16

N. Opthtalmicus

N. Maxillaris

N. Mandibularis

Korta cervikala hudgrenar

Nn. Supraclaviculares

N. Axillaris

Nn. Intercostales Rr. Cutanei anterior et lateralis

N. Cutaneus brachii medialis

N. Cutaneus brachii posterior

N. Cutaneus antebrachii medialis

N. Cutaneus antebrachii lateralis

N. Iliohypogastricus

N. Genitofemoralis

N. Ilioinguinalis

N. Cutaneus femoralis lateralis

N. Obturatorius

N. Femoralis

N. Saphenus

N. Fibularis superficialis

N. Suralis

N. Fibularis profundus

C3C4

C5

C6

C8

C7

T1

T2

T3T4

T6

T8

T10

T12L1

L2

L3

L4

L5

N. Radialis, R. Superficialis

N. Medianus

N. Ulnaris

D

ERM

ATO

M

Dermatom och perifera nerverN. Occipitalis major

N. Occipitalis minor

N. Auricularis minor

Bakre cervikala hudgrenar

Nn. supraclaviculares

N. Axillaris

Bakre thorakala hudgrenar

Laterala grenar från N. Intercostales

N. Cutaneus brachii medialis

N. Cutaneus antebrachii medialis

Bakre lumbala hudgrenar

N. Cutaneus antebrachii lateralis

N. Suralis

N. Tibialis

N. Plantaris medialis

N. Plantaris lateralis

C2

C3

C4

C5

C6

C7

C8

T2

T4

T6

T8

T10

T12L1

L2

L3

L3

S3

S2

S1

L4

L5

N. Iliohypogastricus

N. Radialis

N. Ulnaris

N. Medianus

Bakre sakrala hudgrenar

N. Cutaneus femoralis lateralis

N. Obturatorius

N. Cutaneus femoralis posterior

N. Femoralis

N. Fibularis superficialis

N.Saphenus

L5L4

Afasi, Dysfasi TalrubbningAfoni Total oförmåga att frambringa ljudAgeusi SmakbortfallAgnosi Oförmåga att igenkännaAgrafi Oförmåga att skrivaAkinesi, Hypokinesi RörelsefattigdomAlexi Störd förmåga att läsaAmnesi MinnesförlustAnalgesi Oförmåga att känna smärtaAnestesi Känselbortfall /bedövningApraxi Rubbad förmåga till ändamålsenliga rörelserAreflexi Bortfall av senreflexAsteni Brist på kraft och energiAtaxi KoordinationsstörningAtrofi FörtviningCommotio HjärnskakningDemens Uttalad generell nedsättning av högre funktionerDesorientering Bristande medvetenhet om situationen Diadokokinesi Snabba, alternerande rörelserDiplopi DubbelseendeDysartri ArtikulationsrubbningDysestesi Obehag av normalt ej obehaglig känselstimulansDysfagi SväljningssvårigheterDysfoni HeshetDystoni Förhöjd tonus med ofrivilliga rörelser och felställningarEncefalit HjärnhinneinflammationExcitatorisk Stimulerande, retandeFascikulationer Okontrollerbara småryckningar i enstaka muskler

Prefixet a- innebär total frånvaro av en funktion och dys- nedsatt eller förändrad funktion.

Neurologisk terminologiORDLISTA FÖR NEUROLOGISK SYMPTOMLÄRA

52

Fenotyp En individs utseende och egenskaperGenotyp En individs arvsanlagHemipares Ensidig förlamning/svaghetHemiplegi Ensidig förlamning orsakad av cirkulationsrubbning i hjärnanHyperestesi Överkänslighet för känselstimulusHyperkinesi Ofrivilliga rörelserHypestesi Nedsatt känselIdiopatisk Av okänt ursprungInfantil BarnsligInhibitorisk I neurofysiologisk mening hämmandeIpsilateral I samma kroppshalvaJuvenil Hos en ung personKlonisk Om muskelkontraktion: Ryckvis/ förvirradKoma MedvetslösKonfusion FörvirringKontralateral Andra kroppshalvanKortikal Avseende cortex, barkenKontusion Kross- eller stötskada av kroppsvävnadLesion Skadestället i vid meningMeningit HjärnhinneinflammationMios Sammandragen pupillMononeuropati Funktionsstörning i enskild perifer nervMonopares Svaghet i en extremitetMotorik RörelseMutism StumhetMydriasis Vidgad pupillMyelit Inflammation i ryggmärgenMyelopati Nedsatt funktion i ryggmärgenMyopati Funktionsstörning i musklerMyotoni Ofrivilligt långsam avslappning efter muskelkontraktionNeglekt Bristande medvetenhet om den ena sidanNeuralgi Smärta vid nervskada med abnorm impulsbildning

N

EUR

O. TER

M

10. Smärta över underarmens radialsida M. Infraspinatus Mm. Scalenii M. Brachioradialis M. Supraspinatus

11. Smärta över handleden och handryggen M. Extensor carpi radialis longus et brevis M. Extensor digitorum

12. Smärta över tummen och tumroten M. Supinator Mm. Scalenii M. Brachialis

13. Smärta över fi ngrarnas ryggsida M. Extensor digitorum Mm. Interossei dorsales

Mm. Scalenii

14. Smärta över nedre bröstryggen M. Iliocostalis thoracis M. Multifi dus M. Rectus abdominis

15. Smärta över sidan på bröstet M. Serratus anterior M. Intercostalis externus et internus M. Latissimus dorsi

16. Smärta över ländryggen M. Gluteus medius M. Multifi dus M. Iliopsoas

17. Smärta över korsryggen M. Gluteus medius M. Quadratus lumborum M. Gluteus maximus

18. Smärta över sätet M. Gluteus medius et maximus M. Quadratus lumborum M. Iliocostalis lumborum

19. Smärta över lårets insida M. Pectineus M. Vastus medialis M. Gracilis M. Adductor magnus

20. Smärta över lårets baksida M. Gluteus minimus Hamstringsmuskulaturen

21. Smärta över lårets utsida och höft M. Gluteus minimus M. Vastus lateralis M. Piriformis

22. Smärta över knävecket M. Gastrocnemius M. Biceps femoris M. Popliteus

23. Smärta över knäts utsida M. Vastus lateralis M. Gastrocnemius

24. Smärta över underbenets baksida M. Triceps surae M. Gluteus minimus

25. Smärta över underbenets utsida M. Gastrocnemius M. Gluteus minimus M. Fibularis longus et brevis

26. Smärta över hälen och hälsenan M. Soleus M. Quadratus plantae M. Tibialis posterior

42

BÅL OCH EXTREMITETER POSTERIORT 1. Smärta över skuldran Mm. Scalenii M. Levator scapulae M. Supraspinatus M. Trapezius Mm. Rhomboideii

2. Smärta mellan skulderbladen Mm. Scalenii M. Latissimus dorsi M. Levator scapulae Mm. Rhomboideii

3. Smärta över axelns baksida M. Deltoideus pars posterior et medialis M. Levator scapulae Mm. Scalenii

4. Smärta över armens baksida Mm. Scalenii M. Triceps brachii M. Deltoideus pars posterior

5. Smärta över inre armbågsknölen M. Triceps brachii M. Pectoralis major et minor

6. Smärta över armbågen M. Triceps brachii M. Serratus posterior

7. Smärta över yttre armbågsknölen M. Supinator M. Brachioradialis M. Extensor carpi radialis longus

8. Smärta över underarmens ulnarsida M. Latissimus dorsi M. Pectoralis major et minor

9. Smärta över underarmens baksida M. Triceps brachii M. Teres major M. Extensor carpi radialis longus et brevis

1

23

4

567

8910

1112

13

14

15

16

1718

192021

2223

2425

26

TR

P

Förk

nipp

ade

Ljus

- och

ljud

- Ög

onro

dnad

, Sm

ärtg

rimas

, Pa

lapa

tions

öm

Illam

åend

e,

sym

ptom

kä

nslig

het,

tå

rflöd

e,

rodn

ad

över

ska

lpen

/ kr

äkni

ngar

,

ill

amåe

nde,

ev

. Hor

ner s

yndr

om

na

cken

s m

usku

latu

r. ne

urol

ogis

ka

kr

äkni

ngar

, pe

rson

lighe

ts-

Of

ta b

ruxi

sm

foka

lsym

ptom

fli

mm

ersk

otom

förä

ndrin

g

Atta

ckdu

ratio

n Ti

mm

ar–

daga

r M

inut

er–

timm

ar

Seku

nder

–1

min

ut

Stän

dig,

fluk

tuer

ande

M

inut

er–

timm

ar

re

petit

ivt

inga

atta

cker

Atta

ckfr

ekve

ns

Varie

rand

e, o

fta

Dagl

igen

i ve

ckor

- Of

ta fl

era

gång

er

Stän

dig,

fluk

tuer

ande

Of

ta fl

era

gång

er

1–

4 gå

nger

/mån

ad

mån

ader

pe

r dyg

n in

ga a

ttack

er

per d

ygn

Dyg

nsva

riat

ion

Som

rege

l tid

igt

O

fta p

å Da

gtid

, spe

ciel

lt He

la d

agen

Ti

dig

mor

gon

på

mor

gone

n n

atte

n vi

d m

åltid

er

Rem

issi

onsl

ängd

Va

riera

nde,

M

ånad

er–

år

Varie

rand

e In

ga, e

ller b

eroe

nde

ex

empe

lvis

gra

dvis

av

yttr

e fa

ktor

er

Utlö

sand

e fa

ktor

er

Stre

ss, o

st, v

in,

Öl, a

lkoh

ol

Stim

uler

ing

av

Psyk

iska

påf

rest

ning

ar,

Förv

ärra

s av

hos

t-

ch

okla

d,

tri

gger

zone

r de

pres

sion

, stre

ss,

elle

r nys

stöt

,

m

enst

ruat

ion

stat

isk

bela

stni

ng

fysi

sk a

nsträ

ngni

ng

Differentialdiagnostiskt schema för huvudvärk

36

KLIN

ISKT

REL

EVA

NTA

FYN

D V

ID O

LIKA

TYP

ER A

V H

UVU

DVÄ

RK

M

igrä

n H

orto

ns

Trig

emin

us-

Spän

ning

s-

Huv

udvä

rk

hu

vudv

ärk

neur

algi

hu

vudv

ärk

vid

hjär

ntum

ör

Kön

Kvin

nor

Män

Kv

inno

r:M

än

Kvin

nor:

Män

Bå

da k

önen

60

–70

%

80–

90%

2:

1 3:

1

Typi

sk

10–

25åå

20

–40

åå

50–

60åå

15

–50

åå

Alla

åld

rar

Deb

utål

der

Loka

lisat

ion

Ofta

uni

late

ralt

Allti

d un

ilate

ralt,

Un

ilate

ralt,

Va

nlig

t hel

a

Varie

rand

e,

ögat

, pan

nan,

in

om

huvu

det,

ofta

of

ta o

ccip

italt

tinni

ngen

, käk

en

N. T

rigem

inus

ba

ndkä

nsla

ut

bred

ning

s-

om

råde

Kara

ktär

Ök

ar s

ucce

ssiv

t till

M

ycke

t int

ensiv

,

Myc

ket i

nten

siv

Kont

inue

rlig,

Sp

räng

ande

,

in

tens

iv, b

ulta

nde,

sk

äran

de e

ller

som

en

elek

trisk

do

v, m

olan

de,

förv

ärra

s av

fysi

sk

sp

räng

ande

. sp

räng

ande

st

öt v

id b

erör

ing

try

ckan

de

anst

räng

ning

Fö

rvär

ras

av fy

sisk

av tr

igem

inus

-

an

strä

ngni

ng

om

råde

t

TES

TER

18

Neurologiskt status och testerNEUROLOGISKA TESTER

Neurologiskt status övre extremitet / huvudGrovmotorik C1 Hög flexion i halsryggen C2 Extension av halsryggen C3 Lateralflexion av halsryggen C4 Elevation av axlar / skuldror C5 Abduktion i axelleden C6 Dorsalflexion i handleden C7 Palmarflexion i handleden C8 Flexion i fingrarnas IP-leder Th1 Abduktion i MCP-leder

Reflexer C5 Bicepsreflex C6 Brachioradialisreflex C7 Tricepsreflex

Sensorik C1 Hjässan C2 Ansiktet C3 Halsen lateralt C4 Området ut mot acromion C5 Lateralt axeln C6 Radialsidan av underarmen/tummen C7 Långfingret C8 Lillfingret Th1 Ulnart underarm Th2 Medialt överarm Th3 Armhålan

Neurologiskt status nedre extremitetGrovmotorik L2 Flexion i höftled L3 Extension i knäled L4 Dorsalflexion och supination i fotled L5 Extension av stortå S1 Pronation och plantarflexion i fotled S2 Flexion i tårnas IP-leder

Reflexer L3–L4 Patellarreflex S1–S2 Achillesreflex

Sensorik L1 Distalt om Lig. Inguinale L2 Anteriort lår L3 Medialt knä L4 Mediala underbenet ner mot mediala malleolen L5 Lateralt underben, fotryggen medialt S1 Lateralt fot S2 Posteriort lår S3 Medialt glutealt S4 Perineum, genitalia, distala sacrum

Babinskis tecken Utförande Dra långsamt med ett relativt vasst föremål utmed laterala fotranden från hälen framåt

Babinskis tecken Om det uppkommer en dorsalflexion av stortån och ibland föreligger: spretning av övriga tår

Lumbalrygg

Aktiva rörelser

Flexion/extension (40-60/20-35 grader)

Lateralflexion (15-20 grader)

Rotation (3-18 grader)

Kompressionstest / Quadrant testUtförande Patienten sittande. Utför extension, lateralflexion samt ipsilateral rotation i lumbalrygen. Anlägg lätt tryck i vertikal riktning på bröstryggen

Positivt test Identisk neurogen utstrålning/smärta

ValsalvaUtförande Patienten ryggliggande. Placera patientens händer på magen Patienten tar ett djupt andetag och håller andan medan du utför ett tryck på händerna i 10 sekunder

Positivt test Identisk neurogen utstrålning

TES

TER