budget 2013 fileplan 2014-2015 . ekonomiska ... en stabil ekonomi där våra invånare har arbete...

Budget 2013

Plan 2014-2015

Ekonomiska förutsättningar budget 2013 .................................................................................. 7 Ekonomisk Redovisning ........................................................................................................... 16 Kommunfullmäktiges uppdrag ................................................................................................. 22 Kommunstyrelsen ..................................................................................................................... 25 Utförarstyrelsen ........................................................................................................................ 31 Barn- och utbildningsnämnden ................................................................................................ 37 Omsorgsnämnden .................................................................................................................... 46 Kultur & fritidsnämnden ............................................................................................................ 54 Samhällsbyggnadsnämnden .................................................................................................... 62 Räddningsnämnden ................................................................................................................. 66 Revisionen ................................................................................................................................ 73

Budgetdokument 2013 2(73)

Politiska ledningens inledning

Framtidens Skara Engagemanget för Skaras bästa, där framtidstro, optimism och entreprenörsanda ska råda och forma vårt gemensamma arbete. Bästa möjliga välfärd genom hela livet är grundläggande. Värdegrunden för Skara är alla människors lika värde och rättigheter, samt vikten av mångfald. Utvecklingen i Skara ska präglas av hållbarhet och livskvalité. Kommunen ska fortsatt vara attraktiv för företagande, arbetsliv, studier och boende. En stabil ekonomi där våra invånare har arbete och egenförsörjning är en förutsättning för att trygga vår gemensamma välfärd. Viktiga faktorer som stärker tron på framtiden är delaktighet, makt över den egna vardagen och valfrihet. Skara har en strategisk placering utmed E20 och väg 49, centralt i Skaraborg, med närhet till Göteborg. Kommunen har en intressant omvärld som ska beaktas till Skaras fördelar och på så sätt också se möjligheter med större arbetsmarknadsregioner som kan bredda befolkningsunderlaget. I en regionförstorning ska Skara vara en attraktiv kommun och kunna stå sig väl i konkurrensen. Därför är det viktigt att det finns en utvecklingsförmåga i Skara kommun, där vi tar till oss ny kunskap för att kunna ligga i framkant. Ett bra ledarskap är en förutsättning att kunna lyckas. Men också samverkan med andra kommuner för att kunna ha en bred kompetens för att kunna klara morgondagens arbetsuppgifter.

Framgångsfaktorer för kommunen I Skara har vi högt kostnadsmedvetande och en bra servicenivå på verksamhet, vilket vi fortsatt ska följa upp och arbeta vidare med. Det handlar om att ha ekonomiskt fokus, för att kunna ha en god hushållning med våra gemensamma resurser. Arbetet i kommunen ska genomsyras av ansvar, ekonomisk försiktighet och kärnverksamhet. För att lyckas i den utmaningen krävs en stark tro på vår kommuns möjligheter och våra anställdas kraft att vilja genomföra detta tillsammans. Det krävs ett tydligt ledarskap från alla chefer, samt ett enat budskap i vår kommunikation. Vi tar gemensamt ansvar och varje insats räknas och har betydelse. Vi är en koncern och det gemensamma ansvaret ska genomsyra hela organisationen för att vi ska kunna leverera det Skaraborna önskar. Därför är det av vikt att finna breda politiska lösningar som är baserade på god ekonomi och verksamhetsutveckling. För att kommunen ska nå ett bra resultat behöver vi följande framgångsfaktorer:

- Samverkan och dialog – både internt och externt - Den välkomnande kommunen - Använda Skaras centrala läge i Skaraborg, mellan Sveriges två största städer - Bra kommunikationer - Större möjligheter att välja - Verksamheten ska präglas av god kvalité - Initiativkraft och entreprenörskap

Skaras möjligheter Som tidigare gäller fortsatt tydlig och stark prioritering på barn och ungdomar, där förebyggande insatser är viktiga. Samverkan (EDVIN) mellan Barn och utbildningsnämnden och Omsorgsnämnden ska vara implementerad i ordinarie verksamhet. Det är viktigt att arbeta med metodutveckling för att skapa bästa möjliga förutsättningar för lärandet. De allra yngsta kommuninvånarna ska ha en bra start och de ska få tillräckligt mycket uppmärksamhet i förskolan, vilket innebär att barngrupperna behöver vara lagom stora för att barnen ska kunna utvecklas


under lugna och ordnade former. Det är av stor vikt att upptäcka barn med särskilda behov tidigt. Vi vill också betona vikten av att alla barn lär sig läsa under perioden F-3. Skara ska fortsatt kunna erbjuda attraktiva gymnasieutbildningar och vuxenutbildning. Att kommunen kan erbjuda en bra förskola, skola och gymnasieskola är viktiga delar i val av boendeort. Det sviktande elevunderlaget till gymnasiet utgör framöver en stor utmaning i hela Sverige. Skara kommun kan tillsammans med övriga kommuner i Skaraborg skapa bättre förutsättningar för ett bra utbud och en stabil ekonomi för gymnasieutbildningarna. Vi ser Katedralskolan som en av de skolor i Skaraborg som får ansvaret att vara en gymnasieskola i framkant med hög kvalité till relevant kostnad. Arbetet med att förbättra näringslivsklimatet ska fortsätta med inriktning på att få fler företag till vår kommun samt att stödja företagens utvecklingsplaner. Det kommer att ge fler arbetstillfällen i Skara. Kommunen måste strategiskt arbeta med de unga skaraborna och tillsammans med arbetsförmedlingen bekämpa ungdomsarbetslösheten. Skaras arbetslöshet ligger under rikets men många varsel har lagts i närtid och i närheten av Skara. För att Skara kommun ska kunna möta de framtida utmaningarna inom arbetsmarknadspolitiken ska Kommunstyrelsen genomföra en utvärdering av kommunens egen verksamhet under 2013 i syfte att bli än mer effektiv. Vidare ska kommunen tillsammans med samverkande myndigheter skapa bättre förutsättningar för ökad matchning på den lokala arbetsmarknaden. En viktig framgångsfaktor är att Skara ska växa och öka sin attraktionskraft. Därför behövs fler nya och lockande boendealternativ. Det är av största vikt att planera och arbeta för god infrastruktur och bra kommunikationer, som påverkar tillväxten i vår kommun. Kommunfullmäktige har antagit en miljöstrategi för kommunen, vilket innebära att en rad åtgärder på miljö och klimatområdet ska genomföras. Strategin gäller fram till 2014 och en årlig uppföljning med nulägesanalys ska lämnas till kommunfullmäktige i samband med årsbokslutet.

Ekonomisk inriktning för budget 2013 Den kommunala budgeten är vår verksamhets viktigaste styrmedel. Den ska genomsyra all verksamhet och för det krävs en helhetssyn och god samordning. Alla som bor, verkar och lever i Skara kommun ska få den bästa servicen. Skara kommun har resurser på 1,1 mdr kronor att leverera en bra välfärd och god service av hög kvalité till Skaras invånare. Ekonomiska uppföljningar under innevarande år, 2012 visar på ett större ekonomiskt underskott för några av kommunens verksamheter. Detta ska dels ställas mot de positiva verksamhetsresultat som lyfts fram i olika undersökningar och dels mot volymer och statliga åtaganden. I en orolig värld där kommunens intäktssvängningar är både större och snabbare måste prioriteringar göras än hårdare men fokus måste finnas på de möjligheter som också drivs fram vid förändringar. Förvaltningarna måste ha ett än större fokus på den ekonomiska aspekten av verksamhetsstyrningen. Kommunstyrelsen beslutade 2012-10-10 att uppdra till SKL att genomföra en oberoende granskning av kommunens ekonomi och verksamheter. Kommunen ska jämföras med liknande kommuner och deras analys ska kunna ge ett underlag om rätt resursfördelning, kvalitet i verksamheten och hur stor verksamhet kommunen kan eller bör ha i framtiden. Det känns viktigt att ha framförhållning och göra denna genomlysning för att få underlag om vad som verkligen görs, och vad som inte görs för avsatt resurs. Vi kan behöva mer resurser till drift/underhåll av befintligt fastighetsbestånd. Därefter kommer kommunala nyinvesteringar. Kommunen ska vårda sitt innehav och samtidigt planera för framtida investeringar. Det är av vikt att hela organisationen är delaktig i arbetet för en god ekonomi. Tydlig information ska ges till alla berörda. Erfarenheten visar att framgångsrika anpassningsprocesser uppstår då medarbetarna är involverade med att ta fram konkreta och realistiska förslag.


Inriktningen för den ekonomiska politiken är att behålla en stark, stabil och hållbar ekonomi. Vi ska få ut bra och effektiv verksamhet för de skattepengar som läggs till kommunen. Alla verksamheter ska ha god kontroll och leva upp till en ansvarsfull hushållning med de anslag som fullmäktige tilldelar. Det är viktigt att Skara blir ett än mer attraktivt område där människor kommer att välja Skara som bostadsort och där företag etablerar ny verksamhet. Det är viktigt att ha en jämn befolkningsutveckling för att bredda skatteunderlaget. God ekonomisk hushållning ska ses som en sammanvägd bedömning av läget för kommunens övergripande mål. Det finansiella målet vilket ingår i det övergripande målet om kommunal ekonomi i balans, väger tungt.

Omvärlden Sveriges kommuner och landsting (SKL) ger en ekonomisk bild av en värld i finansiell obalans. Stora strukturella förändringar kommer att krävas i Euroområdet. Sammantaget ges en bild där Sverige påverkas av omvärlden och därmed även ger kommunerna svårare tider framöver. Skatteintäkterna kommer att växa men kommunernas kostnader för löner och inflation tillsammans med strukturella demografiska faktorer och en ökad efterfrågan på välfärdstjänster ökar mer och fortare. Likaså har kommunerna ett stort investeringsbehov då merparten av de kommunala fastigheterna byggdes upp under 1970- och 1980- talen.

Övergripande politiska mål för Skara kommun; - Hela Skara kommun ska vara en bra plats att växa upp, leva, bo och verka i.

(Medborgarperspektiv) - Hållbarhet ska genomsyra all verksamhet ur socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv.

(Verksamhetsperspektiv) - Skara ska vara en attraktiv arbetsgivare genom goda och utvecklande arbetsmiljöer.

(Personalperspektiv) - God ekonomisk utveckling – ordning och reda – förutsättningar för god välfärd och tillväxt.

(Ekonomiperspektiv)

Antaganden för budget 2013 Kommunstyrelsen fastställde i juni planeringsförutsättningar inför budget 2013 med planperiod 2014-2015. Det är grunden för den budgetprocess som sedan genomförts under hösten 2012 och som nu resulterar i detta budgetförslag. Planeringsförutsättningarna grundade sig på budget 2012. Till detta tillfogas en central ramberäkning som görs utifrån SKL:s prognos av skatteintäkter, KPI och löneindex. I planeringsunderlaget gavs uppdrag om effektivisering i varierande grad på olika ansvarsområden. Effektivisering handlar om att fokusera på att i första hand göra saker på annat sätt och i andra hand prioritera och skjuta fram. Budget för 2013 grundar sig på 18 253 invånare per den 1 oktober 2012. Vi antar därefter en ökning på 25 personer per år 2014-2015. Skara kommuns underhållsbudget för fastigheter uppgår för 2012 på ca 13,5 mnkr. Då beståndet är på ca 100 000 kvm så blir underhållsnivån ca 135 kr/kvm. Vilket av vissa bedömare anses vara en ganska god nivå. Utförarstyrelsen fick i 2012 års budget i uppdrag av kommunfullmäktige att ta fram underhållsplaner för samtliga av kommunen ägda fastigheter. När detta blir klart får ny bedömning göras utifrån det framtagna materialet och analysera vilken nivå som verksamheten klarar. Budgeten för 2013 sätts med detta som bakgrund till 13,5 mnkr.


I planeringsförutsättningarna gavs uppdrag att utreda vidare kring ett antal föreningars initiativ till en föreningsdriven aktivitetshall på Vilan för att finna ett ”vinna - vinna” koncept. En ekonomisk förening har nu bildats och vi ställer oss positiva till ett borgensåtagande för en aktivitetshall. Detta främst för att få en utveckling och samverkan mellan föreningar på Vilan med målsättning att fler barn- och ungdomar aktiverar sig. Dessutom för att kunna se en ökning av idrottsarrangemang och andra större arrangemang för ökad besöksnäring. Detta ska ske inom Kultur- och fritidsnämnden ram och nämnden ska fortsatt arbeta för att stödja projektet. Den nybildade föreningen bör arbeta för att stärka upp projektet genom en bredare finansiering av både investering och drift. Kultur- och fritidsnämnden ska se över bidragsregler för föreningar så de harmoniserar mer med att anläggningar blir föreningsdrivna i allt större utsträckning.

Personal Vid normal personalavgång, ska organisationen ta ställning till återbesättning efter analys gjorts av den egna verksamheten. Timvikarier ska helst undvikas i det längsta till förmån för redan fast anställd personal. Läraravtalet som tecknades under hösten 2012 blev dyrare än beräknat. Budgeten innehåller en kompensation till Barn- och utbildningsnämnden på 2,9 mnkr. I budgeten 2012 gavs ett uppdrag att påbörja genomförandet av det nya läraravtalet och en särskild lärarsatsning på 1,2 mnkr avsattes för start 2013, vilket är viktigt för Skaras skolutveckling. Parterna har inte nått fram och för att kunna tillgodoräkna sig dessa medel ska man gjort detta. Därför flyttas medlen till lönejusteringsposten.

Skattesats och övriga intäkter Skara har under 2012 näst lägst skatt i Skaraborg och låga övriga avgifter och taxor. Med de stora investeringar som Skara kommun står inför tillsammans med den demografiska utmaningen samt en ökad efterfrågan på välfärdstjänster så finns det behov av att justera skattesatsen. Budgeten är beräknad, med en justering av skattesatsen, till 20,82 Skr. Om inte någon av de övriga kommunerna förändrar sin skattesats kommer Skara trots skattehöjningen att ha tredje lägsta skatten i Skaraborg. I planeringsförutsättningarna fanns uppdrag att se över ökade avkastningskrav för kommunens ägda bolag. Detta arbete får bearbetas vidare inför nästa budgetomgång efter genomgång av effekten av förändringar av bl.a. reglerna runt räntekostnadsavdrag, den så kallade räntesnurran.

Finansiella mål Inriktningen på balanskravsresultat (i procent av skatteintäkter och generella statsbidrag) sätts för år 2013 till 0,5 %. 2014 och 2015 höjs detta för respektive år till 1 %.

Investeringar I investeringsplanen för 2013 finns investeringar på 250 mnkr. Det finns dock stora osäkerheter i investeringsplanen då de större projekten ännu inte har projekterats färdigt. Under början av 2013 kommer mer klargöranden kring dessa investeringsprojekt. Att kunna självfinansiera samtliga projekt kan bli svårt. Därför bör viss del kunna lånefinansieras eller finna annan lösning.

Övriga uppdrag De uppdrag som antogs i budget 2012 för att genomföras under 2012 och under planperiod 2013-2014 gäller för fortsatt arbete för kommunfullmäktige, nämnder och styrelser. Vissa uppdrag har genomförts, vissa pågår och andra ska kunna påbörjas.


Ekonomiska förutsättningar budget 2013 Den största delen av kommunens verksamhet finansieras med skatteintäkter och generella statsbidrag (ca 71 %). Beräkningens av skatteintäkter och generella statsbidrag bygger på Sveriges kommuner och landstings (SKL) prognoser och är beroende av den ekonomiska utvecklingen i samhället. Den skatteprognos som ligger till grund för beräkningarna är SKL:s prognos 2012-10-11. Avgörande för skatteunderlagsutvecklingen är sysselsättningsutvecklingen och löneutvecklingstakten i hela landet. God ekonomi är en förutsättning för att kommunen ska kunna utvecklas och tillgodose kommuninvånarnas behov av service och trygghet. Ett beslutsfattande som präglas av långsiktighet och ansvarstagande är därför av stor betydelse i arbetet med att skapa möjligheter för god ekonomisk hushållning och upprätthållande av servicen i kommunens olika verksamheter. Omprioriteringar mellan verksamheter kan bli nödvändiga för att möta förändrade och ökade behov. De ekonomiska förutsättningarna varierar över tiden vilket ställer större krav på att kommunerna kan upprätthålla en bra resultatnivå i goda tider för att kunna använda vid en svagare ekonomisk utveckling. Nytt förslag till lagstiftning från år 2013 förtydligar detta ytterligare då det ges möjlighet att avsätta överskott från och med år 2010 till en resultatutjämningsreserv inom det egna kapitalet. Skara kommun upprättar budget 2013 med planeringsår 2014-2015 utifrån Sveriges kommuner och landstings (SKL) bedömningar av den framtida ekonomiska utvecklingen. Den skatteprognos som ligger till grund för hur stora skatteintäkter och generella bidrag kommunen förväntas få 2013-2015 är utifrån SKL:s oktoberprognos som i delar framgår nedan.

Den samhällsekonomiska utvecklingen i Sverige (SKL cirkulär, 2012-10-11) Den ekonomiska utvecklingen har hittills i år i flera avseenden gått åt rätt håll men inte särskilt snabbt. Kortsiktigt finns flera faktorer som begränsar tillväxten. De största hindren återfinns i omvärlden. Den ekonomiska utvecklingen i euroområdet har fortsatt att försvagas och det kommer att ta lång tid innan de underliggande strukturella problemen rättas till. Det är liktydigt med en svag tillväxt under flera år framöver. Även i Storbritannien och USA lägger finansiella obalanser hinder i vägen. Till det ska läggas att tillväxten nu har börjat hacka också i en rad så kallade tillväxtländer varav Kina utgör bara ett exempel. Problemen i omvärlden hopar sig och leder till att svensk ekonomi får mycket lite draghjälp utifrån. Eftersom exporten svarar för en betydande del av vår produktion blir tillväxten av nödvändighet rätt mager. I år beräknas svensk BNP växa med 1,0 procent (1,3 procent kalenderkorrigerat). År 2013 väntas tillväxten bli 1,8 procent. På längre sikt – och i takt med att problemen i omvärlden dämpas – ser förutsättningarna för svensk ekonomi ljusare ut. De offentliga finanserna är i gott skick och den privata sektorn uppvisar betydande överskott. Samtidigt som finanserna överlag är starka finns betydande investeringsbehov – bland annat i infrastruktur och bostäder. Till det kan läggas ytterligt låga räntor och lediga produktionsresurser i form av bland annat arbetskraft. Det finns därmed goda förutsättningar för ökade investeringar och ökad konsumtion i vårt land, men oron om den internationella utvecklingen lägger i dagsläget betydande hinder i vägen. Läget på arbetsmarknaden beräknas fortsätta försvagas en bit in i 2013. Det beror på att tillväxten i svensk ekonomi blir rätt skral. Det är först framåt halvårsskiftet 2013 som tillväxten får bättre fart. Arbetslösheten når under vintern upp mot 8,0 procent innan den vänder ner. Någon mer påtaglig förbättring på arbetsmarknaden är dock inte att räkna med förrän om ett år, dvs. under andra halvåret 2013. Fram till 2016 är vår bedömning att arbetslösheten kan röra sig ner mot de nivåer som rådde före finanskrisen. En sådan utveckling är möjlig även om tillväxten i omvärlden blir relativt dämpad framöver. Ett avgörande villkor är dock att skuldkrisen i Europa löser sig under ordnade former. Skatteunderlagsprognosen bygger på den samhällsekonomiska bild som sammanfattas här ovan. Utvecklingen av de variabler som har störst betydelse för skatteunderlaget framgår av tabell nedan.


Nyckeltal för den svenska ekonomin, Procentuell förändring,

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 BNP* 6,3 3,9 1,3 1,8 3,2 3,5 3,2 Sysselsättning, timmar* 2,5 2,3 0,2 –0,2 1,2 1,4 1,0 Öppen arbetslöshet, nivå 8,4 7,5 7,7 7,9 7,4 6,8 6,5 Timlön, nationalräkenskaperna 0,4 2,5 3,3 2,9 3,2 3,6 3,9

Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,6 2,5 3,2 2,8 2,8 3,4 3,9 Konsumentpris, KPIX 1,8 1,1 1,2 1,0 1,2 1,6 1,7 Konsumentpris, KPI 1,2 3,0 1,1 1,0 1,6 2,3 2,6

Realt skatteunderlag** 0,7 2,4 1,8 1,5 1,7 1,8 1,5

*Kalenderkorrigerad utveckling. ** Korrigerat för regeländringar

Det kommunala skatteunderlaget Skatteunderlaget växer under perioden fram till och med 2016 i god takt. I reala termer uppgår tillväxten till 1,5–1,8 procent årligen. Det är en bättre utveckling än normalt och hänger för åren 2014–2016 samman med den förbättring av arbetsmarknadsläget som då beräknas ske. För 2012 och 2013 beror den gynnsamma utvecklingen på en stark tillväxt av pensionerna. Den förbättring som beräknas ske på arbetsmarknaden åren 2014–2016 har också betydelse för utvecklingen av statens finanser. Fler sysselsatta och färre arbetslösa bidrar till att statens budget går med växande överskott. För den offentliga sektorn som helhet beräknas det finansiella sparandet bli svagt negativt 2012 och 2013. Därefter förbättras sparandet och hamnar på +0,9 procent i förhållande till BNP år 2016, dvs. ungefär i nivå med regeringens sparmål. Det bör understrykas att detta sparande är i samklang med att kommunsektorns kostnadsvolym i genomsnitt ökar 1,7 procent årligen mellan 2012 och 2016.

Olika skatteunderlagsprognoser. Procentuell förändring

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2011–2016 SKL, okt 2012 3,1 3,9 3,2 3,7 4,4 4,6 25,2 Reg. Sep 2012 3,0 4,1 4,1 4,2 4,8 4,5 27,4 ESV, sep 2012 3,1 4,1 3,7 3,9 4,4 4,5 26,2

Regeringen och ESV tror på bättre skatteunderlagstillväxt än SKL Skatteunderlagets utveckling styrs på kort och medellång sikt i hög grad av konjunkturen. Den grundläggande förklaringen till skillnader i skatteunderlagstillväxt är därför olikheter i synen på hur konjunkturen, främst sysselsättningen, utvecklas. Skilda uppfattningar om konjunkturen påverkar synen på pris- och löneutvecklingen, som i sin tur påverkar skatteunderlaget via pensionsinkomster och grundavdrag mm. Regeringens uppfattning om den närmaste framtidens ekonomiska tillväxt och utvecklingen på arbetsmarknaden är mer optimistisk än de flesta andra bedömares. Även SKL:s syn är mindre optimistisk än regeringens. Det är huvudförklaringen till att regeringens skatteunderlagsprognos i budgetpropositionen visar högre utvecklingstal än SKL:s varje år utom 2016. Den gynnsamma utvecklingen på arbetsmarknaden leder till att även pensionsinkomsterna ökar i snabbare takt än i SKL:s prognos.


Även Ekonomistyrningsverkets (ESV) förutser snabbare skatteunderlagstillväxt än SKL. Den största skillnaden mellan prognoserna är att ESV förutser mindre ökningar av grundavdragen och högre löneökningstakt än SKL. SKL förutser däremot snabbare ökning av pensionsinkomsterna.

Balanskravet och Årets resultat Kommunallagens balanskrav innebär att kommunens resultat ska uppgå till minst noll. Om underskott uppkommer ett år ska förlusten täckas inom de kommande tre åren. Ett lagförslag finns nu som ger kommunerna en möjlighet att styra över resultat från bra tider till sämre tider genom resultatutjämningsreserver. Om en kommun har en positiv soliditet har man möjlighet att avsätta pengar till en reservfond om resultatet överstiger 1 % av skatteintäkter och de generella bidragen. Vid en negativ soliditet måste resultatnivån vara över 2 % av skatteintäkter och de generella bidragen. Lagförslaget förväntas träda i kraft från och med 1 januari 2013 med en retroaktiv tillämpning från år 2010.

Skara kommun har inga underskott enligt lagen om balanskravet. Skara kommun har tidigare ”öronmärkt” 10 mnkr och det är i stort det belopp som kan komma att flyttas till en resultatutjämningsreserv nästa år i enlighet med förslag till ny lagstiftning.

Beräkning av skatteintäkter och generella statsbidrag Skara kommun har under 2012 tagit ut 20,57 skr i kommunalskatt. Från och med 2013 höjs skatteuttaget med 25 öre till 20,82 skr. Kommunens kostnadsutveckling har de senaste åren överstigit intäktsutvecklingen. Den ekonomiska turbulens och osäkerhet som har pågått allt sedan finanskrisen startade 2008 har påverkat intäkterna negativt samtidigt som ambitionsnivån för de kommunala verksamheterna i stort varit oförändrade Hur stort utfallet för de generella statsbidragen blir regleras i de kommunala utjämningssystemen mellan kommunerna. En parameter som därmed är av betydelse för utfallet är befolkningsstorleken och dess utveckling över tiden. Skara kommun har om man tittar 20 år bakåt i tiden haft en stabil befolkningsutveckling runt 18 500 invånare. Från 2005 har Skara minskat närmare 400 invånare. Trenden för nästan samtliga Sveriges kommuner, förutom de kommuner i storstadsregioner och i större universitetsorter, är att befolkningen minskar eller är oförändrad. Vid årsskiftet 2012 uppgick Skaras invånarantal till 18220. I oktober 2012 vid budgetens upprättande uppgår invånarantalet till 18 253 vilket ligger till grund för 2013 års budgeterade skatteintäkter. För planeringsåren förväntas en befolkningstillväxt på 25 invånare för respektive år.

18 326

18 253

18 25318 278

18 303

18 328

18 000

18 100

18 200

18 300

18 400

18 500

18 600

18 700

18 800

2011 2012 2013 2014 2015 2016

Antal invåna

re den

1/11 året inna

n

Antagen befolkningsutveckling


Sammantaget förväntas Skara kommuns skatteintäkter och generella bidrag utfalla enligt tabell nedan.

Skatter och bidrag Skara kommun

Tkr Bokslut 2011

Budget 2012

Prognos 2012

Budget 2013

Planår 2014

Planår 2015

Skatteintäkter 666 795 664 418 673 200 674 124 699 557 730 338Inkomstutjämning 128 007 130 261 128 136 146 079 143 683 143 807Kostnadsutjämning -21 203 -14 760 -14 967 -9 893 -10 065 -10 311Regleringsbidrag 18 757 9 207 8 980 8 401 3 565 -2 220LSS-utjämning -6 796 -6 694 -6 483 -13 231 -13 249 -13 267Fastighetsavgift 31 323 32 530 32 350 32 350 33 350 34 350

Skattenivåer kommuner i Skaraborg

% Budgetår 2012

Budgetår 2013

Skövde 20,56

Skara 20,57 20,82 Tibro 20,71

Lidköping 20,86

Töreboda 20,97

Karlsborg 21,07

Mariestad 21,26

Vara 21,27

Tidaholm 21,32

Essunga 21,57

Grästorp 21,57

Hjo 21,57

Falköping 21,60

Götene 21,77

Gullspång 22,49

Snitt Skaraborg ovägt medel 21,28

Snitt Västra Götaland ovägt medel 21,47

Ingen uppgift finns tillgänglig vid upprättande av budget för respektive kommuns skattesats kommande år

Beräkning av finansförvaltningens poster Finansförvaltningen Finansförvaltningen hanterar vissa interna poster som har sin motpart på förvaltningarna. En är internräntan som finansförvaltningen debiterar ut på nämndernas tillgångsmassa för kapitalbindningen. Vidare hanteras löneökningsmedel på finansförvaltningen för att under året fördelas ut till respektive


förvaltning utifrån storleken på de centrala avtalen. PO-pålägget tas ut internt av finansförvaltningen på samtliga löner och används för att betala in arbetsgivaravgifter för personalen. Dessa går främst till pension och sjuk och olycksfallsförsäkringar.

Finansförvaltningen hanterar likaledes kommunkoncernens samtliga lån och kreditflöden (internbank). Denna verksamhet syns under resultaträkningens finansiella intäkter och kostnader och benämns ofta som finansnettot. Detta består av externa räntekostnader samt andra bank och finanskostnader samt ränteintäkter som kommunen i sin tur får för vidareutlåning till kommunens bolag.

Pensioner Skara kommuns totala pensionskostnader för varje år i fasta priser framgår av nedan diagram 3. Kommunen kommer framöver att ha en högre kostnad för pensioner och som synes så rör det sig om ca 10-15 mnkr i med en långsam ökning varje år på ca 1 mnkr. PO-Pålägget som tas ut från nämnderna täcker inte utbetalningar som benämns ”gamla utbetalningar” i diagrammet utan dessa budgeteras separat på finansförvaltningen. Denna del hänförs till kommunen ansvarsförbindelse som uppgår till ca 420 mnkr. Kommunen har år 2010 gjort en redovisningsmässig avsättning på 3 mnkr till framtida pensionskostnader. Dessa medel återförs år 2013 och kommer inte användas till att betala av på framtida pensionskostnader. Skara kommun står i begrepp att lånefinansiera större investeringar varför dessa likvida medel gör bättre nytta inom kommunen då vi skulle minska vårt lånebehov med motsvarande summa. Kommunens resultat förbättras under 2013 med 3 mnkr.

Budgeterad pensionskostnad på finansförvaltningen uppgår för 2013 därmed till 14 200 tkr. År 2014 budgeteras 17 950 tkr då engångseffekten av återföringen endast berör år 2013 och år 2015 har 18 750 tkr lagts till budget för att täcka upp pensionskostnaderna.

Prognos på total pensionskostnad Skara kommun

Som diagram nedan visar så kommer vår ansvarsförbindelse framöver att minska i takt med att fler av de som hör till det gamla pensionssystemet går i pension. Detta förutsett att inga tekniska justeringar i form

0

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

60 000

70 000Tkr

År

Pensionskostnad i fasta priser -

Gamla utbetalningar Effekt av sänkt diskonteringsräntaÅrets Nyintjänande och premier Avgiftsbaserad ålderspensionFinansiell kostnad Särskild löneskatt


av medellivslängder eller beräkningsränta justeras i en negativ riktning vilket då kan föranleda ”hopp/gap” i kurvan.

Pensionsskuld som ansvarsförbindelse

Finansiella poster I finansiella poster ingår räntekostnader och intäkter på långfristiga skulder och utlåning samt på checkräkningskredit och övriga bankkostnader. Skara kommun ansvarar för hela den kommunala organisationens upplåning inkl de kommunala bolagen. Kommunens långfristiga skulder uppgår vid delårsrapporten 2012 till 254 mnkr. Under 2013 kommer kommunen behöva ta upp lån för att finansiera nybyggnation av en ny högstadieskola. Denna räntekostnad kommer inledningsvis att aktiveras upp på projektet varför den resultatmässigt inte kommer att belasta kommunen förrän skolan står färdig vilket beräknas ske under hösten 2015. Kommunen beräknar att den genomsnittliga räntekostnaden för de långfristiga skulderna kommer att uppgå till ca 3,9 % eller 10 mnkr. Kommunen har under de senaste åren styrt om mot en större andel fasta lån (90 % av låneportfölj) med längre löptider (genomsnittlig bindningstid < 4 år) då skillnaden mellan korta och långa räntor varit små. Därmed har kommunen idag en låg refinansieringsrisk och ränterisk. Ränteintäkterna beräknas till ca 15 mnkr vilket ger ett positivt finansnetto om ca 5 mnkr. Ränteintäkterna kommer sig av att kommunen lånat ut sin likviditet till de kommunala bolagen samt har ett räntepåslag på övriga lån. Detta räntepåslag görs för att leva upp till lagen om konkurrensneutralitet då de kommunala bolagen agerar på en konkurrensutsatt marknad samt för en ökad administrativ belastning. Vid budgetens upprättande föreligger ett lagförslag från och med 2013 som kan komma att innebära att räntekostnader inom en intressegemenskap inte längre anses affärsmässigt motiverade och därmed inte längre bedöms som avdragsgilla.

0

100 000

200 000

300 000

400 000

500 000Tkr

År

Pensionsskuld i löpande priser -

AnsvarsförbindelseEffekt på ansvarsförbindelse pga sänkt diskonteringsräntaAnsvarsförbindelse Särskild löneskattAvsatt till pensionerEffekt på avsättning pga sänkt diskonteringsräntaAvsättning Särskild löneskatt


Bedömning av lånebehov

Organisation Mnkr Budget 2013 Planår 2014 Planår 2015 2013-2015

Skara kommun* 100 100 100 300Skara Energi 20 0 0 20Centrumbostäder 30 30 30 90Näringsrådhuset** 20 20 20 80Summa 170 150 150 490

*Uppskattad fördelning av finansiering av ny skola gjord. ** Ej fastställt objekt.

Beräkning av nämndernas budgetramar och prioriteringar Medel till verksamheten fördelas som nettokostnadsanslag i form av kommunbidrag. Anslagsbindningen, som styr vilken frihet nämnderna har att justera medel inom sina verksamheter, sker på respektive erhållet kommunbidrag. Internräntan har fastslagits till 4,2 % för 2013 och framåt. Denna ränta betalar nämnderna på sina respektive tillgångar in till en central post som i sin tur används till att betala kommunens externa räntekostnader. Internräntan justeras inte från 2012 så ingen justering görs på nämndernas kommunbidrag.

Kompensation för löne- och prisökningar Skara kommun använder en ramuppräkningsmodell för att inte urholka den befintliga verksamheten över tiden med inflationstillväxten. Politiska beslut ska justera nivån på den kommunala verksamheten och ge en tydlighet i politiska ambitionsnivåer och förändrade politiska prioriteringar. Varje år beroende på utfallet i lönerörelsen ökar kommunens lönekostnader med mellan 18 och 22 mnkr och dessa avsätts och ackumuleras i en central post och fördelas ut till respektive nämnds kommunbidrag i relation till utfallet. Om utfallet överstiger vad kommunen budgeterat får förnyade politiska prioriteringar göras. Nämndernas kommunbidrag har kompenserats med förväntad prisutveckling för varor och tjänster. Denna kompensation har givits och ingår i de kommunbidrag som nämnden erhållit. Personalomkostnadspålägg, PO-pålägg, tas liksom internräntan ut till en central post under finansförvaltningen fast på nämndernas löneutbetalningar. Nämndernas ramar innehöll år 2012 en kompensationsnivå om 39,08 %. Förändrade avgifter i försäkringar och soc. avgifter gör att PO-pålägget för år 2013 justeras ner till 38,46 %. Denna förändring har arbetats in i nämndernas kommunbidrag.

Löne- och KPI kompensation

Verksamhet Budget 2012

Budget 2013

Planår 2014

Planår 2015

2013-2015

Kompensation löner* % 2,7 2,8 2,8 3,4 9,2Kompensation KPI % 1,4 1,0 1,6 2,3 4,9Kompensation löner mnkr 16 18 18,1 21,6 57,7Kompensation KPI mnkr 2,6 2 3,3 4,7 10,0

*Avser sammantaget utfall av de centrala lönerörelserna. Lönemedel budgeteras under finansförvaltningen.


Kompensation för investeringsverksamheten Kapitalkostnadsersättning har utgått för nya investeringar i enlighet med investeringsplanering. Vidare har ersättning utgått i de fall då investeringen medfört en ökad driftskostnad för årlig skötsel av tillgången. Kompensation ges som regel inte för reinvesteringar i inventarier och maskiner utan dessa ska klaras inom ramanslaget. Kompensation har givits utifrån förväntad tidpunkt då anläggningen tas i bruk. Innebörden av detta är att investeringsbeloppet kan planeras för år 2013 medan ersättning till nämnd i ramarna tillexempel ges år 2015.

Tkr Budget 2013

Budget 2014

Budget 2015

Kommunstyrelsen 166 792 606

KS Serviceutskott 771 773 1059

Barn o utbildningsnämnd 3 027 1 069 7 983

Omsorgsnämnd ÄO/HO/ADM 1 030 0 248

Omsorgsnämnd IFO - - -

Utförarstyrelsen - - -

Kultur och fritidsnämnden 126 14 488

Samhällsbyggnadsnämnd 31 24 0

Räddningsnämnd 229 319 468

Summa 5 379 2 990 10 852

Demografi och volymförändringar Demografiförändringar inom barn och utbildningsnämndens verksamheter har föranlett förändringar i ramar. Ett minskat elevunderlag ger att verksamheten kostnader måste förändras i motsvarande takt. Nämndens intäkter från andra kommuners elever minskar också och denna förändring i intäkter har nämnden att hantera med minskade kostnader. Omställningen är en utmaning men driver inga nya kostnader då volymen minskar. Barn och utbildningsnämndens ramar justeras ner enligt tabell nedan.

Demografiförändring

Tkr Budget 2012

Budget 2013

Planår 2014

Planår 2015

2013-2015 summa

Barn och utbildningsnämnd -420 -4 541 -4132 -1990 10 663

Övriga volymförändringar ska arbetas in inom befintligt kommunbidrag.


Effektivisering av verksamheten Effektiviseringar löper över samtliga år enligt nedan tabell och är inräknade i nämndernas ramar.

Verksamhet Budget

2013Budget

2013 Plan2014

Plan2014

Plan 2015

Plan2015

% Tkr % Tkr % TkrKommunfullmäktige 0,5 11 0,5 11 0,5 12Kommunstyrelsen 0,5 198 0,5 205 0,5 208KS Serviceutskott 2,0 662 2,0 727 2,0 853Barn- och utbildningsnämnd 0,25 927 0,25 938 0,25 965Omsorgsnämnd ÄO/HO/ADM

0,25 680 0,25 697 0,25 717

Omsorgsnämnd IFO 0,25 295 0,25 301 0,25 308Kultur och fritidsnämnd 0,5 208 0,5 212 0,5 220Samhällsbyggnadsnämnd 0,5 61 0,5 62 0,5 64Räddningsnämnd* 0,5 70 0,5 72 0,5 75Summa 3 110 3 226 3 421

*Avser endast Skaras förändring.

Övriga förändringar och ramjusteringar utöver ovan beskrivna. År 2013

Kommunfullmäktige tillförs 100 tkr för arvodesersättningar. Digitalisering medför lägre kostnader för verksamheten. Kommunstyrelsens ram minskar med -700 tkr. 1 000 tkr finns avsatta 2012 för miljösatsningar och denna summa justeras ner till 500 tkr. -200 tkr minskas på arvoden för mindre antal möten och ett digitaliserat arbetsätt vad gäller möteshandlingar. Teknisk justering görs med Kultur och fritidsnämnden med 2,1 mnkr då turismverksamheten övergår till kommunstyrelsen för att köpa tjänsten av Rådhuset AB. Barn och utbildningsnämnden tillförs 4 660 tkr totalt som fördelas enligt följande tänkta förändringar. 3 160 tkr tillförs för verksamhetsförändringen i och med start av ungdomens hus. 2 900 tkr tillförs för 2012 års läraravtal. Datasatsningen ”En till En” enligt tidigare beslut utökar ramen med 300 tkr. Vidare erhåller nämnden kompensation om 600 tkr för höjda kostpriser då investering i Valleköket medför ökade kostnader. Nedjustering av ram görs utifrån möjlig samordnad ledningsfunktion för ungdomens hus med -700 tkr samt en justering av måttet lärartäthet motsvarande ett belopp av -1 600 tkr. I ramen för 2013 har tidigare 1 200 tkr för planerad lärarsatsning funnits med. Denna läggs nu i central lönejusteringspost då ingen förändring skett. Omsorgsnämndens ÄO/HO/ADM erhåller kompensation för ökade kostpriser med 110 tkr avseende investering i Valleköket. Teknisk justering mellan omsorgsnämndens kommunbidrag genomförs med 6,5 mnkr pga. omorganisation. Kultur och Fritid nämnd justeras ned med 500 tkr för förändrad ledningsstruktur. Erhåller 420 tkr enligt tidigare beslut 2012 om halvårskompensation för ökade kostnader för hyra av fotbollsplaner. Utförarstyrelsens underhållsmedel justeras inte uppåt utan ligger kvar på 2012 års nivå som uppgår till 13,5 mnkr inkl reparationer. Samhällsbyggnadsnämndens ram justeras med -250 tkr för förändrad ledningsstruktur.


Räddningsnämndens ram justeras ner med 260 tkr vilket ger för Skara kommun en förändring med ca 150 tkr. År 2014 Ingen justering utöver tidigare beskrivna förändringar i form av demografi och volym, effektiviseringar mm. År 2015 Teknisk justering mellan Barn och utbildningsnämnden och Kommunstyrelsen med 3 400 tkr för flytt av hyra av nuvarande Djäkneskola.

Ekonomisk Redovisning

Resultaträkning

Tkr Utfall 2011

Budget 2012

Budget 2013

Budget 2014

Budget 2015

Verksamhetens intäkter 346 816 309 460 388 200 392 100 396 000

Verksamhetens kostnader -1 129 629 -1 108 214 -1 209 038 -1 230 714 -1 263 631

Avskrivningar -25 276 -26 894 -28 500 -30 500 -32 500

Verksamhetens nettokostnader -808 089 -836 648 -849 338 -869 114 -900 131

Skatteintäkter 666 795 664 418 -682 410 708 059 739 214

Generella statsbidrag 150 089 150 544 176 938 170 534 165 627

LSS utjämning -13 231 -13 249 -13 267

Finansiella intäkter 18 113 14 575 15 100 15 100 15 100

Finansiella kostnader -9 876 -9 075 -10 000 -11 000 -11 000

Årets resultat före justeringar 17 032 -5 186 1 879 330 -4 457

Resultatutjämningsreserv

Årets resultat 17 032 -5 186 1 879 330 -4 457

Balanskravsposter* -480 10 000 10 000 4 457

Resultat efter balanskravsutredning 16 552 4 814 11 879 330 0

*Avser öronmärkning från 2010. För 2015 krävs ytterligare effektivisering om 4,5 mnkr för positivt resultat.


Balansräkning

Tkr Utfall 2011

Budget 2012

Budget 2013

Budget 2014

Budget 2015

TILLGÅNGAR

Materiella tillgångar

Mark, fastigheter och anläggningar 335 794 394 638 558 699 550 029 608 009

Maskiner och inventarier 28 075 35 024 31 660 39 870 56 870Summa materiella anläggningstillgångar 363 869 429 662 590 359 589 899 664 879

Aktier och andelar 6 450 5 210 5 210 5 210 5 210

Långfristig utlåning 340 550 412 513 410 550 460 550 510 550Summa finansiella anläggningstillgångar 347 000 417 723 415 760 465 760 515 760

Summa Anläggningstillgångar 710 869 847 385 1 006 119 1 055 659 1 180 639

Omsättningstillgångar

Förråd, lager, exploatering 8 053 23 150 8 053 8 053 8 053

Kortfristiga fordringar 123 247 109 300 120 000 120 000 120 000

Likvida medel 34 008 21 974 17 169 117 459 137 522

Summa omsättningstillgångar 165 308 154 424 145 222 246 012 266 575

Summa Tillgångar 876 177 1 001 809 1 151 341 1 301 671 1 447 214

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

Eget kapital 397 629 412 225 414 661 416 540 416 870

Årets resultat 17 032 4 814 1 879 330 -4 457

Summa eget kapital 414 661 417 039 416 540 416 870 412 413

Avsättningar

Pensionsåtagande 15 675 9 574 15 675 15 675 15 675

Summa avsättningar 15 675 9 574 15 675 15 675 15 675

Skulder

Långfristiga skulder 249 126 375 196 519 126 669 126 819 126

Kortfristiga skulder 196 715 200 000 200 000 200 000 200 000

Summa skulder 445 841 575 196 719 126 869 126 1 019 126

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 876 177 1 001 809 1 151 341 1 301 671 1 447 214

Soliditet


Finansieringsanalys

Tkr Utfall 2011

Budget 2012

Budget 2013

Budget 2014

Budget 2015

Den löpande verksamheten

Årets resultat 17 032 4 814 1 879 330 -4 457

Justering för av- och nedskrivningar 25 276 26 894 28 500 30 500 32 500Justering för övriga ej likviditetspåverkande men resultatpåverkande poster 6 198 2 809 0 0 0

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 48 506 34 517 30 379 30 830 28 043

Förändringar i rörelsekapital

Ökning -/minskning + kortfristiga fordringar -4 007 9 993 3 247 0 0Ökning -/minskning + förråd, varulager och exploateringstillgångar -2 451 -5 000 0 0 0

Ökning +/minskning - kortfristiga skulder 13 471 0 4 525 0 0

Kassaflöde från den löpande verksamheten 55 519 39 510 38 151 30 830 28 043

Investeringsverksamheten

Förvärv av materiella anläggningstillgångar -40 601 -90 310 -254 990 -30 540 -107 980

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 437 0 0 0 0

Förvärv av finansiella anläggningstillgångar 0 0 0 0 0

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 43 1 240 0 0 0

Kassaflöde från investeringsverksamheten -40 121 -89 070 -254 990 -30 540 -107 980

Finansieringsverksamheten

Nyupptagna lån 65 402 130 000 270 000 150 000 150 000

Amortering av skuld -26 184 0 0 0

Ökning -/minskning + långfristiga fordringar -64 630 -79 630 -70 000 -50 000 -50 000

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -25 412 50 370 200 000 100 000 100 000

Årets kassaflöde -10 014 810 -16 839 100 290 20 063

Likvida medel vid årets början 44 022 21 164 34 008 17 169 117 459

Likvida medel vid årets slut 34 008 21 974 17 169 117 459 137 522


Driftsbudget

Tkr Budget 2012

Budget 2013

Budget 2014

Budget 2015

Valnämnd 0 0 400 0

Revision 950 958 973 995

Kommunfullmäktige 2 107 2 308 2 351 2 407

Kommunstyrelse 39 418 41 450 42 978 44 487

Kommunstyrelse Serviceutskott 29 866 30 377 31 014 35 300

Barn o utbildningsnämnd 365 360 371 446 376 777 388 655

Omsorgsnämnd ÄO/HO/ADM 265 631 264 067 270 783 277 865

Omsorgsnämnd IFO 57 836 65 869 67 103 68 652

Utförarstyrelsen -7 460 -7 460 -7 460 -7 460

Kultur och fritidsnämnden 41 038 39 288 40 006 41 325

Samhällsbyggnadsnämnd 12 133 12 083 12 378 12 662

Räddningsnämnd 13 669 13 829 14 278 14 844

Summa nämndernas driftsbudget 820 549 834 214 851 582 879 732

Finansförvaltning

pensioner 17 600 14 190 17 960 18 748

Internränta -17 466 -18 063 -18 624 -19 984

Lönejusteringsmedel 15 965 18 997 18 196 21 635

Summa verksamhetens nettokostnad 836 648 849 338 869 114 900 131


Investeringsbudget

Budget Plan Plan Plan Plan Investeringsprojekt Tkr 2013 2014 2015 2016 2017 Kommunstyrelsen Ärendehanteringssystem 2 500 Ekonomisystem 2 500 Förnyelse hemsida 300 Inventarier 3 år 540 100 100 100 100Summa kommunstyrelsen 840 5 100 100 100 100Kommunstyrelsen, markinköp Strategiska markinköp 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000Summa markinköp 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000KS, Serviceutskott Gata/Park Utskottets ram (Gata/Park) 500 500 500 500 500Trafiksäkerhetsåtgärder 300 300 300 300 300Lekplatser 300 300 300 300Gatustensbeläggning 505 530 440 925 1 625Centrumutveckling 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000Grön gestaltning av Skaraborgsgatan 1 000 1 500 1 500 Broar 1 000 1 000 2 000 2 000 1 000Belysningsstolpar/Gatubelysning 1 500 1 500 1 500 1 500 Brogårdsvägen/Gråbrödragatan 2 000 Cykelväg från Skålltorp till Skärv 880 Cykelväg från Axvall till Varnhem 7 000 GC-Vägar Brogårdsleden/Gråbrödrargatan 1 900 Delsumma Gata/Park 6 105 6 330 15 420 10 425 4 725Fastighet Utskottets ram (Fastighet) 500 500 500 500 500Säkra fastigheter 500 500 500 500 500Ombyggnation sekretariat/avbytarbås Idrottshall 500 Ombyggnad hiss Harven 500 Grundförstärkning rådhuset 2 000 Tillgänglighet Katedralskolan 3 000 Gällkvistskolan reinvestering hus B 6 850 Källeskolan upprustning 11 400 Lokalanpassning Katedralskolan 1 000 Förskolor 4 000 Skolinvesteringar * 200 000 Gamla vattentornet, fasadrenovering 10 000 Djäkneskolan, upprustning 60 000 Energieffektivisering 1 500 1 500 1 500 1 500 1 500Delsumma Fastighet 231 750 2 500 62 500 12 500 2 500Summa KS Serviceutskott 237 855 8 830 77 920 22 925 7 225

- Investeringsbidrag -440

*Skolinvesteringars projektmedel uppgår till 200 mnkr totalt. Belopp från 2011-2012 kommer avräknas.


Budget Plan Plan Plan Plan Investeringsprojekt Tkr 2013 2014 2015 2016 2017 Utförarstyrelsen Fordon och maskiner 3 200 2 700 2450 2900 2450Kost Datorer 30 30 30 30 30Inventarier 115 830 170 170 170Lokalvård Datorer 50 50 50 50 50Inventarier 400 400 350 250 300Summa Utförarstyrelsen 3 795 4 010 3 050 3 400 3 000Barn och utbildningsnämnd Överföringar fr. 2010 Inventarier 3 år 600 650 750 750 750Inventarier nysatsningar 5 år 3 500 Inventarier 5 år 2 100 2 150 2 200 2 200 2 200Inventarier 10 år 1 100 1 100 1 100 1 100 1 100Summa Barn- och utbildningsnämnd 3 800 3 900 7 550 4 050 4 050Omsorgsnämnd Gem utrymmen SäBo 200 200 200 200 200Datorer 300 200 100 400 300Inventarier nytt gruppboende 3 500 Övriga investeringar 400 400 400 400 400Summa omsorgsnämnd 900 800 4 200 1 000 900Kultur- och fritidsnämnd Kultur- och fritid Kulturbuss 1 300 Inventarier 100 100 100 100 100Utsmyckning Skara 200 200 200 200Ishall 10 000 Summa Kultur- och fritidsnämnd 100 300 10 300 1 600 300Räddningsnämnd Inventarier 100 100 100 100 100Räddningsmateriel 100 100 100 100 100Tankbil Götene 2 300 Tankbil Skara 2 400 Släck och räddningsbil, Götene 4500 Insatsledarbil, inlösen (506) 100 Hävare Götene (583) Renovering + chassi 2400Terrängbil Skara 500Terränggående fordon enkel, (585), pickup 4WD 500Summa räddningsnämnd Skara/Götene 2 500 2 700 200 4 700 3 600Samhällsbyggnadsnämnden Entré/ tillgänglighet 750 E-tjänster 200 Övriga Inventarier 100 100 100 100 100Summa Samhällsbyggnadsnämnd 300 100 100 850 100SUMMA NETTOINVESTERINGAR 255 090 30 740 108 420 43 625 24 275


Kommunfullmäktiges uppdrag Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande grupp. De 45 ledamöterna väljs direkt av medborgarna vart fjärde år i allmänna val. Kommunfullmäktige bestämmer de övergripande målen för kommunen och fattar beslut i de stora frågorna. Det kan till exempel handla om hur skolan och äldreomsorgen ska utvecklas, hur hög kommunalskatten ska vara, var det ska byggas nya bostäder och hur mycket barnomsorgen ska kosta. Fullmäktige fastställer kommunens budget och bestämmer hur mycket pengar de olika verksamheterna får. Kommunfullmäktige väljer även ledamöter till kommunstyrelsen och nämnderna. Fullmäktige sammanträder sju gånger per år. Mötena är öppna för alla som vill ta del av debatter och beslut.

Ekonomisk översikt

Nettokostnad/verksamhet

Verksamhet Bokslut 2011

Budget 2012

Budget 2013

Planår 2014

Planår 2015

Kommunfullmäktige 895 955 975 1 000 1 035Partistöd 1 183 1081 1 233 1 251 1 272Vänortsverksamhet 9 100 100 100 100Summa nettokostnader 2 087 2 136 2 308 2 351 2 407

Resultaträkning

Tkr Bokslut 2011

Budget 2012

Budget 2013

Planår 2014

Planår 2015

Interna intäkter Externa intäkter Summa intäkter 0 0 0 0 0Personalkostnader -1 124 -1 088 -1 140 -1 170 -1 200Kapitalkostnader 0 0 0 0 0Övriga kostnader -963 -1 048 -1 168 -1 181 -1 207Summa kostnader -2 087 -2 136 -2308 -2351 -2407Summa nettokostnader -2 087 -2 136 -2 308 2 351 2 407Nettoanslag 2109 Preliminära lönemedel 27 Justerat nettoanslag 2 092 2 136 2 308 2 351 2 407Årets resultat 5 0 0 0 0

Kommunfullmäktiges övergripande mål Nämnderna ska bryta ner Kommunfullmäktiges övergripande strategiska mål inom respektive perspektiv förutom ekonomiperspektivet. Måluppfyllnaden för perspektiven personal och ekonomi görs utifrån övergripande målavstämning av de här redovisade målnivåerna. Nämnderna ska arbeta med målen i den riktning som Kommunfullmäktige fastslagit. Nämndernas måluppfyllelse för perspektiven medborgare och verksamhet följs upp på nämndsnivå och aggregeras upp till fullmäktigenivå vid avstämning.


Kommunfullmäktiges övergripande Mål

Medborgarperspektiv Hela Skara kommun ska vara en bra plats att växa upp, leva, bo och verka i.

Verksamhetsperspektiv Hållbarhet ska genomsyra all verksamhet ur socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv

Personalperspektiv Skara ska vara en attraktiv arbetsgivare genom goda och utvecklande arbetsmiljöer. Mål Skara skall vara den friska kommunen. Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Medarbetare ska utvecklas i hälsosamma miljöer

Årlig målindikator: utfall

2011budget

2012budget

2013budget

2014 budget

2015Frisknärvaro % 95,4 % 95,8% 95.8% 95,8% 95,8%Andel rökande medarbetare % 10 % 10 % 9 % 8 %

Mål Mångfald av avser kön, ålder, etnisk och kulturell bakgrund samt funktionsnedsättning skall öka.

Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Mångfald är en styrka och ger oss en allmänt högre samlad kompetensnivå.

Årlig målindikator: utfall 2011

budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Anställda med utländsk bakgrund % 7,9 8,9 8,5 8,6 8,7Könsfördelning 82/18 79/21 79/21 78/12 77/23Medelålder 47,7 45,5 47.0 46.0 45.0

Mål Medarbetare skall uppleva att de har intressanta och stimulerande arbetsuppgifter och ska ha möjlighet att utvecklas i sitt arbete.

Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Rätt medarbetare på rätt plats är en nyckelfaktor för framgång liksom kompetensutveckling i relation till det uppdrag man har.


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Utveckling och kompetens skala 1-6 3,0 3,1 4,5 4,5 4,5Intern personalrörlighet* antal 77 55 70 70 70

Observera att medarbetarundersökningarna fr o m 2012 arbetar efter en 6-gradig skala. Därav höjda målindikatorer * Antal medarbetare som bytt arbete eller arbetsplats inom kommunen.

Mål Skara kommun ska ha marknadsmässig och stimulerande

löneutveckling.


Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Den individuella lönesättningen med lönekriterier och lönesamtal ska utvecklas och arbetsvärdering ska regelbundet uppdateras.


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Löneskillnader mellan likvärdiga ledarbefattningar

3 300 4 000 4 000 3 500 3 500

Antal yrkesgrupper under genomsnittlig lön i Skaraborg.

19 9 11 10 10

Mål Medarbetare skall få stöd och återkoppling från sin ledare Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Att som medarbetare bli sedd är grundläggande för ett gott

arbetsresultat. Därför är ledarens roll som stödjare coach viktig.


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Medarbetarsamtal, % av medarbetare 100 % 100 % 100 % 100 %medarbetarsamtalets meningsfullhet skala 1-4/1-6

3,2 3,2 5.0 5.0 5.0

Egenkontroll och påverkan Skala 1-4/1-6 3,0 3,2 4.8 4.8 4,8Antal chefer med mer än 30 medarbetare 23 18 19 18 18

Observera att medarbetarundersökningarna fr o m 2012 arbetar efter en 6-gradig skala. Därav höjda målnivåer.

Mål Medarbetare skall ges möjlighet till individuella och flexibla arbetstider.

Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Arbetet skall utformas efter kommuninvånarnas bästa med största möjliga hänsyn till medarbetarnas önskemål.


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Antal medarbetare med önskemål om utökad sysselsättningsgrad

67 50 42 40 40

Andel enheter med årsarbetstid 45 % 65 % 65 % 65 % 65 %Antal timavlönade medarbetare omräknat till årsarbetare

121 95 100 95 95

Ekonomiperspektiv God ekonomisk utveckling – ordning och reda – förutsättningar för god välfärd och tillväxt, Årlig målindikator: budget

2013budget

2014 budget

2015Balanskravsresultat av skatter och bidrag % 0,5 1 1


Kommunstyrelsen

Nämndens uppdrag Kommunstyrelsen är kommunfullmäktiges ledande politiska förvaltningsorgan och har ett övergripande lednings-, samordnings, och uppföljningsansvar för den kommunala organisationens utveckling och ekonomiska ställning. Betydelsefulla ansvarsområden är ekonomisk förvaltning, personalpolitik, näringslivspolitik, information och marknadsföring, turism och besöksnäring samt utveckling av den kommunala demokratin. Kommunstyrelsen är övergripande beställare av kommunens tjänster avseende drift och underhåll av gata/park, trafikärenden, jord- skogs- och exploateringsfastigheter, naturvård- och fornvård, fastighetsförvaltning, kost, lokalvård, post och repro och samhällsbetalda resor. Kommunstyrelsen är anställningsmyndighet för samtliga förvaltningschefer med kommundirektören som högste verkställande tjänsteman.

Ekonomisk översikt



Budget 2012

Budget 2013

Planår 2014

Planår 2015

Kommunstyrelse 4 707 5 801 5 184 5 291 5 436Kommunledningskontor 31 151 33 048 35 694 37 233 37 680Överförmyndare 967 1 106 1 132 1 151 1 184Delsumma KS* 36 825 39 955 42 010 43 675 44 300Serviceutskottet 33 779 Gata/Park** 23 807 24 433 25 314 26 308Post/repro 950 900 550 570Kost 500 400 400 200Samhällsbetalda resor 4 926 4 900 5 020 5 175Fastighet*** 97 161 161 3 561Delsumma SU 33 779 30 280 30 794 31 445 35 814Summa nettokostnader 70 604 70 235 72 804 75 120 80 114

*Justering av medel för turism övergår 2013 till KS från KoF med belopp 2 123 tkr. Turismverksamheten kommer att beställas och genomföras av Rådhuset.** Exploatering kan innebära nya gator och vägar. Ingen compensation har erhållits för detta utan avstämning får göras per helårsvis. Investeringar som görs av fastighetsavdelningen har kompenserats till den nämnd som blir belastad med höjd hyra.


Resultaträkning

Tkr Bokslut 2011

Budget 2012

Budget 2013

Planår 2014

Planår 2015

Interna intäkter 10 368 10 885 11 300 11 515 11 770Externa intäkter 5 833 2 271 2 950 3 000 3 040Summa intäkter 16 201 13 156 14 250 14 515 14 810Personalkostnader -25 094 -23 434 -22 600 -23 250 -24 130Kapitalkostnader -113 -6 109 -6 500 -7 500 -8 500Övriga kostnader -61 601 -53 848 -57 954 -58 885 -62 294Summa kostnader -86 808 -83 390 -87 054 -89 635 -94 924Summa nettokostnader -70 606 -70 235 -72 804 -75 120 -80 114Nettoanslag 69 261 71 827 74 017 78 917Preliminära lönemedel 973 977 1 103 1 197Justerat nettoanslag 73 174 70 235 72 804 75 120 80 114Årets resultat 2 568 0 0 0 0

Investeringsbudget

Investeringsobjekt Budget 2013

Planår 2014

Planår 2015

Planår 2016

Planår 2017

Förnyelse hemsida 300 Inventarier 3 år 600 100 100 100 100Ärendehanteringssystem 2 500 Ekonomisystem 2 500 Summa nettoinvesteringar 900 5 100 100 100 100

Medborgarperspektiv

Nuläget Kommunens befolkningskurva pekar svagt nedåt. Det är ett bekymmer, då det innebär att kommunens intäkter på sikt minskar, samtidigt som behoven ökar. Skara har dock en styrka i att många känner till kommunen. Här gäller det att förvalta detta och stärka varumärket ytterligare på strategiskt väl valda områden med målsättningen att l vända befolkningskurvan så den planar ut och på sikt pekar svagt uppåt. Det finns redan ett blandat utbud av bostäder, och med nya detaljplaner på gång finns goda förutsättningar för bostadsförsörjningen. En svaghet just nu är begränsad tillgång på mindre hyresrätter. Arbetslösheten är låg i Skara relativt riket.

Framtidsanalys Ett hot som anas i framtiden är den förändrade befolkningsstrukturen, där andelen äldre blir större och de minskande barnkullarna inte genererar motsvarande tillväxt i de lägre årskullarna. Den urbaniseringstrend som för närvarande dominerar samhället är också något som Skara måste förhålla sig till.


Mål

Nämndens strategiska mål Kommunstyrelsen ska skapa förutsättningar för goda livsvillkor för alla och trygg uppväxt för barn och ungdomar

Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Hälsofrämjande och förebyggande insatser för att motverka bruket av tobak, alkohol och droger


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Självskattad alkoholkonsumtion i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet, andel och antal* Rikssnitt < Rikssnitt < Rikssnitt

Självskattat tobaksbruk i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet, andel och antal** Rikssnitt < Rikssnitt < Rikssnitt

Självskattat narkotikabruk i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet, andel och antal*** Rikssnitt < Rikssnitt < Rikssnitt

*Målet mäts från medborgarenkäten genom betygsindex för upplevd trygghet. Målet är uppfyllt om Skara kommuns värde är i nivå med medelvärdet av samtliga undersökta kommuner i samma storleksklass.** Från föregående år ***Målavstämning mot genomsnittet för delregion Skaraborg. Nämndens strategiska mål Kommunstyrelsen ska verka för utveckling av attraktiva

boendemiljöer Framgångsfaktorer för måluppfyllelse En fördjupad översiktsplan/framtidsplan som innefattar en

gemensam syn på hur Skara ska utvecklas.


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Framtagen fördjupad översiktsplan Ja Befolkningsutveckling 18 253 18 278 18 303

Nöjd-Region-Index * Medel-värde

Medel-värde

Medel-värde

*Medborgarnas betygsindex om Skara kommun som en plats att bo och leva på. I jämförelse med samtliga kommuner i medborgarundersökningen hösten 2012. Nämndens strategiska mål Kommunstyrelsen ska skapa förutsättningar för ett ökat

antal arbetstillfällen samt för en meningsfull fritid Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Ökad sysselsättning genom att vara en attraktiv

etableringsort för olika näringar


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Öppet arbetslösa 18-24 år, andel och antal < rikssnitt < rikssnitt < rikssnittArbetssökande 18-24 år i åtgärd, andel och antal < rikssnitt < rikssnitt < rikssnitt

Antal nyregistrerade företag Ökning Ökning Ökning Medborgarnas betygsindex för fritidsmöjligheter*

> medel-värdet

> medel-värdet

> medel-värdet

*I jämförelse med samtliga kommuner i medborgarundersökningen hösten 2012


Verksamhetsperspektiv

Nuläget Kommunstyrelsens arbete är till stor del på en strategisk nivå. Målsättningen där är att sträva efter en hållbar verksamhet för kommunen som helhet. Det kan konstateras att målnivåerna för 2012 till stor del är uppfyllda, förutom när det gäller miljödiplomeringen. Informationen till medborgarna och möjligheten till delaktighet och inflytande bedöms vara relativt god. Möjligheterna till dialog har ökat genom användandet av sociala medier.

Framtidsanalys Att kommunens totala verksamhet bedrivs på ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart vis är en viktig framtida fråga. Detta handlar om ett ansvar gentemot medborgarna, och det är även en fråga om framtida konkurrenskraft. För kommunstyrelsens del gäller det att alltid ha detta perspektiv för ögonen vid utvecklings- och planarbete. Det finns förutsättningar för att ytterligare stärka medborgardialogen med såväl politiker som tjänstemän genom ett ökat engagemang bland annat på sociala medier.

Mål

Nämndens strategiska mål Kommuninvånarna ska ges möjlighet till delaktighet i utvecklingen av kommunens verksamhet

Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Kommuninvånarna har insyn och inflytande över kommunens beslut och verksamhet samt kunskap om kommunens tjänster, Tillgängligheten i kommunens lokaler är god så att alla invånare kan delta,


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Nöjd-inflytandeindex* Medel-värdet

> medel-värdet

> medel-värdet

> medel-värdet

Kommunens information till medborgarna på skara.se *1

Medel-värdet

> medel-värdet

> medel-värdet

> medel-värdet

Medborgarnas betygsindex för information *2

Medel-värdet

Medel-värdet

Medel-värdet

Medel-värdet

Andel av kommunens fastigheter där enkelt avhjälpta hinder är åtgärdade i den mån det är genomförbart.

40 % 40 % 75 % 95 %

*(Medborgarnas betygsindex för inflytandet i kommunen. I jämförelse med samtliga kommuner i medborgarundersökningen hösten 2012.) ** Webbundersökning, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. *** I jämförelse med samtliga kommuner i medborgarundersökningen hösten 2012.

Nämndens strategiska mål Kommunstyrelsens verksamhet ska vara miljödiplomerad Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Tydlig handledning och checklistor


2011budget

2012budget

2013budget

2014 budget

2015Verksamheten ska vara miljödiplomerad Ja Ja


Personalperspektiv

Nuläget Kommunledningskontoret har en bra plattform att utgå från vad gäller personalperspektivet. vi har kunniga, engagerade och professionella medarbetare och har hittills klarat att ha en mycket hög frisknärvaro. Vi arbetar både inåt med våra egna medarbetare och utåt med kommunövergripande frågor i perspektivet.

Framtidsanalys Inom HR-området finns stora utmaningar vad gäller kompetens- och personalförsörjning och tendenser till att frisknärvaron i kommunen i stort minskar något. Vi måste också som arbetsgivare till våra 35 medarbetare vara vaksamma på hur frisknärvaron utvecklas i vår förvaltning. Uttryck ges från våra medarbetare om en stressig vardag. Omvärlden förändras snabbt och vi måste ligga steget före i omvärldsbevakning och kvalitén på kompetensen hos våra medarbetare

Mål

Nämndens strategiska mål Skara skall vara den friska kommunen. Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Medarbetare ska utvecklas i hälsosamma miljöer


2011budget

2012budget

2013budget

2014 budget

2015Frisknärvaro % 98 98,6 98,6 98,6 98,6Andel rökande medarbetare % 3 3 3 3 3

Nämndens strategiska mål Mångfald av avser kön, ålder, etnisk och kulturell bakgrund samt funktionsnedsättning skall öka.

Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Mångfald är en styrka och ger oss en allmänt högre samlad kompetensnivå.


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Könsfördelning 71/29 65/35 65/35 65/35 65/35Medelålder 49 48 48 47 47

Nämndens strategiska mål Medarbetare skall uppleva att de har intressanta och stimulerande arbetsuppgifter och ska ha möjlighet att utvecklas i sitt arbete.



budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Utveckling och kompetens skala 1-6 3,0 3,3 5,25 5,25 5,25

Observera att medarbetarundersökningarna fr o m 2012 arbetar efter en 6-gradig skala. Därav höjda målindikatorer


Nämndens strategiska mål Medarbetare skall få stöd och återkoppling från sin ledare Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Att som medarbetare bli sedd är grundläggande för ett gott

arbetsresultat. Därför är ledarens roll som stödjare coach viktig.


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Medarbetarsamtal, % av medarbetare 69 % 100 % 100 % 100 % 100 %medarbetarsamtalets meningsfullhet skala 1-4/1-6

2,9 3,1 5,0 5,0 5,0

Egenkontroll och påverkan Skala 1-4/1-6 3,0 3,1 4,65 4,65 5,0Antal chefer med mer än 30 medarbetare 0 0 0 0 0

Observera att medarbetarundersökningarna fr o m 2012 arbetar efter en 6-gradig skala. Därav höjda målindikatorer

Nämndens strategiska mål Medarbetare skall ges möjlighet till individuella och flexibla arbetstider.

Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Arbetet skall utformas efter kommuninvånarnas bästa med största möjliga hänsyn till medarbetarnas önskemål.


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015


0 0 0 0 0

Andel enheter med årsarbetstid 100 % 100 % 100 % 100 % 100 %Antal timavlönade medarbetare omräknat till årsarbetare

0 0,5 0 0 0


Utförarstyrelsen

Nämndens uppdrag Från och med 2011 drivs verksamhet avseende gata/park, fastighet, kost, lokalvård samt post och repro i en utförarorganisation med en utförarnämnd. Nämnden är gemensam för Skara och Götene med Skara kommun som huvudman. Beställningar genomförs från beställarutskott i respektive kommun. I nämndens uppdrag ingår att ge underlag till beställningar samt bistå beställarna med den specifika kompetens som finns inom förvaltningen för Service och Teknik. Gata/park utför arbeten inom områdena gator och parker, natur- och fornvård, fordon och övriga servicetjänster som t ex verkstadsarbeten. Vidare ingår projektering och anläggning av arbeten inom ovan nämnda områden. Fastighet förvaltar kommunens fastigheter samt inhyrning av huvuddelen av de externa lokalerna. Fastighetsenheten finansieras av hyresintäkter. Fastighetsenheten svarar även för projektering och projektledning av om- och nybyggnationer. Kosten ansvarar för måltidsproduktionen alltifrån förskola till äldreomsorg. Måltiderna som erbjuds ska vara goda, vällagade och i stor utsträckning tillagade från grunden. Måltiderna ska uppfylla livsmedelsverkets rekommendationer. Lokalvården ska vara brukaranpassad och kostnadseffektiv inom ramen för god kvalitet.

Ekonomisk översikt



Budget 2012

Budget 2013 Plan 2014 plan 2015

Gata/Park 586 0 0 0 0Fastighet -10 698 -7 460 -7 460 -7 460 -7 460Kost -1 435 0 0 0 0Lokalvård -487 0 0 0 0Post/Repro 0 0 0 0 0Summa nettokostnader -12 034 -7 460 -7 460 -7 460 -7 460

Utförarstyrelsen har inte en egen budget förutom på fastihetsenheten som ska generera ett överskott. Övriga verksamheter ska leverera enligt beställningar.

Investeringsbudget

Investeringsobjekt Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Plan 2016 plan 2017

Fordon och maskiner 3 200 2 700 2 450 2 900 2 450kost dator 30 30 30 30 30Kost inventarier 115 830 170 170 170Lokalvård dator 50 50 50 50 50Lokalvårdsinventarier 400 400 350 250 300Summa nettoinvesteringar 3 795 4 010 3 050 3 400 3 000

Medborgarperspektiv


Nuläget Det finns i dag inga tydliga direktiv hur felanmälningar ska hanteras utan det sker utifrån handläggarens egna rutiner. Systemet kräver en hel del arbete att administrera. Förutom felanmälningar kommer även önskemål in via felanmälningssystemet, vilka inte hanteras av Gata/Park. Felanmälan används i mycket liten omfattning av våra kunder inom fastighet. Dagens system kräver en del jobb för att administrera felanmälan vilket får till följd att vi i dagsläget inte når målet angående svarsfrekvens. Enligt regeringsbeslut ska skolmaten vara näringsriktig. I dagsläget näringsberäknas samtliga maträtter förutom specialkost. För att säker mat ska kunna serveras krävs att alla kök är godkända av myndighet såväl fastighet/underhåll som vår egen kontroll av säkerställning.

Framtidsanalys Ta fram tydliga rutiner för hur felanmälningar hanteras, när och hur svar skall skickas. Tillsammans med vår beställare se över rutiner för hur inkomna önskemål och förslag hanteras. Det finns idag enklare system där felanmälan kommer direkt till mobiltelefonen som ett SMS och som är enklare att administrera. Vår plan är att gå över till detta system i framtiden och därmed bör användningen av felanmälan öka samt även vår svarsfrekvens. Inom snar framtid så bör samtliga maträtter vara näringsberäknade inklusive samtliga specialkoster men "det är inte förrän maten är i magen som den gör någon nytta, näringsmässigt".

Mål

Nämndens strategiska mål En god kommunikation med medborgarna Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Samverkan och dialog- både internt och externt


2011budget

2012budget

2013budget

2014 budget

2015Svarsfrekvens inom 7 dagar från felanmälan %

100 100 100 100

Antal informationsinlägg på hemsidan per år

25 25 25

Hemsidan ska uppdateras månadsvis % 100 100 100

Nämndens strategiska mål Alla matgäster ska känna sig säkra och vi ska stå för en god livsmedelshantering

Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Verksamheten ska präglas av god kvalité. Livsmedelshanteringen och våra kök ska vara godkända av livsmedelsinspektörerna.


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Godkänt underhåll, kök, via livsmedelsinspektion %

100 100 100

Alla maträtter ska vara näringsvärdesberäknade och följa Svenska näringsrekommendationerna % (SNR)

100 100 100

Godkänd hygien/dokumentation via livsmedelsinspektion %

100 100 100



Nuläget Energikostnaden utgör en stor del av kostnaden för gatubelysningen. Ett nytt styrsystem för gatubelysningen har installerats som på sikt möjliggör en mer effektiv styrning av belysningen. El och värmekostnaderna utgör en stor del av driftkostnaderna för fastigheter. Därmed finns en ständig fokus på att reducera dessa. Vi har idag en heltidsanställt energiplanerare som har till uppgift att bland annat energieffektivisera våra fastigheter. Vi har idag investeringar som har till uppgift att finansiera lönsamma energieffektiviseringar. Med lönsamma investeringar menas att energibesparingen minst är lika stor som kapitalkostnaden. Idag görs matsvinnsmätningar två gånger per år. Varje gång mäts matsvinnet som blir från gästen samt matsvinnet som inte kan tas tillvara på i köken, under en fyra veckors period.

Framtidsanalys Energikostnaden kommer även i framtiden att utgöra en stor del av kostnaden för gatubelysningen. Att hitta alternativa belysningskällor som är mer energisnåla samt att använda det nya styrsystemet på ett optimalt sätt är två viktiga framgångsfaktorer för att nå målet. Kostnad för energi kommer även i framtiden att utgöra en betydande del av driftkostnaden för fastigheter. En viktig del i analysen av vår energianvändning är en bra uppföljning. Vårt nuvarande uppföljningsverktyg har inte fungerat så bra, vi kommer därför att byta system så att vi kan få ett mer tillförlitlig och snabbare uppföljning. Vinsten med att reducera matsvinnet är stort, både miljömässigt och ekonomiskt. Det är viktigt att ställa upp goda och realistiska mål för ett välorganiserat arbete med att förebygga och reducera matsvinnet. Processen är att observera-registrera-skapa goda rutiner-informera/motivera-utvärdera.

Mål

Nämndens strategiska mål Förbrukningen av el, värme och drivmedel ska minska med minst 10 % fram t o m 2015, dvs. ca 3 % årligen

Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Investering i ny teknik enligt det förslag till energieffektiviseringsstrategi som finns framtagen i Skara och Götene


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Minskad elförbrukning gatubelysning (Götene)

-3 % -3 % -3 % -3 %

Minskad el- och värmeförbrukning fastigheter

-3 % -3 % -3 % -3 %

Minskad drivmedelsförbrukning fordon -3 % -3 % -3 % -3 %


Nämndens strategiska mål Svinn på mat ska minska Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Rätt portionsantal beställs, portionsstorleken är anpassad

för kunden samt att överbliven mat tas till vara


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Svinn på mat -restaurang 16,6 12 14 14 14Svinn på mat - kök 16,6 12 14 14 14Svinn på mat - per gäst 14 14 14

Nämndens strategiska mål Att ha tydligt definierade tjänster Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Dialog och samverkan - både internt och externt


2011budget

2012budget

2013budget

2014 budget

2015Servicenivåer uppdateras årligen 100 % 100 % 100 %Kalkyler ska vara driftskostnadsberäknade 100 % 100 % 100 %

Personalperspektiv

Nuläget Förvaltningen som innehåller verksamhet såsom kost, lokalvård, gata/park samt fastighet består till större delen av kvinnor. 67 % av medarbetarna är kvinnor och finns inom kost och lokalvårdsverksamheterna medan 33 % är män och arbetar inom gata/park och fastighet. I och med det nya arbetssättet med beställare och utförare ställs ökade krav på förvaltningen vad gäller planering, utförande och uppföljning. Samtliga avdelningar arbetar med att ta fram rutiner och verktyg för att säkerställa en god kvalité på utfört arbete. Inom fastighets- och gata/parkavdelningen pågår rekrytering för att utveckla projektorganisationerna. Vissa beställningar minskar. Detta leder till att avdelningarna löpande arbetar med personalplanering och bemanning. Inom lokalvården har man även en pool med tre anställda. Poolen är specialiserad på storstäd, fönsterputs och städ på höga höjder men går även in och täcker vid eventuell frånvaro. Arbetet med bemanning och personalplanering förväntas resultera i minskat antal timavlönade medarbetare. Effekten kan redan ses kvartal 1 och 2, 2012, då antal timavlönade nästan halverats. Frisknärvaron i förvaltningen har minskat något och det är inom de kvinnodominerade yrkena som vi främst kan se en ökning av sjukfrånvaron. Slutet på 2011 samt första halvåret på 2012 har sjukfrånvaron stigit till högre nivåer. Någon arbetsmiljöenkät har ännu inte kunnat genomföras eftersom förvaltningen hela tiden varit under förändring och eftersom ett skifte av företagshälsovård har skett. Förvaltningen väntar nu på den kommunövergripande arbetsmiljöenkäten från Previa som genomförs under hösten. Rökfri arbetstid tillämpas. Eftersom ingen arbetsmiljöenkät gjorts finns inga siffror på hur många som lyckats sluta eller minska sin konsumtion. Dock har en kommunövergripande undersökning genomförts 2011 som påvisade att färre medarbetare i kommunen röker än innan rökfri arbetstid började tillämpas. De som fortfarande röker har minskat sin konsumtion.


Framtidsanalys Arbetet med att förbättra rutiner och säkerställa god kvalité i utfört arbete mot kunden ska fortsätta. Avdelningarna måste fortsatt arbeta med personalplanering för att nå en effektiv bemanning. Inom en femårsperiod är det ca 48 pensionsavgångar (65 åringar) varav bland annat 18 stycken medarbetare är lokalvårdare, 10 ekonomibiträden, 7 fastighetsskötare och 3 ingenjörer. En arbetsmiljöenkät kommer att genomföras när den kommungemensamma enkäten är klar. 2013 kommer även förvaltningen att genomgå en balansprofil som erbjuds samtliga förvaltningar. För att Skara kommun och Förvaltningen för service och teknik ska vara en attraktiv arbetsgivare ska ingångslönerna ses över och ligga i nivå med kringliggande kommuner.

Mål

Nämndens strategiska mål Skara kommun ska vara den friska kommunen. Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Medarbetare ska vara delaktiga och kunna påverka sin

arbetssituation.


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Frisknärvaro 95 % 95 % 95 % 95 % 95 %Andel rökande medarbetare 18 % 18 % 17 % 16 % 15 %

Nämndens strategiska mål Mångfald vad avser kön, ålder, etnisk och kulturell bakgrund samt funktionsnedsättning ska öka.

Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Mångfald ses som en styrka och ger oss större möjligheter att utveckla vår roll i samhället och en allmänt förhöjd kompetensnivå.


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Könsfördelning 71/29 67/33 66/34 65/35Medelålder 53 53 53 53

Nämndens strategiska mål Medarbetare ska uppleva att de har intressanta och stimulerande arbetsuppgifter och de ska ha möjlighet att utvecklas i sitt arbete.

Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Rätt medarbetare på rätt plats är en nyckelfaktor för framgång liksom kompetensutveckling i relation till det uppdrag man har


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Utveckling/Kompetens skala 1-5 3.0 3.1 3.0 3.0 3.0


Nämndens strategiska mål Medarbetare ska få stöd och återkoppling från sin ledare Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Att som medarbetare bli sedd är grundläggande för ett gott

arbetsresultat. Därför är ledarens roll som stödjande/coach viktig


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Medarbetarsamtal, procent av medarbetare 100 100 100 100 100Medarbetarsamtalets meningsfullhet, skala 1-5

3.0 3.1 3.2 3.2 3.2

Egenkontroll och påverkan, skala 1-5 3.0 3.1 3.2 3.2 3.2Antal chefer med mer än 30 medarbetare 4 4 4 4 4 Nämndens strategiska mål Medarbetare ska ges möjlighet till individuella och flexibla

arbetstider Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Arbetet ska utformas efter kommuninnevånarnas bästa med

största möjliga hänsyn till medarbetarnas önskemål


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015


9 9 10 9 8

Andel enheter med årsarbetstid 20 % 20 % 20 % 20 % 20 %Antal timavlönade årsarbetare 50 50 14 14 14


Barn- och utbildningsnämnden

Nämndens uppdrag Inom barn- och utbildningsförvaltningen i Skara bedrivs olika former av lärande inom utbildning, kultur och fritid. Förvaltningen ansvarar för förskola, grundskola med skolbarnomsorg, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, musikskola, fritidsgårdsverksamhet och familjecentral. Skara kommuns vision "Skara vision 2015" speglar kommunens långsiktiga viljeinriktning. Vision 2015 anger att nämnden ska erbjuda goda förutsättningar för lärande och ha ett brett utbildningsutbud med hög kvalitet. Miljön för lärande ska vara stimulerande och utmanande. Utbildnings- och yrkesval ska bryta traditionella mönster. Samverkan mellan utbildning, forskning, näringsliv och det omgivande samhället ska fördjupas. I planeringsförutsättningarna för budget och planperiod 2013-2015 betonas vikten av att upptäcka barn med särskilda behov och att alla barn lär sig läsa under perioden F-3. Vid valet av bostadsort är en bra skolverksamhet en viktig del av beslutsunderlaget.

Ekonomisk översikt



Budget 2012


Barnomsorg 81 967 81 753 82 286 83 567 85 695Grundskola Fritids 154 516 165 049 167 240 169 816 177 437Gymnasium 68 326 64 593 64 261 63 882 64 925Vuxenutbildning 8 653 9 585 9 871 10 255 10 720Musikskola Fritidsgård 6 772 7 769 11 370 11 591 11 859Elevhälsa Särskola 30 276 31 622 32 374 33 385 34 608Centralt 12 050 11 637 11 352 11 715 12 148Summa nettokostnader 362 560 372 008 378 754 384 211 397 392

Kostnad per verksamhet 2013-2015 är en grov uppskattning utifrån ramberäkning. Generella förändringar är fördelat procentuellt på alla verksamheter med lönekostnad som fördelningsgrund. Demografiminskningen är fördelad enligt uppskattning mellan förskola, grundskola och gymnasium. Kapitalkostnadsökning är fördelad enligt verksamheternas investeringar.


Resultaträkning

Tkr Bokslut 2011

Budget 2012

Budget 2013

Planår 2014

Planår 2015

Interna intäkter 979 522 226 226 226Externa intäkter 104 390 98 576 93 240 94 923 97 016Summa intäkter 105 369 99 098 93 466 95 149 97 242Personalkostnader -269 543 -273 593 -269 394 -273 582 -282 370Kapitalkostnader -3 237 -7 413 -6 122 -6 168 -12 963Övriga kostnader -195 149 -190 100 -196 902 -199 610 -199 634Summa kostnader -467 929 -471 106 -472 418 -479 360 -494 967Summa nettokostnader -362 560 -372 008 -378 754 -384 211 -397 392Nettoanslag 359 410 365 360 371 446 376 777 388 665Preliminära lönemedel 6 648 7 308 7 434 8 737Justerat nettoanslag 372 008 378 754 384 211 397 392Årets resultat -3 150 0 0 0

Investeringsbudget


Inventarier 3 800 3 900 4 050 4 050 4 050Inventarier nysatsningar 3 500 Summa nettoinvesteringar 3 800 3 900 7 550 4 050 4 050

Medborgarperspektiv

Nuläget I nuläget är det fler elever än tidigare som väljer om program när de påbörjat sina studier på Katedralskolan. Det är i sig ett samhällsproblem och en trend för hela riket. Eleven kommer ut senare på arbetsmarknaden och det kan innebära psykosociala bekymmer för den enskilda eleven. Eleverna på Katedralskolan kommer inte bara från Skara kommun. Målområde två som inriktar sig mot det förebyggande arbetet inom elevhälsa är i nuläget svår att sätt indikatorer på. Klart är att elevhälsan främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande. Det innebär att elevhälsan ska bidra till skapandet av miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. I skollagen anges också att elevhälsan ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Målområde tre riktar sig mot digitala resurser i skolan. I nuläget har samtliga elever på Katedralskolan egna datorer. Datorer är ett verktyg för att nå måluppfyllelse och inte en målsättning i sig. Nämnden har tidigare inte haft några indikatorer inom detta område, varför nuläget är svårt att beskriva

Framtidsanalys I förlängningen blir det viktigt att ha ett gott samarbete med grundskolans studie- och yrkesvägledning samt pedagoger inte bara i Skara kommun. Samarbetet behöver utvecklas inom ämnesgrupperna då det år 2011 var 17 % av Skaras åk 9 elever som inte var behöriga till gymnasieskolans naturvetar- och teknikprogram och därmed inte kunde antas. När det gäller val av gymnasieprogram så finns samverkan inom gymnasium Skaraborg som gör att eleverna i Skaraborg ansöker på lika villkor som eleverna i


hemkommunen. Det är av vikt att de elever som ansöker om program som inte finns på Katedralskolan också ska få detta tillgodosett. Det är av intresse att följa statistiken kring hur många elever som får sitt förstahandsval när tendensen är att platserna minskar på respektive gymnasieskola. Skollagen som trädde i kraft 1 juli 2010 har förtydligat elevhälsans roll genom att peka på det förebyggande arbete som ligger i de olika professionernas uppdrag. Det krävs diskussioner och nya rutiner för att leva upp till skollagens inriktning mot kap 3 i skolagen – Barns och elevers utveckling mot målen De digitala resurserna blir allt viktigare som ett redskap till måluppfyllelse för eleverna och som ett redskap i deras eget lärande. Vi ligger inte i framkant när det gäller tillgången på datorer för grundskolans elever. I nuläget saknas ekonomiska medel för att tillgodose verksamheten i den omfattning som är önskvärt. Ledarskapet inom barn och utbildningsförvaltningen ska präglas av ett gemensamt förhållningssätt där samverkan och ett inkluderande perspektiv är nyckelord. Det är av största vikt att barn, ungdomar och vuxna får kunskaper i personligt ledarskap, självkunskap, "tasigförsamhet" och förändringskompetens. En stimulerande och utmanande miljö är lika viktig inom alla våra verksamheter, från de yngsta till de äldsta barn/eleverna. Utgångspunkten för all personal i vår förvaltning är rätt förhållningssätt där engagemang och positiv förstärkning är viktigt. Alla elever har rätt till utbildning och alla ska nå målen. Personal och ledare ska underlätta och förebygga. Samverkan mellan utbildning, forskning, näringsliv och det omgivande samhället är av vikt för att skapa en helhetsbild. Vår verksamhet ska vara relevant, pedagogiskt utvecklande och reflekterande. Förvaltningens ledning måste ha en gemensam samsyn och se vikten av utveckling kring kvalitetsfrågor. Vidare krävs det att förvaltningen fortsätter samverkan med omsorgsförvaltningen. En viktig framgångsfaktor är våra medarbetare. Genom våra medarbetare ska vi ge våra barn och elever den bästa verksamheten utifrån de förutsättningar som ges. En av de viktigaste resurserna är pedagogen i mötet med eleven. Att arbeta i en värdeskapande organisation är en utmaning, men för vårt samhälle och för vår framtid en viktig sådan. Tillsammans kan vi bli bärare av hopp för våra barn och elever!

Mål

Nämndens strategiska mål Samarbetet är tydliggjort mellan grundskola och gymnasiumFramgångsfaktorer för måluppfyllelse Samarbete över ämnesgränser. Samarbete på

tjänstemannanivå. Studie- och yrkesorganisation som har kapacitet att tillgodose och arbeta med dessa frågor tillsammans med skolornas ledning.


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Andel % med slutbetyg från gymnasieskolan inom fyra år*

84 90 90 90

Andel % åk 9 elever behöriga till gymnasiet 86 88 88 88Andel % i åk 9 som får sitt förstahandsval på gymnasiet

84 90 90 90

Målnivåer ska utläsas att ett utfall på och over angivet värde ger att målet är uppfyllt och bedöms som grönt.

*nationella program


Nämndens strategiska mål Det förebyggande arbetet riktar sig till alla barn och ungdomar

Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Den viktigaste resursen för elevens måluppfyllelse är pedagogen. En inkluderande skola. Samverkan över stadier och årskurser, skolformer. Elevhälsateam som arbetar tillsammans med rektorer. Begreppet normal vidgas. Stöd sätts in vid tidiga signaler. Alla elever har behov av stöd i olika skeden.


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det åk 2 %

94 94 94


100 94 94 94


91 82 82 82

Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det åk 2 (gymnasiet) %

82 82 82

Antalet hälsobesök i grundskolan och gymnasium % av antalet elever

90 90 90

Nämndens strategiska mål Digitala resurser används i lärandet Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Datorn används som ett redskap i lärandet för

måluppfyllelse. Lärandemiljöer skapas via digitala medel.


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Lärarna i min skola använder dator och digitala verktyg i undervisningen %

80 80 80

Jag använder lärplattformen it´s i mitt skolarbete %

80 80 80


Nuläget Rektors ansvar att leda den pedagogiska verksamheten har förtydligats i den nya skollagen. Perspektivet är oerhört viktigt men svårt att mäta. Sveriges kommuner och landsting har arbetat fram sju indikatorer för årskurs 5 och 8 som nämnden kommer att använda sig av för att belysa kvaliteten på utbildningen. I ledarskapet ligger tydliga uppdrag att arbeta fram rutiner för kvalitet och inflytande, trygghet och studiero. Det är framförallt dessa perspektiv i ledarskapet som kommer att mätas. Utfallet 2011 och 2012 visar att vi har elever som inte når målen vid de olika avstämningspunkterna. Det ska påpekas att vi aldrig kommer att nå 100 % måluppfyllelse då vi har elever som kommer till våra skolor högstadieskolor och vår gymnasiekola utan att ha läst i skola tidigare eller har bristfällig skolkunskap. Inom nämndens område kan ställas större krav på högre måluppfyllelse.

Framtidsanalys Förskolchefer och rektorer har ett stort uppdrag som i huvudsak utgår från skollagen. Det ansvar och de ansvarsområden som är pekade på i skollagen kräver tydliga rutiner och juridisk kunskap. Ledarskapet blir


oerhört betydelsefullt för att eleverna ska känna trygghet och studiero. Det är en betydelsefull grund för elevernas resultat och för att de ska nå så långt som möjligt som skollagen föreskriver. Regeringen ställer stora krav på att eleverna ska nå så långt som möjligt. Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar ständigt med att ifrågasätta sig själva och de metoder som använder utifrån de resurser som finns till nämndens förfogande. Ett sätt att arbeta med detta är att tillägna sig aktuell forskning på ett mer systematiskt sätt än vad som sker idag.

Mål

Nämndens strategiska mål Ledarskapet utvecklar verksamheten Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Duoteam som samverkar. Ledarforum med tydliga teman.

Förskolechefer och rektorer tar ett tydligt pedagogiskt ansvar. Likabehandlingsplaner och säkra miljöer är prioriterat. Enheterna har ett medvetet anitmobbningarbete.


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter åk 2 %

88 88 88

Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter åk 5 %

94 88 88 80

Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter åk 8 % 80 70 70 70

Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter % 70 70 70

Jag känner mig trygg i skolan åk 2 % 94 94 94Jag känner mig trygg i skolan åk 5 % 97 94 94 94Jag känner mig trygg i skolan åk 8 % 85 92 92 92Jag känner mig trygg i skolan åk 2 (gymnasiet) % 92 92 92

Enheten har kompetensutvecklingsplan % av enheter

100 100 100

Nämndens strategiska mål Eleven når så långt som möjligt enligt utbildningens mål Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Pedagogerna involverar eleverna i planering av

undervisning. Läroplansmålen är utgångspunkten för undervisningen. Pedagogerna ger stöd till alla elever även de som har kommit långt i sitt lärande.


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena åk 5 %

90 90 90

Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena åk 8 %

90 90 90

Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena åk 2 (gy) % 90 90 90

Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet åk 2 % 90 90 90


Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet åk 5 % 98 90 90 90

Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet åk 8 % 99 90 90 90

Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet åk 2 (gymnasiet) % 90 90 90

Andel elever som når målen i år 6 i samtliga ämnen % 90 90 90

Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen åk 2 % 90 90 90

Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen åk 5 % 95 90 90 90

Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen åk 8 % 86 90 90 90

Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla kurser %

90 90 90

Nämndens strategiska mål Verksamheten präglas av aktuell forskning Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Enheterna utgår i från forskning i sin planering av hur

undervisningen ska se ut. Kompetensutveckling kring forskning och beprövad erfarenhet. Tydlig kompetensutvecklingsplan. Undervisningen bygger på att elever lär på olika sätt. Pedagogerna undervisar på ett engagerande och inspirerande sätt.


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer åk 2 %

80 80 80

Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer åk 5 %

87 80 80 80

Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer åk 8 % 64 60 60 60

Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer åk 2 (gy) %

60 60 60

Personalperspektiv

Nuläget Barn- och utbildningsförvaltningen är inne i en period där barn-/elevantalet inom förskola och gymnasieskola viker. För att möta en minskad demografi samt en besparing motsvarande ca 20 tjänster, så är personalplanering ett av verktygen. Inom förvaltningen bestämdes, i samband med personalplanering inför HT 2012, att ingen medarbetare skulle sägas upp och ett beslut togs att använda poolen som regulator. Anställningsstopp av tillsvidareanställningar har införts inom förvaltningen, med undantag för vissa bristkompetenser. Detta för att möjliggöra att lediga underlag används till redan tillsvidareanställd personal som behöver förflyttas pga. demografiminskning/neddragning samt utifrån rätt behörighet. Skollagen föreskriver att lärare/förskollärare ska ha rätt behörighet för de ämnen de undervisar och sätter betyg i samt att de från 2015 ska vara legitimerade. Inom förvaltningen har samtliga tillsvidareanställdas lärare/förskollärares examensbevis inventerats för att påbörja arbetet med att läraren undervisar efter sin


behörighet. Det konstaterades att majoriteten av våra lärare har lärarexamen. Vid nyanställningar av lärare/förskollärare som utexaminerats efter 2011-06-30 anställs dessa på visstidsanställning. Förvaltningens ambition är att i så hög grad ha utbildad personal för våra barn/elever och för att möjliggöra det så begränsas outbildades möjlighet att vikariera inom vår pool. Frisknärvaron har minskat och det är kvinnornas sjukfrånvaro som ökar. Den negativa trenden är inte unikt för Barn- och Utbildningsförvaltningen utan följer kommunen i övrigt. Det vi kan se är att det är långtidssjukfrånvaron som ökar. Fler får förlängd sjukpenning och har sjukskrivningsdagar uppåt 600-700 dagar, vilket var ovanligt för något/några år sedan. Arbetsgivaren har en rehabskyldighet för i första hand återgång i ordinarie arbete. Anpassningar får inte gå negativt ut över andra medarbetare samt att arbetsgivaren inte har någon skyldighet att inrätta nya tjänster. I tighta organisationer ökar utmaningen att arbeta med arbetsrelaterad rehabilitering. 2009 infördes rökfri arbetstid inom kommunen. Vid en undersökning 2011 kan det konstateras att färre medarbetare röker än innan riktlinjen infördes. En stor andel av de som fortfarande röker gör det i mindre omfattning.

Framtidsanalys Det är av största vikt att kompetensförsörjning planeras redan nu. Om ca 4 - 5 år kommer förvaltningen att behöva anställa ny kompetens. Skara måste vara attraktiv som kommun. Ingångslöner ska ses över och ligga i konkurrens med omgivande kommuner. Förskolan och fritidshemmen måsta öka andel personal med högskolebehörighet. När vi anställer ny personal så ska utbildade förskollärare och fritidspedagoger prioriteras.

Mål


arbetssituation.


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Frisknärvaro, procent 96,08 96,6 96,6 Andel rökare, procent 6 3 3




budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Könsfördelning, procent 81/19 78,5/21,5 81/19 Medelålder 46,7 44 45



Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Rätt medarbetare med rätt kompetens på rätt plats är en nyckelfaktor för framgång liksom kompetensutveckling i relation till det uppdrag man har.


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Utveckling/kompetens, skala 1-4. 3,1 3,3 3,0 Lärare med pedagogisk högskoleexamen grundskolan, procent

85,9 100-91,9 100-91,9 100-91,9

Nämndens strategiska mål Medarbetare ska få stöd och återkoppling från sin ledare. Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Att som medarbetare bli sedd är grundläggande för ett gott

arbetsresultat. Därför är ledarens roll som stödjare/coach viktig.


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Medarbetarsamtal, procent av medarbetare 91 100 100 Medarbetarsamtalets meningsfullhet, skala 1-4

3,33 3,5 3,4

Egenkontroll och påverkan, skala 1-4 2,87 3,3 3,2 Antal chefer med mer än 30 medarbetare. 10 7 8 Nämndens strategiska mål Medarbetare ska ges möjlighet till individuella och flexibla

arbetstider. Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Arbetet ska utformas efter kommuninvånarnas bästa med

största möjliga hänsyn till medarbetarnas önskemål.


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Antal medarbetare med önskemål om utökad sysselsättningsgrad.

7 9 6

Andel enheter med årsarbetstid, procent 53 50 55 Antal timavlönade årsarbetare. 27 16 20

Ekonomiperspektiv

Nuläget Under 2012 har Barn och utbildningsnämnden haft att arbeta med det vikande elevantalet på gymnasiet. Katedralskolan är mitt inne i en omstruktureringsfas och har inte kunnat minska sina kostnader parallellt med vikande elevunderlag. För vuxenutbildningens verksamhetsområde har de statliga bidragen för yrkesvux har uteblivit under senare delen av 2012.


Detta tillsammans med det effektiviseringsuppdrag som KS givit nämnden gör att arbetet under året består av att effektivisera och omstrukturera verksamhet för framtiden. Arbetet har också präglats av satsningen på Ungdomens Hus och Ny 7-9 skola som båda är i projekteringsfas.

Framtidsanalys Framtiden kommer att präglas av arbetet med demografiförändringen framförallt på gymnasiet men även antalet yngre barn minskar. Utmaningen ligger i att anpassa verksamheten efter de nya förutsättningarna. Arbetet med den nya 7-9 skolan samt Ungdomens hus kommer att vara viktiga uppgifter även ur ett ekonomiskt perspektiv. Arbetet med resursfördelningssystemet som syftar till att huvudparten av medlen fördelas ut i verksamheten kommer även fortsättningsvis att vara viktigt för att uppnå ett system med decentraliserat resultatansvar och där budget i balans är målet.

Mål

Nämndens strategiska mål Resurserna fördelas utifrån en modell som säkerställer ett effektivt resursnyttjande

Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Träffsäkert prognosarbete och decentraliserat resultatansvar. Kunskap kring ekonomistyrning hos chefer. Rutiner, analys och framförhållning kring ekonomi.


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Kostnad per betygspoäng 289 277 277 277 277Kommunens ranking i öppna jämförelser 5 5 5 5 5Avvikelse mot budget 1 % 0 0 0 0


Omsorgsnämnden

Nämndens uppdrag Omsorgsnämndens vision är att "Ge alla medborgare förutsättningar för en bra livssituation". Nämndens ansvarsområde omfattar individ- och familjeomsorg (IFO) äldreomsorg (ÄO) samt handikappomsorg (HO). Verksamheten regleras bland annat av socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade samt hälso- och sjukvårdslagen. Därtill kommer tvångslagstiftningarna; lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga samt lagen om vård av missbrukare i särskilda fall. Nämndens grundinställning är att vårdbehov är påverkbara. Vi vill därför inom samtliga områden inrikta vårt arbete mot tidiga, förebyggande och rehabiliterande insatser. Insatserna ska ske i samråd med våra brukare och inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. De insatser förvaltningen arbetar med kan vara av kortvarig eller livslång karaktär och förutsätter flexibla och individuella lösningar. Förvaltningen fortsätter utveckla sin förmåga att lösa komplexa problem tillsammans med enskilda och grupper samt deras närstående på hemmaplan och i samverkan med andra nämnder, primärvård, regionsjukvård, arbetsförmedling, försäkringskassa, företag och ideella föreningar. Under 2012 har en större omorganisation genomförts inom omsorgsförvaltningen vilket har fått följande påverkan på 2013 års budget; IFO och IFAM har slagits ihop till ett område och benämns enbart IFO. Socialpsykiatrin har flyttats från Handikappomsorgen till IFO (5,2 Mnkr). Biståndshandläggningen har flyttats från Äldreomsorgen till Handikappomsorgen (2,0 Mnkr). IT kostnader har fördelats ut under 2012 och i budget 2013 fördelas även budgetmedel om (3,1 Mnkr) Omorganiseringen innebär att budgeten inom respektive område för 2013 inte är helt jämförbar med tidigare år.

Ekonomisk översikt



Budget 2012


Äldreomsorg 192 518 192 535 196 845 202 180 206 884Handikappomsorg 57 272 67 255 65 012 66 780 68 959Administration 11 276 12 086 9 370 9 681 9 997IFO 28 463 28 884 67 162 68 971 71 129IFAM 29 863 30 099 Summa nettokostnader 319 392 330 859 338 389 346 612 356 929


Resultaträkning

ÄO/HO/ADM Tkr Bokslut 2011

Budget 2012

Budget 2013

Planår 2014

Planår 2015

Interna intäkter 1 971 1 829 1 840 1 873 1 914Externa intäkter 70 877 65 210 65 552 66 732 68 200Summa intäkter 72 848 67 039 67 392 68 605 70 115Personalkostnader -253 473 -261 217 -261 139 -268 454 -277 476Kapitalkostnader -836 -843 -1 840 -1 840 -1 840Övriga kostnader -79 605 -76 855 -75 640 -76 304 -77 266Summa kostnader -333 914 -338 915 -338 619 -346 598 -356 582Summa nettokostnader -261 066 -271 876 -271 227 -277 993 -286 467Nettoanslag 260 610 265 631 264 068 270 783 277 865Preliminära lönemedel 6 245 7 159 7 210 8 602Justerat nettoanslag 260 610 271 876 271 227 277 993 286 467Årets resultat -456 0 0 0 0

IFO Tkr Bokslut 2011

Budget 2012

Budget 2013

Planår 2014

Planår 2015

Interna intäkter 1 842 575 379 386 394Externa intäkter 24 020 24 589 25 446 25 904 26 474Summa intäkter 25 862 25 164 25 825 26 290 26 868Personalkostnader -47 530 -48 931 -55 636 -57 187 -59 086Kapitalkostnader Övriga kostnader -36 658 -35 216 -37 351 -37 722 -38 244Summa kostnader -84 188 -84 147 -92 987 -94 909 -97 330Summa nettokostnader -58 326 -58 983 -67 162 -68 619 -70 462Nettoanslag 56 626 57 836 65 869 67 103 68 652Preliminära lönemedel 1 147 1 293 1 517 1 810Justerat nettoanslag 56 626 58 983 67 162 68 619 70 462Årets resultat -1 700 0 0 0 0

Investeringsbudget


Gem utrymmen SäBo 200 200 200 200 200Datorer 300 200 100 400 300Inventarier nytt gruppboende 3 500 Övriga investeringar 400 400 400 400 400Summa nettoinvesteringar 900 800 4 200 1 000 900


Medborgarperspektiv

Framtidsanalys Framtidens socialtjänst kommer att arbeta med individualiserade insatser . Lagstiftningen skärptes 2010 och enskilda i behov av omsorg ska så långt som möjligt kunna välja när och hur hjälp och stöd i boende och annan lättåtkomlig service ska ges. Lagstiftningen riktar sig mot äldre men vi menar att grundinställningen väl stämmer med hela omsorgens inriktning. Under 2013 kommer samtliga medarbetare i äldreomsorgen genomgå en utbildning i denna värdegrundslagstiftning. Under året ska nämnden också arbeta fram tre värdighetsgarantier. Utvecklingen mot en mer evidensbaserad vård och omsorg fortsätter. Staten riktar idag utvecklingsmedel mot kommuner och landsting genom prestationsbaserade kvalitetsregister. För att ta del av ersättningarna krävs ett nära samarbete med andra kommuner, sjukhus och primärvård. Dessa övergripande kvalitetsregister kommer att ge möjlighet till en satsning på viktiga områden som till exempel rätt medicinanvändande, rätt stöd till våra mest sjuka äldre och kunskap om förebyggande arbete inom äldresäkerhet som till exempel fall. Skara kommun fortsätter arbetet med förebyggande insatser inom folkhälsoområdet för våra äldre kommuninvånare - det är viktigt för att skapa förutsättningar för ett gott liv långt fram i livet. Samarbetet med skolan är ett fortsatt viktigt område. Vi arbetar särskilt med att hitta metoder att stötta barn som lever i hushåll med långvarigt försörjningsstöd. Ny lagstiftning för kvalitetsledningssystem inom socialtjänsten finns sedan 2012-01-01 , med syfte att utredningar, insatser och uppföljning av insatser ska hålla hög kvalitet och kunna utvecklas i en positiv riktning för Skaras invånare.

Mål

Nämndens strategiska mål Omsorgsnämnden ska medverka till gemenskap och delaktighet.

Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Insatserna görs utifrån den enskildes behov, förutsättningar och intresse.


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Antal genomförda fokusgrupper 10 3 3 3 3Andel genomförande planer i våra insatser 60 % 100 % 100 % 100 % 100 %Andel barn i befolkningen som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd.

minska minska minska

Nöjd kundindex information äldreboende 60 80 80 80Nöjd kundindex inflytande äldreboende 65 85 85 85Nöjd kundindex inflytande hemtjänst 72 80 80 80Nöjd kundindex inflytande hemtjänst 10 3 3 3 3


Nämndens strategiska mål Omsorgsnämnden ska bidra till att skapa goda levnadsförhållanden

Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande arbetssätt. Medverka och bidra med kunskap i folkhälsoarbetet. Med hjälp av samverkan, dialog och så långt som möjligt ge önskat stöd inom det egna nätverket. Insatserna görs utifrån den enskildes behov, förutsättningar och intresse.


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Antal genomförda föräldrastödsutbildningar 1 1 1 1Antal brukarundersökningar avseende matleverans.

1 1 1 1

Andel personer i särskilt boende som erhållit minst en läkemedelsgenomgång de senaste 12 månaderna

70 % 100 % 100 % 100 %

Nöjd kundindex helhet hemvård 80 85 90 90Nöjd kundindex helhet äldreboende 72 85 90 90

Nämndens strategiska mål Omsorgsnämnden ska nå samhällets mest utsatta så tidigt som möjligt.

Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande arbetssätt. Medverka och bidra med kunskap i folkhälsoarbetet. Med hjälp av samverkan, dialog och så långt som möjligt ge önskat stöd inom det egna nätverket. Insatserna görs utifrån den enskildes behov, förutsättningar och intresse.


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Förebyggande hembesök bland 80-åringar som tackar ja

100 % 100 % 100 % 100 %

Antal familjer som får stöd via funktionell familjeterapi (FFT).

20 20 20 20

Andel personer i särskilt boende som riskbedömts för fall, trycksår och undernäring.

75 % 100 % 100 % 100 %

Andel personer i hemvård som riskbedömts för fall, trycksår och undernäring. 25 % 50 % 50 % 50 %

Antal barn som får stöd via Marte Meo samordning i skolan.

20 20 20 20



Framtidsanalys Nämndens grundinställning är att vårdbehov är påverkbara. Vi vill därför inom samtliga områden inrikta vårt arbete mot tidiga, förebyggande och rehabiliterande insatser. Insatserna ska ske i samråd med våra brukare och inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Hemvården förbereder för en ökad flexibilitet inför kundvalet. Det innebär att ett hemvårdsdistrikt i kommunens regi kommer att finnas i Skara tätort. Vi har ett stort arbete framför oss med att öka medvetenheten inom hemvården att vårt arbete idag har en tydlig utgångspunkt i ”kundnyttan”/den enskildes valmöjlighet. Vi har ett stort arbete framför oss när det gäller att öka effektiviteten och den tid som kommunen ”köper” av våra medarbetare mot kund/den enskilde. Detta är ett långsiktigt arbete och det kan vi bland annat se i den dialog vi haft angående mätning av tid. Omställningen handlar främst om att öka kvaliteten i hemvården genom att den enskilde har möjlighet att välja utförare. Det kan på sikt medföra effektiviseringsvinster även ekonomiskt. Vi har ingen lång tradition när det gäller att mäta insatser och tid på det sätt som vi förväntas göra idag. Det är ett paradigmskifte i sätt att tänka om socialtjänst. Inom handikappomsorgen ser vi behov av ett nytt gruppboende senast 2015, Det finns en grupp om cirka 15 unga kommuninvånare med funktionsnedsättning som kommer att behöva stöd i sitt boende i olika former. Projektering inför nytt gruppboende bör starta tidigt under budgetåret 2013. Vi har också behov av fler träningslägenheter för unga som med stöd och träning kan leva utan kontinuerligt stöd. Projekteringen för nytt äldreboende pågår. Det finns en programskiss om innehållet i vården samt krav på husets utformning funktionellt. I socialstyrelsens föreskrifter om bemanningsnivåer och uppföljning för boenden där personer med demenssjukdomar finns skärps från och med 2014-01-01. Kostnadsökningen utifrån dagens situation innebär uppskattningsvis 4 mnkr/år. I den beräkningen ingår två nya nattlinjer samt ytterligare två biståndsbedömare. Detta måste förberedas under 2013 för att vara i drift 2014-01-01. Omsorgen bör följa utveckling kring anhöriginvandringen till ensamkommande flyktingbarn. Frågan gäller vem som bär ansvaret för dessa personers introduktion. Trycket att ta emot fler ensamkommande barn ökar vilket ökar behovet av fler platser i Skara kommun.

Mål

Nämndens strategiska mål Omsorgsnämnden ska arbeta för att bibehålla, utveckla och återvinna individens förmågor.

Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Evidensbaserade metoder, nätverksmöten och Samverkan. Hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande arbetssätt. Insatserna görs utifrån den enskildes behov, förutsättningar och intresse.


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Andelen personer, 65 år och äldre, som går direkt hem vid utslussning från sjukhus till kommunen.

80 % 80 % 80 % 80 %

Andel vuxna biståndstagare med långvarigt (10-12 månader) ekonomiskt bistånd.

Nytt

Andel vuxna biståndstagare med mycket långvarigt (minst 27 månader) ekonomiskt bistånd.

Nytt


Nämndens strategiska mål Omsorgsnämndens verksamheter skall vara rättsäkra Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Evidensbaserade metoder och ett väl fungerande

kvalitetssystem.


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Tid från anmälan till beslut om att inleda utredning eller ställningstagande om att inte inleda utredning ska ej överstiga angivna utredningstider.

100 % 100 % 100 %

Barnperspektivet beaktas i alla utredningar som involverar barn.

100 % 100 % 100 %

Andelen personer som har beviljats daglig verksamhet med enskild placering. 30 % 30 % 30 %

Andel enhetschefer med grundläggande juridisk utbildning 50 % 70 % 70 %

Andel personal i äldreomsorg med vård och omsorgsutbildning på gymnasienivå

85 % 90 % 100 %

Nämndens strategiska mål Omsorgsnämndens verksamheter skall ständigt utvecklas och förbättras

Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Omvärldsanalys, brukardialog, evidensbaserade metoder, ett väl fungerande kvalitetssystem och en väl fungerande samverkan.


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Antal processkartlagda huvudprocesser . 100 %

Personalperspektiv

Nuläget Under tredje kvartalet 2012 ska kundval införas i hemvården. För att på ett effektivt sätt kunna mäta tidsåtgång och kunna säkerställa korrekt ersättning till både externa och interna utförare behövs ett tidsredovisningssystem. Från och med 2012-10-01 kommer den nya organisationen för Skara hemvård att gälla. Detta innebär att personalen kommer att arbeta mer flexibelt inom hela hemvården. Från och med 2012-09-01 gäller den nya organisationen för handikappomsorgen. Från och med 2012-04-15 gäller den nya organisationen för individ- och familjeomsorgen.

Framtidsanalys För att uppnå de mål som är satta för omsorgsförvaltningens verksamhet så är det viktigt att personalen är delaktiga för att nå ett bra resultat. Speciellt viktigt är att det finns en bra kommunikation inom organisationen. Vi har sett detta behov inte minst under arbetet med kundval och inför organisationsförändringarna. Det är också viktigt att all rekrytering genomförs strategiskt och långsiktigt samt att det aldrig görs något avkall på kompetenskraven. Organisationen inom förvaltningen ska vara optimal och fungera på ett smidigt sätt för att uppnå en väl fungerande verksamhet.


Mål


arbetssituation.


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Frisknärvaro, procent 94,5 % 95 % 95 % 95 % 95 %Andel rökare, procent 18 % 18 % 18 % 17 % 17 %

Nämndens strategiska mål Mångfald avser kön, ålder, etnisk och kulturell bakgrund samt funktionsnedsättning ska öka.

Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Ta hänsyn till mångfald vid rekrytering under förutsättning att kompetensen uppfylls.


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Könsfördelning, procent 91/9 91/9 91/9 91/9 90/10Medelålder 46,9 46 46 45,5 45,5


Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Arbeta aktivt med att förmedla kompetens inom förvaltningen.


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Utveckling/Kompetens, skala1-5 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0

Nämndens strategiska mål Medarbetare ska få stöd och återkoppling från sin ledare Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Om det sker en minskning av antalet chefer med mer än 30

medarbetare så bör detta påverka möjligheten att medarbetarsamtal genomförs med god kvalitet.


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Medarbetarsamtal, procent av medarbetare 88 % 100 % 100 % 100 % 100 %Medarbetarsamtalets meningsfullhet, skala 1-5

3,12 3,2 3,3 3,4 3,5

Egenkontroll och påverkan, skala 1-5 2,9 3,2 3,2 3,3 3,4Antal chefer med mer än 30 medarbetare 8 7 7 6 6


Nämndens strategiska mål Medarbetare ska ges möjlighet till individuella och flexibla arbetstider

Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Fortsätta arbetet med att införa årsarbetstid i hela förvaltningen.


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015


41 30 25 25 25

Antal enheter med årsarbetstid - % 35,5 % 50 % 60 % 70 % 80 %Antal timavlönade medarbetare 75 60 55 55 55

Ekonomiperspektiv

Nuläget Nämndens ekonomiska läge är i dagsläget mycket ansträngt. Sedan 2007 har nämnden arbetat ihärdigt med att minska kostnader och förbättra effektiviteten. De senaste åren har ett flertal åtgärdsplaner tagits fram med reduceringar och förändringar inom nämndens samtliga verksamheter.

Framtidsanalys En utmaning inom ekonomiområdet är resursfördelningen. En resursfördelning som bättre speglar de behov som finns och som styr verksamheten till att använda resurserna på rätt sätt och vid rätt tid. Resursfördelningen måste ses ur ett större perspektiv än inom den egna ramen. Det behövs ett samhällsekonomiskt perspektiv på vad socialtjänsten gör i förhållande till andra aktörer. Resultat och effekter på de insatser som ges måste också utvärderas.

Mål

Nämndens strategiska mål Verksamheten skall bedrivas kostnadseffektivt med utgångspunkt från gällande ramar.

Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Effektivt resursutnyttjande, en hög kostnadsmedvetenhet i organisationen, ett väl fungerande resursfördelningssystem. Träffsäkert prognosarbete och kontinuerliga omvärldsanalyser


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Budgetavvikelse -2 156 0 0 0 0


Kultur & fritidsnämnden

Nämndens uppdrag Kultur- och fritidsnämndens uppdrag är att Skara kommun ska vitaliseras som kulturkommun och därigenom öka attraktionskraften och förbättra livsmiljön - främst för de som verkar och bor här samt främja och utveckla idrotts- och friluftslivet i Skara kommun Nämnden ansvarar också för kommunens uppdrag kopplat till kommunens överenskommelse med Västra Götalandsregionens kulturnämnd där fokus läggs på att utveckla besöksmålen med natur- och kulturarvstillgångar.

Ekonomisk översikt



Budget 2012


Idrotts- o fritidsanl. 1 504 1 517 1 547 1 575 1 610Verksamhetsstöd 6 795 7 527 7 966 8 110 8 354Allmänkultur 803 906 1 137 1 157 1 183Turistbyrå 1 975 2 004 0 0 0Bibliotek 10 302 10 425 10 722 10 821 10 984Nämnd o administration 2 570 2 712 2 196 2 284 2 400Vilan 15 276 15 948 16 347 16 643 17 500Summa nettokostnader 39 225 41 039 39 742 40 418 41 817

Resultaträkning nämnden

Tkr Bokslut 2011

Budget 2012

Budget 2013

Planår 2014

Planår 2015

Interna intäkter 0 73 82 82 85Externa intäkter 4 074 2 079 1 280 1 307 1 386Summa intäkter 4 074 2 152 1 362 1 389 1 471Personalkostnader -9 746 -9 999 -7 332 -7 748 -7 912Kapitalkostnader -631 -623 -491 -380 -373Övriga kostnader -17 272 -16 621 -16 662 -17 036 -17 503Summa kostnader -27 649 -27 243 -24 485 -25 164 -25 788Summa nettokostnader -23 573 -25 091 -23 123 -23 775 -24 317Nettoanslag 24 474 25 091 23 123 23 553 24 051Preliminära lönemedel 215 244 273 222 266Justerat nettoanslag 23 395 23 775 24 317Årets resultat 901 0 0 0 0

I bokslut 2011 och budget 2012 ingår turistbyråverksamheten i kultur- och fritidsnämndens resultaträkning.


Intraprenad Vilan

Tkr Bokslut 2011

Budget 2012

Budget 2013

Planår 2014

Planår 2015

Interna intäkter 320 232 250 250Externa intäkter 6 543 7 152 6 417 6 968 7 127Summa intäkter 6 543 7 452 6 649 7 218 7 377Personalkostnader -6 056 -6 575 -6 759 -6 963 -7 213Kapitalkostnader -47 -582 -206 -456 -920Övriga kostnader -15 364 -16 253 -16 031 -16 442 -16 744Summa kostnader -21 467 -23 420 -22 996 -23 861 -24 877Summa nettokostnader -14 924 -15 948 -16 347 -16 643 -17 500Nettoanslag 15 276 15 948 16 165 16 454 17 274Preliminära lönemedel 165 182 189 226Justerat nettoanslag 16 133 16 347 16 643 17 500Årets resultat 352 0 0 0 0

Investeringsbudget


Inventarier 100 100 100 100 100Utsmyckning Skara 200 200 200 200Kulturbuss 1 300 Ishall 10 000 Summa nettoinvesteringar 100 300 10 300 1 600 300

Kultur- och fritidsnämnden har i uppdrag att ta fram en handlingsplan/policy för utsmyckning av offentlig konst. Vilans fritidsområde är i behov av en ytterligare sporthall och ishallen har ett stort renoveringsbehov.

Medborgarperspektiv

Nuläget Kultur- och fritidsverksamhet för barn och ungdomar ska prioriteras. Nämnden ska stödja det civila samhället, som bär upp en stor del av kommunens kultur- och fritidsliv. Biblioteken bidrar till ökad kompetens- och kunskapsutveckling samtidigt som de utgör en viktig informations- och samlingsplats i kommunen. Det är därför viktigt att biblioteken ges möjligheter att verka i hela kommunen samt stödja det livslånga lärandet hos människor med annan etnisk bakgrund eller med särskilda behov. Kultur- och fritidsnämnden ska främja en infrastruktur som gör att kulturlivet kan utvecklas och blomstra. Det kulturpolitiska programmet lägger också fokus på scenkonst av olika slag, allt från teater till revyer. Det är viktigt att skapa flera scener i hela kommunen och bidra till ett vitalt teaterliv i samverkan med det civila samhället, näringslivet och institutioner. Den kulturhistoriskt värdefulla stadskärnan i Skara är en tillgång som ska bevaras och utvecklas. För att öka besöksnäringen som är en viktig del för Skara kommun, så har Vilans Fritidsområde en stor delaktighet att tillsammans med förening/näringsliv marknadsföra och skapa olika evenemang som läger,


cuper, tävlingar, konferenser och olika samarbeten kring annonsering och information. Genom att skapa ett bra nätverk mellan olika förvaltningar och att arrangera gemensamma kringaktiviteter ges därmed både kommuninvånarna och de externa besökarna ett stort mervärde. Verksamhetsrelaterade synergieffekter kan vara alternativa driftsformer eller entreprenörskap med definition att stimulera medborgarnas och personalens företagsamhet.

Framtidsanalys Kulturen spelar en viktig roll för attraktionskraft och en god livsmiljö. Kultur kan bli en motor för samhällsutvecklingen, s k Cultural planning. Framledes behövs ett mer sektorsövergripande arbetssätt i syftet att bredda och utveckla kulturen men också att se kulturen som en drivkraft för utveckling och tillväxt. Här har förenings- och näringslivet en stor betydelse tillsammans med kulturinstitutionerna och den fysiska planeringen. Kultur- och fritidsnämnden behöver omprioritera resurser inom föreningsverksamheten för att nå målsättningen om ökad föreningssamverkan och fler föreningsdrivna anläggningar. En översyn bör göras av kommunens samtliga fritidsanläggningar, friluftsområden mm i syfte formulera en plan för fortsatta investerings- och driftsbehov. Målsättning och ambitionsnivå ska återspeglas i det fritidspolitiska program som nämnden ska ta fram under planperioden. Medborgarservice i alla kommundelar är viktig och här har Stifts- och landsbiblioteket en central roll tillsammans med kommunens övriga verksamheter på de mindre tätorterna att svara för denna. Behovet av en ny aktivitetshall i kommunen är stort då efterfrågan på tider till träningar och arrangemang inte kan tillgodoses. Under flera år har tillgång på träningstider varit ett stort problem för idrottsföreningarna. Fyra föreningar har gemensamt inkommit till kultur- och fritidsnämnden med en förfrågan om kommunal borgen för att bygga en aktivitetshall på Vilans fritidsområde.

Mål

Nämndens strategiska mål Främja trygga miljöer och socialt samspel för barn och ungdomar på fritiden.

Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Tydlig information, prova-på verksamhet, stimulanspott för ungdomsinitiativ.


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Antal barn- och ungdomsaktiviteter 225 250 275 300 300Antal barn som deltar i kommunal simskola 580 580 580 580 580Antal kulturarrangemang för barn, 3-10 år 6 7 8Antal föreningsaktiva i åldern 7-20 år. 2 928 3 025 3 075 3 125 3 150

Nämndens strategiska mål Synliggöra och utveckla besöksmål i Skara kommun Framgångsfaktorer för måluppfyllelse E-tjänster, paketering och marknadsföring, samarbete med

näringsliv och organisationer.


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Extern uthyrning av timmar i anläggningar 17 595 18 200 18 500 18 500 18 500Intern uthyrning av timmar i anläggningar 1 895 8 200 8 300 8 500 8 500Kultur till skolelever, antal barn 2 500 2 500 2 500


Nämndens strategiska mål Ökat antal deltagare på aktiviteter och anläggningar inom nämndens verksamhetsområde

Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Tillgänglig information, bättre samarbete mellan olika aktörer


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/inv 7-20 år

Huvudbibliotekets öppethållande på kvällar och helger, timmar/vecka

12 14 14 14 14

Badhusets öppethållande på kvällar och helger, timmar/vecka

28,5 28,5 28,5 28,5


Nuläget I det kulturpolitiska programmet framhålls hållbarhet och mångfald som ett horisontellt perspektiv som ska genomsyra all verksamhet i kommunen så att människor med olika etniska och kulturella bakgrunder ska kunna uppleva och utöva kultur och ha ett rikt fritidsliv. Under våren 2012 miljödiplomerades Vilans fritidsområde och under hösten 2012 ska resten av kultur- och fritidsförvaltningen miljödiplomeras. Vilan och biblioteket leasar var sin bil att ha i verksamheten, en dieseldriven skåpbil, respektive en bensindriven kombi med stort lastutrymme.

Framtidsanalys Ambitionen är att öka tillgängligheten i och på alla lokaler och anläggningar där kultur- och fritidsverksamhet bedrivs i kommunen. Alla ska utifrån sina egna förutsättningar kunna utöva de kultur- och fritidsaktiviteter de önskar. Det är viktigt att kontinuerligt fortsätta och utveckla det nu påbörjade miljöarbetet i förvaltningen.

Mål

Nämndens strategiska mål Nämndens verksamhet ska vara miljödiplomerad Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Tidssatta och prissatta mål


2011budget

2012budget

2013budget

2014 budget

2015Verksamheten ska vara miljödiplomerad* NEJ JA JA JA JAAndel tjänstebilar med miljöbilsklassning 0 % 0 % 50 % 50 % 100 %


Nämndens strategiska mål Hållbarhet och mångfald ska genomsyra verksamheten Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Alla människor ska ha möjlighet att uppleva och utöva

kultur- och fritidsaktiviteter


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Idrottsföreningar med varken pojk- eller flickdominerad verksamhet, andel i %

Andel kultur- och fritidsanläggningar och lokaler som finns i tillgänglighetsdatabasen

50 % 60 % 70 %

Nämndens strategiska mål Personalen ska ha en tydlig kundfokus i verksamheten Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Effektiv synpunktshantering. Effektiva verksamhetssystem.


2011budget

2012budget

2013budget

2014 budget

2015Nöjd Medborgar Index (NMI) - Idrotts- och motionsanläggningar

63 * 64 65 65

Nöjd Medborgar Index (NMI) - kultur 61 * 62 63 63Andel som upplever god eller mycket god service badhuset, i % 93 94 95 95 95

Andel media inköpt på förslag från medborgare i %

21 % 22 % 23 % 24 % 24 %

Helhetsbetyget Nöjd-Medborgar-Index (NMI), med frågor om kommunens olika verksamheter. *2011 Idrott- och motionsanläggningar hade NMI=63 (2010; 62), Kultur hade NMI=61 (2010; 61)

Personalperspektiv

Nuläget En reviderad jämställdhetsplan har antagits av kultur- och fritidsnämnden 2012. Planen har gjorts i samverkan med Kommunledningskontoret och Samhällsbyggnadskontoret. I en liten förvaltning med få anställda får en liten avvikelse stora konsekvenser i statistiken. Det är viktigt att ta hänsyn till detta när man bedömer utfallet. Kultur- och fritidsförvaltningen har en relativt låg personalomsättning vilket gör att förändringar av arbetsgruppens sammansättning utifrån kön och ålder är svåra att påverka på kort sikt.

Framtidsanalys Prioriterade områden är att sträva mot en högre frisknärvaro bland annat genom färre andelar rökare.

Mål

Nämndens strategiska mål Skara kommun ska vara den friska kommunen Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Medarbetare ska vara delaktiga och kunna påverka sin

arbetssituation


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Frisknärvaro 94,9 % 96 % 96 % 96,2 % 96,4 %Andel rökande medarbetare 23 % 9 % 9 % 9 % 9 %



Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Mångfald ses som en styrka och ger oss större möjligheter att utveckla får roll i samhället och en allmänt förhöjd kompetensnivå.


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Könsfördelning 75/25 68/32 72/28 70/30 65/35Medelålder 45 43,5 43,5 44 44


Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Rätt medarbetare på rätt plats är en nyckelfaktor för framgång liksom kompetensutveckling i relation till det uppdrag man har


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Kö Utveckling/kompetens, skala 1-5 3,0 3,1 3,0 3,0 3,0 Nämndens strategiska mål Medarbetare ska få stöd och återkoppling från sin ledare. Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Att som medarbetare bli sedd är grundläggande för ett gott



budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Medarbetarsamtal, % av medarbetare. 100 100 100 100 100Medarbetarsamtalets meningsfullhet, skala 1-5.

3,5 3,5 3,5 3,5 3,5

Egenkontroll och påverkan, skala 1-5. 3,1 3,2 3,2 3,2 3,2 Nämndens strategiska mål Medarbetare ska få stöd och återkoppling från sin ledare. Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Att som medarbetare bli sedd är grundläggande för ett gott



budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Medarbetarsamtal, % av medarbetare. 100 100 100 100 100Medarbetarsamtalets meningsfullhet, skala 1-5.

3,5 3,5 3,5 3,5 3,5

Egenkontroll och påverkan, skala 1-5. 3,1 3,2 3,2 3,2 3,2Antal chefer med mer än 30 medarbetare 0 0 0


Nämndens strategiska mål Medarbetare ska ges möjlighet till individuella och flexibla arbetstider

Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Arbetet ska utformas efter kommuninvånarnas bästa med största möjliga hänsyn till medarbetarnas önskemål.


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015


0 0 0 0 0

Andel enheter med årsarbetstid - %. 100 100 100 100 100Antal timavlönade medarbetare. 2 2 2 2 2

Ekonomiperspektiv

Nuläget Under 2012 antogs ett nytt kulturpolitiskt program av kommunfullmäktige som ska kommuniceras med och förankras hos olika intressenter och utgöra ramen för ett gemensamt utvecklingsarbete. Kultur- och fritidsnämndens uppdrag är att Skara kommun ska vitaliseras som kulturkommun och därigenom öka attraktionskraften och förbättra livsmiljön - främst för de som verkar och bor här. Vilans Fritidsområde ska fortsätta att utvecklas som fritids- och rekreationsområde och ta fram ett fritidpolitiskt program tillsammans med det ideella föreningslivet. Vilans fritidsområde är den naturliga mötesplatsen för fritids- och idrottsverksamhet i kommunen. På Vilans fritidsområde finns idrott, bad, boende, mat och shopping samlat inom några hundra meter. Stora turistmål som Skara Sommarland, "Medeltidsupplevelser", Trandansen mm. finns på nära håll. Det har skapats utökade möjligheter till andra aktiviteter såsom företagskvällar, konferenser, utbildningar, barnkalas mm. Planering av en uppföljning av föreningsmässan som gick av stapeln förra året planeras in 2012 och 5 år framåt.

Framtidsanalys Inom kultur- och fritidsförvaltningen finns både användarenkäter och synpunktshantering för att så snabbt som möjligt kunna fånga upp medborgarnas och externa gästers synpunkter och krav. För att kunna ge de bästa förutsättningarna för en meningsfull fritid för kommuninvånarna och områdets externa gäster krävs ett brett utbud av valmöjligheter för så väl barn som vuxna på Vilans fritidsområde. Fortsatta investeringar och kontinuerligt underhåll av anläggningarna behöver göras i syfte att uppfylla kraven på ett modernt fritidsområde där de flesta av kommunens invånare kan utöva sina fritidsaktiviteter eller sin friskvård. Intraprenaden Vilan fortsätter att i samverkan med kultur- och fritidsnämnden utöka samarbetet med kommunens föreningar bland annat genom den nya föreningsportalen.


Mål

Nämndens strategiska mål Utbud av service och tjänster ska motsvara efterfrågan. Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Tydlig information och kunddialog, effektiv

synpunktshantering.


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Nöjd Region Index (NRI) - Fritidsmöjligheter

60 * 60 61 61

Andel åtgärder avseende synpunktshantering bibliotek, i %

80 % 85 % 90 %

Andel nöjda gäster avseende aktivitetsutbud badhus, i %

90,5 91 91 92 92

Helhetsbetyget Nöjd-Region-Index (NRI), med frågor om kommunen som en plats att bo och leva på *2011 Fritidsmöjligheter hade NRI=60 (2010; 60)

Statistik

Jämförelsetal Bokslut 2011

Budget 2012

Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015

Antal redovisade föreningssammankomster, 1000-tal 9 11.2 11.2 11.2 11,2

Antal besök biblioteket, 1000-tal 162 155 155 155 155Antal besök virtuella bibliotek, 1000-tal 44 22 23 24 25

Antal skolbad 8 800 8 900 8 950 8 950Antal deltagare friskvårdsaktivitet 1 650 1 675 1 700 1 700Antal sålda klipp- och periodkort bad/gym 2 100 2 150 2 200 2 250

Antal besökare badhus och gym, 1000-tal 110 135 130 130 130


Samhällsbyggnadsnämnden

Nämndens uppdrag Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för rådgivning, myndighetsutövning och service inom områdena bygglov, energirådgivning, bostadsanpassning, fysisk planering, mätning, fastighetsrätt, mark och exploatering samt miljö- och hälsoskydd. På kommunstyrelsens uppdrag utarbetar nämnden övergripande dokument som översiktsplan, vägplan, energi- och klimatplan samt miljöstrategi. Vår vision är att vi skall erbjuda hög tillgänglighet, hög servicegrad och bra kvalitet i arbetet gentemot medborgare, näringsidkare, övriga organisationer och förvaltningar. Tillsammans skall vi utveckla Skara kommun som bostadsort och en kommun där näringsverksamheten utvecklas.

Ekonomisk översikt



Budget 2012


Miljö- o hälsoskydd 1 605 2 004 1 873 1 938 1 992Plan-, Bygg- o Mätn-avd 4 160 4 701 4 818 4 938 5 148Nämnd, Admin 2 721 2 655 2 918 2 950 3 019Bostadsanpassning 2 114 3 002 3 037 3 098 3 140Mark o egendom 287 -228 -272 -254 -288Summa nettokostnader 10 887 12 133 12 085 12 388 12 694

Resultaträkning

Tkr Bokslut 2011

Budget 2012

Budget 2013

Planår 2014

Planår 2015

Interna intäkter 560 Externa intäkter 3 739 4 412 4 603 4 700 4 700Summa intäkter 4 299 4 412 4 603 4 700 4 700Personalkostnader -9 813 -10 640 -10 744 -11 054 -11 311Kapitalkostnader -579 -116 -315 -380 -373Övriga kostnader -4 794 -5 788 -5 918 -5 936 -6 027Summa kostnader -15 186 -16 429 -16 977 -17 370 -17 711Summa nettokostnader -10 887 -12 133 -12 374 -12 670 -13 011Nettoanslag 12 478 12 133 12 083 12 378 12 662Preliminära lönemedel -259 291 292 349Justerat nettoanslag 12 374 12 670 13 011Årets resultat 1 591 0 0 0 0


Investeringsbudget


Entré, tillgänglighet 750 E-tjänster 200 Inventarier 100 100 100 100 100Summa nettoinvesteringar 300 100 100 850 100

Medborgarperspektiv

Nuläget Samhällsbyggnadsnämnden har en diger uppdragslista gällande uppdrag om detalj- och översiktsplaner. Trots väl inarbetade arbetsrutiner och adekvat utbildad personal har vi inte kapacitet att arbeta fram planer i den takt som efterfrågas. Köp av olika konsulttjänster har gjorts. Handläggning av bygglov sker inom det lagstadgade tidsintervallet 10 v. SBN håller samråd och informationsmöten med medborgare och näringsidkare.

Mål

Nämndens strategiska mål Skara kommun har god planberedskap och bygglovshantering för industri, bostäder och verksamhet.

Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Väl inarbetade verksamhetsrutiner och adekvat utbildad personal.


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Andel handlagda bygglov inom 10 veckor 100 % 100 % 100 %

Nämndens strategiska mål Skara kommun skall ha en attraktiv centrumkärna. Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Forum för medborgare och kommunföreträdare att mötas.


2011budget

2012budget

2013budget

2014 budget

2015Antal möten eller samråd med företag och medborgare

4 6 7 8

Nämndens strategiska mål Rättssäker planprocess. Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Tydliga rutiner för planprocess.


2011budget

2012budget

2013budget

2014 budget

2015Alla detaljplaner skall följa processbeskrivning

100 % 100 % 100 % 100 %



Mål

Nämndens strategiska mål Genomförande av miljöstrategin. Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Skara kommuns miljöstrategi.


2011budget

2012budget

2013budget

2014 budget

2015Antal genomförda punkter i miljöstrategin resp. år (av totalt 55 åtgärder).

25 % 50 % 75 % 100 % 100 %

Nämndens strategiska mål Genomförande av tillsynsplan för miljö- och livsmedelstillsyn.

Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Samhällsbyggnadsnämndens tillsynsplan.


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Miljöskydd - planerad tillsyn 100 % 100 % 100 %Hälsoskydd - planerad tillsyn 100 % 100 % 100 %Livsmedel - planerad kontroll 100 % 100 % 100 %

Nämndens strategiska mål Nämndens verksamhet skall vara miljödiplomerad Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Miljödiplom - checklista.


2011budget

2012budget

2013budget

2014 budget

2015Verksamheten skall vara miljödiplomerad. 100 % 100 % 100 % Nämndens strategiska mål Utbud av service och tjänster skall motsvara efterfrågan. Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Effektiv synpunktshantering och ett gott värdskap. Moderna

tekniska system för en effektiv verksamhet.


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

NMI 69 70 71 71 Nämndens strategiska mål Personalen skall ha ett tydligt kundfokus i arbetet. Framgångsfaktorer för måluppfyllelse God tillgänglighet, hög servicegrad och gott bemötande.


2011budget

2012budget

2013budget

2014 budget

2015NKI (nöjd kund-index) 68 69 70 71 71Andel digitalt inkomna bygglovsansökningar.

0 0 25 %

Andel skrivbara elektroniska blanketter. 60 % 75 % 100 % 100 %


Personalperspektiv Mål

Nämndens strategiska mål Mångfald vad avser kön, ålder, etnisk och kulturell bakgrund samt funktionsnedsättning skall öka.

Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Årlig målindikator: utfall

2011budget

2012budget

2013budget

2014 budget

2015Frisknärvaro 98 % 98 % 98 %Andel rökande medarbetare 11 % 11 % 11 %

Nämndens strategiska mål Skara kommun skall vara den friska kommunen. Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Årlig målindikator: utfall

2011budget

2012budget

2013budget

2014 budget

2015Könsfördelning 50/50 50/50 50/50 50/50 50/50Medelålder 47,3 46,3 45,8 45,4 45,4

Ekonomiperspektiv

Framtidsanalys Omvärldsfaktorer och det allmänna konjunkturläget i Sverige påverkar bostadsbyggandet. Under planperioden ska kommunen ha god mark- och planberedskap för boende och etablering av verksamheter och industri. Information om kommunens olika boendemöjligheter ska finnas redovisade i olika former såsom hemsida och utställningsmaterial. Fördjupad översiktsplan för Skara tätort kommer att färdigställas där en mängd frågeställningar belyses i bred dialog med samhällets olika aktörer. Likaså färdigställs FÖP Varnhem som även den ligger till grund för ökad planering i den östra delen av kommunen. Arbetet med att minska utsläpp och urlakning av våra vattendrag fortlöper bland annat i samarbete med andra aktörer kring Dofsanprojektet och anläggning av nya våtmarker. Uppföljning ska ske av de lokala miljömålen och kommunens olika verksamhetsområden ska göras medvetna om vilka åtgärder som kan vidtas för måluppfyllelse. Samhällsbyggnadsnämndens tjänstemannastyrka har genomgått en generationsväxling samtidigt som en stor mängd nya planuppdrag tillkommit. För att i rimlig tid hantera den ökade mängden prioriterade planer, krävs ytterligare resursförstärkning inom planperioden.

Statistik


Budget 2012

Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015

Antal beviljade bygglov 161 200 200 220 220 Nybyggda enfamiljshus 10 20 20 25 25 Nybyggda bostäder i flerfamiljshus 6 55 55 60 60 Nybyggnad fritidshus 1 5 6 7 8 Energirådgivning, antal 170 250 250 255 255 Bostadsanpassningar, antal 149 170 160 150 150 Fastighetsbildnings- och fastighetsärenden 48 70 70 70 70

Miljöskyddsärenden 373 260 320 320 320 Hälsoskyddsärenden 255 110 170 170 170 Livsmedelsärenden 531 250 250 250 250


Räddningsnämnden

Nämndens uppdrag Räddningsnämnden Skara/Götene har ansvaret för kommunernas räddningstjänst. Nämndens vision är att räddningstjänsten ska vara en effektiv och professionell skadeavhjälpande organisation, så att de som behöver dess tjänster känner trygghet och tillit när organisationen tas i anspråk, att brukaren ska vara 100 % nöjd med de tjänster som räddningstjänsten erbjuder. Räddningsnämnden ska med fokus på brukarna erbjuda servicetjänster inom räddningstjänsten. Inom nämndens ansvarsområde ingår ett lokalt tillsynsansvar för det förebyggande brandskyddet samt sotningsverksamhet enligt Lagen om skydd mot olyckor. Nämnden ansvarar även för tillsyn och tillståndshanteringen enligt Lagen om brandfarlig och explosiv vara. Inom räddningsnämndens verksamhetsområde fortsätter ett förändrings- och effektiviseringsarbete för att upprätthålla en god service till brukarna.

Ekonomisk översikt



Budget 2012


Räddningstjänst Skara -13 124 -13 925 -14 103 -14 631 -15 324Räddningstjänst Götene -7 152 -7 719 -7 792 -8 106 -8 528Summa nettokostnader -20 276 -21 644 -21 895 -22 737 -23 852

Resultaträkning

Tkr Bokslut 2011

Budget 2012

Budget 2013

Planår 2014

Planår 2015

Interna intäkter 382 170 172 175 179Externa intäkter 8 803 8 623 8 712 9 056 9 507Summa intäkter 9 185 8 793 8 884 9 231 9 686Personalkostnader -14 918 -15 384 -15 731 -16 247 -16 863Kapitalkostnader -494 -1 064 -1 293 -1 612 -2 080Övriga kostnader -6 897 -6 270 -5 963 -6 003 -6 067Summa kostnader -22 309 -22 718 -22 987 -23 862 -25 010Summa nettokostnader -13 124 -13 925 -14 103 -14 631 -15 324Nettoanslag 13 059 13 669 13 825 14 343 14 980Preliminära lönemedel 256 278 288 344Justerat nettoanslag 0 14 103 14 631 15 324Årets resultat -65 0 0 0 0


Investeringsbudget


Inventarier 100 100 100 100 100Räddningsmateriel 100 100 100 100 100Tankbil Götene 2 300 Tankbil Skara 2 400 Släck och räddningsbil Götene 4 500 Insatsledarbil, inlösen 100 Hävare renovering 2 400Terrängbil Skara 500Terrängbil Götene 500Summa nettoinvesteringar 2 500 2 700 200 4 700 3 600

Medborgarperspektiv

Nuläget Den förebyggande verksamheten fungerar på ett tillfredsställande sätt.

Framtidsanalys Myndighetsutövningen med tillstånd och tillsyner av brandskyddet samt brandfarlig- och explosiv vara, fungerar på ett bra sätt i organisationen. Antalet tillstånd och tillsyner ligger på en stabil nivå. Sotningen och brandskyddskontrollerna fungerar också tillfredsställande och gällande upphandling och avtal gäller ytterligare cirka tre år.

Mål

Nämndens strategiska mål Räddningstjänsten ska aktivt arbeta för att minska antalet olyckor och konsekvenserna av inträffade olyckor. Målsättningen är att skadorna på människor, miljö och egendom ständigt ska minska i Skara och Götene kommuner. Detta ska ske genom att stödja, utbilda och informera enskilda människor, medarbetare och elever i Skara och Götene kommuner. Målsättningen med dessa aktiviteter är att utveckla människors egen förmåga att förutse och förebygga bränder och andra olyckor, samt att kunna hantera en brandsituation på ett så bra sätt som möjligt.

Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Samtliga heltidsanställda brandmän och brandbefäl ska delta i det olycksförebyggande arbetet.


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Antal utbildade personer 4 000 4 000 4 000


Nämndens strategiska mål Räddningstjänsten ska vara en effektiv och rättssäker tillsynsmyndighet.

Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Tillsyner ska planeras och genomföras så att det strategiska målet uppfylls.


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Antal tillsyner/år 92 75 80 80 80

Nämndens strategiska mål Räddningstjänsten ska vara en effektiv och rättssäker tillståndsmyndighet.

Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Förebyggandeverksamheten ska planeras och genomföras så att det strategiska målet uppfylls. Kompetensen ska upprätthållas för att kunna nå målet.


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Andel tillstånd inom tio veckor. Från fullständiga handlingar och i okomplicerade tillståndsansökningar.

100 % 100 % 100 % 100 % 100 %

Finns tillräcklig kompetens för att hantera till tillstånd brandfarlig och explosiv vara? Ja eller nej.

Ja Ja Ja Ja Ja


Nuläget En omorganisation av deltidskåren i Skara har gjorts under 2012, där utryckningsstyrkan i Skara har minskats från sju personer till sex personer. Räddningstjänsten når inte målet att anspänningstiden i hela organisationen, som ska vara maximalt fem minuter vid minst 95 % av alla insatser. Under 2012 ligger siffran på cirka 70 % av alla insatser. Införandet av Första Insats Person (FIP), under 2012, har dock gjort att minst en brandman kommer snabbare på plats till de hjälpbehövande än tidigare. FIP:en är cirka tre minuter snabbare på plats än första brandbil som utgår från brandstationen, enligt en första preliminär utvärdering. Räddningstjänsten har svårt att rekrytera deltidsbrandmän, särskilt i Götene, vilket har lett till att vid många tillfällen under 2012, har inte en utryckningsstyrka på sex personer kunnat upprätthållas i Götene, som handlingsprogrammet kräver. Avsteg har gjorts efter beslut av räddningschef och en minimistyrka på fem personer har accepterats.

Framtidsanalys Fortsatta problem med att rekrytera deltidsbrandmän kan förväntas i både Götene och Skara. Fortsatta problem med att klara anspänningstider under fem minuter kan förväntas.


Mål

Nämndens strategiska mål Räddningsstyrkorna ska snabbt, säkert och effektivt kunna utföra räddningsinsatser.

Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Bra rekryteringsprocess och väl övad och utbildad personal.


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

95 % av organisationens larm ska ha en anspänningstid på maximalt 5 minuter.

95 % 95 % 95 %

Insatstiden får inte överstiga 10 minuter 50 % 50 % 50 %Insatstiden får inte överstiga 30 minuter 95 % 95 % 95 %

Nämndens strategiska mål Räddningstjänsten ska ha en egen förmåga att genomföra räddningsinsatser vid frekvent förekommande olyckor.

Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Räddningsstyrkorna ska uppfylla den numerär och den kompetens som krävs i handlingsprogrammet för räddningstjänst.


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Uppfyller räddningstjänsten den numerär som handlingsprogrammet beskriver. Mål 100 % av tiden.

99 % 100 % 100 % 100 %

Kan rökdykning genomföras i Skara och Götene enligt handlingsprogrammets kriterier. Mål 100 % av tiden.

100 % 100 % 100 % 100 %

Nämndens strategiska mål Räddningstjänsten ska ha kompetens och resurser för att genomföra olycksutredningar enligt lagen om skydd mot olyckors intensioner.

Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Genomföra olycksundersökningar enligt målbeskrivning i handlingsprogrammet.


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Finns kompetens för att uppfylla kravet enligt Handlingsprogrammet? Ja eller nej.

Ja Ja Ja Ja

Där beslut har fattats om fördjupad olycksundersökning har också en olycksundersökning genomförts? Målsättning 100 % av fattade beslut. Antal beslut/antal genomförda.

0/0 100 % 100 % 100 %


Personalperspektiv

Nuläget Räddningstjänsten är en mansdominerad arbetsplats där 88 % är män. Det finns en kvinna inom deltidsorganisationen samt två kvinnliga assistenter inom organisationen. Det är det svårt att rekrytera kvinnor till brandmansyrket. Inom Räddningstjänsten tillämpas från och med 2012 arbetstidsmodellen årsarbetstid. Denna gäller för heltidsanställd personal i uttryckningsstyrkan. Det pågår även ett arbete med att även tillsvidareanställd dagtidspersonal skall omfattas av årsarbetstid. Inom räddningstjänstens deltidsorganisation är man i behov av ytterligare deltidsbrandmän till Götene. Det är svårt att rekrytera deltidsbrandmän och trots att nya medarbetare nu rekryterats så finns en brist. Arbetet med att marknadsföra räddningstjänsten är viktigt för att garantera framtida kompetens inom deltidsorganisationen. Frisknärvaron har minskat inom förvaltningen. Sjukfrånvaron påverkas procentuellt stort direkt vid längre sjukskrivningar..

Framtidsanalys Arbetet med att marknadsföra Räddningstjänsten måste fortsätta för att få in nya deltidsbrandmän i organisationen. Marknadsföring är också en väg att gå för att locka fler kvinnor till yrket. Under hösten 2012 kommer en arbetsmiljöenkät att genomföras och under 2013 ska räddningstjänsten genomgå de balansprofiler som erbjuds genom företagshälsovården, Previa.

Mål


arbetssituation.


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Frisknärvaro 99,2 % 98,5 % 98,5 % 98,5 % 98,5 %Andel rökande medarbetare 0 % 0 % 0 % 0 % 0 %




budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Könsfördelning 12/88 12/88 19/81 19/81 19/81Medelålder 46,5 47 47 47 47





budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Utveckling/Kompetens 2,95 3,0 3,0 3,0 3,0

Nämndens strategiska mål Medarbetare ska få stöd och återkoppling från sin ledare. Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Att som medarbetare bli sedd är grundläggande för ett gott



budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015

Medarbetarsamtal, procent av medarbetare 100 100 100 100 100Medarbetarsamtalets meningsfullhet, skala 1-4

- 3,1 3,2 3,2 3,2

Egenkontroll och påverkan, skala 1-4 3,05 3,5 3,5 3,5 3,5Antal chefer med mer än 30 medarbetare 0 0 0 0 0 Nämndens strategiska mål Medarbetare ska ges möjlighet till individuella och flexibla

arbetstider. Framgångsfaktorer för måluppfyllelse Arbetet ska utformas efter kommuninvånarnas bästa med

största möjliga hänsyn till medarbetarnas önskemål.


budget 2012

budget 2013

budget 2014

budget 2015


1 1 1 1 1

Andel enheter med årsarbetstid % 0 100 100 100 100Antal timavlönade årsarbetare 1 1 1 1 1

Ekonomiperspektiv

Nuläget Räddningsnämnden förväntas lämna ett positivt resultat på 260 tkr under verksamhetsåret 2012. Detta motsvarar 1,2 procent av nettokostnaden för Skara och Götene kommuner. Förväntat överskott per kommun är 150 tkr för Skara och 110 tkr för Götene. Beslut har fattats i nämnden för att kunna nå förväntat resultat. Rambudgeten för 2013 sänks med totalt 260 tkr och ytterligare en effektivisering med 0,5 %, vilket innebär att budgeten för 2013 blir 2,1 % lägre än den som fanns som plan för 2013 i budgeten 2012. Nämnden har möjlighet att nå förväntat resultat för 2012, men prognosen efter åtta månader ligger på ett positivt resultat om 220 tkr.


Framtidsanalys Räddningstjänstens försäljning av externa utbildningar kan komma att minska i framtiden om konkurrenslagstiftningen lägger hinder i vägen. Vilket då kan påverka intäkterna negativt. De ytterligare nerdragningar som gäller för 2013 kan innebära att personal måste avskedas eller att insatsstyrkona måste minskas ytterligare.

Statistik


Bokslut 2011

Budget 2012

Budget 2013

Plan 2014 Plan 2015

Utryckningar 564 464 500 500 500 500Tillstånd brandfarlig och explosiv vara 10 44 20 20 20 20

Tillsyner LSO och LBE 68 92 75 80 80 80


Revisionen

Revisionens uppdrag Den kommunala revisionen är en del av den lokala självstyrelsen. Kommunens revisorer är förtroendevalda, som på kommunfullmäktiges uppdrag granskar kommunens organisation, verksamhet och ekonomi. Enligt kommunallagen granskar revisorerna årligen all verksamhet med syfte att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontroll som görs inom nämnderna är tillräcklig. Val av fördjupade granskningsprojekt sker utifrån en prövning av väsentlighet och risk dvs. hur betydelsefullt området är, vilka risker för fel som föreligger samt vilka konsekvenser eventuella felaktigheter skulle kunna medföra för kommunen. I sitt val av granskningsområde är alltid revisorerna självständiga och genomför sitt arbete på eget initiativ. I enlighet med god revisionssed skall dessutom revisorerna ha en stödjande och rådgivande roll i förhållande till styrelsen och nämnderna. Revisorerna biträdes, i enlighet med gällande lagstiftning, av sakkunniga. Revisorerna granskar hela den kommunala verksamheten, oavsett i vilken juridisk form den bedrivs ex hel- eller delägda aktiebolag samt kommunalförbund. Granskningen av dessa organisationer sker genom revisorer som valts ur kretsen av kommunens revisorer. I aktiebolag där kommunen är delägare utses lekmannarevisorer i samråd med övriga delägare.

Ekonomisk översikt

Resultaträkning

Tkr Bokslut 2011

Budget 2012

Budget 2013

Planår 2014

Planår 2015

Interna intäkter Externa intäkter Summa intäkter Personalkostnader -313 -322 -334 -350Kapitalkostnader Övriga kostnader -637 -636 -639 -645Summa kostnader -950 -958 -973 -995Summa nettokostnader -950 -958 -973 -995Nettoanslag 950 958 973 995Preliminära lönemedel Justerat nettoanslag 950 958 973 995Årets resultat 0 0 0 0

budget 2013 fileplan 2014-2015 . ekonomiska ... en stabil ekonomi där våra invånare har arbete...

Documents