budgetunderlag...2 strategiska utmaningar 5 2.1 prioriterade vägval 5 2.2 decentraliserad...

BUDGETUNDERLAGFÖR PERIODEN 2021–2023

BUDGETUNDERLAG FÖR PERIODEN 2021–2023LINKÖPINGS UNIVERSITET

Produktion: Linköpings universitet, Kommunikations- och marknadsavdelningenTryck: Februari 2020, LiU-Tryck, LinköpingFoto: Anna Nilsen

INNEHÅLL


1 SAMMANFATTNING 5

2 STRATEGISKA UTMANINGAR 52.1 Prioriterade vägval 52.2 Decentraliserad läkarutbildning 62.3 European Universities 62.4 Nationell samordning av forskning,

innovation och utbildning inom AI/MedTech 62.5 Nationell profilering inom språkområdet 72.6 Nationell samling kring psykisk ohälsa 8

3 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ 83.1 Utbyggnad av utbildningsplatser 83.2 Breddat deltagande och livslångt lärande 93.3 Pedagogisk utveckling kräver högre ersättningsbelopp 9

4 FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ 104.1 Behovet av höjt basanslag 10

5 SAMVERKAN, NYTTIGGÖRANDE OCH INTERNATIONALISERING 115.1 Ett integrerat uppdrag 115.2 Agenda 2030 – globala mål för hållbar utveckling 11

6 EKONOMISK UTVECKLING 126.1 Produktivitetsavdraget 126.2 Utveckling av kostnader och intäkter 126.3 Investeringar i anläggningstillgångar och behov av låneram 136.4 Räntekonto och kredit i Riksgälden 136.5 Avgiftsbelagd verksamhet 13

7 LOKALFÖRSÖRJNING 13

8 ÖVRIG RAPPORTERING 148.1 Aktuella medlemskap som kräver särskilt bemyndigande 148.2 Föreskrifter och allmänna råd 14

BILAGA: LIU:S STRATEGIKARTA 14

BILAGA: TABELLER 15

3Budgetunderlag för perioden 2021–2023Linköpings universitet


4 Budgetunderlag för perioden 2021–2023Linköpings universitet

1 SammanfattningI detta budgetunderlag vill vi lyfta fram följan-de område som särskilt angeläget för Linköpings universitet:

• att LiU erhåller 7 mnkr årligen i särskilda medel för decentraliserad läkarutbildning. Detta för att kunna bidra till kompetensförsörjningen i hela landet och speciellt i sydöstra regionen, på mot-svarande sätt som Umeå universitet, se avsnitt 2.2.

Därutöver vill LiU även lyfta fram följande: • att LiU under perioden 2020–2022 erhåller

särskilda medel med 1,5 mnkr årligen för sin medverkan i Europakommissionens pilotprojekt European Universities, på motsvarande sätt som övriga deltagande europeiska lärosäten erhåller, se avsnitt 2.3.

• att LiU tilldelas ett nationellt uppdrag samt erhåller 10 mnkr årligen i särskilda medel för att samordna forskning, innovation och utbildning inom området AI/MedTech, se avsnitt 2.4.

• att LiU tilldelas ett nationellt uppdrag att, till-sammans med övriga lärosäten, utreda möjlighe-terna till ökad profilering inom språkområdet, se avsnitt 2.5.

• att LiU tilldelas ett nationellt uppdrag att leda en satsning på forskning och kunskapsspridning kring psykisk ohälsa, se avsnitt 2.6.

För övrigt vill LiU påtala att vårt basanslag är lågt relativt de andra stora universiteten.

Därutöver vill LiU lyfta fram följande områden som särskilt angelägna ur ett nationellt perspektiv:

• att erforderliga resurser ges för att upprätthålla och vidareutveckla en god och konkurrenskraftig forskningsverksamhet, vilket kräver tillgång till förstklassig infrastruktur.

• att erforderliga resurser ges för arbete med peda-gogisk utveckling och digitalisering av utbildning-arna, samt för arbetet med breddat deltagande och livslångt lärande som kräver ökad tid bland annat för undervisning och handledning.

För övrigt anser LiU att produktivitetsavdraget ska upphöra.

2 Strategiska utmaningarLinköpings universitet (LiU) är ett framgångsrikt riksrekryterande program- och campusuniversitet där cirka 70 procent av de rekryterade studenterna kommer från annat håll än Östergötland. En förut-sättning för en så pass omfattande riksrekrytering är att utbildningsprogrammen håller hög kvalitet och uppskattas av såväl studenter som arbetsmarknad. Av UKÄ:s rapport 2019:22 avseende studenternas etablering på arbetsmarknaden, framgår att LiU:s studenter är en i hög grad efterfrågad arbetskraft. LiU:s studenter ligger i topp av andelen etablerade

på arbetsmarknaden, ett till ett och ett halvt år efter examen, jämfört med lärosäten med ett liknande utbildningsutbud. LiU hade också högst etable-ringsgrad för både män (90 procent) och kvinnor (86 procent) tre år efter doktorsexamen bland de tio lärosäten som hade flest antal examinerade doktorer (UKÄ rapport 2018:1). Vid jämförelse med andra svenska flerfakultetsuniversitet har LiU enligt UKÄ:s årsrapport 2018 även den allra lägsta andelen avhopp. Av flerfakultetsuniversiteten har LiU med sina 77 procent högst andel ”kvarvarande efter två år”.

Genom en god förmåga att attrahera externa medel har det varit möjligt för LiU att bygga starka, ofta tvärvetenskapliga, forskningsmiljöer. LiU har stort förtroende från stora forskningsfinansiärer som till exempel Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW). Denna stiftelse finansierar Sveriges enskilt största forskningsprogram, Wallenberg Artificial Intelligence, Autonomous Systems and Software pro-gram (WASP), där LiU är värduniversitet.

Under 2018–2019 genomfördes utredningar kring förutsättningarna för medicinsk, humanistisk och delvis samhällsvetenskaplig verksamhet. Som en följd av utredningarna har viss småskalig verksamhet avvecklats för att skapa förutsättningar för nya sats-ningar. En ny institutionsindelning har trätt i kraft 1 januari 2020, vilken innebär att antalet institutio-ner ändrats från 14 till 12.

LiU:s strategi sammanfattas i en strategikarta (se bilaga). Den övergripande visionen för LiU är att vara ”Ett universitet med internationell lyskraft – där människor och idéer möts och utvecklas”. Vägen mot denna vision pekas ut av de övergripande målen för LiU:s kärnverksamheter: utbildning, forskning och samverkan/nyttiggörande.

2.1 Prioriterade vägvalStrategikartans översiktliga och långsiktiga mål konkretiseras i LiU:s verksamhetsplan för åren 2020–2022 med fyra prioriterade vägval. Dessa har karaktären av fokusområden inom vilka LiU på ett särskilt sätt behöver kraftsamla och där samtliga delar av lärosätet behöver bidra utifrån sina specifika förutsättningar.

Det första prioriterade vägvalet, att utveckla LiU:s arbete med livslångt lärande, innebär att livs-långt lärande ska utgöra en stark, attraktiv och profi-lerad del av utbildningsverksamheten, där LiU verkar för att erbjuda fort- och vidareutbildning. Vägvalet att kraftsamla för att möta den digitala transformatio-nen vägleds av att lärandemålen för LiU:s utbildning-ar bygger på hållbara kunskaper och färdigheter inom den digitala utveckling som sker i yrkeslivet och i samhället i stort samt av goda möjligheter att genom-föra undervisning och forskning med hjälp av digitala verktyg och stödsystem. Vägvalet att öka nyttiggöran-de av LiU:s kunskapstillgångar vägleds bland annat av nya vägar för samproduktion och nyttiggörande där genererad kunskap når praktisk användning som


bidrar till samhällsutvecklingen. Det fjärde priorite-rade vägvalet handlar om att utveckla värdegrunds-arbetet vid LiU. Detta innebär att verksamheten ska kännetecknas av en demokratisk grundsyn med fokus på trovärdighet, tillit och transparens. Dessa vägval kommer under den närmaste treårsperioden att bli föremål för en rad olika aktiviteter och initiativ, från central nivå, fakultetsnivå, institutionsnivå samt från verksamhetsstödet.

2.2 Decentraliserad läkarutbildningLäkarutbildningen vid LiU håller sedan länge högsta klass. Detta har visat sig i såväl UKÄ:s utvärdering-ar som Läkarförbundets uppföljningsenkäter och AT-examinationer. För att även fortsättningsvis, med ökande antal studenter, kunna erbjuda den allra högsta kvaliteten i läkarprogrammets kliniska delar implementerar LiU nu decentraliserad läkarutbild-ning med fyra studieorter (Linköping, Norrköping, Jönköping och Kalmar) för terminerna 6–11. Utbygg-naden är fullt genomförd höstterminen 2021.

För att skapa stabilitet i genomförandet har LiU, utöver det tidigare avtalet med Region Östergötland, skrivit långsiktiga överenskommelser med Region Jönköpings län och Region Kalmar län. Erfaren-heterna från de hittills genomförda terminerna är mycket goda ur perspektiven utbildningskvalitet och studentnöjdhet. Umeå universitet och Norrlandsting-en, som tidigare genomfört liknande regionalisering av läkarutbildningen, har även goda erfarenheter av effekterna på kompetensförsörjning – studenterna stannar i stor omfattning kvar på sina studieorter i de olika länen för sin fortsatta kliniska karriär.

I uppbyggnadsfasen under 2015–2020 har LiU satsat särskilda medel på investeringar och nyanställ-ningar som behövts göras innan intäkterna från det ökade takbeloppet får full effekt. Sjukvårdshuvudmän-nen (Region Jönköpings län, Region Kalmar län och Region Östergötland), som ser den decentraliserade utbildningen som ett viktigt led i den framtida kom-petensförsörjningen, finansierar adjungeringar för kli-nisk forskning motsvarande cirka 3 mnkr per år var-dera, det vill säga totalt cirka 9 mnkr per år. Dessutom bistår sjukvårdshuvudmännen med infrastrukturin-vesteringar på sina respektive orter för att ge utrym-me för studenterna. Trots detta beräknas de intäkter som erhålls av ersättningarna för helårsstudenter och helårsprestationer inte räcka för full finansiering av de merkostnader för kliniska lärare som uppstår genom decentralisering. LiU önskar därför erhålla särskilda medel, på motsvarande sätt som Umeå universitet, för decentraliserad utbildning. I framtidens sjukvård, med en förskjutning mot nära vård, blir decentralise-rad läkarutbildning det bästa sättet att säkra klinisk utbildning och forskning av hög kvalitet i hela landet för de framtida patienternas bästa.

LiU önskar erhålla särskilda medel med 7 mnkr årligen för decentraliserad läkarutbildning.

2.3 European UniversitiesSex svenska lärosäten (GU, HHS, KTH, LiU, LU, SU) ingår i allianser som blivit beviljade finansiering av Europakommissionens initiativ European Universi-ties. Dessa pilotprojekt syftar till att etablera gräns-överskridande allianser mellan lärosäten inom EU som delar långsiktiga strategier och främjar europe-iska värderingar och europeisk identitet. Initiativet är utformat för att märkbart stärka mobilitet av studen-ter och anställda samt att främja kvalitet, delaktighet och konkurrenskraft hos europeisk högre utbildning. Finansieringen för varje projekt uppgår till 5 miljo-ner Euro som under 3 år ska täcka 70–80 procent av budgeten. Därtill har i princip alla berörda länder, förutom Sverige och Danmark, beviljat ytterligare na-tionella medel. Detta försätter svenska lärosäten, både de som redan blivit beviljade och de som ämnar söka i 2020 års omgång, i en situation av finansiellt under-läge gentemot samarbetsparter runtom i Europa. Vi uppmanar därför regeringen att följa samma exempel som övriga europeiska länder och avsätta medel för att stödfinansiera lärosäten som ingår i dessa allianser både nu och framgent.

Bland de 17 projekt som erhållit finansiering i för-sta omgången av EU:s European Universities-initiativ, är ECIU University, där Linköpings universitet ingår, den allians som har flest antal partneruniversitet samt industriella och offentliga partner. Alliansen grun-dar sig på ett långvarigt samarbete inom ramen för nätverket ECIU (European Consortium of Innovative Universities) som bildades redan 1997. Universiteten inom ECIU karakteriseras av en entreprenöriell och innovativ kultur, stark förankring i näringslivet, väl utvecklade regionala samverkansagendor, samhälls-relevanta utbildningar och samhällsrelevant forsk-ning samt erkänt framgångsrika innovationssystem. Ambitionerna för ECIU University är högt ställda, bland annat har alliansen som målsättning att erbjuda Europas första utmaningsdrivna magisterutbildning och därvidlag även kunna erbjuda en europeisk magis-terexamen. En breddad rekrytering, utbyggd utbild-ning och ökad mobilitet kommer att innebära ökade kostnader för lärosätet. Det är i detta sammanhang viktigt att projektet har full kostnadstäckning.

LiU önskar erhålla särskilda medel för sin medver-kan i Europakommissionens pilotprojekt European Universities om totalt 4,5 mnkr för perioden 2020–2022, därav 1,5 mnkr retroaktivt för 2020 samt 1,5 mnkr årligen för 2021–2022.

2.4 Nationell samordning av forskning, innovation och utbildning inom AI/MedTech

Den snabba tekniska utvecklingen inom artificiell in-telligens, AI, i kombination med akut kompetensbrist och snabb kostnadsutveckling inom hälso- och sjuk-vård gör att AI allt oftare lyfts fram som möjliggörare för att höja kvaliteten och effektiviteten inom vården. Många aktörer säger sig göra satsningar på området,


men den nationella bilden är splittrad både vad gäller AI- och MedTech-området. Samtidigt är behovet av att komma bort från stuprörstänkande stort, såväl när det gäller vårdfrågan ur ett medicinskt, organisa-toriskt och ekonomiskt perspektiv, som hur tekniken ska användas på bästa sätt för vårdgivares, patienters och samhällets bästa. Inte minst viktig är kompetens-frågan; utan vidareutbildning och allmänbildning om digitaliseringens och AI:s möjligheter såväl som begränsningar blir tekniken svår för samhället att utnyttja fullt ut.

Sedan 2017 finns vid LiU projektet AIDA – en nationell arena för forskning och innovation kring AI för medicinsk bildanalys. AIDA är ett projekt inom det Strategiska innovationsprogrammet Med-tech4Health. LiU är värd för projektet, men arenan är nationell. Här möts akademi, sjukvård och industri för att omsätta tekniska framsteg inom AI-teknik till patientnytta i form av kliniskt användbara verktyg. Inom AIDA:s ram verkar idag ett flertal större läro-säten, sjukvårdshuvudmän från hela landet samt ett antal sjukhus och medicintekniska företag.

Att LiU är värd för AIDA är naturligt genom den stora bredd som finns både inom MedTech-området och inom AI. Allt sedan starten 1975 har medicintek-nisk utbildning och forskning varit ett profilområde vid LiU. Detta manifesterat inte minst i forsknings-centrum som CMIV (Centrum för medicinsk bildve-tenskap och visualisering) och AIDA. Även artificiell intelligens har varit ett profilområde för LiU ända sedan 1975. LiU är idag värd inte bara för WASP (Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program) utan också för den svenska utgåvan av den webbaserade kursen Elements of AI med fler än 25 000 anmälda kursdeltagare. LiU är även engagerat i den nationella kunskapsplattformen AI Competence for Sweden. För att komplettera bilden finns vid LiU en fakultetsövergripande samarbetsarena för medi-cinsk humaniora och bioetik. Tillsammans med forsk-ning inom samhällsvetenskap som tangerar dessa områden bedrivs vid LiU studier av hur sociokulturel-la, politiska, etiska och teknologiska aspekter samver-kar i utveckling och användning av en viss medicinsk teknik, hur kroppen bör behandlas i sjukvården eller hur en viss medicinsk terapi eller teknik bör använ-das. Vi bedömer att LiU:s långa erfarenhet inom AI- och MedTech-området tillsammans med den bredd som ett flerfakultetsperspektiv ger är unikt.

Den långvariga traditionen, den höga kompe-tensen, de ledande miljöerna inom AIDA och WASP samt den nära samverkan med hälso- och sjukvården gör LiU rustade att vara en ledande part i Sveri-ges utveckling av MedTech och AI inom hälso- och sjukvården.

LiU önskar därför ett nationellt uppdrag att sam-ordna forskning, innovation och utbildning inom området AI/MedTech. Som ett första steg behövs cir-ka 10 mnkr per år för att kraftsamla och koordinera innovation och utbildning inom området.

2.5 Nationell profilering inom språkområdetDen så kallade ”småämnesproblematiken” inom humaniora och samhällsvetenskap har diskuterats och utretts under flera decennier. Ursprungligen var det som benämndes småämnen ofta ämnen som endast var representerade vid ett eller två av landets lärosäten. Tidiga utredningar gav olika förslag på dimensionering, koncentration av vissa ämnen till vissa lärosäten och särskilda stöd. Inga utredningar har dock lett till att problemen minskat. Idag är istäl-let småämnesproblematiken ett faktum som rör fler ämnen inom humaniora och samhällsvetenskap än just de ämnen som endast finns vid ett fåtal lärosäten. Problemen gäller inte minst språken.

Intäkterna för språkutbildning, som beräknas enligt ersättningsbeloppen för hum/sam, är som känt låga, varför sådan utbildning behöver ha en ansenlig volym helårsstudenter med relativt hög prestations-grad för att kunna bära sina kostnader med en god utbildningskvalitet.

Svårigheten att bedriva språkutbildning med ekonomisk bärkraft är något som LiU delar med de flesta lärosätena i Sverige. Vid LiU genomfördes 2018 en utredning för att utveckla och profilera humaniora och skapa framtida stabila ekonomiska förutsätt-ningar. Som en följd av utredningen har förändringar genomförts i utbildningsutbudet. Inom de moderna språken tyska, franska och spanska har problemen varit särskilt stora och initiativ har därför tagits för att profilera utbildningsutbudet mot så kallade professionsspråk.

Redan idag har LiU utbildningar med en fack-språklig inriktning (inom professionsprogrammen för civilekonomer, affärsjurister och civilingenjörer), men genom denna nya satsning på professionsspråk kommer kurser i språkfärdighet och kommunikation att kunna komma fler studenter till godo. Utbildning-en kommer att knytas till den humanistiska kom-munikations- och interaktionsforskning som redan finns vid lärosätet. Ett utvecklingsarbete pågår för att språkutbildning med professionsinriktning ska kunna erbjudas studenter på olika utbildningsprogram vid flera fakulteter, genomföras såväl på campus som nät-baserat och även riktas till redan yrkesverksamma.

LiU vill med denna satsning skapa förutsättning-ar för att behålla språkutbildning vid lärosätet, något som utan denna förändrade inriktning har svårt att bära sig ekonomiskt. Profileringen mot professions-språk är en lösning som vi bedömer kommer att vara positiv för LiU. Inte minst vore det gynnsamt att ver-ka för att profilera och samla kursutbuden på sådant sätt att språken blir ekonomiskt bärkraftiga och att tillräckligt stora miljöer för en vetenskapligt baserad språkutbildning säkerställs, istället för dagens situa-tion med små ämnen som konkurrerar med liknande kursutbud. En tydligare profilering inom språk skulle stärka Sverige som kunskapsnation och motverka de risker som minskade språkkunskaper hos befolkning-en medför.


LiU tar gärna emot ett nationellt uppdrag som syftar till, att tillsammans med övriga lärosäten, utreda möjligheterna till ökad profilering inom språkområdet.

2.6 Nationell samling kring psykisk ohälsaPsykisk ohälsa är ett växande samhällsproblem som orsakar mycket lidande och kräver stora resurser. Psykiatriska sjukdomar och beroendesjukdomar, vilka tidigare ofta negligerats, har Världshälsoorga-nisationen (WHO) nu identifierat som ett stort och ökande hot mot folkhälsan i hela världen. Cirka 10–15 procent av den globala sjukdomsbördan kan hänföras till dessa sjukdomsgrupper och i många fall finns inte effektiv behandling att tillgå. Därför lyfts också olika aspekter på psykisk ohälsa fram i flera av hållbar-hetsmålen i Agenda 2030 (särskilt 3.4, 3.5 och 16.2). Även om stora framsteg under de senaste åren har gjorts inom grundläggande neurovetenskap har dessa hittills inte lett till förbättrade kliniska behandling-ar. Det finns därför ett stort behov av forskning och annan kunskapsbildning för att förbättra situationen för personer med psykiska sjukdomar.

För att kunna ta sig an detta stora samhällsbehov behöver Sverige en nationell plattform för psykisk ohälsa, som initierar, leder och koordinerar forskning, innovation, utbildning och hälso- och sjukvårdsut-veckling. En sådan plattform bör även stödja regio-nala psykiatrikompetenscentrum och andra relevanta nationella kompetenscentrum. LiU har under de senaste åren byggt upp verksamheter som gör oss beredda att ta ledarskapet för denna samordnande plattform, vilka beskrivs närmare nedan.

Centrum för social och affektiv neurovetenskap (CSAN), som initierades vid LiU 2015, är nu en gruppering som består av ett 60-tal forskare, många med stöd från Vetenskapsrådet och Wallenbergstif-telserna, vilka integrerar kunskap och metoder från olika områden av neurovetenskapen såsom vuxen-psykiatri, barn- och ungdomspsykiatri, neurobiologi, klinisk neurofysiologi och neuroekonomi. Utrustade med den senaste tekniken, både inom djurmodeller och avbildning av hjärnaktivitet hos patienter och försökspersoner, och med ett stort nationellt och internationellt nätverk så tar sig forskarna vid CSAN an forskningsfrågeställningar inom till exempel drog-beroende, depression och ångest, stress, hur fysisk beröring påverkar social anknytning, självskadebe-teende samt hur hjärnan hanterar riskfyllda beslut. CSAN har rönt stora forskningsmässiga framgångar och det pågår kliniska prövningar med framtagna läkemedelskandidater. Den kliniska forskningen och hälso- och sjukvårdsutvecklingen kommer att stärkas och ytterligare koordineras genom Region Östergöt-lands nybildade Psykiatricentrum.

En annan gruppering med en stark internationell förankring, och som tillhör landets mest citerade, är forskargruppen kring psykologisk behandling för de-pression, ångest och andra former av psykisk ohälsa.

Ett genomgående inslag är behandling via internet (till exempel KBT) i så kallade kontrollerade studier där behandlingseffekter jämförs. Denna forskning be-skrivs ofta som världsledande inom internetbehand-ling och gruppen har tagit fram effektiva behandling-ar för till exempel depression och ångestproblem. I ett nyligen inlett samarbete med CSAN utvecklas också en kombination av internetbaserad KBT och läkeme-delsbehandling vid post-traumatisk stress (PTSD).

Barnafrid är sedan 2015 ett nationellt kun-skapscentrum vid LiU som har regeringens uppdrag att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn. De vänder sig till yrkesverksam-ma som i sitt arbete möter barn och unga samt till myndigheter. Barnafrid bidrar till förbättrat förebyg-gande arbete samt utvecklar effektiva insatser för att skydda och stödja barn som utsatts för våld och andra övergrepp. I uppdraget ingår att stödja tvärveten-skaplig forskning och nätverksbildning i området våld mot barn. Till Barnafrid knyts också verksamhetsnära forskning kring effekter av tidiga livstrauman och våldsutsatthet på psykisk hälsa, bland annat hos barn på flykt.

En långsiktig nationell satsning är nödvändig för att lösa dagens samhällsutmaningar kring psykisk ohälsa på ett hållbart sätt. Genom den koncentra-tion av forskning, annan kunskapsbildning och infrastruktur inom området är Linköpings univer-sitet nu väl rustat för att på regeringens uppdrag leda en nationell satsning på forskning och kun-skapsspridning kring psykisk ohälsa.

3 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

LiU:s strategiska mål för utbildning på grundnivå och avancerad nivå är att ”attrahera och examinera eftertraktade studenter för ett hållbart samhälle i en föränderlig värld”. Detta sker genom att vidareutveck-la profilen av ett program- och campusuniversitet med innovativa och studentaktiva utbildningar samt att hantera den digitalisering som präglar samhällsut-vecklingen i stort och som skapar nya förutsättningar för utbildning och lärande. Ett mål i LiU:s strategi-arbete är att utbildningsutbudet ska motsvara studen-ternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov.

3.1 Utbyggnad av utbildningsplatserFör att möta samhällets behov inom hälso- och sjukvård har programmen för läkare, specialistsjuk-sköterskor och barnmorskor byggts ut. Den decentra-liserade läkarutbildningen genomförs från och med vårterminen 2019 vid fyra studieorter (Linköping, Norrköping, Jönköping och Kalmar) för termin 6–11, med goda erfarenheter. Vidare sker samverkan med Sydöstra sjukvårdsregionen kring vilka inriktningar som ska ges för att tillgodose behovet av specialist-


sjuksköterskekompetens där inriktning mot psykiatri är en stor och viktig del av LiU:s bidrag.

Samhällets behov är också stora inom skola och omsorg och LiU har vid flera tillfällen fått nya platser till lärar- och förskollärarutbildningarna. Vid LiU har dessa utbildningar byggts ut kraftigt sedan 2015 men LiU når trots detta inte upp till utbyggnadsmålen. För att motverka en nedgång av antal studenter har förskollärarprogrammet från och med höstterminen 2019 startats vid lokala utbildningsorter i Småland (Västervik, Vimmerby och Hultsfred) från och med höstterminen 2019 med ett ökat söktryck och fler antagna som följd. Socionomprogrammet vid LiU har ett mycket gott söktryck och antar studenter två gång-er per år med 80 platser på hösten och lika många på våren. Antalet studenter vid programmen för civil- och högskoleingenjörer är fortsatt högt vid LiU och efterfrågan på arbetsmarknaden är stor. Dock är den långsiktiga tendensen att söktrycket försvagats på grund av ökad konkurrens i takt med att fler lärosäten bygger ut sina ingenjörsutbildningar.

LiU står väl rustat för att bidra till kompetensför-sörjning för ett långsiktigt och hållbart samhälle. Vid LiU finns ett antal forskningsmiljöer och program som på ett framgångsrikt sätt möter och uppfyller denna förväntan från samhällets sida. Fortsatta utredningar vid LiU kommer under 2019–2020 att arbeta med att ta fram attraktiva och relevanta program och kurser inom humaniora. Det kan till exempel handla om att möta framtidens behov genom att inom ramen för olika utbildningar utveckla pro-fessionsspråk och globaliseringsstudier.

Från och med höstterminen 2021 antas läkarstu-denter till den nya sexåriga läkarutbildningen, vilket kommer att medföra successivt ökade kostnader med full kostnadseffekt år 2027. Vid Linköpings univer-sitet pågår en analys om konsekvenserna av den nya läkarutbildningen, som kommer att kräva förändrad pedagogik och nya examinationsformer samt behov av utökad handledning. LiU avser att återkomma i frågan i senare budgetunderlag.

3.2 Breddat deltagande och livslångt lärandePå flera håll i landet prövas idag olika sätt att kom-binera studier till lärare med yrkesverksamhet inom skolan. Att utveckla fler varianter av sådana utbild-ningsformer ser LiU som en möjlig framkomlig väg för att öka antalet legitimerade lärare och förskol-lärare. För det krävs ett gemensamt utvecklings- och pilotarbete i samverkan med olika skolhuvudmän, där olika möjligheter till e-lärande kan tas till vara. För att få fler att våga prova utbildning inom fritidshem och förskola har den inledande kursen i programmen förberetts även på deltid och distans inom Fler vägar in-projektet. En övervägande del av de sökande är över 35 år och saknar tidigare universitetsstudier. Genom denna satsning kan underrepresenterade grupper rekryteras. Även genom satsningen på för-skollärarprogrammet vid fler lokala utbildningsorter

i Småland nås nya målgrupper, främst yrkesverksam-ma med familj, som nu kan läsa på sina respektive hemorter och samtidigt arbeta kvar där.

Vid LiU fortsätter arbetet med det tekniska basåret som ett verktyg för breddad rekrytering. Vidare pågår ett utvecklingsprojekt för att skapa en ny webbaserad förberedande kurs i gymnasiemate-matik för de studenter som står i begrepp att påbörja naturvetenskapliga och tekniska utbildningsprogram. LiU är också ett av sju lärosäten som under 2018 och 2019 har varit engagerat i det nationella initiativet Artificial Intelligence Competence for Sweden, finan-sierat genom Utbildningsdepartementets försorg, med uppdrag att etablera en kunskapsplattform och en bred kompetensutvecklingsinsats särskilt inom området artificiell intelligens (AI). Flertalet läro-säten som ingått i AI Competence for Sweden har uttryckt intresse av att initiativet ges en fortsättning och önskar inför 2021 planera för steg två i samråd med Utbildningsdepartementet. Under 2019 har LiU också varit nationellt ansvarigt för genomförandet av den webbaserade kursen Elements of AI.

LiU satsar idag stora resurser för att finansiera arbetet med att utveckla digitaliseringens möjligheter för utbildningarna. På sikt kommer dock de alltmer urholkade anslagen göra det svårt att bibehålla önsk-värd nivå. Här ser LiU det nödvändigt att regeringen tillskjuter särskilda medel.

LiU vill påtala behovet av att erforderliga resurser ges för arbetet med digitalisering av utbildningar, breddat deltagande och livslångt lärande, ett arbete som kräver ökad tid för undervisning och handled-ning för en bibehållen hög kvalitet i utbildning.

3.3 Pedagogisk utveckling kräver högre ersättningsbelopp

Linköpings universitet, med målsättningen att vara det bästa alternativet för högre utbildning, har en stark utbildning på grundnivå och avancerad nivå och det är fortsatt prioriterat att säkerställa en utbildning av högsta kvalitet. För att möta samhällets utmaning-ar inom områden som hållbar utveckling (Agen-da 2030), artificiell intelligens och digitalisering, innovation och entreprenörskap behöver utbildning-en på grundnivå och avancerad nivå ställas om så att studenterna är väl rustade för ett framtida yrkesliv i dessa avseenden oavsett vilken utbildning de går. Detta arbete förutsätter utveckling och anpassning av lärandemål och användande av e-lärande och innova-tiva lärmiljöer i ökande omfattning. En förutsättning för att lyckas är att Linköpings universitet kan erbju-da god tillgång till kompetensutveckling och stöd till lärarna i deras dagliga högskolepedagogiska arbete.

Lärandemålen i LiU:s utbildningar ska bygga på hållbara kunskaper och färdigheter som inkluderar hållbar utveckling och den långsiktiga digitala utveck-lingen i yrkeslivet och i samhället i stort. LiU ska erbjuda goda möjligheter att genomföra och tillgäng-


liggöra undervisning med hjälp av digitala verktyg och stödsystem. LiU:s lärarkår ska vara väl rustad att hantera digitala verktyg och olika former av e-lärande i sin pedagogiska verksamhet.

Inom Linköpings universitet sker denna utveck-ling inom ramen för ”Det pedagogiska språnget”, en metafor för en intensifierad satsning på utbildnings-området. För den kommande budgetperioden inne-bär det bland annat fortsatt arbete för att säkerställa att utbildningar, program såväl som fristående kurser, håller hög kvalitet. Dessutom krävs fortsatt utveck-ling av nya former för lärande – med särskilt fokus på e-lärande och utveckling av innovativa lärmiljöer. Didacticum erbjuder kompetensutveckling inom hög-skolepedagogik, stöd till lärare i pedagogiska frågor och i användande av e-lärande i sin undervisning.

LiU vill kraftfullt understryka behovet av långsik-tiga förutsättningar för såväl pedagogiskt utveck-lingsarbete som kompetensutveckling av lärare för att kunna göra de omställningar av utbildningarna som krävs, samt att erforderliga resurser ges till detta.

4 Forskning och utbildning på forskarnivå

Universitetets strategiska mål för forskningen är att ”skapa och sprida forskningsresultat med inter-nationell genomslagskraft”. Detta ska ske genom att ”stärka och utveckla internationellt slagkraftiga forskningsmiljöer som även tar ansvar för utbildning och samverkan”.

4.1 Behovet av höjt basanslagFri forskning och högre utbildning av högsta kvalitet är viktigare än någonsin, speciellt i en värld då alltfler institutioner och värden ifrågasätts. Ny kunskap är dessutom en grundförutsättning för att vi som nation ska kunna ta oss an de globala utmaningar som vi står inför. Här kommer universitet och högskolor att tillsammans med det omgivande samhället spela en avgörande roll för att vi ska lyckas med att till exem-pel rikta oss till Agenda 2030.

Den fria nyfikenhetsbaserade forskningen är här av stor vikt då den utgör basen för den mer tilläm-pade forskningen. Balansen mellan nyfikenhets- och mer tillämpad eller utmaningsdriven forskning är oerhört viktig och långsiktigt behöver LiU värna om den fria forskningen som drivkraft för att fortsatt ha god kvalitet och därmed internationell spets. Etik och god forskningssed utgör en vital beståndsdel i de kva-litetssystem för forskning som nu byggs upp på samt-liga lärosäten. Basen hämtas i en trygg värdegrund.

Linköpings universitet vill i detta sammanhang betona vikten av långsiktiga förutsättningar för att bedriva forskning och för att kunna erbjuda tydliga villkor och karriärvägar. Detta är viktigt för såväl forskningens kvalitet som för universitetens möjlig-

het att arbeta med jämställdhet och karriärvägar för yngre forskare. Storleken på basanslaget spelar här en avgörande roll, liksom även för att säkerställa en forskningsanknuten utbildning. All högskoleutbild-ning ska vila på vetenskaplig grund vilket är ett ideal som blir allt svårare att upprätta inom till exempel det utbildningsvetenskapliga utbildningsområdet som domineras av lärarutbildningar. Samhällsbehovet av nya lärare är omfattande och det sker för närvarande en kraftig utbyggnad av svensk lärarutbildning. Ut-byggnaden av platser har dock inte åtföljts av motsva-rande ökning av resurser till forskning inom området, vilket medfört att forskningens villkor försvagats i förhållande till utbildningsvolymens ökning.

Basanslagens storlek är idag historiskt betingade och det finns stora skillnader mellan lärosätena. För LiU:s del är basanslaget lågt relativt de andra stora universiteten. Basanslaget utgör den forskningsresurs som lärosätet har egen rådighet över. Med detta an-slag som grund kan lärosätet fastställa en forsknings-strategi och därmed utveckla sin profil. Den totala finansieringen av forskningen vid lärosätena har dock avsevärt förändrats under de senaste decennierna framför allt genom att externfinansieringsgraden har ökat kraftigt. Idag står basanslagen i genomsnitt för mindre än 50 procent av de totala forskningsmedlen vid lärosätena. Om man dessutom inkluderar de krav som flera forskningsfinansiärer har på medfinan-siering, direkt, eller indirekt genom begränsning av ersättningen för fullt overhead-uttag, så urholkas universitetens basanslag ytterligare.

Ju större andel och ju mer tidsbegränsade de externa medlen är, desto mindre blir rådigheten. I en sådan situation minskar exempelvis lärosätenas möjligheter att kunna erbjuda goda och långsiktiga karriäranställningar för unga forskare. Därför bör åtminstone de statliga finansiärerna i möjligaste mån undvika krav på medfinansiering.

Stora delar av forskningen blir mer och mer bero-ende av allt dyrare forskningsinfrastruktur, samtidigt som det inom många vetenskapsområden är en för-utsättning för att kunna bedriva excellent forskning. Trots resursförstärkningarna i tidigare forskningspro-positioner så finns idag en mycket stor osäkerhet vad gäller den framtida finansieringen av infrastrukturen, vilket är allvarligt.

LiU vill därför poängtera vikten av att staten bi-drar till att skapa långsiktiga och goda förutsättningar för finansiering och utveckling av forskningens infra-struktur. Detta bör gälla på alla nivåer såväl nationellt som internationellt. Kostnaderna för forskningsinfra-struktur är stora och ökar för varje ny generation av utrustning för forskning. Många lärosäten gör redan idag stora avsättningar av medel något som kommer att behöva öka framöver, LiU är här inget undantag. Idag har LiU många och dyra infrastrukturer som även används av aktörer utanför LiU. Kostnaderna för dessa ökar och kommer att öka bland annat i samband med ökade krav på tillgång till avancerade


digitala infrastrukturer. Ett önskemål som dessutom ligger väl i linje med öppen vetenskap, så kallad open science.

Basanslagen utgör idag grunden för universitetens förmåga att attrahera externa forskningsmedel. Basanslagen är den resurs som garanterar en forsk-ningsanknuten utbildning. De behövs vidare för att finansiera infrastruktur och utbildning på forskar-nivå samt för den fria grundforskningen. Basan-slagens andel av forskningsfinansieringen behöver därför öka.

5 Samverkan, nyttiggörande och internationalisering

LiU:s strategiska mål för samverkan är att ”bidra till en samhällsutveckling baserad på kunskap”. Detta ska ske genom att kontinuerligt arbeta med att ”vidare-utveckla och stärka samverkan med det omgivande samhället”.

5.1 Ett integrerat uppdragFör sektorn i allmänhet och för Linköpings universi-tet i synnerhet har ett brett och differentierat sam-verkansuppdrag successivt vuxit fram, där begrepp som att sprida, tillgängliggöra och nyttiggöra de vid lärosätet framtagna kunskapstillgångarna tillskrivs en alltmer central roll. Med uppdraget följer även en ambition att vara ett internationellt, innovativt och samhällsengagerat lärosäte, strategiskt positione-rat för att tillsammans med sina samverkansparter kunna bidra till en samhällsutveckling baserad på kunskap. Därmed kan LiU medverka till att uppfylla de forskningspolitiska målsättningar som avser ökad samverkan och samhällspåverkan. Genom att tydliga-re påvisa hur samverkan stärker kvaliteten i forskning och utbildning, och i förlängningen leder till nytta och genomslag i samhället, kan den högre utbild-ningen och forskningen ytterligare stärkas och bidra till att befästa Sverige som en ledande kunskaps- och innovationsnation.

Det är i detta sammanhang också tydligt att forskningspolitiken har utvecklats i gränsytorna mot andra områden. Den har flätats samman med nä-ringspolitik för att stimulera innovation och ekono-misk utveckling, med miljöpolitik för att minska sam-hällets sårbarhet och med socialpolitik för att skapa ett hållbart samhälle när demografi och utanförskap blivit viktiga frågor. Exemplen kan mångfaldigas men i grund och botten handlar det om ett skifte av fokus mot mer utmaningsdrivna prioriteringar för att i samverkan bidra till att lösa de samhällsutmaningar vi står inför. Vägarna till nyttiggörande går såväl ge-nom lärosätenas utbildnings- som forskningsuppdrag och det breda genomslaget för samhällets utveckling förekommer i långt högre grad än konventionell kom-mersialisering, även om det senare fortsättningsvis

är att betrakta som en viktig komponent för Sveriges framtida konkurrenskraft.

Samverkan och internationalisering ses som en förutsättning för att nå genomslag utanför akademin. Linköpings universitet strävar efter att skapa och sprida forskningsresultat med internationell genom-slagskraft, att säkerställa att våra studenter och fors-kare är attraktiva på en globaliserad marknad samt att bidra med kunskap och kompetens till ett hållbart samhälle. Kunskapstillgångar måste dock paketeras och tillgängliggöras så att mottagande samhällsaktö-rer kan nyttiggöra dem. Som lärare/forskare behöver man i olika omfattning delta i detta arbete. Beroende på ambitionsnivå tar detta mer eller mindre resurser.

Potentialen för ett ökat nyttiggörande genom tillämpning av samhällsrelevanta forskningresultat i det breda perspektivet är dock stor och omfattar hela mångfalden av ämnesområden vid LiU. Samtidigt är det viktigt att ta hänsyn till att olika forskningsområ-den har olika förutsättningar och tillvägagångssätt för att nå nyttiggörande. All forskning följer inte samma bana, alla resultat leder inte till omedelbar påverkan, eller omedelbart genomslag, i samhället varför nyt-tiggörande både på kort och lång sikt behöver lyftas fram.

Eftersom forskning, utbildning och innovation i dag är genuint globala till sin natur förutsätter framtida konkurrenskraft och attraktionskraft en målmedveten internationell koppling till, och samverkan med, de bästa aktörerna och miljöerna. Konkurrensen om kompetenser och investeringar förutsätter i sin tur internationell attraktionskraft för bibehållen och vidareutvecklad excellens, kvalitet och förmåga. Det är en utmaning för LiU att bedriva internationaliseringsarbete på alla nivåer i organisa-tionen och samtidigt ha möjlighet till kraftsamling och prioritering i det stora utbud av internationella samarbetsmöjligheter som hela tiden dyker upp. Ett konkret exempel där LiU under perioden 2020–2023 kraftsamlar sina resurser, är initiativet ECIU Univer-sity, beskrivet under avsnitt 2.3.

För att öka LiU:s kommersiella nyttiggörande ämnar lärosätet, att i särskild ordning, inkomma med en begäran om att få genomföra ett kapitaltillskott till sitt Holdingbolag under 2021, utöver redan stipulera-de medel för idébankerna.

LiU uppmanar regeringen att verka för att samver-kan, internationalisering och nyttiggörande ses som integrerade komponenter av lärosätenas utbild-nings- och forskningsuppdrag i ett sammanhållet system för kvalitetssäkring av lärosätenas komplet-ta uppdrag.

5.2 Agenda 2030 – globala mål för hållbar utvecklingInom LiU finns en lång tradition av tvärvetenskapliga och tematiserade forsknings- och utbildningsiniti-ativ som går över disciplingränserna och som aktivt samverkar med samhällets nyckelaktörer, något som i


grunden krävs för att kunna förstå och möta hållbar-hetsmålens komplexitet och krav. Det finns även en förväntan på att lärosätets utbildning och forskning ska kunna bidra med reella lösningar för Agendaut-maningarna. Utmaningsdriven multi-/tvärdisciplinär forskning, globala mål för hållbar utveckling, innova-tionsledning och samhälleligt genomslag är genom-gående utgångspunkter för den nya forskningspo-litiken, där universiteten förväntas ta ett allt större ansvar. LiU genomför därför under 2020 en utökad satsning på att förbättra sitt forsknings- och innova-tionsstöd specifikt för utveckling av kunskapstillgång-ar som kan nyttiggöras för en hållbar utveckling.

Arbetet med Agenda 2030 inleddes under 2019 då ett ramverk formulerades för hur olika forsknings-miljöer- och forskningsprojekt kan illustreras och be-skrivas utifrån hållbarhetsmålen. Under 2020 kom-mer lärosätet att vidareutveckla modellen så att även LiU:s utbildningar ingår. Genom att koppla samman forskning, utbildning och samverkan i ett och samma ramverk kan det utgöra en viktig del i LiU:s kvalitets-säkringssystem och bli ett verktyg för att beskriva och kommunicera hur LiU:s kärnverksamhet kopplar till hållbarhetsmålen, skapar lösningar och ytterst bidrar till att utveckla vårt samtida och framtida samhälle. På detta sätt skapar lärosätet även en plattform för utvärdering av sitt bidrag till Agendaarbetets mål-sättningar samt för goda förutsättningar för framtida forsknings- och utvecklingsprojekt i samverkan med samhällets övriga nyckelaktörer.

6 Ekonomisk utvecklingLinköpings universitet har fortsatt god ordning på ekonomin och den ekonomiska tillväxten har fortsatt under 2019. LiU omsatte drygt 4 mdkr och redovi-sade ett överskott på 74 mnkr. Kapitalförändringen fördelar sig med ett underskott på 21 mnkr inom utbildning och ett överskott på 95 mnkr inom forsk-ning, vilken främst kan härledas till den anslagsfinan-sierade forskningen.

Verksamheten bedöms bedrivas med överskott även under de kommande åren. Trenden under de se-naste fyra åren, med minskande antal årsarbetare vid LiU, har avstannat och antalet årsarbetare ökade med i medeltal 62 under 2019 jämfört med föregående år. Bedömningen är att antalet årsarbetare succes-sivt kommer att öka kommande år. Detta medför att LiU kommer att kunna omsätta erhållna medel till verksamhet i högre grad, och de årliga överskotten bedöms minska från 2021 och framåt.

För 2020 beräknar LiU att redovisa ett överskott på 78 mnkr, därefter beräknas kostnaderna öka mer än intäkterna under planperioden. LiU beräknar ett överskott på 50 mnkr för år 2021, 28 mnkr för år 2022 och ett överskott på 8 mnkr för år 2023. Utbildningen bedöms kvarstå på en negativ kapital-förändring över åren medan forskningens överskott successiv minskar under planperioden.

LiU har de fyra senaste åren redovisat en underpro-duktion av helårsstudenter och helårsprestationer relativt sitt takbelopp för utbildning. Universitetet redovisar efter bokslutet 2019 ett utgående anslags-sparande motsvarande 148 mnkr, vilket motsvarar 9,4 procent av LiU:s takbelopp för 2019. Produktio-nen bedöms öka under planperioden till följd av att LiU utökar sitt utbildningsutbud, dock bedöms LiU underproducera relativt sitt takbelopp ytterligare några år. Bedömningen är att LiU från och med 2020 kommer redovisa ett anslagssparande som är högre än 10 procent av sitt takbelopp, och kommer därmed behöva återlämna anslagssparande till regeringen.

6.1 ProduktivitetsavdragetProduktivitetsavdraget, som innebär att alla lärosäten ska bli effektiva på ett sätt som motsvarar produkti-vitetsutvecklingen i den privata tjänstesektorn, har under många år inneburit reduceringar i pris- och löneomräkningen. Det har fått stora konsekvenser inom sektorn. Effekten av produktivitetsavdraget är svår att möta för den kunskapsintensiva verksamhet som bedrivs vid ett lärosäte. Den hanteras i stället regelmässigt som en besparing i verksamheten, vilket ger en kontinuerlig urholkning. Samtidigt ökar re-sursbehovet till följd av arbete med breddad rekry-tering, breddat deltagande, digitalisering och ökad individanpassning i utbildningarna. SULF (Sveriges universitetslärare och forskare) beskriver i rapporten ”Systemfel i kunskapsfabriken – om urholkning av ersättningsbeloppen till högre utbildning” att flertalet ersättningsbelopp har förlorat 40–50 procent i värde i förhållande till löne- och kostnadsökningar sedan 1994.

LiU vill understryka att produktivitetsavdraget i den årliga pris- och löneomräkningen urholkar resurserna.

6.2 Utveckling av kostnader och intäkterVERKSAMHETENS INTÄKTERIntäkterna beräknas öka med 334 mnkr (8 procent) från 2019 och uppgå till 4 492 mnkr år 2023. Ök-ningen beror främst på ökade anslagsintäkter under 2020 och ökade bidragsintäkter under hela planpe-rioden. Inom utbildning sker en ökning av anslagen till följd av utbyggnad av utbildningar, och inom forskning ökar anslaget år 2020 generellt, men även till följd av den utökade satsningen på det strategiska forskningsområdet IT och mobil kommunikation. Från 2020 till och med 2023 bedöms bidragen öka med 82 mnkr (6 procent), där LiU sedan 2018 ser en utökad bidragsfinansierad forskningsverksamhet. Den kan delvis ses som effekt av förstärkningen av forskningsanslag till forskningsråden och dels av en utökad verksamhet inom Wallenberg Artificial Intel-ligence, Autonomous Systems and Software program (WASP). Avgiftsintäkterna bedöms öka med 12 mnkr (4 procent) och kan främst härledas till ökad upp-


dragsverksamhet, men även avgifterna från studieav-giftsskyldiga studenter bedöms öka.

VERKSAMHETENS KOSTNADERUnder perioden 2019–2023 bedöms kostnads-ökningen bli högre än intäktsökningen, vilket ger ett minskande överskott över åren. Kostnaderna bedöms öka med 400 mnkr (10 procent) från 2019 och uppgå till 4 484 mnkr år 2023, och ökningen återfinns främst inom forskningen. Det är främst kostnader för personal och drift som bedöms öka. Från 2020 till 2023 beräknas personalkostnaderna öka med 150 mnkr (5 procent). Ökningen beror huvudsakligen på att antalet årsarbetare beräknas öka för att möta tillväxten, men en liten ökning kan även härledas till bedömningen att premier för förmånsbestämd pensi-on till Statens Pensionsverk (SPV) kommer fortsätta att öka, om än i en lägre utsträckning än under 2019 då ökningen motsvarade 22 procent. Driftkostnader-na beräknas följa utvecklingen av personalkostna-derna och öka med 45 mnkr (5 procent). Kostnader för lokaler beräknas minska med 6 mnkr (-1 procent) från 2020 till 2023. Under 2019 ökade lokalkostna-derna då det nya Studenthuset på Campus Valla stod färdigt. Under de närmaste åren kommer universi-tetet att lämna andra lokaler på Campus Valla och kostnaderna för lokaler beräknas minska. Lokalkost-nadernas andel av totala kostnader beräkna uppgå till 12,1 procent år 2023. Kostnaderna för avskriv-ningar beräknas öka med 10 mnkr (6 procent) under 2020–2023, främst till följd av större investeringar i forskningsinfrastruktur.

6.3 Investeringar i anläggningstillgångar och behov av låneram

Under 2019 investerade LiU i anläggningstillgångar för sammanlagt 139 mnkr, vilket är 107 mnkr mindre än 2018. Minskningen beror till största delen på att stora investeringar gjorts i superdatorer vid Natio-nellt superdatorcentrum (NSC) under 2018. Investe-ringarna inom NSC är cirka 123 mnkr lägre 2019 än 2018.

LiU:s låneram 2019 uppgick till 478 mnkr. Vid årsskiftet utnyttjades 400 mnkr av låneramen. Att inte en större del av låneramen behövde utnyttjas be-ror delvis på att universitetet kunnat finansiera vissa investeringar med bidragsmedel som ursprungligen planerats att finansieras med lån. Dessutom har inte alla planerade inköp genomförts under 2019.

Avseende 2020 har en låneram om 500 mnkr er-hållits. Med tanke på det outnyttjade utrymmet från utgången av 2019 bedömer universitetet att hela detta utrymme inte kommer behöva utnyttjas, dock finns viss osäkerhet i de budgeterade uppgifterna.

Från år 2020 och fram till 2023 bedöms beho-vet av låneram successivt minska från 500 mnkr till 420 mnkr. Det minskade behovet beror till stor del på höga avskrivningar kopplade till enskilda investe-

ringar inom NSC. För år 2021 är bedömningen att en låneram om 490 mnkr kan behövas.

Det finns inga planerade investeringar som en-skilt överstiger 20 mnkr i inköpspris under perioden för budgetunderlaget. Universitetets verksamhet är sådan att behov som vi idag inte ser kan uppstå beroende på vilka forskningsbidrag som beviljas och vilka satsningar som initieras både lokalt och natio-nellt. Utrustning för forskningsändamål kan vara mycket kostsam vilket gör att påverkan på låneramen framför allt mot slutet av budgetunderlagets period är svårbedömd.

6.4 Räntekonto och kredit i RiksgäldenUniversitetet har inget behov av räntekontokredit under den period som budgetunderlaget omfattar.

6.5 Avgiftsbelagd verksamhetOmfattningen på universitetets uppdragsverksamhet samt offentligrättslig verksamhet beräknas minska för perioden 2019–2021, se vidare i tabell 6. Orsaken är att uppdragsutbildningen för Lärarlyftet avslutades under 2019.

7 LokalförsörjningEn kvalitetssäkrad och konkurrenskraftig lokalför-sörjning och campusutveckling bidrar till att erbjuda attraktiva, stödjande, funktionella och nyskapande studie- och arbetsmiljöer. Universitetet fortsätter arbetet med att skapa fler lärmiljöer som erbjuder in-teraktion mellan lärare och student och anpassnings-bara och flexibla lokaler för undervisning, tentamen eller studier i grupp. En samlad organisering för en strukturerad utveckling av LiU:s fysiska och digitala lärmiljöer har skapats, vilket har visat sig angeläget i en tid med ökad distansutbildning.

I augusti 2019 invigdes Studenthuset på Campus Valla, med en samlad studentservice, ett modernt bibliotek och tusen nya studieplatser. Studenthuset utgör ett nytt nav på campus som knyter samman de tekniskt och naturvetenskapligt inriktade ut-bildningarna på norra delen med den södra delens samhällsvetenskapliga institutioner och under den korta tid som Studenthuset varit öppet har det visat sig hur efterlängtat det varit. De ekonomiska kraven på Akademiska Hus var höga då LiU fattade beslut om uppförande av Studenthuset och det är glädjande att nu, när huset står färdigt, konstatera att ekonomin för byggnationen har hållit. LiU erhöll under 2018 även regeringens medgivande för att teckna 20-årigt hyresavtal för Studenthuset.

Universitetet fortsätter att arbeta med lokal-försörjningsfrågorna med lokaleffektivitet i fokus. Särskilt fokus kommer framöver att ligga på att hitta metoder för att samordna ett mer effektivt nyttjande av laborationslokaler för utbildning. Lokaler som är speciellt anpassade för digital examination är också ett fokusområde, denna examinationsform ställer


särskilda krav på bland annat elförsörjning, tillgång till fungerande nätverk, god ventilation samt krav på tekniska system.

LiU avser inte att under den aktuella planerings-perioden inkomma med en framställan till regeringen om att få teckna hyresavtal som kräver regeringens medgivande.

8 Övrig rapportering8.1 Aktuella medlemskap som kräver

särskilt bemyndigandeStatliga universitet och högskolor ska i budgetunder-laget inkludera en översikt över aktuella medlemskap i forskningssamarbeten som kräver särskilt bemyndi-gande från riksdagen samt årlig medlemsavgift.

Linköpings universitet beräknar betala 300 tkr årligen 2020–2023 för medlemskap i European Consortium of Innovative Universities (ECIU).

8.2 Föreskrifter och allmänna rådStatliga universitet och högskolor ska i budgetun-derlaget redovisa hur och var de föreskrifter och allmänna råd som de har beslutat om görs tillgängliga för allmänheten. Vid Linköpings universitet tillgäng-liggörs bindande regler för verksamheten, inklusive föreskrifter samt i förekommande fall allmänna råd, genom publicering i universitetets regelsamling. Regelsamlingen nås via universitetets hemsida. Kurs- och utbildningsplaner registreras i särskild ordning.

Strategin för Linköpings universitet illustreras i en strategikarta. LiU:s nuvarande strategikarta började gälla 2013.

Vi ska:

Vi har:

Genom att:

Vårt uppdrag är att utifrån en demokratisk grundsyn och akademisk tradition skapa, sprida och nyttiggöra kunskapVåra kärnvärden är nytänkande, gränsöverskridande, resultatorientering och konkurrensmedvetenhet

En god arbetsplats med ett engagerande och ansvarstagande

ledar- och medarbetarskap

En offensiv strategisk rekrytering

Ett professionellt och ändamålsenligt

verksamhetsstöd

Förmåga att generera, prioritera och

omfördela resurser

Stärka och utveckla internationellt slagkraftiga forskningsmiljöer som även

tar ansvar för utbildning och samverkan

Skapa och sprida forskningsresultat med internationell genomslagskraft

Vidareutveckla profilen av ett program- och campusorienterat

universitet med innovativa, utmanande och student-

aktiva utbildningar

Attrahera och examinera eftertraktade studenter och doktorer

för ett hållbart samhälle i en föränderlig värld

Vidareutveckla och stärka samverkan

med det omgivande samhället

Bidra till en samhällsutveckling

baserad på kunskap

Ett universitet med internationell lyskraft

– där människor och idéer möts och utvecklas

VISA EXCELLENS

BYGGA STYRKA

TA ANSVAR

SKAPA EFFEKTIVITET

ATTRAKTIVA AKADEMISKA MILJÖER

Bilaga: LiU:s Strategikarta


Bilaga: Tabeller

Tabell 1 Total budget (mnkr)2019

Utfall2020

Prognos2021

Beräknat2022

Beräknat2023

Beräknat

Verksamhetens intäkter

Anslag 1 2 645 2 808 2 818 2 833 2 843

Transfereringar -39 -74 -74 -74 -74

Intäkter av anslag 2 606 2 734 2 744 2 759 2 769

Avgifter och andra ersättningar 287 290 294 298 302

Bidrag 1 263 1 340 1 366 1 394 1 422

Finansiella intäkter 2 0 0 0 0

Summa intäkter 4 158 4 363 4 404 4 450 4 492

Verksamhetens kostnader

Personal 2 624 2 750 2 800 2 850 2 900

Lokaler 545 550 549 547 544

Drift/Övrigt 763 831 845 861 876

Avskrivningar och nedskrivningar 147 155 160 165 165

Finansiella kostnader 5 0 0 0 0

Summa kostnader 4 084 4 286 4 354 4 423 4 484

Verksamhetsutfall 74 78 50 28 8

Transfereringar

Erhållna 324 359 359 359 359

Lämnade -324 -359 -359 -359 -359

Årets kapitalförändring 2 74 78 50 28 8

Utgående myndighetskapital 3 868 946 996 1 024 1 032

(inklusive årets kapitalförändring)

Utgående oförbrukade bidrag 886 886 886 886 886

1. Intäkterna av anslag motsvarar summan av anslag i tabellerna 2 och 3.2. Årets kapitalförändring är exklusive resultatandel i hel- och delägda företag.3. Utgående mydighetskapital är inklusive statskapital och resultatandel i hel- och delägda företag.


Tabell 2 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (mnkr)2019

Utfall2020

Prognos2021

Beräknat2022

Beräknat2023

Beräknat


Takbelopp 1 1 580 1 627 1 636 1 637 1 637

Beräknad avräkning 2 (A) 1 506 1 550 1 560 1 575 1 585

Särskilda åtaganden (B) 2 3 3 3 3

Klinisk utbildning och forskning (C) 86 91 92 92 92

Anslag (A+B+C) 1 594 1 644 1 655 1 670 1 680



Avgifter 123 118 120 121 123

Bidrag 32 34 35 36 36


Summa intäkter 3 1 748 1 795 1 809 1 826 1 838


Personal 1 155 1 192 1 203 1 214 1 225

Lokaler 293 296 293 291 289

Drift/övrigt 287 298 301 304 306

Avskrivningar 34 36 37 38 38


Summa kostnader 1 769 1 822 1 834 1 847 1 858

Verksamhetsutfall -21 -27 -26 -21 -20

Transfereringar

Erhållna 14 14 14 14 14

Lämnade -14 -14 -14 -14 -14

Årets kapitalförändring/Årets resultat -21 -27 -26 -21 -20

1. Takbelopp enligt budgetpropositionen för 2020 i 2020 års prisnivå.2. Beräknad avräkning av anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå bland annat med hänsyn till eventuellt utnyttjande av uppkommet anslagssparande

eller överproduktion, samt eventuella decemberprestationer.3. Summering av anslag, avgifter, bidrag och finansiella intäkter.


Tabell 3 Forskning och utbildning på forskarnivå (mnkr)2019

Utfall2020

Prognos2021

Beräknat2022

Beräknat2023

Beräknat


Anslag 1 912 1 022 1 021 1 021 1 021

Klinisk utbildning och forskning 140 141 141 141 141



Avgifter 164 171 174 176 179

Bidrag 1 230 1 305 1 331 1 358 1 385


Summa intäkter 2 410 2 568 2 595 2 624 2 654


Personal 1 469 1 558 1 596 1 636 1 674

Lokaler 252 254 256 256 255

Drift/övrigt 476 532 545 557 569

Avskrivningar 113 119 123 127 127


Summa kostnader 2 315 2 463 2 520 2 575 2 626

Verksamhetsutfall 95 104 76 49 28

Transfereringar

Erhållna 310 345 345 345 345

Lämnade -310 -345 -345 -345 -345

Årets kapitalförändring/Årets resultat 95 104 76 49 28

1. Med anslag avses de medel som har anvisats myndigheten i budgetpropositionen för 2020 i 2020 års prisnivå.

Ersättning för klinisk utbildning och forskning enligt uppskattning enligt avtal mellan svenska staten och vissa landsting om samarbete om utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården.


Tabell 4 Låneram och räntor för verksamhetsinvesteringar (tkr)

Investeringar i anläggningstillgångar 1

2019Utfall

2020Prognos

2021Beräknat

2022Beräknat

2023Beräknat

IB lån i Riksgäldskontoret 399 176 399 835 478 711 459 850 426 872

Nyupplåning 3 129 245 215 106 127 063 118 453 128 000

Amorteringar -128 586 -136 230 -145 924 -151 431 -150 000

UB lån i Riksgäldskontoret 4 399 835 478 711 459 850 426 872 404 872

Föreslagen låneram 478 000 500 000 490 000 450 000 420 000

Beräknad ränteutgift 2 -1 056 0 0 0 0

Summa amorteringar och ränteutgifter 127 530 136 230 145 924 151 431 150 000

Finansiering av räntor och avskrivningar

Utgiftsområde 16 anslag 2:13 -33 158 -35 420 -37 940 -39 372 -39 000

Utgiftsområde 16 anslag 2:14 -51 012 -54 492 -58 370 -60 572 -60 000

Övrig finansiering -43 360 -46 318 -49 614 -51 487 -51 000

Summa finansiering -127 530 -136 230 -145 924 -151 431 -150 000

1. Enligt definition i 5 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.2. På grund av negativ ränta under 2019 är ränteutgiften negativ.3. Nyupplåning 2019 och 2020 inkluderar investeringar gjorda i slutet på året efter att lån justerats hos Riksgäldskontoret, avseende 2020 är denna justering 16 mnkr.4. På grund av att en större investering kunnat undantas från lån via bidragsfinansiering och att alla planerade investeringar inte genomförts under 2019 har inte hela

låneramen behövt utnyttjas.

Investeringarna tillgodoser både universitetets utbildnings- och forskningsverksamhet med en övervikt mot forskning.

Linköpings universitet bedömer att inget behov av räntekontokredit finns under de år budgetunderlaget omfattar.


Tabell 5 LokalförsörjningRedovisning av lokaler 2019

Utfall2020

Prognos2021

Beräknat2022

Beräknat2023

Beräknat

Area, kvm LOA (exkl. student- och gästforskarbostäder)

– föregående års utgång 271 478 282 844 277 246 277 935 277 935

– ökning under året 15 421 2 421 1 146 0 0

– minskning under året 4 055 8 019 457 0 0

– vid årets utgång (A) 282 844 277 246 277 935 277 935 277 935

Förbättringsutgift på annans fastighet 1 (mnkr)

– nyinvesteringar 12 14 15 15 15

– avskrivningar 11 11 11 11 12

Lokalhyra (exkl. student- och gästforskarbostäder) 2 (mnkr) (B) 507 512 512 509 507

Genomsnittlig hyra (kr/kvm LOA) 3 (B/A) 1 791 1 845 1 840 1 832 1 822

Sammanställning av lokalkostnader (exkl. student- och gästforskarbostäder) 4 (mnkr) (C)

572 578 577 575 573

Genomsnittlig lokalkostnad (kr/kvm LOA) 5 (C/A) 2 021 2 085 2 077 2 069 2 061

Lärosätets totala kostnader (mnkr) (D) 4 084 4 286 4 354 4 423 4 484

Totala externa hyresintäkter (mnkr) -35 -34 -34 -34 -34

Justerade totala kostnader (mnkr) (D2) 4 049 4 252 4 320 4 389 4 451

Lokalkostnadens andel av verksamhetens totala kostnader 6 14,0 % 13,5 % 13,3 % 13,0 % 12,8 %

Lokalkostnadens andel av verksamhetens justerade totala kostnader 7 14,1 % 13,6 % 13,4 % 13,1 % 12,9 %

1. En redovisning ska lämnas av det totala utgående beloppet enligt balansräkningens balanspost. Vidare efterfrågas två specifika särredovisningar, nyinvesteringar och avskrivningar.

2. Inklusive avtalade ersättningar vid avflyttning före viss tidpunkt, i fall då sådan beräknas ske, samt eventuella återställningskostnader vid avflyttning.3. Beräknas som B/A.4. Redovisas i enlighet med SUHF:s rekommendationer (REK 2014:1, 2015-10-26, dnr 14/069) om lokalkostnader i den del som avser sammanställning av lokalkostnader,

se bilaga 2 till rekommendationerna.5. Beräknas som C/A.6. Beräknas som C/D.7. Beräknas som C/D2.


Tabell 6 Avgifter (tkr)Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat

2019 84 634 80 999 3 635

varav tjänstexport 8 948 8 948 0

2020 75 000 76 000 -1 000


2021 80 000 81 000 -1 000


Offentligrättslig verksamhet Intäkter tillinkomsttitel 1

Intäkter som får disponeras

Kostnader Resultat

2019 1 361 1 816 -455

2020 2 000 2 000 0

2021 2 000 2 000 0

1. Intäkter som inte får disponeras.

Avgiftsintäkter enligt 4 och 15 §§ avgiftsförordningen ska inte redovisas.


www.liu.se

budgetunderlag...2 strategiska utmaningar 5 2.1 prioriterade vägval 5 2.2 decentraliserad...

Documents