budget 2015 och plan 2016-2017 och politik... · väl fungerande ekonomi- och verksamhetsstyrning...

Sida 0

Budget 2015 och plan 2016-2017

Sida 1

Innehållsförteckning

Budget 2015 och plan 2016-2017

Förutsättningar 3 Utvecklingstendenser 4 Budget och plan 5 Investeringsbudget/-plan 7 Driftbudget/-plan 8 Resultatbudget 10 Balansbudget 11 Finansieringsbudget 12 Noter 13 Organisation 15 Kommunkoncernens styrkort 16 Nämnder och kommunägda bolag

Kommunstyrelse 17 Barn- och grundskolenämnd 20 Bygg- och miljönämnd 23 Fritidsnämnd 26 Gemensam nämnd för drift av personalsystem 29 Gymnasienämnd 30 Konsumentnämnd 33 Kulturnämnd 35 Personalnämnd 38 Socialnämnd 41 Nämnd för support och lokaler 44 Teknisk nämnd 47 Valnämnd 51 Gemensam överförmyndarnämnd 52 Revision 54 Skellefteå stadshus AB , koncernen 55 Skellefteå Kraft AB, koncernen 58 Skelleftebostäder AB 61 Fastighets AB Polaris 64 Skelleftebuss AB 66 Skellefteå City Airport AB 68

Investeringsprojekt 70 Styrprinciper 74 Beslut 84 Ordlista 85

Sida 2

Budget 2015 - läsanvisningar

Budgeten innehåller mycket information. För att underlätta för läsaren lämnas följande läsanvisningar.

Inledande del

Budgeten inleds med en bakgrund om kommunens förutsättningar och utvecklingstendenser. Den inledande delen innehåller också kommunens drift- och investeringsplaner, samt resultat- och finansieringsbudget.

Nämnder

Här kan du se vilka ansvarsområden respektive nämnd har. För varje nämnd presenteras verksamhetsidé, utvecklings-tendenser och ett underlag över vad respektive nämnd kan bidra med för att kommunen ska nå målsättningarna och visionen. Vidare framgår drift- och investeringsbudget för år 2015 samt plan för åren 2016-2017.

DRIFTBUDGET

Nämndens driftbudget fastställs av kommunfullmäktige på anslagsnivåer som varierar mellan verksamhet, grupper av verksamheter och nämnd. Grundregeln är att anslagen tilldelas som netto. Det innebär att anslaget ska täcka de kostnader som återstår när övriga intäkter från taxor och avgifter inte räcker för att täcka verksamhetens kostnader. Omdisponering av medel mellan anslagsnivåer beslutas av kommunfullmäktige. INVESTERINGSBUDGET

I nämndens investeringsbudget redovisas det totala anslaget för aktuella investeringar år 2015. En mer detaljerad redovisning per projekt för år 2015 finns under rubriken investeringsplan per projekt. Huvudprincipen är att investeringsbudgetens anslag fastställs av kommunfullmäktige och tilldelas per investeringsprojekt. Undantag görs för ramanslag avseende specifika investeringsområden som omfattar mindre investeringsprojekt.

Kommunägda bolag

De kommunägda bolagen kommer in senare i kommunens budgetprocess. Bolagens budgetar för år 2015 färdigställs i slutet av år 2014.

Mått

Om inte annat anges är beloppen alltid i tusentals kronor.

Sida 3

Förutsättningar I Budget 2015 och plan 2016-2017 framgår på vilket sätt den politiska ledningen fördelat resurser mellan olika verksamheter samt vilka resultat ledningen vill se. Närmast ges först en kort sammanfattning av rådande förutsättningar. Skellefteå kommun har ett stort och mångfaciterat serviceutbud och ett stort antal medborgare som löpande möter kommunen och dess personal i olika situationer. Det är viktigt att känna till hur efterfrågan på kommunens tjänster ser ut och förändras. Det är också viktigt att undersöka hur serviceutbudet upplevs både till kvantitet och kvalitet. Många gånger är behov och efterfrågan större än vad som faktiskt kan genomföras med tillgängliga medel, varför prioriteringar blir nödvändiga. Kommunens samlade resurser används i huvudsak till kärnverksamheter för att möta medborgarnas behov inom skola, vård och omsorg. Behoven är starkt relaterade till befolkningens sammansättning. Dessa verksamhetsområden styrs också till stor del av lagar och förordningar. Från medborgarna finns ett intresse av att verksamheten bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt och att resurser används på bästa sätt. En väl fungerande ekonomi- och verksamhetsstyrning är därför en förutsättning för att detta ska vara möjligt. Inte minst måste kommunen ha en god framförhållning när de olika verksamheterna hela tiden ska anpassas till nya behov och utmaningar.

God ekonomisk hushållning Kommunallagen reglerar kommunernas ekonomiska förvaltning genom att krav ställs på god ekonomisk hushållning. Ett av grundkraven är att budget ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Motiven till detta är bland annat:

Långsiktig konsolidering av ekonomin

Skapa utrymme för investeringar

Täcka ökning av pensionsåtaganden

Riskexponering och osäkerhetsfaktorer

Finansiella mål För att säkra en god ekonomisk hushållning har Skellefteå kommun beslutat om en policy för god ekonomisk hushållning. Den innehåller bl a finansiella mål som tydligt markerar att

ekonomin utgör en yttre gräns för verksamheternas omfattning. Följande finansiella mål ligger till grund för Budget 2015 och plan 2016-2017:

Det årliga resultatet i skattefinansierad verksamhet ska uppgå till 1-2 procent av skatter och generella statsbidrag.

Soliditeten ska alltid uppgå till minst 60 procent.

Investeringar ska finansieras med egna medel. Inlåning kan ske när en investering beräknas ha ett positivt driftnetto, dvs. att inga ytterligare skattemedel behöver tillföras driftbudgeten. Undantag kan göras för investeringar i skolor.

Inlåning till kommunen, exklusive kommunägda bolag, får maximalt uppgå till 15 000 kronor per invånare.

Den framtida ekonomiska planeringen utgår dels ifrån nuvarande aktuella skattesats, och dels ifrån att andelen av kommunens kostnader som täcks av intäkter från taxor och avgifter inte ska minska.

Kommunens skattefinansierade verksamhet ska årligen delfinansieras med ett internt bidrag från affärsverksamheten elförsörjning. Bidraget motsvarar 4 procent av Skellefteå Krafts redovisade egna kapital vid senast fastställda årsbokslut.

Likviditeten ska aldrig understiga 1,0.

Verksamhetsmål

För en kommun, där verksamheten är målet och pengarna medlet, innebär god ekonomisk hushållning mycket mer än en balanserad ekonomi. Det behövs också tydliga uppdrag och verksamhetsmål för att kommunens verksamhet ska gå i riktning mot kommunvisionen. Målen ska ange vad som ska uppnås med befintliga resurser. Skellefteå kommun tillämpar mål- och resultatstyrning för att styra verksamheten mot visionen och för att säkerställa en god ekonomisk hushållning där utgångspunkten är att kommunen finns till för medborgarna. Kommunfullmäktige har därför beslutat om ett styrkort för hela kommunens verksamhet samt ett styrkort för respektive nämnd eller bolag. Varje styrkort innehåller mål inom fyra perspektiv:

Medborgare/kund

Utveckling/tillväxt

Ekonomi

Medarbetare

Sida 4

Arbetet med att utveckla tillämpningen av mål- och resultatstyrningen pågår ständigt. Kommunfullmäktige beslutar om ett mål per perspektiv tillsammans med ett antal fokusområden som anger inriktningen för respektive mål. Kommunfullmäktiges styrkort för 2015 hittar du på sidan 16. Kommunvisionen har fr.o.m. 2015 kompletterats med ordet jämställd. Enligt kommunallagen ska kommunen behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Alla människors lika värde handlar om mänskliga rättigheter. Detta förutsätter att kommunen kvalitetssäkrar sin service till medborgarna. Genom jämställd-hetsintegrering ges förutsättningar för kommunmedborgarna att få likvärdig service oavsett kön. Kön ska ses som en övergripande indelningsgrund i jämställdhetsarbetet sam-tidigt som tillämplig hänsyn tas till social bakgrund, födelseland etc. Könsuppdelad statistik, kartläggningar och analyser samt konsekvensbedömningar utifrån kön gör det möjligt att synliggöra strukturer och ev. behov av beslut och åtgärder för att åstadkomma en likvärdig service till kommunmedborgarna.

Utvecklingstendenser Skellefteå kommun står, precis som andra kommuner i Sverige, inför många stora och viktiga utmaningar. Det handlar om strukturella förändringar till följd av urbanisering och demografisk utveckling. Det handlar också om verksamhetsanpassningar till följd av medborgarnas förändrade krav på delaktighet och insyn i den kommunala verksamheten. Skellefteå kommun har som ambition att växa, både vad gäller befolkning och näringsliv. Därför måste kommunen arbeta målmedvetet för att skapa de bästa förutsättningarna för ett Skellefteå där människor vill bo och verka. De demografiska förändringarna innebär att en mindre andel av befolkningen ska vara med och finansiera den kommunala verksamheten. Intäkter från skatter och statsbidrag förutsetts därför inte öka i samma takt som tidigare. Parallellt med detta ser kraven på kommunal sektor ut att öka vilket blir en stor utmaning för samtliga kommuner i Sverige.

Ekonomi

Konjunkturen vänder upp

Kommunledningskontoret gör följande

bedömning om den framtida ekonomiska

utvecklingen. Mycket av materialet är hämtat

från Sveriges kommuner och landsting1.

Efter en svag sommar och en svag höst blev det bättre fart i den svenska ekonomin under slutet av 2013. Utvecklingen väntas bli fortsatt stark i år. För hela år 2014 beräknas svensk BNP öka med 2,6 procent vilket är betydligt bättre än 2013 då BNP ökade med 0,9 procent. Det är framförallt exporten och investeringarna som kommer att utvecklas bättre under 2014. En ökad tillväxt i omvärlden får positiv inverkan på den svenska exporten. Samtidigt bedöms både näringslivets och kommunernas investeringar att vända uppåt. Detta är inte minst tydligt i Skellefteå kommun som har investeringsplaner för de kommande tre åren som är betydligt mer omfattande än tidigare år.

Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning medverkar till att hushållens reala inkomster nu stiger i relativt snabb takt. Hushållens sparande har under två års tid legat på en mycket hög nivå. Nu är bedömningen att hushållens konsumtion växer och att nivån på sparandet sjunker vilket ger ytterligare draghjälp till tillväxten i den svenska ekonomin.

Sysselsättningen fortsätter att öka under 2014 vilket bidrar till att läget på den svenska arbets-marknaden gradvis förbättras. Nedgången i arbetslösheten blir dock på ett års sikt begränsad. Det fortsatt svaga arbetsmarknadsläget håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. År 2014 bedöms löneutvecklingen fortsätta att understiga 3 procent och inflationen (KPI) hålla sig under 1 procent. 2015 bedöms lönerna fortsätta att ligga runt 3 procent samtidigt som inflationen stiger till dryga 2 procentnivån.

Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt som annars i reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är fortsatt ganska stark. I år begränsas tillväxten till 1,3 procent till följd av sänkta pensioner, men det är ändå en bra bit över den trendmässiga tillväxten på 0,9 procent.

Nyckeltal för den svenska ekonomin 2014 2015 2016 2017

BNP, % 2,6 3,6 3,5 2,8 Sysselsättning, tim 0,8 1,4 1,5 0,8 Arbetslöshet, % 7,7 7,3 6,8 6,6 KPI, % 0,7 2,4 2,9 2,9

Källa: SKL, Budgetförutsättningar 2014-2017

1 Budgetförutsättningar 2014-2017 (cirkulär 14:6)

Sida 5

Fortsatt osäker utveckling av skatteunderlaget Ifjol växte skatteunderlaget lite långsammare än den historiska trenden. För 2014 prognostiseras för ungefär lika stor ökning av arbetade timmar men något större löneökningar. Det betyder att lönesummans bidrag till skatteunderlaget tilltar. Trots detta bedöms skatteunderlagstillväxten att avta till följd av att många pensionärer får sänkta pensioner (automatiska balanseringen) samt att inkomster från arbetslöshetsersättningar endast ökar marginellt. För 2015 och 2016 förutspås att den konjunkturella återhämtningen leder till större sysselsättningsökning än i år och minskad arbetslöshet. Det stramare arbetsmarknads-läget leder också till att löneökningstakten blir något högre vilket får positiva effekter på skatteunderlaget.

Olika skatteunderlagsprognoser Förändring, % 2014 2015 2016 2017 SKL, feb -14 3,1 4,3 5,2 4,8 SKL, dec -13 2,9 4,6 5,5 5,0 ESV, dec -13 3,2 4,0 4,7 4,5 Regering, sep -13 2,7 4,4 5,2 5,1

Befolkning

80 000 invånare år 2030 Skellefteå kommuns målsättning är att invånarantalet år 2030 ska uppgå till 80 000 invånare. 2012 ökade befolkningen med 194 personer och 2013 med 214 personer. Kommunens folkmängd uppgick den 31 december 2013 till 71 988 invånare. I Skellefteå kommun, precis som i övriga riket, finns en tydlig trend att den genomsnittliga befolkningen blir allt äldre. I Skellefteå har antalet barn i grundskolan minskat under en tid, även om en blygsam ökning började visa sig under 2012. Gymnasieskolan bedöms under 2015 ha ett fortsatt avtagande av antalet elever. Om situationen inte förändras står Skellefteå inför en tilltagande befolkning som inte förvärvsarbetar vilket innebär att de gemensamma kostnaderna ska bäras av färre.

Flytt- och födelsenetto Befolkningsutvecklingen består i grunden av två komponenter, flyttnettot (summan av in- och utflyttningar) och födelsenettot (summan av födda och döda). I Skellefteå har födelsenettot under många år varit negativt. År 2013 uppgick födelsenettot till minus 80 personer vilket dock är ett steg framåt jämfört med 2012 då nettot slutade på minus 109 personer. Flyttnettot som 2013 uppgick till plus

290 var något svagare jämfört med 2012 då det uppgick till plus 304 personer. Inom flyttnettot har de inbördes relationerna förändrats. Under 2012 hade kommunen ett positivt flyttnetto mot länet, vilket nu förändrats till en negativ siffra. Samtidigt har inflyttningen från utlandet istället ökat. År 2012 År 2013 Flyttnetto länet +29 -94 Flyttnetto riket -315 -304 Flyttnetto utrikes +590 +688

I åldern 20-24 år uppgick flyttnettot till minus 106 personer och i åldern 25-39 år uppgick nettot till plus 126 personer. Det rimmar väl med bilden av att unga flyttar ut på grund av arbete och utbildning och att människor i familjeåldern flyttar in. Vad gäller kommunens olika församlingar så hade sex av nio en befolkningsökning alternativt en mycket liten minskning. Värt att notera är att Skellefteå lands, Kågedalen, Bureå och St. Örjans även hade ett positivt födelsenetto. Detta kan bero på att samhällen nära centralorten blir attraktiva för barnfamiljer genom att det är ont om tillgängliga bostäder i Skellefteå stad.

Budget och plan

Resultatbudget Det budgeterade resultatet för kommunen uppgår 2015 till 27 mnkr, vilket är 35 mnkr lägre jämfört med i budget 2014. För åren 2016 och 2017 finns ett budgeterat resultat på 40 mnkr respektive 67 mnkr. I finansieringen av den skattefinansierade verksamheten ingår, förutom intäkter från skatter, statsbidrag, taxor och avgifter en extra finansiering från affärsverksamheten elförsörjning motsvarande 209 mnkr, vilket är något lägre än 2014. Kommunens budgeterade resultat på 27 mnkr utgör 0,7 procent av skatter och stadsbidrag vilket innebär att den finansiella målsättningen inte uppnås fullt ut under 2015. Budgetberedningen väljer ändå att föreslå ett budgeterat resultat som 2015 understiger den finansiella målsättningen. Detta med hänvisning till att kommunen, under konjunktursvaga år med svag utvecklingstakt på kommunens skatteintäkter, inte bör göra för stora tillfälliga neddragningar i den kommunala verksamheten. Kommunens finansiella ställning klarar något eller några år med

Sida 6

svagare resultat. Kommunen väljer ändå att långsiktigt ligga kvar med målsättningen om ett resultat för den skattefinansierade verksamheten som, efter uttag från affärsverksamheten elförsörjning, ska uppgå till mellan 1,0 och 3,0 procent av skatter och statsbidrag. Det budgeterade resultatet för 2015 ska ses som en tillfällig avvikelse från det resultatmålet.

Balansbudget Balansbudgeten är alltid förknippad med en stor osäkerhet beroende på antaganden om anläggningstillgångarnas och skuldernas förändring. I 2015 års budget uppgår budgeterat eget kapital för kommunen till 15 332 mnkr vilket är en ökning med 94 mnkr jämfört med bokslutet 2013. 76 procent av kommunens egna kapital är uppbundet i aktier i kommunägda bolag.

Driftbudget Jämfört med budget 2014 ökar nämndernas nettokostnader i den skattefinansierade verksamheten med 192 mnkr. För kommunens nämnder ingår följande anslagsförändringar i budget 2015 jämfört med budget 2014: Nämnder Mnkr

Kommunstyrelsen* 33,8 Barn- och grundskolenämnd 74,0 Bygg- och miljönämnd 2,7 Gymnasienämnd 4,3 Fritidsnämnd 1,9 Kulturnämnd 1,2 Socialnämnd 63,0 Nämnd för support och lokaler 4,1 Teknisk nämnd 8,0 Övriga nämnder -1,2

* Exklusive affärsverksamheten elförsörjning

I förändringarna ovan har det också beaktats överföring av verksamheter mellan nämnder. För mer detaljerade specifikationer, se avsnitt under respektive nämnd. Intern ränta på anläggningstillgångarnas bokförda värden uppgår till 3,4 procent vilket är oförändrat från 2014. Avskrivningar görs med 2-20 procent på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärden. Personalomkostnaderna beräknas uppgå till: Anställda 38,46 % Anställda, som vid årets ingång inte fyllt 26 år 21,29 %

Anställda, som är 65 år och äldre 15,81 % Förtroendevalda 38,25 %

Investeringsbudget

Nettoinvesteringarna för kommunen uppgår till 590 mnkr för år 2015. För åren 2016-2017 planeras investeringar med 602 respektive 775 mnkr. Kommunens investeringsnivåer 2015-2017 är betydligt högre jämfört med tidigare år. Investeringarna fördelar sig enligt följande: Mnkr 2015 2016 2017

Skattefinansierad verksamhet 467 482 525

Affärsverksamhet 123 119 249

Summa 590 602 775

Bland de planerade investeringarna kan främst nämnas stora omstruktureringar inom skolan (både för- och grundskolor) samt gymnasiet. En detaljerad uppställning av planerade investeringar finns under rubriken investeringsprojekt.

Taxor och avgifter Enligt kommunens styrprinciper beslutar kommunfullmäktige om alla taxor och avgifter i samband med budget. Nämndernas taxe- och avgiftsförändringar presenteras i bilaga 2. Fritidsnämnden har delegation för beslut av taxor och avgifter inom campingverksamheten och beslut som rör taxor vid arrangemang i Skellefteå Kraft Arena. Tekniska nämnden har delegation för beslut av taxor och avgifter inom hamnverksamheten. Nämnderna har informationsskyldighet till kommunfullmäktige för samtliga taxe- och avgiftsförändringar. Nämnden för support och lokaler ska i sin hyresdebitering täcka samtliga kostnader för drift och underhåll.

Pensioner Stigande pensionskostnader under kommande år innebär årliga krav på minskad övrig verksamhet/effektiviseringar. Enligt tidigare beräkningar fortsätter kostnaderna att med nuvarande modell stiga ända fram till omkring år 2030. Pensionsskulden har beräknats enligt metoden RIPS-07 som sedan år 2007 är den metod som rekommenderas av SKL. Pensions-skulden, exklusive kommunägda bolag, beräknas vid budgetårets slut att uppgå till cirka 2,5 miljarder kronor.

Sida 7

Investeringsbudget/-plan, tkr

NÄMND Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017

Skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelse 33 900 15 300 10 000

Barn- och grundskolenämnd 1 000 3 000 3 000

Bygg- och miljönämnd 500 500 500

Fritidsnämnd 9 000 9 000 9 000

Gymnasienämnd 3 000 4 000 3 000

Kulturnämnd 600 500 500

Personalnämnd 200 200 200

Socialnämnd 7 000 7 000 8 000

Nämnd för support och lokaler 349 550 325 800 370 700

Teknisk nämnd 62 235 116 935 120 450

Summa 466 985 482 235 525 350

Affärsverksamhet Elförsörjning 45 250 31 450 161 500

Camping 8 500 8 500 8 500

Hamnen 9 900 7 200 6 300

Parkering 750 750 800

Avfall 19 300 19 400 23 200

Sotning 125 100 125

Vatten- och avloppshantering 39 100 51 900 48 800

Summa 122 925 119 300 249 225

Summa investeringar kommunen 589 910 601 535 774 575

Sida 8

Driftbudget/-plan

Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017

NÄMND Intäkter Kostnader Nettokostn Nettokostn Nettokostn

Skattefinansierad verksamhet

Kommunstyrelse 67 000 -256 269 -189 269 -189 269 -189 269

Barn- och grundskolenämnd 60 000 -1 325 070 -1 265 070 -1 265 070 -1 265 070

Bygg- och miljönämnd 28 766 -83 081 -54 315 -54 315 -54 315

Fritidsnämnd 31 290 -229 990 -198 700 -198 700 -198 700

Gem nämnd drift av personalsystem 600 -3 934 -3 334 -3 334 -3 334

Gymnasienämnd 55 000 -400 572 -345 572 -345 572 -345 572

Konsumentnämnd 0 -458 -458 -458 -458

Kulturnämnd 6 200 -81 899 -75 699 -75 699 -75 699

Personalnämnd 1 700 -36 347 -34 647 -34 647 -34 647

Socialnämnd 389 000 -2 147 927 -1 758 927 -1 758 927 -1 758 927

Nämnd för support och lokaler 836 571 -899 872 -63 301 -63 301 -63 301

Teknisk nämnd 238 520 -428 889 -190 369 -190 369 -190 369

Valnämnd 0 -165 -165 -165 -165

Överförmyndarnämnd 1 200 -7 282 -6 082 -6 082 -6 082

Revision 200 -2 239 -2 039 -2 039 -2 039

Summa nämnder 1 716 047 -5 903 994 -4 187 947 -4 187 947 -4 187 947

FINANSIERING Intäkter Skatteintäkter 3 210 735

3 210 735 3 378 462 3 540 628

Generella statsbidrag och utjämning 853 861

853 861 835 299 814 282

Särskilda statsbidrag 22 544

22 544 22 544 22 544

Finansnetto 26 000

26 000 26 000 26 000

Bidrag från elförsörjningen 208 700

208 700 207 700 206 100

Återföring internränta 75 000

75 000 75 000 75 000

Återföring po-pålägg 907 000

907 000 943 000 982 000

Kostnader

Arbetsgivaravgifter

-753 720 -753 720 -780 768 -811 526

Årets intjänade pensioner

-147 280 -147 280 -156 232 -164 474

Avtalsförsäkringar

-6 000 -6 000 -6 000 -6 000

Pensioner

-114 093 -114 093 -117 233 -123 708

Medel till kommunstyrelsens förfogande -67 800 -67 800 -199 825 -305 899

Summa skattefinansierad verksamhet 7 019 887 -6 992 887 27 000 40 000 67 000

Sida 9


NÄMND Intäkter Kostnader Nettokostn Nettokostn Nettokostn

Affärsverksamhet

Elförsörjning 309 769 -309 769 0 0 0

Camping 24 520 -24 520 0 0 0

Hamn 23 185 -23 185 0 0 0

Parkering 21 355 -21 355 0 0 0

Avfallshantering 121 626 -121 626 0 0 0

Sotning 9 950 -9 950 0 0 0

Vatten- och avloppshantering 145 916 -145 916 0 0 0

Summa affärsverksamhet 656 321 -656 321 0 0 0

Resultat kommunen 7 676 208 -7 649 208 27 000 40 000 67 000

Sida 10

Resultatbudget kommunen

Budget Plan Plan

2015 2016 2017

Verksamhetens intäkter, not 1 1 830 313 1 873 813 1 923 205

Verksamhetens kostnader, not 2 -5 736 910 -5 915 574 -6 077 515

Avskrivningar -159 000 -160 000 -160 500

Verksamhetens nettokostnader -4 065 597 -4 201 761 -4 314 810

Skatteintäkter, not 3 3 210 735 3 378 462 3 540 628

Generella statsbidrag o utjämning, not 4 853 862 835 299 814 282

Finansiella intäkter, not 5 28 000 28 000 26 900

Finansiella kostnader, not 6

Årets resultat 27 000 40 000 67 000

Resultatbudget kommunen, exkl elförsörjning

Budget Plan Plan

2015 2016 2017

Verksamhetens intäkter 1 522 544 1 566 044 1 615 436

Verksamhetens kostnader -5 652 841 -5 831 505 -5 993 446

Avskrivningar -142 000 -142 000 -142 000

Verksamhetens nettokostnader -4 272 297 -4 407 461 -4 520 010

Skatteintäkter 3 210 735 3 378 462 3 540 628

Generella statsbidrag och utjämning 853 862 835 299 814 282

Utdelning från elförsörjningen 208 700 207 700 206 100

Finansiella intäkter 26 000 26 000 26 000

Årets resultat 27 000 40 000 67 000

Sida 11

Balansbudget, mnkr

Budget Utfall

2015 2013

TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 14 276 13 563

Omsättningstillgångar 1 056 1 675

Summa tillgångar 15 332 15 238

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 13 325 13 236

varav årets resultat 62 71

Avsättningar 152 181

Skulder Långfristiga skulder 835 835

Kortfristiga skulder 1 020 986

Summa skulder 1 855 1 821

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 15 332 15 238

Sida 12

Finansieringsbudget kommunen, mnkr

Budget Plan Plan

2015 2016 2017

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 27 40 67

Justering för ej likviditetspåverkande poster 5 10 14

Av- och nedskrivningar 159 160 161

Medel från den löpande verksamheten 191 210 241

INVESTERINGSVERKSAMHETEN Inköp av anläggningstillgångar -590 -602 -775

Medel från investeringsverksamheten -590 -602 -775

Förändring av likvida medel -399 -392 -533

Finansieringsbudget kommunen, exkl elförsörjning, mnkr

Budget Plan Plan

2015 2016 2017

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 27 40 67

Justering för ej likviditetspåverkande poster 5 10 14

Av- och nedskrivningar 142 142 142

Medel från den löpande verksamheten 174 192 223

INVESTERINGSVERKSAMHETEN Inköp av anläggningstillgångar -545 -570 -613

Medel från investeringsverksamheten -545 -570 -613

Förändring av likvida medel -371 -378 -390

Varav investeringar i affärsverksamhet 78 88 88

Varav investeringar i skattefinansierad verksamhet med positivt driftsnetto, samt skolor 305 302 302

Sida 13

Noter

Budget Plan Plan

2015 2016 2017

Not 1 Verksamhetens intäkter

Verksamhetens intäkter exkl. interna poster 1 500 000 1 543 500 1 592 892

Intäkter elförsörjning 307 769 307 769 307 769

Särskilda statsbidrag Maxtaxa inom barnomsorgen 19 467 19 467 19 467

Kvalitetssäkrande åtgärder 3 077 3 077 3 077

Summa verksamhetens intäkter 1 830 313 1 873 813 1 923 205

Not 2 Verksamhetens kostnader

Verksamhetens kostnader exkl. interna poster 5 318 839 5 350 994 5 390 868

Kostnader elförsörjning 84 069 84 069 84 069

Pensionsutbetalningar 114 093 117 233 123 708

Årets intjänade pensioner 152 109 163 454 172 972

Medel till kommunstyrelsens förfogande EU-projekt, regionala utvecklingsstrategin 25 000 25 000 25 000

Arbetslöshetsåtgärder (exkl. ISA, KAM) 2 800 2 800 2 800

Särskilda åtgärder inkl. näringslivsutveckling och bidrag till arrangemang 24 000 24 000 24 000

Höjd sysselsättningsgrad och åtgärder för löneskillnader 2 000 2 000 2 000

Omstruktureringsåtgärder 10 000 10 000 10 000

FOU 4 000 4 000 4 000

Övriga satsningar, budgetreserv 132 024 238 098

Summa medel till kommunstyrelsens förfogande 67 800 199 824 305 898

Summa verksamhetens kostnader 5 736 910 5 915 574 6 077 515

Sida 14

Noter

Budget Plan Plan

2015 2016 2017

Not 3 Skatteintäkter Skatteintäkter 3 210 735 3 378 462 3 540 628

Not 4 Generella statsbidrag och utjämning2

Utjämningsbidrag inkomstutjämning 542 439 543 796 541 959

Utjämningsavgift kostnadsutjämning 433 434 436

Regleringsbidrag 9 613 -10 813 -30 500

Strukturbidrag 16 245 16 290 16 335

Utjämning LSS 166 066 166 526 166 986

Kommunal fastighetsavgift 119 066 119 066 119 066

Summa generella statsbidrag och utjämning 853 862 835 299 814 282

Not 5 Finansiella intäkter Ränteintäkter 26 000 26 000 26 000

Ränteintäkter elförsörjning 2 000 2 000 900

Uttag från elförsörjning 208 700 207 700 206 100

-avgår interna poster -208 700 -207 700 -206 100

Summa finansiella intäkter 28 000 28 000 26 900

Not 6 Finansiella kostnader Uttag från elförsörjning 208 700 207 700 206 100

-avgår interna poster -208 700 -207 700 -206 100

Summa finansiella kostnader 0 0 0

2 Kommunerna svarar för en rad olika samhällsangelägenheter. Förutsättningar för att bedriva verk-

samheten varierar beroende på skatteunderlag, åldersstruktur, geografiskt läge, glesbygdsgrad m.m. För att utjämna dessa skillnader finns generella system för både inkomst- och kostnadsutjämning. Utjämningssystemet som började gälla fr.o.m. 1 januari 2005 består av följande delar:

Inkomstutjämning

Kostnadsutjämning

Regleringsbidrag/-avgift

Strukturbidrag

Införandebidrag

Dessutom finns ett speciellt system för utjämning av LSS-kostnader mellan kommunerna som började gälla fr.o.m. 1 mars 2004.

Sida 15

Nämnds- och förvaltningsorganisation

Sida 16

Kommunfullmäktiges styrkort

Kommunfullmäktiges styrkort 2015 beskriver den inriktning som kommunens politiska ledning vill se Skellefteå kommun utvecklas mot. Visioner och mål är gemensamma för alla som arbetar i Skellefteå kommun. För att kommunens inriktning ska få genomslag i hela kommunkoncernen beslutar fullmäktige även om ett styrkort för respektive nämnd och bolag. Nämndernas styrkort 2015 beslutas av kommunfullmäktige i juni 2014 och de kommunägda bolagens styrkort 2015 beslutas av fullmäktige i november 2014. För att ytterligare få genomslag i verksamheten tas det fram aktiviteter och verksamhetsplaner på olika nivåer i organisationen som är kopplade till nämndernas och bolagens styrkort. Kvalitetssäkring av arbetet med kompetensförsörjning görs gemensamt utifrån förvaltningarnas kompetensförsörjningsplaner och rapporteras till personalnämnd en gång per år. Antalet medarbetare per chef anpassas till uppdraget men också till effektivitet och kundnytta.

Sida 17

Kommunstyrelse Ordförande: Lorents Burman Chef: Kristina Sundin Jonsson

Verksamhetsidé

Kommunledningskontoret utgör den samlade resurs vilken står till förfogande för kommunens centrala politiska ledning, kommunstyrelsen och personalnämnden. Förutom uppdraget mot den politiska verksamheten har förvaltningen i uppdrag att utgöra en kompetensresurs för kommunchefen, kommunens ledningsgrupp, förvaltningar och bolag, för ledning och utveckling av kommunkoncernen utifrån gemensamma visioner, mål och uppdrag.

Utvecklingstendenser

Skellefteå kommun står, precis som många andra kommuner i Sverige, inför stora demografiska utmaningar. En allt mindre andel av befolkningen ska bära välfärden på sina axlar. Samtidigt pågår en urbanisering där kommunens invånare, inte bara flyttar från Skellefteå till storstäderna, utan också, flyttar från kommunens egna mindre serviceorter in till Skellefteå centralort. Parallellt med dessa trender påverkas kommunens ekonomiska förutsättningar genom att den totala intäktsmassan inte ökar i samma takt som kostnaderna. Urbaniseringen ökar också trycket på nyinvesteringar som i sig kan leda till ökade driftkostnader.

För att möta dessa utmaningar och samtidigt lägga grunden för ett arbete som ska göra att vi når kommunvisionen måste värdegrunden hållas levande; att alla som verkar i kommunen känner ett engagemang för den, att vi är professionella i det vi gör och i alla våra möten. Det primära i allt arbete ska vara medborgarnyttan parallellt med en god ekonomisk hushållning. Det innebär bland annat ökade satsningar på medborgar- och kunddialog och en fortsatt utveckling av kommunens serviceutbud. Samtidigt måste kommunen lägga grunden för en långsiktigt social, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling.

Det pågår idag ett omfattande arbete på bred front för att Skellefteå ska kunna bli 80 000 invånare år 2030. Det handlar bland annat om:

Omstruktureringar inom kommunens skolverksamheter, från förskolan till gymnasiet.

Fortsatt utveckling av boenden för äldre och personer med funktionsnedsättning.

Förenkling vid medborgarnas kontakter med kommunen.

Att tydliggöra vad Skellefteå som plats står för och genom olika insatser stärka Skellefteås attraktionskraft.

Att skapa ett attraktivt och levande centrum till gagn för hela kommunen.

Ett rikt kultur- och fritidsliv som baseras på önskemål och behov från medborgarna.

Ett arbete för ett förbättrat näringslivsklimat. Detta är bara ett antal av viktiga förändringsarbeten som pågår. Kommunledningskontoret ska, tillsammans med övriga förvaltningar och bolag, bidra till att kommunens ambitioner uppnås. Kommunledningskontoret måste ha den kunskap och kompetens som krävs för att kommunens högsta politiska ledning ska få det stöd som behövs. Stöd för att fullt ut klara av att leva efter kommunfullmäktiges riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Detta är viktigt för att den kommunala verksamheten ska säkras för kommande generationer. Kommunledningskontoret måste också ha kunskap och kompetens för att övergripande kunna arbeta strategiskt med samhällsutveckling, långsiktig planering, näringslivsfrågor, verksamhetsutveckling med stöd av IT, processutveckling, m.m. Förvaltningen bär också det strategiska ansvaret för kommunens HR-arbete med målet att vara en attraktiv arbetsgivare.

Sida 18

Driftbudget, tkr 2015 2016 2017

Budget 2014 155 315

Uppräknad planeringsram 1 929

Tidigare beslutat, reservkraft stadshuset 160

Omorganisation tillväxtavdelningen -1 335

Förändring elförsörjningens resultat 200

Busstrafiken 22 500

Inflyttarservice 1 000

Ändrad hantering av reavinster 9 500

Budget 2015 189 269

Anslag

Kommunfullmäktige 14 881 14 881 14 881

Kommunstyrelse 6 394 6 394 6 394

Kommunledningskontor 167 994 167 994 167 994

Elförsörjning 0

Summa 189 269 189 269 189 269

Investeringsbudget, tkr 2015 2016 2017

Kommunledningskontor 33 900 15 300 10 000

Elförsörjning 45 250 31 450 161 500

Sida 19

PERSPEKTIV Medborgare/Kund KF-MÅL Stolta, engagerade och nöjda medborgare och kunder FOKUSOMRÅDE Ett mångkulturellt och inkluderande Skellefteå NÄMNDSMÅL 5 % förbättring i kommunkompassens resultat BEDÖMNING Röd Gul Grön Bedömningsintervaller < 2 2 – 4,9 ≥ 5 Jämförelsevärde 2013 års resultat var 569 av maximalt 800

PERSPEKTIV Utveckling/Tillväxt KF-MÅL Långsiktig hållbar utveckling FOKUSOMRÅDE Attraktiv stad

NÄMNDSMÅL Centrumplan med kulturhus och nytt resecentrum finns framtagen

BEDÖMNING Röd Gul Grön

Bedömningsintervaller Ej färdigställd Färdigställd, ej

beslutad Färdigställd och

beslutad

Jämförelsevärde Efter den kommunala folkomröstningen måste

centrumplanen revideras

PERSPEKTIV Ekonomi KF-MÅL God ekonomisk hushållning FOKUSOMRÅDE Strategiska investeringar

NÄMNDSMÅL Fem samarbeten/investeringar som ger ekonomiska vinster är definierade och genomförda

BEDÖMNING Röd Gul Grön Bedömningsintervaller < 3 3 - 4 ≥ 5 Jämförelsevärde -

PERSPEKTIV Medarbetare KF-MÅL

Attraktiv arbetsgivare med stolta, delaktiga och engagerade medarbetare

FOKUSOMRÅDE Attraktiva arbetsplatser med god arbetsmiljö och en ökad mångfald

NÄMNDSMÅL Samtliga arbetsplatser uppfyller kriterierna för attraktiv arbetsplats

BEDÖMNING Röd Gul Grön Bedömningsintervaller < 5 5 - 7 8 Jämförelsevärde Två mönsterarbetsplatser fanns registrerade vid 2013 års slut

Förtydligande: Medborgare/Kund: Kommunkompassen är ett verktyg för utvärdering och analys av kommuners sätt att arbeta. Kommunkompassen analyserar en kommun utifrån samspelet mellan:

det politiska systemet

kommunernas förmedling av tjänster

kommunen som arbetsplats

utvecklingen av lokalsamhället Medarbetare: År 2014 ersatte attraktiva arbetsplatser det tidigare konceptet med mönsterarbetsplatser i kommunen. En attraktiv arbetsplats är en arbetsplats som helt eller delvis uppfyller ett antal framtagna kriterier. Det är ett kvitto på att värdegrund, ledar- och medarbetarskap, kompetensutveckling och systematiskt arbetsmiljöarbete fungerar.

Sida 20

Barn- och grundskolenämnd Ordförande: Maria Marklund Chef: Anders Bergström

Verksamhetsidé

Alla barn och elever i Skellefteå ges goda kunskaper och färdigheter och tror på sin egen förmåga och har en bärande framtidstro.


Demografiska omflyttningar inom Skellefteå kommun intensifieras. Fler flyttar mot Skellefteå tätort samtidigt som ytterområdena tappar befolkning och därmed barn och elever. Det är lokalbrist på många skolor och förskolor i Skellefteå tätort redan idag. Demografiska omflyttningar samt det faktum att Skellefteå tätort växer gör att läget förväntas förvärras under de närmsta åren. Kommunen planerar för nybyggnationer av både för- och grundskolor. Det är viktigt att snabbt komma igång med dessa investeringar då behoven trycker på. Speciellt akut är läget för skolorna i Sjungande dalen, Sunnanå och Moröbacke. Tillfälliga lokaler hyrs idag, lösningar som ofta är kostnadsdrivande. När det gäller befolkningstillväxten jobbar barn- och grundskolenämnden med att möta och nå målet om 80 000 invånare år 2030. Fokus ligger dock redan mot 2020 då urbanisering och efterfrågan på vissa skolor förväntas öka. Det byggs allt större förskoleenheter runt om i Sverige. Skellefteå kommun har en unik struktur med många små avdelningar och släpar efter övriga Sverige i denna omställning. Strukturen med många små förskolor medför höga kostnader. Skollagens ökade krav blir allt mer kostnadsdrivande, speciellt i en struktur med många små för- och grundskolor. Exempelvis så innebär elevhälsans framskrivna roll i skollagen, där krav ställs på alla elevers tillgång till särskild personal (skolläkare, psykolog, kurator och personer med specialpedagogisk kompetens) en utökad organisation och därmed ökade kostnader. Sammantaget bedöms merkostnaderna för den nya skollagen till kostnadsökningar på minst 20 mnkr årligen sedan 2012.

Skollagen har framförallt gjort det svårare för rektorerna att genomföra justeringar på personalsidan. En allmän trend är en ökad andel barn med diagnoser och särskilda behov. Totalt är detta en stor utmaning för barn- och grundskolenämnden. I kombination med en tydligare skollag gällande barn i behov av särskilt stöd kan det också bli kostnadsdrivande för enskilda rektorer. IT blir en allt naturligare del av ”Skolsverige”. En väsentlig andel av skolbudgeterna läggs numera på IT-området (trådlösa nät, bärbara elevdatorer, projektorer, IT-pedagoger och utbildning). Mycket av den politiska debatten har just nu fokus på skolan. Hela Sverige och inte minst barn- och grundskolenämnden i Skellefteå känner av stigande förväntningar från kommunmedborgarna. Det handlar om att kvalitén, servicen och tillgängligheten inom både för- och grundskola ska öka vilket är och blir en stor utmaning för barn- och grundskolenämnden att möta. Andelen moderna språk blir fler samtidigt som det är svårt att hitta rätt kompetens inom vissa yrkeskategorier som t.ex. lärare i spanska. Enligt Skolverket ska kommunerna t.o.m. kunna erbjuda kinesiska som språkval. Skellefteå har en utvecklad förskoleverksamhet för barn till föräldrar med obekväm arbetstid. Detta är en hög servicenivå som gör att kostnaden för kommunens förskolor blir hög i jämförelse med andra kommuner. Kraven på denna typ av verksamhet ökar nu också i andra kommuner. Den internationella skoljämförelsen PISA 2012 visar att svensk skola befinner sig i ett allvarligt läge när det gäller kunskapsutveckligen. Den bekräftar och förstärker bilden som även andra internationella undersökningar (PISA 2009, TIMSS 2011 och PIRLS 2011) visat. Nämligen att svenska grundskoleelevers kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap har försämrats under de senaste decennierna.

Sida 21


Budget 2014 1 191 109


Tillstyrkt ändring 60 000

Budget 2015 1 265 070

Anslag


Förskola och grundskola 1 263 162 1 263 162 1 263 162

Summa 1 265 070 1 265 070 1 265 070


Förskola och grundskola 1 000 3 000 3 000

Sida 22

PERSPEKTIV Medborgare/Kund KF-MÅL Stolta, engagerade och nöjda medborgare och kunder FOKUSOMRÅDE Ett mångkulturellt och inkluderande Skellefteå NÄMNDSMÅL Utbilda medarbetare i interkulturell kompetens


Bedömningsintervaller < 72 % 73-79 % ≥ 80 %

Jämförelsevärde 2013 Nuläge 50 %, 2014-03 60 %


NÄMNDSMÅL Öka byggandet av fleravdelningsförskolor i Skellefteå stad Nöjdkundindex (NKI)


Bedömningsintervaller < 4,7 4,7-4,85 ≥ 4,86

Jämförelsevärde 2013 Nuläge: 4,91

PERSPEKTIV Ekonomi KF-MÅL God ekonomisk hushållning FOKUSOMRÅDE Strategiska investeringar ÄMNDSMÅL Öka antalet avdelningar per förskola


Bedömningsintervaller ≤ 1,4 1,41-1,49 ≥ 1,5

Jämförelsevärde 2013 Nuläge: 1,4 avdelningar/förskola

2014-03-18 Nuläge: 1,48




NÄMNDSMÅL Minska antalet medarbetare per rektor/förskolechef


Bedömningsintervaller ≥ 35 34,1-34,9 ≤ 34

Jämförelsevärde Nuläge: 28:e feb 2014 35,0

Sida 23

Bygg- och miljönämnd Ordförande: Ann-Christin Westerlund Tf chef: Pär Hellgren

Verksamhetsidé

Genom att fastighetsbilda, planera och styra byggande samt värna om miljön verkar bygg- och miljökontoret för en attraktiv och hållbar kommun.

Utvecklingstendenser Under planeringstiden 2015-2017 kommer det att hända mycket i Skellefteå. Planeringen för det nya kulturhuset kommer att bli klar och den därpå följande byggprocessen kommer att påverka både bebyggelse och gator intill. Den fördjupade översiktsplanen för centrala Skellefteå beräknas bli färdig 2014-2015. Den kommer att leda till en omvandling av framförallt området norr om Kanalgatan. Detta kan ge förtätningar i hela planområdet med flera detaljplaneuppdrag som följd. Tillägget till översiktsplanen, ”Landsbygds-utveckling i strandnära läge”, kallat LIS, för Skellefteå kommun beräknas bli klar och antagen under 2014. Den kommer att ge upphov till flera detaljplaneuppdrag runt om i hela kommunen. Redan idag finns flera kunder som vill komma igång med sina planer. För att medborgarna ska bli mer delaktiga i samhällsplaneringen krävs en utveckling av medborgardialogen. Yngre generationer kräver moderna IT-baserade redskap och metoder. Det blir därför allt vanligare att kommuner använder sig av 3D-visualiseringar och webbkartor där medborgarna kan ta del av förslag och enkelt lämna synpunkter och idéer.

Plan- och bygglagen (PBL) genomgår just nu en översyn. Ett av syftena är att säkerställa en sund utveckling av byggnation och företagande i lokal närmiljö. Översynen kommer troligtvis även att ge mer tyngd till översiktsplaneringen. Det finns idag många exempel på GIS-tjänster (geografiska informationssystem) ute i samhället. Bedömningen är att denna typ av tjänster kommer att öka ytterligare. Det innebär att kommunen både måste kunna ta emot och leverera information till generella webbläsare på datorer och mobila plattformar. Så mycket som möjligt av kommunens data förväntas bli tillgängligt för medborgare och företag till en rimlig kostnad. Den nya generationen GIS skapar förutsättningar att driva en effektiv och framgångsrik medborgardialog. För att systemen ska fungera krävs samordning mellan stat och kommun. Av den anledningen driver Sveriges kommuner och landsting, SKL ett projekt kallat E-samhället, där bygg- och miljökontoret medverkar. Inom miljöområdet ökar förväntningarna på ett mer proaktivt förhållningssätt. Detta för att få till en långsiktigt hållbar utveckling. Under den närmaste fyraårsperioden kommer vi bland annat att se en fokusering på värdet av och implementering av ekosystemtjänster. I takt med den planerade tillväxten blir det aktuellt att möta såväl näringslivets krav på hög servicenivå som medborgarnas krav på attraktivt boende och en god livsmiljö.

Sida 24


Budget 2014 51 598

Uppräknad planeringsram 717

Tidigare beslutat, bostadsanpassning 1 500

Handläggare överförmyndarverksamhet 500

Budget 2015 54 315

Anslag

Bygg- och miljönämnd 1 738 1 738 1 738

Bygg- och miljökontor 52 217 52 217 52 217

Kalkning 360 360 360

Summa 54 315 54 315 54 315


Bygg och miljökontor 500 500 500

Sida 25

PERSPEKTIV Medborgare/Kund KF-MÅL Stolta, engagerade och nöjda medborgare och kunder FOKUSOMRÅDE Ett mångkulturellt och inkluderande Skellefteå

NÄMNDSMÅL

Människor från andra kulturer är delaktiga i samhällsutvecklingen genom att ≥ 80 % av planerade aktiviteter genomförs.


Bedömningsintervaller

≤ 40 % av planerade aktiviteter genomförs

41-79 % av planerade aktiviteter genomförs

≥80 % av planerade aktiviteter genomförs

Jämförelsevärde 0 %


NÄMNDSMÅL BMN bidrar till visionen genom att ≥ 80 % av planerade aktiviteter genomförs.


Bedömningsintervaller

≤ 40 % av planerade aktiviteter genomförs

41-79 % av planerade aktiviteter genomförs

≥ 80 % av planerade aktiviteter genomförs

Jämförelsevärde 0 %


NÄMNDSMÅL Nytt kommungemensamt GIS (Solen 2.0) i drift på intern- och externwebb


Bedömningsintervaller Inte i drift på intern- och externwebb

I drift på intern- eller externwebb

I drift på intern- och externwebb

Jämförelsevärde Inte i drift på intern- och externwebb



FOKUSOMRÅDE Kompetensförsörjningsplanens handlingsplan kompletteras med mångfaldsperspektivet.

NÄMNDSMÅL Kompetensförsörjning utifrån fastställd plan BEDÖMNING Röd Gul Grön

Bedömningsintervaller Nej Delvis Ja Jämförelsevärde Nej

Förtydligande: Medborgare/Kund: Förvaltningars pågående omorganisering medför att aktiviteter inte ännu kan preciseras. Utveckling/Tillväxt: Förvaltningars pågående omorganisering medför att aktiviteter inte ännu kan preciseras. Ekonomi: GIS är en förkortning för geografiskt informationssystem. Medarbetare: Mångfaldsperspektivet har tidigare inte beaktats i handlingsplanen.

Sida 26

Fritidsnämnd Ordförande: Daniel Ådin Chef: Leif Gustafsson

Verksamhetsidé

• Fritid Skellefteå ska ständigt utveckla sin verksamhet och vara en aktiv del i samhällsbyggandet med fokus på hälsa, livsmiljö och samverkan.

• Fritid Skellefteå ska stödja och uppmuntra en bred verksamhet och vara ett föredöme i ett nationellt perspektiv.

• Fritid Skellefteå ska bidra till att människor bor kvar eller flyttar till kommunen och förmedla en positiv bild av Skellefteå.


Fritidens betydelse för människan och därmed kommunens attraktionskraft och livsmiljö blir allt mer avgörande. I SCB:s medborgarundersökning värderas fritidsmöjligheterna som den viktigaste faktorn för att trivas och bo i en kommun. De närmaste åren förväntar sig Riksidrottsförbundet och Sveriges kommuner och landsting SKL att kommunernas investeringar inom fritidsområdet kommer att inriktas mot konstgräsplaner, sim- och badanläggningar, näridrottsplatser i samarbete med skolor och föreningar samt även arenor i samarbete med exempelvis elitföreningar. I ett nationellt perspektiv är folkhälsofrågorna prioriterade. Hälsa är positivt för samhället och fritidssektorn har en viktig roll i folkhälsoarbetet eftersom många verktyg i form av anläggningar, personal och miljöer finns där. Folkhälsa är också ett av fritidsnämndens prioriterade områden. Generellt får folkhälsoperspektivet allt större genomslagskraft i den övergripande samhällsplaneringen. Samtidigt är den stora utmaningen att skapa jämlika förutsättningar för hälsa även för utsatta grupper. Det får konsekvenser för t.ex. avgifter och föreningsstöd. Det handlar också om att utveckla sättet att mäta effekterna av olika insatser. Fritiden har särskilt stor betydelse i unga människors liv. Där sker identitetsutveckling och utveckling av kompetenser som kan påverka framtida yrkesval och öka möjligheter till framtida arbete. Detta poängteras särskilt inom den nationella ungdomspolitiken där både kultur och fritid är viktiga utgångspunkter. När det gäller den kommunala ungdomspolitiken är det viktigt att se ungdomar som en resurs i alla slags frågor.

Barn- och ungdomspolitiska programmet tillsammans med ungdomsfullmäktige är delar som kommer att fortsätta att utvecklas. Ungdomsfrågorna tas på största allvar då de är helt avgörande för kommunens överlevnad. Förändringar i samhället ställer också nya krav på yrkesrollen och det är, precis som inom andra sektorer, viktigt att de anställda har rätt kompetens. Det nationella projektet ”Fritidsledare på nätet” är ett bra exempel på anpassning till nya krav kopplat till yrkesrollen. Att t.ex. vara aktiv på olika sociala medier är idag en naturlig del av det ordinarie uppdraget. Fritidskontoret i Skellefteå är aktivt engagerad i den nationella utvecklingen av utbildningsmöjligheter inom fritids- och upplevelsesektorn. Förvaltningen är bland annat representerad i det nationella programrådet för gymnasieskolans barn- och fritidsprogram. Den nya gymnasieutbildningen kommer att ställa högre krav på praktik och lärlingsplatser eftersom den ska vara mer yrkesinriktad och bland annat ge anställningsbarhet som badpersonal och idrottsplats-/hallsarbetare. Fritidskontoret har även ställt ett antal lärlingsplatser till förfogande. Landets enda kvalificerade yrkeshögskoleut-bildning för fritidssektorn finns i Skellefteå. Det är en tvåårig rikstäckande utbildning till badmästare/ verksamhetsledare för fritidsanläggningar. Fritidsnämnden har i sina styrdokument tydligt markerat att verksamhet som gynnar en bredare allmänhet ska prioriteras. Det innebär en förskjutning av resurser mot anläggningar öppna för allmänheten och friluftsliv. Här kan exempelvis nämnas utveckling av antalet näridrottsplatser och ytterligare satsningar till följd av den ökade skidåkningen. Andra satsningar som blivit lyckade är pulkbackar (Erikslid och Solbacken) och utomhusgym. För kommunens turistanläggningar ökar konkurrensen från närliggande anläggningar i främst Boden och Piteå. Det pågår därför en ständig utveckling av kommunens anläggningar. Ambitionen är att ha campingplatser med hög standard (4-5 stjärnor) och att ha ett öppethållande som gynnar turismomsättningen. Målsättningen är att verksamheten ska vara affärsdrivande utan skattesubventioner.

Sida 27


Budget 2014 196 806


Tillgänglighetsåtgärder allmänna fritidmiljöer

Bidrag till utbyte av belysningsstolpar skidspår 1 000

Budget 2015 198 700

Anslag

Fritidsnämnd 1 283 1 283 1 283

Fritidsverksamhet 197 417 197 417 197 417

Camping 0 0 0

Summa 198 700 198 700 198 700


Fritidsverksamhet 9 000 9 000 9 000

Camping 8 500 8 500 8 500

Sida 28


NÄMNDSMÅL

Aktivt områdesarbete på Anderstorp för att stärka ungdomsverksamheten genom att öka antalet ungdomslag/-grupper och där minst 40 % av deltagarna är flickor.

BEDÖMNING Röd Gul Grön Bedömningsintervaller ≤ 1 2 ≥ 3

Jämförelsevärde Ungdoms- och seniorlag saknas för IFK Anderstorp.

Bara 18 % av ungdomarna i ÅK 7 – 9 är medlemmar på fritidsgården Söder.


NÄMNDSMÅL

Tillsammans med andra förvaltningar och intressenter ta fram ett program som är förankrat i respektive nämnd för utveckling av fritidsmöjligheter i älvsrummet mellan Älvsbackabron och Mobackendammen


Bedömningsintervaller Program påbörjat Program klart

Program klart och utvecklingsåtg/ projekt uppstartade

Jämförelsevärde Saknas i dagsläget


NÄMNDSMÅL Konvertering till ny belysning vid elljusspåren genom-förd vid minst 3 av de 10 prioriterade elljusspåren

BEDÖMNING Röd Gul Grön Bedömningsintervaller ≤ 1 2 ≥ 3 Jämförelsevärde Inget av dessa elljusspår är konverterat.




NÄMNDSMÅL Minst 80 % av arbetsplatserna ska vara godkända ”Attraktiva arbetsplatser”

BEDÖMNING Röd Gul Grön Bedömningsintervaller ≤ 75 % > 75 – < 80 % ≥ 80 % Jämförelsevärde Utfall 2013: 75 %

Sida 29

Gemensam nämnd för drift av personalsystem Ordförande: Harriet Classon

Verksamhetsidé

Ändamålet med nämnden är att genom samarbete mellan kommunerna Arvidsjaur, Malå, Norsjö och Skellefteå åstadkomma en effektiv drift av personalsystem samt ett optimalt användande av resurser och kompetens. De samverkande kommunerna använder det personalsystem som Skellefteå kommun upphandlar, sköter drift av och förvaltar.

Utvecklingstendenser Utvecklingen går mot en alltmer utvecklad samverkan mellan kommuner vilket fått till följd att antalet kommungemensamma nämnder fortsatt att öka. Detta är också i linje med bedömningen från Sveriges kommuner och landsting SKL, som pekar mot både ett ökat antal gemensamma nämnder men också fler kommunalförbund. Antalet gemensamma nämnder har nästan fördubblats (från 77 till 148) under de senaste fem åren. Den största ökning återfinns inom administrativa områden (IT, ekonomi, löner, m.m.)


Budget 2014 3 302


Budget 2015 3 334 3 334 3 334

Anslag

Gemensam nämnd för drift av personalsystem 3 334 3 334 3 334

Summa 3 334 3 334 3 334

Sida 30

Gymnasienämnd Ordförande: Bertil Almgren Chef: Jan Midlert

Verksamhetsidé

Tillhandahålla attraktiva utbildningar med hög kvalitet för ungdomar och vuxna.


Övergripande finns en stark tendens och en tydlig, både nationell och lokal, inriktning mot utbildningsresultatet i skolan. På det lokala planet har gymnasieverksamheten en stor betydelse för kompetensförsörjning och integration och därmed också kommunens möjligheter att nå målet om 80 000 innevånare år 2030. Utgångspunkten är att både gymnasieskola och vuxenutbildning kan ge väsentliga bidrag till kommunvisionen. Förutsättningarna för kompetensförsörjningen ger underlag för möjligheterna att bedriva verksamheter i regionen. Möjligheterna till utbildning, och inte minst kvaliteten på utbildningarna, bidrar starkt till kommunens och regionens attraktivitet. Många länder i västvärlden upplever att sjunkande resultat i kunskapsmätningar ger sämre konkurrenskraft. Många västländer har också problem med kompetensförsörjning inom speciellt teknik och industri. Sverige har i dessa jämförelser en ovanligt väl utvecklad vuxenutbildning. IT-utveckling i allmänhet och digitaliseringen inom skolverksamheterna driver på förändringar i snabb takt. Samarbete och samverkan med arbetsliv och med utbildningshuvudmän lokalt och regionalt ger förutsättningar för verksamhetsutveckling. All yrkesutbildning i gymnasieskola och vuxenutbildning kräver en utvecklad samverkan med olika arbetsplatser. Utbildningsresultaten i Skellefteås gymnasie-skolor är i nationella jämförelser bra samtidigt som målen enligt skollagen inte uppfylls fullt ut. Skollagen pekar ju mot att samtliga medborgare ska kunna ha en

gymnasieutbildning samt att all som har behov av en vuxenutbildning ska kunna få det. Antalet elever i gymnasieskolan minskar i takt med att födelsetalen sjunker. Förändringar i rörelser mellan kommuner, flyktingmottagande och den totala studietiden i gymnasieskolan påverkar också det totala elevantalet. Antalet deltagare i vuxenutbildning påverkas kraftigt av invandring och flyktingmottagning, men också av konjunkturer och det tillgängliga utbildningsutbudet. Behovet av utbildning för vuxna är större än de tillgängliga resurserna. Kompetensförsörjningen i skolverksamheterna är avgörande för möjligheterna att kunna bedriva utbildningar med hög kvalitet. Generationsväxling och få lärarstuderande inom vissa ämneskombinationer har resulterat i rekryteringssvårigheter. Bedömningen är dessutom att det kommer att bli allt vanligare. Den pågående lokalprocessen där Kaplanskolan avvecklas som gymnasieskola har och kommer att prägla verksamheten under några år. 2015 förväntas bli ett år med stora förändringar för många elever och medarbetare. Många delar i processen är ännu okända men det är uppenbart att förutsättningarna för många utbildningar kommer att påverkas. Det kommer att uppstå tillfälliga kostnadsökningar inom olika verksamheter. Gymnasieskolan är i allt väsentligt byggd på kommunal finansiering. Riktade statliga bidrag och projektfinansiering ger nyttiga tillskott men är inte avgörande för de stora volymerna av utbildning. Vuxenutbildning påverkas däremot kraftigt av den särskilda statliga finansieringen av yrkesutbildning för vuxna. En väl fungerande vuxenutbildning behöver en kommunal basfinansiering som bygger upp och tryggar infrastrukturen.

Sida 31


Budget 2014 341 239


Omorganisation tillväxtavdelningen 870

Budget 2015 345 572

Anslag


Gymnasieskola 344 288 344 288 344 288

Summa 345 572 345 572 345 572


Gymnasieskola 3 000 4 000 3 000

Sida 32

PERSPEKTIV Medborgare/Kund KF-MÅL Stolta, engagerade och nöjda medborgare och kunder FOKUSOMRÅDE Ett mångkulturellt och inkluderande Skellefteå NÄMNDSMÅL Minska andelen studieavbrott inom SFI från 7 till 5 % BEDÖMNING Röd Gul Grön Bedömningsintervaller < 3 % ≥ 3 % - < 5 % ≥ 5 % Jämförelsevärde Andel studieavbrott 2013: 7 %


NÄMNDSMÅL Minst 98 % av gymnasieeleverna finns i skolor i Skellefteå

BEDÖMNING Röd Gul Grön Bedömningsintervaller < 96 % ≥ 96 % - < 98 % ≥ 98 % Jämförelsevärde Andel elever i Skellefteås skolor 2013: 96 %


NÄMNDSMÅL Minska de hyrda ytorna för gymnasieskolan med 7 000 kvadratmeter

BEDÖMNING Röd Gul Grön Bedömningsintervaller < 5 000 ≥ 5 000 - < 7 000 ≥ 7 000 Jämförelsevärde Lokalyta för gymnasieskola 2013: 46 040 kvadratmeter




NÄMNDSMÅL Minst tre förvaltningsgemensamma aktiviteter för ökad hälsa och arbetsglädje är genomförda under året

BEDÖMNING Röd Gul Grön Bedömningsintervaller 0 1 - 2 ≥ 3 Jämförelsevärde

Sida 33

Konsumentnämnd Ordförande: Valter Stenberg Tf chef: Pär Hellgren

Verksamhetsidé

Genom att fastighetsbilda, planera och styra byggande, vägleda konsumenter, bedriva överförmyndarverksamhet och värna om miljön verkas för en attraktiv och hållbar kommun.


Konsumentverksamheten i Skellefteå kommun tillhandahåller service till medborgarna inom området konsumentvägledning samt budget- och skuldrådgivning.

Kommunen bedriver inom området även ett samarbete med Norsjö och Malå. Under 2014 kommer även samarbete med Robertsfors och Arjeplog inledas. Prognosen är att antalet skuldsaneringsärenden fortsätter öka och att behovet av konsumentvägledning kvarstår. Genom att medborgarna fortsätter eller ökar sitt beteende med att handla och köpa på kredit är bedömningen att den privatekonomiska rådgivningen också kommer att öka.


Budget 2014 453


Budget 2015 458

Anslag

Konsumentnämnd 458 458 458

Summa 458 458 458

Sida 34

PERSPEKTIV Medborgare/Kund KF-MÅL Stolta, engagerade och nöjda medborgare och kunder

FOKUSOMRÅDE Ett mångkulturellt och inkluderande Skellefteå

NÄMNDSMÅL Konsument Skellefteå har träffat 150 invånare med utländsk

bakgrund för att öka kännedomen om verksamheten. BEDÖMNING Röd Gul Grön

Bedömningsintervaller ≤ 100 101-149 ≥ 150

Jämförelsevärde ca 70 invånare.

PERSPEKTIV Utveckling/Tillväxt KF-MÅL Långsiktig hållbar utveckling

FOKUSOMRÅDE Attraktiv stad

NÄMNDSMÅL

Konsument Skellefteå har informerat minst 50

butiksanställda om tillgänglighet, gällande konsumenträtt

och enl. butikernas specifika önskemål.


Bedömningsintervaller ≤ 40 41 - 49 ≥ 50

Jämförelsevärde Ett vanligt år träffar vi cirka 20 butiksanställda på 4-5 besök.

Sida 35

Kulturnämnd Ordförande: Karin Lundberg Chef: Anders Bergström

Verksamhetsidé

Skellefteå kommun ska kännetecknas av ett rikt och stimulerande kulturklimat. Framåtsyftande kultursatsningar gör kommunen till en attraktiv och hälsosam livsmiljö där hela människan kan växa och må bra.


Kulturnämnden ser tydliga tendenser till globalisering och en fortsatt utveckling mot ett allt mer mångkulturellt samhälle. Utveckling av kulturella och kreativa näringar bidrar till tillväxten. Kulturturismen kommer att spela en allt större roll. Det nya kulturhuset är en satsning på Skellefteå som kulturstad. Kulturhuset, Nordanå- och Campusområdet behöver utvecklas kompletterande till varandra för att göra kulturlivet så rikt som möjligt.

Tillsammans blir det en satsning på medborgarnas livsmiljö och bidrar till förverkligandet av målet 80 000 invånare år 2030. Satsningen kräver en investering i både byggnader och verksamhet och innebär en omställning för att möta framtida utmaningar och behov hos medborgarna. Kulturskolan har stor betydelse för hela kommunens utveckling och bidrar till kommunens attraktivitet. Nationellt förutsätter den statliga kulturpolitiken att kulturverksamheten får ökad finansiering från annat håll än från det offentliga. I dagsläget går dock endast 1 procent av sponsringen till kultur.

Sida 36


Budget 2014 74 515

Sedan tidigare beslutat, kulturbolagen 219


Förändringsprocess 500

Budget 2015 75 699

Anslag

Kulturnämnd 1 122 1 122 1 122

Kulturverksamhet 55 020 55 020 55 020

Teater, museum, folkrörelsearkiv, företagsarkiv 19 557 19 557 19 557

Summa 75 699 75 699 75 699


Kulturverksamhet 600 500 500

Sida 37

PERSPEKTIV Medborgare/Kund KF-MÅL Stolta, engagerade och nöjda medborgare och kunder FOKUSOMRÅDE Ett mångkulturellt och inkluderande Skellefteå NÄMNDSMÅL Öka antalet mångkulturella arrangemang BEDÖMNING Röd Gul Grön

Bedömningsintervaller ≤ 10 arrangemang 11-16 arrangemang

≥ 17 arrangemang

Jämförelsevärde Ny definition av mångkulturella arrangemang till att de ska locka besökare/deltagare med annat modersmål än svenska, därför inget ursprungsvärde.


NÄMNDSMÅL Informationsmöten om kultur i stadsrummet, kultur som attraherar unga vuxna (16-25 år)

BEDÖMNING Röd Gul Grön Bedömningsintervaller ≤ 10 möten 11-19 möten ≥ 20 möten

Jämförelsevärde Riktade träffar finns inte idag med dialog kring vilken kultur som unga vuxna vill ha i staden. Målet är att skapa mötesplatser/möten i centralorten med unga vuxna.


NÄMNDSMÅL

Införa meröppet på bibliotek, d.v.s. obemannat öppethållande utanför ordinarie öppettider på biblioteken

BEDÖMNING Röd Gul Grön Bedömningsintervaller ≤ 1 bibliotek 2 bibliotek ≥ 3 bibliotek Jämförelsevärde Campusbiblioteket genomför under 2014 en försöksperiod




NÄMNDSMÅL Öka antalet arbetstimmar utförda av medarbetare med annat modersmål än svenska

BEDÖMNING Röd Gul Grön Bedömningsintervaller ≤ 0-40 timmar 40-160 timmar ≥ 160 timmar Jämförelsevärde

Sida 38

Personalnämnd Ordförande: Harriet Classon Chef: Kicki Krane Chef Kommunhälsan, Marjo Bodén

Verksamhetsidé

Personalnämnden är kommunens centrala personal-, pensions- och lönemyndighet. Inom dessa områden bedrivs kontinuerlig utveckling och uppföljning av insatser. Nämnden ansvarar för kommunens arbetsgivarpolitik, tecknar avtal med de fackliga organisationerna och är också verksamhetsnämnd för företagshälsovården, Kommunhälsan. Nämnden har antagit ett arbetsgivarmärke som beskriver arbetsgivarens intentioner och tillika synen på personal som en tillgång i verksamheten. Arbetsgivarmärket säger att Skellefteå kommun är en arbetsgivare som genomsyras av en positiv människosyn med arbetsglädje och tillit med motiverade medarbetare och chefer. Det är självklart att medborgaren/kunden står i centrum och att vårt arbete gör nytta. Vår organisation har tydliga mål och en stark värdegrund. Vi är stolta över att ha Sveriges viktigaste jobb.


Personalnämnden fortsätter arbetet med attraktiva arbetsplatser, god arbetsmiljö och ökad mångfald genom att säkerställa framtida kompetensförsörjning och skapa goda förutsättningar för chefer att verka inom sina uppdrag. Kompetensförsörjningsområdet är en stor utmaning både för kommuner och för näringsliv nationellt, att matcha rätt kompetens mot befintliga arbeten kräver utbildningsinsatser både för att stärka områden där bristyrken uppstår, men också för fördjupad kunskap och spetskompetens.

En tydlig utveckling är att kommuner i allt högre grad börjar samverka med varandra och med privat näringsliv för att skapa attraktiva arbeten. När det gäller kompetensförsörjning arbetar personalnämnden med en långsiktig strategi som sträcker sig fram till 2018 och med löpande uppföljning av förvaltningarnas insatser. Utvecklingstendenser inom personalområdet handlar också om en fortsatt förstärkning av lönebildningsprocessen och individuell lön enligt avtal. Sjuktalen har under många år sjunkit och sedan stabiliserats på en relativt låg nivå. Nu kan en ökning skönjas av antalet sjukskrivna såväl nationellt som lokalt. Det är de psykiska sjukdomarna som ökar mest och det är fler kvinnor än män som enligt statistiken har ohälsa. Organisationen i sin helhet är i en stor förändringsprocess och många förvaltningar gör kartläggningar och planeringar för att förändra antingen hela eller delar av sin organisation och sitt arbetssätt. Detta kan i många fall vara svårt för medarbetarna och behovet av att arbeta med risk- och konsekvensanalyser ökar, vilket också ökar behovet av kommunhälsans kompetens inom området. Forskning visar att organisationer med låg sjukfrånvaro satsar på såväl tydlig rehabilitering/återgång i arbetet och samtidigt har en genomtänkt strategi för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. .

Sida 39


Budget 2014 33 991


Tillstyrkt ändring 250

Budget 2015 34 647

Anslag


Personaladministration 20 117 20 117 20 117

Företagshälsovård 13 576 13 576 13 576

Summa 34 647 34 647 34 647


Kommunhälsan 200 200 200

Sida 40


NÄMNDSMÅL

Dialoger är genomförda med ungdomar 16-19 år i kommunens grupp- och asylboenden samt med studerande vid SFI. i syfte att synliggöra Skellefteå kommun som attraktiv arbetsgivare

BEDÖMNING Röd Gul Grön Bedömningsintervaller 0-14 15-19 ≥ 20 Jämförelsevärde Jämförelsevärde saknas

PERSPEKTIV Utveckling/Tillväxt KF-MÅL Långsiktig hållbar utveckling FOKUSOMRÅDE Attraktiv stad NÄMNDSMÅL Fler arbetsförmågebedömningar utförs i extern regi BEDÖMNING Röd Gul Grön Bedömningsintervaller 0-3 4-7 ≥ 8 Jämförelsevärde 2013 upphandlades två arbetsförmågebedömningar


NÄMNDSMÅL Öka andelen ansökningar till AFAs avsatta medel för arbetslivsinriktad rehabilitering.

BEDÖMNING Röd Gul Grön Bedömningsintervaller 0-24 % 25-49 % ≥ 50 % Jämförelsevärde Jämförelsevärde saknas




NÄMNDSMÅL Öka andelen medarbetare med utomnordisk bakgrund BEDÖMNING Röd Gul Grön Bedömningsintervaller 1-3 % 4-5 % ≥ 6 % Jämförelsevärde

Förtydligande: Medarbetare: Utländsk bakgrund= utrikesfödd eller inrikesfödd med två utrikesfödda föräldrar (enligt SCB definition).

Sida 41

Socialnämnd Ordförande: Kenneth Fahlesson Chef: Staffan Näslund

Verksamhetsidé

Tillsammans med dig utformar vi ett stöd som ökar dina möjligheter till ett självständigt och meningsfullt liv. Det sker genom en verksamhet som är jämställd, tillgänglig, i ständig utveckling och av hög kvalitet.


Socialnämndens verksamhetsidé följer målsätt-ningen om en, i ännu större utsträckning, salutogen (hälsofrämjande) och rehabiliterande (tränande, kompenserande, etc.) verksamhet. På detta sätt kan på olika sätt medborgarnas livskvalitet höjas samtidigt som behovet av särskilda insatser genom socialtjänsten kan fördröjas. Socialnämnden ansvarar för kommunens enskilt största verksamhetsområde. Samtidigt som verksamheten är högt prioriterad kan den inte undgå, precis som andra verksamheter, att bli utmanad när kommunens resurser ska fördelas. I en allt tuffare konkurrens om kommunens skatteintäkter kommer också kravet på hårdare prioriteringar. Utvecklingen mot att omfördela resurser från de personer som har mindre stöd till förmån för de som har ett större behov, gäller inte bara nationellt utan kan bli påtagligare även i Skellefteå. Det finns samtidigt stigande förväntningar och krav från både medborgare och myndigheter när det gäller utbud och kvalitetsnivåer. Ofta ställs nya krav utan någon tanke på vem/vilka som ska stå för de ökande kostnader som många av förväntningarna och kraven innebär. Det finns självklart en stor och positiv utmaning i att möta individens krav på att direkt få påverka de insatser som man tar del av men det är också en stor utmaning att möta upp detta när resurserna krymper. En förskjutning mot ett ökat medborgar- och brukarinflytande innebär också i stora delar ett förändrat arbetssätt för de anställda.

Det sker årligen flera miljoner möten mellan brukare/patienter/klienter och den egna personalen. Det är i mötet det mesta händer och det är där som vi har störst chans att göra rätt och även påverka bilden av kommunen. Mycket av det utvecklingsarbete som bedrivits har många gånger haft fokus på när den första kontakten tas, när ansökningar ska göras, etc. Naturligtvis viktigt det också, men vi behöver tillsammans i ännu större utsträckning lyfta upp själva mötet där de sociala och vårdrelaterade insatserna utförs. I vår iver att utveckla invånardialogen, vilket är förutsättning för att kunna skapa en attraktiv kommun att bo och verka i, får vi aldrig glömma bort de möten som sker mellan vår personal och våra brukare då dessa alltid kommer att ha en stark inverkan på hur medborgarna ser på Skellefteå kommun. Utöver alla de individuella möten som sker ser socialnämnden ett ökat behov av mötesplatser ute i samhället. Detta gäller för samtliga grupper som socialtjänsten på olika sätt kommer i kontakt med (ungdomar, äldre, personer med funktions-nedsättning, flyktingar, m.fl.). Här åsyftas inte mötesplatser som skapas i socialnämndens regi utan platser som skapas av kultur- och fritidsverksamheten, skolan, ideella föreningar, näringslivet m.fl. Väl utvecklade mötesplatser för kommunens medborgare bidrar till en ökad självständighet, vilket i sin tur minskar behovet av stöd från socialtjänsten. Utvecklingen framöver måste också mötas med effektiviseringar. Socialnämndens verksamheter behöver därför öppnas upp ytterligare som testyta för nya produkter och tjänster. Innovationer som på olika sätt kan öka brukarnöjdhet/trygghet samtidigt som de begränsade resurserna kan användas på ett ännu effektivare sätt.

Sida 42


Budget 2014 1 695 926


Boendeplan 20 000

Tidigare beslutat, hemsjukvård 12 700


Budget 2015 1 758 927

Anslag

Socialnämnd 2 880 2 880 2 880

Socialkontor 1 756 047 1 756 047 1 756 047

Summa 1 758 927 1 758 927 1 758 927


Socialkontor 7 000 7 000 8 000

Sida 43


NÄMNDSMÅL Brukarna ska ha en genomförandeplan/ vårdplan utifrån ett salutogent arbetssätt

BEDÖMNING Röd Gul Grön Bedömningsintervaller 0 ≤ 49 % 50 % ≤ 89 % ≥ 90 % Jämförelsevärde 2014 års resultat nytt ingångsvärde


NÄMNDSMÅL Öka andelen tillsvidareanställda och minska andelen timvikarier med 50 procent

BEDÖMNING Röd Gul Grön Bedömningsintervaller 0 % ≤ 29 % 30 % ≤ 69 % ≥ 70 % Jämförelsevärde Värde 2013-12-31


NÄMNDSMÅL Kostnaderna för utskrivningsklara ska minska genom strategiska samarbeten och på sikt upphöra

BEDÖMNING Röd Gul Grön Bedömningsintervaller 0 % ≤ 29 % 30 % ≤ 74 % ≥ 75 % Jämförelsevärde 2014 års utfall




NÄMNDSMÅL

Socialkontorets kompetensförsörjningsplan ska beakta mångfalds- och bemanningsperspektiven samt leda till att antalet delade turer minimeras

BEDÖMNING Röd Gul Grön Bedömningsintervaller, minskning delade turer 0 % ≤ 24 % 25 % ≤ 49 % ≥ 50 %

Jämförelsevärde Jämförelsevärde; antal delade turer 2014-12-31

Förtydligande: Utveckling/Tillväxt: Socialnämndens mål under utveckling tillväxt syftar till att göra staden attraktivare genom att kunna erbjuda tryggare anställningar och öka möjligheterna att bli bofast i staden. Mätningen avser andelen timanställda där det långsiktiga målet är en halvering av andelen timvikairer. Klarar verksamheten att under 2015 genomföra det långsiktiga målet om en halvering till 70 % eller mer så klarar man målet 2015. Då återstår sen ytterligare en minskning med 30 % för år 2016 och framåt.

Sida 44

Nämnd för support och lokaler Ordförande: Stefan Bergman Chef: Jan Sundbom

Verksamhetsidé

Vi ger professionell och effektiv support till kommunens verksamheter så att de kan utföra sina huvuduppgifter. Vi bidrar till utveckling, samordning och förenkling. Det löpande arbetet sker utifrån de behov och önskemål som formuleras av kommunens ledningsgrupp och enskilda förvaltningar. Resultatet av arbetet levereras till kommunens olika verksamheter. Vi är också förmedlande länk mellan förvaltningarnas tjänster och medborgarna.


Fastighetsavdelningen har i uppdrag att förse kommunens förvaltningar med ändamålsenliga lokaler. Byggande ökar kraftigt under de närmsta åren. Framförallt handlar det om stora strukturförändringar inom skola och barnomsorg. Detta kombinerat med ett ökat bostadsbyggande från det kommunala bostadsbolaget Skebo, innebär att kommunen som beställare bidrar till ökad efterfrågan i Skellefteå. Investeringsplanen för 2015-2017 visar på en dubblering av planerade insatser. Kommunens ambition om att växa och bli fler ställer krav på god samhällsplanering och noggranna drift- och investeringsanalyser. Måltidsavdelningen svarar för kommunens samlade matproduktion inom skola, förskola och äldreomsorg. Under de närmsta åren planeras stora samordningsinsatser inom måltids-produktionen. Antalet kök blir färre i takt med att större förskole- och skolenheter bildas och inom äldreomsorgen beräknas övertagandet av Skellefteås lasarettskök innebära en avveckling av Klockarhöjdens och Strandgårdens produktionskök. Totalt produceras cirka 3,5 miljoner portioner per år. Kommunikationsavdelningen ansvarar för kommunens IT-drift och support, kundtjänst, informationsenhet samt övrig intern service. Utvecklingen av kommunens IT-drift för 2015 är mycket svår att bedöma och väcker frågor om framtidens IT budget.

Det sker en ständig tillväxt av data som är svår att begränsa utan att bromsa verksamheternas utveckling, exempelvis rörliga bilder och förändrade kommunikationssätt. Ökningen av datamängd leder till kostnadsökningar för serverdrift och IT-support. Under de senaste åtta åren har datamängden ökat med cirka 50 procent per år. Prognosen för 2014 och 2015 pekar på en fortsatt ökning. Om utvecklingen inom IT-området fortsätter i samma takt som i dag kommer det att leda till ökade krav från näringsliv, medborgare och medarbetare. För att möta dessa krav behövs förändrade arbetssätt som medför ökad trafik i datanäten, vilket i sin tur innebär krav på ökad kapacitet i fastigheternas trådlösa och fasta nät. En ökning av hastigheten i kommunens nät från 10 Mbit/s till 100 Mbit/s innebär en fördubbling av trafikkostnaden enligt nuvarande avtal. Att höja nuvarande nivåer för att klara framtidens krav på IT är en stor utmaning inte bara för Skellefteå kommun och frågan är på vilket sätt samarbete kan ske över kommungränser och inom kommunkoncernen. En ökad medborgardialog ställer även nya krav på organisationen att hantera information och dialog vilket blir en utmaning framförallt för informationsenheten och kundtjänst. Avdelningen för verksamhetsstöd omfattar personalsupport, redovisning och kommunens samlade inköp. Utmaningarna är att klara förväntningarna på att identifiera och genomföra olika samordningar som skapar kommunnytta. Det kan vara inom lönehantering, rehabilitering, inköp, fakturering, projektredovisning. Förutsatt att erforderliga beslut tas planeras under 2014 att bygga upp en samordnad lönehantering för kommunen. Olika enkäter och undersökningar visar att kommunens chefer är hårt belastade med administration och avdelningen arbetar aktivt med att hitta lösningar som underlättar och förenklar detta. Högre förväntningar från näringsliv och kommunledning leder även till ökade krav på att utveckla kompetensen inom juridik och innovativa upphandlingsformer. Ett annat område som behöver utvecklas är hur kommunens avtal hanteras och följs upp.

Sida 45


Budget 2014 59 216


Sedan tidigare beslutat, platsannonser 400

Omorganisation 465

Budget 2015 63 301

Anslag

Nämnd för support och lokaler 898 898 898

Måltidsverksamhet 1 940 1 940 1 940

Hyresfinansierad verksamhett 0 0 0

Support och lokaler 60 463 60 463 60 463

Summa 63 301 63 301 63 301


Support och lokaler 349 550 325 800 370 700

Sida 46

PERSPEKTIV Medborgare/Kund KF-MÅL Stolta, engagerade och nöjda medborgare och kunder FOKUSOMRÅDE Ett mångkulturellt och inkluderande Skellefteå NÄMNDSMÅL Förbättra nöjdkundindex BEDÖMNING Röd Gul Grön Bedömningsintervaller < 6,8 6,8 - 7,3 > 7,3 Jämförelsevärde År 2013 var det 6,8

PERSPEKTIV Utveckling/Tillväxt KF-MÅL Långsiktig hållbar utveckling FOKUSOMRÅDE Attraktiv stad NÄMNDSMÅL Minskade kommunala kontorsytor i centrum BEDÖMNING Röd Gul Grön Bedömningsintervaller 0 % >0 % - < 5 % ≥ 5 % Jämförelsevärde 2013 är kommunala kontorsyror i centrum 29 002 m2

PERSPEKTIV Ekonomi KF-MÅL God ekonomisk hushållning FOKUSOMRÅDE Strategiska investeringar NÄMNDSMÅL Ökad kommunnytta genom effektiv samordning. BEDÖMNING Röd Gul Grön Bedömningsintervaller 0 % > 0 % - < 15 % ≥ 15 % Jämförelsevärde Resultat 2014




NÄMNDSMÅL Förbättra motiverade medarbetarindex BEDÖMNING Röd Gul Grön Bedömningsintervaller 0 % > 0 % - < 5 % ≥ 5 % Jämförelsevärde Resultat 2014

Förtydligande: Medborgare/Kund: Nöjdkundindex mäts i intern kundenkät inom följande huvudområden: bemötande, tillgänglighet och ideala partnern. Utveckling/Tillväxt: Detta kan medföra förändrade arbetssätt, teknikanvändande och strukturer på arbetsplatser. Genom att minska kommunala kontorsytor i centrum frigörs attraktiva kontorsytor till externa aktörer. Ekonomi: Kommunnytta beräknas utifrån resultat 2014 (målsättningen 2014 är 10 miljoner kronor) enligt SLKs mall. Medarbetare: Mätning av motiverade medarbetarindex genomförs hösten 2014 som blir referensvärde.

Sida 47

Teknisk nämnd Ordförande: Ola Burström Chef tekniska kontoret: Hans Andersson Chef räddningstjänst: Per Cederlund

Verksamhetsidé

Tekniska kontoret ska genom ett föredömligt ledarskap, kompetenta medarbetare och effektiva arbetssätt ge kommunmedborgarna och näringsliv en god teknisk försörjning till så låg kostnad som möjligt inom områdena trafik, vägar, parker, vatten & avlopp, avfall samt sotning. Hamnverksamheten ska verka för att regionens industrier och andra användare erhåller fördelaktiga transporter via en väl fungerande hamnanläggning. Räddningstjänsten arbetar med skydd mot olyckor genom att • förhindra och begränsa olyckor • förbereda och genomföra räddningsinsatser • vidta åtgärder efter olyckor • medverka i samhällets krishantering Detta sker genom • att aktivt arbeta med att identifiera risker och

förebygga olyckor • att finnas nära och vara tillgängliga • att anpassa organisation och resurser till

samhällets hotbilder • att ständigt ta del i samhällets utveckling • att medarbetarna är kunniga och engagerade • samverkan på lokal, regional och nationell

nivå


RÄDDNINGSTJÄNST

En ökad inflyttning till centralorten och en minskning av befolkningen inom de flesta serviceorterna medför att riskbilden för centralorten ökar samtidigt som den bibehålls för stora delar för serviceorterna. Nedläggning av arbetsplatser och andra riskobjekt som t.ex. bensinstationer påverkar till mindre del ytterkårernas uppgifter. Problemen att rekrytera personal till deltidskårerna kvarstår.

För det skadeavhjälpande arbetet är tendensen att antalet trafikolyckor ökar samt att nya byggnadssätt och material medför mer komplicerade bränder. Räddningstjänsten är på väg att köpa in nya släcksystem som medför effektivare räddningsinsatser.

TEKNISKA KONTORET

Tendensen att befolkningen i centralorten ökar samtidigt som landsbygdens befolkning minskar ställer krav på anpassningar och investeringar i infrastuktur. Till detta ska läggas inriktningen mot ett mer ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart samhälle. Det finns också nya förändrade lagkrav på en gatumiljö som ska vara tillgänglig för alla. Människors sätt att vara, individualiseringen och att vi förväntas vara tillgängliga dygnet runt och på olika platser skapar också nya förutsättningar att bedriva verksamhet. Medborgardialogen har utvecklats. Exempel på genomförda dialoger är den om säkra skolvägar, trafikstrategin samt omstruktureringen av grundskolan i västra Skellefteå.

Tekniska kontoret arbetar fortlöpande för att möta kraven och förväntningarna från medborgare och kunder. Ett exempel på förenklad service är att servicen för ett antal tjänster inom vatten och avfall samlas i Skellefteå kommuns nya app, Mitt Skellefteå. Målsättningen är att det ska vara enkelt för medborgarna att använda tjänsterna samtidigt som det även måste finnas alternativ till e-tjänsterna. Arbetet med att förbättra näringslivsklimatet fortgår. Många olika insatser genomförs med utgångspunkt från en särskild handlingsplan med utbildningsinsatser samt riktade företagsbesök.

Produktionen blir alltmer datoriserad både vad gäller de administrativa processerna liksom själva utförandet. Projekt pågår för att effektivisera verksamheten och minska driftkostnaderna exempel på detta är elektroniska körjournaler i fordonen och GPS-styrning för maskiner och fordon. För de skattefinansierade verksamheterna gäller att effektiviseringar och anpassningar har genomförts och kommer att fortsätta.

En viktig framtidsfråga är hur den framtida kompetensförsörjningen ska klaras samt hur förvaltningen ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare som dagens medarbetare kan rekommendera. Redan idag är ingenjörer och olika tekniker svåra att rekrytera. Inom de närmaste åren ska ett antal nyckelfunktioner rekryteras efter pensioneringar.

Sida 48

En översyn och planering för kompetensförsörjningen är framtagen. Intressant att notera är att av de nyrektyreringar som genomförs den senaste tiden har mångfalden breddats vad gäller etnicitet.

Servicen på kommunens bemannade återvinningscentraler har varit föremål för en översyn. Medborgarna har fått tycka till och gett oss nya idéer på hur vi kan bli bättre. Arbetet har mynnat ut i en serviceförklaring men också i direkta förslag på investeringsåtgärder. Öppettiderna kommer nu att förändras. Stationerna kommer också på sikt att anpassas för att öka och förbättra tillgängligheten.

En ny serviceförklaring håller på att tas fram gällande halkbekämpning för oskyddade trafikanter med hjälp av befintlig statistik för halkolyckor. Cykelvägvisningen är genomförd och vägleder nu cyklister efter utpekade stråk. Vägbelysningen förnyas med lågenergi-armaturer. Framtidsvägen arbetar vidare med beteendepåverkande åtgärder för en hållbar och trafiksäker trafikmiljö.

Allt fler cyklar till arbetet och andra målpunkter vilket vi försöker främja genom ett flertal satsningar, både inom drift och investering av nya cykelvägar och säkra korsningar. Det blev inget regeringsbeslut om nya bashastigheter inom respektive utom tättbebyggt område. I samband med förändring/ombyggnad av gator och vägar kan vissa hastighetsregleringar påbörjas enligt framtagen hastighetsplan.

Större inriktning mot miljö- och klimatfrågor i samhället gör att pågående arbete med ökad avsättning av producerad fordonsgas samt bionäring är prioriterat. Skellefteå kommun blev som första kommun i Sverige nyligen godkänd att uppfylla hållbarhetskriterier för biobränsle. Energiomställningen till mer förnyelsebara drivmedel inom transportsektorn utvecklas kontinuerligt med fler biogas- och elfordon.

Ett betänkande (SOU 2012:56) inom avfallsområdet har presenterats. Där föreslås kommunerna få ett tydligare uppdrag att arbeta avfallsförebyggande och att förbereda avfall för återanvändning. Producenternas ansvar kvarstår undantaget den fysiska insamlingen. En särskild utredare ska gå igenom dricksvattenområdet, från råvatten till tappkran för allmänt dricksvatten. Syftet med utredningen är att identifiera nuvarande och potentiella utmaningar för en säker dricksvattenförsörjning i landet och i förekommande fall föreslå lämpliga åtgärder. För Skellefteås del är ny grundvattenförsörjning för Skellefteå centralort med omkringliggande samhällen prioriterat.

Sida 49


Budget 2014 182 351


Tidigare beslutat, exploatering 1 025


Budget 2015 190 369

Anslag

Teknisk nämnd 2 308 2 308 2 308

Räddningstjänst 52 506 52 506 52 506

Vinterväghållning 24 000 24 000 24 000

Tekniska kontoret, övrig skattefinansierad vht 111 555 111 555 111 555

Hamn 0 0 0

Parkering 0 0 0

Vatten och avlopp 0 0 0

Avfallshantering 0 0 0

Sotning 0 0 0

Summa 190 369 190 369 190 369



Tekniska kontoret, skattefinansierad verksamhet 57 735 112 435 115 950

Hamn 9 900 7 200 6 300


Vatten och avlopp 39 100 51 900 48 800

Avfallshantering 19 300 19 400 23 200

Sotning 125 100 125

Sida 50


NÄMNDSMÅL Skapa fungerande och inkluderande fysiska och/eller digitala mötesforum för medborgaradialog

BEDÖMNING Röd Gul Grön Bedömningsintervaller 0 1 ≥ 2 Jämförelsevärde


NÄMNDSMÅL Upprusta befintlig infrastruktur i utvalda områden tillsammans med övriga intressenter

BEDÖMNING Röd Gul Grön Bedömningsintervaller 0 1 ≥ 2 Jämförelsevärde


NÄMNDSMÅL Nya digitala tjänster tas fram som tillgodoser medborgarens/kundens behov av självservice

BEDÖMNING Röd Gul Grön Bedömningsintervaller 0 1 - 2 ≥ 3 Jämförelsevärde

Digitala tjänster i dag som tillgodoser medborgarens/ kundens behov uppgår till 6 st.




NÄMNDSMÅL

Tekniska nämndens verksamheter tar emot 10 praktikanter och minst 2 av dessa har utomnordiskt ursprung

BEDÖMNING Röd Gul Grön Bedömningsintervaller ≤ 8 resp. 0 ≥ 8 - <10 resp. 1 ≥ 10 resp. ≥ 2

Jämförelsevärde Nuläge, praktikanter med utomnordiskt ursprung saknas.

Mellan åren varierar antal praktkanter under och över 2015 års målsättning.

Medborgare/Kund, med forum menas bestående arbetssätt/metod. Exempel på forum kam t ex. vara chatt, fokusgrupper, uppsökande verksamhet m.m. Utveckling/Tillväxt, förslaget innebär att välja ut områden och upprusta infrastrukturen där, städa, laga, göra attraktivt. Intressenter kan exempelvis vara berörda boende, bostadsföretag och handel/näringsliv. Ekonomi, nya digitala tjänster kan vara exempelvis ”appar” eller e-tjänster via ”mina sidor” som ökar möjligheten till självservice, vilket också syftar till att effektivisera administrationen för verksamheten. Medarbetare, bidra till ökad mångfald och fler unga i arbete genom att skapa praktikplatser med delmålet att minst 2 av praktikanterna har utomnordiskt ursprung.

Sida 51

Valnämnd Ordförande: Siv Brännström

Verksamhetsidé

Valnämndens uppdrag är att möjliggöra genomförandet av demokratiska och rättsäkra val för de röstberättigade inom Skellefteå kommun.


Vart fjärde år genomförs allmänna val och vart femte år val till Europaparlamentet. Förutom ordinarie val har valnämnden även ansvar för att genomföra eventuella folkomröstningar. Det är inga val inplanerade under 2015, 2016 eller 2017.


Budget 2014 2 162


Ej valår -2 000

Budget 2015 165

Anslag

Valnämnd 165 165 165

Summa 165 165 165

Sida 52

Gemensam överförmyndarnämnd Ordförande: Valter Stenberg Tf chef: Pär Hellgren

Verksamhetsidé

Genom att fastighetsbilda, planera och styra byggande, vägleda konsumenter, bedriva överförmyndarverksamhet och värna om miljön verkar bygg- och miljökontoret för en attraktiv och hållbar kommun.


Under det senaste decenniet har antalet ärenden, d v s personer som behöver god man eller förvaltare, stadigt ökat. Sedan år 2000 har det i genomsnitt tillkommit 153 nya ärenden per år.

Genomsnittliga nettoökningen, efter att dödsfall m.m. har frånräknats, uppgår till 56 ärenden per år. Enligt befolkningsprognosen kommer antalet medborgare över 65 år att öka fram till 2018, vilket innebär ett fortsatt ökat behov av gode män. I dagsläget finns det cirka 750 gode män/förvaltare men det saknas drygt 40 ställföreträdare för att uppnå balans. Verksamheten ser ett ökat behov av rekrytering av gode män. Detta sammantaget med åldrande ställföreträdare blir en utmaning för framtiden.


Budget 2014 5 986


Budget 2015 6 082

Anslag

Gemensam överförmyndarnämnd 403 403 403

Överförmyndarverksamhet 5 679 5 679 5 679

Summa 6 082 6 082 6 082

Sida 53

PERSPEKTIV Medborgare/Kund KF-MÅL Stolta, engagerade och nöjda medborgare och kunder FOKUSOMRÅDE Ett mångkulturellt och inkluderande Skellefteå NÄMNDSMÅL Erbjuda och genomföra fördjupad godmanutbildning. BEDÖMNING Röd Gul Grön Bedömningsintervaller Ej genomfört Påbörjat, ej klart genomförd Jämförelsevärde Ny utbildning


NÄMNDSMÅL Minst 20 % av ställföreträdarna använder webbtjänsten kassabok för gode män

BEDÖMNING Röd Gul Grön Bedömningsintervaller ≤ 15 % 16 – 19 % ≥ 20 % Jämförelsevärde Ny tjänst

Sida 54

Revision Ordförande: Dick Hellman

Verksamhetsidé

Kommunrevisionen granskar för medborgarnas räkning kommunens verksamhet och de kommunägda bolagen. Detta görs för att se till att de följer lagen och instruktionerna de får från kommunfullmäktige. Uppdraget för kommun-revisionens är fastställt i kommunallagen. Lagen säger att kommunfullmäktige ska utse ett antal personer, förtroendevalda revisorer, som självständigt ska granska all verksamhet som kommunen bedriver. Det handlar både om att kolla att räkenskaperna är korrekta samt att styrelsen och nämnderna både följer lagen och utför uppdragen som kommunfullmäktige ger dem. Ofta tänker man på revisorer som ett slags kontrollant av ekonomin. Detta är bara en liten del av uppdraget. Större delen av tiden ägnas åt att följa upp verksamheten och ge förslag till hur den kan förbättras.

I de kommunägda bolagen finns särskilda revisorer för ekonomin. Kommunens förtroendevalda revisorer har där ett uppdrag som kallas lekmannarevisor, att på samma sätt som i kommunen för övrigt se till att bolagen följer både lagen och de instruktionerna de har fått av kommunfullmäktige. Revisionen har två uppdragsgivare. Den första formella uppdragsgivaren är kommunfullmäktige. Den andra är invånarna i kommunen, som var och en kan ge revisorerna förslag på vad de bör titta på. Revisorerna tar till sig det som de ser och hör i tidningar, TV och radio. De får också uppslag från vanliga människor som vill tipsa om något som de anser bör granskas. Ytterst är det revisorerna själva som beslutar vad de ska granska. Tips och uppslag prioriteras mot de projekt som redan finns inplanerade.


Budget 2014 2 026


Budget 2015 2 039

Anslag

Revision 2 039 2 039 2 039

Summa 2 039 2 039 2 039

55

Skellefteå Stadshus AB, koncernen

Ordförande: Lorents Burman VD: Kristina Sundin Jonsson

Verksamhet Bolaget utgör moderbolag i Skellefteå kommuns bolagskoncern. Ändamålet med bolagets verksamhet är att samordna ägaransvaret för de ägda bolagen i syfte att effektivisera den kommunala styrningen och resursanvändningen. Bolaget ska samordna finansieringen inom koncernen. Skellefteå Stadshus äger samtliga aktier i följande bolag: Fastighets AB Polaris, Skelleftebostäder AB, Skelleftebuss AB, Skellefteå Kraft AB, Skellefteå City Airport AB och intressebolaget Nolia AB (33%). Skellefteå Kraft AB, koncern Vd Hans Kreisel Ordförande Alf Marklund Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inköpa, producera och distribuera energi, äga och förvalta fast och lös egendom samt bygga och förvalta infrastruktur för tele- och datakommunikation med därtill hörande verksamheter. I koncernen finns moderbolaget Skellefteå Kraft AB med de helägda dotterbolagen Skellefteå Kraft Elnät AB, Skellefteå Kraft Energihandel AB, Skellefteå Kraft Service AB, Greenwind AB och Skellefteå Energiunderhåll HB. Dessutom finns ett antal intressebolag bland annat Nekab och BlaikenVind. Verksamhet Marknad: Försäljning av el, fjärrvärme, fjärrkyla och biopellets Produktion: Produktion av el samt produktion och distribution av fjärrvärme, fjärrkyla och biopellets. Elnät: Distribution av el i nätområden inom koncessionsområden Energiunderhåll: Underhåll av produktions-anläggningar och distributionsnät Utveckling: Uthyrning och förvaltning av lokaler samt bredbandsverksamhet Skelleftebostäder AB Vd Jerker Eriksson Ordförande Alf Granström

Skelleftebostäder AB ska i allmännyttigt syfte främja bostadsförsörjningen och erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget. Verksamheten ska bedrivas affärsmässigt så att en långsiktig värdetillväxt av fastighetskapitalet tryggas. Avkastningen på bolagets fastighetsbestånd ska vara i nivå med liknande jämförbara bostadsföretag. Bolaget ska generera en direktavkastning om lägst 7 % på fastigheternas marknadsvärde och successivt öka sin soliditet så att den uppgår till 15 % beräknat på justerat eget kapital. Den totala lägenhetsytan uppgår till 420 345 kvm och ytan för lokaler till 93 611 kvm. Lägenhetsytan består av 7 012 lägenheter och lokalytan av 268 lokaler. Fastighets AB Polaris Vd Robert Lindberg Ordförande Bert Öhlund Fastighets AB Polaris uppdrag är att medverka till utveckling av näringslivet och ökad sysselsättning i kommunen. Kommunens mål är att genom fastighetsbolaget med kort varsel kunna erbjuda lokaler till expanderande företag. Verksamheten omfattar uthyrning av industri-, lager-, kontors- och utbildningslokaler inom Skellefteå kommun. Bolaget disponerar för närvarande lokaler med en yta på ca 281 000 kvm. Skelleftebuss AB, koncernen Vd Andreas Olofsson Ordförande Carina Dagbro Bolagets uppdrag är att skapa en god trafikförsörjning i kommunen. Verksamheten består av busstrafik, dels som entreprenör åt länets kollektivtrafikmyndighet i företrädesvis norra Västerbotten, dels egen stadstrafik i Skellefteå närområde på kommersiella villkor. Bolaget utför även färdtjänstresor och skolskjutsverksamhet på uppdrag av Skellefteå kommun. I företaget finns också flygbuss-verksamhet.

56

Skellefteå City Airport AB Vd Robert Lindberg Ordförande Bert Öhlund

Ändamålet med bolagets verksamhet är att som ett led i Skellefteå kommuns tillväxtarbete utveckla och marknadsföra verksamheten vid Skellefteå Airport.

Moderbolag

Resultatbudget 2015, tkr

Verksamhetens intäkter 2 500 Verksamhetens kostnader -2 500 Rörelseresultat 0

Finansiella intäkter 195 000 Finansiella kostnader -195 000 Årets resultat 0

Balansbudget 2015, tkr

Tillgångar Anläggningstillgångar 18 326 900 Omsättningstillgångar 100 Summa tillgångar 18 327 000 Eget kapital och skulder Eget kapital 9 997 000 Kortfristiga skulder 30 000 Långfristiga skulder 8 300 000 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 18 327 000

Koncernresultatbudget 2015, tkr

Verksamhetens intäkter 5 377 800 Verksamhetens kostnader -4 411 800 Avskrivningar -566 200 Rörelseresultat 399 800 Finansiella intäkter 318 500 Finansiella kostnader -179 300 Skatt -47 500 Årets resultat 491 500

Koncernbalansbudget 2015, tkr

Tillgångar Anläggningstillgångar 19 775 200 Omsättningstillgångar 897 700 Summa tillgångar 20 672 900 Eget kapital och skulder Eget kapital 11 021 800 Avsättningar 942 700 Långfristiga skulder 7 179 200 Kortfristiga skulder 1 529 200 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 20 672 900

Investeringsbudget 2015, tkr

Investeringar 1 572 700

Resultatbudget/-plan, sammandrag


Intäkter Kostnader Resultat Resultat Resultat


Skellefteå Stadshus AB 197 500 197 500 0 0 0

Skellefteå Kraft AB, koncernen 4 696 643 4 532 195 164 448 288 326 294 881

Fastighets AB Polaris 172 000 150 000 22 000 22 000 22 000

Skelleftebostäder AB 771 417 417 430 353 987 44 192 46 192

Skelleftebuss AB, koncernen 197 889 195 884 2 005 2 000 2 000

Skellefteå City Airport AB 45 893 66 849 -20 956 -17 184 -17 053

Summa kommunägda bolag 6 081 342 5 559 858 521 484 339 334 348 020

57

Investeringsbudget/plan


Investering Investering Investering


Skellefteå Kraft AB, koncernen 1 072 000 559 100 547 900

Fastighets AB Polaris 129 000 134 000 134 000

Skelleftebostäder AB 345 000 420 000 254 000

Skelleftebuss AB, koncernen 5 000 10 000 20 000

Skellefteå City Airport AB 21 700 19 200 11 100

Summa kommunägda bolag 1 572 700 1 142 300 967 000

58

Skellefteå Kraft AB, koncernen

Ordförande: Alf Marklund VD: Hans Kreisel

Affärsidé Vi vill med egna energitillgångar och hög kompetens vara kundernas bästa alternativ genom att erbjuda attraktiva produkter och tjänster till konkurrenskraftiga priser.

Marknaden 2014 samt marknadsläget 2015-2017

Den största osäkerhetsfaktorn för utvecklingen av priset på el på lång sikt är utfallet av de internationella klimatförhandlingarna 2015. För de närmaste tre åren hinner dock inga politiska beslut på vare sig nationell, EU eller global nivå, få någon större påverkan på dagens terminspris.

Det blir allt mer tydligt att det håller på att byggas upp ett överskott av elproduktion i det nordiska kraftsystemet. Drivkraften bakom detta är inte minst elcertifikatssystemet i Sverige och Norge som starkt gynnar utbyggnaden av vindkraft. Under 2014 har tillgängligheten på kärnkraft varit mycket god. Samtidigt minskar efterfrågan på el inom industrin medan efterfrågan inom övriga sektorer står nästan stilla. Som en följd av detta påverkar inte ett underskott i den hydrologiska balansen eller en något lägre fyllnadsgrad i vattenkraftsmagasinen elpriset lika mycket som för bara några år sedan. Däremot sätter ett överskott på vatten i systemet en avsevärd press på elpriset vilket syns mycket tydligt under hösten 2014. För helåret 2014 är prognosen ett elpris på ca 5 öre/kWh lägre än under 2013.

Priserna på terminsmarknaden för el, Nasdaq Commodities, har under år 2014 varit varierande. Årskontrakten föll under årets första tre månader till följd av lägre pris på kol och utsläppsrätter, EU-ETS. Från april till och med augusti var trenden svagt stigande då priset på EU-ETS gick upp igen. Under hösten har terminspriserna återigen börjat falla då det långa prisfallet på kol under hela året fått genomslag.

EU:s regeringschefer kom under ett möte i slutet av oktober överens om hur man vill att energi- och klimatarbetet inom unionen ska bedrivas åren 2020-2030. Det gäller hur mycket utsläppen av växthusgaser ska minskas, hur mycket den förnybara energiproduktionen ska byggas ut samt vilket mål det ska vara för energieffektivisering. Det tillkommer också mål om utbyggnad av överföringskapaciteten inom unionen för att förbättra försörjningssäkerheten. Regeringsskiftet

i Sverige innebär nya förutsättningar inom energiområdet. Den nya regeringen vill tillsätta en energikommission för att därigenom få till stånd en så bred politisk överenskommelse som möjligt. Det kommer dock att dröja några år innan detta kan få någon större påverkan på energipolitiken och därmed energipriserna i landet. Det ligger i sakens natur att det tar tid att komma överens och att sedan genomföra förändringar. Till detta kommer osäkerheten om vilka åtaganden Sverige kommer att ha gentemot EU framöver.

Under vårriksdagen kommer det att beslutas om vilka justeringar som kommer att ske inom elcertifikatssystemet, dvs. hur mycket högre kvotplikt konsumenterna kommer att få från och med 2016. Den nya regeringen har tidigare flaggat för att det ska komma till stånd en ambitionshöjning inom elcertifikatssystemet fram till 2020. Sannolikheten att en sådan justering kan genomföras redan till nästa årsskifte är dock mycket liten. Processen har hunnit för långt för att hinna komma med nya förslag innan vårriksdagen. Däremot kan det bli en mindre höjning av kvotplikten från och med kontroll-stationen 2018.

Terminskurvan för de närmaste åren är mycket flack och priset är lågt. Det har varit ett avsevärt prisfall det senaste året till följd av den förbättrade kraftbalansen och fallande bränslepriser. Det är svårt att se någon större prisuppgång även om det skulle komma lite nederbörd. Om det däremot skulle komma mycket nederbörd finns det risk för ännu lägre pris. Vår prognos för det genomsnittliga elpriset i elområde 1 de närmaste tre åren är: 2015: 30 öre/kWh, 2016: 30 öre/kWh och 2017: 29 öre/kWh.

Verksamhet

Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inköpa, producera och distribuera energi, äga och förvalta fast och lös egendom samt bygga och förvalta infrastruktur för tele- och data-kommunikation med därtill hörande verksamheter. I koncernen finns moderbolaget Skellefteå Kraft AB med de helägda dotterbolagen Skellefteå Kraft Elnät AB, Skellefteå Kraft Energihandel AB, Skellefteå Kraft Service AB, Greenwind AB och Skellefteå Energiunderhåll HB. Dessutom finns ett antal intressebolag bland annat Nekab och BlaikenVind.

59

Verksamhet Marknad: Försäljning av el, fjärrvärme, fjärrkyla och biopellets Produktion: Produktion av el samt produktion och distribution av fjärrvärme, fjärrkyla och biopellets. Elnät: Distribution av el i nätområden inom koncessionsområden Energiunderhåll: Underhåll av produktions-anläggningar och distributionsnät Utveckling: Uthyrning och förvaltning av lokaler samt bredbandsverksamhet

Sammanfattning

Skellefteå Kraft står i grunden starkt med en stark soliditet, en bra produktionsportfölj och skickliga och kompetenta medarbetare. Men vi befinner oss samtidigt i en situation med långsiktigt låga elpriser vilket har en stor inverkan på lönsamheten från vår elproduktion. Det blir allt mer tydligt att det håller på att byggas upp ett överskott av elproduktion i det nordiska kraftsystemet. Drivkraften bakom detta är inte minst elcertifikatssystemet i Sverige och Norge som starkt gynnar utbyggnaden av vindkraft. Terminskurvan för de närmaste åren är mycket flack och priset är lågt. Det har varit ett avsevärt prisfall det senaste året till följd av den förbättrade kraftbalansen och fallande bränslepriser. Skellefteå Kraft ser också en risk för ökade kostnader som en följd av myndighetsbeslut. Ett exempel är vattenverksamhetsutredningen som föreslår en omfattande förändring av befintlig lagstiftning för vattenverksamheter där konsekvenserna på ekonomi, resurser och investeringsplaner är svåra att överblicka. De nya regeringspartierna är också överens om att tvinga kärnkraften att bära "sina egna kostnader" i större utsträckning och det finns redan konkreta förslag om ökade skatter för kärnkraften. Stamnäts-tarifferna och elnätsregleringen kommer även de att vara viktiga sakfrågor att följa och driva då stamnätstarifferna slår hårt mot investeringar i norra Sverige.

För att möta de tuffare omvärldsförutsättningarna måste vi arbeta med resultatförbättrande åtgärder för motsvarande 100 miljoner kronor fram till år 2016. Skellefteå kraft har identifierat aktiviteter inom linjeorganisationen och genom rationaliserings- och kostnadseffektiviseringar över organisations-gränserna. Dessa aktiviteter kommer att påbörjas under 2015 för att få fullt genomslag år 2016 då ägarkravet på 10 % avkastning på eget kapital före skatt åter kommer att uppnås.


Verksamhetens intäkter 4 673 300 Verksamhetens kostnader -3 997 694 Avskrivningar -379 043 Rörelseresultat 296 563 Finansiella intäkter 23 343 Finansiella kostnader -107 947 Skatt -47 511 Årets resultat 164 448


Tillgångar

Anläggningstillgångar 10 088 500 Omsättningstillgångar 842 900 Summa tillgångar 10 931 400 Eget kapital och skulder Eget kapital 4 851 800 Avsättningar 869 700 Långfristiga skulder 3 966 900 Kortfristiga skulder 1 243 000 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 10 931 400


Investeringar 1 072 000

60

Styrkort 2015, Skellefteå Kraft AB Vision: Skellefteå – en framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i, med målet att ha 80 000 invånare år 2030. Önskat läge: En nytänkande region med fler invånare.

MEDBORGARE/KUND UTVECKLING/TILLVÄXT

EKONOMI MEDARBETARE

Kommunfullmäktiges mål: Stolta, engagerade och nöjda medborgare och kunder

Kommunfullmäktiges mål: Långsiktig hållbar utveckling

Kommunfullmäktiges mål: God ekonomisk hushållning

Kommunfullmäktiges mål: Attraktiv arbetsgivare med stolta, delaktiga och engagerade medarbetare

Fokusområde: Ett mångkulturellt och inkluderande Skellefteå

Fokusområde: Attraktiv stad

Fokusområde: Strategiska investeringar och förbättrade arbetssätt

Fokusområde: Attraktiva arbetsplatser med god arbetsmiljö och en ökad mångfald

Bolagsmål:

NKI 75 %

Bolagsmål:

100% hållbar produktion

Avsätta 2,0% av EBIT till innovation / utveckling

Bolagsmål:

REK 10 %

Bolagsmål:

NMI 75 %

VÄRDEGRUND: Professionalitet, engagemang och framsynthet

61

Skelleftebostäder AB Ordförande: Alf Granström VD: Jerker Eriksson

Affärsidé Skelleftebostäder AB ska erbjuda ett varierat utbud av bostäder som bidrar till att göra Skellefteå till en attraktiv plats att bo och leva på, med variation i standard och boendeformer för livets olika skeden. Skelleftebostäder AB ska vara en aktiv aktör på bostadsmarknaden genom ny- och tillbyggnad samt förvärv och försäljning av fastigheter . Tillgång till bra bostäder till rimliga priser är nödvändigt för att Skellefteå ska uppnå en attraktionskraft och tillväxt.

Verksamhet Skelleftebostäder AB ska i allmännyttigt syfte främja bostadsförsörjningen och erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget. Verksamheten ska bedrivas affärsmässigt så att en långsiktig värdetillväxt av fastighetskapitalet tryggas. Avkastningen på bolagets fastighetsbestånd ska vara i nivå med liknande jämförbara bostadsföretag. Bolaget ska generera en direktavkastning om lägst 7 % på fastigheternas marknadsvärde och successivt öka sin soliditet så att den uppgår till 15 % beräknat på justerat eget kapital. Den totala lägenhetsytan uppgår till 420 345 kvm och ytan för lokaler till 93 611 kvm. Lägenhetsytan består av 7 012 lägenheter och lokalytan av 268 lokaler.

Utvecklingstendenser Den svenska fastighetsmarknaden bedöms fortsätta vara positiv under de närmaste åren, med en god efterfrågan på såväl bostäder som lokaler. Den låga marknadsräntan har stor betydelse för lönsamheten och likaså den låga omflyttnings och vakansgraden. Bostadsproduktionen har under 2000- talet varit mycket låg vilket lett till en kraftig brist på bostäder. Det är framförallt de höga byggkostnaderna som förhindrat ett ökat byggande av bostäder och i synnerhet hyresrätter. Produktionskostnaden för att bygga flerfamiljshus har nästan fördubblats de senaste 12 åren och idag byggs det nästan bara nya hyresrätter i attraktiva områden, för att motsvara hushållens

boendevärderingar och betalningsvilja. Det ställs därför högre krav på både planering och utvärdering av nya bostadsprojekt som tydligt skall kunna identifiera såväl möjligheter som riskfaktorer. Samtidigt är ett stort varierat utbud av bostäder avgörande för en kommuns möjlighet för tillväxt. Skebo kommer under de närmaste åren att bidra till kommunens tillväxt och attraktionskraft genom ny-, till- och ombyggnationer. Nybyggnationer kommer att ske dels av vanliga lägenheter och dels av särskilda boenden till äldre- och handikappomsorgen. Vår bedömning är att det är en stigande efterfrågan på lägenheter i centrala Skellefteå. Nybyggnation av hyreslägenheter kommer därför att ske i centrala Skellefteå genom förtätningar i befintliga kvarter. Bolaget har flera spännande projekt på gång som är strategiskt viktiga i vår ambition att vara den ledande samhällsutvecklaren på bostads-marknaden i Skellefteå. Vår nyproduktion sätter fart på bostadsmarknaden, eftersom varje inflyttning startar en kedja av byten mellan bostäder. Under 2015 kommer bolaget slutföra det omfattande strategiarbete som startade under 2014 och där fokus har legat på befintligt fastighetsbestånd och strategiska vägval för finansiering av nyproduktion. Andra prioriterade mål är det kontinuerliga arbetet för en utvecklingsinriktad företagskultur med gemensam värdegrund.

Verksamhet 2015 Investeringstakten kommer att vara hög under 2015 och vi planerar att genomföra investeringar för cirka 345 mkr.

Nyproduktionen av ett elvavåningshus med 43 hyreslägenheter i centrala Skellefteå, kv Oden, kommer att fortlöpa under 2015 och inflyttning beräknas ske våren 2016.

I Kåge kommer två nyproducerade gruppbostäder med totalt 12 lägenheter att färdigställas under våren 2015.

62

I Boliden kommer en om – och tillbyggnad av det befintliga äldreboendet färdigställas med inflyttning våren 2015.

I början av året startar nyproduktionen av 31 hyreslägenheter samt en butikslokal fördelade på tre huskroppar i centrala Skellefteå, kv Heimdall. En genomfattande renovering av 21 hus på Skiftesgatan Anderstorp fortlöper och beräknas vara genomfört våren 2017. Vi kommer även att fortsätta det långsiktiga arbetet med energi och miljöeffektiviserande åtgärder och beräknar genomföra investeringar för cirka 10 mkr under 2015.

Två trygghetsboenden kommer att starta under 2015. Det är 34 lägenheter på seniorboendet Strandgården, Skellefteå, och 21 lägenheter på Bureborg, Bureå, som kommer att göras om till trygghetsboenden Arbetet med framtagandet av det nya hyressättningssystemet Poängen, tillsammans med de privata fastighetsägarna och Hyresgästföreningen fortlöper och beräknas bli klart under hösten 2015.

Ekonomi Hyresintäkterna beräknas öka med ca 3 % jämfört med föregående år och ökningen kommer främst från helårseffekten av nyproducerade lägenheter och en hyreshöjning på bostäder. På lokalsidan beräknas inga större höjningar då index är fortsatt lågt. Kostnaderna för köpta tjänster beräknas stiga med 20 % jämfört med 2014 då kostnaderna var betydligt lägre än ett normalår. Reparation och underhållskostnaderna beräknas ligga på samma nivåer som under 2014. De totala taxebundna kostnaderna beräknas likvärdiga som föregående år då den högre nättaxan för el och ökade kostnaderna för sophantering reduceras av lägre elpriser. Fjärrvärmekostnaderna har inga förväntade höjningar. De finansiella kostnaderna beräknas minska marginellt jämfört med 2014 på grund av lägre snittränta. Bolagets investeringar finansieras både med en ökad belåning och eget kassaflöde.


Verksamhetens intäkter 476 169 Verksamhetens kostnader -270 417 Avskrivningar -93 863 Rörelseresultat 111 889 Finansiella intäkter 295 248 Finansiella kostnader -53 150 Årets resultat 353 987

Balansbudget 2015, tkr Tillgångar Anläggningstillgångar 2 982 722 Omsättningstillgångar 19 000 Summa tillgångar 3 001 722 Eget kapital och skulder Eget kapital 328 961 Avsättningar 23 020 Långfristiga skulder 184 464 Kortfristiga skulder 2 465 277 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 3 001 722

Investeringsbudget 2015, tkr Investeringar 345 000

64

Fastighets AB Polaris

Ordförande: Bert Öhlund VD: Robert Lindberg

Affärsidé Fastighets AB Polaris uppdrag är att medverka till utveckling av näringslivet och ökad sysselsättning i kommunen. Kommunens mål är att genom fastighetsbolaget med kort varsel kunna erbjuda lokaler till expanderande företag.

Verksamhet Verksamheten omfattar uthyrning av industri-, lager-, kontors- och utbildningslokaler inom Skellefteå kommun. Bolaget disponerar för närvarande lokaler med en yta på ca 281 000 kvm.

Utvecklingstendenser Efterfrågan – Förändring Bolagets verksamhet präglas av näringslivet och dess behov av ändamålsenliga lokaler. Under 2014 har Fastighets AB Polaris sett ett ökat intresse för etableringar, omflyttningar eller anpassningar. Med anledning av detta för bolaget ständigt dialog med nya och befintliga hyresgäster. Under 2015 och efterföljande år förväntas en utökning av realiserade planer vilket medför att kommande års investeringsvolym beräknas öka. Ett strategiskt arbete är genomfört med styrelse och personal, detta arbete har skett i samklang med vår gemensamma vision om 80 000 innevånare 2030. Denna vision kräver tillkomst av arbetsplatser för att kunna uppnås. Fastighetsdrift Fastighets AB Polaris arbetar ständigt med effektivisering. Personal Fastighets AB Polaris har en väl fungerande verksamhet. Från och med andra halvåret 2014 är bolaget fullt bemannat. Därtill har en ny organisation sjösatts. Under 2015 kommer en ersättningsrekrytering att genomföras. I övrigt förväntas inga förändringar av personal eller organisation. Ekonomi Den låga marknadsräntan har varit gynnsam för bolaget under innevarande år. En fortsatt låg

marknadsränta har stor betydelse för bolagets lönsamhet. Investeringsbudgeten för 2015 uppgår till totalt 129 MSEK, bestående av underhåll, hyresgästanpassningar och nyinvesteringar. Fastighets AB Polaris verksamhet styrs till stor del av näringslivets behov och ägarens direktiv vilket gör att nivån på nyinvesteringar blir svårbudgeterad. Från och med 2014 styr nya redovisningsregler (K3) bland annat storleken på avskrivningar och hanteringen av investeringar. Sannorlikt kommer mer av fastighetsunderhållet att aktiveras.


Verksamhetens intäkter 172 000 Verksamhetens kostnader -92 000 Avskrivningar -32 000 Nedskrivn/omstrukturering -10 000 Rörelseresultat 38 000 Finansiella intäkter 0 Finansiella kostnader -16 000 Årets resultat 22 000


Tillgångar Anläggningstillgångar 980 000 Omsättningstillgångar 15 000 Summa tillgångar 995 000 Eget kapital och skulder Eget kapital 240 000 Avsättningar 12 000 Långfristiga skulder 690 000 Kortfristiga skulder 53 000 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 995 000


Investeringar 129 000

66

Skelleftebuss AB, koncernen

Ordförande: Carina Dagbro

VD: Andreas Olofsson _____________________________________________________________________________________________

Verksamhetsidé Skelleftebuss affärsidé är att vara ett starkt och framsynt transportföretag som skall vara det naturliga valet för kunder och medarbetare.


Centralortstrafik Stadstrafiken omfattar sedan augusti förra året ett betydligt större geografiskt område än tidigare. Inom detta område har utbudet av busstrafik ökat markant. Under 2015 kommer Skelleftebuss att arbeta tillsammans med Skellefteå kommun kring nödvändiga infrastrukturella frågor som ska bidra att ytterligare höja statusen för kollektivtrafiken. I högtrafik omfattar dagens stadstrafik 21 bussar, exklusive förstärkningsbussar. Totalt finns ett 30-tal bussar tillgängliga för stadstrafiken. I stadstrafiken finns tre busstyper: 2-axliga lågentrébussar, 3-axliga lågentrébussar och ledbussar. Idag har vi 15 biogasbussar i stadstrafiken, 10 som är 2-axliga och 5 som är 3-axliga, dessa uppfyller alla dagens krav på tillgänglighet och miljö. Av dagens 6 ledbussar är fyra stycken tillverkade 2006 och två är från tidigt 90-tal. Gemensamt för alla ledbussar är att de inte är lågbyggda och därmed inte särskilt tillgängliga för handikappade eller barnvagnsförare. Utöver dessa har vi 10 lågbyggda dieselbussar som är tillverkade mellan 1998 och 2002. Dessa uppfyller visserligen kraven på tillgänglighet, men dock inte utsläppskrav för trafik som upphandlas idag. Under kommande år behöver Skelleftebuss och Skellefteå kommun föra en dialog kring hur morgondagens busspark ska vara beskaffad i fråga om tillgänglighet och miljökrav. Upphandlad linjetrafik Under 2015 kommer ett av bolagets större trafikavtal att upphandlas på nytt. Upphandlingen baseras på Skellefteå kommuns trafikbeställning. Projekt Under första halvan av 2015 kommer Skelleftebuss att implementera arbetet med sparsam körning, vilket innebär att en utrustning

mäter och bedömer varje förares förmåga att köra ekonomiskt. Under samma period kommer Skelleftebuss nya biljettmaskinsystem för stadstrafiken att installeras. Med det nya systemet kommer nya tjänster att aktualiseras, däribland:

Realtidsinformation

Mobil applikation som klarar biljettförsäljning

Visuellt och talat hållplatsutrop Kommentarer till resultatbudget Företaget budgeterar ett överskott på 2 mkr. De poster som är svårast att prognostisera är bränsleprisernas utveckling, pensionsskuldens förändring samt intäkterna från biljettförsäljningen i stadstrafiken.


Verksamhetens intäkter 197 889 Verksamhetens kostnader -174 683 Avskrivningar -19 201 Rörelseresultat 4 005 Finansiella intäkter 0 Finansiella kostnader -2 000 Årets resultat 2 005


Tillgångar Anläggningstillgångar 135 000 Omsättningstillgångar 15 000 Summa tillgångar 150 000 Eget kapital och skulder Eget kapital 45 000 Avsättningar 38 000 Långfristiga skulder 57 000 Kortfristiga skulder 10 000 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 150 000


Investeringar 5 000

67

Skelleftebuss AB, Styrkort 2015

68

Skellefteå City Airport AB Ordförande: Bert Öhlund VD: Robert Lindberg _________________________________________________________________________________________________

Affärsidé Ändamålet med bolagets verksamhet är att som ett led i Skellefteå kommuns tillväxtarbete utveckla och marknadsföra verksamheten vid Skellefteå Airport.

Utvecklingstendenser Efterfrågan – Förändring

Passagerarna som reser till och från Skellefteå har under 2014 ökat med cirka 26 000 resenärer, vilket motsvarar en ökning med nio procent. Sedan kommunens övertagande av ägandet har över 113 000 nya resenärer tillkommit. Skellefteå Airport har genom ett aktivt marknadsarbete lyckats attrahera nya flygbolag, flygoperatörer och flyglinjer. Under 2014 etablerade Ryanair direkttrafik till London. Skellefteå Airport är därmed den enda flygplatsen norr om Arlanda med direkt linjetrafik till tre stora städer, Stockholm, London och Barcelona. Detta ger stor potential för exempelvis besöksnäringar. Fritidsresor, Ving samt Scandjet etablerade under 2014 charterverksamhet på Skellefteå Airport. Skellefteå Airport är Sveriges största flygplats utan konkurrens på inrikesflygningarna. Ett stort intresse råder dock i detta segment. Under 2015 kommer flygtrafiken i stort sett att bedrivas som under 2014. Mallorca och Dubrovnik försvinner, men ersätts av Split och eventuellt Sicilien. I och med flygbranschens ekonomiska situation har vi valt att ej budgetera med osäkra eller ej beslutade etableringar.

Flygplatsdrift

Bolagets huvudfokus är flygsäkerhetsdrift. Skellefteå Airport har under 2014 fortsatt renoveringen av flygplatsen och anläggningen börjar nu hålla en mycket hög klass. Under 2014 har en ny säkerhetskontroll, utökad parkering samt ny tillfartsväg driftsatts. Under 2014 har Skellefteå Airport påbörjat arbetet med en Masterplan som bygger på Vision 2030

samt branschens bedömningar. Detta arbete kommer att vara klart under första halvåret 2015 och planen ska då redovisa bedömningar på framtidens resande. Resultatet blir en långsiktig handlingsplan och bedömda åtgärder för att klara framtidens kravbild. Den 1 november 2014 övertog Skellefteå Airport hanteringen av passagerarservice från SAS. Detta innebar att nio medarbetare som tidigare varit anställda av SAS nu är anställda av Skellefteå Airport. I och med detta är alla vitala flygplatstjänster ombesörjda av Skellefteå Airport. Detta skapar bättre konkurrenskraft och möjligheter till effektivare hantering. Från och med 2013 är Skellefteå Airport en helt fossilfri flygplats vad gäller uppvärmning och elförbrukning. Vi har som primär värmekälla biopellets som levereras av Skellefteå Kraft och vårt inköp av el är certifierad som grön el. Vi har under året startat upp arbeten med en ny miljökonsekvensbeskrivning, denna förväntas vara klar under 2016. Under 2015 kommer också arbetet med riksintresse att genomföras i samarbete med Skellefteå kommun och Trafikverket. Sammanfattning Charter Mallorca, Dubrovnik försvinner som resmål. Split och eventuellt Sicilien tillkommer som resmål. Antalya, Rhodos, Kreta samt Zadar kvarstår. Utrikes linjefart London flygs året runt. Barcelona flygs sommarsäsong. Inrikes linjefart Stockholm flygs året runt. Verksamhet Flygsäkerhet prioriteras. Masterplan genomförs. Miljökonsekvensbeskrivning genomförs.

69


Verksamhetens intäkter 45 893 Verksamhetens kostnader -64 543 Avskrivningar -2 106 Rörelseresultat -20 756 Finansiella intäkter 0 Finansiella kostnader -200 Årets resultat -20 956


Tillgångar Anläggningstillgångar 15 000 Omsättningstillgångar 7 200 Summa tillgångar 22 200 Eget kapital och skulder Eget kapital 12 000 Avsättningar 0 Långfristiga skulder 0 Kortfristiga skulder 10 200 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 22 200


Investeringar 21 740

70

Investeringsprojekt, tkr

INVESTERINGSPROJEKT Budget Plan Plan

2015 2016 2017

Kommunstyrelsen 79 150 46 750 171 500

Elförsörjning 45 250 31 450 161 500

Markförvärv 10 000 10 000 10 000

Eriksberg, gator 11 700 1 100 Eriksberg, va 12 200 4 200


Ram för investeringar 1 000 3 000 3 000

Byggnadsnämnd 500 500 500

Ram för investeringar 500 500 500

Fritidsnämnd 17 500 17 500 17 500


Camping 8 500 8 500 8 500



Kulturnämnd 600 500 500

Ram för investeringar 600 500 500


Ram för investeringar, kommunhälsan 200 200 200

Socialnämnd 7 000 7 000 8 000


Nämnd för support och lokaler 349 550 325 800 370 700

Fastighetsavdelningen 14 000 21 600 14 500

Miljöstationer/sophantering/avfallskvarnar 1 000 1 000 1 000

Energiåtgärder utifrån energikartläggningsprojekt 5 000 5 000 5 000

Ny ventilation och tak, Nyponet och Eddahallen 8 000 6 000

Science center 6 000 6 000 Näridrottsplats Kaplan 1 600 Industrivägen TK förråd, fjärrvärme konvertering

1 500

Lövånger värmeanläggning 2 000 Ombyggnation Brandstation Jörn

1 000

Stadshuset aktivitetsbaserade arbetsplatser x

Måltid 200 200 200

Lös måltidsutrustning 200 200 200

Internservice 100 100 100

Kopieringsutrustning 100 100 100

71

Städ 500 400 400

Städmaskiner 500 400 400


2015 2016 2017

Grundskola/gymnasium 300 000 297 000 297 000

Bureå förskola samt kök för förskola, skola o äo 50 000 22 000 Ursviken förskola (6 avd)

20 000

Moröhöjden förskola (6 avd) 10 000 30 000 Eriksberg/Norrhammar förskola (6 avd)

20 000

Burträsk förskola, förskola i skolan (4 avd) 10 000 Område väster, A-torp, Balder, Kaplan 110 000 90 000 Mobacken och Sjungade dalen

50 000

Alhem 30 000 Balder sporthall/samlingssal 50 000 20 000

Bolidenskolan och Furuskolan 25 000 10 000 Moröbacke högstadium

15 000

Getberget skola, f-åk9 3 000 110 000 187 000

Sunnanåskolan 20 000 Arbetsmiljö 2 000 2 000 2 000

Lekmiljöer 3 000 3 000

Badanläggningar inomhus 1 500 0 53 000

Eddahallen, utveckling etapp 1

28 000

Burträsk badhus, tillgänglighet 1 500 Örjanshallen, renovering

25 000

Sporthallar 6 500 500 500

Arenan, sekretariat, avbytarbås, byte ispist 6 000 Förrådsbyggnader isytor (lärlingsbygge) 500 500 500

Brandstationer 3 250 0 0

Carport 5 platser, huvudstationen 250 Garage för lastväxlarmoduler 3 000

Kommunikation 23 500 6 000 5 000

Kommunikationshårdvara 7 000 6 000 5 000

Trådlöst nätverk 5 000 Skoldatorer 7 500 Servrar 4 000

Teknisk nämnd 131 410 196 285 199 675

Centraladministration 100 100 100

Inventarier 100 100 100

Gator och vägar 25 000 77 000 77 000

Gator och vägar, ram 15 000 17 000 19 000

Ny bro, Skellefteå C inkl. anslutningar 10 000 60 000 50 000 Anslutningsvägar/GC-vägar till ny bro, norra och södra sidan

8 000

Gång- och cykelvägar 5 000 6 000 7 000

Gång- och cykelvägar, ram 5 000 6 000 7 000

72


2015 2016 2017

Trafikbelysning 3 000 3 000 3 000

Armatur- och stolpbyten, styrsystem 3 000 3 000 3 000

Trafiksignaler 200 250 350

Utbyte styrapparater trafiksignaler 200 250 350

Parker och lekplatser 5 400 6 700 8 450

Ombyggnad av parker och lekplatser 3 400 3 400 3 400

Stadsdelslekplats Anderstorp 200 2 000 Reinvesteringar i maskiner, ramanslag 1 300 1 300 1 300

Ombyggnad Eddaparken, Norrvallagatan

2 200

Park och entréområdet inom Nordanå

150

Möblering av gaturum i centrum årlig etapp indeln 500 Strandstråk Kurjoviken, upprustning, belysning

1 400


Fordon och inventarier 4 500 4 500 4 500

Fordon 18 160 19 035 20 050 Verkstadsutrustning 160 35 50 Redskap, gatuunderhåll 2 000 2 000 2 000 Fordon 16 000 17 000 18 000

Förråd 875 350 0 Inventarier 250

Maskinutrustning 625 350

Hamn 9 900 7 200 6 300

Inventarier 800 800 800 Renovering spåntkaj, bogserbåtsläge (fd. färjeläge)

4 000

Renovering av pålkaj, cementa 4 000 Upplagsytor/hamnplan 4 800 900 1 500

Manöverrum och övervakningssystem till Baus 300 Hamnmagasin 1 500

Ombyggnad av hamnkontor inkl. verkstad 4 000


Utbyte av parkeringsautomater 300 300 300

El-uttag motorvärmare, avresetid 450 450 500

Sotning 125 100 125

Inventarier 50 100 50

Bilar 75

75

73


2015 2016 2017

Vattenförsörjning och avloppshantering 39 100 51 900 48 800 Ny vattenförsörjning för centralorten

x

Lövånger vattenförsörjning

3 000 Förebyggande åtgärder vattenverk 1 100 1 300 1 300 Ramanslag, tryckstegringsstationer och högreservoarer 400 500 500 Ombyggnad av styr- och reglersystem 2 500 2 000 1 000 Minskad energiförbrukning 1 000 1 000 1 000 Nya serviser 800 800 1 000 Installation områdesmätare 500 500 600 Huvudledning Skellefteå-Furunäs 0 10 000 10 000 Ny VA-lösning Drängsmark 7 000 2 000

Vattenförsörjning Svanfors 2 000 Ökad leveranssäkerhet dricksvatten 2 000 2 000 3 000

Förebyggande åtgärder yttre avloppsreningsverk 1 000 1 000 1 000 Effektivare slamhantering yttre reningsverk 1 500 2 000 Minskad energiförbrukning 1 000 500 500 Ombyggnad av trekammarbrunnar och infiltrationsytor 2 000 3 000 2 000 Kompletterande rening Kåge avloppsreningsverk 4 000 3 000

Minskad energi- och kemikalieförbrukning 6 000 6 000 5 000 Nytt va-laboratorium/kontor, Tuvan

2 000

Kompletterande gasrening (1/3) 2 500 4 500 Förebyggande åtgärder Tuvans reningsverk 1 000 1 000 1 200 Nytt distributionssystem för fordonsgas (1/3) 1 000 3 000 Minskad energiförbrukning 2 500 2 500 400 Byte av galler/tvättutrustning 2 000

Ramanslag, ombyggnad av avloppspumpstationer 2 000 1 500 1 500 Minskad energiförbrukning 300 300 300 Utbyggnad och ombyggnad av dagvattennät 4 000 4 000 4 000

Avfallshantering 19 300 19 400 23 200

Åtgärder på kommunens återvinningscentraler 300 300 300

Inventarier, containrar lastväxlarflak 400

400

Byggnad för "förebyggande av avfall" 1 500 Sandfilter, lakvattenbehandling 1 000

Ny mottagningsanläggning vid Degermyran 15 000 9 000 5 000 Kompletterande gasrening (2/3) 5 000 9 000 Nytt distributionssystem för fordonsgas (2/3) 2 000 6 000 Minskad energiförbrukning 600 600 1 000 Förebyggande åtgärder biogasanläggningen 1 500 1 500 1 500

Summa kommunen 589 910 601 535 774 575

Affärsverksamhet 122 925 119 300 249 225

Investeringar i skattefinansierad verksamhet med positivt driftsnetto, samt grund-/gymnasieskolor 305 000 302 000 302 000

Övrig skattefinansierad verksamhet 161 985 180 235 223 350

Sida 74

Styrprinciper

Utgångspunkter

Styrprinciperna är ett komplement till kommunfullmäktiges Policy för god ekonomisk hushållning och gäller som yttre ram för kommunens verksamhet. Därutöver förutsätts enskilda nämnder och styrelser ange specifika krav utifrån sitt specifika ansvarsområde. Den ekonomiska styrningen och redovisningen i kommunen och i de kommunägda bolagen regleras ytterst av:

Kommunallagen

Kommunala redovisningslagen

Aktiebolagslagen

Bokföringslagen

Årsredovisningslagen Den ekonomiska redovisningen styrs också av rekommendationer/anvisningar från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL och Rådet för kommunal redovisning, RKR. Utöver detta styrs kommunens verksamheter av en mängd lagar och regler, t.ex. inom områden som socialtjänst, skola, energi- och miljö, m.m. Nämnder och bolag förutsätts inte bara följa kommunfullmäktiges inriktning och resultatkrav utan förutsätts också följa alla de lagar och regler som påverkar verksamheten. Ekonomin utgör dock alltid gräns för verksamhetens omfattning. En viktig grundprincip i Skellefteå kommun är decentralisering av ekonomiskt ansvar. Det innebär att den som svarar för produktionen av tjänster och varje dag möter kommuninvånarna ska ges bästa förutsättningar att fatta beslut kring det löpande arbetet. Kommunfullmäktiges inriktning är att begränsa omfattningen av detaljanslag och detaljerade regler för resursanvändning. I budget ges ingen automatisk kompensation för specifika kostnadsslag som exempelvis kapital- och hyreskostnader. Grundprincipen är att de anslag som beviljas ska täcka verksamhetens samtliga kostnader.

Ansvar och befogenheter

Decentralisering kräver klara riktlinjer beträffande relationer, ansvar och befogenheter. Dessa regleras i nämndernas reglementen, förvaltningarnas delegations-

ordningar, kommunens ägarpolicy och de kommunägda bolagens ägardirektiv.

Politisk ledning

Kommunfullmäktige (KF) Kommunfullmäktige uppdrar i budget åt nämnder/styrelser att ansvara för att vissa verksamheter blir utförda inom ramen för tilldelade resurser. Uppdraget definieras i och genom:

Nämndernas reglementen och verksam-hetsidéer

De kommunägda bolagens ägardirektiv och bolagsordningar

Policy för god ekonomisk hushållning

Styrkort för hela kommunen, nämnder och kommunägda bolag

Nettoanslag på varierande anslagsnivåer (budget upprättas brutto per nämnd/bolag)

Resultatkrav för kommunägda bolag

Anslag per investeringsprojekt eller som ramanslag för olika investeringsområden

Kommunstyrelse (KS) Kommunstyrelsen har det strategiska ansvaret för ledning och samordning av all kommunal verksamhet, oavsett om den bedrivs i förvaltnings- eller bolagsform. Kommunstyrelsens lednings-, planerings- och styrfunktion innefattar att leda och samordna utvecklingen inom i huvudsak följande områden:

Demokrati och medborgarinflytande

Näringsliv och sysselsättning

Strategier för Skellefteås utveckling

Marknadsföring

Åtgärder för att främja en ekonomisk, social och hållbar tillväxt

Strategier för att nå av kommunfullmäktige fastställda målsättningar

Strategisk (översiktlig) planering (mark, fastigheter, bostäder, vattenförsörjning, kommunikationer, trafik, m.m.)

Samordning av strategiska investeringar

Internationella frågor

Upphandling

Styrprinciper och regelsystem Kommunstyrelsens uppdrag förstärks av kommunallagens krav och kommunfullmäktiges policy för god ekonomisk hushållning och samt av kommunallagens krav på ekonomiska och verksamhetsmässiga treårsplaner.

Sida 75

Nämnder Nämnderna ansvarar för att utföra sitt uppdrag som av kommunfullmäktige definierats i reglementen och verksamhetsidéer samt att genomföra uppdraget utifrån kommunfull-mäktiges uppsatta mål för verksamhet och ekonomi. Utöver detta reglerar nämnderna sin förvaltning genom delegationsordningar och andra styrande dokument.

Tjänstemannaledning

Kommunchef Kommunchefen är kommunens högsta ansvariga tjänsteman och chef över förvalt-ningscheferna. Kommunchefen viktigaste uppgift är att företräda kommunen och biträda kommunstyrelsen och dess ordförande i ledningen, tillsynen och samordningen. Kommunchefen har ett övergripande ansvar att leda, utveckla och samordna den kommunala verksamheten. I det ingår att klargöra principerna för styrning, ledning, uppföljning, utvärdering och kontroll. Den övergripande uppgiften består av att utveckla och säkerställa en väl fungerande och effektiv kommunal arbetsorganisation med kunden (medborgarna) i fokus samt att initiera projekt och bidra till utveckling av Skellefteå kommun som plats. Kommunchefen ska tillsammans med kommunstyrelsens ordförande verka för en tydlig roll- och uppgiftsfördelning mellan förtroendevalda och tjänstemän. Kommunchefen leder och fördelar arbetet inom kommunledningskontoret och ansvarar för verksamheten inför kommun-styrelsen. Kommunchefen leder förvaltningscheferna och stödjer dem i deras utveckling. Kommunchefen leder också kommunens ledningsgrupp, KLG, och den kommunövergripande samverkans-gruppen, KÖS.

Kommunchefen är ansvarig för mediakontakter i de frågor som rör kommunstyrelsens förvaltning, men har också ansvaret för att hela organisationen strävar efter goda relationer till media och verkar för att ge ärliga och korrekta uppgifter. Kommunchefen ska, i samverkan med externa parter, skapa förutsättningar för en positiv utveckling av kommunen. Det kan handla om kontakter med medborgare och organisationer, näringsliv, Länsstyrelse, regionförbund, högskola och universitet, andra kommuner och landsting samt internationella kontakter.

Förvaltningschefer Förvaltningschefen har verksamhets- och resultatansvar inför nämnden och till uppgift att tydliggöra mål och ansvar i organisationen. Förvaltningschefen är ansvarig för organisation och personaldimensionering inom förvaltningen, inklusive nya befattningar. I ansvaret ingår att integrera verksamheten i den övriga kommunkoncernen för att skapa synergieffekter/mervärden.

Resultatansvar – samtliga chefer Huvudregeln är att varje chef har ett resultatansvar som omfattar både verksamhet, ekonomi och personal (inkl. arbetsmiljö) inför närmaste högre chef. Det finns enstaka undantag från huvudregeln där chefer kan ges ansvar för en funktion utan ekonomi- och/eller personalansvar. Respektive chef ansvarar för att tydliggöra mål och ansvar i organisationen samt integrera verksamheten i den samlade kommunala organisationen för att skapa synergieffekter och mervärden. Kommunens verksamheter är till stora delar reglerade av lagar och föreskrifter. Som resultatansvarig chef förutsetts du inte bara följa detta utan du förutsetts också ständigt arbeta i riktning mot kommunfullmäktiges och nämndens mål och verksamhetsidé. Ett resultatansvar innebär ett ansvar att driva verksamheten enligt de riktlinjer, rutiner och regler som fastställts.

Resultatansvar innebär

Att fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet

Att besluta om åtgärder inom ramen för det definierade verksamhetsansvaret, anvisad budget och angivna beloppsgränser

Beslutsattest inom det egna resultat-ansvaret

En förpliktigad och berättigad möjlighet att ha kontroll över samtliga intäkter/kostnader

Att ta anskaffnings- och inköpsbeslut inom anvisad budget och anvisade regler

Att en kontinuerlig uppföljning görs och rapporteras minst månadsvis till närmaste chef enligt beslutad rapportplan

Att vid befarad negativ avvikelse mot budget vidta snabba åtgärder för att återställa en ekonomi i balans. Kontakt tas alltid med överordnad chef. Vid behov lämnas åtgärdsförslag vidare till avdelnings- och förvaltningschefsnivå

Att överenskomna mätningar/rapporteringar gällande ekonomi, verksamhet och medarbetare genomförs

Sida 76

Resultatansvaret styrs också av kommunens reglemente över bokföringsposter och attester. Reglementet gäller för kommunens samtliga bokföringsposter, inklusive interna poster, medelsförvaltning samt medel som kommunen ålagts eller åtagit sig att förvalta. I nämndernas attestförteckningar kopplas person och resultatansvar ihop med en unik ansvarskod i ekonomisystemet som följer den formella linjeorganisationen. En högre resultatnivå har alltid möjlighet att attestera inom hela den lägre resultatnivån. Kommunchef och ekonomichef kan attestera inom hela kommunens verksamhetsområde.

I kommunens reglemente över bokförings-poster och attester regleras även vem som får utföra attest (bl.a. i frågor som rör kompetens, integritet, jäv, m.m.). Huvudregeln är att ingen person ensam ska hantera en post från början till slut.

Kommunens ledningsgrupp (KLG) Ledningsgruppen leds av kommunchefen, som också ansvarar för vilka som ska ingå i gruppen. För närvarande består gruppen av kommunchef, förvaltningschefer, personalchef, ekonomichef samt avdelningschefen för kvalitet och förnyelse. Ledningsgruppen är kommunchefens resurs för övergripande ledning av kommunens totala verksamhet. Gruppen har ett gemensamt ansvar att företräda kommunen och arbeta för att den kommunala verksamheten utvecklas i enlighet med kommunfullmäktiges mål och inriktning. Uppgiften är att utveckla och säkerställa en väl fungerande och effektiv kommunal arbetsorganisation samt att initiera projekt och bidra till utveckling av Skellefteå kommun som plats. Gruppen ska gemensamt säkra kommunens helhetsutveckling.

Kommunledningskontor (KLK) Kommunledningskontoret utgör den samlade resurs som står till förfogande för kommunens centrala politiska ledning, kommunstyrelsen och personalnämnden. Utöver detta har kommunledningskontoret uppdraget att utgöra kompetensresurs för kommunchef, kommunens ledningsgrupp, förvaltningar och kommunägda bolag för ledning och utveckling av hela organisationen utifrån gemensamma mål och värderingar.

Facklig samverkan

Kommunövergripande samverkansgrupp (KÖS) Den kommunövergripande samverkans-gruppen leds av kommunchefen. Genom samverkansgruppen tillförs kommunstyrelsen, personalnämnden och kommunens lednings-grupp de fackliga organisationernas syn på kommunens helhetsutveckling. Ett särskilt samverkansavtal utvecklar arbetsmiljö-, jämställdhets- och medbestämmandefrågorna. Som företrädare för kommunens anställda deltar de fackliga organisationerna genom KÖS i utvecklingen av kommunens verksamhet. Detta sker bland annat genom att:

Hålla sig informerad om hur arbetsmiljö- och jämställdhetsarbetet organiseras och bedrivs

Vara pådrivande i utvecklingen av kommunens arbetsmiljö

Bidra till utveckling av den övergripande personal- och lönepolitiken

Följa upp/utvärdera

Vara samverkanspart inför kommunöver-gripande beslut

Vara en del av kommunens omvärlds-bevakning

Öka engagemanget för kommunens utveckling

Kommunägda bolag

Skellefteå Stadshus AB Skellefteå Stadshus AB ägs av Skellefteå kommun och är moderbolag i kommunens bolagskoncern. Bolaget äger Fastighets AB Polaris, Skelleftebostäder AB, Skelleftebuss AB, Skellefteå Kraft AB, Skellefteå City Airport AB samt intressebolaget Nolia AB. VD leder moderbolagets verksamhet som har till uppgift att genom utvecklad ägarstyrning samordna bolagens verksamhet och ekonomi. Styrningen ska säkra att bolagens verksamheter bidrar till kommunens utveckling och tillväxt. Moderbolaget fastställer ägardirektiv för dotterbolagen och ansvarar för koncernens långsiktiga finansiering.

Verkställande direktör (VD) Samtliga kommunägda aktiebolag leds av en verkställande direktör vars ansvar regleras i aktiebolagslagen. Kommunägda bolags verksamhet ska bedrivas inom den kommunala kompetensen. Bolagsordning och ägardirektiv preciserar vilka verksamheter som ska bedrivas och vilket regelverk ägaren ställer upp.

Sida 77

VD-grupp VD-gruppen leds av VD:n för moderbolaget Skellefteå Stadshus AB. Gruppens uppgift är att säkra en samordnad tillämpning av gällande ägardirektiv, finanspolicy och övriga ledningsfrågor samt verka för den gemensamma koncernnyttan.

Samspel mellan chef/nämnd och VD/styrelse Samspelet mellan nämnd, kommunchef och förvaltningschef grundas på en kontinuerlig dialog. Kommunchefen/förvaltningschefen ansvarar för kontakterna med den politiska ledningen. I detta ingår kontinuerliga kontakter med nämndens ordförande. Kommunchefen/förvaltningschefen är också föredragande i nämnden. Samspelet mellan styrelse och Vd i kommunägda bolag omfattas av samma principer.

Systematisk uppföljning och kontroll

Läs först Skellefteå kommuns Policy för god ekonomisk hushållning under avsnittet uppföljning och kontroll.

En viktig del av styrsystemet är redovisningen och återrapporteringen av resultat. Dess främsta uppgift är att snabbt signalera om hur organisationen befinner sig i förhållande till uppsatta mål och åtaganden samt att säkerställa att relevanta åtgärder vidtas. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret att följa hur verksamhet och ekonomi utvecklas i hela kommunen/ kommunkoncernen. Respektive nämnd/ styrelse ansvarar för uppföljning och kontroll inom sitt område. Förvaltningschef/VD ansvarar för att kontinuerlig rapportering sker till nämnden/styrelsen och till kommun-ledningskontoret vid fastställda tidpunkter. Uppföljning ska ske på alla nivåer som tilldelats ett resultatansvar. Samtliga chefer är ansvariga för rapportering till nästa chefsnivå. Kommunledningskontoret ansvarar för att ta fram kompletterande direktiv och anvisningar gällande kommunens samlade uppföljning och kontroll. Den systematiska uppföljningen i Skellefteå kommun består av följande rapporter:

1. Månadsrapporter 2. Delårsrapporter 3. Årsredovisning

Sida 78

Rapporteringsplan Rapportering sker med fördel varje månad till samtliga nämnder och styrelser. Minimikravet

är att det tas fram och redovisas rapporter vid följande tillfällen:

Månad (per den sista dagen)

Månadsrapport

Delårsrapport

Årsredovisning

Uppföljning intern kontroll

Januari - - - -

Februari X - - -

Mars X - - -

April - X - -

Maj X - - -

Juni - - - -

Juli - - - -

Augusti - X - -

September X - - -

Oktober X - - X

November - - - -

December - - X -

Rapporteringsordning Förvaltningschef/ VD ansvarar för rapporteringen till kommunledningskontoret som tillsammans med egna analyser och bedömningar tar fram en gemensam rapport för hela kommunen. Kommunledningskontoret ansvar för att ta fram direktiv och anvisningar för den gemensamma rapporteringen. De kommungemensamma rapporterna går vidare till kommunstyrelse och kommunfullmäktige som godkänner/noterar rapporten alternativt utifrån rapporteringen ger särskilda uppdrag till kommunstyrelse och kommunledningskontor. Förvaltningschef/VD ansvarar också för rapporteringen till sin egen nämnd/styrelse.

Den rapporteringen ska minst omfatta de uppföljningstillfällen som anges som minimikrav enligt kommunens rapportplan. Rapporterna kan med fördel följa den struktur som anges för rapporteringen till kommunledningskontoret kompletterat med ytterligare information som är viktig för nämndens/styrelsens styrning och kontroll. Nämnder/styrelser godkänner/noterar rapporterna alternativt utifrån rapporteringen ger särskilda uppdrag till förvaltningschef/VD. I samband med kommunstyrelsens årsredovisning ska nämnder och kommunägda bolag lämna in egna årsrapporter/ årsredovisningar till kommunfullmäktige.

Kommunfullmäktige

Kommunstyrelse

Kommunledningskontor

Nämnder/styrelser

Förvaltningschef/VD

Månadsrapporter

Delårsrapporter

Årsrapport

Månadsrapport

Delårsrapport

Årsrapport/Årsredovisning

Årsrapport

Årsredovisning

Delårsrapporter

Årsredovisning

Sida 79

Månadsrapporter I månadsrapporterna redovisas en årsprognos över det ekonomiska utfallet som jämförs med den årsbudget som fastställts för året. Månadsrapporten kan med fördel också innehålla viktiga nyckeltal som förklarar utvecklingen av verksamhetens volym och omfattning.

Delårsrapporter och årsredovisning Delårsrapporternas och årsredovisningens utformning och omfattning regleras i den kommunala redovisningslagen. Beslut om kommunens delårsrapport ska tas i kommunfullmäktige senast två månader efter rapportperiodens slut och beslut om kommunens årsredovisning ska tas senast fyra månader efter årets slut. Delårsrapporter och årsredovisning ska, förutom redovisningen enligt månads-rapporten, innehålla en jämförelse av periodens ekonomiska utfall med utfallet för samma period föregående år. Delårsrapporten innehåller också en beskrivning av periodens viktiga händelser och utvecklingstendenser samt en avstämning av måluppfyllelsen i samtliga nämnders/styrelsers styrkort. Kommunstyrelsen har ett särskilt ansvar för rapporteringen till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens delårsrapporter och årsredovisningen ska minst omfatta: • Resultat- och balansräkning • Drift- och investeringsredovisning • Finansieringsanalys • Uppföljning av finansiella mål enligt

riktlinjerna för god ekonomisk hushållning • Sammanställd redovisning

(koncernredovisning), gäller inte delårsrapporten i april

• Viktiga händelser och utvecklingstendenser • Uppföljning av nämndernas och

kommunfullmäktiges styrkort Slutredovisning av investeringsprojekt sker en gång per år i samband med årsbokslut. I delårsrapporter lämnas kommentarer om pågående och avslutade investeringar.

Intern kontroll I en förutseende organisation säkerställer den interna kontrollen att risker elimineras innan det sker sådant som kan rubba förtroendet, innebära allvarliga brister eller medföra stora ekonomiska förluster. Den interna kontrollen regleras i kommunens Reglemente för intern kontroll (KF 1997-10-21 § 254) och är en viktig del av styrsystemet. I begreppet innefattas hela organisationen och

alla de rutiner som syftar till att säkerställa att resurser disponeras i enlighet med kommunfullmäktiges intentioner samt säkerställer en riktig och fullständig redovisning. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att kommunen har en god intern kontroll. Kommunledningskontoret är kommunstyrelsens instrument för att utföra detta ansvar. Nämnden/styrelsen ansvarar för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde. Förvaltningschef/Vd ansvarar för att konkreta regler och anvisningar utformas samt att nämnden/styrelsen löpande får information om hur den interna kontrollen fungerar. Nämnder/styrelser ska inför varje nytt verksamhetsår fastställa en internkontrollplan. Planen ska innehålla kontroller som tagits fram utifrån ett risk- och väsentlighetsperspektiv. Områden där risk för fel är stort och där konsekvensen av ett fel är stort ska som regel ingå i nämndens/styrelsens internkontrollplan. I internkontrollplanen ska det tydligt framgå vad som ska kontrolleras, på vilket sätt kontrollen ska gå till, hur ofta kontrollen ska genomföras samt vem som ansvarar för att genomföra kontrollen. Nämnder/styrelser ska i samband med månadsrapporten i oktober lämna en rapport över genomförda kontroller enligt intern-kontrollplan. Stora avvikelser ska utan dröjsmål rapporteras till kommunstyrelsen.

Åtgärdshantering Om en nämnd befarar att befintlig verksamhet inte ryms inom anvisad budget är nämnden skyldig att vidta åtgärder omgående. Om förvaltningen trots insatser tvingas lägga fram en negativ årsprognos inför sin nämnd är det förvaltningschefens ansvar att skyndsamt ta fram en åtgärdsplan som ger nämnden möjlighet att besluta om en återställning till en ekonomi i balans. Vid negativa avvikelser ska både frekvensen och fördjupningen på rapporteringen öka. Den fördjupade rapporteringen kan behöva kompletteras med andra insatser i form av extra ekonomstöd och/eller andra insatser för resultatansvariga chefer. Åtgärdsplaner för att återskapa en ekonomi i balans ska minst innehålla följande uppgifter:

Beskrivning av vilka effekter som förväntas uppnås (inklusive belopp) samt vilka

Sida 80

konsekvenser åtgärden orsakar eller riskerar att orsaka

När åtgärden ska vara genomförd

Vem (vilken chefsnivå) som ansvarar för att åtgärden blir genomförd

Uppföljning av varje enskild åtgärd ska ske löpande och redovisas vid ordinarie uppföljningstillfällen. Om nämnden anser att åtgärderna står i strid med målen och inriktningen med verksamheten kan nämnden ge förvaltningen i uppdrag att ta fram andra åtgärder alternativt föreslå att kommunfullmäktige prövar åtgärderna. Tidsfaktorn är av central betydelse vid all åtgärdshantering eftersom effekter av åtgärder oftast inte uppstår omedelbart.

Ansvar och dialog Utgångspunkten för kommunens uppföljning är att det finns en ständigt återkommande dialog om ekonomi, verksamhet och medarbetare mellan organisationens olika chefsnivåer. För att tidplaner ska kunna hållas måste rapporteringen vara systematiserad och snabb. Ett problem som kan uppstå när någon resultatansvarig chef är i ekonomisk obalans är möjligheten att ta anskaffningsbeslut. Resultatansvarig chef som saknar budget eller prognostiserar underskott måste alltid överlåta anskaffningsbeslutet till nästa chefsnivå. Resultatansvarig chef kan tvingas att verkställa beslut om insatser även om det tillfälligt saknas budgetmedel eller prognosen pekar mot ett underskott. I sådana fall ska alltid överordnad chef informeras innan eller skyndsamt efter beslutet om verkställighet. Allvarliga eller återkommande budgetöverträdelser utan rimlig förklaring visar på brister i ledarskap och ska därför åtgärdas av överordnad chef. Missbruk av kommunala budgetmedel kan få arbetsrättsliga konsekvenser och i allvarliga fall leda till polisanmälan.

Fokusgrupper Vid den systematiska uppföljningen upptäcks ibland fall där den ekonomiska obalansen är stor och/eller där vidtagna åtgärder inte får effekt. Vid dessa fall bör utan dröjsmål så kallade fokusgrupper bildas. En fokusgrupp består av berörd chef, överordnad chef, fackliga företrädare och ansvarig ekonom. Syftet med gruppen är att snabbt få fram och genomföra åtgärder som återställer en ekonomi i balans. Överordnad chef är alltid sammankallande och leder träffarna.

Ekonomrollen Kommunens ekonomfunktion leds av kommunens ekonomichef. I Skellefteå kommun har ekonomer i uppdrag att stödja, utbilda och handleda linjecheferna i arbetet med att:

Planera och budgetera det ekonomiska ansvaret

Rapportera till nästa chefsnivå

Ta fram prognoser som ger en rättvisande bild av det ekonomiska läget

Ta fram effektivitetsskapande åtgärder

Återskapa en ekonomi i balans (se fokusgrupper ovan)

Säkerställa en riktig och rättvisande redovisning

Utföra den interna kontrollen Ekonomer är inte mottagare av rapporter utan rapporteringen ska ske mellan chefsnivåer och inom linjen. Ekonomer kan också ha andra specifika uppdrag som inte anges här.

Revision

Kommunfullmäktiges revisorer prövar årligen om respektive nämnd/styrelse bedrivit verksamheten i enlighet med de mål och riktlinjer som fastställts. Varje kommunägt bolag har en förtroendevald lekmannarevisor och en suppleant. Tillsammans med den av bolagsstämman valda yrkesrevisorn granskar dessa verksamheten och ekonomin. Samordnad revision tillämpas i kommun-koncernen. Samtliga förtroendevalda revisorer i kommunägda bolag och stiftelser väljs ur kommunrevisionen.

Intraprenader

Intraprenader kan vara ett sätt att driva kommunal verksamhet. Detta innebär att verksamheten bedrivs i företagsliknande form, men att personalen fortfarande är anställd i den ursprungliga verksamheten. Intraprenaden är en del av den kommunala verksamheten och måste därför, där inte annat framgår av kontraktet (se nedan), följa de regler och riktlinjer som gäller för övrig verksamhet. Vid införande av intraprenader ska ett treårigt kontrakt tecknas mellan intraprenaden och respektive nämnd. Nämnden kan delegera till annan inom förvaltningen att teckna kontrakt med intraprenaden. Kontraktet undertecknas

Sida 81

av arbetsgivare och verksamhetsansvarig (intraprenadens företrädare).

I kontraktet ska tydligt framgå:

Uppdraget i form av resultatmål gällande verksamhet, ekonomi och personal

Vad som sker om målen inte uppfylls alternativt klaras bättre än förväntat

Klausuler som i undantagsfall möjliggör omförhandling (förändrad lagstiftning, strukturella förändringar, m.m.)

Resultatbudget med samtliga direkta och indirekta bruttokostnader och bruttointäkter som kan hänföras till verksamheten

Innan kontrakt tecknas ska en detaljerad verksamhetsanalys genomföras som resulterar i de mål och riktlinjer som ska regleras. Om kommunen som huvudman betalar ekonomisk ersättning till intraprenaden ska förut-sättningarna för ersättningen regleras för hela kontraktsperioden. Kommunens principer om resultatöverföring gäller även för intraprenaden. Intraprenaden ansvarar för ett eget kapital som i ingångsläget sätts till noll. Det egna kapitalet hanteras internt inom respektive förvaltning. Om underskott uppstår och intraprenaden inte klarar att spara in detta inom tre år upphör intraprenaden att gälla. Verksamheten inordnas då i den ordinarie förvaltningen.

Taxor och avgifter

Läs först Skellefteå kommunens Policy för god ekonomisk hushållning under avsnittet Finansiering av kommunens verksamheter. Enligt kommunallagen får kommuner inte ta ut högre avgifter än som svarar mot kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som tillhandahålls (självkostnadsprincipen). I Skellefteå kommun gäller denna princip även vid prissättning av interna tjänster och nyttigheter. Enligt huvudregeln beslutar kommun-fullmäktige om alla taxor och avgifter. Undantag görs för taxor och avgifter inom hamn- och campingverksamheten där beslut tas av respektive nämnd. Fritidsnämnden beslutar om taxa för uthyrning av Skellefteå Kraft Arena och taxor för bowlinghallen. Alla taxe- och avgiftsförändringar ska dock anmälas till kommunfullmäktige. I kommunens Policy för god ekonomisk hushållning finns reglerat att samtliga taxor och

avgifter ska följa verksamheternas kostnadsutveckling. För att klara detta ska kommunens taxor och avgifter vara indexreglerade. Nämnderna har skyldighet att löpande jämföra avgifter med andra kommuner samt ge förslag på möjliga taxe- och avgiftsförändringar. Samtliga taxor och avgifter, inklusive förslag på förändringar, ska tydligt framgå av nämndernas budgetförslag. För affärsverksamheterna ska de årliga avgifterna spegla den verkliga självkostnaden. Reglering mellan åren sker genom affärsverksamheternas egna kapital. Kommunfullmäktiges årliga budgetbeslut bygger på en fastställd avgiftsnivå. Huvudprincipen är därför att inga taxor och avgifter får höjas under löpande budgetår.

Medarbetare

Innan beslut om rekrytering ska förvaltningarna se över sin organisation och personal-dimensionering. Vid all rekrytering ska förvaltningarna beakta kommunens behov av att placera övertalig personal eller personer som är föremål för rehabilitering i nya arbetsuppgifter. Målet är att alla anställda ska ha rätt till heltid. Vid nyrekrytering ska kommunen alltid sträva efter grundanställning på heltid. För att främja kompetensutveckling ska kommunen under-lätta intern rörlighet och uppmuntra medarbetare att prova nya arbeten. Kommunen ska sträva efter jämställdhet och ökad kulturell och etnisk mångfald bland de anställda. Vid rekryteringsarbete och annonsering ska detta uppmärksammas.

Organisationsförändringar Organisationsförändringar som berör flera förvaltningar ska alltid först utredas på uppdrag av kommunchefen. Förändringen beslutas av kommunfullmäktige.

Övertalighet Vid övertalighet på grund av arbetsbrist gäller regler i Lag om anställningsskydd (LAS). Eventuell besparingseffekt genom uppsägning tillgodoräknas alltid berörd förvaltning. Större kostnadsförändringar hanteras alltid av budgetberedningen.

Sida 82

Under uppsägningstiden betalas uppsägnings-lönen av den egna förvaltningen. Detta gäller även kostnader för eventuell särskild ålderspension.

Medarbetar- och chefspolicy Kommunens medarbetar- och chefspolicy (PN 2009-03-11 §44) syftar till att stödja och stimulera ett väl utvecklat medarbetar- och ledarskap med kommunen som en arbetsgivare. Policydokumentet ska användas som utgångspunkt i samtal och dialog för att utveckla arbetsplatser och verksamheter och för att behålla en god arbetsmiljö.

Lokaler

Inriktningen är att den totala lokalytan ska minska, samt att extern förhyrning ska undvikas. I princip ska lokalbehov lösas inom befintliga lokaler. Förhyrning av lokaler sker via nämnden för support och lokaler. Med interna hyresavtal avses kommunens egna lokaler, exklusive kommunägda bolag. Med externa hyresavtal avses alla övriga. För samtliga lokaler (interna eller externa) ska det finnas ett hyresavtal. Förändring i verksamheternas ram vid förhyrningar sker inte under löpande budgetår. Vid uppsägning av lokaler, byte till andra lokaler eller vid nybyggnation prövas eventuell anslagsförändring årligen av budget-beredningen.

Vid minskning av förhyrningar gäller följande:

Interna hyresavtal

Interna hyresavtal har en ömsesidig uppsägningstid på 9 månader. Vid planerade förändringar förs en dialog med support och lokaler för att den tomma lokalen så snabbt som möjligt ska kunna användas för andra verksamheter

Vid uppsägning av lokal belastas verksamheten av hyreskostnad under hela uppsägningstiden om inte ny hyresgäst flyttat in eller tills support och lokaler tagit beslut om att lokalen ska säljas eller rivas

Support och lokaler ansvarar för att lokaler som lämnas får nya hyresgäster, säljs eller rivs. Allt i syfte att minska de totala kostnaderna

Nyproduktion, större ombyggnationer eller nedläggning av skolor, fritidsanläggningar, bibliotek och särskilda boenden för äldre och/eller personer med funktionsnedsättning

ska alltid föregås av en långsiktig plan som beslutas av kommunfullmäktige. Tomma lokaler plomberas. Drift- och underhållsinsatser läggs på en minimal nivå så länge det inte finns annan användning för lokalerna. Om bedömningen är att lokalen på sikt inte kommer att behövas och inte går att hyra ut eller sälja ska den rivas. Kommunstyrelsen fattar beslut om rivning.

Externa hyresavtal Vid extern förhyrning är det hyresavtalet som gäller. Uppsägningstiden styrs av förstahands-kontraktet.

Inköp och upphandling

Den centrala inköpsfunktionen på support och lokaler ger service till förvaltningar i upphandlings- och inköpsfrågor. Funktionen verkar också för samordning av kommunens upphandling för att skapa synergieffekter och kostnadseffektiva lösningar. För de vanligaste varorna och tjänsterna tecknas leveransavtal för löpande uttag. Förvaltningarna, och i vissa fall de kommunägda bolagen, är skyldiga att följa de tecknade avtalen. Upphandling sker enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) och kommunstyrelsens anvisningar. Vid all upphandling ska kommunen utnyttja konkurrensmöjligheter, iaktta affärsmässighet och behandla anbud och anbudsgivare objektivt. För mer information, se kommunens inköps- och upphandlingspolicy.

Leasing

Leasing jämställs med inlåning och omfattas av reglerna i kommunens finanspolicy (KF 2011-02-22 § 26). Huvudregeln är att leasing (undantag för personbilar och andra fordon) inte är tillåten inom kommunförvaltningen. Avsteg beslutas alltid av kommunstyrelsen.

Bidragsgivning

Till riksorganisationer som saknar lokal avdelning eller verksamhet i kommunen lämnas som regel inte bidrag. Detsamma gäller för organisationer där staten, landstinget eller regionen anses svara för bidragsgivningen.

Sida 83

Bidrag till andra organisationer ska handläggas enligt fastställda riktlinjer för bidragsgivningen.

Samtliga nämnder som lämnar bidrag till andra organisationer ska ta fram sådana riktlinjer för sin specifika bidragsgivning.

Sida 84

Skellefteå kommuns budget 2015 och plan 2016-2017

Kommunfullmäktiges beslut 2014-11-18, §257 1. Utdebiteringen fastställs till oförändrat 22,60 kronor per skattekrona.

2. Förslaget till driftbudget för 2015 fastställs.

3. Förslaget till investeringsbudget samt resultat-, finansierings- och balansbudget för 2015 fastställs.

4. Taxor enligt bilaga 1 antas.

5. Arrendet från elförsörjningen fastställs till 208 700 000 kronor för år2015.

6. Uppdra till nämnden för support och lokaler att utreda aktivitetsbaserade arbetsplatser.

7. Revisionens budget godkänns.

8. Verksamhets- och investeringsplan för 2016-2017 fastställs.

Kommunfullmäktiges beslut 2014-11-18, §258

1. Styrkorten godkänns.

Kommunfullmäktiges beslut 2014-11-18, §260

1. Begära en ram för lån med kommunal borgen i Skellefteå stadshus AB koncernen avseende år

2015 om totalt 8 300 mnkr.

Sida 85

Ordlista & begrepp

Anläggningskapital

Anläggningstillgångar minus långfristiga skulder och avsättningar.

Anläggningstillgångar

Tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk. Kan vara immateriella (goodwill, m.m.), materiella (mark, byggnader, maskiner m.m.) eller finansiella (aktier, andelar, m.m.).

Anslag

Kommunfullmäktiges nivå vid fördelning av budget.

Avskrivning

Årlig kostnad för värdeminskning av anläggnings-tillgångar beräknad utifrån förväntad ekonomisk livslängd.

Balansbudget

Visar planerade tillgångar, skulder, avsättningar och eget kapital på budgetårets sista dag.

Driftbudget

Visar kommunfullmäktiges beslutade driftanslag för nämnder och bolag.

Eget kapital

Visar hur stor del av tillgångarna som ej finansierats med främmande kapital (skulder).

Finansieringsbudget

Visar löpande verksamhetens, investerings-verksamhetens och finansieringens tillförda och använda medel. Summa av dessa medel visar planerad förändring av likvida medel.

Intern ränta

Kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i anläggnings- och omsättningstillgångar) som nyttjas inom en viss verksamhet.

Investeringsbudget

Visar kommunfullmäktiges beslutade investerings-anslag för nämnder och bolag.

Kapitalkostnader

Samlingsbegrepp för planmässig avskrivning och intern ränta.

Kortfristiga skulder

Skulder med en löptid understigande ett år.

Likviditet

Ett mått på den kortsiktiga betalnings-beredskapen. Visar omsättningstillgångar i relation till kortfristiga skulder.

Långfristiga skulder

Skulder med en löptid överstigande 1 år.

Omsättningstillgångar

Tillgångar som inte är anläggningstillgångar. Exempelvis förråd, fordringar, kortfristiga placeringar, kassa och bank, m.m.

Resultatbudget

Visar planerade intäkter och kostnader samt hur det egna kapitalet kommer att påverkas (årets resultat).

Rörelsekapital

Omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder.

Soliditet

Ett mått på den långsiktiga betalnings-förmågan. Visar andelen eget kapital av totala tillgångar.

Sida 86

budget 2015 och plan 2016-2017 och politik... · väl fungerande ekonomi- och verksamhetsstyrning...

Documents