delexamination 3 klinisk medicin, södersjukhuset, ht16 ... · b i c:a en tredjedel av fallen med...

Skrivningskod: ________ 1(21)

Delexamination 3

Klinisk medicin, Södersjukhuset, HT16/VT17

2017-03-30

KORTSVARS- OCH FLERVALSFRÅGOR

Examinationen består av en MEQ-fråga samt kortsvars- och flervalsfrågor. Totalt 80 poäng.

Godkäntgräns är 52 poäng.

Obs! Om vi frågar om t ex 2 åtgärder skriv då bara 2 åtgärder. Skriver du fler rättas endast

de 2 första. I flervalsfrågorna ska endast ett alternativ markeras i kryssrutan och varje rätt

svar ger 1 poäng.

Hjälpmedel: Referensvärdeslista som delas ut.

Obs! Skriv din skrivningskod på alla sidor!

Fråga 1

Vad är INTE sant om hypofysrubbningar? (1p)

A Hyperprolaktinemi är den vanligaste endokrina hypofysrubbningen

B I c:a en tredjedel av fallen med GH-producerande adenom föreligger också

hyperprolaktinemi

C TSH-producerande adenom är mycket ovanliga

D Uttalad Cushings sjukdom orsakar inte sällan sekundär diabetes

E Hypofysär hypothyreos är nästan lika vanlig som Hashimotothyreoidit

Svar: E (1p)


Fråga 2

I samband med nydebuterat förmaksflimmer bör följande kontrolleras i första hand: (1p)

A ASAT, ALAT, GT, ALP

B TIBC

C S-paracetamol

D Urinsticka

E TSH och T4

Svar: E (1p)

Fråga 3

Sjuk sinusknuta kan ge samtliga utom ett av nedanstående, vilket:

(1p)

A AV-block 3

B Otillräcklig pulsökning vid fysisk aktivitet

C Paroxysmalt förmaksflimmer

D Hjärtklappning

E Asystoli vid omslag till sinusrytm från förmaksflimmer

Svar: A (1p)


Fråga 4

Prognosen för en patient med aortastenos är korrelerad till:

(1p)

A Om blåsljudet hör över carotiderna

B Hur lång tid klaffelet varit känt

C Hur uttalat blåsljudet är vid auskultation

D Förekomsten av yrsel/syncope, bröstsmärta eller andfåddhet vid ansträngning

E Förekomst av samtidig hyperkolesterolemi

Svar: D (1p)

Fråga 5

En 25 årig man, rökare, tidigare väsentligen frisk. Tar inga läkemedel. Söker akuttid på vårdcentralen

pga plötsligt insättande andningskorrelerad smärta i höger sida av bröstet samt andfåddhet sedan ca

1 timme. Började på arbetet (arbetar på en flyttfirma – ganska tungt och stressigt). AT: Vaken och

orienterad. Dyspne. Takypne. AF ca 25/minut. Temp 36,2. Saturation 92 % med 10 L/minut

syrgastillförsel. Ej pittingödem. Hjärta: regelbunden rytm ca 110/min. Ej hörbara blås-eller biljud.

Lungor: Nedsatta andningsljud höger lunga vid auskultation. Blodtryck: 130/60 mmHg. EKG:

sinustakykardi 110/minut. För övrigt utan anmärkning. Vilken diagnos av de fem alternativen nedan

bör du misstänka i förstahand? (1p)

A Spontan pneumothorax

B Exudativ pleurit

C KOL excacerbation med emfysem

D Lungemboli

E Pectoralisruptur

Svar: A (1p)


Fråga 6

Till akutmottagningen inkommer en tidigare frisk och medicinfri 53-årig man. Han har gått upp i 10 kg

inom loppet av en månad och blivit tilltagande svullen om benen. Dessutom har han märkt att urinen

skummar. Inga infektionssymptom framkommer anamnestiskt och ingen hematuri. Patienten är

opåverkad men du noterar uttalade pittingödem över benen och svullnad av ögonlocken. Hjärta och

lungor auskulteras ua. Blodtryck 150/80 mm Hg, Labmässigt ses normalt blodstatus och elstatus.

Albumin 18 g/l. Urinsticka med 3+ för albumin men ingen hematuri. Du beslutar dig för att lägga in

patienten för vidare utredning. En av nedanstående läkemedelsgrupper är inte indicerat i detta fall

på föreliggande uppgifter. Vilken? (1p)

A Diuretika

B Antikoagulantia

C ACE hämmare

D Betablockerare

E Angiotensinreceptorhämmare (ARB)

Svar: D (1p)

Fråga 7

Komplikationer, vanligen dagarna efter akut hjärtinfarkt kan vara:

(1p)

A Mitralklaffdysfunktion pga hjärtsvikt eller papillarmuskeldysfunktion

B Ventrikelseptumdefekt exv anuerysm

C Emboli från vänster kammare om uttalad nedsatt vänsterkammarfunktion

D Arytmi, såväl supraventrikulära som ventrikulära

E Samtliga ovannämnda

Svar: E (1p)


Fråga 8

Anna, en 67-årig kvinna med diabetes typ 1, presenterar sig kvällstid på akutmottagningen med ett

akut koronart syndrom utan ST-höjning på EKG (så kallat NSTEMI) men är nu smärtfri. Vilken

behandling sätter du först in? (1p)

A ASA, Brilique samt Heparin

B ASA, Brilique samt Klexane

C ASA, Brilique samt Arixtra

D ASA, Brilique samt Waran

E ASA, Waran samt Alvedon

Svar: C (1p)

Fråga 9

Vad är INTE sant angående subakut thyreoidit? (1p)

A Initialt ser man ofta en utsvämmningsfas

B Patienterna brukar ofta få lika höga T3/T4-värden som obehandlade Graves-patienter

C Patienterna är ofta palpationsömma över thyreoidea

D Inte sällan går patienterna in i en hypothyreotisk fas efter utsvämmningsfasen

E Uttalad subakut thyreoidit kan man behandla med kortison po

Svar: B (1p)


Fråga 10

Vissa hjärtsjukdomar är förenade med ökad risk för plötslig död, bl a hos idrottare. Vilken av följande

sjukdomar är vanligast orsak till plötslig död/hjärtstillestånd i samband med idrott? (1p)

A Aortaruptur

B Mitralisinsufficiens

C Hypertrof kardiomyopati

D Lungemboli

E Förmaksflimmer

Svar: C (1p)

Fråga 11

Vad är INTE sant angående nefrotiskt syndrom? (1p)

A Urinutsöndringen av protein är minst 3,5 g/dygn

B Hypoalbuminemi är ett obligat fynd

C Hypertoni är vanligt förekommande vid nefrotiskt syndrom

D Hyperlipidemi förekommer ofta

E Minimal change-nefrit är en ovanlig orsak till nefrotiskt syndrom

Svar: E (1p)


Fråga 12

Vad är INTE sant om primär hyperparathyreoidism? (1p)

A Kan ge förhöjd dU-Ca

B S-PTH kan inte sällan ligga inom referensområdet

C Förekommer hos 2-3 % av postmenopausala kvinnor

D Parathyreoideakirurgi gör att pat blir av med såväl njurstenssjukdom som hypertoni

E Kan orsaka såväl njursten som depression

Svar: D (1p)

Fråga 13

Vilket (1) av följande påståenden om SLE-nefrit är FEL? (1p)

A Komplementkonsumtion förekommer vanligen vid SLE-nefrit och analys av C3, C4 och

C1q bör ingå i utredningen.

B Nefrit kan föreligga även utan förekomst av cellcylindrar i sedimentet

C Klorokinfosfat är kontraindicerat vid behandling av SLE-nefrit

D Vid misstanke om nefrit bör alltid njurbiopsi utföras om inte starka kontraindikationer

föreligger

E ACEi/ARB ska ges för att reducera proteinuri och sänka blodtryck

Svar: C (1p)


Fråga 14

En 38-årig kontorsarbetare söker på vårdcentralen med anamnes på ryggvärk av och till sedan ett

halvår (minst). Kommer och går. Inget trauma. Lyfter aldrig tungt och måttlig fysisk aktivitet på

fritiden. Gift och två barn 18 och 16 år gamla. Patienten röker inte och mycket litet alkohol. När

besvären är som värst känns det oavsett kroppsläge. Känner sig helt frisk för övrigt. Tar paracetamol

och naproxen inom tillåten maxdos i besvärsperioder som kan vara upp till flera veckor men nästan

helt bra dessemellean. Nu inne i en ovanligt lång besvärsperiod. Orienterande lab: CRP 2 mg/l, SR 18

mm, Hb 138 g/l, LPK 4,2 x109/l, TPK 288x109/l? Innan du börjar undersöka patienten vill du

komplettera anamnesen ytterligare. Vilken av nedanstående anmnestiska uppgifter frågar du särskilt

efter för att komplettera anmnesen? (1p)

A Har du ont i ryggen på natten?

B Blir det bättre eller sämre när du promenerar eller motionerar annorledes?

C Har besvären blivit gradvis värre eller har det varit lika ont i perioderna hela tiden?

D Blir det bättre om du vilar?

E Samtliga ovanstående

Svar: E (1p)

Fråga 15 Vilken av nedanstående laboratorieprover har störst specificitet för reumatoid artrit? (1p)

A Reumatoid faktor (Rf)

B Antinukleära antikroppar (ANA)

C Anti-CCP antikroppar

D Anti-C1q antikroppar

E Anti-dsDNA

Svar: C (1p)


Fråga 16 Vad är INTE sant om obehandlad Addisons sjukdom? (1p)

A Patienterna har alltid hyponatremi

B Beror oftast på autoimmunitet

C Många men inte alla har hyperkalemi

D De flesta har hypotension

E De flesta har metabol acidos

Svar: A (1p)

Fråga 17 Vid ledvätskeanalys - hur skiljer sig septisk artrit från reaktiv artrit? Ett av nedanstående påståenden är fel! (1p)

A Leukocyter i ledvätska högre vid septisk artrit än reaktiv artrit

B Ledvätskan mer grumlig vid septisk artrit än vid reaktiv artrit

C Glukoshalten i ledvätska högre vid septisk artrit än vid reaktiv artrit

D Viskositeten är vanligen lägre vid septisk artrit än vid reaktiv artrit

E Laktat i ledvätska är högre vid septisk artrit än vid reaktiv artrit

Svar: C (1p)


Fråga 18 Vad visar EKG:t? (1p)

A Normalt EKG

B AV-block 1

C AV-block 2 typ 1

D AV-block 2 typ 2

E AV-block 3

Svar: C (1p)


Fråga 19 Ärftlig brist på de naturliga koagulationsproteinen antitrombin, protein C och protein S ger en: (1p)

Svar: B (1p)

Fråga 20 Det känsligaste provet för att påvisa hemolys är: (1p)

Svar: C (1p)

A Ökad risk för blödning

B Ökad risk för venös trombos

C Minskad risk för blödning

D Minskad risk för venös trombos

E Påverkar ej koagulationen nämnvärt

A Ökade retikulocyter

B Positivt Coombs direkta test

C Sänkt haptoglobin

D Förhöjt bilirubin

E Lågt Hb


Fråga 21 Vid en akut KOL-exacerbation är samtliga nedanstående behandlingsalternativ lämpliga, förutom en.

Vilken? (1p)

A Inhalation av snabbverkande beta-2-receptorstimulerare

B Intravenös kortikosteroid

C Antibiotika

D CPAP

E NIV

Svar: D (1p)

Fråga 22 Vilket laboratorietest är bäst för att kunna upptäcka en gastrointestinal inflammation? (1p)

A CRP

B Kalprotektin

C Orosomukoid

D Trombocyter

E Amylas

Svar: B (1p)


Fråga 23 Din patient har bilaterala hiluslymfom på lungröntgen och blodproverna visar hypercalcemi. Vilken

sjukdom misstänker du i första hand? (1p)

A Allergisk alveolit

B Tuberkulos

C Sarkoidos

D Lymfom

E Malignitet

Svar: C (1p) Fråga 24 En 62-årig kvinna besväras sedan länge av sura uppstötningar och halsbränna. Gastroskopi visar

normala förhållanden i proximala esofagus och i ventrikeln. Den distala delen av esofagus är däremot

inflammerad, men man ser inga ulcerationer. Patienten har god aptit och inga sväljningssvårigheter.

Vikten är stabil. Vilken blir din nästa åtgärd? (1p)

A Långtidsbehandling med Omeprazol

B Remitterar patienten för ställningstagande till operation

C H2 blockerare vid behov

D 24-timmars pH mätning

E Eradikering

Svar: A (1p)


Fråga 25 Vilken är den vanligaste lokalisationen för inflammation vid Crohns sjukdom? (1p)

A Kolon transversum

B Vänstersidig kolit

C Esofagus

D Jejunum

E Ileocekalt

Svar: E (1p)

Fråga 26 Din patient är en 25-årig kvinna med mer än tio års anamnes på omväxlande hård och lös avföring,

uppblåsthetskänsla i buken samt återkommande knipsmärtor i magen. Laboratorieprover inkl f-

kalprotektin, glutendiagnostik och laktosintoleransdiagnostik är normala. Den mest sannolika

diagnosen är? (1p)

A Ulcerös kolit

B Esofagit

C Chrons sjukdom

D IBS

E Malignitet

Svar: D (1p)


Fråga 27 Child-Pugh score och MELD-score används vid gradering av:

(1p)

A Ascites

B Leverchirros

C Leverencefalopati

D Portal hypertension

E Risk för hepatocellulär cancer

Svar: B (1p)

Fråga 28 Din patient, en 25-årig kvinna har en känd svårbehandlad Mb Crohns. Patienten har återkommande

besvär med urinvägsinfektioner. Har även noterat luftbubblor i urinen. Vad misstänker du att

patienten drabbats av? (1p)

A Pyelonefrit

B Terminal ileit

C Abcess

D Enterovesikal fistel

E Malignitet i urinvägarna

Svar: D (1p)


Fråga 29 En man i yngre medelåldern söker hos dig på Nacka närakut pga tilltagande svårigheter att vrida på

huvudet. Vidare framkommer att patienten ofta vaknar framåt morgontimmarna och har ont i

ländrygg och bröstrygg, men detta minskar efter då han efter att han tagit en Brufen och varit

uppegående en stund. Vilken diagnos misstänker du i första hand? (1p)

A Ankyloserande spondylit

B Spondylos

C Diskbråck

D Muskulär smärta

E RA

Svar: A (1p)

Fråga 30 En 45-årig man har de senaste månaderna sökt upprepade gånger på vårdcentralen där du arbetar

pga en terapiresistent nästäppa och snuva som förvärrats trots två genomgångna antibiotikakurer.

Han söker nu ånyo med samma symtom men uppger även nytillkommen hörselnedsättning på höger

öra samt tilltagande produktiv hosta. Hb 122 g/L, CRP 95 mg/L. Vilken diagnos misstänker du? (1p)

A Viral ÖLI

B Akut mediaotit

C Pneumoni

D Sarkoidos

E Granulomatös angiit

Svar: E (1p)


Fråga 31 En 25-årig tidigare frisk man insjuknar under loppet av 4-5 dygn med uttalad värk och

belastningssmärta i hö knä och hö fotled som också svullnar upp. Han har inga påtagliga

allmänsymtom men vid inkomsten till akutmottagningen under femte dygnet efter besvärens debut

klagar han också över att dig III på höger fot svullnat upp som en liten korv och gör ont. När du

penetrerar anamnesen framkommer att han under veckan före debuten av ledsymtom upplevt

uttalad sveda vid vattenkastning, men att dessa besvär nu helt gått över. Pat är afebril och

opåverkad. CRP 55. Vilken är den troligaste diagnosen? (1p)

A Gikt

B Septisk artrit

C Reaktiv artrit

D Nydebuterad RA

E SLE

Svar: C (1p)

Fråga 32 En 36-årig kvinna hade för 1 vecka sedan en övergående episod på cirka 4 timmar med svår

huvudvärk i hela huvudet. I övrigt varit helt frisk tidigare. I dag för 1 timme sedan insjuknat plötsligt

med svår huvudvärk i hela huvudet. Ej haft liknande symtom tidigare. I status på akutmottagningen

finner du: GCS 15, lätt nackstel. Ljus- och ljudskygg. Kräkts flera gånger. Inga säkra fokala

neurologiska bortfall. BT 150/95, puls 95. Hb 165, krea 125, CRP5. Vilken undersökning vill du börja

med? (1p)

A DT-hjärna med kontrast

B Lumbalpunktion

C DT-Hjärna

D MR-hjärna

E EEG

Svar: C (1p)


Fråga 33

En 65 årig kvinna söker för trötthet. I status finner du inget anmärkningsvärt. Aktuellt lab: CRP 1

mg/l, Hb 102 g/l, MCV 102 fl, MCH 30 pg, P-ferritin 300 µg/l , B-retikulocyter 22x109/l, LPK 3,8x109/l,

TPK 133x109/l. Vilken av följande prover/undersökningar är mest adekvat i första hand? (1p)

A B-celler

B Benmärgsprov

C DAT-prov

D Kontroll B12 och folsyra

E Järnabsorptionstest

Svar: D (1p)

Fråga 34 Du är nattjour på kardiologakuten SÖS. Du träffar Lavendel, en 26-årig flygvärdinna. Tidigare frisk.

Patienten är rökare sedan tonåren. P-piller sedan flera år tillbaka, i övrigt inga läkemedel.

Sedan igår besvärats av dyspné och högersidiga andningskorrelerade bröstsmärtor. Debut någon

gång under kvällen. Klarat av att avsluta sitt arbetspass men under natten blivit allt mer påverkad.

Hostat upp blod vid något tillfälle. Ingen slemhosta eller feber.

På akutrummet träffar du allmänpåverkad dyspnoisk kvinna. Lätt ångestladdad. Afebril. Ingen

cyanos. Antydan till halsvenstas kan noteras. Inga uttalade pittingödem men höger vad noteras lätt

svullen med diffust utbredd rodnad. Lätt värmeökad och öm vid palpation. Hjärta och lungor

auskulteras ua. Regelbunden takykardi, 120 spm. Blodtryck 120/80 mmHg. EKG med sinusrytm och T-

negativitet i V1 till V4 samt i i II, aVF och III.

Blodgas: pH 7,50 pCO2 3,3 pO2 10,5 Base excess 0, O2 sat 99 % på luft.

a) Vilken blir din arbetsdiagnos? (1p)

Svar: Lungemboli. (1p)

b) Vilken undersökning vill du gå vidare med? Vill du ge några läkemedel innan undersökningen? Inga

doser behöver anges. (2p)

Svar: DT-thorax med kontrast, lungscint (1p), Heparin iv, alterantivt lågmolekylaärt heparin sc. (1p)

c) Hur behandlar du detta tillstånd i akutskedet? Inga doser behöver anges. (1p)

Svar: Lågmolekylärt heparin sc, trombolys vid hemodynamisk påverkan. (1p)


Fråga 35 Du gör din första vårdcentralsvecka som nylegitimerad läkare på Åsö VC. Du träffar idag Margareta

60 år. Hon söker idag med två veckors anamnes på subfebrilitet, nedsatt aptit, trötthet samt värk och

stelhet i armar och låren framförallt när hon skall resa sig upp eller gå i trappor. Vid undersökning

noteras en passiv och aktiv rörelseinskränkning med rörelsesmärtor i axel- och höftregioner. Lab visar

SR 89.

a) Vilken diagnos misstänker du i första hand? (1p)

Svar: PMR (1p)

b) Hur behandlar du denna patient farmakologiskt? (1p)

Svar: Prednisolon initialt 20 mg dagligen, po kortison räcker för poäng (1p)

c) När förväntar du dig att behandlingseffekten inträder om diagnosen är rätt? (1p)

Svar: Snabbt, inom 1-2 dagar (1p)

d) Hur lång behandlingstid räknar du med i snitt? (1p)

Svar: Behandling 1-2 år (1p)

e) Vilken profylaktisk behandling behöver du lägga till? (1p)

Svar: Osteoporosprofylax (D-vitamin eller Kalk D-vitamin preparat. Endast kalk ger inget rätt) (1p)

Fråga 36 Under ett pass på medicinakuten SÖS träffar du Henrik en 65-årig tidigare frisk herre. Han har den

senaste månaden successivt känt sig alltmer trött och orkeslös. Ofta blivit lite yr vid uppresande och

haft lite huvudvärk av och till. Hustrun har klagat på att han alltid känner sig trött och inte längre

följer med på deras gemensamma skogspromenader.

Efter mycket påtryckningar från hustrun hade han nu sökt på vårdcentralen, där man tagit

orienterande blodprover. Dess har påvisat en mikrocytär hypokrom anemi med Hb 90 g/l. Han blev

därför idag telefonledes hänvisad till akutmottagningen för en bedömning.

a) Du misstänker i första hand en blödningsanemi. Ange tre i sammanhanget tänkbara

blödningskällor! (2p)

Svar: Ulcus, ventrikelcancer, coloncancer, divertikel, hemangiom i tunntarm. (2p för 3 rätt, 1p för 2

rätt)


b) Vilka anamnestiska frågor (kring eventuella symptom) ställer du för att lista ut vilken

blödningskälla av dessa som är troligast? Ange 5 olika frågor. (3p)

Svar: Melena, hematochezi, hematemes, hematuri, dyspeptiska besvär, förändrade

avföringsvanor, viktnedgång, B-symptom, anorexi. (3 p för 6 rätt, 2 p för 4, 1 p för 2)

c) Henrik läggs in för vidare utredning med gastroskopi. Ordinerar du blodtransfusion? Motivera! (1p)

Svar: Nej. Cirkulatoriskt stabil patient utan tecken på akut blödning. Onödig risk. (1p)

Fråga 37 Nästa patient på akutmottagningen är en 23-årig man. Han söker för att han för två dagar sedan

noterat mörkröd urin och känt lite molande värk och obehag i flankerna. Han tänkte först att det var

något han ätit, men eftersom det inte slutade söker han dig idag. Han hade en rejäl övre

luftvägsinfektion för någon vecka sedan som han precis börjat känna sig tillfrisknad från, och frågar

dig vad det är som händer med hans kropp. Vid undersökning noteras inget direkt avvikande förutom

blodtryck: 150/85. Lab: CRP 20 mg/l, K 4,3 mmol/l, krea 120 mol/l, Hb 135 g/l. Urinsticka visar Ery

3+, Pro 2+, i övrigt normalt.

a) Vilken är den mest troliga diagnosen? (1p) Svar: IgA-nefrit. (1p) b) Vad krävs för att säkerställa diagnosen? (1p) Svar: Njurbiopsi. (1p) c) Vilket läkemedel bör patienten ha med avseende på njurar och blodtryck? (1p) Svar: ACE-hämmare. (1p)

Fråga 38 På Ringens vårdcentral där du arbetar sedan några veckor söker en 78-årig kvinna, som sedan 5-6

veckor har känt sig trött, fått värk i händerna och blivit påtagligt stel i kroppen på morgonen. I status

noterar du symmetriskt svullna och ömmande MCP-leder i händerna. CRP är 35 mg/L, SR 35.

a) Vilken diagnos misstänker du? (1p)

Svar: RA. (1p)

b) Vilka två prover vill du komplettera din utredning med? (1p)

Svar: RF 1(p), anti-CCP. (1p)


Fråga 39 Du träffar på vårdcentralen Annica, en 39-årig tid frisk kvinna som söker på grund av värk sedan flera

år. Till en början var värken främst lokaliserad till nacke och skuldror, men har på senare tid även

engagerat ryggen, händerna och benen. Patienten upplever försämring vid rörelse, annars

framkommer ingen säker dygnvariation.

Du noterar i status att kraften och rörligheten i extremiteterna är väsentligen normal, men det

föreligger en generell palpationsömhet över händernas och fötternas leder, samt över stora

muskelgrupper. Du finner inget säkert artritstatus. CRP, SR och blodstatus är normala.

a) Vilken diagnos misstänker du? (1p) Svar: Fibromyalgi. (1p) b) Vilka två terapeutiska åtgärder börjar du med? (2p) Svar: Noggrann information om diagnosen (1p) och fysisk aktivitet/sjukgymnastik. (1p)

Fråga 40

Hur anser du att det avsnitt av kursen som den här skrivningen examinerar har ökat dina kunskaper

och fört dig närmare dina mål för hela kursen? (1p för svar, 0p om inget svar).

__________________________________________________________________________________

Nu är kortsvarsfrågorna slut.

delexamination 3 klinisk medicin, södersjukhuset, ht16 ... · b i c:a en tredjedel av fallen med...

Documents