samt ekonomisk plan 2016-2017 - laholm · ekonomi- och verksamhetsstyrning 4 direktiv ... kvar på...

Kommunplan med budget för 2015samt ekonomisk plan 2016-2017

Tidigt i höstas invigdes den sammanbyggda förskolan och skolan i Hishult.

Kommunplan och budget för år 2015 samt ekonomisk plan 2016-2017 Innehållsförteckning Planeringsförutsättningar Samhällsekonomin 3 Kommunsektorns ekonomi 3 Ekonomisk utveckling i kommunen 4 Befolkningsutveckling 4 Statsbidrag 4 Styrprinciper och direktiv Ekonomi- och verksamhetsstyrning 4 Direktiv och budgetramar 5 Budget- och kommunplan Kompensation för avtalsmässiga löner 7 Medel för volymökningar 7 Finansnetto 7 Pensionskostnader 8 Skatteinkomster 8 Utjämning och fastighetsavgift 8 Ekonomiskt resultat 9 Utveckling av kostnader och intäkter 9 Investeringar 9 Upplåningsbehov 11 Förvaltning av pensionsmedel 11 Resultatbudget 11 Finansieringsbudget 11 Balansbudget 11 God ekonomisk hushållning 12 I siffror:

Resultatbudget 13 Kassaflödesbudget 13 Balansbudget 14 Sammandrag driftbudget 15 Sammandrag investeringsbudget 16 Projekt investeringar 17

Vision och mål 20 Kommunfullmäktige, kommunstyrelse och nämnder Organisationsöversikt 32 Kommunfullmäktige 33 Kommunstyrelsen 33 Kultur- och utvecklingsnämnden 34 Miljö- och byggnadsnämnden 36 Barn- och ungdomsnämnden 36 Socialnämnden 37 Kommunrevision 38

Planeringsförutsättningar Samhällsekonomin I stora delar av omvärlden har den eko-nomiska utvecklingen varit svag hittills i år. Detta gäller särskilt i euroområdet där BNP knappt ökade alls det första halv-året. Sammanräknat beräknas BNP på Sveriges viktigaste exportmarknader växa 1,9 procent i år. Bedömningen är att den internationella konjunkturen stärks något under nästa år. Exportvägd tillväxt beräknas då öka 2,3 procent. Riskerna för en sämre utveckling domi-nerar fortfarande, bland annat som en följd av det stora antalet konflikthärdar runt om i världen. Dessutom innebär den höga offentliga skuldsättningen och andra strukturella problem i euroområdet att riskerna för en förnyad skuldkris finns kvar, samtidigt som problemen i bank-sektorn kan leda till att kreditgivningen stramas åt markant. Sveriges Kommuner och Landsting bedömer att BNP i Sverige kommer att öka med 2,1 procent under innevarande år. Nästa år beräknas utvecklingen bli bättre och BNP växer då med 3,3 pro-cent. Efter en svag inledning på året steg sys-selsättningen mer än väntat det andra kvartalet. Framåtblickande indikatorer talar för en fortsatt uppgång i närtid och sysselsättningen ökar med drygt 1 pro-cent i år. Den starkare BNP-utvecklingen 2015−2018 innebär att sysselsättningen fortsätter att öka med 1 procent per år eller något mer och sysselsättnings-graden fortsätter att stiga. Produktivite-ten i näringslivet ökar då i ungefär nor-mal takt, efter ett antal svaga år. Samtidigt har antalet personer i arbets-kraften fortsatt att växa. Detta innebär att arbetslösheten under året bedöms ligga kvar på en hög nivå, 8,0 procent. SKL räknar dock med att den sjunker till 7,4

procent under 2015 och 6,8 procent 2016. Den fortsatt höga arbetslösheten håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Den låga inflationen begränsar skatteunder-lagets nominella tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löne-ökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark, runt 2 procent både i år och nästa år. Prisutvecklingen har under en tid varit mycket svag. Bedömningen är dock att den underliggande inflationen kommer att stiga för att under nästa år ligga mel-lan 1,5 och 2,0 procent. I takt med en stigande inflation kommer även räntan att höjas. SKL bedömer att styrräntan i slutet av år 2017 kommer vara uppe i 3 procent. Även långräntorna stiger efter-hand. Man bedömer att den tioåriga obli-gationsräntan, som under början av augusti har legat strax över 1,5 procent, vid slutet av 2017 har stigit till 3,5 procent. Kommunsektorns ekonomi Trots skatteunderlagets starka utveckling bedömer SKL att kommunerna får svårt att få tillräckligt bra resultat de närmaste åren. Det hänger ihop med starkt tryck från den demografiska utvecklingen och urholkning av de generella statsbidragen. Återbetalade premier från AFA För-säkring på nära 8 miljarder kronor gav en kraftig förstärkning av kommunernas resultat 2013. Detta förklarar varför kommunernas samlade resultat bedöms falla från över 15 miljarder 2013 till 6 miljarder i år. De prognostiserade resultatet motsvarar 1,3 procent av skatteintäkter och stats-bidrag och kommer att innebära att betydligt fler kommuner än tidigare redovisar underskott i år. I år och nästa år väntas upp mot 70–80 kommuner inte klara balans i sin ekonomi, jämfört med 20–30 de senaste två åren.

3

Ekonomisk utveckling i kom-munen Efter två år med försämrade finansiella resultat och stora kostnadsökningar för-bättrades resultatet i fjol. Överskottet blev 41,2 mkr. Resultatet i procent av skatteintäkter, och kommunalekonomisk utjämning uppgick till 3,8 procent. Utan vissa större engångsposter hade över-skottet dock begränsats till 17,5 mkr. Enligt prognosen för innevarande år kommer nettobudgetunderskottet, för samtliga nämnder, att uppgå till 1,6 mkr. De största avvikelserna redovisar barn- och ungdomsnämnden (+5,0 mkr) och socialnämnden (-4,1 mkr). Om man bortser från de särskilda engångsintäkterna under 2013 ökar net-tokostnaderna, enligt årets prognos, med 3,3 procent. Kostnadsökningarna inom verksamheterna har dock varit betydligt lägre under årets första åtta månader än vad som helårsprognosen visar. Resultatet i procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunaleko-nomisk utjämning beräknas i helårs-prognosen uppgå till 0,8 procent. I budget uppgick detta resultatmål till 0,2 procent. Befolkningsutveckling Befolkningen ökade i Laholms kommun med 163 personer under det första halv-året för att därmed uppgå till 23 683 invånare. Befolkningsökningen under andra halvåret 2013 förstärktes därmed ytterligare. Ökningen under det första halvåret kan hänföras till ett inflyttnings-överskott, eftersom födelseunderskottet var 2 personer. Nedanstående tabell beskriver prognosen för olika åldersgrupper med utgångs-punkt från en årlig befolkningsökning på strax över 120 personer och en befolk-ning om 25 000 invånare år 2025.

Ålder 2014 2015 2016 2017 0 237 242 246 250 1-5 1 258 1 270 1 277 1 317

6 246 263 273 244 7-12 1 578 1 551 1 584 1 613 13-15 731 796 782 804 16-18 766 730 721 722

19-44 6 597 6 579 6 574 6 536 45-64 6 482 6 483 6 431 6 400 65-79 4 228 4 328 4 477 4 592 80-84 716 714 712 726

85-w 802 809 811 806

Summa 23 641 23 764 23 888 24 011 Statsbidrag Regeringen har i budgetpropositionen lagt förslag på vissa skattereformer. Nettoeffekten av dessa ger ett tillskott till skatteunderlaget vilket dock regleras genom motsvarande minskning av ut-jämningsbidraget. Samtidigt ökas bidra-get som kompensation för den avskaf-fade nedsättningen av socialavgifter för unga. I övrigt påverkas det generella statsbidraget endast marginellt av de framlagda förslagen. Vidare föreslås riktade bidrag till bla för-skole- och skolområdet och för stärkt bemanning i äldreomsorgen. I proposi-tionen sägs dock inget om den närmare utformningen av dessa riktade bidrag.

Styrprinciper, direktiv och ramar Ekonomi- och verksamhetsstyr-ning Enligt styrprinciperna skall kommun tillämpa målstyrning. Kommunfullmäk-tiges vision är grunden för de mål som fastställs. Utifrån visionen fastställer kommunfullmäktige inriktningsmål för fyra år framåt. En del av dessa är gemen-samma och är styrande för samtliga nämnder, andra är specifika för en nämnds verksamhet. De gemensamma inriktningsmålen syftar till att stärka det kommunövergripande perspektivet i styrningen samtidigt som de utgör mål

4

för god ekonomisk hushållning. Dessa utgår från följande områden: • Ekonomi i balans • Verksamhetsidé • Samhällsbyggnad • Boende • Näringsliv och företagsamhet • Hållbar miljö och natur • Medborgarskap och trygghet • Barn och unga Inriktningsmålen konkretiseras i priorite-rade resultatmål. De gemensamma resultatmålen, som gäller för två eller flera nämnder och syftar till att styra en samordnad verksamhet fastställs varje år i kommunplanen. De nämndsspecifika prioriterade resultatmålen beslutas av respektive nämnd i sina nämndsplaner. För resultatmålen gäller att de ska ut-trycka förväntade resultat i form av exempelvis medborgarnas och brukarnas nöjdhet, volym, kvalitet eller effektivitet. Vidare ska de vara tydliga och konkreta, mätbara, och realistiska och det ska vara möjligt att avgöra när ett visst resultat är uppnått. Verksamhetsmål ska arbetas fram av verksamheten och ska ingå i verksam-hetsplanerna. De ska ange hur verksam-heten ska arbeta för att nå beslutade politiska mål. Verksamhetsmålen kan utformas som mål, aktiviteter eller hand-lingar. Nedanstående bild beskriver målstruk-turen.

Direktiv och budgetramar Allmänt Kommunstyrelsen beslutade under juni månad om riktlinjer och direktiv för nämndernas arbete med budget och kommunplan. Vidare angav kommun-styrelsens i dessa direktiv de resultat-indikatorer som ska kopplas till respek-tive resultatmål. Under samma månad fastställde kommunfullmäktige definitiva budgetramar och övriga planeringsför-utsättningar för 2015. Prisökningskompensation Barn- och ungdomsnämnden, kultur- och utvecklingsnämnden och socialnämnden erhöll kostnadsökningskompensation i sina budgetramar för köp av verksamhet såsom vårdentreprenader, institutions-ersättningar, interkommunala eleversätt-ningar och ersättningar till friskolor och förskolor. Kompensationen uppgick till följande belopp: Kultur- och utvecklingsnämnden 1 648 tkr Barn- och ungdomsnämnden 856 tkr Socialnämnden 2 825 tkr Summa 5 329 tkr För övriga typer av kostnader gavs ingen generell kompensation. Inte heller intäkterna uppräknades. Även om nu-varande bedömningar pekar mot en låg inflation under de närmaste åren innebär ändå den uteblivna prisökningskompen-sation ett generellt minskat ekonomiskt utrymme för verksamheterna. Inget generellt besparingsbeting Den ekonomiska planen förutsatte en resultatförstärkning på 10 000 tkr under 2015. I samband med arbetet med bud-getramarna bedömdes det emellertid att den planerade budgetminskningen kunde undvikas. Orsaken till detta ställnings-tagande var att prognosen över 2015 års

5

intäkter visade på ett bättre utfall än tidi-gare beräkningar. Det poängterades dock att utrymmet för ytterligare tillskott, utöver de som gavs i budgetramarna, var synnerligen begränsade med de då kända förutsättningarna. Anpassning efter förändrad organi-sation Med något undantag anpassades budget-ramarna efter förändringarna i den poli-tiska organisationen samt överföring av ansvaret för vissa verksamheter. Genom att servicenämnden upphör from 2015 överfördes de ekonomiska resurserna för nämndens verksamhet till kommun-styrelsens budgetram. Vidare överfördes resurser för försörjningsstöd från kultur- och utvecklingsnämnden till social-nämnden. Särskilda tillskott till nämnderna i budgetramarna Allmänt Utöver vissa resursförstärkningar som nämnderna fick i den ekonomiska planen för 2015 erhöll man även tillskott om totalt 14 000 tkr i budgetramarna för samma år. I det följande beskrivs kort-fattat dessa tillskott. Kommunfullmäktige Budgetramen utökades med 400 tkr för utbildning av förtroendevalda inför den nya mandatperioden. Kommunstyrelsen Resurserna till kommunens IT-verksam-het förstärktes med 700 tkr. Barn- och ungdomsnämnden Som en följd av beslutet att erbjuda omsorg inom förskolan under obekväm arbetstid tillfördes nämnden 1 500 tkr. På grund av att antalet nyanlända barn ökat markant under de senaste åren och att prognoserna visar på att denna trend

tenderar att fortsätta gavs nämnden ett tillskott om 1 000 tkr. Socialnämnden I syfte att täcka en förväntad ökad kost-nadsnivå inom äldre- och handikapp-omsorgen avsattes i fjol 5 000 tkr per år i nämndens ekonomiska plan from 2016. Denna förstärkning tillförs redan 2015. För tillkommande kostnader på grund av ökad vårdtyngd inom LSS, personlig assistans och hälso- och sjukvård utöka-des nämndens budgetram med 2 500 tkr. Utöver befintligt anslag för försörjnings-stöd och handläggningen av detta som omdisponerades i budgetramen från kultur- och utvecklingsnämnden tillför-des nämnden ytterligare 2 900 tkr.

Budget och kommunplan Allmänt I fjolårets ekonomiska plan avsattes medel under 2015 och åren därefter för kvalitetshöjande satsningar inom en rad olika verksamhetsområden. Utöver dessa tillskott erhöll nämnderna sammanlagt ytterligare förstärkning i budgetramarna. Mot bakgrund av dessa satsningar har därför i det föreliggande budgetförslaget kompensation för volymökningar och kostnadsökningar som är en följd av tidi-gare fattade beslut prioriterats. I det följande beskrivs några av tillskot-ten i 2015 års. Kommunstyrelsens budget förstärks med 2 195 tkr varav huvuddelen avser täcka merkostnader till följd av redan fattade beslut. Som exempel på denna typ av beslut är genomförandet av projektet ”önskad sysselsättningsgrad”, ny livs-medelspolicy med ökade kvalitetskrav och utredning om väghållning i kust-området.

6

På grund av uppdaterade volymberäk-ningar av gymnasieverksamheten erhål-ler kultur- och utvecklingsnämnden, i förhållande till budgetramen, ett tillskott om 321 tkr. Barn och ungdomsnämndens budget till-förs, för volymrelaterade kostnads-ökningar, 1 200 tkr inom skolbarn-omsorgen och 280 tkr inom grundskolan. Nämnden ges även anslag om 432 tkr för merkostnader som uppstår genom att driva verksamheten i Ysby skola under vårterminen 2015 samtidigt som det tidi-gare planerade tillskottet om 410 tkr för ökade skolskjutskostnader inte anslås i budgeten.

För socialnämndens och barn- och ung-domsnämndens direkta kostnader för genomförande av föräldrastödsutbild-ningar anslås 640 tkr. Anslaget dispone-ras av socialnämnden. För att genomföra en ny arbetsmodell för arbetsmarknadsinsatser som syftar till att skapa en hållbar egenförsörjning genom arbete eller studier och därmed minska behovet av försörjningsstöd anslås 1 000 tkr under 2015. För åren därefter avsätts ytterligare 1 000 tkr. Budget för respektive nämnd Enligt föreliggande budgetförslag upp-går respektive nämnds budget för år 2015 till följande (tkr):

Kostnader Intäkter Nettobudget Kommunfullmäktige 2 484 0 2 484 Kommunstyrelsen 161 213 29 027 132 186 Kommunstyrelsen VA-verksamhet 48 244 48 244 0 Kommunstyrelsen Avfallsverksamhet Kultur- och utvecklingsnämnden

25 392 226 774

23 664 45 481

1 728 181 293

Miljö- och byggnadsnämnden 15 961 7 739 8 222 Barn- och ungdomsnämnden 415 157 29 602 385 555 Socialnämnden 475 220 64 389 410 831 Överförmyndarnämnden 1 637 0 1 637 Revisionen 1 139 0 1 139 Totalt 1 373 221 248 146 1 125 075

Kompensationen för avtalsmässi-ga löneökningar För kompensation för avtalsmässiga löneökningar under år 2015 avsätts ett belopp om 24 000 tkr. Dessutom ingår helårseffekten av 2014 års avtal. I de avsatta medlen ska inrymmas särskilda satsningar för vissa personalkategorier och höjda ersättningar för obekväm arbetstid, jour och beredskap. Medlen kommer att fördelas till nämnderna under nästkommande år. I planen avsätts det ytterligare 23 400 tkr under 2016 och 26 400 tkr under 2017. En procent på kommunens lönekostnader påverkar kostnadsmassan med ca 7,3 mkr.

Medel för volymökningar Respektive nämnds budget för 2015 har anpassats efter volymförändringar mellan 2013 och 2014. Förändringar under 2015 ska redovisas av respektive nämnd i samband med de två budgetupp-följningarna och i årsredovisningen. Det sker inte någon ytterligare avsättning i 2015 års budget. Däremot avsätts det i planen 4 000 tkr under 2016 och 8 000 tkr under 2017 som har som ändamål att finansiera framtida volymrelaterade till-skott till nämnderna. Finansnettot Finansnettot, som beskriver skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader, beräknas bli positivt under såväl 2015 som 2016 för att under året därefter bli

7

negativt. Samtidigt som räntekostnaderna ökar genom upplåning blir ränteintäk-terna lägre som en effekt av mindre lik-vida medel.

Finansnetto

-1

0

1

2

3

4

5

6

2012 2013 2014 2015 2016 2017

Mkr

Pensionskostnader Pensionskostnaden består i huvudsak av utbetalningar till pensionärer där förmå-nen intjänats före 1998, årets nyintjä-nande av förmånsbestämd ålderspension, premien för den avgiftsbestämda delen som uppgår 4,5 procent av lönen för samtliga anställda samt löneskatt. För 2015 beräknas pensionskostnaderna uppgå till 59,6 mkr varav 31,4 mkr avser utbetalningar av årets intjänade pension och 24,5 mkr avser utbetalningar av tidi-gare intjänade pensioner samt visstids- och garantipensioner. Samtliga belopp inkluderar särskild löneskatt. Skatteinkomster Laholms kommuns relativa skattekraft (antal skattekronor per invånare i förhål-lande till riksgenomsnittet) har ökat under 8 av de senaste ökade 10 åren. Den relativa skattekraften uppgår nu till 89,8 procent. Skatteinkomstberäkningarna i budgeten och planen bygger på den av Sveriges Kommuner och Landsting under oktober framtagna skatteunderlagsprognosen för åren 2014 - 2017. Enligt nu gällande prognos uppgår respektive års uppräkning till följande:

Procent 2014 2015 2016 2017 3,5 4,7 4,9 4,8

Den genomsnittliga skatteunderlags-utvecklingen har under de senaste 10 åren uppgått till 4,0 procent per år. Som framgår beräknas skatteunder-lagstillväxten öka under 2015 för att där-efter ligga på ungefär oförändrad nivå. Skatteintäktsberäkningarna förutsätter en utdebitering om 20,58 kronor per skatte-krona under hela planperioden. Utjämning och fastighetsavgift Systemet för kommunal utjämning består av inkomstutjämning, kostnadsutjäm-ning, strukturbidrag och reglerings-bidrag/avgift. Kommunerna erhåller ett statligt bidrag, inkomstutjämningsbidrag, som beräknas med utgångspunkt från skillnaden mellan garanterad och egen skattekraft. Den garanterade skattekraften uppgår till 115 procent av medelskattekraften. Räcker inte anslagets nivå att finansiera den garanterade nivån justeras detta genom att kommunerna själva får betala en regleringsavgift. Överstiger anslagets nivå den garanterade nivån betalar staten ut ett regleringsbidrag. Bidraget/avgiften kan även användas för att ge extra bidrag utöver uppräkning i takt med skatte-underlaget samt för att hantera ekono-miska regleringar mellan staten och kommuner. Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna de skillnader som orsakas av strukturella faktorer som ligger utanför den enskilda kommunens påverkansmöj-lighet, som exempel skillnader i ålder-sammansättning och social struktur. Kommuner med en ogynnsam struktur får ett bidrag medan kommuner med en gynnsam struktur får betala en avgift till staten. Systemet finansieras i sin helhet

8

genom bidrag och avgifter mellan kom-munerna. Utöver ovan beskrivna system finns ett särskilt utjämningssystem för att utjäm-ning av kostnader för stöd och service till funktionshindrade, LAS/LSS. Kommu-nen har under alla år, sedan LSS-utjäm-ningen infördes, erhållit bidrag från systemet. From 2014 har kommunen emellertid en standardkostnad som är lägre än genomsnittet och måste därför betala till utjämningen. År 2008 infördes en kommunal fastig-hetsavgift. Utbetalningen till kommu-nerna under detta år utgick från ett visst antal kronor per invånare. From 2009 tillfaller däremot förändringen av taxe-ringsvärdet respektive kommun. Den årliga intäktsförändringen adderas till det ursprungliga regleringsbeloppet. Under 2015 beräknas den totala intäkten från fastighetsavgiften uppgå till 52,5 mkr vilket är en ökning med 1,3 mkr i förhållande till 2014. Kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift för åren 2015-2017 beräknas enligt följande (mkr): 2015 2016 2017. Inkomstutjämning 235,2 245,6 256,2 Kostnadsutjämning -20,5 -20,7 -20,9 Regleringsbidrag 2,2 -4,5 -11,1 Strukturbidrag 2,5 2,5 2,5 LSS-utjämning -4,3 -4,3 -4,4 Fastighetsavgift 52,5 53,0 53,5 Summa 267,6 271,6 275,8 Ekonomiskt resultat Budgeterat resultat för år 2015 uppgår till +15,1 mkr. För de två nästkommande åren är de planerade resultatöverskotten 15,6 mkr och 15,3 mkr. Kommunen har sedan flera år tillbaka haft som målsättning att det finansiella överskottet ska uppgå till ett belopp som motsvarar minst 2 procent av skatte-

intäkter, generella statsbidrag och utjäm-ning. För att uppnå ett sådant överskott krävs det ett resultat på ca 23 mkr. Med utgångspunkt från det budgeterade resultatet 2015 sätts det finansiella målet för 2015 till 1,3 procent Som framgår av nedanstående grafik ligger överskottet på ungefär samma nivå under samtliga av de kommande åren.

Resultat i förhållande till skatteintäkter, statsbidrag och utjämning

2,3%

3,8%

0,8%1,3% 1,3% 1,2%

0%

1%

2%

3%

4%

2012 2013 2014 2015 2016 2017

Utveckling av kostnader och intäk-ter Nedanstående diagram beskriver utveck-lingen av nettokostnader och skatte-intäkter, inkl utjämningsbidrag, i förhål-lande till föregående år.

0%

1%

2%

3%

4%

5%

2013 2014 2015 2016 2017

Nettokostnad (exkl fin.netto) Skatteint.Utjämn.bidrag

Utveckling av nettokostnader och skatteintäkter

I diagrammet åskådliggörs hur de bud-geterade intäkterna ökar mer än kostna-derna under 2015. Åren därefter för-utsätter planen ungefär lika stora årliga intäkts- och kostnadsökningar. Investeringar Enligt prognosen för 2014 beräknas net-toinvesteringarna uppgå till 92,6 mkr.

9

För de tre kommande åren föreslås net-toinvesteringarna uppgå för respektive år till följande:

Investeringsvolymen under de närmaste åren åskådliggörs i följande diagram.

Nettoinvesteringar

0

20

40

6080

100

120

140

160

180

2012 2013 2014 2015 2016 2017

Mkr

Investeringarna kan delas upp i följande kategorier: Fördelningen av kategorier per år fram-går av följande diagram:

-200

20406080

100120140160180

2012 2013 2014 2015 2016 2017

ExloateringarVA och avfallVerksamheter

Mkr Fördelning av investeringar

Som framgår svarar VA-investeringarna för den huvudsakliga delen av kommu-nens investeringar under de närmaste åren. Detta gäller särskilt under åren 2016 och 2017. De omfattande inve-steringarna inom VA-verksamheten är

således orsaken till den extremt höga nivån under dessa år. Genom att Kommunfastigheter fortsätt-ningsvis svarar för investeringarna i verksamhetsfastigheterna begränsas kommunens investeringsvolym för dessa behov. Bland de större investeringarna som kommer att genomföras i bolagets regi kan nämnas ombyggnad och reno-vering av Osbecksgymnasiet samt ombyggnad av Knäredsskolan. Inom VA-verksamheten är nedanstående projekt av betydande omfattning. � För utbyggnad av dagvattensystem i

kustområdet avsätts 5,0 mkr per år och totalt under hela planperioden 15,0 mkr. Likaledes avsätts 5,0 mkr per år för förnyelse av befintliga led-ningar.

� Ombyggnad av Skottorps vattenverk ingår i planen med 61,3 mkr.

� Ett omfattande projekt är utbyggnad av Ängstorps reningsverk med över-föringsledning mellan Skummeslöv och Ängstorp. Nettoinvestering för överföringsledningen ingår i planen med 17,2 mkr. För utbyggnaden av reningsverket har det upptagit totalt 96,5 mkr. Tyngdpunkten på detta projekt ligger i slutet av planperio-den.

� För anläggande av vattenledning mellan Skottorp och Laholm och överföringsledning för spillvatten mellan Veinge och Laholm finns totalt 21,7 mkr upptaget i planen.

För anläggning av omlastningsstation för hushållsavfall har det upptagits 20,0 mkr i planen. Tyngdpunkten på detta projekt ligger i slutet av planperioden. Planerad exploateringsverksamhet avser i huvudsak exploateringar för industri-områden. Detta gäller då utbyggnad av Nyby industriområde. Under 2017

2015 86,5 mkr 2016 153,6 mkr 2017 170,8 mkr Summa 410,9 mkr

VA och avfall 293,8 mkr Exploatering -2,1 mkr Verksamheter 119,2 mkr Summa 410,9 mkr

10

beräknas exploateringsverksamheten ge överskott. Nämnderna erhåller investeringsramar som företrädesvis är avsedda för inve-steringar i utrustning och inventarier. Inom dessa ramar medges nämnderna att disponera medlen efter egna priorite-ringar. Samtidigt uppmanas nämnderna att inom dessa ramar avsätta medel för oförutsedda investeringsbehov som kan uppkomma under året. Upplåningsbehov Kommunens totala låneskuld uppgick vid föregående årsskifte till 55 mkr. Under året har ett lån om 25 mkr lösts in. Avsikten är att Kommunfastigheter övertar lån om 30 mkr i samband med förvärvet av kommunens fastigheter. Därefter har kommunen inte någon låne-skuld. I takt med att investeringsvoly-merna ökar återkommer emellertid upp-låningsbehovet. Enligt planen ska det ske en nyupplåning om 10 mkr under 2016 och ytterligare 60 mkr under 2017.

Låneskuld

0

20

40

60

80

2012 2013 2014 2015 2016 2017

Mkr

Förvaltning av pensionsmedel Vid föregående årsskifte uppgick det bokförda värdet av pensionsförvalt-ningen till 60,1 mkr medan marknads-värdet var 73,9 mkr. Enligt nuvarande finansieringsplan sker varken avsättningar eller uttag under planperioden. Förvaltningen ökar endast motsvarande respektive års avkastning.

Resultatbudget Resultatbudgeten för 2015 samt planen för 2016 och 2017 bygger på förelig-gande budgetförslag samt planerade inkomst- och kostnadsförändringar under de två nästföljande åren. Det finansiella resultatet för 2015 för-bättras något i förhållande till föregående år. Resultaten i den ekonomiska planen ligger på ungefär samma nivå. Finansieringsbudget Finansieringsbudgeten visar hur netto-investeringen skall finansieras under året samt hur årets drift- och investerings-verksamhet påverkar kommunens finan-siella reserver i form av likvida medel. De likvida medlen minskar med ca 56 mkr under planperioden. Denna minsk-ning är en del av finansieringen av de planerade investeringarna. Resterande finansiering sker genom nyupplåning och överskott i kassaflödet från den löpande verksamheten. Balansbudget Balansbudgeten beskriver kommunens finansiella ställning den 31 december för varje år under planperioden. Bl a kan det egna kapitalets förändring utläsas av balansbudgeten. Som framgår utvecklas relationen skulder och eget kapital i för-hållande till de totala tillgångarna (soli-diteten) i positiv riktning under 2015 och 2016 jämfört med innevarande år. Den huvudsakliga orsaken är att låneskulden under dessa år är minimal.

Soliditet

60%

65%

70%

75%

2012 2013 2014 2015 2016 2017

11

God ekonomisk hushållning En förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att det finns ett tydligt samband mellan resursåtgång, prestatio-ner, resultat och åtgärder som säkerstäl-ler en kostnadseffektiv och ändamåls-enlig verksamhet I enlighet med vad som förskrivs i kom-munallagen ska kommunfullmäktige besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen. Riktlinjerna avser företrädesvis det strategiska och mer långsiktiga perspektivet. Enligt riktlinjerna ska kommunens eko-nomiska planering präglas av långsiktig god ekonomisk hushållning som ytterst syftar till att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Verksamheternas mål och krav på ambitionshöjningar måste under-ordnas de samlade ekonomiska förutsätt-ningarna. Detta kräver regelbundna omprövningar och prioriteringar för att möjliggöra omfördelningar av resurser mellan verksamheter. En grundläggande princip för kommu-nens finansiella ställning och utveckling

är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Verksamhetens nettokostnader får inte över tiden öka i snabbare takt än skatteintäkter och gene-rella statsbidrag. Genom att inte förbruka alla skatteintäkter i den ordinarie verk-samheten skapas ett nödvändigt över-skott. Ett sådant överskott ger grund-läggande förutsättningar för en egen-finansiering av investeringarna samtidigt som det skapar en reserv som ger kom-munen möjlighet att möta oförutsedda kostnader och minskade intäkter. Vidare är det av väsentlig betydelse att lånefinansiering av investeringar kan begränsas och att dessa i stället till över-vägande del kan finansieras med egna medel. En lånefinansiering av inve-steringar innebär ökade räntekostnader vilket leder till minskat utrymme för verksamheterna. Kommunens budget ska innehålla finan-siella mål och mål för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hus-hållning. Målen ska följas upp och utvärderas i delårsrapporten och årsredo-visningens förvaltningsberättelse.

12

Resultatbudget Mkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan 2013 2014 2015 2016 2017 Verksamhetens intäkter 270,8 245,8 233,1 237,4 241,0 Verksamhetens kostnader -1 264,6 -1 292,0 -1 317,7 -1 355,7 -1 394,7 Avskrivningar -53,8 -57,2 -64,1 -70,2 -76,6 Verksamheternas nettokostnader -1 047,6 -1 103,4 -1 148,7 -1 188,5 -1 230,3 Skatteintäkter 830,2 861,9 894,3 931,4 970,0 Statl utjämningsbidrag 252,9 249,6 267,6 271,6 275,8 Finansiella intäkter 14,2 3,3 3,7 3,5 3,5 Finansiella kostnader -8,5 -2,1 -1,8 -2,4 -3,7 Resultat före extraordinära poster 41,2 9,3 15,1 15,6 15,3 Extraordinär intäkt Extraordinär kostnader

Årets resultat 41,2 9,3 15,1 15,6 15,3

Kassaflödesbudget Mkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan 2013 2014 2015 2016 2017 Den löpande verksamheten Årets resultat 41,2 9,3 15,1 15,6 15,3 Justering för avskrivningar 53,8 57,2 64,1 70,2 76,6 Justeringar för ej likviditetspåverkande pos-ter 10,6 2,6 5,1 6,1 7,8 Medel från verksamheten 105,6 69,1 84,3 91,9 99,7 Ökning/minskning av exploateringstillgångar -11,1 1,9 -4,0 0,5 5,6 Ökning/minskning av kortfr. fordringar och skulder 46,1 7,8 -2,8 4,1 4,5 Kassaflöde från löpande verksamhet 140,6 78,8 77,5 96,5 109,8 Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggn.tillgångar -116,8 -94,5 -82,5 -154,1 -176,4 Försäljn av materiella anläggn.tillgångar 3,2 30,0 Investering i finansiella anl.tillgångar Försäljning av finansiella anl.tillgångar Förändr. kapitalförvaltning pensionsmedel Omklassn. kapitalförvaltning pensionsmedel Kassaflöde från investeringsverksamhet -113,6 -94,5 -52,5 -154,1 -176,4 Finansieringsverksamheten Ökning av långfristiga skulder 5,4 1,0 1,0 11,0 61,0 Amortering av skuld -25,0 -30,0 Ökning av långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamhet 5,4 -24,0 -29,0 11,0 61,0 Årets kassaflöde 32,4 -39,7 -4,0 -46,6 -5,6 Likvida medel vid årets början 108,6 141,0 101,3 98,2 52,5 Likvida medel vid årets slut 141,0 101,3 97,3 50,7 45,1

13

Balansbudget Bokslut Prognos Budget Plan Plan Mkr 2013 2014 2015 2016 2017 Tillgångar Anläggningstillgångar 784,9 821,2 808,6 891,5 990,3 Summa anläggningstillgångar 784,9 821,2 808,6 891,5 990,3 Omsättningstillgångar Övriga omsättningstillgångar 166,4 157,5 155,9 154,2 153,3 Exploateringsmark 32,7 30,8 34,8 34,3 28,7 Likvida medel 141,0 101,3 97,3 50,7 45,1 Summa omsättningstillgångar 340,1 289,6 288,9 241,0 229,8 Summa tillgångar 1 125,0 1 110,8 1 096,6 1 130,7 1 217,4 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 783,8 793,1 808,2 823,8 839,1 Avsättningar Avsättningar för pensioner 58,3 59,1 62,4 66,7 72,7 Övriga avsättningar 7,4 8,2 9,0 9,8 10,6 Skulder Långfristiga lån 55,0 30,0 0,0 10,0 70,0 Övriga långfristiga skulder 27,6 28,6 29,6 30,6 31,6 Kortfristiga skulder 192,9 191,8 187,4 189,8 193,4 Summa avsättningar och skulder 341,2 317,7 288,4 306,9 378,3 Summa skulder och eget kapital 1 125,0 1 110,8 1 096,6 1 130,7 1 217,4 Ansvarsförbindelse Intjänade pensionsförmåner före 1998 579,0 563,7 554,3 550,0 549,1

14

Sammandrag- driftbudget Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Tkr Intäkt kostnad Netto Intäkt kostnad Intäkt kostnad Kommunfullmäktige/ Partistöd 0 2 484 2 484 0 2 084 0 2 084 Kommunstyrelse 29 027 161 213 132 186 29 027 162 963 29 027 161 968 Kultur- och utvecklingsnämnd 45 481 226 774 181 293 45 781 224 828 45 781 226 616 Miljö- och byggnadsnämnd 7 739 15 961 8 222 7 739 15 961 7 739 15 961 Barn- och ungdomsnämnd 29 602 415 157 385 555 29 602 414 725 29 602 414 725 Socialnämnd 64 389 475 220 410 831 64 389 478 510 64 389 479 470 Överförmyndar- nämnd 0 1 637 1 637 0 1 637 0 1 637 Revision 0 1 139 1 139 0 1 139 0 1 139 Delsumma 176 238 1 299 585 1 123 347 176 538 1 301 847 176 538 1 303 600 VA- verksamhet 48 244 48 244 0 51 150 52 857 53 630 59 872 Avfallsverksamhet 23 664 25 392 1 728 24 712 26 118 25 812 26 674 Summa nämnder 248 146 1 373 221 1 125 075 252 400 1 380 822 255 980 1 390 146 Gemensam verksam-het -15 000 -55 500 -40 500 -15 000 -25 100 -15 000 4 500 Summa totalt 233 146 1 317 721 1 084 575 237 400 1 355 722 240 980 1 394 646 Specifikation gemensam verksamhet Prisökningskompensation 5 700 12 000 Löneavtal kompensa-tion 24 000 24 000 47 400 73 800 Arbetsmodell AMI 1 000 1 000 2 000 2 000 Ökning ferielöneskuld 1 000 1 000 1 000 1 000 Volymökningar, reserv 0 4 000 8 000 KS oförutsedda 200 200 200 200 Försäkringspremier personal 0 3 000 3 000 Pensionskostn. Exkl personalomkostnads-pålägg 21 600 21 600 23 100 26 000 Intern kapitalkostnad -88 300 -88 300 -96 500 -106 500 Interna poster -15 000 -15 000 0 -15 000 -15 000 -15 000 -15 000

Summa -15 000 -55 500 -40 500 -15 000 -25 100 -15 000 4 500

15

Sammandrag- investeringsbudget Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Tkr Inkomst utgift Netto Inkomst utgift Inkomst utgift Kommunstyrelse exkl Exploatering 670 22 720 22 050 4 475 31 225 1 625 20 000 Kommunstyrelse exploate-ring 3 150 7 100 3 950 12 080 11 600 12 080 6 450 Kultur- och utvecklingsnämnd 0 4 250 4 250 0 11 900 0 3 000 Miljö- och byggnadsnämnd 0 315 315 0 200 0 200 Barn- och utbildningsnämnd 0 7 300 7 300 0 7 300 0 7 300 Socialnämnd 0 3 050 3 050 0 3 700 0 3 600 Delsumma 3 820 44 735 40 915 16 555 65 925 13 705 40 550 Vatten- och avloppsverksamhet 8 400 53 700 45 300 17 400 114 600 0 126 000 Avfallsverksamhet 0 300 300 0 7 000 0 18 000 Summa nämnder 12 220 98 735 86 515 33 955 187 525 13 705 184 550

16

Projekt – investeringar Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Tkr Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Kommunstyrelsen Räddningstjänsten 500 4 000 4 000 IT-investeringar 700 700 700 Markinköp/försäljning 2 000 2 000 2 000 KS oförutsedda investeringar 1 000 1 000 1 000 Investeringsram 670 10 770 2 475 12 825 1 625 10 300 Tillväxtinvesteringar 5 300 6 000 2 000 Stationsområde Trulstorp, parkering 1 000 Laholm parkeringsprojekt 150 Husbilsparkering 1 100 200 GC-väg inre Kustvägen i Skummeslöv 2 000 4 000 IT-stöd 200 500 Delsumma 670 22 720 4 475 31 225 1 625 20 000 Kommunstyrelsen- exploateringsverksamhet Exploatering industri 1 120 6 700 10 150 11 600 10 150 5 450 Exploatering bostäder 2 030 400 1 930 0 1 930 1 000 Delsumma 3 150 7 100 12 080 11 600 12 080 6 450 Kommunstyrelsen- VA-verksamhet Komplettering vattenverk 500 500 500 Styrning vatten 500 500 500 Ombyggnad Skottorps vattenverk 3 800 37 300 20 200 Vattentäkt Knäred 1 900 500 Komplettering reningsverk 300 300 300 Utbyggnad Hedhuset/Ängstorp 3 500 10 000 83 000 Överföringsledning Hedhuset-Ängstorp 8 400 14 000 17 400 29 000 Ombyggnad avloppspumpstation 600 600 600 Datoriserat drift o övervaknings syst. 500 500 500 Vattenledning Veinge-Kistinge 1 000 Överföringsledning Veinge-Laholm 7 000 3 750 Överföringsledning Öringe 200 2 000 Vattenledning Veinge-Laholm 2 500 1 250 Vattenledning Skottorp-Laholm 3 000 8 000 Kövlinge LTA-system 1 000 Exploatering bostäder 2 000 3 000 3 000 Serviser 400 400 400 Exploatering industri 1 000 7 000 7 000 Förnyelse av befintliga ledningar 5 000 5 000 5 000 Utbyggnad dagvatten 5 000 5 000 5 000

Delsumma 8 400 53 700 17 400 114 600 0 126 000

17

Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Tkr Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Kommunstyrelsen- Avfallsverksamhet Omlastningsstation 4000 16000 Lakvattenshatering 300 2000 Infartsväg (omb bef väg) 1000 2000 Delsumma 0 300 0 7000 0 18000 Summa 12 220 83 820 33 955 164 425 13 705 170 450 Kultur- och utvecklingsnämnd Investeringsram 3 000 3 000 3 000 Multiarena vid kusten 900 Padeltennisbana 1 000 Inventarier Vision Osbeck 5 000 Scen och åhörarområde stadsparken 250 3 000 Summa 0 4 250 0 11 900 0 3 000 Miljö- och byggnadsnämnd MiljöR/ECOS2, ärendehanteringssystem 165 AGS arkivsystem 100 Inventarier 50 200 200 Summa 0 315 0 200 0 200 Barn- och ungdomsnämnd Investeringsram enligt plan 7 300 7 300 7 300 Summa 0 7 300 0 7 300 0 7 300 Socialnämnd Investeringsram 1 300 1 300 1 300 Inventarier servicebostad LSS 150 Inventarier korttidsboende LSS 800 700 Utbyte trygghetslarm särskilt boende 1 600 1 600 1 600 Summa 0 3 050 0 3 700 0 3 600 Totalt 12 220 98 735 33 955 187 525 13 705 184 550 Netto 86 515 153 570 170 845

18

Specifikation exploateringsbudget Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Exploateringsområde industri Nyby industriområde etapp 1 0 4 650 5 200 4650 5 200 0 Veinge industriområde, etapp 1 120 0 150 0 150 0 Mellby industriområde etapp 1 500 0 500 0 500 0 Mellby industriområde etapp 2 0 0 500 2000 500 3000 handelsplats Ängstorp 0 0 3 000 2450 3000 2450 Våxtorps industriområde 0 250 300 700 300 0 Hishults industriområde 500 1 800 500 1800 500 0 Summa exploatering industri 1 120 6 700 10 150 11 600 10 150 5450 Netto exploatering industri 5 580 1 450 -4 700 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Exploateringsområde bostäder Ysby bostadsområde etapp 1 280 400 280 0 280 0 Glänninge bostadsområde etapp 1 200 0 200 0 200 0 Glänninge bostadsområde etapp 2 1 000 0 1 000 0 1 000 0 Örelid bostadsområde etapp 2 350 0 350 0 350 0 Veinge öster bostadsområde 100 0 100 0 100 0 Veinge Äringsvägen 100 0 0 0 0 0 Knäred (Björkeredsområdet) bos-tadsomr 0 0 0 0 0 1 000 Summa exploatering bostäder 2 030 400 1 930 0 1 930 1 000 Netto exploatering bostäder -1 630 -1 930 -930

19

-

Vision och målKommunfullmäktige har antagit en vision och inriktningsmål för kommunens verk-samheter. I detta avsnitt finns de inrikt-ningsmål och prioriterade resultatmål som

är gemensamma. I avsnittet som avser nämnderna tas de nämndsspecifika inrikt-ningsmålen från kommunfullmäktige upp.

Vision I Laholm vill vi bli fler och bättre för en starkare framtid. Här förenas livskvalitet och tillväxt för en hållbar utveckling. Motivering Laholm ska vara en attraktiv livsplats där laholmarna trivs med att bo och leva och som attraherar nya invånare. Barn och ungdomar är särskilt viktiga för Laholms framtid. Laholm ska ha tydligt fokus på utveckling och tillväxt som främjar befolkningsökning och näringslivsutveckling på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. En ökad befolkning och sysselsättning leder till bättre livskvalitet i kommunen, till ökad skattekraft, mer arbetskraft till näringslivet, ökad mångfald och en mer dynamisk kommun. 1 Ekonomi i balans Kommunens ekonomiska planering ska präglas av långsiktig god ekonomisk hus-hållning som ytterst syftar till att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Verk-samheternas mål och krav på ambitions-höjningar måste underordnas de samlade ekonomiska förutsättningarna. Finansiellt mål 1.1 Årets resultat ska uppgå till minst 1,3 pro-cent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Kommunen har sedan flera år tillbaka haft som målsättning att det finansiella över-skottet över tiden ska uppgå till ett belopp som motsvarar minst 2 procent av skatte-intäkter och kommunalekonomisk utjäm-ning. Denna ambition har temporärt sänkts under de senaste åren. Samtidigt har resul-taten under de senaste fem åren igenom-snitt uppgått till över 3,7 procent.

Finansiellt mål 1.2 Nettoinvesteringarna, exklusive invester-ingar som görs inom avgiftsfinansierad verksamhet och exploateringsverksamhet, ska finansieras med egna medel. Målet beskriver att investeringarna skall finansieras med internt tillförda medel, dvs överskottet från driftverksamheten och avskrivningar. Eventuell lånefinansiering av investeringar skall begränsas till verk-samheter eller anläggningar som i sin hel-het finansieras genom avgifter eller exploa-teringsinkomster. Med avgiftsfinansierad verksamhet avses, i första hand, VA- och renhållningsverksamhet. Genom att investeringarna till stor del av-ser den avgiftsfinansierade verksamheten uppfylls målet med stor marginal.

Indikatorer Ansvarig

mätning Utfall 2013

Prognos 2014

Budget 2015

Resultat i förhållande till skatt o utjämning KS 3,8 % 0,8 % 1,3 % Egenfinansiering av nettoinvestering KS 100 % 91 % 100%

20

2. VerksamhetsidéLaholms kommun ska vara en professio-nell service- och myndighetsorganisation där en helhetssyn och samverkan, natio-nellt och internationellt, präglar arbetet för medborgarnas bästa. Medborgarna ska ges möjlighet till deltagande, inflytande och delaktighet i verksamheten. Verksamheten i den samordnade förvaltningen ska präglas

av hög kvalitet, god service, effektivitet, utveckling och medborgarfokus. Gemensamt prioriterat resultatmål 2.1 Andelen medborgare och brukare som upplever god tillgänglighet och gott bemö-tande ska öka.

1) SCB:s medborgarundersökning och SKL:s mätning Insikt görs vartannat år.

Prioriterade förbättringar och utvecklingsområdenKommunstyrelsen ska under 2015 påbörja ett arbete med att ta fram ett lednings-system som kompletterar styrmodellen med bl a kvalitetsledning och systematik för hållbar utveckling. En översyn av kommunens kvalitetsdeklarationer kommer att göras i samtliga nämnder. Införande av en digital hantering av synpunkter och felanmälan kommer att ske för kommunstyrelsens verksamheter i ett första skede. Även i kultur- och utveck-lingsnämndens och socialnämndens verk-samheter kommer man att se över möjlig-heten att införa en digital hantering av

brukarsynpunkter. Informationen från syn-punkter innebär möjlighet till en bättre uppföljning av verksamheten och kan på sikt skapa en effektivare organisation. Miljö- och byggnadsnämnden och kultur- och utvecklingsnämndens verksamheter kommer att förbättra informationen på Laholms webbplats bl a genom att översätta till flera språk och publicera detaljplaner. Möjligheten att införa bygglov över disk ska utredas under 2015.

Indikatorer Källa Utfall Prognos Budget

Ansvarig mätning 2013 2014 2015

Medborgarnas upplevda nöjdhet med tillgänglighet och bemötande

SCB medb.unders KS 60 1- 63

Kvalitetsfaktor tillgänglighet, myndighetsutövning alla område/näringsliv

Insikt KS 73 1- 75

Kvalitetsfaktor bemötande, myndighetsutövning alla område/näringsliv

Insikt KS 74 1- 75

Andel som har erbjudits plats inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum.

KKIK BUN 52 % 70 % 75 %

Andel elever som känner sig välkomna till skolan, genomsnitt förskoleklass, år 1-3

Brukarunders BUN 95 % 98 % 99 %

Andel elever som känner sig välkomna till fritids, genomsnitt förskoleklass, år 1-3

Brukarunders BUN 94 % 94 % 95 %

Väntetid till särskilt boende (dagar) ÖJ, socialstyrelsen SON 63 45 45 Bemötande särskilt boende ÖJ, socialstyrelsen SON 60 % 63 % 70 % Bemötande hemtjänst ÖJ, socialstyrelsen SON 79 % 82 % 85 % Medeltal för Bemötande Personlig assistans SFB (Socialförsäkringsbalken f.d LASS) och LSS kommunal verksamhet

Brukarundersökn. SON 85 % 90 % 90 %

Medeltal för Bemötande Gruppbostad, egen regi

Brukarundersökn. SON 88 % 90 % 90 %

21

Gemensamt prioriterat resultatmål 2.2 Under året ska utbudet av e-tjänster öka.

Prioriterade förbättringar och utvecklingsområdenArbetet sker efter en långsiktig plan med prioritering efter vilka e-tjänster som är viktigast. E-tjänster ska bidra till ökad service och ökad effektivitet. Inom kultur- och utvecklingsnämndens verksamheter ska minst tre e-tjänster göras tillgängliga under 2015. För kultur och utvecklings-nämndens verksamheter kommer vi att se över den språkliga tillgängligheten i befintliga e-tjänster. De e-tjänster som har satts i bruk under 2014 ska utvärderas och

vidareutvecklas 2015 om behov finns. Barn- och ungdomsnämnden kommer att utveckla de tjänster vi har idag och kommer inte att under 2015 införa några nya e-tjänster. Barn- och ungdomsnämn-den kommer istället att arbeta för att de befintliga e-tjänsterna får genomslagskraft och utnyttjas fullt ut av både föräldrar och personal. Mittbygge, d.v.s. e-tjänsten för att ansöka om bygglov kommer att marknadsföras.

3. Samhällsbyggnad En aktiv och långsiktig samhällsbyggnad ska garantera en levande landsbygd, en förtätning av Laholms tätort och en ut-veckling av kustområdet. Samhällsbygg-naden ska bidra till hållbar tillväxt. Attraktiva och efterfrågade områden ska prioriteras.

Gemensamt prioriterat resultatmål 3.1 Skapa förutsättningar för nybyggnation för näringsliv och bostäder med olika boende-former och upplåtelseformer med särskilt fokus på unga familjer.



Antal e-tjänster Egen mätning KS 36 40 50 Antal e-tjänster Egen mätning KUN - 11 14 Antal e-tjänster Egen mätning BUN 5 6 6 Antal e-tjänster Egen mätning SON 1 3 6 Antal e-tjänster Egen mätning MBN 0 1 0



Antal sålda kommunala tomter för småhus Egen mätning KS 3 7 15 Antal sålda tomter, fastighetsmäklare Egen mätning

(årsredovisningen) MBN - - -

Antal kvm såld industritomt Egen mätning KS 0 15 000 25 000 Antal lagakraftvunna detaljplaner som ger möjlighet till flera boendeformer

Egen mätning MBN 3 3 4

Antal detaljplaner för bostäder som vunnit laga kraft Egen mätning MBN 3 5 6 Antal detaljplaner för verksamheter som vunnit laga kraft Egen mätning MBN 4 1 4

22

Gemensamt prioriterat resultatmål 3.2 Byggklar mark för bostäder ska finnas i de områden som efterfrågas.

Prioriterade förbättringar och utvecklingsområden Kommunens ska ha en god planberedskap för olika boendeformer och verksamheter i efterfrågade områden. Kommunen ska bli bättre på att informera om byggklara tom-ter och kommunens mark för verksamheter av olika slag. Detaljplaner för bostäder ska finnas med i alla kommunens tätorter. Under 2015 prioriteras detaljplaner som möjliggör flerbostadshus samt detaljplaner som förtätar Laholms centrum. Vid planläggning ska vikten av de sociala frågorna lyftas särskilt såsom upplevelsen av närområdet, mötesplatser, trygghet mm.

Detaljplaner för verksamheter ska finnas i alla kommunens tätorter vid planperiodens slut. En aktiv dialog med olika byggaktörer om t ex olika upplåtelseformer kommer att vara en del i planprocessen. En professionell myndighetsutövning med god tillgänglighet och bemötande, bra information på hemsidan, bra samarbete mellan miljö- och byggnadsnämndens och kommunstyrelsens verksamheter samt även andra aktörer, kommer att prioriteras under 2015.

4. Boende, inriktningsmål

I Laholm tar vi vara på den gemytliga livsmiljön. Den offentliga miljön ska ut-vecklas och vårdas så att den är attraktiv, tillgänglig och känns trygg och säker att vistas i. Vi ska erbjuda attraktiva och differentierade boendeformer som attra-herar så väl befintliga som nya invånare.

Gemensamt prioriterat resultatmål 4.1 Antalet invånare ska öka till 25 000 år 2025 vilket innebär en ökning om 120 invånare per år.

1) SCB:s medborgarundersökning görs vartannat år.

Indikatorer Utfall Prognos Budget

Källa Ansvarig mätning 2013 2014 2015

Byggklara tomter för småhus Egen mätning KS 135 135 125 Antal kvm planlagd mark för bostäder Egen mätning KS 158 000 160 000 150 000 Antal kvm planlagd mark för verksamheter Egen mätning KS 360 000 350 000 300 000 Antal detaljplaner för bostäder som vunnit laga kraft Egen mätning MBN 3 5 6 Antal detaljplaner för verksamheter som vunnit laga kraft Egen mätning MBN 4 1 4



Folkmängd SCB KS 23 517 23 695 23 764 Flyttnetto SCB KS +56 +142 138 Födelsenetto SCB KS +3 -19 -16 Medborgarnas upplevelse av kommunen som en attraktiv plats att leva och bo i

SCB Medborgarund.

KS 61 1) 65

Medborgarnas rekommendationsbenägenhet av Laholm som boendeort till vänner och bekanta

SCB Medborgarund.

KS 66 1) 70

23

Prioriterade förbättringar och utvecklingsområdeKommunen ska bedriva en bra verksamhet inom förskola och skola liksom en god och tillgänglig service i övrigt. Vidare ska attraktiva bostäder med olika upplåtelse-former erbjudas. Kultur- och utvecklings-nämnden ska under 2015 utveckla och förbättra det strategiska kommunikations-arbetet för bidra till att skapa en attraktiv bild av Laholm hos invånare, besökare och företagare. Kultur- och utveckling ska även förbättra och utveckla möjligheterna att följa upp besökares upplevelse av Laholm. Miljö- och byggnadsnämnden ska arbeta för att öka attraktiviteten i befintliga detaljplaner som inte bebyggs. En bra infrastruktur, med bl a bredband, ska

säkerställas vid planläggningen. Arbetet med fördjupad översiktsplan vid kusten prioriteras. Boendes önskemål och erfaren-heter ska klargöras med kontinuerliga enkäter. Socialnämnden har antagit en bostads-försörjningsplan som avser olika boende-former för samtliga målgrupper inom socialtjänstens ansvarsområde. Social-nämnden ska se till att det finns för-utsättningar att bo i kommunen/bo kvar i sin bostad oavsett vilken förändrad situation den enskilde hamnar i eller står inför.

5. Näringsliv och företagsamhet Laholms kommun ska främja närings-livsutvecklingen för fler och växande företag. Vi ska vidta aktiva åtgärder för att stimulera nya etableringar inom handels- och tjänstesektorn samt besöksnäringen. Företagsamheten i kommunen ska stim-uleras. Entreprenörskap ska främjas genom entreprenöriellt lärande och i samverkan med näringslivet.

Gemensamt prioriterat resultatmål 5.1 Det lokala näringslivet ska även fort-sättningsvis uppfatta kommunen som stöd-jande och med hög servicenivå.



NKI, myndighetsutövning/näringsliv Insikt KS 69 2015: 70 70 Placering totalt sett i Svenskt Näringslivs företagsklimatundersökning

Extern mätning

KS 6 Utfall: 10 7

Placering i Svenskt Näringslivs företagsklimatundersökning avseende företagarnas uppfattning om kommunens service till företagen.

Extern mätning

KS 6 Utfall: 7 6

Andel av dem som använt Företagslotsen som är nöjda med tjänsten

Extern mätning

KUN 90 % 90 % 90 %

Placering i Svenskt Näringslivs företagsklimatundersökning när det gäller företagarnas uppfattning om kommunens tillämpning av lagar och regler

Extern mätning

MBN 27 24 20

24

Gemensamt prioriterat resultatmål 5.2 Antal företag inom handels- och tjänste-sektorn samt besöksnäringen ska öka.

Prioriterade förbättringar och utvecklingsområdenKontinuerlig utbildning ska genomföras i serviceinriktad myndighetsutövning och ny personal ska alltid introduceras utifrån våra ambitioner om myndighetsutövning. Kommunstyrelsen ska skapa genom-arbetade investeringserbjudanden och ta fram en tydlig handlingsplan för hur vi ska öka Laholms marknadsvärde för nya eta-bleringar och investeringar. Vi ska arbeta strategiskt för att öka samverkan med grannkommuner och regionen. Den nya näringslivsstrategin ska implementeras i hela organisationen. Kommunstyrelsens presidie fortsätter sina företagsbesök och tankar finns på att anordna företagsbesök för hela kommun-styrelsen. Den pågående handelsutredningen ska ge bättre underlag för samverkan med näringslivet i Laholm och ge tydligare underlag för beslut och handlingsvägar. Utredningen ska lägga sitt förslag i mars 2015. Vi ska ha tillgång på rätt mark-områden för etableringar inom prioriterade

sektorer. Skapa nätverk och kluster för företag i berörda näringar. Företagslotsens tjänst och funktion ska kvalitetssäkras i kvalitetsdeklarationer av kultur- och utvecklingsnämnden i sam-verkan med kommunstyrelsen och miljö- och byggnadsnämndens verksamheter. Kultur- och utvecklingsnämnden ska under året förstärka stöd och erbjudande till entreprenörer som kan och vill starta nya verksamheter och företag i kommunen. Särskilda utvecklingsområden är insatser för nyanlända, vägledning och coachning samt insatser för att stimulera socialt före-tagande. En strategi för utvecklingen av ett hållbart fiske och fiskerelaterad besöksnäring ska tas fram. Utveckling av vår samverkan med besöksnäringen för att stötta dem i deras verksamhetsutveckling, paketerings- och kommunikationsarbete ska fortsätta. Ett annat utvecklingsområde är en fortsatt utveckling av stranden och kustområdet tillsammans med andra berörda verksam-heter.

6. Hållbar miljö och natur Laholm ska vara en långsiktigt hållbar kommun där vi aktivt arbetar för att minska medborgarnas, näringslivets och den kommunala verksamhetens samlade miljöpåverkan. Kulturmiljön och våra

unika natur- och miljötillgångar ska vi medvetet vårda och utveckla. I vår vatten-nära kommun är stranden prioriterad som en naturtillgång och för besöksnäringen. I kommunplanen tas ett prioriterat resul-



Antal nya företag som startas, per 1000 invånare (nyföretagarcentrum)

Nyföretagar-centrum

KUN 4,8 6,0 5,0

Antal lagakraftvunna detaljplaner som möjliggör etablering inom handel, tjänstesektorn eller besöksnäringen

Egen mätning

MBN 2 2 2

Antal bygglov för verksamheter i handels- och tjänstesektorn samt besöksnäringen.

Egen mätning

MBN - - 5

25

tatmål med. Inom inriktningsmålet finns det ett flertal styrdokument så som lokala miljömål, energistrategi och klimatstrategi.

Uppföljning inom området sker genom de olika styrdokumenten. Gemensamt prioriterat resultatmål 6.1

Kommunen ska arbeta för ett hållbart tänkande som systematiskt genomsyrar alla verksamheter i syfte att uppnå en eko-

logisk, ekonomisk och socialt hållbar utveckling.

Prioriterade förbättringar och utvecklingsområdenKommunstyrelsens arbete med att ta fram ett heltäckande ledningssystem som inkluderar hållbar utveckling kommer att ge systematik åt miljöarbetet. I samband med införandet av ett ledningssystem kommer såväl personal som förtroende-valda att utbildas. En förvaltningsplan för kustområdet med syfte att bl.a. uppnå kriterierna för Blå Flagg kommer att tas fram. Kommun-styrelsen kommer att i samverkan med Laholmsbuktens VA tillse att en säker spill- och dagvattenhantering byggs ut i kustområdet. Varor och tjänster som upphandlas ska vara energieffektiva och fria från hälso- och miljöfarliga ämnen såväl i produktion som vid användning. Som i ett led i verksamhetens hållbarhets-arbete är ett utvecklingsområde för kultur-

och utvecklingsnämnden En strategi för utvecklingen av ett hållbart fiske ska tas fram under året. För övriga nämnder finns det flera prioriterade förbättringar och utvecklings-områden. Bland annat att möjliggöra prak-tikplatser och arbetsträningsplatser med inriktad på återvinning av produkter, skolorna kan ansöka om Håll Sverige Rents certifiering Grön Flagg, tydligt hållbarhetsperspektiv i handläggning av detaljplaner och prövning av miljöfarliga verksamheter (t ex enskilda avlopp och C-anläggningar) samt arbeta förebyggande i socialnämndens verksamheter för att minska behov av insatser och därigenom minska belastningen på miljön. Ekokommunnätverkets nyckeltal kommer att användas som en indikator från 2015.

Gemensamt prioriterat resultatmål 6.2Kommunens ska utifrån ett medvetet handlande tillse att påverkan på växthus-

effekten minskar. Kommunens verksam-heter ska vara fossilbränslefria år 2030.



Miljöaktuellts miljöranking, Laholms placering Miljöaktuellt KS 211 64 48 Graden av uppfyllelse av vattendirektivets åtgärdsprogram Länsstyrelsen KS - 70% 100 % Andel äldre som behandlas med 10 eller fler läkemedel samtidigt

Öppna jämförelser

SON 20,4 % 18,0 % 15,0 %



Energieffektiviseringsåtgärder i kommunens och dess bolags fastigheter (procentuell förändring av förbrukning)

Egen undersökn.

KS -6,5 % -7,5 % -9,0 %

Antal/andel fordon med förnyelsebart bränsle i kommunen Officiell statistik KS 648 st 4,6 %

662 st 4,5 %

687 st 4,6 %

Antal/andel fordon med förnyelsebart bränsle i kommunens verksamheter

Egen undersökn.

KS 8 st 6,0 %

9 st 6,7 %

9 st 6,7 %

26

Prioriterade förbättringar och utvecklingsområdenNya fordon som köps eller leasas ska i första hand drivas av förnyelsebara bränslen. Kommunen ska uppmuntra till kollektivt åkande genom information och genom en intern resepolicy som styr mot kollektivt åkande. Energieffektiviserings-strategin ska genomföras enligt plan. Kommunen ska även stimulera och medverka till hållbart byggande. Personalgrupper som kör i tjänsten ska gå kursen ”sparsam körning”. Kultur- och utvecklingsnämnden ska under året vidareutveckla konceptet Gateway Laholm (vid järnvägsstationen) bl a med inriktningen att öka användandet av cykel som kommunikationsmedel. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska ta fram ett skriftligt och digitalt informations-material för dem som söker bygglov. I planarbetet ska särskilt fokus läggas på frågor som minskar växthuseffekten t ex förutsättningar för klimatsmart boende,

kollektivtrafik och cykel, sortering av avfall mm. I miljötillsynen ska vi särskilt fokusera på åtgärder som minskar växt-huseffekten, t ex i samband med olika typer av prövningar. Taxor och policys ska anpassas så att ökad hållbarhet stimuleras. Socialnämndens verksamheter ska arbeta aktivt med ruttoptimering och lokalisering av verksamhetslokaler för att minimera körsträckorna inom verksamheten. Laholmsbuktens VA ska beräkna va-verksamhetens klimatavtryck samt ska till utgången av 2017 minska antalet kemi-kalieprodukter med 20% jämfört med 2014.

7. Medborgarskap och trygghetVi ska stimulera ett aktivt medborgarskap där medborgarna har möjligheten att på-verka, ta ansvar, ha inflytande och vara delaktiga. Vi ska, i samverkan med andra,

medverka till att livsmiljön i Laholm präglas av goda förutsättningar för in-vånarnas hälsa, trygghet och säkerhet.

Gemensamt prioriterat resultatmål 7.1Medborgarnas och brukarnas upplevelse av inflytande och delaktighet ska öka.



Medborgarnas upplevelse av inflytande över kommunens verksamheter, NII

SCB medborgarund.

KS 41 42 43

Medborgarnas möjlighet att vara delaktiga i kommunens utveckling

KKiK KS 58 % 55 % 60 %

Andel elever som upplever att deras lärare tar hänsyn till deras åsikter, genomsnitt förskoleklass, år 1-9

Egen undersökn BUN 88,0 %

87,5 % 90,0 %

Brukarnas upplevelse av hänsyn till åsikter och önskemål, särskilt boende

Öppna jämförelser, socialstyrelsen

SON 77 % 80 % 90 %

Brukarnas upplevelse av hänsyn till åsikter och önskemål, hemtjänst

Öppna jämförelser, socialstyrelsen

SON 84 % 90 % 90 %

27

Prioriterade förbättringar och utvecklingsområdenKommunstyrelsen kommer att fortsätta utveckla dialogmöten och har för avsikt att anordna öppna möten inför större och vik-tigare kommunala planer och beslut. Det nya planeringskontoret kommer under 2015 att utarbeta tätortsvisa utvecklings-planer baserat på Framtidsplan 2030 för att tydliga kunna delge invånarna kommunens utvecklingsplaner. Miljö- och byggnadsnämndens kommer att låta medborgarna vara delaktiga i verksam-heternas frågor genom enkäter i samband med olika evenemang, enkäter på hem-sidan etc. Barn- och ungdomsnämnden ska under 2015 säkerställa att det ska finnas ett forum för samråd på respektive enhet. Systemet med kontaktpolitiker ska ses över i syfte att öka dialogen mellan invånare och nämn-den. Ett av socialnämndens viktigaste inrikt-ningsområden är ”samskapande” som betyder verkligt medskapande och hög grad av brukar-/patientmedverkan. Det

innebär i praktiken att den enskilde ska ges större möjlighet och bättre förutsättningar till inflytande i utredningsarbetet, i genomförandet av insatser och vid upp-följningen. Socialnämndens verksamheter arbetar aktivt för att utveckla samverkan med kommunens och regionens brukar- och anhörigorganisationer. Samarbetet kommer även att omfatta brukarrevisioner och att använda brukare och anhöriga som resurs-personer vid kompetensutveckling. För att utveckla dialogen med fokus på respektive målgrupp ska Laholmsbuktens VA bl a erbjuda möjlighet för studiebesök för vuxna samt ordna öppet hus för allmänheten på avlopps- och reningsverk.

Gemensamt prioriterat resultatmål 7.2 Andelen medborgare och brukare som upp-lever att de är trygga ska öka.



Medborgarnas upplevelse av trygghet SCB medborgarund.

KS 48 55 60

Andel elever som känner sig trygga i skolan, genomsnitt förskoleklass, år 1-9

Egen undersökn. BUN 96,5 % 96,7 % 98,0 %

Andel elever som känner sig trygga på fritids, genomsnitt förskoleklass, år 1-6

Egen undersökn. BUN 95,5 % 91,0 % 95,0 %

Trygghet, äldreomsorg särskilt boende Öppna jämförelser, socialstyrelsen

SON 54 % 60 % 60 %

Trygghet, äldreomsorg, hemtjänst Öppna jämförelser, socialstyrelsen

SON 58 % 60 % 70 %

28

Prioriterade förbättringar och utvecklingsområdenEn handlingsplan tas fram varje år i sam-arbete med polismyndigheten för att utveckla det brottsförebyggande och trygg-hetsfrämjande arbetet i kommunen. I samband med ombyggnaden av Osbeck är det även prioriterat att se över hur en trygg innemiljö och utemiljö säkerställs och samtidigt genomföras motsvarande arbete kring Folkhälsocentrum. Ett ut-vecklingsområde för 2015 är att tydligare kommunicera det arbetet som görs i verk-samheten utifrån att skapa trygga miljöer för medborgare och brukare. Miljö- och byggnadsnämnden kommer att lägga särskilt fokus på trygghetsfrågor i planarbetet utifrån barn- och ungdoms-perspektiv. Enkäter som bl a berör trygg-hetsfrågor ska genomföras i etablerade bostadsområden som ett underlag i plan-eringen för att utveckla god boendemiljö ska göras. I samband med planering kommer vi att ge möjlighet att sam-lokalisera olika kommunala verksamheter. Exempel på detta finns i Hishult där man har samlokaliserat utrymmen för både unga

och gamla. Nämnden vill i de fall som det är möjligt skapa förutsättningar för detta i detaljplanerna och på så vis ge tillfälle till naturliga mötesplatser samtidigt som det bör kunna ske på ett kostnadseffektivt vis. Barn- och ungdomsnämndens prioritering för att nå målet är tidiga reaktioner, bra samarbete med hemmet, att skolan följer sin plan mot kränkande behandling. Socialtjänsten arbetar aktivt för att öka brukarnas upplevelse av trygghet från en rättssäker och trygg handläggningsprocess till ett säkert och tryggt genomförande. Det pågår ständig dialog med medborgare, brukare och anhöriga om hur tryggheten kan öka och förbättras kontinuerligt. En del i det är god personalkontinuitet och hög tillgänglighet för att den enskilde ska känna sig trygg. En annan viktig del i kvalitetssäkringen är en rättssäker doku-mentation. I övrigt genomförs kvalitets-säkringsarbete inom ramen för verk-samhetens rehabiliteringskedjor.

8. Barn och unga Laholm ska bli en av Sveriges bästa kommuner för barn och unga att växa upp i och leva i. Vi ska ge barn och ungdomar likvärdiga förutsättningar för sitt fortsatta lärande. Vi ska aktivt medverka till att det finns förutsättningar för arbete, inflytande, en sund livsstil samt varierad och stimulerande fritid.

Gemensamt prioriterat resultatmål 8.1 Andel unga som är positiva till att växa upp i kommunen ska öka.

Prioriterade förbättringar och utvecklingsområden Ett utvecklingsområde inom kultur- och utvecklingsnämndens verksamhet är att

främja entreprenörskap genom entre-prenöriellt lärande och i samverkan med



Andel elever som är positiva till att växa upp i kommunen, genomsnitt år 4-9

Egen undersökn.

BUN 86 % 75 % 85 %

29

näringslivet och i samverkan med barn- och ungdomsnämnden. Barn- och ungdomsnämnden ska bedriva en bra förskola, skola och fritidshems-

verksamhet som ger alla barn och ung-domar möjlighet att nå så långt som möjligt.

Gemensamt prioriterat resultatmål 8.2 En utvecklad, individuell och aktiv vägledning ska erbjudas till ungdomar för att bidra till högre måluppfyllelse i skolan

och bättre möjligheter till arbete och därmed minska ungdomsarbetslöshet.

Prioriterade förbättringar och utvecklingsområdenKultur- och utvecklingsnämnden ska genom samverkan med barn- och ung-domsnämnden skapa en effektivare organi-sation för att säkerställa skolans uppdrag kring vägledning. Barn- och ungdomsnämnden har under 2014 inlett en satsning på ökad mål-

uppfyllelse och denna satsning kommer att fortsätta under 2015. Barn- och ungdoms-nämnden har ett uppdrag att utveckla arbetet med skola/arbetsliv under 2014 med den modell som Veingeskolan arbetat fram som förebild. Utvärderingen av denna modell blir utgångspunkten för det fortsatta arbetet.

. Gemensamt prioriterat resultatmål 8.3 Barn och unga som hamnar i ogynnsam social utveckling, kriminalitet, missbruk

eller som drabbas av psykisk ohälsa ska minska.



Andel elever som bedömer att de vet vad som krävs för måluppfyllelse, genomsnitt åk 1-9

Egen undersökn. BUN 87 % 87 % 88 %

Andel elever med gymnasiebehörighet Skolverket BUN 89,5 % 88,9 % 90,0 % Genomsnittligt meritvärde åk 9 Skolverket BUN 213,6 215,3 216,0 Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning Kolada KUN 14 14 14 Ungdomsarbetslöshet Arbetsförmedlingen KUN 15,6 15,0 15,0



Antal placerade barn och ungdomar på institution eller i familjehem

Egen mätning SON 45 50 42

Andel barn/unga 0-20 år som var föremål för individuellt behovs prövade öppna insatser

Kolada SON 166 160 160

Antal barn/unga 0-18 år i familjer som uppbär ekonomiskt bistånd

Egen mätning/Kolada

SON 276 280 280

Antal föräldrar som deltagit i föräldrastödsgrupper Egen mätning SON 0 26 60 Antal föräldrar som deltagit på föreläsningar om föräldrastöd

Egen mätning SON 0 500 600

30

Prioriterade förbättringar och utvecklingsområdenKultur- och utvecklingsnämnden planerar att ge stimulans till föreningar som en-gagerar sig extra eller gör speciella insatser inom området ”utanförskap”, samt i en dialog med föreningslivet utveckla utbudet av kultur- och fritidsaktiviteter för barn och unga. Nämnden prioriterar även ett fortsatt arbete med att utveckla riktade insatser till socioekonomiskt svaga. Barn- och ungdomsnämnden prioriterar utvecklingsarbete med fokus på tidiga reaktioner och ett utvecklat samarbete med andra instanser som socialnämnden och BUP.

Kultur- och utvecklingsnämnden sti-mulerar föreningar som engagerar sig extra eller gör speciella insatser inom området ”utanförskap”. En uppföljning av hr många föreningar det rör sig om kommer att lämnas under 2015. Socialnämnden fortsätter tillsammans med barn- och ungdomsnämnden under 2015 arbetet med föräldrastöd där föräldrar till barn 7-12 år erbjuds ett föräldra-stödsprogram.

31

Organisationsöversikt

Laholms kommuns politiska organisa-tion består av kommunfullmäktige, kommunstyrelse, krisledningsnämnd och fem nämnder. Kommunstyrelsen och fyra av nämnderna har kontor för det dagliga arbetet.

Mandatfördelning för valperioden Arbetarpartiet Socialdemokraterna (S) 10 Moderata Samlingspartiet (M) 9 Centerpartiet (C) 7 Sverigedemokraterna (SD) 5 Miljöpartiet de gröna (MP) 3 Kristdemokraterna (KD) 2 SPI Välfärden 2 Folkpartiet liberalerna (FP) 1 Vänsterpartiet (V) 1 Laholmspartiet (LP) 1 Summa: 41

Kommunfullmäktige

41 platser

Kommunrevisionen

Demokrati- och organisationsberedning

Valberedning

Helägda företag

Laholmshem ABKommunfastigheter i Laholm AB

Delägda företag

Hallwan AB 25 %

Regionala samverkansparter

EntreprenörsregionenSamordningsförbundet i Halland

Coompanion – Kooperativ utveckling i Halland

Gemensamma nämnder

Laholmsbuktens VAPatientnämnden HallandGemensam nämnd för

hemsjukvård och hjälpmedelNämnden för Överförmyndare i

samverkan – Halmstad, Hylte och Laholm

KommunstyrelseBeredningsutskottPersonalutskott

Barn- och ungdomsnämndBeredningsutskott

Kultur- och utvecklingsnämndBeredningsutskott

Krisledningsnämnd

Miljö- och byggnadsnämndBeredningsutskott

SocialnämndBeredningsutskott

Valnämnd

Kommunchef

Kommunledningskontor

Planeringskontor

Barn och ungdom

Kultur och utveckling

Miljökontor

Samhällsbyggnadskontor

Räddningstjänsten

Socialtjänsten

32

KommunfullmäktigeKommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande församling. Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen, främst mål och riktlinjer för verksamheten, budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor, nämndernas organisation och verksamhets-former samt ansvarsfrihet för nämnderna. Förutom beslutsärenden arbetar fullmäktige med uppföljning av att nämnderna bedriver

sin verksamhet enligt de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt den lagstiftning som gäller för verksamheten.

Mandatfördelning Fullmäktige har 41 direktvalda ledamöter fr.o.m. mandatperioden den 15 oktober 2014. Mandatfördelningen mellan parti- erna: (S) 10, (M) 9, (C) 7, (SD) 5, (MP) 3, (KD) 2, (SPI) 2, (FP) 1, (V) 1, (LP) 1.

Ekonomi

(Tkr) Skattefinansierad

Budget 2014

Budget 2015

Plan 20165

Plan 2017

Kostnader 2 079 2 484 2 084 2 084

Intäkter 0 0 0 0

Nettokostnader 2 079 2 484 2 084 2 084

KommunstyrelsenKommunstyrelsen är kommunens främsta verkställande organ ”kommunens rege-ring”. Kommunstyrelsen leder och sam-ordnar planering och uppföljning av kom-munens ekonomi och verksamhet. Kommunstyrelsen ska vidare följa frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrel-sen har det övergripande personalansvaret. Det innebär att all personal anställs av styrelsen som ansvarar för övergripande personalfrågor och personalpolicy. Inom ansvarsområdet finns även kommunens mark- och planfrågor, vatten- och avlopps-verksamhet och samordningen inom kommunen. Kommunstyrelsen har genom beslut i Kommunfullmäktige fått ett utvidgat ansvar från och med 1 januari 2015. Beslutet

innebär att kommunstyrelsen ges ansvaret för planering av kommunens samlade lokalbehov, visst fastighetsägar- och för-valtningsansvar, internservicetjänster, av-fallshantering, gatu- och väghållningsfrågor och park- och naturverksamhet.

Kommunstyrelsen ansvarar för räddnings-tjänsten och är krisledningsnämnd.

Kommunstyrelsens verksamhet är organi-serad på följande sätt: • Räddningstjänst • Kommunledningskontor med: per-

sonalenhet, ekonomienhet, IT-enhet, kommunikationsenhet, stab och internservice

• Planeringskontor med kanslienhet, strategisk enhet och driftenhet

33

Ekonomi

(Tkr) Skattefinansieradd

Budget 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Kostnader 155 280 161 213 162 963 161 968 Intäkter 29 527 29 027 29 027 29 027 Nettokostnader 125 753 132 186 133 936 132 941 Nettoinvesteringar 12 590 26 000 26 270 12 745

Vatten – och avloppsverksamhet

Budget 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Kostnader 47 535 48 244 52 857 59 872 Intäkter 48 045 48 244 51 150 53 630

Nettokostnader -510 0 1 707 6 242 Nettoinvesteringar 38 550 45 300 97 200 126 000

Avfalls- Budget Budget Plan Plan

verksamhet 2014 2015 2016 2017


Nettokostnader 1 870 1 728 1 406 862 Nettoinvesteringar 1 200 300 7 000 18 000

InriktningsmålKommunen ska med tydlig personalpolitik och god arbetsmiljö vara en attraktiv arbets-givare.

Motivering

Att bedriva en god personalpolitik innebär tydliga inriktningar inom områden som medarbetarskap, ledarskap, arbetsmiljö och samverkan, kompetensutveckling, arbetstid, friskvård, rehabilitering, lönepolitik samt

jämställdhet och mångfald. Attraktiviteten som arbetsgivare påverkar såväl vår förmåga att behålla och attrahera personal för framtiden som vår dagliga ekonomi. Med-arbetare som upplever Laholms kommun som en bra arbetsgivare och trivs på arbetet presterar bättre och därmed förbättras effektiviteten, resultaten i verksamheten och medarbetarna blir goda ambassadörer.

Kultur- och utvecklingsnämndenKultur- och utvecklingsnämndens verk-samhetsområde omfattar näringslivs- och turismutveckling, kultur, fritidsgårdar och fritidsverksamhet, utbildning, integration samt arbetsmarknads- och sysselsättnings-politiska insatser.

Verksamheten är organiserad på följan-de sätt: • Verksamhetschefen ansvarar för

enheten för näringsliv och turism, enheten för fritid och kulturenheten

• Avdelningschef arbete ansvarar för integrationsenheten och enheten för arbetsmarknadsinsatser

• Avdelningschef utbildning ansvarar

för gymnasieutbildning och vuxen-utbildning

Inom enheten näringsliv och turism, sker arbete för att främja näringslivet i kommunen och för att utveckla turismen. Enheten för kultur ansvarar för kom-munens kulturverksamhet, biblioteksverk-samhet, kulturskola, turistbyrån och Teckningsmuseet. Vidare ansvarar en-heten för fritid för Folkhälsocentrum och andra anläggningar, för föreningsstöd och för kommunens fritidsgårdar.

Inom avdelningen arbete ryms enheten för integration som medverkar i etab-leringsinsatser för nyanlända invandrare

34

och som ansvarar för ensamkommande ungdomar. Inom avdelningen finns även enheten för arbetsmarknadsinsatser som arbetar med åtgärder för att förebygga arbetslöshet eller minska verkningarna av arbetslöshet. Inom enheten ryms även nämndens ansvar för utförande av daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) från 2015.

Inom avdelningen utbildning ryms gym-nasieutbildning som omfattar Osbecks-gymnasiet och gymnasieutbildning utan-för kommunen samt gymnasiesärskolan. Avdelningen ansvarar även för gymnasial vuxenutbildning, grundläggande vuxen-utbildning och utbildning i svenska för invandrare.

Ekonomi

(Tkr) Budget

2014 Budget

2015 Plan 2016

Plan 2017

Kostnader 248 590 226 774 224 828 226 616 Intäkter 45 181 45 481 45 781 45 781 Nettokostnader 203 409 181 293 179 047 180 835

Nettoinvesteringar 6 150 4 250 11 900 3 000

InriktningsmålI Laholm ska det finnas en attraktiv gymnasie- och vuxenutbildning med hög kvalitet på ett samlat kunskaps- och utvecklingscentrum. Motivering

Möjligheten och närheten till utbildning av hög kvalitet är en viktig faktor för invånarna men är även av stor vikt för kommunens totala utveckling och attraktivitet. Genom att integrera olika verksamheter som gymnasieskola, lär-centrum, vuxenutbildning och kulturskola i ett centrum skapas en kreativ miljö och ett samlat utbud för invånarna och anställda inom näringslivet. Det skapar en även närmare koppling med det lokala näringslivet.

Inriktningsmål 2

Kultur- och utvecklingsnämndens verk-samhet ska kännetecknas av en helhetssyn som aktivt främjar och stärker den enskilde individens utvecklingsmöjligheter och för-

måga att leva ett självständigt liv.

Motivering

Möjligheten till ett självständigt liv är en folkhälsofråga. När förutsättningarna och förmågan stärks ökar livskvaliteten både för den enskilde, för dess anhöriga och i samhället. Det innebär även minskade kostnader för samhället. Inriktningsmål 3

I Laholm ska det finnas goda för-utsättningar för rekreation, meningsfull fritid och en god hälsa. Vi ska verka för att det ska finnas ett brett och attraktivt kultur- och fritidsutbud.

Motivering

Möjligheterna och närheten till rekreation, en aktiv fritid och ett brett kulturutbud är faktorer som påverkar hälsan positivt. Det bidrar till en god och levande boendemiljö som är attraktiv för både befintliga och nya invånare.

.

35

Miljö- och byggnadsnämndMiljö- och byggnadsnämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom plan- och bygg-väsendet och miljö- och hälsoskyddsom-rådet. Från och med den 1 januari 2015 blir miljö- och byggnadsnämnden även ansvarig för brandskyddskontrollen av kommunens egna byggnader och anläggningar. Nämnden blir också kommunens trafiknämnd. Verksamheten är organiserad på följande sätt: • Samhällsbyggnadskontor • Miljökontor

Samhällsbyggnadskontoret arbetar med kommunens fysiska planeringsarbete. Det

så kallade detaljplanearbetet består av ut-redningar, framtagande av skisser, samråd, granskning och antagande. Inom kontoret hanteras även bygglovsärende enligt plan- och bygglagen. Kontoret ansvarar också för kommunens mätnings-, beräknings- och kartverksamhet. Miljökontoret ansvarar för kommunens myndighetsutövning enligt miljöbalken och livsmedelslagen med flera. Viktiga delar i myndighetsutövningen är tillsyn, prövning, rådgivning och information och service till allmänhet och företag.

Ekonomi

(Tkr) Budget

2014 Budget

2015 Plan 2016

Plan 2017


Nettokostnader 8 868 8 222 8 222 8 222 Nettoinvesteringar 580 315 200 200

Barn- och ungdomsnämndenBarn- och ungdomsnämndens uppgifter omfattar förskoleverksamhet som bedrivs i form av förskola och pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem. Verksamheten finns på 18 kommunala förskolor, pedagogisk omsorg i form av sex familjedaghem och 15 grundskolor med fritidshem. Verksamheten är organiserad på följande sätt:

• Ledning med verksamhetschef och biträdande verksamhetschef.

• Barn- och ungdomskontor med ge-mensamma funktioner

• Enheten för elevhälsa • Enheten för flerspråkighet • Förskolorna och grundskolorna är

uppdelade i tre spår, Veinge, Våxtorp och Lagaholm

Ekonomi

(Tkr) Budget

2014 Budget

2015 Plan 2016

Plan 2017


Nettokostnader 374 820 385 555 385 123 385 123 Nettoinvesteringar 6 350 7 300 7 300 7 300

36

InriktningsmålInriktningsmål 1

Barn- och ungdomsnämndens verksamhet ska kännetecknas av en hög kunskapsnivå där informations- och kommunikations-teknik är en naturlig del i vardagen.

Motivering

Ökad tillgång till nya verktyg i förskolan och skolan samt spännande lärande på Internet gör att det idag är allt mer intressant att använda datorer i verksamheten. För barn och elever är informations- och kom-munikationsteknik (IKT) en naturlig del av deras vardag med obegränsade an-vändningsområden och många besitter också stor kunskap inom området. En hög kunskapsnivå hos medarbetarna är nöd-vändig för att följa med i utvecklingen och

tillvarata barnens och elevernas kunskaper. En ökad användning av IKT som ett pedagogiskt verktyg förväntas bidra till ökad måluppfyllelse. Inriktningsmål 2

Barn- och ungdomsnämndens verksam het ska utgå från individens behov. Familjen ska uppleva hög tillgänglighet och god service samt ha stor tillit till verksamheten.

Motivering

Laholm behöver ha en förskole- och skolverksamhet som inbjuder till att bosätta sig i kommunen och som bidrar till att invånarna är nöjda och stolta över verksamheten. Verksamhetens kvalitet är en avgörande faktor i detta avseende.

Nyckeltal och verksamhetsmått

Antal 2013

Prognos 2014

Prognos 2015

Antal inskrivna barn förskola 1 060 1 072 1 072 Antal inskrivna barn fritidshem 831 878 878

Antal elever, F-klass, årskurs 1-9 2 522 2 531 2 531

SocialnämndenSocialnämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom socialtjänsten och vad som i lag sägs om socialnämnd. Socialtjänsten arbetar med att ge stöd och omsorg till barn och unga, vuxna och äldre som bor eller befinner sig i kommunen. Socialtjänsten har stort fokus på förebyggande arbete och tidiga insatser. Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för följande målgrupper: barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa, personer med missbruks-/ beroende-problem, personer med psykisk ohälsa, äldre

människor med behov av stöd och omsorg, personer med funktionsnedsättning. Verksamheten är organiserad på följande sätt: • Socialchef • Kvalitets- och utvecklingsenhet • Socialkontor (myndighetsutövning) • Resurscentrum (prevention, rehabi-

litering och sjukvård, äldre, vuxna, barn och unga

Ekonomi

(Tkr) Budget

2014 Budget

2015 Plan 2016

Plan 2017


Nettokostnader 378 752 410 831 414 121 415 081 Nettoinvesteringar 3 190 3 050 3 700 3 600

37

InriktningsmålInriktningsmål 1

Socialtjänsten ska kännetecknas av en helhetssyn som aktivt främjar och stärker den enskildes utvecklingsmöjligheter och förmåga att leva ett självständigt liv. Social-tjänsten ska, med den enskildes resurser och behov i centrum, präglas av ett före-byggande och rehabiliterade arbetssätt. Medvetet och systematiskt ska socialtjänsten sträva efter att vården utgår från aktuell och beprövad erfarenhet och forskning. Social-tjänsten ska arbeta med hälsoteknik för en ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet för den enskilde. Socialtjänsten ska medverka till en förbättrad livssituation för den enskilde genom samverkan med andra sam-hällsaktörer. Socialtjänsten ska verka för möjligheter till sysselsättning och fritids-aktiviteter som är anpassade efter den enskildes livssituation.

Motivering

Servicen och stödet till invånare ska främja

trygghet, livskvalitet och brukarnas själv-ständiga livsföring. På ett flexibelt sätt ska specifika behov och insatser utformas tillsammans med brukaren så att dennes förmåga stärks och/eller återfås. Satsning på förebyggande, rehabiliterande, tidiga in-satser och ett aktivt stöd förväntas resultera i att individen långsiktigt kan klara en mer självständig livsföring vilket medför ökad livskvalitet för den enskilde och dess an-höriga samt minskade kostnader för samhället. Frivilligverksamhet, väntjänst och idéburna organisationer är viktiga aktörer i den sociala verksamheten. De är värdefulla för den enskilde samt ett värdefullt komplement till den professionella organisationen. Ut-ökad samverkan resulterar i ökad livs-kvalitet för den enskilde och kan i det långa loppet medföra minskad belastning på det offentliga stödsystemet. Genom att arbeta mer aktivt med ny tillgänglig hälsoteknik, som underlättar vardagen för den enskilde, förväntas livskvaliteten och tryggheten öka.

KommunrevisionKommunrevisionens uppdrag är att granska och pröva hur beredningar, styrelser, nämnder samt enskilda förtroendevalda fullföljer det ansvar som kommunfull-mäktige ålagt dem.

Kommunrevisionens främsta syfte är att ge kommunfullmäktige underlag för sin prövning och beslut om kommunstyrelsen och andra nämnder ska beviljas ansvars-frihet för sin verksamhet.

Ekonomi

(Tkr) Budget

2014 Budget

2015 Plan 2016

Plan 2017

Kostnader 1 096 1 139 1 139 1 139 Intäkter 0 0 0 0

Nettokostnader 1 096 1 139 1 139 1 139

38

samt ekonomisk plan 2016-2017 - laholm · ekonomi- och verksamhetsstyrning 4 direktiv ... kvar på...

Documents