, Skellefteå9 Mikael Lönneborg, Spånga18 Stefan Ahlgren, Tavelsjö20 Mona Stensmar Petersen,

Karlstad20 Zela Sabuni, Tumba22 Elia Mirzanejat, Solna28 Åsa Nyberg, Kalmar29 Andreas Kågedal, Linköping29 Jonna Åsén, Hörby30 Lennart Risberg, Umeå

Vi gratulerar – december 2015

Ingemar Elf, Kristinehamn, som fyller 60 år.

Ingemar är född och uppvuxen i Borås och EFS- medlem sedan 1981. Sön-dagsskolan gick han i EFS Fridsberg. Han har ett stort engagemang för flyktingar och internationella frågor. Resor, natur och segling hör till hans intressen.

Under sina 60 år har han hunnit jobba och engagera sig i många olika arbeten och projekt. På 70-talet var han

Grattissjukvårdsbe-fäl i Kungliga flottan och nykterhets-konsulent i Stockholm. På 80-talet var han dia-kon i Nykö-

ping och under 90-talet var han verksam som missionär i Somalia och Kenya. Ingemar har även arbetat som psykia-trisjuksköterska och folkhög-skollärare, samt i Indien med

missbrukare. Efter studier vid Johannelunds teologiska hög-skola i Uppsala blev han präst i Värmland 2008, först i År-jäng och sedan 2009 i Kristi-nehamn.

Under nio år var han även med i Hela Människans styrelse.

Födelsedagen firar han tra-ditionsenligt med adventskaf-fe tillsammans med vänner i Kristinehamn.

Vill du ge en gåva kan du göra det till EFS-mission på bg 900-9903.

TIDIGT PÅ MORGONEN, torsdagen den 5 november omkom Ma-delene Westlund från Örn-sköldsvik i sin tjänst som polis, på grund av en vägavkörning i samband med ett efterföljande.

Madelene, som föddes 1989, fanns ända från barn-domen, tillsammans med sin familj, med i EFS-kyrkans ge-menskap i Örnsköldsvik, och var sedan engagerad i kyrkans ungdomsarbete genom olika former av ledarskap. I körer, på konfirmand-, KRIK- och Tejp-läger och i Pannkakskyrkan i Örnsköldsvik har Madelene spelat en viktig roll, inte minst som förebild genom sin kom-bination av kraft, energi och människokärlek.

Madelene var trots sin ung-dom redan en skicklig polis, och som sådan mycket upp-skattad av kollegor, men även av klienter. Ungdomar och andra som Madelene haft att göra med i sin roll som polis menar att hon var ”en polis med hjärta”. Hon var salt och ljus i samhället.

I augusti 2013 gifte sig Madelene med sin vän sedan många år, Jonas.

Madelenes berörde genom sin glädje och värme, och hon lämnar efter sig mycket kärlek och ljusa minnen. Hennes man Jonas, hennes föräldrar Bertil och Marianne, syskonen Mat-tias, Helena och Catarina med familjer, och hennes många vänner sörjer henne outsägligt. Men vet också att hon nu vilar i Jesu armar.


KORSORD

BRINGA

BRINGA

Ge med hjärtat i jul

I vår gåvoshop hittar du en mängd annorlunda julklappar med ett riktigt gott innehåll.

Gåvorna är symboliska och du stödjer något av EFS viktiga åtaganden samtidigt som du ger en present.

Välkommen till efs.nu/gavoshopen

Ty Guds ord är levande och verksamt. Det är skarpare än något tveeggat svärd och tränger så djupt att det skiljer själ och ande, led och märg

och blottlägger hjärtats uppsåt och tankar.(Hebr 4:12)

Till och med oktober har ni samlat in 1 228 451 kronor till Bial!

Målet för hela året är 1,8 miljoner.

I Bibeln kan vi läsa om barn i olika kontexter. De mest lästa texterna om barn lär vara då bar-net används som förebild i tron, hur Jesus kallar till sig ett barn när lärjungarna frågar vem som är störst i himmelriket. Den handlingen var ytterst radikal i en tid då barn inte sågs som fullvärdiga människor, den vuxna mannen var normen.

Barn är utsatta i flera av Bibelns texter, nyfödda pojkar hotas att dödas, flickor utnyttjas. Barns utsatthet är en verklighet även idag. En Bibelläsning om barnet i flera kontexter kan bidra i ett samtal om vilken barnsyn vi har idag i samhället och i den världsvida kyrkan.

Som bönen när barn bärs fram till dop får vi ständigt be till vår barmhärtige Gud och Fader för barnen som är vår framtid, vår oro, vår glädje – vårt nu! Låt dem få växa upp i trygghet, frihet och gemenskap med andra.

SOFIA SVENSSON

Hej!Tävla i Bials quiz och vinn fina Bial-prylar!

Skicka in dina svar till Salt – barn och unga i EFS,att: Sofia Svensson, Box 23001, 750 23 Uppsala. Märk med BIAL-quiz.

Bial-quiz1. BIAL är barnens egen missionssatsning i EFS och Salt för att barn ska få lära känna Jesus och ha det bra var i världen de än är. Vad betyder ordet mission?

1. God handling X. Uppdrag 2. Evangelisation

2. I vilka länder bor BIALs missionärer Ulf, Maria och Viktoria?

1. Tanzania & Malawi X. Etiopien & Indien 2. Tanzania & Etiopien

3. BIAL har en maskot som heter Raffael. Vad är han för något djur?

1. Elefant X. Giraff 2. Älg

4. Nästa år firar EFS att vi har haft missionsarbete i utlandet i 150 år. Till vilket land kom de första missionärerna från EFS? (enligt dagens karta)

1. Indien X. Eritrea 2. Somalia

5. Sverige och alla de länder som BIAL stöttar projekt i har skrivit under en barn-konvention, en lista med saker som barn har rätt till, exempelvis utbildning, sjuk-vård och att få säga sin mening om saker som rör dem. Vem har antagit konven-tionen?

1. Förenta Nationerna X. Europeiska Unionen 2. Förenta Länderna

6. Barnkonventionen handlar alltså om barns rättigheter. BIALs egna resedocka heter Haki, det är swahili och betyder just rättighet. I Disneys film Lejonkungen heter flera av djuren namn på swahili, till exempel heter en apa Rafiki. Vad bety-der rafiki?

1. Farbror X. Vän 2. Apa

7. Nu är det många människor som flyr ifrån länder i Nordafrika och Mellanöstern på grund av krig, konflikter och fattigdom. I vilket land är Damaskus huvudstad?

1. Irak X. Syrien 2. Egypten

8. Vilket av BIAL-länderna har de här tre sakerna koppling till: Djungelboken, kryddblandningen curry och barnhemmet i Junnardeo?

1. Malawi X. Tanzania 2. Indien

Besök gärna bial.efs.nu för mer info om

projekten, ledartips med mera!

budbäraren november 2015

Documents