den flerkarniga miljonstaden skane

Den flerkärniga miljonstaden

SkåneStrukturbild för Skåne

Förslag till strategier för

Förslag till strategier För Den flerkärniga miljonstaden Skåne.Strukturbild för Skåne

Projektansvarig: Therese Andersson, Avdelningen för regional utveckling, Region Skåne.text: Therese Andersson, Moa Åhnberg, Inger Sellers, Johanna Hellsten, Veronika Sörvik, Tine Utzon-Frank, Avdelningen för regional utveckling, Region Skåne layout: Dockside Reklambyrå AB illustrationer: Dockside Reklambyrå AB, FOJAB Arkitekter AB, Gehl Architects (om inget annat anges)tryck: Exakta Printing Upplaga: 1000 ex Utgiven av: Region Skåne, Avdelningen för regional utveckling, 2012

Politisk styrgrUPPregion skåne (Regionala tillväxtnämnden) Pontus Lindberg, Christine Axelsson, Ewa BertzMalmö/lundregionen Ilmar Reepalu, Anna Palm, Cecilia Lind, Mats Helmfrid skåne Nordväst Mikael Skoog, Åsa Herbst skåne No Pierre Månsson, Heléne Fritzon sösk Kent Mårtensson, Kristina Jönsson samt ersättare Magnus Björkman, Torgny Larsson och Christer Hovbrand kommunförbundet skåne Stefan Lundgren, Maria Winberg Nordström, Cecilia Lind

www.skane.se/strukturbild

Uppgifter på yta och invånarantal är hämtade från tillgängliga källor. Vi reserverar oss för eventuella felaktigheter.

skåNeinvånare: 1,2 miljoner

yta: 10 939 km²

Moskvainvånare: 11,5 miljoner

yta: 1 081 km²

WarszaWainvånare: 3,2 miljoneryta: 9 925 km²

BerliNinvånare: 4,4 miljoneryta: 5 438 km²

Praginvånare: 1,2 miljoneryta: 485 km²

MilaNoinvånare: 3,9 miljoneryta: 1 980 km²

BUdaPestinvånare: 2,5 miljoneryta: 2 538 km²

köPeNhaMNinvånare: 1,9 miljoner

yta: 3 016 km²

haMBUrginvånare: 4,3 miljoner

yta: 755 km²

aMsterdaM invånare: 2,2 miljoner

yta: 1 815 km²

Brysselinvånare: 1 miljonyta: 161 km²

lissaBoNinvånare: 564 657yta: 2 957 km²

Madridinvånare: 6 miljoneryta: 2 890 km²

BarceloNainvånare: 3,2 miljoneryta: 633 km²

loNdoNinvånare: 13 miljoner

yta: 11 081 km²

Parisinvånare: 12 miljoner

yta: 17 174 km²

Belgradinvånare: 1,6 miljoner

yta: 3 222 km²

stockholMinvånare: 2,1 miljoner

yta: 6 526 km²

Pontus Lindberg Ordförande

Regionala tillväxtnämnden Region Skåne

Ewa Bertz 1:e vice ordförande


Christine Axelsson 2:e vice ordförande


FörordDen fysiska planeringen är ett viktigt verktyg för att skapa förutsättningar för såväl människor som företag att utvecklas, som att stärka Skånes attrakti-vitet. De fysiska strukturerna påverkar samhällsut-vecklingen och frågor som till exempel rör arbets-marknad, integration, miljö och kultur är alla berörda av den faktiska plats de befinner sig på.

För att Skåne ska vara en hållbar och attraktiv region som står sig i internationell konkurrens är det nödvändigt med en ökad regional samverkan. Det är viktigt att de regionala frågorna lyfts och får tyngd på den lokala nivån så att de enskilda kommunerna dels ska kunna ta del av utvecklingen och dels ska kunna bidra till den utifrån sina förutsättningar. En regional samverkan handlar inte om att begränsa kommunernas handlingskraft, utan om att stärka den och att få ut största möjliga effekt av det arbete som bedrivs på olika håll i Skåne.

Strukturbild för Skånes styrgrupp beslutade i december 2011 att gå vidare med arbetet med att ta fram gemensamma strategier för hur den fysiska planeringen ska användas för att skapa utveckling. I din hand håller du förslaget, ett manifest för ett samverkande Skåne med idén om Den flerkärniga

miljonstaden som målbild. Förslaget baseras på fem strategiområden som syftar till och ska bidra till att skapa den attraktiva miljonstaden Skåne, med grund i den fysiska planeringen. För att uppnå målbilden och för att strategierna ska få bäst resultat är det nödvändigt att de är gemensamma för Skåne. Det betyder inte att alla kommuner måste planera lika, men att dessa övergripande principer ska ligga till grund för att skapa hållbara fysiska strukturer.

Skånes utveckling fastställts i de 33 strategiska dokument som var och en av de skånska kommu-nerna tar fram, de kommunala översiktsplanerna. Om principerna i strategiområdena finns med i de kommunala översiktsplanerna kan de fysiska struktur-erna stödja och stärka de gemensamma regionala värdena. Därför är det viktigt att ta ett gemensamt ansvar för den Skånska strukturbilden och göra den till en plattform för samverkan i arbetet med fysisk planering, som i sin tur är ett verktyg för en stärkt utveckling i Skåne.

Vilken genomslagskraft de gemensamma strategi-erna, ställningstagandena och bilderna om Den flerkärniga miljonstaden Skåne kommer att få är upp till alla som deltar i arbetet. Det är en utmaning att

planera långsiktigt och prioritera. Målet är att vi till-sammans ger de gemensamma strategier legitimitet, då stärks såväl de enskilda kommunernas utveckling som Skåne som helhet.

Under hösten kommer strategierna att förädlas och förankras och med detta dokument som underlag fortsätter dialogen kring framtidens utvecklingsmöj-ligheter i Skåne kopplat till fysisk planering. På po-litisk nivå kommer detta att ske bland annat genom de Skånesamtal som Region Skånes regionstyrelse bjudit in till. Strukturbild för Skåne kommer även att föra dialog på såväl politisk nivå som tjänste-mannanivå i olika forum och bjuda in till både större möten och enskilda samtal. Detta dokument kommer att utgöra ett underlag i arbetet med att ta fram en ny regional utvecklingsstrategi för Skåne. Strategierna kring Den flerkärniga miljonstaden Skåne kommer sedan att antas av Region Skånes regionala tillväxtnämnd och regionstyrelse. Vår intention är dock att materialet redan nu kan användas både i det kommunala planeringsarbetet och i det regionala utvecklingsarbetet. Med gemensam kraft kan vi skapa ett attraktivt och hållbart Skåne.

För Strukturbild för Skånes politiska styrgrupp

5

Tillväxten och befolkningsökningen är generellt stark i Skåne. Skåne är ett av Sveriges tre storstads-områden och en tillväxtmotor för landet. Tillsam-mans med Köpenhamn och Själland är Skåne även en tillväxtregion i Europa. Den tydliga flerkärniga strukturen där delarna förstärker helheten är en av Skånes styrkor, en styrka som de flesta andra storstadsområden saknar. Mångfalden av attraktiva orter, närheten mellan urbana stadskvaliteter och levande lantliga miljöer lockar såväl invånare som företag och besökare. Skåne är en kunskapsregion med både universitet och flera högskolor; en region där de kommande forskningsanläggningarna ESS och MAX IV bidrar till att ytterligare stärka attrakti-viteten och positionen.

Den tillväxt som finns ger Skåne förutsättningar att växa och utvecklas samtidigt som det skapar stora

utmaningar. Trycket på bostadsmarknaden ökar, fler bostäder behöver byggas samtidigt som det är viktigt att värna om oexploaterad mark och särskilt jordbruksmark av världsklass. Jämfört med övriga Sverige har Skåne både en låg sysselsättningsgrad och svag skattekraft. Problematiken i de sociala strukturerna resulterar bland annat i låg utbildnings-nivå och bostadssegregation. För att möta utmaning-arna är det avgörande att hela Skåne bidrar.

God tillgänglighet i regionen är en förutsättning för att Skåne ska bli en sammanhållen arbetsmarknads-region där alla har möjlighet att bidra till utveck-lingen. En god tillgänglighet ställer i sin tur krav på markanvändningen då det till exempel inte är möjligt att kollektivtrafikförsörja en utspridd bebyg-gelse. Att bygga längs redan etablerade stråk och att förtäta är även centralt ur klimatsynpunkt.

Den fysiska planeringen är ett viktigt verktyg att använda för att skapa de förutsättningar som krävs för att möta utmaningarna. Den grundläggande fysiska planeringen kan inte isoleras från andra samhällssektorer. De fysiska strukturerna påverkar samhällsutveckling och bör därför hanteras sek-torsövergripande. Frågor som till exempel arbets-marknad, integration, miljö och kultur tar alla sin utgångspunkt i de förutsättningar som den faktiska platsen där de befinner sig erbjuder.

Strukturbild för Skåne är ett initiativ för fysisk planering med den regionala skalan i fokus. Genom en aktiv dialog har Strukturbild för Skåne, i nära samverkan med Skånes 33 kommuner, tagit fram ett gemensamt kunskapsunderlag kring regionens fysiska strukturer som sträcker sig över kommun-gränserna.

fysisk planering ett viktigt verktyg

Att bo och arbeta i Skåne 2006

Näringsliv, handel och service i Skåne 2008

Markanvändning i Skåne 2009

Image och attraktionskraft i Skåne 2010

Skåne Växer TemaPM: Kommundialog 2010

Öresundsregionen i ögonhöjd TemaPM:

Attraktiva stadsmiljöer 2010 samarbete med

IBU-Öresund

Skånes kreativa kapaci-tet TemaPM: Kreativitet

och tolerans 2010

Strukturbild för Skåne – utmaningar för framtiden 2010

Tidningen Strukturbild 2.0, scenarier och vägval

2011

6

Arbetet fördjupas nu genom detta förslag till regionövergripande strategier för hur de fysiska strukturerna kan bidra till en hållbar utveckling i Skåne. Genom att fokusera på, och samverka kring, effektiva och hållbara strukturer drivs utvecklingen framåt och främjar tillväxten i regionen. Inom Strukturbild för Skåne sätts kommunernas översikts-planering och utveckling i ett regionalt perspektiv. På så vis understryks den gemensamma nyttan som en viktig del av processen. I arbetet med gemensam-ma strategier handlar det om att skapa planeringsför-utsättningar för en hållbar utveckling. En regional samverkan handlar inte om att begränsa kommuner-nas handlingskraft, utan om att stärka den och att få ut största möjliga effekt av det arbete som bedrivs på olika håll i Skåne.

strUktUrBild För skåNe

Strukturbild för Skåne är ett sätt att arbeta vidare med, och konkretisera, det regionala utvecklingsprogrammet för Skåne. Syftet är att koppla samman det regionala utveck-lingsprogrammet och kommunernas översiktsplanering. Strukturbild för Skåne är en arena för dialogen kring utmaningen om ett utvecklat regionalt perspektiv på den fysiska planeringen. Målsättningen är att i samverkan planera för och utveckla energieffektiva och hållbara fysiska strukturer. Under 2010 påbörjades arbetet med Strukturbild för Skånes andra fas - Strukturbild 2.0. Målet är att Region Skåne tillsammans med kom-munerna ska utarbeta gemensamma strategier för Skåne med koppling till den fysiska planeringen. Strukturbild för Skåne startade som ett projekt år 2005 och övergick som en del av Region Skånes ordinarie verksamhet år 2011 med Avdelningen för regional utveckling som ansvarig för arbetet.

Inom ramen för Strukturbild för Skåne har ett flertal rapporter och TemaPM tagits fram:

Framtidens näringsliv TemaPM: Näringslivs-

dialog 2011

Bytespunkten som mötesplats i Skåne TemaPM: Attraktiva bytespunkter 2011

Flerkärnighet i Skåne 2011

Grönstruktur i Skåne – Strategier för en ut-vecklad grön struktur

TemaPM 2012

Hur stärker vi Skånes regionala kärnor

och tillväxtmotorer? TemaPM 2012

Vilka fysiska strukturer generar mest tillväxt?

Utvärdering och konsekvensbeskrivning

av fyra scenarier för Skåne år 2030 TemaPM 2012

Effekter på bostadsbyg-gandet i Skåne till följd av ESS och MAX IV – Hinder och möjligheter för ökat

bostadsbyggande i Skåne TemaPM 2012 samarbete med ESS MAX IV i regio-

nen – TITA

Livskraftiga orter som effekt av ESS och MAX IV TemaPM 2012 samarbete med ESS MAX IV i regionen – TITA

7

Samverkan!

hela SKÅNE

genom att stärka motorerna och kärnorna gynnas hela Skåne

Ökad iNtegration i öresundsregionen

utveckla ett transportsystem för allA

Skåne är attraktivt att bo och arbeta i

iden

titet!

Robust

TIlLväxt!kollektivtrafik

Hela skåne måste utnyttja flerkärnigheten

Landsbygd

Flerkärnighet

urban

Attraktivitet

Hållbarhet!

Kreativitet!Komplettera

Skånes grönstruktur är flerkärnig

Regionintegrering

TIllgänglighet

I Skåne är avstånden mellan tätorterna korta, be-folkningstätheten hög och de gröna mellanrummen många. Skåne är inte en klassisk storstadsregion med en dominerande storstad med omland, utan har en ortstruktur med flera större tätorter som har bety-delse för utvecklingen. Därför finns det möjlighet att med den fysiska planeringen som verktyg skapa förutsättningar för regional utveckling och därige-nom öka regionens hållbarhet, konkurrenskraft och tillväxt.

Målbilden är att Skåne år 2030 har utvecklats till en attraktiv och livskraftig region med flera starka tillväxtmotorer och en mångfald av livsmiljöer. Vi befinner oss då i Den flerkärniga miljonstaden Skåne, en livskraftig region med hållbara fysiska strukturer som sätter människan i centrum.

Idén med målbilden grundar sig på Skånes goda förutsättningar. De korta avstånden mellan Skånes tätorter kan jämföras med avstånden inom interna-tionella storstäder, där Pågatåg och regionbussar kan ses som ett tunnelbanesystem. Den, med svenska mått mätt, stora befolkningskoncentrationen gör att det dessutom finns en stor kritisk massa som möjliggör näringslivsutveckling av storstadskvalitet. Samtidigt kan alla gröna inslag mellan Skånes tätor-ter illustrera parkerna i miljonstaden Skåne.För att regionen ska utvecklas mot målbilden om

Den flerkärniga miljonstaden Skåne krävs det att alla delar utvecklas efter sina förutsättningar och kvalite-ter samtidigt som de länkas samman med varandra. Utmaningen ligger i att samlas kring en gemensam målbild och gemensamma strategier för hur den fysiska planeringen kan användas. För att en sådan målbild ska kunna bli verklighet måste idén bakom den kännas angelägen för många. Tillsammans be-höver vi sätta den övergripande agendan för Skånes utveckling, och agera därefter både i den kommu-nala planeringen och på regional nivå. Process och samverkan är medel för att uppnå hållbara fysiska strukturer och en attraktiv och livskraftig region.

Beslut om den fysiska miljön tas på olika nivåer i samhället. De övergripande ramarna för den fysiska planeringen, i form av lagar och regler, utformas på en nationell nivå. Där fördelas även investeringar till större projekt, exempelvis när det gäller stora infrastruktursatsningar. På den regionala nivån för-delas medel för till exempel infrastruktursatsningar, kollektivtrafik, vårdinrättningar och kultur. Region Skåne har det regionala utvecklingsansvaret, vilket bland annat innebär att ta fram strategier för Skånes utveckling i samverkan med kommunerna. Kom-munerna har dock det största inflytandet avseende investeringar i, och utformningen av, den fysiska

miljön. För att investeringar ska få maximal effekt är det väsentligt att ha ett regionalt perspektiv på den kommunala planeringen.

Möjligheten med målbilden realiseras först när kommunerna formulerar sin roll i utvecklingen och ser sin nytta av den. Kommunerna har en central uppgift i att säkra sin egen utveckling, men också att i samspel med andra bidra till en stärkt regional utveckling. Insikten om att de samlade resurserna blir större än de enskilda delarna är betydelsefull. Skånes utveckling skapas lokalt, men stärks av en regional samverkan.

Inom Strukturbild för Skåne kan ramen för samver-kan formas och det gemensamma arbetet utvecklas. Genom att samlas kring en enkel och tydlig struk-turbild med gemensamma strategier kan vi uppnå mer. Då kan vi gemensamt hantera de utmaningar och möjligheter vi står inför, på såväl lokal som regional nivå, för delarna utgör helheten.

Manifest för ett samverkande Skåne

Centrala värdeord i arbetet med att skapa en gemensam Strukturbild för Skåne. Illustration: Atkins Sverige AB

9

Gemensamma strategiområdenför att stärka Skånes utveckling

satsa På skåNes tillväxtMotorer och regioNala kärNor saMt Utveckla deN FlerkärNiga ortstrUktUreN

stärka tillgäNgligheteN och BiNda saMMaN skåNe

växa eFFektivt Med eN BalaNserad och hållBar MarkaNväNdNiNg

skaPa attraktiva Miljöer soM erBjUder hög livskvalitet

stärka skåNes relatioN till öresUNds- regioNeN, södra östersjöN och södra sverige

Våra tillväxtmotorers och regionala kärnors utveckling är av central bety-delse för Skåne. Flerkärnigheten är en styrka och det är viktigt att denna stärks så att de olika delarna kompletterar varandra.

En god tillgänglighet är grundläggande för att flerkärnigheten och den regionala utvecklingen ska stärkas. För en hållbar utveckling är det viktigt att resandet sker så miljövänligt som möjligt, fokus ligger på att utveckla de regionala kollektivtrafikmöjligheterna.

Skånes ökade tillväxt innebär ett hårdare tryck på användningen av mar-ken samtidigt som en hållbar tillväxt är en förutsättning för en långsiktigt stark utveckling. En effektiv markanvändning med en helhetssyn avseende trafik-, bebyggelse -och grönstruktur är nödvändig.

Den fysiska planeringen ska skapa förutsättningar för en utveckling av att-raktiva miljöer utifrån människans behov. En avgörande faktor för Skånes utveckling är att med människan i centrum utveckla det unika med varje ort och plats.

Skånes utveckling är i hög grad beroende av relationerna med omgivning-en. För att kunna konkurrera nationellt och internationellt är det viktigt att se möjligheten och dra nytta av vårt geografiska läge.

Idén med Den Flerkärniga miljonstaden Skåne baseras på fem strategiområden som syftar till att skapa hållbara fysiska strukturer. Avsikten är att strategierna med dess strukturbild kan användas i det kommunala planeringsarbetet och det regionala utvecklingsarbetet.

För att utvecklas som en levande, hållbar och attraktiv region med en global konkurrenskraft som erbjuder hög livskvalitet för invånarna är det viktigt att vi gemensamt tar aktivt ansvar för den regionala strukturbilden.

10

Hållbar markanvändning

Hög livskvalitet

11

De fem strategiområdena syftar alla till att bidra till att skapa ett bättre Skåne, med grund i den fysiska planeringen. För att uppnå målbilden och för att strategierna ska få bäst resultat är det nöd-vändigt att de är gemensamma. Det betyder inte att alla kommuner måste planera lika, men att dessa övergripande principer ska ligga till grund för att skapa hållbara fysiska strukturer. Om principerna i strategiområdena används som utgångspunkt kom-mer planeringen på olika nivåer och mellan olika delar att synkas och fungera bättre tillsammans. De strukturbildande elementen och utvecklingen av de fysiska resurserna i regionen kan då stödja och stärka de gemensamma värdena. Därför är det viktigt att ta ett gemensamt ansvar för den skånska strukturbil-den och göra den till en plattform för samverkan i arbetet med den fysiska planeringen. Då blir den ett verktyg för en stärkt utveckling i Skåne.

Vilken genomslagskraft de gemensamma strategi-erna kommer att få på kommunal och regional nivå, är upp till alla som deltar i arbetet med Strukturbild för Skåne. Målet är att kommunerna tillsammans med Region Skåne ger de gemensamma strategierna legitimitet för att stärka såväl enskilda kommuners utveckling som Skåne som helhet. Det är en gemen-sam utmaning att planera långsiktigt, konsekvent och hållbart.

De gemensamma strategierna kan användas på olika sätt. Inom kommunerna kan de vara grundläggande element i den översiktliga planeringen och de olika delregionala samarbeten som finns i Skåne kan använda strategierna i sina gemensamma arbeten. Det är viktigt att både ta ansvar för de egna delarna av den regionala strukturen och att stödja övriga kommuner i att utveckla sina delar.

Det är av stor vikt att de gemensamma strategierna är brett förankrade bland Skånes kommuner. De gemensamma strategierna i Strukturbild för Skåne kommer att vara en del i framtagandet av en regional utvecklingsstrategi för Skåne och de ska även gå hand i hand med andra planer och program som tas fram inom Region Skåne som till exempel den regionala infrastrukturplaneringen. De gemen-samma strategierna kommer att vara en utgångs-punkt när Region Skåne yttrar sig över kommunernas översiktsplaner.

Samverka för ett genomförandeav strategiområdena

De gröna miljöerna som exempelvis Brösarps backar eller Söderåsen kan i miljonstaden Skåne motsvara betydelsen som Central Park har i New York.

12

Satsa på Skånes tillväxtmotorer och regionala kärnor samtutveckla den flerkärniga

ortstrukturen

Skåne är en storstadsregion med sju identifierade regionala kärnor (Malmö, Lund, Helsingborg, Landskrona, Kristianstad, Hässleholm och Ystad), varav de tre första uppfyller kriterierna för att vara tillväxtmotorer.

Skåne är en storstadsregion med sju identifierade regionala kärnor - Malmö, Lund, Helsingborg, Landskrona, Kristianstad, Hässleholm och Ystad - varav de tre första uppfyller kriterierna för att vara tillväxtmotorer. Att Skåne har flera större städer som kan dra utvecklingen är en styrka, jämfört med mer enkärniga storstadsregioner som Stockholm och Göteborg. Skåne har inte, som klassiska storstads-områden, förorter som försörjer en stor stad, utan är uppbyggt av flera mer självständiga orter. Olika orter har olika roller och såväl regionala kärnor som övriga orter och omland bidrar med värdefulla funk-tioner i Skåne. Det är därmed centralt att satsa på de

kvaliteter som finns på de specifika platserna. Fler-kärnigheten möjliggör till exempel specialiseringar och vinster för näringslivet, minskade trängsel- och miljöproblem samt valmöjligheter och mångfald för invånare, företag och besökare.

Att stärka en flerkärnig ortstruktur i Skåne handlar inte om att ”smeta ut” tillväxten jämnt i regionen, utan om att nyttja regionens olika delar som draglok åt varandra för att stärka helheten. Särskilt bety-delsefullt är det att det finns flera starka regionala kärnor och tillväxtmotorer i olika delar av Skåne och att de är väl sammanlänkade med varandra.

Det är viktigt att alla orter och kommuner ser sig själva i ett större omland, som en pusselbit i Skåne samtidigt som kopplingarna mellan dem är cen-tral. Då möjliggör den flerkärniga ortstrukturen att näringsliv och forskning kan specialiseras och att tillväxtmotorerna kan bidra till utveckling i hela Skåne. En väl fungerande bostadsmarknad har också stor betydelse för den ekonomiska tillväxten. Att bygga nya bostäder är en viktig förutsättning för att öka rörligheten på arbetsmarknaden.

15

se vår roll i den regionala helheten och ar-beta tillsammans för att skåne ska utvecklasSkånes alla delar fyller viktiga funktioner för regionens utveckling och är ömsesidigt beroende av varandra. Det innebär att det är värdefullt att alla kommuner, orter och platser utvecklar sin roll och ser sig som en pusselbit i ett större regionalt perspektiv. Samtidigt medför det att det finns behov av samverkan och gemensamma strategier över kom-mungränserna vad gäller fysisk planering. Region Skåne har här en roll att fungera som en motor för att generera regionala processer. Kommunerna kan ta fram gemensamma strategiska planeringsdoku-ment och arbeta med strategier för kommunen såväl

delregionalt som regionalt. Det är även viktigt att i översiktsplanen tydliggöra sin kommuns roll i regio-nen och sin relation till övriga Skåne. För regionens utveckling är det även betydelsefullt att stödja att investeringar och etableringar hamnar i Skåne, även om de inte sker i den egna kommunen.

öka samspelet mellan de regionala kärnorna och deras omlandSamspelet mellan de regionala kärnorna och deras omland behöver utvecklas, det finns annars risk för att potentialen i Skånes flerkärnighet inte kom-mer att kunna tas tillvara. Det är en styrka att våra tillväxtmotorer omges av självständiga orter istället

för förorter i traditionell mening. För att Skåne ska utveckla sin attraktiva mångfald av orter med olika storlek som kompletterar varandra, behöver delregio-nala samband och relationer dem emellan stärkas. De orter som finns i kärnornas omland är viktiga byggstenar. Varken tillväxtmotorerna eller de regio-nala kärnorna kommer att kunna utvecklas positivt utan ett bra samspel med omlandet. Det är också viktigt att olika regiondelar, och inte minst de olika regionala kärnorna, samspelar med varandra.

det är avgörande för Skånes utveckling att se det regionala perspektivet på fysisk planering och att aktivt samverka aktörer emellan.

det är viktigt för hela Skånes utveckling att de sju regionala kärnorna, och särskilt de tre tillväxtmotorerna, driver utvecklingen.

det finns ett ömsesidigt beroende mellan Skånes orter samt mellan omland och de regionala kärnorna.

det är viktigt för hela Skånes utveckling att orterna fyller olika roller och kompletterar varandra istället för att konkurrera.

För att stärka Skånes tillväxtmotorer och regionala kärnor samt utveckla vår flerkärniga ortstruktur är vi överens om att

Vi tAR däRFöR ett GemenSAmt AnSVAR FöR Att

16

stärka våra tillväxtmotorer Malmö, lund och helsingborg för att öka regionens konkur-renskraft Tillväxtmotorerna har en viktig roll att driva utveck-lingen och generera synergieffekter till hela Skåne. För att stärka Skånes konkurrenskraft, såväl natio-nellt som internationellt, behöver tillväxtmotorerna vidareutvecklas och stödjas på en regional nivå. Skånes samlade utveckling är beroende av att dessa tillväxtmotorer får bästa möjliga förutsättningar, ett ansvar som ligger på hela Skåne. Inom till exempel forskning och utveckling behöver de tre tillväxt-motorerna stärkas. Samtidigt är tillväxtmotorerna beroende av att övriga Skåne går bra. Utan en djup interaktion med omlandet får ekonomin i Malmö, Lund och Helsingborg svårt att växa. Det är därför av stor vikt att Malmö, Lund och Helsingborg aktivt deltar i det regionala utvecklingsarbetet med såväl det egna som det gemensamma perspektivet på utvecklingsfrågorna.

stärka hässleholm och kristianstad så att de tillsammans kan fungera som en tillväxtmotorHässleholm och Kristianstad är nordöstra Skånes två regionala kärnor och de spelar en betydelsefull roll för sitt omland. De är dock inte var för sig tillräckligt starka för att fungera som tillväxtmotor, men det är av stor vikt för Skåne som helhet att det finns en tillväxtmotor i nordost som stöttas på regional nivå. Det krävs ett utvecklat samarbete mel-lan Hässleholm och Kristianstad samtidigt som det är viktigt att de kopplas till tillväxtmotorerna i väst samt ökar interaktionen med sitt omland, för att få kraft till denna utveckling. Skåne har inte långsiktigt råd med ett Skåne Nordost med svag utveckling.

stärka ystad som regional kärna i samspel med sitt omlandI sydöstra Skåne är Ystad den ort som fungerar som en regional kärna med betydelse för sitt omland, men Ystad är ingen tillväxtmotor. Sydöstra Skåne är därmed till stor del beroende av interaktionen med Malmö och Lund och har behov av effektiv kollektivtrafik. För att stärka Skånes flerkärniga ortstruktur, och därmed Skåne som helhet, är Ystads utveckling viktig. Ystad behöver bli en starkare re-gional kärna för sitt omland och i högre grad kunna dra utvecklingen. För att detta ska ske måste omlan-det ge Ystad denna roll samtidigt som Ystad behöver ta ledarskapet och bjuda in övriga kommuner.

stärka landskrona som en del av tillväxt-korridoren i västra skåneLandskrona är en regional kärna med stor potential med god tillgänglighet till Skånes tillväxtmotorer. För att stärka Landskrona måste denna tillgänglighet nyttjas bättre. Landskrona behöver öka sitt influens-

område och förbättra relationerna med såväl övriga regionala kärnor som med sitt omland. Hela Skåne gynnas om Landskrona stärks, därför är det viktigt att Landskronas potential ses och nyttjas.

vidareutveckla varje plats identitet och rollSkåne är den del av Sverige som har störst tätort-stäthet, vilket innebär närhet orter emellan som ökar möjligheten till interaktion. Detta är positivt eftersom Skånes orter kan utveckla olika roller och komplettera varandra. Dessutom finns i Skåne en nära koppling mellan stad och land. Det gemensam-ma arbetet behöver fokusera på att förstärka platsers och områdens olika profiler och specialiseringar så att de tillsammans kan utgöra en attraktiv mångfald och stärka Skåne som helhet. Genom att samverka och skapa en regional variation av stadsmiljöer, boendemiljöer, näringsliv, kultur, upplevelser och utbildning erbjuder Skåne en attraktiv livsmiljö.

17

Använd ortsanalysen som verktyg för att få en samlad och

ibland ny bild av en orts kvaliteter och brister. Den kan

ge stöd i att hitta det unika hos en ort, förstärka dess roll

samt utveckla den bild av orten som redan finns.

(Illustration: Ystads komm

un)

aNväNd ortsaNalys soM

verktyg För att hitta

orteNs UNika kvaliteter.

Livskraft

iga orter

som en effekt a

v ESS och

MAX IV

Att arbeta m

ed centru

mutveckli

ng är ett s

ätt att

stärka

och tyd

liggöra

en orts

roll och

karakt

är. Ett a

ktuellt e

xempel är att

utveckla

det den

enskilda k

ommunen k

an göra f

ör att effekte

rna av

de kommand

e

forskning

sanläg

gningarn

a ESS och

MAX IV ska få

effekter i h

ela Skån

e.

Genom att ta fram gemensamma strategiska plane-ringsdokument såväl delregionalt som regionalt ökar möjligheten att komplettera och stärka varandra. Det arbete som pågår inom Skåne Nordväst med att ta fram gemensamma kommunöverskridande planeringsunderlag och infrastruktursatsningen På-gatåg Nordost är två exempel på detta. (Illustration: Pågatåg Nordost)

saMverka över koMMUNgräNserNa i arBetet Med deN Fysiska PlaNeriNgeN.

Synliggör i översiktsplanen kommunens roll och förhållande till

tillväxtmotorer, regionala kärnor och omland. Här ses exempel från

Malmö stad och Kristianstad kommun.

aNväNd översiktsPlaNeN

För att tydliggöra deN

eNskilda koMMUNeNs

roll i ett regioNalt

PersPektiv.

Markaryd

Perstorp

Kristianstad

Bromölla

Hässleholm

Höör

Osby

Älmhult

Sölvesborg

Tyringe

Tjörnarp

Sösdala

Vittsjö

Bjärnum

Fjälkinge

ÖnnestadVinslöv

Ballingslöv

Hästveda

Killeberg

Diö

Vislanda

AlvestaGemla

Växjö

Helsingborg

LundMalmö

Kastrup

KlippanÅstorp

Eslöv

ÖresundstågPågatågNy station

Karlshamn

För en bättre regional utveckling

PÅGATÅG N O R D O ST

ELVA KOMMUNER OCH TVÅ REGIONER I SAMVERKAN

BROMÖLLA HÄSSLEHOLM HÖÖR KRISTIANSTAD MARKARYD OSBY PERSTORP SÖLVESBORG ÄLMHULT ALVESTA VÄXJÖ

SKÅNE SÖDRA SMÅLAND

(Illus

tratio

n: Malm

ö sta

dsby

ggna

dsko

ntor

& K

ristia

nsta

ds ko

mm

un)

Stärka tillgängligheten

och binda samman Skåne

Tillgänglighet är ett begrepp som ofta används kopplat till en regions attraktivitet. Det handlar om att ha tillgång till många olika funktioner inom rimlig restid, kostnad och bekvämlighet såsom arbetsplatser, bostäder, service och fritid med kultur, rekreation, grönstruktur.

Med den fysiska planeringen som grund skapas för-utsättningar för en god tillgänglighet, vilket innebär ett stort utbud med stora valmöjligheter. En god till-gänglighet är en stark attraktionskraft som möjliggör regionförstoring och bidrar till att skapa tillväxt och regional utveckling.

För att stärka den regionala utvecklingen är både lo-kal och regional tillgänglighet av stor betydelse och det är viktigt att tänka på hela resan. Målpunkter behöver ha funktionella kopplingar till andra mål-punkter, såväl inom en ort som mellan orter samt ut i naturen. Att stärka den fysiska tillgängligheten och

binda samman Skåne berör därmed allt från lokala gång- och cykelvägar till regionala och nationella järnvägar och vägar. För en hållbar utveckling är det viktigt att resandet sker så hållbart som möjligt, med minskat bilberoende.

Det är inte i första hand avstånd i meter, utan i minuter, som är intressant ur aspekten tillgänglig-het. Genom att stärka den regionala tillgängligheten och tidsförtäta Skåne skapas ett ”rundare” Skåne där många människor får tillgång till mycket. Att bygga infrastruktur är kostsamt, men investeringarna är långsiktiga och har många positiva samhällseffekter.

Ökad tillgänglighet bidrar till att skapa ett stort ut-bud och många valmöjligheter för såväl individ som företag avseende boende, arbete, fritidssysselsätt-ningar som upplevelser, vilket stärker Skånes attrak-tionskraft och tillväxt. En regionförstoring kan även ge en större kritisk massa som i sin tur kan ge ökade specialiseringar och komplementära fördelar.

21

utveckla kopplingen mellan de regionala kärnorna För att de positiva effekterna av Skånes flerkärniga ortstruktur ska nyttjas optimalt är det av central betydelse att Skånes regionala kärnor - Malmö, Lund, Helsingborg, Landskrona, Hässleholm, Kris-tianstad och Ystad - är väl sammankopplade genom en eller flera länkar. Endast då kan en tillräckligt stor kritisk massa finnas till varje regional kärna som kan möjliggöra önskvärda specialiseringar, utbyten och komplementära fördelar kärnorna emellan. Då kan synergieffekter och innovationer skapas som

genom spridningseffekter stärker tillväxten i hela Skåne. Genom att vidareutveckla befintliga tåg- och bussförbindelser, till exempel genom superbussar och ökad kapacitet på befintliga spår, kan förbindel-serna mellan Skånes regionala kärnor snabbas upp och tidsförtätas. Att tidsförtäta handlar dock inte bara om snabbare transporter, utan även om att öka turtäthet och skapa en robusthet i systemet som gör resan mer effektiv. En ökad tillgänglighet kan även uppnås genom att bättre koppla bebyggelse till den infrastruktur och kollektivtrafik som redan finns.

integrera de lokala arbetsmarknads-regionerna Malmö-lund och kristianstad-hässleholmFokus har länge legat på att knyta samman sydvästra och nordöstra Skåne. Infrastruktursatsningar som Citytunneln och den pågående utbyggnaden av väg E22 har förbättrat tillgängligheten mellan dessa de-lar av Skåne. De lokala arbetsmarknaderna Malmö-Lund och Kristianstad-Hässleholm behöver dock integreras ytterligare för ett mer sammanhållet och stärkt Skåne. Genom att förbättra länken mellan den

arbeta för att stärka den regionala tillgängligheten, att tidsförtäta Skåne och bli en gemensam arbetsmarknadsregion

arbeta för att stärka den lokala tillgängligheten, attse hela resan

arbeta för att minska andelen resor med bil, och öka andelen resor med kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik

För att stärka tillgängligheten och binda samman Skåne på ett hållbart sättär vi överens om att


22

potentiella tillväxtmotorn Kristianstad-Hässleholm och tillväxtmotorn Helsingborg stärks möjlighe-terna att skapa en sammanhängande fungerande arbetsmarknadsregion i Skåne. Både spår och väg är där i behov av en uppgradering, vilket skulle öka tillgängligheten i den norra delen och därmed ge positiva effekter för hela Skåne. Den södra delen av Skåne tillhör redan idag samma lokala arbetsmark-nad, men kopplingen mellan Ystad och Malmö är i behov av en uppgradering.

utveckla omlandets koppling till och från de regionala kärnorna För att hela Skåne ska växa och utvecklas behöver alla orter i Skåne kopplas till någon eller några regionala kärnor. På så sätt kan spridningseffekten av utvecklingen som sker i de större städerna komma övriga orter till del. God tillgänglighet mellan de regionala kärnorna och övriga orter innebär även att regionens breda utbud och valmöjligheter blir åtkomliga. De livsrum och kraftcentrum som gör Skåne unikt och attraktivt synliggörs och blir till-gängliga. Det är därför viktigt att behålla omlandets kopplingar med kollektivtrafik till och från de regionala kärnorna, samt att utveckla den när det är möjligt, till exempel genom satsningar som Pågatåg Nordost.

kollektivtrafiken ska vara strukturbildandeFör att skapa en god och hållbar tillgänglighet är det betydelsefullt att förstå vilka transportmedel som används. Skåne har idag en relativt god tillgänglig-het framför allt baserad på biltransporter. För att åstadkomma en hållbar utveckling med en hållbar tillgänglighet i fokus behöver förhållandet mellan trafikslagen förändras, med minskat bilanvändande som målbild. Genom att förtäta och bygga i anslut-ning till redan befintlig kollektivtrafik kan tillgäng-ligheten med kollektivtrafik stärkas och befintliga system användas maximalt.

stödja de regionala nätverken med ett att-raktivt gång- och cykelvägnät i hela skåneGod tillgänglighet handlar bland annat om att kunna nå många viktiga funktioner och målpunkter. Det är därför viktigt med väl utbyggda, funktionella och attraktiva gång- och cykelvägar mellan en orts olika målpunkter, framförallt till den regionala kollektivtrafiken. Stationer och hållplatser är bety-delsefulla målpunkter att länka till för gång- och cykelvägar då det skapar en god tillgänglighet till det regionala systemet och det större utbud som finns där. Exempel på andra målpunkter som är viktiga att kunna nå med gång- och cykelvägar är: service, skola, handel, arbetsplatser, fritid, kultur och rekreation.

23

För att de positiva effekterna av Skånes

flerkärniga ortstruktur ska nyttjas optimalt är det av central betydelse att Skånes regionala kärnor är väl samman-

kopplade. De lokala arbetsmarknaderna

Malmö-Lund och Kristianstad-Hässleholm

behöver integreras ytterligare för att stärka Skåne. Det är viktigt att tillsam-mans stå bakom infrastrukturinvestering-

ar som säkrar att utvecklingen sker i hela

Skåne och stärker de regionala kärnorna,

exempelvis Skånepaketet.

Visa i den översiktliga planeringen hur kollektivtrafikens

strukturer är utgångspunkten för bebyggelseutveckling.

Bilden illustrerar hur Lunds kommun visar de bärande

strategiska elementen i översiktsplanen från 2010.

(Illustration: Lunds kommun)

Genom att samordna översiktsplanen med

grannkommunerna är det möjligt att bättra nyttja

olika investeringar som till exempel en tågstation

saMverka För

geMeNsaMMa

satsNiNgar och

PrioriteriNgar

kriNg iNFrastrUk-

tUriNvesteriNgar

aNväNd översiktsPlaNeN soM

verktyg För att saMordNa

PlaNeriNg Med graNNkoMMUNer

och olika Fysiska strUktUrer

Med varaNdra.

För att öka tillgängligheten är det viktigt att bygga tätt i

kollektivtrafiknära lägen. Tät bebyggelse skapar större möjlighet

att etablera gång- och cykelvägar och ökar underlaget till

kollektivtrafiken och möjligheten för rim

liga pendlingstider.

Genom att utveckla ett finmaskigt nät med

funktionella och attraktiva gång- och cykelvägar

till viktiga målpunkter, såsom station, hållplats,

skola, handel och natur kan tillgängligheten stärkas

för gång- och cykeltrafik. Exempelvis kan en

cykelstrategi för såväl mindre som större orter, samt

för landsbygden tas fram.

Av de personresor som görs i

Skåne sker endast ca 15 % med

kollektivtrafik, vilket är lägre än i

andra storstadsregioner, ca 30 %

sker till fots/med cykel, och hela

55 % sker med bil. För en hållbar

utveckling, och en hållbar tillgänglig-

het, behöver dessa förhållanden

mellan trafikslag förändras, med

minskat bilanvändande i fokus.

(Källa: Resvanor Syd 2007)

Prioritera FörtätNiNg

PlaNera För FotgäNgare och

cyklister, och Prioritera

kollektivtraFik och cykel

FraMFör Bil

12 Öresundsregionen i ögonhöjd

Regionens attraktionskraft finns i de enskilda delarna och tillgängligheten mellan dem.

Utgå från människans behov och skapa attraktiva platser, levande städer och trygga

boendemiljöer som inspirerar och attraherar. Koppla samman dem så höjs både de enskilda

kommunernas så väl som regionens utvecklingspotential. Människan måste sättas i fokus

när vi utvecklar regionen, det är människorna som skapar tillväxt i det 20:e århundradet.

Människan som utgångspunkt

En stark region uppstår inte enbart av avancerad

infrastruktur utan snarare av attraktiva miljöer som

är väl sammankopplade och skapar ett dynamisk

nätverk med hög valfrihet och livskvalitet. En

värdebaserad regional planering har fokus på

attraktvitet och har människan som utgångspunkt.

Människan och hennes aktiviteter är basen för hela

vårt samhälle och regionens utveckling. Även de mest

globala företeelser har sin utgångspunkt i enskilda

individers aktiviteter på lokala platser. De är bereonde

av hur dessa lokala platser fungerar och upplevs; är

det en spännande och dynamisk plats, bjuder den

in till social kontakt, kunskapsutbyte, innovation

och trivsel eller inte? Det är människan och hur hon

upplever sin omgivning som avgör det. Först när vi

har kunskap om människan och hennes fysiska och

sociala behov kan vi veta hur man skapar attraktiva

miljöer och mötesplatser.

Den lilla skalans stora betydelse

”En god by er en by man kan gå i. Man kan fint indpasse biler

og transport i en menneskeby - men det omvente er ikke muligt.

Det er umuligt at indpasse mennesker i en by der er opbygget

omkring biler og transport” Jan Gehl

Kopplingarna som skapar helhet

De attraktiva platserna behöver också vara väl

sammankopplade med andra platser och funktioner

i ett attraktivt lokalt nätverk för att skapa en

välfungerande och attraktiv stad eller område. En

stad eller område där människor trivs och folk rör sig

på gatorna. Där det är möjligt att bedriva handel och

verksamheter och det är rimligt att gå och cykla till

jobbet och skolan istället för att ta bilen.

Städerna och samhällena måste i sin tur vara väl

sammankopplade infrastrukturellt med resten av

regionens destinationer för att skapa en stark region

med dynamiska lokala platser. Planeringen måste utgå från människan och hennes

behov och aktiviter för att skapa de rum, hus och

infrastruktur som stimulerar henne och som hon mår

bra av!

Det lokala och regionalaIllustrationen beskriver sammanvävningen mellan det lokala (orange) och det regionala (grönt). Många använder allt fler av

regionens olika funktioner och destinationer, även de som ligger i andra delar av regionen än de bor i. Vissa av dessa destinationer

är primärt regionala destinationer. För att skapa en hållbar och dynamisk region som fungerar bra både för regionen och det

lokala samhället är det viktigt att de är kopplade till det regionala kollektivtrafiknätet samt gång- och cykelnätverket i det

enskilda samhället.

Verktyg

Förtäta byn med stationen i centrum,

som en kvalitet till byn

Låt den be�ntliga skalan följa med i

den nya planeringen

Det nära Skåne

Strategi Utnyttja marken i kollektivtrafiknära lägen

...till nya bostäder och service

ka�e

Butik Bibliotek

Station

Butik Bibliotek

P

Station

Så här ser det ut i flera skånska orter idag i närheten av centrum

och bytespunkten; obebyggda ytor t ex dåligt utnyttjad parke-

ring.

FÖRE

Verktyg



Låt den be�ntliga skalan följa med i

den nya planeringen

Det nära Skåne

Strategi Utnyttja marken i kollektivtrafiknära lägen

...till nya bostäder och service

ka�e

Butik Bibliotek

Station

Butik Bibliotek

P

Station

Strategi: Förtätning i kollektivtrafiknära läge. Parkeringen får en

annan lösning, ett annat läge eller tas bort. På markytan byggs

bostäder, service och personaltäta verksamheter såsom kontor.

EFTER

upplevs tryggt, vilket gör det mer attraktivt och

lättanvänt.

DALBY STATIONSOMRÅDE

Dalby ryms nya bostäder och verksamheter söder

om den framtida bytespunkten.

H+ HELSINGBORG

Utvecklingen av H+ i Helsingborg innehåller

bostäder och arbetsplatser i ett kollektivtrafiknära

läge.

FÖRTÄTNING I TOMELILLA OCH SJÖBO

I både Tomelilla och Sjöbo finns luckor i bebyg-

gelsen nära centrum och bytespunkten, som idag

innehåller dåligt utnyttjade parkeringplatser och

spillytor och är möjliga att fylla med bostäder,

verksamheter och andra aktiviteter.

Många ska ha nära till kollektivtra

fik

Studier har visat att det runt om i Skåne finns stor

potential att förtäta kring kollektivtrafik. I flera

orter finns stora obebyggda ytor alldeles intill

bytespunkten, såsom parkeringsplatser, spillytor,

jordbruksmark samt storskaliga verksamheter med

få anställda. Med fler människor som arbetar och

bor nära knutpunkten får kollektivtrafiken ett

bättre underlag. Korta pendlingstider kommer

att vara en fördel för de människor som väljer att

flytta till Skåne.

I rapporten ”Stationsnära läge” har man kommit

fram till att stö

rst andel av arbetspendlarna väljer

tåget före bilen om arbetsplatsen ligger inom 600

m från stationen. I denna zon, området när-

mast bytespunkten, bör också service och andra

målpunkter i orten placeras. Det är då enkelt

att uträtta ärenden på väg till och från buss/tå

g.

Detta medför också att området vid bytespunkten

14Livskraftiga orter som en effekt av ESS och MAX IV

25

Växa effektivt med en balanserad och hållbar

markanvändning

Skåne är en region med positiv inflyttning av såväl invånare som näringsliv. Tillväxten är bra för Skåne och gör att regionen utvecklas.

Samtidigt skapar tillväxten ett ökat tryck på markan-vändningen vilket ställer krav på den fysiska plane-ringen. Det är viktigt att verka för att Skåne ska växa på ett effektivt sätt. En nödvändig utgångspunkt är att utgå från de befintliga strukturerna och undvika att slentrianmässigt exploatera nya markområden utan grundliga överväganden och genomtänkt planering. En konsekvent planering från vision, mål och strategier genom översiktsplaner och detaljpla-ner är en förutsättning.

Det behövs en helhetssyn på markanvändningen och samplanering av de övergripande strukturerna - trafikinfrastruktur, bebyggelsestruktur och grönst-ruktur. Att arbeta med förtätning är en förutsättning för att klara en befolkningsutveckling utan att ta i anspråk åkermark i allt för stor utsträckning, precis som att föra resonemang kring hur åkermarken kan användas på bästa sätt.

27

aktivt arbeta med att förtätabefintliga strukturer Ur ett markanvändningsperspektiv är det inte resurs-effektivt att samhällen och orter sprids ut för mycket då värdefull mark exploateras och förutsättningarna för god tillgänglighet och samhällsservice minskar. För en effektiv markanvändning är det viktigt att ny bebyggelse sker genom förtätning i strategiska lägen. Det kan ske såväl i bostadsområden och blandade stadsmiljöer som i verksamhetsområden. Skåne är dock en transitregion med behov av markområden för stora godsmängder. Lokaliseringen av dessa ytkrävande verksamheter ställer också krav på ett utvecklat regionalt förhållningssätt där hushållning av marken värderas högt.

bygga integrerade stadsmiljöeri kollektivtrafiklägenDet finns en stor potential att bygga mer i Skånes kollektivtrafiknära områden. Marken i omedelbar närhet till Skånes tågstationer är idag dåligt utnytt-jad. Teoretiskt sett skulle alla Skånes invånare kunna bo i stationsnära lägen utan att det behöver byggas särskilt tätt. Att utveckla täta strukturer i närheten av kollektivtrafikens hållplatser och stationer innebär stora möjligheter för ett effektivt markutnyttjande. Det kan även innebära att bebygga till exempel åker-mark då det skapar förutsättningar för att minska utspridningen av bebyggelse samtidigt som det ökar underlagen för kollektivtrafik och god tillgänglighet.

se åkermarkens värde och resonera kring nyttjandet av denna i planeringen Åkerlandskapet är en del av Skånes identitet och ur ett utvecklingsperspektiv är det en resurs som det är viktigt att hushålla med. Samtidig är utbyggnads-trycket som högst i Skåne just där den högklassiga jordbruksmarken finns. För att kunna växa effek-tivt och hållbart är det nödvändigt att se värdet av jordbruksmarken och hushålla med den. Jordbruks-marken har dessutom inget skydd som till exempel riksintresse och är därmed lätt att bygga på. Det är därför extra viktigt att noggrant överväga och föra resonemang om de positiva effekterna av att prio-ritera exploatering på den här typen av mark. Det kan vara motiverat att bebygga åkermark om det till exempel sker med hög exploatering eller i samband med utveckling av kollektivtrafiklägen.

nyttja möjligheterna med de gröna strukturerna och se dess värdenDe gröna strukturerna fyller en viktig roll för att Skåne ska kunna växa hållbart. Det är platser för re-kreation och fritidsaktiviteter, men även miljöer som ska kunna hantera och minska påverkan från klimat-effekter som ökad nederbörd och varmare klimat. De gröna strukturerna bistår även med värdefulla ekosystemtjänster såsom pollinering. Genom att se grönstrukturens potential till att skapa attraktivitet, och även dess samhällsekonomiska betydelse, finns möjligheter att planera för en hållbar och resurseffek-tiv markanvändning. Skånes gröna struktur är fler-kärnig, precis som ortstrukturen, och behöver länkas samman för att potentialen ska möjliggöras. Det är av stor betydelse att viktiga länkar inte bryts, då det kan få negativa effekter på systemet, samt att nya länkar utvecklas. Att se betydelsen av och utveckla gröna inslag i de skånska orterna är av stor vikt.

i den fysiska planeringen utgå från befintliga strukturer

samplanera bebyggelse med trafikinfrastruktur och grönstruktur

hushålla med åkermarken

För att växa effektivt med en balanserad och hållbar markanvändning är vi överens om att


Förtätning och byggnation i kolletivtrafiknära lägen sparar värdefull åkermark. Såväl i Doha som i Malmö. 28

Anpassa förtätning efter

ortens skala. Förtätning

behöver inte alltid

innebära att bygga högt.

Vid ny bebyggelse, planera för

fungerande och inkluderande

gröna stråk för att säkerställa

de gröna strukturernas värden.

Detta genom att exempelvis

utveckla gröna inslag genom

bebyggelseområden eller ekodukter som passager över

barriärskapande infrastruktur.

För resonemang i översikts-

planen om förutsättningar,

möjligheter och utmaningar för

ny exploatering och markanvänd-

ning. Gör ställningstaganden

för hur bebyggda och befintliga

strukturer kan användas och

ytterligare förtätas.

Illustration: Helsingborgs stad, Fredrik Karlsson & Emilie Wieslander, Atkins Sverige AB

PlaNera För att

säkerställa

de gröNa

värdeNa vid Ny

BeByggelse och

iNFrastrUktUr

aNväNd översiktsPlaNeN

För att resoNera kriNg

eFFektiv MarkaNväNdNiNg

MEDIATEKKONST

ka eGLASS

KULT

URHUS

Butik

ka e

FÖRE

EFTER

MEDIATEK KONST

kae

GLASS

KULT

URH

US

Butik

kae

FÖRE

EFTER

Ett sätt att använda marken inom en tätort effektivt

är att nyttja de obebyggda, eller dåligt utnyttjade, områ-

den som finns inom den befintliga bebyggelsestruktu-

ren innan ny mark tas i bruk. Det kan exempelvis handla

om industri- eller verksamhetsområden. Illustrationerna

visar skillnaden i arbetsplatstäthet mellan olika typer av

områden.

Center Syd verksamhets-

område, Kävlinge 1 900

anställda/km2

Kristianstad centrum

7 700 anställda/km2

områden inom 10 minuters cykelavstånd

till kollektivtrafik

Drygt hälften av Skånes yta ligger inom

cykelavstånd från en tågstation eller en hållplats

för regionbuss och en stor del av befolkningen bor

här. Samtidigt är i stor utsträckning marken kring

våra tågstationer obebyggd. Genom att utgå från

och tillgängliggöra de kollektiva stråken och koppla

bebyggelsen till dessa ökar möjligheten till en mer

effektiv markanvändning.

Den skånska grönstrukturen har en

stor potential som kan lyftas genom

ökad kunskap om vad grönstruktur är

och vilka värden den representerar hos

planerare, beslutsfattare och befolkning.

Ett sätt är att föra dialog om de gröna

strukturerna med såväl kommuninvånare

som markägare och andra näringsidkare.

öka kUNskaPeN oM

gröNstrUktUreNs

värdeN

kartlägg MöjligheterNa För

FörtätNiNg i BeFiNtliga strUk-

tUrer, och UtNyttja dessa

92

10 nyckelfaktorer

vilken näringslivsstruktur som finns i kommunen

och vilken näringslivsstruktur som kommunen

efterfrågar och planerar för. Vill man inte ha logis-

tikföretagen eller andra ytkrävande verksamheter

är det kanske inte de stora ytorna som ska läggas

i planer. Att man blir medveten om vad man har,

vad man vill ha och hur man planerar.

Många kommuner planerar fortfarande för den

näringslivsstruktur som man traditionellt har haft.

Kommunerna lägger ut i förhållandevis stora ytor

för ytkrävande verksamheter samtidigt som man

ser en strukturomvandling från stora ytkrävande

verksamheter till mer personalintensiva verksam-

heter med krav på kollektivtrafiknära lägen och

annan service.

Genom dialogen med kommunerna har vi sett att

det finns tillgänglig mark för verksamheter och det

finns planberedskap. Men frågan är var den finns

och var den efterfrågas. Många kommuner uttryck-

er att de tar vad de får. Man är glad för alla förfråg-

ningar som kommer. Få kommuner tar ställning

till vilka företag man vill ha eller inte vill ha. Men

Karta 62: Arbetsplatstäthet

Center Syd verksamhetsområde, Kävlinge

1 900 anställda per km2

0500 1 000 m

© Region Skåne


Fosie verksamhetsområde, Malmö


0500 1 000 m

© Region Skåne

det finns de kommuner som har tagit ställning:

Lomma vill inte ha ytkrävande logistikföretag och

tackar nej till den typen av förfrågningar. Burlöv är

nöjda med handel och verksamheter och vill satsa

på bostäder. Skurup vill ha handel vid E65 medan

Svedala inte vill ha handel vid E65. Skåne nordost

satsar på logistiketableringar. Men fortfarande är

det få kommuner som i sin översiktsplan specifice-

rar vad de vill ha och vilka områden som lämpliga

för vad.

Industrisamhället har genomgått en struktur-

omvandling som vissa kommuner känner av mer

än andra. Bromölla exempelvis är en traditionell

bruksort som är uppbyggd kring industrin. Den

tydliga trenden är att industrin tillverkar mer

samtidigt som man effektiviserar tillverkningen

och därmed behöver färre anställda. I Bromölla

upplever man inte att den yta som frigörs i sam-

band med att industrin effektiviseras kan användas

till andra verksamheter. I Perstorp har man känt

av samma strukturomvandling. Här har däremot

kommunen och Perstorps AB inlett en dialog kring

utvecklingen av industriparken. Det finns möjlig-

93

10 nyckelfaktorer

het att förtäta inom området och ge nya verksam-

heter tillgång till den befintliga infrastrukturen.

Fördelen som liten kommun är att man kan

erbjuda ett nära samarbete med näringslivet och

korta beslutsvägar.

Många kommuner ger uttryck för att det i första

hand är viktigt att satsa på det befintliga närings-

livet och att man har en god dialog. Det befintliga

näringslivet är de bästa ambassadörerna för att

få nya företag till kommunen. Perstorp är ett

exempel där man har en kontinuerlig dialog med

näringslivet i kommunen. Men det är också viktigt

att omvärldsspana och nå ut till nya företagare,

särskilt om man i planer lägger ut ytor för nya

verksamheter.

Strukturomvandlingen som många kommuner

pratar om och som är ett generellt fenomen stäl-

ler krav på planeringen. Näringslivet efterfrågar

en ny typ av verksamhetsområden där det finns

förutsättningar för kreativa miljöer. Malmö har

arbetat aktivt med strukturomvandlingen och har


Kristianstads centrum, Kristianstad


0500 1 000 m

© Region Skåne


Lunds universitetssjukhus, Lund


0500 1 000 m

© Region Skåne

tagit fram en ny näringslivspolitiskstrategi. Malmö

betraktas som en stad i rörelse med tanke på den

förändring som skett i staden under den senaste

tioårsperioden. Boendemiljöerna har varit prio-

riterade både vad gäller kvalitet och omfattning.

Infrastrukturen har byggts ut, kunskapsmiljöerna

har växt och stadsmiljöerna blivit öppnare och

mer tillgängliga. Malmös näringslivsstruktur har

omvandlats från en traditionell industristad till

att attrahera kunskapsintensiva verksamheter. Det

finns en klar önskan från näringslivet om en dialog

med naturliga kommunikationsvägar och mötes-

platser. Företagen framför också att det är viktigt

att ta fram en bild av vad Malmö står för — att

skapa en gemensam syn på vad Malmö är och vart

Malmö är på väg. I Malmös näringslivspolitiska

strategi skapas en menemsambild som förbereder

Malmö stad för den tid som kommer.

Traditionellt läggs det ut stora markresurser för

nya verksamhetsområden när det i många fall finns

potential till förtätning och förädling i befintliga

områden. Flera kommuner pratar om behovet

av att förtäta och förädla verksamhetsområden.

!!!!

!

!!

!

!

!

! !

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!! !

!

!

! ! !!!

!!!!

!!

!!!

!

!

!!

!

!

!

!

!

!!!

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!! !!

!!

!!!!

!

!

!

!!

!

!! !

!

!

!!!

!!!!!!

!

!!!!!

!!!

!

!!

!

!

!

!

!!! !

!!

!!! ! !

!

!!!!!! !!

!

!

!

!

!!!

!!

!

!!!! !

!!!

! !

!!!

!

!! !!

! !! !!!!! !!

!

!

!!!

!!!!!

!!!!

!!

!! ! ! ! !!! !! !!

!!!!!

!!!!!!!!! !!!!!!!! ! !!! !

!!

!!

! !!!!!!!! !

!

!! !!!!!

!

!!!!!!!!!!! !

!!!

!

!

!

!

!

!!

!

!!!!

!!

!!

!

!

!!!

!!!!

!

!

!

!

! !!

! !

!

!

!!!!!!!!!!

!

!!!

!

!

!!!!

!!!!!!!

!

!!!!

!!!

!

!

!

!!!!!!!!!!!!!

!

!! !!!!

!!!! !! !!!!!

!!!!!!

! !!!!!!!!! !!

!!!

! !!!! !! ! !

!!!!

!!

!!

!

!!!

!!!!!!!!!!!!!!

! !!!!! !

!

!!

!!!

!

!!

!

!!

!

!

!!

!!

!

!!

! !

! !! ! !

! ! !!!

!

!

!!! !

!

!!

!

!

!! !

!

!

!!!!

! !!!!!

! !

!!!

!!!!!! ! !

!!!! !!!!

!!! !!!!

!!

!!

!!!!!

!

!

!!!

!!!

!!!

!!!!!!!!! ! !!! !

! ! !! !! !

!!

!! ! !

!!! !!

!

!!!!!!!! !!

!!! !! ! ! !! !!! !!!

!

!!!!!

!

!

!!

!

!!!!

!

!!!!!!!

!

!! ! ! !!! !!! ! !! !!!

!!!!!

!

!!

!

!!!!!

!!!!!!

!!!!!!

!!!

!!

!!!!!!!!!!!! !

!

! !!!

!

! ! ! !

!!! ! ! ! ! !! !

!! !

!

!!

!

!

!

!

!!!

! !!

!! !

!!!!

!

!!

!

!

!!!! !!

!! ! !

!!

!

!

!

!

!

!!!! !

!

!

!

!!!

! !!

!

!

!

!

!

!!

!

!

!!

!!

!!!

!

!!

!

!! ! ! ! !

!

!!!

!!!!!

!!!!!!!

!!!!!!!!!

! ! !! ! ! !

! !

! !!

!

!!

!

!

!

!

!!

! ! !!!!

!!

!!

!

!

!

!

!!!!!!! !!!! !

!!!

!!!!!

!!!

!

!! !

!!!

!!

!!

!!

! !! ! ! ! ! !

!! !!!

!!! ! !

!!

!!!!

!!! ! !!!!

!!!!! !!!!!

!

!

! !

!!! ! ! !

!!!!!!!!! !

!

! ! !

!

!!

!!

!

!

!!!

!

! ! !

!!

!

!

! !!

!!

!!

!!!!!!

!

!

!!! !! !!

!

!!!

!

!

!!! !!!

!

!!

!!!

!

!

!!

! !!

!!

!!!

!!! ! !!!!

!!

!

!!!!!!!!

!

!!

!!

!

!! !!!!!!

!!!!!!!! !!

!!!

!! ! ! !! ! ! !!!!!

!!!!

! !

!!!!!!!!! ! !!

! !!!!!!!!!

!

!!

! !

!! ! ! ! ! ! ! !! !

! ! !

!!!!!

!!

!

!!

!!!

!

!!!

!!

!!

!

!

!!

!!

!! !!!!!

!

!

!!

!!

!

!

!

!

!

!

!

!! !!!!!!

!!!!!!!!!!

!!!

!

!! ! ! !!!!! ! !!

!!

!

!

!

!!

!!!!

!!!!

!!!!!

!

!

!!! ! ! !

!

! ! !

!!

! !!!!!!!!

!!

!

!

!

!

! ! ! ! ! ! ! ! !! !!!

!!!!!! ! ! !!!!!

!!!

!!!!!!!!!

!!!!!

! ! ! !!

!

!! ! !!!

!!!!!!!!!!!!

!! !!! !! ! ! !! ! ! ! !! !! !! !!

! !!! !! !!!! !!!! ! !

!

!

!! !

!

!

!

!

! !

!

!

!!

!

!! !!!

!

!

!

!!

!

!!

!!!

!!!!

!!!!!!

!!!

!!!!!!

!! ! ! ! ! !

!!!!!!!!!!!!!!!!!!

!!!!

!!

!

!

!

!!

!

!

!!!!

!

!!!!

! !! !

!

! !

!! !!

!

!

!

!!

!

!

!!

!!

!!

!!!

!

!

!!

! !! ! !!

!

!

!

!!!

!

!

!

!

!!

!!!!!!

!!!

!!

!! !!

!!!!!

!!!

!!! !

! !! ! !!

!!!

!!!

! !!!

!

! !

!

!

!

! !!!!

!! !!!

!! !!

!!

!

!

!

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!!!

!!!!

!!

!

! ! ! !!

!

!!

!!!!! !! ! !!

!!

!

!!!!!

!

Copyright: Region Skåne

59

som skymmer sikten är vanliga åtgärder för att öka trygg-

heten. Mest effektivt är dock oftast att skapa förutsättningar

för fler att kunna vistas i området och därigenom öka trygg-

hetskänslan. Det kan till exempel ske genom att skapa mötes-

platser och arrangemang som lockar fler människor.

stärkAsAmBAnDenmellAntätorter

ochregIonAlgrönstrUktUr

Samband mellan den tätortsnära grönstrukturen och den

regionala grönstrukturen är viktiga. För friluftslivet är det

viktigt att komma ut från städerna och uppleva naturom-

råden och landsbygd. För den biologiska mångfalden får

parker och tätortsnära natur allt större betydelse i takt med

att brukandet av landskapet intensifieras och fragmenteras.

De lokala natur- och grönområdena och stråken bildar

en finmaskig struktur mellan de regionala grönområdena

och dess stråk. Bebyggelsen utgör i vissa fall en barriär för

grönstrukturen, både för friluftslivet och för den biologiska

mångfalden. Tätortsexpansion kan skära av viktiga stråk

och naggar viktiga kärnområden i kanten. I den regionala

grönstrukturen (som visas i karta 1) är tätorter som Höör,

Klippan, Sjöbo, Åhus och Tollarp tillsammans med de

stora kuststäderna Malmö, Helsingborg, Trelleborg och

Ystad exempel på detta. Samtidigt har dessa orter en direkt

koppling till den regionala grönstrukturen vilket är en viktig

kvalitet för dess invånare. Det är viktigt att planera för att de

gröna inslagen passerar igenom bebyggelse genom ett tydligt

stråktänkande.

IorDnIngställDAströVområDen

Allemansrätten gör det möjligt att vistas på annans mark om

det inte medför skada. Då stora mängder människor besöker

speciella områden och för att öka tillgängligheten till natur-

och kulturområden, har samhället ofta antingen kompen-

serat markägare för intrånget eller köpt in attraktiva marker.

Dessa har utformats för att kunna ta emot mycket besökare.

Ett sådant iordningställt område kan ha funktioner som par-

kering, busshållplats, cykelväg från tätort och/eller koppling

till Skåneleden. Här finns också oftast informationsskyltar

och stigsystemet vilket underlättar tillgängligheten. Enligt

Tätortsexpansion kan riskera att skära av viktiga gröna stråk. Om den nya bebyggelsen planeras på ett sätt som möjliggör spridningskorridorer för

grönstrukturen bevaras rörelsemöjligheten för den biologiska mångfalden samtidigt som det ökar livskvaliteten för tätortens invånare.

54

BArrIärerIlAnDskAPetförfrIlUftslIVoch

BIologIskmångfAlDTrafikinfrastrukturen kan utgöra både kommunikations-

och spridningskorridorer i grönstrukturen men också barriä-

rer i det gröna landskapet. En rad åtgärder kan göras för att

minska barriärerna och utveckla spridningskorridorerna.

Region Skåne har tagit fram en Regional transportinfra-

strukturplan för Skåne 2010-2021 med en tillhörande miljö-

konsekvensbeskrivning där många av dessa frågeställningar

tas upp. Den viktigaste fysiska åtgärden för att minska trafik-

infrastrukturens barriäreffekter för den biologiska mång-

falden är så kallade faunapassager, det vill säga passager för

djurlivet under eller över vägar och järnvägar. Dessa kan vara

utformande på en rad olika sätt för olika arter. Groddjur nöjer

sig med mindre tunnlar medan hjortdjur föredrar breda

Trafikinfrastruktur utgör ofta barriärer för djur och växter på flera olika sätt. Förutom att det rent fysiskt är ett hinder, kan även djur bli skrämda av på-

verkan i form av ljus och buller. Det är därför viktigt att skapa övergångar, exempelvis i form av ekodukter, som är utformade för att i största möjliga

mån minimera påverkan från trafiken.

landskapsbroar ovanför trafiken. För att garantera att hela

artsamhällen ska kunna passera krävs varierade landskaps-

avsnitt på bro ovanför trafiken, så kallade ekodukter, men

även breda landskapsavsnitt under trafikbroar kan vara

funktionella. Det finns då möjlighet att exempelvis utnyttja

ådalar, som också är viktiga spridningskorridorer i land-

skapet. På kontinenten har det byggts hundratals ekodukter

och tusentals faunapassager och kunskapen är idag god om

vilka krav som ställs på dessa. Viktigt att komma ihåg är att

passagerna aldrig kan kompensera barriäreffekten helt utan

att trafikinfrastrukturen alltid medför en negativ påverkan

på de ekologiska funktionerna. Därmed blir de opåverkade

områdena som är tillräckligt stora för att rymma flertalet

ekologiska funktioner viktiga. Mer utförlig beskrivning av

barriärer och de ekologiska effekterna finns i bilagan under

Grönstruktur i Skåne

– Strategier för en utvecklad grön struktur

Grönstruktur i Skåne – Strategier för en utvecklad grön struktur

www.skane/strukturbild

Skapa attraktiva miljöer som erbjuder hög livskvalitet

Skånes attraktionskraft finns i de enskilda delarna och tillgängligheten mellan dem. Genom att identifiera och utveckla det unika i varje ort kan attraktiva miljöer utvecklas, som stärker och kompletterar varandra.

En konkurrenskraftig region är beroende av attrak-tiva miljöer som är väl sammankopplade. Män-niskan och hennes aktiviteter är basen för hela vårt samhälle och regionens utveckling. Kunskapen om människans fysiska och sociala behov är centrala för att skapa attraktiva livsmiljöer. Det handlar om att utgå från människors behov i den fysiska planering-en och fokusera på att skapa attraktiva miljöer för

de som bor och verkar i regionen genom att skapa förutsättningar för integration, platser att mötas på, aktiviteter och möten. Då finns förutsättningarna för att Skåne ska kunna behålla och locka till sig såväl människor som verksamheter.

33

utveckla fungerande mötesplatser och målpunkter som samlar människor och ger förutsättningar för spontana mötenEn framgångsrik region är beroende av fungerande mötesplatser som ger människor en social arena, skapar en större gemenskap mellan invånarna och stimulerar till innovation. Det finns ett behov av möten mellan människor och det är därför viktigt att skapa mötesplatser i mänsklig skala som ökar viljan att vistas där. Mötesplatserna och de offent-

liga miljöerna fyller flera viktiga funktioner i dagens samhälle, som plattform för både social och ekono-misk utveckling. Målpunkter ska vara lättillgängliga, befolkade dygnet runt och upplevas som trygga. För att människor ska röra sig och vistas mer i det offentliga rummet och för att den sociala interaktio-nen och trivseln ska öka är det viktigt med attraktiva offentliga rum såväl i bostadsområden och mindre samhällen som i de större städernas centrum.

fokusera på den sociala och mänskliga dimensionen i planeringenÖkad social interaktion genom mer socialt blan-dade stadsdelar ökar möjligheten att bli en del av samhället samt motverkar ökad segregation och rädsla för den ”andre”. Den fysiska planeringen kan främja integration och mångfald och öka toleran-sen i samhället genom funktionsintegrerade städer och bostadsområden med blandade upplåtelsefor-mer. Människan använder den fysiska miljön och planeringen behöver därför i högre grad ha män-niskan i centrum. Om platser och stråk skapas med utgångspunkt i detta så genererar det många positiva effekter. Folkliv skapar attraktivitet och social inte-gration, samtidigt som ökad rörelse i det offentliga rummet genom gång och cykling är miljövänligt och hälsofrämjande.

ta tillvara på och utveckla det unikai varje ort Skånes kommuner har var och en sin egen särart och det finns goda argument att betona det unika. Genom att stärka attraktionskraften i varje enskild ort ökar det regionala mervärdet. Ett stärkt regionalt varumärke gynnar i sin tur alla Skånes kommuner. Det unika i kommunen eller orten kan vara skalan, strukturen, läget, arkitekturen, naturen, sociala mötesplatser, historiska element eller karaktäristiska landskapsdrag. De offentliga resurserna behöver prioriteras och användas strategiskt så att de skapar möjligheter för att utveckla attraktionsvärden. De insatser som görs kan se olika ut beroende på den enskilda ortens förutsättningar och storlek, det är därför viktigt att utgå från dessa.

en av den fysiska planeringens uppgifter är att utgå från människors behov och skapa förutsättningar för att utveckla miljöer där människor vill vistas

det behövs en hållbar regional utveckling med god livskvalitet, trygghet, tolerans och tillväxt

varje plats behöver vidareutveckla sin identitet för att skapa mångfald, variation och valmöjligheter

För att skapa attraktiva miljöer som erbjuder hög livskvalitet är vi överens om att


Städer som festplatser – Helsingsborgsfestivalen och karnevalen i Rio De Janeiro. Miljöer och platser där människor träffas, interagerar och lever sina liv är målet med fysisk planering.

34

Placera målpunkter såsom bibliotek,

handel, skola, service och simhall

centralt vid stationen eller hållplatsen

för att underlätta för människor att

mötas. Det skapar liv, attraktivitet och

trygghet.

Ett sätt att höja investeringsviljan

i ett område är att till exempel

placera en park i ett mindre attraktivt

område så att den kan fungera som

attraktivitetshöjande katalysator. Då

kan området förvandlas till ett för

orten nytt attraktivt område.

FÖRE

EFTER

Lyft det unika! Det kan vara

historiska element eller

karakteristiska landskapsdrag

såsom ortens skala, läge,

kultur eller sociala mötesplat-

ser. Med hjälp av ortsanalyser

kan platsen särskiljas, även

från andra orter med liknande

karaktärsdrag så att det

”unika” inte blir samma på

flera platser. Använd medbor-

garnas kunskap när det gäller

att identifiera det unika i varje

ort och plats. Bilden visar ett

exempel från ortsanalys Bjär-

red och Borgeby. (Illustration:

Lomma kommun)

Placera MålPUNkter

så att alla kaN Nå deM

PlaNera För

FöräNdriNgsvilja

Livskraftiga orter

som en eff

ekt av ESS och MAX IV

19

Verktyg

Steg 1.

Steg 2.

Steg 3.


som en kvalitet til

l byn

Utnyttja marken i etapper fö

r en

positiv utveckling där första steget är

att omvandla outnyttja

d mark till

rekreativa miljöer som kan ge unika

upplevelsevärden i centrum

Skapa unika boendemiljöer i kvalita

-

tiva landskapsmiljöer

Det goa Skåne

Strategi Utnyttja marken i centrumnära lägen

...till unika boendekvaliteter

ButikBibliotek

ButikBibliotek

ButikBibliotek

ka�e

ka�e

Verktyg

Steg 1.

Steg 2.

Steg 3.


som en kvalitet til

l byn


r en



d mark till




-


Det goa Skåne



ButikBibliotek

ButikBibliotek

ButikBibliotek

ka�e

ka�e

Verktyg

Steg 1.

Steg 2.

Steg 3.


som en kvalitet til

l byn


r en



d mark till




-


Det goa Skåne



ButikBibliotek

ButikBibliotek

ButikBibliotek

ka�e

ka�e

STEG 1

STEG 2

STEG 3

Industrimark med vissa

aktiva verksamheter

.

Omvandlingsprocessen

påbörjas genom att en

attraktiv

park/aktiviteter s

om blir en till

gång i orten

placeras i

området.

Området b

efolkas.

Bostäder b

yggs i områd

et. Park/aktivitet

er behålls o

ch

utgör en cen

tral del i den nya st

adsdelen.

Gör området attraktiv

t

Ett sätt

att höja a

ttraktivitet

en och förändrings-

viljan i ett o

mråde kan vara a

tt arbeta

med en ny

markanvändning som kan bli e

n katalysator fö

r

förändringsprocessen. G

enom att anlägga en

kva-

litativ park i e

tt områd

e kan den mentala bilden

av området i

ortsinvånares

och investerares

ögon

förändras och intres

set för et

ablering ti

llsammans

med markvärden höjas.

CARLSBERG I KÖPENHAMN

Bryggeriet C

arlsberg

s produktion i Köpenhamn

stängdes år 2008. N

u omvandlas det t

idigare

industriområd

et till e

n hållbar stadsdel m

ed 3000

bostäder o

ch verksamheter

. Utbyggnaden sker

etappvis. E

tt första

steg i

utbyggnaden har varit att

med små m

edel skapa n

ya offentlig

a miljö

er och

mötesplats

er med spännande in

nehåll som lockar

såväl Köpenhamnsbor so

m turister.

FRÅN INDUSTRI TILL MÖTESPLATS: CARLSBERG

Med små m

edel skapas n

ya spännande m

iljöer i

det gamla i

ndustriområd

et.

Livskraftiga orter som en effekt av ESS och MAX IV19

Verktyg

Steg 1.

Steg 2.

Steg 3.



Utnyttja marken i etapper för en


att omvandla outnyttjad mark till



Skapa unika boendemiljöer i kvalita-


Det goa Skåne



ButikBibliotek

ButikBibliotek

ButikBibliotek

ka�e

ka�e

Verktyg

Steg 1.

Steg 2.

Steg 3.










Det goa Skåne



ButikBibliotek

ButikBibliotek

ButikBibliotek

ka�e

ka�e

Verktyg

Steg 1.

Steg 2.

Steg 3.










Det goa Skåne



ButikBibliotek

ButikBibliotek

ButikBibliotek

ka�e

ka�e

STEG 1

STEG 2

STEG 3

Industrimark med vissa aktiva verksamheter.

Omvandlingsprocessen påbörjas genom att en attraktiv

park/aktiviteter som blir en tillgång i orten placeras i

området. Området befolkas.

Bostäder byggs i området. Park/aktiviteter behålls och

utgör en central del i den nya stadsdelen.

Gör området attraktivt

Ett sätt att höja attraktiviteten och förändrings-

viljan i ett område kan vara att arbeta med en ny

markanvändning som kan bli en katalysator för

förändringsprocessen. Genom att anlägga en kva-

litativ park i ett område kan den mentala bilden

av området i ortsinvånares och investerares ögon

förändras och intresset för etablering tillsammans



Bryggeriet Carlsbergs produktion i Köpenhamn

stängdes år 2008. Nu omvandlas det tidigare

industriområdet till en hållbar stadsdel med 3000

bostäder och verksamheter. Utbyggnaden sker

etappvis. Ett första steg i utbyggnaden har varit att

med små medel skapa nya offentliga miljöer och

mötesplatser med spännande innehåll som lockar

såväl Köpenhamnsbor som turister.


Med små medel skapas nya spännande miljöer i

det gamla industriområdet.

Livskraftiga orter

som en eff

ekt av ESS och MAX IV

19

Verktyg

Steg 1.

Steg 2.

Steg 3.


som en kvalitet til

l byn


r en



d mark till




-


Det goa Skåne



ButikBibliotek

ButikBibliotek

ButikBibliotek

ka�e

ka�e

Verktyg

Steg 1.

Steg 2.

Steg 3.


som en kvalitet til

l byn


r en



d mark till




-


Det goa Skåne



ButikBibliotek

ButikBibliotek

ButikBibliotek

ka�e

ka�e

Verktyg

Steg 1.

Steg 2.

Steg 3.


som en kvalitet til

l byn


r en



d mark till




-


Det goa Skåne



ButikBibliotek

ButikBibliotek

ButikBibliotek

ka�e

ka�e

STEG 1

STEG 2

STEG 3

Industrimark med vissa

aktiva verksamheter

.

Omvandlingsprocessen

påbörjas genom att en

attraktiv

park/aktiviteter s

om blir en till

gång i orten

placeras i

området.

Området b

efolkas.

Bostäder b

yggs i områd

et. Park/aktivitet

er behålls o

ch

utgör en cen

tral del i den nya st

adsdelen.

Gör området attraktiv

t

Ett sätt

att höja a

ttraktivitet

en och förändrings-

viljan i ett o

mråde kan vara a

tt arbeta

med en ny

markanvändning som kan bli e

n katalysator fö

r

förändringsprocessen. G

enom att anlägga en

kva-

litativ park i e

tt områd

e kan den mentala bilden

av området i

ortsinvånares

och investerares

ögon

förändras och intres

set för et

ablering ti

llsammans



Bryggeriet C

arlsberg

s produktion i Köpenhamn

stängdes år 2008. N

u omvandlas det t

idigare

industriområd

et till e

n hållbar stadsdel m

ed 3000

bostäder o

ch verksamheter

. Utbyggnaden sker

etappvis. E

tt första

steg i

utbyggnaden har varit att

med små m

edel skapa n

ya offentlig

a miljö

er och

mötesplats

er med spännande in

nehåll som lockar

såväl Köpenhamnsbor so

m turister.


Med små m

edel skapas n

ya spännande m

iljöer i

det gamla i

ndustriområd

et.


Flera möjligheter för gående och cyklister att ta

sig över/under spåret och till stationen ger en

sammanhängande stad. Cykelparkeringar, hissar

och ramper förbättrar möjligheten för cyklister,

barnvagnar, rullstolsburna och rullatorer att nå

stationen.

Verktyg

A4 format

Verka för ett lättillgängligt centrum

med ett ertal passager över/under

spåren

Gående och cyklister i första hand,

trivsamt och sammanhängande gång-

och cykelnätVerka för korta avstånd som gör bilen

överödigArbeta med småskalighet och

detaljrikedom längs gång- och cykel-

stråk för en mer intressant och trivsam

miljö

Stationen integrerad i cykelnätet och

bra med cykelparkeringar

Det nära SkåneStrategi Öka tillgängligheten över spårområdet

Butik

Bibliotek

Station

Butik

Bibliotek

Station

Station

ka�e

ka�e

ka�e

Verktyg

A4 format



spåren







miljö




Butik

Bibliotek

Station

Butik

Bibliotek

Station

Station

ka�e

ka�e

ka�e

FÖRE

EFTER

Järnvägsspåret bildar barriär

i orten och delar orten i två.

Bebyggelse finns på bägge

sidor om spåret men kopp-

lingarna över spåret är få och

otrygga.

Gör bytespunkten lätt att nå

En lättillgänglig, trygg och attraktiv bytespunkt är en viktig faktor som kan påverka valet av bostadsort.

Plattformarna behöver vara lätta att nå från flera håll för både gående och rullstolsburna. Järnvägens

barriäreffekter minskas om det finns flera möjligheter att korsa den och om dessa är placerade på bra

lägen i ortens gång- och cykelnät. Verka för korta gena gång- och cykelvägar som gör bilen överflödig.


Flera möjligheter för gående och cyklister att ta

sig över/under spåret och till stationen ger en

sammanhängande stad. Cykelparkeringar, hissar

och ramper förbättrar möjligheten för cyklister,

barnvagnar, rullstolsburna och rullatorer att nå

stationen.

Verktyg

A4 format



spåren







miljö




Butik

Bibliotek

Station

Butik

Bibliotek

Station

Station

ka�e

ka�e

ka�e

Verktyg

A4 format



spåren







miljö




Butik

Bibliotek

Station

Butik

Bibliotek

Station

Station

ka�e

ka�e

ka�e

FÖRE

EFTER

Järnvägsspåret bildar barriär

i orten och delar orten i två.

Bebyggelse finns på bägge

sidor om spåret men kopp-

lingarna över spåret är få och

otrygga.

Gör bytespunkten lätt att nå

En lättillgänglig, trygg och attraktiv bytespunkt är en viktig faktor som kan påverka valet av bostadsort.

Plattformarna behöver vara lätta att nå från flera håll för både gående och rullstolsburna. Järnvägens

barriäreffekter minskas om det finns flera möjligheter att korsa den och om dessa är placerade på bra

lägen i ortens gång- och cykelnät. Verka för korta gena gång- och cykelvägar som gör bilen överflödig.

arBeta Med översiktlig och teMatisk

PlaNeriNg För att hitta det UNika i

varje Plats eller ort

Skapa levande rum mellan målpunkter

med hjälp av till exempel belysning,

aktiviteter och sinnesintryck. Öppna

upp fasader genom verksamheter av

olika slag i bottenplan och låt dessa

verksamheter få ta sig ut i det offentliga

rummet.

Tillför något till ensidiga bostadsområden genom att variera

hustyper och upplåtelseformer. Det gör det möjligt att bo kvar i

området i olika stadier av livet och områdena blir mer varierade

både vad gäller byggnader och människor. Bilden kommer från

planprogram Herrgården och Rosengårdsfältet och visar gestaltning

av radhusbebyggelse i kanten av den nya parken i Rosengård.

(Illustration: Kenji Miyazu, Jaenecke Arkitektur AB)

Sätt människan i centrum av planeringen och anpassa

därmed miljöerna till människans sinnen. Planera för

en finmaskig struktur med små enheter och mänskliga

dimensioner.

variera BostadsBeByggelseN

Utgå FråN MäNNiskaN i

PlaNeriNgeN

13Öresundsregionen i ögonhöjd

Människan - platsen - staden - regionen

Spiralen illustrerar sambandet som finns mellan människan, platserna, städerna, samhällena och regionen, vilket den regionala

planering behöver adressera. Planeringen måste utgå från de mänskliga behoven för att skapa attraktiva mötesplatser. Platserna

behöver vara väl sammanlänkade i levande städer. Städerna behöver i sin tur vara väl sammanlänkade med varandra för att skapa

en nätverksdynamik och livskvalitet för de människor som bor och verkar i regionen.

Förtäta intelligent!Strategisk förtätning av regionen

För att få en hållbar regional utveckling behöver

utveckling i form av infrastruktursatsningar,

nybyggnation av bostäder, arbetsplatser etc. stötta

den överordnade visionen. Förtätning i strategiska

lägen hjälper till att ge underlag för en utökad

kollektivtrafi k, en mer hållbar utveckling och

plats för möten. Samtidigt är en fysisk förtätning

förutsättningen för att kunna värna naturområden

och jordbruksmark i en region i tillväxt.

Förtätning handlar inte nödvändigtvis om högre

byggnader, det är viktigt att miljön också blir i en

skala som är anpassad efter platsen och människan.

Målet är att skapa ökad närhet till service och nöjen,

närhet till andra människor, till natur och upplevelser.

Vad betyder detta för mig?

Vad betyder detta för kommunen?ko

Vad betyder detta för Skåne?

Min vardag blir enklare, med tillgång till affär

och kollektivtrafi k på nära avstånd. Med en

variation av bostadsmöjligheter kan jag göra

bostadskarriär i området och bo kvar hela

livet.

Vi kan utveckla regionen på ett mer hållbart

sätt, och skapa tillväxt och befolkningsökning

utan att öka miljöpåverkan.

Genom en intelligent förtätning kan vi

hushålla med våra markresurser, och

ge större underlag för samhällsservice i

kommunen. Dessutom kan vi bevara natur-

och rekreationsområden.

7.2 Utveckla suburbana kärnor

7.1 Förtäta stations- och hållplatsnära

Identifi era nya potentiella bytespunkter genom att

utveckla, förtäta och samla fl er funktioner kring

existerande mötesplatser, externa handelsplatser,

skolor etc, även i förortsmiljöer.

Förtäta och introducera fl er funktioner kring

existerande stationer och hållplatser för att ge

möjlighet för en mer hållbar livsstil och en enklare

vardag. Stations- och hållplatsnära lägen är också

viktiga generatorer för ekonomisk tillväxt.

Koncentrera och blanda funktioner för att skapa

tryggare, mer levande samhällen och större

tillgänglighet till service.

7.4 Förtäta i en mänsklig skala och för ett bra mikroklimat!

FinmaskighetPlanera för en fi nmaskig gatustruktur

som är lätt att röra sig igenom med

många korspunkter och vägval, och

som erbjuder en varierad upplevelse

och appellerar till våra sinnen. Skapa

hierarkier mellan gator och platser för

ett avläsbart och tydligt nätverk.

Små enheterUtveckla miljöer med många små

enheter och många ingångar, som

erbjuder en stor variation och många

händelser längs gatan.

Mänskliga dimensioner

Anpassa storlek på platser, höjd

på byggnader och gatubredd efter

mänskliga proportioner. Tätt behöver

inte vara högt! Väl avgränsade platser

och en jämn byggnadsmassa innebär

också mindre turbulens och vind, och

ett bättre mikroklimat.

g170 cm

72

95 cm

Anpassa miljöer till människans sinnen

Vår sinnesapparat är konstruerad

för att uppleva vår omgivning i en

långsam hastighet, 5 km/h, och

vi trivs i intima miljöer med stor

rikedom av detaljer och med ett gott

mikroklimat.

Förtäta kring etablerade målpunkter

Många samhällen står inför utmaningen med glesare samhällen och utarmat serviceutbud

till medborgarna. Förtätningen i ett samhälle bör ske kring strategiskt viktiga och redan

etablerade mötesplatser, bytespunkter, skolor, stormarknader etc.

7.3 Funktionsförtäta

7

arBeta Med MellaN-

rUMMeN så att de Blir

attraktiva, trygga

och trivsaMMa

72°

170 cm

95 cm

Stärka Skånes relation till

Öresundsregionen, södra Östersjön

och södra Sverige

I dagens globaliserade värld påverkas en kommun hela tiden av det som sker utanför den egna gränsen. För en skånsk kommun är det dock inte nödvändigtvis Skåne som är det mest naturliga området för samarbete.

Det är därför betydelsefullt att även lyfta blicken ut-anför Skånes gränser, såväl mot Danmark och södra Östersjön som mot övriga Sverige. Alla kommuner har att vinna på ett ökat samarbete och att knyta Skåne närmre sitt omland. Det är en möjlighet för att öka tillväxten och stärka konkurrenskraften.

I och med Öresundsbron, som öppnade år 2000, är Öresundsregionen en naturlig del av de skånska kommunernas verklighet. Tillsammans med Själland

har Skåne förbättrat sin position som tillväxtregion vilket lockar till sig invånare, företag och besökare. För att regionen ska bli än mer internationellt kon-kurrenskraftig krävs ett ökat samarbete över nations-gränsen för att tätare binda samman den danska och svenska delen av Öresundsregionen.

39

stärka relationen med den danska sidan av öresundsregionen, som en viktig tillväxt-motor för skånes utvecklingÖresundsregionen har 3,7 miljoner invånare vilket gör att Skåne och Själland tillsammans har en bra position i den internationella konkurrensen om invånare, verksamheter och turister. Köpenhamn är Danmarks främsta tillväxtmotor och är viktig för Skåne. Det krävs ett ökat samarbete för att tillvarata Öresundsregionens potential. Möjligheten som en gränsöverskridande region erbjuder är bland annat tillgång till en större arbetsmarknad, ett breddat urval av kompetenser för arbetsgivarna att välja mellan, större valmöjligheter för individen vad gäller bostadsort, arbetsmarknad och fritid. Hela Skåne och de skånska kommunerna har att vinna på ett ökat samarbete med den danska sidan.

stärka relationen med södra sverigeMalmö/Lund/Helsingborg är tillsammans med Köpenhamn Skånes starkaste tillväxtmotorer. Det finns dock flera större orter utanför Skåne som spe-lar en viktig roll för regionens utveckling. Var för sig och i samspel med varandra utgör de den regionala väv som skapar hållbar konkurrens- och attraktions-kraft. Skåne är beroende av ett gott samarbete med Halland, Kronoberg, Kalmar och Blekinge län för att utveckla ett tillräckligt stort befolkningsunderlag och en marknad som kan stå sig i den internationel-la konkurrensen. Relationen till Göteborgsregionen behöver också utvecklas. Med gränsöverskridande lokala och regionala tågsystem finns det potential att utveckla dessa interregionala samarbeten vidare. Då kan olika roller och samspel utarbetas för att

utveckla södra Sveriges samlade potential. Det inne-bär bland annat att fortsätta komplettera och stödja varandra vad gäller näringsliv, arbets- och bostads-marknad, utbildning, kultur, turism och infrastruk-tur för att bredda samverkansbasen och åstadkomma en mer symmetrisk flerkärnig utveckling.

enas kring satsningar och investeringar som stärker viktiga utvecklingskorridorer Det är viktigt att utveckla infrastruktur, arbets-marknad och mötesplatser över lands- och länsgrän-ser. En fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör samt sträckningarna för höghastighetståg är är exempel på gränsöverskridande infrastruktur-satsningar. Med en fast förbindelse i norra Öresund skapas en ringlinje som binder samman hela regio-nen och består av ett attraktivt nätverk av små och stora städer, universitet och forskningsanläggningar samt arbetsplatser. Projekt med flera utvecklings-korridorer för Skånes koppling såväl mot norr som mot söder pågår, vilket är viktiga att tänka in i den kommunala planeringen så att deras fulla potential utnyttjas. Det rör sig bland annat om Fehmarn Bält (Öresundsregionen-Hamburg) och den Skandinaviska arenan (Öresundsregionen-Göteborg-Oslo). Ökad tillgänglighet av detta slag skapar förutsättningar för internationella samarbeten.

stärka kastrup som öresundsregionens internationella flygplatsI och med Öresundsbrons tillkomst är Kastrup idag lika mycket skåningarnas flygplats som danskarnas. Kastrups internationella flyglinjer gör Skåne, och resten av Öresundsregionen, attraktivt för framtida internationella huvudkontor och etableringar, ex-empelvis den framtida ESS-anläggningen i Lund.

se möjligheterna för utveckling utanför Skånes gränser

en stor kritisk massa är nödvändig för en nationell och internationell konkurrens

Köpenhamn/Hovedstadsområdet är en viktig tillväxtmotor för Skåne

För att stärka Skånes relation till sitt omland är vi överens om att


Svensk-danska Öresundståget och japanska Shinkansen är exempel på tågkommunikation som syftar till regional tillgänglighet och tidsförtätning.

40

Delta aktivt som kommun i olika samarbeten för regionala

företagsetableringar och för att effekterna ska komma alla delar

av regionen till godo. Exempel på samarbetspartners är Business

Region Skåne och exempel på viktiga etableringar som har

hamnat i Öresundsregionen med betydelse för hela regionen är

t.ex. forskningsanläggningarna ESS och MAX IV.

Förbättra Skånes relationer till de intilliggande internationella

marknaderna genom exempelvis arbetet med en höghastighets-

bana från Skandinavien genom Öresundsregionen till Hamburg.

delta i gräNsöverskridaNde saMarBeteN För att stärka relatioNer och

FörUtsättNiNgar i öresUNdsregioNeN, södra östersjöN och södra sverige

1

Affärsmöjligheter i

spåren av ESS & M

AX IV (TI6)

Oxford Research

ESS MAX IV i regio

nen TITA

Oktober 2011

Korrektur 2, Höghastighetståg i Skåne, 2012-04-11

Höghastighetståg genom Skåne

Slutrapport mars 2012

Tydliggör i översiktsplanen kommunens

förhållande till omlandet och hur kommunen

ser sig själv i ett interregionalt perspektiv.

Arbeta exempelvis med att synliggöra

närheten till Köpenhamn och relationen till

städer som Göteborg, Halmstad, Växjö,

Jönköping, Kalmar och Karlskrona. Bilden

visar målbild för samarbetet mellan Malmö och

Köpenhamn från Översiktsplan för Malmö 2012,

samrådsunderlag/planstrategi. (Illustration:

Malmö stadsbyggnadskontor och COBE)

aNväNd översiktsPlaNeN För att lyFta relatioNerNa

MellaN koMMUNeN och skåNes oMlaNd.

Foto:

sid 13: Stockphotomedia.com & iStockphoto sid 18-19: Thomas Althin sid 24-25: Thomas Althinsid 29: Strukturbild för Skåne sid 30-31: Thomas Althin sid 35: iStockphoto & skane.com © Sven Persson sid 36-37: Thomas Althin sid 41: skane.com © Lasse Davidsson & iStockphoto sid 42-43: Thomas Althin

Uppgifter på yta och invånarantal är hämtade från tillgängliga källor. Vi reserverar oss för eventuella felaktigheter.

skåNeinvånare: 1,2 miljoner

yta: 10 939 km²

tokyoinvånare: 35,7 miljoner

yta: 13 572 km²

BeijiNginvånare: 19,6 miljoner

yta: 16 801 km²

dUBaiinvånare: 1,6 miljoneryta: 3 900 km²

lagosinvånare: 9 miljoneryta: 3 475 km²

MUMBaiinvånare: 19,3 miljoneryta: 4 465 km²

siNgaPoreinvånare: 4,8 miljoneryta: 701 km²

NeW yorkinvånare: 19 miljoner

yta: 17 405 km²

rio de jaNeiroinvånare: 11,7 miljoneryta: 4 658 km²

toroNtoinvånare: 5,6 miljoneryta: 5 906 km²

BUeNos airesinvånare: 12,8 miljoneryta: 3 830 km²

johaNNesBUrginvånare: 3,9 miljoner

yta: 1 645 km²

los aNgelesinvånare: 12,9 miljoner

yta: 12 562 km²

sydNey invånare: 4,5 miljoner

yta: 12 145 km²

www.skane.se/strukturbild

den flerkarniga miljonstaden skane

Documents