Coop Norden 2005En kort verksamhetsbeskrivning samt årsredovisning

Coop Norden bedriver detaljhandel i Danmark, Norge och

Sverige i 16 olika kedjekoncept. Tillsammans med de brugs­

foreninger/samvirkelag/konsumentföreningar som också

driver detaljhandel har Coop Norden över 5,6 miljoner

medlemmar och 11 miljoner kunder.

Coop Norden bygger på kooperativa värden och principer.

Tillsammans ska de nordiska konsumentkooperationerna

skapa värden för medlemmar, andra kunder och medarbe­

tare. Coop Norden är ett svenskt aktiebolag med säte

i Stockholm.

Innehåll Detta är Coop NordenVerksamhetsbeskrivning

2005 i korthet 1

Vd ord 2

Verksamhet och organisation 3

Butikskedjor 4

Varuförsörjning/EVM 5

Marknadsbeskrivning 6

Ekonomi i korthet 7

Etik och ekologi i korthet 8

Socialt i korthet 9

Årsredovisning

Förvaltningsberättelse 10

Koncernens resultaträkningar 14

Koncernens balansräkningar 15

Förändringar i koncernenseget kapital 16

Kassaflödesanalyser för koncernen 18

Moderbolagets resultaträkningar 19

Moderbolagets balansräkningar 20

Förändringar i moderbolagetseget kapital 22

Kassaflödesanalyserför moderbolaget 23

Noter 24

Revisionsberättelse 64

Definitioner 65

Styrelsens ordförande har ordet 66

Om styrelsen 67

Styrelse 68

Koncernledning 69

Per den 31 december 2005 motsva­

rade 1 SEK 1,25 DKK och 1,17 NOK

Vision

Affärsidé

En bättre och tryggare vardag genom lönsamma, medlems­

ägda butiker.

Vi ska med motiverade och engagerade medarbetare

erbjuda medlemmar och kunder ett brett sortiment varor

så att effektivitet, pris, kvalitet, service och omtanke

gör vårt erbjudande konkurrenskraftigt.

Läs gärna vår fördjupade verksamhetsbeskrivning på www.coopnorden.com

Läs mer

1

Ekonomiska nyckeltal 2005 2004 2003 2)

Rörelsens intäkter, MSEK 89 4911) 86 525 86 054

Rörelseresultat exklusive engångsposter, MSEK 11 205 713

Rörelseresultat, MSEK 1 325 175 457

Resultat efter finansiella poster, MSEK 1 274 –228 22

Resultat efter skatt, MSEK 1 113 –423 29

Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK 5 563 4 235 3 818

Riskbärande kapital, MSEK 5 589 4 247 4 718

Operativt kapital, MSEK 5 488 8 830 8 168

Nettofordran/skuld, MSEK 102 –4 617 –3 451

Rörelsekapital, MSEK –217 –770 –2 636

Nettoinvesteringar inkl förvärv, MSEK –3 474 594 475

Avkastning på operativt kapital, % 18,5 2,11 4,71

Soliditet, % 27,3 20,1 20,4

Nettoskuldsättningsgrad, ggr –0,02 1,09 0,73

Räntetäckningsgrad, ggr 11,72 3,69 3,61

Kassaflöde från löpande verksamhet, MSEK 1 271 –401 2 905

Antal butiker Coop Norden 1 091 1 081 1 074

1) Rörelsens intäkter är reducerade med en reavinst om 2 167 MSEK från avvecklad verksamhet 2) Ej omräknad enligt IFRS. IFRS se Byte av redovisningsprincip sid 13.

2005 i korthet

Under 2005 återinfördes operativa ledningsgrupper i

Sverige och Danmark, och Coop Norden är därmed på

väg att finna den nödvändiga balansen mellan centra­

lisering och nationell närhet till marknad och leveran­

törer. Detta ger nya möjligheter för vidareutvecklingen

av Coop Norden samt dotterbolagen Coop Danmark,

Coop Norge och Coop Sverige.

Stora effektiviseringar har genomförts både i Coop

Sverige och i Coop Danmark under året. Ett stort pro­

jekt för ytterligare ökad effektivisering, ”Coop Norden

2007” har under det andra halvåret 2005 startat en

mängd aktiviteter för att åstadkomma bättre lönsamhet

inom de olika koncepten.

Rörelsens intäkter ökade med 3,4 (0,5) procent jäm­

fört med 2004 till 89 491 (86 525) MSEK. Störst var

ökningen i Norge. Den kooperativa detaljhandeln i

Norge förbättrade sin position ytterligare 2005. Totalt

sett var butiksförsäljningen i Coop Danmark oföränd­

rad. I Sverige var butiksförsäljningen lägre jämfört med

föregående år, vilket medförde en reducerad marknads­

andel.

Ekologi och omtanke är fortfarande viktiga områden

i Coop Norden. Under 2006 skapar Coop Norden ett

tredje gemensamt varumärke inom food med namnet

Coop Änglamark.

Lågpriskedjan Fakta i Danmark öppnade ytterligare 33

butiker. Stora förbättringar har skapats i SuperBrugsen

och Kvickly. Irma redovisar sitt bästa resultat någonsin.

2005 inledde Coop Sverige sin offensiva satsning på att

etablera nya butiker och stormarknader. Coop Sverige

letar nya attraktiva lägen för samtliga koncept, men i

första hand är det inom storbutikskedjan Coop Extra

och stormarknadskedjan Coop Forum som de nya eta­

bleringarna ska ske.

Coop i Norge stärkte under fjolåret sin ställning ytterli­

gare på den norska dagligvarumarknaden. Framgång­

arna kan framförallt hänföras till fortsatt goda effekter

av det nordiska inköpssamarbetet, interna kostnads­

effektiviseringar samt en offensiv marknadsbearbetning.

Coop i Norge passerade för första gången en miljon

medlemmar.

2

Det är långa ledtider när det handlar om att vända en utveckling i vår bransch – att etablera nytt, ställa om och nå en marknad tar tid. Omställningen kräver stora insatser och uthållighet av alla.

Få branscher är så medarbetarintensiva och så beroende av sina anställda som dagligvaruhandeln. Coops medarbetare är lojala och kunniga, men vi måste alla bli ännu bättre på att leverera det som våra kunder, medlemmar och ägare kräver av oss.

Det är ytterst kunderna som bestämmer om de vill handla hos oss och konkurrensen är stenhård. Coop konkurrerar med produkter, priser och lägen samt med ett kraftfullt och kompetent lokalt affärsmannaskap där butikschefen tillsam­mans med sina medarbetare skapar det avgörande kund­mötet.

Under 2005 har min redan starka övertygelse om det nord­iska samarbetets möjligheter förstärkts och med fokus på genomförande är jag övertygad om att vi kommer att kunna möta både kundernas, medlemmarnas och ägarnas förvänt­ningar under de närmaste åren.

Februari 2006

Svein E. SkorstadVd och koncernchef

Min tro på Coop Norden har förstärkts

Det resultat vi levererade för året är långt ifrån

tillfredsställande, men vi kan tydligt se att effek-

terna av samarbetet inom Coop Norden är goda

och bidrar till en positiv utveckling som sprider sig

i koncernen.

I Coop Norge kom vändningen först och där är utvecklingen fortsatt positiv. Coop Danmark gör ett mycket bra resultat 2005. Därmed har två av koncernens tre dotterbolag nu, genom den nordiska samverkan och ett gott arbete på den egna marknaden, skapat både kundnytta och lönsamhet.

Våren 2005 återinförde vi de nationella dotterbolagen och vi är på väg mot att finna en nödvändig balans mellan centra­lisering och nationell närhet till marknad och leverantörer. Det ger nya möjligheter för vidareutvecklingen av Coop Norden samt dotterbolagen Coop Danmark, Coop Norge och Coop Sverige.

2006 kommer ändå att bli ett omställningens år. Det gäller naturligtvis främst i Coop Sverige, där vändningen ännu återstår. I alla tre dotterbolagen handlar det om att förenkla, tydliggöra och effektivisera, samtidigt som det är viktigt att inte rasera sådant som redan idag fungerar väl. Förändringar i Sverige kommer också att påverka Danmark och Norge, det gäller framförallt inom varuförsörjningen.

Tidigt i höstas startade det stora omställningsprojektet ”Coop Norden 2007”. Det är ett samlande namn för många genomgripande och strategiska insatser på både kort och lång sikt. I vissa fall har det handlat om omedelbara aktiviteter t.ex. i den svenska Coop Forum­kedjan och inom den svenska varuförsörjningen. Ett förbättrat resultat mot slutet av året och de första månaderna 2006 visar att åtgärderna haft effekt.

Inom ramen för ”Coop Norden 2007” får vi också bra långsiktiga effekter i form av t.ex. mer samverkan. Vi överför kompetens och lär av varandra. Coop Norden blir ett enda företag med flera delar.

Verksamhetsbeskrivning 2005 / Vd ord

3

Coop täcker hela Norden

Coop har, tillsammans med föreningarna, mer än

2000 butiker på landsorten och i storstäderna i

Danmark, Norge och Sverige och möter mer än

11 miljoner kunder varje dag.

Samarbetet med kooperationen i Finland ger totalt 15 miljo­ner kunder i hela Norden. Coop Norden är med sina cirka 25 000 medarbetare Nordens största detaljhandelsföretag och 2005 var omsättningen 89,5 miljarder svenska kronor.

Coop Norden återinförde förra året operativa nationella ledningar i Danmark och Sverige. Målet är att skapa en bättre balans i det nordiska samarbetet och fokusera starkare på ländernas marknader och driften av kedjorna.

Coop Norden 2007 – ett tvärnationellt projekt

Förra året startade också det stora tvärnationella projektet ”Coop Norden 2007”. Förmågan att samarbeta över grän­serna och utnyttja den gemensamma styrkan inom Coop är nyckeln till en fortsatt positiv utveckling. Medarbetare från Danmark, Norge och Sverige har knutits till projektet, som är ett långsiktigt program för att utveckla och förbättra den framtida lönsamheten.

”Coop Norden 2007” utnyttjar i hög grad den erfarenhet och kunskap som finns hos medarbetarna i alla tre länderna. Samarbetet stärker Coops gemensamma identitet och skapar optimala förutsättningar för bolagets verksamhet.

Det är första gången Coop Norden gör en total översyn av verksamheten efter att organisationen startade sin verksam­het på allvar för fem år sedan. ”Coop Norden 2007” arbetar utifrån ett helhetsperspektiv på de verksamheterna och arbe­tar med möjligheter till både kostnadsminskningar och intäktsökningar. Helhetssynen krävs för att garantera en långsiktigt hållbar framtid för kedjorna och verksamheterna i de olika länderna och därigenom en trygg framtid för hela Coop Norden.

Vårt gemensamma nordiska masterbrand

Under 2005 utvecklades en gemensam masterbrandstrategi för Coop Norden. Coops masterbrand ska tydliggöra vad Coop står för och vart vi är på väg samt bidra till att skapa en vi­känsla inom Coop Norden. Coop strävar efter att skapa en starkare marknadsposition i Norden genom tydligare profile­ring och effektivare kommunikation.

En styrka hos Coop Norden är att vi har olika butiker som uppfyller olika kundbehov. Men samtidigt ska alla varumär­ken, från butiker till egna produkter under Coops varu­märke, kunna förmedla vad Coop står för. Våra kunder ska veta att de gjort ett bra val. Ekonomi och kvalitet ska förenas med en tydlig omtanke om våra kunder.

Coop Norden

Coop Danmark Coop Sverige Coop Norge

Kvickly xtraKvicklyLokalBrugsenFakta

Dagli'BrugsenSuperBrugsenIrma

Coop ForumCoop Nära

Coop KonsumCoop Extra

Coop PrixCoop Obs! Bygg

Coop MarkedCoop MegaCoop Obs!

Coop NKLFDB KF

Organisation

Förutom ovanstående finns bakomliggande led, till exempel varuförsörjning, affärsstödsfunktioner och stabsfunktioner.

Verksamhetsbeskrivning 2005 / Verksamhet och organisation

4

LokalBrugsenLokalBrugsen är lokala närbutiker, med bredd, tradition, kvalitet, trygghet och ständigt färska varor. Personlig service och öppet alla dagar i veckan.Antal butiker: 20 (+39 ägda av brugsforeninger) + 6 Brugsen.

Dagli’Brugsen Dagli´Brugsen är lokala närbutiker, med bredd, tradition, kvalitet, trygghet och ständigt färska varor. Personlig service och öppet alla dagar i veckan.Antal butiker: 115 (+227 ägda av brugsfore­ninger).

SuperBrugsenDanmarks största snabbköpskedja med brett utbud av livsmedel och fokus på färskvaror, bra kundservice och säsongsanpassat varusor­timent.Antal butiker: 124 (+144 ägda av brugsforeninger).

IrmaSnabbköp, minimarkets och närbutiker, pri­märt i Storköpenhamn. Dagligvaror med hög kvalitet, bra service och spännande butiker. Har ett brett sortiment och stor marknadsan­del på området ekologiska produkter.Antal butiker: 70

FaktaFakta har ett fast sortiment som omfattar ca 1 350 produkter. Profilområdena är frukt och grönsaker, färskvaror och vin. Dessutom saluför Fakta varje vecka Her og Nu­varor, dvs. aktivitetsvaror, ofta inom nonfood. Utöver pri­set fokuserar Fakta på hög kvalitet och snabb service.Antal butiker: 325

Butikskedjor

Verksamhetsbeskrivning 2005 / Butikskedjor

Butikskedjor Coop Danmark

Butikskedjor i Coop Norge

Coop MarkedNorges största närbutikskedja med fokus på personlig service och lokal anpassning. Sor­timentet täcker behovet av dagligvaror och utvalda produkter inom nonfood.Antal butiker: 393

Coop PrixLågprisbutiker över hela Norge med alla tänk­bara dagligvaror till låga priser hela året.Antal butiker: 309

Coop MegaNorges största supermarknadskedja, Coop Mega, är livsmedelsbutiken som har specialise­rat sig på goda råd om kost och recept.Antal butiker: 157

Coop Obs!Coop Obs! är Norges enda landsomfattande stormarknadskedja med alltifrån dagligvaror till kläder och sportartiklar.Antal butiker: 24

Coop NäraLättillgängliga närbutiker som med kunnig och engagerad personal sparar tid åt kunden. Kon­ceptet lanserades under 2004.Antal butiker: 107 (+6 DDF=Detaljhandels­drivande föreningar)

Coop ForumCoop Forum – Sveriges största stormark­nadskedja erbjuder det bredaste sortimentet av dagligvaror, nonfood samt bygg­ och träd­gårdsartiklar.Antal butiker: 42 (+16 DDF)

Coop Konsum Sveriges största integrerade dagligvarukedja. Kedjan har ett av Europas bredaste utbud av ekologiska produkter och ledstjärnan i företa­get är matmästeri och ekologi.Antal butiker: 189 (+350 DDF)

Coop Obs! ByggCoop Obs! Bygg är Norges första och hittills enda aktör på gör­det­själv­marknaden med ett renodlat konsumentkoncept, stora ratio­nella butiker och fasta låga priser.Antal butiker: 16

Det är samvirkelagen som äger och driver butikerna, Coop Norge äger koncepten.

KvicklyKvickly erbjuder kunderna ett brett och varie­rat kvalitetssortiment till attraktiva priser:• bassortiment inom food och nonfood med

ständigt låga priser.• brett och säsongsanpassat sortiment med

färskvaror och vissa torrvaror.Antal varuhus: 56 (+14 ägda av brugsforeninger)

Kvickly xtraKvickly xtra erbjuder kunderna ett brett och varierat kvalitetssortiment till attraktiva priser:• bassortiment inom food och nonfood med

ständigt låga priser.• brett och säsongsanpassat sortiment med

färskvaror och utvalda torrvaror.Kvickly xtra har dessutom kompetens på utvalda nonfoodkategorier.Antal varuhus: 14

Coop ExtraStorbutiker som med kunniga och engagerade medarbetare ska särskilja sig genom priserna och kundbemötandet. Kedjan lanserades 2004 och ska växa kraftigt under de närmaste åren.Antal butiker: 23 (+6 DDF)

Butikskedjor Coop Sverige

5

Inköp till hela Norden

Stora gemensamma inköp ger lägre pris

En viktig fördel med Coop Nordens tvärnationella samarbete är möjligheten att köpa in varor till en gemensam nordisk marknad. Det garanterar kvalitetsvaror till fördelaktigt pris för mer än 11 miljoner kunder. Inköpsfunktionerna är upp­delade på områdena Food, Nonfood samt Bygg och Träd­gård.

Coop Norden Food sköter inköpen på livsmedelsområdet. Organisationen ska under 2006 ha fokus på att stärka den lokala marknadsnärvaron. I framtiden ska verksamheten inom Coop Norden Food ha en central nordisk enhet som ansvarar för att realisera stordriftsfördelarna genom gemen­samma nordiska leverantörsavtal samt för utvecklingen av de egna varumärkena (EVM) och varusäkring. De nationella dotterbolagen kommer dock även fortsättningsvis att ansvara för hur de gemensamma avtalen ska utnyttjas inom respek­tive land.

Coop Norden Nonfood ansvarar för inköp av produkter utanför livsmedelsområdet, dvs. allt från dvd­spelare till cyklar och kläder. Organisationen befinner sig just nu i en förändringsprocess som innebär att Nonfood får bolagsstatus och blir en självständig resultatenhet. Den nya driftmodellen betyder att Coop Norden Nonfood blir ett renodlat sorti­ments­ och inköpsbolag samt att vissa arbetsuppgifter kommer att överföras från Nonfood till kedjorna. En mottagarorganisation enligt den norska modellen kommer att utvecklas inom de nationella bolagen i Danmark och Sverige.

Bygg & Trädgård levererar till alla kedjekoncepten, men är störst i Norge och Sverige, där Coop har egna gör­det­själv­varuhus. Från och med 2006 blir svenska Coop Forum Bygg & Trädgård en självständig kedja. Förra året introduce­rade Coop Bygg & Trädgård en serie högkvalitativa hand­verktyg, under varumärket Kellen. Verktygsserien har fem års garanti och en prissättning som konkurrerar med välkända varumärken.

Egna varumärken

Coop Norden Food har hittills lanserat två gemensamma nordiska varumärken, Coop och X­tra. Coop marknadsför högkvalitativa dagligvaror med lägre pris än andra ledande varumärken. X­tra är Coop Nordens lågprissortiment. Under 2005 lanserades cirka 750 nya produkter under egna varu­märken, fördelade på Danmark, Sverige och Norge. Det är mer än två nya produkter per dag! Ekologi och omsorg är ett

område som Coop Norden var först med att utveckla och som vi även fortsättningsvis kommer att fokusera starkt på. Det svenska ekologiska varumärket Änglamark blir under 2006 Coop Nordens tredje gemensamma varumärke inom Food, under namnet Coop Änglamark.

Vår nordiska inköpsstyrka gör det möjligt att erbjuda kon­sumenterna lägre priser utan att kompromissa med kvaliteten. Coop Norden Varusäkring garanterar hög kvalitet i hela utvecklingsfasen.

Mot årsslutet 2005 hade 55 procent av varorna under de ursprungliga nationella märkena konverterats till gemen­samma nordiska märken. Den processen kommer att öka i tempo under 2006.

Inom Coop Norden Nonfood fortsatte det målmedvetna arbetet med att sammanföra och vidareutveckla Coops nord­iska varumärken under 2005. Målet är att matcha de kända varumärkenas kvalitet och design till lägre pris.

På textilsidan har utvecklingen varit stark. Tre gemen­samma nordiska varumärken med en tydlig profil har ersatt en lång rad olika märken. De nya varumärkena är Friends­serien med barnkläder och två helt nya märken med kläder, skor och tillbehör för barn och ungdomar: Units för vardags­garderoben och NowOn för modekläder.

Alla cykeltillbehör har samlats under varumärket Cycle­track och sortimentet innehåller redan 199 produkter. I Sve­rige och Norge är Cycletrack också varumärket för cyklar. På den danska marknaden behölls det tidigare märket Mustang, eftersom det har mycket hög kundlojalitet och lång tradition. Nya produkter, som uppfyller nya behov hos konsumenterna, lanseras ständigt under de befintliga nordiska varumärkena. Det gäller området heminredning och i synnerhet elektriska hushållsprodukter, där Hugin har breddat sitt sortiment kraftigt.

Coops produktkrav om konsumenttrygghet och etik är en integrerad del av inköpsfunktionen. Vi kräver att våra leve­rantörer tar hänsyn till miljön och garanterar bra arbetsvill­kor inom produktionen.

Läs mer om våra egna varumärken på

www.coop.se

Verksamhetsbeskrivning 2005 / Varuförsörjning/EVM

6

Lågprissegmentet fortsätter att dominera

i Norge och ”mer för pengarna” är den

viktigaste drivkraften. Nu finns det 44 hard

discountbutiker (Lidl) på marknaden med

stenhårt fokus på lågpriser och expansionen

fortsätter. Trots detta har Norge den högsta

prisnivån i Europa.

Utöver tillväxten inom lågprissegmentet

är den norska trenden butiksetablering inom

segmentet storbutiker/stormarknader. Ica pla­

nerar exempelvis att öppna 35–40 Ica Maxi­

butiker, Norgesgruppen satsar inom storbu­

tikssegmentet med Ultra, Rema etablerar en

storbutik och Smart Club expanderar med

både stormarknader och storbutiker.

Coop Norge kontrar med att öppna fler

Coop Obs! och utveckla en ny storbutiksked­

ja. Storbutiker med fokus på låga priser håller

därmed på att ta en allt större marknadsandel

samtidigt som många småbutiker tvingas

lägga ner.

Alla aktörer i Norge satsar på EVM, egna

varumärken, för att skapa ett prisalibi på

marknaden. Resultatet har blivit en ökning av

EVM­andelen under 2005 med 1,1 procent­

enheter, till en volym på 19,1 procent. Den är

ändå bland det lägsta i Europa.

Siffror från ACNielsen visar att produkter

för sund kosthållning, viktminskning och aktiv

livsstil ökar mest i dagligvarubutikerna.

Konsumentkooperationens marknadsandel av dagligvaror i Norge

PositionKonsumentkooperationen i Norge hade

under 2005 en uppskattad marknadsandel på

24,5 procent. Alla kedjor – Coop Mega, Coop

Prix, Coop Obs! och Coop Marked – har

starka positioner i Norge. De fyra största

aktörerna i Norge – NorgesGruppen, Coop,

Ica Norge och Rema 1000 – har tillsammans

över 98 procent av marknaden i Norge.

I fasta priser ökade detaljhandeln med totalt

6,9 procent under 2005. Priset på dagligvaror

sjönk med 0,5 procent. Sällanköpspriserna

sjönk med nästan 2,5 procent.

Inom dagligvaruhandeln fortsätter hard

discountbutiker (låga priser på ett mycket

begränsat sortiment av i stort sett enbart

egna eller okända varumärken) att ta ökad

försäljning. Marknadsandelen beräknas ha

fördubblats för dessa butiker under året.

Den snabba ökningen förklaras främst av ett

offensivt etableringsprogram.

En annan tydlig tendens är framgångar för

stora dagligvarubutiker och stormarknader.

Dessa butiker är det naturliga inköpsstället

för konsumenter som vill handla rationellt.

Generellt kan konstateras att tydlighet i

profil är en förutsättning för att framgångs­

rikt kunna konkurrera. Konsumenterna väljer

inköpsställe beroende på vilken köpsituation

man befinner sig i, samtidigt som lågpristren­

den blir allt tydligare.

Den negativa försäljningstrenden för

kooperationen fortsatte under förra året.

Coop Sverige beräknas ha förlorat cirka 1

procentenhet av dagligvarumarknaden under

året, även DDF hade ett försäljningsbortfall.

Ica har under förra året haft en bättre

försäljningsutveckling än marknaden totalt.

Främst för Ica Maxi och Icas storbutiker Kvan­

tum. Däremot har Ica försäljningsproblem

med de traditionella supermarknaderna samt

Ica Nära.

Konsumentkooperationens marknadsandel av dagligvaror i Sverige

Position Enligt det traditionella beräkningssättet har

konsumentkooperationen 16,2 procent av

dagligvarumarknaden. Ica 35,7 procent och

Axfood 13,3 procent. Ica ökar sin andel,

kooperationen och Axfood förlorar.

Likt Danmark och Norge tillämpas i dia­

grammet en snävare definition av totalmark­

naden där t.ex. kiosk­ torg­ och ambulerande

handel inte ingår.

Marknadsbeskrivning

Dagligvarumarknaden fortsätter att präglas

av massiv expansion inom lågprissektorn.

Varje år startas omkring 100 nya lågprisbu­

tiker och sektorns marknadsandel, som nu

har nått ca 28,6 procent, fortsätter att öka.

Lidl öppnade sina första butiker i september

2005 och kedjan förväntas öppna en rad nya

butiker de närmaste åren. Det ger ändrade

förutsättningar för lågprissektorn och sätter

ytterligare prispress på hela dagligvarumark­

naden. Priset står i centrum och flera kedjor

har infört lågprisprogram för att möta kon­

kurrensen från lågprisbutikerna.

Kvalitetsinriktade supermarkets som Irma

har valt en annan strategi och erbjuder istället

ett alternativ till lågprisbutikerna. Man satsar

bl.a. på partnerskap med små livsmedelspro­

ducenter som levererar unika kvalitetsproduk­

ter som kunderna är villiga att betala mer för.

Dansk Supermarked driver på tillväxten

inom varuhus­ och stormarknadssegmenten

och har nu en total marknadsandel på ca

29,9 procent.

Coop Danmarks marknadsandel har

genom en medveten strategi med minskad

marknadsföring och fokus på lönsammare

försäljning minskat under 2005.

Handelssektorn konsoliderades ytterligare

under 2005 genom Dagrofas förvärv av

snabbköpskedjan Dreisler.

Under 2005 infördes en ny ”lukkelov”, en

lag om butikernas öppethållande, som tillåter

butikerna att hålla öppet 20 söndagar om

året mot tidigare 12. Det driver försäljningen

från närbutikerna till varuhusen.

Konsumentkooperationens marknadsandel av dagligvaror i Danmark

PositionKonsumentkooperationen har en mark­

nadsandel på 36,3 procent genom kedjorna

Kvickly, Kvickly xtra, SuperBrugsen, Dagli/

LokalBrugsen, Irma och Fakta.

De tre största grupperna, Coop, Dansk

Supermarked och Supergros (Dagrofa), står

för ca 86,8 procent av omsättningen inom

dagligvarusektorn.

36,3%

Danmark Norge Sverige

Verksamhetsbeskrivning 2005 / Marknadsbeskrivning

24,5% 22%

7

Ekonomi i korthet

Verksamhetsåret 2005 var det fjärde kalenderåret

med gemensam drift i Coop Norden-koncernen.

Ett projekt för ytterligare ökad effektivisering (Coop Norden 2007) har under det andra halvåret av 2005 satt igång en mängd aktiviteter för att åstadkomma ökad lönsamhet inom de olika marknadskoncepten.

Rörelsens intäkter ökade med 3,4 (0,5) % jämfört med 2004 till 89 491 (86 525) MSEK. Starkast var ökningen i försäljning till samvirkelagen i Norge.

Koncernens resultat efter finansiella poster var 1 274 (–228) MSEK. Rörelseresultatet uppgick till 1 325 (175) MSEK. Resultatet för år 2005 är belastat med kostnader av struktur och engångskaraktär om 855 (30) MSEK samt för­bättrat med vinster från fastighetsförsäljningen och verksam­hetsförsäljning om totalt 2 227 (46) MSEK.

Coop Danmark visade en resultatökning jämfört med 2004. Rörelseresultatet före strukturkostnader ökade till 312 (149) MDKK. Irma redovisar sitt bästa resultat någonsin.

En utökning av antalet butiker har skett i Fakta med 33 nya butiker och Irma med 2 nya butiker.

Coop Norges resultat utvecklades bra i både handels­ och industriverksamheten. Rörelseresultatet före strukturkost­nader, 213 (214) MNOK, är nästan oförändrat jämfört med föregående år. Samtliga butikskedjor, som drivs av samvirke­lagen, visade försäljningsökningar jämfört med fjolåret.

Coop Sveriges rörelseresultat före strukturkostnader och engångsintäkter minskade till –513 (–119) MSEK, vilket jämfört med föregående år till stor del förklaras av både minskad försäljning och genomförda prissänkningar. Ett antal supermarkets har lagts ned under 2005 och det bidrar också till omsättningsminskningen. I början på juli invigdes den enskilt största butiksinvesteringen under året, Coop Forum i Sisjön utanför Göteborg.

Verksamhetsbeskrivning 2005 / Ekonomi i korthet

Rörelseresultat före strukturkostnader per geografisk marknadKoncernens resultat efter finansnetto

0

125

250

375

500

275312

500

375

250

125

2003 2004 2005

149

0

125

250

375

500

213

500

375

250

125

2005 2004 2003

214177

0

250

500

750

1000

1250

1500

1 000

750

500

250

2005 2004 2003

1 250

1 500

0

250

1 274*

–228

22

0

125

250

375

500

500

375

250

125

0

–125

–250

–375

–513

–119

225

–500

0

125

250

375

500

275312

500

375

250

125

2003 2004 2005

149

Sverige, MSEKNorge, MNOKDanmark, MDKK

*inklusive en reavinst på 2,2 miljarder SEK

Koncernen, MSEK

8

Etik och ekologi i korthet

Coop Norden har sedan slutet av 2004 gemen-

samma policies för miljö, hälsa och produktsäker-

het respektive etisk handel. Dessa ger en gemen-

sam grund för vårt arbete, såväl i butikerna som

för inköp.

Försäljningen av ekologiska produkter ökade i Danmark och tog ett stort steg framåt i Norge. I Sverige minskade den totala butiksförsäljningen men trots det visar försäljningen av ekologiska varor en liten ökning. Framförallt är det försälj­ningen av ekologiska färskvaror som ökar: mejerivaror, frukt, grönt och kött.

Antalet ekologiska artiklar har också ökat i alla tre län­derna. I Sverige från 1 228 artiklar till 1 254 artiklar, i Danmark från 1 289 artiklar till 1 388 artiklar och i Norge från 353 till 408.

Förändring Förändring Förändring

Ekologiskt Danmark* från 2004 Norge från 2004 Sverige från 2004

Total försäljning av miljömärkta/ekologiska livsmedel 54 400 ton 2% 5 888 ton 31% 543 688 SEK 2,9%

Antal miljömärkta/ekologiska livsmedelsprodukter 1 388 7% 408 16% 1 254 2%

Försäljningsandel av miljömärkta kemtekniska produkter i % av total försäljning i kemtekniska produkter 21 41 59

Antal miljömärkta kemtekniska produkter 59 49 383

Försäljningsandel av miljömärkta hygienprodukter i % av total försäljning hygienprodukter 9 22 26

Antal miljömärkta hygienprodukter 27 32 189

Antal miljömärkta (Svanen, EU­blomman), övriga varor 167 44 937

Antal FSC­märkta produkter 39 18 118

Återvunnen plast på terminal/lager i ton i u 574 863

Återvunnen well på terminal/lager i ton i u 4 679 12 263

Mängd koldioxidutsläpp från lager/terminal till butik i ton i u 13 926 23 804

* Plus Fakta

Verksamhetsbeskrivning 2005 / Etik och ekologi i korthet

Etik

En uppförandekod baserad på FNs och ILOs konventioner togs fram under året. Den biläggs alla samhandelskontrakt som undertecknas av våra leverantörer, oavsett var i världen de verkar.

Uppförandekoden som leverantörerna måste följa ställer krav på bland annat arbetsvillkor, löner och arbetsmiljö. Under året har kritik riktats mot arbetsförhållandena hos Coops kinesiska leverantörer av leksaker efter en rapport från Swedwatch. För att följa upp kritiken besökte Coop Norden, tillsammans med representanter för Coops inköpspartner, Intercoop och utomstående revisorer de utpekade fabrikerna. Uppföljningen ledde till ålägganden om förbättringar till företagen.

Läs mer om Coop Nordens arbete på

www.coopnorden.com

9

Socialt i korthet

Coop Norden startade en hälsokampanj för att

inspirera kunderna att äta och leva lite sundare

i vardagen.

Temat för hälsokampanjen var frukt och grönt. Kampanjen innehöll både extrapriser på frukt och grönsaker och broschy­rer som under rubriken ”Bra att veta” berättade om hur man kan äta gott och samtidigt nyttigt.

Frukt och grönt är en viktig del av Coops försäljning och standarden på avdelningen är viktig när kunderna väljer butik. Målet för kampanjen var att öka Coops försäljning av frukt och grönsaker och dessutom att få människor att i ännu högre utsträckning förknippa Coop med hälsa.

Att verka för en bättre hälsa är också mycket viktigt internt. Coop arbetar aktivt för att minska sjukskrivningarna i alla de tre länderna. Det omfattar en mängd aktiviteter och kraftigt ökad uppmärksamhet på frågan från chefernas sida.

Tack vare det aktiva arbetet minskade sjukskrivningarna i Sverige för tredje året i rad under 2005. Sjukskrivningarna minskade påtagligt också i Norge medan Danmark låg kvar på sin redan mycket låga nivå.

Nordiska detaljhandelshögskolan

Engagemanget i Nordiska Detaljhandelshögskolan, där Coop Sverige är en av flera stiftare, fortsatte. Vid Nordiska Detalj­handelshögskolan i Norrtälje utbildas civilekonomer med fokus på detalj­ och partihandel. Studenterna rekryteras från hela Norden. Syftet med Coops, och branschens, engage­mang i Nordiska Detaljhandelshögskolan är att säkra fram­tida rekrytering av kompetent arbetskraft.

Läs mer om Coop Nordens arbete på

www.coopnorden.com

Summa CoopSocialt* Norden Danmark Norge Sverige Norden

Antal brugsforeninger/samvirkelag/föreningar 386 184 58 —

Antal medlemmar, miljoner 5,6 1,6 1,0 3,0 —

Medeltal anställda 23 245 12 093 1 635 9 007 375

Kvinnor 11 703 5 995 413 5 033 195

Män 11 542 6 098 1 222 3 974 180

Frånvaro*, % Danmark Norge Sverige

Sjukfrånvaro 3,3 7,0 8,1

Föräldraledighet 0,76 1,2 2,1

Vård av sjukt barn 0,06 0,3 0,4

Verksamhetsbeskrivning 2005 / Socialt i korthet

Fördelning kvinnor respektive män i ledningsgrupper

Danmark Norge SverigeCoop Norden

Kvinnor Män

10% 14% 27% 10%

*Bestämmelserna kring Föräldraledighet, Vård av sjukt barn samt Sjukfrånvaro skiljer sig mellan länderna varför talen ej är direkt jämförbara. Sjukfrånvaron har minskat jämfört med föregående år både i Norge och i Sverige. I siffrorna för Danmark och Sverige ingår ej franchisebutikerna.

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören för Coop Norden AB, organisationsnummer 556585–8585 och med säte i Stock­holm, Sverige, får härmed avge årsredovisning och koncern­redovisning för verksamheten i moderbolaget och koncernen under räkenskapsåret 2005.

Verksamheten

Coop Norden är en detaljhandelskoncern som agerar på den svenska, danska och norska marknaden och har drivits som en gemensam koncern sedan 1 januari 2002.

Verksamheten består i Sverige och Danmark i huvudsak av detaljhandelsdrivande butiker under kedjenamnen Coop Forum, Coop Konsum, Coop Extra, Coop Nära, Kvickly xtra, Kvickly, SuperBrugsen, Dagli’­/LokalBrugsen, Irma och Fakta med tillhörande logistikverksamhet. Dessutom består verksamheten av partihandel genom försäljning av varor till detaljhandelsdrivande föreningar. I Norge består verksamhe­ten av ägandet av kedjekoncepten, distributions­ och logistik­verksamhet samt industriproduktion genom tillverkning av bland annat bröd, juice och sylt. Coop Norden AB är moder­bolag i Coop Norden­koncernen. Koncernen omfattar dotter­bolagen Coop Sverige AB, Coop Danmark A/S, Coop Norge AS och Coop Trading A/S.

Coop Norden skapades för att möta utvecklingen i daglig­varuhandeln i Europa med allt större aktörer bland såväl leverantörer som detaljister. Genom att slå samman den kooperativa dagligvaruverksamheten i de tre skandinaviska kooperationerna skapades Nordens största dagligvaruföretag. Syftet med Coop Norden är att förbättra kunderbjudandet och öka intjäningsförmågan genom att utnyttja koncernens storlek och alla de kunskaper som finns i koncernens bolag. Därför har Coop Norden byggt upp gemensamma funktio­ner för bland annat Varuförsörjning, Affärsutveckling, IT och Finans.

Under hösten har en återföring skett av operativa lednings­grupper i de nationella bolagen. Den nordiska integrationen med sina samordningsfördelar kombineras med nationellt fokus på drift och genomförande.

Ägarförhållanden

Coop Norden AB ägs av svenska KF till 42 %, danska FDB till 38 % och norska Coop NKL till 20 %. Bolagets operativa verksamhet startade 2002–01–01.

Styrelse

Ledamöter Coop Nordens styrelse består av 12 stämmovalda styrelsele­damöter samt två personalrepresentanter med två suppleanter (som kallas till alla möten). Under året hade styrelsen 13 (13) protokollförda styrelsemöten.

Styrelsens arbeteStyrelsens arbete regleras bl.a. av styrelsens arbetsordning, som ger anvisningar och riktlinjer för styrelsens eget arbete. I arbetsordningen finns också instruktioner om arbetsfördel­ningen mellan å ena sidan styrelsen och å andra sidan vd och de andra organ som styrelsen inrättat, samt instruktioner för när och hur sådana uppgifter som styrelsen behöver för sitt arbete skall samlas in och rapporteras till styrelsen.

RevisionskommittéEtt av styrelsens organ är Revisionskommittén, som har som huvudsaklig uppgift att övervaka koncernens redovisnings­ och rapporteringsprocesser samt revisionsprocessen.

Revisionskommitténs ledamöter utses av styrelsen och består för närvarande av tre styrelseledamöter. Kommittén skall regelbundet rapportera till styrelsen. Kommittén har haft 2 (4) möten under 2005.

BeredningskommittéEn beredningskommitté tillsattes i slutet av 2005. Kommittén utses årligen av styrelsen och består av 5 medlemmar samt 2 arbetstagarrepresentanter. Kommittén är ett beredande utskott med uppgift att vid behov förbereda frågor för behandling i styrelsen samt hantera de övriga frågor som sty­relsen hänskjuter till kommittén.

ErsättningskommittéErsättningskommittén tillsattes under hösten 2005. Den utses av styrelsen och består av 3 styrelseledamöter. Ledamöterna utses på två år. Kommittén skall arbeta utifrån fastställd ersättningspolicy för koncernledningsrepresentanter inom Coop Norden.

Marknaden

En fortsatt hög konkurrens inom detaljhandeln i Norden ställer ytterligare krav på effektiviseringar i de befintliga butikskedjorna. Under 2004 och 2005 har det skett en ökad etablering av lågprisbutiker i samtliga nordiska länder.

Coop Norden Årsredovisning 2005 / Förvaltningsberättelse

10

Utvecklingen fortsätter med en ökad konkurrens inom låg­prissegmentet. Coop Norden genomför ett antal nyetable­ringar samt ombyggnationer inom främst koncepten lågpris, storbutik och stormarknad. Med en bättre anpassning av butiker och varuutbud utifrån kundernas önskemål kommer man att kunna öka försäljning, marknadsandelar och lön­samhet inom kedjorna.

Koncernen

Omsättning och resultatVerksamhetsåret 2005 var det fjärde kalenderåret med gemensam drift i Coop Norden­koncernen.

Under året har koncernens struktur förändrats i samband med att en stor del av koncernens svenska fastighetsbestånd har avyttrats. Köpeskillingen på 4 245 MSEK kommer till stor del att användas till fortsatta investeringar i koncernens kärnverksamhet samt lösen av lån till externa långivare. Utöver koncerngemensamma struktursatsningar har stora effektiviseringar genomförts i både Sverige och Danmark under verksamhetsåret 2005. Ett stort projekt för ytterligare ökad effektivisering (Coop Norden 2007) har under det andra halvåret av 2005 startat upp en mängd aktiviteter för att åstadkomma bättre lönsamhet inom de olika marknads­koncepten.

Verksamheten i Norge har presterat ett fortsatt starkt resultat. Kedjedriften i Danmark genererade ett bättre resul­tat än föregående år. Verksamheten i Sverige har genererat ett stort överskott främst beroende på en stor reavinst vid avyttringen av delar av fastighetsbeståndet. Den underlig­gande butiksdriften i Sverige genererar dock ett betydande underskott beroende på prissänkningar och minskade voly­mer.

Rörelsens intäkter (exklusive reavinst vid fastighetsförsälj­ning 2 167 MSEK) ökade med 3,4 (0,5) % jämfört med 2004 till 89 491 (86 525) MSEK.

Starkast var ökningen i försäljning till samvirkelagen i Norge, speciellt till Coop Obs! som har öppnat tre nya stormarknader sedan november 2004 och till lågpriskedjan Coop Prix. Tack vare en hög försäljning ökar den kooperativa detaljhandeln i Norge sina marknadsandelar även 2005.

Totalt sett var butiksförsäljningen i Coop Danmark oför­ändrad gentemot föregående år. Fakta, Irma och Kvickly xtra hade en positiv utveckling medan Kvickly och SuperBrugsen tappade i försäljning mot fjolåret. Minsk­ningen berodde bl.a. på större prisjusteringar än övriga mark­naden samt en nedläggning av butiker.

I Sverige var försäljningen lägre gentemot föregående år, vilket medförde en reducerad marknadsandel. En stor del av fastighetsbeståndet i den svenska verksamheten har avyttrats

i december 2005 vilket har gett upphov till det goda resulta­tet för året. Avyttringen omfattar både fastigheter som inne­håller butikslokaler och fastigheter som innehåller lager. Nya hyreskontrakt är tecknade med köparen vilket möjliggör fort­satt drift i de tidigare ägda lokalerna.

Koncernens resultat efter finansiella poster var 1 274 (–228) MSEK. Rörelseresultatet uppgick till 1 325 (175) MSEK. Resultatet för år 2005 är belastat med kostnader av struktur­ och engångskaraktär om 855 (76) MSEK samt för­bättrat med vinster från fastighetsförsäljningen och verksam­hetsförsäljning om totalt 2 227 (46) MSEK.

Coop Danmark visade en resultatökning jämfört med 2004. Huvudorsaken till det högre resultatet är effekter av kostnadsbesparingar och effektivisieringar gjorda under inne­varande och tidigare år. Rörelseresultatet före strukturkost­nader inkl valutakursdifferenser ökade till 312 (149) MDKK, förklaras av att de större kedjorna Fakta, Dagli´Brugsen och SuperBrugsen har genererat ett bra resultat 2005. Irma har haft det bästa resultatet i Irmas historia. En utökning av antalet butiker har skett i Fakta med 33 nya butiker och Irma med 2 nya butiker.

Coop Norges resultat utvecklades bra i både handels­ och industriverksamheten. Rörelseresultatet före strukturkostna­der inkl valutakursdifferenser är nästan oförändrat mot före­gående år 213 (214) MNOK. Samtliga butikskedjor, som drivs av samvirkelagen, visade försäljningsökningar jämfört med fjolåret. Ett gott samarbete mellan Coop Norge och samvirkelagen har präglat 2005 där samvirkelagen upplever att de fått en betydande nytta av det nordiska inköpssam­arbetet

Coop Sveriges rörelseresultat före strukturkostnader inkl valutakursdifferenser och före vinst från fastighetsförsälj­ningen minskade till –513 (–119) MSEK, vilket jämfört med föregående år till stor del förklaras av både minskad försälj­ning och genomförda prissänkningar. Ett antal supermarkets har lagts ned under 2005 och bidrar till omsättningsminsk­ningen. I början på juli invigdes den enskilt största butiksin­vesteringen under året, Coop Forum i Sisjön utanför Göteborg.

PersonalMedelantalet årsanställda uppgick under året till 23 245 (24 300) personer. Antal anställda personer vid årets slut uppgick till 27 603 ( 27 361) personer. Skillnaden mot medel­antalet anställda beror på många extraanställda deltidsperso­ner vid slutet av året.

Likvida medel och finansiell ställning Koncernens kassaflöde förbättrades jämfört med föregående år. Det positiva kassaflödet jämfört med föregående år

11

förklaras främst av försäljningen av fastigheter. Koncernens lik­vida medel vid årsskiftet uppgick till 2 223 (1 032) MSEK. Av koncernens totala checkräkningskredit om 2 312 (3 840) MSEK var 9 (1 396) MSEK utnyttjad den 31 december 2005.

Koncernens nettofordran uppgick till 102 MSEK att jäm­föra med en nettoskuld på 4 617 MSEK föregående år. Nettoskuldsättningsgraden uppgick till –0,02 (1,09).

Koncernens eget kapital uppgick till 5 589 ( 4 247) MSEK. Vid apportemissionen 2002 tillfördes 3 936 MSEK i eget kapital och 1 100 MSEK i lån från ägarna. Ökning av eget kapital om 900 MSEK har skett per 2004–12–31 genom konvertering av skuldebrev.

Soliditeten, mätt som ägarnas andel av riskbärande kapital i förhållande till total balansomslutning, uppgick vid årets slut till 27,3 (20,1) %.

Koncernens operativa sysselsatta kapital uppgick till 5 488 (8 830) MSEK och avkastningen på operativt kapital uppgick till 18,50 ( 2,11) %.

InvesteringarKoncernens nettoinvesteringar uppgick under 2005 till –3 474 (594) MSEK. Under året har försäljningar av fastigheter skett i Sverige, vilka kraftigt har påverkat nettoinvesteringarna. Invest­eringarna är hänförbara till utveckling av varuförsörjning­system samt ombyggnationer och nyetableringar av butiker.

Övriga väsentliga händelser under året

Inom Coop Norden­koncernen har omfattande effektivise­ringsprogram bedrivits under året vilket kommer att på kort sikt innebära stora kostnadsbesparingar.

Utdelningar från dotterbolag i Holland till Coop Sverige AB som en följd av försäljning av fastigheter har skett i december 2005 med sammantaget 3 070,6 MSEK. Utdelningen har inte föranlett någon skattebelastning.

Koncernens långfristiga finansiering utgörs i huvudsak av lån i det danska realkreditssystemet med löptider översti­gande 10 år. Därutöver finns en kompletterande revolverande kredit med förfall per 2009–09–30.

Den del av den långfristiga finansieringen som fanns hos koncernens relationsbanker har under året återbetalats.

Miljö

Coop Norden koncernen bedriver ingen tillståndsskyldig eller anmälningspliktig verksamhet.

Forskning och utveckling

Coop Norden koncernen bedriver ingen egen forskning. Utveckling av egna programvaror sker kontinuerligt inom koncernen. Programvarorna är avsedda som stöd för varu­försörjningsprocessen samt ekonomistyrning.

Finansiella instrument och finansiell riskhantering

Verksamheten inom koncernen bedrivs utifrån en finanspo­licy som är fastställd av styrelsen. Finanshanteringen skall vara inriktad på att tillföra ett bestående värde för hela kon­cernen. Kapital­ och processeffektivitet skall uppnås i sam­band med kapitalbindning i verksamheten och vid samman­sättning av kapitalstrukturen. Hanteringen av finansiella risker och flöden skall centraliseras för att uppnå ändamåls­enlig kontroll, dra nytta av stordriftsfördelar och erhålla för­månliga villkor på finansmarknaden. Negativa effekter i resultat­ och balansräkning till följd av prisförändringar på de finansiella marknaderna skall begränsas genom hedging.

En grundläggande princip är att ha en tillräcklig betal­ningsreserv i form av likvida medel samt outnyttjade krediter. Koncernen har såväl finansiell­ som kommersiell kreditrisk. Den finansiella kreditrisken är främst mot de nordiska bankerna och ett antal elleverantörer. Den kommersiella kreditrisken består av fordringar på koncernens närstående bolag. Valutarisk uppstår i de kommersiella betalningsflö­dena. Transaktionsexponering uppstår vid varuinköp som ofta sker i utländsk valuta. Valutasäkring för dessa transak­tioner sker med hjälp av valutaterminer och valutaoptioner. Samtliga valutaderivat värderas till verkligt värde och redovi­sas löpande som förändringar i finansiella intäkter och kostnader och säkringsredovisning tillämpas ej.

Omräkningsexponering i koncernens balansräkning är inte föremål för kurssäkring. Koncernens elförbrukning är betydande. Elderivat värderas till verkligt värde och säkrings­redovisas enligt IAS 39. Säkringshorisonten sträcker sig tre år framåt i tiden. För en mer detaljerad beskrivning av koncer­nens finansiella instrument och riskhantering hänvisas till not 22.

Framtida utveckling

Strategin att sänka priserna påverkar resultatet negativt på kort sikt men är viktig för Coops konkurrenskraft på lång sikt. I samtliga verksamheter har vi kunnat tillgodogöra oss fördelarna av gemensamma nordiska inköp. Arbetet med att införa lägre permanenta priser på stora delar av sortimentet i samtliga länder har pågått under hela 2005 och fortsätter även kommande år. Tack vare samverkan inom Coop Norden finns det en bra möjlighet att få bättre inköpspriser och villkor.

Utvecklingstakten inom egna varumärken har under året varit fortsatt hög. Inom food är X­tra nu ett väl etablerat alternativ inom lågprissegmentet. Under varumärket Coop har det lanserats en mängd nyheter inom såväl bas­ som profilkategorier. Många nyheter och flera nya varumärken har också lanserats inom nonfood området.

Coop Norden Årsredovisning 2005 / Förvaltningsberättelse

12

Byte av redovisningsprincip

I enlighet med IAS förordningen som antogs av EU 2002 upprättar Coop Norden från och med 2005 sin koncernredo­visning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS). IFRS innefattar tillämpningen av International Accounting Standards (IAS) samt de av EU antagna tolkningar av dessa standards som publiceras av International Financial Reporting Standards Committee (IFRIC) och Standards Interpretation Committee (SIC). Eftersom IFRS kräver omräkning av ett jämförelseår är datum för övergången till IFRS den 1 januari 2004. Övergången till IFRS redovisas i enlighet med IFRS 1 ”First­time Adoption of International Financial Reporting Standards”.

Moderbolaget tillämpar från 2005–01–01 RR 32 Redo­visning för juridiska personer innebärande att man följer bestämmelserna i IFRS men med tillägg och undantag enligt svensk redovisningssed. För moderbolaget har det inneburit att man säkringsredovisar elderivat. Förändringarna redovi­sas till verkligt värde. Valutaderivat säkringsredovisas inte från 2005–01–01. Valutaderivatens förändringar redovisas direkt mot eget kapital. I moderbolaget fortsätter man också med avskrivning på goodwill enligt svenska redovisningsregler.

Coop Norden har arbetat med anpassning till IFRS sedan 2004. Samtliga IFRS standarder har analyserats för att fast­ställa deras påverkan på koncernens redovisning. Coop Norden har tidigare tillämpat redovisningsprinciper som överensstämmer med rekommendationer och uttalande från Redovisningsrådet och FAR samt i vissa avseenden även Bokföringsnämnden (tidigare tillämpade redovisnings­principer).

Tillämpning av övergångsregler (IFRS 1)Övergången till IFRS redovisas i enlighet med IFRS 1 ”First­time Adoption of IFRS”. Huvudregeln i IFRS 1 kräver att ett bolag tillämpar vissa av IFRS rekommendationer retroaktivt vid fastställandet av öppningsbalansen enligt IFRS. Vissa undantag från den retroaktiva tillämpningen är dock tillåtna. De relevanta undantag som Coop Norden valt att tillämpa är följande:

• Företagsförvärv (IFRS 3) Reglerna i IFRS 3 Business Combinations tillämpas fram­

åtriktat på förvärv och samgåenden som genomförs från och med övergångsdatum den 1 januari 2004.

• Ersättningar till anställda (IAS 19) Coop Norden införde RR 29 Ersättningar till anställda

den 1 januari 2004. RR 29 överensstämmer i allt väsentligt med IAS 19. Coop Norden har valt, enligt undantagsreg­

lerna i IFRS 1, att inte tillämpa IAS 19 retroaktivt vilket överensstämmer med tillämpade övergångsregler i RR 29.

• Ackumulerade omräkningsdifferenser (IAS 21) Coop Norden har valt att nollställa ackumulerade omräk­

ningsdifferenser per den 1 januari 2004 vilket innebär att resultatet vid efterföljande avyttringar av utlandsverksam­heter exkluderar omräkningsdifferenser före det datumet.

• Finansiella instrument (IAS 39) Coop Norden har valt att tillämpa IAS 39 från och med

1 januari, 2005 och nyttjar det undantag som medges i IFRS 1 att inte omräkna jämförelsesiffror/­information avseende 2004.

I övrigt hänvisas till Not nr 2.

Moderbolaget

Omsättning och resultatOmsättningen uppgick till 838,1 (496,0) MSEK och bestod av utvecklingsbidrag från butiker, vidarefakturerade kostna­der samt management fees från dotterbolagen. Resultatet efter finansnetto uppgick till 385,2 (–61,1) MSEK. Resultatet efter skatt uppgick till 385,2 (–125,7) MSEK. Likvida medel uppgick till 1 264,1 (1,2) MSEK. Omsättningsökningen är hänförlig till interna omorganisationer inom koncernen.Resultatet efter finansnetto innehåller en anteciperad utdel­ning från ett av dotterbolagen om 340 MSEK.

PersonalMedelantal anställda uppgick till 375 (157) under år 2005. Antal anställda vid årets slut uppgick till 356 (160) personer. Ökningen beror på omorganisationer inom koncernen.

Förslag till disposition av årets vinst

Till bolagsstämman disponeras följande resultat i moder­bolaget (kr):

Balanserat resultat –224 275 603

Årets resultat 385 173 620

Summa 160 898 017

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinsten disponeras på följande sätt (kr).

Utdelning till ägarna 150 001 250

I ny räkning överförs 10 896 767

Beträffande koncernens och moderbolagets resultat och ställ­ning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat­ och balans­räkningar, eget kapitalrapport samt kassaflödesanalyser jämte noter med redovisningsprinciper.

13

Pågående Avvecklade Totalt 1 januari – 31 december verksamheter verksamheter koncernen

MSEK Not 2005 2004 2005 2004 2005 2004

Nettoomsättning 5 81 903,9 79 836,7 — — 81 903,9 79 836,7

Övriga rörelseintäkter 6, 20 7 571,6 6 671,7 2 183,3 17,0 9 754,9 6 688,7

Rörelsens intäkter 7 89 475,5 86 508,4 2 183,3 17,0 91 658,8 86 525,4

Råvaror och förnödenheter 23 –412,2 –376,6 — — –412,2 –376,6

Handelsvaror 23 –66 105,8 –66 523,6 — — –66 105,8 –66 523,6

Personalkostnader 8, 9, 10 –9 216,4 –9 083,1 — — –9 216,4 –9 083,1

Avskrivningar och nedskrivningar 13,14 –1 373,7 –1 250,3 –3,3 –3,9 –1 377,0 –1 254,2

Övriga kostnader 11, 12, 15 –13 217,7 –9 108,0 –4,6 –5,1 –13 222,3 –9 113,1

Summa rörelsens kostnader –90 325,8 –86 341,6 –7,9 –9,0 –90 333,7 –86 350,6

Rörelseresultat 16 –850,3 166,8 2 175,4 8,0 1 325,1 174,8

Finansiella intäkter 17 197,3 17,5 0,3 0,4 197,6 17,9

Finansiella kostnader 18 –248,1 –419,9 –1,0 –1,1 –249,1 –421,0

Summa finansiella intäkter och kostnader –50,8 –402,4 –0,7 –0,7 –51,5 –403,1

Resultat före skatt –901,1 –235,6 2 174,7 7,3 1 273,6 –228,3

Skatt 19 –160,4 –194,7 — — –160,4 –194,7

Årets resultat –1 061,5 –430,3 2 174,7 7,3 1 113,2 –423,0

Hänförligt till;

Moderbolagets aktieägare –1 058,9 –429,6 2 174,7 7,3 1 115,8 –422,3

Minoritetsintresse –2,6 –0,7 — — –2,6 –0,7

Årets resultat –1 061,5 –430,3 2 174,7 7,3 1 113,2 –423,0

Koncernens resultaträkningar enligt IFRS

Coop Norden Årsredovisning 2005 / Koncernens räkningar

14

Omräknad enligt IFRS

Per den 31 december, MSEK Not 2005 2004

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar 13 7 654,5 9 958,7

Immateriella anläggningstillgångar 14 161,8 226,0

Andelar i intresseföretag 21 0,4 3,7

Finansiella placeringar 27,0 —

Långfristiga fordringar räntebärande 1,9 24,8

Långfristiga fordringar ej räntebärande 181,8 190,4

Uppskjutna skattefordringar 19 453,5 543,1

Summa anläggningstillgångar 8 480,9 10 946,7

Omsättningstillgångar

Varulager 23 6 008,7 5 880,1

Kundfordringar 2 955,8 2 435,8

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 24 460,4 565,8

Förskott till leverantörer 5,7 5,9

Övriga kortfristiga fordringar, ej räntebärande 196,0 267,8

Derivatinstrument 22 74,8 —

Kortfristiga placeringar 31,2 24,7

Likvida medel 2 223,0 1 031,9

Summa omsättningstillgångar 11 955,6 10 212,0

SUMMA TILLGÅNGAR 20 436,5 21 158,7

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital

Aktiekapital (612 500 aktier á nom 1 000 kr) 612,5 500,0

Andra reserver 4 466,1 4 372,8

Balanserat resultat 484,7 –637,8

Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 5 563,3 4 235,0

Minoritetsintresse 25,9 11,7

Totalt eget kapital 5 589,2 4 246,7

Långfristiga skulder

Långfristiga skulder räntebärande 22, 25 2 094,2 2 731,0

Långfristiga skulder ej räntebärande 5,6 5,8

Uppskjuten skatteskuld 19 39,0 22,0

Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 10 146,1 203,6

Övriga avsättningar 26 302,8 11,4

Summa långfristiga skulder 2 587,7 2 973,9 Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 8 258,5 7 030,1

Aktuella skatteskulder 19 44,8 76,7

Övriga kortfristiga skulder ej räntebärande 1 113,2 1 066,1

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 27 2 142,2 2 303,4

Förskott från kunder 221,7 204,6

Kortfristiga skulder räntebärande 22, 25 87,2 2 967,0

Avsättningar 26 363,9 260,2

Derivatinstrument 22 28,1 30,1

Summa kortfristiga skulder 12 259,6 13 938,2

Summa skulder 14 847,3 16 912,0

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 20 436,5 21 158,7

Koncernens balansräkningar enligt IFRS

15

Förändringar i koncernens eget kapital – IFRS

Coop Norden Årsredovisning 2005 / Koncernens räkningar

Eget kapital Övriga Ack kurs- hänförligt till Aktie- Reserv- Överkurs- Säkrings- bundna Balanserade differenser moderbolagets Minoritets- Totalt eget MSEK Not kapital fond fond reserv reserver vinstmedel fria reserver aktieägare intresse eget kapital

Ingående eget kapital 2004–01–01 500,0 — 3 465,7 — — –215,6 — 3 750,1 12,4 3 762,5

Pågående ej registrerad nyemission genom konvertering av konvertibla förlagslån — — — — 900,0 — — 900,0 — 900,0

Valutakursdifferenser — — — — — — 7,2 7,2 — 7,2

Årets resultat — — — — — –422,3 — –422,3 –0,7 –423,0

Utgående eget kapital 2004–12–31 500,0 — 3 465,7 — 900,0 –637,9 7,2 4 235,0 11,7 4 246,7

IFRS–anpassning av ingående eget kapital 2005–01–01;

Finansiella instrument 2,19 — — — 1,0 — 25,6 — 26,6 — 26,6

Uppskjuten skatt på IFRS förändringar IB 2005–01–01 2,19 — — — –0,3 — –7,2 — –7,5 — –7,5

Justerat ingående eget kapital 2005–01–01 500,0 — 3 465,7 0,7 900,0 –619,5 7,2 4 254,1 11,7 4 265,8

Årets omräkningsdifferenser — — — — — — 173,7 173,7 — 173,7

Förändring kassaflödessäkring säkringsinstrument — — — 31,4 — — — 31,4 — 31,4

Förändringar i intresseföretags och joint ventures eget kapital — — — — — –11,6 — –11,6 16,8 5,2

Skatt hänförlig till poster som redovisats direkt mot eget kapital 19 — — — — — — — — — —

Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital — — — 31,4 — –11,6 173,7 193,4 16,8 210,2

Årets resultat — — — — — 1 115,8 — 1 115,8 –2,6 1 113,2

Summa förmögenhetsförändringar 500,0 0,0 3 465,7 32,1 900,0 484,7 180,9 5 563,3 25,9 5 589,2

Registrerad nyemission, omföring 112,5 — 787,5 — –900,0 — — — — —

Omklassificering av överkursfond till reservfond — 4 253,2 –4 253,2 — — — — — — —

Utgående eget kapital 2005–12–31 612,5 4 253,2 — 32,1 — 484,7 180,9 5 563,3 25,9 5 589,2

16

Eget kapital Övriga Ack kurs- hänförligt till Aktie- Reserv- Överkurs- Säkrings- bundna Balanserade differenser moderbolagets Minoritets- Totalt eget MSEK Not kapital fond fond reserv reserver vinstmedel fria reserver aktieägare intresse eget kapital

Ingående eget kapital 2004–01–01 500,0 — 3 465,7 — — –215,6 — 3 750,1 12,4 3 762,5

Pågående ej registrerad nyemission genom konvertering av konvertibla förlagslån — — — — 900,0 — — 900,0 — 900,0

Valutakursdifferenser — — — — — — 7,2 7,2 — 7,2

Årets resultat — — — — — –422,3 — –422,3 –0,7 –423,0

Utgående eget kapital 2004–12–31 500,0 — 3 465,7 — 900,0 –637,9 7,2 4 235,0 11,7 4 246,7

IFRS–anpassning av ingående eget kapital 2005–01–01;

Finansiella instrument 2,19 — — — 1,0 — 25,6 — 26,6 — 26,6

Uppskjuten skatt på IFRS förändringar IB 2005–01–01 2,19 — — — –0,3 — –7,2 — –7,5 — –7,5

Justerat ingående eget kapital 2005–01–01 500,0 — 3 465,7 0,7 900,0 –619,5 7,2 4 254,1 11,7 4 265,8

Årets omräkningsdifferenser — — — — — — 173,7 173,7 — 173,7

Förändring kassaflödessäkring säkringsinstrument — — — 31,4 — — — 31,4 — 31,4

Förändringar i intresseföretags och joint ventures eget kapital — — — — — –11,6 — –11,6 16,8 5,2

Skatt hänförlig till poster som redovisats direkt mot eget kapital 19 — — — — — — — — — —

Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital — — — 31,4 — –11,6 173,7 193,4 16,8 210,2

Årets resultat — — — — — 1 115,8 — 1 115,8 –2,6 1 113,2

Summa förmögenhetsförändringar 500,0 0,0 3 465,7 32,1 900,0 484,7 180,9 5 563,3 25,9 5 589,2

Registrerad nyemission, omföring 112,5 — 787,5 — –900,0 — — — — —

Omklassificering av överkursfond till reservfond — 4 253,2 –4 253,2 — — — — — — —

Utgående eget kapital 2005–12–31 612,5 4 253,2 — 32,1 — 484,7 180,9 5 563,3 25,9 5 589,2

17

Kassaflödesanalyser för koncernen (indirekt metod)

1 januari – 31 december, MSEK Not 2005 2004

Den löpande verksamheten

Resultat efter finansiella poster 1 273,6 –228,3

Justering för ej kassaflödespåverkande poster 30 –484,3 1 185,2

Betald inkomstskatt –80,3 –26,2

Kassaflöde från den löpande verksamheten

före förändringar av rörelsekapitalet 709,0 930,7

Kassaflöde från förändring i rörelsekapital

Ökning (–)/Minskning (+) av varulager –168,9 218,0

Ökning (–)/Minskning (+) av kundfordringar –520,0 –171,2

Ökning (–)/Minskning (+) av övriga rörelsefordringar 100,7 237,7

Ökning (+)/Minskning (–) av leverantörsskulder 1 228,4 –852,5

Ökning (+)/Minskning (–) av övriga rörelseskulder –78,4 –763,7

Förändringar i rörelsekapital 561,8 –1 331,7

Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 270,8 –401,0

Investeringsverksamheten

Förvärv av materiella/immateriella anläggningstillgångar –913,2 –832,6

Försäljning av materiella/immateriella anläggningstillgångar 20 327,4 238,5

Förvärv dotterbolag –1,4 —

Försäljning verksamhet 20 3 998,8 —

Avyttring av finansiella anläggningstillgångar 62,0 —

Kassaflöde från investeringsverksamheten 3 473,6 –594,1

Finansieringsverksamheten

Kortfristig räntebärande in- och utlåning koncernkonton och liknande 74,4 1 972,3

Förändring av skuld till kreditinstitut –3 667,0 –2 709,1

Upptagande av lån — 605,8

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 29 –3 592,6 –131,0

ÅRETS KASSAFLÖDE 1 151,8 –1 126,1

Avstämning av årets kassaflöde

Likvida medel vid årets början 1 031,9 2 159,3

Omräkningsdifferenser i likvida medel 39,3 –1,3

Likvida medel vid årets slut 2 223,0 1 031,9

FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL 1 151,8 –1 126,1

Coop Norden Årsredovisning 2005 / Koncernens räkningar

18

Moderbolagets resultaträkningar

1 januari – 31 december, MSEK Not 2005 2004

Övriga rörelseintäkter 6 838,1 496,0

Övriga externa kostnader 11, 15 –489,7 –213,3

Personalkostnader 8, 9,10 –337,7 –172,7

Avskrivningar och nedskrivningar 13,14 –13,5 –4,9

Summa rörelsens kostnader –841,0 –390,9

Rörelseresultat 16 –2,9 105,1

Finansiella intäkter och kostnader

Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 17 659,4 135,5

Räntekostnader och liknande resultatposter 18 –271,4 –301,7

Summa finansiella intäkter och kostnader 388,0 –166,2

Resultat efter finansiella poster 385,2 –61,1

Skatt 19 — –64,6

Årets resultat 31 385,2 –125,7

Coop Årsredovisning 2005 / Moderbolagets räkningar

19

Moderbolagets balansräkningar

Per den 31 december, MSEK

TILLGÅNGAR Not 2005 2004

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar 13 27,5 3,0

Immateriella anläggningstillgångar 14 10,2 11,4

Aktier och andelar i koncernföretag 21 5 778,2 4 774,5

Fordringar hos koncernföretag 939,4 3 059,4

Andelar i joint ventures — 3,7

Summa anläggningstillgångar 6 755,3 7 852,0

Omsättningstillgångar

Kundfordringar 3,6 2,4

Fordringar hos koncernföretag 202,0 1 452,7

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 24 8,9 11,4

Övriga fordringar ej räntebärande 349,2 —

Derivatinstrument 22 74,8 —

Kortfristiga placeringar 19,8 19,7

Kassa och bank 1 264,1 1,2

Summa omsättningstillgångar 1 922,4 1 487,4

SUMMA TILLGÅNGAR 8 677,7 9 339,4

Coop Norden Årsredovisning 2005 / Moderbolagets räkningar

20

Per den 31 december, MSEK

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Not 2005 2004

Eget kapital

Aktiekapital (612 500 aktier à nom 1 000 kr) 612,5 500,0

Pågående ej registrerad nyemission genom konvertering av konvertibla förlagslån — 900,0

Reservfond 4 253,2 —

Överkursfond — 3 465,7

Bundet eget kapital 4 865,7 4 865,7

Balanserad förlust –224,3 –159,6

Årets resultat 385,2 –125,7

Fritt eget kapital 160,9 –285,3

Totalt eget kapital 5 026,6 4 580,4

Avsättningar

Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 6,7 7,6

Övriga avsättningar 26 18,9 9,5

Avsättningar 25,6 17,1

Långfristiga skulder räntebärande 22, 25 — 605,8

Kortfristiga skulder

Kortfristiga skulder till koncernföretag 3 403,4 1 088,6

Kortfristiga skulder räntebärande 22, 25 1,9 2 890,1

Kortfristiga skulder ej räntebärande 16,3 6,2

Leverantörsskulder 70,3 7,8

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 27 57,8 93,8

Övriga avsättningar 26 47,7 19,5

Derivatinstrument 22 28,1 30,1

Kortfristiga skulder 3 625,5 4 136,1

Summa skulder 3 625,5 4 741,9

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 8 677,7 9 339,4

Poster inom linjen 28

Ställda säkerheter 20 20

Ansvarsförbindelser 6 011 6 644

21

Totalt eget Bundet eget kapital Fritt eget kapital kapital

Aktie- Reserv- Överkurs- Säknings- Verkligt Övriga Balanserat Årets MSEK Not kapital fond fond reserv värde reserv reserver resultat resultat

Ingående eget kapital 2004–01–01 500,0 — 3 465,7 — — — –67,8 –91,8 3 806,1

Disposition av föregående års resultat — — — — — — –91,8 91,8 —

Pågående ej registrerad nyemission genomkonvertering av konvertibla förlagslån — — — — — 900,0 — — 900,0

Årets resultat — — — — — — — –125,7 –125,7

Utgående eget kapital 2004–12–31 500,0 0,0 3 465,7 — — 900,0 –159,6 –125,7 4 580,4

IFRS-anpassning av ingående eget kapital 2005–01–01;

Finansiella instrument 2 — — — 1,0 28,9 — — — 29,9

Justerat ingående eget kapital 2005–01–01 500,0 0,0 3 465,7 1,0 28,9 900,0 –159,6 –125,7 4 610,3

Förändring kassaflödessäkring säkringsinstrument — — — 31,1 — — — — 31,1

Registrerad nyemission, omföring 112,5 — 787,5 — — –900,0 — — —

Omföring av överkursfond till reservfond — 4 253,2 –4 253,2 — — — — — —

Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital 112,5 4 253,2 –3 465,7 31,1 — –900,0 — — 31,1

Disposition av föregående års resultat — — — — — — –125,7 125,7 —

Årets resultat — — — — — — — 385,2 385,2

Summa förmögenhetsförändringar 112,5 4 253,2 –3 465,7 31,1 0,0 –900,0 –125,7 510,9 416,3

Utgående eget kapital 2005–12–31 612,5 4 253,2 0,0 32,1 28,9 0,0 –285,3 385,2 5 026,6

Förändringar i moderbolagets eget kapital

Coop Norden Årsredovisning 2005 / Moderbolagets räkningar

22

Kassaflödesanalyser för moderbolaget (indirekt metod)

1 januari – 31 december, MSEK Not 2005 2004

Den löpande verksamheten

Resultat efter finansiella poster 385,2 –61,1

Justering för ej kassaflödespåverkande poster 30 –289,8 16,8

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapitalet 95,4 –44,3

Kassaflöde från förändring i rörelsekapital

Ökning (–)/Minskning (+) av kundfordringar 1,2 0,2

Ökning (–)/Minskning (+) av övriga rörelsefordringar –118,3 –65,3

Ökning (+)/Minskning (–) av leverantörsskulder 62,5 –44,3

Ökning (+)/Minskning (–) av övriga rörelseskulder 38,6 –16,9

Förändringar i rörelsekapital –16,0 –126,3

Kassaflöde från den löpande verksamheten 79,4 –170,6

Investeringsverksamheten

Förvärv av materiella/immateriella/finansiella anläggningstillgångar –1 036,8 –2,9

Kassaflöde från investeringsverksamheten –1 036,8 –2,9

Finansieringsverksamheten

Kortfristig räntebärande in- och utlåning koncernkonton och liknande 5 722,4 874,0

Förändring av skuld till kreditinstitut –3 502,1 –2 275,0

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 29 2 220,3 –1 401,0

ÅRETS KASSAFLÖDE 1 262,9 –1 574,5

Avstämning av årets kassaflöde

Likvida medel vid årets början 1,2 1 575,7

Likvida medel vid årets slut 1 264,1 1,2

FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL 1 262,9 –1 574,5

23

Not 1 Allmän information

Noter till de finansiella rapporterna

Moderbolaget Coop Norden AB är ett svenskregistrerat aktiebolag

med säte i Stockholm och huvudkontor i Stockholm. Koncern­

redovisningen för år 2005 består av moderbolaget, Coop Norden

AB, och dess dotterföretag i Danmark, Norge och Sverige, tillsam­

mans benämnd koncernen. I koncernen ingår även ägd andel av

innehaven i intresseföretag och joint venture företag.

Coop Norden AB ägs till 42 % av Kooperativa Förbundet EF

(KF), till 38 % av Faellesforeningen for Danmarks Brugsforeningar

(FDB) och till 20 % av Norges Kooperative Landsforening (Coop

NKL). Coop Norden är Nordens största detaljhandelsverksamhet.

Verksamheten i Coop Norden­koncernen etablerades år 2002

genom att ägarna till Coop Norden AB (FDB i Danmark, Coop NKL

i Norge och KF i Sverige) slog samman sina dagligvaruverksamheter

till en gemensam nordisk enhet.

Not 2 Övergång till International Financial Reporting Standards (IFRS)

Denna årsredovisning är den första fullständiga finansiella rapport

upprättad i enlighet med IFRS.

Övergångsdatum för redovisning enligt IFRS är den 1 januari

2004 vilket innebär att jämförelsesiffror för 2004 är omräknade

enligt de nya principerna. I samband med övergången från tidigare

tillämpade redovisningsprinciper till en redovisning enligt IFRS har

koncernen tillämpat IFRS 1, första gången IFRS tillämpas, vilken är

den standard som beskriver hur övergången till IFRS ska redovisas.

Huvudregeln i IFRS 1 är att ett bolag tillämpar samtliga IFRS stan­

dards retoraktivt vid fastställandet av öppningsbalansen enligt

IFRS. Vissa undantag från den retroaktiva tillämpningen är dock

tillåtna. Coop Norden koncernen har valt att tillämpa följande

undantag:

Företagsförvärv (IFRS 3)

Reglerna i IFRS 3 Business Combinations tillämpas framåtriktat på

förvärv och samgåenden som genomförs från och med övergångs­

datum den 1 januari 2004.

Ersättningar till anställda (IAS 19)

Coop Norden införde RR 29 Ersättningar till anställda den 1 januari

2004. RR 29 överensstämmer i allt väsentligt med IAS 19. Coop

Norden har valt, enligt undantagsreglerna i IFRS 1, att inte tillämpa

IAS 19 retroaktivt vilket överensstämmer med tillämpade över­

gångsregler i RR 29.

Ackumulerade omräkningsdifferenser (IAS 21)

Coop Norden har valt att nollställa ackumulerade omräkningsdiffe­

renser per den 1 januari 2004 vilket innebär att resultatet vid efter­

följande avyttringar av utlandsverksamheter exkluderar omräk­

ningsdifferenser före det datumet.

Finansiella instrument (IAS 39)

Coop Norden har valt att tillämpa IAS 39 från och med 1 januari,

2005 och nyttjar de undantag som medges i IFRS 1 att inte

omräkna jämförelsesiffror/­information avseende 2004.

Effekter vid övergång till IFRS

De rekommendationer som har haft störst påverkan på Coop

Norden koncernens resultat och ställning vid övergången till IFRS

är IAS 16 Materiella anläggningstillgångar och IAS 39 Finansiella

instrument.

Övergången till IFRS har medfört förändringar och krav på för­

tydliganden i vissa av COOP Nordens tillämpade redovisningsprinci­

per. I de fall införandet av IFRS inneburit förändring beskrivs de nya

redovisningsprinciperna nedan.

IAS 1 Utformning av finansiella rapporter

De finansiella rapporterna är från och med den 1 januari 2005

uppställda enligt IAS 1. Det innebär att periodens resultat i resul­

taträkningen och eget kapital i balansräkningen numera inkluderar

minoritetens andel.

IAS 16 Materiella anläggningstillgångar

Enligt IAS 16 ska materiella anläggningstillgångars väsentliga

beståndsdelar med olika nyttjandeperioder redovisas som separata

anläggningstillgångar och skrivas av över respektive nyttjandeperi­

oder (komponentavskrivning).

En tillämpning av komponentavskrivning på Coop Nordens fast­

igheter har inneburit en mer detaljerad komponentindelning än

tidigare vilket har påverkat fastigheternas bokförda värde. Vidare

har en anpassning skett av respektive komponents nyttjandeperiod

vilket har påverkat avskrivningarna.

IAS 39 Finansiella instrument

Coop Norden har fram till och med 2004–12–31 tillämpat säkrings­

redovisning för valuta­ och elderivat som upptagits i syfte att

säkerställa värdet av varukostnader och kostnader för elektricitet.

Enligt tidigare redovisningsprinciper har dessa derivat ej marknads­

värderats. Däremot har säkrad fordran eller skuld redovisats till

säkrad kurs.

Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter

24

Forts Not 2

Coop Norden tillämpar säkringsredovisning för elderivat.

Därmed redovisas förändringar i verkligt värde för dessa säkringsin­

strument, som motsvaras av en värdeförändring för den prognosti­

serade elförbrukningen, mot eget kapital. När det säkrade flödet

påverkar resultaträkningen bokas den tillhörande vinsten/förlusten

om från eget kapital till rörelseresultatet.

Vad gäller valutaderivaten har Coop Norden från och med

2005–01–01 valt att ej tillämpa säkringsredovisning. Förändringar

avseende dessa instrument redovisas löpande över finansnettot.

Utestående fordringar och skulder i utländsk valuta värderas

löpande till balansdagens kurs, varvid dessa värdeförändringar

redovisas i rörelseresultatet.

IFRS 3 Företagsförvärv

IFRS 3 har inneburit att avskrivningar på goodwill har upphört från

och med den 1 januari 2004. Goodwillavskrivningar som redovi­

sats som kostnad i koncernen 2004 enligt Coop Nordens tidigare

redovisningsprinciper har justerats för 2004. Goodwill är från den

1 januari 2004 föremål för årliga nedskrivningsprövningar, om det

finns någon indikation på nedskrivningsbehov görs det under

löpande år.

Påverkan på redovisningen av kassaflödet

Enligt Coop Nordens bedömning föreligger ingen skillnad mellan

kassaflödesanalysen enligt IFRS och kassaflödesanalysen enligt

Coop Nordens tidigare redovisningsprinciper.

Hantering av minoritetsintresse

Enligt IAS 27 (Koncernredovisning och separata finansiella rappor­

ter) skall minoritetsintresse i balansräkningen särredovisas i eget

kapital. I resultaträkning fördelas periodens resultat enligt IAS 1

(Utformning av finansiella rapporter) på resultat hänförligt till

minoritetsintressen och resultat hänförligt till innehavare av ande­

lar i moderföretaget.

Vid upprättandet av koncernens öppningsbalansräkning har

belopp som redovisats enligt tidigare tillämpade redovisningsprin­

ciper justerats enligt IFRS. Förklaringar till hur övergången från tidi­

gare redovisningsprinciper till IFRS har påverkat koncernens finan­

siella ställning, finansiella resultat och kassaflöden framgår av

följande tabeller och förklaringar till dessa.25

Avstämning av resultatet för 2004 Enligt Effekter vid Redovisnings­ övergång Omräknad rådet till IFRS enligt IFRS

Koncernen MSEK Hänvisning 2004 2004

Nettoomsättning 79 836,7 0,0 79 836,7

Övriga rörelseintäkter a) 6 688,4 0,3 6 688,7

Rörelsens intäkter 86 525,1 0,3 86 525,4

Råvaror och förnödenheter –376,6 0,0 –376,6

Handelsvaror –66 523,6 0,0 –66 523,6

Personalkostnader –9 083,1 0,0 –9 083,1

Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar b,c) –1 248,5 –5,7 –1 254,2

Övriga kostnader d) –9 114,8 1,7 –9 113,1

Summa rörelsens kostnader –86 346,6 –4,0 –86 350,6

Rörelseresultat 178,5 –3,7 174,8

Finansiella intäkter 17,9 0,0 17,9

Finansiella kostnader –421,0 0,0 –421,0

Summa finansiella intäkter och kostnader h) –403,1 0,0 –403,1

Resultat före skatt –224,6 –3,7 –228,3

Skatt e) –190,0 –4,7 –194,7

Årets resultat –414,6 –8,4 –423,0

Hänförligt till;

Moderbolagets aktieägare –413,9 –8,4 –422,3

Minoritetsintresse –0,7 — –0,7

Årets resultat –414,6 –8,4 –423,0

Forts Not 2

Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter

Avstämning av balansräkningen

Enligt Effekter vid Enligt Effekter vid Redovisnings­ övergång Omräknad Redovisnings­ övergång Omräknad rådet till IFRS enligt IFRS rådet till IFRS enligt IFRS

Koncernen MSEK Hänvisning 2003­12­31 2004­01­01 2004­12­31 2004­12­31

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar c,d) 10 334,7 1,1 10 335,8 9 965,2 –6,5 9 958,7

Immateriella anläggningstillgångar b) 304,8 — 304,8 218,4 7,6 226,0

Andelar i intresseföretag 3,5 — 3,5 3,7 — 3,7

Långfristiga fordringar 21,2 — 21,2 24,8 — 24,8

Långfristiga fordringar, ej räntebärande 167,0 — 167,0 190,4 — 190,4

Uppskjutna skattefordringar e) 655,5 1,7 657,2 541,6 1,5 543,1

Summa anläggningstillgångar 11 486,7 2,8 11 489,5 10 944,1 2,6 10 946,7

26

a) Korrigering av resultat för avyttring av fastighet på grund av tillämpning av komponentavskrivning i enlighet med IAS 16.

b) Återläggning av goodwill­avskrivningar enligt tillämpning av IFRS 3.

c) Det redovisade värdet på fastigheterna har påverkats genom tillämpning av komponentavskrivning enligt IAS 16.

d) Aktivering av tidigare kostnadsförda förbättringsåtgärder på fastigheter.

e) Avser uppskjuten skatt på IFRS­justeringar. I Coop Sverige­koncernen och Coop Norden AB finns det outnyttjade underskottsavdrag för vilka ingen uppskjuten skatte­

fordran har redovisats. Detta på grund av att det råder osäkerhet om när skattepliktiga överskott att nyttja dessa mot kommer att uppstå.

f) Avser flytt av ”Förskott till leverantör”. Enligt ÅRL­schemat skall ”Förskott till leverantör” ingå i värdet för Varulager men ej enligt IFRS.

g) Omklassificering av minoritetsintresset vilket enligt IAS 27 redovisas separat under eget kapital. Vidare ska årets resultat redovisas utan hänsyn till minoritetsintresset.

Istället lämnas separat upplysning om hur stor andel av årets resultat som hänför sig till minoritetsintresset.

h) Värdering av derivatinstrument till verkligt värde enligt IAS 39. IAS 39 tillämpas framåtriktat från 1 januari 2005 och någon omräkning av jämförelsesiffror har inte gjorts.

i) Avsättningarna skall enligt IFRS fördelas på långfristiga respektive kortfristiga avsättningar.

Forts Not 2 Enligt Effekter vid Enligt Effekter vid Redovisnings­ övergång Omräknad Redovisnings­ övergång Omräknad rådet till IFRS enligt IFRS rådet till IFRS enligt IFRS

Koncernen MSEK Hänvisning 2003­12­31 2004­01­01 2004­12­31 2004­12­31

Omsättningstillgångar

Varulager f) 6 104,0 — 6 104,0 5 886,0 –5,9 5 880,1

Kundfordringar 2 264,5 — 2 264,5 2 435,8 — 2 435,8

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 583,6 — 583,6 565,8 — 565,8

Förskott till leverantörer f) — — — — 5,9 5,9

Övriga kortfristiga fordringar ej räntebärande 883,5 — 883,5 267,8 — 267,8

Kortfristiga placeringar 9,9 — 9,9 24,7 — 24,7

Kassa och bank 1 801,9 — 1 801,9 1 031,9 — 1 031,9

Summa omsättningstillgångar 11 647,4 — 11 647,4 10 212,0 — 10 212,0

SUMMA TILLGÅNGAR h) 23 134,1 2,8 23 136,9 21 156,1 2,6 21 158,7

Eget kapital

Aktiekapital (612 500 aktier á nom värde 1 000 kr) 500,0 — 500,0 500,0 — 500,0

Andra reserver 3 465,7 — 3 465,7 4 372,8 — 4 372,8

Balanserat resultat –210,4 –5,2 –215,6 –625,0 –12,9 –637,9

Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 3 755,3 –5,2 3 750,1 4 247,8 –12,9 4 235,0

Minoritetsintresse g) 13,4 –1,0 12,4 12,0 –0,3 11,7

Summa eget kapital 3 768,7 –6,2 3 762,5 4 259,8 –13,2 4 246,7

Långfristiga skulder

Långfristiga skulder räntebärande 6 417,1 — 6 417,1 2 731,0 — 2 731,0

Långfristiga skulder ej räntebärande 11,0 — 11,0 5,8 — 5,8

Uppskjuten skatteskuld e) — 8,9 8,9 6,2 15,8 22,0

Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 189,6 — 189,6 203,6 — 203,6

Övriga avsättningar 373,0 –160,0 213,0 212,3 –200,9 11,4

Summa långfristiga skulder 6 990,7 –151,1 6 839,6 3 158,9 –185,1 2 973,8

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 7 882,2 — 7 882,2 7 030,1 — 7 030,1

Aktuella skatteskulder 49,2 — 49,2 76,7 — 76,7

Övriga kortfristiga skulder ej räntebärande 1 345,2 — 1 345,2 1 066,1 — 1 066,1

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2 822,4 — 2 822,4 2 392,9 –89,4 2 303,4

Förskott från kunder 151,8 — 151,8 204,6 — 204,6

Kortfristiga skulder, räntebärande 123,9 0,1 124,0 2 967,0 — 2 967,0

Övriga avsättningar i) — 160,0 160,0 — 260,2 260,2

Derivatinstrument — — — — 30,1 30,1

Summa kortfristiga skulder 12 374,7 160,1 12 534,8 13 737,4 200,9 13 938,2

Summa skulder 19 365,4 9,0 19 374,4 16 896,2 15,8 16 912,0

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER h) 23 134,1 2,8 23 136,9 21 156,1 2,6 21 158,7

27

Not 3 Väsentliga Redovisningsprinciper

Koncernredovisningen är upprättad i enlighet med International

Financial Reporting Standards (IFRS/IAS) utgivna av International

Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från

International Financial Reporting Interpretations Committee

(IFRIC/SIC) som har godkänts av EG­kommissionen för tillämpning

inom EU per den 31 december 2005. Koncernredovisningen är

vidare upprättad i enlighet med Redovisningsrådets rekommenda­

tion RR 30 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, vilken

specificerar de tillägg till IFRS upplysningar som krävs enligt

bestämmelserna i Årsredovisningslagen.

Årsredovisningen för moderbolaget har upprättats i enlighet

med Årsredovisningslagen, Redovisningsrådets rekommendation

RR 32 Redovisning för juridiska personer och tillämpliga uttalanden

från Redovisningsrådets Akutgrupp. Moderbolagets redovisning

överensstämmer med koncernens principer med undantag av vad

som framgår nedan i avsnittet ”Moderbolagets redovisnings­

principer”.

I årsredovisningen har värdering av poster skett till historiska

anskaffningsvärden, med undantag för finansiella derivatinstru­

ment och vissa finansiella instrument, vilka värderas till verkligt

värde.

Koncernredovisning

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Coop Norden AB

och samtliga dotterbolag i Danmark, Norge och Sverige. Med dot­

terbolag avses juridisk person i vilken moderbolaget direkt eller

indirekt kontrollerar mer än hälften av röstetalet eller på annat sätt

har ett bestämmande inflytande. Bestämmande inflytande innebär

att koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa stra­

tegier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Dotterbolag medtas i

koncernredovisningen från och med den tidpunkt då det bestäm­

mande inflytandet överförs till koncernen och ingår inte i koncern­

redovisningen från och med den tidpunkt då det bestämmande

inflytandet upphör.

Dotterbolag redovisas enligt förvärvsmetoden. Förvärvade iden­

tifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser värderas

enligt verkligt värde på förvärvsdagen. Det överskott som utgörs av

skillnaden mellan anskaffningsvärdet för de förvärvade andelarna

och skulderna redovisas som goodwill. Om anskaffningskostnaden

understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets netto­

tillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen

Alla interna transaktioner mellan koncernföretagen samt

koncernmellanhavanden elimineras vid upprättande av koncern­

redovisning.

Verksamheten i Coop Norden­koncernen etablerades år 2002

genom att ägarna till Coop Norden AB (FDB i Danmark, Coop NKL

i Norge och KF i Sverige) slog samman sina dagligvaruverksamheter

till en gemensam nordisk enhet. Detta skedde genom att respek­

tive ägare till Coop Norden AB, apporterade sina dagligvaruverk­

samheter i utbyte mot aktier i Coop Norden AB. Samgåendet redo­

visas som ett joint venture enligt carry­over principen varvid Coop

Norden övertar de tidigare ägarnas koncernmässiga värden på

överförda tillgångar och skulder. Övertagna nettotillgångar i Coop

Norden­koncernen har således redovisats till de tidigare ägarnas

ursprungliga bokförda koncernmässiga värden och därefter har

endast justeringar skett för anpassning till koncerngemensamma

redovisningsprinciper. Koncernens egna kapital innehåller därmed

endast eget kapital från dotterbolagen till den del det kommer av

förändringar som tillkommit efter samgåendet.

Intresseföretag

Ett bolag redovisas som intresseföretag då Coop Norden­

koncernen innehar minst 20 % och max 50 % av rösterna eller på

annat sätt har ett betydande inflytande genom möjligheten att

delta i de beslut som rör verksamhetens ekonomiska och operatio­

nella strategier och ej att betraktas som ett Joint Venture.

I koncernredovisningen redovisas intresseföretag enligt kapital­

andelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde.

Andelar i intresseföretag redovisas i balansräkningen till anskaff­

ningsvärde justerat för förändringar i intresseföretagets nettotill­

gångar, med avdrag för eventuella värdeminskningar i verkligt

värde på individuella andelar. Vid transaktioner mellan koncern­

företag och intresseföretag elimineras den del av orealiserade

vinster och förluster som motsvarar koncernens andel av intresse­

företaget, utom då det gäller orealiserade förluster som beror på

nedskrivning av en överlåten tillgång.

Segmentsrapportering

Ett segment är en redovisningsmässigt identifierbar del av koncer­

nen som antingen tillhandahåller produkter eller tjänster (verksam­

hetsgrenar), eller varor eller tjänster inom en viss ekonomisk

omgivning (geografiskt område), som är utsatta för risker och möj­

ligheter som skiljer sig från andra segment. Segmentsinformation

lämnas i enlighet med IAS 14 endast för koncernen. För Coop

Norden­koncernen är geografiska områden den primära indel­

ningsgrunden och rörelsegrenar den sekundära.

Intäkter

Intäkterna redovisas normalt i samband med kontant betalning.

Intäkterna redovisas till verkligt värde med avdrag för rabatter

och moms.

Försäljning varor

Intäkter redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt

sätt och när huvudsakligen alla risker och rättigheter som är för­

knippade med ägandet övergått till köparen, vilket normalt inträf­

far i samband med kontant försäljning eller vid leverans.

Försäljning tjänster

Intäkterna redovisas i resultaträkningen i takt med att de tjänas in.

Principer för internprissättning

Coop Norden har en utarbetad transfer pricing policy som tilläm­

pas vid försäljning mellan koncernens enheter. Denna policy base­

rar sig på ”OECD guidelines” vilket innebär att cost plus­metoden

används. Genom detta får den säljande enheten täckning för

direkta kostnader såväl som för en andel av indirekta kostnader.

Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter

28

Forts Not 3

Ränteintäkter

Ränteintäkter redovisas i takt med att de intjänas och i den period

de avser.

Kostnadsredovisning

Kostnader kostnadsförs i de perioder de uppstår.

Operationella leasar

Operationella leasingkostnader redovisas linjärt i resultaträkningen

under leasingperioden.

Räntekostnader

Räntekostnader beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden.

Leasingavtal

Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell

eller operationell leasing. Ett leasingavtal vari de ekonomiska risker

och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt

väsentligt överförs till leasetagaren definieras som ett finansiellt

leasingavtal, om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing.

Tillgångar som förhyrs enligt finansiella leasingavtal redovisas som

anläggningstillgångar i koncernens balansräkning till verkligt värde

vid leasingperiodens början eller till nuvärdet av minimileaseavgif­

terna om detta är lägre. Förpliktelserna att betala framtida leasing­

avgifter redovisas som långa respektive kortfristiga skulder. De

leasade tillgångarna skrivs av medan leasingbetalningarna fördelas

mellan ränta och amortering av skulderna. Räntekostnaderna redo­

visas i resultaträkningen. Leasingavgifter som erläggs under opera­

tionella leasingavtal kostnadsförs linjärt över leasingperioden.

Tillgångar som leasas på detta sätt är huvudsakligen bilar, datorer

och annan kontorsutrustning.

Merparten av hyreskontrakten inom detaljhandeln är omsätt­

ningsbaserade med varierande löptider och uppsägningstider. Den

stora variationen av avtal innebär att det är svårt att prognostisera

lokalhyrorna med tillräcklig noggrannhet i redovisning av framtida

leasingåtaganden. Vad gäller den svenska fastighetsverksamheten

har 130 av de närmare 400 avtalen i samband med fastighetsför­

säljningen omförhandlats. Dessa hyreskontrakt har varit möjliga att

prognostisera och redovisas i not 12.

Ersättningar till anställda

Ersättningar till anställda i form av löner, betald semester, betald

sjukfrånvaro m m samt pensioner redovisas i takt med intjänandet.

Beträffande pensioner och andra ersättningar efter avslutad

anställning kan dessa klassificeras som avgiftsbestämda eller för­

månsbestämda pensionsplaner. Inom den svenska verksamheten

finns det både avgiftsbestämda och förmånsbaserade ersättnings­

planer. I den danska verksamheten finns endast avgiftsbestämda

planer. I den norska verksamheten finns det endast förmånsbase­

rade planer.

Avgiftsbestämda planer

För avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till

en separat juridisk enhet och har ingen förpliktelse att betala ytter­

ligare avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt

med att avgifterna betalas och förmånerna intjänas.

Förmånsbestämda planer

Alla utfästelser som inte övertagits av försäkringsbolag eller på

annat sätt säkerställts genom fondering hos extern part, skuldföres

i balansräkningen.

För förmånsbestämda planer utgår ersättningar till anställda

baserat på beräknad ersättning vid anställningens avslutande och

antalet tjänsteår intjänandetid maximalt 30 år inom Coop.

Koncernen bär risken för att utfästa ersättningar utbetalas. De för­

månsbestämda planerna är både fonderade och ofonderade. I de

fall planerna är fonderade har förvaltningstillgångarna avskiljts i

pensionsstiftelser. Dessa förvaltningstillgångar kan bara användas

för att betala ut ersättningar enligt pensionsavtalen.

För förmånsbestämda planer beräknas kostnaden för förpliktel­

serna enligt den s.k. Project Unit Credit Method, där en aktuariell

beräkning görs vid varje årsbokslut. Aktuariella vinster och förluster

som överstiger 10 % av det större av nuvärde av koncernens förplik­

telser och det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna periodise­

ras över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgörings­

tiden för de anställda som omfattas av planen. Förmånsbestämda

planer som redovisas i balansräkningen utgör nuvärdet av förmåns­

bestämda förpliktelser, med justering för oredovisade aktuariella

vinster och förluster samt oredovisade kostnader avseende tjänst­

göring under tidigare perioder reducerat för det verkliga värdet av

förvaltningstillgångarna. I det fall en nettotillgång uppkommer

redovisas denna endast i den utsträckningen den representerar

framtida ekonomiska fördelar, t ex i form av återbetalningar från

planen eller i form av minskningar av framtida avgifter till planen.

I resultaträkningen utgörs kostnader för förmånsbestämda pen­

sionsplaner av summan av kostnader avseende tjänstgöring under

innevarande och tidigare period, ränta på förpliktelsen och förvän­

tad avkastning på förvaltningstillgångarna. Kostnad avseende

tjänstgöring under innevarande period och tidigare perioder redo­

visas som personalkostnad.

Ersättningar vid uppsägning

En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal

endast om företaget är bevisligen förpliktigat att avsluta en anställ­

ning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas

som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I de fall

företaget säger upp personal upprättas en detaljerad plan som

minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal

berörda personer samt ersättningarna för varje personalkategori

eller befattning och tiden för planens genomförande.

Utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas, när de tas in i redovis­

ningen, till den funktionella valutan enligt transaktionsdagens

valutakurs. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räk­

nas om till balansdagens kurs. Valutakursdifferenserna redovisas

i resultaträkningen.

29

Vid upprättande av koncernredovisning omräknas koncernens

utlandsverksamheters balansräkningar från dess funktionella valuta

till svenska kronor baserat på balansdagens valutakurs. Intäkts­

och kostnadsposter omräknas till periodens genomsnittskurs. De

omräkningsdifferenser som uppstår klassificeras som eget kapital

och överförs till koncernens omräkningsreserv. Den ackumulerade

omräkningsdifferensen omförs och redovisas som del i vinst eller

förlust vid avyttringen.

Orealiserade kursvinster och kursförluster ingår i resultatet.

Kursvinster och kursförluster på operativa fordringar och skulder

redovisas som övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader. Kurs­

differenser avseende finansiella tillgångar och skulder redovisas

under resultat från finansiella investeringar.

Goodwill och justeringar till verkligt värde som är hänförliga till

förvärv av verksamheter med annan funktionell valuta än SEK

behandlas som tillgångar/skulder i den förvärvande verksamheten

och omräknas till balansdagens valutakurser.

Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter

Anläggningstillgångar klassificeras som att de innehas för försälj­

ning om deras bokförda värde kommer att återvinnas huvudsakli­

gen genom försäljningstransaktioner och inte genom stadig­

varande bruk. Vid den tidpunkten som klassificering enligt ovan

sker så upphör avskrivningar att belasta resultaträkningen.

Anläggningstillgångar som innehas till försäljning redovisas till det

lägre av bokfört värde och verkligt värde med avdrag för försälj­

ningskostnader, förutom avseende uppskjutna skattefordringar

och finansiella tillgångar som värderas i enlighet med respektive

standard. En avvecklad verksamhet är en del av företaget som

antingen har avyttrats eller klassificerats som att den innehas till

försäljning. Coops avvecklade verksamheter särredovisas i resultat­

räkning i en egen kolumn och i not 20 där även kassaflödeseffek­

ten redovisas.

Immateriella tillgångar

Goodwill

Goodwill utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörel­

seförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade identifierbara till­

gångar, övertagna skulder och eventualförpliktelser. Goodwill har

bedömts ha en obestämbar nyttjandeperiod och redovisas till

anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade nedskrivningar.

Goodwill som uppkommer vid företagsförvärv hänförs i anslutning

till förvärvet till tillgångar som genererar ett kassaflöde som är

oberoende från andra tillgångar och som drar nytta av förvärvet.

Om det redovisade värdet på den kassagenererande enhetens till­

gångar inklusive goodwill överstiger nuvärdet av det framtida kas­

saflödet eller verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader

skrivs det redovisade värdet ner till det lägre värdet.

Nedskrivningsbehovet för goodwill prövas minst en gång per år

eller mer ofta om det finns indikationer på att en värdeminskning

har inträffat. Nedskrivning av goodwill redovisas i resultaträkningen.

Vid försäljning av ett rörelseförvärv tas beloppet för oavskriven

goodwill med i beräkning av vinst eller förlust av avyttringen.

Övriga immateriella tillgångar

De övriga immateriella tillgångarna, i huvudsak bestående av akti­

verade IT­projekt, licenser, patent, varumärken och hyresrättigheter

redovisas till anskaffningskostnad med avdrag för ackumulerade

avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

Internt upparbetade immateriella tillgångar redovisas endast om

en identifierbar tillgång har skapats, det är sannolikt att tillgången

kommer att generera framtida ekonomiska fördelar och utgifterna

för att utveckla tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Om

det inte är möjligt att redovisa någon internt upparbetad immate­

riell tillgång redovisas utgifterna för utveckling som en kostnad i

den period de uppkommer.

Avskrivning på övriga immateriella tillgångar kostnadsförs så att till­

gångens värde skrivs av linjärt över dess beräknade nyttjandeperiod.

Följande procentsatser har tillämpats:

Övriga immateriella tillgångar 10–33 %

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräk­

ningen om det är sannolik att framtida ekonomiska fördelar kom­

mer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för till­

gången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella

anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag

för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I

anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt direkta kostnader hän­

förliga till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att

kunna nyttjas i verksamheten. Avskrivning på materiella anlägg­

ningstillgångar, med undantag av pågående nyanläggningar, kost­

nadsförs så att tillgångens värde skrivs av linjärt över dess beräk­

nade nyttjandeperiod. Restvärde och nyttjandeperiod prövas vid

varje bokslutstillfälle och justeras om prövningen resulterar i en ny

bedömning. Materiella anläggningstillgångar som består av delar

med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponen­

ter av materiella anläggningstillgångar.

Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrange­

ring av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset

och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försälj­

ningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/

kostnad.

När omvärderade tillgångar säljs, överförs de belopp som ingår i

andra reserver till balanserade vinstmedel.

Följande årliga procentsatser för avskrivning har tillämpats:

Byggnader 2–2,5 %

Förbättringsutgifter Skrivs av i takt medpå annans fastighet hyresavtalets löptid

Markanläggningar 5 %

Maskiner och andra tekniska anläggningar 6–20 %

Inventarier, verktyg och installationer 10–33 %

En tillgång som innehas under ett finansiellt leasingavtal skrivs,

liksom ägda tillgångar av, över tillgångens beräknade nyttjande­

period, eller över leasingperioden om denna är kortare.

Forts Not 3

Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter

30

Forts Not 3

Nedskrivningar

Vid varje rapporttillfälle granskar koncernen redovisade värden för

materiella och immateriella tillgångar för att bedöma om det finns

indikationer på att någon tillgång har minskat i värde. Om så är fal­

let, beräknas tillgångens återvinningsvärde för att en eventuell vär­

denedgång ska kunna fastställas. Om det inte är möjligt att

beräkna återvinningsvärdet för den enskilda tillgången, beräknar

koncernen istället återvinningsvärdet för den kassagenererande

enhet tillgången hör till. Återvinningsvärdet definieras som det

högsta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet.

Nyttjandevärdet definieras som nuvärdet av de uppskattade fram­

tida betalningar som tillgången genererar. Nedskrivningar återförs

endast om tillgångens redovisade värde efter återföring inte över­

stiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon

nedskrivning inte hade gjorts, med hänsyn tagen till de avskriv­

ningar som då skulle ha gjorts.

Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt först

in – först ut principen (FIFU) respektive nettoförsäljningsvärdet.

Nettoförsäljningsvärde utgörs av beräknat försäljningsvärde efter

avdrag för försäljningskostnader.

Skatter

Koncernens totala skatt utgörs av summan av aktuell skatt och

uppskjuten skatt. Aktuell skatt utgörs av skatt som ska betalas eller

erhållas avseende aktuellt år samt justeringar av tidigare års aktu­

ella skatt. Uppskjuten skatt redovisas enligt den s.k. balansräk­

ningsmetoden. Uppskjuten skatt beräknas på alla temporära skill­

nader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga

värden på tillgångar och skulder. Det skattemässiga värdet av

underskottsavdrag aktiveras i den mån det är sannolikt att det

kommer att finnas framtida skattepliktiga överskott mot vilka

underskottsavdragen kan nyttjas. Det redovisade värdet på upp­

skjutna skattefordringar prövas vid varje bokslutstillfälle och redu­

ceras till den del det inte längre är sannolikt att tillräckliga skatte­

pliktiga överskott kommer att finnas tillgängliga för att utnyttjas

helt eller delvis inom en överskådlig framtid mot uppskjutna

skattefordringar.

Avsättningar

Legala eller informella förpliktelser till följd av inträffade händelser

och som på balansdagen är sannolika till sin förekomst men ovissa

till belopp eller tidpunkt har redovisats som avsättningar.

Avsättningar omprövas vid varje bokslutstillfälle.

Finansiella instrument

Införandet av IAS 39 Finansiella Instrument: Redovisning och vär­

dering den 1 januari 2005 innebär att samtliga finansiella tillgångar

och finansiella skulder, exklusive derivatinstrument, initialt redovi­

sas till verkligt värde och därefter löpande till verkligt värde alterna­

tivt upplupet anskaffningsvärde beroende på den initiala klassifice­

ringen. Återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen

fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivitetsränte­

metoden. Likviddagsredovisning tillämpas vid bokföring av finan­

siella skulder på balansräkningen. Samtliga derivatinstrument vär­

deras till verkligt värde.

Kundfordringar

Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter

avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Kundford­

rans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt

belopp utan diskontering. Nedskrivningar av kundfordringar redo­

visas i rörelsens kostnader.

Finansiella placeringar

Finansiella placeringar värderas till verkligt värde med värdeföränd­

ringar redovisade i resultaträkningen.

Leverantörsskulder

Leverantörsskulders förväntade löptid är kort, varför skulden redo­

visas till nominellt belopp utan diskontering.

Derivatinstrument

Samtliga derivat värderas till verkligt värde. Affärsdagsredovisning

tillämpas vid bokföring av derivatinstrument på balansräkningen.

Samtliga derivat som ej säkringsredovisas är klassificerade som

”Innehav för handel”.

Valutaderivat

Koncernen har väsentliga valutaflöden i utländsk valuta relaterade

till inköp av varor i främmande valutor. För säkring av fluktuationer

i valutakurser avseende dessa flöden används terminskontrakt,

swappar och optioner. Coop har fram till 2004–12–31 tillämpat

säkringsredovisning för de valutaderivat som upptagits i syfte att

säkerställa värdet av varukostnader i enlighet med tidigare redovis­

ningsprinciper. Från och med 2005–01–01 har Coop valt att ej

tillämpa säkringsredovisning. Förändringar avseende dessa instru­

ment redovisas löpande över resultaträkningen som finansiella

intäkter och kostnader. Utestående fordringar och skulder i

utländsk valuta värderas löpande till balansdagens kurs, varvid

dessa värdeförändringar redovisas i rörelseresultatet.

Räntederivat

Räntederivat (ränteswapavtal), FRA­kontrakt (Forward Rate

Agreement) och Futures ingås i syfte att förändra den underlig­

gande finansiella nettoskuldens räntestruktur. Räntederivat värde­

ras till verkligt värde och förändringar redovisas löpande över resul­

taträkningen som finansiella intäkter och kostnader,

säkringsredovisning tillämpas ej.

Elderivat

Finansiella elderivat används i syfte att reducera exponeringen mot

förändringar i elpriset. Samtliga elderivat värderas till verkligt värde.

Coop Norden har valt att tillämpa säkringsredovisning i enlighet

med IAS39. Förändringar i verkligt värde som anses effektiv

redovisas löpande mot säkringsreserven i eget kapital.

31

Forts Not 3

Säkringsreserven beräknas upplösas i takt med att säkrad post

träffar resultaträkningen. Ineffektiv del av säkringar redovisas i

under finansiella intäkter och kostnader i resultaträkningen.

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen är upprättad enligt Cash Flow Statements

IAS 7. Den indirekta metoden har använts för att redovisa kassa­

flöden från den löpande verksamheten. Likvida medel i kassa­

flödesanalysen består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga

tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kort­

fristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunk­

ten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obe­

tydlig risk för värdefluktuationer.

Moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt

Årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendationer

RR 32 Redovisning för juridiska personer samt tillämpliga uttalan­

den från Akutgruppen. RR 32 innebär att moderbolaget i årsredo­

visningen för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU

godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom

ramen för Årsredovisningslagen och Tryggandelagen och med hän­

syn till sambandet mellan redovisning och beskattning.

Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som skall

göras från IFRS. Skillnaderna mellan koncernens och moderbola­

gets redovisningsprinciper framgår nedan.

Immateriella anläggningstillgångar

I moderbolaget tillämpas avskrivning enligt plan på goodwill vilket

inte är tillåtet i koncernen se vidare not 11 (Immateriella tillgångar).

Ersättning till anställda

Moderbolagets pensionsåtaganden har beräknats och redovisats

baserat på Tryggandelagen. Tillämpning av Tryggandelagen är en

förutsättning för skattemässig avdragsrätt.

Aktieägartillskott och Koncernbidrag

Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och

aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning

ej behövs.

Koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas direkt

mot balanserade vinstmedel.

Företagsledningen har med revisionskommittén diskuterat utveck­

lingen, valet och upplysningarna avseende koncernens kritiska

redovisningsprinciper och uppskattningar .

Det finns inte i någon av de redovisningsprinciper som gäller

för koncernen, några ställningstaganden eller val som väsentligen

utgör någon risk för bedömningen av koncernen resultat och

finansiella ställning för extern part.

Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar

Nedskrivningsprövningar på anläggningstillgångar

Nedskrivningsprövning av goodwill har skett i koncernen i respek­

tive dotterbolag. Koncernen har inte några väsentliga goodwill­

poster och de poster som finns har inte varit föremål för nedskriv­

ning.

Nedskrivningsprövning har företagits för en del av aktiverade

kostnader för egenutvecklade programvaror samt aktiverade

anläggningstillgångar. En del av prövningarna som gjordes resulte­

rade i nedskrivningar till följd av omstruktureringar och inrikt­

ningsförändringar inom koncernen. De kvarvarande egenutveck­

lade programvarorna kommer ej att ersättas inom den närmaste

framtiden. Det finns inte några speciella yttre faktorer som kan för­

anleda ytterligare nedskrivning.

Not 4 Kritiska uppskattningar och bedömningar

Pensionsantaganden

Företagsledningen har tagit del av information om en sänkning av

beräkningsränta för stiftelseföretagens pensionsskuld avseende

förmånsbestämda pensioner i Sverige. Norge som även de har för­

månsbestämda pensioner har inte fått någon indikation på en rän­

tesänkning.

Räntesänkningen medför inga ökade kostnader i år. Inför nästa

år har avkastningen på pensionsmedlen hittills varit god och

avkastningen kompenserar den blivande räntesänkningen varför

ytterligare kapitaltillskott till stiftelsen i Sverige inte bedöms som

nödvändiga.

Avsättningar

En hårdnande konkurrens har lett till omorganisationer och föränd­

ringar av befintliga kedjekoncept. Det har gett ett behov av kraf­

tiga omstruktureringsreserver inom koncernen främst inom Coop

Sverige AB. Coop Danmark har tagit en stor del av sina omstruktu­

reringskostnader redan tidigare år. De avsättningar som är gjorda

per 2005­12­31 bedöms att täcka resursbehovet för de åtgärder

som ska genomföras kommande verksamhetsår.

Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter

32

Kritiska bedömningar vid tillämpning av koncernens redovisningsprinciper

Finansiella och operationella leasingavtal

I samband med fastighetsförsäljningen som är att betrakta som en

sale and lease back affär uppstod frågan om det nya hyresförhål­

landet är att betrakta som en finansiell lease eller operationell

lease. Vad gäller kvalificeringen till operationell lease är den starkt

kopplad till om hyretagarens löper en risk, om hyran är marknads­

anpassad och om ägandet av fastigheterna övergått till köparen.

Det är företagsledningens bedömning att samtliga ekonomiska ris­

ker och fördelar som är förknippade med fastigheterna finns hos

leasegivaren varför hyreskontrakten klassificeras som operationell

leasing.

Tidigare år har alla hyreskontrakt på grund av det stora antalet

och olikheter i löptider och villkor ej kunnat prognostiserats på ett

tillförlitligt sätt. Prognoserna ska ligga till grund för en framtida

bedömning av minimileaseavgifterna. De kontrakt som följer med

fastighetsförsäljningen i Coop Sverige har dock varit möjliga att

beräkna en framtida minimileaseavgift för, då de till stor del är lik­

artade till längd index mm.

Forts Not 4

Komponentavskrivningar på fastigheter istället för marknadsvärdering

Ett vägval gjordes i slutet av 2004 att ej redovisa fastigheterna till

marknadsvärde utan istället använda sig av komponentuppdel­

ningar enl IAS 16. Det har blivit en mer detaljerad komponentin­

delning av fastigheterna än tidigare med ändrade avskrivningstider

mot tidigare principer. Det har totalt sett i koncernen dock haft en

endast marginell effekt på resultatet

Lagervärderingar

Lagervärderingen är gjord enligt koncernens fastställda regler om

åldersfördelning med en kompletterande värdering av större varu­

partier med lång liggetid. Lagervärderingen är gjord enligt princi­

pen om försiktighet, vilket innebär att lagret bedöms vara värderat

med tillräcklig hänsyn till risk för inkurans och med nedskrivning

för svinn och kassation.

33

Intäkter per väsentliga intäktsslag

Koncernen

MSEK 1 jan–31 december 2005 2004

Nettoomsättning:

Varuförsäljning, butiksförsäljning 47 766,0 48 747,3

Varuförsäljning, egen produktion 27,5 72,0

Varuförsäljning, DDF 13 179,6 13 099,0

Varuförsäljning, Coop NKL 20 340,7 17 369,0

Grossistförsäljning 95,9 138,6

Distributions­ och logistikintäkter 484,1 377,7

Övriga 10,1 33,0

Summa 81 903,9 79 836,7

Not 5 Intäkternas fördelning

Intäkter

Koncernens försäljning i Danmark och Sverige utgörs huvudsakli­

gen av detaljhandel, vilket avser butiksförsäljning med kontant

betalning. Intäkterna redovisas således normalt i samband med

kontant betalning. Intäkterna redovisas till verkligt värde med

avdrag för rabatter och moms.

I Danmark och Sverige sker även distribution av varor till själv­

ständiga konsumentföreningar så kallade Detaljhandelsdrivande

Föreningar (DDF). Försäljning i Norge består uteslutande av pro­

duktion och distribution av varor till Coop NKL och DDF.

Övriga rörelseintäkter

Koncernen Moderbolaget

MSEK 1 jan–31 december 2005 2004 2005 2004

Bensinförsäljning 4 739,0 4 054,8 — —

Fakturering av omkostnader till Coop NKL 1 361,0 1 138,8 — —

Leverantörsbonus 556,8 516,2 40,2 —

Realisationsvinst vid avveckling av verksamhet 2 167,9 –3,3 — —

Realisationsvinst 62,9 15,0 — —

Kedjeavgifter 222,1 156,3 — —

Externa hyresintäkter 126,2 99,6 — —

Utvecklingsbidrag egna butiker och DDF­butiker 94,9 99,6 183,3 181,5

FDB, medlemsadministration 29,2 30,0 — —

Tjänsteuppdrag 166,8 183,3 614,9 310,7

Kursvinster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär 6,6 –0,1 0,3 —

Statliga bidrag 1,4 1,8 — —

Förändring av varulager 7,2 4,9 — —

Aktiverat arbete för egen räkning –3,5 12,8 — —

Övrigt 216,4 379,1 –0,6 3,8

Summa Övriga rörelseintäkter 9 754,9 6 688,7 838,1 496,0

Varav;Övriga rörelseintäkter från avvecklade verksamheter 2 183,3 17,0 — —

Not 6 Övriga rörelseintäkter

Koncernens övriga intäkter består till stor del av bensinförsälj­

ning, samt fakturering till Coop NKL för att täcka omkostnader

i enlighet med avtal.

Realisationsvinst från avvecklad verksamhet hänför sig till försälj­

ning av delar av det svenska fastighetsbeståndet i koncernen.

Övriga realisationsvinster är till stor del hänförliga från till­

läggsköpeskilling från försäljning av den danska kafferosteri­

verksamheten som gjordes 2004 (58,7 MSEK), övriga rea­

vinster (4,2 MSEK) kommer från försäljning av maskiner och

inventarier.

I totala övriga intäkter ingår ett resultat från avvecklad verk­

samhet om 15,4 (17,0) MSEK i posten externa hyresintäkter.

I moderbolaget har det skett en högre vidarefakturering av

kostnader då personal som tidigare varit anställd i annat kon­

cernbolag överflyttades i början av 2005 till moderbolaget. De

utför dock arbete för den gamla arbetsgivarens räkning som

medför en högre internfakturering.

Detta sker främst i den svenska verksamheten. Se vidare

not 31.

Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter

34

Nettoomsättning per geografiska marknader* Elimineringar Summa pågående Sverige Norge Danmark etc verksamheter

2005 2004 2005 2004 2005 2004 2005 2004 2005 2004

INTÄKTER

Externa intäkter 25 392 26 529 20 368 17 398 36 145 35 826 — 84 81 904 79 837

Övriga intäkter 475 485 1 986 1 830 4 811 4 244 299 112 7 571 6 671

Intern omsättning 54 13 4 6 1 383 418 –1 441 –437 0 —

Rörelsens intäkter 25 921 27 027 22 358 19 234 42 339 40 488 –1 142 –241 89 475 86 508

RESULTAT

Resultat före strukturkostnader –513 –119 248 234 388 183 –118 13 6 311

Strukturkostnader och engångseffekter –772 — — –9 –42 — –41 –21 –855 –30

Övrigt –65 –77 –21 –26 –85 –133 170 –4 –1 –240

Resultat per geografisk marknad –1 349 –196 227 199 261 50 11 –12 –850 41

Övriga ofördelade kostnader — 126

Rörelseresultat –850 167

Finansnetto –51 –402

Resultat efter finansiella poster –901 –235

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR

Tillgångar 6 887 7 893 4 722 3 969 11 233 10 760 –5 103 –5 824 17 739 16 798

Ofördelade tillgångar 2 697 4 361

Summa tillgångar 20 437 21 159

Skulder 4 415 7 171 3 685 3 125 8 125 7 941 14 –6 084 16 240 12 153

Ofördelade skulder –1 392 4 759

Summa skulder 14 847 16 912

Kassaflöde från löpande verksamheten –273 –401 199 350 1 231 –193 104 –157 1 261 –412

Kassaflöde från investeringsverksamheten –106 –476 –94 –83 –360 –303 –110 268,2 –671 –594

Kassaflöde från finansieringsverksamheten –1 216 947 –8 –60 –64 –375 –2 305 –643 –3 593 –131

Nettoinvesteringar –117 337 97 81 374 176 –1 001 3 –647 597

Avskrivningar och nedskrivningar 819 695 95 92 448 462 38 1 1 399 1 246

Not 7 Nettoomsättning per geografiska marknader och verksamhetsgrenar

* Avser pågående verksamheter.

35

Segmentsrapportering upprättas för koncernens geografiska

områden. Koncernens interna rapporteringssystem är upp­

byggt utifrån uppföljning av avkastningen på koncernens verk­

samheter i olika länder eller olika geografiska områden varför

geografiska områden är den primära indelningsgrunden.

Rörelsegrenar utgör koncernens sekundära segment.

Nettoomsättning per rörelsegren*

Omsättning Anläggningstillgångar Investeringar

2005 2004 2005 2004 2005 2004

Stormarknader 20 062 21 197 642 802 141 123

Supermarket 20 025 20 917 548 840 72 167

Lågpris 7 664 7 083 — 136 — 131

Grossistförsäljning 30 802 26 932 1 004 32 60 21

Industri 28 73 266 5 37 –18

Övrigt 10 895 10 307 135 352 –23 196

Summa 89 475 86 508 2 595 2 167 287 620

*Avser pågående verksamheter

Forts Not 7

Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter

36

Not 8 Medelantal anställda samt upplysning om könsfördelning och sjukfrånvaro

Medelantal anställda

2005 2004

Koncernen och moderbolaget Antal anställda Varav kvinnor Varav män Antal anställda Varav kvinnor Varav män

Moderbolaget 375 195 180 157 63 94

Sverige, exklusive moderbolaget 9 007 5 033 3 974 9 866 5 597 4 269

Norge 1 635 413 1 222 1 690 409 1 281

Danmark 12 093 5 995 6 098 12 587 6 314 6 273

Övriga länder 1) 135 67 68 — — —

Koncernen totalt 23 245 11 703 11 542 24 300 12 383 11 917

1) Avser anställda i intressebolag där andelsinnehavet 2005 överstiger 50%

Könsfördelning ledande befattningshavare

2005 2004

Koncernen Totalt Varav kvinnor Varav män Totalt Varav kvinnor Varav män

Styrelseledamöter 50 5 45 38 6 32

Vd, övrig företagsledning 43 7 36 44 10 34

Koncernen totalt 93 12 81 82 16 66

2005 2004

Moderbolaget Totalt Varav kvinnor Varav män Totalt Varav kvinnor Varav män

Styrelseledamöter 14 4 10 15 2 13

Vd, övrig företagsledning 10 1 9 15 2 13

Totalt 24 5 19 30 4 26

Sjukfrånvaro Moderbolaget

2005 2004

Total sjukfrånvaro, helår % 3,3 1,6

– långtidssjukfrånvaro, mer än 60 dagar 1,7 0,4

– sjukfrånvaro för män 5,9 1,0

– sjukfrånvaro för kvinnor 1,1 2,4

– anställda –29 år 1,1 1,0

– anställda 30–49 år 2,9 1,5

– anställda 50 år– 4,0 1,8

37

Koncernen

MSEK per 31 december 2005 2004

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

Moderbolag

Styrelse, vd och vice verkställande direktörer 33,6 11,0

Övriga anställda 168,8* 92,6

Summa löner och andra ersättningar 202,4 103,6

Sociala kostnader 133,3 67,0

Varav pensionskostnader: 48,3 30,8

Summa löner, andra ersättningar och sociala kostnader 335,7 170,6

* De ökade lönekostnaderna i moderbolaget beror främst på den organisationsförändring som gjordes 2005 då bl a anställda flyttades från Coop Sverige till moderbolaget.

Dotterbolag i Sverige

Styrelse och vd 1,6 5,5

Övriga anställda 2 296,4 2 447,1

Summa löner och andra ersättningar 2 298,0 2 452,6

Sociala kostnader 908,2 1 003,6

Varav pensionskostnader: 183,3 214,2

Summa löner, andra ersättningar och sociala kostnader 3 206,2 3 456,2

Dotterbolag i Norge

Styrelse och vd 4,3 3,2

Övriga anställda 789,5 736,4

Summa löner och andra ersättningar 793,8 739,6

Sociala kostnader 170,5 211,2

Varav pensionskostnader: 59,8 66,5

Summa löner, andra ersättningar och sociala kostnader 964,3 950,8

Dotterbolag i Danmark

Styrelse och vd 10,9 30,4

Övriga anställda 4 109,2 4 165,3

Summa löner och andra ersättningar 4 120,1 4 195,7

Sociala kostnader 297,8 282,3

Varav pensionskostnader: 205,5 200,3

Summa löner, andra ersättningar och sociala kostnader 4 417,9 4 478,0

Dotterbolag i övriga länder

Styrelse och vd — —

Övriga anställda 32,1 —

Summa löner och andra ersättningar 32,1 —

Sociala kostnader 1,7 —

Varav pensionskostnader: 1,2 —

Summa löner, andra ersättningar och sociala kostnader 33,8 —

Koncernen totalt

Löner och andra ersättningar till styrelse och vd 50,4 50,1

Löner och andra ersättningar till övriga anställda 7 396,0 7 442,7

Summa löner och andra ersättningar 7 446,4 7 491,5

Summa sociala kostnader 1 511,5 1 564,1

Varav pensionskostnader: 498,1 511,8

Koncernen totalt löner, andra ersättningar och sociala kostnader 8 957,9 9 055,6

Not 9 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter

38

Forts Not 9

Styrelse

Enligt bolagsstämmans beslut utgår styrelsearvode intill nästa ordi­

narie bolagsstämma med 1 768 (1 772) KSEK, varav 250 KSEK till

styrelsens ordförande. Ebbe Lundgaard avgick som styrelseordfö­

rande i maj månad och ersattes av 1:e vice ordförande, Nina

Jarlbäck. Ebbe Lundgaard tillträdde därefter posten som 1:e vice

ordförande medan Lisbeth Bull Husby tillträdde posten som 2:e

vice ordförande. De två vice ordförandena har erhållit 150 KSEK

vardera och övriga ledamöter 100 KSEK vardera. Suppleanter

erhåller ersättning om 2 KSEK per möte. Totalt har 1 407 KSEK av

2005 års arvoden utbetalts under 2005.

Ersättningskommittén

Ersättningskommittén har utarbetat en ny ersättningspolicy som

innefattar lön, bonus, pension och avgångsvederlag. Policyn för

lönesättning är utformad så att koncernledning och övrig ledning

ska få en konkurrenskraftig ersättning med hänsyn till bolagets

resultat, marknaden där koncernen verkar och med hänsyn tagen

till externa marknadsuppgifter. Företaget praktiserar bonusbaserad

lön för koncernledningen och för 2006 uppgår nivån till 35%.

Vidare har beslut fattats om att framgent praktisera premie­

bestämda pensionsavsättningar i spannet om 25–35% av pen­

siongrundande lön. Den nya policyn innebär att vid uppsägning

från företagets sida är uppsägningstiden 6 månader. Därtill utgår

avräkningsbart avgångsvederlag om maximalt 12 månader.

Rörliga ersättningar

Inga tantiem eller resultatbaserade ersättningar har utgått till vd

eller styrelse under räkenskapsåret förutom till före detta vd och

koncernchef som erhållit 2 250 KSEK. För vd och övriga ledande

befattningshavare gäller att en rörlig bonusersättning om 35 % av

grundlönen utgår baserat på koncernens resultatutfall. Noll kronor

har utbetalats för 2005 avseende nämnda bonusprogram.

Villkor för vd och ledande befattningshavare

Den 25 april 2005 lämnade koncernchef och verkställande direktör

Svante Nilsson sin befattning och ersattes av Svein E.Skorstad.

Sammantaget utbetalades uppsägningslön och avgångsvederlag

till tidigare vd med 16,4 MSEK. Pensionskostnader för tidigare vd

uppgår till 9,1 MSEK för 2005.

Enligt avtal har nuvarande vd lön uppgående till 7 200 KSEK per

år exklusive semestertillägg. I tillägg kan bonus utgå med högst

35% baserat på Coop Nordens finansiella utveckling.

Koncernchefen skall gå i pension vid 60 års ålder och uppbär då

17% av slutlönen livsvarigt. I bolaget görs en årlig avsättning för

vd:s pensionsförpliktelse. Bolaget har förbundit sig att ersätta kon­

cernchefen till och med juni 2008 vid uppsägning från företagets

sida. Verkställande direktören har en uppsägningstid om 6 måna­

der vid egen uppsägning. Inga andra ersättningar utgår vid egen

uppsägning.

Övriga ledande befattningshavare har marknadsmässiga anställ­

ningsvillkor. Med andra ledande befattningshavare avses de

personer som tillsammans med vd utgör koncernledningen. För

koncernledningens sammansättning, se sid 69. Utöver uppsäg­

ningstid finns avtal om avgångsvederlag som omfattar mellan

0–24 månadslöner. För vissa ledande befattningshavare har avtal

träffats om pension från 60 till 62 års ålder. Per 2005–12–31 har

Coop Norden AB 3 vice verkställande direktörer. De är anställda i

dotterbolagen Coop Norge AS, Coop Danmark A/S och i Coop

Sverige AB.

Coop Norden­koncernen har både avgiftsbestämda och

förmånsbestämda pensioner. Se vidare not 10, ersättning till

anställda. Koncernens totala omstruktureringskostnader avseende

personal belastade resultatet med 128,1 (47,9) MSEK.

Moderbolaget har under året belastats med lönekostnader som

följd av omstruktureringar med totalt 59,6 (0,8) MSEK.

Not 10 Ersättning till anställda

Coop Norden koncernen har både avgiftsbestämda och förmåns­

bestämda pensionplaner.

Enligt avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgif­

ter till en separat juridisk enhet och har inte några förpliktelser att

betala ytterligare avgifter.

De förmånsbaserade planerna innebär att den anställde garan­

teras en pension motsvarande en viss procentsats av slutlönen vid

full tjänstetid.

För full tjänstetid krävs 30 tjänstgöringsår mellan 28 och 65 års

ålder. I de förmånsbaserade planerna ska nuvärdet av pensionsför­

pliktelserna årligen beräknas enligt den så kallade Projected Unit

Credit Method utifrån vissa aktuariella antaganden, avseende

löneökningar, avgångstakt, inflation, diskonteringsränta mm.

Pensionsförpliktelserna i Coop Norden AB och Coop Norden

Sverige AB avseende ålderspension tryggas genom KP pensionstif­

telse. I stiftelsen tryggas endast temporär och livsvarig ålderspen­

sion. Stiftelsetillgångarna utgörs av förvaltningstillgångar avseende

pensioner och värderas till marknadsvärde.

Då den aktuariella vinsten eller förlusten på pensionsförpliktelser

och förvaltningstillgångar överstiger en korridor motsvarande

10 % av det högsta av antingen pensionsförpliktelserna eller mark­

nadsvärdet av förvaltningstillgångarna, resultatförs det översti­

gande beloppet över de anställdas återstående anställningstid.

Familjepension och sjukpension tryggas genom KP pensions­

kassa för de svenska bolagen. Arbetsgivare har även möjlighet att

trygga ålderspension i pensionskassan. Nyintjänande av pensions­

rätt inom den svenska delen sker huvudsakligen till en fastställd

plan hos KP Pensionskassa. KP Pensionskassa klarar inte av tekniska

skäl att ta fram tillräcklig information för att redovisa pensionskas­

san som en förmånsbestämd plan. Vi har därför behandlat den

som en avgiftsbestämd pensionplan.

Coop Norge AS har endast förmånsbaserade pensionsplaner.

Aktuariell beräkning är gjord 2005, varför även de ingår i nedan­

stående uppställningar. Pensionsmedlen finns hos Storebrand

Livsforsikring.

Coop Norden Danmark A/S har endast avgiftsbestämda pensioner.

39

Avsättning för pensioner

Total Total

Koncernen MSEK 2005 2004

Kostnad förmånsbestämda pensioner för perioden

Kostnad intjänade förmåner under perioden (+) 74,7 63,8

Räntekostnad (+) 153,1 156,7

Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar (–) –149,9 –136,1

Reduceringar/regleringar av plan (–) — –5,6

Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder oantastbara förmåner (+) 0,5 —

Amortering av aktuariella vinster (–)/förluster (+) –0,1 —

Pensionskostnad för perioden 78,3 78,8

Pensionskostnad för avgiftsbestämda pensionsplaner 332,4 265,3

Löneskatt på pensionskostnader 29,1 25,6

Skuld i balansräkning

Pensionsförpliktelse (+) 3 726,7 3 172,3

Förvaltningstillgångar (–) –3 286,5 –2 942,2

Oredovisade aktuariella förluster (–)/vinster (+) –327,5 –52,1

Oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder antastbara förmåner 0,5 7,6

UB Skuld (+)/fordran (–) som redovisas i balansräkning 113,2 185,6

Skuld (+)/fordran (–) särskild löneskatt –6,4 –4,4

Skuld (+)/fordran (–) bolagsskatt 48,2 6,2

Förändring av förvaltningstillgångar

IB Förvaltningstillgångar 2 942,2 2 860,5

Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar (+) 149,9 136,1

Pensionsutbetalningar från förvaltningstillgångarna (–) –186,7 –199,3

Inbetalningar av bolaget (+) 140,6 85,7

Administrativa kostnader (–) –3,6 –3,5

Netto transfereringar av förvaltningstillgångar (+/–) 58,9 –6,0

Premier betalda från förvaltningstillgångar (–) –2,2 –2,9

Aktuariella vinster (+)/förluster (–) på förvaltningstillgångar 123,8 71,6

Valutakursdifferens 63,6 —

UB Förvaltningstillgångar 3 286,5 2 942,2

Verklig avkastning på förvaltningstillgångar 273,7 162,8

Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar 149,9 91,1

Aktuariell vinst (+)/förlust (–) på förvaltningstillgångar 123,8 71,7

Förändring av pensionsförpliktelse

IB Pensionsförpliktelse 3 172,3 3 051,9

Kostnad intjänade förmåner under perioden (+) 74,8 63,8

Räntekostnad (+) 153,2 156,7

Administrativa kostnader (–) –3,6 –4,8

Pensionsutbetalningar (–) –186,6 –205,0

Minskning till följd av reduceringar/reglering av plan (–) 0,0 –5,6

Netto överföringar av förpliktelse (+/–) 79,9 –8,4

Aktuariell vinst (–)/förlust (+) på pensionsförpliktelse 356,8 123,7

Valutakursdifferens 80,0 —

UB Pensionsförpliktelse 3 726,7 3 172,3

Forts Not 10

Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter

40

Total Total

Koncernen MSEK 2005 2004

Aktuariella vinster/förluster

IB Ackumulerad vinst (+) / förlust (–) –91,5 0,0

10% av det största av IB Förpliktelse och IB Förvaltningstillgångar 333,2 206,2

Amorteringstid 27,9 11,0

Aktuariell vinst (+)/förlust (–) på förvaltningstillgångar 123,8 71,6

Aktuariell vinst (+)/förlust (–) på pensionsförpliktelse –356,8 –163,1

UB Ackumulerad vinst (+) /förlust (–) –324,5 –91,5

Viktiga aktuariella antaganden

Diskonteringsränta 3,6–5,0 4,3–6

Inflation 2,0–2,5 2,2–3

Ökning av pensionsutbetalningar 2,0–2,0 —

Löneökningstakt 3,0–3,0 3,0–3,2

Ökning i inkomstbasbelopp/G–regulering 3,0–3,0 3,2

Personalomsättningstakt 2,0–5,0 —

Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar 4,3–6,0 4,4–6,0

Livslängds/dödlighetsantaganden FFS2001:1, k1963

Övrig information Förväntad Tillgångsallokering Tillgång avkastning

aktier 24–25 8,0

obligationer 59–65 3,5

fastigheter 9–10 5,8

övrigt 8

Förväntade pensionsutbetalningar nästa period –108,7 u.s.

Förväntad inbetalningar av bolaget nästa år (bolagets bästa uppskattning) 114,9 u.s.

Plan som är fonderad i Coop Norge 62,5 u.s.

Tillgångsallokeringen innefattar även en genomsnittlig fördelning av Storebrands pensionsmedel.

Forts Not 10

41

Framtida betalningar

Tillskott

För svenska företag tryggas en del av åtagandena även genom

kreditförsäkring. Skulle pensionsförpliktelserna öka kan respektive

företag därmed välja om och när medel tillskjuts till pensionsstif­

telsen eller i annat fall göra en avsättning till pensioner i balans­

räkningen. Till pensionsstiftelserna utanför Sverige förväntar sig

Coop Norden att tillskjuta 0 MSEK under 2006.

Forts Not 10

Moderbolagets pensionsförpliktelser:

Moderbolaget

2005 2004

Pensionsförpliktelser för verkställande direktör, se vidare not 9 6,7 7,6

Pensionsförpliktelser för övriga anställda 42,5 5,6

Totalt 49,2 13,2

Härav kreditförsäkrade via FPG/PRI

Koncernen Moderbolaget

2005 2004 2005 2004

Belopp i avsättningsposten som förväntas regleras efter mer än 12 månader 3 540 2 973 49,2 13,2

Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter

42

Koncernen Moderbolaget

MSEK 2005 2004 2005 2004

Revision

Deloitte 6,3 5,9 0,9 0,9

NorAudit 1,2 1,3 — —

Summa revision 7,5 7,2 0,9 0,9

Andra uppdrag

Deloitte 5,4 4,0 2,9 1,5

NorAudit 1,0 0,3 — —

Summa andra uppdrag 6,4 4,3 2,9 1,5

Summa 13,9 11,5 3,8 2,4

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och vds förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor

att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.

Not 11 Arvode till revisorer

Coop Norden koncernen innehar ett fåtal operationella leasing­

avtal av väsentlig karaktär. Kontrakten avser pant­ och returmaski­

ner med avtalspartner Tomra. I november 2003 tecknades avtal för

operationellt leasing med Tomra. Leasingperioden är 5 år till ett

sammanlagt värde av 160 MSEK. Avtalet gäller fr.o.m.

2004–01–01.

De totala kostnaderna för leasingavtalen 2005 är 92 (46) MSEK.

Leasingavgifterna för avtalen är baserade på STIBOR.

Avtalen är uppsägningsbara och bolaget kan vid slutet av leasing­

perioden välja mellan att leverera tillbaka utrustningen, förlänga

avtalen till marknadshyra eller köpa ut avtalen till marknadspris.

De framtida leaseavgifterna inklusive service och OLP

(Försäkring, Asset Management och IT Option (Flexibilitet):

Inom koncernen finns ett stort antal hyreskontrakt (ca 400 st)

som till sin karaktär skiljer sig åt vad gäller avtalstider, indexupp­

räkningar, avtalslängder mm.

Not 12 Operationell leasing

Koncern Hyror fastigheter Pant & returautomater

Leasingavgifter per år MSEK 2005 2005 2004

Inom ett år 281 86 48

Mellan ett till fem år 1 165 179 146

Senare än fem år 1 884 13 0

De varierar från ytterligheten rullande 6–månaders avtal till

uppåt 13 år för vissa stormarknader. Den stora mängden hyreskon­

trakt och olikheterna gör det svårt att prognostisera och bedöma

framtida hyror för merparten av kontrakten.

I december månad såldes en stor del av koncernens svenska

fastighetsbestånd (ca 130 hyreskontrakt var förknippade med för­

säljningen). De sålda fastigheterna kommer fortsättningsvis att

leasas av Coop Sverige AB från den nya ägaren. Dessa operatio­

nella leasingkontrakt sträcker sig över en period mellan 10 och 13

år och räknas upp med KPI löpande. I samband med de nya hyres­

kontrakten har det varit möjligt att göra en framtida bedömning av

hyresåtagandet, beloppen framgår av nedanstående tabell.

Hyrorna avser endast de sålda fastigheterna.

43

Maskiner och Inventarier, Pågående Byggnader, andra tekniska verktyg och Finansiell nyanläggning Koncernen, MSEK mark anläggningar installationer leasing och förskott Totalt

Ackumulerade anskaffningsvärden

Ingående balans 2004–01–01 8 376,7 656,6 7 137,2 — 87,9 16 258,4

Inköp 77,8 35,7 548,9 176,9 124,3 963,6

Försäljningar/utrangeringar –183,9 –100,1 –552,7 — — –836,7

Omklassificeringar 33,8 7,7 107,9 — –115,1 34,3

Omräkningsdifferenser –8,6 7,8 –6,6 — 0,7 –6,7

Utgående balans 2004–12–31 8 295,8 607,7 7 234,7 176,9 97,8 16 412,9

Ingående balans 2005–01–01 8 295,8 607,7 7 234,7 176,9 97,8 16 412,9

Inköp 71,2 41,2 623,2 5,3 117,1 858

Försäljningar/utrangeringar –2 526,5 –45,5 –437,9 –9,6 — –3 019,5

Omklassificeringar 220,7 13,2 42,4 0,1 –135,0 141,4

Omräkningsdifferenser 268,4 40,8 153,5 1,5 1,6 465,8

Utgående balans ackumulerade anskaffningsvärden 2005–12–31 6 329,6 657,4 7 615,9 174,2 81,5 14 858,6

Ackumulerade avskrivningar enligt plan

Ingående balans 2004–01–01 –1 305,7 –468,5 –4 136,9 –3,9 — –5 915,0

Försäljningar/utrangeringar 24,8 77,1 482,4 — — 584,3

Årets avskrivningar –173,2 –50,0 –841,3 –36,0 — –1 100,5

Omräkningsdifferenser 0,8 –5,5 9,0 — — 4,3

Utgående balans 2004–12–31 –1 453,3 –446,9 –4 486,8 –39,9 — –6 426,9

Ingående balans 2005–01–01 –1 453,3 –446,9 –4 486,8 –39,9 — –6 426,9

Försäljningar/utrangeringar 382,4 44,4 318,4 3,8 — 749,0

Omklassificeringar –121,1 — 0,1 — — –121,0

Årets avskrivningar –179,6 –45,8 –805,2 –36,8 — –1 067,4

Omräkningsdifferenser –60,5 –30,0 –101,2 –0,4 — –192,1

Utgående balans ackumulerade avskrivningar 2005–12–31 –1 432,1 –478,3 –5 074,7 –73,3 — –7 058,4

Not 13 Materiella anläggningstillgångar

Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter

44

Maskiner och Inventarier, Pågående Byggnader, andra tekniska verktyg och Finansiell nyanläggning Koncernen, MSEK mark anläggningar installationer leasing och förskott Totalt

Ackumulerade nedskrivningar

Ingående balans 2004–01–01 –15,1 — — — — –15,1

Omklassificering — — –34,3 — — –34,3

Försäljningar/utrangeringar 3,2 — — — — 3,2

Årets nedskrivningar –12,7 –0,2 –0,1 — — –13,0

Återförda nedskrivningar — — 31,9 — — 31,9

Utgående balans 2004–12–31 –24,6 –0,2 –2,5 — — –27,3

Ingående balans 2005–01–01 –24,6 –0,2 –2,5 — — –27,3

Försäljningar/utrangeringar 14,8 — — — — 14,8

Årets nedskrivningar –17,8 — –117,8 — — –135,6

Återförda nedskrivningar — — 2,4 — — 2,4

Omräkningsdifferenser –0,1 — — — — –0,1

Utgående balans ackumulerade nedskrivningar 2005–12–31 –27,7 –0,2 –117,9 — — –145,8

Utgående planenligt restvärde 2004–12–31 6 817,9 160,6 2 745,4 137,0 97,8 9 958,7

Utgående planenligt restvärde 2005–12–31 4 869,8 178,9 2 423,3 100,9 81,5 7 654,4

Bokfört värde på mark 2005–12–31 uppgår till 38,8 (286,5) MSEK. Finansiell lease avser i huvudsak lastbilar och släpkärror.

Forts Not 13 Materiella anläggningstillgångar

Koncernen

Taxeringsvärden fastigheter i Sverige 2005–12–31 2004–12–31

Byggnader 80,7 1 032,4

Mark 18,2 203,8

Summa 98,9 1 236,2

Moderbolaget, MSEK Inventarier

Ackumulerade anskaffningsvärden

Ingående balans 2004–01–01 5,9

Inköp 3,0

Utrangering/försäljning –4,3

Utgående balans 2004–12–31 4,6

Ingående balans 2005–01–01 4,6

Inköp 31,5

45

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2005–12–31 36,1

Ackumulerade avskrivningar enligt plan

Ingående balans 2004–01–01 –2,5

Årets avskrivningar –0,9

Utrangering/försäljning 1,8

Utgående balans 2004–12–31 –1,6

Ingående balans 2005–01–01 –1,6

Årets avskrivningar –7,0

Utgående ackumulerade avskrivningar 2005–12–31 –8,6

Utgående planenligt restvärde 2004–12–31 3,0

Utgående planenligt restvärde 2005–12–31 27,5

Forts Not 13

Planenlig avskrivning sker med följande procentsatser:

Byggnader 2–2,5%

Förbättringsutgifter på annans fastighet skrivs av i takt med hyresavtalens löptid

Markanläggningar 5%

Maskiner och andra tekniska anläggningar 6–20%

Inventarier, verktyg och installationer 10–33%

Byggnation i egen regi värderas till nedlagda kostnader samt skälig

andel av indirekt kostnad. Övriga materiella anläggningstillgångar

redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade

avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar. Anskaff­

ningsvärdet utgörs av inköpspriset inklusive avgifter/skatter samt

direkta kostnader i samband med köpet direkt hänförbara till till­

gången för att bringa den på plats.

Avskrivningar enligt plan baseras på tillgångarnas anskaffnings­

värde och beräknad ekonomisk livslängd. Understiger värdet av en

fastighet eller annan tillgång, enligt intern värdebedömning, bok­

fört värde och bedöms värdenedgången varaktig, sker nedskriv­

ning med erforderligt belopp.

Den vinst eller förlust som uppstår vid utrangering eller avyttring

av materiella anläggningstillgångar utgör mellanskillnaden mellan

vad som erhållits för tillgången och dess redovisade värde och

redovisas i rörelseresultatet.

Finansiell leasing

Coop har finansiella leasingkontrakt avseende lastbilar och släp­

kärror samt en mindre del butiksinventarier.

Leasingavgifterna och de variabla utgifterna för ränta och inte­

rimsavgifter för samtliga ovanstående avtal är beräknade vid ränte­

läget per angiven basdag och ränteparameter ”Stibor 30 dagar”.

Avtalen är uppsägningsbara, innehållande en återköpsklausul.

Efter leasingperiodens slut förlängs kontraktet automatiskt ett år

i sänder om uppsägning ej skett tidigast nio månader och senast

sex månader före leasingperiodens utgång. Coop Norden Sverige

AB äger rätt att vid leasingperiodens slut, om uppsägning skett

och under förutsättning att betalningarna enligt kontraktet rätt­

eligen fullgjorts, anvisa en köpare av leasingobjektet för en kontant

köpeskilling (exkl. moms) som motsvarar det restvärde för aktuellt

leasingobjekt som följer av leasingkontraktet.

Totalt erlagda leaseavgifter uppgick till 37,7 (40,5) MSEK.

Variabla avgifter har påverkat årets leaseavgifter med 3,1 (4,7) MSEK.

Framtida minimileaseavgifter och dess nuvärde för finansiella leasingavtal gällande på balansdagen:

Koncernen, MSEK 2005 2004

Framtida minimi­ Nuvärde av framtida Framtida Nuvärde av framtidaFörfallotidpunkt leaseavgifter minimileaseavgifter minimileaseavgifter minimileaseavgifter

Inom 1 år 31 30 33 32

1–5 år 26 24 57 51

över 5 år — — — —

Summa 57 54 90 83

Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter

46

Not 14 Immateriella anläggningstillgångar

Balanserade Patent, Förskott avseende utgifter för licenser samt Hyresrätter immateriella utvecklings­ liknande och liknande anläggnings­Koncernen, MSEK arbeten etc 1) rättigheter rättigheter Goodwill tillgångar 2) Totalt

Ackumulerade anskaffningsvärden

Ingående balans 2004–01–01 260,3 68,4 4,1 46,1 65,5 444,4

Inköp 40,9 5,7 — 5,6 –3,1 49,1

Försäljningar/utrangeringar — –0,1 –0,9 — — –1,0

Omklassificeringar 50,7 1,8 — — –51,9 0,6

Omräkningsdifferenser –0,3 — 0,1 –0,2 — –0,4

Utgående balans 2004–12–31 351,6 75,8 3,3 51,5 10,5 492,7

Ingående balans 2005–01–01 351,6 75,8 3,3 51,5 10,5 492,7

Inköp 55,3 6,8 3,9 0,1 –9,5 56,6

Försäljningar/utrangeringar –17,5 –17,4 — –0,2 — –35,1

Omklassificeringar 0,6 –0,6 9,6 –9,6 — 0,0

Övriga förändringar — –0,7 1,4 — — 0,7

Omräkningsdifferenser 3,3 — 0,3 –0,1 — 3,5

Utgående balans ackumulerade anskaffningsvärden 2005–12–31 393,3 63,9 18,5 41,7 1,0 518,4

Ackumulerade avskrivningar enligt plan

Ingående balans 2004–01–01 –90,2 –25,1 –3,2 –21,1 — –139,6

Årets avskrivningar –65,2 –14,9 — — — –80,1

Försäljningar/utrangeringar — 0,1 — — — 0,1

Omräkningsdifferenser –0,2 — –0,1 0,1 — 0,2

Utgående balans 2004–12–31 –155,2 –39,9 –3,3 –21,0 — –219,4

Ingående balans 2005–01–01 –155,2 –39,9 –3,3 –21,0 — –219,4

Årets avskrivningar –58,7 –13,1 –0,6 — — –72,4

Försäljningar/utrangeringar 5,3 16,1 — 0,2 — 21,6

Omklassificeringar –0,6 0,8 –8,8 8,8 — 0,2

Omräkningsdifferenser –1,0 — –0,3 –0,3 — –1,6

Utgående balans ackumulerade avskrivningar 2005–12–31 –210,2 –36,1 –13,0 –12,3 — –271,6

1) Avser huvudsakligen aktiverade kostnader för utvecklingsarbete av IT­projekt.

2) Avser pågående utvecklingsprojekt som ännu inte färdigställts.

47

Förskott Balanserade Patent, avseende utgifter för licenser samt Hyresrätter immateriella utvecklings­ liknande och liknande anläggnings­Koncernen, MSEK arbeten etc 1) rättigheter rättigheter Goodwill tillgångar 2) Totalt

Ackumulerade nedskrivningar

Ingående balans 2004–01–01 — — — — — —

Årets nedskrivningar –47,3 — — — — –47,3

Utgående balans 2004–12–31 –47,3 — — — — –47,3

Ingående balans 2005–01–01 –47,3 — — — — –47,3

Försäljningar/utrangeringar — — — — — —

Årets nedskrivningar –37,7 — — — — –37,7

Utgående balans ackumulerade

nedskrivningar 2005–12–31 –85,0 0,0 0,0 0,0 0,0 –85,0

Utgående restvärde 2004–12–31 149,1 35,9 0,0 30,5 10,5 226,0

Utgående restvärde 2005–12–31 98,1 27,8 5,5 29,4 1,0 161,8

1) Avser huvudsakligen aktiverade kostnader för utvecklingsarbete av IT­projekt.

2) Avser pågående utvecklingsprojekt som ännu inte färdigställts.

Patent, licenser samt Balanserade liknande Moderbolaget, MSEK IT­projekt rättigheter Goodwill Totalt

Ackumulerade anskaffningsvärden

Ingående balans 2004–01–01 — 0,6 19,0 19,6

Utgående balans 2004–12–31 — 0,6 19,0 19,6

Ingående balans 2005–01–01 — 0,6 19,0 19,6

Årets Inköp 4,5 0,8 — 5,3

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2005–12–31 4,5 1,4 19,0 24,9

Ackumulerade avskrivningar enligt plan

Ingående balans 2004–01–01 — –0,4 –3,8 –4,2

Årets avskrivningar — –0,2 –3,8 –4,0

Utgående balans 2004–12–31 — –0,6 –7,6 –8,2

Ingående balans 2005–01–01 — –0,6 –7,6 –8,2

Årets avskrivningar –1,9 –0,8 –3,8 –6,5

Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan 2005–12–31 –1,9 –1,4 –11,4 –14,7

Utgående planenligt restvärde 2004–12–31 — 0,0 11,4 11,4

Utgående planenligt restvärde 2005–12–31 2,6 0,0 7,6 10,2

Under året har utgifter i moderbolaget för utveckling av programvara aktiverats till ett värde av 4,5 MSEK.

Forts Not 14

Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter

48

Forts Not 14

Under året har kostnader i moderbolaget för utveckling av pro­

gramvara aktiverats till ett värde av 4,5 MSEK.

Planenlig avskrivning på de immateriella tillgångarna sker med

följande procentsatser

Balanserade utgifter för utvecklingsavgifter 20%

Patent och licenser 20%–33%

Programvaror 20%–33%

Hyresrätter 10%–18%

De immateriella tillgångarna består företrädelsevis av aktiverade IT­

projekt, licenser, patent och varumärken. Immateriella tillgångar

redovisas som tillgång i balansräkningen när det är sannolikt att de

framtida ekonomiska fördelar som kan hänföras till tillgången kom­

mer att tillfalla företaget och tillgångens anskaffningsvärde kan

beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Utveckling bedrivs i form av egna IT­projekt. I de fall det är san­

nolikt att utvecklingskostnaden leder till framtida ekonomiska för­

delar för företaget och anskaffningsvärdet kan beräknas tillförlit­

ligt, aktiveras utgiften för företaget såsom immateriell anläggnings­

tillgång i balansräkningen. I övrigt belastar utvecklingen rörelse

resultatet löpande.

Tillgångarna redovisas till anskaffningskostnad med avdrag för

ackumulerade avskrivningar enligt plan och eventuella nedskriv­

ningar.

Övervärde vid förvärv av verksamhet som inte går att enskilt

identifiera och redovisa separat men ändå bedöms generera fram­

tida ekonomiska fördelar benäms goodwill. Goodwill skrivs inte av

men prövning av nedskrivningsbehov för goodwill sker årligen

samt då indikationer på att nedskrivningsbehov föreligger.

Återvinningsbart belopp för kassagenererande enheter fastställs

baserat på beräkningar av nyttjandevärden. Vad gäller nedskriv­

ningstest har detta gjorts på den lägsta nivå där separerbara kassa­

flöden identifierats. Där ett framtida kassaflöde inte kan med

säkerhet prognostiseras används nettoförsäljningsvärde.

Nedskrivningstester har genomförts på balanserade utgifter för

utvecklingsarbete utifrån en mall som används i hela koncernen.

En diskonteringränta på 4,5 % har används vid beräkningarna

Årets nedskrivningar i balanserade utgifter hänför sig till nya

riktlinjer i koncernen för det befintliga varuförsörjningssystemet

samt nedskrivning av ett gammalt intranätsystem.

Goodwill avser dels förvärvat övervärde i varumärke samt

inkråmsgoodwill vid förvärv av butiker. Varumärkesinnehavet

genererar framtida kassaflöden i form av minskade inköpskost­

nader som väsentligen överstiger det bokförda värdet.

Not 15 Övriga kostnader Koncernen Moderbolaget

MSEK 2005 2004 2005 2004

Bensininköp 4 666,5 1 492,1 — —

Marknadsföringskostnader 914,7 944,9 30,9 0,1

Konsultarvoden 216,2 210,4 138,6 83,1

IT­kostnader 764,5 624,7 121,6 13,7

Hyreskostnader 2 660,0 2 597,2 16,3 19,3

FDB, åtkomst medlemsregister 29,2 30,1 — —

Realisationsförluster 33,4 10,7 — 1,5

Kursförluster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär 53,8 — 1,0 —

Kostnader för omstrukturering 506,6 — — —

Övrigt 3 377,4 3 203,1 181,3 95,6

Summa 13 222,3 9 113,1 489,7 213,3

49

Intäkter från FDB hänför sig till apportavtalet mellan Coop

Norden AB och FDB innebärande att Coop Danmark ska täcka del

av FDBs föreningsomkostnader.

Kostnader till KF­koncernen avser främst tjänster inom fastig­

hetsförvaltning, hyreskostnader, administration och marknads­

föring av MedMera­kortet, försäljning av böcker och spel etc.

Coop Norden AB har under året fakturerat en utvecklingsavgift

till de danska, norska och svenska detaljhandelsföreningarna på

totalt 99,2 (97,9) MSEK. 83,6% (79,9%) av den totala försäljningen

i moderbolaget avser försäljning till övriga koncernbolag 28,7%

(24,4%) av de totala rörelsekostnaderna i moderbolaget avser

kostnader från övriga koncernbolag.

Koncernen har närståenderelation med sina dotterföretag

(se not 21 och 32), intresseföretag (se not 21) och ledande befatt­

ningshavare se nedan.

Not 16 Upplysningar om närstående

Intäkter

Coop Norden AB ägs av KF till 42%, FDB till 38% och Coop NKL

till 20%. Transaktioner med KF, FDB och NKL redovisas nedan vid

ägare.

Några transaktioner med styrelseledamöter och verkställande

direktörer, vice verkställande direktörer och andra ledande

befattningshavande utöver lön och andra ersättningar har inte före­

kommit (se även not 9 Löner, andra ersättningar och sociala kostna­

der).

Intäkter från Coop NKL hänför sig till apportavtalet mellan Coop

Norden AB och Coop NKL och påverkar specifikt verksamheten i

Coop Norge. Jämfört med Sverige och Danmark där koncernen

bedriver butiksverksamhet, utgörs den norska verksamheten av

grossistverksamhet och merparten av all försäljning är till Coop

NKL. Coop Norge ska enligt avtalet prissätta sina varor och tjänster

så att viss procent av omsättningen erhålls som rörelseresultat.

Transaktioner med närstående och ledande befattningshavare

Koncernen MSEK + Intäkter – Kostnader + Fordran – Skuld

Ägare 2005 21 730,9 –376,9 1 848,0 –5,4

Ägare 2004 18 537,9 –377,9 1 438,0 —

Ledande befattningshavare, antal 16 2005 — –106,0 — –31,2

Varav;

Löner och andra ersättningar –64,1

Pensionskostnader –30,5

Avgångsersättningar –11,4

Ledande befattningshavare, antal 15 2004 — –77,3 — —

Varav;

Löner och andra ersättningar –46,1

Pensionskostnader –14,5

Avgångsersättningar –16,7

Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter

50

Not 17 Finansiella intäkter

Finansiella Övriga ränteintäkter och intäkter liknande resultatposter Koncernen Moderbolaget

MSEK 2005 2004 2005 2004

Räntor, koncernföretag — — 135,6 134,3

Räntor, externa 70,8 17,9 57,6 1,2

Anteciperad utdelning — — 340,0 —

Kursvinster, externa 126,8 — 126,3 —

Summa 197,6 17,9 659,4 135,5

Not 18 Finansiella kostnader

Finansiella Räntekostnader och kostnader liknande resultatposter Koncernen Moderbolaget

MSEK 2005 2004 2005 2004

Räntor, koncernföretag — — –25,2 –20,4

Räntor, externa –224,2 –379,1 –123,2 –248,4

Kursförluster, koncernföretag — — –97,8 —

Kursförluster, externa –9,5 –32,2 –9,5 –32,9

Övriga finansiella poster –15,4 –9,7 –15,7 —

Summa –249,1 –421,0 –271,4 –301,7

51

Redovisad i resultaträkningen

Koncernen Moderbolaget

MSEK 2005 2004 2005 2004

Aktuell skattekostnad

Periodensskattekostnad –48,4 –50,0 —­­ —­­

Uppskjuten skattekostnad (–) / skatteintäkt (+)

Återföringavtidigareaktiveraduppskjutenskattpåunderskottsavdrag —­­ –183,7 —­­ —­­

Uppskjutenskattavseendeövrigatemporäraskillnader –112,0 43,7 8,1 –64,6

Förändringavuppskjutenskattpågrundavändraderedovisningsprinciper,IFRS —­­ –4,7 –8,1 —­­

Summa –112,0 –144,7 0,0 –64,6

Total redovisad skattekostnad –160,4 –194,7 0,0 –64,6

Avstämning av effektiv skatt

Koncernen Koncernen

2005 (%) 2005 2004(%) 2004

Resultatföreskatt 1 273,6 –228,3

Skattenligtgällandeskattesatsför moderbolaget/aktuellskatt 28,0 –356,6 28,0 63,9

Effektavandraskattesatserförutländskadotterföretag —­­ —­­ –0,2 –0,4

EjavdragsgillakostnaderSkatteeffekt 43,3 –551,2 –6,1 –13,9

EjskattepliktigaintäkterSkatteeffekt –69,7 887,2 1,7 3,8

Ökningavunderskottsavdragutanmotsvarande aktiveringavuppskjutenskatt 10,5 –133,7 –79,5 –181,4

Omvärderingavtidigareårsaktiverade —­­ underskottsavdrag —­­ –52,2 –119,1

Utnyttjandeavtidigareejaktiveradeunderskottsavdrag –1,6 20,2 53,7 122,7

Justeringavuppskjutenskattfråntidigareår –1,0 12,4 –48,7 –111,2

Effektavändradeskattesatser/ochskatteregler 2,7 –34,8 —­­ —­­

Förändringavuppskjutenskattpågrundavändraderedovisningsprinciper,IFRS —­­ —­­ –2,1 –4,7

Övrigt 0,3 –3,9 20,0 45,6

Redovisad effektiv skatt 12,6 –160,4 –85,3 –194,7

Dengällandeskattesatsenharberäknatsmedutgångspunktfråndenskattesatssomgällerförmoderbolagetochharuppgåtttill28%.

Skatteposter som redovisats direkt mot eget kapital

Koncernen Moderbolaget

MSEK 2005 2004 2005 2004

Uppskjutenskatthänförligtillförändrade redovisningsprinciper –7,5 –11,0 —­­ —­­

ImoderbolagetharingenuppskjutenskattbokatspåIFRS-justeringar.Kvittninghargjortsmotbefintligaunderskottsavdrag.

CoopNordenÅrsredovisning2005/Noter

Not 19 Skatter

52

Redovisad i balansräkningen

Uppskjutna skattefordringar och -skulder

Uppskjutnaskattefordringarochskulderhänförsigtillföljande:

Uppskjuten Uppskjuten skattefordran skatteskuld Netto

KoncernenMSEK 2005 2004 2005 2004 2005 2004

Anläggningstillgångar 362,0 381,0 –17,5 –15,7 344,5 365,3

Omsättningstillgångar 19,7 2,6 –3,7 —­­ 16,0 2,6

Långfristigaskulder 7,9 7,2 –0,6 —­­ 7,3 7,2

Kortfristigaskulder 57,8 78,1 0,0 —­­ 57,8 78,1

Övrigt 6,1 74,2 –17,2 –6,3 –11,1 67,9

Skattefordringar/–skulder, netto 453,5 543,1 –39,0 –22,0 414,5 521,1

Förfallotidpunkter för redovisade uppskjutna skattefordringar

Koncernen Moderbolaget

MSEK 2005 2004 2005 2004

Uppskjutnaskattefordringarsomförfallerinomettår 77,5 80,7 — —­­

Uppskjutnaskattefordringarsomförfallerefterettår 376,0 462,4 — —­­

Summa 453,5 543,1 — —­­

Förfallotidpunkter för redovisade uppskjutna skatteskulder

Koncernen Moderbolaget

MSEK 2005 2004 2005 2004

Uppskjutnaskatteskuldersomförfallertill betalningefterettår 39,0 22,0 — —­­

Ej redovisade uppskjutna skattefordringar

Koncernen Moderbolaget

MSEK 2005 2004 2005 2004

Temporäraskillnader 145,4 34,2 2,9 5,5

Skattemässigaunderskott 506,8 367,9 49,6 67,3

Summa 652,2 402,1 52,5 72,8

Deskattemässigaunderskottsavdragenochdetemporäraskillnadernasaknartidsbegränsningenligtnuvarandeskatteregler.Fördesvenskabolagenharingauppskjutnaskattefordringarredovisatsfördessaposter,dåmanvidårsredovisningensavgivandeintekanbedömanäravräkningmotframtidabeskattningsbaravinsterkanske.

Uppskjutnaskattefordringarochskatteskulderharkvittatsnärdetfinnsenlegalkvittningsrättföraktuellaskattefordringarochskatteskulderochnäruppskjutnaskat-teravsersammaskattehemvist.

Forts Not 19

53

Not 20 Anläggningstillgångar avvecklade verksamheter, totala köp och försäljningar anläggningstillgångar

Den21december2005haravvecklingskettavenstordelavdet

svenskafastighetsbeståndetikoncernen.Undersommaren2005

togsettavsiktsbeslutistyrelsenattavyttrafastighetergenomen

saleandleasebacktransaktion.Syftetmedförsäljningenharvarit

attfrigörakapitalförinvesteringaridenbefintligaverksamheten.

Försäljningsprocessenharvaritkortochavslutadesmedslutbudi

mittenavdecember.

Defastighetersomsåldesinrymmertillstordellokalerförkon-

cernensegnabutikersamtendellager.Dettainnebärattenöver-

vägandedelavhyresintäkternaidesåldafastigheternavarinterna.

Verksamhetenikoncernenkommerattfortsättaattbedrivaside

såldafastigheternaviaoperationellaleasingkontraktsomärteck-

nademeddennyaägaren,(sevidareleasingnot12).

Försäljningsummanförfastigheternamotsvarar4245MSEK

ochhargenereratenreavinstikoncernenpåsammantaget

2167,9MSEK.

Införförsäljningenflyttadesfastigheternasomskullesäljastill

nyinförskaffadebolagikoncernen.Köpeavtalengrundadesigpå

proformabalansräkningarmedettmindreantalbalansposter.Vid

självaförsäljningstillfälletsåldesdenyinköptabolageninnehållande

dereduceradebalansräkningarna.

Nettokassaflöde från avvecklad verksamhet

Underräkenskapsåret2005hadedenavveckladeverksamheten

ettkassaflödehänförligttillrörelsenom9,6MSEKkassaflödehän-

förligttillinvesteringsverksamhetenom4144,3MSEKochkassa-

flödefrånfinansieringsverksamhetenom0MSEK

Effekten på enskilda tillgångar och skulder i koncernen av avyttringen

KoncernenMSEK

Materiellaanläggningstillgångar 1978,1

Övrigafordringar 1,1

Likvidamedel 10,1

Leverantörsskulder –0,5

Avyttrade tillgångar och skulder, netto 1 988,8

Erhållenköpeskilling 4156,1

Avgår:Likvidamedelidenavyttradeverksamheten –10,1

Påverkan på likvida medel 4 146,0

CoopNordenÅrsredovisning2005/Noter

Moderbolaget

MSEK 2005 2004

Ingåendebalans 4774,5 5433,0

AndelsökningochomklassificeringfrånJointVenture tilldotterbolagIntergroupA.m.b.a. 3,7 —­­

Lämnadeaktieägartillskott 1000,0 —­­

NedsättningavaktiekapitaliCoopNorgeAS —­­ –658,5

Utgående balans 5 778,2 4 774,5

Not 21 Aktier och andelar i koncernföretag

Köp och försäljning av anläggningstillgångar inklusive ej avvecklad verksamhet

Koncernen, MSEK 2005

Köp Försäljning

Anläggningstillgångar –914,6 2183,3

Fordringar —­­ 1,1

Likvidamedel —­­ 10,1

Övrigaskulderochavsättningar —­­ –0,5

Realisationsvinst —­­ 2132,1

Erlagd / erhållen köpeskilling –914,6 4 326,1

Likvidamedeliförvärvadekoncernföretag —­­ —­­

Likvidamedeliavgåendekoncernföretag —­­ –10,1

Nettoeffekt på kassaflödet –914,6 4 316,0

54

Moderbolagets BokförtAndelar i koncernföretagMSEK Organisationsnr. Säte Antalandelar andeli% värde

CoopSverigeAB 556030–5921 Stockholm 110988 100 2502,2

CoopDanmarkA/S 26259495 Köpenhamn 101000 100 2490,7

CoopNorgeAS 961271460 Oslo 100000 100 538,7

CoopNordenTradingA/S 20406194 Köpenhamn 15 100 242,9

IntergroupA.m.b.a.* 18427990 Köpenhamn 3 75 3,7

Totalt 5 778,2

*IIntergroupA.m.b.a.ärunderlikvidationvilkenberäknasvaraavslutadföreutgångenavapril2006.Likvidationenberäknasgeettöverskott.

Indirekt ägda andelar i koncernbolag och intresseföretag Koncernens BokförtMSEK Organisationsnr. Säte andeli% värde

CoopSverigeFastigheterAB 556435–4453 Stockholm 100 —­­

CoopSverigeDistributionsfastigheterAB 556009–3808 Stockholm 100 —­­

CoopSverigeHolding1AB 556690–0394 Stockholm 100 —­­

CoopSverigeHolding2AB 556690–0493 Stockholm 100 —­­

CoopSverigeHolding3AB 556690–0501 Stockholm 100 —­­

CoopSverigeHolding4AB 556690–0097 Stockholm 100 —­­

CoopSverigeHyperHolding5AB 556690–0402 Stockholm 100 —­­

CoopSverigeHyperHolding6AB 556690–0451 Stockholm 100 —­­

CoopSverigeHyperHolding7AB 556690–0154 Stockholm 100 —­­

CoopSverigeHyperHolding8AB 556690–0170 Stockholm 100 —­­

CoopSverigeHyperHolding9AB 556690–0196 Stockholm 100 —­­

CoopSwedenLeoHolding1B.V. 30057564 Holland 100 —­­

CoopSwedenLeoHolding2B.V. 24311056 Holland 100 —­­

CoopNorgeIndustriA/S 982722411 Norge 100 —­­

CoopNorgeKaffeA/S 882722422 Norge 100 —­­

GomanBakerenHoldingA/S 863948592 Norge 100 —­­

GomanBakerietAS,Östfold 918828761 Norge 100 —­­

GomanBakerietAS,Oslo 943375623 Norge 100 —­­

GomanBakerietAS,Hönefoss 918233644 Norge 100 —­­

GomanBakerietAS,Jären 933570649 Norge 100 —­­

GomanBakerietAS,Trondheim 918686681 Norge 100 —­­

GomanBakerietAS,Nord–Tröndelag 915811655 Norge 100 —­­

GomanBakerietAS,Sörlandet 979580770 Norge 100 —­­

GomanLettbaktÖstfoldAS 980656292 Norge 100 —­­

A/SRöraFabrikker 916915144 Norge 100 —­­

A/SMargarinfabrikkenNorge 914742811 Norge 100 —­­

FaktaAS 11517498 Köpenhamn 100 —­­

IrmaAS 43264710 Köpenhamn 100 —­­

RitaAS 14722793 Köpenhamn 100 —­­

DanskKaffekompagniAS 14340106 Köpenhamn 100 —­­

DanskvinimportVejleAps 66959414 Köpenhamn 100 —­­

IntercoopLtd(namnändratfrånIntergroupFarEastLtd) —­­ HongKong 75 —­­

Andelsselskabetaf20.November2003(NAFInternationalAmba) 17148419 Köpenhamn 70 —­­

Ejendomsaktieselskabetaf22.juni1966 21510815 Köpenhamn 50 —­­

GränbyMiljöochRetur 556222–2199 Uppsala 35 0,0

Aktieselskabetaf25.april1963,Åbenrå 63923117 Åbenrå 30,48 0,4

Totalt 0,4

Forts Not 21

Andelsselskabetaf20.November2003(NAFInternationalAmba)ärunderlikvidationvilkenberäknasvaraavslutadunder2006. Likvidationenberäknasgeettöverskott.

55

Not 22 Finansiell riskhantering och finansiella instrument

CoopNordenärgenomsinverksamhetutsattförolikatyperav

finansiellarisker.Medfinansiellariskeravsesfluktuationeriföreta-

getsresultatochkassaflödetillföljdavförändringarivalutakurser,

räntenivåer,elprisersamtrefinansierings-ochkreditrisker.Kon-

cernensfinansverksamhetochhanteringavfinansiellatransaktio-

nerärcentraliseradtillCoopNordensfinansavdelning.Genomatt

centraliserafinansverksamhetenuppnåsbetydandestordriftsför-

delar,lägrefinansieringskostnadsamtbättrekontrollochhantering

avkoncernensfinansiellarisker.Denövergripandemålsättningen

ärattoptimerahanteringenavfinansiellarisker,kontinuerligt

säkerställaenkostnadseffektivbetalningshanteringsamtinitiera

kapitalrationaliseringsåtgärder.Verksamhetenbedrivsutifrånenav

styrelsenfastställdfinanspolicy.

Finansiering

Detärkoncernenspolicyattuppnåstabilitetidenlångsiktigakapi-

talförsörjningenochattbegränsarefinansieringsrisken.Upprätt-

hållandetaventillräckligbetalningsreserviformavkassaoch

garanteradeoutnyttjadekreditfaciliteter,samtenjämnförfallo-

strukturpåkoncernensskulderochkreditfaciliteter,ärgrundläg-

gandeprinciper.

CoopNordensfinansiellanettofordranuppgickperden31

december2005till102MSEK,fördelatpålåneskuld2181MSEK,

likvidamedelochfinansiellafordringar2283MSEK.Per31decem-

berfannskreditramarmotsvarande5116MSEKvarav2181MSEK

utnyttjades.

Koncernenharrealkreditslånmedfastighetersomsäkerhettill

ettbeloppmotsvarande2071MSEKpådendanskamarknaden.

Löptidenkantillstordelbestämmasavlåntagarenochengenom-

snittliglöptidöverstigande15åriCoopNordensfallmöjligatt

uppnå.Övrigakreditramarbeståravbilateralbankfinansiering.

Förfallostrukturkreditfaciliteterper2005–12–31

MSEK <1år1–3år 4–5år >5år Total

Banklån —­­ —­­ 630 —­­ 630

Realkrediter —­­ 124 54 1892 2 071

Checkkrediter 2312 —­­ —­­ —­­ 2 312

Finansiellaleasskulder 36 33 14 20 103

Summa 2 348 157 699 1 912 5 115

Ränterisk

Ränteriskärriskenattvärdetpåfinansiellainstrumentvarierarpå

grundavförändringarimarknadsräntorna.Enbetydandefaktor

sompåverkarränteriskenärräntebindningstidenochhursnabbten

varaktigränteförändringfårgenomslagpåkoncernensräntenetto

berorpåplaceringarnasochskuldernasräntebindningstid.

Räntebindningfinansiellaskulderper2005–12–31

MSEK <1år 1–3år 4–5år >5år Total

Banklån —­­ —­­ —­­ —­­ 0

Realkrediter 1327 743 —­­ —­­ 2 069

Checkkrediter 9 —­­ —­­ —­­ 9

Finansiellaleasskulder 36 33 14 20 103

Summa 1 372 776 14 20 2 182

Ienlighetmedskuldernasräntebindningskulleenmomentanupp-

gångimarknadsräntornamedenprocentenhetbelastakoncernens

finansnettomed12MSEKpå12månaderbasis.Hanteringenav

koncernensränteexponeringärcentraliserad,vilketinnebärattden

centralafinansfunktionenansvararförattidentifieraochhantera

dennaexponering.Denunderliggandeupplåningenstämmerinte

alltidöverensmeddenriskpolicysomredovisasifinanspolicyn.

Låneportföljensräntebindninganpassastillriskstrategingenom

användningavolikatyperavderivat.

Uteståenderäntederivatper2005–12–31

MSEK <1år 1–3år 4–5år >5år

Fordran

SEK 3800 1200 —­­ —­­

EUR 75 — — —

Summa 3 875 1 200 — —

Skuld

SEK –4790 —­­ — —­­

EUR –47 —­­ —­­ —­­

Summa –4 837 — — —

Enligtfinanspolicynärmålsättningenattdengenomsnittligaränte-

bindningenskallvara12månaderfördefinansiellaskulderna.

Räntebindningenkanförändrasisyfteattbegränsadenegativa

effekternaavenförändringavmarknadsräntorna.Underårethar

dengenomsnittligaräntebindningstidenvarieratmellan6och20

månader.Vidutgångenav2005uppgickdentill20månader.

Kreditrisk

CoopNordenärexponeradmottvåtyperavkreditrisker,finansiell

kreditrisksamtkommersiellkreditrisk.

Denfinansiellakreditriskenuppstårvidplaceringavkoncernens

likvidamedelochihandelmedfinansiellakontrakt.Enligtfinans-

policynskalldennariskbegränsasgenomvalavkreditvärdigamot-

parterochanvändandetavISDAavtal.Denfinansiellakreditrisken

ärihuvudsakmotdestoranordiskabankernaochmotettantalav

destörstaelbolageninorden.Denkommersiellakreditriskenbestår

nästanuteslutandeavfordringarpåkoncernennärståendebolag.

MerpartenliggermotägarbolagetiNorgeochenmindredelmot

CoopNordenÅrsredovisning2005/Noter

56

självständigakonsumentföreningarochbutikeriDanmarkoch

Sverige.Detbokfördavärdetpåbalansräkningenmotsvararden

maximalakreditförlusten.

Valutarisk

Koncernenärexponeradförolikatyperavvalutarisker.Dekom-

mersiellabetalningsflödenagerupphovtillvalutaväxlingardåvaru-

inköpgörsiandravalutorändeivilkakoncernenharförsäljning

ochkostnader(transaktionsexponering).Koncernensegnakapital

påverkasavväxelkursförändringarnärtillgångarochskulderi

utländskadotterbolagräknasomtillsvenskakronor(omräknings-

exponering).

Transaktionsexponering

CoopNordenharenickeobetydligdelavvaruinköpeniandra

valutoränintäkternavilketgenerartransaktionsexponering.Kon-

cernenstransaktionsexponeringfördelarsigpåföljandevalutor:

Transaktionsexponering Utfall PrognosMSEK 2005 2006

EUR 4230 4653

USD 1937 2131

SEK 333 366

DKK 633 696

NOK 269 296

Övriga 133 146

Summa 7 535 8 288

Medtransaktionsexponeringavsesallalagdaorder,dvsbeställ-

ningartillleverantördärpris,volymochleveranstidpunktärfast-

ställda.Ienlighetmedkoncernensfinanspolicyvalutakurssäkras

transaktionsexponeringmedvalutaterminerochvalutaoptioner.

Därutöverkanvalutasäkringvidtasförinköputöverorderläggning

försådanaleverantörsavtaldärprisärfastställtmedhänsyntill

produkternaslönsamhet,konkurrenskraftochvalutabedömning.

Transaktionsexponeringför2006

12månaders bedömda Säkrat nettoflöden belopp Snittkurs

EUR 4653 637 9,43

USD 2131 608 7,85

SEK 366 145 —­­

DKK 696 60 1,27

NOK 296 35 1,18

Övriga 146 31 —­­

Summa 8 289 1 516

Samtligavalutaderivatvärderastillverkligtvärdemedlöpandeför-

ändringarifinansiellaintäkterochkostnader,säkringsredovisning

tillämpasej.

Omräkningsexponering

IsambandmedomvärderingavtillgångarochskulderiCoop

Nordensutländskadotterbolagtillsvenskakronorkanförändrade

växelkurserpåverkakoncernensbalansräkning.

Nettotillgångarutländskvaluta

MSEK 2005–12–31 2004–12–31

DKK 3169 2868

NOK 1037 770

Summa 4 206 3 638

Huvudprincipenärattdennaexponeringintekurssäkras.Kurs-

differensenfrånomräkningenavutländskanettotillgångaruppgick

under2005till173,7MSEK,somredovisasdirektmotkoncernens

egnakapital.

Elrisk

CoopNordenharenelförbrukningsomårligenuppgårtillca550

GWh.Isyfteattreduceraexponeringenmotförändringarielpriset

användsfinansiellainstrumentpåelmarknaden.Elmarknadenhar

kännetecknatsavstoraprisfluktuationermedankoncernenselför-

brukningenärrelativtkonstantövertiden.Somettresultatav

dettaföreskriverfinanspolicynenlångsiktigprissäkringsstrategi.

Koncernenharenavtagandesäkringsandelöversäkringshorison-

ten,somuppgårtill4år.

Säkringavel2005–12–31

PrognosGWh elförbrukning Säkringar %

2005 557 444 80

2006 561 412 73

2007 561 213 38

2008 564 149 26

Elderivatvärderastillverkligtvärde.CoopNordenharvaltatttill-

lämpasäkringsredovisningienlighetmedIAS39.Förändringari

verkligtvärdesomanseseffektivaredovisaslöpandemotsäkrings-

reserven/fondenförverkligtvärdeiEgetKapital.Säkringsreserven

uppgicktill32MSEKper2005–12–31.Reservenberäknasupplösas

itaktmedattsäkradpostträffarresultaträkningen,setabellnedan.

Prognostiseradupplösningavsäkringsreservper2005–12–31

År MSEK

2006 12

2007 15

2008 6

2009 —­­

Summa 33

Forts Not 22

57

KoncernenMSEK 2005–12–31 2004–12–31

Råvarorochförnödenheter 47,3 35,6

Handelsvaror 5961,4 5844,5

Bokfört värde 6 008,7 5 880,1

Avdragförinkuransochnedskrivningargjortsmedföljandebelopp;

Inkuransavdrag 185,6 194,7

Nedskrivning 78,3 4,3

Not 23 Varulager

VarulagerbeståriCoopNorden-koncernenavråvarorochförnödenheter,färdigavaror,handelsvaroridistributionslagersamthandelsvaroributikslager.

Verkligt värde

Vidfastställandetavverkligtvärdeanvändsofficiellamarknadsno-

teringarpåbokslutsdagen.Idefallsådanasaknasgörsvärdering

genomdiskonteringavframtidakassaflödentillnoteradmarknads-

räntaförrespektivelöptid.

Verkligtvärdederivatperrespektiveårsskifte

2005 2004

redovisat verkligt redovisat verkligtMSEK värde värde värde värde

Ränteswappar –6 –6 –29 –29

Ränteterminer –1 –1 0 0

FRA —­­ —­­ —­­ —­­

Valutaterminer 16 16 —­­ 8

Valutaoptioner 2 2 —­­ 1

Elderivat 35 35 —­­ –5

Summa 46 46 –29 –25

Forts Not 22

Förövrigafinansiellatillgångarochskuldermotsvarardetbokförda

värdetenrimligapproximationavdetverkligavärdet.

Kundfordringar

Kundfordringarredovisasnettoefterreduceringmedgjordareser-

veringarförosäkrakundfordringarmed10,5(15,4)MSEK.

Fordringarnaärupptagnatillnominellabeloppefterindividuell

prövning.

CoopNordenÅrsredovisning2005/Noter

58

Not 25 Räntebärande skulder

Långfristiga räntebärande skulder

Koncernen Moderbolaget

MSEK 2005 2004 2005 2004

Förfallotidmellan1–3år 244,5 881,3 —­­ 605,8

Förfallotidmellan4–5år 227,6 —­­ —­­ —­­

Förfallotidsenareän5år 1622,1 1849,7 —­­ —­­

Summa 2 094,2 2 731,0 0,0 605,8

Kortfristiga räntebärande skulder

Koncernen Moderbolaget

MSEK 2005 2004 2005 2004

Banklån 78,0 1571,3 —­­ 1494,4

Checkräkningskrediter 9,2 1395,7 1,9 1395,7

Summa 87,2 2 967,0 1,9 2 890,1

Summanavbeviljadecheckräkningskrediteruppgårtill2312MSEKper2005–12–31,varav9,2MSEKutnyttjades.Derevolverandekreditfaciliteternaom3100MSEKförföllper2005–12–31.Detbeviljadelånetom630MSEK(varavutnyttjat0MSEK)ärbehäftatmedettfinansielltåtaganden,såkalladfinancialcovenant.Detärdefinieratsomnyckeltalavseendesoliditet.Förmerinformationavseendefinansiellariskersenot22,Finansiellriskhanteringochfinansiellainstrument.

Not 24 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Koncernen Moderbolaget

MSEK 2005 2004 2005 2004

Förutbetaldahyror 74,5 162,5 —­­ —­­

Upplupenfakturering 202,1 143,9 0,2 —­­

Upplupnaränteintäkter 4,1 2,5 0,1 —­­

Övrigt 179,7 256,9 8,6 11,4

Summa 460,4 565,8 8,9 11,4

59

Åretsförändringöverresultaträkningen

2005 2005Koncernen MSEK Ingåendebalans Avsättningar Återföringar Upplösningar Utgåendebalans

Avsättningar som är långfristiga skulder

Avsättningarföromstruktureringar 9,7 290,4 —­­ —­­ 300,1

Övrigt 1,7 1,1 –0,1 —­­ 2,7

Totalt 11,4 291,5 –0,1 —­­ 302,8

Åretsförändringöverresultaträkningen

2005 2005KoncernenMSEK Ingåendebalans Avsättningar Återföringar Upplösningar Utgåendebalans

Avsättningar som är kortfristiga skulder

Avsättningarföromstruktureringar 115,4 207,4 –31,1 –77,4 214,3

AvsättningMedMera-premier 85,5 —­­ –4,7 —­­ 80,8

Övrigt 59,3 72,4 –3,4 –59,5 68,8

Totalt 260,2 279,8 –39,2 –136,9 363,9

Åretsförändringöverresultaträkningen

ModerbolagetMSEK Ingåendebalans Avsättningar Återföringar Upplösningar Utgåendebalans

Avsättningar som är långfristiga skulder

Avsättningaromstruktureringar 9,5 12,7 0,0 –3,3 18,9

Totalt 9,5 12,7 0,0 –3,3 18,9

Åretsförändringöverresultaträkningen

2005 2005ModerbolagetMSEK Ingåendebalans Avsättningar Återföringar Upplösningar Utgåendebalans

Avsättningar som är kortfristiga skulder

Avsättningaromstruktureringar 19,5 46,9 –17,0 –1,8 47,7

Totalt 19,5 46,9 –17,0 –1,8 47,7

Not 26 Avsättningar

Imoderbolagetberäknas47,7MSEKtasianspråkunder2006.

Avsättningarnautgörsavenbästauppskattningavvadföretaget

rationelltsettskullebetalaförattregleraåtagandetpåbalansdagen

ellerförattpåbalansdagenöverföradentillentredjepart.

CoopSverigeABhargjortnyaavsättningarunder2005påsam-

mantaget501MSEKfrämstavseendeomstruktureringarochned-

läggningavbutiker.Beloppetinnefattarbådepersonalkostnader

ochytreduceringarbådeinomCoopKonsumochCoopForum.

ICoopDanmarkharavsättningargjortspåca42MSEKsomen

följdavnedläggningavbutiker.

CoopNordenABsavsättningaravserfrämstpersonalned-

dragningartillföljdavnyomorganisationikoncernen.

CoopNorgesingåendebalansföravsättningarbestårav

omstruktureringsavsättningarochprisjusteringarpåvaruinköp.

Avsättningarnaärfördelademellankortochlångskuld.De

kortaskuldernaberäknasattgenereraettutflödeavresurser

under2006.Delångaskuldernaavserutflödenavresursersom

Betalningar

MSEK 2005–12–31 2004–12–31

Koncernen 306,1 11,4

Beloppvarmedavsättningenförväntasbetalaseftermeräntolv

månader.

Betalningar

MSEK 2005–12–31 2004–12–31

Moderbolaget 18,9 9,5

Beloppvarmedavsättningenförväntasbetalaseftermeräntolv

månader.

CoopNordenÅrsredovisning2005/Noter

ihuvudsakkommerattskeunder2007ienlighetmedbesluttagna

iCoopNordensstyrelseidecember2005ilinjemedCoopNorden

2007projektet.

60

Not 27 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Koncernen Moderbolaget

MSEK 2005 2004 2005 2004

Semesterlöneskuld 946,8 951,3 38,9 23,8

Löner 192,8 287,4 —­­ —­­

Socialaavgifter 276,9 248,7 8,8 8,2

Levererat,ejfakturerat 481,1 199,3 10,1 6,7

Räntor —­­ 55,1 —­­ 55,1

Övrigaposter 244,6 561,6 —­­ —­­

Summa 2 142,2 2 303,4 57,8 93,8

Not 28 Ställda säkerheter,ansvarsförbindelser och eventualförpliktelser

Eventualförpliktelser

Imoderbolagetfinnsdetspärrademedelomtotalt2,9MSEKvid

åretsutgång.

Efterförhandlingarunderslutetav2005harettavtaltecknats

medennyleverantöridecember2005avseendeleveranserav

FruktochGrönttilldesvenskabutikerna.Medanledningavleve-

rantörsbytethardentidigareleverantörenunderfebruari2006

framställtbetydandekravpåkompensationmotCoopSverigeAB.

Ianslutningtillfastighetsaffärensåuppstodflerainternalån

mellanmoderbolagetCoopSverigeABochdessdotterbolag.Det

utfärdadesmoderbolagsgarantierfrånCoopNordenABföråter-

betalningavlånen.Dessagarantierkommerattupphöraunder

förstatertialet2006dålånenkommerattbetalastillbakaisam-

bandmedattutbetalningavanteciperadeutdelningarsker.

Ställda säkerheter Koncernen Moderbolaget

MSEK 2005 2004 2005 2004

Bankgarantier 2 235 —­­ —­­

Fastighetsinteckningar —­­ 2090 —­­ —­­

Övrigaposter 66 59 20 20

Summa 68 2 384 20 20

Ansvarsförbindelser Koncernen Moderbolaget

MSEK 2005 2004 2005 2004

Garantiförbindelser 19 9 3995 4

Borgensförbindelsertillförmånförexternpart 4 —­­ 4 —­­

—­­ —­­ —­­ —­­

SolidarisktansvarförCoopNordenABmeddotter-bolagattsvaraförskuldenmotexternalångivare 2012 6640 2012 6640

Summa 2 035 6 649 6 011 6 644

61

Moderbolaget MSEK 2005 2004

Rörelsens intäkter

Managementfee 89,7 150,4

Utvecklingsfee,egnabutiker 82,1 83,5

Tjänsteuppdrag 528,5 158,7

Övrigt —­­ 3,8

Summa 700,3 396,4

Övriga kostnader

Personalkostnader –12,2 –9,0

Lokalkostnader –29,0 —­­

IT-kostnader –85,8 —­­

Varuförsörjning –103,5 –83,5

Övrigt –10,8 –3,0

Summa –241,3 –95,5

Finansiella intäkter och kostnader

Räntekostnader –25,2 –20,5

Ränteintäkter 135,6 134,4

Valutakursförluster/valutakursvinster –97,8 —­­

Summa 12,6 113,9

Anläggningar

Inköp 33,0 —­­

33,0 —

Not 31 Interntransaktioner koncernföretag

Not 30 Ej kassaflödespåverkande poster

Koncernen Moderbolaget

MSEK 2005 2004 2005 2004

Avskrivningar 1139,8 1210,9 13,5 4,9

Realisationsvinst/förlust –2220,9 –21,5 —­­ 2,5

Nedskrivningar 259,2 47,3 —­­ —­­

Förändringavsättningar 337,6 –51,5 36,7 9,4

Anteciperadutdelning —­­ —­­ –340,0 —­­

Summa –484,3 1 185,2 –289,8 16,8

Not 29 Specifikation erhållna/betalda finansiella poster

Koncernen Moderbolaget

MSEK 2005 2004 2005 2004

Erhållnaräntor 297,9 28,0 206,9 124,9

Betaldaräntor –282,7 –412,3 –226,4 –261,8

Realiseradekursvinster —­­ —­­ 858,0 352,3

Realiseradekursförluster —­­ —­­ –835,2 –379,3

Övrigafinansiellaposter –29,0 –41,6 –15,4 –11,3

Summa –13,8 –425,9 –12,1 –175,2

CoopNordenÅrsredovisning2005/Noter

62

Not 32 Händelser efter balansdagen

Denandrafebruari2006blevCoopForumBygg&Trädgården

egenkedjainomCoopSverige.CoopForumochBygg&Trädgård

fortsättersittsamarbeteochhoppasgenomdennaåtgärdkunna

gebättreförutsättningarförattmötakundernasbehovochprofi-

lerasigpåmarknadenförgör-det-självare.

Efterförhandlingarunderslutetav2005harettavtaltecknats

medennyleverantöridecember2005avseendeleveranserav

Stockholmden16mars2006

NinaJarlbäck SveinE.Skorstad

Styrelsensordförande Vd

BerntAas JanAndersson LisbethBullHusby

EvaCalderon BjörnChristensen LarsIdermark

HenrikLarsen EbbeLundgaard PaulMollerup

LeifOlsson GeirOlavOpheim KurtPetersen

UllaVerholt

Vårrevisionsberättelseharavgivitsden16mars2006

DeloitteAB

JanNilsson

Auktoriseradrevisor

FruktochGrönttilldesvenskabutikerna.Medanledningavleve-

rantörsbytethardentidigareleverantörenunderfebruari2006

framställtbetydandekravpåkompensationmotCoopSverigeAB.

Iövrigtharingahändelserinträffatefterbalansdagenmenföre

undertecknandetavdennaårsredovisningsomärattbetrakta

såsomväsentliga.

Årsredovisningenochkoncernredovisningenhargodkäntsförutfärdandeavstyrelsenden16mars2006.Koncernensresultat-ochbalans-

räkningarochmoderbolagetsresultat-ochbalansräkningarblirföremålförfastställelsepåårsstämmaden9–10maj2006.

63

64

Revisionsberättelse

Verksamhetsbeskrivning 2005 / Revisionsberättelse

Till årsstämman i Coop Norden AB. Organisationsnummer 556585-8585

Vi har granskat årsredovisningen på sidorna 10–63, koncern-redovisningen och bokföringen samt styrelsens och verk-ställande direktörens förvaltning i Coop Norden AB för räkenskapsåret 2005. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncern-redovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovis-ningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelse-fulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och

koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bola-get för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkstäl-lande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktie-bolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalan-den nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredo-visningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med inter-nationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att bolagsstämman fastställer resultat-räkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 16 mars 2006 Deloitte AB

Jan NilssonAuktoriserad revisor

65

Definitioner

Verksamhetsbeskrivning 2005 / Definitioner

Riskbärande kapital

Beräknas som summan av redovisat eget kapital samt minoritetskapital.

Soliditet

Beräknas som summan av redovisat eget kapital och minoritetskapital i procent av balansomslutningen

Nettoskuld

Beräknas som summa räntebärande skulder, minus summa räntebärande tillgångar och likvida medel.

Nettoskuldsättningsgrad

Beräknas som nettoskuld dividerat med summan av eget kapital och förlagslån.

Räntetäckningsgrad

Beräknas som rörelseresultat plus finansiella intäkter i procent av finansiella kostnader.

Operativt kapital

Beräknas som anläggningstillgångar plus ej räntebärande tillgångar minus ej räntebärande skuld.

Avkastning på operativt kapital

Beräknas som rörelseresultat i procent av genomsnittligt operativt kapital.

66

Framgångarna i Danmark och Norge och också den fantas-tiska utveckling som den finska konsumentkooperationen har åstadkommit under senare år ger inspiration till arbetet med att utveckla den svenska verksamheten.

De investeringar som nu planeras, kan genomföras tack vare den mycket framgångsrika fastighetsförsäljning, som gjordes i slutet av 2005. Den gav oss det kapital vi behöver för att strukturera om delar av vår verksamhet med fräscha butiker, ett utvecklat sortiment, lägre priser och ökad synlig-het i marknaden. Samtidigt som en fortsatt fokusering på kostnadseffektivitet i verksamheten är nödvändig.

Coop Norden är ett konsumentkooperativt företag med starka och stolta traditioner på de marknader där vi verkar. De allra flesta, som handlar hos oss, är inte enbart kunder – genom att vara medlemmar i en konsumentförening är de också indirekta ägare av vår verksamhet. Vi känner ett stort ansvar för att ta tillvara de möjligheter som ligger i denna relation och ser det som en viktig uppgift att tillförsäkra våra medlemmar och kunder tillgång till bra och pålitliga varor till konkurrenskraftiga priser. Genom utvecklingen av våra egna varumärken gynnas också konsumenterna med bättre värde för pengarna samtidigt som särskild hänsyn kan tas till miljö- och hälsoaspekter som är en viktig del av Coops profil.

2005 har också varit ett tufft år, som ställt stora krav på hårt arbete och stor lojalitet från våra medarbetare. Det har gjorts mycket goda insatser runt om i de skandinaviska län-derna och jag ser fram emot de kommande årens utmaningar. Det kooperativa alternativet har framtiden för sig, vilket inte minst en god ökning under året av antalet medlemmar – eller ägarkunder som de har rätt att kalla sig – vittnar om.

Februari 2006

Nina Jarlbäck Styrelsens ordförande

Kooperationen har framtiden för sig

2005 har varit ett händelserikt och viktigt år för

Coop Norden. Ägarsamarbetet har stärkts och allt

större fokus har lagts på framtidsinriktade sats-

ningar.

Under året har vi kunnat glädja oss åt fortsatta framgångar i Coop Norge och kraftiga förbättringar i Coop Danmark. I början av året kunde vi dock notera betydande försämringar i den svenska verksamheten. Detta ledde till strategiska dis-kussioner i ägarförbunden och styrelsen. Ett analys- och granskningsarbete inleddes, som utmynnade i beslutet att fortsätta utvecklingen av de gemensamma nordiska samord-ningsfördelarna, samtidigt som nationella ledningar i Sverige och Danmark återskapades.

Koncernchefen Svante Nilsson lämnade sitt uppdrag i samband med detta och Svein E. Skorstad, som varit ställ-företrädande koncernchef sedan hösten 2004, utsågs till Coop Nordens nye koncernchef.

Det råder i dag stor samstämmighet i ägarkrets och sty-relse om Coop Nordens framtida strategi och det råder en bra balans i rollfördelningen mellan ägare, styrelse och den operativa ledningen i Coop Norden. Vi arbetar med fortsatt starkt fokus på nordisk samordning av inköp, utveckling av egna varumärken etc. Vi har dock insett att det också behövs en organisation och ett arbetssätt, som gör det möjligt att ta hänsyn till de olika förhållanden som finns i respektive land. Med den strategin som grund kommer vi att kunna erbjuda våra medlemmar och kunder både god kvalitet och bra priser.

I Coop Norge har man sedan Coop Norden bildades varit duktiga på att ta tillvara de nordiska stordriftsfördelarna, samtidigt som man arbetar med ett effektivt lokalt affärs-mannaskap. Där kom också den positiva utvecklingen först. Nu har den danska följt efter och verksamheten i Coop Dan-mark levererar 2005 sitt bästa resultat någonsin. En positiv utveckling som vi hoppas ska fortsätta.

Också på Coop Sverige är förväntningarna höga. I styrelse och ledning finns en övertygelse om att det går att vända utvecklingen och glädjande nog kunde vi under årets sista månader skönja en stabilisering. En kombination av fram-tidsinvesteringar och kraftiga effektiviseringar i alla led ska-par förutsättningar för den vändning som måste ske i Sverige.

Verksamhetsbeskrivning 2005 / Styrelseordförande har ordet

67

Om styrelsen

Ledamöter

Coop Nordens styrelse består av 12 stämmovalda styrelsele-damöter samt 2 personalrepresentanter med två suppleanter, som kallas till alla möten. Det är de tre ägarföreningarna KF, FDB och Coop NKL, som nominerar kandidater till styrelsen.

Under året hade styrelsen 13 protokollförda styrelsemöten.

Styrelsens arbete

Styrelsens arbete regleras bl.a. av styrelsens arbetsordning, som ger anvisningar och riktlinjer för styrelsens eget arbete. I arbetsordningen finns också instruktioner om arbetsfördel-ningen mellan å ena sidan styrelsen och å andra sidan vd och de andra organ som styrelsen inrättat, samt instruktioner för när och hur sådana uppgifter som styrelsen behöver för sitt arbete skall samlas in och rapporteras till styrelsen.

Revisionskommitté

Ett av styrelsens organ är Revisionskommittén, som har som huvudsaklig uppgift att övervaka koncernens redovisnings- och rapporteringsprocesser samt revisionsprocessen. Revi-sionskommitténs ledamöter utses av styrelsen och består för närvarande av tre styrelseledamöter. Kommittén ska regel-bundet rapportera till styrelsen. Kommittén har haft 2 möten under 2005.

Beredningskommitté

En beredningskommitté tillsattes i slutet av 2005. Kommit-tén utses årligen av styrelsen och består av 5 medlemmar samt 2 arbetstagarrepresentanter. Kommittén är ett bere-dande utskott med uppgift att vid behov förbereda frågor för behandling i styrelsen samt hantera de frågor som styrelsen hänskjuter till kommittén.

Ersättningskommitté

Ersättningskommittén utses av styrelsen och består av 3 styrelseledamöter. Ledamöterna utses på två år. Kommittén skall arbeta utifrån fastställd ersättningspolicy för koncern-ledningsrepresentanter inom Coop Norden.

Några viktiga frågor under 2005

Styrelsen har under året, förutom sedvanligt arbete, priorite-rat diskussioner om den långsiktiga strategin för framtiden.

Coop Norden som organisation har förstärkt inköps-kraften för alla tre länderna och skapat fördelar som ligger till grund för en positiv utveckling av verksamheterna i Dan-mark och Norge. Styrelsen är helt enig om att fortsätta utveckla en stark nordisk organisation för inköp och utveck-ling av egna varumärken. Det förstärker Coop Nordens möjligheter att ännu bättre kunna erbjuda medlemmar och kunder bra varor till bra priser.

För att förstärka den lokala förankringen – en grundsten i den kooperativa verksamheten – har styrelsen beslutat att återinföra de nationella dotterbolagen i Sverige och Dan-mark. I Norge finns däremot redan ett nationellt bolag. Alla ägare står bakom detta.

Coop Nordens ägare är eniga om fortsatta framtids-satsningar för att skapa fördelar för medlemmar och kunder i de nordiska konsumentkooperationerna.

Verksamhetsbeskrivning 2005 / Om styrelsen

68

Styrelse

Verksamhetsbeskrivning 2005 / Styrelse

Jan

Kurt

BerntEbbe Lisbeth Nina

Nina Jarlbäck Ordförande,

utsedd av KF

Född 1946

nina.jarlback@kf.se

Kurt Petersen Ledamot,

utsedd av FDB

Född 1940

kpet@fdb.dk

Björn ChristensenLedamot,

utsedd av Coop NKL

Född 1944

bjorn.christensen@coop.no

Leif OlssonLedamot,

utsedd av KF

Född 1943

leif.olsson@karlstad.bostream.se

Bernt Aas Ledamot,

utsedd av Coop NKL

Född 1948

bernt.aas@coop.no

Ulla VerholtArbetstagarrepresentant

Född 1948

verholtu@post.tele.dk

Paul MollerupLedamot,

utsedd av FDB

Född 1966

pm@fdb.dk

Eva Calderon Arbetstagarrepresentant

Född 1944

eva.calderon@coop.se

Lisbeth Bull Husby Andre vice ordförande,

utsedd av Coop NKL

Född 1950

husbyma@online.no

Per RibackeArbetstagarrepresentant,

suppleant

Född 1972

per.ribacke@coop.se

Henrik LarsenLedamot,

utsedd av FDB

Född 1957

henrik@larsen-family.dk

Palle Birk Arbetstagarrepresentant,

suppleant

Född 1959

palle.birk@coop.dk

Ebbe Lundgaard Förste vice ordförande,

utsedd av FDB

Född 1944

el@fdb.dk

Geir Olav OpheimLedamot,

utsedd av Coop NKL

Född 1964

geir.olav.opheim@co.coop.no

Lars IdermarkLedamot,

utsedd av KF

Född 1957

lars.idermark@kf.se

Jan AnderssonLedamot,

utsedd av KF

Född 1944

jan.andersson@kf.se

BjörnEva

Palle

Lars

Coop Nordens styrelse består av

12 stämmovalda styrelseledamöter

samt 2 personalrepresentanter

med två suppleanter, som kallas

till alla möten.

PerGeirLeifPaul Ulla

Henrik

0II

Koncernledning

Verksamhetsbeskrivning 2005 / Koncernledning

Under hela eller delar av året har också följande personer ingått i koncernledningen: Maria Arnholm, Roger Gehrman,

Lars Härenstam, Claus Jensen, Svante Nilsson, Toril Opsal Thorp och Michael Thurau.

Erik

Jan

VernerIngerClaes

Per SveinSvein E.

Thomas

Mario

Verner JensenKoncerndirektör IT

från augusti 2002

Född 1951

verner.jensen@coop.se

Svein FanebustVice vd, Adm. Dir.

Coop Norge från 2001

Född 1953

svein.fanebust@coop.no

Inger HolmströmInformationsdirektör

från januari 2006

Född 1948

inger.holmstrom@coop.se

Erik SkånsbergKoncerndirektör Ekonomi

och Finans från 2002

Född 1964

erik.skansberg@coop.se

Per BankVice vd, Adm. Dir.

Coop Danmark från juni 2005

Född 1967

per.bank@coop.dk

Jan LundgrenKoncerndirektör Food

från september 2004

Född 1961

jan.lundgren@coop.dk

Thomas EvertssonVice vd, vd Coop Sverige

från juni 2005

Född 1964

thomas.evertsson@coop.se

Claes ErikssonKoncerndirektör Nonfood

från november 2004

Född 1951

claes.eriksson@coop.dk

Svein E. SkorstadVd och koncernchef

från 1 maj 2005

Född 1948

svein.skorstad@coop.se

Mario OrsucciAdministrativ direktör

från september 2005

Född 1957

mario.orsucci@coop.se

Coop Norden AB

Box 21

SE-101 20 Stockholm

Kungsgatan 49

Tel: +46 8 743 54 00

E-post: info@coopnorden.com

www.coopnorden.com

Dotterbolag:

Coop Danmark A/S

Roskildevej 65

DK-2620 Albertslund

Tel: +45 43 86 43 86

E-post: coop@coop.dk

www.coop.dk

Coop Norge AS

Østre Aker vei 264

Grorud

P.O Boks 21 Haugenstua

NO-0915 Oslo

Tel: +47 22 89 95 95

E-post: infonorge@coop.no

www.coop.no

Coop Sverige AB

SE-171 88 Solna

Englundavägen 4, Solna

Tel: +46 8 743 10 00

E-post: info@coop.se

www.coop.se

Solb

erg

• Tr

yck:

Göt

ebor

gstr

ycke

riet

• Fo

to:

Mag

nus

Fond

och

And

ers

Qva

rnst

röm

SE

VAT

SE-

5565

85-8

585