1 (86)

Framtid Gällivare - Malmberget - Koskullskulle

Fördjupad översiktsplan FÖP 2008 - 2025

Del 3

Miljökonsekvensbeskrivning MKB

ANTAGANDEHANDLING

ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 3 NOVEMBER 2008 § 166

Bild från LKAB

2 (86)

3 (86)

Innehållsförteckning

1. FÖRORD 5

1.1 INLEDNING OCH KONTAKT 6

2. LÄSHÄNVISNING 7

3. SAMMANFATTNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN (MKB) 8

3.1 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN 8 3.2 NOLLALTERNATIV, LOKALISERINGSALTERNATIV OCH DESS MILJÖKONSEKVENSER 8 3.3 SLUTSATS I MKB 9

4. INLEDNING 10

4.1 SYFTE MED MKB:N I DEN FÖRDJUPADE ÖVERSIKTSPLANEN 10 4.2 MKB-GENOMFÖRANDET 10 4.3 AVGRÄNSNING AV MKB 11 4.4 PLANFÖRSLAGETS ALTERNATIV I MKB:N 12 4.5 LÄSHÄNVISNING MKB 13

5. GÄLLANDE LAGAR, BESTÄMMELSER OCH REKOMMENDATIONER 14

5.1 MILJÖBALKEN 14 5.2 PLAN- OCH BYGGLAGEN 16 5.3 KULTURMINNESLAGEN 16 5.4 NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL 17 5.5 LOKALA OCH REGIONALA MILJÖMÅL 19 5.6 TILLSTÅND OCH BESLUT FÖR GRUVBRYTNING 19 5.7 RIKTVÄRDEN OCH REKOMMENDATIONER 19

6. BESKRIVNING AV BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN OCH NUVARANDE MILJÖPÅVERKAN 22

6.1 PLANFÖRUTSÄTTNINGAR 23 6.2 MARK OCH VATTENANVÄNDNING 23 6.3 MARK-, VATTEN- OCH GRUNDFÖRHÅLLANDEN 24 6.4 MALMBERGETS GRUVBRYTNING OCH DESS PÅVERKAN PÅ HÄLSA OCH SÄKERHET 26 6.5 HÄLSA OCH SÄKERHET 30 6.6 RISKBEDÖMNING 33 6.7 TRAFIK 37 6.8 STADS- OCH LANDSKAPSBILD 37 6.9 NATURMILJÖ 38 6.10 KULTURMILJÖ 39 6.11 REKREATION OCH FRILUFTSLIV 39

4 (86)

7. BESKRIVNING AV FÖRESLAGEN ÖVERSIKTSPLAN FRAMTID GÄLLIVARE – MALMBERGET - KOSKULLSKULLE 41

7.1 MARK OCH VATTENANVÄNDNING 42 7.2 TRAFIK OCH KOMMUNIKATION 43 7.3 NATURMILJÖ, GRÖNSTRUKTUR, REKREATION OCH FRILUFTSLIV 43 7.4 KULTURMILJÖ 43

8. MILJÖKONSEKVENSER OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER PLANFÖRSLAGET FRAMTID GÄLLIVARE – MALMBERGET - KOSKULLSKULLE 44

8.1 MARK OCH VATTENANVÄNDNING 45 8.2 GRUVBRYTNING 48 8.3 GRUVANS PÅVERKAN PÅ MALMBERGET, INRIKTNING A 48 8.4 GRUVANS PÅVERKAN PÅ MALMBERGET, INRIKTNING B 50 8.5 FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER OCH RIKTLINJER FÖR INRIKTNING A OCH B 52 8.6 GRUVANS PÅVERKAN PÅ KOSKULLSKULLE 53 8.7 MARK-, VATTEN- OCH GRUNDFÖRHÅLLANDEN 54 8.8 HÄLSA OCH SÄKERHET 56 8.9 RISKBEDÖMNING 57 8.10 TRAFIK OCH TRAFIKSÄKERHET 59 8.11 STADS- OCH LANDSKAPSBILD 60 8.12 NATURMILJÖ 61 8.13 KULTURMILJÖ 62 8.14 REKREATION OCH FRILUFTSLIV 64 8.15 SOCIALA OCH SAMHÄLLSEKONOMISKA KONSEKVENSER 65

9. BESKRIVNING AV NOLLALTERNATIVET OCH DESS MILJÖKONSEKVENSER 68

9.1 ÖVERSIKTSPLANEN 2003 68 9.2 NOLLALTERNATIVETS MILJÖKONSEKVENSER – ÖVERSIKTSPLANEN 2003 69

10. BESKRIVNING AV LOKALISERINGSALTERNATIVEN OCH DESS MILJÖKONSEKVENSER 71

10.1 LOKALISERINGSALTERNATIV 1, EXPANSION SYDOST 71 10.2 LOKALISERINGSALTERNATIV 2, EXPANSION SYDVÄST 72 10.3 LOKALISERINGSALTERNATIV 3, EXPANSION NORDOST 74 10.4 LOKALISERINGSALTERNATIV 4, FÖRTÄTNING I BEFINTLIGA CENTRALORTER 75

11. SAMLAD BEDÖMNING – UNDERLAG FÖR BESLUT 77

11.1 HUR MILJÖASPEKTERNA INTEGRERATS I ÖVERSIKTSPLANEN 77 11.2 DISKUSSION KRING PLANFÖRSLAGET, NOLLALTERNATIVET OCH LOKALISERINGSALTERNATIVEN 77 11.3 SAMMANFATTANDE DISKUSSION 79 11.4 UPPFÖLJNING, ÖVERVAKNING OCH ÅTGÄRDER AV MILJÖKONSEKVENSER 81

12. REFERENSER 84

5 (86)

1. Förord

Till Läsaren Du har just nu framför dig en del av det material som ingår i Framtid Gällivare- Malmberget – Koskullskulle, fördjupad översiktsplan 2008-2025. Egentligen är kunskapen och förmågan att kunna förutse utveckling under ett sådant långt tidsperspektiv som ca 20 år begränsat. Ändock finns det ett stort värde att med det kunskapsunderlag och planeringstänkandet som finns, göra ställningstaganden om hur vi vill ha det i framtiden. Hur vi på bästa sätt förvaltar vår kommun. Översiktsplanen är en bra hjälp. Denna skrift är antagandehandlingen och är ett förslag på en idé över hur framtiden kan utvecklas i kommunen. En inte helt lätt uppgift då översiktsplanen i stora delar är beroende av exempelvis gruvdriftens utveckling. En utveckling som ingen säkert kan förutspå, men oerhört väsentlig i planeringsarbetet. Viktigt är därför att skapa alternativ, handlingsfrihet, kunskap och dialog om framtiden. Utgångspunkten i arbetet är bl.a att det skall skapas idéer, diskussion, inspiration, möjligheter och framtidstro. Dessutom att finna en färdväg för politiker, tjänstemän, kommuninnevånare, näringsliv, organisationer m.fl. att komma fram till ett gemensamt mål, en positiv utveckling i kommunen på kort och lång sikt. Översiktsplanen är en viktig del i detta sammanhang. En central del i arbetet är att försöka redovisa översiktsplanematerialet på sådant sätt att läsare som vanligtvis inte är i kontakt med ”planeringsvardagen” ändå skall känna att det är lätt och betydelsefullt att ta del av materialet. Samt att man vill vara delaktig i planeringsprocessen och göra sig hörd! Traditionellt sett så kan en översiktsplan uppfattas som tung och svår att ta till sig. Detta vill vi försöka ändra på. En utmaning som inspirerar, liksom utmaningen att finna rätt ”färdväg” för översiktsplanens innehåll och upplägg. Tonvikten läggs på kärnfrågor och utesluta alltför djuplodande statistik och detaljredovisningar. Vi tar tacksamt emot synpunkter liksom nya uppslag och idéer. Då vet vi att vi är på rätt väg. För det är precis vad vi vill vara, på rätt väg i dialog och samverkan om kommunens framtid! Översiktsplanearbetet har varit utställt mellan den 3 mars – 29 april 2008. Planen fanns tillgänglig att studera på bl a kommunhuset i Gällivare under denna tidsperiod. Utställningen är en ”avstämning” med berörda. Tidsperioden 3 mars – 29 april är viktig då allmänhetens och övrigas synpunkter är av stor vikt för att uppnå det gemensamma målet, en positiv utveckling i kommunen, tillsammans med dess innevånare och verksamhetsutövare. Bengt Gustavsson Lennart Johansson Kjell Sundvall Planförf. o projekt Kommunchef Miljö- och samordnare byggchef

6 (86)

1.1 Inledning och kontakt

Beslut om att låta upprätta en fördjupad översiktsplan har tagits av Gällivare kommun.

Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan för hela kommunens yta. Kommunen kan även göra fördjupade översiktsplaner för mindre områden inom kommunen som i detta fall. I det framtagna dokumentet ”Start PM, För revidering av fördjupad översiktsplan över Gällivare - Malmberget - Koskullskulle”, daterat 2006-02-27 går följande att läsa:

”För tätorten Gällivare-Malmberget-Koskullskulle antog kommunfullmäktige 2003-10-17 § 196 en fördjupad översiktsplan. Dess aktualitet är idag ifrågasatt med hänsyn till gruvnäringens förändrade och utvidgade gruvbrytning. Den direkta och fysiska påverkan sker främst i Malmberget men effekter och påverkan på resten av tätorten är påtaglig bl.a. vad gäller bebyggelse- och näringslivsutveckling, utbildning, teknisk försörjning, infrastruktur, kultur, vård och omsorg m.m. Framtiden för tätorten med hänsyn till gruvnäringens utvidgning är dock långsiktigt oviss. Planeringsförutsättningarna är till största delen beroende av gruvnäringens verksamhet och förändringar. Planeringshorisonten för gruvnäringen ligger idag på ca 10 år och är relativt kort. En rad undersökningstillstånd finns och nya har sökts. Huruvida dessa undersökningar faller och blir framtida gruvbrytning är oklart. Vi konstaterar att osäkerheten är stor men påverkan på tätorten är påtaglig varför gällande fördjupad översiktsplan inte fungerar som ett aktuellt planeringsunderlag och därmed behöver revideras.”

Ovan har föranlett att kommunen under 2006 har påbörjat ett arbete med att ta fram en ny fördjupad översiktsplan för centrala delarna av kommunen. En projektgrupp tillsattes som påbörjade arbetet med översiktsplanen. Mars 2007 förändrades organisationen och en ny grupp av konsulter från WSP Samhällsbyggnad anlitades. Arbetsmaterial från den tidigare konsultgruppen har inarbetats i tillämpliga delar. Den politiska styrningen av arbetet har skett genom den så kallade Översiktsplanegruppen. Gruppen har bestått av politiker från olika nämnder och styrelser. Dessutom har i gruppens arbete även deltagit kommunala tjänstemän samt en konsultgrupp från WSP samhällsbyggnad. Kontaktpersoner utöver den politiska organisationen är bl.a: Lennart Johansson Kommunchef 0970-181 12 Kjell Sundvall Miljö- och byggchef 0970-182 60 Ulla-Britt Larsson Marksekreterare 0970-182 37 Bengt Gustavsson Planarkitekt, projektsamordnare, uppdragsansv. WSP 011-13 95 48 Ann-Mari Talling Landskapsarkitekt, bitr. projektsamordnare WSP 011-13 95 49 Frida Sjöblom Planeringsarkitekt, FÖP, MKB WSP 011-23 55 80 Johannes Nilsson Planeringsarkitekt, FÖP WSP 011-13 95 45 Johan Grander Landskapsarkitekt, MKB WSP 011-13 95 56 Birgitta Johansson Planingenjör WSP 011-13 95 59 Helene Snöberg GIS WSP 011-13 95 51

7 (86)

2. Läshänvisning

Handlingarna för översiktsplanen har delats upp i fem separata delar. Dessa är:

DEL 1: Framtid Gällivare-Malmberget-Koskullskulle. Fördjupad översiktsplan FÖP 2008-2025 DEL 2: Framtid Gällivare-Malmberget-Koskullskulle. Plankarta DEL 3: Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) DEL 4: Planeringsförutsättningar (PF) DEL 5: Folder /Sammanfattning DEL 6: Samrådsredogörelse inklusive Särskild sammanställning DEL 7: Utlåtande inklusive bilagda Särskild sammanställning

DEL 3: Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

Kaptensgropen i Malmberget

Materialet i denna handling, DEL 3 utgör en miljökonsekvensbeskrivning av förslaget till översiktsplan, framtid Gällivare-Malmberget-Koskullskulle. Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen är att integrera miljöaspekterna i planen och främja en hållbar utveckling. Del 3 skall främst läsas i kombination med del 1, planförslaget och del 2, plankartan. Övriga delar i handlingarna Del 1 Planförslag. Del 2 Karta över den framtida utvecklingen och användandet av mark och vattenområden. Del 4 Beskriver planområdets förutsättningar. Del 5 Folder/sammanfattning. Del 6 Samrådsredogörelse inklusive Särskild sammanställning. Del 7 Utlåtande inklusive bilagda Särskild sammanställning

8 (86)

3. Sammanfattning av Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB)

Här följer en sammanfattning av miljökonsekvensbeskrivningen. MKB:n sammanfattas även till viss del under rubrik 11, samlad bedömning, där resonemang förs kring ställningstaganden som tagits under arbetet med MKB:n. Varje översiktsplan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt gällande lagstiftning. Vid avgränsningen av MKB:n bedömdes att den betydande miljöpåverkan bestod av: gruvans påverkan på kulturmiljön i Malmberget; gruvans och nya expansionsområdens påverkan på stads- och landskapsbilden, gruvans påverkan på hälsa och säkerhet för boende, samt exploateringsområdenas påverkan på befintliga naturvärden.

3.1 Befintliga förhållanden

Planområdet innefattar en rad riksintressen - rennäring, järnmalm, kulturmiljö i Koskullskulle/ Malmberget samt friluftslivet kring Dundret. Vassaraträsk, Vassaraälven och Linaälven ingår i ett vattensystem som utgör natura 2000- område. Gruvverksamheten innebär olika sorters miljöpåverkan; försurning, förhöjda halter av metall i omgivande vattendrag, förändring av landskapsbilden, seismisk aktivitet, dammbrott, vibrationer, sättningar, buller, luftföroreningar, spridning av damm och social oro för boende intill gruvan. Centrala delarna av Gällivare berörs av helikopterbuller. Led för farligt gods (väg och järnväg) går genom tätorten. Tillverkare av sprängmedel ligger nordost om tätorten Gällivare. Risk finns för översvämning vid dammbrott eller höjning av vattenståndet. 3.2 Planförslagets miljökonsekvenser Planförslaget redovisar en expansion av gruvan över Elevhemsområdet vilket innebär att Malmberget delas i två delar. Gruvans ytterligare expansion är ännu okänd vilket innebär att miljöpåverkan är svårbedömd. Påverkan består främst av att människor kan behöva flytta alternativt bo kvar med de störningar som gruvan generar. Om en avveckling av Malmberget som bostadsort sker, kommer ersättningsbostäder bl.a. att ta råmark i anspråk med åtföljande påverkan på natur- och kulturmiljöer samt landskapsbild. Ny bebyggelse på Nunisvaara kommer inte att beröras av flygbuller. Bebyggelse på Nunisvaara ligger nära riskzonen kring sprängmedelsföretaget. Ny bebyggelse kring Vassaraträsk och i Gällivare centrum störs av helikopterbuller. Bebyggelse kring Vassaraträsk, Harrträsk och Nunisvaara samt utvecklingen av Dundret påverkar Natura 2000-områden m.fl. naturvärden samt rennäringen. Utbyggnad av infrastrukturen medför påverkan på mark- och vattenanvändning.

3.2 Nollalternativ, lokaliseringsalternativ och dess miljökonsekvenser

Alternativa förslag används för att lättare kunna värdera och bedöma konsekvenserna av planförslaget. Den fördjupade översiktsplanen från 2003 utgör nollalternativ i MKB-arbetet. Nollalternativet har ingen planberedskap för framtida förändringar i Malmberget vilket innebär att annat alternativ måste prövas för utveckling av bostadsområden. Alternativ som prövas är flera:

9 (86)

Lokaliseringsalternativen expansion sydost och sydväst innebär goda bostadsområden, dock inte utan konflikter med andra intressen, så som naturvärden, och konflikter med flygbuller. Lokaliseringsalternativ expansion nordost, är inte aktuellt i dagsläget, då sprängmedelsföretag och ridskola ligger i området. Området kan dock på längre sikt bli aktuellt för exempelvis bostäder. Lokaliseringsalternativ förtätning i befintliga orter, har inte tillräcklig kapacitet för att ensamt klara behovet av bostäder som ersättning för Malmberget.

3.3 Slutsats i MKB

Översiktsplanearbetet ger ett övergripande förslag utifrån olika behov och intressen. Planförslaget innebär att miljömål påverkas. Intressen står i konflikt med varandra och kommunen måste prioritera. Kommunen anser sig inte kunna föreslå en utveckling av tätorten som är helt förenligt med riksintressen för värdefulla ämnen och rennäringen. Kärnfrågan i översiktsplanen är ovissheten kring gruvans påverkan och hur samhällsplaneringen skall kunna skapa handlingsberedskap för olika händelseförlopp och miljökonsekvenser.

10 (86)

4. Inledning

Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan för hela kommunens yta. Kommunen kan göra fördjupade översiktsplaner för mindre områden inom kommun. Sedan 2004 finns bestämmelser om att översiktsplaner ska miljöbedömas. 4 § förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar i Miljöbalken, anger att genomförandet av en översiktsplan alltid ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Detta har föranlett att kommunen har påbörjat ett arbete med att ta fram en ny fördjupad översiktsplan och miljökonsekvensbeskrivning, MKB för centrala delarna av kommunen.

Vad är en miljökonsekvensbeskrivning? Miljökonsekvensbeskrivningen ska beskriva de konsekvenser som kan förväntas uppkomma med de förändringar som översiktsplanen föreslår. En miljökonsekvensbeskrivning redovisas i ett eget dokument som är en del av översiktsplanearbetet. Arbetet i MKB:n ska inriktas på att beskriva de konsekvenser som innebär en betydande miljöpåverkan. Vad är betydande miljöpåverkan? Förändringar i samhället kan medföra många olika konsekvenser, men vissa av konsekvenserna är så komplexa och övergripande att de medför en betydande miljöpåverkan på miljön eller människorna i kommunen. En betydande miljöpåverkan är en konsekvens som man inte uppenbart eller med lätthet kan överblicka och åtgärda.

4.1 Syfte med MKB:n i den fördjupade översiktsplanen

Syftet är att integrera miljöaspekterna i planen så att en hållbar utveckling främjas (6 kap. 11 § MB). Miljökonsekvensbeskrivningen ska bidra till att ge en helhetsbild och beskriva den sammantagna effekten av föreslagen framtida markanvändning i kommunen.

MKB ska beskriva den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma med avseende på biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, forn- och kulturlämningar, och annat kulturarv samt det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter”.

4.2 MKB-genomförandet

MKB-arbetet löper parallellt med översiktsplanen. Arbetsordningen är enligt följande:

- Avgränsning av betydande miljöpåverkan i samråd med länsstyrelsen - Analys av översiktsplanen och dess konsekvenser - Miljökonsekvensbeskrivning, utformning av dokument och

ställningstagande - Samråd med berörda myndigheter och allmänheten tillsammans med

översiktsplanen - Utställning tillsammans med översiktsplanen - Antagande av fördjupad översiktsplan med MKB:n som beslutsunderlag

11 (86)

4.3 Avgränsning av MKB

Enligt miljöbalken 6 kap. 13§ ska kommunen innan omfattningen av MKB bestäms, samråda med länsstyrelsen. Avgränsningen går ut på att identifiera vilka av planens konsekvenser som kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Avgränsningen går helt enkelt ut på att forma den kommande MKB:ns innehåll, vad är viktigast att beskriva? Muntligt samråd angående avgränsningen av MKB har hållits med Länsstyrelsen i Norrbottens län den 21 augusti 2006 och den 24 maj 2007. Beslut om avgränsning har sedan tagits i kommunens miljö- och byggnämnd den 28 augusti 2007.

Kommunen och Länsstyrelsen har i ovan nämnda samråd uppmärksammat följande miljöaspekter som kan vara av betydande miljöpåverkan:

Kulturmiljö Gruvbrytningen innebär att värdefulla områden för kulturmiljön och bevarandevärda byggnader i Malmberget kommer att påverkas negativt av markdeformationerna. I miljöbalkens 3 kap. beskrivs hushållsbestämmelser som anger att områden med kulturvärden som är av betydelse från allmän synpunkt ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påverka dem. Stads- och landskapsbild Gruvbrytningen innebär att stora markområden påverkas. På sikt kan stora delar av östra och västra Malmberget komma att försvinna genom gruvans expansion vilket medför stora förändringar i stads- och landskapsbild. Förtätning i existerande bostadsområden och förslag till nya bostadsområden/ fritidsområden kommer att påverka befintlig landskapsbild. Påverkan är geografiskt omfattande. Hälsa och säkerhet för boende Förändringen för boende i östra och västra Malmberget blir stor. Osäkerheter kring vad som kommer att hända innebär en negativ psykisk påverkan. Bostäder som ligger nära Kaptensgropen och gruvans verksamhet påverkas genom bland annat buller, luftföroreningar, vibrationer och damning. Föreslagna förändringar av berör en stor del av befolkningen. Natur Planens förslag till ändrad markanvändning för expansion kommer att innebära ingrepp i marker som idag används för skogsbruk, rennäring och rörligt friluftsliv. Förändringar föreslås intill värdefulla och känsliga naturområden. På grund av områdenas höga värden och geografiska storlek bedöms påverkan på natur- och vattenområden bli betydande.

4.3.1 Planområde

MKB:n följer den fördjupade översiktsplanens planområde d.v.s. utgår från den nu gällande fördjupade översiktsplanen från 2003 med de tillägg som gjort i nu upprättad FÖP. Se karta under rubriken Planområdet, i del 4, planeringsförutsättningar.

4.3.2 Planperiod Den nya fördjupade översiktsplanen föreslås gälla för en planperiod om cirka 15 år, till år 2025. De förändringar av markanvändningen som planförslaget medför bedöms i MKB med utgångspunkt från nollalternativet och föreslagna förändringar fram till år 2025.

12 (86)

4.4 Planförslagets alternativ i MKB:n

Vid arbetet med att ta fram en fördjupad översiktsplan används alternativ, vars konsekvenser ställs mot varandra. Detta för att värdera vilken utveckling som är mest lämplig för kommunen och redovisa vilka ställningstaganden som kommunen gjort i planförslaget. De alternativ som har diskuterats under arbetet med att ta fram översiktsplanen presenteras i MKB.

4.4.1 Planförslag Den fördjupade översiktsplanens föreslagna markanvändning (enligt plankartan, del 2) utgörs av planförslaget och dess möjliga konsekvenser, med betoning på de konsekvenser som förväntas bli betydande. På grund av osäkerheten i gruvans framtida expansion och pågående miljödomstolsärende, mål nr 2090-06, tilldelades bebyggelsen i östra och västra Malmberget under samrådet med markanvändningen utredningsområde – bostäder. Efter samrådet har miljödomen genom sitt tillståndgivande ansett att boendemiljöerna i östra och västra Malmberget är godtagbara, samtidigt som gruvans verksamhet ges tillstånd att fortgå och utökas. Länsstyrelsens övergripande syn på verksamheten (i sitt yttrande till miljödomen) är att det bör vara möjligt att förena en godtagbar boendemiljö i Malmberget östra och västra med en fortsatt gruvbrytning. Kommunen bedömer därmed att östra och västra Malmberget ska utgöra ett område med beteckningen B, Bostäder på plankartan. Miljödomen skjuter upp avgörandet om vissa villkor för skyddsåtgärder och begränsningar för gruvnäringen genom att kräva att utredningar och bedömningar skall göras under kommande 1- 4 år. Innan fördjupade utredningar, bedömningar och eventuella ytterligare beslut tagits, baseras översiktsplanen på miljödomens beslut och länsstyrelsens yttrande, vilket innebär att östra och västra Malmberget fortsatt kommer att vara bostadsområden. Översiktsplanen har beredskap för alternativa nya bostadsområden kring tätorten om behov uppstår för gruvans expansion. Planförslaget och MKB:n kommer fortsättningsvis att beskrivas utifrån de två inriktningar, A och B, som presenterades under samrådet.

Inriktning A: Östra och västra Malmberget blir kvar Gruvan expanderar och delar Malmberget i två delar. Östra och västra Malmberget kommer att finnas kvar, dock åtskilda av gruvan. Endast Elevhemsområdet och delar av Bolagsområdet påverkas av gruvan. Inriktning B: Östra och västra Malmberget avvecklas Full expansion av gruvan, hela Malmberget kommer att påverkas och omvandlas till gruvområde.

Planförslaget kan likställas med inriktning A, baserat på aktuell kunskap som finns om gruvan och miljödomen i januari 2008 samt markberedskap för inriktning B. Inriktning B kvarstår som möjlig i framtiden och påkallar markberedskap i enlighet med planförslaget. MKB:n kommer att beskriva och bedöma konsekvenserna för både inriktning A och B.

4.4.2 Nollalternativ En MKB ska innehålla ett nollalternativ som ska fungera som en referens som nyttjas för att bedöma miljökonsekvenser av föreslagen översiktsplan. Nollalternativet ska beskriva en bild av tätorterna som kan uppstå ifall inga åtgärder eller förändringar vidtas. Nollalternativet utgörs av kommunens gällande fördjupade översiktsplan från 2003. Nollalternativet kommer att beskrivas utifrån att gruvnäringen stagnerar och enbart påverkar östra och västra Malmberget enligt plankartan från 2003.

13 (86)

4.4.3 Lokaliseringsalternativ För att kunna beskriva och bedöma eventuella miljökonsekvenser är alternativa utseenden på översiktsplanen fördelaktiga/nödvändiga. På så sätt kan överväganden och ställningstaganden lättare tas. Presenterade alternativ i MKB:n innebär inte automatiskt att det mest fördelaktiga alternativet för miljön slutligen är det alternativ som väljs. En jämförelse mellan olika alternativa markanvändningar underlättar bedömningen och avvägningen av alternativa användningar av mark och vattenområden. Lokaliseringsalternativen är inriktade på skilda utbyggnader av bostäder inom kommunens tätortsområde. Alternativen har döpts till expansion sydost, expansion sydväst, expansion nordost och förtätning i befintliga centralorter. Miljökonsekvenserna av alternativen beskrivs under rubrik 10. Stycket avslutas med en diskussion kring planförslaget och alternativen.

4.5 Läshänvisning MKB

En MKB innehåller fakta som under vissa rubriker överrensstämmer med informationen i planeringsförutsättningar, del 4. Eftersom MKB är en del av översiktsplanen, har vissa delar i MKB kortats ner eller sammanfattats för att minska upprepningar. På aktuella områden i MKB:n där texten har kortats ner eller uteslutits har en referens till översiktsplanen och rubrik gjorts. Se över denna så att den stämmer med ändringar som gjorts.

MKB:N inleds med en beskrivning av gällande lagstiftningar som arbetet med en MKB är beroende av (rubrik 5). För att kunna beskriva eventuella konsekvenser måste kommunens förutsättningar och befintliga miljöproblem beskrivas, detta görs under rubrik 6, Beskrivning av befintliga förhållanden och nuvarande miljöproblem. Efter detta beskrivs översiktsplanen och den markanvändning som den föreslår (rubrik 7). Under rubrik 8, Miljökonsekvenser och förslag till åtgärder av planförslaget Framtid Gällivare- Malmberget – Koskullskulle beskrivs de miljökonsekvenser som kan uppkomma. De beskrivs utifrån de förändringar som väntas ske i jämförelse med nuläget och nollalternativet fram till år 2025. Konsekvenserna beskrivs på en övergripande kommunnivå, med vissa geografiska eller ämnesvisa fördjupningar. Till konsekvenserna ges förslag på åtgärder och rekommendationer som kan förhindra eller mildra miljöpåverkan. Nollalternativet (rubrik 9) utgörs av kommunens gällande översiktsplan från år 2003 och den föreslagna markanvändningen i denna. Miljökonsekvenser av nollalternativet beskrivs under samma rubrik. Föreslaget Nollalternativ jämförs med en alternativ markanvändning inom kommunen genom lokaliseringsalternativ. Under rubrik 10 presenteras alternativa sätt att utnyttja kommunens mark och vilka konsekvenser dessa lokaliseringsalternativ kan medföra. Beskrivna miljökonsekvenser värderas i en samlad bedömning – underlag för beslut, under rubrik 11. Därefter beskrivs vilken uppföljning av åtgärder som behöver vidtas i det kommande arbetet inom kommunen.

14 (86)

5. Gällande lagar, bestämmelser och rekommendationer

Nedan följer en redovisning av gällande lagar och förordningar som berör innehållet i MKB.

5.1 Miljöbalken

Bestämmelserna i miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att både nuvarande och kommande generationer garanteras en hälsosam och god miljö. Miljöbalkens tillämpning ska utgå ifrån att:

- Människors hälsa och miljö skyddas mot skador och olägenheter - Värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas - Den biologiska mångfalden bevaras - Mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk social,

kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas - Återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror

och energi främjas så att ett kretslopp uppnås.

5.1.1 3 kap. miljöbalken 3 kap. i miljöbalken beskriver grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. Enligt bestämmelser ska mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål för vilket områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet, läge och föreliggande behov. Den markanvändning som medför en från en allmän synpunkt god hushållning ska ges företräde om ett område har flera olika oförenliga intressen. Stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploatering eller ingrepp ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påverka dess karaktär påtagligt. Mark och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada dessa naturmiljöer. Enligt MB 3 kap. 4 § får bruksvärdig jordbruksmark bebyggas om exploateringen tillgodoser ett väsentligt samhällsintresse. Skogsmark ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra rationellt skogsbruk. Områden med natur- eller kulturvärden samt områden med värdefullt friluftsliv ska skyddas. Behovet av grönområden i tätortsområdet och i närheten av tätorterna ska särskilt beaktas. Mark- och vattenområden med betydelse för rennäringen, yrkesfisket eller vattenbruk ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringarnas bedrivande (3 kap. 5 §). Områden som är av riksintresse för rennäringen eller yrkesfisket ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra näringens bedrivande. Rennäringen regleras också i rennäringslagen, RNL. Områden med värdefulla ämnen eller material är också av nationell betydelse enligt miljöbalken och ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt försvårar utvinningen av dessa (3 kap. 7 §). Områden som innehåller fyndigheter som är av riksintresse ska skyddas mot åtgärder som påtagligt försvårar utvinningen enligt samma paragraf i MB. Områden som är särskilt lämpliga för anläggningar för industriell produktion, energiproduktion, energidistribution, kommunikation, vattenförsörjning eller avfallshantering ska skyddas från åtgärder som kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådan anläggning (3 kap. 10 §). Om ett område enligt 3 kap. MB 5-8 §§ omfattas av flera olika oförenliga riksintressen, ska företräde ges åt det eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt.

15 (86)

5.1.2 4 kap. miljöbalken I 4 kap. MB anges geografiska områden i Sverige som med hänsyn till sina natur- och kulturvärden är av riksintresse. Exploatering eller andra ingrep i denna miljö får göras endast om det kan ske på ett sådant sätt som inte påtagligt skadar områdets natur eller kulturvärden. Denna bestämmelse ska dock inte utgöra ett hinder för utvecklingen av befintliga tätorter, det lokala näringslivet eller totalförsvaret.

5.1.3 Miljökvalitetsnormer, 5 kap. miljöbalken Enligt 5 kap. 3 § MB ska miljökvalitetsnormer iakttas vid planering och planläggning. Enligt 2 kap. 2 § PBL ska planläggning inte medverka till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. överträds. Myndigheter och kommuner ska iaktta att miljökvalitetsnormerna både efterföljs vid planering, tillstånd, godkännanden, anmälningsärenden, föreskrifter och tillsyn. Om behovet finns ska kommuner upprätta förslag till åtgärdsprogram för miljökvalitetsnormer. Bestämmelserna i 5 kap. MB rör föreskrifter eller miljönormer för kvalitén på mark, vatten, luft och miljö för att varaktigt skydda människors hälsa, miljö eller för att avhjälpa skador på eller oangelägenheter för människors hälsa och miljö. Luftmiljö (2001:517) Miljökvalitetsnormer finns för halter av vissa luftföroreningar; Kvävedioxid kväveoxider, Svaveldioxid, Kolmonoxid, Bly, Bensen, Partiklar (PM 10) och Ozon. De detaljerade nivåerna och tröskelvärdena redovisas inte i denna MKB. I miljökvalitetsnormerna anges ett övre tröskelvärde. Vid detta värde är kommunen förpliktad att följa upp emissionerna genom mätningar och förslag på åtgärder. Ska kommunen enligt förordningen kontrollera sina nivåer genom antingen mätningar, beräkningar eller uppskattning. Fisk- och musselvatten (2001:554) Miljökvalitetsnormer för ytvatten finns fastställda för så kallade fisk- och musselvatten. Dessa normer och riktvärden gäller för sjöar och vatten som Naturvårdsverket har angivit. Miljökvalitetsnormerna för ett fiskevatten ska uppfyllas senast inom fem år från det att förordningen ska tillämpas på vattnet, vilket för berörda vatten inom kommunen var senast den 25 april 2007. Miljökvalitetsnormerna för ett musselvatten ska uppfyllas senast inom sex år från det att förordningen ska tillämpas på vattnet, vilket för berörda vatten inom kommunen är senast den 2 april 2008. Enligt förordningen ska åtgärdsprogram för både fiske- och musselvatten som finns inom respektive län upprättas och beslutas av länsstyrelsen. Omgivningsbuller Den 1 september 2004 trädde en förordning för omgivningsbuller i kraft. I samband med detta meddelades att en miljökvalitetsnorm för buller gäller, som innebär att omgivningsbuller ska kartläggas och åtgärdsprogram upprättas för att bullret inte ska få skadliga effekter på människors hälsa. Dessa riktvärden har inte beslutats vara normer i miljöbalkens mening. De är inte utformade från fastställda värden utan bedöms ifrån en allmänt hållen värdering om bullrets effekter på människors hälsa enligt Boverkets skrift ”Miljökvalitetsnormer i fysisk planering”.

5.1.4 7 kap. miljöbalken, skydd av områden Naturreservat Enligt 7 kap. MB kan länsstyrelsen eller kommunen förklara mark eller vattenområden som naturreservat i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. Biotopskyddade områden I 7:e kapitlet finns bestämmelser om biotopskyddade områden. Dessa områden är mindre mark- eller vattenområden som utgör en livsmiljö för hotade djur- eller växtarter som områden som regeringen eller myndigheter anser som viktiga att skydda. Inom biotopskyddade områden får det inte bedrivas verksamheter eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön.

16 (86)

Strandskydd Strandskydd ska råda vida hav, sjöar och vattendrag. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vattnet för djur- och växtlivet. Strandskyddet omfattar normalt land- och vattenområden 100 meter från strandlinjen. I princip får inga byggnader eller anläggningar uppföras inom strandskyddsområdet, med undantag för anläggningar för jordbruk, fiske, skogsbruk eller renskötsel. Beslut om strandskyddsdispens har Länsstyrelsen delegerat till Gällivare kommun. Vattenskyddsområde Mark- och vattenområde får av kommunen eller länsstyrelsen förklaras som vattenskyddsområde till skydd för grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas eller kan komma att utnyttjas som vattentäkt. Inom vattenskyddsområde ska kommunen eller länsstyrelsen meddela föreskrifter om vad som är tillåtet och inte tillåtet för fastighetsägare i anknytning till vattenskyddsområdet.

5.1.5 Natura 2000 Ett nätverk av värdefulla naturområden inom Europeiska Unionen kallas för Natura 2000. Syftet är att värna om fåglar, naturtyper och livsmiljöer (habitat) samt vissa andra arter som EU-länderna har kommit överens om är av gemensamt intresse. Natura 2000 har tillkommit med stöd av EG:s habitat- och fågeldirektiv. Sverige och övriga EU-länder ska föreslå områden med berörda naturtyperna och arter som nämns i art- och habitatdirektivet. Dessa områden bildar tillsammans med de områden som utpekas enligt fågeldirektivet nätverket Natura 2000.

5.2 Plan- och bygglagen

Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan för hela kommunens yta enligt plan- och bygglagen, PBL. Enligt 2 kap. PBL ska mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål för vilket områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Planläggning ska, med beaktande av natur- och kulturvärden, främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar. Planläggning får inte medverka till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap, miljöbalken överträds. Bebyggelse ska lokaliseras till mark som är lämplig för ändamålet med hänsyn till bland annat boendes och övrigas hälsa, jord-, berg- och vattenförhållanden, möjligheten att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp och samhällsservice, möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar.

5.3 Kulturminneslagen

”Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla." Så inleds kulturminneslagen (SFS nr 1988:950), som är den centrala lagen för kulturmiljövården. Här anges att länsstyrelsen har tillsyn över kulturminnesvården i länet och att Riksantikvarieämbetet har överinseende över kulturminnesvården i landet. I lagen räknas ett antal områden upp där kulturarvet har ett särskilt skydd. Fornlämningar - är skyddade i enlighet med bestämmelser i lagen och får inte skadas. I lagen anges vad som är en fast fornlämning, vilken utbredning en sådan har och hur tillståndsprövningen

17 (86)

går till. Länsstyrelsen beslutar om fornlämningar och Riksantikvarieämbetet beslutar om fornfynd. Den som på något sätt vill ändra en fast fornlämning måste ha länsstyrelsens tillstånd. Byggnadsminnen - bestämmelser om vilka kriterier som gäller för att en byggnad eller en bebyggelsemiljö som inte är i statlig ägo ska kunna förklaras som byggnadsminne och vad skyddet innebär. Lagen innehåller bestämmelser om handläggningen av ett ärende om byggnadsminnesförklaring. Länsstyrelsen är beslutande myndighet. 5.4 Nationella Miljökvalitetsmål

I april 1999 antog riksdagen de 15 nationella miljökvalitetsmålen enligt regeringspropositionen 1997/98:145. Under åren har ytterligare ett tillkommit och idag har riksdagen totalt beslutat om 16 miljökvalitetsmål och 72 nationella delmål. Nedan beskrivs kortfattat de miljömål som är relevanta för översiktsplanens arbete. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan byggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Delmålen till miljömålet är många och berör bland annat kulturhistorisk värdefull bebyggelse, buller, uttag av naturgrus, avfall, energianvändning och inomhusmiljö. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Ett av delmålen innebär att sedan år 2006 ska skogsbilvägar inte byggas över våtmarker med höga natur- eller kulturvärden eller på annat sätt byggas så att dessa våtmarker påverkas negativt. Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Målet frisk luft har en rad nationella delmål vars uppgift är att begränsa olika föroreningar i luften. Dessa omfattar halter för bland annat svaveldioxid, kvävedioxid, marknära ozon, flyktiga organiska ämnen, partiklar och bensen. Begränsad klimatpåverkan I miljömålet begränsad miljöpåverkan ingår att stabilisera klimatförändringarna på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig och att den hållbara utvecklingen inte äventyras. Bland annat ska utsläppet av växthusgaser minskas. Riksdagen har beslutat om ett delmål att utsläppen av växthusgaser ska som medelvärde för perioden 2008-2012 vara minst fyra procent lägre än utsläppen 1990. Storslagen fjällmiljö En förutsättning för en storslagen och betespräglad fjällmiljö är att renskötsel kan ske i landskapet. Rennäringens behov av stora markarealer kommer ofta i konflikt med andra intressen så som friluftsliv, mineralbrytning eller terrängskotrar. Skotrar orsakar buller och utsläpp av luftföroreningar, men bidrar samtidigt till att turismen kan utvecklas. Kunskapen om fjällvärldens kulturmiljöer, fornlämningar och bebyggelse behöver kompletteras.

Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Ett av delmålen innefattar att skador på mark och vegetation orsakade av mänsklig verksamhet ska vara försumbara senast år 2010. För bullret i fjällen från motordrivna fordon i terräng och luft finns uppsatta mål om minskade bullernivåer.

18 (86)

Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska understiga gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Ett av miljömålets delmål säger bland annat att fram till år 2010 ska de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med minst 20 % (från 1995 års nivå). De största minskningarna ska ske i de känsligaste områdena. Utsläppen av kvävedioxider ska till åt 2010 ha minskat till 148 000 ton. Giftfri miljö Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Bland annat ska förorenade områden som innebär en akut risk och som kan hota betydelsefulla vattentäkter eller naturområden vara åtgärdade till år 2010. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Senast år 2010 ska samtliga ängs- och betesmarker bevaras och skötas på ett sätt som bevarar deras värden. Skyddande ozonskikt Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning Till år 2010 ska utsläpp av ozonnedbrytande ämnen till största delen ha upphört. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Bland annat ska riskerna med elektromagnetiska fält kontinuerligt kartläggas och nödvändiga åtgärder ska vitas i takt med att risker identifieras. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Senast till år 2010 ska användningen av mark och vatten inte medföra negativa konsekvenser för grundvattennivåer som ger negativa följder för vattenförsörjningen, markstabiliteten eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem. Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Delmålen säger bland annat att mängden död ved, arealen äldre lövrik skog och gammal skog ska bevaras och förstärkas till år 2010. Skogsmarken ska brukas på sådant sätt att fornlämningar inte skadas och så att skador på övriga kända värdefulla kulturlämningar är försumbara senast år 2010.

19 (86)

Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystem samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Senast till år 2010 ska förlusten av biologisk mångfald inom Sverige vara hejdad. Till År 2015 ska bevarandestatusen för hotade arter i landet ha förbättrats så att andelen bedömda arter som klassificeras som hotade har minskat med minst 30 procent jämfört med år 2000 och andelen försvunna arter ska inte ha ökat.

5.5 Lokala och regionala miljömål

5.5.1 Regionala miljömål År 2003 fastställdes regionala miljömål för Norrbotten. I dessa anges mer detaljerade mål för kommunerna inom länet. Information om denna finns på länsstyrelsen i Norrbottens hemsida, http://www.bd.lst.se/miljomal/.

5.5.2 Kommunala miljömål Kommunen har inga lokalt anpassade miljömål. 5.6 Tillstånd och beslut för gruvbrytning

Ett stort antal myndighetsbeslut krävs för att möjliggöra en utökad malmbrytning i Malmberget och för att reglera omgivningens nuvarande och framtida påverkan från gruvbrytningen. De förändringar som östra och västra Malmberget står inför kommer att kräva flera beslut och tillstånd. De förändringar som ska genomföras får inte strida mot detaljplaner. Upphävande av detaljplaner har delvis påbörjat i Malmberget. Bestämmelser som reglerar de nödvändiga beslut som måste tas och tillstånd som måste sökas finns i bland annat i miljöbalken, plan och bygglagen, minerallagen, väglagen, ellagen, lagen om kulturminnen, ledningsrättslagen, rennäringslagen och expropriationslagen. Exempelvis är gruvan enligt miljöbalkens tillståndsbestämmelser en verksamhet som är tillståndspliktig såsom en miljöfarlig verksamhet. Gruvan är en så kallad A-verksamhet som kräver tillstånd från miljödomstol. Under slutet av 2007 erhöll LKAB tillstånd att bedriva befintlig och utökad verksamhet vid Malmberget/Vitåfors. Tillståndet är överklagat.

5.7 Riktvärden och rekommendationer

Till hjälp i den fysiska planeringen av en stad finns rekommendationer och riktlinjer från svenska myndigheter. En rad riktlinjer har redan presenterats i översiktsplanens del 1, förutsättningar, under respektive rubrik. MKB:ns innehåll berör en rad riktlinjer, som kommunens bör beakta vid fortsatta planering.

Radon Följande gränsvärden för radon i dricksvatten gäller enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30:

- Över 100 Bq/L anses som tjänligt med hälsomässig anmärkning. - Över 1000 Bq/L anses som otjänligt.

20 (86)

Följande gränsvärden för radon i inomhusluft gäller enligt Socialstyrelsens allmänna råd om tillsyn enligt miljöbalken – radon i inomhusluft, SOSFS 1999:22.

- Nybyggda och befintliga bostäder ska ej överskrida 200Bq/m3

- Befintliga bostäder ska ej överskrida 400 Bq/ m3 Skyddsavstånd hästverksamhet Utgångspunkten från den statliga allergiutredningens bedömning SOU 1989:76 är ett rekommenderat minsta avstånd på 500 meter till hästverksamhet vid nyetablering av bostäder. Många gånger är dock bedömningen i kommuner att i gynnsamma fall är ett boende på 200 meter acceptabelt. Länsstyrelsen i Malmö redovisar i en rapport 2004:17 studier, som talar för att de avstånd, som rekommenderas i ”Bättre plats för arbete” kan underskridas, eftersom det visat sig att hästallergener i begränsad omfattning inte sprider sig mer än något hundratal meter. Vid mindre anläggningar (1-10 hästar) är det enligt rapporten kommunernas sak att bedöma lämpliga ”respektavstånd” mellan hästhållning och bostadsbebyggelse. Som regel bör alltid ett skyddsavstånd upprätthållas på minst 100 meter från stall och gödselhantering och minst 50 meter från område där hästar vistas. Buller För att skydda flertalet människor från att bli allvarligt störda av buller under dagtid rekommenderar Socialstyrelsen att ljudtrycksnivån utomhus för kontinuerligt buller inte överskrider 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå. Socialstyrelsen har antagit nya riktvärden för buller inomhus 15 april 2005. Dessa gäller alla bostadsrum samt skolor och lokaler för vård. Riktvärde för ekvivalent ljudnivå är 30 dB(A). Man räknar med att en fasad normalt dämpar minst 25 dB, vilket gör att om bullret inte överstiger 55 dB(A) utomhus, kommer inte heller inomhusbullret att överstiga 30 dB(A). Riktvärdet för maximal ljudnivå inomhus är satt till 45 dB(A). Mer går att läsa i till Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus, SOSFS 2005:6 och Socialstyrelsens allmänna råd om höga ljudnivåer, SOSFS 2005:7. Riksdagen fastställde i samband med infrastrukturpropositionen 1996/97:53, följande riktvärden för trafikbuller:

- 30 dB(A) ekvivalentnivå inomhus, - 45 dB(A) maximalnivå inomhus nattetid, - 55 dB(A) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad), - 70 dB(A) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad.

Dessa värden bör normalt inte överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Industrier och verksamheter För externt industribuller gäller riktvärden enligt Externt industribuller - allmänna råd (SNV RR 1978:5 rev. 1983). Gällande riktvärden för buller, vad gäller bostäder, är:

- 55 dB(A) inomhus dagtid, mellan 07.00 - 18.00 - 50 dB(A) inomhus kvällstid mellan 18.00-22.00 - 45 dB(A) inomhus nattetid, 22.00-07.00

Sprängämnesinspektionen föreskriver ett säkerhetsavstånd på minst 25 meter mellan bensincisternernas avluftningsrör och angränsande bebyggelse. Bättre plats för arbete anger generellt riktvärde 100 meter från bensinstation till bostäder. Länsstyrelsen anger ett minimiavstånd på 50 m till bostäder. Elektromagnetiska fält De risker som kan uppstå ur hälsosynpunkt gäller främst uppkomsten av magnetiska fält vid elledningar. I dagsläget finns inga gränsvärden för magnetfält utan försiktighetsprincipen ska

21 (86)

tillämpas. Magnetfält avklingar snabbt med avstånden. Ett värde som bedöms ge betryggande säkerhet enligt Statens Strålskyddsinstitut är det magnetiska kraftfältet om 0,2 μT (microTesla). Vibrationer För vibrationer finns inga fastställda riktvärden eller gränsvärden. Transport av farligt gods Transporter av farligt gods sker på både väg och järnväg. Normalt ska bebyggelse inte finnas inom 30 m från järnväg på grund av att detta utrymme erfordras för eventuella räddningsinsatser. Avståndet ger utrymme för kompletteringar av riskreducerande åtgärder vid risksituation samt möjliggör framtida spårkompletteringar.

22 (86)

6. Beskrivning av befintliga förhållanden och nuvarande miljöpåverkan

Nedan följer en beskrivning av kommunen, med inriktning på de faktorer som berör miljö, hälsa och säkerhet. Här beskrivs vilka befintliga miljöproblem och miljöstörningar som finns inom kommunens tätortsområde idag.

1. Karta över befintliga förhållanden inom planområdet

23 (86)

Gällivare kommun med en yta på drygt 15 800 km2 och ligger cirka 10 mil norr om polcirkeln. Det bor cirka 19 000 invånare i kommunen varav 9 000 i Gällivare, 7 500 i Malmberget och 1 000 i Koskullskulle tätort.

6.1 Planförutsättningar

För Gällivare finns en kommunövergripande översiktsplan från 1991. Tanken är att denna ska omarbetas under kommande mandatperiod. För området centrala Gällivare, Malmberget och Koskullskulle finns en fördjupa översiktsplan från 2003. Då delar av denna är inaktuell på grund av förändrade förutsättningar har beslut tagits om att omarbeta denna. För stora delar av centrala Gällivare och Malmberget finns gällande detaljplaner. För de nordvästra delarna av Malmberget finns inga detaljplaner. I takt med gruvans expansion in över befintliga bostadsområden upphävs detaljplaner i Malmberget. För delar av Koskullskulle finns en regleringsplan. Stora delar av de äldre områdena i Koskullskulle omfattas inte av detaljplaner. Utanför tätorterna finns flera områden som omfattas av områdesbestämmelser, bland annat på Andra sidan, kring Vassaraträsk och Dundrets sluttning.

6.2 Mark och vattenanvändning

6.2.1 Skogs- och jordbruk

Skogsbruksmark förekommer i anslutning till bebyggelsen i Gällivare, Malmberget och Koskullskulle. Inom planområdet finns en mycket liten del produktiv jordbruksmark. Det begränsade jordbruket medför att påverkan på omgivningens sjöar och vattendrag i form av kväve och fosfor är begränsad.

6.2.2 Järnmalm Norra delen av planområdet utgör riksintresse för värdefulla ämnen, järnmalm (se karta 9 under rubrik 8). Områden med värdefulla ämnen är av nationell betydelse ska skyddas mot åtgärder som påtagligt försvårar utvinningen enligt miljöbalken (3 kap. 7 §).

6.2.3 Rennäring Enligt 3 kap. 5 § miljöbalken ska mark- och vattenområden som har betydelse för rennäringen så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan försvåra rennäringens bedrivande. Är områdena dessutom av riksintresse för rennäringen ska de enligt samma lag skyddas mot åtgärder som kan försvåra rennäringens bedrivande. Se karta 9 under rubrik 8. Rennäringen regleras och skyddas i rennäringslagen, RNL. Rennäringen består av flera olika typer av markanvändning, kärnområde, strategiska platser, svåra passager, flyttleder och rastbeten. De olika områdena har skilda betydelser för rennäringens bedrivande. Dessa begrepp beskrivs i del 4, planeringsförutsättningar under rubriken rennäringen. Där finns en karta över samebyarnas utbredning. Renbetesmarkerna kring Gällivare är gemensamma för några samebyar. Sörkaitums och Báste samebyer samt Gällivare skogssameby delar marker öster om Dundret, men det är framför allt Sörkaitums sameby som berörs av den aktuella översiktsplaneringen.

24 (86)

6.2.4 Vattenbruk och strandskydd De Norrbottniska sjöarna och vattendragen är, i ett europeiskt perspektiv, rena och opåverkade vatten där försurning och övergödning inte är stora problem. Det är dock få vattenmiljöer i länet som är helt opåverkade av mänskliga aktiviteter som t.ex. dämningar och skogsbruk. Kalixälven som rinner inom planområdet omfattas av Naturvårdsverkets förteckning över fiskvatten som ska skyddas enligt förordningen om miljökvalitetsnormer för fisk och musselvatten. Samtliga vattendrag inom planområdet omfattas av strandskydd. Strandskyddet inom planområdet gäller 100 m inåt land och 100 m ut i vattnet. Vid Harrträskets norra och östra sida gäller utökat strandskydd om 200 m. Syftet med skyddet är att slå vakt om allmänhetens tillgång till strändernas land- och vattenområden samt att skydda och bevara växters och djurs livsmiljöer inom strandområdet. 6.3 Mark-, vatten- och grundförhållanden

6.3.1 Grundförhållanden

Berggrunden i större delen av området norr och öster om Gällivare består av sura och intermediära vulkaniska bergarter medan övervägande delen av området söder om Gällivare samt Dundret består av gabbro. De dominerande jordarterna är morän och isälvssediment. Områden med torv och kalt berg med tunt eller ej sammanhängande jordtäcke på berg förekommer. I området är podsol den vanligaste jordmånen.

6.3.2 Förorenad mark Länsstyrelsen i Norrbottens län har under år 2004 genomfört en inventering och riskklassning av 35 förorenade objekt i Gällivare kommun, varav 26 stycken ligger inom planområdet. De av Länsstyrelsen inventerade objekten har bedömts utifrån föroreningarnas farlighet, föroreningsnivå, spridningsförutsättningar, känslighet och skyddsvärde

Objekten delades in i riskklasser: - Riskklass 1 – Mycket stor risk - Riskklass 2 – Stor risk - Riskklass 3 – Måttlig risk - Riskklass 4 – Liten risk Inom ramen för Länsstyrelsens inventering framkom att inga objekt i riskklass 1 och att cirka 10 verksamheter tillhörande riskklass 2 finns inom planområdet. Bland dessa kan nämnas Gällivare flygplats, Sarkasvaara, asfaltsverk, samt ett antal bensinstationer. I både Gällivare och Malmberget finns nedlagda avfallstippar och tappningsställen för bränsle. Dessa påverkar marken i olika grad. Kända förorenade områden i tätortsområdet är bland annat järnvägsstationen i Gällivare (lokstallarna) och marken som nyttjas för cisternförvaring av bränsle på industriområdet Malmheden (Kulleporten). Under år 2002 avslutades saneringsarbetet med den förorenade mark som fanns mellan järnvägsstationen och Vassaraträsk. Marken var tidigare förorenad med bland annat arsenik. Marken vid den före detta skjutbanan sydost om Koskullskulle är förorenad. Gällivare kommuns inventeringsarbete omfattar 37 nedlagda kommunala deponier som i dagsläget endast har identifierats. Det innebär att riskklassning inte genomförts och inte kan redovisas. Efterbehandling sker på en rad olika ställen på LKAB:s område.

25 (86)

6.3.3 Radon Radon är en lukt och färglös radioaktiv ädelgas som finns naturligt i marken och grundvattnet. Radon kommer från sönderfallande radium. Radongasen sönderfaller i sk. radondöttrar som i sin tur via inandningsluften kan ge upphov till lungcancer. Radon i inomhusluft kan komma från mark, hushållsvatten och byggnadsmaterial. Markradonutredningar genomförda av SGAB i början av 90-talet har visat att största delen av kommunen består av mark med normal risk för markradon. Nordöstra delarna av Koskullskulle bedöms som högriskområde. Undersökningar i östra delen av Koskullskulle (MRM), Fjällnäs, Forsvallen och Vuoskojärvi (SGAB) visar på normalradonmarker. Radonhalten i dricksvatten från de kommunala vattenverken ligger under gällande gränsvärden.

6.3.4 Övergödning I Norrbotten är övergödning inget stort problem. År 1993 genomförde Länsstyrelsen i Norrbottens län en sjöundersökning för Gällivare kommun. Denna visade att ingen av sjöarna i länet betecknas som mycket näringsrik och halterna av fosfor och kväve var förhållandevis låga. Fjällsjöar karaktäriseras av näringsfattiga förhållanden och de har ett ofärgat, mycket klart vatten. Algblomning och igenväxning som en följd av ökad näringstillförsel har endast uppstått i ett fåtal sjöar. Orsakerna till övergödning går att finna i en kombination av läckage av näringsämnen från exempelvis jordbruk, avlopp och snötippning. En undersökning från år 2006, på beställning av Torne och Kalix älvars vattenvårdsförbund, visar att älvsystemen övergripande har låga kväve- och fosforhalter. Dock uppmättes höga till måttligt höga halter i Lina älven och måttliga halter i Vassara älv, vilket alltså var något sämre än i övriga älvsystemet.

6.3.5 Försurning Berggrunden i Sverige och Norrbotten är naturligt sur och har dålig buffringsförmåga. Gällivare kommun har särskilt känsliga marker för försurning. Ytvattnet har därmed låg buffringsförmåga. Till viss del är försurningen naturlig, men den påverkas även av mänsklig aktivitet genom luftutsläpp av svavel- och kväveoxidföreningar. Dessa föreningar kommer främst från vägtrafik, sjöfart och arbetsfordon, men en stor del kommer även från industrikällor där gruvornas kulsinterverk står för en stor del. År 1993 genomförde Länsstyrelsen i Norrbottens län en sjöundersökning för Gällivare kommun. Undersökningen kom fram till att försurningshotet ännu inte är överhängande inom Gällivare kommun. Undersökningen visar också att kommunens sjöar i tätortsområdet har en viss förhöjd mängd tungmetaller. Sjöarna har en svag buffertkapacitet, vilket gör dem mycket känsliga för försurat nedfall. Kommunens svaveldeposition ligger på cirka 0,3 g/m2, vilket är högre än den beräknade kritiska belastningen på 0,25 g/m2. Den kritiska belastningen är satt för att kunna skydda känsliga arter och ekosystem. Ett överskridande av denna gräns kan innebära att miljön får bestående förändringar vilket kan leda till skador på ekosystemet. En undersökning från år 2006, på beställning av Torne och Kalix älvars vattenvårdsförbund, visar att motståndskraften mot försurning i älvens hela avrinningsområde var god. Under vinter och vår var bufferkapaciteten och PH-värdena lägre. Verksamheter inom kommunen, såsom reningsverk, värmeverk och flygtrafik bidrar till belastningen på kommunens vattendrag. Gruvbrytningen bidrar till försurning av vattendrag och förhöjda halter av metaller (se rubrik 6.4.7).

26 (86)

6.3.6 Vatten-, avlopp och avfall Grundvatten Grundvatten med god kvalitet och i tillräcklig mängd finns endast i åsformationer utmed Lina älv, där tätorterna tar sitt grundvatten. Harrträsk fungerar som reservvattentäkt. Det har varit betydande svårigheter att finna dricksvatten med god kvalitet och i tillräcklig mängd intill tätorterna. Gruvbrytningen i Malmberget har påverkat dess grundvatten. Gruvbrytningen och dess pumpning har vänt grundvattenströmmen mot gruvan. (Utredning angående mark- och bergrörelser samt husskador i Malmberget, Bergstaten, VBB VIAK AB). När grundvatten pumpas ut ur gruvan leder det till att grundvattenytan sänks i sprickor som har kontakt med gruvan. Mer om grundvatten finns i del 4, planeringsförutsättningar. Kommunalt vatten- och avloppsnät Större delen av tätorterna är anslutet via det kommunala vattenledningsnätet. Avloppsledningsnätet täcker merparten av tätortsområdet. Ledningsnätet för vatten- och avlopp beskrivs mer ingående i del 4, planeringsförutsättningar under rubriken Tekniskförsörjning. Enskilda vatten- och avloppslösningar av avloppsvatten från enskilda anläggningar klassas som miljöfarlig verksamhet och påverkar mottagande recipient (grund och ytvatten) i varierande grad i form av ökad tillförsel av näringsämnen och även med risk för smittämnen. Lagstiftningen inom Miljöområdet med Miljöbalken och dess förordningar ställer högre krav på utsläppsnivåer idag än tidigare. Kring Vassaraträsk finns idag cirka 200 hushåll med enskilda avloppslösningar. Detta påverkar kvaliteten i älven negativt, då den är recipient för avloppsvattnet. Kvalitén på dricksvattnet är på vissa ställen bristfälligt. Dagvatten Allt dagvatten i kommunen släpps ut orenat till recipient. Utbyggda dagvattensystem finns inom tätortsområdet. Ett stort antal utsläppspunkter från dagvattensystemet finns till olika recipienter. Dagvatten från Koskullskulle leds ut i Lina älv. Från Gällivare leds dagvattnet ut i Vassara älv, vid ett flertal utsläppspunkter. Från Malmberget leds dagvatten ut i bäcksystemet ned till Kavajoki och vidare ut i Lina älv. Orenat dagvatten påverkar recipienterna negativt. I Miljöbalken betraktas dagvatten som avloppsvatten. Ett utsläpp behöver inte förprövas, men tillsynsmyndigheten kan ställa krav och t o m förbjuda utsläpp när det ger upphov till betydande olägenhet. Avfall Gällivare kommun har en renhållningsordningen från 2004. Insamlingen, transport, återvinning och borttransport av hushållsavfallet sker genom kommunens försorg. Farligt avfall från hushåll kan lämnas vid fyra miljöstationer belägna i Gällivare, Malmberget, Koskullskulle och vid Kavahedens avfallsanläggning. Kavahedens avfallsanläggning är kommunens anläggning för deponering, sortering och mellanlagring av hushålls- och industriavfall. Inom anläggningen slutbehandlas avfallet eller transporteras till extern anläggning för t.ex. förbränning eller återvinning.

6.4 Malmbergets gruvbrytning och dess påverkan på hälsa och säkerhet

Norra delen av planområdet utgör riksintresse för järnmalm (se karta 9 under rubrik 8). Gruvbrytningen i Malmberget skedde i dagbrott från och med 1600-talet fram till 1925. Malmkropparna stupar 45-70 grader och det blev nödvändigt att helt övergå till underjordsbrytning. Gruvan i Malmberget består av ett tjugotal malmkroppar, varav 6 bryts för närvarande. Större delen

27 (86)

av fyndigheterna består av magnetit. Tidigare bröts malmen på flera olika platser. Så görs också idag med logistiska och förädlingsfunktioner, som nu har förts samman till ett område, Vitåfors. Ända fram till 30-talet bröts Kaptensmalmen i dagbrott. Den brytningsmetod som används idag kallas storskalig skivrasbrytning. Denna metod har i samverkan med malmens ytliga läge och stupning inneburit att markytan successivt rasat in. Kaptensgropen har idag en yta på 21 hektar och den rymmer 25 Mm3. Kaptensgropen sträcker sig i nord-sydlig riktning. Kaptensgropens omfattande djup på 200 m gör att sprickbildningar uppstår i dess närområde. LKAB avser nu att fylla igen Gropen. Rasrisken beskrivs under rubriken 6.6.8. Kaptensgropen i centrala delen av Malmberget har påverkat samhället sedan mitten på 60-talet. Hela kvarter har avvecklats, byggnader har rivits, vägar och ledningar har dragits om och flyttats. Malmberget har delats i två delar. Utglesningen av östra och västra Malmberget har varit till nackdel för Malmbergets allmänna utveckling som bostadsort. Ny koncessionsansökning har inlämnats till Bergstaten för brytning under bebyggelsen i Elevhemsområdet. Kaptensmalmen och Fabianmalmen går rakt söderut genom Elevhemsområdet och viker därefter västerut. LKAB bedömer att gruvbrytningen kommer att påverka bostadsområdet från och med 2012. Under slutet av 2007 erhöll LKAB tillstånd att bedriva befintlig och utökad verksamhet vid Malmberget/Vitåfors. Tillståndet är givet med en rad uppskjutna avgöranden av villkor för bland annat utsläpp av kväveoxider, åtgärder för damning, energihushållning, sprängningstider, seismisk aktivitet, deformationer och sättning samt buller. Dessa utredningar skall genomföras inom de kommande åren. Tillståndet är överklagat.

Bild över gruvbrytningen i Malmberget

6.4.1 Vibrationer och sprängning

Vibrationer från sprängningar i gruvan förekommer i Malmberget. Malmkropparnas geografiska spridning samt att gruvbrytningen pågår med olika intensitet i de olika malmkropparna gör att vibrationerna kan variera från år till år i olika bostadsområden.

Mätningar som genomfördes under år 2006 visar att samtliga mätplatser i Malmberget (utom en) har vertikala svängningsrörelser mellan 0,4 och 2-3 mm/s. Det högst uppmäta värden var för Hermelinsbacken som uppgick till 6,75 mm/s. Brytning pågår i omedelbar närhet till den aktuella LKABfastigheten. (Miljörapport 2006 LKAB Malmberget, LKAB/Yttre miljö, 07-715, 2007-04-24)

28 (86)

LKAB följer kontinuerligt upp de vibrationer som uppstår vid sprängning under jord med mätningar (i enlighet med gällande program för egenkontroll) och kontinuerliga mätningar av vibrationer i bostadshus. Uppmätta vibrationsnivåer i bostadsbebyggelsen vid LKAB:s fasta mätpunkter ligger under riktvärdena för sprängning, Svensk standard SS 460 48 66, Vibrationer och stöt – Riktvärden för sprängningsinducerande vibrationer i byggnader. Dessa värden är satta så att skador inte ska uppkomma på närliggande byggnader. Gränsvärdena är inte utformade så att de bedömer komforten, dvs. en hygienisk bedömning, för boende som kan beröras av sprängningen. För att värdera komforten av vibrationer från sprängning finns det idag ingen vedertagen metod eller riktlinje.

Sprängning i gruvan förekommer normalt varje dygn, nattetid mellan klockan 24.00 – 01.00. Detta kan medföra störd nattsömn för boende i Malmberget. I Miljödomen från Umeå tingsrätt (2007-12-11) anges att LKAB ska utreda förutsättningar för att tidigarelägga sprängningarna i gruvan för att på så sätt minska störningen för de boende.

6.4.2 Damning Damning från LKAB:s verksamhet uppkommer främst vid malm- och tillsatshantering samt vid transporter. Problem med diffus damning från bland annat transportvägar och utfyllnad med gråberg i Kaptensgropen har förekommit de senaste åren. Damningen är ett lokalt problem som leder till nedsmutsande i närmiljön och till olägenheter för närboende. LKAB har, i samråd med tillsynsmyndigheten, arbetat med damningsbegränsande åtgärder kopplade till transport och deponering av gråberg. Övervakningen av damningssituationen har förbättrats generellt. Emissionsmätningar av nedfallande stoft har utökats med fler mätpunkter och till att omfatta alla årets månader. LKAB har vidtagit vissa åtgärder, såsom deponering längre ner i Kaptensgropen, bevattning med sopbil och vindskyddsnät för Kaptensgropen. Ytterligare åtgärder planeras att genomföras enligt sökt miljötillstånd.

Bild över Malmberget och damning från Kaptensgropen

6.4.3 Seismisk aktivitet

Gruvverksamheten åstadkommer seismisk aktivitet. LKAB har ett seismiksystem i drift sedan april 2005. Merparten av de seismiska rörelserna kan endast registreras av övervakningssystemet, men periodvis är händelserna kännbara i samhället. Den högsta uppmätta vibrationsnivån inträffade år 2007 och motsvarade 2,9 på Richterskalan (enligt Länsstyrelsen s. 45, Tillstånd till befintlig och utökad verksamhet vid Malmberget/Vitåfors, Gällivare kommun. Deldom 2007-12-11, Umeå Tingsrätt, miljödomstolen). Merparten av dessa händelser sker på så stora djup att är kännbara på markytan. Flertalet registrerade händelser har ägt rum vid malmkropparnas hängväggar och då inom anvisat område för

29 (86)

gruvbrytning. Enstaka händelser har ägt rum utanför detta område bland annat i området kring Kilen. De gånger händelserna sker mer ytligt blir de kännbara på markytan kan de förorsaka stor oro och obehag för boende, speciellt om de inträffar nattetid. Enligt miljödomen (Tillstånd till befintlig och utökad verksamhet vid Malmberget/Vitåfors, Gällivare kommun. Deldom 2007-12-11, Umeå Tingsrätt, miljödomstolen) ska LKAB utreda hur bergsspänningarna i Malmbergetsgruvor förändras till följd av en utökad produktion och vilka åtgärder som kan vidtas för att minimera störningarna och olägenheterna för boende i östra och västra Malmberget.

6.4.4 Sprickor och sättningar i hus och vägar Sedan mitten av 1980-talet har sättningar observerats på hus, vägar och tomtmark sydost om dagbrottet i Malmberget, vilket beror av gruvbrytningen. Undersökningar och mätningar visar att berget rör sig nedåt och att vatten och jorderosionen är medverkande till skadeförloppet på tomter och hus (Utredning angående mark- och bergrörelse samt husskador i Malmberget, Bergsstaten, VBB VIAK AB). Sjunkhål och ytsjunkningar i gräsmattor och gator talar för detta. Kommunens ledningar har gått sönder och orsakat vattenläckor vilket troligen är orsakat av sättningar i berget på grund av erosion. Enligt miljödomen (Tillstånd till befintlig och utökad verksamhet vid Malmberget/Vitåfors, Gällivare kommun. Deldom 2007-12-11, Umeå Tingsrätt, miljödomstolen) ska LKAB utreda storleken och omfattningen av de sättningar och deformationer av markytan som kan uppstå utanför de instängslade området i Malmberget. Detta ska ske med fokus på bostäder.

6.4.5 Buller Mätningar av buller från gruvan/gruvans transporter genomförs en gång om året inne i Malmbergets tätort. De senaste mätningarna visar att riktvärdena för buller, både kvälls- och nattetid, inte överskrider gällande riktvärden. En utökad verksamhet i gruvan bedöms av LKAB inte förändra bullersituationen nämnvärt. Enligt miljödomen (Tillstånd till befintlig och utökad verksamhet vid Malmberget/Vitåfors, Gällivare kommun. Deldom 2007-12-11, Umeå Tingsrätt, miljödomstolen) ska LKAB genomföra en kartläggning av verksamhetens olika bullerkällor och vilka åtgärder som kan vidtas för att nå ner till nivåer som gäller för nyetablerad industri.

6.4.6 Luftföroreningar LKAB:s verksamhet resulterar i luftutsläpp från produktionsenheterna, pelletsverken, bandugnsverket, som innehåller bland annat stoft, svaveldioxid, kväveoxider, partiklar, vätefluorid, väteklorid, dioxiner och koldioxid. Viss del av de luftburna föroreningarna härstammar också från interna transporter. Damning från gruvans verksamhet påverkar luftmiljön. LKAB genomför kontinuerligt mätningar på utsläpp till luft från malmförädlingsverket samt mätningar av nedfallande stoftpartiklar inom den egenkontroll som bedrivs. Verksamheten i Malmberget överskrider inte angivna miljökvalitetsnormer för urban bakgrundsluft. I miljödomen konstateras att utökad verksamhet i Malmberget/Vitåfors innebär att miljökvalitetsnormen för kväveoxider riskerar att överskridas, men att bolaget har vidtagit åtgärder för att rening av svavel och stoft. Enligt miljödomen (Tillstånd till befintlig och utökad verksamhet vid Malmberget/Vitåfors, Gällivare kommun. Deldom 2007-12-11, Umeå Tingsrätt, miljödomstolen) ska LKAB utreda möjligheterna för att reducera utsläppen av kväveoxider samt klarlägga eventuella överskridande av miljökvalitetsnormen för kväveoxider.

6.4.7 Utsläpp till vatten Utsläpp till vattenrecipienten görs av processvatten och grundvatten som bräddas då överskott av vatten finns i magasinen. Vattnet kan vara neutralt inne i gruvområdet dammar, men när det sedan kommer ut i naturen kan PH-värdet ha ändrats och leda till försurning. Bräddning av processvatten

30 (86)

bedöms ge upphov till en relativt kraftig påverkan på vattensammansättningarna i de områden som ligger i direkt närhet av utsläppningspunkten. (Miljökonsekvensbeskrivning Bearbetsningskoncession Fabianmalmen Malmberget, LKAB och Ramböll) Påverkan nedströms i recipienten är begränsad till följd av utspädning. LKAB har ett egenkontrollprogram för provtagning av bräddat vatten. Kontroller görs även i andra vatten i Gällivare kommun. Enligt miljödomen (Tillstånd till befintlig och utökad verksamhet vid Malmberget/Vitåfors, Gällivare kommun. Deldom 2007-12-11, Umeå Tingsrätt, miljödomstolen) ska LKAB bland annat utreda möjligheterna att reducera utsläppen av kväve och olja till recipienten och klargöra vilka möjliga åtgärder som kan minska förekomsten av ammoniumkväve från processvattnet.

6.4.8 Socialmiljö Förekommande och eventuell framtida påverkan på gruvan påverkar inte bara ”fysiskt” Malmberget, utan påverkar även samhället och dess invånare. Befintliga miljöstörningar kan medföra en oro och osäkerhet för människor och egendom. Osäkerhet skapas också inför den eventuella framtida expansionen av gruvan och vilka områden som kommer att påverkas. Påverkan från gruvan påverkar samhället i stort. Attraktiviteten, investeringsviljan och den sociala statusen sjunker. Samhällsstrukturen och kulturen försämras.

6.5 Hälsa och säkerhet

6.5.1 Luftmiljö Luftföroreningar ger upphov till en rad negativa effekter på människors hälsa, särskilt i tätorterna där halterna kan koncentreras. Dessutom påverkar de både natur- och kulturvärden. De lokala effekterna av utsläpp till luft består generellt i form av hälsoeffekter, luktstörningar, inverkan på lokala odlingar, försurning, övergödning, ökad rostbildning och förstörelse av kulturföremål. Regionalt och globalt blir effekterna klimatpåverkan, försurning, kvävemättnad, bildning av marknära ozon m.m. Luftföroreningar härstammar från ett flertal källor. Den främsta källan till dålig luftkvalité i tätorterna är biltrafiken men även vedeldningen i privatbostäder bidrar. Fordonstrafikens påverkan på luftmiljön Trenden idag är att flera utsläpp minskar, trots ökande trafik. Det gäller bl.a. kväveoxider, svaveldioxid, kolväten och partiklar, där de enskilda fordonen blivit avsevärt renare. Inga mätningar av luftkvalitet har genomförts av Gällivare kommun inom planområdet. Flygtrafiken påverkan på luftmiljön Flygtrafiken genererar utsläpp innehållande bland annat, koldioxid, kväveoxid, koloxider och kolväten. Utsläppen av luftföroreningar från flygverksamheten i Gällivare sker fördelade över en relativt stor geografisk yta och långt från andra betydande utsläppskällor. Tillskottet från flygplatsen är relativt begränsat för samtliga parametrar, även i förhållande till de övriga utsläppskällorna i regionen. Gällande miljökvalitetsnormer och gränsvärden för luftkvalitet uppfylls med största sannolikhet i området. Gruvverksamhetens påverkan på luftmiljön Gruvans påverkan på luftmiljön beskrivs under rubriken 6.4.6, luftföroreningar.

6.5.2 Ljudmiljö - buller Buller är icke önskvärt ljud. De vanligaste bullerkällorna är biltrafiken, järnvägstrafiken, flyget och industribuller. Målet är att riktvärdena för buller ska uppnås på sikt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till riktvärdesnivån bör inriktningen vara att inomhusriktvärdena inte överskrids.

31 (86)

Fordonstrafikens påverkan på ljudmiljön Vägverket har gjort bullermätningar vid sina större allmänna trafikleder och konstaterat att bullernivåerna inte överskrider riktvärdet och några bullerdämpande åtgärder behöver inte sättas in. Inga mätningar av buller har gjorts längs kommunala gator i Gällivare, Malmberget och Koskullskulle. Inga överskridanden av riktvärden bedöms ske i nuläget. Flygtrafikens påverkan på ljudmiljön Flygplatsen, Lapland Airport, ligger ca 5 km öster om Gällivare. Reguljära flygavgångar finns till och från Gällivare. Riktvärden för buller beskrivs under 5.7 riktvärden och rekommendationer. Bild 2 nedan visar de ekvivalenta nivåerna för flygplan E 120. Bild 3 nedan visar maximala flygbullerzonen för flygplanet F50, som förorsakar störst störning av de plan som idag trafikerar Gällivare flygplats. Gellivare flygsällskap är en ideell förening som flyger mindre flygplan. Gellivare flygsällskap har en landningsplats vid Wassara sjöflyghamn, på norra sidan av Vassaraträsket. Med hänsyn till storleken på de nyttjade flygplanen bedöms bullerstörningen bli måttlig.

2. Karta över flygbullerzoner från Gällivare flygplats. Bild tagen från tillståndsansökan Gällivare flygplats,

teknisk Bilaga Buller, (2004-03-02). Bullerberäkningar utförda av WSP Akustik. Röd linje:60 bB(A) ekvivalent nivå, Blå linje: 55 dB(A) ekvivalent nivå, Grön linje: 50 dB(A) ekvivalent nivå

3. Karta över flygbullerzoner från Gällivare flygplats. Bild tagen från tillståndsansökan Gällivare flygplats,

teknisk Bilaga Buller, (2004-03-02). Bullerberäkningar utförda av WSP Akustik Röd linje: 90 bB(A) maximal nivå, Blå linje: 80 dB(A) maximal nivå, Grön linje: 70 dB(A) maximal nivå

32 (86)

Helikoptertrafikens påverkan på ljudmiljön Landningsplatsen för helikoptrar vid Vassaraträsket används under vintermånaderna ca 1-3 gånger per vecka medan den under sommarmånaderna kan användas ca 10-15 gånger per vecka. I anslutning till inflygningskorridoren intill Vassaraträsket är det i första hand fritidsbebyggelse som hamnar inom området med maximala ljudnivåer över 85dB(A). Gällivare sjukhus utgör centrallasarett för länets norra distrikt och tar emot akutvårdspatienter från angränsande kommuner. Idag sker endast ett fåtal helikoptertransporter till sjukhuset, ca 10 stycken per år. Landstinget anlitar Norrlandsflyg och i sjukvårdstransporterna används tvåmotoriga helikoptrar. Dessa har en ganska flack in- och utflygningsvinkel och bullernivåerna från helikoptertrafiken är störande för omgivningen på ganska stora avstånd. Maximal bullernivå på över 85 dBA utbreder sig ca 200 meter på vardera sida om flygvägen. Helikoptrar måste starta och landa mot vindriktningen och två stycken inflygningsstråk i ca 180 graders vinkel måste finnas tillgängliga.

4. Karta över flygvägar (Helikopterplats Gällivare, Bullerutredning Norrlandsflyg)

Kartan ovan, nr 4 visar möjliga flygvägar som används. Normal flygväg (röd linje) används cirka 90 procent av gångerna. Övriga flygvägar (gul linje) används 5-10 procent av flygningarna. Karta 5 nedan visar bullerutbredningen från normal flygväg och karta 6 visar den sydliga flygvägen.

5. Karta över normal flygväg (90 procent av flygningarna) (Helikopterplats Gällivare,

Bullerutredning Norrlandsflyg)

33 (86)

6. Karta över sydlig flygväg (Helikopterplats Gällivare, Bullerutredning Norrlandsflyg)

Järnvägstrafikens påverkan på ljudmiljön Järnvägstrafiken löper i en avgränsad korridor omgiven av industrimark. Järnvägsbullrets påverkan på bostadsbebyggelsen är begränsad då det är ett fåtal bostäder som ligger i direkt närhet av järnvägen. Likaså är det få järnvägstransporter och relativt låga hastigheter i de områden där järnvägen passerar nära befintliga bostäder. Järnvägen mot LKAB:s industriområde passerar genom Koskullskulle samhälle och är en del av Malmbanan. Järnvägen skapar här barriäreffekter. Vissa bostadshus ligger nära järnvägen. Industriers påverkan på ljudmiljön Industriverksamheten är huvudsakligen koncentrerad till Mellanområdet och LKAB;s industriområde i Vitåfors. Industriområdena i Mellanområdet är relativt avgränsade från bostadsområdena och trafiken matas in via industrigator, avgränsade från bostadsgatorna. Störningar från arbetsplatsområden är begränsade. Gruvverksamhetens påverkan på ljudmiljön Bostäderna i Koskullskulle som angränsar mot LKAB:s industriområde kan ibland påverkas av industribuller. Gruvans bullerpåverkan på Malmberget beskrivs under rubriken 6.4.5.

6.5.3 Allergier Hästar kan ge upphov till allergier för allergikänsliga personer. Kommunens ridanläggning ligger nordost om Gällivare. Inga bostäder ligger intill anläggningen.

6.6 Riskbedömning

6.6.1 Risk och sårbarhetsanalys för Gällivare Räddningstjänstens viktigaste planeringsunderlag utgörs av den kommunala riskanalysen som revideras fortlöpande. Räddningstjänsten anser att kommunens riskbild i stort är acceptabel. Utförd riskanalys anger bland annat:

- Industriområdena är bra lokaliserade och en tänkt olycka kommer att kunna begränsas inom industriområdet.

- Utanför industriområdets gränser finns risk i form av gasolanläggningar, tryckkärl, kylanläggningar som innehåller giftiga och miljöfarliga gaser som kan förorsaka allvarliga olyckor. Förekomsten är begränsad till en omfattning som anses rimligt i ett modernt samhälle.

34 (86)

- Andra olyckor som kan få omfattande konsekvenser för kommunen i fred såväl som i krig: - Haveri i värmeverket - Elbortfall - Produktionsstörning bruksvatten - Transportolyckor (Person- och godstrafik via väg, järnväg och flyg - Störningar i telefon-, radio- och TV-förbindelser.

Skulle någon eller några av dessa system sluta att fungera kommer Gällivare kommun med sitt geografiska läge att drabbas mycket hårt.

6.6.2 Riskobjekt inom planområdet

Inom kommunen transporteras, hanteras och lagras miljöfarliga varor som vid olyckshändelse, felaktig hantering eller lagring kan vara hälso- och miljöfarliga.

Utpekade riskobjekt som finns inom kommunen är bland annat LKAB:s verksamhet i Malmberget, flygplatsen, Dyno Nobel, BDX Miljö, reningsverket, olje- och asfaltsverk, andra verksamheter som hanterar brandfarliga ämnen eller kemikalier, bensinstationer, avfallsstationer och förorenade områden. Se karta 7 på nästa sida.

6.6.3 Transport av farligt gods På karta 7 på nästa sida redovisas de vägar som rekommenderas av Vägverket för transport av farligt gods. Parkering för fordon med farligt avfall finns vid Oljehuset, Metallvägen. Risk för förorening av kommunens vattentäkter vid en ”farligt godsolycka” bedöms i utförd riskanalys som stor. Transport av farligt gods på väg och järnväg inom tätorternas centrala delar ökar kommunens riskbild. En olycka med farligt gods i tätbebyggt område kan få svåra konsekvenser. Olyckor av sådant slag är svåra att förebygga. Dyno Nobel tillverkar sprängämnen i en anläggning i östra delen av tätortsområdet vid länsväg 860 mot Koskullskulle. Vid transporter nyttjas denna väg för vidare transporter till LKAB:s industriområde i Vitåfors samt till Boliden Mineral AB:s anläggningar i Aitik via väg E10. Transporter av sprängmedel från Kimit AB i Kiruna går via väg E45 och väg 860 mot Vitåfors. Transport av farligt gods förekommer i viss utsträckning längs järnvägen.

6.6.4 Risker i trafiken Övriga risker i trafiken beskrivs under rubriken trafik, 6.7.

6.6.5 Brand och explosionsrisk Brand och explosionsrisk föreligger vid bensinstationer. Inom tätorten finns ett flertal bensinstationer och de flesta ligger väl avskilda från bostadsbebyggelsen. Dyno Nobel tillverkar sprängämnen och beräkningar har gjorts för att bedöma tryckutbredningen vid en detonation (i 18.2 ton TNT ekvivalent). Utfallet blir enligt kartan 7 ringar på nästa sida. Om verksamheten utökas kommer riskzonerna att bli större. Idag återfinns ett antal verksamheter inom riskzonen. Ytterligare verksamheter bör ej tillföras inom området.

Inom den inre ringen kring företaget (verkan 5 kPa, kilopascal) kan en explosion medföra mindre skador på byggnader (fönster, dörrar, skorstenar), glasytor och taksparrar av träram kan komma att krossas, personskador kan förväntas av kringflygande glas. Inom den yttre ringen (verkan 1.5 kPa, kilopascal) är riskerna för omfattande skador mindre. Här kan mindre ytliga skador på byggnader ske, stora glasytor kan krossas och eventuellt orsaka personskador.

6.6.6 Risk för översvämning Gällivare tätorts placering intill Vassaraälven medför att höga vattenflöden kan orsaka översvämningar. Med förväntade klimatförändringar och mer extrema väderförhållanden kan detta medföra ökade problem i framtiden.

35 (86)

7. Karta över riskobjekt inom planområdet

36 (86)

6.6.7 Dammbrott och sättningsrisker Dammen Nietsak ligger cirka 10 km ovanför Vassaraträsk. Ett dammbrott kan innebära konsekvenser i form av översvämningar intill tätorten. Boliden – Aitik Vid Bolidens anläggning som ligger sydost om planområdet, utanför dess gräns, bryts och anrikas en kopparhaltig sulfidmalm med kopparslig som slutprodukt. De vattendrag som i första hand skulle påverkas vid ett eventuellt dammbrott är Leipojoki, Vassaraälv och Lina älv. Kalix älv och Ängesån räknas som recipienter. Vid ett eventuellt dammbrott kommer kopparrester från anrikningssanden att spridas till områdets recipienter. Flödesberäkningar har genomförts av Boliden Mineral AB för att bedöma konsekvenserna av ett större dammbrott. Dessa visar att utbredningen av vatten längs med Leipojoki och Vassara älv skulle variera starkt. Variationerna beror i huvudsak på att topografin till största delen är förhållandevis flack med bara några få undantag. LKAB – Malmberget Risken för ett dammhaveri vid LKAB:s dammar i Malmberget bedöms av LKAB som liten. Dammbrottssimuleringar har utförts av LKAB och potentiella riskobjekt har identifierats. Riskerna för dammhaveri har planlagts och övats Vid ett dammbrott riskerar ett flertal av objekten längs med Lina älv att överströmmas. Vid normala flöden föreligger inte några risker för överströmningar. Däremot skulle ett antal objekt översvämmas även utan något brott på dammen om ett klass 1-flöde (10 000-års flöde) uppstår i Lina älv. Vid ett dammbrott skulle en stor mängd anrikningssand hamna i Linaälvdalen och sedan sprida sig långsamt nedströms. Den stora mängden frigjord sand kan temporärt komma att blockera flödet i Lina älv. Spridningen av anrikningssanden nedströms systemet medför en viss grumling av vattnet vilket tillfälligt bedöms kunna påverka fisk och bottenlevande organismer. På grund av anrikningssandens sammansättning bedöms emellertid inga långvariga effekter i ekosystemen kvarstå. Ur dricksvattensynpunkt kommer halterna av bland annat kväve och klorid troligtvis vara förhöjda under en kortare period. Skador på vattenledningar kan även uppkomma på grund av erosion. Dessa risker är omöjliga att förutse, både till storlek och plats, eftersom vattnet söker sig fram ditt det är minst motstånd. Extra farligt är ledningsbrott som inte upptäcks med en gång vilket medför en temporär uppbyggnad av en grundvattenyta. Sättningsskador på hus i Malmberget kan uppstå av samma orsaker som beskrivits ovan. Det finns alltså en risk för att dolda håligheter kan uppstå som orsakar plötsliga sammanbrott och ras av hus.

6.6.8 Rasrisk Kaptensgropen Kaptensgropen beskrivs under rubriken Malmberget gruvbrytning och des påverkan på hälsa och säkerhet, 6.4. Kaptensgropen sträcker sig i nord-sydlig riktning. Kaptensgropens omfattande djup på 200 m gör att sprickbildningar uppstår i dess närområde. Rasriskområdet har successivt utvidgats. Den västra sidan är den så kallade liggväggen och den östra sidan utgör hängväggen. Liggväggen är stabilare men sprickbildningar uppstår även här vid Kaptensgropens kant. LKAB påbörjade år 2000 igenfyllningen av gropen. I dagsläget är gropen fylld till ca en tredjedel. En igenfyllning av Kaptensgropen medför dels att området stabiliseras och dels att LKAB får en depå för gråberget från den pågående gruvdriften. Kontinuerliga trucktransporter i 10 års tid med 8 vändor i timmen dygnet runt utgör den arbetsinsats som krävs för att fylla igen Kaptensgropen.

37 (86)

När gropen är igenfylld ska efterbehandling ske. Vegetation ska etableras och området kan i framtiden bli ett parkområde. Nya vägar kan dras fram, men området kommer inte inom överskådlig tid att kunna bebyggas på grund av risk för sättningar.

6.7 Trafik

6.7.1 Trafik och trafiksäkerhet Gatunätet inom tätortsområdet är uppbyggt kring ett huvudstråk av vägar som förbinder de olika tätortsdelarna. Huvudvägarna har i allmänhet god standard och framkomlighet. Malmbergsleden som förbinder Gällivare med Malmberget har den högsta trafikmängden. Inne i Gällivare tätort tillhör Malmbergsvägen och Lasarettsvägen de mest trafikerade gatorna. Norska vägen har mycket trafik och trafikmängden har ökat till följd av externhandeln. En trafiknätsanalys upprättades 2005 i syfte att främja förbättringar i trafiknätet. Målet är att uppnå ett trafiksäkert, mer miljöanpassat, trivsammare och mer estetiskt tilltalande trafiknät. I Malmberget är trafiken i öst-västlig riktning intensiv. Gatuomläggningar har skett på grund av Kaptensgropens utbredning. Såväl Bergmansgatan som Hertiggatan bryts när gruvbrytningen av Fabianmalmen fortsätter.

6.7.2 Kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik Två busslinjer trafikerar mellan tätorterna och utgör stommen i busstrafiksystemet. Förutom basnätet finns en snabblinje mellan Malmberget och Gällivare. De övriga delarna av kommunen trafikeras av regionala linjebussar. Gång- och cykelvägar inom tätortsområdet, Gällivare, Malmberget och Koskullskulle förbinder bostadsområden, skolor, arbetsplatser, idrottsytor, parker, lek- och grönområden. Gång- och cykelvägarna förbinder också ströv- och kulturstigar till natur- och strövområden mellan Gällivare och Koskullskulle. Mer information står i del 4, planeringsförutsättningar.

6.7.3 Skoterleder Skoterleder utgår från tätortsområdet i de flesta riktningar, till grannkommuner och ut till fjällvärden. Kommunen har det övergripande ansvaret för lederna inom tätorten. Inom tätortsområdet inklusive Dundret råder det i princip skoterförbud. Undantag är en led mellan Malmberget och Mellanområdet samt Vassaraälven söder om Gällivare som inkluderar ett stickspår med en led in mot centrum där det finns en skoterparkering. Boendeanläggningarna på Dundret, Dundrets fritidsby, vandrarhemmet och Gällivare Camping har skoterled ”in på bron” vid sina anläggningar. Här råder hastighetsbegränsningar på 30 km/t samt endast tillåten skotertrafik dagtid mellan 05.00-23.00. Störningar förekommer ibland vid Vassaraälven främst beroende på att hastighetsbegränsningarna inte efterlevs.

6.7.4 Järnväg Längs tätortens sydvästra sida går Inlandsbanan som fortsätter mot Jokkmokk och Malmbanan som går mot Kiruna/Narvik respektive Boden/Luleå. Malmbanan är utpekad som riksintresse enligt Miljöbalken.

6.8 Stads- och landskapsbild

Gällivare, Malmberget och Koskullskulle ligger cirka 100 km norr om polcirkeln i det fjällnära skogslandskapet och ingår i den naturgeografiska regionen Norra barrskogs-Lappland. Området karaktäriseras av att huvudsakligen utgöras av bergkullslätt med mindre förfjälls- och fjällområden. Det geografiska läget medför ett klimat med låg solinstrålning vintertid och en lång snösäsong. Sommartid råder midnattssol som gör den korta vegetationsperioden intensiv. Läget i

38 (86)

dalgången mellan Dundret och Malmberget samt årstidsvariationerna utgör själva grunden för upplevelsen av staden och landskapet och bidrar starkt till områdets särprägel. Landskapet kring Gällivare, Malmberget och Koskullskulle karaktäriseras av ett vidsträckt skogslandskap med enstaka bergshöjder som utgör blickpunkter och avgränsar landskapsrummet. Landskapet splittras upp av flera sjöar och vattendrag av varierande storlek. Terrängen inom planområdet varierar från Gällivare tätort på cirka 395 m ö h, Sarkasvaara på 442, Malmberget på 616, till Dundrets topp på 820 m ö h. De stora höjdskillnader som råder i terrängen styr tydligt landskapets karaktär. Fyra olika landskapstyper kan urskiljas i området; kuperad skogsmark, fjällhed, gruvområde och tätortsbebyggelse.

6.8.1 Gruvverksamheten påverkan på landskapsbilden LKAB:s gruvverksamhet är koncentrerad till Malmberget i planområdets norra del. Verksamheten äger i huvudsak rum under jord, men gruvområdet tar också stora markområden i anspråk ovan jord. Gruvverksamhetens påverkan på landskapet är visuellt framträdande med ett stort industriområde nordväst om Malmberget samt Kaptensgropen i Malmberget. Kaptensgropen är ett gammalt dagbrott som delar tätorten Malmberget i två delar. Det ”ingenmansland” som bildats mellan Gropen och kvarvarande bebyggelse visar tydliga spår efter tidigare markanvändning då rester av tomter och gatustrukturer har lämnats kvar. Kaptensgropen är den tydligaste indikationen i stadslandskapet på den gruvverksamhet som pågår i området. Gruvverksamheten i Gällivare har påverkat landskapsbilden sedan slutet av 1800-talet. Äldre tiders brytning efterlämnade stora dagbrott i landskapet. Senare tiders underjordsbrytning har inneburit uppsprickningar och sättningar i markytan. LKAB använder sig av brytningsmetoder som medför att sidoberg sakta bryts sönder och fyller upp de utrymmen som lastats ut. Även ovanliggande berg kan brytas sönder och ”kalva” in. Med ökat brytningsdjup påverkas allt större partier av hängväggen och deformationszoner bildas. I ett längre perspektiv är det därför inte möjligt att ha bebyggelse ovanför brytningsområdet.

6.9 Naturmiljö

6.9.1 Natura 2000-områden, riksintresse Samtliga Natura 2000-områden är av riksintresse för naturvård. Inom planområdet är Natura 2000-området Dundret av riksintresse samt biflöden till Torne- och Kalix älvsystem. Karta över dessa områden finns i del 4, planeringsförutsättningar under rubriken Natur. Dundret är ett tillrättalagt naturreservat och Natura 2000-område med anläggningar för vandring, tur- och utförsåkning (se karta under rubrik 8). Botaniskt är det en alpin miljö och berget når långt över skogsgränsen. Ett 30-tal riktiga fjällväxter växer här, bland andra lappljung, krypljung, ripbär och fjällgröna. Här lever också många av fjällens djur och fåglar såsom fjällripa, dalripa, ljungpipare, fjällpipare, blåhake, snösparv och lappsparv. Större delen av Dundret består av bergarten gabbro, Norrbottens landskapssten. Syftet med reservatet är att skydda ett område av väsentlig betydelse för friluftslivet. Naturvärdena har således inte varit primära för reservatsbildningen. Inom Dundrets naturreservat, med undantag av den del som är avsatt för koncentrerade fritidsaktiviteter, är det utan tillstånd av Länsstyrelsen inte tillåtet att bl.a. utföra fyllning, anlägga vägar och stigar, anlägga linbana, utföra nybyggnad eller utföra skogsavverkning eller röjning. Det finns särskilda föreskrifter som gäller allmänheten, bl.a. är det inte tillåtet att förstöra eller skada fasta naturföremål, att framföra motorfordon annat än på befintliga och därtill upplåtna vägar eller framföra snöskoter. Dundret beskrivs mer i del 4, planeringsförutsättningar under rubriken Dundrets naturreservat.

39 (86)

Hela Torne- och Kalix älvsystem är utpekat som Natura 2000-område. Biflöden ingår som regel i utpekandet av vattendrag inom Natura 2000. Det innebär att samtliga vattendrag och sjöar i Gällivare-Malmberget omfattas av Natura 2000; Harrträsk, Vassaraträsk, Vassaraälven och Linaälven. Främsta värdegrunden för utpekandet är det faktum att älvsystemen utgör större naturliga vattensystem. Arter som nämns i Natura 2000-beslutet och således är relevanta för hela älvsystemet är utter, lax stensimpa, flodpärlmussla, grön flodtrollslända och venhavre. Karta över natura 2000-områden finns under rubriken Natur i del 4, planeringsförutsättningar.

6.9.2 Naturvärden och sumpskogar, våtmarker och nyckelbiotoper Inom planområdet finns två av Skogsstyrelsen utpekade områden med naturvärden. Dels en barrskog öster om Harrträsk/söder om Harrträskberget samt en barrskog öster om Vassaravaara/söder och Vassaraälven. I planområdet finns ett stort antal sumpskogar som inventerats av Skogsstyrelsen. Inom planområdet finns ett par av länsstyrelsen utpekade våtmarker. En våtmark är belägen väster om Repisvaara och den andra är belägen öster om sjukhuset. Båda dessa våtmarker har getts naturvärdesklass 3. Naturvärdena är således måttliga. Under rubriken Vattenområden i del 4, planeringsförutsättningar, finns en karta över planområdets våtmarker. Nyckelbiotoper är skogsområden med mycket höga naturvärden. Inom området för den fördjupade översiktsplanen finns 5 st nyckelbiotoper. Ingen av dessa hyser något lagstadgat skydd (biotopskydd) enligt miljöbalken. Dessa beskrivs mer i del 4, planeringsförutsättningar under rubrik Natur/naturvärden enligt skogsvårdsstyrelsen. Där finns en karta med de utpekade naturvärdena.

6.10 Kulturmiljö

6.10.1 Riksintresse för kulturmiljön

Malmberget och Koskullskulle utgör ett riksintresseområde för kulturmiljövården (Se karta 9 under rubrik 8). Dessa gruvsamhällen har en säregen karaktär med tidstypisk bebyggelse i form av bostäder och gruvindustribyggnader från och med början av 1900-talet. Under 2006/2007 har en kulturmiljöanalys för bebyggelsemiljöerna i Malmberget, Koskullskulle och Gällivare tagits fram. Riksintresset för kulturmiljö beskrivs närmare i del 4, planeringsförutsättningar under rubrik kultur. Stora områden på Andra sidan har pekats ut som viktiga kulturmiljöer i de områdesbestämmelser som finns över området. Marken får endast användas på ett sådan sätt att kulturlandskapet bevaras. Gruvans påverkan på kulturmiljöerna i östra och västra Malmberget Gruvans påverkan på kulturmiljöerna i Malmberget sker successivt när gruvan expanderar och större del av malmkroppen bryts. I Elevhemsområdet har detaljplaner upphävts och byggnader flyttas eller rivs, kvarter för kvarter. För delar av Malmberget finns en bevarandeplan från 1985 som anger ambition eller beslut om att bevara värdefulla byggnader genom områdesbestämmelser. Byggnader som flyttats eller rivits inom LKAB:s område har undantagits planen genom beslut i kommunfullmäktige.

6.11 Rekreation och friluftsliv

Möjligheterna till närrekreation och fritidsaktiviteter är goda i tätortsområdet, närheten till naturen är påtaglig. Intill tätorten finns bland annat skidspår, ridleder, skoterleder, bad, idrottsanläggningar, golfbana, draghundspår, motionsspår, skidhoppanläggning och skidanläggning.

40 (86)

6.11.1 Riksintresse för friluftslivet Dundret utgör riksintresseområde för friluftslivet och är ett naturreservat tillika Natura 2000-område. Lina älven är geografiskt riksintresseområde enligt Miljöbalkens 4 kap. Naturvårdens och det rörliga friluftslivets intressen ska beaktas. Se karta under rubrik 8.

41 (86)

7. Beskrivning av föreslagen översiktsplan Framtid Gällivare – Malmberget - Koskullskulle

Nedan följer en kortfattad beskrivning av föreslagen översiktsplan. Eftersom miljökonsekvensbeskrivningen är en del av den fördjupade översiktsplanen har beskrivningen av planförslaget medvetet inte gjorts så omfattande. För information om planförslaget se del 1 och 2, planförslaget och plankartan.

8. Planförslag Framtid Gällivare – Malmberget – Koskullskulle

42 (86)

Planförslaget föreslår en expansion av Gällivare mot både sydost och sydväst, främst av bostadsbebyggelse. Nya verksamhetsområden föreslås söder om centrala Gällivare och väster om Mellanområdet.

Översiktsplanen föreslår markanvändningen bostäder för östra och västra Malmberget, tills vidare utredningar och bedömningar gjorts och eventuella ytterligare beslut tagits. Översiktsplanen baseras på miljödomens beslut och tillhörande yttranden från länsstyrelsen.

Om centrala Malmberget och Malmsta blir kvar, bedöms det med rådande befolkningsutveckling som grund, att det inom planperioden främst behövs förtätningar i centrala Gällivare, Koskullskulle samt Söderbergs kullar. Om östra och västra Malmberget avvecklas bedöms det, att det förutom prioriterade områden som nämnts ovan, även finnas behov av att utveckla nya områden inom planområdet. Till exempel kring Vassaraträsk, Noulajärvi och Nunisvaara samt Mellanområdet.

7.1 Mark och vattenanvändning

7.1.1 Skogsbruk Utbyggnaden av tätortsområdet mot Noulajärvi, Nunisvaara, Vassaraträsk, i Vuoskonjärvi och söder om staden sker till stor del på skogsmarker där skogsbruk delvis bedrivs.

7.1.2 Rennäring Utveckling av turismen, fritidsboende eller turismboende föreslås nord och nordost om Dundret på områden som utgör riksintresse, svår passage för rennäringen. Föreslagna bostäder på Nunisvaara och Vassaraträsk ligger inom ett av rennäringens kärnområden och riksintresse.

7.1.3 Järnmalm Översiktsplanen föreslår expansion av bostäder (vid en inlösen av bostäder i Malmberget) på marker i norr, nordöst och nordväst som utgör riksintresse för värdefulla ämnen, järnmalm.

7.1.4 Vattenbruk och yrkesfiske Bebyggelse föreslås intill vattendrag, så som Vassaraträsk, Harrträsk och Vassara älv. Ingen ny verksamhet eller förändringar föreslås i vattendragen.

7.1.5 Bebyggelse, bostäder och verksamheter Bostäder Elevhemsområdet påverkas av gruvdriften och kommer att tas bort. Övriga delar av östra och västra Malmberget har fått markanvändningen bostäder. Ny bostadsbebyggelse föreslås kring Vassaraträsk, Noulajärvi och längs Nunisvaaras rygg. Förtätning föreslås i befintlig tätortsbebyggelse i Gällivare, Mellanområdet och Koskullskulle. Utbyggnad av ny bostadsbebyggelse anknyter till befintlig bebyggelse och ger möjligheter för en etappvis utbyggnad. Tätortsområdets tyngdpunkt kommer att ligga i Gällivare, med viss förskjutning mott Malmberget/Mellanområdet och vidare mot Koskullskulle. Tätorten föreslås bli mer koncentrerad till de redan existerande orterna och bildar ett band av bebyggelse kring kommunikationslederna. Tätorten blir på så sätt en nordsydlig länk. Centrala Gällivare föreslås förtätas med bebyggelse av olika slag. Bebyggelse från av gruvan påverkade områden i östra och västra Malmberget kan flyttas till både Gällivare och Koskullskulle.

43 (86)

Arbetsområden, verksamheter, detaljhandel och turism Verksamhetsområdet Vuoskonjärvi föreslås växa mot väster. Ett nytt verksamhetsområde förslås söder om centrala Gällivare. Malmheden föreslås expandera och utvecklas till ett handels och verksamhetsområde som sträcker sig med två armar ner mot innerstaden och längs Malmbergsleden. Spårområdet i centrala Gällivare föreslås utvecklas med publika, kommunala och privata verksamheter, eventuellt med funktioner som i framtiden måste flyttas från Malmberget. Turism och fritidsboende föreslås utvecklas kring Dundrets norrsluttning. Golfbanan föreslås ligga kvar på befintligt område.

7.2 Trafik och kommunikation

Bergmansgatan och Mellanvägen i Malmberget påverkas av gruvans expansion. På grund av osäkerheten i gruvans framtida påverkan föreslås olika områden för framtida vägdragningar. Dessa sträcker sig mestadels inom oexplotarerade marker, men även genom befintliga bostadsområden. Planförslaget föreslår ingen förbifart eller ringled kring Gällivare. Området för flygplatsen föreslås utökas mot öster, så att landningsbanan kan förlängas. Omläggningar i kollektivtrafiken kommer att behöva göras om Malmbergets bostadsstruktur förändras och vägnätet påverkas av gruvan. Nya gc-vägar föreslås bland annat mellan Koskullskulle och Gällivare.

7.3 Naturmiljö, grönstruktur, rekreation och friluftsliv

Bebyggelsen föreslås byggas ut i stråk, med gröna kilar som sträcker sig ut mot omgivande större strövområden. Grönstråket längs kulturstigen föreslås fortsätta utvecklas mot öster och väster längs Vassara älv. Planförslaget föreslår förtätning i Koskullskulle, Gällivare och Malmberget, vilket medför att park- och grönområden kan bebyggas. Dundret fritidsanläggning föreslås kunna utvecklas. Området ligger inom/intill natura 2000-område och diverse riksintressen. Ny bebyggelse föreslås kring Vassaraträsket och längs älvens stränder som utgör natura 2000-område och riksintresse för natur. Markanvändningen för Harrträsk och Sarkasvaara föreslås vara vattenskyddsområde.

7.4 Kulturmiljö

Översiktsplanen föreslår markanvändningen bostäder för östra och västra Malmberget, som tillsammans med gruvområdet och Koskullskulle utgör riksintresse för kulturmiljövården. Koskullskulle föreslås förtätas med bostäder och kulturhistorisk bebyggelse kan flyttas dit från Malmberget. Översiktsplanen pekar ut, med stöd av en kulturmiljöanalys, vilka områden som kan vara intressanta att flytta kulturhistorisk bebyggelse till. Befintliga kyrkogårdar i Gällivare föreslås ligga kvar och kan delvis expandera. Kyrkogården i Malmberget kan på sikt påverkas av gruvans expansion.

44 (86)

8. Miljökonsekvenser och förslag till åtgärder Planförslaget Framtid Gällivare – Malmberget - Koskullskulle

Texten nedan beskriver medförande miljökonsekvenser av föreslagen översiktsplan, Framtid Gällivare- Malmberget – Koskullskulle. Under denna rubrik redovisas också förslag på åtgärder som kan hindra eller mildra medförande konsekvenser.

9. Samtliga riksintressen inom planområdet

45 (86)

Bedömningarna av planens medförande konsekvenser kommer att utgå från ett totalt utnyttjande av planens förslag, dvs. att samtliga exploateringsområden för exempelvis bostäder, verksamheter och turism byggs ut. Detta är emellertid högst beroende av kommunens framtida befolkningsutveckling och om östra och västra Malmberget kommer att avvecklas till följd av gruvans expansion. 8.1 Mark och vattenanvändning

8.1.1 Skogs- och jordbruk Ianspråkstagande av naturmark innebär att nuvarande markanvändning, ofta skogs- eller jordbruk, måste upphöra. Konsekvenserna för skogs- och jordbruket kan vara uppdelade/splittrade och svårbrukade skiften, större andel människor som rör sig i området, ändrade stråk för rekreation, skoter och skidspår samt nya vägdragningar över brukade marker. Gällivare har idag en liten del produktiv jordbruksmark intill tätortsområdet. Påverkan på jordbruksmarker består främst av förändringar i kulturhistoriska värden kopplade till jordbruket. Idag hotas det traditionella jordbruket av specialisering, nedläggning eller exploatering. Att låta jordbruksmark finnas intill centrala delar av tätorterna är viktigt för närproduktion av grödor och energigrödor.

Förslag till åtgärder och riktlinjer - En medveten placering av ny bebyggelsen och komplettering av befintlig bebyggelse kan minska ingreppet i skogs- och jordbruksmarker. - Restriktivitet för ny bebyggelse bör gälla inom områden betecknande med N på plankartan. - Vid en exploatering av området avsatt som strategiskt utvecklingsområde måste fördjupade studier över eventuella konsekvenser genomföras.

8.1.2 Järnmalm

En stor del av tätortsområdets norra och nordvästra delar omfattas av riksintresse för värdefulla ämnen, järnmalm (se karta 9). Föreslagna nya expansionsområden för både bostäder/verksamheter ligger delvis inom område med riksintresse för värdefulla ämnen. Områden som innehåller fyndigheter av ämnen eller material som är av riksintresse ska skyddas mot åtgärder som påtagligt försvårar utvinningen enligt 3 kap. 7 § Miljöbalken. Exploateringsområden som berörs är Mellanområdet, Vuoskonjärvi, Vassaraträsk och norra delarna av centrala Gällivare. Kommunen anser sig inte kunna föreslå en utveckling av tätorten som är förenligt med riksintresset för värdefulla ämnen. Kommunen har prioriterat en expansion av bostäder framför riksintresset. Expansionen av bostäder längre från tätorten (utanför riksintresset för järnmalm) eller i riktning där riskintresset inte föreligger bedöms inte som realistiskt. Förslag till åtgärder och riktlinjer Se diskussion under rubriken 11.3.2 sammanfattande diskussion/riksintresse för värdefulla ämnen, järnmalm.

8.1.3 Rennäring Förslag för expansion av bostäder och verksamheter kan komma att påverka de områden som är av riksintresse och används för rennäringen. Områdena kring Vassaraträsk och Dundret utgör svår passage, men är samtidigt attraktiva områden för framtida expansion av tätorterna. Dundret används även för vinterbete. Nunisvaaras sydsluttning är attraktivt för expansion av tätortsområdet, men utgör samtidigt kärnområde för rennäringen (se karta under rubriken rennäring i del 4 planförutsättningar). Påverkan uppkommer också i de marker som ansluter till föreslagna exploateringsområden. Påverkan på rennäringen blir mer omfattande i inriktning B, då inlösen av Malmberget gör att föreslagna exploateringsområden tas i anspråk.

46 (86)

Enligt miljöbalkens 3 kap. ska mark- och vattenområden som är av riksintresse för rennäringen skyddas från åtgärder som försvårar näringens bedrivande. Renskötsel skyddas även i RNL (rennäringslagen). Konsekvenser för rennäringen kan bäst beskrivas på en mer fördjupad nivå, i annat sammanhang än översiktsplanen/MKB:n, då översiktsplanen ska redovisa övergripande drag och ställningstaganden. Vid en eventuell fördjupad planering, då utformningen av exploateringsområdet mer i detalj är utarbetat, kan påverkan bedömas och eventuella kompensationsåtgärder utformas. Se diskussion under rubrik 11.3.4, sammanfattande diskussion /riksintresse för rennäringen. Konsekvenser för rennäringen är så väl sociala, ekonomiska som kulturella. Övergripande består konsekvenserna främst av att invanda mönster vid flyttning måste ändras eller flyttas, vilket kan riskera spridning av hjordar som strövar fritt och/eller att det tar längre tid att passera Gällivare. Förändringar av flyttleder kan även innebära konsekvenser för samebyarnas fasta anläggningar. Föreslagen exploatering kan innebära att tillgängligheten till betesmarkerna blir mer begränsad och kan användas på ett mindre rationellt sätt. Föreslagen exploatering kan utgöra barriärer i landskapet, vilket påverkar både flyttleder och angränsande betesmarker. Renar uppfattar exempelvis vägar, järnvägar, kraftledningar eller turistleder som hinder. Terrängfordon som skoter eller bilar påverkar renarna. Renar reagerar med stress till följd av intryck via lukt, syn eller hörsel. Renarnas reaktion är också beroende av årstiden, då de är känsligare under vinter och vår, särskilt under kalvningstiden. Renar forcerar inte ett hinder i dess väg förens det är absolut nödvändigt och blir av detta stressad. Av stor betydelse för renarnas användning av tex betesmarker och flyttleder är just vana och inlärning.

Störst påverkan på riksintresset för rennäringen bedöms kunna ske i Nunisvaara tillsammans med Nuolajärvi. Även föreslagen exploatering i Dundret berör rennäringen, men för Dundrets utveckling av turismverksamhet har Sörkaitums sameby inga erinringar enligt samebyns styrelsemöte 2007-10-28. Kompenserande åtgärder för intrång/påverkan på rennäringen kan bestå av förslag till nya flyttvägar, utökning/ändring av kärnområden och betesmarker. En förutsättning är att det finns tillgängliga marker som kan användas för rennäringen. Förslag till åtgärder och riktlinjer - Vid fördjupad planering av bebyggelseområdena måste frågan beaktas och samråd föras med berörda samebyar. Möjliga åtgärder för att minska påverkan på rennäringen kan vara ren- och viltpassager. Beroende på bebyggelsens täthet och utbredning kan fortsatta passager vara möjliga genom bostadsbebyggelse. - Se diskussion under rubrik 11.3.4, sammanfattande diskussion /riksintresse för rennäringen.

8.1.4 Vattenbruk och strandskydd Ingen förändring föreslås för vattenbruk och yrkesfiske. Ny exploatering intill vattendrag kan medföra konsekvenser för vattenbruket, se rubrik 8.7.3, vattenkvalitet, övergödning och försurning. Bebyggelse föreslås intill befintliga vattendrag, både där befintlig bebyggelse idag finns och på oexploaterade områden. Intentionen är att strandskyddet på 100 meter ska efterföljas med hänsyn till vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag. Att hålla ett visst avstånd till strandlinjen innebär en minskad risk för påverkan vid eventuella översvämningar, se rubrik 8.9.2, Översvämningsrisk. Ingrepp i strandskyddet kan innebära minskad tillgång till strand och vattenområde både för djur, växter och människor. Det rörliga friluftslivet begränsas. Tillkommande bebyggelse kring sjöarna medför ett större tryck på bryggor, båtupplag, arbetsbodar och badplatser kring stränder.

47 (86)

Förslag till åtgärder och riktlinjer - Strandskyddsfrågan måste ha en framstående roll i fördjupade studier där strandområden innefattas. Kommunen kan med fördel göra en övergripande planering eller ta fram ett policydokument över strandskyddsområdenas utnyttjande, underhåll eller bevarande. - Fördjupade studier och då främst i detaljplaner bör omfatta strandområden och upplåtelse av bryggor. - Anläggandet av nya bryggor bör koncentreras till så få platser som möjligt så att större sträckor av strand lämnas orörda. Sammanhållna vasspartier är av betydelse och restriktivitet bör råda mot ingrepp i sammanhängande vasspartier. Befintliga bryggor bör i första hand förlängas innan nya bryggor anläggs. Mindre flyt- och stolpbryggor är att föredra framför stenkistor och stensatta bryggor som hindrar vattenströmningen.

8.1.5 Bebyggelse, bostäder och verksamheter Där expansion av bebyggelse föreslås, tas naturmark i anspråk och ny infrastruktur och service måste byggas ut. Exploateringen av orörd mark innebär en ökad belastning på hydrologin, påverkan av naturliga terrängförhållanden och påverkan på befintlig vegetation. Förtätning inom existerande tätorter innebär en liten belastning på miljön, då redan befintlig infrastruktur och kommunal service kan utnyttjas.

Översiktsplanen föreslår ett strategiskt utvecklingsområde nordost om centrala Gällivare. Områdets eventuella framtida konsekvenser kan inte beskrivas ingående, eftersom markanvändningen inte är bestämd. En förutsättning för att området bebyggs är att miljöstörande verksamheter och verksamheter som utgör en risk flyttas från området. Báste renbetesområde kan beröras och måste beaktas vid en eventuell nybyggnation i Koskullskulle.

Förslag till åtgärder och riktlinjer - Inom tätortsområdet finns ett antal intressen och riksintressen för olika typer av mark- och vattenanvändning. Se karta 9 under rubrik 8. Föreslagen markanvändning står delvis i konflikt med nuvarande markanvändning och riksintressen. Detta beskrivs under respektive ämnesrubrik och under rubrik 11.3, sammanfattande diskussion.

8.1.6 Förenlighet med miljöbalken, miljökvalitetsmål och miljönormer Är föreslagen mark- och vattenanvändning förenlig med miljöbalken, miljökvalitetsmål och miljönormer? Miljökvalitetsmål som kan beröras av planens mark och vattenanvändning är framför allt god bebyggd miljö, bara naturlig försurning, ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag, ett rikt odlingslandskap och levande skogar. Förslaget påverkar till viss del alla miljömålen, men står inte i direkt konflikt med något av målen. Kalixälven (Vassaraträsket, Linaälven och Vassara älv) omfattas av miljökvalitetsnormer för fisk och musselvatten. Miljökvalitetsnormerna för vattensystemet tros inte påverkas av planförslaget, förutsatt att ovan nämnda åtgärder vidtas. Framför allt måste ny bebyggelse förses med vatten- och avloppslösningar som inte belastar vattendragen. Värdefull jordbruksmark är inte ett riksintresse. Enligt miljöbalken (3 kap. 4§) får brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen. Det blir svårt att fortstätta att utveckla kommunens centrala delar och bemöta en växande eller omflyttande befolkning utan att ta jordbruks- och skogsmark i tätortsområdets utkanter i anspråk. Ett alternativ skulle vara att enbart förtäta tätorterna och bygga på höjden. En tätare stad ger andra miljöproblem som trängsel, avgaser och partiklar. En stad byggd på höjden överrensstämmer inte med kommunens traditionella byggnadsstruktur och tradition.

48 (86)

Exploateringens påverkan på riksintressen för järnmalm och rennäring och därmed bestämmelser i miljöbalken beskrivs under respektive rubrik ovan, samt under den avslutande rubriken 11.3, sammanfattande diskussion.

8.2 Gruvbrytning

Gruvan och framför allt Kaptensgropen påverkar idag boende i Malmberget genom bland annat vibrationer, seismisk aktivet, damning och buller. Detta är konsekvenser av gruvbrytningen och inte konsekvenser av planförslaget i sig. Konsekvenser av gruvbrytningen har berörts i miljödomen för den sökta tillståndet för ökningen av malmbrytning i Malmberget. Miljöprövningen har inget att göra med denna MKB. Beskrivningen av konsekvenser i denna MKB är därför enbart en beskrivning av de konsekvenser som planförslaget innebär för gruvbrytningen och Malmberget. MKB:n beskriver två scenarier eller inriktningar:

Inriktning A: Östra och västra Malmberget blir kvar Gruvan expanderar och delar Malmberget i två delar. Endast Elevhemsområdet och delar av Bolagsområdet påverkas av gruvan. Östra och västra Malmberget kommer att finnas kvar, dock åtskilda av gruvan. Inriktning B: Östra och västra Malmberget avvecklas Full expansion av gruvan, hela Malmberget kommer att påverkas och omvandlas till gruvområde.

10. Utdrag ur plankartan över Malmberget.

B står för bostäder och rosa områden för gruva

8.3 Gruvans påverkan på Malmberget, Inriktning A Östra och västra Malmberget blir kvar Inriktning A innebär att endast Elevhemsområdet, Johannes och Hermelin påverkas av gruvan. Malmberget delas då i två delar, en östlig och en västlig del.

8.3.1 Sociala konsekvenser – inriktning A Påverkan på befolkning, samhället och stadsstrukturen blir i denna inriktning delvis omfattande. Kontakten bryts mellan de olika delarna av Malmberget och nya vägar måste byggas för att knyta områdena samman. En delning av samhället är direkt olämpligt och försvårar det dagliga livet för människor i Malmberget.

Bolagsområdet

Östra Malmberget

Västra Malmberget Elevhemsområdet

Gruvområde

49 (86)

I Malmberget finns flera kommunala serviceinrättningar (skola, vårdcentral, simhall mm) och kommersiell service (affärer, banker mm) som inte direkt eller i ett första skede kommer att behöva tas i anspråk för gruvans expansion. Dock medför inriktningen att delar av de bostadsområden som servicen är riktad till försvinner. Detta medför att kommunen kan komma att stå för en service som inte längre nyttjas av lika många. Barnomsorg och skola i Malmsta kan bli påverkad av en delning av samhället. Samtidigt måste kommunen också bygga upp motsvarande service på andra ställen dit delar av befolkningen flyttat. Privata näringsidkare kan påverkas av svikande kundunderlag. Detta kan medföra att investeringsviljan i Malmberget minskar och att en ”död hand” läggs över området. Utbudet av kommunala och kommersiell service kan minska i området. Detta medför sociala konsekvenser. Området blir mindre attraktivt när utbud och underhåll blir eftersatt. Fler människor från Malmberget kan välja att göra sina inköp och besök på andra ställen inom kommunen. Områdets status kan sjunka, lokaler och lägenheter blir lediga och priserna sjunker. En social segregation kan uppstå, då området till mesta del används av människor med mindre resurser. Samhället blir uppdelat. Detta kan påverka fastighetsvärdena i östra och västra Malmberget, vilket drabbar så väl privatpersoner som företag. Sjunkande priser kan medföra att människor inte kan sälja sina fastigheter och på så sätt blir ”strandsatta” i sina hus. Området kan få en onormal och minskad omflyttning och ingen föryngring. Ödelagda hus skapar en ofördelaktig stadsbild, attraktiviteten sjunker och tryggheten kan upplevas minskad. Se även rubrik 8.15 sociala och samhällsekonomiska konsekvenser.

8.3.2 Risker och konsekvenser för miljö och hälsa – inriktning A Inriktning A innebär en störning för boende från gruvans verksamhet. En utvidgning av gruvan över Elevhemsområdet kan innebära att en ny grop uppstår, dvs att uppblockningen av Fabianhålrummet leder till att Kaptensgropen utvidgas. Detta tros leda till ökade miljöstörningar i Malmberget. Närboende kan drabbas av ytterligare damning och skakningar. Enligt LKAB finns ingen risk för påverkan på fastigheter och infrastruktur utanför det område som är inhägnat. Om en ny grop bildas kommer dennas ytterkant att ligga 200 meter från bostäder. En utökning av gruvan kan komma att påverka befintliga sprickbildningar som orsakar sättningar och skador på hus, vägar och ledningar. Att beakta är att den verkliga deformationen av gruvans expansion kan avvika från den teoretiska (beräknade). Deformationer kan påverka angränsande områden tidigare än beräknat eller påverka infrastrukturen så att boendekvaliteten försämras. Vibrationer uppskattas fortsätta likt idag, dock något kraftigare till en början när Elevhemsområdet tas i anspråk. LKAB bedömer att framtida vibrationsnivåer inte kommer att orsaka skador på fastigheter. LKAB bedömer att bullersituationen inte kommer att förändras nämnvärt vid en produktionsökningen. Nuvarande bullervillkor bedöms kunna hållas i framtiden (Utredning, miljörapport LKAB, 2006-09-26). Dock kan en ökning av produktionen leda till fler transporter och därmed ökat buller. I inriktning A påverkas fler människor av de luftföroreningar som gruvan bidrar med samtidigt som den splittrade stadsstrukturen medför längre transporter och ökade utsläpp Gruvbrytningens expansion kan påverka förutsättningarna för radonhalterna i befintlig bebyggelse då nya sprickbildningar kan uppstå. I nuläget bedöms radon inte vara något stort problem inom tätorten.

8.3.3 Konsekvenser för trafik och kommunikationer – inriktning A Bergmansgatan beräknas kunna användas fram till år 2013. Till dess måste alternativa vägar ha byggts mellan östra och västra Malmberget. Förändringar i vägnätet i Malmberget medför konsekvenser för boende i form av minskad tillgänglighet och ökade transportsträckor. Delvis

50 (86)

tillfälliga trafiklösningar genom bostadsområdena kan medföra minskad trafiksäkerhet, störande genomfartstrafik, intrång på bostadsfastigheter, ökade avgaser, partiklar och bullerstörningar. Föreslagna alternativa vägdragningar runt Elevhemsområdet innebär att en längre sträcka orörd mark måste tas i anspråk för vägen. Vägens dragning medför att människor måste åka längre sträckor för att ta sig till sina besöksmål. Detta medför extra bilkörning som orsakar en belastning på både den lokala miljön och det globala klimatet. Utformningen av framtida vägnät i Malmberget kan påverka centrala Malmbergets överlevnad. Längs Bergmansgatan går idag cirka 9000 fordon/dag mellan Koskullskulle och centrala Malmberget. En ny väg omkring Elevhemsområde kan innebära att människor i östra Malmberget eller Koskullskulle väljer att göra sina inköp, ärenden eller utnyttjande av kommunal service på andra ställen än i Malmberget, där tillgängligheten är bättre. Förändringar i vägnätet får även sociala konsekvenser. Enligt statistiken är det ofta mannen som har den största tillgången till bilen och kvinnan åker kollektivt. Kvinnan utför oftare vardagssysslor som att handla eller hämta barn på dagis. En förändring i vägnätet påverkar i större utsträckning kvinnor och barn, när bostadsgrupper blir isolerade från varandra, vägomläggningar, påverkan på gc-nätet eller förändringar av kollektivtrafiknätet. Se rubrik 8.15.5 jämställdhet.

8.3.4 Konsekvenser för natur, kultur och landskapsbild – inriktning A Påverkan på landskapsbild, naturområden och kultur beskrivs under rubrikerna 8.11, 8.12 och 8.13. 8.4 Gruvans påverkan på Malmberget, Inriktning B Östra och västra Malmberget avvecklas Alternativ B innebär ett större ianspråktagande av jungfrulig mark utanför Malmberget. Ingreppet i markområdena kring Malmberget, genom gruvans expansion, blir omfattande. Dock finns det inga människor bosatta nära verksamheten och miljökonsekvenserna för boende består främst av konsekvenser för flytt och rivning av bostäder och boendemiljöer.

8.4.1 Sociala konsekvenser – inriktning B En total påverkan på Malmberget innebär att omkring 5000 människor måste flytta från sina hem. Företag, näringsidkare och kommunala serviceinrättningar måste läggas ner eller flyttas till andra platser inom kommunen. Detta innebär att många människor kommer att beröras. Omvandlingen kan medföra psykiska påfrestningar. Sett ur ett barnperspektiv kan konsekvenserna bli mycket stora. Barn och ungdomar kan ses som en extra utsatt grupp, då deras förståelse för förändringarna kan var mindre. I samband med denna omflyttning kan ett akut underskott av bostäder uppkomma. Detta kan medföra att invånare väljer andra bostadsorter vilket medför en minskande befolkning i Gällivare kommun. Inriktning B medför att den befintliga kyrkogården norr om Koskullskullevägen kommer att påverkas (se rubrik 8.13.1, kulturmiljöer i Malmberget). Hur denna moraliska och etiska konsekvens ska bemötas måste undersökas i mer fördjupade studier om inriktningen blir aktuell. Stora insatser i form av resurser och planering kommer att krävas för att genomföra en flytt av bostäder/verksamheter och uppbyggnad av nya. Stadsstrukturen kommer att förändras vid en total omvandling av Malmberget. Tätortsområdet kommer att koncentreras mer kring Gällivare, med undantag för Koskullskulle. Koskullskulle isoleras från övriga delar av tätorten. En fortsatt utbyggnad och satsning på Koskullskulle kan minska konsekvenserna av isoleringen. se rubrik 8.6, Gruvans påverkan på Koskullskulle

51 (86)

8.4.2 Risker och konsekvenser för miljö och hälsa – inriktning B Eftersom omfattningen av malmkroppens utbredning ännu är oklar är det svårt att uppskatta vilka miljökonsekvenser en avveckling av Malmberget skulle innebära. Med en ökad malmbrytning kommer större andel processvatten skapas. Detta kan påverka recipient och omgivande vattendrag. En utökning av gruvavfallsdammar kan behövas. Ökade transporter på vägar och järnvägar kan störa boende i Gällivare, Mellanområdet och Koskullskulle. Buller, vibrationer och seismisk aktivitet kan komma att öka, men påverkan blir inte lika påtaglig när människor inte bor intill gruvan.

Bild över flyttning av hus

Omflyttningen kommer således inte att medföra större miljö- och hälsorisker för människor, utan den största påverkan kommer främst bestå av de konsekvenser som uppstår i de områden ditt befolkningen och verksamheter flyttar. En total omflyttning av Malmberget innebär ett totalt utnyttjande av översiktsplanen och konsekvenserna av detta beskrivs under respektive ämnesrubrik i MKB:n. Vid en exploatering av hela Malmberget kommer stora mängder brännbart och icke brännbart byggavfall uppstå när byggnader som inte flyttas, istället rivs. Det icke brännbara avfallet kräver tillgång till en tillräckligt stor deponi om inte återanvändning eller materialåtervinning kan ske.

8.4.3 Konsekvenser för trafik och kommunikationer – inriktning B Påverkan på kommunikationer vid en total omvandling av Malmberget blir för allmänheten och kommunen mindre omfattande. Vägnätet i Malmberget kommer inte längre att användas av allmänheten. En fortsatt expansion av gruvan kan komma att påverka Mellanvägen (väg 831) mellan Koskullskulle och Mellanområdet. Sträcker sig gruvan så långt kan en omdragning av vägen bli nödvändig.

8.4.4 Konsekvenser för natur, kultur och landskapsbild – inriktning B Konsekvenserna för riksintresset för kulturmiljön och landskapsbilden blir i inriktning B mycket omfattande. Detta beskrivs under rubrikerna 8.11, 8.12 och 8,13.

52 (86)

8.5 Förslag till åtgärder och riktlinjer för inriktning A och B

I miljödomens domskäl (Tillstånd till befintlig och utökad verksamhet vid Malmberget/Vitåfors, Gällivare kommun. Deldom 2007-12-11, Umeå Tingsrätt, miljödomstolen s. 108) beskrivs att miljöbelastningen i gruvans omgivande tätort är mycket hög. Störande vibrationer nattetid, markdeformationer, seismisk aktivitet, diffus damning beskrivs som faktorer som skapar oro och obehag hos befolkningen. Här nämns också att det ”med fog ifrågasätts om inte olägenheterna av den sökta verksamheten är så betydande att stoppregeln i 2 kap. 9 § miljöbalken är tillämplig. Om så är fallet kan miljödomstolen inte lämna tillstånd.”. Länsstyrelsen beskriver sin övergripande syn på verksamheten i samma deldom (Tillstånd till befintlig och utökad verksamhet vid Malmberget/Vitåfors, Gällivare kommun. Deldom 2007-12-11, Umeå Tingsrätt, miljödomstolen s. 44). Länsstyrelsen framför att hela samhället Malmberget successivt har förändrats. Påverkan på människor i Malmberget beskrivs som högst påtaglig. Konsekvenserna är inte ett nytt fenomen, men i takt med att gruvbrytningen blir effektivare, produktionen ökar och brytningen närmar sig bostadsområdena, blir effekterna mer märkbara. Människor har idag en miljömedvetenhet och krav på god livs- och boendemiljö vilket leder till att krav på begränsningar av dessa olägenheter måste säkerställas. Länsstyrelsen bedömer att det inte kan uteslutas att det tidvis har förekommit situationer då gruvbrytningens samlade konsekvenser för människors hälsa och miljö har varit mycket nära den gräns då tillåtligheten av verksamheten skulle kunna ifrågasättas. Länsstyrelsen framhåller dock att de anser att det bör vara möjligt att förena en godtagbar boendemiljö med en fortsatt gruvbrytning. Planförslaget föreslår att inriktning A efterföljs, på grund av miljödomen och länsstyrelsen yttranden samt i avvaktan på att olägenheterna i Malmberget är helt klarlagda (se rubrik 4,4,1 planförslag). Konsekvenser för Malmberget, i både inriktning A och B, är svåra att motverka med åtgärder. Fortsatta utredningar måste göras för att en eventuell förändringar av tätortsområdet skall bli så bra som möjligt. Exempelvis måste fördjupade studier göras över trafiklösningar kring Malmberget för att på så sätt i detalj kunna beskriva möjliga konsekvenser och vidta åtgärder för att kunna förebygga dem. Förslag på åtgärder och riktlinjer - Det viktigaste för att mildra konsekvenserna är att föra en öppen dialog mellan LKAB, kommunen och medborgarna. Information om dagsläget och nyheter måste presenteras för berörda och lösningar tas fram tillsammans. Detta är viktigt i både inriktning A och B. - Nya attraktiva bostadsområden måste kunna erbjudas till människor som tvingas flytta. En planberedskap måste finnas innan en eventuell större påverkan påbörjas i Malmberget. En oplanerad flyttning av människor och bostäder kan annars riskera att bli bristfällig där hänsyn inte tas till de övergripande strukturerna. Detta är viktigt i både inriktningarna, men främst i inriktning B där en större andel människor behöver flytta. - LKAB:s kontinuerliga mätningar och kontroller av de faktorer som stör i Malmberget måste fortsätta. Detta är främst viktigt i inriktning A, då människor kommer att bo intill gruvan och Kaptensgropen. - Fördjupade studier måste göras över de trafikförändringar som kan behöva göras i Malmberget vid inriktning A. Dessa måste utreda påverkan och intrång på befintliga bostadsfastigheter, buller och trafiksäkerhet.

8.5.1 Förenlighet med miljöbalken, miljökvalitetsmål och miljönormer Gruvverksamheten i Malmberget har inte medfört att någon miljökvalitetsnorm överskrids enligt tidigare utförd miljöbedömning (Miljökonsekvensbeskrivning Bearbetsningskoncession Fabianmalmen Malmberget, LKAB och Ramböll). I samma dokument görs en bedömning att en

53 (86)

utökad produktion i Fabiangruvan inte bedöms överskrida någon miljökvalitetsnorm. En myndighet får inte lämna tillstånd till en verksamhet som medför att en miljökvalitetsnorm överskrids. Dock konstateras i miljödomen för utökad verksamhet i Malmberget/Vitåfors att miljökvalitetsnormen för kväveoxider riskerar att överskridas, men att bolaget har vidtagit åtgärder för att rening av svavel och stoft. Gruvans påverkan på miljön och medborgare kan delvis påverka miljömålen God bebyggd miljö, frisk luft, begränsad miljöpåverkan, bara naturlig försurning, giftfri miljö, levande sjöar och vattendrag och grundvatten av bra kvalitet.

8.6 Gruvans påverkan på Koskullskulle

Inga undersökningstillstånd sträcker sig mot Koskullskulle. Området uppskattas inom planperioden inte påverkas av gruvans expansion. Området kan fortsätta att vara bostadsområde och kompletteras med ny bebyggelse. Koskullskulle berörs delvis av miljöstörningar från gruvan. Påverkan i Koskullskulle är inte lika påtaglig som i Malmberget. Påverkan i Koskullskulle består främst av buller, trafikstörningar och påverkan på luftmiljön. Skillnaden i fysisk störning mellan inriktning A och B är för Koskullskulle inte så stor. Inriktning A I inriktning A kommer Koskullskulles befolkning ha kvar närheten till service och utbud i Malmberget. Denna service kan begränsas om Malmberget stagnerar och kan leda till att människor i Koskullskulle får längre till service och utbud som då närmast finns kring centrala Gällivare. Förändringar i vägnätet påverkar tillgängligheten för Koskullskulle. Inriktning B Inriktning B innebär att Koskullskulle blir mer isolerat från övriga delar av tätorten. Detta påverkar främst äldre, barn och ungdomar som inte har tillgång till bil och måste förlita sig på kollektiva transportmedel. Vikten av goda gång- och cykelvägar och kollektivtrafik mellan Koskullskulle och Gällivare blir viktigt i detta alternativ. Avstånden mellan Koskullskulle och Gällivare ökar och kan leda till att Koskullskulle blir mindre populärt som bostadsort och befolkningsunderlaget minskar. Detta kan i sin tur påverka fastighetspriserna i Koskullskulle. Inriktning B kan medföra att utbudet av både kommersiell och privat service i Koskullskulle antingen minskar/försvinner eller ökar. En ökning av utbudet förutsätter att Koskullskulles befolkning ökar genom förtätning av bostäder i och omkring tätorten. Förslag till åtgärder och riktlinjer - Fördjupad planering av Koskullskulle med förslag på förtätning kan medföra en ökad attraktivitet.

8.6.1 Förenlighet med miljöbalken, miljökvalitetsmål och miljönormer Gruvverksamheten i Malmberget har inte medfört att någon miljökvalitetsnorm överskrids enligt tidigare utförd miljöbedömning (Miljökonsekvensbeskrivning Bearbetsningskoncession Fabianmalmen Malmberget, LKAB och Ramböll) för Koskullskulle. Gruvans påverkan på miljön och medborgare kan delvis påverka miljömålen God bebyggd miljö, frisk luft, begränsad miljöpåverkan, bara naturlig försurning, giftfri miljö, levande sjöar och vattendrag och grundvatten av bra kvalitet.

54 (86)

8.7 Mark-, vatten- och grundförhållanden

8.7.1 Grundförhållanden Markförhållandena i föreslagna utbyggnadsområden är varierade. Grundförhållandena kan vara extra svåra intill sjöar och vattendrag. En exploatering av tidigare opåverkade områden kan medföra en påfrestning på mark och vatten. Marksättningsproblem kan uppstå vid uppfyllning eller om grundvattnet och/eller sprickvatten avsänks. Speciellt känsliga är myr- eller torvmarker. Gamla jordbruksmarker kan innebära svårigheter, då de ofta har stora lerdjup. Påverkan är störst i inriktning B (Malmberget avvecklas), då större områden för exploatering behöver tas i anspråk, i jämförelse med inriktning A. Förslag på åtgärder och riktlinjer - Vid fördjupade studier måste markens beskaffenhet undersökas för att avgöra vilka markområden som är möjliga att bebygga inom utbyggnadsområdena. - En översyn behöver göras för att klarlägga hydrologiska samband inom hela planområdet. - För att minska riskerna för sättningsskador är omhändertagande av dagvatten viktigt.

8.7.2 Förorenad mark

Exploatering av förorenad mark, utan att åtgärder vidtas, kan medföra att föroreningar sprids till omgivande marker och vatten. Förorenad mark kan utgöra en risk för hälsa och miljön. Ny bostadsbebyggelse föreslås endast över ett område som är förorenat, vid den tidigare skjutbanan söder om Koskullskulle. Detta område måste saneras innan bostäder kan uppföras. Förslag till åtgärder och riktlinjer - Som skriften inventering av förorenade områden i Gällivare kommun (Länsstyrelsen i Norrbottens län) påpekar, måste arbetet med förorenade områden fortsätta. Vid varje nybyggnation ska risken för förorenad mark kontrolleras mot det material om kännedom som finns inom kommunen. Föreligger risk för förorenad mark måste miljötekniksundersökning genomföras. Visar sig marken vara förorenad måste marken saneras och massorna särskilt omhändertas. Miljöförvaltningen ska kontaktas. Föroreningar bör utsorteras och transporteras till anläggningar som har tillstånd att ta emot förorenade massor. Anmälan om efterbehandling ska lämnas till tillsynsmyndigheten, kommunens miljöavdelning. Under schaktningsarbetet måste kontroller och mätningar göras.

- Riktlinjer och förslag till åtgärder bör utformas för förorenade områden inom tätortsområdet.

- För bedömning av föroreningarnas hälso- och miljörisk bör naturvårdsverkets nationella riktvärden för mark användas. Kommunens kommande utredning bör ange riktlinjer för hur förhållningssättet mellan markföroreningar och olika markanvändning ska råda inom kommunen. Högre tolerans mot föroreningar kan tillåtas vid markanvändning som anses som ”mindre känslig”.

8.7.3 Vattenkvalitet, övergödning och försurning Exploatering kring vattendrag Ny bebyggelse i anslutning till Vassaraälven och Vassaraträsk innebär direkta eller indirekta effekter på vattendraget som recipient. Påverkan är störst i inriktning B (Malmberget avvecklas), då större områden för exploatering behöver tas i anspråk, i jämförelse med inriktning A. En exploatering av strandnära mark för bebyggelse innebär nya båt- och brygganläggningar, avloppsanläggningar, nya vägar och en ökad användning av skog och mark. Konsekvenserna av en sådan exploatering bedöms bli ökad tillförsel av näringsämnen, störningar av lekplatser för fisk och påverkan på känslig flora- och fauna. Vassaraträsk utgör natura 2000 område. Tillstånd enligt miljöbalken 7 kap. 28a§ kan krävas för att bedöma intrång och påverkan i natura 2000-områden. Kring Harrträsk finns idag lite bebyggelse. Översiktsplanen föreslår en utbyggnad av turism, fritid, fritidsboende, rekreation och exploatering kring sjön. Detta kan påverka sjön, dess vattenkvalitet

55 (86)

samt djur och växtliv i och omkring sjön. Harrträsk utgör reservvattentäkt för tätortsområdet och vattenkvalitén är extra viktig. Exploateringar i känsliga områden kan med fördel anslutas till kommunalt vatten och avlopp för att hindra/mildra påverkan på omgivande vattendrag. I nya bostadsområden förespråkas lokalt omhändertagande av dagvatten med viss rening innan vattnet når recipienten. Gruvverksamhet En utökning av gruvverksamheten påverkar omgivande vattendrag genom förhöjda halter av metaller och försurning. Detta kan påverka hela systemet av vattendrag inom kommunen. En ökad utbredning av malmbrytning kan leda till ökade deformationer på markytan. Detta kan i sin tur leda till att ytvattnet i området påverkas. Exempelvis kan bäckar som sträcker sig över gruvområdet komma att dräneras ner i gruvan när markdeformationerna breder ut sig. En utökning av gruvan uppskattas inte påverka det ytliga grundvattnet. (Miljökonsekvensbeskrivning Bearbetningskoncession Fabianmalmen Malmberget¸ LKAB, Ramböll) Förslag till åtgärder och riktlinjer - För att minska påverkan på Harrträsk bör omgivande bebyggelse utformas med inriktning på att bevara vattenkvaliteten. Avvattning ska huvudsakligen ske till vattendraget Spännajokk istället för till Harrträsk. - För att säkerställa vattenkvalitet i Vassaraträsket, Vassara älv och Harrträsk bör särskilt strandskyddsfrågans beaktas. - Vassaraträsk utgör natura 2000 område. Tillstånd enligt miljöbalken 7 kap. 28a§ kan krävas för att bedöma intrång och påverkan i natura 2000 områden. - I fördjupade studier för Vassaraträsket och Harrträsk bör medförande konsekvenser beskrivas, men också hur dessa kan lindras och eller motverkas. - Kommunen bör genomföra en inventering av enskilda vatten- och avloppsanläggningar i områden intill känsliga vattendrag. Grundvattnets kvalitet samt omhändertagandet av dagvatten bör undersökas. Inventeringen kan sedan ligga till grund för en vatten- och avloppsplan. - Godkända och väl fungerande vatten- och avloppslösningar är en förutsättning för exploatering kring sjöarna. I program eller fördjupade översiktsplaner är det viktigt att säkerställa en översta gräns för exploatering, inom vilket medförande konsekvenser på hydrologin, vatten och grundförhållanden kan anses acceptabla. Kommunal vatten- och avloppsförsörjning kan vara att föredra i känsliga områden. - För att minska riskerna med skador vid höga vattenstånd kan översvämningskartering genomföras innan exploatering sker intill vattendrag. - För att undvika att bäckar och vattendrag över gruvområden dräneras kan dessa istället ledas om till områden som inte påverkas av gruvan. Att leda om vattendrag kräver prövning enligt 11 kap. MB. Vissa vattendrag inom LKAB:s område utgör Natura 2000-områden vilket kräver prövning. - LKAB:s kontinuerliga kontroller av vattenkvalitet i omgivande recipienter måste fortgå.

8.7.4 Förenlighet med miljöbalken, miljökvalitetsmål och miljönormer Är föreslagen förändring för mark-, vatten- och grundförhållanden förenlig med miljöbalken, miljökvalitetsmål och miljönormer? Inga miljökvalitetsmål bedöms överskridas vad gäller påverkan på mark och grundförhållanden.

56 (86)

Miljökvalitetsmål som kan beröras av planens mark och vattenanvändning är framför allt god bebyggd miljö, bara naturlig försurning, ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag, ett rikt odlingslandskap och levande skogar. Förslaget påverkar till viss del alla miljömålen, men står inte i direkt konflikt med något av målen. 8.8 Hälsa och säkerhet

8.8.1 Luftmiljö

Översiktsplanen föreslår en relativt sammanhållen stadsstruktur kring Gällivare. Bebyggelse-strukturen föreslås vara relativt gles inom många områden (med undantag för centrala Gällivare) vilket medför ökade resor mellan bostäder, service och arbetsplatser. Detta medför ökade luftföroreningar och därmed försurning av mark och vatten. Påverkan på luftmiljön blir större i inriktning A än i inriktning B, se rubrik 8.3 och 8.4. En ökad befolkning i kommunen ökar behovet av fler tåg- och flygavgångar. Användningen av tåg som transportmedel är ett miljövänligt alternativ, samtidigt som ökade avgångar med tåg kan innebära ökad störning och ökat behov av säkra övergångar. En ökad flygtrafik innebär en ökad negativ belastning på luftmiljön. Förslag till åtgärder och riktlinjer - Möjligheten till goda kollektiva transportmedel samt närhet till exempelvis service, handel, dagis, skolor och arbetsplatser kan medföra att transportbehovet och därmed klimatpåverkan minskar. Detta ska särskilt uppmärksammas i den fortsatta planeringen.

8.8.2 Ljudmiljö - Buller

Flygbuller Utförda bullerberäkningar för Gällivare flygplats visar att det är möjligt att bygga på Nunisvaaras södra slutning. Området ligger utanför området för 70 dB(A) som är riktvärdet. Flygbullret måste uppmärksammas i fördjupade studier över området. Utökning av området för flygplatsen kan innebära ändrade bullerförhållanden. Flygplatsen förlängs mot öster, där få människor är bosatta. En expansion av kommunen och dess invånarantal medför en större användning av flyget som transportmedel. Fler avgångar innebär också en ökad störning för dem som redan är störda idag. Helikopterbuller Nya bebyggelseområden har delvis tagit hänsyn till helikopterbullret och ingen ny bebyggelse föreslås sydost om sjukhuset, längs ett stråk söder om Vassaraträsk (längs den sydliga flygvägen) samt nordväst om Norrlandsflygs start och landningsplats (längs den normala flygvägen). Detta begränsar påverkan på nya bostadsområden och de högsta bullernivåerna undviks. Dock påverkas stora områden kring Vasaraträsk och kring sjukhuset av bullervärden över 70 dB(A) som är det rekommenderade högsta värdet. Flygningarna med helikopter är relativt begränsade och antalet flygningar är få. Acceptansen för störning från räddningsflyg uppskattas vara högre än från annat flygbuller. Bullret kan tolereras när den störde vet att helikoptern hjälper till att rädda liv. Att dessutom ha räddningsflyget inom kommunen erbjuder en snabbare räddningsinsats för kommunens invånare. Se diskussion under rubrik 11.2, diskussion kring planförslaget, nollalternativet och lokaliseringsalternativen. Trafikbuller Översiktsplanen föreslår en expansion av bostäder kring Gällivare, men föreslår inte att riksväg 45 bör flyttas ut på en förbifart. Detta är en medveten intention med översiktsplanen. Detta medför att ett ökat antal människor kommer att störas av genomfartstrafik. Konsekvenser som kan uppstå är

57 (86)

buller, avgaser och luftföroreningar och risker för olyckor. Översiktsplanen förespråkar att dessa problem kan lösas med åtgärder längs de större vägarna. En expansion av gruvan medför fler transporter till och från gruvområdet, både via tåg och väg. Detta medför både ökade trafikflöden och buller. En önskan finns inom kommunen att ha skoterleder in mot centrala delarna av Gällivare, för en bättre tillgänglighet. Detta medför en konflikt med bostäder. En utökning av skoterleder bör samrådas med Länsstyrelsen och allmänheten. Järnvägsbuller Ny bebyggelse i Mellanområdet och kring Vassara ligger intill befintliga järnvägsstråk. Detta kan medföra att bostäder utsätts för förhöjda bullervärden. Förslag till åtgärder och riktlinjer - Fördjupade studier och detaljplaner intill genomfartslederna måste särskilt uppmärksamma bullersituationen längs vägarna. Se rubrik 8.10.1 trafik och trafiksäkerhet för ytterligare riktlinjer. - Vid fördjupade studier av nya bostadsområden måste buller uppmärksammas så att eventuella åtgärder kan vidtas. Gällande riktvärden för buller ska efterlevas. - Vid fördjupade studier över nya bostads- och verksamhetsområden bör befintliga och önskemål om nya skoterleder uppmärksammas. Skoterleder och bostäder går att kombinera med medveten planering utan att konflikter uppstår. - Utförd utredning för helikopterbuller omfattar inte hela det bullerstörda området. Nya bullerberäkningar måste göras i samband med fördjupad planering.

8.8.3 Påverkan från gruvan Gruvans förändrade påverkan på hälsa och säkerhet beskrivs under rubriken 8.2, 8.3 och 8.4.

8.8.4 Förenlighet med miljöbalken, miljökvalitetsmål och miljönormer Är påverkan på hälsan och säkerheten förenligt med miljöbalken, miljökvalitetsmål och miljönormer? Miljökvalitetsmål som kan beröras av planens påverkan på hälsa och miljö är framför allt god bebyggd miljö. Miljömålet innehåller bland annat rekommendationer om buller. Miljökvalitetsnormen för omgivningbuller (SFS 2004:675) kommer troligen att överskridas för både befintliga och nya bostäder. Föreslagen stadsstruktur, som kan anses relativt centrerad och tät, medverkar till att uppfylla uppsatta miljömål. Detta genom att transporter kan minimeras och att ett gott underlag för kollektivtrafik kan skapas. En utökning av antalet skoterleder inom planområdet kan eventuellt motverka miljömålet för en storlagen fjällmiljö.

8.9 Riskbedömning

Planförslaget bedöms inte ge någon övergripande förhöjd riskbild i kommunen. Kring vattentäkten Sarkasvaara (markanvändning W: vattentäkt) finns idag flera miljöstörande verksamheter samt misstänkt förorenade markområden. Översiktsplanens förslag medför ingen förhöjd riskbild i jämförelse med nuvarande situation. Översiktsplanen föreslår att inga mer verksamheter som kan vara skadliga för vattentäkten ska etableras i naturområdet kring vattentäkten.

58 (86)

Föreslagen bebyggelse på Nunisvaara angränsar till skyddszonen för explosionsrisk kring Dyno Nobel. Fler bosatta människor intill anläggningen medför en något högre risk för egendoms och personskador. Förslag till åtgärder och riktlinjer - Bebyggelsen på Nunisvaara måste hålla behörigt avstånd till Dyno Nobel på grund av explosionsrisken. Bebyggelse bör inte uppföras närmast väg 45 och E10, både på grund av trafiksäkerhet och säkerhetsavståndet från Dyno Nobel. Fördjupade studier över riskerna bör göras i samband med fördjupad planering av området. - Dagens miljöstörande verksamheter kring kommunens vattentäkt kan med fördel flyttas till annan plats inom kommunen, där risken för förorening av täkten eller andra vattendrag är mindre. Inga nya verksamheter bör etableras kring vattentäkten (inom område W och N på plankartan).

8.9.1 Farligt gods Riksväg 45 är utpekad led för farligt gods och sträcker sig genom centrala Gällivare. Längs järnvägen transporteras farligt gods. En ökning och förtätning av bostäder i centrum kan medföra ökade konsekvenser vid olyckor med farligt gods. Nya bostäder föreslås söder om Vassaraträsk och på Nunisvaara, intill vilket led för farligt god sträcker sig. Intentionen i översiktsplanen är att genomfartsvägarna ska hålla en god standard och att åtgärder ska vidtas för att minska riskerna. Förslag till åtgärder och riktlinjer - Den fortsatta planeringen längs infarts- och genomfartsleder på väg och järnväg ska utformas så att riktlinjer och föreskrifter för buller, avgaser, partiklar och skyddsavstånd efterlevs. Vägarna kan behöva förbättras för att uppnå en viss standard, framkomlighet och säkerhet. Åtgärder för att minimera störning för omkringliggande bostäder och verksamheter i form av exempelvis bullerplank eller vall, avkörningsskydd, pölbrandsskydd eller liknande kan bli aktuellt. - I samband med detaljplan (där farligt gods förekommer) ska riskanalys/riskbedömning genomföras. Eventuella åtgärder för att minimera konsekvenserna vid en olycka med farligt gods kan bil aktuellt.

8.9.2 Översvämningsrisk En ökad andel bostäder kring vattendrag ökar riskerna för skador på egendom vid översvämning samt efterföljande påverkan på miljön. Efter översvämningar föreligger en högre risk för ras. En byggnation intill Harrträsk kan höja risken för olyckor som kan påverka vattentäktens kvalitet. Områden kring Vassaraträsk har tidigare översvämmas under tider med höga flöden. Fördjupade studier kan beräkna behövligt avståndet mellan vattnet och ny bebyggelse. Förslag till åtgärder och riktlinjer - Översvämningskartering kan bli behövligt i samband med fördjupad planering av bostäder intill vattendrag. För att minska riskerna för översvämning bör bebyggelse inte uppföras närmare än 100 meter från stranden.

8.9.3 Förenlighet med miljöbalken, miljökvalitetsmål och miljönormer Är påverkan på hälsa och säkerheten förenlig med miljöbalken, miljökvalitetsmål och miljönormer? Miljökvalitetsmål som kan beröras av planens påverkan på hälsa och miljö är framför allt god bebyggd miljö. I övrigt bedöms inget annat miljömål eller miljönorm påverkas av förslaget.

59 (86)

8.10 Trafik och trafiksäkerhet

8.10.1 Trafik och trafiksäkerhet En genomfartsled innebär minskad trafiksäkerhet i jämförelse med en förbifart. En utbyggnad av industriområden norr och söder om Gällivare tätort kan innebära ökad genomfartstrafik av arbetsfordon. Detta kan innebära en ökad konfliktrisk, speciellt genom mer tätbebyggda områden. Gällivare är en stad delvis beroende av genomfartstrafik, då det medför arbetstillfällen och turism. Tätortsområdet är av en storlek där genomfartstrafik, tunga transporter och personbilstrafik, med bra förutsättningar, kan samsas och fungera tillsammans. Strategin i planförslaget är att huvudvägnätet och genomfartslederna ska planeras för att klara tunga transporter till och från verksamhetsområden, transport av farligt gods, utryckningsfordon och personbilstrafik. En utbyggnad av skoterleder kan innebära en minskad trafiksäkerhet där skoterlederna kommer i konflikt med andra intressen, som exempelvis strövområden eller i/omkring tätorterna. Trafiksäkerheten ur ett barnsperspektiv bör särskilt uppmärksammas i fortsatt planering för skoterleder. Inriktning A och B Påverkan på trafik och trafiksäkerhet för inriktning A och B beskrivs under rubrikerna 8.3.3 och 8.4.3. Inriktning A innebära stora förändringar i vägnätet och en påverkan på trafiksäkerhetsläget. Dessa konsekvenser måste utredas vidare i fördjupad planering. Inriktning B medför att Koskullskulle isoleras mer från resterande delar av Gällivare. Goda gc-vägar och kollektivtrafik mellan Koskullskulle och Gällivare är viktigt i detta alternativ för att minska konsekvenserna för framförallt äldre, barn, ungdomar och ensamstående föräldrar. Förslag till åtgärder och riktlinjer - I framtida områden för både verksamheter och bostäder behövs fördjupade studier över eventuella konfliktpunkter mellan oskyddade trafikanter och det övergripande trafiksystemet, för att höja trafiksäkerheten. - Vid fördjupade studier över nya bostads- och verksamhetsområden bör befintliga och önskemål om nya skoterleder uppmärksammas. Skoterleder och bostäder går att kombinera med medveten planering utan att konflikter uppstår.

8.10.2 Järnvägstrafik och trafiksäkerhet En ökad andel människor som bor längs Vassaraträsks stränder innebär en högre risk för olyckor vid järnvägsövergångarna. En utökad befolkning i Koskullskulle kan öka riskerna för konflikter längs järnvägsspåren som sträcker sig upp mot gruvan. Längs järnvägen transporteras farligt gods. Se rubrik farligt gods 8.9.1. Förslag till åtgärder och riktlinjer - Den ökade risken för konfrontationer vid järnvägsövergången från Vassaraträsk kan föranleda investeringar i fler övergångar och i säkerhetsförhöjande åtgärder. Detta ska uppmärksammas i den fortsatta fördjupade planeringen.

8.10.3 Flygtrafik och flygplatsen Riksintresset för Gällivare flygplats innebär att restriktivitet rådet för ny bebyggelse i anslutning till flygplatsen för att inte hindra dess funktion och verksamhet. Detta gäller för höjdbegränsade områden, se karta i planbeskrivningen och för influensområden för buller (se karta 2 och 3 under rubrik 6.5.2 Ljudmiljö - buller).

Föreslagen framtida förlängning av landningsbanan innebär att den höjdbegränsade zonen expanderar mot norr. Detta kan i förlängningen komma att påverka en utbyggnad mot norr för gruvverksamheten i Aitik.

60 (86)

8.10.4 Förenlighet med miljöbalken, miljökvalitetsmål och miljönormer Är påverkan på hälsa och säkerheten förenlig med miljöbalken, miljökvalitetsmål och miljönormer? Miljökvalitetsmål som kan beröras av planens påverkan på hälsa och miljö är framför allt god bebyggd miljö. I övrigt bedöms inget annat miljömål eller miljönorm påverkas av förslaget. En ökad flygtrafik bidrar inte till att uppfylla miljömålen frisk lyft, begränsad klimatpåverkan och bara naturlig försurning.

8.11 Stads- och landskapsbild

Planförslaget föreslår bebyggelse intill Vassaraträsket, Harrträsket, Vassara älv och till viss del intill sjön Nuolajärvi. Marken är idag huvudsakligen oexploaterad. Område för bostäder föreslås vid Nunisvaara. Det höga läget innebär att området kommer att vara väl synligt från omgivningen och den övergripande landskapsbilden kommer att förändras. Bebyggelse på Nunisvaaras sydsluttning innebär stora markingrepp. Bebyggelsen samt infrastruktur bör anpassas till terrängförhållanden. Den bebyggelse som föreslås i anslutning till Harrträsk utgörs huvudsakligen av fritidsbebyggelse och uthyrningsstugor knutna till Dundrets fritidsanläggning. Bebyggelsens läge, på Dundrets sluttning, innebär att landskapsbilden kommer att förändras och vara väl synlig sett från Gällivare och Malmberget. I sydöstra Gällivare vid Repisjänkka, i anslutning till järnvägen och Nattavaravägen, föreslås ett nytt verksamhetsområde. Översiktsplanens strategiska markanvändningsplan innebär inte att exploatering sker över hela den ytan som föreslås för verksamheter utan hänsyn måste tas till områdets naturvärden (området utgörs idag delvis av ett stort våtmarksområde och av skogs- och naturmark). En omställning av marken till verksamhetsområde kommer att påverka landskapsbilden. Inriktning A Gruvbrytningen i Malmberget har påverkat landskapet sedan 1888. De ianspråktagna ytorna för gruvan går inte att återställa i ursprungligt skick om gruvverksamheten skulle upphöra. Påverkar gruvan endast Elevhemsområdet, enligt inriktning A, kommer påverkan på stadsbilden att bli mindre omfattande. Elevhemsområdet utgör endast en liten del av Malmberget som då kommer att upplevas som två stadsdelar med ett grönområde mellan. Dock kan inriktning A innebära att stadsbilden inne i Malmberget förändras i samband med eventuella nedläggningar av verksamheter och tomma bostäder. Inriktning B Vid ett scenario då hela Malmberget påverkas, enligt inriktning B, kommer betydande konsekvenser för stads- och landskapsbilden att uppstå. Byggnader kommer att flyttas till andra platser eller rivas. Marken kommer att rensas för gruvdrift. Detta innebär att både kulturmiljön och stadsplanen i Malmberget går förlorad och landskapsbilden blir förändrad för alltid. Stadsstrukturen kommer att samlas kring Gällivare med undantag från Koskullskulle som blir som en nordostlig ö. I båda fallen, inriktning A och B, kommer det eller de områden som avvecklas att vara väl synliga från stora delar av Gällivare och Dundret. Detta kräver, i alla fall under den tid som markytan är intakt, att återställningsarbeten i form av planteringar och inhägnad mm görs för att motverka förslumning. Inriktning B innebär en stor förändring för landskaps- och stadsbilden utanför Malmberget, i de områden som exploateras och i de områden som förtätas. En förändring av stadens övergripande

61 (86)

stadsnät kan även medföra positiva konsekvenser då brister i den befintliga strukturen (så som barriärer, dåligt avgränsande rum, brist på landsmärken osv) kan förbättras eller motverkas. Förslag till åtgärder och riktlinjer - Genom att strandskyddet på 100 meter efterföljs kan också påverkan på landskapsbilden mildras runt sjöarna. Gles bebyggelse bakom strandzonen minskar den visuella påverkan sett från omgivningarna runt sjöarna. Se förslag till åtgärder och riktlinjer under rubriken 8.1.4, vattenbruk och strandskydd. - Nya bebyggelseområden bör utformas med en stor andel bevarad grönska samt ha återkommande gröna släpp mellan bebyggelsen. - Bebyggelsen i kuperade områden (främst kring Koskullskulle och Nunisvaara) bör anpassas efter topografin för att minimera ingreppen i den naturliga landskapsstrukturen. - Särskild uppmärksamhet för gestaltningen bör ges till verksamhetsområdet intill Nattavaravägen och väg 45. - Vid Harrträsk och Dundret bör extra stora krav ställas på bebyggelsens placering och estetiska utformning. Vid fördjupad planering av exploateringsområdet måste hänsyn och ställningstaganden tas till hur grönstrukturen och landskapsbilden ska beaktas.

8.11.1 Förenlighet med miljöbalken, miljökvalitetsmål och miljönormer Är föreslagna förändringar för stads- och landskapsbilden förenlig med miljöbalken, miljökvalitetsmål och miljönormer? I stort kommer miljökvalitetsmålet en god byggd miljö att uppfyllas om hänsyn tas till föreslagna områdens kvaliteter och till kultur- och landskapsbilden, vid planering av ny eller flyttad bebyggelse. Gruvans fysiska och visuella påverkan på Malmbergets kulturhistoriska stadsbild blir omfattande och motverkar miljökvalitetsmålet om en god byggd miljö. 8.12 Naturmiljö

Förhållandet mellan tillkommande bostadsbebyggelse och vandrings- och skoterleder, skidspår och naturvärden innebär en konflikt. Översiktsplanens expansionsområden för bostäder eller fritidsboende kan komma att beröra områden som idag utgör våtmark, nyckelbiotoper, sumpskogar, naturreservat eller natura 2000. Förslag till expansionsområden för turism och fritidsboende ligger i eller i anslutning till områden utpekade som våtmark klass 3. I utbyggnadsområde för bostäder vid Nunisvaara finns en sumpskog. På den mark där flygplatsen föreslås utvidgas finns våtmark i klass 2 och sumpskog. Påverkan på naturmiljön blir mer omfattande i inriktning B, då en mer omfattande del av föreslagna exploateringsområden kommer att behöva tas i anspråk för att ersätta inlösta marker i Malmberget. Förslag på bebyggelseområde kring Vassaraträsk kan påverka sjön som är klassat som natura 2000-område. Ny bebyggelse intill Vassara älv kan påverka älven, dess vattenkvalité och värde som natur- och strövområde. Strandskydd samt vatten- och avloppsfrågor är vid ny bebyggelse intill strandkanterna extra viktigt att lösa. Området för turism, fritid och rekreation utökas i anslutning till skidanläggningen på Dundret. Utökningen kan innebära intrång eller indirekt påverkan på riksintresset och tillika natura 2000-området. Utökningen syftar till att främja rekreation och friluftsliv och bedöms ske i anslutning till befintliga anläggningar.

62 (86)

En förtätning inom tätorterna kan innebära att park- och grönområden ianspråktas för byggnation. Detta kan särskilt påverka barn och äldre, som har stort behov av gröna oaser som är lättillgängliga. Ett ökat bebyggelsetryck och en ökad befolkning i kommunen kan medföra en önskan om att uppföra ny bebyggelse i tätortens omgivande skogs- och naturmarker. Detta kan medföra konsekvenser för den sammanhängande grönstrukturen och naturområden. Förslag till åtgärder och riktlinjer - Vid fördjupad planering bör de naturvärden som finns inom exploateringsområdet beaktas. Viktigt är att planera för övergripande och sammanhängande natur- och grönstruktur inom de nytillkomna bostadsområdena. Nya exploateringsområden kan knytas till varandra och till befintliga områden genom grönstrukturen. - Ta hänsyn till riksintressen, nyckelbiotoper och sumpskogar vid fördjupad planering av område för bostäder, turism, fritid, rekreation och verksamheter. Värdefulla naturområden, som våtmarker och sumpskogar, kan med fördel lämnas oexploaterade i utbyggnadsområdena och fungera som delar av grönområden. - Vid fortsatt planering av Dundret med omgivningar måste stor hänsyn tas till befintliga värden. Intrånget i obrutna marker bör undvikas eller minimeras. - Upprätta grönstrukturplan. Planen bör beskriva den övergripande grönstrukturen samt innehålla en strategi och värdering över vilka park- och grönområden som inte bör eller kan exploateras av bebyggelse. Parallellt bör en strategi för förtätning i tätorterna tas fram. - Restriktivitet för ny bebyggelse (både bostäder och verksamheter) bör gälla inom områden betecknande med N på plankartan. Detta skyddar delvis sammanhängande naturområden, och det rörliga friluftslivet. - Se förslag till åtgärder och riktlinjer under rubriken 8.1.4. vattenbruk och strandskydd och 8.11 stads- och landskapsbild

8.12.1 Förenlighet med miljöbalken, miljökvalitetsmål och miljönormer Är påverkan på naturmiljön förenlig med miljöbalken, miljökvalitetsmål och miljönormer? I stort kommer miljökvalitetsmålet en god byggd miljö att uppfyllas, om hänsyn tas till föreslagna kvaliteter inom naturområdet vid planering av ny eller flyttad bebyggelse. Miljömålet storslagen fjällmiljö anger att värdefulla fjällmiljöer ska skyddas från exploatering. Miljömålet myllrande våtmarker poängterar vikten av sumpskogar. Dessa två miljömål påverkas delvis av översiktsplanens expansion. Se rubrik 11.3.1, sammanfattande diskussion för värdering och ställningstagande för konflikten med miljökvalitetsmålen.

8.13 Kulturmiljö

Befintliga kulturmiljöer i Koskullskulle eller Gällivare kan komma att påverkas om förtätning av andra kulturhistoriska byggnader sker i dess närmiljö (från östra och västra Malmberget). En varsam och fördjupad planering bör utföras så att befintliga värden, dit hus flyttas, inte påverkas. Områdesbestämmelser för Andra sidan anger att området är en viktig kulturmiljö med sitt odlingslandskap och jordbruksbyggd, som samhället såg ut innan det förändrades med järnvägens tillkomst. Den föreslagna förtätningen av bebyggelse kommer att påverka detta delvis orörda landskap. Området har stora värdefulla förutsättningar (sjöläge, nära centrala Gällivare osv.) som gör det lämpligt för förtätning, framför allt för kulturhistorisk bebyggelse från Malmberget. Trots att det

63 (86)

är kulturhistorisk bebyggelse som föreslås flyttas till platsen, förändras och påverkas kulturmiljöerna delvis negativt av detta genom att det kulturhistoriska sambandet förändras. Befintliga fornlämningar finns kring Vassaraträsk och Nunisvaara som också ligger inom utvecklingsområden för bostäder. Även inom området för golfbanan finns fornlämningar. Dessa kan påverkas vid en exploatering. Förslag till åtgärder och riktlinjer - Planeringen av framtida bebyggelseområden bör uppmärksamma befintliga fornlämningar samt eventuell förekomst av icke kända fornlämningar. Om man vid markarbeten påträffar fornlämning föreligger anmälningsplikt till länsstyrelsen enligt Lag om kulturminnen m.m. (2 kap. § 10 Kulturminneslagen). - Se förslag till åtgärder och riktlinjer under rubriken 8.13.1, Kulturmiljöer i Malmberget, nedan.

8.13.1 Kulturmiljövärden i Malmberget Stora delar av Malmberget utgör riksintresse för kulturmiljövården. Ambitionen i den fortsatta planeringen och i förändringen av östra och västra Malmberget skall vara att bibehålla så många kulturhistorisk värdefulla byggnader som möjligt. Rekommendationer i kulturmiljöanalysen och utpekade byggnader i kommunens bevarandeplan från 1985 (med beteckningen beslut att bevara) bör uppmärksammas och efterföljas i största möjliga mån. Inriktning A Påverkar expansionen av gruvan endast Elevhemsområdet, inriktning A, kan påverkan på kulturmiljövärden att bli mindre omfattande (än i inriktning B), då byggnader med kulturhistoriskt värde inte direkt hostas av rivning. Elevhemsområdet utgör endast cirka 2 procent av riksintresset för kulturmiljövården. Dock kan inriktning A innebär en indirekt påverkan på de kulturmiljöer som återstår i östra och västra Malmberget. En stagnation av östra och västra Malmberget som bostads- och verksamhetsort kan innebära effekter på befintliga kulturmiljöer. Investeringsviljan kan minska, underhållet bli eftersatt och utflyttningen kan öka. En successiv och bitvis påverkan från gruvan på samhället, kan leda till att inget övergripande ställningstagande och bevarande görs för kulturmiljöerna. Inriktning B Vid en vidare expansion av gruvan, då hela Malmberget påverkas, enligt inriktning B, kommer omfattande konsekvenser för riksintresset att ske. Konsekvenserna som är bestående. Byggnader kan flyttas till andra platser i och omkring tätorten, men helheten, miljön och stadsplanen kommer att gå förlorat och också en stor del av dess värde. Kontinuiteten och den sammanhängande miljön försvinner. En del byggnader kommer troligen att rivas. Kulturminneslagen ger skydd för kyrkliga kulturmiljöer och samtliga kyrkor inom planområdet är skyddade enligt denna lag. Inriktning B medför att den befintliga kyrkogården norr om Koskullskullevägen påverkas. Hur denna moraliska och etiska konsekvens ska bemötas måste undersökas i mer fördjupade studier när det blir känt om begravningsplatsen kommer att påverkas. Förslag till åtgärder och riktlinjer Att genom åtgärder försöka mildra eller undvika konsekvenser för kulturmiljövärdena i Malmberget är svårt. Bebyggelsen är uppförd på grund av gruvans verksamhet och i och med gruvans expansion måste den flyttas. - En så stor del som möjligt av den befintliga kulturhistoriska bebyggelsen ska bevaras. Rivning ska endast vidtas i undantagsfall. Rekommendationerna i den utförda kulturmiljöanalysen och bevarandeplan bör följas i största möjliga mån.

64 (86)

- Genom en medveten flyttning, varsamt val av placering, korrekt underhåll och val av innehåll i byggnaderna kan en del av kulturmiljövärdena leva vidare på andra platser i kommunen. Det fortsatta fördjupade arbetet med att flytta och placera byggnaderna är av största vikt för kulturmiljövärdena. Kontakt ska hållas med länsstyrelsen och andra kulturinstitutioner. - Fördjupad planering och analys över möjligheter och påverkan på befintliga kulturmiljöer dit byggnader från Malmberget flyttats. - Fördjupade studier (när påverkan blir känd) över påverkan på begravningsplatsen i Malmberget.

8.13.2 Samiska kulturmiljövärden Föreslagen expansion av bostäder påverkar de angränsade samebyarna och de kulturmiljövärden som är kopplade till den samiska kulturen. Påverkan på de omgivande samiska markerna för rennäring anses vara ofrånkomlig vid en expansion av tätortsområde, se diskussion under rubrik 11.3.4, Riksintresse för rennäringen. Påverkan på samernas marker kommer främst att ske när jungfruliga marker exploateras, enligt inriktning B. Förslag till åtgärder och riktlinjer - Vid fördjupad planering av bebyggelseområdena måste frågan om den samiska kulturmiljön beaktas och samråd föras med berörda samebyar.

8.13.3 Förenlighet med miljöbalken, miljökvalitetsmål och miljönormer Är föreslagna förändringar för kulturmiljön förenlig med miljöbalken, miljökvalitetsmål och miljönormer? I miljöbalkens 3 kap. beskrivs hushållsbestämmelser som anger att områden med kulturvärden som är av betydelse från allmän synpunkt ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påverka dem. Gruvans fysiska påverkan på Malmbergets kulturhistoriska värde blir omfattande och motverkar delvis miljökvalitetsmålet om en god byggd miljö. Miljömålet anger att kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Värdena i Malmberget kan i viss mån tas tillvara. Då de flyttas från sin kontext kommer värdet att förändras och eventuellt få ett nytt innehåll på annan plats. Se rubrik 11.3.1, miljömål och riksintressen för värdering och ställningstagande för konflikten med miljökvalitetsmålen och riksintressena.

8.14 Rekreation och friluftsliv

Byggnation kring Vassaraträsket hindrar det rörliga friluftslivet och närrekreation kring sjön. Även byggnation på Nunisvaara, längs Vassara älv och Noulajärvi begränsar friluftslivet. Detta kommer att medföra konsekvenser både för skidspår, vandringsleder, promenadstråk och skoterleder. Omläggningar av leder och spår tros uppkomma vid exploatering. Rekreationsstråk som tidigare sträckt sig genom större orörda naturmarker kan genom planförslaget bli påverkade av exploatering, buller, korsande vägar eller liknande.

Förslag till åtgärder och riktlinjer - Upprätta grönstrukturplan som inkluderar aspekterna för rekreation och friluftsliv. - Ta hänsyn till befintliga vandringsstråk, skidspår och till strandskyddet vid exploatering i berörda områden. Fördjupade studier måste uppmärksamma detta, i exempelvis program eller grönstrukturplan. - De exploateringsområden som föreslås i översiktsplanen kommer att ha en varierande täthet och struktur. I de områden där ett stort behov av rekreationsstråk föreligger, bör ny bebyggelse placeras med respekt för dessa.

65 (86)

- Se åtgärder och riktlinjer under rubriken 8.12 Naturmiljö.

8.14.1 Förenlighet med miljöbalken, miljökvalitetsmål och miljönormer Är föreslagna förändringar för rekreation och friluftsliv förenlig med miljöbalken, miljökvalitetsmål och miljönormer? Översiktsplanens påverkan på rekreation och friluftsliv bedöms inte motverka uppsatta miljönormer och miljökvalitetsmål. Detta förutsätter att åtgärder vidtas för att påverkan från föreslagen exploatering minimeras.

8.15 Sociala och samhällsekonomiska konsekvenser

8.15.1 Stadsstrukturen

Bostadsbebyggelse föreslås inte inom ett nytt, sammanhängande område, utan föreslås både mot sydost och sydväst. Denna strategi kan erbjuda olika typer av boendemiljöer och boendeformer. Strategin kan vid enbart en liten ökning av befolkningen eller en minskad befolkning riskera att leda till en mer utspridd och splittrad stad. En sådan stadsstruktur medför ökade biltransporter vilket medför utsläpp och minskar viljan att cykla eller gå. Stadsstrukturen blir olika i inriktning A och B, detta beskrivs under rubriken 8.3 och 8.4, Gruvans påverkan på Malmberget. En tätare stad innebär tryggare miljöer, social kontroll och god närhet till stort utbud. Detta medför en positiv socialmiljö inom staden, vilket också kan locka fler människor till staden. Dundret kan komma att skugga bebyggelse som uppförs på Vassaraträskets södra sida. Detta medför klimatmässigt sämre bostäder eller fritidsbebyggelse. Förslag till åtgärder och riktlinjer - En tätare stad kan skapas genom ett strategiskt upplägg över kommunens framtida utveckling. Översiktsplanens förslag ger möjlighet för en etappvis utbyggnad och expansion av tätortsområdet, där kommunen genom exempelvis detaljplaner kan styra utvecklingen av staden och den service som ska erbjudas. Staden kan växa från mitten och utåt. - Attraktiviteten i innerstaden behöver höjas. En fördjupad planering och översyn av centrala delarna av Gällivare är behövlig för att höja både dess estetiska och sociala värde.

8.15.2 Social och samhällsekonomisk påverkan i Malmberget Den sociala påverkan på Malmberget och dess befolkning blir olika i inriktning A och B. Detta beskrivs under rubriken 8.3 och 8.4, Gruvans påverkan på Malmberget.

8.15.3 Social och ekonomisk påverkan för samebyar/rennäringen Eventuell expansion i tätortens utkanter påverkar samernas område för rennäringen (inriktning B). En påverkan på utredningen av rennäringen kan få sociala och ekonomiska konsekvenser för enskilda samer och samebyar. Se rubrik 8.1.3, Rennäring.

66 (86)

Förslag till åtgärder och riktlinjer - Vid fördjupad planering av bebyggelseområdena måste frågan beaktas och samråd föras med berörda samebyar.

8.15.4 Bostadssammansättning Gruvans påverkan på bostadssammansättningen för inriktning A och B beskrivs delvis under rubrik 8:3 och 8:4, Gruvans påverkan på Malmberget. Inriktning A Både alternativ A och B kan påverka fastighetsvärdena i östra och västra Malmberget, vilket drabbar så väl privatpersoner som företag. Inriktning A kan innebära successivt sjunkande priser vilket kan medföra att människor inte kan sälja sina fastigheter och på så sätt blir ”strandsatta” i sina hus. Området får en onormal och minskad omflyttning och ingen föryngring. Ödelagda hus skapar en förfulad stadsbild, attraktiviteten sjunker och tryggheten upplevs som minskad. Inriktning B I samband med en stor omflyttning av befolkningen finns det en risk för att ett akut underskott av bostäder uppkommer. Detta kan medföra att invånare väljer andra bostadsorter och en minskande befolkning i Gällivare kommun. För enskilda människor kan det innebära en försämrad privatekonomi då deras förhållandevis billiga boende i Malmberget ersätts med ett kanske dyrare boende på annan plats i kommunen. Inriktning B kan påverka Koskullskulle bostadssammansättning. Orten kan upplevas mer isolerat från Gällivare, kan bli mindre populär som bostadsort och utflyttning kan ske. Detta kan påverka fastighetspriserna i Koskullskulle. Förslag till åtgärder och riktlinjer - Bostadsplanering och planberedskap för byggklara tomter kan delvis motverka underskott av bostäder, utflyttande befolkning m.m. Fördjupad planering av Koskullskulle för att öka dess attraktivitet. - Att uppföra boende med olika upplåtelseformer /boendetyper, exempelvis hyreslägenheter, bostadsrätter, radhus och villor främjar en hållbar bostadsmarknad.

8.15.5 Jämställdhet En sammanhållen och tät bebyggelsestruktur är ofta fördelaktig ur ett jämställdhetsperspektiv. Översiktsplanen föreslår förtätning i centrala Gällivare, Koskullskulle och Mellanområdet, vilket bidrar till en god tillgänglighet till service, arbetsplatser och skolor. Översiktsplanen föreslår att varierande täthet och upplåtelseformer uppförs i de nya exploateringsområdena för att skapa en ökad integration och differentiera den sociala strukturen. Att utöka Vuoskonjärvi verksamhetsområde möjliggör för nya arbetsplatser nära befintliga bostadsområden och utbyggd kollektivtrafik, vilket kan anses främja jämställdheten. Inriktning A En uppdelning av Malmberget enligt inriktning A, bedöms påverka den sociala samhällsstrukturen och påverka jämställdheten. En försämring av vägnätet, kollektivtrafiknätet och kommunal och kommersiell service i Malmberget kan främst påverka socialt svaga grupper, äldre, ensamstående och barn. En uppdelning av samhället i östra och västra Malmberget påverkar den person i familjen som åker kollektivt, inhandlar förnödenheter och hämtar barn/ungdomar från skola och aktiviteter. Detta är enligt statistiken ofta kvinnan som utför. En uppdelning av orten i öst och väst påverkar barn och ungdomars närmiljö och begränsar deras rörelsemönster.

67 (86)

Inriktning B Förutsättningarna för att i inriktning B kunna skapa goda förutsättningar för ett jämställt och socialt hållbart samhälle bedöms som goda. En utveckling av utbildning och idrottsverksamhet intill stationsområdet och centrala Gällivare (vid flytt från Malmberget) bedöms som fördelaktigt ur ett jämställdhetsperspektiv. I planeringen för nya exploateringsområden kan jämställdhetsperspektivet få en betydande roll, redan i det inledande arbetet. Förslag till åtgärder och riktlinjer - I fördjupad planering bör bland annat utformning av gång- och cykelvägar och kollektivtrafik, belysning, varierade upplåtelse former, särskilt uppmärksammas för att främja en jämställd boendemiljö och samhälle.

8.15.6 Handelsstruktur Översiktsplanen möjliggör för en utökning av handeln i Malmheden. Detta kan medföra konsekvenser för kommunens övriga handelsutbud, framför allt i centrala Gällivare och Malmberget. Påverkan är beroende av vilken typ av verksamheter som tillåts etablera sig i Malmheden. Fördjupad planering för området har påbörjats. En starkare handelsnod i Malmheden kan motverka en nyetablering av handel och service i Koskullskulle, där utbudet redan i dag är begränsat. Inriktning A och B Påverkan på handels- och verksamhetsutbudet i Malmberget för inriktning A och B beskrivs delvis under rubrik 8.3 och 8.4, Gruvans påverkan på Malmberget. Inriktning A (östra och västra Malmberget blir kvar) i kombination med en utbyggnad av Malmhedens serviceutbud kan påverka centrala Malmberget negativt. Investeringsviljan, underhåll och nyetableringar i centrala Malmberget kan sjunka och medföra konsekvenser för befintligt handelsutbud och kan även ge sociala konsekvenser. Ett minskat utbud i centrala Malmberget påverkar främst yngre, äldre och personer utan tillgång till bil. Förslag till åtgärder och riktlinjer - Upprätta program för centrala Gällivare och östra och Västra Malmberget. Åtgärder för att stärka och differentiera centrumhandeln kan behövas i samband med en planering för centrum, för att på så sätt upprätthålla utbud och attraktivitet.

8.15.7 Förenlighet med miljöbalken, miljökvalitetsmål och miljönormer Är föreslagna förändringar för den sociala miljön förenlig med miljöbalken, miljökvalitetsmål och miljönormer? Föreslagen stadsstruktur, som kan anses relativt centrerad och tät, medverkar till att uppfylla uppsatta miljömål. Transporter kan minimeras och att ett gott underlag för kollektivtrafik kan skapas.

68 (86)

9. Beskrivning av Nollalternativet och dess miljökonsekvenser

En MKB ska innehålla ett nollalternativ som ska fungera som en referens som nyttjas för att bedöma miljökonsekvenser av föreslagen fördjupad översiktsplan. Nollalternativet ska beskriva en bild av Gällivares kommun som kan uppstå ifall inga åtgärder eller förändringar vidtas. Nollalternativet föreslås vara den gällande fördjupad översiktsplan från år 2003. Scenariot för nollalternativet definieras: Gruvan kommer ytterligare enbart att ta Elevhemsområdet i anspråk. Världsmarknadens efterfrågan på järnmalm mattas av och konjunkturen i Sverige och värden vänder neråt. Gruvan anses inte längre lika lönsam och verksamheten expanderar inte längre i samma grad eller stannar av helt.

11. Plankarta, fördjupad översiktsplan 2003

9.1 Översiktsplanen 2003

Den gällande fördjupade översiktsplanen antogs i oktober 2003. Förutsättningarna, framför allt i Malmberget och kring gruvans verksamhet, har förändrats sedan dess.

Nollalternativet, eller översiktsplanen från 2003, innebär ingen större expansion av tätortsområdena kring Gällivare, Malmberget och Koskullskulle. Förslaget är till stor del en beskrivning av pågående markanvändning, med vissa utvecklingsintentioner. Omkring tätortsbebyggelsen är markanvändningen närrekreationsområde och naturmark.

69 (86)

9.1.1 Gällivare och Mellanområdet Centrala Gällivare markeras som bostäder, boendeservice och i de mest centrala delarna, affärs- och näringslivscentrum. Viss förtätning av bostäder är möjligt på lucktomter, såsom parker eller grönområden. Nytt handelsområde eller tjänsteföretag föreslås intill järnvägen i centrala delarna av Gällivare. Industriområdet Vuoskonjärvi föreslås expandera mot väster. Ingen bebyggelse föreslås kring Vassaraträsket, Noulajärvi eller Nunisvaara. Sjukhuset förses med markanvändningen vård. Viss förtätning av bostäder föreslås i mellanområdet. Nya rondeller markeras längs Malmbergsleden.

9.1.2 Malmberget och Koskullskulle Elevhemsområdet utpekas som förändringsområde (idag bostadsområde, 2010 gruvdrift). Övriga delar av Malmberget föreslås vara bostäder och boendeservice. Centrala delarna av Malmberget utpekas som utbildningscentrum. Kaptensgropen anges som gruvområde som efter 2010 ska bli parkområde. En ny vägsträckning redovisas söder om Elevhemsområdet.

Koskullskulle markeras som tätortsområde för bostäder och boendeservice. Viss förtätning av bostäder (för djurhållning och småföretagare) är möjligt nordost och söder om redan befintlig bebyggelse. Ny gång- och cykelväg föreslås mellan Koskullskulle och Gällivare.

9.1.3 Dundret och Vassaraträsk Dundret markeras som ett område för turism och friluftsliv. Ny bebyggelse och anläggningar med anknytning till turism och friluftsliv får uppföras. Området kring Vassaraträsk anges som bevarandeområde med hänsyn till ekologi, naturvård och rörligt friluftsliv. Vassaraträsket är Natura 2000 område och ett betydelsefullt närrekreationsområde.

9.1.4 Östra delarna av planområdet Flygplatsen omges av en flygbullerzon där bostadsbebyggelse ska undvikas med hänsyn till störningsrisken. Kring tätorternas vattentäkt ligger områden för skogsbruk där restriktivitet mot bostadsbebyggelse ska gälla. Intilliggande verksamheter som kan vara miljöstörande eller innebära en risk har försetts med markanvändningen miljöstörande verksamheter. Nya bostäder får inte etablera sig i området med hänsyn till eventuell störning och säkerhetsrisk.

9.2 Nollalternativets miljökonsekvenser – översiktsplanen 2003

9.2.1 Mark- och vattenanvändning, mark- och grundförhållanden

Inga större nya expansionsområden för bostäder föreslås. Obruten mark tas endast i anspråk för mindre bostadsområden i Koskullskulle, Vuoskonjärvi, Mellanområdet och vid förtätning i Gällivare. Förändringar och påverkan på grundförhållanden och hydrologi tros bli små.

9.2.2 Hälsa och säkerhet, riskbedömning Översiktsplanen från 2003 beskriver i vilka områden inom vilket bostadsbebyggelse inte får uppföras på grund av förhöjda risker (från flygbuller, miljöstörande verksamhet). Tätorternas vattentäkt skyddas genom sitt yttre skyddsområde från åtgärder eller verksamheter som kan försämra vattenkvalitén eller hota vattenförsörjningen.

Riskbilden överrensstämmer i stort med den riskbedömning som gjorts för nyläget i kommunen.

Människor som bor intill Kaptensgropen i Malmberget störs av bland annat damning, buller och vibrationer. Gruvans verksamhet har avstannat något, dock utökas Kaptensgropen successivt och hus får lösas in och människor flytta.

70 (86)

9.2.3 Stads- och landskapsbild Påverkan på den övergripande landskapsbilden är relativt liten för nollalternativet. Dock påverkas den lokala landskapsbilden i Malmberget när Elevhemsområdet tas i anspråk för gruvdrift. Hus kommer att rivas eller flyttas och efterlämna påverkade markområden. En utveckling av Dundret kan påverka landskapsbilden. En stagnation av Malmberget kan medföra en förfulad stadsbild och minskad attraktivitet i centrum. Utan övergripande förslag på expansionsområden (vid en större avveckling av bostäder i Malmberget) kan medföra att utbyggnaden av tätorten blir splittrat och oplanerad, vilket kan påverka landskapsbilden negativt.

9.2.4 Natur- och kulturmiljö Ingen bebyggelse förslås kring Vassaraträsket och områdena kring sjön fortsätter att vara natur- och rekreationsområde med koppling till innerstaden. Påverkan på Vassaraträsket blir i detta alternativ mindre, i jämförelse med det nya planförslaget, som medför en expansion av bostäder kring sjön. Det finns redan spridd bostadsbebyggelse i området och trycket på ökade byggrätter bedöms inte minska. Kommunala åtgärder kan bli tvungna att göras i området, då påfrestningen från enskilda vatten och avloppsanläggningar påverkar sjön. Det rörliga friluftslivet och rekreationsstråken (skoter och skidspår) kan ligga kvar genom området. Då större delen av Malmberget bibehålls kommer påverkan på riksintresset för kulturmiljövärdet att i ett första skede bli delvis begränsad. Malmberget kan med tiden stagnera och uppleva en successiv förslumning till följd av antingen en utökad gruvbrytning eller en total nedläggning av gruvbrytningen. Samhällets attraktivitet, en ”död hand” kan påverka underhåll och investeringsviljan, vilket påverkar kulturmiljöerna. En eventuell ytterligare expansion av gruvan tar successivt mark i anspråk i Malmberget. Denna ”bitvisa” påverkan kan leda till att inget övergripande ställningstagande tas för kulturmiljöerna. Förslag till nya expansionsområden och områden för flytt av kulturhistoriska byggnader, bedöms kunna ge en större påverkan på kulturmiljövärdena i jämförelse med förslag på ny översiktsplan.

9.2.5 Sociala och samhällsekonomiska konsekvenser Översiktsplanen från 2003 föreslår en delning av Malmberget på mitten. Stadsstrukturen är för boende olämplig och påverkar och försvårar det dagliga livet. Inga större nya expansionsområden för bostäder föreslås. Vid en ökad befolkning eller ökad omflyttning från Malmberget finns ingen planberedskap för att kunna erbjuda nya marker för bostäder. En utbyggnad av staden kan då riskera att bli splittrad, slumpmässig och mer kostnadskrävande för infrastruktur och kommunal service. Risken föreligger även att utvecklingen leder till än utflyttning från kommunen. Nollalternativets delvis inaktuella planeringsberedskap kan vid omfattande samhällsförändringar leda till ”onödiga” konsekvenser, framför allt för kommunens invånare, sociala klimatet och för miljön. Utan aktuell planberedskap i ryggen avvecklas Malmberget successivt, kvarter för kvarter där gruvbrytningens expansion drar fram. Osäkerheten och oron hos människor boende nära gruvan blir stor. I detta fall får troligen kommunen och fastighetsägarna i Malmberget själva stå för en större del av alla de indirekta avvecklingskostnaderna. Detta medför en tung belastning på den kommunala ekonomin samt en stor osäkerhet kring investeringar, drift och underhåll. Detta kan resultera i herrelösa fastigheter och tomställda lokaler. Underlaget för kommunala verksamheter kan successivt minska, vilket i sin tur medför sociala konsekvenser, segregation och utanförskap. Bostadsmarknaden kan inte fungera på ett bra sätt och fastighetsvärdena sjunker. Troligen minskar framtidstron i kommunen och utflyttningen fortsätter. En utbyggnad av handel och verksamheter i Malmheden kan påverka service- och handelsutbudet i Malmberget och i Koskullskulle. Gruvans svikande lönsamhet påverkar Malmberget, Gällivare och Koskullskulle i form av utflyttning, nedrustning och ökad arbetslöshet. Detta medför i sin tur större behov av social omsorg, vård och utbildning. Stora markområden som förstörts av gruvnäringen står obrukbara och avskurna från allmänheten.

71 (86)

10. Beskrivning av lokaliseringsalternativen och dess miljökonsekvenser

Vid arbetet med att ta fram en fördjupad översiktsplan används alternativ, vars konsekvenser ställs mot varandra för att värdera vilken utveckling av tätortsområdet som kan anses som den mest lämpliga. Alternativen hjälper till att hitta den utveckling av tätortsområdet som anses mest fördelaktigt. De olika lokaliseringsalternativen har olika markanvändning som kan jämföras med varandra och överväganden och ställningstaganden kan lättare tas. Diskussionen kring de olika alternativen har använts för att ta fram det förslag till översiktsplan. Under denna rubrik beskrivs lokaliseringsalternativen och deras miljökonsekvenser. I inledningsskedet av översiktsplanearbetet har skilda strategier för tätortsområdets utveckling diskuterats. Lokaliseringsalternativen återger till viss del de alternativ som då diskuterades. Viktiga frågor i arbetet har bland annat varit påverkan från gruvan i Malmberget, nya expansionsområden, påverkan på riksintressen för rennäring och värdefulla ämnen samt bullerstörningarna av räddningsflyget över tätorten. Lokaliseringsalternativen redovisar olika alternativa utbyggnader av tätortsområdet, i olika väderstreck. I de olika riktningarna finns olika förutsättningar och konflikter och konsekvenserna av utbyggnaden blir därmed olika. I alla alternativen förutsätts att Malmberget på längre sikt kommer att försvinna helt som bostadsort. Ingen expansion av bebyggelse föreslås i dessa områden.

10.1 Lokaliseringsalternativ 1, expansion sydost

12. Karta – Lokaliseringsalternativ 1, expansion sydost

Lokaliseringsalternativet expansion sydost innebär att Gällivare tätort fortsätter att växa mot sydost, i riktning mot Noulajärvi och Nunisvaara. Förtätning av bostäder föreslås i centrala delarna av Gällivare, Mellanområdet och Koskullskulle.

72 (86)

Alternativet innebär ingen byggnation kring Vassaraträsk och tätortsområdet får en avlång, ”bananformad” struktur. Områdena kring Vassaraträsk fortsätter att vara natur- och rekreationsområde med koppling till innerstaden. Spridd bebyggelse kommer att finnas kvar i området.

Alternativet innebär att ny bebyggelse inte föreslås på marker som omfattas av riksintresse för värdefulla ämnen, järnmalm. Den föreslagna stadsstrukturen sträcker sig mot sydöst, mot det område omkring Aitik som är av riksintresse för värdefulla ämnen, icke järnmalm.

10.1.1 Miljökonsekvenser av lokaliseringsalternativ 1, expansion sydost Attraktiva nya bostadsområden kan skapas i högt belägna miljöer, med utsikt och god kontakt med omgivande rekreations- och naturområden. Bebyggelsen har goda möjligheter till anslutning av kommunalt vatten och avlopp, vilket minskar belastningen på omgivande vattendrag. Expansionen åt sydost påverkar rennäringen som idag förekommer på Nunisvaara (del av kärnområde). Detta påverkar den berörda samebyn kulturellt, ekonomiskt och socialt. Tätortsområdets struktur är fördelaktig med tanke på tranporter och kollektivtrafik. Tätortsområdet behålls relativt sammanhållen, men sträcker sig bort från Dundret och Vassaraträsket som är värdefulla tillgångar för tätortsområdet. Stadsstrukturen erbjuder vidare utbyggnadsmöjligheter mot sydost, men enbart så långt som till Aitik gruvan. Ytterligare expansion mot öster är inte möjligt, då flygplatsens bullerzon angränsar till området. Störande helikopterbuller från sjukhuset kan innebära störning och en hälsorisk för boende. Ändrade inflygningar, större andel flygningar och ändrade flygplans modeller för flygplatsen kan medföra ytterligare buller till området i framtiden. Byggnation av Nunisvaara förändrar den övergripande landskapsbilden. När bergsryggen bebyggs kommer bergets naturliga förhållanden att förändras. Stora markingrepp måste troligen göras och bebyggelsen och infrastruktur måste anpassas till terrängförhållanden. Påverkan på Vassaraträsket blir i detta alternativ betydligt mindre, i jämförelse med planförslagets. Likafullt finns den spridda bostadsbebyggelsen kvar i områden och trycket på ökade byggrätter tros inte minska. Påfrestningen från enskilda vatten och avloppsanläggningar påfrestar sjön och åtgärder kan bli tvungna att vidtas.

10.2 Lokaliseringsalternativ 2, expansion sydväst

Lokaliseringsalternativet expansion sydväst innebär en expansion av tätortsområdet mot sydväst, kring Vassaraträsket. Tätortsområdet föreslås inte expandera i någon annan riktning. Bebyggelsen kring sjön föreslås bli mer omfattande och tätare än den som förslås i planförslaget. Tätortsområdet struktur kommer att sträcka sig mot väster. Bebyggelsen kommer att byggas på från centrala Gällivare, ansluta mot Dundrets bergsrygg och vidare kring sjön. Alternativet innefattar en flytt av helikopterflyget till en annan plats inom kommunen, förslagsvis i det föreslagna verksamhetsområdet söder om staden. Alternativet innebär en konflikt med riksintresset för värdefulla ämnen, järnmalm, som sträcker sig runt Vassaraträsk. Området omfattas av riksintresse för rennäringen, svår passage.

73 (86)

13. Karta – Lokaliseringsalternativ 2, expansion sydväst

10.2.1 Miljökonsekvenser av lokaliseringsalternativ 2, expansion sydväst

Förslaget innebär att ett av kommunens attraktivaste områden tillåts att bebyggas. Området är idag populärt och genom förslaget får en stor andel människor möjligheten att flytta till området. En förutsättning är stora investeringar i vatten och avloppsnätet. Kommunalt vatten och avlopp är troligen den bästa lösningen. En stor ökad andel människor kring Vassaraträsket kommer att innebära påfrestning och förändring för vatten- och djurlivet. Vattenkvalitén kan försämras och påverka större delar av Lina älven. Strandskyddet på 100 meter kan bli svårt att vidmakthålla när bebyggelsetrycket blir stort. Påverkan på friluftslivet och rekreationsmöjligheterna blir större än i planförslaget. Riskerna vid översvämning längs älven och sjön ökar med en större andel människor som bor omkring vattendragen. Konsekvenserna vid höga vattenflöden kan således bli mer omfattande än i planförslaget. Förslaget innebär en konflikt med rennäringen och den svåra passage som täcker in hela sjön. Detta påverkar den berörda samebyn kulturellt, ekonomiskt och socialt. Ovetskapen om malmkroppens fortsatta utbredning gör alternativet till viss del osäkert. Stora delar av Vassaraträsket omfattas av riskintresse för järnmalm. Det kan vara av fördel att låta tätortsområdet expandera mot söder, bort från den existerade malmkroppen, istället för att sträcka sig närmare den.

74 (86)

Boende längs sjön kan störas av skugga från Dundret, vilket kan påverka boendemiljön, boendeklimatet och hälsan. Möjligheten att kollektivtrafikförsörja området anses som goda. Riskerna för konfrontationer vid järnvägsövergången riskerar att öka med en större andel boende på västra sidan av järnvägen. Alternativet innebär en flytt av räddningsflyget och att marken används för bostadsbebyggelse. Detta innebär att centrala Gällivare och människor kring Vassaraträsket inte kommer att störas av räddningsflygets helikoptertrafik. Grundförhållandena kan delvis vara svåra i området, vilket kan leda till behov av omfattande uppfyllningar och anläggningar för omhändertagande av dagvatten. Risk för sättningar kan uppkomma.

10.3 Lokaliseringsalternativ 3, expansion nordost

Lokaliseringsalternativet expansion nordost innebär att Gällivare tätort föreslås växa mot nordost. Möjligheten att exploatera markerna är idag begränsade eftersom allergiframkallande hästverksamhet, krematorium och närheten till Dyno Nobel gör att marken inte kan exploateras med bostäder eller andra känsligare verksamheter.

14. Karta – Lokaliseringsalternativ 3, expansion nordost

Alternativet innebär att dessa verksamheter har flyttats längre från tätorterna, där ett mindre antal människor kan störas av de förhöjda riskerna. Den centrala och attraktiva marken kan då istället användas för en expansion av tätorten. Alternativet innebär att tätortsområdet får en mer samlad form, där centrala Gällivare sträcker sig upp mot Koskullskulle och sjön Noulajärvi.

75 (86)

Den västra delen om föreslaget expansionsområde för bostäder omfattas av riksintresse för värdefulla ämnen. Området står inte i konflikt med riskintresset för rennäringen.

10.3.1 Miljökonsekvenser av lokaliseringsalternativ 3, expansion nordost Stadsstrukturen blir i detta alternativ mer sammanhållen. Kopplingen till Koskullskulle blir mer tydlig och avstånden mellan orterna minskar, till fördel för kortare transporter och minskande miljöbelastning. Den nya bebyggelsen ansluter till Malmheden och den service som finns där, vilket innebär att handelscentrumet blir mindre externt. Centrala Gällivare kan troligen komma att förskjutas mot norr. En stor andel ny infrastruktur och samhällsservice måste byggas ut i området.

Grundförhållandena kan delvis vara svåra i området, vilket kan leda till behov av omfattande uppfyllningar och anläggningar för omhändertagande av dagvatten. Risk för sättningar kan uppkomma. Trolig förorenade marker måste saneras innan de kan byggas.

Alternativet innebär ingen konflikt med rennäringen vilket är en positiv medförande konsekvens i jämförelse med planförslaget. Intrånget i riksintresset för värdefulla ämnen sker endast en del av området och innebär en mindre konflikt mellan intressena i jämförelse med planförslaget. Ovetskapen om malmkroppens fortsatta utbredning gör emellertid alternativet till viss del osäkert. Det kan vara av fördel att låta tätortsområdet expandera mot söder, bort från den existerade malmkroppen, istället för att sträcka sig närmare den.

10.4 Lokaliseringsalternativ 4, förtätning i befintliga centralorter

15. Karta – Lokaliseringsalternativ 4, förtätning i befintliga centralorter Lokaliseringsalternativet förtätning i befintliga centralorter innebär att Gällivare och Koskullskulle enbart förtätas och inte expanderar i ytterområdena. Förtätningen kommer ske på lucktomter så som

76 (86)

exempelvis parkeringsplatser, grönområden och parker. Förtätningen föreslås också ske på höjden, dvs att befintliga byggnader påförs ytterligare en våning. Alternativet innebär ingen expansion utanför befintliga tätortsgränser och står inte i konflikt med riksintresset för rennäringen. Riksintresset för värdefulla ämnen sträcker sig över mellanområdet samt mittersta/norra delarna av Gällivare tätort.

10.4.1 Miljökonsekvenser av lokaliseringsalternativ 4, förtätning i befintliga centralorter

En förtätning av redan existerande delar av Gällivare och Koskullskulle kan erbjuda flera positiva konsekvenser. Ingen obruten mark behöver tas i anspråk för ny bebyggelse och påverkan på omgivande natur- och rekreationsmarker blir mindre. Grundförhållande och hydrologi påverkas i liten grad i jämförelse med andra lokaliseringsalternativ och planförslaget. Inga större investeringar i infrastruktur behöver göras.

Förslaget innebär ett minskat behov av transporter när avstånden mellan bostad, arbetsplats och service blir mindre. Kollektivtrafikförsörjningen kan bli god. Kulturhistoriska värdefulla miljöer och byggnader kan påverkas om bebyggelse uppförs utan respektavstånd till värdefulla miljöer och byggnader. Innerstadens befolkning kommer att få längre till grönområden och rekreation. När parker och grönområden bebyggs minskas möjligheten för närrekreationen. Tillgången till grönska är extra viktigt för barn och äldre och en minskning kan påverka hälsan. En förtätning av staden innebär också marker närmast Vassara älv bebyggs. Detta kan påverka vattendragens kvalitet och strandskyddet kan bli svårt att hävda. En ökad andel boende intill vatten ökar också konsekvenserna för höga vattenstånd och översvämningar. En förtätning av innerstaden erbjuder boendeformer som inte är attraktiva för alla samhällsgrupper. Gällivare kommun kan förlora i attraktivitet som boendeort då en viss typ av boende inte kan erbjudas, så som sjö- eller naturnära boende. Detta kan till viss del bidra till minskad befolkning, framför allt av högutbildade grupper. Möjligheten till speciella typer av boende, så som skoterboende eller hästboende blir svårare att förverkliga.

77 (86)

11. Samlad bedömning – underlag för beslut

Under denna rubrik sammanställs och diskuteras de presenterade lokaliseringsalternativen, nollalternativet och planförslaget. Varför ser kommunens planförslag ut som det gör? Vilka val och ställningstaganden har kommunen gjort? Här beskrivs också vilka överväganden som gjorts mellan olika berörda intressen, riksintressen och värden inom kommunen. Här beskrivs även hur de påtalade miljökonsekvenserna ska följas upp samt en sammanfattning över vilka åtgärder som bör vidtas. Enligt miljöbalken ska kommunen eller den beslutande myndigheten skaffa sig kunskap om den betydande miljöpåverkan som planers genomförande kan medföra. Kommunen ska även (6 kap. 16 §) i en särskild sammanställning redovisa:

1. Hur miljöaspekterna har integrerats i arbetet 2. Skälen till att översiktsplanen har godkänts istället för de alternativ som presenterats 3. Hur miljökonsekvensbeskrivningen och synpunkter från samrådet har beaktats, och 4. De åtgärder som avses att vidtas för uppföljning och övervakning av de aspekter som anses ge betydande miljöpåverkan.

Texten under denna rubrik är baserad på den särskilda sammanställning (miljöbalken 6 kap. 16 §) som kommunen upprättat till utställningen och ska offentliggöra till godkännandet av översiktsplanen. Texten under rubriken ligger således till grund för det slutgiltiga beslut som kommunen ska ta om översiktsplanen och miljöbedömningens innehåll.

11.1 Hur miljöaspekterna integrerats i översiktsplanen

MKB:n har tagits fram parallellt med översiktsplanen. Detta har resulterat i att aktuella miljöfaktorer har påverkat översiktsplanens innehåll i en strävan efter att minimera miljöpåverkan. Med tanke på de geografiskt stora förändringarna som tätorten står inför har miljöaspekterna utgjort en stor del av arbetet och varit en ytterst viktig komponent. Tätortsområdet omfattas av många intressen och riksintressen som delvis står i motsats till varandra. Detta har medfört avvägningar och kompromisser för att uppnå en helhetslösning för tätorternas framtid. Integration av miljöaspekterna har skett genom att sakkunniga har deltagit i arbetet med att ta fram översiktsplanen. Dock har integrationen varit något forcerat, då organisationen för översiktsplanen förändrades i mars 2007. Under samrådet har kommunala avdelningar, statliga verk och myndigheter, företag och privatpersoner haft möjlig att yttra sig över och påverka innehållet.

11.2 Diskussion kring planförslaget, nollalternativet och lokaliseringsalternativen

Varför förordas planförslaget framför nollalternativ och lokaliseringsalternativen? Planförslaget innebär en större påverkan på obrukad mark än nollalternativet, den gamla översiktsplanen från 2003. Nollalternativet medför större sociala- och samhällsekonomiska konsekvenser. Påverkan på kulturmiljöerna i Malmberget kan på sikt bli större för planförslaget 2003. Nollalternativet har ingen planberedskap för de förändringar som kan ske i Malmberget och är därför inte ett hållbart alternativ för en fortsatt utveckling av kommunen. Konsekvenserna kan bli en ostrukturerad utveckling av kommunen eller än ökad utflyttning till andra kommuner/tätorter. Lokaliseringsalternativet sydost innebär relativt små konsekvenser, då konflikterna med andra intressen är små. Marken utgör inte riskintresse för värdefulla ämnen med påverkar riksintresse för rennäringen. Planförslaget föreslår, likt lokaliseringsalternativet sydost, bebyggelse åt sydost, men

78 (86)

även åt sydväst. Planförslagets kan därmed erbjuda två olika typer av boendeformer (både i fjällmiljö och vattennära) vilket bedöms som viktigt i den fortsatta utvecklingen av tätortsområdet. Lokaliseringsalternativet sydväst innebär ett stort expansionsområde med attraktiva bostäder intill vattnet och centrala Gällivare. Alternativet innebär en konflikt med riksintressena för rennäring och värdefulla ämnen. Den täta bebyggelsestrukturen medför omfattande konsekvenserna på vattenkvaliteten och rekreations- och friluftslivet. Planförslagets måttliga och glesare bebyggelse struktur längs Vassaraträskets stränder anses mer fördelaktig och eventuella konsekvenser kan lindras med åtgärder. Räddningsflyget är i lokaliseringsalternativet sydväst flyttat till annan plats inom kommunen och bullersituationen är godtagbar. Räddningsflyget ligger idag centralt i Gällivare, upptar en attraktiv tomt och påverkar befintliga bostäder. Placeringen begränsar den fortsatta utbygganden av tätorten på grund av sitt störande buller. Samtidigt innebär räddningsflyget en trygghet och arbetstillfällen för kommunen. Inom kommunen finns platser där räddningsflyget skulle störa färre människor, samtidigt som utryckningstiden till lasarettet är kort. Samhällsnyttan måste vägas mot de miljökonsekvenser som uppstår. En fortsatt diskussion inom kommunen är viktigt. Översiktsplanen föreslår att räddningsflygets verksamhet ska ligga kvar i befintligt läge och ny bebyggelse har inte föreslagits direkt intill helikopterflyget. Lokaliseringsalternativet expansion nordost innebär relativt små konsekvenser, då konflikterna med andra intressen är små (ingen konflikt med riksintresse för rennäringen och enbart till viss del med riksintresse för värdefulla ämnen). Alternativet förutsätter att miljöstörande verksamheter flyttas. Denna alternativa bebyggelseriktning kan vara aktuellt i framtiden, men situationen i Malmberget gör att mer ”byggklara” områden måste väljas. Området har i planförslaget försetts med markanvändningen strategiskt utvecklingsområde och kan i framtiden bli aktuell som expansionsområde. Lokaliseringsalternativet förtätning i befintliga centralorter medför flera goda konsekvenser och miljöpåverkan är relativt begränsad. Alternativet innebär ingen påverkan på rennäringen, men tätorterna Mellanområdet och centrala Gällivare omfattas delvis av riksintresse för värdefulla ämnen. Alternativet i sin helhet är inte realistiskt, eftersom möjliga ytor för förtätning inte bedöms räcka. Tankarna om en tät stad och förtätning i centrum/ befintliga bostadsområden utgör en del av planförslaget. Lokaliseringsalternativen nordost och förtätning i befintliga centralorter bedöms innebära minst konflikt med riksintressena för rennäring. Lokaliseringsalternativen nordost och sydost bedöms innebära en liten eller ingen konflikt med riksintresset för värdefulla ämnen. Detta är två starka riksintressen och samhällsintressen och bedöms delvis vara oförenliga med en god och hållbar expansion av tätorten. Ingen av lokaliseringsalternativen utgör ett fullgott bostadsalternativ samtidigt som de inte står i konflikt med dessa två riksintressen. Planförslaget har ansetts vara det mest fördelaktiga alternativet utifrån en rad aspekter. Förslaget innebär en mindre tät bebyggelse struktur kring Vassaraträsk (i jämförelse med alternativ 2 sydväst), en mindre utbyggnad av bostäder mot sydost (i jämförelse med alternativ 1 sydost), en medelstor förtätning av de centrala delarna av Gällivare, Mellanområdet och Koskullskulle (i jämförelse med alternativ 4 förtätning) och en eventuell framtida markreserv reserveras nordost om centrala Gällivare (del av alternativ 3 nordost). Denna måttfulla och fördelade expansion i tätortsområdenas utkanter bedöms skapa de mest attraktiva bostads- och verksamhetsområdena i förhållande till de konsekvenser som bedöms kunna uppkomma. Den statsstruktur som föreslås kan växa fram etappvis, efter behov. Tätorten kan få en ändamålsenlig struktur där befintlig infrastruktur och kommunikationer kan nyttjas. Bebyggelsen samlas relativt centrerat kring tätorten samtidigt som grönstråk sträcker sig in mot centrum. Områdets attraktiva naturförhållanden tas delvis tillvara men utnyttjas också för att skapa goda boendemiljöer för befolkningen.

79 (86)

11.3 Sammanfattande diskussion

Vilka ställningstaganden har gjorts kring berörda miljömål, miljönormer, riksintressen och andra markanspråk inom kommunen? Miljöbedömningen av planen har utförts utifrån ett maximalt utnyttjande av planens föreslagna markanvändning. Beskriven påverkan behöver inte uppstå fullt ut eller med samma omfattning som beskrivits i MKB:n. Hur stor andel av föreslagna exploateringsområden som i framtiden kommer att bebyggas beror tillstor grad av kommunens befolkningsutveckling och om östra och västra Malmberget helt eller delvis kommer att avvecklas till följd av gruvans expansion.

11.3.1 Miljömål och riksintressen Miljömålet god bebyggd miljö innefattar bland annat skrivelsen; byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Den fördjupade översiktsplanens förslag till bebyggelse och användning av mark och vatten strävar efter just en långsiktig och hållbar strategi som kommunen kan utvecklas efter. Miljömål så som myllrande våtmarker, storslagen fjällmiljö, frisk luft och begränsad miljöpåverkan påverkas delvis av planförslaget, till stor del på grund av ianspråktagandet av orörd naturmark. Detta medför att förslaget till fördjupad översiktsplan också innebär ett ställningstagande och ett övervägande mellan olika intressen. Inom kommunen finns riksintressen för exempelvis friluftslivet, naturvården och rennäringen, samtidigt som kommunen besitter en stor naturtillgång och ett riksintresse för järnmalm. Dessa riksintressen sammanfaller till stor del över samma markytor (se karta 9 under rubrik 8, Miljökonsekvenser och förslag till åtgärder). Om ett område omfattas av flera olika oförenliga riksintressen, ska företräde ges åt det eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. Områden som i miljöbalken kapitel 3:7 är utpekade som områden av riksintresse för mineralutvinningen, ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra utvinningen av mineralen. Värdefulla kulturmiljöer ska skyddas enligt miljöbalken. Utöver riksintressena finns det ett stort behov av nya områden för framtida utveckling av staden, om den ska fortsätta vara en attraktiv bostads-, verksamhets- och vistelseort. En förutsättning för gruvnäringen är att det finns arbetskraft, människor som trivs på sin ort och trivs i sin sociala miljö. Gruvan är beroende av Gällivare och dess befolkning. Gällivare är beroende av gruvan som arbetsplats och försörjning. Tätortsområdet måste vara attraktivt både att bo och verka i. Översiktsplanen har bedömt vikten av gruvverksamheten, möjligheterna att i framtiden kunna flytta människor från Malmberget till de bästa möjliga boendemiljöerna och samtidigt kunna locka nya invånare till en attraktiv kommun, väger tyngre än övriga intressen. Alla intressen ska så långt som möjligt beaktas i den fortsatta fördjupade planeringen för att skapa en attraktiv och hållbar stad. Kravet och behovet av fortsatt och fördjupad planering är alltså extra stort i den närmaste framtiden.

11.3.2 Riksintresse för värdefulla ämnen, järnmalm En stor del av tätortsområdets omfattas av riksintresse för värdefulla ämnen, järnmalm. Föreslagna nya expansionsområden för bostäder och verksamheter ligger inom detta riksintresse, såsom Mellanområdet, Vuoskonjärvi, Vassaraträsk och norra delarna av centrala Gällivare. Att utveckla tätorten med nya områden för bostäder och verksamheter utgör inte ett riksintresse, men är ändock ett starkt och viktigt samhällsintresse. Miljöbalken anger samtidigt att mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål för vilket områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet, läge och föreliggande behov. Den markanvändning som medför en från en allmän synpunkt god hushållning ska ges företräde. Med tanke på de förändringar som tätortsområdet står inför, måste en satsning på expansion av bostadsområden, både för flyttad och nyinflyttad befolkning prioriteras i kommunen.

80 (86)

Översiktsplanens förslag till expansion tar i sig ställning till riksintresset för järnmalm, då utveckling av tätorten föreslås över riksintresset. Kommunen anser sig inte kunna föreslå en utveckling av tätorten som är helt och hållet förenligt med riksintresset för värdefulla ämnen. Expansionen av bostäder längre från tätorten (utanför riksintresset för järnmalm) eller i riktning där riksintresset inte föreligger bedöms inte som realistiskt Kommunen har i vissa områden prioriterat en expansion av bostäder framför riksintresset. Malmberget och Gällivare har genom historien ständigt varit påverkade av gruvan och dess framväxt. Att utveckla tätort på marker där troligen värdefulla ämnen finns kan te sig som riskfyllt. Föreslagna områden ligger på relativt stort avstånd från gruvans expansion inom rimlig framtid och områdena i sig bedöms attraktiva för utveckling av samhället. För ortens överlevnad behövs nya bostads- och verksamhetsområden inom och intill redan existerande tätort, för att på så sätt utnyttja och bygga på befintliga kommunikationer, infrastruktur, service och boendemönster.

11.3.3 Östra och västra Malmberget och gruvans expansion En kärnfråga i översiktsplanen och i miljöbedömningen är just gruvnäringen och dess miljöpåverkan i Malmberget. Påverkan från gruvan på kulturmiljön, stads- och landskapsbilden samt på befolkning har bedömts utgöra betydande miljöpåverkan. Malmbergets framtid beror bland annat av pågående undersökningar, miljödom och av världsmarknadspris på metall. Framtiden beror även på faktorer som kommunen själv kan påverka, så som en attraktiv utveckling av tätortsområdet, fritidsaktivitet och ett stimulerande arbetsliv. Efter samrådet har en miljödom för en utökad drift i gruvan godkänts av miljödomstolen, men överklagats av LKAB, länsstyrelsen samt tre sakägare. Miljödomen har genom sitt tillståndgivande ansett att boendemiljöerna i östra och västra Malmberget är godtagbara samtidigt som gruvans verksamhet kan fortgå och utökas. Länsstyrelsens övergripande syn på verksamheten (i sitt yttrande till miljödomen) är att det bör vara möjligt att förena en godtagbar boendemiljö i Malmberget östra och västra med en fortsatt gruvbrytning. Kommunen bedömer därmed att östra och västra Malmberget ska utgöra ett område med beteckningen B, Bostäder på plankartan (under samrådet UB, utredningsområde/bostäder). Planförslaget kan därmed likställas med inriktning A, baserat på aktuell kunskap som finns om gruvan och miljödomen i januari 2008 samt markberedskap för inriktning B. Inriktning B kvarstår som möjlig i framtiden och påkallar markberedskap i enlighet med planförslaget. Med anledning av ovanstående kommunalt ställningstagande samt att miljödomen skjuter upp avgörandet om vissa villkor för skyddsåtgärder och begränsningar för gruvnäringen genom att kräva att utredningar och bedömningar skall göras under kommande 1- 4 år, bör snarast fördjupad planering och planprogram upprättas för östra och västra Malmberget Innan utredningar och bedömningar gjorts och eventuella ytterligare beslut tagits, baseras översiktsplanen på miljödomens beslut och länsstyrelsens yttrande, vilket innebär att östra och västra Malmberget fortsatt kommer att vara bostadsområden. Översiktsplanen har beredskap för alternativa nya bostadsområden kring tätorten om behov uppstår för gruvans expansion.

11.3.4 Riksintresse för rennäringen En annan kärnfråga i MKB:n är påverkan på riksintresset för rennäringen. Enligt miljöbalkens 3 kap. ska mark- och vattenområden som är av riksintresse för rennäringen skyddas från åtgärder som försvårar näringens bedrivande. Renskötsel skyddas även i RNL. Där står att regeringen kan förordna om upphävande av renskötsel för visst markområde, när området behövs för ändamål som avses i expropriationslagens andra kapitel. Expropriationslagen anger att expropriation1 får ske för att ge

1 Att någon med hänsyn till ett allmänt intresse tvingas att avstå en rätt (ex mark) eller en inskränkning i sin rätt/mark.

81 (86)

kommunen möjligheten att förfoga över mark eller annat utrymme som med hänsyn till framtida utvecklingen krävs för tätbebyggelse eller därmed sammanhängande ordning. Att tillmötesgå behovet av nya områden för bostäder och verksamheter och samtidigt inte ta ny mark i anspråk kring tätorterna bedöms inte möjligt att genomföra. Kommunen ser ingen annan utväg än att förtäta befintliga områden och att expandera i utkanterna av tätorten för att Gällivare som samhälle ska kunna fortsätta att utvecklas tillsammans med gruvans expansion. Kan inte gruvan tillåtas att expandera är Gällivares framtid osäker. Kommunen har värderat en utveckling av tätortsområdet mot riksintresset för rennäringen. Ordnas det inga nya bostads- och verksamhetsområden i samband med en expansion av gruvan kommer tätorten att förlora i attraktivitet och invånare. Kommunen ser det som oundvikligt att samernas områden för rennäringen påverkas av expansionen. Områdena kring tätorten där rennäring inte bedrivs är få och anses inte möjliga att bebygga av olika skäl. Báste sameby utvecklar en renbruksplan. Alla renbetesmarker är värdefulla och kommer att värderas efter betestyp och betestid, med tanke på detta är det ett krav från samebyn att samråd förs vid byggnader av vägar, skoterleder, bostäder, verksamhetsområden och andra aktiviteter som kan komma att försvåra eller skada renskötseln. Kommunen har valt att prioritera en expansion av gruvan och en utbyggnad av bostäder, men anser samtidigt att det är ytterst viktigt att beskriva och begränsa påverkan på rennäringen. Konsekvenser för rennäringen är så väl sociala, ekonomiska som kulturella och kan bäst beskrivas på en mer fördjupad nivå, i annat sammanhang än översiktsplanen/MKB:n, då översiktsplanen ska redovisa övergripande drag och ställningstaganden. Eftersom inriktningen i planen är att östra och västra Malmberget skall fortsätta att vara ett bostadsområde utgör exploateringen i Nunisvaara och Nuolajärvi ett eventuellt framtida expansionsområde. Om gruvverksamheten inte påverkar Malmberget är Nunisvaara inget troligt område för expansion, då behovet inte kommer att finnas att bygga ut detta område, om inte framtida bedömningar kommer fram till att området är viktigt för att kunna erbjuda attraktiva boendemiljöer. Nunisvaara bedöms vara sista etappen av föreslagna utbyggnadsområdena. Konsekvenserna för rennäringen kan i detalj först bedömas vid eventuella förändringar i östra och västra Malmberget. Expansionen av turismverksamhet i Dundret berör rennäringen. Dock har Sörkaitums sameby inga erinringar enligt samebyns styrelsemöte 2007-10-28.

11.4 Uppföljning, övervakning och åtgärder av miljökonsekvenser

En viktig del av miljöbedömningen är uppföljningen och övervakningen av eventuella betydande miljöpåverkan som kan uppkomma i samband med den fördjupade översiktsplanens genomförande. Syftet med uppföljningen är att kunna vidta åtgärder som avhjälper den negativa miljöpåverkan och att öka kunskapen om hur genomförandet av olika planer påverkar miljön.

11.4.1 Kontinuerlig uppföljning av FÖP och dess miljökonsekvenser Bedömningen av den betydande miljöpåverkan i översiktsplanen kommer kontinuerligt att ses över i samband med aktualiseringen av den fördjupade översiktsplanen under varje mandatperiod. Samtidigt kan en översyn göras över betydande miljökonsekvenser och kontrollåtgärder. Eftersom miljöpåverkan beskrivs övergripande i FÖP:n kommer behovet av fördjupade bedömningar, uppföljning och åtgärder att genomföras i program, detaljplaner och dess tillhörande miljökonsekvensbeskrivningar. MKB:n skall på så sätt utgöra ett första steg och en grund för kommande miljöbedömningar.

82 (86)

Miljöbalkens existerande system för egenkontroll, tillsyn och övervakning kan utgöra en del av uppföljningen. Eventuella miljörapporter, tillstånd och egenkontrollprogram bör utformas med hänsyn till den betydande miljöpåverkan och dess uppföljning. Övervakning och uppföljning kan ändras under tidens gång, beroende på miljöpåverkans utveckling. Detta är extra viktigt att uppmärksamma eftersom Malmbergets framtid delvis är osäker. Förändringar i gruvan föregås alltid av miljötillstånd där också fördjupade miljöbedömningar kan ge konkreta förslag på åtgärder och övervakning av miljöaspekter. En del av övervakningen och uppföljningen utgörs av fördjupad och fortsatt planering. Bedömningen i den fördjupade översiktsplanens MKB är att en stor del av de efterföljande detaljplanerna inom planområdet kommer att medföra en betydande miljöpåverkan och kommer att behöva miljökonsekvensbeskrivas. Efterföljande program/detaljplaner för expansionsområden på jungfrulig mark innebär stora markingrepp, intressekonflikter, ett stort behov av fördjupade utredningar och kan komma att behöva miljökonsekvensbeskrivas. Förändringar i östra och västra Malmberget bedöms behöva miljökonsekvensbeskrivas.

11.4.2 Uppföljningar gruvverksamhet och dess påverkan I den efterföljande och fördjupad planering för Malmberget, som föreslås i den fördjupade översiktsplanen, kommer miljöaspekterna vara ytterst viktigt. Det är viktigt att kontinuerligt utföra kontroller och mätningar i och omkring gruvans verksamhet för att kunna bedöma påverkans utveckling. LKAB genomför idag en rad mätningar och bedömningar. LKAB genomför exempelvis kontinuerliga mätningar på utsläpp till luften från malmförädlingsverken, buller- och vibrationsmätningar och provtagning av bräddat vatten och processvatten. Mätningar görs även på nedfallande stoftpartiklar. Inte enbart mätningar och uppföljningar är viktigt, information till allmänheten om rådande situationer, störningar och risker är ytterst viktigt. Medborgare som är berörda har rätt att få ta del av information så tidigt som möjligt.

11.4.3 Underlag till beslut om kommunens uppföljning, övervakning och åtgärder

Idag sker uppföljning och övervakning av miljöaspekter, både av kommunen, Länsstyrelsen, andra myndigheter och LKAB. Länsstyrelsen bevakar exempelvis hur de regionala miljömålen uppnås och upprättar miljökvalitetsmål för vattenförekomster enligt vattendirektivet. Kommunen gör egna luftmätningar och har kontinuerliga uppdateringar mot det regionala luftvårdsförbundets databaser. Följande åtgärder och uppföljning/kontroller ska särskilt uppmärksammas i det fortsatta arbetet i kommunen: Uppföljning/kontroller: - Kontinuerliga vattenprover i kommunens vattendrag i samband med lokal miljöövervakning – avstämning mot miljökvalitetsnormer och miljömål. Extra viktigt i områden med bristande vatten- och avloppsanläggningar. - Vid exploatering av nya områden (men också för befintliga områden) genomföra övergripande kontroller av omhändertagande av dagvatten och dagvattenkvalitet. - Kontinuerliga mätningar av partiklar, stoft i anslutning till stora trafikleder – avstämning mot miljökvalitetsnormer och miljömål. - Kontinuerligt genomföra uppföljning av miljömålen myllrande våtmarker och storslagen fjällmiljö för att kontrollera att delmålen efterlevs.

83 (86)

- Kontinuerligt se över behovet av kollektivtrafikförbindelser för att kunna förbättra turer samt placering av hållplatser. - Kontinuerliga trafikmätningar och statistik över trafikolyckor, även med gc-trafikanter. - Inventera befintliga enskilda vatten och avloppsanläggningar – vidta behövliga åtgärder. Åtgärder: - Fortsatt och kontinuerlig fördjupad planering för Malmberget för att tillmötesgå de förändringar som uppkommer i gruvans expansion. Här innefattas uppföljning för påverkan på både kulturmiljö och berördas hälsa och säkerhet. - Utöka planberedskapen för framtida bostadsområden, både för omflyttade hus och för nybyggnation. En oplanerad och splittrad expansion av kommunen är inte att föredra. Planeringen måste ske samordnat för att tillvarata de kvaliteter och intressen som finns inom kommunen. - Vid detaljplanering för expansion i tätorternas utkanter särskilt utreda konsekvenser och eventuella kompensationsåtgärder för rennäringen, kulturvärden, naturvärden och den övergripande landskapsbilden. - Grönstrukturplan för kommunens centrala delar. - Fördjupade studier över centrala Gällivare – för att göra staden attraktiv med en god social balans. - Övergripande strategi, vatten- och avloppsplan med lösningar för framtida bebyggelse områden. - Plan/strategi för förtätning i tätorterna. Kan med fördel göras parallellt med kommunens grönstrukturplan. Kan göras i samband med programarbete. Kulturmiljövärdena kan här bevakas. - Policydokument över kommunens strandskyddspolicy – följa upp bygglov intill stränderna. - Översvämningskartering intill strandområden som ska bebyggas. - Bullerberäkningar inför exploatering av nya bostadsområden som kan beröras av järnväg, helikopter- och vägbuller.

84 (86)

12. Referenser

Bebyggelsemiljöer i Malmberget/Koskullskulle/Gällivare en kulturmiljöanalys, Gällivare kommun – kulturen, 2007. Bevarandeplan för den kulturhistoriska bebyggelsen i Gällivare, Malmbergget, Koskullskulle. Gällivare kommuns planeringsavdelningen nov 1984, reviderad mars 1995, antagen av kommunfullmäktige i Gällivare 1985. Bättre plats för arbete, planering av arbetsområden med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet, Boverket, Karlskrona 1995. Dammhaveri vid Boliden Mineral AB:s anläggning i Aitik den 8 september 2000 Förordning (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft, Miljödepartementet, 2001-06-07 Förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar, Notisum AB, http://www.notisum.se/RNP/SLS/lag/19980905.htm Helikopterflygplats, Gällivare, bullerutredning, Norrlandsflyg AB, Ingemansson, 2004 Inventering av förorenade områden i Gällivare kommun, Länsstyrelsen i Norrbottens län, nummer 7/2004. Konsekvensbeskrivningar i samhällsplaneringen - Rennäring och turism i översiktsplaneringen. Byggforskningsrådet R22:1994. Länsstyrelsen Norrbotten, http://www.bd.lst.se/Startpage.aspx Länskartor (digitala kartor på internet), Länsstyrelsen, http://www.gis.lst.se/lanskartor/ Miljöbalk (1998:808), Notisum AB, http://www.notisum.se/rnp/SLS/lag/19980808.htm Miljkonsekvensbeskrivning Bearbetningskoncession Fabianmalmen Malmberget, LKAB, Ramböll, 2006. Miljömålsportalen – http://www.miljomal.nu/om_miljomalen/oversikt_lang.php Miljömål för Norrbotten, länsstyrelsen och skogsvårdsstyrelsen i Norrbotten Miljörapport 2006 LKAB Malmberget, LKAB/Yttre miljö, 07-715, 2007-04-24 Plan- och bygglagen (1987:10), Notisum AB, http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19870010.HTM Remissbemötande ”nytt tillstånd till befintlig och utökad verksamhet vid Malmberget/Vitåfors, Gällivare kommun”, utredning 2007-09-27, LKAB Rapport fra REIN-prosjektet, Norges forskningsråd, 2002. Sjöundersökning i Gällivare kommun, Länsstyrelsen i Norrbottens län, nummer 4/1994 Skogens pärlor (digitala kartor på internet), Skogsvårdsstyrelsen, http://www.skogsstyrelsen.se/episerver4/templates/SNormalPage.aspx?id=12524

85 (86)

SGUs Karttjänster (digitala kartor på nätet) SGU Sveriges geologiska undersökning, http://www.sgu.se/sgu/sv/produkter-tjanster/tjanster/kart-tjanst_start.htm Sveriges miljömål, http://www.miljomal.nu/om_miljomalen/alla_mal.php Tillstånd till befintlig och utökad verksamhet vid Malmberget/Vitåfors, Gällivare kommun. Deldom 2007-12-11, Umeå Tingsrätt, miljödomstolen. Tillståndsansökan Gällivare Flygplats, TB 3, Teknisk Bilaga Buller, WSP Samhällsbyggnad, 2004 Torne & Kalix älvar 2006, Torne & Kalix älvars vattenvårdsförbund, Alcontrol Labratories, Umeå/Linköping 2006 Utredning angående mark- och bergrörelse samt husskador i Malmberget, Bergsstaten, VBB VIAK AB, Stockholm, 2000 Utredning, miljörapport LKAB, 2006-09-26

86 (86)