det kritiska uppdraget - sh.diva-portal.org

Ett av skolans viktigaste uppdrag aumlr att fostra eleverna till kritiska medborgare I denna av-handling undersoumlker Ulrika Nemeth hur detta goumlrs och kan goumlras inom ramen foumlr svensk-aumlmnet paring gymnasiet Hur konstrueras det kritiska uppdraget i policy- och styrdokumentHur uppfattar svensklaumlrare sitt kritiska uppdrag Vilka kritiska praktiker skapas och kanskapas inom ramen foumlr svenskundervisningen

Den kvalitativa undersoumlkningen bygger paring analyser av fokussamtal med gymnasielaumlrare isvenska nationella och internationella policy- och styrdokument samt klassrumsobserva-tioner Den oumlvergripande teoretiska ramen utgaringr fraringn critical literacy och Bernsteins kod-teori I avhandlingen synliggoumlrs och diskuteras relationer mellan diskurser faktiska praktikeroch vad det kritiska kan och boumlr innefatta

Ulrika Nemeth aumlr gymnasielaumlrare i svenska och svenska som andraspraringk Det haumlr aumlr hen-nes doktorsavhandling inom aumlmnet Svenska och forskarutbildningsomraringdet Utbildnings-vetenskapliga studier

Svenska Institutionen foumlr kultur och laumlrande Utbildningsvetenskapliga studierSoumldertoumlrns houmlgskola

ISBN 978-91-89109-86-5 (tryck) 78-91-89109-87-2 (digital) | Soumldertoumlrns houmlgskola | publicationsshse

ULR

IKA

NEM

ETHDET KRITISKA U

PPDRAGET

SDD198

DET KRITISKA UPPDRAGET Diskurser och praktiker i gymnasieskolans svenskundervisning

ULRIKA NEMETH

SOumlDERTOumlRN DOCTORAL DISSERTATIONS


ULRIKA NEMETH

Soumldertoumlrns houmlgskola

Aumlmne Svenska Forskarutbildningsomraringde Utbildningsvetenskapliga studier

Institutionen foumlr kultur och laumlrande

Soumldertoumlrns houmlgskola (Soumldertoumlrn University)

Biblioteket SE-141 89 Huddinge

wwwshsepublications

copy Ulrika Nemeth

Omslagsbild Birgitta Kahri Omslag Jonathan Robson

Grafisk form Per Lindblom amp Jonathan Robson

Tryckt hos E-print Stockholm 2021

Soumldertoumlrn Doctoral Dissertations 198 ISSN 1652ndash7399

ISBN 978-91-89109-86-5 (tryck) ISBN 978-91-89109-87-2 (digital)

Abstract In the subject of Swedish students are supposed to critically scrutinize texts and information although critical practices might also comprise aspects of the subject that are not explicitly expressed The aim of the study is to in-vestigate constructions and discourses of criticality and how these are related to teachersrsquo conceived subject of Swedish concerning the development of studentsrsquo critical consciousness The study is qualitative and is based on three different materials focus talks between teachers international and national policy documents and frameworks and classroom observations The theor-etical framework combines Bernsteinrsquos code theory (classification framing elaborated and restricted code knowledge structures) and critical literacy as outlined by Freire particularly the concept of critical transitivity The ana-lytical framework combines tools from systemic functional linguistics (transitivity modality) and van Leeuwenrsquos discourse analysis (actors activities and legitimations) where discourses are seen as recontextualizations of social practices The research questions posed are

bull How are educational critical practices constructed as discourses in inter-national policy documents and frameworks and in the national curri-culum for the subject of Swedish and how do they relate to the critical task of the subject of Swedish

bull How do teachers of Swedish construct the critical task in relation to their conceptions of the nucleus and boundaries of the subject and of its knowledge practices

bull Which critical textual practices are or could be shaped within the subject of Swedish

Analyses of policy documents show that high-status actors (OECD and EU) and the Swedish national curriculum constructions of the critical are legitimated by unquestionable reality claims and are associated with clusters of discourses as aspects of competences and skills The analysis of the focus talks and the classroom instruction shows that some of these discourses are included in conceptions and legitimations of the critical Some of these are also included in teachersrsquo discourses of the critical tasks These tasks are mostly seen as external and are mainly realized by unreflected doing and are therefore not part of teachersrsquo intrinsic conceptions of what criticality in the subject of Swedish should embrace Teachersrsquo intrinsic critical task is only enacted as an exception turning the critical task into a wished one The

exceptions however seem to be realized in generally strongly framed prac-tices where students ldquoseerdquo things based on Swedish subject knowledge The results indicate that the subject of Swedish might provide specific ways to move towards critical transitivity and a fruitful encounter of such a transitivity and Bernsteinrsquos vertical discourse

Keywords literacy education upper secondary education critical literacy code theory discourse analysis teachers policy analysis focus groups mo-dality transitivity critical transitivity

Till min familj

Tackord

Mitt allra stoumlrsta tack riktar jag till mina taringlmodiga handledare Linda Kahlin och Zoe Nikolaidou Utan ert stoumld ert lugn era kloka laumlsningar och era skarpa fraringgor hade det haumlr inte blivit verklighet

Jag riktar ocksaring ett stort tack till Theres Bellander foumlr allt arbete du lade ner paring din skarpa slutlaumlsning Dina fraringgor gav mig en riktning foumlr det fortsatta arbetet och kraft att arbeta vidare

Tack aumlven till Per Ledin som gett kloka synpunkter kring teoriavsnittet och till er alla andra som har varit delaktiga i mina forskarstudier och hjaumllpt till gett raringd eller helt enkelt sett till saring att allt fungerar

Tack till min doktorandkollega Simon Magnusson foumlr maringnga skratt Jag tror att naringgra av orden paring varingr floskellista kan hittas i texten Du lade ocksaring ner tid och kraft paring en skarp korrekturlaumlsning vilket ocksaring mina oumlvriga doktorandkollegor har gjort Johanna Schelhaas Sara Hellman och Marcus Sandborgh Stort tack foumlr allt jobb ni har lagt ner och saring synd att vi hamnade mitt i en pandemi

Tack finaste Birgitta Kahri foumlr ditt fina omslag Stort tack till Per Lindblom foumlr allt jobb som du lagt ned paring att tvinga in tabeller och ord i laumlsbar form och till Jonathan Robson foumlr att omslaget fick sin faumlrdiga utformning

Ett mycket stort tack riktas ocksaring till de laumlrare som har delat med sig av sin klokskap Jag aumlr ledsen att ni haumlr maringste omnaumlmnas som rdquoaktoumlrerrdquo och inte som maumlnniskor av koumltt och blod som saring fint visar vad svenskaumlmnet kan vara men ocksaring hur svaringrt det aumlr Tack aumlven till alla elever som varit med

Jag riktar ocksaring ett stort tack till min egen spraringkkonsult Regina foumlr skarpa aumlndringsfoumlrslag och till min make Peter som aumlgnat tid och kraft aringt att faring texten att passa in i de tekniska foumlrutsaumlttningarna Utan er hade det aldrig garingtt

Jag gloumlmmer inte heller mina tidigare kollegor paring Oumlstra gymnasiet Jag saknar er alla Tack ocksaring till Stefan Vilkman foumlr din villighet att laringta mig aringterigen faring proumlva paring naringgot nytt

Och saring till min familj Peter Ida Regina och Simon och mina vaumlnner som faringtt mig att taumlnka paring det viktiga andra god mat samtal samvaro boksamtal braumldspel vandringar i naturen av saumlrskild vikt foumlr en doktorand inte minst under en pandemi

Inneharingll

1 Behovet av det kritiska 17 11 Avhandlingen i relation till licentitatstudien 21 12 Avhandlingsarbetet i relation till utbildningsvetenskap och svenskaumlmnets didaktik 22 13 Avhandlingens disposition 23

2 Syfte och fraringgestaumlllningar 25

3 Teoretiska ramverk 27 31 Critical literacy ndash ett maringngfacetterat begrepp 28

311 Freires critical literacy 29 312 Literacy kunskap och undervisning 32 313 Kritik mot det kritiska 35 314 rdquoOmskrivningarrdquo av critical literacy eller kritiska aspekter 36 315 Begrepp haumlmtade fraringn critical literacy 41

32 Bernsteins kodteori 42 321 Att kunna taumlnka det otaumlnkbara 43 322 Klassifikation och inramning 44 323 Begraumlnsad och utvecklande kod och horisontella och vertikala kunskapsformer 50 324 Rekontextualisering 52 325 Begrepp av relevans haumlmtade fraringn Bernstein 54

33 Diskursanalys 54 331 Sociala praktiker diskurser rekontextualiseringar och legitimeringar 55 332 Systemisk funktionell lingvistik och socialsemiotiska redskap 56

34 Naringgot om teoriernas kompabilitet 60

4 Forskningsbakgrund 61 41 Policy aktoumlrer och diskurser 62 42 Om critical literacy och andra kritiska former i ett internationellt sammanhang 64 43 Det kritiska i svenskaumlmnets kontext 70 44 Sammanfattning och studiens relevans 85

5 Material och metod 89 51 Textmaterialet 90

511 Urval och utgaringngspunkter foumlr analysen 94 52 Fokussamtal 94

521 Deltagarna 97 522 Samtalskort som stimuli 98 523 Genomfoumlrande av fokussamtal 99 524 Principer foumlr transkriptionsarbetet 101 525 Utgaringngspunkter foumlr analysen 103

53 Observation som metod 104 531 Urval av laumlrare och foumlrberedelser 106 532 Genomfoumlrande och material 106 533 Utgaringngspunkter foumlr analysen 110

54 Analysmetoder 112 541 Ideationella betydelser transitivitetsanalys sociala aktoumlrer och handlingar 113 542 Analys av textmaterialet Associationer 116 543 Legitimeringar 119 544 Interpersonella betydelser modalitet och diskursmarkoumlrer 120

55 Avhandlingens redskap och metodologiska avvaumlgningar 121 56 Etiska oumlvervaumlganden 122

6 Konstruktioner av det kritiska i rapporter och styrdokument 125 61 Analysfoumlrfarande med exempelanalys 125 62 Gemensamma legitimeringskedjor oundviklighet och foumlraumlndring 129 63 Den internationella undersoumlkningen inledande iakttagelser 133

631 Den kritiska medborgaren ndash kreativ mogen och positiv 134 632 Reflektera taumlnka ndash och sedan goumlra 137 633 Literacy ndash det kritiska i roumlrelse 139 634 Konstruktioner av det kritiska 146

64 Svenskaumlmnet styrdokument och kritiska konstruktioner 149 641 Svenskaumlmnet paring gymnasiet 150 642 Inledande iakttagelser verb riktning legitimeringar och kunskapsuttryck 153 643 Granska och vaumlrdera som kritiska verb 157 644 Laumlsa och reflektera som kritiska verb 159 645 En kritisk teknik ndash citat- och referatteknik 163 646 Naringgra dissociationer 165

65 Kritiska diskurser i svenskaumlmnets kontext 167

7 Det kritiska uppdraget 173 71 Analysfoumlrfarande med exempelanalys 173

72 Foumlrutsaumlttningar foumlr och legitimeringar av det kritiska uppdraget 176 721 Tid och kunskapskrav ndash rdquobara bocka avrdquo 176 722 Tid foumlr det kritiska ndash rdquoatt andasrdquo 179 723 Digitaliseringen ndash rdquooh tjenardquo 183 724 Sammanfattning 186

73 Kritiska uppdrag 186 731 Svenskaumlmnets kritiska uppdrag i foumlrharingllande till andra aumlmnen och aktoumlrer 189 732 Intertextualitet tolkning och filterbubblor 192 733 Spraringket 196 734 Kaumlllkritik och informationssoumlkning eller foumlrstaring och referera 200 735 Demokratiska aspekter 205 736 Medvetandegoumlrande och roumlrliga intellekt 210 737 Sammanfattning 214

74 Laumlraren som inramare ndash rdquovilken makt du harrdquo 215 75 Sammanfattning 219

8 Elever i klassrummets kritiska praktiker 223 81 Vara 224 82 Goumlra 228 83 Tycka 239 84 Kaumlnna och se 245 85 Taumlnka 249 86 Sammanfattning 256

9 Det kritiska och kunskapen 261

10 Resultat och diskussion 269 101 Sammanfattning 269

1011 Kritiska diskurser 270 1012 Kritiska uppdrag 272 1014 Uppdrag diskurser och praktiker 274

102 Svenskaumlmnets moumljligheter att verka foumlr medvetandegoumlrande (diskussion) 275 103 Naringgra didaktiska implikationer 278 104 Metoddiskussion 280 105 Utblick 282

Summary 283

Litteratur References 293

Bilagor 315

Tabellfoumlrteckning

Tabell 1 Oumlversikt klassifikation och inramning 47 Tabell 2 Oumlversikt synlig och osynlig pedagogik 48 Tabell 3 Oumlversikt oumlver det internationella textmaterialet 91 Tabell 4 Oumlversikt oumlver det nationella textmaterialet 93 Tabell 5 Oumlversikt deltagande laumlrare 97 Tabell 6 Samtalskortens inneharingll och varifraringn det har haumlmtats 98 Tabell 7 Oumlversikt oumlver tid deltagare och dragna samtalskort 100 Tabell 8 Transkriptionsprinciper foumlr analysarbetet och presentation i

avhandlingstexten 102 Tabell 9 Oumlversikt oumlver observationsstudiens material 109 Tabell 10 Oumlversikt kategorisering av associationer som starka svaga eller

oumlver- och underordnade 117 Tabell 11 Oumlversikt oumlver analytiska redskap 121 Tabell 12 Analysexempel transitivitetsanalys och associationer 126 Tabell 13 Foumlrekomster av rdquokritiskrdquo i det internationella materialet 133 Tabell 14 Definitioner av literacy i EU2006 och EU2018 140 Tabell 15 Jaumlmfoumlrelse ramverk PISA 2009 och 2018 142 Tabell 16 Jaumlmfoumlrelse laumls- och skrivkunnighet i det internationella

materialet med Critical literacy 146 Tabell 17 Foumlrekomster rdquokritiskrdquo i lgy 11 och aumlmnesplan 153 Tabell 18 Verb riktning och legitimeringar i laumlro- och aumlmnesplan 155 Tabell 19 Jaumlmfoumlrelse mellan det internationella och nationella materialet 168 Tabell 20 Analysexempel transitivitetsanalys och sociala aktoumlrer

handlingar och legitimeringar 175 Tabell 21 Betydelser som skapar kravdiskurs 177 Tabell 22 Betydelser som skapar motstaringndsdiskurs 178 Tabell 23 Tid foumlr reflektion kunskaper och kritisk laumlsning 181 Tabell 24 Uttryck foumlr naumlrhet och periferi till svenskaumlmnets kaumlrna 187 Tabell 25 Begrepp foumlr analys av det kritiska uppdraget 188 Tabell 26 Uppdrag Skoumlnlitteratur och Tekniska aspekter och Algoritmer

och filterbubblor 193 Tabell 27 Uppdrag intertextualitet 195 Tabell 28 Uppdrag Spraringklig analys 197 Tabell 29 Uppdrag retoriska och skoumlnlitteraumlra begrepp och spraringklig analys

av roumlster attityder och budskap 198 Tabell 30 Uppdrag kaumlllkritik och kritisk granskning av text 201

Tabell 31 Uppdrag Foumlrstaring och referera och Soumlka och goumlra urval (utan processer och aktoumlrer) 202

Tabell 32 Uppdrag Kritisk laumlsning och Vetenskapligt skrivande 204 Tabell 33 Uppdrag foumlrbereda medborgare grupp 1 205 Tabell 34 Uppdrag medborgare och bildning rektors uppdrag och laumlrarens 207 Tabell 35 Uppdrag sjaumllvreflektion och inta olika perspektiv grupp 3 210 Tabell 36 Uppdrag Skapa roumlrligt intellekt 212

Figurfoumlrteckning Figur 1 Oumlverordnade rubriker satser och legitimeringsnivaringer foumlrekomst 3

DeSeCo 130 Figur 2 Legitimeringskedja av kritiskt taumlnkande i PISA 2009 144 Figur 3 Legitimerings- och uppdragskedja rdquomedborgarerdquo samtal 4 208 Figur 4 Legitimeringskedja vaumllja text grupp 3 211 Figur 5 Fokussamtalens konstruktioner av det kritiska uppdraget i form

av skalor 214

1 Behovet av det kritiska

Att foumlrbereda elever infoumlr ett aktivt deltagande i samhaumlllsliv och demokratiska processer aumlr en av skolans huvudsakliga och viktigaste uppgifter bredvid kunskapsuppdraget Baringda dessa uppdrag verkar bli svaringrare Samhaumlllet foumlraumln-dras snabbt och den informationsbas fraringn vilken vi kan utveckla varingr kunskap vaumlxer staumlndigt Demokrati och uppenbara sanningar utmanas av fake news skeva urval loumlgner naumlttroll filterbubblor individfokus och narcissism (Bauman 2016 Janks 2018 McLaren 2020) Varingr vaumlrld praumlglas av episte-mologisk kris och vi lever i ett rdquorelativist universe of competing significations with no fixed epistemological groundsrdquo (Luke 2013136) Vikten av kritiskt taumlnkande lyfts daumlrfoumlr oavbrutet och verkar ha faringtt en rdquobuzz phraserdquo-funktion och anvaumlnds flitigt i policydokument kring undervisning och skola (Ryen 2020) Behovet av kritiska medborgare upprepas flitigt i houmlgstatusaktoumlrers rapporter och ramverk Kritisk foumlrmaringga kritiskt taumlnkande och kritiskt foumlr-haringllningssaumltt kopplas i dessa ramverk samman med god laumls- och skrivfoumlr-maringga deltagande demokrati och ett slags extra lyckat medborgarskap (Wan 201421ff) Foumlrvaumlntningar paring medborgares kritiska kompetens goumlrs utifraringn en autonom literacysyn (Street 2003) daumlr laumls- och skrivfoumlrmaringga ses som en maumltbar och universell kompetens Det aumlr en saringdan syn paring literacy som vi moumlter i PISA1-undersoumlkningar och OECDs och EUs policydokument Vaumlnder vi oss istaumlllet mot mer kritiska perspektiv saringsom critical literacy grundade paring diametralt motsatta vaumlrderingar finns aumlven daumlr foumlrvaumlntningar paring att eleverna ska vara aktiva kritiska medborgare och foumlraumlndringsagenter (jfr Morrell 2009) Synen paring vad som aumlr kunskap laumlrande och undervisning aumlr ocksaring under omvandling Delar av denna omvandling maringste ses i relation till digitaliseringens inverkan paring varingra liv och varingra foumlrestaumlllningar om kunskap och dess natur (Lankshear et al 2000) I OECDs och EUs ramverk konstrue-ras kunskap som maumltbara foumlrmaringgor och kompetenser kopplade till indivi-dens laumlrande och kunskapsekonomins behov (Bernstein 2000 Wahlstroumlm 2016 Biesta 2021 Liedman 2021) Med ett saringdant fokus paring individens laumlrande har sjaumllva undervisningen och daumlrmed laumlraren foumlrpassats till en mer undan-

mdash 1 Programme for International Student Assessment

17

DET KRITISKA UPPDRAGET

skymd plats (Martin 2013b Biesta 2015 2021 Sjoumlberg 2011b Sjoumlstedt 2013) med begraumlnsat inflytande Samtidigt anas en motroumlrelse som vill lyfta just kunskapens roll i undervisningen (Freebody 2013b Martin 2013b Maton amp Muller 2009)

Infoumlr laumlroplansreformen 2011 uttrycktes behov av att staumlrka houmlgskolefoumlr-beredande kompetenser saringsom rdquokritiskt taumlnkanderdquo rdquoperspektivrdquo rdquokaumlllkritikrdquo och rdquovetenskapligt foumlrharingllningssaumlttrdquo (SOU 200827) Kritiskt taumlnkande i olika former har efter andra vaumlrldskriget ingaringtt i svenska laumlroplaner (se Borsgaringrd 2021) Exempelvis framharingller 1946 aringrs Skolkommission rdquoett kritiskt sinnelag som ger motstaringnd mot andliga farsoterrdquo (SOU19482720) Daumlremot varnar Skolkommissionen foumlr att en saringdan inriktning slaringr oumlver i rdquonegativismrdquo Sko-lan maringste daumlrfoumlr ocksaring vaumlcka elevers rdquolust att engagera sigrdquo I undervisningen ska rdquoarbetsmetoder som fraumlmjar elevernas sjaumllvstaumlndighet och kritiska sinne-lagrdquo anvaumlndas (s 21) Laumlromedel rdquomed olika grundinstaumlllningrdquo ska anvaumlndas och paring saring saumltt rdquobefraumlmjas den kritiska instaumlllning till laumlrostoffet som boumlr vara baringde medel och maringl i studiearbetet (s 42) Som studiemaringl anges rdquofoumlrmaringgan att taumlnka kritiskt och undvika falska generaliseringarrdquo liksom rdquofoumlrmaringgan att relativt snabbt laumlsardquo (s 120) Det finns daumlrmed en historiskt grundad tradi-tion i varingra laumlroplaner mot att utveckla elevers kritiska taumlnkande och laumlsning som moumlter nutida diskurser kring det kritiska i en globaliserad samarbets-kontext daumlr undervisningsmaringl framstaumllls i policydokument fraringn houmlgstatus-aktoumlrer saringsom EU PISA och OECD (Wahlstroumlm 2016b Biesta 2020) Singa-pore var ett av de laumlnder som foumlrst uttryckligen efterfraringgade kritiskt taumlnkande som en efterstraumlvansvaumlrd kompetens eftersom det behoumlvs foumlr att utveckla teknologi- informations- och finanssektorerna (Luke 2000) Det fanns alltsaring ett behov av kritiskt taumlnkande entreprenoumlrer som skulle kunna avgoumlra om ideacuteer var genomfoumlrbara eller inte Det finns ocksaring skaumll att anta att intresset foumlr kritiskt taumlnkande inte aumlr i avtagande OECD-rapporten 21st-Century Readers (2021) pekar paring att endast 9 av eleverna kan skilja fakta fraringn aringsikter Elever som mest effektivt kan navigera och vaumlrdera kaumlllors trovaumlr-dighet aumlr ocksaring de som enligt PISAs ramverk kategoriseras som goda laumlsare God laumlsfoumlrmaringga kopplas i rapporten dessutom till frekvent laumlsning och vana vid att laumlsa laumlngre texter och aumlr dessutom negativt kopplat till frekvent anvaumlndning av digitala verktyg bland annat i Sverige (jfr Rasmusson 2014) I en opublicerad OECD-rapport (2015) framhaumlvs vikten av kritiskt taumlnkande tillsammans med kreativitet och det uttrycks ocksaring farharinggor om att under-visningen inte tillraumlckligt systematiskt aumlgnas aringt detta En av orsakerna som framharinglls aumlr att kritiskt taumlnkande inte verkar bedoumlmas I rapporten ges daumlr-

18

1 BEHOVET AV DET KRITISKA

med en taumlmligen mekanisk eller maringhaumlnda realistisk bild av undervisningens incitament

Nygren amp Guath (2021) pekar paring att det i ett svenskt perspektiv finns stora skillnader mellan gymnasieelevers foumlrmaringga att vaumlrdera kaumlllor Stoumlrst aumlr skillna-derna mellan elever paring yrkes- respektive studiefoumlrberedande program Skol-inspektionen (2018) har undersoumlkt undervisning i svenska och samhaumlllskun-skap under grundskolans senare aringr naumlr det gaumlller kritiskt foumlrharingllningssaumltt infor-mationssoumlkning och kaumlllkritik Aumlmnena aumlr utvalda eftersom de just rdquorymmer kaumlllkritiskt foumlrharingllningssaumlttrdquo (Skolinspektionen 2018) Rapporten haumlnvisar dessutom till Skolverkets Kommentarmaterial foumlr aumlmnet svenska paring grund-skolan daumlr aumlmnet ges huvudansvaret foumlr progressionen inom informations-soumlkning och daumlr eleverna foumlrvaumlntas kunna anvaumlnda dessa kunskaper aumlven i andra aumlmnen I rapporten framhaumlvs samtidigt och naringgot motsaumlgelsefullt att goda aumlmneskunskaper aumlr viktiga foumlr att kunna avgoumlra en kaumlllas relevans (se Nygren amp Guath 2021) En stor del av skolorna uppvisar brister gaumlllande kaumlll-kritik riktad mot digitala kaumlllor bilder och film Saumlrskilt efterlyser Skol-inspektionen en tydligare riktning av inneharingllet mot de sociala medier och plattformar som eleverna regelmaumlssigt anvaumlnder utanfoumlr skolan samt under-visning om den teknik som styr soumlkfunktionernas riktning och urvalspro-cesser De lyfter ocksaring behovet av att reflektera kring och se information som konstruerad Fortbildningsinsatser foumlr laumlrarna aumlr dock en foumlrutsaumlttning foumlr detta Det finns alltsaring med Skolinspektionens ord rdquobristerrdquo som maringste aringt-gaumlrdas inom aringtminstone grundskolans svenskaumlmne

Det finns foumlljaktligen en foumlrvaumlntan baringde internationellt och nationellt paring att skolan ska staumlrka elevernas foumlrmaringga att taumlnka kritiskt Den som ska goumlra detta aumlr laumlraren den som kan materialisera vaumlrlden genom att rdquoput something on the tablerdquo saring att det blir moumljligt att undersoumlka den och samtala om den (Arendt 19681983 i Masschelein amp Simons 201588 Biesta 2020) Foumlr att naringgot ska kunna betraktas undersoumlkas och samtalas om behoumlver laumlsande och skrivande anvaumlndas som ett saumltt att sakta ner tiden en skola utan laumlsande och skrivande finns inte (Masschelein amp Simons 2015) I kontrast mot denna skola som ideacute staringr dagens verkliga genom ett kurssystem2 upphackade gymnasieskola daumlr skolan lite tillspetsat foumlrvaumlntas leverera en armeacute av effektiva och kreativa entreprenoumlrer samtidigt som laumlrararna anses vara rdquooperationally central but strategically marginalrdquo (Jones 2003162 i Maguire et al 2010 jfr

mdash 2 Foumlrslag om aumlmnesbetyg i gymnasieskolan har lanserats och kommer eventuellt imple-menteras fraringn aringr 2025

19


Sjoumlberg 2011ab Sjoumlstedt 2013 foumlr svensk kontext)3 De baringde upphoumljda och misstrodda laumlrarna har ansvaret foumlr leveransen av undervisning och av bland annat kritiska sjaumllvstaumlndiga elever inom ramen foumlr en maringlstyrd undervisning riggad foumlr maumltningar genom nationella prov och kunskapskrav

Kunskapsfraringgan aumlr moumljligen saumlrskilt viktig foumlr svenskaumlmnet daumlr inneharingll och riktning under perioder diskuterats mycket (Molloy 2017) Fokus paring maumltbarhet aumlr ocksaring tydligt i svenskaumlmnet daumlr en diskrepans aumlr maumlrkbar mellan de vida syftesformuleringarna och de snaumlvare kunskapskraven (Lund-stroumlm et al 2011) Skoumlnlitteratur och spraringk som unikt och utmaumlrkande foumlr svenskaumlmnet boumlr ocksaring kunna oumlppna foumlr andra saumltt att utveckla det kritiska aumln i andra aumlmnen Kanske kan critical literacy vara ett saumltt att sammanfoumlra kunskaps- och demokratiuppdraget (Molloy 2017) Daring kan ett uppdrag vara att elever ska kunna laumlsa foumlrstaring och anvaumlnda texter och kunna laumlsa dem motvalls foumlr att blottlaumlgga textens bakomliggande intressen (Janks 2018) Skoumlnlitteraturens rdquoheligardquo roll och dess moumljlighet att synliggoumlra perspektiv kan ocksaring bidra med saumltt att arbeta med det kritiska som aumlr saumlrskiljande foumlr svenskaumlmnet (Erixon 2010a 2014 2016 Larsson amp Olin Scheller 2020 Olin-Scheller amp Tanner 2019) Men aumlven arbetet med skoumlnlitteratur ingaringr under lgy 11 i ett maringlstyrt kurssystem daumlr laumlrandet om det ska raumlknas maringste vara synligt och maumltbart (Borsgaringrd 2021 Lundstroumlm et al 2011) Svenskaumlmnet maringste ocksaring foumlrharinglla sig till nya teckenvaumlrldar och en maumlngd olika multipla literacies daumlr verbalspraringket endast utgoumlr en del (Magnusson 2014)

Trots de ovan naumlmnda moumljligheterna och svaringrigheterna boumlr svenskaumlmnet ha saumlrskilda foumlrutsaumlttningar och foumlrvaumlntningar paring sig naumlr det gaumlller att ut-veckla kritiska elever och medborgare Vad innebaumlr egentligen rdquodet kritiskardquo i svenskundervisningen med baringde ett spraringkligt och skoumlnlitteraumlrt inneharingll i form av tryckta och digitala texter i en rad olika modaliteter Hur foumlrbereder svenskaumlmnet eleverna foumlr denna rdquoflytande vaumlrldrdquo (Bauman 2016) med staumln-digt skiftande representationer daumlr inget staringr still Hur kan andra kritiska textpraktiker aumln de som enbart utgoumlrs av rutiniserad kaumlllkritik synliggoumlras (Norlund 2009 Nemeth 2011) Dessa fraringgor bildar utgaringngspunkten foumlr min studie Sjaumllva arbetet och soumlkandet efter det kritiska i svenskundervisningen har jag under avhandlingsarbetet liknat vid en kartlaumlggning av en okaumlnd biologisk art Hur kan arten beskrivas Var lever den och vad lever den av Och kanske aumlnnu viktigare vilka aumlr de stoumlrsta hoten Min avhandling handlar

mdash 3 Jaumlmfoumlr laumlrarens roll i SOU27(194821) rdquoEnligt sjaumllva den demokratiska skoluppfatt-ningen boumlr dessutom laumlraren ha frihet att soumlka sig fram till de metoder som goumlr det moumljligt foumlr honom att personligen fylla sin uppgift paring baumlsta saumltt undervisningens effektivitet aumlr baumlst betjaumlnt av saringdan frihetrdquo

20


dock inte om vad det kritiska egentligen aumlr utan boumlr betraktas som ett foumlrsoumlk att foumlrstaring svenskaumlmnets och svensklaumlrarnas konstruktioner av vad det kritiska kan vara vad det borde vara eller inte vara samt laumlrares och elevers moumljlig-heter att inom svenskaumlmnet och undervisningen agera i relation till andras konstruktioner av det kritiska

Mitt avhandlingsprojekt utgoumlrs av tre delundersoumlkningar Den foumlrst pre-senterade aumlr en diskursanalys av sex stycken policydokument och ramverk producerade av internationella houmlgstatusaktoumlrer samt nationella styrdoku-ment och andra policytexter av relevans foumlr svenskaumlmnet paring gymnasiet Den andra delundersoumlkningen som aumlr att betrakta som mitt huvudmaterial aumlr en analys av laumlrares fokussamtal och laumlrarnas utsagor om och beskrivningar av kritiska praktiker vad det kritiska kan taumlnkas vara och hur det kan komma till uttryck i klassrumspraktiken Den tredje delen aumlr en begraumlnsad klass-rumsstudie om aringtta lektioner Projektet utgaringr i sig inte fraringn en faumlrdig defi-nition av ordet rdquokritiskrdquo utan ordet ges inneboumlrd utifraringn det material som samlas in Daumlremot haumlmtas begrepp fraringn critical literacy mot vilka bilder av det kritiska kan diskuteras och foumlrdjupas (se 31) Kritiska praktiker innebaumlr i avhandlingen de handlingar och situationer som relevantgoumlrs som kritiska i laumlrarnas fokussamtal i observationsstudien och i det undersoumlkta textmate-rialet Undersoumlkningen vilar paring antagandet att klassrumspraktikens mikro-kontext boumlr ses som en del av en makrokontext Daumlremellan aringterfinns skolans aumlmneskultur laumlroplan och aumlmnesplan fortbildningsmaterial och laumlromedel och mer abstrakta politiska diskurser Daumlrfoumlr kartlaumlggs ocksaring hur ordet rdquokritisk(t)rdquo explicit anvaumlnds i styrdokumenten och aumlven i en internationell kontext som paring flera saumltt har baumlring foumlr vad skolan och svenskaumlmnet aumlr och kan bli

11 Avhandlingen i relation till licentitatstudien I licentiatstudien rdquoJakten paring den godkaumlnda texten Laumlspraktiker och internet-anvaumlndning paring gymnasieskolanrdquo (Nemeth 2011) undersoumlkte jag genom fall-studier elevers laumlspraktiker i moumltet med internettexter fraumlmst i andra aumlmnen aumln i svenska naumlmligen samhaumlllskunskap historia religion och naturkunskap Lektioner och elever observerades infoumlr och under moumltet med internet-texterna Genom skaumlrminspelningar kartlades vilka internetsidor som ele-verna gick in paring hur laumlnge de stannade nedscrollningar och anvaumlndning av laumlnkar Samtidigt spelades elevers och laumlrares interaktion in Foumlr analysen anvaumlndes ett New literacy studies-perspektiv i kombination med Systemisk funktionell lingvistik Resultatet visade inte ovaumlntat paring rutiniserade laumlspraktiker kopplade till kaumlllkritik och urvalsprocesser Eleverna anvaumlnde ocksaring multimodala

21


resurser foumlr att skapa betydelser saringsom rdquoparinglitlighetrdquo och rdquoauktoritetrdquo det vill saumlga foumlr att bedoumlma trovaumlrdighet genom faumlrger och typsnitt liksom foumlrharingllan-det mellan maumlngden text och bilder Skriftkulturens och skolpraktikens vaumlr-deringar utmynnade i att eleverna i stort sett enbart vaumlnde sig till encyklo-pediska texter myndighetstexter eller texter som laumlrarna hade rekommen-derat ofta forskningsstudier som foumlrutsatte kunskaper och spraringk som inte var tillgaumlngliga foumlr eleverna Eleverna valde daumlrmed texter daumlr det kritiska arbetet redan var avklarat och laumlspraktikerna utgjordes till stor del av en slags jakt paring redan sanktionerade texter (jfr Anward 200575) Inom ramen foumlr den sortens laumlspraktiker blir det kritiska textarbetet som reflektion inte saumlrskilt framtraumldande och moumljligheten till traumlning i kritisk laumlsning och arbete med kaumlllkritik begraumlnsad Varken laumlrare eller elever foumlreslog att aumlven dessa sank-tionerade texter behoumlver granskas kritiskt I jaumlmfoumlrelse med den tid naumlr ma-terialet till licentiatstudien samlades in har gymnasieelever idag tillgaringng till en egen dator i skolan samtidigt som maringnga ocksaring anvaumlnder sina mobil-telefoner foumlr baringde laumlsande och skrivande aumlven i skolarbetet Nya digitala medier har baringde kommit och foumlrsvunnit Daumlrfoumlr finns det anledning att anta att eleverna nu i aumlnnu houmlgre utstraumlckning moumlter och anvaumlnder digitala multi-modala texter i svenskundervisningen Avhandlingen tar avstamp i licentiat-studiens resultat men jag skiftar denna garingng fokus fraringn andra aumlmnen mot svenskaumlmnet och fraringn enbart eleverna mot fraumlmst svensklaumlrarna Under arbetet med licentiatstudien blev det ocksaring uppenbart att det kritiskas relation till kunskap borde utforskas (se Lankshear et al 2000) Dessutom har en ny laumlroplan en ny aumlmnesplan foumlr svenska och ett nytt betygssystem infoumlrts Maringlstyrningen har oumlkat ytterligare vilket i undervisningen och foumlr laumlrare framtraumlder genom kunskapskrav nationella prov som starkare kopplas till betygen och omfattande dokumentationskrav Skolans roll som fixare av samhaumlllets problem har under perioden foumlrstaumlrkts och svensklaumlrarna aumlr naringgra av de aktoumlrer som foumlrvaumlntas leverera anstaumlllningsbara kritiska och aktiva samhaumlllsmedborgare

12 Avhandlingsarbetet i relation till utbildningsvetenskap och svenskaumlmnets didaktik

Avhandlingsprojektet genomfoumlrs inom ramen foumlr utbildningsvetenskap (Fransson amp Lundgren 2003105) I det haumlr fallet goumlrs avhandlingen inom universitetsaumlmnet svenska och undersoumlker undervisning i svenska paring gym-nasiet Undervisning i svenska och hur ordet rdquokritiskrdquo tolkas och oumlppnar foumlr laumlrares olika val naumlr det gaumlller planering arbetssaumltt och metoder foumlr det

22


kritiska textarbetet och textanvaumlndning i stort aumlr alltsaring i fokus Undervisning ses av Kroksmark (1997) som naringgot daumlr naringgon i min undersoumlkning laumlraren goumlr medvetna val kring metoder och inneharingll med syftet att naringgon annan i det haumlr fallet eleverna ska laumlra sig (ibid 84) Min avhandling skrivs daumlrmed i ett skolnaumlra och didaktiskt perspektiv paring utbildningsvetenskap Didaktisk forskning undersoumlker vanligen undervisningsprocessen och laumlrarens tankar kring den (Kansanen 1997) men kan aumlven naumlrma sig sociologi genom att undersoumlka hur politiska krav i form av rapporter kan iakttas som sparingr i laumlro-planen och hur detta kan faring konsekvenser foumlr det som haumlnder i klassrums-praktiken (jfr Ligozat amp Almqvist 2018) Det kan emellertid vara vanskligt att se styrdokumenten som direkt och logiskt kopplade till undervisningen och det kraumlvs en medvetenhet om att de angivna maringlen foumlr en aktivitet i klass-rummet eller foumlr lektionen inte direkt kan rdquohaumlrledas fraringn inlaumlrningsmaringl paring en houmlgre och mer allmaumln nivaringrdquo (Jank amp Meyer 199768) Avhandlingen ska fraumlmst betraktas som en diskursanalys av praktiker och diskurser inom svenskaumlmnet och dess kontext daumlr kritiska aspekter finns representerade och kritiska uppdrag framtraumlder Daumlremot garingr det inte att bortse fraringn att dessa kritiska uppdrag ocksaring men inte enbart formas genom laumlrarnas medvetna didaktiska val (Comenius 16571999 Molloy 2017) Dessa medvetna didaktiska val kopp-lade till specifika undervisningssituationer undersoumlks inte i avhandlingen

13 Avhandlingens disposition I foumlreliggande kapitel har jag gett en bakgrund till avhandlingen och hur den foumlrharingller sig till mitt tidigare licentiatarbete och utbildningsvetenskap och svenskaumlmnets didaktik I kapitel 2 presenteras avhandlingens syfte och de fraringgestaumlllningar som undersoumlkningen utgaringr ifraringn I kapitel 3 redogoumlr jag foumlr avhandlingens teoretiska och analytiska ramar critical literacy och Bern-steins kodteori foumlr den oumlvergripande analysen samt van Leeuwens diskurs-analytiska tolkning av sociala praktiker och systemisk funktionell lingvistik foumlr det spraringknaumlra analytiska arbetet I kapitel 4 redogoumlr jag fraumlmst foumlr aktuell forskning kopplad till critical literacy och andra kritiska aspekter och svenskaumlmnets saumlrskilda kontext och graumlnser I kapitel 5 redogoumlr jag foumlr in-samlingsmetoder materialets olika delar och ger en oumlversikt oumlver analys-metoder och de analytiska begrepp som har anvaumlnts foumlr avhandlingens olika material Jag redogoumlr ocksaring foumlr de etiska oumlvervaumlganden som studien foumlranlett I kapitel 6 presenterar jag resultaten av diskursanalysen av undersoumlkta inter-nationella policydokument och ramverk samt i nationella styrdokument Detta kapitel anvaumlnds foumlr att besvara forskningsfraringga 1 I kapitel 7 visar jag

23


foumlrst paring diskurser som roumlr svenskaumlmnets foumlrutsaumlttningar foumlr ett kritiskt upp-drag och kritiska praktiker Daumlrefter presenterar jag de kritiska uppdrag som framtraumlder i laumlrarnas fokussamtal och till sist hur laumlrarna konstruerar sig sjaumllva som aktoumlrer och inramare i de kritiska praktikerna Detta kapitel besvarar i stort forskningsfraringga 2 I kapitel 8 redovisar jag resultatet av analysen av diskur-ser daumlr eleverna ingaringr som sociala aktoumlrer i de kritiska praktikerna Kapitlet bidrar till att besvara forskningsfraringga 3 I kapitel 9 redogoumlr jag foumlr diskurser kring kunskap Detta kapitel bidrar till att besvara forskningsfraringga 2 Till-sammans besvarar resultatkapitlen 6ndash9 forskningsfraringga 4 Kapitel 10 utgoumlr avhandlingens sammanfattande resultat- och diskussionskapitel Foumlrst ges ett sammanfattande svar paring forskningsfraringgorna Daumlrefter tar en resultatdiskus-sion vid och resultatens didaktiska implikationer diskuteras Kapitlet avslutas med en metoddiskussion

24

2 Syfte och fraringgestaumlllningar

Avhandlingsarbetet undersoumlker svenskaumlmnets kritiska uppdrag diskurser och praktiker och syftar till foumlrdjupade kunskaper kring hur detta uppdrag skapas och uppfattas naumlr det gaumlller arbete med och utveckling av elevers kritiska foumlrmaringga och foumlrharingllningssaumltt och hur det uppfattade uppdraget saumltts i roumlrelse i skolpraktikens textmoumlten Vidare undersoumlks hur det kritiska prak-tikerna kan saumlgas vara foumlrknippade med saumlrskilda vaumlrderingar och legiti-meringar Saumlrskilt intresse aumlgnas aringt hur svensklaumlrarna balanserar aring ena sidan den foumlrutsatta eller inbyggda frihetsaspekt som kan eller boumlr ingaring i ett kritiskt foumlrharingllningssaumltt och aring andra sidan de begraumlnsningar och ramar som under-visning skapas inom daumlr vissa krav paring det kritiska finns (Luke 2017) Dess-utom kan det finnas krav paring att det kritiska ska kunna synliggoumlras foumlr att maumltas inom ramen foumlr en maringlstyrd undervisning daumlr nationella prov och kunskapskrav utgoumlr en del av svenskundervisningen Samtidigt aumlr en exakt plan foumlr hur critical literacy ska implementeras och anvaumlndas i skolan i sig en motsaumlgelse (Sefton-Green 2018 Luke 2000) Det aumlr ocksaring troligt att svensk-aumlmnets dualistiska tradition med litteraturvetenskapligt och spraringkligt inne-haringll eventuellt kan utmynna i olika slags kritiska praktiker saumlrskilt i beak-tande av aumlmnets foumlraumlndringar mot exempelvis digitala medier (jfr aumlmnet engelska i Christie amp Macken-Horarik 2009161) Vilka moumljliga oumlppningar och begraumlnsningar foumlr det kritiska ges genom diskurser paring oumlvergripande nivaringer i foumlrharingllande till den lokala kontexten undervisningspraktiken och laumlrarnas uttryckta foumlrstaringelse av vad det kritiska i svenskundervisningen aumlr och kan vara Med andra ord vad blir det egentligen av rdquodet kritiskardquo i svensk-undervisningen paring gymnasiet

Foumlljande fraringgestaumlllningar anvaumlnds

bull Vilka textpraktiker och diskurser kring det kritiska framtraumlder i styr-dokument och nationella prov kommentarmaterial och i internationella policydokument

bull Hur konstruerar laumlrarna det kritiska uppdraget och hur foumlrharingller det sig till deras uppfattning av svenskaumlmnets kaumlrna graumlnser och kunskaps-praktiker

25


bull Vilka kritiska textpraktiker (kan) skapas inom ramen foumlr svenskunder-visningen

bull Hur foumlrharingller sig svensklaumlrarnas uppdrag och diskurser kring de kritiska textpraktikerna till diskurser kring det kritiska i internationella policydokument och ramverk och de svenska styrdokumenten

Den foumlrsta fraringgestaumlllningen utgaringr endast fraringn textmaterialet och ska ocksaring ses som en bakgrund till de oumlvriga materialen Den andra och tredje fraringgestaumlll-ningen handlar om laumlrarna och eleverna det kritiska uppdraget och den kritiska praktiken Den fjaumlrde fraringgestaumlllningen foumlr samman de tre olika del-undersoumlkningarna och de framtraumldande diskurser som synliggjorts i mate-rialet i stort I naumlstkommande kapitel redogoumlr jag foumlr de teoretiska och ana-lytiska ramar som har vaumlglett arbetet

26

3 Teoretiska ramverk

Foumlr att paring ett mer oumlvergripande saumltt begripliggoumlra de sociala praktiker och diskurser som innefattar undervisningens kritiska aspekter anvaumlnder jag mig av begrepp haumlmtade fraringn tvaring teoretiska perspektiv critical literacy (Freire 2017 1974 1987)4 och Bernsteins kodteori (Bernstein 2000 2003) Critical literacy bidrar med utvalda begrepp som jag menar kan synliggoumlra en moumljlig roumlrelse fraringn det okritiska mot det kritiska utan att detta maringste laringsas till enbart svenskaumlmnets maringl eller kunskapskrav Bernsteins kodteori bidrar genom att ge modeller foumlr att beskriva och foumlrklara svenskaumlmnets identitet undervis-ningspraktikens moumljligheter begraumlnsningar och kunskapsaspekter kopplade till kritiska aspekter De tvaring oumlverordnade perspektiven liksom den spraringknaumlra analysramen baserad paring systemisk funktionell lingvistik (Halliday amp Matthies-sen 2014) och sociosemiotiskt grundad diskursanalys (Van Leeuwen 2008) foumlrenas paring flera saumltt foumlr det foumlrsta genom att betrakta maumlnniskan hennes kom-munikation liksom anvaumlndandet av olika spraringkliga och fysiska redskap som en inneboende del av sociala sammanhang och foumlr det andra genom att betrakta spraringkliga uttryck och kunskapsformer som inte enbart situerade i en begraumlnsad social praktik utan ocksaring som uttryck foumlr oumlvergripande samhaumllleliga kontexter och maktstrukturer Den tredje gemensamma naumlmnaren vilken kan ses som en foumlljd av de tvaring foumlrsta aumlr att spraringket baringde skapar och synliggoumlr sociala oraumlttvisor och ojaumlmn maktfoumlrdelning och att ett synliggoumlrande i foumlrlaumlngningen kan forma en jaumlmlikare vaumlrld skola och undervisning

I detta kapitel redogoumlr jag naumlrmare foumlr de oumlvergripande teoretiska perspektiven och de begrepp som aumlr av saumlrskild vikt foumlr det oumlvergripande ana-lytiska arbetet I 41 ger jag en allmaumln introduktion till critical literacy och dess inriktningar daumlrefter redogoumlr jag foumlr Freires tankar kring critical literacy

mdash 4 Freires originaltexter aumlr paring portugisiska Jag har laumlst dem i engelsk oumlversaumlttning och i svensk naumlr saringdana aumlr tillgaumlngliga Fredrik Rodhes svenska oumlversaumlttningar fraringn 1970-talet baserades paring amerikanska oumlversaumlttningar medan Naida Alves nyoumlversaumlttning av Peda-gogy of the oppressed fraringn (2021) har gjorts direkt fraringn portugisiska Jag straumlvar efter att anvaumlnda de svenska oumlversaumlttningarna vid citat men anvaumlnder ibland aumlndaring den engelska varianten naumlr jag menar att den uttrycker samma sak effektivare eller med tydligare reto-risk elegans Barros (2020) paringminner dock om att exakthet dubbeltydighet och kaumlnslan i Freires ordval ibland garingtt foumlrlorade i oumlversaumlttningarna

27


synen paring literacy som social praktik och undervisning samt naringgra foumlr avhand-lingen och foumlr svenskundervisning aktuella rekontextualiseringar av delar av critical literacy Till sist presenterar jag de analytiska begrepp som aumlr haumlmtade fraringn Freires critical literacy samt hur jag selektivt lutar mig mot naringgra baumlrande ideacuteer I delkapitel 42 presenteras de delar av Bernsteins kodteori som aumlr relevanta foumlr min studie hur de anvaumlnds och varfoumlr I 43 introduceras de sociosemiotiska ingaringngar som anvaumlnds i den spraringknaumlra analysen och de analytiska begrepp som anvaumlnds I 44 presenterar jag en sammanstaumlllning av avhandlingens analytiska begrepp och redskap I anslutning till det diskuterar jag de teoretiska ramverkens kompabilitet

31 Critical literacy ndash ett maringngfacetterat begrepp Jag inleder med en allmaumln presentation av critical literacy och oumlvergaringr daumlrefter i 311 till att presentera naringgra baumlrande ideacuteer i Freires critical literacy vilka aumlr av saumlrskild vikt foumlr min studie I 312 presenterar jag literacybegreppet i foumlrharingllande till kunskap och undervisning I 313 redogoumlr jag foumlr kritik som riktats mot critical literacy 314 innefattar en redogoumlrelse foumlr omskrivningar av critical literacy I 315 redogoumlr jag foumlr de begrepp jag haumlmtar fraringn teorin

Critical literacy aumlr paring flera saumltt ett svaringrfaringngat begrepp i staumlndig utveckling och foumlraumlndring (Kincheloe 2007) Det kan staring foumlr en slags kompetens konkreta undervisningsmetoder saumltt att vara i klassrummet foumlrharingllningssaumltt gentemot texter och ett sammansatt teoretiskt faumllt (Veum amp Skovholt 2020 Vasquez et al 2019 se kapitel 24 och 4) Aumlr det daring en teori Luke (2013) ifraringgasaumltter i viss maringn detta eftersom critical literacy snarare anammat delar fraringn en maumlngd vetenskapliga faumllt saringsom New literacy studies multiliteracies sociolingvistik genusteori lingvistisk etnografi kritisk diskursanalys och kritisk pedagogik (Luke 2000 Vasquez et al 2019 Janks 2010) Gemensamt foumlr dessa faumllt aumlr att de betraktar spraringk som uttryck foumlr maktfoumlrharingllanden i en stoumlrre social kontext och att spraringk aumlven konstituerar och speglar den sociala kontextens situationens och den oumlvergripande strukturens maktfoumlrharingllan-den Det innebaumlr att spraringket ocksaring kan och ocksaring boumlr anvaumlndas foumlr att avtaumlcka oraumlttvisor och foumlr att forma alternativa betydelser och verkligheter (Giroux 2007) Saumlrskilt har tvaring tydliga inriktningar av critical literacy utkristalliserats kritisk pedagogik och kritisk textanalys (Luke 2013) Kritisk pedagogik5

baseras till stor del men inte enbart paring Freires tankar om en frigoumlrande pedagogik grundad i ett historiskt-materialistiskt (marxistiskt) synsaumltt daumlr mdash 5 Freire anvaumlnde sjaumllv inte begreppet kritisk pedagogik foumlr att beskriva sin egen under-visning utanrdquo dialogisk pedagogikrdquo eller rdquofrigoumlrande laumlranderdquo (Barros 2020)

28

3 TEORETISKA RAMVERK

kultur vaumlrdesystem identitet spraringk och roumlst saumltts i relation till politisk och ekonomisk makt (Luke 2013 Giroux 2007 Vasquez et al 2019) Dessutom paringverkades Freire av teologi kristet symbolspraringk och psykoanalys (Barros 2020 Mclaren 2020) Freire utarbetade sin kritiska pedagogik foumlr analfabeter tillhoumlrande urbefolkningen i Brasilien under 1950- och 60-talen dvs i en specifik historisk kontext och dess tillaumlmpbarhet i andra slags utbildnings-system kan inte betraktas som sjaumllvklar (Roberts 2004 Barros 2020) Den andra inriktningen en gren av critical literacy ibland benaumlmnd som critical language awareness (Fairclough 1993) riktas mot text och kan sammanfattas som kritisk textanalys med syfte att synliggoumlra diskurser ideologier och avsikter (Luke 2013 2000 2015 2017 Janks 2018) Aumlven critical media literacy med inriktning mot digitala medier och internet ingaringr numera haumlr Critical literacy anvaumlnds ocksaring som en mer avancerad och individcentrerad laumlsfoumlrstaringelse kaumlnnetecknad av laumlsstrategier foumlr att synliggoumlra foumlrfattarinten-tioner bias men aumlven stereotyper som critical literacy (Luke 2013) Daring utgoumlr det en mycket specialiserad rdquoreflexiv och kritisk dimensionrdquo6 av foumlrdjupad aumlmneskunskap som i den foumlrsta delen av foumlljande beskrivning rdquo[Critical literacy] is most often practised by those who are already on top of the specialized demands of an academic discourse or who are viewing from the point of view of a marginalized discourserdquo (Macken Horarik 1996244) I citatet sammanfoumlr Macken Horarik critical literacy som en akademisk aumlmnesspecialisering med ett synsaumltt naumlra Freires paring ett moumljligen oproblema-tiserat saumltt (jfr Stone 2012) Begreppet anvaumlnds ocksaring allmaumlnspraringkligt foumlr att beskriva en allmaumln kritisk och medborgerlig kompetens i moumltet med text saumlrskilt gaumlllande digitala medier texter och informationssoumlkning

311 Freires critical literacy Orsaken till att critical literacy aumlr ett saringdant undflyende begrepp kan vara att Freire menade att teori och praktik inte garingr att separera utan de aumlr endast tvaring sidor av samma sak (Freire 1970 1973 Roberts 2004) I maringnga forsknings-studier som utgaringr fraringn critical literacy naumlmns naumlrmast Freires arbeten endast pliktskyldigast moumljligen eftersom hans texter i en vaumlsterlaumlndsk utbildnings-kontext kan uppfattas som alltfoumlr politiska Kanske spelar det ocksaring in att delar av hans resonemang aumlr djupt rotade i en fenomenologisk och teologisk grund (Roberts 2004 Barros 2020) Hans texter som aumlr skrivna i en maumlngd mdash 6 Macken Horarik (1996) anvaumlnder registerbegreppet fraringn Systemisk funktionell lingvistik (se 43) foumlr att beskriva skolkunskaper som en roumlrelse fraringn ett vardagligt register oumlver ett specialiserat register till ett reflexivt och kritiskt register Roumlrelsen kan aumlga rum under ett undervisningsfoumlrlopp saringvaumll som under en hel skoltid

29


olika genrer kan trots hans uttryckta intentioner att skriva enkelt och kort-fattat uppfattas som antingen svaringrgenomtraumlngliga eller sentimentalt oumlver-drivna (Jackson 2007) De oumlppnar daumlrmed ocksaring foumlr ibland disparata tolk-ningar Nedan presenterar jag delar av Freires syn paring vaumlrlden orden och kunskap och baumlddar in de utvalda analytiska begreppen i ett sammanhang relevant foumlr min avhandling

Foumlr Freire ingaringr alltid ord och vaumlrld i en staumlndig vaumlxelverkan daumlr baringda kan rdquolaumlsasrdquo och rdquoskrivasrdquo och daumlr maringlet aumlr medvetandegoumlrande (se nedan) om verkligheten och frihet inte bara foumlr de foumlrtryckta utan aumlven foumlr de foumlr-tryckande (Weffort 1973 Freire 1975) Att kunna se och foumlrstaring (laumlsa) vaumlrlden i form av en objektiv och konkret verklighet aumlr av avgoumlrande betydelse eftersom det endast aumlr gentemot en saringdan verklighet som ett handlande subjekt kan foumlr-haringlla sig kritiskt (Freire 201711) En foumlrutsaumlttning foumlr detta aumlr foumlrstaringelsen foumlr den historiska kontext epok som maumlnniskan befinner sig i (Freire 20131974) Verkligheten utgoumlrs alltsaring inte enbart av det som finns omkring oss haumlr och nu utan aumlven varingr gemensamma historia och det finns aumlven en medvetenhet om det som ska bli foumlraumlndring och hopp (Giroux 2007) Epoker aumlr resultatet av maumlnniskans straumlvande efter att naring saumlrskilda maringl och de val de goumlr i denna straumlvan (Freire 20211970) Genom att foumlrstaring hur epoker loumlpande genom historien avloumlser varandra som en rdquohistoriskt-kulturell tidvattenvaringgrdquo kan verk-ligheten betraktas som foumlraumlnderlig (Freire 197548) Det aumlr saumlrskilt i graumlns-landet mellan tvaring epoker som en rdquoespecially flexible critical spiritrdquo behoumlvs (Freire 20136) Att foumlrstaring sin plats i historien aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr med-vetandegoumlrandet och foumlr att kunna bli ett handlande och ansvarstagande sub-jekt som rdquoaktivt [kan] ingripa i verklighetenrdquo och inte foumlrbli en aringskaringdare eller ett objekt som endast rdquodras med i foumlraumlndringens koumllvattenrdquo (Freire 197548)

Maumlnniskan har baringde moumljlighet och ett ansvar att bidra till foumlraumlndring som leder till frigoumlrelse Processen att foumlrstaring detta beskrivs som en del av med-vetandegoumlrandet7 det vill saumlga sjaumllva rdquoutvecklingen av den kritiska medveten-hetenrdquo (Freire 197561 kursivering i original) Avgoumlrande foumlr medvetande-goumlrandet aumlr gemensam reflektion vilken hos Freire aumlr taumltt sammanlaumlnkad med handling8 (Freire 1975 Shpeizer 2018) Genom medvetandegoumlrandet kan maumlnniskor laumlmna sin semi-intransitivitet daumlr de rdquointe [kan] uppfatta mdash 7 I original conscientizaccedilatildeo Jag anvaumlnder genomgaringende medvetandegoumlrande foumlr detta begrepp Barros (2020) menar dock att begreppet till viss del har feltolkats av foumlrkaumlmpar foumlr critical pedagogy och att det foumlr Freire aumlven innefattar en direkt intensivt kaumlnslofylld och intuitiv naumlrvaro tillsammans med andra i en pedagogisk praktik Jag menar dock att det aumlven i Freires verk finns taumlckning foumlr den ovan beskrivna tolkningen 8 Freire anvaumlnder ordet praxis vilket innebaumlr reflekterade handlingar Se Gustafson (201387f) foumlr resonemang kring kring praxis och praktik

30


problem [hellip] utanfoumlr deras egen sfaumlr av biologiska behovrdquo (197559) De kan daring bli transitiva9 och faring en riktning utanfoumlr sig sjaumllva genom att ingaring i en staumln-dig dialog med vaumlrlden andra och sig sjaumllva (Freire 197559 Freire 201314 Cheu-Jey 2009146) Utan en fortsatt medvetandegoumlrandeprocess och genuin reflektion aumlr risken stor att maumlnniskan inte naringr bortom en naiv transitivitet kaumlnnetecknad av nostalgi flockmentalitet foumlrenklingar svag argumentation foumlrlitande paring kaumlnslor instinktiva handlingar polemik istaumlllet foumlr dialog och en dragning till fanatism (Freire 197559 201314 202138)

Maringlet foumlr medvetandegoumlrandet aumlr kritisk transitivitet grundad i en dia-logisk syn paring moumltet med maumlnniskor och vaumlrld reflektion djup foumlrstaringelse ett gediget proumlvande av baringde egna och andras argument ansvarstagande akti-vitet istaumlllet foumlr passivitet oumlppenhet foumlr foumlraumlndring samt medvetenhet om baringde egna och andras foumlrdomar (Freire 201315) Det handlar alltsaring om ett medvetandegoumlrande som leder maumlnniskan bort fraringn det enbart instinktiva och intransitiva och istaumlllet mot kunskaper (facts) om den objektiva vaumlrlden det vill saumlga det som finns utanfoumlr oss sjaumllva (Freire 201726 Luke 2013146) Kunskapen foumlrflyttar oss fraringn rdquothe instinctual unmediated stimulus-re-sponse behavior [hellip] to meaning making to mediated acitivty to making culturerdquo (Berthoff 19872001xix) Begreppen faringngar daumlrmed en slags utveck-lingsgaringng Freires critical literacy kaumlnnetecknas samtidigt av en stark rea-lism10 daumlr den materiella verkligheten vaumlrlden inte kan betraktas som endast spraringkligt konstruerad (Luke 2013) Att enbart avfaumlrda denna objektiva kun-skap om vaumlrlden paring grundval av raumltten till ett eget perspektiv eller en egen aringsikt menar Freire aumlr subjektivism (201724ff) Objektivitet (fakta om vaumlrlden) och subjektivitet (maumlnniskan sjaumllv) kan enligt Freire inte betraktas som motsatser till varandra utan aumlr istaumlllet beroende av varandra (Freire amp Macedo 1978) Det garingr daumlrfoumlr inte att enbart utgaring varken fraringn subjektet (subjektivism) eller objektet (objektivism) foumlr att beskriva verkligheten Istaumlllet maringste man varingga undra tvivla och taumlnka tillsammans foumlr att undvika att rdquobecome too certain of onersquos certaintiesrdquo (Roberts 2004372) Mot bak-grund av detta oumlvergaringr jag i naumlsta delkapitel till att beskriva Freires syn paring literacy kritik som riktats mot det kritiska i critical literacy och foumlrslag paring hur kritiken skulle kunna vaumlrderas

mdash 9 Transitivitet kritisk transitivitet och naiv transitivitet aumlr i oumlversaumlttningarna av Freires texter synonymer till transitivt medvetande och naivt medvetande Jag anvaumlnder dock fraumlmst de foumlrstnaumlmnda 10 Att bli kritisk aumlr att traumlda in i verkligheten (Freire 201316 min oumlversaumlttning)

31


312 Literacy kunskap och undervisning Foumlr Frerie aumlr literacy-begreppet endast anvaumlndbart om man betraktar det som en uppsaumlttning praktiker vilka antingen staumlrker och frigoumlr maumlnniskan och fraumlmjar aumlkta demokrati eller endast reproducerar oraumlttvisor och ojaumlmlika strukturer (Freire amp Macedo 1987141 jfr Endres 2001) Det aumlr daumlrmed en syn som ligger naumlra det som inom New Literacy studies anges som ideologisk literacy som aumlr beroende av kontext och kultur och oumlppnar foumlr ifraringgasaumlttande och synliggoumlrande av maktstrukturer eller autonom literacy som ses som en teknisk och rdquoneutralrdquo foumlrmaringga vilken ofta resulterar i ett bristtaumlnkande kring de som inte tillhoumlr vaumlsterlaumlndsk medelklass (Street 1989) I ett literacy-perspektiv aumlr laumlsande och skrivande taumltt sammanflaumltade (Nelson 2012) I de frigoumlrande literacypraktikerna finns alltid politik (aumlkta) kunskap och krea-tivitet Att laumlsa innebaumlr att se foumlrstaring och tolka och aumlr inte begraumlnsat till textens ord Istaumlllet boumlr man foumlrst laumlsa vaumlrlden eftersom man daring ocksaring kan foumlrstaring ordet och dess objekt eller motsvarighet i vaumlrlden Det betyder inte att fonem eller stavning aumlr oviktiga utan att dessa maringste byggas in i ord med en foumlr deltagarna signifikant betydelse (Zelaya 2015) Den tekniska aspekten av literacy aumlr daumlrmed fullt inlemmad i den semiotiska Ord saknar naumlmligen enligt Freire betydelse utanfoumlr kontexten (Freire 197518) Daumlrfoumlr motsaumltter Freire sig starkt en endast teknisk och mekanisk syn paring laumlsning och paring kun-skap det vill saumlga en autonom syn paring literacy Laumlsning begraumlnsad till haumlr-mande av fonetiska ljud eller grammatik som raumltt eller fel utgoumlr exempel paring saringdana En saringdan autonom syn paring literacy reproducerar och befaumlster enbart ojaumlmlika strukturer och praktiker Laumlsning blir alltsaring endast meningsfullt naumlr foumlrstaringelse skapas och daumlrfoumlr maringste orden ha en foumlrankring i vaumlrlden det som maumlnniskan kaumlnner till (Freire 1975 Freire amp Macedo 1987) Laumlsning av vaumlrlden innebaumlr att tolka och foumlrstaring den medan skrivandet av vaumlrlden hand-lar om att genom medvetet arbete foumlraumlndra den Daumlrfoumlr foumlregaringr laumlsningen av vaumlrlden egentligen laumlsningen och skrivandet av ordet (Freire 197518) Literacy betraktas inom critical literacy och andra naumlrbeslaumlktade perspektiv saringsom New Literacy Studies New Literacies Multiliteracies som deltagande i sociala praktiker daumlr semiotiska system (exempelvis skrift bild film ljud) ingaringr och anvaumlnds rdquoutan stoumlrre anstraumlngning effektivt och kritisktrdquo (Freebody amp Luke 20032 min oumlversaumlttning jfr Christie amp Macken-Horarik 2009) Den allt vanligare pluralvarianten rdquocritical literaciesrdquo faringngar daumlrmed dels att det roumlr sig om en oaumlndlig maumlngd sociala praktiker dels att en maumlngd olika semiotiska resurser kan anvaumlndas foumlr att uttrycka och tolka mening (se 314) En social praktik grundas paring normer och vaumlrderingar om vad som aumlr viktigt oviktigt

32


bra eller daringligt (Luke 2013 jfr Van Leeuwen 2008) Dessa aumlr antingen medvetna eller inbyggda och implicita i den sociala praktiken De aumlr inte heller enbart konsekvenser av exempelvis den teknik som anvaumlnds och dess moumljligheter och begraumlnsningar (Luke 2013) Aumlven undervisningspraktiken aumlr uppbyggd genom saringdana normativa val Literacy-undervisning handlar daumlrfoumlr om att foumlra in elever i kulturellt styrda och normativa saumltt att anvaumlnda och skapa texter i vid bemaumlrkelse och foumlrstaringelse foumlr hur texter kan anvaumlndas institutionellt (Luke 2013) Inom ramen foumlr critical literacy faringr eleverna dess-utom redskap foumlr att analysera texter och diskurser och hur dessa beskriver vaumlrlden (ibid Janks 2014) Critical literacy kan dock aldrig stanna daumlr utan syftet maringste i linje med Freire (1975) vara en straumlvan efter foumlraumlndring och foumlrstaringelse foumlr hur texter foumlraumlndrar vaumlrlden rdquoCritical literacy education [hellip] is premised on the imperative for freedom of dialogue and the need to critique all texts discourses and ideologiesrdquo (Luke 2013145)

Det sker daumlrmed alltid ett vaumlxelspel mellan laumlsningen av och tolkningen av vaumlrld och ord Naumlr detta vaumlxelspel ska faringngas i form av en modell finns som alltid en risk att den inbyggda dynamiken kreativiteten och moumltet mellan maumlnniskor omvandlas till en foumlrenklad och mekanisk process En saringdan process gaumlllande critical literacy inleds ofta med laumlsningen av ordet (i oumlver-gripande bemaumlrkelse) och oumlvergaringr sedan till en jaumlmfoumlrelse med vaumlrlden (lauml-sande av vaumlrlden kanske i form av elevernas egna erfarenheter) foumlr att avslutas med ett omskrivande av ordet i syfte att omvandla vaumlrlden11 (se Janks 2018 Duncan-Andrade amp Morrell 2007 jfr Kress 2010) Ofta saknas ocksaring uttryck foumlr kunskap i medvetandegoumlrandeprocessen Kunskap aumlr alltid naumlr-varande hos Freire aumlven om kunskapsutvecklingen varken kan ske genom att laumlraren oumlverfoumlr kunskapsfragment till eleverna eller genom propagandistisk plakatundervisning som ju ocksaring innebaumlr oumlverfoumlring av faumlrdiga tankar (Freire 202184ff) Kunskapen maringste istaumlllet eroumlvras av den laumlrande i en ref-lekterande dialog med andra laumlrande och laumlraren (som ocksaring aumlr laumlrande) I denna dialog aumlr den gemensamma kritiska proumlvningen av tankar och kunskap foumlrutsaumlttningen (Freire 19751973 Luke 2013142f Rodhe 1975) Den kritiska proumlvningen kan ocksaring riktas mot enskilda ord (Zelaya 2015) Foumlrstaringelse medvetenhet och kritisk transitivitet kan inte heller narings genom att eleverna foumlrses med foumlrenklande formler eller mallar utan endast genom rdquoaumlkta taumln-kanderdquo och genom rdquoundranderdquo snarare aumln rdquogoumlranderdquo (Freire 197579f Freire 201333 jfr Fairclough 2010 Roberts 2004)

mdash 11 Liknande processer aringterfinns inom exempelvis Multiliteracies och New Literacies

33


Det aumlr ocksaring omoumljligt att flytta oumlver critical literacy som ett faumlrdigt paket med metoder och tankesaumltt fraringn en kulturell kontext till en annan (Freire amp Macedo 1987 Giroux 2010) Foumlrklaringen ligger i Freires syn paring det kritiska i foumlrharingllande till textens (ord) och den social praktikens (vaumlrld) kontext Foumlr att fullstaumlndigt kunna foumlrstaring ord och vaumlrld och daumlrigenom vara kritisk maringste allt det som samverkar foumlr att skapa kontexten ingaring rdquosociala politiska histo-riska kulturella och ekonomiska faktorerrdquo (Freire amp Macedo 1987133 jfr Giroux 2010) Det aumlr enligt Freire av yttersta vikt att utgaring fraringn just den hi-storiska kontext epok som de laumlrande befinner sig i Daumlrfoumlr kan critical literacy i praktiken aldrig vara densamma i olika historiska kontexter (se Weffort 19751973 Vasquez et al 2019) Om en svensk svensklaumlrare aumlndaring lyckas foumlrstaring den kontext i vilken Freire utvecklade sin pedagogik och vill tillaumlmpa hans tankar i en ny kontext maringste dessa aumlndaring rdquoskrivas omrdquo eller rdquoaringteruppfinnasrdquo foumlr att fungera i den nya kontexten (Freire och Macado 1987) Att Freire undviker att ge konkreta och exakta raringd foumlr hur critical literacy boumlr tillaumlmpas bottnar ocksaring i hans oumlvertygelse om att kunskap inte kan foumlrmedlas utan endast uppnarings genom att maumlnniskan taumlnker och reflekterar sjaumllv foumlr att undvika rdquodomestication of the mindrdquo (Freire amp Macedo 1987135)12

I critical literacy spelar samtidigt medvetandegjorda och autonoma lauml-rare13 en viktig roll saringsom rdquotransformative intellectualsrdquo14 (Giroux 198725 jfr Norton 2013 Jackson 2007) Aumlven om laumlrare och elever laumlr av varandra betyder det emellertid inte att laumlraren ska upphoumlra att vara laumlrare Eleverna kan naumlmligen inte paring egen hand bli kritiska utan den kritiska medvetenheten maringste utvecklas med hjaumllp av utbildare eller laumlrare i ett genomtaumlnkt utbild-ningssystem rdquosom kan baumlra skepticismens boumlrdardquo (Karl Mannheim Diag-nosis of Our Time 1943 i Freire 1975197375) Den medvetandegjorda laumlraren aumlr daumlrmed foumlrutsaumlttningen foumlr att eleverna ska kunna bli modiga kreativa och kritiskt taumlnkande (jfr Luke amp Freebody 1999) och det aumlr daumlrigenom laumlraren faringr sin auktoritet (Giroux 2007) Detta uppdrag aumlr emellertid omoumljligt om laumlrarnas autonomi kringskaumlrs genom att rdquoett administrativt naumltverk staumlndigt oumlvervakar och kontrollerar dem eftersom laumlrarna varken aumlr att lita paring eller kan arbeta sjaumllvstaumlndigtrdquo (Giroux 198725 min oumlversaumlttning) Paring saring saumltt torde det vara omoumljligt eller aringtminstone mycket svaringrt att paring en institutionell nivaring infoumlra mdash 12 Freire (2021) beskriver det som brukar kallas foumlr traditionell undervisning som bank-undervisning daumlr laumlraren goumlr insaumlttningar av kunskapsfragment i elevernas rdquotommardquo huvuden 13 Det vill saumlga de laumlrare som aumlr kritiskt transitiva och som ser sig sjaumllva som medvandrare snarare aumln laumlrare inom ett utbildningssystem daumlr kunskap liknas vid ett banksystem daumlr laumlraren ska fylla elevernas tomma huvuden (Freire 1970) 14 Ibland oumlversatt till svenska till det mer tekniska uttrycket rdquofoumlraumlndringsagenterrdquo

34


critical literacy som en slags allmaumln metod eftersom det paradoxalt nog riskerar att ta doumld paring det kritiska (Luke 2000)

I delkapitlet har jag redogjort foumlr Freires tankar och naringgra tolkningar av dessa kring literacy undervisning och laumlraren I naumlsta delkapitel beskriver jag en kritik som riktats mot just det kritiska i Freires kritiska pedagogik och daumlrefter beskriver jag naringgra foumlr skolan rdquoofarligarerdquo eller mer laumltthanterliga tolkningar och varianter av critical literacy

313 Kritik mot det kritiska Maringnga vaumlrjer sig emellertid mot den som de menar dikotomiska och foumlr-enklade vaumlrldsbild som Freire utgaringr ifraringn En av kritikerna aumlr Cheu-Jey (2009) som diskuterar hur det rdquokritiskardquo som del av critical literacy kan valideras eller legitimeras En orsak aumlr att Freire inte egentligen definierar vad sjaumllva kritiken bestaringr av daumlremot legitimeras den genom oraumlttvisor och framtida frihet Cheu-Jey menar att en alltfoumlr ensidig inriktning av det kritiska goumlder en ensidig syn paring maumlnniskan som antingen foumlrtryckt eller foumlrtryckare Det leder det kritiska fel eftersom maumlnniskan aumlr komplex och motsaumlgelsefull och beroende paring situation kan fungera baringde som foumlrtryckt och foumlrtryckare (jfr Jackson 2007) Det rdquokritiskardquo i literacy maringste istaumlllet ses i relation till den oumlverordnade uppgiften att skapa foumlrstaringelse (Cheu-Jey 2009 Endres 2001) Foumlrstaringelse av ord och vaumlrld som laumlsning tolkning kunskap och reflektion och som resultat av dialog (mellan maumlnniskor ocheller mellan ord och vaumlrld) aumlr dock fundamentalt foumlr Freire Cheu-Jey bortser i sin kritik till viss del fraringn den egenreflektion som Freire menar maringste ingaring i en kritisk praktik och Freire foumlr ocksaring fram vikten av att ifraringgasaumltta aumlven foumlrtryckta elevers foumlr-domar och destruktiva vaumlrderingar (Freire amp Macedo 1987 Stone 201338) Oavsett vem vi aumlr behoumlver vi foumlrstaring oss sjaumllva och hur vi aumlr en del av politiska och historiska strukturer Daumlremot aumlr det problematiskt om denna sjaumllv-reflektion rdquoexternalizing the selfrdquo och elevernas rdquoinnermost emotions and core experiencesrdquo inte bara delas utan ocksaring saumltts paring praumlnt i undervisningen (Luke 2017165-166 se vidare 32) I anslutning till kritiken av ensidighet i kritikens riktning ger Cheu-Jey (2009) foumlrslag paring hur kritikens natur och validitet kan avgoumlras Han anvaumlnder sig av en begreppsapparat haumlmtad fraringn Habermas daumlr validitetskrav kan staumlllas utifraringn tre kategorier objektiv jaumlm-foumlrelse med vaumlrlden och andra kaumlllor (rdquoJaumlmstaumllldheten oumlkarminskar i Sverigerdquo) subjektiv jaumlmfoumlrelse med det jaget kaumlnner eller tycker (jag kaumlnner att det inte staumlmmer) och normativ daumlr en grupp har gemensamma intressen och vaumlrderingar om naringgot specifikt exempelvis vad som aumlr bra daringligt gott eller ont (Laumlrare som uttrycker att det aumlr viktigt att eleverna underbygger sina

35


argument) Med tanke paring Freires utgaringngspunkt att det subjektiva och det objektiva inte helt kan skiljas aringt boumlr daumlrfoumlr kritik som kan valideras paring mer aumln ett saumltt vaumlrderas houmlgre objektivt subjektivt och med tanke paring den tyngd som Freire laumlgger paring dialog aumlven normativt

314 rdquoOmskrivningarrdquo av critical literacy eller kritiska aspekter Svaringrigheterna att tillaumlmpa Freires version av critical literacy i vaumlstvaumlrldens utbildningssystem i kombination med en enorm spridning av hans ideacuteer har bidragit till att critical literacy staumlndigt omvandlas och rekontextualiseras (Endres 2001) det vill saumlga en rdquodiscursive rsquothicknessrsquordquo vilket leder till rdquoa uni-verse of possible ideasrdquo om hur Freires ideacuteer kan anvaumlndas foumlr nya tankar kring undervisning (Barros 2020169) Aumlven om inte alla uttryck foumlr kritiska praktiker i teorier och metoder kan betraktas som direkta omskrivningar (rdquorewritingsrdquo i Freire amp Macedo 198735) av critical literacy vill jag aumlndaring i foumlljande delkapitel oumlversiktligt beskriva det kritiska i relation till naringgra i Sverige tongivande tolkningar av teoretiska och pedagogiska ramverk daumlr critical literacy aumlr en uttalad del eller daumlr det kritiska har en framskjuten plats Hilary Janks The four Resources Model av Luke amp Freebody (1999 Luke 2013 2017) genrepedagogik och multiliteracies I denna bakgrund ingaringr ocksaring critical literacys relation till det kritiska i genrepedagogik Delkapitlet kan ocksaring fungera som en introduktion av tidigare forskning (kapitel 4)

I Sverige anvaumlnds ofta Hilary Janks undervisningsnaumlra och med svenskt utbildningssystem relativt kompatibla tolkning av critical literacy I detta ingaringr att foumlrstaring att spraringk och makt inte kan betraktas utan varandra och att detta kan synliggoumlras genom diskursanalys foumlr att skapa medvetenade om att texter bilder och andra artefakter skapas inom ramen foumlr diskurser dvs saumltt att taumlnka och vara kopplade till maktfoumlrharingllanden och ideologier (Gee 2013 Janks 2014 2018 Endres 2001) Den centrala uppgiften foumlr critical literacy aumlr att undersoumlka vem som har makt (ideologiskt och ekonomiskt) oumlver vilka texter diskurser och informationsfloumlden och hur texters och diskursers status skapas och foumlraumlndras i sociala och kulturella kontexter (Janks 2010 Vasquez et al 2019) I maringnga svenska studier som anvaumlnder eller inspireras av critical literacy anvaumlnds Janks fyra rdquonoderrdquo foumlr utvecklande av en kritisk undervis-ning domination (spraringk och makt) access (tillgaringng till samhaumlllets houmlgt vaumlrderade diskurser) diversity (identitet och maringngfald) och (re-)design (multimodala transformeringar av representationer) (Janks 2000 2010 2014) Janks betonar att noderna aumlr beroende av varandra men de riskerar aumlndaring att tolkas som fristaringende kvalitetstecken Exempelvis saumltts ibland lik-hetstecken mellan rdquoaccesstillgaringngrdquo och (synligt) rdquoengageraderdquo elever (se ka-

36


pitel 4) vilket aumlr problematiskt eftersom varken graden av deltagande i undervisningen eller det laumlrande som det synliga deltagande leder till egent-ligen kan valideras (Bloome et al 1989 jfr Aringberg amp Olin-Scheller 2018) Janks fyra noder riskerar daumlrfoumlr att reduceras till maumltpunkter i en utvald situerad praktik istaumlllet foumlr att synliggoumlra medvetandegoumlrande som en laringngsiktig process Jag menar ocksaring att den sjaumllvreflektion sjaumllvproumlvning och sjaumllv-foumlraumlndring baringde foumlr elev och laumlrare som aumlr avgoumlrande i Freires tankar kring utbildning (Freire 197644 Freire amp Macedo 198747 Giroux 2007) riskerar att hamna i bakgrunden om Janks fyra dimensioner anvaumlnds instrumentellt mot en klassrumspraktik Avtaumlckandet handlar ju inte bara om vaumlrlden och orden utan aumlven om jagets roll som uttolkare av dessa (Janks 2000) Identitet ingaringr visserligen i noden identitet och maringngfald (diversity) men reflek-tionsaspekten verkar svaringrare att realisera och faringnga (jfr Olin-Scheller amp Teng-berg 2012) Genom textanalys kan verklighetsbilder och ideallaumlsare synlig-goumlras och det aumlr samtidigt viktigt att foumlrstaring hur kaumlnslor och foumlrestaumlllningar kopplade till varingr identitet ocksaring positionerar oss i relation till texter (Janks 2018) Paring saring saumltt faringr elever foumlrstaringelse foumlr varfoumlr det aumlr svaringrt att ta till sig texter som vaumlcker motstaringnd (Fairclough 2015) Foumlr att bygga upp ett medvetande kring detta behoumlver eleverna bygga upp ett metaspraringk vilket ofta haumlmtas fraringn den Systemisk funktionella lingvistiken (se aumlven nedan samt 33) med dess syn paring hur spraringkliga val baringde moumljliggoumlrs och begraumlnsas av den sociala kontexten (Janks 2010 Fairclough 1992 2010 2015) Janks (2019) paringminner dock ocksaring om vikten av att aumlven laumlsa rdquomedrdquo texten aumlr en kritisk handling eftersom den kritiska tolkningen alltid maringste utgaring fraringn hur texten posi-tioneras och arbetar foumlr att positionera laumlsaren Att laumlsa rdquomedrdquo en text som kolliderar med varingr vaumlrldsbild aumlr daumlrfoumlr mycket svaringrt medan det aumlr laumltt att laumlsa rdquomedrdquo en text som bekraumlftar varingr vaumlrldsbild Det kraumlver daumlrfoumlr inte bara att man automatiskt laumlser fraringn ett annat perspektiv utgaringende fraringn en specifik identitet aumlven om det aumlr en god resurs Man maringste ocksaring laumlsa fraringn en position som skaver mot den egna identiteten

Luke amp Freebody (1990) har genom sin rdquoThe Four Resources Modelrdquo foumlrsoumlkt att faringnga det maringngfacetterade literacy-begreppet rdquocode breaker meaning maker text user text criticrdquo (19904) De har senare valt att be-naumlmna dessa resurser som sociala praktiker (1997214) I realiteten oumlver-lappar praktikerna varandra att knaumlcka koden att foumlrstaring och producera skriven visuell och talad text att anvaumlnda texter funktionellt och se vilka sociala relationer som omger dem och har skapat dem liksom att kritiskt analysera text utifraringn vetskapen att neutrala texter inte finns och att i naumlsta steg nyskapa dem Det innebaumlr att textkritik som social praktik inte kan

37


betraktas som den houmlgsta eller mest avancerade laumlskompetensen (Luke 2000454) De sociala praktikerna aumlr under staumlndig omvandling och aumlr rdquotied up with political cultural and social power and capitalrdquo (Luke amp Freebody 19994) Relationen mellan olika kulturella system foumlr representation och den sociala och ekonomiska verkligheten uppfattar Luke (2013) som nutidens av-goumlrande fraringga med tanke paring den flyktighet som kaumlnnetecknar varingr samtid Uppgiften foumlr critical literacy aumlr att undersoumlka vem som har makt och kont-roll oumlver vilka texter diskurser och informationsfloumlden liksom hur texters och diskursers status foumlraumlndras i sociala och kulturella kontexter och vilka konsekvenser texters design och utformning faringr i olika sociala kontexter (Luke ibid) Paring saring saumltt behoumlvs ingen egentlig aringtskillnad goumlras mellan skrift som representation och multimodala representationer av vaumlrlden som maringl foumlr critical literacy och det kanske inte heller aumlr helt noumldvaumlndigt att uppeharinglla sig alltfoumlr mycket vid de olika rdquoaffordancesrdquo som olika modaliteter medfoumlr med tanke paring hur sociala praktikers staumlndiga omformning i relation till olika teknologier

Critical literacys mer spraringkliga inriktning (critical language awareness) och genrepedagogik vilken vilar paring det sociosemiotiska ramverket Systemisk funktionell lingvistik kan till viss del moumltas i en emancipatorisk syn paring spraringkets roll Zelaya (2015) menar att Freires critical litreracy och social-semiotik i Hallidays version (Halliday amp Matthiessen 2014) gifter sig vaumll daring baringda utgaringr ifraringn att spraringket aldrig kan separeras fraringn dess sociala sam-manhang och han citerar Halliday rdquolangauge has the property of not only transmitting the social order but also maintaining and modifying itrdquo (1978 s 186 i Zelaya 2015184) Genrepedagogiken som utvecklats fraringn SFL har som fraumlmsta syfte att genom explicit pedagogik ge alla elever tillgaringng till privi-legierades diskurser (Rose 2004 Karlsson 2011b Christie amp Macken-Horarik 2009) Svaringrigheten att foumlrena critical literacy med genrepedagogik ligger dock i den diametralt skilda synen paring explicit undervisning (se 32) vilken ur ett critical literacy-perspektiv betraktas som ensidig reproduktion av kulturens vaumlrdesatta diskurser daumlr elevernas egna erfarenheter inte tas tillvara och daumlr de inte utvecklar ett kritiskt foumlrharingllningssaumltt till vaumlrlden SFL betraktar istaumlllet critical literacys fokus paring den kritiska foumlrmaringgan som tar avstamp i elevernas erfarenheter och sedan utvecklas i en implicit organisk och dialogisk process saringsom naiv och otillraumlcklig (Rose 2007)

Oavsett aumlr maringlet foumlr de tvaring perspektiven en mer jaumlmlik vaumlrld daumlr elever aumlr utrustade med kunskaper egenmakt och moumljlighet att ifraringgasaumltta och foumlraumln-dra I en foumlrenklad form uppfattas troligen genrepedagogiken som en proces-sinriktad metod foumlr att laumlra ut eller laumlra sig laumlsande och skrivande inom olika

38


och i samhaumlllet houmlgt vaumlrderade genrer Detta goumlrs i gaumlrna genom det saring kallade genrehjulet (se Gibbons 2018) i flera steg och inleds med ett gemen-samt upptaumlckande av en genre och ett inneharingll genom laumlsande och diskussion av det laumlsta en analys av genrens spraringkliga och inneharingllsliga kaumlnnetecken gemensamt skrivande inom genren och till sist ett individuellt skrivande Det finns daumlrmed som med alla modeller en risk att SFLs dynamiska foumlrstaringelse av hur betydelse skapas omvandlas till det som Hansson kallar rdquoen kastrerad genrepedagogik omvandlad till fiffig skrivmetodik i anstaumlllningsbarhetens tjaumlnstrdquo (2011206) daumlr undervisningen omvandlas till att troumlska igenom en maumlngd fasta idealgenrer I en saringdan tolkning foumlrbigarings aumlven moumljligheten till djupare foumlrstaringelse av hur genrer fungerar som realiseringar av skiftande so-ciala syften ideologier och vaumlrden utanfoumlr texten I den ursprungliga modell av genrepedagogiken som faringtt stor spridning genom Gibbons boumlcker kring andraspraringksundervisning och Skolverkets webbmaterial foumlr laumlrare centreras de fyra delarna av processen runt rdquoTowards control ofCritical orientation to genre textrdquo (Rothery 1996 Martin 2013) Haumlr sammanfattas pedagogikens syfte Det handlar baringde om att behaumlrska de genrer som ger tilltraumlde till samhaumlllets houmlgt vaumlrderade diskurser och att ocksaring kunna kritisera dessa och andra texter (Christie amp Macken-Horarik 2009)

Delar av critical literacy aringterfinns ocksaring i det manifest som en samman-slutning av forskare The New London Group bland andra de ovan naumlmnda Luke och Kress formulerade 1996 Gruppen ville med tanke paring samhaumlllets genomgripande foumlraumlndringar digitalisering och nya saumltt att kommunicera utveckla ett multimodalt (och multispraringkligt) alternativ till rdquoliteracyrdquo naumlm-ligen multiliteracies (Cope amp Kalantzis 2013 Luke 2017) New London Groups manifest foumlr rdquoa pedagogic of multiliteraciesrdquo skapades som en reak-tion paring samhaumlllets genomgripande foumlraumlndringar mot en maringngfald av literacies och skolans ofoumlrmaringga till foumlraumlndring (ibid) Varken undervisning som syftade till att laumlra ut samhaumlllets houmlgstatusdiskurser saringsom genrepedago-giken oumlnskade eller en enbart situationsbaserad literacy var tillraumlcklig Istaumlllet foumlreslog man att dessa skulle kompletteras med en kritisk inramning och design foumlr foumlraumlndring (Cope amp Kalantiz 2013107) Multiliteracies-perspek-tivet ligger naumlra Freires critical literacy dels genom processen rdquoanalyserardquo som handlar om att granska maktfoumlrharingllanden (se Magnusson 201579) och dels genom att man tydligt pekar paring behovet av en foumlraumlndrad maktstruktur och auktoritet i laumlrarrollen och texter som elever moumlter New London group har ocksaring drivit fraringgan att skolan maringste arbeta med en maringngfald av olika meningsskapande resurser och saumlrskilt saringdana som eleverna moumlter paring sin fritid med tanke paring hur skriftens dominans har utmanats genom en maumlngd

39


olika modaliteter multiliteracies istaumlllet foumlr literacy (Cope amp Kalantzis 2013 Gee 2013) Multiliteraciespedagogiken fokuserar paring laumlrande inte under-visning och laumlrande betraktas som en transformation mellan olika semiotiska modaliteter Den laumlrande betraktas som en kreativ och innovativ agent en som kan handla och som designar och transformerar (Cope amp Kalantzis 2013) Samtidigt oumlppnar Cope amp Kalantzis foumlr de tvaring olika vaumlgar som kan tas daumlr den ena aumlr anpassning och den andra ett kritiskt avstaringndstagande (2013115) Den kritiska vaumlgen finns alltsaring med som ett alternativ men maringste egentligen inte vaumlljas utan haumlr kan multiliteracies helt enkelt utmynna i det egna men inte oviktiga projektet rdquoto get a decent jobrdquo (ibid111) En saringdan anpassning skulle dock troligen foumlr Freire likstaumlllas med att inraumltta sig i ett foumlrtryckande system

Som Luke (Garcia Luke amp Seglem 2018) ursprunglig medlem i New London group med viss besvikelse noterar tangerar dock baringde den ovan naumlmnda rdquoaringtminstone faring ett jobbrdquo-diskursen (jfr PISA 2009) och dessa beskrivningar av vilka kompetenser som framtida medborgare behoumlver OECDs en flexibel kreativ sjaumllvstaumlndig individ som ska kunna samarbeta med olika personer (jfr Cope amp Kalantzis 2013111116) Multiliteracies aumlr en vaumlg rdquofor active citizenship centred on learners as agents in their own know-ledge processes capable of contributing their own as well as negotiating the differences between one community and the nextrdquo (ibid 113) det vill saumlga en retorik ganska naumlra OECDs Cope amp Kalantzis tar dock avstaringnd fraringn just begrepp som foumlrmaringga och kompetens rdquoLiteracy teaching is not about skills and competence it is aimed at creating a kind of person an active designer of meaning with a sensibility open to differences change and innovationrdquo (2013116) Den frigoumlrande kraften i multiliteracies eller det som tydligast kanske kan kopplas till critical literacy aumlr istaumlllet dess oumlppenhet infoumlr foumlraumln-dring och maringngfald men Luke (Garcia et al 2018) varnar foumlr att nyskapandet transformeringen riskerar att tappa sin kritiska och dialogiska riktning och reduceras till individens kreativa uttryck Jag menar att multiliteracies paring det saumltt som Cope amp Kalantzis uttrycker det ligger riskabelt naumlra det som ibland har kallats laumlrstilar naumlr de talar om elevernas rdquoprefered mode of represen-tationrdquo och rdquolearning to one artificially segregated mode will favour some types of learners over othersrdquo (2013121) Samtidigt foumlrnekar de inte skriftens fortsatta betydelse dock alltid i samspel med andra semiotiska modaliteter

I de fyra presenterade omskrivningarna finns aringtminstone en kaumlrna av gemensamt tankegods haumlmtat fraringn eller utvecklat parallellt med critical literacy och de premisser som det vilar paring att ge tillgaringng till privilegierade diskurser att avtaumlcka och ifraringgasaumltta och att moumljliggoumlra omskrivningar och

40


daumlrmed foumlraumlndring I slutdiskussionen aringtervaumlnder jag till denna genomgaringng men jag haumlmtar inte analytiska begrepp fraringn dessa omskrivningar

315 Begrepp haumlmtade fraringn critical literacy Sammanfattningsvis ser jag critical literacy som ett perspektiv daumlr reflektion och dialog aumlr framtraumldande liksom samspelet mellan ordet (den spraringkliga diskursen) och vaumlrlden (den materiella verkligheten realism) Jag anvaumlnder dock critical literacy av flera anledningar selektivt Det aumlr exempelvis svaringrt att anamma critical literacy som teori och kritisk pedagogik eftersom den aumlr svaringrfoumlrenlig med det befintliga svenska utbildningssystemet och undersoumlk-ningens kontext Critical literacy liksom andra teoretiska perspektiv foumlr med sig starka normer och tydliga vaumlrderingar av hur den sociala praktiken borde se ut (Luke 2013) Laumlrare som inte har kommit i kontakt med critical literacy tidigare aumlr troligen omedvetna om detta rdquoborderdquo och en analys av laumlrares samtal och kritiska praktik riskerar daring att utmynna i enbart bristdiskurser kopplade till laumlrarens praktik Min avsikt aumlr istaumlllet att hitta moumljligheter i den undervisning som antingen aumlr eller enligt laumlrarna skulle kunna bli Jag har foumlr detta valt att anvaumlnda Freires relativt tidiga begrepp kritisk och okritisk transitivitet eftersom jag menar att dessa begrepp aumlr garingngbara oavsett ut-bildningssystem foumlr att ocksaring beskriva en foumlraumlndring eller moumljliga roumlrelser och utveckling under tid fraringn en mer naiv transitivitet mot en mer kritisk transitivitet Denna foumlraumlndring kan innefatta maringnga moumljliga kritiska prak-tiker vilka var och en foumlr sig inte raumlcker foumlr att elever ska utveckla en synlig kritisk transitivitet men som tillsammans kan komma naumlrmare detta Jag menar att begreppen kan anvaumlndas foumlr att synliggoumlra tecken paring denna roumlrelse i laumlrares utsagor om undervisningspraktiken och konstruktioner av det kritiska daumlr vad det kritiska aumlr eller kan vara och i elevers utsagor och kanske agerande i observationsstudien och moumljligen ocksaring i textmaterialets formu-leringar Jag har valt att inte undersoumlka hur laumlrarna konstruerar just critical literacy eftersom begreppet inte anvaumlnds av laumlrarna sjaumllva Jag anvaumlnder istaumlllet critical literacy och begreppen kritisk och okritisk transitivitet som en slags referenspunkt mot vilka det kritiska uppdraget diskurser och praktiker kan beskrivas I oumlvrigt aumlr synen paring literacy som social praktik (se aumlven 33) en baumlrande tanke i min avhandling liksom kunskap saringsom grundad i baringde diskurs och en materiell verklighet (ord och vaumlrld subjektivitet och objek-tivitet) liksom reflektionens roll som sjaumllvreflektion i kombination med reflektion oumlver vaumlrlden och dess texter normer vaumlrderingar och kunskaper Jag anammar daumlrmed inte Freires utgaringngspunkt daumlr laumlrare som kunskaps-foumlrmedlare automatiskt ses som foumlrtryckare och eleverna daumlrigenom auto-

41


matiskt fungerar som foumlrtryckta eftersom relationen mellan laumlrare och elever i en svensk skolkontext aumlr mer komplicerad aumln saring saumlrskilt med tanke paring den svenska skolans marknadfiering och maringlstyrningens foumlrtingligande av kunskaper genom kunskapskraven (se kap 4) Jag menar aumlven att critical literacy dessutom kan finnas i en tydligt inramad undervisning men para-doxalt nog kan saknas i klassrum daumlr laumlrarna bekaumlnner sig till en kritisk pedagogik Bernstein (1996 2000) kategoriserar critical literacy som en otyd-lig pedagogik och jag menar att Bernsteins kodteori kan erbjuda moumljliga foumlrklaringar till den ovan naumlmnda paradoxen I naumlsta delkapitel presenterar jag de delar av Bernsteins kodteori som anvaumlnds i den oumlvergripande analysen

32 Bernsteins kodteori Precis som Freire kan aumlven Bernstein ibland reduceras till en parentes i en artikel Bernsteins teoretiska grund i sociologi och spraringk och hans taumlmligen abstrakta men systematiska kodteori oumlppnar troligen inte paring samma saumltt foumlr lika disparata tolkningar som Freires frigoumlrande pedagogik Freire och Bern-stein enas i maringlet att med utgaringngspunkt i en klassanalys blottlaumlgga makt-foumlrharingllanden foumlr att uppnaring jaumlmlikhet och raumlttvisa (Bourne 2004 Moore 2013) och de innefattas baringda i forskningsinriktningen critical studies (Apple 2019) Men medan Freire kategoriserar traditionella vaumlsterlaumlndska skol-formers bankundervisning som ren reproduktion av foumlrtryckande strukturer foumlrkastar Bernstein denna premiss och visar hur en pedagogisk kommu-nikation aumlr resultatet av makt- och kontrollfunktioner Den ska dock inte betraktas som enbart reproduktion rdquothe transmissionacquisition systems [hellip] do not create copper etching plates in whose lines we are trapped Nor are the systems grids networks and pathways embedded in either concrete or quicksandrdquo (Bernstein 20036 jfr aumlven Luke 2017) Bernstein paringminner om att analysen av undervisning inte bara kan omfatta det som foumlrs till undervisningen (elevers bakgrund koumln och klass) utan ocksaring maringste synlig-goumlra vad som redan finns i den pedagogiska kontexten (Bernstein 2003178) Baringde Freire och Bernstein ser spraringk och social kontext som taumltt samman-bundna rdquoBetween language and speech is social structurerdquo (Bernstein 200395) Att baringda inledde sina yrkesliv som laumlrare foumlr elever fraringn minoritets-grupper och arbetarklass kan ocksaring vara vaumlrt att paringminna om Som helhet aumlr Bernsteins kodteori mycket omfattande och vi kan kalla den taumlnjbar rdquolinking the smallest human action the most ordinary seeming talk ultimately to the principles of social organization to the production and distribution of power within societiesrdquo (Hasan 20016) Den kan daumlrmed anvaumlndas foumlr alla peda-

42


gogiska sammanhang i vid bemaumlrkelse (familjen arbetsplatsen sjukvaringrden) aumlven om den ofta foumlrknippas med formell undervisning och skolsystem (Bernstein 1999 Maton amp Muller 2009) Den kan som Moore skriver rdquobe put to workrdquo (2001367) och erbjuder saumltt att analysera och synliggoumlra makt-aspekter av och mellan sociala strukturer pedagogiska praktiker och spraringk och kan daumlrfoumlr anvaumlndas foumlr att undersoumlka oumlvergripande pedagogiska system ut-bildningspolitik kunskapsdiskurser klassrumspraktiker och spraringkanvaumlndning och relationerna mellan dessa Det goumlr teorin mycket anvaumlndbar foumlr min undersoumlkning eftersom empirin haumlmtats fraringn olika nivaringer i utbildningssyste-met Bernsteins kodteori anvaumlnds ocksaring flitigt i en rad avhandlingar om svenskaumlmnet och dess undervisning (Andersson Varga 2014 Norlund 2009 Knutas 2008) I foumlljande delkapitel introducerar jag Bernsteins kodteori och de analytiska begrepp jag haumlmtar fraringn denna I 321 ger jag en allmaumln beskriv-ning av naringgra av de bakomliggande grundantaganden som aumlr drivande i teorin och som aumlr av vikt foumlr min avhandling I 322 presenterar jag de be-grepp som paring ett mer konkret saumltt anvaumlnds foumlr att analysera undervisnings-praktiken I 323 redogoumlr jag foumlr de begrepp som tydligare aumlr foumlrknippade med kunskap I 324 redogoumlr jag foumlr begreppet rekontextualisering I 325 redogoumlr jag foumlr de begrepp som aumlr av relevans foumlr avhandlingen

321 Att kunna taumlnka det otaumlnkbara Bernsteins kodteori aumlr resultatet av hans straumlvan att foumlrstaring de bakomliggande processer som inverkar naumlr kunskap omvandlas till rdquopedagogisk kommu-nikationrdquo det vill saumlga naumlr oumlverfoumlring av och tillaumlgnande av kunskap aumlger rum i pedagogiska kontexter (Bernstein 200025) det som han ocksaring benaumlmner en rdquosocial grammatikrdquo (ibid) Dessa principer staringr att finna i symbolisk (osynlig) makt och kontroll (synlig) (Bernstein 1999 2003) Bernstein intres-serar sig som ovan naumlmnt inte foumlr undervisning som ett slutet system foumlr reproduktion utan snarare foumlr vad som utgoumlr rdquodisruption and interruptionrdquo (Moore 201356) i detta system Liksom hos Freire finns aumlven hos Bernstein kopplingar till religion men i Bernsteins fall handlar det om att med stark inspiration fraringn Durkheim foumlrstaring hur religion skapar sociala strukturer olika slags kunskaper och foumlrklaringar av det som garingr bortom varingra sinnens upp-levelser av ett haumlr och nu (Bernstein 2000 Moore 2013) Idag har religionens roll som foumlrmedlare av detta annars oaringtkomliga osynliga och rdquoheligardquo er-satts av skolan som institution men baringda aumlr rdquosystem foumlr symbolisk produk-tion och kontrollrdquo (Moore 201343 min oumlversaumlttning) Det heliga har alltsaring att goumlra med vad undervisning till stor del aumlr till foumlr naumlmligen att oumlppna foumlr rdquothe possibility of the unthinkablerdquo (Bernstein 200011) vilket ocksaring aumlr en

43


foumlrutsaumlttning foumlr en foumlraumlndring av vaumlrlden Paring det saumlttet kan man foumlrstaring rdquodet heligardquo i foumlrharingllande till rdquodet profanardquo (Moore 2013) det vill saumlga som saumltt att foumlrstaring taumlnka och se vilka maringste medieras genom exempelvis undervisning Det heliga belyser det profana och faringr oss att se det paring nya saumltt Det heliga har daumlrmed en annan dimension aumln exemplevis beskrivningar av vad som aumlr heligt och inte i svenskaumlmnet (se Erixon 2010a) Det vardagliga (synliga) och det heliga (osynliga) aumlr beroende av varandra och existerar samtidigt men i olika dimensioner (Bernstein 2000 Moore 2013113f) Synsaumlttet har med Bernsteins ofta kritiserade och moumljligen missfoumlrstaringdda begrepp utvecklad och begraumlnsad kod att goumlra daumlr det heliga inte noumldvaumlndigtvis ligger i en utvecklad kod eller det profana i en begraumlnsad kod (Moore 201361 se vidare 323) Denna skisserade bakgrund aumlr ett saumltt att aumlntra det komplexa kodsystemet i stort och de kunskapspraktiker som det kan faringnga I naumlsta delkapitel oumlvergaringr jag till att redogoumlra foumlr begreppen klassifikation inramning igenkaumlnning och realisering

322 Klassifikation och inramning Bernstein intresserar sig alltsaring foumlr den pedagogiska kontexten foumlr foumlr-haringllandet mellan laumlrare och elev (eller foumlraumllder och barn) och hur elever faringr tillgaringng till vilken kunskap (access och distribution) och varfoumlr (Moore 2013) Foumlr att kunna beskriva den pedagogiska kontexten och vad som reglerar den utvecklade Bernstein koder En kod aumlr rdquoa regulator of the relationships between contexts and [hellip] within contextsrdquo (Bernstein 2003101 kursiv i original) och definieras som rdquoa regulative principle tacitly acquired which selects and integrates relevant meaning forms of their realizations and evoking contextsrdquo (Bernstein 2003214) Koderna formuleras som par vilka tillsammans med kodernas styrka (+ eller -) skapar olika vaumlrden Begreppen klassifikation (classification) och inramning (framing) anvaumlnds vanligen foumlr att beskriva klassrumspraktikers utformning interaktion och resultat (Bernstein 1999) Genom klassifikation och inramning kan emellertid den pedagogiska kontexten beskrivas baringde paring makro- och mikronivaring den oumlver-gripande sociala strukturen som moumljliggoumlr olika slags kunskaper och beteen-den och den pedagogiska interaktion som aumlger rum i ett klassrum (Bernstein 2003101 214f Maton amp Muller 2009 Donnelly 2018) Klassifikation handlar om hur den pedagogiska kontexten faringr sin utformning som resultat av makt-foumlrharingllanden mellan aktoumlrer paring olika nivaringer (se nedan om rekontextua-lisering) Det handlar om vadet i undervisningen och hur detta rdquovadrdquo skiljer sig fraringn andra det vill saumlga hur den specifika pedagogiska kontexten kan urskiljas av elever (Bernstein 2000100) Inramning handlar om hur den

44


kommunikativa pedagogiska praktiken dess sociala relationer och inter-aktion faringr sin utformning genom kontrollen av undervisningens rdquohurrdquo (Bernstein 2000100) Jag oumlvergaringr nu till att beskriva klassifikation inram-ning och relationen mellan dessa samt hur dessa kan synliggoumlras

Klassifikation rdquorefers to a defining attribute not of a category but of the relations between categoriesrdquo (Bernstein 20006 kursiv i original se aumlven Bernstein 200399) Dessa kategorier kan utgoumlras av agenter diskurser skol-aumlmnen och praktiker i skolaumlmnen Klassifikationens styrka (+ till -) aumlr ett resultat av relationerna mellan dessa Agenter skulle exempelvis kunna ut-goumlras av svensklaumlrare bibliotekarier elever rektorer eller kategorier paring andra nivaringer saringsom Skolverket OECD osv Kategorier existerar endast i relation till andra kategorier Svenskaumlmnets identitet eller specialisering som klassi-fikation avgoumlrs alltsaring inte av svenskaumlmnets inneboende egenskaper utan snarare av svenskaumlmnets saumlrskiljande fraringn andra kategorier exempelvis gentemot andra aumlmnen och aktoumlrer rdquoit is the insulation between the cate-gories of discourse which maintains the principles of their social division of labourrdquo (Bernstein 20006) Saumlrskiljandet fraringn andra aumlmnen (kategorier) eller en tydlig arbetsfoumlrdelning mellan dem kraumlver att de har rdquoa space in which to develop their unique identity an identity with its own internal rules and special voicerdquo (ibid) Foumlr att denna kontext med dessa interna regler och saumltt att uttrycka sig ska kunna kaumlnnas igen av exempelvis elever i svensk-klassrummet maringste den aktuella pedagogiska kontexten kunna skiljas fraringn andra saringdana Foumlr att kunna skilja svenskaumlmnet fraringn andra aumlmnen eller en litteraturdiskussion fraringn en genomgaringng av referatteknik maringste eleven faring tillgaringng till igenkaumlnningsregler (recognition rules) (Bernstein 2003102) En mycket stark klassifikation resulterar i en rdquospecial quality of othernessrdquo och aumlven en tydlig hierarki mellan det som raumlknas som rdquocommon senserdquo det som vi alla vet och rdquouncommon senserdquo det som kraumlver deltagande i naringgon slags undervisning (Bernstein 200010) En traditionellt stark klassifikation kan betraktas som rdquothe force of the natural order and the identities that it constructs are taken as real as authentic as the source of integrityrdquo (Bernstein 20007) Daumlrmed kan foumlraumlndringar av styrkan i saumlrskiljandet uppfattas som hotfulla eftersom klassifikationen aumlr resultatet av maktaspekter mellan olika aktoumlrer och diskurser Om svenskaumlmnet inte laumlngre exempelvis av eleverna kan aringtskiljas fraringn andra aumlmnen rdquothen a category is in danger of losing its identityrdquo (Bernstein 20006) Klassifikationen kan saumlgas staring foumlr osynliga makt-aspekter som paringverkar den pedagogiska kontexten baringde paring oumlvergripande nivaringer (vad ska aumlmnesplanen inneharinglla) och paring lokala exempelvis genom hur olika aktiviteter avgraumlnsas fraringn varandra (nu skriver vi nu laumlser vi nu

45


diskuterar vi) Men det aumlr genom inramningens specifika interaktion som eleverna ocksaring kan foumlrstaring klassifikationen och vadets graumlnser den peda-gogiska kontexten (Bernstein 2003100)

Inramning handlar om kontroll av kommunikationen och de sociala relat-ionerna i pedagogiska kontexter Dessa relationer omfattar alltid en agent en laumlrare eller foumlraumllder (eller foumlr den delen naringgot icke-maumlnskligt saringsom en digital laumlrobok) som oumlverfoumlr kunskap (i vid bemaumlrkelse) och naringgon som tillaumlgnar sig det som oumlverfoumlrs (acquirer) i den haumlr undersoumlkningen elever Kontrollen handlar om urval foumlrdelning av tid (i vilken takt och i vilken ordning) och kriterier foumlr vaumlrdering av elevers texter (Bernstein 200099f) Det roumlr sig om fraringgor som ligger naumlra de didaktiska grundfraringgor som en laumlrare behoumlver ta staumlllning till foumlr att forma undervisningen (se Lilliedahl 2015) men be-svarandet av dessa kan i foumlrharingllande till kodteorin bli enoumlgt eftersom den mer osynliga klassifikationen baringde begraumlnsar och moumljliggoumlr de svar som kan ges paring de didaktiska grundfraringgorna En stark inramning f+ innebaumlr att laumlrarens kontroll oumlver urval takt och foumlrvaumlntad progression och bedoumlmningskriterier aumlr houmlg medan en svag inramning innebaumlr att eleven istaumlllet faringr stoumlrre kontroll (Bernstein 2003100) Kontrollen handlar om hur naringgot boumlr goumlras i en peda-gogisk praktik och foumlr eleven att producera en legitim text som laumlraren paring naringgot saumltt finner vaumlrd att bedoumlma Eleverna maringste baringde kaumlnna igen det speci-fika i en pedagogisk kontext (igenkaumlnning) och foumlrstaring vad som foumlrvaumlntas (Bernstein 2000104f) Om eleven kaumlnner igen en pedagogisk kontext har den stoumlrre moumljlighet att ocksaring ta till sig realiseringsreglerna det vill saumlga hur en legitim text foumlr den specifika pedagogiska kontexten ska utformas (realise-ring) Texten faringr legitimitet genom att laumlraren (eller annan person) betraktar texten som relevant att bedoumlma Den kan utgoumlras av ett svar paring en fraringga som laumlraren har staumlllt en skriven elevtext eller elevens beteende i stort Vad som raumlknas som en legitim text eller praktik aumlr beroende av den specifika peda-gogikens koder

Inramningens sociala relationer och den kommunikation som moumljliggoumlrs genom kontrollen oumlver dessa innefattar tvaring olika diskurser undervisnings-diskursen och den oumlverordnade regulativa diskursen (Bernstein 200013 32 200365ff 108) Den foumlrstnaumlmnda handlar om kunskapsoumlverfoumlring och den andra om social ordning saringsom normer kring beteende och arbetsfoumlrdelning (vem ska goumlra vad) I praktiken kan dessa diskurser inte skiljas aringt foumlr den regulativa diskursen omsluter aumlven undervisningsdiskursen det handlar om att goumlra saker (laumlsa skriva och diskutera) paring rdquoraumlttrdquo saumltt i en viss ordning och paring ett saumltt som garingr att bedoumlma eller utvaumlrdera (Bernstein 2000 2003 jfr Freebody 2013ab) Aumlndaring kan de tvaring diskurserna inramas olika starkt (Bern-

46


stein 200013) En laumlrare kan exempelvis be sina elever att under tystnad slaring upp en sida om en skrivregel i laumlroboken laumlsa den och sedan vaumllja ett saumltt att beraumltta om denna foumlr en klasskamrat Haumlr tenderar den regulativa diskursen vara starkare inramad aumln undervisningsdiskursen I Tabell 1 har jag samlat begreppen

Tabell 1 Oumlversikt klassifikation och inramning

Kod princip

Klassifikation +- Inramning +-

Maktaspekt Symbolisk makt (spraringk och kunskap)

Kontroll

Perspektiv Makro Mikro Genom Graumlnser mellan kategorier

(aktoumlrer diskurser aumlmnen) Sociala relationer (laumlrare-elev)

Faringngar Vad i den pedagogiska kontexten

Hur i den pedagogiska diskursen

Fraringgor Vad houmlr samman med vad Vad ska haringllas samman Vad ska haringllas isaumlr

Hur goumlrs vad Naumlr I vilken ordning I vilken takt Vilka kriterier

Vad kraumlvs av eleven

Igenkaumlnning (kaumlnna igen en specifik pedagogisk kontext)

Realisering (producera en legitim text som del av pedagogisk diskurs)

I den vaumlnstra spalten samlas det som houmlr till klassifikation vilken kopplas till maktfoumlrharingllanden vem som har makten oumlver orden och kunskapen (makro) som oftast inte aumlr direkt synliga i en praktik men som har konsekvenser foumlr inramningen i den houmlgra spalten det mer synliga (mikro) Detta rdquovadrdquo ska alltsaring inte (enbart) ses som en laumlrares fraringga under planeringen av ett moment utan klassifikation handlar om vad som aumlr moumljligt att vaumllja utifraringn kategorier som skapats paring mer abstrakta nivaringer i utbildningssystemet (se 323) Klassi-fikation och inramning handlar daumlrfoumlr ofta om regler som i stort kan vara osynliga foumlr baringde laumlrare och elever och som eleverna vanligtvis tillaumlgnar sig genom laringngvarigt deltagande i undervisningspraktiker Stark inramning i kombination med stark klassifikation resulterar i det som Bernstein benaumlm-ner en foumlr eleverna synlig pedagogik medan svag resulterar i en osynlig saringdan (Bernstein 200014 109f 200370ff) Klassifikationens och inram-ningens koder reglerar elevernas tillgaringng till olika slags kunskaper och moumlj-lighet att uttrycka dem (Moore 2013)

Bernstein identifierar fyra olika pedagogiska riktningar vilka kaumlnneteck-nas av olika koder som tillsammans skapar en osynlig respektive synlig

47


pedagogik Detta aringterges ofta i en fyrfaumlltare (Bernstein 200372 213 Martin 2013a41) men jag har valt att sammanfatta fyrfaumlltaren i nedanstaringende tabell

Tabell 2 Oumlversikt synlig och osynlig pedagogik

Pedagogik Inriktning och legitim text Pedagogik och kaumlnnetecken

Progressivliberal (Piaget)

Individen Eleven aumlr texten Misslyckande=eleven

c- f- Osynlig

Radikal (Freire)

Gruppen Elever maringste ha rdquoemancipatorisk potentialrdquo Misslyckande=eleven

c- f- osynlig

Traditionell konservativ Oumlverfoumlrings -pedagogik (Skinner)

Individen Text fokus paring vad som aumlr fel Misslyckande=eleven

c+ f+ Synlig pedagogik Billig kraumlver stoumld fraringn hemmet

Subversiv social-psykolgogiska teorier (Vygotsky Sydneyskolan)

Gruppen Text

Misslyckande=Laumlraren

C+ f+ Synlig pedagogik Maringnga elever samtidigt=billig

I vaumlnsterspalten aringterfinns de fyra typerna av pedagogik i mitten pedagogi-kens riktning i form av individ eller grupp och vad som raumlknas som en legitim text I houmlgerspalten aringterfinns pedagogikens kaumlnnetecken som synlig eller osynlig (klassifikationens (c) och inramningens (f) styrka) samt kaumlnnetecken De tvaring oumlversta pedagogikerna kategoriseras av Bernstein som osynliga Det innebaumlr att baringde klassifikation och inramning aumlr svaga och att eleven daumlrfoumlr inte vet vad som utgoumlr den pedagogiska kontexten Den legitimera texten utgoumlrs av eleven sjaumllv och den bedoumlms genom kriterier som endast aumlr kaumlnda foumlr laumlraren Den osynliga pedagogiken soumlker alltsaring ingen jaumlmfoumlrelse mellan prestationer och fasta kriterier utan istaumlllet en slags kompetens vars bedoumlm-ningsregler endast aumlr kaumlnda foumlr laumlraren Freires frigoumlrande pedagogik i den nedre vaumlnstra delen av figuren kategoriseras som osynlig radikal pedagogik daumlr gruppens laumlrande och gruppens relation till andra grupper staringr i fokus Den foumlrutsaumltter rdquoen emancipatorisk potentialrdquo hos eleverna vilken anvaumlnds foumlr att upptaumlcka rdquokaumlllan till deras paringdyvlade maktloumlshetrdquo (Bernstein 200051 min oumlversaumlttning) Maringlet aumlr att foumlrstaring relationer mellan olika klasser och att

48


genom denna foumlrstaringelse arbeta foumlr foumlraumlndring (Bernstein 200372f) Bernstein menar att osynlig pedagogik oavsett om den riktar sig mot individ eller grupp laringser in eleverna i foumlrvaumlntade identiteter och kringskaumlr deras frihet (se Luke 2017) Daumlr ges eleverna som Bernstein uttrycker det rdquotill synesrdquo stoumlrre utrymme (kontroll) att paringverka inramningens urval och takt (Bernstein 200013)

De tvaring understa pedagogiska riktningarna kategoriseras som synlig peda-gogik eftersom eleverna vet (igenkaumlnning) vad som utgoumlr den pedagogiska kontexten och kan producera (realisering) en legitim text Laumlraren har kontroll oumlver undervisningen planerar foumlrdelar tid och avgoumlr naumlr ett mo-ment aumlr avslutat och hur elevernas legitima texter ska vaumlrderas Detta aumlr ocksaring synligt foumlr eleverna En konservativ pedagogik riktas mot eleven som individ Den legitima texten utvaumlrderas genom det som saknas eller aumlr felaktigt (Bern-stein 200354 200057) En saringdan pedagogik kraumlver ocksaring stoumld fraringn hemmet och att eleverna aumlr goda laumlsare saring att eleverna kan foumllja undervisningstakten Den har ocksaring en stor foumlrdel en laumlrare kan undervisa ett stort antal elever samtidigt (Bernstein 200045)

Enligt Bernstein aumlr det dock den pedagogik som baseras paring social-psyko-logiska teorier laumlngst ner i tabellen som oumlppnar foumlr gemensamt deltagande i och skapandet av ett demokratiskt och mer jaumlmlikt samhaumllle (Bourne 2004 Moore 2013) Det aumlr ocksaring den enda pedagogik daumlr ansvaret foumlr en elevs misslyckande inte ligger hos eleven sjaumllv utan hos laumlraren som inte har gett eleven tillgaringng till noumldvaumlndiga igenkaumlnnings- och realiseringsregler Martin (2013) menar att genrepedagogik kan inlemmas daumlr eftersom elever genom en laumlrare i en oftast starkt inramad och klassificerad praktik baringde laumlr sig samhaumlllets houmlgt skattade diskurser och att kritisera dem (se 31) Dessutom laumlmnar en synlig pedagogik mer frihet till eleverna eftersom bedoumlmnings-kriterierna aumlr kaumlnda och eleverna i gruppen kan turas om att fungera som laumlrarens dialogpartner (Bernstein 2000) Den enskilda eleven behoumlver daumlrfoumlr inte staumlndigt producera en legitim text

Jag antar i min studie att det kritiska kan kopplas till olika koder bildade av klassifikation och inramning och att det aumlven kan handla om mer eller mindre synlig pedagogik det vill saumlga elevernas moumljligheter till igenkaumlnning och realisering Detta aumlr dock inte tillraumlckligt utan det kritiska kan aumlven antas ta olika former beroende paring vilken kunskap som efterfraringgas och utvecklas Saringdana kunskapsformer beskrivs i naumlstkommande delavsnitt

49


323 Begraumlnsad och utvecklande kod och horisontella och vertikala kunskapsformer

Aumlven om klassifikation och inramning kan anvaumlndas foumlr att undersoumlka hur undervisningen tillgaumlngliggoumlr kunskaper saring faringngar de baringda kategorierna inte dessa kunskapers natur Detta fokuseras i foumlljande avsnitt Jag aringtervaumlnder inledningsvis till de tidigare naumlmnda begreppen utvecklad och begraumlnsad kod och introducerar daumlrefter Bernsteins horisontella och vertikala diskurser och de kunskapsformer som de vertikala diskurserna oumlppnar foumlr hierarkiska och horisontella

Begraumlnsad och utvecklad kod har med den inriktning en utsaga har i en specifik social situation att goumlra och inte med en individs kognitiva kapa-citet15 En utsaga kan naumlmligen betraktas som baringde begraumlnsad och utvecklad beroende paring kontext (Bernstein 200398 Moore 201362f) Naumlr vi antar att vi har samma kunskaper och har ett gemensamt spraringk foumlr att tala om dessa kunskaper saring behoumlver vi inte uttrycka oss explicit utan kan laringta varingra gemen-samma kunskaper vara underfoumlrstaringdda Begrepp behoumlver inte definieras och vi behoumlver inte utveckla varingra utsagor saring att den andra foumlrstaringr Moore ger oss ett exempel haumlmtat fraringn Bernstein i form av ett sedan laumlnge gift par vid frukostbordet och daumlr naumlstan all kommunikation sker implicit En begraumlnsad kod aumlr alltsaring rdquobegraumlnsadrdquo eftersom den roumlr en specifik social grupp med foumlr situationen gemensamma och relevanta kunskaper saringsom en fokusgrupp bestaringende av laumlrare som kaumlnner varandra vaumll eller ett fotbollslag Den utvecklade koden eller snarare den rdquoutvecklanderdquo behoumlvs naumlr den specifika sociala gruppen (eller en grupp i blivande) aumlnnu inte har samma kunskaper och spraringk att tala om naringgot tillsammans rdquoUtvecklande koder synliggoumlr det osynliga i de begraumlnsade kodernardquo (Moore 201364 min oumlversaumlttning) Daumlr-foumlr syftar den utvecklande koden till att deltagarna i situationen eller den sociala praktiken ska uppnaring en begraumlnsad kod Det betyder att oavsett vilka vi aumlr elever professorer eller bilmekaniker vaumlxlar vi mellan utvecklande och begraumlnsade koder beroende paring kontexten Daumlrfoumlr ligger inte foumlrklaringen till medelklassbarns skolframgaringng i att de hemma oavbrutet talar i form av en (redan) utvecklad kod16 medan arbetarklassens barn inte goumlr det (Moore 2013) Foumlrklaringen ligger istaumlllet i den ojaumlmnt foumlrdelade tillgaringngen till de ovan naumlmnda igenkaumlnnings- och realiseringsreglerna Undervisning maringste bygga paring en vaumlxling mellan begraumlnsad kod det vi redan vet tillsammans och mdash 15 Se Jones (2013) foumlr kritik mot begreppen utvecklad och begraumlnsad kod ur ett New Literacy studies-perspektiv och daumlr de likstaumllls med en autonom syn paring literacy16 Det skulle vara som att aumlta frukost med Wittgenstein rdquoVilken utsoumlkt bacon Men vad menar du med utsoumlktrdquo (Moore 201381 min oumlversaumlttning)

50


det som maringste foumlrklaras genom en utvecklande kod Den begraumlnsade koden kan daumlrfoumlr ses som baringde inledningen paring och maringlet foumlr undervisningen En undervisning laringst till enbart en begraumlnsad kod skulle inte i egentlig mening vara undervisning eftersom det inte garingr att laumlra sig det man redan kan (Moore 2013) Klassifikation och inramning inbegriper daumlrfoumlr ocksaring inriktningen mot den utvecklande koden som kaumlnnetecknande foumlr en pedagogisk diskurs (Bernstein 2000100) Det aumlr ocksaring den utvecklande koden som straumlcker sig ut fraringn det vi tillsammans vet och antar och daumlrmed oumlppnar foumlr det rdquounthink-ablerdquo och det rdquonot yet thoughtrdquo (jfr Bernstein 200362 fotnot 5 2003182 200028ff Wheelan 2010) Utvecklande och begraumlnsad kod eller orientations17

handlar paring en mer abstrakt nivaring om vilken slags kunskap som aumlr moumljlig att utveckla och ur ett klassrumsperspektiv hur dessa moumljligheter distribueras och formar klassrumspraktiker och elever (Bernstein 200028) Kunskaperna medieras genom en specialiserad diskurs daumlr rdquoabstraktionrdquo aumlr av avgoumlrande betydelse rdquoIt relates the material world and the immaterial world it relates an everyday mundane world to a transcendental worldrdquo (Bernstein 200029) Begreppen horisontella och vertikala diskurser aumlr ett saumltt att synliggoumlra just dessa moumljliga kunskapers struktur (Bernstein 2000156ff1999)

Horisontella och vertikala diskurser resulterar i olika slags kunskap (Bernstein 2000156ff 1999158f Maton amp Muller 2009) Inom den horison-tella diskursen formas saring kallad vardagskunskap som aumlr tillgaumlnglig foumlr de flesta och som anvaumlnds i ett haumlr och nu Den aumlr daumlrfoumlr avgraumlnsad i segment inom en lokal kontext och aumlr inte moumljlig att oumlverfoumlra till andra segment och lokala kontexter hur man fickparkerar en bil kan inte oumlverfoumlras till hur man stryker en skjorta Hur man fickparkerar en bil faringr dig inte att foumlrstaring stopplikt och hur man stryker en skjorta faringr dig inte att foumlrstaring hur man tar bort en flaumlck paring den Naumlr man har uppnaringtt den kompetens som var maringlet det vill saumlga utfoumlrt en aktivitet i ett segment kanske med hjaumllp av naringgon annan aumlr kunskapsprocessen klar Den vertikala diskursens kunskapsstrukturer foumlrut-saumltter daumlremot naringgon form av undervisning och siktet aumlr staumlllt bortom haumlr och nu mot framtiden (Bourne 2004) det vill saumlga utvecklande koder Det aumlr den vertikala diskursen som aumlr av saumlrskild relevans naumlr det gaumlller att foumlrstaring undervisningens kunskapspraktiker aumlven om horisontella diskurser sjaumllv-fallet foumlrekommer i en skolkontext (en klasskompis visar hur man kopplar upp sig paring skolans naumltverk) Den vertikala diskursen utgoumlrs av tvaring olika kun-skapsstrukturer En hierarkisk och en horisontell Den hierarkiska aumlr syste-

mdash 17 Koder och orientations innebaumlr egentligen tvaring olika abstraktionsnivaringer Jag goumlr dock ingen saringdan distinktion haumlr

51


matisk explicit med kumulativt oumlverfoumlrd och rekontextualiserad kunskap daumlr ny kunskap inordnas i en befintlig struktur Detta aumlr typiskt foumlr fysik och kemi men aumlven lingvistik har en mer hierarkisk uppbyggnad (Maton amp Muller 2009) Den andra kunskapsstrukturen aumlr horisontell18 och kaumlnne-tecknas istaumlllet av specialiserade spraringk och undersoumlkningssaumltt samt kriterier foumlr textproduktion och textreproduktion typiskt foumlr human- och samhaumllls-vetenskap (Bernstein 2000160f 1999162 Maton amp Muller 2009) Ett saringdant spraringk kan enligt Bernstein vara litteraturvetenskapens rdquospecialised languages of criticismrdquo (1999162) Kunskapen byggs genom att nya segment eller spraringk laumlggs till paring men paring samma nivaring som de tidigare De hierarkiska och de horisontella kunskapsstrukturerna inom den vertikala diskursen skapar i Bernsteins teori olika slags kunskapskoder daumlr de hierarkiska kopplas till stark aumlmneskunskap med tydlig avgraumlnsning mot andra aumlmnen De horison-tella kaumlnnetecknas av otydligare graumlnser mot andra aumlmnen och kan inte heller med samma saumlkerhet uttrycka kunskapsanspraringk vilket innebaumlr aringterkom-mande ifraringgasaumlttande och omfoumlrhandlande av epistemologiska utgaringngs-punkter (Bernstein 200011) Aumlven om dessa kunskapsstrukturer aldrig kan betraktas som direkt rekontexualiserade till den reproducerande nivaringn (se Maton amp Muller 2009) boumlr dessa kunskapsstrukturer och en horisontell kunskapsstruktur paring produktionsnivaringn ha konsekvenser foumlr svenskaumlmnet Svenskaumlmnet befinner sig med detta synsaumltt i en slags mellanposition daumlr litteraturvetenskap eventuellt kan bidra med en tydligare horisontell kun-skapsstruktur medan exempelvis formell grammatik aumlr uttryck foumlr en mer vertikal kunskapsstruktur Utgaringngslaumlget foumlr svenskaumlmnets kritiska praktiker och kunskapsuttryck aumlr daumlrmed en horisontell kunskapsstruktur men daumlr vissa rdquospraringkrdquo (Bernstein 2000164) tenderar vara mer vertikala och andra mer horisontella19 (jfr aumlmnet engelska Christie amp Macken-Horarik 2009) I naumlsta delavsnitt redogoumlr jag foumlr begreppet rekontextualisering

324 Rekontextualisering En elevs moumljligheter att faring tillgaringng till kunskaper och utveckla ett specifikt medvetande aumlr en del av en oumlvergripande abstrakt mekanism the pedagogic device som rdquoacts selectively across available discourses to draw out from them and configure the elements that of what is to count as legitimate know-

mdash 18 Observera att rdquohorisontellrdquo baringde staringr foumlr en slags diskurs jaumlmte vertikal och en vertikal kunskapsstruktur jaumlmte en hierarkisk19 Inom Legitmation Code Theory en utveckling av Bernsteins kodteori och kunskaps-strukturer undersoumlks bland annat skilda kunskapsstrukturer mellan aumlmnen (se Maton amp Muller 2009)

52


ledge and its effective realizationsrdquo (Moore 2013155 Bernstein 200025ff) Denna mekanism omsluter tre olika nivaringer (arenor faumllt) inom vilka olika kunskaper vaumlljs ut eller bort fokuseras eller blir perifera eller foumlraumlndras (Bernstein 200359 2000xvi) Den foumlrsta nivaringn produktionsfaumlltet utgoumlrs av universitet och houmlgskolor daumlr kunskap produceras Inom det andra faumlltet rekontextualiseringsfaumlltet vilket utgoumlrs av tvaring delar faringngas vissa delar av denna kunskap upp Det offentliga rekontextualiseringsfaumlltet (ORF) bestaringr av internationella och nationella politiska och ekonomiska samarbetsorgan (EU OECD) politiska instanser (regering riksdag utbildningsdepartemen-tet kommuner) och myndigheter och foumlrvaltningar (Skolverket Skolinspek-tionen utbildningsfoumlrvaltningar osv) Den andra delen det pedagogiska rekontextualiseringsfaumlltet innefattar laumlrarutbildningar men aumlven producen-ter av laumlromedel Paring denna nivaring boumlr enligt mig aumlven producenter av saring kallade laumlrplattformar och aumlven friskolekoncerners styrelser ingaring20 Aktoumlrernas olika intressen resulterar i olika slags urval fraringn produktionsfaumlltets kunskaper vilket synliggoumlrs genom policydokument prioriteringar i budgetar lagar styrdoku-ment kursplaner nationella prov och internationella maumltningar Rekontext-ualiseringsprocesserna sker dock varken oproblematiskt automatiskt eller konfliktfritt utan aumlr resultatet av maktfoumlrharingllanden och en maumlngd maktkam-per foumlrhandlingar och kompromisser mellan vaumlxande ekonomiska intressen arbetsgivarorganisationer utbildningsdiscipliner och traditioner och som mest tydligt inom det offentliga rekontextualiseringsfaumlltet (Wheelan 2010)

Det tredje faumlltet reproduktionsfaumlltet utgoumlrs av skolans undervisning paring skolnivaring och klassrumsnivaring Det inneharingll och de pedagogiska metoder som anvaumlnds haumlr aumlr en konsekvens av rekontextualiseringsfaumlltets ideologiska riktningar skolans styrning och ramfaktorer schema lokaler fortbildning och laumlrarnas urval utifraringn erfarenheter samarbeten aumlmnessyn foumlrvaumlntningar paring eleverna och andra tidsmaumlssiga och rumsliga faktorer Aringterigen aumlr det dock viktigt att paringpeka att aktoumlrerna i Bernsteins modell har handlingsutrymme och moumljligheter att goumlra motstaringnd och moumljligheterna till detta aumlr som stoumlrst naumlr kunskaper och diskurser foumlrflyttas mellan olika faumllt (Bernstein 200032 Apple 2002) I min avhandling aumlr utgaringngspunkten att kritiska aspekter rekontextu-aliseras och att det inom dessa tre olika faumllt konstrueras olika diskurser och sociala praktiker kring vad det kritiska aumlr kan eller boumlr vara Rekontextual-

mdash 20 Haumlr kan man ocksaring fundera oumlver den sammanblandning som aumlger rum mellan pro-duktions- och rekontexualiseringsfaumlltet med tanke paring satsningar paring forskning som samarbe-tande friskolekoncerner har annonserat under 2020-talets inledning liksom hur Engelska skolans grundare finansierar en professur i framgaringngsrik pedagogik vid Handelshoumlg-skolan Aumlven Skolforskningsinstitutets inraumlttande och Skolverkets Laumlslyft aumlr del av detta

53


iseringsprocesserna resulterar i att kunskaper distribueras och vaumlrderas paring olika saumltt vilket resulterar i olika slags kunskapsstrukturer som kaumlnnetecknande exempelvis foumlr olika skolaumlmnen daumlribland aumlmnet svenska

325 Begrepp av relevans haumlmtade fraringn Bernstein Kodteorins foumlrdelar aumlr som inledningsvis naumlmnt att den baringde kan anvaumlndas i analyser paring mikronivaring av lokala undervisningspraktiker och foumlr makronivaringns institutionella och politiska strukturer och diskurser Klassifikation och in-ramning anvaumlnds i analysen av alla tre delundersoumlkningar medan igen-kaumlnning och realisering anvaumlnds foumlr fokussamtalen och klassrumsobserva-tionerna Klassifikation anvaumlnds ocksaring foumlr att besvara den del av forsknings-fraringga 2 gaumlllande svenskaumlmnets uppfattade kritiska uppdrag i relation till svenskaumlmnets kaumlrna graumlnser och kunskapspraktiker (se kapitel 7) Rekon-textualisering anvaumlnds fraumlmst foumlr mer manifesta uttryck foumlr rekontextua-liseringar fraringn det offentliga rekontextualiseringsfaumlltet det vill saumlga ordval och citat som haumlmtas direkt fraringn en ursprungstext eller diskurs Utvecklande och begraumlnsad kod liksom de hierarkiska och horisontella kunskaps-strukturerna anvaumlnds foumlr att undersoumlka inom vilka kunskapsformer det kri-tiska framtraumlder Dessa fraringn boumlrjan rdquoinneharingllsloumlsardquo koder operationaliseras genom den spraringkliga analysen (se 33) och begreppen anvaumlnds loumlpande men aumlr av olika vikt i de fyra empiriska kapitlen Bernstein intresserade sig ocksaring foumlr Systemisk funktionell lingvistik (SFL) och utvecklade ett samarbete med exempelvis dess foumlrgrundsgestalt Halliday I naumlsta delkapitel redogoumlr jag foumlr den spraringknaumlra analysens teoretiska bakgrund

33 Diskursanalys Jag oumlvergaringr nu till de mer spraringknaumlra analysmetoderna i form av en diskurs-analys vilken till viss del anpassas efter de tre olika materialens natur I denna del bygger jag paring sociosemiotiska perspektiv utifraringn van Leeuwen (2008) och Systemisk funktionell lingvistik (Halliday amp Matthiessen 2014) Diskurs-analysen anvaumlnds foumlr att spraringkligt synliggoumlra beskriva och foumllja diskurser och med hjaumllp av de oumlvergripande teorierna diskutera svenskundervisningens och svensklaumlrares kritiska ansatser I 331 definierar jag sociala praktiker och diskurser genom van Leeuwens diskursanalysmodell och i 332 presenterar jag Systemisk funktionell lingvistik och de analytiska begrepp jag haumlmtar daumlrifraringn

54


331 Sociala praktiker diskurser rekontextualiseringar och legitimeringar

Den definition jag anvaumlnder foumlr social praktik i avhandlingen aumlr bred och moumljligen foumlrment enkel rdquosocially regulated ways of doing thingsrdquo (van Leeuwen 20086 2016141) Van Leeuwens definition har enligt mig som foumlrdel att den liksom Bernsteins kodteori oumlppnar foumlr sociala praktiker paring baringde makro- och mikronivaring Aumlven om de sociala praktikerna oftast har en starkt normerande funktion oumlppnar de samtidigt foumlr motstaringnd och foumlraumlndring (van Leeuwen 2008 jfr Bernstein 2000 2003) De sociala praktikerna aumlr alltsaring inte statiska utan utvecklas kommer till uttryck och foumlraumlndras som resultat av de sociala aktoumlrernas kommunikation vaumlrderingar och saumltt att anpassa sig efter nya situationer och foumlrutsaumlttningar En social praktik byggs upp av hand-lingar (actions) vilka ibland men inte alltid maringste goumlras i en foumlrutbestaumlmd ordning (van Leeuwen 2016141 van Leeuwen 2005104ff) Handlingar ut-foumlrs av sociala aktoumlrer vilka intar specifika roller i den specifika praktiken (van Leeuwen 200823ff) Beroende paring roll kan deltagarna initiera utfoumlra eller vara utsatta foumlr handlingar Dessutom kan material rums- och tidsaspekter ingaring (van Leeuwen 2016) Det aumlr paring detta saumltt ganska enkelt att se under-visning som en social praktik framfoumlr sig en lektion med en laumlrare och elever som omvaumlxlande samtalar laumlser lyssnar och skriver under en avgraumlnsad tid och daumlr laumlrarna och eleverna har saumlrskilda roller eller identiteter men att dessa ibland kan skifta och foumlraumlndras under ett lektionsfoumlrlopp I alla sociala praktiker finns ocksaring foumlrestaumlllningar om och implicita legitimeringar av de handlingar som goumlrs det vill saumlga normerande svar paring varfoumlr naringgot goumlrs och varfoumlr paring just detta saumltt

Den sociala praktiken aumlr utgaringngspunkten foumlr diskursanalysen rdquodiscourses are ultimately modelled on social practicesrdquo (Van Leeuwen 2016138) Deltagare samtalar om vad de sjaumllva eller andra goumlr eller har gjort men aringterger inte den sociala praktiken i sin helhet som den rdquoaumlrrdquo eftersom den anpassas till den nya kontexten rdquodiscourses transform these practices in ways which safeguard the interests at stake in a given social contextrdquo (van Leeuwen 2005) Naumlr deltagare i ett samtal skapar representationer av en social praktik foumlraumln-dras aktoumlrers och handlingars vikt och natur vissa framhaumlvs exkluderas eller foumlraumlndras genom att komponenter laumlggs till som inte finns i den sociala prak-tiken (van Leeuwen 2008) De sociala praktikerna kan foumlrses med vaumlrderingar om vad som aumlr normalt onormalt viktigt bra eller modaliseringar (maringste alltid) och kan framstaumlllas som rdquopast or future practices [hellip] as actual or possible [hellip] or as right or wrong (van Leeuwen 2016147 jfr 2005104f) De

55


kan ocksaring legitimeras genom att foumlrses med anledningar till att vi goumlr naringgot (van Leeuwen 2005104) och varfoumlr vi maringste goumlra paring ett visst saumltt (van Leeuwen 200820) Paring saring saumltt transformeras de sociala praktikerna naumlr vi talar om dem i olika kontexter och skapar olika diskurser (van Leeuwen 2008 2016) Diskurser aumlr daumlrmed rdquosocially constructed ways of knowing some aspect of reality which can be drawn upon when that aspect of reality has to be representedrdquo (van Leeuwen 2016138 kursiv i original) Foumlr att faringnga denna transformation mellan social praktik och diskurser anvaumlnder Van Leeuwen begreppet rekontextualisering haumlmtat fraringn Bernstein (200812ff 2016139 141) se ovan 32) men med en bredare betydelse Med tanke paring detta boumlr de diskurser som formas kring det kritska genom laumlrarnas fokussamtal skilja sig fraringn diskurser som skapas i OECDs policydokument och fraringn naumlr elever samtalar om exempelvis kritisk laumlsning I fokussamtalen rekontextualiseras svenskundervisningens sociala praktiker och laringter dem daumlrigenom

pass through the filter of the practices in which they are inserted The way in which this happens [hellip] is usually embedded in [the participantsrsquo] common sense in their habits of relating to each other and in what they take the purposes of the recontextualizing practice to be (van Leeuwen 200812-13)

I avhandlingen anvaumlnder jag begreppet rekontextualisering baringde i Bernsteins (2000) och van Leeuwens (2008 2016) betydelse men markerar daring vilken de-finition det roumlr sig om spraringkligt i texten En mer exakt beskrivning av de utvalda begrepp som roumlr sociala aktoumlrer och handlingar och hur de anvaumlnds ger jag i kapitel 5 I naumlsta delkapitel presenterar jag Systemisk funktionell lingvistik den sociosemiotiska teori som avhandlingens spraringknaumlra analyser utgaringr ifraringn

332 Systemisk funktionell lingvistik och socialsemiotiska redskap Kaumlnnetecknande foumlr Systemisk funktionell lingvistik (SFL) aumlr dess syn paring spraringket som socialt foumlrankrat rdquothe grammar has to interface with what goes on outside language with the happenings and conditions of the world and with the social processes we engage inrdquo (Halliday amp Matthiessen 201425) Systemisk ringar in hur SFL rdquoseek to understand the nature and the dynamic of a semiotic system as a wholerdquo (Halliday amp Matthiessen 201420) Systemet blir synligt naumlr moumljliga alternativ till det valda uttrycket realiseras Spraringket aumlr funktionellt eftersom det aumlr funktionen som styr vilken form yttranden faringr Halliday visar hur spraringket alltid skapas inom och aumlr resultatet av en social kontext som paringverkar baringde vilka meningsskapande resurser som staringr till buds

56


och vilka vi vaumlljer att anvaumlnda (realisera) Vi vaumlljer och skapar mening utifraringn situationskontexten det vi pratar om (verksamheten) relationer vi har med andra (relation) och det saumltt som vi uttrycker oss paring (kommunikationssaumltt) (Halliday amp Matthiessen 201433 Holmberg amp Karlsson 201319) Betydelse semiosis skapas daumlrfoumlr parallellt genom tre olika metafunktioner den idea-tionella den interpersonella och den textuella (Halliday amp Matthiessen 201430 Christie 200211)

Den ideationella metafunktionen skapar betydelser foumlr att uttrycka varingra erfarenheter exempelvis naumlr en laumlrare i fokussamtalen saumlger rdquoElever skriver saumlllan kaumlllhaumlnvisningarrdquo Erfarenheter faringngas genom de processtyper som aumlr resurser foumlr att beskriva olika aspekter av tillvaron (Halliday amp Matthiessen 2014214) I processerna ingaringr deltagare vem eller vad som deltar i eller be-roumlrs av processen (elever en kaumlllhaumlnvisning) och omstaumlndigheter naumlr var hur (saumlllan) (Holmberg amp Karlsson 2013 73ff) Processtyperna uttrycker olika aspekter av varingr erfarenhet Materiella processer innefattar processer som paring naringgot saumltt paringverkar vaumlrlden eller aumlr synliga (sparkar ramlar) verbala processer aumlr oftast ocksaring fysiskt maumlrkbara och innefattar saumlgande (ropar uttrycker) mentala processer aumlr i regel inte synliga utan aumlger rum i varingrt inre (taumlnker kaumlnner droumlmmer) och den mest abstrakta processtypen relationella processer kan anvaumlndas foumlr att beskriva vaumlrlden eller hur naringgot foumlrharingller sig till naringgot annat (Solen aumlr en stjaumlrna och den har ett planetsystem) (Halliday amp Matthiessen 2014214 Holmberg amp Karlsson 2013102) Halliday amp Matthies-sen (2014) menar att de materiella mentala och relationella processerna aumlr mest distinkta medan de verbala ses som liggandes paring graumlnsen mellan mentala och relationella processtyper (ibid215f jfr Holmberg amp Karlsson 201378) I avhandlingen undersoumlks fraumlmst resurser haumlmtade fraringn lexikogrammatiken eftersom jag fraumlmst fokuserar paring verbalspraringket men maumlnniskan uttrycker ocksaring betydelser genom exempelvis gester roumlrelsemoumlnster bilder och model-ler Foumlrutom att uttrycka varingr erfarenhet saring erbjuder den ideationella meta-funktionen ocksaring resurser foumlr att skapa logiska relationer

Den interpersonella metafunktionen omfattar betydelser genom vilka vi hanterar varingra relationer med andra Det goumlr vi genom att formulera paringstaringen-den fraringgor eller uppmaningar Det handlar ocksaring om varingr relation till det vi uttrycker ideationellt i form av modalitet rdquoan expression of indeterminacyrdquo (Halliday amp Matthiessen 2014179) som i rdquokan ska moumljligenrdquo eller hur vi vaumlrderar naringgot saringsom hemskt roligt svaringrt (Holmberg amp Karlsson 2013 31ff 206ff Halliday1978112 Halliday amp Matthiessen 2014176ff) Modalitet aumlr alltsaring en resurs foumlr att foumlraumlndra en utsagas saumlkerhet (Holmberg amp Karlsson 201354ff) Den bidrar daumlrigenom med fler moumljliga roumlster eftersom den

57


oumlppnar foumlr foumlrhandling kring en utsagas betydelse (Martin amp Rose 2007) Utsagor som inte modaliseras representerar ytterligheter paring taumlnkta moda-litetsskalor rdquoKritiskt taumlnkande aumlr viktigtrdquo och rdquoKritiskt taumlnkande aumlr inte vik-tigtrdquo Dessa yttranden goumlr anspraringk paring en rdquosannrdquo bild av vaumlrlden medan uttryck mellan dessa paring den taumlnkta sannolikhetsskalan kan rymma uttryck saringsom rdquokritiskt taumlnkande aumlr ganska viktigtrdquo eller rdquokritiskt taumlnkande aumlr ofta viktigtrdquo (jfr Fairlcough 2015144) Inom Systemisk funktionell grammatik utgaringr man fraringn fyra skalor foumlr modalitet Tvaring av dessa aumlr kopplade till spraringk-handlingen rdquoerbjuda informationrdquo (paringstaringenden) och ger resurser foumlr att ut-trycka grader av sannolikhet (kanske troligen) eller vanlighet (brukar ofta saumlllan) De handlar enligt Fairclough om rdquothe speakerwriterrsquos evaluation of truthrdquo (2015142) De andra tvaring skalorna innefattar spraringkhandlingarna rdquoer-bjuda varor och tjaumlnsterrdquo (uppmaningar och erbjudanden) och saumltt att gradera dessa foumlrpliktelse (kan maringste) och villighet (vill skulle vilja) (Halli-day amp Matthiessen 2014146f Holmberg amp Karlsson 201358f) De modifierar daumlrmed mellanmaumlnskliga relationer (Fairclough 2015142)

Modalisering av paringstaringenden realiseras vanligtvis genom modala hjaumllpverb (kan ska maringste) eller adverb (alltid kanske) (Halliday amp Matthiessen 2014179f Holmberg amp Karlsson 201359) Omodaliserade paringstaringenden be-naumlmner jag vanligen i avhandlingen som omodaliserade verklighetsanspraringk (Martin amp Rose 200754) Modalitet skapar ocksaring moumljlighet att uttrycka laringg grad medelhoumlg grad och houmlg grad av modalitetsskalorna rdquokritiskt taumlnkande aumlr saumlllan viktigtrdquo (laringg) rdquokritiskt taumlnkande aumlr vanligen viktigtrdquo (medelhoumlg) och rdquokritiskt taumlnkande aumlr alltid viktigtrdquo (houmlg) (Holmberg amp Karlsson 2013) Aumlven de omodaliserade ytterpositionerna kan foumlrstaumlrkas adverbiellt rdquokritiskt taumlnkande aumlr verkligen viktigtrdquo eller rdquokritiskt taumlnkande aumlr inte alls viktigtrdquo Saring-dana foumlrstaumlrkningar intensitet graderas av Halliday amp Matthiessen 2004612 som rdquototal houmlg laringgrdquo men ska alltsaring inte betraktas som foumlrlaumlngningar av mo-dalitetsskalorna Modalitet kan ocksaring uttryckas metaforiskt och inte enbart genom hjaumllpverb eller adverb utan genom substantiv och verb i kombination med bestaumlmningar eller i form av andra spraringkhandlingar (fraringgor) rdquoVi kan foumlrvaumlnta oss att elever blir mer kritiska genom undervisningenrdquo (sanno-likhet) rdquoFaringr man komma med en liten liten oumlnskanrdquo (villighet) (Halliday amp Matthiessen 2004613 f)

Den textuella metafunktionen utgaringr ifraringn kommunikationssaumlttet i kon-texten och organiserar de betydelser som uttrycks genom de andra meta-funktionerna exempelvis genom tema-rema och genom att skapa samband mellan delar av en text (foumlr det foumlrsta) Den aumlr paring saring saumltt en foumlrutsaumlttning foumlr att betydelserna inom de andra metafunktionerna ska kunna uttryckas

58


(Halliday amp Matthiessen 201430 Holmberg amp Karlsson 2013143) Denna metafunktion naumlmns i analysen av associationer gaumlllande vad som saumltts foumlrst eller sist i en uppraumlkning eller punktlista (se 542)

Efter denna genomgaringng aringtervaumlnder jag till van Leeuwen som pekar paring naringgra begraumlnsningar i hur SFL kan anvaumlndas foumlr diskursanalys eftersom rdquosociological agency is not always realized by linguistic agencyrdquo (200823) Orsaken till detta ligger delvis i att SFL utgaringr fraringn satsen som analysenhet Fraringn den haumlmtas de ideationella betydelserna (processer deltagare omstaumln-digheter) och interpersonella betydelser (spraringkhandlingar modalitet) liksom textuellt vad som exempelvis fungerar som tema och rema Van Leeuwen pekar paring att betydelser exempelvis sociala aktoumlrers moumljligheter att paringverka omvaumlrlden genom handlingar och omstaumlndigheter kan skapas oberoende av och utanfoumlr enskilda satser exempelvis genom att betydelser fraringn olika satser kombineras Betydelser skapas ocksaring inom infinitivfraser och i satsens om-staumlndigheter Van Leeuwen vaumlnder sig ocksaring mot att saring stor uppmaumlrksamhet aumlgnas aringt skillnaden mellan kongruenta och metaforiska uttryckssaumltt (se Halliday amp Matthiessen 2014707ff Holmberg amp Karlsson 2013162ff) Man loumlper risk att laumlgga ner stoumlrre energi paring att utreda om naringgot uttrycks kon-gruent aumln paring att undersoumlka betydelser kring sociala aktoumlrer och deras hand-lingar Som van Leeuwen paringpekar behoumlver de sociala aktoumlrerna inte heller realiseras som deltagare utan de kan lika gaumlrna finnas i satsens omstaumln-digheter rdquoMed aringren oumlkar svaringrigheterna foumlr elevernardquo En saringdan uppackning av de grammatiska metaforerna innebaumlr dock att satsens specifika betydelse till viss del garingr foumlrlorad (se Karlsson 2011b39ff)

Fraringn van Leeuwens redskap foumlr diskursanalys haumlmtar jag ocksaring begreppet association vilket innebaumlr att sociala aktoumlrer slarings ihop genom paratax som i foumlljande exempel rdquoI skolan har laumlrare och bibliotekarier ett saumlrskilt ansvar foumlr att utveckla elevernas kritiska foumlrmaringgardquo Jag anvaumlnder dock detta i en mer ortodox transitivitetsanalys foumlr att undersoumlka hur deltagare byggs upp av flera enheter (som i exemplet ovan laumlrare och bibliotekarier) Jag anvaumlnder det aumlven i en utvidgad mer textuell betydelse foumlr att se hur det kritiska konstrue-ras som underordnat eller oumlverordnat andra grammatiska deltagare i text-undersoumlkningen I kapitel 5 redogoumlr jag paring en mer konkret och exakt nivaring foumlr hur de ovan naumlmnda begreppen anvaumlnds i analysen I naumlsta delkapitel sam-manfattar jag avhandlingens teoretiska utgaringngspunkter

59


34 Naringgot om teoriernas kompabilitet Anvaumlndningen av Bernstein och Freire symboliserar enligt mig en inne-boende och saumlkerligen oloumlslig konflikt i laumlraruppdraget daumlr system som foumlrklaringsmodell (haumlr foumlrenklat representerad av Bernstein) moumlter foumlrstaringelse och tolkning grundade i subjektets erfarenheter (haumlr foumlrenklat representerad av Freire) Bernstein Freire och Systemisk funktionell lingvistik foumlrenas dock i synen paring spraringk och sociala strukturer som oupploumlsliga liksom i en straumlvan efter att foumlrstaring och blottlaumlgga maktfoumlrharingllanden och att visa paring moumljligheter till social foumlraumlndring raumlttvisa och jaumlmlikhet De aumlr dock inte oumlverens om vaumlgen dit daring deras syn paring utbildningssystemets roll aumlr diametralt motsatta Bernstein och Freire kan daumlrfoumlr knappast konfliktfritt foumlras samman Daumlremot kan de peka mot olika saker i min studie Kodteorin kan peka paring moumljligheter och begraumlnsningar paring baringde makro- och mikronivaring foumlr det kri-tiska uppdraget och de kritiska praktikerna Freires kritiska och okritiska transitivitet kan peka paring vad det kritiska kan vara bortom det specifika skolsystemets kontext

Det kan ocksaring ses som en motsaumlgelse att i en avhandling om det kritiska i skolan ta bort det rdquokritiskardquo fraringn diskursanalysen Avhandlingens primaumlra syfte aumlr inte att blottlaumlgga maktfoumlrharingllanden utan att undersoumlka diskurser av sociala praktiker daumlr det kritiska kommer till uttryck Det betyder inte att ideologi och maktaspekter aumlr bannlysta fraringn min undersoumlkning endast att de inte tjaumlnar som utgaringngspunkter

60

4 Forskningsbakgrund

Min avhandling innefattar tvaring oumlvergripande teoretiska perspektiv och tre olika material vilka faringngar olika nivaringer praktiker och diskurser i utbildnings-systemet I denna naringgot brokiga forskningsoumlversikt ingaringr daumlrfoumlr vissa laumlro-plansteoretiska och diskursanalytiska studier kring policydokument trans-nationella organisationer laumlroplan och aumlmnesplan (Adolfsson 2012 Wahl-stroumlm 2014ab 2020 Sundberg amp Wahlstroumlm 2012) liksom studier ofta mer aumlmnesdidaktiska daumlr svenskaumlmnets graumlnser beroumlrs (Borsgaringrd 2021 Sjoumlstedt 2013 Erixon 2010a) Huvuddelen av oumlversikten utgaringr dock fraringn svenska eller nordiska studier antingen explicit baserade eller inspirerade av naringgon form av critical literacy (Sundstroumlm Sjoumldin 2019 Molin 2020 Lyngfelt amp Olin-Scheller 2016 Aringberg amp Olin-Scheller 2018) eller naringgon annan uttalad kritisk aspekt (Norlund 2009 Hansson 2011 Wyndhamn 2013) Studierna aumlr inte genomgaringende knutna till avhandlingens teoretiska utgaringngspunkter (Freire 1970 1987) och Bernstein (2000 2003) utan aumlr utvalda foumlr att de i huvudsak utgaringr ifraringn och skildrar det kritiska arbetet inom svenskaumlmnets specifika kulturella och sociala kontext dock inte alltid paring gymnasiet I de flesta svenska studier fungerar det kritiska ofta som en aspekt bland andra eller som en del av studiens resultat Studier som enbart fokuserar paring sourcing i allmaumlnhet (informationssoumlkningsprocesser) och rent kognitiva studier som fokuserar paring allmaumlnt kritiskt taumlnkande aumlr inte representerade i oumlversikten

Forskningsoumlversikten inleds i 41 med naringgra nedslag i svensk laumlroplans-teoretisk och diskursanalytisk forskning och fungerar som en ram foumlr kapitel 6 daumlr diskurser i policydokument PISAs ramverk samt lgy 11 aumlmnesplanen i svenska kommentarmaterial och nationella prov analyseras I 42 goumlr jag naringgra nedslag i internationell forskning daumlr man utgaringr fraringn critical literacy eller daumlr kritiska aspekter aumlr av avgoumlrande betydelse I det som jag betraktar som forskningsoumlversiktens huvuddel 43 oumlvergaringr jag till att redogoumlra foumlr praktiknaumlra och ofta didaktiskt grundade studier om svenskaumlmnet daumlr critical literacy anvaumlnds eller daumlr kritiska aspekter synliggoumlrs eller efterfraringgas I 44 sammanfattas kapitlet med tanke paring avhandlingens relation till den presen-terade forskningen och jag redogoumlr foumlr avhandlingens taumlnkta bidrag till forskningsfaumlltet

61


41 Policy aktoumlrer och diskurser I foumlljdande avsnitt redogoumlr jag mycket oumlversiktligt foumlr naringgra svenska under-soumlkningar av policy- och laumlroplanstexter vilka tjaumlnar som en fond foumlr min undersoumlkning och som jag menar att laumlrare ibland behoumlver paringminnas om rdquoEducational systems like any cultural system are always historically situ-ated that is a product of particular cultural and historical forcesrdquo (McCor-mick 1994107) Jag menar att Bernsteins rdquopedagogic devicerdquo (se 32) aumlr ett tankeredskap foumlr att synliggoumlra detta och det aumlr aumlven anledningen till att jag i detta avsnitt aringterger viss forskning fraringn ett foumlr mig tidigare relativt okaumlnt faumllt Laumlroplansteori handlar om vilken kunskap som ett utbildningssystem syftar till att skapa och bakomliggande antaganden kring dessa kunskapsbegrepp (Deng amp Luke 2008) Foumlrutom just laumlroplaner kan aumlven utredningar bered-ningar propositioner policydokument utbildningsplaner och utvaumlrderingar undersoumlkas Avsikten med denna genomgaringng aumlr att visa paring naringgra diskurser i laumlroplanen gy 11 varav naringgra aumlven var synliga i laumlroplanen 1994 och revide-ringen av denna aringr 2000 samt policydokument och internationella maumlt-ningar som i olika omfattning och paring olika saumltt inverkar paring den svenska laumlroplanens inneharingll I genomgaringngen foumlrlitar jag mig som synes mycket paring Wahlstroumlm (2014ab 2016b 2018 2020) Detta aumlr medvetet daring Wahlstroumlm ofta anvaumlnder just svenskaumlmnet paring grundskolan som exempel och foumlr att hon ocksaring intresserat sig foumlr critical literacy (Skoog Skillmark Wahlstroumlm 2015)

Adolfsson (2012 2013) undersoumlker genom kritisk diskursanalys de policy-texter som faringngar diskurser och kunskapskonstruktioner i policydokument infoumlr de tvaring senaste laumlroplanerna och hur dessa legitimeras det vill saumlga genom att peka paring stoumlrre samhaumlllsutmaningar parallellt med problem i det nuvarande utbildningssystemet Utbildningsreformer maringste alltid legitime-ras genom att peka paring stoumlrre samhaumlllsutmaningar parallellt med problem med utbildningssystemet En livskraftig saringdan samhaumlllsutmaning och den starkaste legitimeringen som Adolfsson pekar paring aumlr foumlraumlndringsdiskursen21

Gymnasiereformen 1994 (Lpf94) praumlglades av en avreglerad maringlrationell- och sociokulturell kunskapsdiskurs med en situationsbaserad kunskapssyn daumlr kunskaper anpassas efter olika kontexter Detta fungerade daumlrfoumlr som ett fullgott svar paring den kunskapsbaserade och foumlraumlnderliga arbetsmarknaden genom att aumlmneskunskap fick laumlmna plats foumlr oumlvergripande rdquofoumlrmaringgor eller kompetenser saring som foumlrmaringgan att laumlra nytt problemloumlsning kritiskt taumln-kanderdquo liksom aumlmnesoumlvergripande samarbeten (Adolfsson 201223) Paring detta saumltt aumlgde en uppluckring av traditionella skolaumlmnens graumlnser rum och mdash 21 Jfr 33 daumlr van Leeuwen beskriver hur rdquochangerdquo har en saumlrskild status som legitimering

62

4 FORSKNINGSBAKGRUND

svenskaumlmnets syfte framstod som mer abstrakt och svaringrtolkat (Lundstroumlm 2007) Men trots att undervisningen under Lpf94 var maringlstyrd hade laumlraren och eleverna taumlmligen stor frihet att styra oumlver vaumlgen mot maringlen (Wahlstroumlm 2014b738 Andersson Varga 2014) Eleven konstruerades betraktades som ett aktivt subjekt som kunde skapa sin egen kunskap i olika kontexter (Adolfsson 2012 2013 Lundstroumlm 2007) det vill saumlga en kreativ flexibel anpassningsbar och problemloumlsande elev (Sundberg amp Walstroumlm 2012349) Den starka foumlraumlndringsdiskursen fungerade som en legitimering aumlven av laumlroplansreformen 2011 (Gy11) men kombinerades med diskurser om en skola i kris bland annat efter nedslaringende resultat i internationella kunskaps-maumltningar saringsom PISA (Levin 1998 Nordin 2012) Risken foumlr foumlrlorad kon-kurrenskraft fungerade som en foumlljd av kunskapsekonomin som en drivkraft foumlr ett aumlnnu stoumlrre fokus paring maumltbar kunskap effektivitet tydligare maringl och oumlkad uppfoumlljning och kontroll Skolinspektionen laumlrarlegitimationen och en foumlrstaumlrkt koppling mellan nationella prov och betyg och nationella prov aumlr alla exempel paring saringdana kontrollinstanser Samtidigt aumlndrades beteckningar saringsom rdquobetygskriterierrdquo och i grundskolan rdquomaringl att uppnaringrdquo genom reformen till rdquokun-skapskravrdquo (se Wahlstroumlm 2014b738 2020596 2016b Mickwitz 2015)

Wahlstroumlm (2014b739) menar att grundskolans svenskaumlmne i Lgr11 i foumlrharingllande till den tidigare laumlroplanen kaumlnnetecknas av instrumentella vaumlrden och att svenskaumlmnets inneboende humanistiska vaumlrden och syften till stor del osynliggoumlrs Detta trots att syftesformuleringarna endast skulle inne-haringlla rsquoren aumlmneskunskaprsquo (Sundberg amp Wahlstroumlm 2012350) Denna rdquorena aumlmneskunskaprdquo aumlr ett uttryck foumlr nykonservativa diskurser vilka kombineras med en teknisk-instrumentell ideologi som bland annat garingr att sparingra till det oumlkande inflytande som houmlgstatusaktoumlrer saringsom OECD och EU har (Wahl-stroumlm 2014ab Levin 1998) OECD och EU fungerar som noder foumlr floumldet av saringdana diskurser vilka sedan rekontextualiseras i nationella policydokument dock inte utan konflikter Exempel paring saringdana floumlden av diskurser aumlr rdquobelaumlggrdquo (evidence) och aumlven kunskapsuttryck saringsom rdquofoumlrmaringgorrdquo (skills) och rdquokompe-tensrdquo (competence)22 en syn paring kunskap som redskap foumlr att uppnaring maringl liksom legitimeringar i form av den ovan naumlmnda rdquosnabba samhaumlllsfoumlraumlndringarrdquo och rdquoovisshetrdquo (Wahlstroumlm 2014b733ff Wahlstroumlm 2020) Dessa diskursfloumlden fanns redan under Lgf94 men har foumlrstaumlrkts genom laumlroplansreformen 2011 (Sundberg amp Wahlstroumlm 2012) Det aumlr daumlrmed tvaring mycket olika kunskapsfor-mationer som moumlts i 2011 aringrs laumlroplaner en som handlar om arbetsmarknad-

mdash 22 rdquoKompetensrdquo-begreppet anvaumlnds dock inte i sig i laumlroplanen enligt Wahlstroumlm (2020) bland annat som konsekvens av en nykonservativ diskurs

63


och marknadsbaserade krav och kunskap som oumlvergripande kompetenser i kombination med en syn paring rdquokunskap som axiomrdquo (Sundberg amp Wahlstroumlm 2012353 se aumlven Borsgaringrd 2021)

Denna genomgaringng visar saumlrskilt paring saumlrskilt houmlgstatusaktoumlrerna EUs och OECDs vaumlxande inflytande oumlver nationella styrdokument bland annat gy11 och hur diskurser kring snabba foumlraumlndringar i samhaumllle och arbetsliv legi-timerar kunskapsuttryck saringsom allmaumlnna foumlrmaringgor i form av exempelvis rdquokritiskt taumlnkanderdquo Diskurserna inverkar inte bara paring klassifikationen av svenskundervisningen utan aumlven paring hur laumlrar- och elevrollerna i undervis-ningen inramningen kan foumlraumlndras genom dessa starka diskurser Jag skriver haumlr rdquokanrdquo eftersom baringde Bernstein och van Leeuwen paringpekar att dis-kurser inte rekontextualiseras rdquosom de aumlrrdquo utan omvandlas som resultat av foumlrhandlingar och maktkamper En av dessa maktkamper foumlrs i foumlrharingllande till tidigare laumlroplaner vilka parallellt med nya diskurser rekontextualiseras in i de nya laumlroplanerna I naumlsta del boumlrjar jag ringa in critical literacy och andra kritiska former utifraringn exempel paring internationell forskning daumlr naringgra av ovanstaringende diskurser ocksaring synliggoumlrs

42 Om critical literacy och andra kritiska former i ett internationellt sammanhang

I foumlljande avsnitt har jag valt att taumlmligen noggrant redogoumlra foumlr ett faringtal studier daumlr critical literacy explicit naumlmns eftersom critical literacy-faumlltet aumlr mycket omfattande och omfamnar baringde teori och didaktik Gemensamt foumlr maringnga av dem aumlr att studierna sker genom avgraumlnsade etnografiska studier daumlr man genom aktionsforskning eller longitudinell etnografi foumlljer ett faringtal laumlrare eller daumlr forskarna sjaumllva agerar laumlrare Dessa laumlrare matchar en ideal-bild av en kritisk laumlrare (exempelvis Morrell 2009) Nedan aringterger jag nog-grant ett begraumlnsat antal studier studier vilka faringr representera de typer av studier daumlr critical literacy anvaumlnds Daumlrefter oumlvergaringr jag till att skildra forsk-ning som kombinerar critical literacy eller andra kritiska aspekter med SFL Genomgaringngen aumlr taumlnkt att fungera som en bakgrund till den svenska forsk-ningssammanstaumlllningen och foumlr att visa paring naringgra likheter och skillnader Stu-dierna behandlar alla engelskaumlmnet i motsvarande houmlgstadiet och gymnasiet

Den foumlrsta artikeln dock inte i strikt mening presenterad som en veten-skaplig studie aumlr paring flera saumltt typisk foumlr critical literacy Duncan-Andrade amp Morrell (2007) beskriver sin egen undervisning i en klass paring motsvarande houmlgstadienivaring i ett socioekonomiskt utsatt omraringde De visar hur laumlrare har utrymme att utveckla critical literacy inom ramen foumlr ett undervisnings-

64


system daumlr prov och maumltningar aumlr legio Laumlrarna utgaringr fraringn elevernas intres-sen kulturyttringar och liv samtidigt som de arbetar foumlr att eleverna ska utveckla en god laumls-och skrivfoumlrmaringga och faring tillgaringng till och oumlverbrygga klyftan till en litteraumlr kanon Eleverna utvecklar enligt forskarna genom detta arbete implicit foumlrstaringelse foumlr likheter mellan sina egna liv och skoumlnlitteratur Undervisningen dokumenteras med hjaumllp av matriser och utgaringr fraringn sam-arbete och deltagande i en rdquorespektfull och kritiskrdquo dialog (s 187) Eleverna foumlrbereds ocksaring foumlr att moumlta anvaumlnda granska och kritisera aumlven maktens spraringk exempelvis i ett laumlngre undersoumlkande arbete kring skolsystemet och moumljligheter foumlr skolor i socioekonomiskt utsatta omraringden och i arbete om rasism raumlttvisa identitet och konstruktioner av rdquoden andrardquo (s 195) I arti-keln beraumlttas taumlmligen noggrant om de projekt och texter som eleverna engageras i men hur man arbetar foumlr att utveckla just eleverna akademiska spraringk aumlr vagare skildrat i linje med att utvecklingen av critical literacy alltid garingr foumlrst I naumlsta studie ges en tydligare bild av hur en specifik del av under-visningen till

Leland Ociepka och Kuonen (2012) undersoumlker om och hur motsvarande houmlgstadieelever kan utveckla ett kritiskt foumlrharingllningssaumltt och bli baumlttre kritiska laumlsare genom att utveckla sin foumlrmaringga att tolka utifraringn olika perspektiv istaumlllet foumlr att leta efter endast ett rdquoraumltt svarrdquo Kritiskt foumlrharingllnings-saumltt definieras som att kunna se stereotyper och livsfraringgor under textens yta Med etnografiska metoder foumlljer de liksom i ovanstaringende studie en skolklass i en skola belaumlgen i ett socioekonomiskt utsatt omraringde Laumlraren haumlmtar arbetsmaterialet foumlr sin undervisning i critical literacy fraringn en bok daumlr olika slags foumlrharingllningssaumltt behandlas daumlr kritiskt foumlrharingllningssaumltt aumlr ett av totalt sex Det kritiska foumlrharingllningssaumlttet beskrivs som att vi rdquoletar efter socialt formade stereotyper och moumlnster eller faringr oss att se paring haumlndelser paring ett nytt saumlttrdquo och rdquopekar ut inneboende stereotyper och hjaumlper oss att se vilka stora fraringgor som finns i textenrdquo (s 430 min oumlversaumlttning) Eleverna anvaumlnder be-skrivningarna av dessa foumlrharingllningssaumltt foumlr att i grupper undersoumlka bilder-boumlcker som laumlraren houmlglaumlser Eleverna uppmanas att omskapa beraumlttelserna multimodalt fraumlmst genom drama Resultatet visar att eleverna efter att ha introducerats foumlr dessa foumlrharingllningssaumltt anvaumlnder ord kopplade till foumlr-haringllningssaumltten Eleverna foumlrstaringr ocksaring de olika foumlrharingllningssaumltten inklusive det kritiska och kan haumlnvisa till dem i samtalen och det multimodala om-skapandet verkar ocksaring fungera som ett stoumld foumlr att inta just ett kritiskt perspektiv I en uppfoumlljande studie i en ny klass utoumlkas ramverkets definition av kritiskt foumlrharingllningssaumltt med rdquoletar efter tillfaumlllen naumlr naringgon blir oraumlttvist behandladrdquo (s 434 min oumlversaumlttning) Den nya klassen diskuterade ocksaring i

65


houmlgre grad saringdana tillfaumlllen En alltfoumlr snaumlv definition av rdquokritiskrdquo paringverkar daumlr-med hur samtalen utvecklar sig i undervisningspraktiken

I de tvaring ovanstaringende studierna goumlrs som synes ingen spraringknaumlra analys av den dialog som framstaringr som saring viktig inom critical literacy Vetter Schieble amp Moneacutet Martin (2020) kommer naumlrmare en spraringklig analys naumlr de genom aktionsforskning undersoumlker kritiska samtal och hur dessa framtraumlder i engelskundervisning De kritiska samtalen definieras som rdquodiskussioner om makt och privilegier som hjaumllper eleverna att taumlnka kritiskt om vaumlrlden och deras plats i denrdquo (s 1 min oumlversaumlttning) Mer konkret kan det i samtalen innebaumlra att utmana odemokratiska praktiker att ta del av och uppskatta andra erfarenheter och perspektiv att inse att identiteter inte aumlr givna att delta i samtal om svaringra aumlmnen och undersoumlka det som tas foumlrgivet Forskarna foumlljer saumlrskilt en laumlrare som redan utvecklat en kritisk dialog i sin under-visning i engelska i motsvarande aringk 1 paring gymnasiet Majoriteten av eleverna aumlr vita och kommer fraringn familjer daumlr foumlraumlldrarna saknar houmlgre utbildning en bakgrund som den svarta laumlraren delar med eleverna och laumlraren kommer enligt forskarna just daumlrfoumlr vaumll oumlverens med klassen Eleverna foumlrbereds infoumlr det kritiska samtalet genom att laumlsa novellen rdquoDen gula tapetenrdquo som aumlr vald av laumlraren eftersom den handlar om foumlrtryck Dessuotm faringr eleverna tillgaringng till uppgifter och fraringgor infoumlr samtalen Foumlrberedelserna aumlr enligt laumlraren en foumlrutsaumlttning foumlr att alla elever ska kunna delta och foumlr att samtalet ska kunna utgaring fraringn eleverna Sedan tidigare har eleverna introducerats foumlr en bedoumlm-ningsmatris genom vilken de kritiska diskussionerna bedoumlms Laumlraren infor-merar explicit om foumlrutsaumlttningarna foumlr samtalet naumlmligen att eleverna ska definiera foumlrtryck och diskutera varfoumlr det foumlrekommer och referera till de texter eleverna hittat paring egen hand infoumlr samtalet liksom till den anvisade skoumlnlitteraturen Det kritiska samtalet undersoumlks genom laumlrarens samtals-drag Resultatet visar att laumlraren anvaumlnder fyra slags utspelsdrag i samtalet undersoumlkande (oumlppna fraringgor foumlr att hjaumllpa eleverna att undersoumlka makt och privilgier i sina liv och vaumlrlden runt dem) avbrytande23 (uppmaumlrksamma elever paring hur steoretyper och foumlrdomar anvaumlnds ge exempel paring egna erfaren-heter) inkluderande (oumlppna foumlr flera perspektiv och marginaliserade roumlster anvaumlnda studenternas bakgrund) och agerande (dela personliga reflektioner om makt och privilegier och bjuda in elever att goumlra detsamma) (s 18) Laumlraren anvaumlnder dock inte mekaniskt dessa samtalsdrag rdquosom menings-inledarerdquo utan som saumltt att rdquoinleda och uppraumlttharinglla det kritiska samtaletrdquo (s 19) Studien pekar daumlrmed paring en laumlrare som redan utoumlvar de rdquokomplexa

mdash 23 rdquo[D]isruptiverdquo i originaltexten men jag har valt en mer neutral oumlversaumlttning

66


pedagogiska praktiker som kraumlver kritiska saumltt att taumlnka hos baringde laumlrare och eleverrdquo och som forskarna menar aumlr foumlrutsaumlttningen foumlr kritiska samtal (s 2) Foumlr laumlraren handlar det om att ha kunskap om maktfoumlrharingllanden och vara insatt i critical pedagogy kunna idka kritisk sjaumllvreflektion och visa saringr-barhet och att ha kaumlnnedom om de samtalssteg som ett kritiskt samtal inne-fattar Eleverna maringste traumlnas i att utveckla utsagor aringsikter ideacuteer och krauml-vande tankearbete och laumlraren maringste paring ett finkaumlnsligt saumltt hantera ovaumlntade vaumlndningar i samtalen liksom frivillig och ofrivillig tystnad Det handlar alltsaring varken i den haumlr studien eller i den foumlregaringende om en svagt inramad undervisning det som enligt Bernstein kaumlnnetecknar Freries kritiska peda-gogik Temat och en stor del av urvalet aumlr gjort paring foumlrhand av laumlraren Den litteraumlra textens tolkning aumlr ocksaring paring foumlrhand given det vill saumlga underordnas de aspekter som kaumlnnetecknar critical literacy och den faringr ocksaring begraumlnsat utrymme i analysen moumljligen aumlven i undervisningen i sig Vilka laumlrdomar som laumlrare som aumlnnu inte aumlr tillraumlckligt foumlrberedda foumlr att haringlla kritiska samtal kan dra av studien aumlr dock naringgot oklart men forskarna menar att det aumlndaring aumlr viktigt att se exempel paring hur ett arbete med kritiska samtal kan garing till och att visa paring viktiga kaumlnnetecken i dessa De rekommenderar spraringkligt medvetna laumlrare att sjaumllva paring liknande vis undersoumlka sin klassrumspraktik

De tre ovan naumlmnda studierna har ett stort fokus paring just pedagogiken och laumlrarens roll Dyches Boyd amp Schulz (2021) undersoumlker i en intervjustudie vad fem rdquokritiskt inriktaderdquo engelsklaumlrare i motsvarande aringk 9 och gymnasiet framstaumlller som det viktigaste i den kritiska undervisningens inneharingll det vill saumlga laumlrarens kunskaper om det kritiska inneharingllet rdquoInneharingllrdquo motsvarar haumlr allt det som laumlraren anvaumlnder baringde foumlreskrivet material och det som laumlraren sjaumllv vaumlljer att anvaumlnda i undervisningen Undersoumlkningen utgaringr fraringn SJPACK rdquosocial justice pedagogical and content knowledgerdquo24 det vill saumlga hur pedagogik och inneharingll kan foumlrenas genom social raumlttvisa rdquoKritisktrdquo beskrivs i artikeln som rdquovisa paring och avtaumlcka maktsystemrdquo och en foumlrstaringelse foumlr historiskt grundat foumlrtryck av grupper i samhaumlllet men aumlven om rdquoagentivitet motstaringnd kreativitet och glaumldjerdquo (s 369) Resultatet visar att det kritiska inneharingllet i undervisningen baseras paring kunskap som aumlr kopplad till aumlmnes-disciplinen kunskap om marginaliserade identiteter och om inneharingll som inte utgoumlrs av kanoniska texter (andra slags texter musik bilder saringngtexter)

Laumlrarna uttrycker stor medvetenhet om att inneharingllet varken aumlr neutralt eller utan maktaspekter och att engelskaumlmnet praumlglas av en kanon av vita manliga foumlrfattare vilka i sig aumlr en konsekvens av universitetets urvalsproces-

mdash 24 Jfr TPACK (technological pedagogical and content knowledge)

67


ser Trots detta anvaumlnder laumlrarna detta inneharingll men foumlr att kunna diskutera hur detta urval leder till osynliggoumlrande Dessutom anvaumlnds mycket annat material som laumlttare engagerar eleverna foumlr att diskutera maktaspekter eller foumlr att belysa maktaspekter i just de kanoniska och foumlr eleverna ofta svaringrlaumlsta texterna Trots laumlrarnas insikter i osynliggoumlrande av grupper och perspektiv begraumlnsas inneharingllet till ras och koumln Laumlrarna undviker att konkret benaumlmna andra grupper aumln vita annat aumln i abstrakta resonemang och termer rdquothe otherrdquo Dessutom visar laumlrarnas beskrivningar att de har svaringrt att visa paring alternativ till foumlrtryck och daumlrmed elevernas moumljligheter till frihet glaumldje och kreativitet

Dessa studier visar baringde paring den bredd som critical literacy kan omfamna och varfoumlr det aumlr svaringrt att sammanfatta critical literacy som ett faumllt Gemen-samt aumlr att skolor laumlrare och forskarnas bakgrund ofta beskrivs noggrant I ett amerikanskt sammanhang anvaumlnds ras som ett saumltt att beskriva iden-titeten Critical literacy definieras i de fyra studierna naringgot olika I den foumlrsta studien faringr critical literacy sitt inneharingll fraringn den beskrivna undervisningens roumlrelse mellan elevernas livsvaumlrldar litteraturen och en ambition att avtaumlcka maktfoumlrharingllanden baringde i ord och vaumlrld och uppmaning till handling De oumlvriga handlar om att hur ett kritiskt foumlrharingllningssaumltt kan utvecklas genom att uppmaumlrksamma stereotyper makt och priviligier men aumlven genom att ta del av andras erfarenheter att ingaring i dialog och genomlysning av det som tas foumlr givet och att foumlrstaring foumlrtryck ur ett historiskt perspektiv I den sista artikeln lyfts aumlven kreativitet och glaumldje Studierna aumlr begraumlnsade foumlljer ett faringtal laumlrare och i tre av dem synliggoumlrs det som Freire menar att en kritisk laumlrare behoumlver uppvisa rdquooumldmjukhet mod respekt foumlr andra och kaumlrlekrdquo (Shpeizer 201844 min oumlversaumlttning) Inte vem som helst kan daumlrmed fungera som en kritisk laumlrare Beskrivningarna verkar aumlndaring syfta till att visa paring goda exempel fraringn vilka andra laumlrare kan laumlra men utgaringngspunkten verkar vara att man redan maringste vara en kritisk laumlrare inte att man kan bli det Den inledande studien och den enda som menar att den bygger paring critical pedagogy aumlr ocksaring den som aumlr vagast medan de oumlvriga aumlr mer konkreta och beskriver laumlrare som taumlmligen explicit ramar in undervisningen Saringdana implicita krav finns inte uttryckta paring laumlraren i de studier daumlr SFL och Sydney-skolan kombineras med critical literacy

Ur ett SFL-perspektiv tolkas det kritiska inte ovaumlntat som en slags spraringklig medvetenhet som kan anvaumlndas foumlr att kritisera Ett stort antal under-soumlkningar av undervisningspraktik eller samarbetsprojekt med laumlrare har genomfoumlrts daumlr SFL framfoumlr allt Sydneyskolans genrepedagogik och kritisk diskursanalys har kombinerats (se OrsquoHallaron Palincsar amp Schleppegrell

68


2015 Simmons 2016 Macken Horarik Love Sandiford amp Unsworth 2018) Syftet med Macken-Horarik Love Saniford amp Unsworths (2018) longi-tudinella forskningsprojekt aumlr att utveckla ett metaspraringk foumlr det kritiska arbetet med olika slags texter och semiotiska modaliteter saringvaumll elevernas egna som undervisningens texter Forskarna samarbetar med laumlrare foumlr olika aringldrar och eleverna introduceras foumlr analytiska begrepp fraringn SFL intro-duceras foumlr att baringde kunna reproducera men aumlven kritiskt granska texter Simmons (2016) undersoumlker hur man kan utveckla highschool-elevers critical literacy inom engelskaumlmnet genom att kombinera SFL och diskurs-analys genom att ge tillgaringng till naringgot foumlrenklade begrepp med maringlet att studenterna rdquocan become thoughtful analysts of langugagerdquo (ibid194) De fyra olika delarna i undervisningsprocessen aumlven om dessa aumlr oumlverlappande benaumlmns i svensk oumlversaumlttning (min) beskrivning tolkning foumlrklaring eller medvetandegoumlrande och problematisering haumlmtade fraringn Fairclough (1992 2015) Simmons menar att detta aumlr ett saumltt att systematisera utvecklingen av den spraringkliga medvetenheten foumlr att stoumldja ett ansvarsfullt medborgarskap (2015205) Harste (2014) ger eleverna roller som rdquolingvistiska och visuella detektiverrdquo och anvaumlnder foumlr detta ocksaring metoder haumlmtade fraringn Faircloughs Critical language awareness Eleverna undersoumlker exempelvis grammatiska drag saringsom aktiv och passiv roumlst modalitet och agentivitet I arbetet beskrivs aumlmneskunskaper inte vara viktiga i sig utan dessa relevantgoumlrs endast utifraringn de fraringgor som elever staumlller Men Harste vill ocksaring rikta blicken mot konstens moumljligheter i skolan eftersom det intuitiva omedelbara moumltet med konst faringr oss att taumlnka kaumlnna och verkligen se vaumlrlden genom att straumlcka oss bortom det vi tar foumlr givet

Ovanstaringende avsnitt tjaumlnar inte som en sammanfattning av all tillgaumlnglig internationell forskning inom critical literacy utan visar paring naringgra diskurser inom nordamerikansk och australiensisk forskning en enoumlgdhet som dels bygger paring genrepedagogikens inflytande dels paring den utveckling som critical literacy tagit i ett vaumlsterlaumlndskt land med liknande men inte samma problem som Sverige Jag vill visa just paring det maringngfacetterade begreppet och svaringrig-heten att se det som ett faumllt I en mer critical pedagogy-trogen aumlr utgaringngs-punkten elevernas liv och slutpunkten medvetandegoumlrande om vaumlrlden och hur den kan foumlraumlndras det vill saumlga en bild av undervisning som ligger ganska laringngt fraringn den svenska aumlmnesplanen (gy11) Laumlrarrollen aumlr knuten till starka vaumlrderingar och laumlrandeprocessen beskrivs ofta som mer implicit Jag har ocksaring pekat paring hur begreppet verkar omvandlas i en critical literacy-baserad praktik men med en stark inramning och en inledande anknytning till elevernas liv och med explicit undervisning i olika slags kritiska foumlrharingllnings-

69


saumltt paring graumlnsen till laumlsstrategiundervisning Samtalen foumlrbereds baringde genom hemlaumlxor och genom att saumlrskilda anvisningar och dokument anvaumlnds under litteratursamtal laumlsning och skrivande Daumlr verkar den starkaste anknytningen till elevernas liv komma senare i processen efter textmoumltet Aumlven haumlr framstaumllls omskapandet genom andra semiotiska modaliteter aumln skrift som viktig I alla artiklar finns skrivningar om vikten av att anvaumlnda utgaring ifraringn eller aringterkomma till elevernas erfarenheter och kulturella multimodala uttryck men att som del av eller parallellt med critical literacy aumlven utveckla elevernas akademiska literacy och ge tillgaringng till en kritisk blick paring texter som representerar en kanon Critical literacy framstaumllls som en foumlrutsaumlttning foumlr en aktiv med-borgare i en multimodal och multispraringklig vaumlrld Daumlrfoumlr kraumlvs metoder som synliggoumlr aumlven det som vanligtvis inte aumlr maumltbart (Morrell 2009) Flera av dessa studier goumlr detta men skildringarna och resultaten menar jag begraumlnsas av ett fokus paring en ideal laumlrare daumlr laumlrarens personlighet och uttryckta iden-titet skrivs fram som avgoumlrande foumlr att critical literacy ska kunna utvecklas Paring saring saumltt blir bilden av den kritiska laumlraren begraumlnsad och det kritiska riskerar att bli naringgot som laumlraren har eller inte har det vill saumlga inget som laumlraren kan utveckla under tid I naumlsta delkapitel redogoumlr jag foumlr forskning utifraringn critical literacy eller andra kritiska aspekter i en svensk kontext

43 Det kritiska i svenskaumlmnets kontext Det haumlr kapitlet aumlr att betrakta som huvudkapitlet eftersom jag haumlr aringterger svensk eller nordisk forskning av relevans foumlr svenskaumlmnet saumlrskilt gym-nasiet och houmlgstadiet I forskning om svenskaumlmnet anvaumlnds critical literacy ibland som ett allmaumlnspraringkligt begrepp i form av att rdquolaumlsa kritiskt vara kaumlll-kritiskrdquo eller rdquovara kritiskrdquo men oftast utan de starka ideologiska undertoner Freires critical literacy staringr foumlr (se Cervetti Pardales amp Damico 2001) I Sverige25 har Hilary Janks faringtt stort genomslag (Ekvall 2013 Skoog Wahl-stroumlm amp Skillmark 2015 Hultin amp Westman 2015) kanske foumlr att hon har straumlvat efter en slags medelvaumlg en rdquolagomrdquo ideologisk inriktning Critical literacy anvaumlnds i studier om svenska som andraspraringk (Walldeacuten 2019) och maringngkulturella undervisningsmiljoumler (exempelvis Ekvall 2013 2015 Bergh Nestlog 2015) och gaumlllande digitala praktiker och texter (Molin 2020 Hultin amp Westman 2015) Flera studier fokuserar paring yngre barn (exempelvis Haumlggstroumlm amp Schmidt 2020) och Lundgren amp Damber (2015) har i rdquoCritical literacy i svensk klassrumskontextrdquo samlat ett antal forskningsartiklar kring critical literacy med fokus paring grundskola (se Eckeskog amp Lundgren 2015 mdash 25 Aumlven de norska forskarna Veum amp Skovholt (2020) anvaumlnder Janks modell

70


Schmidt amp Wedin 2015) Artiklarna visar ofta paring begraumlnsad anvaumlndning av critical literacy i klassrummet (Schmidt 2013) Jag redogoumlr inledningsvis foumlr studier daumlr critical literacy explicit anvaumlnds Daumlrefter oumlvergaringr jag till att redogoumlra foumlr avhandlingar daumlr det kritiska staringr i fokus men utan att critical literacy anvaumlnds som teori eller metod Jag goumlr aumlven nedslag i studier daumlr det kritiska fungerar som bisak som del av resultatet eller som konsekvens av detta i diskussionen

Jag inleder med studier daumlr yngre barn aumlr i fokus Bergh Nestlog (2015) jaumlmfoumlr det meningsskapande arbetet i tvaring klassrum med elever i aringrskurs 4-6 paring tvaring olika skolor med olika socioekonomiska foumlrutsaumlttningar Bergh Nest-log analyserar undervisningen med hjaumllp av SFLs metafunktioner (se 33) och laringter den ideationella metafunktionen motsvaras av undervisningsfaumlltet den textuella av undervisningsform och den interpersonella av undervis-ningsroumlster vilka paring aumlmnesnivaring motsvaras av aumlmnesinneharingll aumlmnestextua-litet och aumlmnesroumlster I ett av klassrummen sammanfaller undervisnings-roumlster och aumlmnesroumlster oftare och ger daumlrmed stoumlrre moumljlighet till ett spraringk att tala om aumlmnet Bergh Nestlog anvaumlnder ocksaring Janks analytiska modell med dominans tillgaringng maringngfald och design Aumlven om baringda laumlrarna i undersoumlkningen saumlgs vara rdquostarka ledarerdquo som rdquostyrrdquo straumlvar de efter att ge eleverna makt oumlver sina egna texter Paring skolan med mer begraumlnsade socio-ekonomiska foumlrutsaumlttningar uppmuntras eleverna att utgaring fraringn sig sjaumllva och sina intressen och det omgivande samhaumlllet aumlr en viktig del i inneharingllet Trots laumlrarens intentioner och elevernas entusiasm verkar emellertid eleverna faring begraumlnsad tillgaringng till ett metaspraringk kopplat till aumlmnet I det andra klass-rummet paring skolan med stoumlrre socioekonomiska foumlrutsaumlttningar verkar elevernas moumljligheter att ta del av dominanta genrer stoumlrre I baringda klass-rummen finns daumlrmed Janks dimensioner av critical literacy med men Nestlog Bergh foumlreslaringr att en kombination av de tvaring olika undervisnings-praktikerna skulle kunna resultera i en tydligare kritisk litteracitet Beskriv-ningen av denna svaringra balansgaringng mellan elever som kritiska och kreativa aktoumlrer och deras utveckling av aumlmnesliteracitet en mer reproducerande praktik ligger daumlrmed i linje med de ovan naumlmnda amerikanska studierna (se Janks 201024) Aumlven i Schmidts amp Skoogs (2020) studie jaumlmfoumlrs tvaring klassrum i aringrskurs 6 haumlr med fokus paring kritiska aspekter av elevers och laumlrares anvaumlndning av texter Oavsett om texterna aumlr digitala eller analoga synliggoumlrs kritiska aspekter naumlr elever staumlller autentiska fraringgor och naumlr samtalen faringr en mer reflekterande praumlgel men det kritiska kan enligt forskarna foumlrdjupas ytterligare och kopplas djupare till exempelvis etik och kaumlllkritik Daumlremot aumlr det otydligare hur laumlrare boumlr arbeta foumlr att eleverna ska staumllla just autentiska

71


fraringgor och vidare hur samtal ska faring en mer reflekterande praumlgel Det verkar vara enklare att peka paring vad det kritiska kaumlnnetecknas av aumln vaumlgen dit

Naumlr det gaumlller aumlldre elever undersoumlker Sundstroumlm Sjoumldin (2019) det kritiskas natur utifraringn ett critical literacy-perspektiv Sundstroumlm Sjoumldin staumll-ler fraringgor kring det kritiska vad det kan vara och var det finns Paring saring saumltt ligger fraringgorna naumlra konkretiseringen av mina fraringgestaumlllningar men varingr empiri och teoretiska utgaringngspunkter skiljer sig aringt I en etnografisk studie undersoumlker hon hur skoumlnlitteratur anvaumlnds och samspelar med aktoumlrer baringde i form av materiella resurser och maumlnskliga relationer i svenskundervisning paring ett ungdomshem Sundstroumlm Sjoumldin lyfter bland annat hur literacy och laumlsning laddas med vaumlrderingar och faringr traumlda in som loumlsningen paring en samling mycket disparata samhaumlllsproblem saringsom att utveckla laumlrande och spraringk foumlrhindra varingld och utveckla demokratiska medborgare I en av delstudierna undersoumlker Sundstroumlm Sjoumldin ett projekt kring laumlsning av skoumlnlitteratur daumlr det kritiska framtraumlder som motsaumlgelsefullt daumlr det kritiska rdquocan be em-powering and oppressive at the same timerdquo (201980) Sundstroumlm Sjoumldin formulerar utifraringn laumlsprojektet och det kritiska utrymme som det skapar tvaring olika saumltt att taumlnka kring det kritiska Det foumlrsta innebaumlr foumlraumlndring genom empowerment och det andra innebaumlr motstaringnd I en annan av delstudierna utoumlkas det kritiska i literacy till rdquowhatever might draw the reader into the world be it a book a teacher or a chairrdquo (201982) Materialitet faringr haumlr en framskjuten plats jaumlmte laumlrare och elever och paring saring saumltt synliggoumlrs aumlven makt-aspekter knutna till det materiella i studien bland annat en stol Detta inne-baumlr ocksaring att det kritiska faringr olika uttryck beroende paring situationens aktoumlrer i rdquomoments which are radical and urgent political challenging transfor-mative and liberatingrdquo (201987) Sundstroumlm Sjoumldin paringpekar dock att kun-skapskrav och maumltbarhet begraumlnsar aumlven dessa elevers moumljligheter att vara kritiska och kreativa

Aumlven Molin (2020) utgaringr fraringn critical literacy i sin undersoumlkning av kritiskt digitalt textarbete i houmlgstadiets svenskaumlmne Den foumlrsta delstudien handlar om vilka digitala laumlspraktiker som skapas i svenskklassrummet och hur dessa foumlrharingller sig till eller uppstaringr som konsekvenser av det som Molin kallar strukturerande resurser Dessa strukturerande resurser utgoumlrs av upp-giftsbeskrivningar den digitala teknologin och elevernas tidigare erfaren-heter Utifraringn Luke amp Freebodys ramverk (se 314) undersoumlker hon de laumls-praktiker som oftast kommer till uttryck naumlmligen avkodning menings-skapande och funktionell anvaumlndning Daumlremot foumlrekommer kritisk-ana-lytisk laumlsning saumlllan i materialet och undervisningen innefattar saumlllan expli-cita kritiska aspekter Den andra delstudien bygger till viss del paring Janks

72


dimensioner och aumlr en intervention som undersoumlker moumljligheter att utveckla critical literacy i digitaliserade klassrum bland annat i svenskaumlmnet paring houmlgstadiet Metoder utvecklades stegvis i samarbete med laumlrare foumlr att syn-liggoumlra digitala texters budskap och perspektiv uttryckta genom olika moda-liteteter (bild roumlrlig bild ljud) Studien visar att digitala redskap kan anvaumln-das som resurser foumlr att utveckla aspekter av critical literacy men att Janks dimensioner i houmlg utstraumlckning foumlrblir osynliga foumlr laumlraren detta daring eftersom de endast synliggoumlrs naumlr elever arbetar i mindre grupper eller i vissa elev-texter Detta gaumlller saumlrskilt naumlr olika modaliteter ger motstridiga menings-erbjudanden Molin pekar paring att eleverna verka sakna redskap foumlr en mer djupgaringende analys av digitala multimodala texters konstruktion vilket skulle kunna uppnarings genom gemensamma utforskande samtal kring digitala texter

Ett liknande resultat visar Lyngfelt amp Olin-Scheller (2016) i en under-soumlkning av critical literacy i svenskundervisningen i grundskolans senare del I undersoumlkningen arbetade eleverna foumlrst med argumenterande text i form av saring kallad dialogisk strategiundervisning under sex veckor Daumlrefter fick eleverna se och analysera en film fraringn Foumlrsvarsmakten Trots att de anvaumlnde begrepp haumlmtade fraringn momentets argumentationsanalys blev analysen mycket ytlig eleverna var imponerade av filmens formspraringk och tilltal men analyserade varken inneharingll eller form kritiskt Detta kan enligt forskarna ha att goumlra med att analysredskap fraringn den klassiska retoriken som eleverna hade faringtt undervisning om utgaringr fraringn skriven text eller tal och att eleverna behoumlver utveckla medvetenhet kring hur argumenterande text i andra modaliteter aumln skrift kan se ut Lyngfelt amp Olin-Scheller paringpekar ocksaring att en klassisk retorisk analysmetod inte i sig faringngar maktaspekter i texter det som utgoumlr critical literacy-perspektivets kaumlrna Daumlrfoumlr efterfraringgar de andra analysverktyg inriktade paring kontexten den taumlnkta publiken och paring vaumlrdering av argumentationen De framhaumlver ocksaring att aumlven myndighetstexter behoumlver granskas kritiskt liksom att critical literacy boumlr betraktas som hela skolans ansvar och inte enbart kan ligga paring svenskaumlmnet I en annan studie av hur laumlrare paring houmlgstadiet arbetar med att faring elever att kaumlnna igen och arbeta med argumenterande texter lyfter Olin-Scheller amp Tengberg (2017) behovet av metakognition (jfr Olin-Scheller amp Tengberg 2012) Aumlven om eleverna kaumln-ner igen argumentationsstrukturer i andras texter har de svaringrare att formu-lera en egen skriftlig argumentation daumlr deras egen kritiska laumlsning av texter kan synliggoumlras Olin-Scheller amp Tengberg efterfraringgar en undervisning i critical literacy som i houmlgre utstraumlckning utvecklar den vertikala diskursen (Bernstein 2000 2003) eller Gees sekundaumlra diskurs vilket aumlr moumljligt genom en laumlsundervisning daumlr laumlraren medvetet arbetar foumlr att utveckla elevernas

73


metakognition Olin-Scheller (2014) visar ett exempel paring hur ett arbete mot ett kritiskt foumlrharingllningssaumltt gentemot information kan utformas i gymnasie-skolan Eleverna paring ett yrkesprogram tillverkade efter att ha laumlst om runor och runstenar i svenskundervisningen en egen runsten och annonserade sedan ut den till foumlrsaumlljning genom en paringhittad person I annonsen planterade eleverna flera tecken paring att runstenen var falsk men annonsen vaumlckte upp-maumlrksamhet och renderade aumlven en tidningsartikel i lokaltidningen Genom arbetet tvingades eleverna att tillsammans reflektera oumlver kaumlllkritik som ett saumltt att visa att rdquoteknologin i sig inte ensam [kan] ersaumltta sunt foumlrnuft och kloka moraliska staumlllningstagandenrdquo (ibid 2014218) Aringberg amp Olin-Scheller (2018) undersoumlker kaumlnslornas betydelse foumlr ett critical literacy-perspektiv i svenskaumlmnet paring houmlgstadiet och visar hur elevers moumlten med texter om kaumlnslomaumlssigt laddade aumlmnen kan foumlrsvaringra deras moumljligheter att inta ett kritiskt perspektiv naumlr de arbetar med argumentation Daumlrfoumlr foumlreslaringr de att kaumlnslornas baringde laumlrares och elevers roll i moumltet med texter behoumlver syn-liggoumlras och diskuteras

Jag oumlvergaringr nu till studier som undersoumlker kritiska aspekter med koppling till svenskundervisning men utan att critical literacy i sig anvaumlnds som teori eller metod Wennarings Brante amp Lund Stang (2017) jaumlmfoumlr i en intervjustudie norska och svenska gymnasielaumlrares foumlrharingllningssaumltt till kritisk laumlsning och kaumlllanvaumlndning i undervisning liksom styrdokumentens formuleringar kring detta Kritisk laumlsning beskriver de som att rdquokritiskt granska och utvaumlrdera information foumlre under och efter laumlsningrdquo (ibid2) I studien framkommer att de svenska laumlrarna i mycket houmlg utstraumlckning haumlnvisar till kunskapskrav och nationella prov och vad som staringr i dessa De ger ocksaring konkreta exempel paring hur arbetet i klassrummet kan garing till exempelvis genom att eleverna laumlr sig att staumllla fraringgor till texter De norska laumlrarna utgaringr istaumlllet fraringn en bredare syn paring vad som ryms eller inte i norskaumlmnet Exempelvis naumlmner de norska laumlrarna genremedvetenhet som ett saumltt att komma naumlrmare texters syfte De norska laumlrarna verkar i foumlrharingllande till de svenska laumlrarna i den haumlr undersoumlkningen ha en bredare bild av vad en kritisk medvetenhet kan bestaring av och naumlmner exempelvis perspektiv och urval och kopplar den kritiska laumlsningen till skoumlnlitteratur paring ett saumltt som de intervjuade svensklaumlrarna inte verkar goumlra

Norlund (2009) beskriver i sin avhandling hur den kritiska laumlsningen av sakprosa i svenskaumlmnet paring gymnasiet har en undanskymd plats Genom en diskursanalys i kombination med Bernsteins vertikala och horisontell diskurs undersoumlks laumlroboumlcker nationella prov och intervjuer med laumlrare Norlund anvaumlnder en typologi bestaringende av fyra olika slags kritiska laumlsaktiviteter i sin analys kritisk-analytiska kritisk-integrerande kritisk-evaluerande och kri-

74


tisk-ideologiska Kritiska-analytiska aktiviteter innebaumlr rdquoatt sovra goumlra jaumlm-foumlrelser dra paralleller se orsak och verkan goumlra tidslinjerrdquo (Norlund 200929) Kritiska-integrerande aktiviteter innebaumlr aktiviteter daumlr staumlllnings-taganden fraringn baringde elever och olika texter kan tas upp och staumlllas mot varan-dra Den aktivitet som Norlund ser som mest aringterkommande och oumlver-skuggande de oumlvriga aktiviteterna aumlr den kritisk-evaluerande daumlr rdquoen bedoumlm-ning av en texts relevans foumlr uppgiftens syfte ocheller bedoumlmning av en texts trovaumlrdighetsgradrdquo goumlrs (Norlund 200929) Detta ligger i linje med resultatet av min licentatiatstudie (Nemeth 2011) Vidare placerar Norlund kritisk-ideologiska aktiviteter naumlra ett critical literacy-perspektiv med fokus paring bland annat rdquoifraringgasaumlttande av vaumlrldsbilderrdquo och rdquounderordnade gruppers villkorrdquo (Norlund 200929) Norlunds empiri samlades in under Lpf94 och sedan dess har informationssoumlkning och faumlrdigheter kopplade till dessa faringtt en aumlnnu viktigare roll och digitaliseringen har oumlkat ytterligare Dessutom har en foumlr-skjutning i svenskaumlmnet kunnat iakttas daumlr sakprosa paring har faringtt ett stoumlrre utrymme (jfr Lundstroumlm et al 2011) Denna foumlrskjutning mot digitala sak-prosatexter aumlgt rum paring bekostnad av skoumlnlitteraturens roll Dessutom kan man anta mot bakgrund av den oumlkande digitaliseringen anta att laumlro-boumlckernas betydelse har minskat och att digitala laumlromedel blivit vanligare

Ett annat slags kritiskt taumlnkande undersoumlker Nygren et al (2019) naumlm-ligen hur kritiskt taumlnkande operationaliseras i nationella prov i aringrskurs nio i fyra olika aumlmnen matematik fysik historia och svenska Undersoumlkningens material utgoumlrs av aumlmnesplaner uppgifter uppgiftsloumlsningar och riktlinjer foumlr bedoumlmning och konkret jaumlmfoumlrs elevers resultat paring fraringgor med koppling till kritiskt taumlnkande med resultatet fraringn andra aumlmnens nationella prov och aumlven med elevernas slutbetyg i aumlmnena Utifraringn materialet formuleras sju dimensioner av kritiskt taumlnkande varav tvaring beroumlr svenskaumlmnet criticial thinking in interpreting and integrating information och critical thinking in examining and evaluating content and form in Swedish Resultatet visar att det aumlr en relativt laringg oumlverensstaumlmmelse mellan svenskaumlmnet och de oumlvriga aumlmnena Aspekten rdquokritiskt taumlnkande och utvaumlrdering av inneharingll och formrdquo (min oumlversaumlttning) visade sig vara saumlrskilt svaringr foumlr eleverna Sambandet mellan elevernas slutbetyg i svenska och rdquokritiskt taumlnkande och tolkning av informationrdquo aumlr tydligare aumln slutbetyget och rdquoutvaumlrdering av inneharingll och formrdquo (min oumlversaumlttning) Resultatet pekar paring att begrepp saringsom att rdquogranska och vaumlrderardquo betyder olika saker i olika aumlmnen det vill saumlga kan en elev som visar houmlga resultat gaumlllande kritisk granskning i historia inte sjaumllvklartnoumld-vaumlndigtvis uppnaring samma houmlga resultat i svenska Kritiskt taumlnkande verkar daumlrmed vara bundet till olika aumlmneskontexter och framstaringr inte som en

75


oumlverfoumlringsbar foumlrmaringga26 Om kritiskt taumlnkande i sig leder till baumlttre aumlmnes-kunskaper eller om kritiskt taumlnkande aumlr samma sak som goda aumlmneskun-skaper garingr inte att saumlga utifraringn studien Daumlrfoumlr efterfraringgar artikelfoumlrfattarna bland annat fler empiriska klassrumsstudier utifraringn de naumlmnda dimension-erna Eventuellt kan resultatet foumlr svenskaumlmnets del tyda paring att operationa-lisering av rdquovaumlrdering av inneharingll och formrdquo kan goumlras paring en maumlngd olika legtimerade saumltt i svenskaumlmnet

Foumlr att kunna uttrycka sig om och vaumlrdera inneharingll och form behoumlver eleverna troligen ett metaspraringk Detta undersoumlker Fredrik Hansson (2011) i sin studie av spraringkdelen av svenskaumlmnet paring gymnasiet Studien visar att svenskaumlmnet paring gymnasiet under lpf 94 i laringg utstraumlckning bygger upp ett metaspraringk foumlr att faringnga de spraringkliga aspekterna av svenskaumlmnet Det gaumlller baringde i undervisningspraktiken och i laumlroboumlcker Hansson menar att detta med haumlnvisning till Bernstein resulterar i en osynlig eller implicit pedagogik som svaringrligen laringter sig beskrivas av eleverna trots att eleverna uttrycker att spraringket aumlr viktigt foumlr att utveckla deras kommunikativa kompetens Meta-spraringket boumlr dock inte enbart anvaumlndas i elevernas individuella projekt utan Hansson efterfraringgar baringde ett rdquometaspraringk och metaperspektiv [hellip] i ett svenskaumlmne som syftar till att utveckla eleverna till kompetenta och kritiska samhaumlllsmedborgarerdquo (ibid 204) Metakunskap som redskap i analys och kritisk granskning efterfraringgar aumlven eleverna i Parmenius Swaumlrds (2008) av-handling om skrivande i gymnasiets svenskaumlmne aumlven om dessa redskap inte behoumlver begraumlnsas enbart till spraringkliga begrepp Parmenius Swaumlrd efterfraringgar stoumlttande och kritiska textsamtal liknande houmlgskolans moumlten mellan hand-ledare och studenter och paringminner ocksaring om att detta kraumlver att svensk-laumlraren har goda kunskaper gaumlllande analytiska redskap fraringn baringde spraringk- och litteraturvetenskap

Genom kritisk diskursanalys undersoumlker Wyndhamn (2013) hur tolk-ningar av rdquovaumlrdegrundrdquo reproduceras och hur kritiskt taumlnkande formeras i gymnasieskolan Svenskaumlmnet aumlr i sig inte i fokus men empirin aumlr haumlmtad fraringn observationer av svenskundervisning och intervjuer med svensklaumlrare under Lpf94 Wyndhamn lyfter bland annat att laumlrarna inte tydliggoumlr sina urvalsprocesser foumlr eleverna och att kunskapsreproduktionen inte oumlppnar foumlr kritiskt foumlrharingllningssaumltt gentemot inneharingllet baringde beskrivningar av foumlrfattare och deras liv liksom tolkningar av deras texter reproduceras och positionerar eleverna enbart som mottagare av kunskapen Det kritiska foumlrharingllningssaumlttet mdash 26 I OECDs rapport rdquo21st-Century Readers konstrueras kritiskt taumlnkande som en oumlver-foumlrbar faumlrdighet (202120)rdquo Paringstaringendet verkar fraumlmst grundas paring begreppets myckna foumlre-komst i maringnga laumlnders laumlroplaner

76


sparas till senare i undervisningen eller till foumlrst efter avslutade gymnasie-studier Naumlr undervisningen undantagsvis oumlppnar foumlr foumlrhandling kring inneharingll och tolkning av texter aumlr elevers moumljlighet till ett kritiskt foumlrharingll-ningssaumltt stoumlrre men aumlven haumlr bemoumlts elevers invaumlndningar som inte passar in i laumlrarens tolkningar med tystnad Naumlr elever paring egen hand ska diskutera begraumlnsas diskussionen av att den inriktas paring procedurfraringgor eller paring att besvara fraringgor av kontrollkaraktaumlr och diskussionen blir daumlrmed till goumlrande Eleverna straumlvar aktivt efter konsensus snarare aumln att laringta tolkningsarbetet utmynna i att olika perspektiv moumlts (jfr Malmbjer 2007) svenskunder-visningen leder daumlrfoumlr saumlllan till kritiskt taumlnkande eller medvetandegoumlrande om spraringkets funktion i detta taumlnkande Dessutom leder laumlrarens urval den kritiska blicken mot det som sker utanfoumlr skolan inte mot skolvardagen I Wyndhamns studie ser jag tvaring moumljliga kritiska diskurser dels genom det kritiska som ska anvaumlndas sedan det vill saumlga en aumlmnesspecifik foumlrdjupning som laumlrarna ger uttryck foumlr (se Macken Horarik 1996 Blaringsjouml 2004 Ask 2007) dels genom en kritisk riktning som liknar critical literacy vilken Wyndhamn verkar efterfraringga daumlr maktrelationer i elevernas naumlrhet aumlr utgaringngspunkten foumlr det kritiska arbetet

Vaumlrdegrunds- och demokratiarbete och dess kritiska askpekter och foumlrut-saumlttningar foumlr det i svenskaumlmnet och laumlroplanen undersoumlks i flera ofta littera-turdidaktiskt grundade studier Exempelvis undersoumlker Borsgaringrd (2021) hur demokrati- och vaumlrdegrundsarbete laringter sig kombineras med maumltbarhets-diskurser naumlr det gaumlller skoumlnlitteraturens roll i Gy11 Borsgaringrd utgaringr liksom jag fraringn olika rekontextualiseringsnivaringer i Borsgaringrds fall fraringn en trans-nationell (OECD PISA och EU) en nationell och en didaktisk nivaring Borsgaringrd ser liksom jag ett behov av att belysa hur transnationella aktoumlrer paring olika saumltt paringverkar diskurser som upptas i nationella policydokument och aumlven om aumln i foumlraumlndrade former hittar vaumlgen till svenskundervisningens klassrum Inom den transnationella nivaringn goumlr Borsgaringrd aumlven en genomlysning av genrepeda-gogikens intaringg och utbredning i den svenska skolan i allmaumlnhet och svensk-undervisning i synnerhet Den didaktiska nivaringn undersoumlks genom intervjuer med laumlrare i svenska paring gymnasiet genom vilka laumlrarnas syn paring foumlraumlndringar i undervisningen som skett efter infoumlrandet av gy 11 samt deras syn paring demo-krati- och vaumlrdegrundsarbete staringr i fokus Borsgaringrd foumlljer demokratibegrep-pet i skolan ur ett historiskt tidsperspektiv och undersoumlker hur laumlsning av skoumln-litteratur har legitimerats genom diskurser om demokrati saumlrskilt i de skep-nader som det tagit genom erfarenhetspedagogik och daumlr den rdquokritiskt sinnade medborgare[n]rdquo aumlr en del av legitimeringens argumentationrdquo (202121)

77


Borsgaringrd foumlljer demokratibegreppet i skolan historiskt hur laumlsning av skoumlnlitteratur har legitimerats genom diskurser om demokrati saumlrskilt i de skepnader som det tagit genom erfarenhetspedagogik och daumlr den rdquokritiskt sinnade medborgare[n]rdquo aumlr en del av legitimeringens argumentation (20212) Analysen av den transnationella och nationella nivaringn visar hur laumlroplanens sociokulturella och konstruktivistiska grund i gy 11 kombineras med maumlt-barhet och hur skoumlnlitteraturen kringskaumlrs och foumlrlorar i betydelse Laumlrarna i undersoumlkningenstudien uttrycker dock en positiv instaumlllning till litteratur som en del av en demokratisk fostran och dess frigoumlrande och kritiska poten-tial det vill saumlga foumlrestaumlllningar om litteratur som naringgot som aumlr svaringrt att maumlta och de foumlrmaringr aumlven att ibland motsaumltta sig styrdokumenten Borsgaringrd staumlller sig emellertid kritisk till foumlrvaumlntingar paring att skoumlnlitteraturen ska loumlsa specifika uppgifter i demokratins namn eller som ett saumltt att traumlna laumlsstrategier och laumlskompetens

Aumlven Knutas (2008) bygger paring Bernsteins kodteori och undersoumlker i en laumlroplansteoretisk och aumlmnesdidaktisk studie svenskundervisning paring gym-nasiet efter gymnasiereformen och den laumlroplan som infoumlrdes 1994 I studien intervjuar Knutas fyra laumlrare och foumlljer deras undervisning och det fram-kommer att undervisningen riktas mot individen och som maringl anges att eleverna ska rdquogoumlra sina roumlster houmlrdardquo Litteraturundervisningen som utgaringr fraringn en slags litteraumlr kanon framtraumlder som platt utan stoumlrre moumljligheter till foumlrdjupad foumlrstaringelse och kritisk diskussion Laumlrarna aumlr osaumlkra paring hur styr-dokumenten ska tolkas men anpassar medvetet undervisningen efter ele-verna (jfr Sjoumlstedt nedan) Trots att ett behov av en aktiv och kritisk samhaumllls-medborgare kommer till uttryck konstrueras samtidigt samhaumlllet som rdquokon-fliktfrittrdquo (Knutas 2008290) Daumlrigenom har eleven begraumlnsade moumljligheter att genom undervisningen bli rdquoen medveten aktiv medborgarerdquo (Knutas 2008291 kursiv i original)

Sjoumlstedt (2013) undersoumlker i sin avhandling med empiri insamlad under gy94 bland annat med hjaumllp av Bernstein hur svensklaumlrares och dansklaumlrares arbete och undervisning paring gymnasiet paringverkas av faktorer paring lokal nationell och global nivaring det vill saumlga rekontexualiseringsmoumlnster Skillnader han ser paring klassrumsnivaring handlar om urval av texter som i Sverige sker utifraringn att eleverna ska kunna foumlrstaring och kaumlnna igen sig i texterna medan dansklaumlrarna vaumlljer texter foumlr att de aumlr utmanande Svenskklassrummet kaumlnnetecknas daumlr-med av vardagliga texter spraringk och laumlsning om och genom texter medan danskklassrummet kaumlnnetecknas av metaspraringk och en specialiserad domaumln och laumlsning om och i texter (Sjoumlstedt 2013413) Aumlven inom laumlrarutbildning och laumlromedel aumlr dessa diskurser tydliga Vidare kaumlnnetecknas styrmedlen i

78


Sverige av rdquoindividualism eget ansvarstagande maringngtydlighet vaumlrden aumlmnesoumlvergripande arbete decentralisering och valfrihetrdquo medan de danska kaumlnnetecknas av rdquoindividen som del av gruppen aumlmnesfokus tydlighet bild-ning aumlmnescentrerat centralisering och ett offentligt examenssystemrdquo (Sjoumlstedt 2013414) Sjoumlstedt uttrycker att styrdokumenten i sig inte behoumlver ha saumlrskilt stor inflytande paring undervisningen men att dessa i kombination med olika styrsystem faringr sin styrka Han identifierar ocksaring att de svenska styrdokumenten omfattar mer horisontella kunskapsstrukturer och i Dan-mark mer hierarkiska bland annat genom en tydlig och till stor del nationell kanon (se Brink 2006) Sjoumlstedt (2013) ser ocksaring att svensklaumlrarna i sin ut-formning av undervisningen verkar utgaring fraringn vem de ska undervisa medan laumlrarna i danska utgaringr fraringn varfoumlr och vad27 (jfr Andersson Varga 2014 Lilja Waltaring 2016) Foumlrklaringen till skillnaderna ser Sjoumlstedt i ekonomismens styrmodeller28 och diskurser och hur dessa haft stoumlrre inflytande paring den svenska skolan och svenskaumlmnet aumln paring danskaumlmnet29 Sjoumlstedt foumlrespraringkar med utgaringngspunkt fraringn Bernstein en tydlig vertikal diskurs och en hierarkisk kunskapsstruktur i form av rdquoett bildningsaumlmne med moumljlighet att bli subver-sivt med critical literacyrdquo (Sjoumlstedt 2013424) Han haumlnvisar till genrepeda-gogik och Macken-Horariks critical literacy-begrepp ett specialiserat aumlmnes-spraringk som bygger paring en reproduktiv literacy foumlr att bygga upp elevernas sekundaumlrdiskurs Sjoumlstedt visar genom sin avhandling hur undervisningen bara delvis aumlr resultatet av enskilda laumlrares didaktiska val och att den ocksaring aumlr beroende av styrningsmodeller paring andra nivaringer i rekontextualiserings-systemet Sjoumlstedts avhandling insamlad under Lpf 94 tjaumlnar daumlrmed som en tydlig jaumlmfoumlrelsebas foumlr min egen avhandling paring grund av dess laumlrarfokus daumlr laumlraren varken framstaumllls som ett allsmaumlktigt subjekt i ett vakuum eller som utelaumlmnad aringt maktstrukturer och diskurser paring institutionell nationell eller internationell nivaring

Lotta Bergman (2007) foumlljer undervisningen i fyra olika svenskklassrum och visar att detta aumlven verkar innebaumlra fyra olika slags svenskaumlmnen Bergman anvaumlnder bland annat Malmgrens (1996) tre olika aumlmneskoncep-tioner och ser att klassrummen domineras av olika diskurser beroende paring elevernas program och laumlrarnas syn paring svenskaumlmnet och undervisningens syfte Ett individualiserat faumlrdighetsaumlmne dominerar saumlrskilt en av yrkesklas-

mdash 27 Jaumlmfoumlr Deng amp Luke (2008xxx) och vikten av rdquovadrdquo foumlr tyska laumlrares utformning av aumlmnen och lektioner med haumlnvisning till den tyska didaktiken och Klafki28 Politiska och ekonomiska incitament bland annat New public management 29 Foumlrklaringar till detta ligger enligt Sjoumlstedt bland annat i danska fackfoumlreningars och aumlmnesorganisationers styrka

79


sernas svenskaumlmne vilket enligt Bergman aumlven begraumlnsar skoumlnlitteraturens moumljligheter att oumlppna foumlr kritisk analys Undervisningen i svenska foumlr elever paring det naturvetenskapliga programmet kaumlnnetecknas av en tydlig inramning och progression och inriktas paring att foumlrbereda eleverna foumlr det offentliga livet genom fakta och kunskaper som kan maumltas och sammanfattas i individuella prov Naumlr eleverna vid ett tillfaumllle faringr stoumlrre frihet att som grupp arbeta med drama aumlr de mycket entusiastiska men i efterhand kan inte de kunskaper som arbetet utmynnat i utvaumlrderas i form av tydliga omdoumlmen Laumlraren foumlr natur-vetenskapsklassen foumlr fram att det aumlr saumlrskilt viktigt att eleverna utvecklar rdquoett kritiskt och sjaumllvstaumlndigt taumlnkanderdquo (2007174) och rdquoett kritiskt och ifraringga-saumlttande foumlrharingllningssaumlttrdquo (2007182) men menar samtidigt att det foumlrutsaumltter ett spraringk som eleverna aumlnnu inte har Laumlraren foumlr estetklassen vars under-visning ligger naumlrmare svenskaumlmnet som demokratiaumlmne uttrycker att det aumlr viktigt att ha ett rdquokritiskt foumlrharingllningssaumltt till undervisningens inneharingll och till skolan som en institution praumlglad av medelklassens vaumlrderingarrdquo (2007 228) Hon uttrycker vikten av att anpassa inneharingllet efter eleverna saring att aumlven traditionellt akademiska kunskaper uppfattas som vaumlrdefulla foumlr eleverna Eleverna i hennes klass uttrycker att det aumlr rdquoviktigt och samtidigt svaringrt hellip att lyssna och ta in andras perspektiv att vara sjaumllvstaumlndig och kritisk och varingga goumlra sin roumlst houmlrdrdquo (2007238) Trots detta karaktaumlriseras aumlndaring under-soumlkningens undervisningspraktiker som reproducerande och Bergman efter-fraringgar en mer dialogisk undervisning som tar avstamp i de representationer och den sociala verklighet som eleverna lever i daumlr foumlrmaringgan att kritiskt granska medier ingaringr Bergman verkar efterfraringga just en tydlig inriktning paring multiliteracies och critical literacy30 i gymnasieskolans svenskundervisning (jfr Magnusson 2014)

Dahl (2015) visar i sin avhandling att det kritiska perspektivet kring skoumlnlitteratur och litteraturhistoria ofta saknas helt i laumlromedel i svenska paring gymnasiet Det visar sig i att diskussioner kring urval av texter saknas att forskningsanknytningen aumlr osynlig och att introduktionen till de begrepp som ingaringr inte kopplas till naringgon saumlrskild syn paring litteratur Laumlromedlens bild av laumlsning av skoumlnlitteratur skapar daumlrigenom en oumlvervaumlgande naiv laumlsning daumlr elevernas egna erfarenheter staringr i fokus (Dahl 2015277) medan moumljlig-heter till sjaumllvreflektion och tillgaringng till sociopolitiska diskurser saknas Dahl paringpekar att skoumlnlitteraumlr laumlsning kan ha stor potential i arbetet med att utveckla kritisk foumlrmaringga i undervisningen aumlven om det i sin tur kraumlver en kritisk medvetenhet hos laumlraren vid anvaumlndning och urval LiljaWaltaring (2016)

mdash 30 Bergman haumlnvisar haumlr till critical literacy som McCormick (1994) definierar det

80


undersoumlker laumlromedel i svenska foumlr gymnasiet och dess modellaumlsare genom att analysera och jaumlmfoumlra tvaring laumlromedel riktade mot yrkesprogram och hur dessa foumlraumlndras vid infoumlrandet av gy 11 Konstruktionen av modellaumlsaren visar paring en passiv saringdan som reproducerar snarare aumln skapar och taumlnker det vill saumlga genomsyras laumlromedlen av ett begraumlnsat och instrumentellt kun-skapsbegrepp som inte oumlppnar foumlr det foumlr eleverna okaumlnda utan endast utgaringr fraringn det som redan finns kring eleven I laumlromedlen saknas alltsaring uppgifter som oumlppnar foumlr kritiskt taumlnkande och eleverna blir daumlrmed inte foumlrberedd foumlr deltagande i ett demokratiskt samhaumllle Aumlven Lilja Waltaring pekar liksom Borgstroumlm ovan paring det inflytande som yttre aktoumlrer har paring vad skolan och dess kunskapssyn paring svenskaumlmnet och laumlrarna boumlr vara Det ytliga svensk-aumlmne som konstrueras genom laumlroboumlckerna kraumlver varken kunskap om litteratur eller didaktik och paring saring saumltt kan alla med laumlrobokens hjaumllp fungera som svensklaumlrare Det aumlr en avprofessionalisering som aumlger rum vilket faringr konsekvenser foumlr svenskaumlmnet och vad det kan vara

Liberg et al (2012a) jaumlmfoumlr styrdokumenten foumlr Lpo 94 och Lgr 11 bland annat utifraringn Luke och Freebodys Four resources model (se 31) och den sociopolitiska skrivdiskursen haumlmtad fraringn Ivanic (2004) De ser liksom Dahl att den aumlven osynliggoumlrs i svenskaumlmnets styrdokument i syftesdelen fram-traumlder alla fyra praktikfamiljer (knaumlcka koden skapa meningfoumlrstaringelse anvaumlnda text och kritiskt granska och analysera) i Luke och Freebodys Four resources modell men stoumlrre fokus laumlggs paringaumlgnas aringt rdquoanvaumlnda olika slags texterrdquo aumln de oumlvriga praktikerna Skoumlnlitteratur tilldelas inte naringgon saumlrskild status utan betraktas i Lgr 11 som en av maringnga slags texter (jfr Skoog Wahl-stroumlm amp Skillmark 2015) Spraringk och framfoumlr allt faumlrdighetsaspekter av spraringk har istaumlllet faringtt en mer framtraumldande roll31 Det kritiska faringr framfoumlr allt i de houmlgre aringrskurserna stoumlrre utrymme i Lgr 11 aumln i sin foumlregaringngare men makt-aspekter synliggoumlrande av normer och handling foumlr att aringstadkomma foumlraumln-dring aumlr inte framskrivna (ibid488) Detta betraktar Liberg et al med haumln-visning till Luke som en konsekvens av att genrepedagogiken faringtt ett stoumlrre inflytande paring svensk skola (jfr Borsgaringrd 2021) I de delar som behandlar centralt inneharingll och kunskapskrav snaumlvas aumlmnet in ytterligare mot tradi-tionella och maumltbara faumlrdigheter (laumlsa tala skriva) i kombination medan-

mdash 31 Jfr Erixon et al som sammanfattar Skolverkets rapport fraringn 2005 det vill saumlga grund-skolans svenskaumlmne under den foumlregaringende laumlroplanen Lgo 1994 rdquoI aumlmnet svenska presenterar elever ofta sina aringsikter muntligt de laumlser litteraumlra verk under de flesta eller alla lektioner Det minst prioriterade maringlet I aumlmnet svenska aumlr arbete med skriftspraringkliga normerrdquo (2012258 min oumlversaumlttning)

81


passningar till olika kontexter daumlr aumlven litteraturlaumlsningen begraumlnsas av maumlt-barhetskravet (jfr Lundstroumlm et al 2011 Sundberg amp Wahlstroumlm 2012 foumlr gymnasiet se Larsson amp Olin-Scheller 2020) Liberg et al (2012a) visar vidare att sociopolitiska-kritiska aspekter inte aringterfinns i det centrala inneharingllet och att kunskapskraven foumlr de laumlgre aringldrarna domineras av laumls- och skrivinlaumlr-ning Aumlmnet ser dock olika ut beroende paring aringrskurser Vissa sociopolitiska aspekter blir naringgot mer synliga i skrivningar foumlr aringrskurs 6 och 9 men de mer maktrelaterade delarna av Luke amp Freebodys kritiska praktik foumlrekommer i mycket begraumlnsad omfattning Liknande slutsatser drar Ulla Ekvall (2013) som har undersoumlkt laumls- och skrivdelen av det nationella provet i svenska och svenska som andraspraringk foumlr grundskolan utifraringn ett mer renodlat critical literacy-perspektiv och Janks begrepp makt maringngfald tillgaringng och design Ekvall visar att ingaringngar till critical litercy saknas i baringda provdelarna och att foumlrberedelsematerialet inte heller oumlppnar foumlr analys av ordval kopplat till makt (jfr aumlven Ekvall 2015 om nationella provet i aringk 3)

Det kritiska synliggoumlrs ocksaring paring andra saumltt bland annat i studier baserade paring Langers foumlrestaumlllningsvaumlrldar (19962005) och textroumlrlighetsbegreppet (Li-berg et al 2012 b Hallesson 2015 Raattamaa Viseacuten 2015 Oumlstlund-Stjaumlrnegaringrd 2012) Det handlar om hur laumlsaren roumlr sig i texten och positionerar sig i foumlrharingllande till den Textroumlrligheten kan vara textbaserad utaringtriktad eller interaktiv Liberg et al (2012b) Hallesson (2015) och Rattamaa Viseacuten (2015) har utvecklat textroumlrlighetsbegreppet med ytterligare dimensioner En saringdan textbaserad dimension aumlr att rdquodistansera sig och foumlrharinglla sig kritisk till textenrdquo (Liberg mfl 2012b66) Dimensionerna kan ocksaring graderas och den ovan naumlmnda dimensionen med explicit kritisk koppling graderas fraringn rdquoinget eller minimalt ifraringgasaumlttande eller motiveranderdquo rdquomotiverar och ifraringgasaumltter till viss gradrdquo och rdquomotiverar och ifraringgasaumltter tex fokuserar paring textens budskap ger uttryck foumlr aringsikter om texten sjaumllvstaumlndigt granskar texten kritisktrdquo (ibid67) Litteratursamtal i svenskaumlmnet paring gymnasiet har i Raattamaa Viseacutens avhandling (2015) visat potential foumlr en houmlg grad av textbaserad textroumlrlighet exempelvis naumlr det gaumlller att motivera staumlllningstaganden Daumlremot framkom laumlgre potential naumlr det gaumlller interaktiv textroumlrlighet daumlr exempelvis textens funktion mottagarroller och saumlndarroller aringterfinns

Petra Magnusson (2014) anlaumlgger ett multiliteraciesperspektiv i sin av-handling om meningsskapande paring gymnasiet bland annat i svenskaumlmnet (se 315) I en av studierna arbetar eleverna i grupper med utgaringngspunkt i olika slags modaliteter saringsom bild blogg tidningsreportage novellfilm och en novell De ska dels diskutera sina upplevelser av den kaumlllan de blivit tilldelade reflektera oumlver vad som aumlr specifikt foumlr meningsskapandet utifraringn den givna

82


kaumlllan samt foumlrbereda en redovisning foumlr de oumlvriga eleverna Magnussons sammanfattande modell (2014185)32 beskriver laumlrandets vaumlxlingar mellan att moumlta det kaumlnda och okaumlnda kunskapsutveckling genom begrepp (naumlrhet) och teori (avstaringnd) det vedertagna i foumlrharingllande till det kreativa och det funktionella i relation till det kritiska (Magnusson 2014185) Endast en grupp bildgruppen deltar i fler multiliteracies-processer aumln aspekten rdquomoumltardquo och analyserar ocksaring bilden paring ett saumltt som de oumlvriga grupperna inte goumlr med andra medier dock inte vad jag kan se utifraringn ett maktkritiskt perspektiv De andra elevgrupperna verkar dock ha svaringrt att foumlrstaring uppgiften Magnusson visar bland annat att laumlrarna kan stoumltta elevers laumlrande genom att anlaumlgga ett multiliteracies-perspektiv och oumlppna foumlr meningsskapande paring flera saumltt Slut-satserna motiveras genom samhaumlllets snabba utveckling och behovet av att ge eleverna handlingsberedskap foumlr detta det vill saumlga en diskurs som aumlr svaringr att motsaumltta sig Magnusson argumenterar ocksaring med utgaringngspunkt i resul-taten foumlr att skolans syn paring skrift som oumlverst i en hierarki av olika menings-skapande resurser behoumlver foumlraumlndras och att elevernas multimodala infor-mella meningsskapande maringste faring ta plats i svenskundervisningen och i styr-dokumenten (jfr Thavenius 1981) Detta faringr ocksaring som konsekvens att skoumln-litteraturen i ett framtida svenskaumlmne boumlr betraktas som endast ett slags meningsskapande bland maringnga andra

En saringdan utveckling ser Erixon amp Loumlfgren (2018) i fortbildningssats-ningen Laumlslyftet Laumlsande av skoumlnlitteratur som en social praktik bland andra innebaumlr enligt dem en reducering av litteraturens roll Erixon amp Loumlfgren undersoumlker genom en kritisk textanalys moduler fraringn Laumlslyftet riktade mot grundskolan och aumlven hur skrivningar kring skoumlnlitteratur kopplat till demo-krati rekontextualiseras genom utredningar och propositioner infoumlr Laumls-lyftet Begrepp som anvaumlnds i analysen aumlr rdquoCritical literacyrdquo tolkat som en medvetenhet om att texter aldrig aumlr neutrala rdquodeltagande demokratirdquo samt att visa foumlrstaringelse foumlr andras rdquoperspektiv och erfarenheter i ett samhaumllls-perspektivrdquo (201812) I Litteraturutredningen aumlr exempelvis skrivningarna starka gaumlllande skoumlnlitteraturens roll och laumlsfoumlrstaringelsens betydelse foumlr demo-krati liksom ett rdquokritiskt perspektivrdquo jaumlmte vaumlrdering och granskning av kaumlllor I den efterfoumlljande propositionen aumlr dessa skrivningar borta och fack-litteratur har istaumlllet lagts till I uppdraget till Skolverket aumlr huvudmaringlgruppen svensklaumlrare paring grund av deras saumlrskilda kompetens gaumlllande skoumlnlitteratur men i Laumlslyftet riktas enbart tvaring moduler mot svensklaumlrare Daumlrmed har skoumlnlitteraturen underordnats andra slags texter Endast en modul riktas

mdash 32 Magnusson baserar ocksaring sitt resonemang paring Langers foumlrestaumlllningsvaumlrldar

83


enbart mot skoumlnlitteratur Laumlsstrategier foumlr skoumlnlitteraturrdquo I den modulen riktad mot 4-6 aumlr fokus faumlrdighet och analys av stil spraringk och genre och endast svag demokratianknytning finns genom beskrivningar om allmaumln laumlsfoumlrstaringelse samt frilaumlggande av texters tema och daumlrmed moumljlighet att jaumlmfoumlra olika texter Ingen av dem handlar om kritisk foumlrmaringga som ett saumltt att se och kritiskt diskutera samband mellan text samhaumllle och egna erfaren-heter Den andra modulen riktad mot svensklaumlrare handlar om rdquoKritiskt textarbeterdquo som laumlsning analys av och reflektion kring texter saumlrskilt sak-prosa I modulen synliggoumlrs samtliga av analysens begrepp och critical literacy naumlmns explicit som ett saumltt att rdquoutveckla en demokratisk identitetrdquo genom laumlsning analys av och reflektion kring texter i relation till makt- och samhaumlllsfraringgor (Erixon amp Loumlfgren 201823) Oavsett modul aumlr syftet att oumlka elevers spraringkliga foumlrmaringga och daumlrmed moumljlighet att ta till sig kunskap och naring kunskapskraven det vill saumlga fraumlmst rdquokunskapsutveckling och anstaumlllnings-barhetrdquo (201818) Med tanke paring den inledande utredningen har skoumlnlittera-turens roll i svenskaumlmnet foumlrsvagats och aumlven dess koppling till demokrati-uppdraget och critical literacy Foumlrklaringar finner Erixon amp Loumlfgren i att den inledande Litteraturutredningen daumlr aumlmnesdidaktisk kompetens saknades utgick fraringn att skoumlnlitteraturens roll i svenskaumlmnet saringgs som stark och oproblematiserad medan propositionen liksom laumlroplanen till stor del be-graumlnsar laumlsning av skoumlnlitteratur till rdquoatt urskilja foumlrutbestaumlmda aspekter av textenrdquo (201826) En foumlrklaring aumlr att Skolverket har anammat rdquodet spraringk-vetenskapliga literacyperspektiv som i houmlg utstraumlckning kommit att domi-nera svenskaumlmnetrdquo (201827) Detta faringr enligt Erixon amp Loumlfgren konsekven-ser eftersom literacy endast kan utvecklas i specifika kontexter eller sociala praktiker hamnar literacyarbetet till stor del utanfoumlr svenskaumlmnet vilket i sin tur leder till en foumlrsvagning av svensklaumlrares profession Det aumlr en spaumlnnande paradox som foumlrs fram i artikeln genom att Streets (2003) ideologiska literacy-begrepp faringr skulden foumlr att det genom rekontextualiseringsfaumlltet anpassats och inkorporerats i just de diskurser som Street saring tydligt foumlrdoumlmer daumlr literacy aumlr en maumltbar kognitiv foumlrmaringga som kan anvaumlndas foumlr att utvaumlrdera maringluppfyllelse Paring saring saumltt aumlr Laumlslyftsexemplet typiskt foumlr en rundgaringng i syste-met hur diskurser omvandlas genom en maumlngd olika maktkamper inom den pedagogiska mekanismen (se 32 och 41) Erixon amp Loumlfgren (2018) ger ocksaring exempel paring saringdana omvandlingar och omflyttningar av diskurser och aumlmnes-konstruktioner som har direkta konsekvenser foumlr svenskaumlmnets klassifi-kation De understryker dock att critical literacy boumlr ses som en del av skoumln-litteraturens demokratiska potential Aumlven om undersoumlkningen handlar om grundskolan aringterfinns samma problematik i gymnasiets svenskaumlmne (se Bors-

84


garingrd ovan) Aumlven foumlr gymnasiet finns naumlmligen endast en modul riktad endast till svensklaumlrare och som behandlar skoumlnlitteratur paring gymnasiet lanserad efter de moduler som ocksaring eller fraumlmst riktas mot andra aumlmnen och laumlrare

Jag avslutar genomgaringngen genom att visa paring ytterligare en aspekt av det kritiska vilken ligger naumlra Macken-Horariks definition (1996 jfr Blaringsjouml 200420 se 42) Det handlar om att vara kritisk som en slags houmlgsta nivaring av aumlmneskunskap och moumljligen en saringdan som efterfraringgas vid houmlgre studier Det verkar ocksaring vara en saringdan kompetens en slags analytisk-kritisk kompetens som avses i undersoumlkningar av svenskundervisning som fokuserar paring exem-pelvis yrkesprogram (Lilja Waltaring 2016) eller som jaumlmfoumlrelser med studie-foumlrberedande program (Andersson Varga 2014) Detta visar paring stora skill-nader i distribution av och tillgaringng till olika slags kunskaper Ask (2004) undersoumlker studenters utveckling av ett vetenskapligt spraringk genom tvaring del-undersoumlkningar daumlr hon dels intervjuar studenter om deras gymnasiestudier dels analyserar studenttexter och utgaringr fraringn literacy som sociala praktiker Hon anvaumlnder aumlven critical literacy som begrepp men daring som ett slags vetenskapligt kritiskt taumlnkande rdquokritisk-analytisk kompetensrdquo (s 36) Till-sammans med diskursmedvetenhet och kunskaper om textens yta samverkar dessa foumlr att skapa ett vetenskapligt spraringk Asks slutsats aumlr att svenskaumlmnet inte i tillraumlcklig omfattning gett eleverna tillgaringng till en kritisk-analytisk kompetens men hur detta ska goumlras visar dock inte undersoumlkningen En svaringrighet aumlr att det aumlr svaringrt om inte orealistiskt att se akademiskt skrivande i gymnasieskolan som kunskapsproduktion Istaumlllet boumlr det ska handla om rdquokorrekt offentligt spraringk med god textbindning och fungerande dispositionrdquo (s 170) liksom att skriva med egna ord det vill saumlga naringgot som jag menar vanligtvis inte kaumlnnetecknar kritiska praktiker Ask foumlreslaringr ocksaring att man paring houmlgskolan behoumlver tala mer om varfoumlr de vetenskapliga texterna ser ut som de goumlr Ask visar dock att studenterna med tiden utvecklar en mer kritisk-analytisk kompetens det vill saumlga naumlr de har faringtt utveckla denna kompetens genom att under tid delta i en social praktik (jfr Blaringsjouml 2004)

44 Sammanfattning och studiens relevans Den svenska och till viss del nordiska forskningssammanstaumlllningen har tjaumlnat till att faringnga det kritiska baringde i form av critical literacy eller som andra kritiska aspekter Foumlr det foumlrsta aumlr det relevant foumlr min studie att se hur och i vilken grad critical literacy och kritiska praktiker och aspekter kopplas samman med eller legitimeras genom ett demokratibegrepp I studierna framhaumlvs demokratiuppdraget och det kritiska framstaringr som en typisk egen-

85


skap som ideala aktiva medborgare boumlr ha Det verkar ocksaring vara ett uppdrag som laumlrare gaumlrna ansluter sig till och det aumlr viktigt att rdquofaring goumlra sin roumlst houmlrdrdquo Att lyssna paring andra och ta in andras perspektiv och reflektera oumlver sitt eget verkar inte vara lika framtraumldande Att goumlra sin roumlst houmlrd blir daumlrfoumlr en del av elevens egna projekt Daumlremot aumlr det inte helt klart hur demokrati-begreppen i de olika studierna ska tolkas Eftersom jag medvetet vill betrakta svenskaumlmnet som ett aumlmne uppbyggt av baringde spraringk och litteratur aumlr det ocksaring intressant att se hur demokratiuppdraget och kritiska aspekter i studierna fraumlmst verkar kopplas till skoumlnlitteratur Det aumlr alltsaring daumlr som aumlven den kritiska potentialen fraumlmst placeras och en begraumlnsning av skoumlnlitteraturens roll i svenskaumlmnet blir daumlrmed ett indirekt hot mot demokratin Flera studier pekar paring hur skoumlnlitteraturen i laumlroplansreformerna foumlr baringde grundskolan och gymnasiet liksom i Laumlslyftssatsningen kringskaumlrs och omvandlas foumlr att passa maumltbarhets- och arbetslivsdiskurser och daumlrmed ett ytligt kunskaps-begrepp Naumlr det kritiska taumlnkandet jaumlmfoumlrs med andra aumlmnen blir ocksaring det kritiska taumlnkandet som skoumlnlitteratur kan inbjuda till osynliggjort i de tvaring definitionerna av kritiskt taumlnkande i svenskaumlmnet rdquotolkning och integration av informationrdquo och rdquoundersoumlka och utvaumlrdera inneharingll och formrdquo Haumlr sak-nas andra perspektiv men aumlven det ovaumlntade och kreativa som litteratur som konst oumlppnar foumlr Spraringket framstaringr ocksaring ha en roll i detta demokratiarbete men haumlr saknas de metaspraringkliga begrepp som behoumlvs foumlr att det ska kunna fungera som ett mer robust verktyg i en analytisk-kritisk praktik

Foumlr det andra vill jag foumlrsoumlka synliggoumlra hur kritiska praktiker framtraumlder i undervisningen Critical literacy och kritiska aspekter framstaringr som svaringra att medvetet frammana eller planera foumlr i undervisningen De verkar snarare till skillnad fraringn de amerikanska undersoumlkningarna uppstaring spontant och naumlrmast oplanerat naumlr laumlrarna inte har kontroll oumlver klassrumsdiskursen eller naumlr naringgot ploumltsligt framstaringr som viktigt och utmanande Aumlven kaumlnslornas potential foumlr att visa paring det som aumlr laddat braumlnnande eller svaringrtolkat och daumlrmed viktigt foumlr elever och laumlrare kan vara vaumlgledande foumlr att hitta de situationer naumlr det kritiska synliggoumlrs Naumlr laumlrarna planerar foumlr kritiska aktiviteter tenderar de att stanna paring en mycket ytlig nivaring Det verkar daumlrfoumlr som att det aumlr i ett slags friutrymme som det kritiska fraumlmst kommer till uttryck naumlr dialogen blir genuin liksom fraringgorna och daumlr diskussionen utgoumlrs av ett reflekterande gemensamt samtal I flera studier blir skildringen av det kritiska emellertid en slags rundgaringng daumlr man skildrar det kritiska som redan aumlr daumlr saringsom autentiska fraringgor och reflektion medan vaumlgen dit fort-saumltter att vara osynlig Naumlr det kritiska aumlr del av en planerad undervisning placeras det i tvaring av studierna laringngt fraringn klassrummet och som det verkar i

86


ett samhaumllle utan stoumlrre konflikter och daumlr det kritiskas plats paradoxalt nog med tanke paring vikten av att synliggoumlra normalitets- och neutraliserings-diskurser blir svaringrare att legitimera Dessutom visar undersoumlkningarna paring svaringrigheter att i arbetet med critical literacy hitta en balans mellan eller att kombinera elevernas vaumlrldar och spraringk och dominanta diskurser och spraringk liksom att ge tillgaringng till en kritisk-analytisk och kritisk-sociopolitisk diskurs Flera studier visar hur yrkesfoumlrberedande program endast faringr tillgaringng till horisontella diskurser medan teoretiska program ger eleverna tillgaringng aumlven till dock i begraumlnsad form vertikala diskurser Det finns alltsaring ett behov att ge alla elever tillgaringng till en mer vertikal kunskapsdiskurs med Bernsteins be-greppsapparat Med Freires begrepp skulle det kunna uttryckas som en del av en en laringngsiktig medvetandegoumlrandeprocess mot en kritisk transitivitet

Foumlr det tredje fungerar critical literacy i studierna som ett oumlverordnat begrepp daumlr kaumlllkritik och multimodalitet underordnas Detta kraumlver dock reflektion liksom ett metaspraringk som fungerar foumlr multimodala represen-tationer Detta ligger i linje med hur jag ser paring min egen undersoumlkning som ett saumltt att om moumljligt skapa en helhetsbild av det kritiska i svenskaumlmnet I litteraturgenomgaringngen kan man ocksaring se de olika betydelser som critical literacy har i svensk forskning Det verkar i liten utstraumlckning handla om att synliggoumlra och utmana sociopolitiska diskurser utan mer om en slags avan-cerad textanalys eller som specialiserat aumlmnesspraringk Att tala om texters funk-tion modellaumlsare och avsaumlndare verkar inte foumlrekomma i houmlg utstraumlckning De kritiska perspektiven verkar ocksaring i laringg grad ge betygsmaumlssig utdelning

I de jaumlmfoumlrelser som goumlrs mellan svenska och norska och danska laumlrare verkar de svenska i stoumlrre omfattning begraumlnsas av kunskapskrav och en taumlm-ligen instrumentell syn paring aumlmne och metoder tillsammans med ett bristande metaspraringk vilket i sig kan begraumlnsa moumljligheterna till vertikala diskurser i undervisningen Att rdquovemrdquo oumlverordnas rdquovadrdquo och rdquovarfoumlrrdquo naumlr svenska laumlrare planerar sin undervisning kan ge konsekvenser foumlr hur undervisningen utformas bland annat verkar en horisontell diskurs dominera daumlr varken svensklaumlrarens aumlmneskunskaper eller didaktiska saringdana egentligen behoumlvs I studiernas empiri aumlr det tydligt att laumlrarna uttrycker att det aumlr viktigt att eleverna utvecklar ett kritiskt foumlrharingllningssaumltt men det aumlr otydligare hur detta ska ske De analytiska-kritiska samtal som aumlger rum betecknas som ytliga De flesta haumlr refererade studier aumlr ocksaring oumlverens om att mer sociopolitiska kritiska analyser saknas i laumlroplanen i nationella prov i laumlroboumlcker och i undervisningen Flera studier visar ocksaring paring att aumlven laumlraren sjaumllv maringste reflektera kritiskt oumlver sitt texturval och det inneharingll som formar under-visningen Sammanstaumlllningen visar att varken critical literacy sociopolitisk

87


diskurser eller kritiska-analytiska diskurser har naringgon stark staumlllning i svenskundervisningen paring houmlgstadiet och gymnasiet

Den haumlr presenterade internationella forskningen har tjaumlnat till att visa paring den bredd som raringder inom critical literacy forskning kring critical literacy har i houmlg grad fokuserat paring den metaspraringkliga potential som SFL erbjuder i kombination med maktkritiska diskursanalytiska perspektiv och forskarnas fokus aumlr inte enbart paring antingen skoumlnlitteratur eller spraringk och aumlr inriktat mot baringde aumlldre och yngre elever Dessa undersoumlkningar aumlr ocksaring ofta utfoumlrda i naumlra samarbete med laumlrare ibland under foumlrutsaumlttningar som aumlr svaringra att finna i den svenska forsknings- och skolvaumlrlden Resultaten pekar paring stora moumljligheter att utveckla det kritiska arbetet och critical literacy specifikt med hjaumllp av ett noga utvalt metaspraringk

88

5 Material och metod

I detta kapitel presenteras det material som avhandlingen bygger paring i den ordning som det foumlrekommer i resultatdelarna och i samband med det aumlven principer foumlr urval gaumlllande respektive material samt en beskrivning av de analysmetoder som har anvaumlnts foumlr respektive material Materialet utgoumlrs av tre delar Den foumlrsta delen kallar jag textmaterialet En del av textmaterialet utgoumlrs av nationella dokument och rapporter saringsom laumlroplan aumlmnesplanen i svenska stoumldmaterial foumlr det nationella provet i svenska och rapporter vilka ligger till grund foumlr laumlroplansfoumlraumlndringar Dessutom ingaringr en internationell del med rapporter och policydokument producerade inom ramen foumlr inter-nationella samarbeten exempelvis OECD och EU Materialets andra del utgoumlrs av ljudinspelningar av fem fokussamtal daumlr gymnasielaumlrare i svenska deltar Fokussamtalens syfte aumlr att generera material som faringngar laumlrares tan-kar eller tankemoumlnster kring och beskrivningar av vad kritisk foumlrmaringga kritiskt foumlrharingllningssaumltt och kritisk laumlsning kan taumlnkas betyda och hur det kan komma till uttryck i klassrumspraktiken utifraringn ramar och frihetsaspek-ter Den delen av undersoumlkningen kan daumlrmed komma naumlrmare de normer som inte aumlr direkt iakttagbara under enbart observationer av klassrums-praktiken ndash men som aumlndaring kan finnas daumlr i form av tankemoumlnster Detta material som jag kallar fokussamtalen betraktar jag som huvudmaterial daring det anvaumlnds foumlr att besvara alla fyra forskningsfraringgor Den tredje delen utgoumlrs av ljud- och filminspelningar och insamlade artefakter saringsom instruktioner foton och elevtexter fraringn aringtta svensklektioner Den delen kallar jag obser-vationsstudien Detta material ger kunskap om de kritiska laumlspraktikernas omfattning inneharingll och struktur kommunikationsmoumlnster och anvaumlnd-ning av artefakter i olika undervisningssituationer Materialet som helhet utgoumlrs daumlrmed av

bull 26 texter i form av styrdokument (laumlroplan syfte maringl centralt inneharingll och kunskapskrav) kommentarmaterial rapporter fraringn organ inom EU och OECD roumlrande utbildning och framtidens behov Detta material ger kunskap om baringde en stoumlrre kontext och en mer specifik inom vilka svenskaumlmnet verkar

89


bull Fem ljudinspelningar (ca 45 timmar) fraringn fokussamtal mellan svensk-laumlrare Detta material ger kunskap om laumlrarnas vaumlrderingar av och erfarenheter fraringn undervisning daumlr det kritiska ingaringr eller skulle kunna ingaring Dessutom ytterligare en ljudinspelning i form av en uppfoumlljande reflektion fraringn naringgra av laumlrarna (ca 20 minuter)

bull Ljudinspelningar videoinspelningar insamling av artefakter saringsom instruktioner eller fotografier av dessa observationsanteckningar fraringn 8 klassrumsobservationer (Sammanlagt ca 40 timmar)

De tre olika materialen anvaumlnds alla paring naringgot olika saumltt i min analys De nationella och internationella texterna betraktar jag som en del av en (ideo-logisk) ram och bakgrund foumlr det kritiska i svensk skola i stort och svensk-undervisningen i synnerhet Fokussamtalen betraktar jag som huvud-materialet daring laumlrarnas samtal delvis byggs upp av rekontextualiseringar av diskurser och praktiker fraringn textmaterialet och observationsstudien Vi kan taumlnka att fokussamtalen aumlr moumltet mellan textmaterialet och observations-studien Det tredje materialet anvaumlnds fraumlmst foumlr att belysa diskurser som framtraumltt genom analysen av de tvaring oumlvriga materialen Det som samlats in fraringn observationsstudien befinner sig ontologiskt naumlrmare en materiell verklighet men aumlr oavsett beroende av de diskurser som framtraumlder i de tidigare analyserna

I 51 presenteras textundersoumlkningens material I 52 presenteras det material som fokussamtalen genererat och jag redogoumlr foumlr transkriptions-principer samt grundantaganden foumlr analysen I 53 presenteras observa-tionsdelen av studien transkriptionsprinciper foumlr det filmade materialet och ljudmaterialet principer foumlr urval av exempel och hur de spraringknaumlra analys-metoderna har anvaumlnts I 54 redogoumlr jag foumlr analysmetoderna foumlr hela mate-rialet I 55 ges en oumlverblick oumlver analytiska nivaringer och analytiska begrepp samt hur dessa kopplas till respektive material och fraringgestaumlllning I 56 redo-goumlr jag foumlr forskningsetiska principer

51 Textmaterialet Undersoumlkningen av textmaterialet fungerar baringde som en bakgrund foumlr av-handlingens oumlvriga analyser och som ett jaumlmfoumlrelsematerial foumlr de diskurser som framtraumlder i de oumlvriga analyserna Textmaterialet utgoumlrs av 26 texter Det internationella materialet aumlr begraumlnsat till sex texter vilka aumlr samlade i tabell 3 tillsammans med de foumlrkortningar (efter =) som anvaumlnds i avhandlingen

90

5 MATERIAL OCH METOD

Tabell 3 Det internationella textmaterialet

Det internationella textmaterialet Foumlrkortning anvaumlnd i texten DeSeCo-rapporten (OECD 2005) DeSeCo The Future of Education and Skills Education 2030 (OECD 2018)

Ed 2030

EUs nyckelkompetenser (2006) EU 2006 Council recommendation on Key Competences for Lifelong Learning (2018)

EU 2018

PISA 2009 framework PISA 2009 PISA 2018 reading framework PISA 2018

Urvalet av dessa texter aumlr gjort med tanke paring Bernsteins (2000) rekon-textualiseringsnivaringer men fokuserar paring det organisatoriska och politiska rekontextualiseringsfaumlltet samt reproduktionsfaumlltet (sjaumllva undervisningen) Jag antar haumlr att OECD och EU fungerar som houmlgstatusaktoumlrer i ORF-faumlltet (jfr Pettersson 2008) genom att peka paring prioriteringar foumlr undervisnings-systemen Genom PISAs ramverk och maumltningar sker ytterligare opera-tionaliseringar av OECDs riktning och vilka kunskaper som betraktas som viktiga Aumlven om OECD och EU anvaumlnder sig av forskning i sina ramverk aumlr forskningen gentemot dessa aktoumlrer ibland bestaumllld och utfoumlrd som projekt inom dessa organisationer Detta goumlr att den nationella ORF och PRF-nivaringn daumlr laumlroplaner svenskaumlmnets aumlmnesplan och laumlrarutbildningens kursmaringl formuleras paringverkas av OECDs och EUs tolkningar och prioriteringar och att detta kanske aumlr mer paringtagligt aumln hur akademins ackumulerade kun-skapsutveckling kondenseras och vaumlljs ut Graumlnsen mellan aktoumlrerna inom det oumlversta faumlltet och mellanfaumlltet i Bernsteins (2000) rekontextualiserings-kedja aumlr daumlrfoumlr i realiteten svaringr att urskilja Vad svenskundervisning aumlr och daumlrmed vad det kritiska aumlr och kan vara i svenskaumlmnet aumlr alltsaring inte enbart en rent didaktisk fraringga om laumlrares tolkningar av laumlroplan och aumlmnesplan och didaktiska val utan i houmlg grad en fraringga om mer svaringrfaringngade diskurser som omger svenskundervisningen Dessa diskurser omfattar ocksaring vad det kri-tiska aumlr eller boumlr vara

Texterna har valt med tanke paring EUs och saumlrskilt OECDs stora inflytande paring svensk skolpolitik genom policydokument och framfoumlrallt PISA-resul-tatens genomslagskraft (jfr Borsgaringrd 2021) Rapporterna och policydoku-menten handlar om undervisning och laumlrande i foumlrharingllande till framtidens krav eller det som konstrueras som framtidens krav Det stora politiska och mediala intresset foumlr just PISA-maumltningar och jaumlmfoumlrelser aumlr i sig en grund

91


foumlr att inlemma ramverket i undersoumlkningen (Rehnberg 2019 Ringarp 2016) Framfoumlrallt grundar jag emellertid urvalet paring det faktum att laumlsfoumlrstaringelse-delen av det det nationella provet i svenska 1 anges vara grundade paring de laumls-processer som ingaringr i PISAs ramverk foumlr reading literacy och att ramverket kan betraktas som en slags operationalisering av de kompetenser som OECD efterfraringgar Ramverket inriktas saumlrskilt mot elevers kompetens gaumlllande laumlskunnighet (reading literacy) matematik och naturvetenskap och i min undersoumlkning aumlr det endast den del som riktas mot laumlskunnighet som ingaringr i undersoumlkningen Texterna aumlr utgivna mellan aringren 2005 och 2018 och aumlr ut-valda foumlr att inte bara synliggoumlra diskurser kring det kritiska utan ocksaring foumlr att se hur dessa diskurser har foumlraumlndrats och om de verkar vara paring vaumlg att foumlraumlndras Konstrueras det kritiska paring samma saumltt med samma slags asso-ciationer och underordnat samma saker i de aumlldre versionerna (2005 2006 2009) som i de nya utgivna under 2018

Den aumlldsta rapporten The Definition and Selection of Key Competencies ndash Executive Summary (OECD 2005)33 DeSeCo-rapporten inleds med att foumlrst foumlrklara bakgrund och syfte med PISA-undersoumlkningarna och hur arbetet med dessa garingr till Daumlrefter besvaras fraringgan om vilka nyckelkompe-tenser och delkompetenser som kommer att kraumlvas foumlr ett vaumllfungerande samhaumllle och framgaringngsrikt liv genom att ge en bild av samhaumlllet som kom-plext och praumlglat av foumlraumlndring digitalisering och globalisering (se Wahl-stroumlm 2016) I jaumlmfoumlrelse med DeSeCo-rapporten konstruerar rapporten The future we want The future of education and skills Education 2030 (OECD 2018) haumldanefter benaumlmnd rdquoEd 2030rdquo delvis en ny kontext foumlr det kritiska Education 2030 har fokus paring hur undervisning boumlr utformas foumlr att uppfylla saumlrskilt UNESCOs maringl foumlr haringllbar utveckling det vill saumlga en jaumlmlik kvalitativ och inkluderande utbildning foumlr alla En rad rapporter har getts ut inom ramen foumlr projektet och den jag analyserar naumlrmare innefattar preli-minaumlra resultat foumlr den foumlrsta delen av projektet det vill saumlga en kartlaumlggning av behov gaumlllande kunskap faumlrdigheter attityder och vaumlrden Paring saring saumltt ligger dess inneharingll naumlra DeSeCo-rapportens syfte och inneharingll som ocksaring delvis rekontextualiseras i Ed 2030 De tvaring varianterna av EUs ramverk om nyckel-kompetenser foumlr livslaringngt laumlrande fraringn 2006 respektive 2018 aumlr till viss del rekontextualiseringar av delar av DeSeCo-rapporten Aumlven i dessa dokument handlar det om nyckelkompetenser men dessa aumlr delvis annorlunda formu-lerade och utgaringr fraringn ett livslaringngt laumlrande-perspektiv Fraringn EU ingaringr Europa-parlamentets och raringdets rekommendation om nyckelkompetenser foumlr livs-

mdash 33 Rapporten i sin helhet utgavs 2003 Analysen har dock utgaringtt fraringn sammanfattningen

92


laringngt laumlrande (2006) och fraringn 2018 Aumlven till dessa finns referenser i svenska policydokument och rapporter Tre av texterna aumlr producerade mellan 2005 och 2009 och tre 2018 De representerar daumlrmed en period naringgra aringr foumlre infoumlrandet av laumlroplanen 2011 och en period naumlr den har varit i bruk naringgra aringr I det internationella materialet har endast delar daumlr foumlrekomster av rdquokritiskrdquo foumlrekommer analyserats naumlrmare

De svenska styrdokumenten betraktar jag som en del av en internationell arena daumlr diskurser rekontextualiseras Det nationella materialet aumlr mer om-fattande eftersom det foumlrutom laumlroplan och aumlmnesplan ocksaring innefattar kom-mentarmaterial frislaumlppta nationella prov och anvisningar foumlr detta och de nationella proven kan taumlnkas paring ett mer direkt saumltt ingaring i laumlrarnas rekon-textualiseringar av dokumentens sociala praktiker och diskurser Delar av styr-dokumenten kan saumlgas utgoumlra en ram foumlr laumlrarnas planering av undervisningen och bedoumlmning av elevernas resultat och dessa dokument kan paring saring saumltt bidra med foumlrestaumlllningar och tolkningar av vad det kritiska aumlr eller borde vara och vad undervisningen kring det kritiska boumlr utgoumlras av I Tabell 4 ges en oumlversikt oumlver de texter som ingaringr i den nationella delen av textundersoumlkningen

Tabell 4 Oumlversikt oumlver det nationella textmaterialet

Det nationella textmaterialet Laumlroplan foumlr gymnasiet (2011) (Lgy 11) Aumlmnesplan foumlr aumlmnet svenska (2011) (Aumlpl) Centralt inneharingll (2011) (Ci) Kunskapskrav (2011) (Kk) Kommentarmaterial aumlmnet Svenska (Km) Exempel bedoumlmning delprov B Svenska 1 Exempel beskrivning av delprov B Svenska 1 Exempel uppgift delprov B Svenska 1 Kopieringsunderlag 3 Bedoumlmningsmatris delprov C ndash elevversion Kopieringsunderlag 4 Exempel paring elevloumlsning Laumlrarinformation angaringende nationella prov i svenska 3 Kopieringsunderlag 5 Diskussion och analys av elevloumlsning Bedoumlmningsmatris delprov A ndash svenska 3 Kopieringsunderlag 3 Bedoumlmningsmatris delprov A ndash svenska 3 Kopieringsunderlag 5 Exempel paring elevloumlsning Svenska 3 Bedoumlmningsanvisningar nationella provet i svenska 2012 texthaumlfte Bedoumlmningsanvisningar nationella provet i svenska 2015 texthaumlfte

93


Material gaumlllande nationella prov aumlr haumlmtade fraringn nationella provgruppens webbsajt om inte annat framgaringr Aumlmnesplanen i svenska har delats upp i tre delar aumlmnesplanen som utgoumlrs av syfte och maringlformuleringar centralt inneharingll foumlr respektive kurs i aumlmnet svenska och kunskapskrav foumlr respektive kurs Anledningen aumlr att laumlrarna inte haumlnvisar till aumlmnesplanen som en hel-het utan till delar i den Urvalet av materialet som aumlr kopplat till det natio-nella provet har styrts av de sekretessbestaumlmmelser som gaumlller nationella prov Endast slaumlppta nationella prov med tillhoumlrande material har anvaumlnts och saumlrskilt material som under 2018-2019 har legat tillgaumlngligt paring nationella provgruppens webbplats Jag menar att det materialet aumlr saumlrskilt intressant eftersom laumlrare och elever har tillgaringng till detta och att det daumlrfoumlr anvaumlnds foumlr att skapa foumlrvaumlntningar och normer kring de nationella proven

511 Urval och utgaringngspunkter foumlr analysen Jag inledde analysarbetet med att genom programmet Atlasti (se Paulus amp Lester 2016) identifiera discourse fragments (haumldanefter diskursfragment) vilket rdquorefers to a text or part of a text that deals with a particular topicrdquo (Jaumlger amp Meyer 2016122) I textundersoumlkningen analyseras inte hela texter med undantag av aumlmnesplanen foumlr svenska utan fraser satser meningar och stycken daumlr varianter av rdquokritiskrdquo rdquokritisktrdquo eller rdquocriticalrdquo foumlrekommer (jfr Erixon amp Lofgren 2018) Naumlr dessa diskursfragment lokaliserats genomfoumlrde jag en foumlrenklad transitivitetsanalys i kombination med en textuell analys foumlr att kartlaumlgga hur de kritiska foumlrekomsterna foumlrhoumlll sig processer och del-tagare det som jag kallar en analys av associationer Det handlar om att se vad som foumlrs samman det vill saumlga vad det kritiska foumlrs samman med men aumlven vad som haringlls isaumlr (jfr Fairclough 2010189) van Leeuwen 2008) I 542 redogoumlr jag naumlrmare foumlr analysmetoden

52 Fokussamtal I avsnittet introducerar jag foumlrst fokussamtal dess kaumlnnetecken potential och svaringrigheter Daumlrefter oumlvergaringr jag till att motivera mitt val av fokussamtal och beskriva urvalet av deltagare och genomfoumlrandet av samtalen liksom en oumlversikt oumlver materialet Till sist visar jag paring mina analytiska ingaringngar i det material som fokussamtalen alstrat

Fokussamtal sprunget ur kommersiella konsumentundersoumlkningar aumlr en metod foumlr att samla in forskningsdata genom interaktion och oumlppen diskus-sion i en grupp om naringgot foumlr gruppen relevant som de aumlven utanfoumlr fokus-samtalen skulle kunna samtala om men vanligtvis inte goumlr (Macnaghten amp

94


Myers 2007) rdquoFokusrdquo utgoumlrs av att forskaren har bestaumlmt aumlmnet och att man samlas foumlr att utfoumlra en gemensam aktivitet kring detta (Barbour amp Kitzinger 1999 Stewart amp Shamdasani 2015 Wibeck 2010) Samtalen praumlglas daumlrfoumlr av en balansgaringng mellan fokus och spontantinet (Puchta amp Potter 1999) Spon-tanitet aumlr viktigt eftersom den kan generera andra infallsvinklar aumln forskarens egna genom att utsagorna argument och iakttagelser byggs paring vart eftersom hos deltagarna Daumlrfoumlr passar fokusgrupper ett mer utforskande angreppssaumltt paring ett aumlmne (Kvale 2007 Brinkmann amp Kvale 2015 Wibeck 2010) Fokus-samtal kan genomfoumlras med riktade men oumlppna intervjufraringgor men det verkar vara vanligare att andra slags stimuli anvaumlnds saringsom bilder filmer eller korta texter med exempelvis moraliska dilemman (Kitzinger 1994 Barbour amp Kitzinger 1999 Markovaacute et al 2007) Gruppernas storlek kan variera och anges ofta i marknadsundersoumlkningar exempelvis till upp till tolv personer men Wibeck foumlreslaringr fyra-sex personer (2010) Tre deltagare kan enligt Wibeck (2010) leda till cementerade samtalsmoumlnster daumlr en av personerna intar rollen som medlare mellan de oumlvriga men aumlven tre deltagare aumlr moumljliga beroende paring syfte och kontext (Barbour amp Kitzinger 1999) Moderatorns roll kan vara baringde mycket aktiv eller mer tillbakadragen Om syftet aumlr att samtalet ska generera spontana tankar och associationer kring det valda fokuset boumlr moderatorn i saring houmlg grad som moumljligt laringta diskussionen fortloumlpa (Wibeck 2010) Deltagarna ska vara medvetna om att samtalets syfte inte aumlr att naring oumlverensstaumlmmelse (Brinkman amp Kvale 2015)

Gruppsammansaumlttningen kan ocksaring variera Aring ena sidan kan heterogena samtalsgrupper alstra maringnga nya infallsvinklar aring andra sidan kan de resul-tera i foumlrsiktighet eller konflikter Fokussamtal med homogena grupp-sammansaumlttningar daumlr deltagarna dessutom redan kaumlnner varandra och aumlmnet kaumlnns naumlraliggande den verksamhet daumlr gruppen etablerats aumlr van-ligen mer tillaringtande och avspaumlnda (Markovaacute 2007 Stewart amp Shamdasani 2015) Det finns emellertid risk att den homogena gruppens uttyckta foumlre-staumlllningar aumlr konsekvensen av redan existerande makt- och rollmoumlnster som laumlrarna foumlr med sig in i samtalet (Wibeck 2010) Deltagarna kan daumlrfoumlr kaumlnna sig obekvaumlma att uttrycka avvikande erfarenheter och aringsikter En annan risk naumlr deltagarna redan har existerande relationer aumlr att starkt socialt foumlrank-rade och normaliserade tankesaumltt och handlingar foumlrblir osynliga och otema-tiserade i samtalen (Stewart amp Shamdasani 2015 Wibeck 2010) Samtidigt aumlr detta grupptaumlnkande troligen utvecklat under tid och avspeglar aringtminstone delar av gruppens gemensamma kunskap aumlven om den aumlr silad genom makt-foumlrharingllanden (Kitzinger 1994) Dessa erfarenheter och kunskaper foumlraumlndras under samtalet naumlr ny kunskap proumlvas och foumlrhandlas fram Det aumlr alltsaring

95


gruppens socialt foumlrankrade delade och genererade kunskap och spaumlnningar kring denna som den framtraumlder genom interaktionen som aumlr av intresse inte enskilda individers utsagor (ibid) Trots detta noumljer sig ofta forskare med att analysera enbart inneharingllet i enskilda deltagares utsagor inte hur inter-aktion och den gemensamma kunskapen uppstaringr foumlrhandlas och utvecklas (Markovaacute 2007 Barbour amp Kitzinger 1999 Halkier 2010)

Jag har valt fokussamtal som insamlingsmetod av mitt huvudsakliga material av flera anledningar Foumlr det foumlrsta har jag inte utgaringtt fraringn en faumlrdig definition av det kritiska eftersom studien inledningsvis var oumlppen och proumlvande och daumlrfoumlr soumlkte laumlrares associationer till det kritiska Foumlr det andra undersoumlker jag det kritiska som del av sociala praktiker Fokusgrupperna boumlr fungera vaumll foumlr att generera material som faringngar laumlrares gemensamma tanke-moumlnster (jfr Erixon 2014) kunskaper erfarenheter handlingar och normer kopplade till det kritiska det vill saumlga deras rdquoshared and tacit beliefsrdquo (Macnaghten amp Myers 200765) En inte oviktig orsak aumlr ocksaring att fokus-samtal i homogena etablerade grupper ofta uppfattas som roliga av del-tagarna (Stewart amp Shamdasani 2015) Det kan foumlrhoppningsvis ge laumlrarna naringgot tillbaka i form av en gemensam reflektionspaus Dessutom laringter sig fokussamtal vaumll kombineras med andra insamlingsmetoder saringsom enkaumlter eller mer etnografiska saringdana

Som stimuli har jag som ett saumltt att hitta en balans mellan fokus och spontanitet valt att anvaumlnda samtalskort med enstaka ord eller ordpar haumlm-tade fraringn undervisningens diskursiva faumllt Att anvaumlnda texter som stimuli aumlr vanligt foumlrekommande men kort med ord verkar anvaumlndas foumlr mer praktiska uppgifter som att deltagarna tillsammans diskuterar hur kortens inneharingll aumlr relaterade till varandra och hur de boumlr sorteras (Kitzinger 1994) En naumlmare beskrivning av ord urvalsprinciper och tillvaumlgagaringngssaumltt finns under 522 Jag har ocksaring valt att inte sjaumllv delta i samtalet (jfr Kahlin 2008) En foumlrdel med detta upplaumlgg aumlr att deltagarna inte behoumlver taumlnka paring att soumlka bekraumlftelse i form av den modererande forskarens blickar leenden och foumlljdfraringgor En annan foumlrdel aumlr att gruppen inte behoumlver foumlrharinglla sig till en fysiskt naumlrvarande utom-gruppsdeltagare vilket foumlrhoppningsvis bidrar till att medlemmarna kaumlnner sig avspaumlnda och kan lyfta gruppens gemensamma erfarenheter och foumlrestaumlllningar med en houmlgre grad av spontanitet och relevans Det finns uppenbarligen en risk att instruktionerna inte foumlljs att fokus inte uppraumlttharinglls och att inte alla deltagare faringr moumljlighet att delta Daumlrfoumlr har jag bett den laumlrare som oumlppnat foumlr tilltraumlde till laumlrargruppen att ta hand om det praktiska och se till att samtalen aumlger rum enligt mina instruktioner Paring saring saumltt finns en staumlll-foumlretraumldande moderator samtidigt som instruktionerna har haft en slags

96


fjaumlrrmodererande roll Att den redan etablerade gruppens samtal riskerar bli ytligt menar jag oumlvervaumlgs av den frihet som laumlrarna erbjuds De samtalskort som inte gett tillraumlcklig stimuli foumlr ett foumlrdjupade samtal ger ocksaring en bild av vad som aumlr viktigt respektive oviktigt foumlr laumlrarna

521 Deltagarna Initialt skickades foumlrfraringgningar via mejl till svensklaumlrare paring sammanlagt aringtta kommunala och fristaringende gymnasieskolor paring tre olika orter varav en storstad Laumlrarna hittades genom skolornas hemsidor eller genom foumlrfraringg-ningar genom personliga kontakter Laumlrare paring fyra skolor alla kommunala tackade ja till medverkan och genomfoumlrde ocksaring fokussamtalet Paring en skola bildades tvaring fokusgrupper Laumlrare paring ytterligare en skola tackade initialt ja men genomfoumlrde inte samtalet pga tidsbrist Alla skolor har baringde teoretiska och yrkespraktiska program men paring tre av skolorna oumlvervaumlger teoretiska program Skolorna befinner sig i ett slags mellansegment naumlr det gaumlller an-tagningspoaumlng gaumlllande de flesta programmen Tre av skolorna aringterfinns i storstadsregioner en paring en mindre ort i landet I undersoumlkningen utgjordes fokusgrupperna av tre till fem laumlrare paring varje skola Begraumlnsningen paring fem personer gjorde jag fraumlmst utifraringn moumljligheterna att skilja de olika personer-na aringt i transkriberingsarbetet Med tanke paring organisatoriska svaringrigheter i form av osynkade scheman tidsbrist och oplanerad fraringnvaro accepterade jag ocksaring tre deltagare som minsta grupp (jfr Wibeck 2010 Barbour amp Kitzinger 1999) De deltagande laumlrarna presenteras i Tabell 5

Tabell 5 Oumlversikt deltagande laumlrare

Namn i undersoumlkningen + grupp

Yrkeserfarenhet svensklaumlrare

Andra aumlmnen Teoretiska yrkesprogram

Gina (1) 5 aringr Moderna spraringk T Helena (1) 1 aringr Svenska som

andraspraringk T

Ingrid (1) 6 aringr ndash T Maria (2) 20 aringr Moderna spraringk T Nils (2) 18 aringr Filosofi T Pia (2) 14 aringr Engelska T Rita (3) 28 aringr Engelska T Stina (3) 17 aringr ndash T Tanja (3) 15 aringr Kommunikation samh

um-foumlrdj ndash

97


Urban (3) 19 aringr ndash T+Y Veronica (3) 4 aringr Engelska Y Ylva (4) 20 Historia T Aringsa (4) 15 Psykologi T Anna (4) 23 Historia T Johanna (5) 11 aringr Religion och svenska

som andraspraringk T+Y

Karin (5) 6 aringr Svenska som andraspraringk media

ndash

Lina (5) 1 aringr Engelska Y

Alla laumlrare aumlr behoumlriga laumlrare i svenska och har med naringgra undantag laringng erfarenhet Grupp 1 och 5 vilka arbetar paring samma skola har kortast erfaren-het av svensklaumlraryrket men flera har annan yrkesverksamhet Streck inne-baumlr att uppgift saknas De flesta undervisar paring teoretiska program men i grupp 3 och 5 finns laumlrare som helt eller delvis undervisar paring yrkesprogram

522 Samtalskort som stimuli Samtalskortens ord aumlr fraumlmst haumlmtade fraringn gymnasieskolans styrdokument (laumlroplanen gy 2011 och aumlmnesplanen foumlr svenska kommentarmaterialet) liksom fraringn det internationella materialets policydokument och ramverk En pilotundersoumlkning genomfoumlrdes under houmlsten 2018 foumlr att undersoumlka meto-dens garingngbarhet och foumlr att proumlva ut laumlmpliga ord foumlr samtalskorten Efter det foumlrtydligades delar av instruktionerna och antalet kort begraumlnsades till tolv I tabellen ges en oumlverblick oumlver de ord som ingick i undersoumlkningen

Tabell 6 Samtalskortens inneharingll och varifraringn det har haumlmtats

Samtalskort Haumlmtad fraringnvald paring grund av Bild och film Fraringn aumlmnesplanen i svenska Bildning och medborgare

Fraringn laumlroplanen rdquomedborgarerdquo foumlrekommer rikligt i de internationella policydokumenten

digitalisering Fraringn laumlroplan och policydokument Foumlrharingllningssaumltt och foumlrmaringga

Fraringn laumlroplan och policydokument

informationssoumlkning Fraringn aumlmnesplanen i svenska och laumlroplanen Inneharingll och form Fraringn ramverket PISA kunskapskrav Laumlroplanen

98


sanning Fraringn internationella policydokument men aumlven foumlranlett av rdquofake newsrdquo aktuellt under insamlingsperioden

Snabbt och laringngsamt Snabbt=fraringn internationella policydokument skoumlnlitteratur Skoumlnlitteratur=fraringn aumlmnesplanen i svenska Textsamtal Foumlrekommer inte i sig daumlremot rdquotextrdquo och rdquosamtalrdquo Laumlroplan Laumlroplan

rdquoInneharingll och formrdquo haumlmtades fraringn PISAs ramverk 2018 Ordparet rdquosnabbt och laringngsamtrdquo utgaringr egentligen fraringn rdquosnabbhetrdquo vilket aumlr en framtraumldande diskurs i beskrivningar av nutiden i det i internationella materialet och som aumlven foumlrekommer i laumlroplanen Jag ville dock inte att den diskursen i sin helhet skulle paringtvingas laumlrarna och kortets ord konstruerades daumlrfoumlr som ett motsatspar rdquoSanningrdquo foumlrekommer i det internationella materialet men val-des ocksaring med tanke paring det under insamlingsfasen aktuella rdquofalska nyheterrdquo I instruktionen se bilaga 4 ombads laumlrarna att saumltta orden paring korten i relation till ord som foumlrekommer i den oumlvergripande delen av lgy 11 aumlmnesplanen eller i kringmaterialet till de nationella proven i svenska Orden utgjordes av kaumlllkritik kritiskt foumlrharingllningssaumltt kritiskt taumlnkande kritisk laumlsning Laumlrarna ombads i instruktionen att samtala kring de dragna samtalskorten med tanke paring anvisningarnas ord genom associationer aringsikter tankar och erfarenheter

523 Genomfoumlrande av fokussamtal De deltagande laumlrarna informerades via e-post vid tre tillfaumlllen i brev som presenterade mig forskningsstudien och metoden i ett andra brev som presenterade de mer formella aspekterna av att delta i forskningsstudien och till sist paring en samtyckesblankett (se bilaga 1-3) Samtyckesblanketterna skrevs under och skickades till mig via post I informationen erbjoumld jag mig ocksaring att komma till skolan eller att ses digitalt om laumlrarna ville staumllla fraringgor Daumlrefter skickade jag instruktioner och underlag foumlr samtalet till den laumlrare som ombetts fungera som moderator Laumlraren fick saumlrskilda instruktioner gaumlllande foumlrberedelser av samtalet saring att ett rum kunde bokas och att de tolv samtalskorten fanns redo i ett kuvert eller beharingllare Laumlraren ombads ocksaring att om det var moumljligt inte laumlsa samtalskorten i foumlrvaumlg Den modererande laumlraren hade till uppgift att se till att instruktionerna foumlljdes och om det behoumlvdes att alla laumlrare kom till tals Laumlrargrupperna genomfoumlrde fokussam-talen paring tider som passade dem under en tidsperiod om ca fyra maringnader I instruktionen foumlreslog jag att en lagom laumlngd foumlr fokussamtalets kunde vara 45-60 minuter Med tanke paring att gruppen redan kaumlnde varandra behoumlvdes

99


ingen egentlig uppvaumlrmning infoumlr de riktiga fraringgorna Den modererande laumlraren saringg till att en ljudinspelning av samtalet gjordes (jfr Barbour amp Kitzinger 1999) I instruktionerna (se bilaga 4) gavs raringd om att genomfoumlra samtalet i ett mindre rum dels foumlr att saumlkerstaumllla ljudkvaliteten men aumlven foumlr att mindre rum kan inbjuda till mer avslappnade samtal (Stewart amp Sham-dasani 2015 Wibeck 2010) I oumlvrigt fungerade den modererande laumlraren som en av deltagarna i samtalet Tvaring av dessa laumlrare har tagit en tydligare roll som moderator medan tre intog en mer tillbakadragen roll Detta maumlrks fraumlmst genom att anvisningarna aringberopas vid naringgra tillfaumlllen I oumlvrigt verkar byten till nya kort ha gjorts i samfoumlrstaringnd Endast ljudinspelning gjordes av sam-talen vilket goumlr att kroppsspraringk och blickar inte finns med Jag valde detta eftersom en filminspelning kan kaumlnnas mer paringtraumlngande och det var ocksaring viktigt att inspelningarna skulle vara enkla att baringde genomfoumlra och skicka till mig Samtalen inleddes till skillnad fraringn i pilotstudien med att den modere-rande laumlraren laumlste upp mina anvisningar (se bilaga 4) Daumlrmed finns instruk-tionen inspelad och jag vet mer om vilken information som laumlrarna har faringtt eller inte faringtt Daumlrefter drog fokusgruppen ett samtalskort i taget fraringn ett kuvert eller liknande och de bestaumlmde sjaumllva naumlr diskussionen kring kortet inte laumlngre var givande och det var dags att dra ett nytt kort Kortens ord och ordpar aringterfinns i Tabell 7 Inga krav fanns paring hur maringnga kort som skulle anvaumlndas och deltagarna avgjorde naumlr de ville byta samtalskort I tabellen framgaringr det att inget kort drogs av alla grupper rdquoSnabbt och laringngsamtrdquo drogs av fyra grupper och de flesta ord av tre grupper Efter varje exempelanalys anger jag vilket samtalskort som utdraget utgaringr ifraringn I Tabell 7 finns en oumlver-sikt oumlver fokussamtalen antal deltagare inspelningarnas laumlngd och anvaumlnda samtalskort

Tabell 7 Oumlversikt oumlver tid deltagare och dragna samtalskort

Grupp 1 59 min 3 st

Grupp 2 40 min 3 st

Grupp 3 50 min 5 st

Grupp 4 54 min 3 st

Grupp 5 54 min 3 st

Sammanlagt antal garingnger kortet dragits

Bild och film x (x) x 2 (3) Bildning och medborgare

x x 2

Digitalisering x x x x 4 Foumlrharingllningssaumltt och foumlrmaringga

x x x x 4

100


Informationssoumlkning x 1 Inneharingll och form x 1 Kunskapskrav x x x 3 Sanning x x x x 4 Snabbt och laringngsamt x x x x 4 Skoumlnlitteratur x x 2 Textsamtal x x 2 Laumlroplan 0 Antal dragna kort 8 3 5(6) 8 5 29(30)

Grupp 3 drog lappen Bild och film men den delen av inspelningen blev av tekniska orsaker inte sparad Ingen grupp drog kortet rdquolaumlroplanrdquo

524 Principer foumlr transkriptionsarbetet I avsnittet garingr jag igenom de principer som varit vaumlgledande foumlr transkrip-tionerna Kommentarer eller utsagor som inte aumlr kopplade till fokussamtalets syfte exempelvis om rummets bekvaumlmlighet inspelningens kvalitet eller liknande har inte transkriberats Transkriberingen utgaringr fraringn en enklare bastranskription eller foumlrenklad transkription (Linell 2011133 Norrby 2014) trots att jag inte enbart intresserar mig foumlr inneharingllet i stort utan till viss del aumlven hur detta uttrycks Huret aumlr dock fraumlmst kopplat till vilka verbala resur-ser34 som deltagarna anvaumlnder och inte extra uttryck foumlr tvekan eller korta pauser Det innebaumlr att skriftspraringksprinciper anvaumlnds oumlverlag rdquojag det vadrdquo preteritumaumlndelser skrivs ut liksom bestaumlmd form Samtidigt vill jag att samtalens muntliga och avspaumlnda praumlgel aumlndaring syns Daumlrfoumlr anvaumlnds exem-pelvis rdquodomrdquo och rdquonaringntingrdquo (Norrby 2014105) Interpunktion markeras daumlr-emot inte Daumlrfoumlr anvaumlnds inte heller stora bokstaumlver foumlrutom vid uppenbara namnbeteckningar foumlr att foumlrenkla foumlr laumlsaren I Tabell 8 anges oumlvriga tran-skriptionsprinciper

mdash 34 Haumlr avses verbala resurser av vikt foumlr analysen av ideationella och interpersonella betydelser

101


Tabell 8 Transkriptionsprinciper foumlr analysarbetet och presentation i avhandlings-texten

(hellip) Tydligt laumlngre paus (ca 3 s eller mer) rdquomen maringste vi bardquo Garingr in i roll som annan person och saumlger naringgot med tydligt

foumlrstaumllld roumlst (X) Ohoumlrbart ord (fler ord= fler X) Jaa Tydligt utdraget uttal (skratt) Skratt (mer aumln en av deltagarna skrattar)

(skrattar) Den som talar skrattar foumlre eller efter egen utsaga

(skrattande) Utsagan saumlgs skrattande

Det aumlr saring kul Tydligt betonat ord

(mm) Garingr inte att avgoumlra vem som saumlger vad (gaumlller oftast uppbackningssignaler)

(A ja eller hur) Samtidigt tal (Finns med i naringgra exempel daumlr det aumlr avgoumlrande foumlr analysen)

I den initiala transkriptionen ingick laumlngre pauser upprepningar och oav-slutade ord liksom betonade ord Uppbackningssignaler eller samtidigt tal markerades med parentes direkt i en enskild utsaga det vill saumlga inte paring egen rad Naumlr det har varit svaringrt att avgoumlra vem som saumlger vad exempelvis korta uppbackningssignaler saringsom rdquommrdquo har fraringgetecken angetts som talare Det aumlr ocksaring vanligt att laumlraren tar upp en elevs roll och levererar erfarenheter och repliker utifraringn den upplevda och konstruerade elevens perspektiv ett slags rdquohypotetiska citatrdquo av rdquovirtuella deltagarerdquo (Adelswaumlrd Holsanova amp Wibeck (20022) Saringdana markeras med citattecken i avhandlingens analysexempel Foumlr laumlsbarhetens skull har ocksaring de flesta exempel i avhandlingstexten rensats paring upprepningar av ord (men men) tveksamhetsmarkoumlrer (eh aumlhm) uppbackningssignaler pausmarkeringar och tidsmarkoumlrer Detta markeras som rdquonaringgot foumlrkortadrdquo efter analysexemplen Nedan visar jag foumlrst hur ett exempel paring en utsaga ursprungligen transkriberats med tidsangivelser kvar

A (924) dom har strategier (mm) och saring laumlser dom sammanfattningar paring naumltet (mm) och saring goumlr dom dom haumlr strategierna (mm) och det aumlr ju (mm) ett saumltt att oumlverleva (mm) ett saumltt att ta sig igenom det aumlr ocksaring foumlrstarings verktyg (Ymm) (Aringmm) men men det haumlr djupet medborgare och bildning att man naringnstans hallaring (ja) det aumlr foumlr mycket som surrar (Yja) (Aringja) konkurrerar (Yja)

102


I den version som anvaumlndes foumlr den initala analysen finns upprepningar kvar betonade ord aumlr markerade med understrykningar och samtidigt tal har an-getts Nedan aringterfinns samma exempel i en laumlsaranpassad version enligt ovan

A dom har strategier och saring laumlser dom sammanfattningar paring naumltet och saring goumlr dom dom haumlr strategierna och det aumlr ju ett saumltt att oumlverleva ett saumltt att ta sig igenom det aumlr ocksaring foumlrstarings verktyg men det haumlr djupet medborgare och bildning att man naringnstans hallaring det aumlr foumlr mycket som surrar konkurrerar

I de bearbetade exemplen i avhandlingstexten anvaumlnds understrykningar om inte annat anges foumlr att foumlrtydliga vilka ord och fraser som aumlr av saumlrskild vikt i den tillhoumlrande analysen Naumlr transkriptionerna genomfoumlrts inleddes det spraringknaumlra analysarbetet Detta beskrivs i naumlsta delkapitel

525 Utgaringngspunkter foumlr analysen De enskilda deltagarnas utsagor betraktar jag som laumlnkar i ett paringgaringende och gemensamt kunskapsutvecklande arbete (jfr Markovaacute et al 200735) Exempel paring detta visar jag i nedanstaringende utdrag fraringn samtal 4 (se kapitel 9)

A [hellip]oh haumlr hittar jag ett underlag men det aumlr ju inget kaumlllkritiskt det aumlr ju inte saring att dom har laumlst en artikel i sin helhet utan dom hittar bara naringgra (mm) siffror som passar in (Yja) saring paring saring vis taumlnker jag att (mm) att digitaliseringen paring naringt vis ss (440) Y snuttifieras eller vad taumlnker du daring (A ja) att det kan bli det (0448) A Ja jag taumlnker att det kan bli (Ymm) snuttifierat att det att ehm att vi vi nu taumlnker jag nu talar jag ju samtidigt som jag taumlnker (skrattande) (mm) saring det aumlr inte saring genomtaumlnkt jamen att att vi pratar daring taumlnker man ofta att det kan vara tendentioumlsa texter (mm) man ska goumlra dom medveten om (Aringmm) det aumlr paringlitligt eller inte eh Y (508) och att dom taumlnker inte ens paring att vad aumlr det haumlr foumlr texttyp (A nej) foumlr det aumlr ju ocksaring naringnting (Aringnej) som vi brukar prata om

Annas utsaga aumlr en utveckling av en beskrivning av hur elever arbetar med skrivande och kaumlllor men den process som hon vill knyta till digitaliseringen antyds endast med ett s-ljud rdquossrdquo Ylva ger daumlrefter ett foumlrslag paring process rdquosnuttifierasrdquo och foumlrsoumlker ocksaring saumlkerstaumllla att det kan vara det ord som Anna soumlker Ylva paringboumlrjar en specificering eller utveckling av detta rdquoatt det kan bli detrdquo (snuttifierat) medan Anna faringngar upp den modaliserade pro-cessen rdquoblirdquo och rdquosnuttifierasrdquo fraringn Ylvas utsaga Utdraget visar hur gruppen tillsammans skapar samtalets kunskaper och diskurser kring det kritiska och det okritiska I avhandlingens exempel aringterges av platsskaumll inte alla delar av fokussamtalen men enskilda deltagares utsagor ska betraktas som uttryck foumlr

103


hur gemensamma ideacuteer och kunskaper formeras aumlndras och proumlvas Det betyder inte att enstaka deltagares utsagor helt foumlrbises i min analys I utsagan ovan uppmaumlrksammar exempelvis Anna den oumlvriga gruppen paring att hon talar och taumlnker samtidigt Kanske menar hon att hennes utsaga daumlrfoumlr inte boumlr betraktas som helt trovaumlrdig eftersom den inte aumlr genomtaumlnkt Enligt Freire amp Macedo (1987) aumlr dock talet och taumlnkandet oskiljaktiga Tanken uppstaringr inte foumlrst och oumlversaumltts till tal utan de aumlr oupploumlsligt foumlrbundna med varandra

Jag betraktar inte heller utsagorna som direkta avspeglingar av praktiken beraumlttelser om hur det verkligen aumlr utan utgaringr ifraringn att samtalens diskurser endast rekontextualiserar vissa delar av den sociala praktiken (van Leeuwen 2008) Vad som rekontextualiseras aumlr beroende av de tankemoumlnster som skapats genom laumlrarnas egna personliga och gemensamma professionellt och institutionellt formade erfarenheter (Roberts amp Sarangi 1999) liksom det situerade samtalets gemensamma kunskapsbyggande och vad laumlrarna tillsammans relevantgoumlr Dessutom faumlrgas samtalet av de foumlrvaumlntningar som skapas genom den information laumlrarna har faringtt av mig och vetskapen om att laumlrarna ingaringr i en forskningsstudie Jag aumlr alltsaring intresserad av vilka diskurser som aktiveras och aumlven vilka som inte aktiveras aumlven om det osynliga inte aumlr direkt tillgaumlngligt Exempelvis har jag valt att i instruktionerna till laumlrarna inte naumlmna begreppet critical literacy eller dess svenska oumlversaumlttning foumlr att se om laumlrarna sjaumllva aktiverar begreppet

53 Observation som metod Efter textstudien och fokussamtalen genomfoumlrdes klassrumsobservationerna I analysen utgoumlr observationsstudien endast en begraumlnsad del aumlven om ma-terialet aumlr taumlmligen omfattande Materialet och analysen ska fraumlmst betraktas som belysande med tanke paring de tvaring foumlrsta delstudierna och urvalet i obser-vationerna aumlr baserat paring de diskurser som framtraumltt i fokussamtal och textmaterial Jag inleder med att placera observationsstudien i foumlrharingllande till en etnografisk ram och att redogoumlra foumlr min observatoumlrsroll I de efterfoumll-jande delkapitlen beskriver jag urvalsprocess genomfoumlrande och analys

I genomfoumlrandet av observationsstudien haumlmtar jag inspiration fraringn lingvistisk etnografi (Copland amp Creese 2015) eftersom jag intresserar mig foumlr klassrumspraktiken dess interaktion och tillhoumlrande artefakter och naumlr-mare bestaumlmt laumlrares elevers och eventuella artefakters (tex instruktioner laumlrobokstext filmer) konstruktioner av det kritiska Inom lingvistisk etno-grafi aumlr ett huvudantagande att spraringk och kultur varken aumlr statiska eller givna att de tvaring inte kan separeras och att studier av det ena foumlrutsaumltter studier av

104


det andra (Blommaert 2007) Som grund ligger semiotiska antaganden kring relationen mellan uttrycket foumlr ordet eller tecknet rdquothe signrdquo och dess objekt35

(det som avses) rdquoThe sign and its object are connected through social prac-tices in which people come to presuppose certain meanings because of con-ventionsrdquo (Copland amp Creese 201516) Daumlrfoumlr omfattar lingvistisk etnografi beskrivning analys och tolkning av spraringk och handlingar och dess kopp-lingar till oumlvergripande sociala strukturer rdquothe micro to the macro the small to the large the varied to the routine the individual to the social the creative to the constraining and the historical to the present and to the futurerdquo (ibid26) Diskursanalys betraktas daumlrmed som en moumljlig men inte given metod i den lingvistiska etnografin vilket daumlrmed ligger i linje med avhand-lingens oumlvriga teoretiska perspektiv Jag inspireras dock endast selektivt av lingvistisk etnografi genom dess spraringksyn dess anspraringk paring att fungera som en paraplyterm foumlr diskursanalys och New Literacy Studies (Rampton 2007 i Slembrouck 2020 Copland 2020) men aumlven genom att anvaumlnda etnografiska insamlingsmetoder saringsom olika grader av deltagande observation ljud- och filminspelningar fotografier observationsanteckningar och insamling av arte-fakter utan att rdquovarardquo en etnograf (Papen 2020 Bloome amp Green 2005) Under-soumlkningen fokuserar endast paring utvalda aspekter i undervisningspraktiken (Bloome amp Green 2005)

Lingvistisk etnografi kraumlver ett reflekterande foumlrharingllningssaumltt fraringn for-skaren och insikten om att observationer inte kan genomfoumlras fraringn en noll-staumllld position I min roll som observatoumlr baumlr jag med mig en laringng laumlrar-erfarenhet av svenskaumlmnet paring gymnasiet Samtidigt aumlr det just min erfarenhet som kan goumlra mig blind foumlr de delar av praktiken som jag uppfattar som sjaumllvklara (Marty 2015) Detta aumlr alltid en uppenbar risk men jag menar att mitt fokus paring vissa delar av praktiken vilka jag som laumlrare vanligen inte faumlst naringgon saumlrskild vikt vid kan motverka min eventuella hemmablindhet Min erfarenhet foumlrser mig ocksaring med en god beredskap infoumlr observationerna och kan underlaumltta tolkningen av interaktion och haumlndelser i klassrumsmiljoumln eftersom jag har en god foumlrstaringelse foumlr skolvardagens och klassrummets realiteter Jag behoumlver emellertid i linje med lingvistisk etnografi arbeta foumlr att rdquomake the familiar strangerdquo (Erickson 19902 i Copland amp Creese 201513) genom att rdquouncovering the mundane routine and everydayrdquo (ibid) Under-soumlkningen kan saumlgas vara en studie i normalitet daumlr uppgiften aumlr att avtaumlcka det uppenbara Daumlr aumlr forskarens reflexiva foumlrharingllningssaumltt viktigt vad som mdash 35 Copland amp Creese (201516) lutar sig haumlr mot semiotikern Peirce som anvaumlnder rsquoobjectrsquo och inte det foumlr sociosemiotiken vanliga begreppet rsquothe signifiedrsquo Dessutom ingaringr en rsquointerpretantrsquo i Peirces modell

105


betraktas som rutin och alldaglighet aumlr beroende av vad forskaren baumlr med sig till observationerna och tolkningsarbetet

531 Urval av laumlrare och foumlrberedelser Redan naumlr fokussamtalen presenterades informerades laumlrarna om att det aumlven fanns en uppfoumlljande del men att det inte fanns foumlrvaumlntningar paring deltagande i baringda delstudierna Tilltraumldet var daumlrfoumlr redan till viss del foumlrberett genom fokussamtalen Efter dessa kontaktades de deltagande laumlrarna aringterigen Jag informerade om observationsstudiens syfte och genomfoumlrande Fyra av de sammanlagt arton laumlrare som tackat ja till medverkande i fokusgrupperna anmaumllde inledningsvis intresse men av praktiska tidsmaumlssiga och geografiska skaumll valdes tvaring av dessa laumlrare ut De kallas haumldanefter Alice och Bea En av dem ingaringr aumlven i fokussamtalsstudien men under ett annat namn medan den andra var anmaumlld men foumlrhindrad att delta i fokussamtalet Jag ser inte detta som ett problem eftersom jag inte vill betrakta observationsstudien som en kontroll av om enskilda laumlrare goumlr som de saumlger Ett moumlte med laumlrarna ge-nomfoumlrdes daumlr vi gick igenom ramarna foumlr studien och daumlr laumlrarna foumlreslog moumljliga tillfaumlllen foumlr observation Laumlrarnas foumlrslag skulle enligt mina anvis-ningar grundas paring att de sjaumllva uppfattade att det under dessa lektionen skulle vara moumljligt att se naringgot av hur det kritiska kommer till uttryck i undervis-ningen Laumlrarnas val av lektioner menar jag saumlger naringgot om laumlrarnas vaumlrder-ingar av vad det kritiska aumlr i svenskaumlmnet Vid tillfaumlllet gav jag laumlrarna sam-tyckesblanketter till sig sjaumllva (bilaga 9) samt information och samtyckes-blanketter att dela ut till eleverna (bilaga 7 och 8) Laumlrarna informerades ocksaring om moumljligheten att jag kunde komma och informera eleverna infoumlr sjaumllva observationsstudien men de valde baringda att sjaumllva framfoumlra informationen

532 Genomfoumlrande och material Infoumlr det foumlrsta observationstillfaumlllet hade laumlrarna informerat eleverna (i aringldern 16ndash19 aringr) med hjaumllp av den information som jag gett laumlraren och samlat in deras samtyckesblanketter Laumlraren ordnade klassrumsplaceringen saring att de elever som tackat nej till att delta i studien inte riskerade att filmas eller spelas in Det foumlrsta tillfaumlllet inleddes med att jag presenterade mig paringminde om de samtyckesblanketter som eleverna hade skrivit paring och vad det stod paring dem deltagandets villkor mitt syfte mina metoder den anvaumlnda tekniken och ungefaumlr vilket slags material som skulle samlas in Eleverna uppmanades ocksaring att staumllla fraringgor naumlr helst de ville Observationerna kan i viss maringn saumlgas vara deltagande daring jag behoumlvde staumllla fraringgor foumlr att klargoumlra

106


aktiviteters betydelse och foumlr att kunna samla in artefakter i form av texter och ibland behoumlvde tillraumlttalaumlgga miljoumln foumlr att ev film- och ljudinspelningar skulle faring saring houmlg kvalitet som moumljligt

Materialet samlades in via ljudinspelningsapparater en fast placerad film-kamera som vid fem tillfaumlllen kompletterades med ytterligare en filmkamera som kunde riktas mot elever en mobilkamera och genom observations-anteckningar Dessutom fotograferades vissa situationer liksom arbets-material Ljudinspelningsapparaterna utgjordes av tvaring-fyra diktafoner En diktafon foumlljde laumlraren en till tre diktafoner placerades ut i klassrummet bredvid elever Elevdiktafonerna placerades antingen ut vid lektionens boumlr-jan eller efter att laumlraren gett inledande instruktioner infoumlr en ny aktivitet En filmkamera riktades framaringt mot laumlrarna naumlr de gav instruktioner och den projiceringsyta paring whiteboarden daumlr anvisningar maringl lektionens inneharingll film eller bilder och planeringar visades Den kompletterande filmkameran anvaumlndes foumlr att filma elevsamtal i mindre grupper Oumlvriga korta filmer och fotografier av laumlrare och elevers samtal gjordes med hjaumllp av en enkel mobil-kamera Filmerna anvaumlnds fraumlmst foumlr att faring oumlverblick oumlver klassrummets struktur laumlrarens visuella hjaumllpmedel hur samtal mellan laumlrare och klassen kunde se ut i sammanhanget och foumlr att paring ett oumlverskaringdligt saumltt genom en oumlver-siktlig transkription kunna aringterskapa lektionens struktur i vilka de oumlvriga ma-terialen (fotografier dialoger mellan elever osv) kan infogas Under de obser-verade lektionerna foumlrekom mycket saumlllan tryckta eller handskrivna texter i pappersform utan texterna distribuerades vanligen digitalt Daumlrfoumlr fotogra-ferade jag de digitala anvisningarna elevers datorskaumlrmar med besoumlkta webb-platser och texter som elever skrev eller laumlste Dessutom fotograferade jag klassrumssituationer det vill saumlga hur deltagarna var placerade i interaktio-nerna (laumlrare-elev elevgrupp-laumlrare elev-elev) (Bezemers amp Mavers 2011)

Observationsanteckningarna foumlrdes kontinuerligt och utan foumlrutbestaumlmd observationsmall men utifraringn foumlljande aspekter viktiga haumlndelser med tanke paring forskningssyftet saringsom instruktioner eller diskussioner med eller mellan elever ungefaumlrliga tidsangivelser foumlr att kunna skapa ett ungefaumlrligt aringter-givande av lektionen nyckelrepliker eller delar av dessa fraringn laumlrare och elever vilka senare kunde hittas i ljud- eller filmmaterialet naringgot om staumlmningen i klassrummet laumlrarens ungefaumlrliga roumlrelser i klassrummet dokumentation av tagna fotografier mobilinspelningar och mina egna korta reflektioner eller fraringgor Resultatet aumlr en blandning av mer objektiva beskrivningar och taumlm-ligen kortfattade anteckningar praumlglade av mina egna reaktioner men dessa aumlr inte sjaumllvreflekterande i den grad som ofta kaumlnnetecknar faumlltanteckningar i etnografiskt arbete (Heath amp Street 2008)

107


Vid varje observationstillfaumllle ritade jag en skiss oumlver klassrummet daumlr min kamerans och diktafonernas placering ritades in Platser daumlr elever satt markerades med rdquoxrdquo eller andra bokstaumlver om de faringngades i materialet genom ljudinspelare eller filmkamera Det gaumlller exempelvis naumlr de yttrat sig i hel-klass eller deltagit i samtal med laumlrare ocheller klasskamrater Ibland marke-rades zoner daumlr laumlraren uppeharingllit sig och talat med flera elever samtidigt I ljudmaterialet aumlr det daumlrfoumlr inte alltid moumljligt att avgoumlra vilken elev som saumlger vad Det foumlrekom ocksaring att eleverna skulle arbeta i grupper och kunde laumlmna klassrummet foumlr att arbeta i andra lokaler paring skolan Vid dessa tillfaumlllen tog en eller tvaring grupper med sig ljudinspelningsapparater och spelade daumlrfoumlr paring egen hand in sina diskussioner Eleverna har varit medvetna om inspelnings-apparaterna och har ibland vaumlnt sig direkt till dem eller skojat Materialet kan daumlrfoumlr inte betraktas som rent autentiskt och oparingverkat utan ska ses som interaktion i naumlrvaro av inspelningsapparater (Copland amp Creese 2015)

Eleverna tilldelades vid bokstaumlver i observationsanteckningarna men i transkriptionen gavs de istaumlllet siffror (E1 E2 osv jfr Magnusson 2014) Siffrornas ordning markerar endast i vilken ordning eleverna yttrar sig under en given sekvens i klassrummet Det betyder att elev 3 under en del av samtalet vid lektionens boumlrjan kan beteckna en annan elev i slutet av lektio-nen Vid naringgot tillfaumllle aumlndrade eleverna dessutom placering under lek-tionens lopp exempelvis foumlr att ingaring i grupper eller diskutera i andra ut-rymmen och jag straumlvade inte efter att ha kontroll oumlver var eleverna satte sig med undantag av de som inte deltog i studien Jag fraringngaringr daumlrmed en etno-grafisk princip naumlmligen att genom ett material insamlat under laumlngre tid foumllja samma deltagare Observationsstudiens material utgoumlrs av aringtta lektioner omfattande sammanlagt ca 12 klocktimmar i svenska 1 och svenska 3 i tre olika klasser hos tvaring olika laumlrare Det sammanlagda materialets omfattning presenteras i Tabell 9

108


Tabell 9 Oumlversikt oumlver observationsstudiens material

Observ Lektionens Ljudinspelningar Film Fotografier Anteckningar Nummer omfattning antal apparater (min) och korta renskrivna kurs laumlrare (A

eller B) och laumlngd filmklipp

(antal) (A4)

1 = sv 1 70 min 233 min (4 st) 4405 48 st 4 sidor 17 okt A laumlrare 4938

helhet 6301 elevfokus 12058

2 = sv 3 70 min 326 min (4 st) 4138 34 st 5 sidor 4 nov A Laumlrare 6709

Helhet 7222 Elevfokus 11613





5= sv 3 80 min 188 min 7743 20 st 6 sidor 11 nov B Laumlrare 5132


6= sv 3 75 min 212 min (4 st) 7539 41 st 4 sidor 18 nov B Laumlrare 7306






I tabellen anges lektionens ungefaumlrliga laumlngd vilken kurs (sv 1 eller 3) och vilken laumlrare (Alice eller Bea) inspelat material foumlrdelat paring fokus paring laumlraren ljudinspelning av hela lektionen laumlngd paring sammanlagda ljudinspelningar av elever samt laumlngd paring de sammanlagda filminspelningarna I stort handlade

109


lektionerna i svenska 1 om informationssoumlkning kaumlllkritik och foumlrberedelser foumlr argumentation medan svenska 3 handlade om foumlrberedelser infoumlr ett oumlvningsprov infoumlr det nationella provet eller argumentation

Efter observationerna sparades materialet ner paring en extern haringrddisk och togs bort fraringn anvaumlnda minneskortinspelningsapparater Observations-anteckningarna skrevs rent paring dator och en foumlrteckning oumlver fotografier och filmer tagna med mobilkameran gjordes Naumlr det var moumljligt placerades dessa in tidsmaumlssigt under lektionen Ibland medfoumlrde laumlrares snabba foumlrflyttningar mellan elever och elevgrupper att bara ungefaumlrliga tidsangivelser var moumljliga daring filmkameran av etiska och praktiska skaumll inte foumlljde laumlrarens alla roumlrelser

533 Utgaringngspunkter foumlr analysen En beskrivning av klassrumsverkligheten aumlr endast moumljlig genom att koncen-trera beskrivningen paring faring utvalda objekt med tanke paring den rdquofaktorkom-plexitetrdquo (Jank amp Meyer 200849) som raringder i en undervisningssituation Observationsstudien genererade en stor maumlngd material och en fulloumldig ana-lys av allt material ligger utanfoumlr denna avhandlingsstudies ramar trots att det aumlr oumlnskvaumlrt enligt Christie (2002) Observationsstudien gjordes sist i ma-terialinsamlingen naumlr analysen av fokussamtalen och textmaterialet till stora delar redan hade genomfoumlrts vilket har faumlrgat mitt naumlrmande till materialet I en foumlrsta analysfas aringtervaumlnde jag till mina observationsanteckningar foumlr att se vilka situationer och interaktioner jag hade markerat som saumlrskilt intres-santa det vill saumlga rdquokey eventsrdquo (Bloome Puro amp Theodorou 1989) Dessa situationer 15 stycken letade jag sedan upp i materialets ljud- och film-inspelningar Jag saringg daumlrefter igenom alla filmer och lyssnade igenom alla ljudinspelningar och faringngade paring saring saumltt upp aringtta ytterligare intressanta nyckelsituationer vilka jag inte uppfattat vid observationstillfaumlllet Kriteriet foumlr dessa nyckelhaumlndelser var att de kunde relateras till resultatet av analysen av fokussamtalen eller textundersoumlkningen och framtraumldande sociala prak-tiker eller diskurser daumlr antingen genom att bekraumlfta dessa eller genom att ge motbilder Daumlrefter gjordes en transkription av dessa utvalda delar av film-och ljudfilerna efter i stort sett samma principer som foumlr fokussamtalen (se 534) Naumlr aktuellt avsnitt hade faringngats paring film lades ocksaring grundlaumlggande roumlrelsemoumlnster till som kommentar till transkriptionen exempelvis [lutar sig mot eleven] [pekar paring skaumlrmen] eller [vaumlnder sig mot elev i bakomvarande rad] Jag goumlr alltsaring ingen exakt eller noggrann multimodal interaktionsanalys av filmerna eftersom jag inte ser det som motiverat med tanke paring mitt forskningsintresse men uppenbart rdquogoumlranderdquo och rdquosaumlganderdquo aumlr av intresse (Bezemer amp Mavers 2011 Derry et al 2010) Aumlven om blickar suckar gester

110


och kroppens placering kan antas vara resurser foumlr exempelvis kritiska prak-tiker i form av kaumlnslomaumlssigt grundat avfaumlrdande eller avstaringndstagande vilket Johnson amp Vesudevan (2012) benaumlmner rdquocritical performancesrdquo (jfr Sundstroumlm-Sjoumldin 2019) eller foumlr Janks (2010) kritiska dimensioner saringsom rdquodeltaganderdquo saring menar jag att dessa resurser inte aumlr utmaumlrkande foumlr just svens-kaumlmnets kritiska praktiker Transkriptionernas foumlrenklade beskrivningar av foumlrflyttningar eller gester har istaumlllet som huvudsakligt syfte att rama in den verbala interaktionens oumlvergripande situationskontext Transkriptionerna sam-manfoumlrdes daumlrfoumlr i gemensamma dokument tillsammans med de renskrivna observationsanteckningarna foumlr att faring en saring fulloumldig bild av de utvalda situa-tionerna som moumljligt Till sist kompletterades dokumentet med aktuella foto-grafier eller deras nummer saring att jag infoumlr analysen enkelt skulle kunna hitta vilka artefakter som anvaumlnds naumlr och i foumlrharingllande till vilken del av inter-aktionen Arbetet med sammanstaumlllningen var ett tillfaumllle foumlr mig att minnas reflektera och betraktas som en del i det analytiska arbetet (jfr Papen 2020) Ett saringdant sammanfoumlrande av olika data ligger ocksaring i linje med den ling-vistiska etnografins syn paring lingvistiska och etnografiska data som oseparer-bara (Copland amp Creese 2015)

I den andra fasen analyserade jag sammanstaumlllningen med transkrip-tioner observationsanteckningar och fotografier paring ett liknande saumltt som med fokussamtalen (se 535) Aumlven haumlr ville jag se vem som goumlr vad i klass-rummet bland annat med den begraumlnsade multimodala analysen paring vilket saumltt det kritiska framtraumlder eller inte i interaktion eller i samband med anvaumlndning av artefakter och om och hur det kritiska legitimerades Daumlremot gjordes ingen analys av associationer eftersom rdquokritiskrdquo med naringgot undantag inte naumlmns alls i observationsmaterialet Det kritiska konstrueras istaumlllet genom mitt urval av situationskontextens handlingar interaktion och an-vaumlnda artefakter I resultatkapitlet redovisas inte observationsstudien foumlr sig utan den tjaumlnar som relief till framtraumldande eller osynliggjorda sociala praktiker och diskurser i fokussamtalen och textstudien Exempelvis kan det handla om hur foumlrstaringelse i fokussamtalen konstrueras som en foumlrutsaumlttning foumlr att elever ska kunna vara kritiska medan exempel fraringn observationerna visar att eleverna ibland inte foumlrstaringr budskapet i texter de ska vara kritiska mot eller tvaumlrtom att foumlrstaringelsearbete upptar mycket utrymme Det handlar som ovan naumlmnt inte om att avsloumlja skillnader mellan laumlrarnas rekon-textualiseringar och den iakttagna sociala praktiken som en slags facit utan snarare hur andra diskurser och vaumlrderingar faringr genomslag i klassrums-praktiken i foumlrharingllande till fokussamtalen I naumlsta delkapitel ges en oumlversikt oumlver de analytiska begrepp som anvaumlnds i avhandlingen

111


54 Analysmetoder I foumlljande avsnitt redogoumlr jag foumlr de analysmetoder som anvaumlnts foumlr ma-terialet i stort liksom specifika saringdana som anvaumlnts foumlr endast utvalda delar Fraringgor om vem som innefattas i de kritiska praktikerna vad de innefattar och mot vad de riktas och hur de legitimeras omfattar alla forskningsfraringgor och fungerar som vaumlgledande foumlr avhandlingens hela material Paring saring saumltt kan till viss del samma analysredskap anvaumlndas i alla tre undersoumlkningar Jag paring-minner ocksaring om utgaringngsantagandet foumlr analysen av baringde textmaterial och fokussamtal diskurser rekontextualiserar sociala praktiker (van Leeuwen 2008) Rekontextualiseringarna aumlr resultatet av ett medvetet eller omedvetet urval daumlr konstruktioner av gemensamma kunskaper erfarenheter och vaumlr-deringar skapar diskurser rdquoAs discourses are social cognitions socially specific ways of knowing social practices they can be and are used as resour-ces for representing social practices in textrdquo (van Leeuwen 20086) De spraringk-liga analyserna utfoumlrs med verktyg som selektivt haumlmtas fraringn dels Systemisk funktionell lingvistik (Halliday amp Matthiessen 2014 Martin amp Rose 2007 Holmberg amp Karlsson 2013) och fraringn Van Leeuwens diskursanalys (2008 2016) I 33 har jag redogjort foumlr Systemisk funktionell grammatik och hur den utgaringr fraringn en oumlvergripande kontext uppbyggd genom verksamhet relation kommunikationssaumltt och hur betydelse daumlrfoumlr skapas parallellt genom tre metafunktioner den ideationella den interpersonella och den textuella Analysen vaumlgleds av foumlljande konkretiserade hjaumllpfraringgor36 vilka aumlr ett led i att besvara forskningsfraringgorna

bull Vem goumlr vad i de kritiska praktikerna bull Naumlr och hur aumlger de kritiska praktikerna rum bull Mot vad riktas det kritiska bull Varfoumlr (syfte) bull Vilka vaumlrderingar finns kring de kritiska praktikerna bull Om och hur legitimeras de kritiska praktikerna bull Vilka uttryck foumlr modalitet finns och vilka betydelser skapar dessa

I 541 redogoumlr jag foumlr anvaumlndningen av begrepp haumlmtade fraringn den ideationella metafunktionen och transitivitetsanalys och analysen av sociala aktoumlrer och handlingar I 542 redogoumlr jag foumlr de interpersonella analyserna av modalitet och vaumlrderingar I 543 beskriver jag legitimeringsanalysen I 544 beskriver jag analysen av associationer Resultatkapitlen inleds ocksaring med en kort redo-

mdash 36 Alla fraringgor aumlr daumlremot inte lika tillaumlmpliga foumlr alla material eller exempel

112


goumlrelse foumlr aktuella analysredskap och en exempelanalys Jag boumlrjar med att i naumlsta delavsnitt beskriva transitivitetsanalysen beskriver jag hur transitivitets-analysen och analysen av sociala aktoumlrer och handlingar i diskurser

541 Ideationella betydelser transitivitetsanalys sociala aktoumlrer och handlingar

Transitivitetsanalysen aumlr ett foumlrsta led i att undersoumlka undervisningens prak-tiker och diskurser kring denna Den ska synliggoumlra deltagarna i de sociala praktikerna men aumlven synliggoumlra abstrakta aspekter av de kritiska praktiker-na Transitivitetsanalysen faringngar hur betydelse skapas genom de processer (rdquogranskardquo) som vi anvaumlnder foumlr att beskriva erfarenheter (materiella men-tala verbala relationella) Processer drar till sig olika deltagare saringdana som utfoumlr processen (jag taumlnker) och saringdana som aumlr utsatta foumlr processen (Vi saringg felet) I relationella processer (vara ha innefatta) aumlr foumlrharingllandet mer stilla-staringende och de beskriver istaumlllet foumlrharingllandet mellan olika deltagare (Laumlrare aumlr foumlraumlndringsagenter) Dessutom kan omstaumlndligheter ingaring i processen Dessa ger tillaumlggsinformation kring var hur naumlr och varfoumlr (i boken nog-grant foumlrst som foumlrberedelse) (se vidare 33)

En foumlrenklad transitivitetsanalys genomfoumlrdes av textundersoumlkningens diskursfragment liksom av transkriptionerna fraringn de fem fokussamtalen Systemisk funktionell grammatik utgaringr fraringn satsen som analysenhet Av saumlrskild vikt i transitivitetsanalysen aumlr fria37 satser som uttrycker egna spraringk-handlingar (Holmberg amp Karlsson 2013118) I min analys innefattas foumlrutom dessa aumlven bundna (underordnade) satser och aumlven inbaumlddade saringdana liksom infinitivfraser Detta val har med naumlsta analyssteg att goumlra med fokus paring sociala aktoumlrer och associationer eftersom de kan synliggoumlras aumlven i bundna och inbaumlddade fraser liksom i infinitivfraser (se vidare nedan) Verbala processers utsagor (Jag saumlger att det aumlr viktigt) och mentala processers fenomen (Jag taumlnker att det aumlr viktigt) analyseras ocksaring som egna satser eftersom det fraumlmst aumlr utsagornas inneharingll som aumlr av intresse foumlr denna del av analysen Analysen gjordes schematiskt paring det saumltt som jag visar nedan

mdash 37 Ungefaumlr motsvarande huvudsatser

113


Exempel jag har redan gjort mitt liksom lite kaumlllkritiska urval

Process Foumlrsta-deltagare

Andra-deltagare

Omstaumlndlig-heter

Kommentar

Goumlra (har gjort) Materiell abstrakt (mental)

Jag (laumlraren spec)

Mitt liksom lite kaumlllkritiska urval

rdquoliksom literdquo osaumlkerhetsmarkoumlr

Processerna kategoriserades saringsom materiella mentala verbala eller rela-tionella (attributiva eller identifierande) I det haumlr fallet roumlr det sig troligen inte om en fysiskt iakttagbar process utan en abstrakt och egentligen mental saringdan Foumlrstadeltagarens referent lades till (laumlraren) Naumlr det inte aumlr uppen-bart vem den sociala aktoumlren som foumlrsta- eller andradeltagare syftar paring har referenter kategoriserats utifraringn kontextuella och ideationellt logiska drag Det gaumlller foumlretraumldesvis pronomen saringsom rdquomanrdquo rdquovirdquo rdquomaringngardquo rdquodomrdquo som i materialet kan syfta paring (svensk)laumlrare i allmaumlnhet laumlrarna som deltar i det specifika fokussamtalet laumlrarna paring skolan en specifik laumlrare den laumlrare som uttalar sig elever i allmaumlnhet specifika elever maumlnniskor i allmaumlnhet eller specifika personer Ibland har det inte varit moumljligt att avgoumlra vem eller vad som avses som social aktoumlr Jag har daring gett foumlrslag paring rimliga tolkningar med tanke paring utsagans kontext i samtalet Aumlven andra iakttagelser lades till i form av interpersonella betydelser Materiella processer med maumlnskliga aktoumlrer ingaringr daumlrmed i den mer fysiska konstruktionen av sociala praktiker det vill saumlga vem som goumlr vad naumlr och hur Relationella processer aumlr av saumlrskilt intresse i min analys eftersom attributiva saringdana kan skapa explicita vaumlrde-ringar om kritiska praktiker medan identifierande processer konstruerar taxonomier eller definitioner av vad det kritiska aumlr rdquokritiskt taumlnkande betyder att jag aumlr foumlr eller motrdquo

Naumlr processer och deltagare ingaringr i grammatiska metaforer kan vi inte rdquolita paring grammatiken laumlngrerdquo (Martin 200750) Grammatiska metaforer aumlr icke-kongruenta realiseringar av betydelser Istaumlllet foumlr att uttrycka det vi goumlr med verb (springer) och personer och saker med substantiv och pronomen (eleverna granskar texten) anvaumlnds icke-kongruenta realiseringar daumlr processer omvandlas till deltagare (elevers granskning av text) och daumlr del-tagare osynliggoumlrs (granskning av text) (Halliday amp Matthiessen 2014707ff) Deltagare och processer kan ocksaring ingaring i omstaumlndigheter rdquoBristande laumls-foumlrmaringga aumlr en foumlrklaring enligt undersoumlkningenrdquo Foumlr att synliggoumlra deltagare

114


kan de grammatiska metaforerna packas upp (granskning av text= eleverna granskar texten) Detta goumlr jag naumlr det gaumlller fokussamtalen se nedan Gram-matiska metaforer och abstraktion aumlr mycket vanliga i vetenskapliga och juridiska register saringsom policytexter men de grammatiska metaforerna aumlr ibland inte moumljliga att packa upp saring att specifika aktoumlrer synliggoumlrs I text-undersoumlkningen har detta inte gjorts daring analysen istaumlllet inriktats paring asso-ciationer av realiserade betydelser

Van Leeuwens (2008 2016) modell foumlr diskursanalys daumlr diskurser betraktas som rekontextualisering av sociala praktiker bygger paring transitivi-tetssbegreppet (van Leeuwen 2016141) men garingr utoumlver satsen som analytisk enhet och har fokus paring de sociala maumlnskliga aktoumlrerna och deras handlingar Aktoumlrerna kan aringterfinnas i grammatiska metaforer liksom i omstaumlndigheter Saumlrskilt uppmaumlrksammas de foumlraumlndringar som aumlger rum under rekontextua-liseringsprocessen Det gaumlller exempelvis hur deltagare kan aktiveras genom att antingen konstrueras som rdquoactive dynamic forcesrdquo eller passiveras att utsaumlttas foumlr en aktivitet (van Leeuwen 200833 jfr Halliday amp Matthiessen 2004284f) De sociala aktoumlrerna kan representeras inom grammatiska metaforer liksom i omstaumlndigheter Processer som anvaumlnds i analysen aumlr deletion (borttagande) (van Leeuwen 2016143) vilket innebaumlr att naringgon eller naringgra delar av den sociala praktiken inte tas upp i diskursen I fokussamtalen kan det roumlra sig om att aktoumlrer saringsom elever eller laumlraren sjaumllv inte synliggoumlrs i samtal om undervisningen En annan process aumlr substitution (utbyte) daumlr en grupp elever i den sociala praktiken representeras av en individ eller elever generellt Den tredje processen addition (tillaumlgg) (van Leeuwen 2016144) aumlr den viktigaste foumlr min analys och innebaumlr att naringgot tillfoumlrs som inte fanns i den sociala praktiken saringsom reaktioner vaumlrderingar syften legitimeringar (se 543) och tolkningar av praktiken det vill saumlga naringgot av det jag hoppas att fokussamtalen kan bidra med Dessutom kan den rekontextualiserade sociala praktiken modaliseras genom att visa paring vad som kan ska eller boumlr goumlras om det aumlr en verklig eller moumljlig praktik (van Leeuwen 2016146f) Att rekon-struera den sociala praktiken aumlr dock inte uppgiften Saumlrskilt svaringrt aumlr detta eftersom rdquo[c]ommonsense practices are the most deeply ideological of allrdquo (van Leeuwen 200820) Daumlremot kan analysen med hjaumllp av begreppen besvara de hjaumllpfraringgor som presenterades i inledningen av kapitlet om vem som goumlr vad och naumlr och varfoumlr i de kritiska praktikerna

I naumlsta delkapitel redogoumlr jag foumlr analysen av textmaterialet genom associationer ett begrepp haumlmtat fraringn van Leeuwen (2008)

115


542 Analys av textmaterialet Associationer Naumlr det gaumlller textmaterialet aumlr en analys av de sociala aktoumlrerna handlingar och legitimeringar inte tillraumlcklig daring maumlnskliga aktoumlrer till stor del aumlr osynliga i materialet Istaumlllet naumlrmar jag mig diskurser i textmaterialet genom att undersoumlka hur foumlrekomsterna av rdquokritiskrdquo (som adjektiv adverb eller substantiv) foumlrharingller sig till andra aringterkommande ord I analysen finns vissa kvantitativa inslag men dessa aumlr snarare en del av beskrivningen av de under-soumlkta texterna Jag har ocksaring valt att anvaumlnda rdquofoumlrekomsterrdquo vilket indikerar en kvantitativ inriktning Det aumlr ett saumltt foumlr mig att kunna uttrycka naumlr varianter av rdquokritiskrdquo upptraumlder i materialet utan att skriva ut exakt fras

Van Leeuwen (200838f) anvaumlnder begreppet association foumlr att visa hur sociala aktoumlrer i rekontextualiseringar av sociala praktiker slarings samman genom paratax rdquoLaumlrare och elever moumlts i undervisningenrdquo Jag anvaumlnder dock association foumlr att analysera hur aumlven abstrakta grammatiska deltagare vars referenter inte aumlr sociala aktoumlrer haumlnger samman i form av associationer i foumlrharingllande till textmaterialets foumlrekomster av rdquokritisk(t)rdquo exempelvis rdquokri-tiskt foumlrharingllningssaumlttrdquo rdquokritiskt taumlnkanderdquo Jag anvaumlnder ocksaring begreppet association foumlr att benaumlmna de tillfaumlllen naumlr kritisk(t) foumlrekommer textuellt oumlverordnat eller underordnat i form av exempelvis rubriker eller ideationellt i satskomplex eller samordnat och naumlr de fungerar som samma deltagare i en given sats Deltagare som ofta foumlrekommer naumlra varandra skapar associa-tioner Om deltagarna i en sats exempelvis andradeltagaren utgoumlrs av en eller flera entiteter och daumlrmed foumlrekommer paring samma satsmaumlssiga nivaring bildas en association Det kan ocksaring gaumllla sociala aktoumlrer som foumlrekommer i omstaumlndigheter Jag har daumlrmed gett begreppet en bredare betydelse och det kan utifraringn ett SFG-perspektiv aumlven innefatta aspekter av utvidgning (Halli-day amp Matthiessen 2014460ff Holmberg amp Karlsson 2013121ff) lexikal kohesion (se Halliday amp Matthiessen 2014643ff Hallesson 2015) och kollo-kationer som aumlr rimliga utifraringn policydokumentens register liksom textuella betydelser i form av tema och rema given information och ny information (Halliday amp Matthiessen 2014651ff) och moumljligen en slags textuell fram-skjutenhet som inte direkt aumlr en foumlljd av textfloumldet i sig (jfr visuell fram-skjutenhet Bjoumlrkvall 2006) I analysen anvaumlnder jag dock rdquoassociationrdquo enligt nedan det vill saumlga fraumlmst som ett saumltt att synliggoumlra samhoumlrighet (eller motsatsen dissociation) mellan eller textuell placering inom deltagare (foumlrst eller sist foumlre x efter y)

Analysen av associationer inleddes daumlrfoumlr med hjaumllp av foumlljande fraringgor vilka innefattar en foumlrenklad transitivitetsanalys

116


bull Vilken slags process roumlr det sig om Vilka deltagare ingaringr bull Med vilka fraser eller ord paring samma satsmaumlssiga nivaring eller som del av

samma deltagare kopplas fragmentet ihop med bull Vad aumlr det rdquokritiskardquo riktat mot explicit i form av andradeltagare eller

omstaumlndigheter (ideationellt) eller genom grammatiska metaforer bull Ingaringr fragmentet i en rubrik Vad foumlljer daring som aumlr underordnat det

kritiska bull Aumlr fragmentet underordnat en rubrik eller flera rubriker

Daumlrefter kodade jag dessa associationer som mer eller mindre starka be-roende paring om associationerna ingick i samma fraser om de var relationella identifierande eller attributiva processer om de ingaringr i samma satser som samma eller olika deltagare eller om de textuellt eller ideationellt oumlverordnas eller underordnas I Tabell 10 visar jag en oumlversikt av dessa kodningar

Tabell 10 Oumlversikt kategorisering av associationer som starka svaga eller oumlver- och underordnade

Tecken Benaumlmning associationens styrka

Avser funktion eller placering av foumlrekomst av rdquokritiskrdquo

Exempel (avsedd association understruken)

++ Mycket stark association

Ingaringr i samma nominal- eller verbfras

Kritiskt taumlnkande

++ = I + = A

Mycket starkstark relationell association

Ingaringr som deltagare i en relationell sats identifierande (i) (++) eller attributiv (a) (+)

i=Kritisk aumlr att vara kreativ a=att vara kritisk aumlr svaringrt

+ Stark association Ingaringr i samma deltagare och placerad naumlra textuellt

Viktiga faumlrdigheter aumlr kritiskt taumlnkande och kreativitet

0 Medelstark association

Ingaringr i samma deltagare men med textuellt avstaringnd

Viktiga faumlrdigheter aumlr kritiskt taumlnkande kreativitet nyfikenhet ansvarstagande och reflektion

0- Medelsvag association

Ingaringr i annan deltagare eller omstaumlndighet

- Svag association Ingaringr i samma stycke och eller under samma rubrik

117


U Underordnad association medelstark-stark

Foumlrekomsten av kritisk(t) aumlr underordnad detta (rubrik begrepp kunskapsuttryck eller liknande)

Ouml Oumlverordnad Associaton medelstark-stark

Foumlrekomsten av kritisk(t) aumlr oumlverordnad detta

Kritisk foumlrmaringga (rubrik) Broumldtext

I den vaumlnstra kolumnen anges vilket tecken som har anvaumlnts i analysen i naumlsta kolumn anges associationens beteckning i den tredje ges en beskriv-ning av inneboumlrden av beteckningen och i den houmlgra kolumnen ges exempel Exempelvis markeras och kategoriseras ord i samma fras som rdquokritisktrdquo med ++ det vill saumlga mycket stark association Relationella satser daumlr kritisk utgoumlr en deltagare eller del av deltagare goumlr associationen stark eller mycket stark beroende paring om det roumlr sig om en identifierande process (++) eller attributiv (+) Detta anges i tabellen som rdquorelationell associationrdquo Naumlr associationerna sker i samma meningar men inte som samma deltagare benaumlmner jag associationerna som underordnade (U) oumlverordnade (Ouml) eller samord-nadeparataktiska (S) Naumlr det gaumlller parataktiska associationer betecknar jag associationerna som rdquomycket starkardquo (++) starka (+) medelstarkardquo(0) eller rdquosvagardquo(-) beroende paring om associationerna befinner sig inom samma meningsram men paring olika avstaringnd fraringn varandra det vill saumlga med andra satser eller satsnivaringer mellan sig Oavsett beteckning finns dock associationer aumlven naumlr dessa aumlr betecknade som svaga

I foumlljande exempel fraringn Skolverksrapporten rdquoFaring syn paring digitaliseringenrdquo (2017) finns en foumlrekomst av kritiskt i underrubriken rdquoHa ett kritiskt och ansvarsfullt foumlrharingllningssaumlttrdquo Det aumlr ingen fullstaumlndig mening men den inne-haringller en relationell process rdquohardquo Daumlremot saknas foumlrstadeltagare rdquo[k]ri-tisktrdquo fungerar tillsammans med ansvarsfullt som bestaumlmning i nomi-nalfrasen foumlrharingllningssaumltt Daumlrmed betraktar jag baringde foumlrharingllningssaumltt och ansvarsfullt som starka associationer (++) till rdquokritisktrdquo Fragmentet aumlr ocksaring oumlverordnat det stycke som foumlljer men samtidigt underordnat rubriken rdquoAspekt digital kompetensrdquo Utifraringn fragmentet kan vi endast komma naumlr-mare betydelsen av rdquokritisktrdquo genom att haumlvda att kritiskt inte aumlr detsamma som rdquoansvarsfulltrdquo men att det associeras starkt med det och att det kritiska foumlrharingllningssaumlttet i den haumlr texten aumlr en aspekt av digital kompetens Vi anar redan haumlr en diskurs daumlr det kritiska och det ansvarsfulla haumlnger samman i en slags allians saumlrskilt i foumlrharingllande till digital kompetens I naumlsta steg av analysen undersoumlks ocksaring den del av texten som aumlr underordnad rubriken

118


rdquoHa ett kritiskt och ansvarsfullt foumlrharingllningssaumlttrdquo paring samma saumltt Det kan exempelvis roumlra sig om ytterligare underordnade associationer eller explicita definitioner Ytterligare exempel ges i kapitel 6 daumlr textundersoumlkningens resultat presenteras

543 Legitimeringar Som naumlmnt i 541 foumlrses de sociala praktikerna med foumlrklaringar orsaker och vaumlrderingar naumlr de rekontextualiseras som diskurser i nya kontexter Det handlar om varfoumlr en specifik kritisk textpraktik eller specifika aktiviteter kopplade till denna ska eller boumlr utfoumlras eller aumlr viktiga bra daringliga spaumln-nande Naumlr ett ideologiskt eller moraliskt syfte finns kopplat till den sociala praktiken roumlr det sig om legitimering annars om syfte Legitimeringar kan synliggoumlras genom fraringgor saringsom rdquovarfoumlr goumlr vi det haumlr eller varfoumlr ska vi goumlra det haumlr paring det haumlr saumlttetrdquo (van Leeuwen 2008105 2016144) Van Leeuwen (2008) har utvecklat en begreppsapparat kring fyra olika typer av legitime-ring Jag anvaumlnder oumlversaumlttningar av Gustafsson (2009) och Westberg (2016) foumlr dessa authorization (auktoritetslegitimering) moral evaluation (mora-lisk legitimering) rationalization (rationalisering) och mythopoesis (myto-poesis) Auktoritetslegitimering roumlr sig om auktoritet kopplad till vanor (rdquoVi brukar alltid staumllla fraringgor om kaumlllanrdquo) till lagar och regler (rdquoEnligt kunskaps-kraven ska eleverna vara kaumlllkritiskardquo) eller till personer med tydlig auktoritet i situationen gaumlrna uttryckt genom verbal process (Helgesson 2017115) (rdquoRektor har ju sagt att det aumlr viktigt att eleverna blir produktivardquo) De mora-liska legitimeringarna utgoumlrs av vaumlrderingar fraringn ofta osynliga vaumlrdediskurser (viktigt svaringrt bra daringlig) exempelvis naturalisering daumlr moraliska vaumlr-deringar blir en del av det som aumlr naturligt normalt och daumlrfoumlr osynligt (van Leeuwen 2008111) Moralisk legitimering har ett slaumlktskap med inriktningen mot appraisal inom Systemisk funktionell lingvistik (Martin amp White 2005) Jag har dock i undersoumlkningen avstaringtt fraringn en appraisalanalys daring vaumlrderingar om praktiker och uppdrag visserligen paring ett trubbigt saumltt men aumlndaring med tanke paring avhandlingens syfte paring ett tillraumlckligt fullgott saumltt kan laringta sig beskrivas och analyseras genom legitimeringsanalysen och genom en transi-tivitetsanalys38 En annan typ av legitimering aumlr rationalisering som innebaumlr att naringgot legitimeras eftersom det uttrycks vara foumlrnuftigt eller sant med tanke paring maringl och syften foumlr den verksamhet daumlr det rationaliserade ingaringr Rationaliseringen kan vara instrumentell (rdquoFoumlr att utveckla foumlrdjupade

mdash 38 Vaumlrderingar uttrycks kongruent som attribut i relationella satser (rdquoKaumlllkritik aumlr viktigtrdquo) se 332

119


aumlmneskunskaper maringste eleverna traumlnas i kritisk laumlsningrdquo) eller teoretisk i form av exempelvis en definition (rdquoAtt foumlrstaring en text bra aumlr ju att laumlsa kritisktrdquo) Den teoretiska rationaliseringen kan alltsaring uttryckas spraringkligt genom relationella identifierande satser (se 332) Mythopesis utgaringr fraringn narrativ rdquoDaring var det en elev som sa att det aumlr ju precis som naumlr vi laumlste den daumlr andra textenrdquo Ytterligare undergrupper finns men jag anvaumlnder endast de ovan angivna med tanke paring att legitimeringsanalysen endast aumlr en del av analysen av sociala praktiker och diskurser Att hitta en fullstaumlndig syste-matik foumlr de spraringkliga resurser som realiserar de olika legitimeringstyperna aumlr dessutom inte moumljligt Legitimeringarna kan ocksaring byggas upp genom kedjor daumlr mindre foumlrberedande aktiviteter rsquomicro-actionsrsquo kan legitimeras genom att de riktas mot en kaumlrnaktivitet rsquonucleirsquo (Barthes 1977 i van Leeuwen 2008114) rdquoNu ska vi garing igenom hur man goumlr kaumlllhaumlnvisningar foumlr naumlsta vecka ska ni ju skriva era argumenterande texterrdquo Kaumlrnaktiviteten aumlr haumlr att skriva argumenterande text och mikroaktiviteten rdquogaring igenom kaumlllhaumlnvis-ningarrdquo rationaliseras genom den framtida kaumlrnaktiviteten Exemplet boumlr kanske fraumlmst betraktas som ett syfte snarare aumln en legitimering men aumlven i syften finns det som van Leeuwen (2008) paringpekar sparingr av ideologi Varfoumlr man ska skriva argumenterande text legitimeras i sin tur kanske genom att det staringr i aumlmnesplanen (auktoritet) eller att det aumlr en texttyp som foumlrekom-mer paring nationella provet (auktoritet och rationalisering) eller foumlr att det aumlr viktigt ur ett demokratiskt perspektiv (moraliskt rationalisering) eller enbart moraliskt genom rdquoviktigtrdquo (jfr van Leeuwen 2008125)

544 Interpersonella betydelser modalitet och diskursmarkoumlrer Parallellt med transitivitetsanalysen undersoumlks interpersonella betydelser genom modalitet fraringn foumlr att faringnga vanlighet foumlrpliktelse villighet och sanno-likhet (Holmberg amp Karlsson 201358ff Halliday amp Matthiessen 2014176 se vidare 33) Konkret har denna analys utfoumlrts genom att uttryck foumlr modalitet i form av modala verb (ska maringste borde) adverbiella uttryck (alltid delvis moumljligen lite saring daumlr) eller metaforiskt (tvaringnget en vilja moumljligheten) har markerats och kategoriserats inom respektive modalitetsskala Modalitet aumlr av saumlrskild stor vikt foumlr analysen av utsagorna i fokussamtalen eftersom de bidrar med betydelser som konstruerar det kritiska uppdraget och de kritiska praktikerna som sanningsanspraringk som osaumlkert som ofta eller saumlllan foumlre-kommande som foumlrpliktigande som oumlnskvaumlrda eller moumljliga och omoumljliga Aumlven andra osaumlkerhetsmarkoumlrer tolkas som uttryck foumlr modalitet rdquojag har redan gjort mitt liksom lite kaumlllkritiska urvalrdquo Dessutom naumlmner jag haumlr tvaring adverb vilka paringverkar utsagornas interpersonella betydelse Det gaumlller an-

120


vaumlndningen av rdquojurdquo som kan understryka en utsagas sanningsanspraringk (vi aumlr ju oumlverens om att det aumlr saring haumlr) och antagandet om att kunskaper infor-mation och erfarenheter ocksaring delas eller accepteras av oumlvriga (Aijmer 1996 Heineman et al 2011) Daumlrfoumlr aumlr rdquojurdquo ett litet men inte oviktigt tecken paring att fokussamtalet skapar en gemensam grupputsaga kring sociala praktiker som laumlrarna aumlr delar av och foumlrtrogna med eller foumlrvaumlntas vara rdquoFaktisktrdquo har en liknande funktion men uttrycker motsatt betydelse i foumlrharingllande till foumlrvaumln-tan Anvaumlndningen kan visa att naringgot betraktas som avvikande i foumlrharingllande till den normaliserade sociala praktiken (Aijmer 1996) Aumlven rdquojag trorrdquo och rdquojag taumlnkerrdquo har interpersonella betydelser och tillfoumlr en viss osaumlkerhet gaumlllande utsagans allmaumlnna giltighet (Aijmer 1996)

55 Avhandlingens redskap och metodologiska avvaumlgningar Avhandlingens material baseras paring tre delstudier daumlr material har samlats in paring olika saumltt och analyserats med hjaumllp av verktyg haumlmtade fraringn tvaring spraringknaumlra analytiska ramverk och tvaring oumlvergripande teoretiska ramverk Jag menar att de tre materialen aringtminstone delvis ger inblick i olika rekontextualiserings-nivaringer i Bernsteins bemaumlrkelse (2000) och att de tre materialen belyser varandra materialen samspelar De visar hur diskurser framtraumlder foumlrstaumlrks och foumlrsvinner paring de olika rekontexualiseringsnivaringerna Nedan ger jag en oumlversikt av avhandlingens begrepp

Tabell 11 Oumlversikt oumlver analytiska redskap

Forskningsfraringga Spraringknaumlra analytiska redskap

Oumlvergripande analytiska ramar

Material som anvaumlnds foumlr att besvara fraringgan

Vilka textpraktiker och diskurser kring det kritiska framtraumlder i styrdokument och nationella prov kommentarmaterial och i internationella policy-dokument

(kapitel 6)

Transitivitets-analys Associationer Legitimering Modalitet Rekontextuali sering

Bernsteins kodteori (inramning och klassi-fikation igenkaumlnning och realisering horison-tella och vertikala kunskapspraktiker rekontextualisering) Critical literacy Kritisk och okritisk transitivitet

Text-materialet

121


Hur konstruerar laumlrarna det kritiska uppdraget och hur foumlrharingller det sig till deras uppfattning av svenskaumlmnets kaumlrna graumlnser och kunskapspraktiker

(kapitel 7 och 9)

Transitivitets-analys Legitimering Modalitet Rekontextuali sering

Bernsteins kodteori Critical literacy

Fokus-samtal

Vilka kritiska textpraktiker Transitivitets- Bernsteins kodteori Fokus-skapas inom ramen foumlr analys Critical literacy samtal svenskundervisningen Legitimering Obser-

(kapitel 8 och 9) Modalitet Rekontextuali sering

vationer

Hur foumlrharingller sig svensk-laumlrarnas uppdrag och diskurser kring de kritiska textpraktikerna till diskur-ser kring det kritiska i internationella policydoku-ment och ramverk och de svenska styrdokumenten (kapitel 6-9)

Se ovan Rekontextualisering (Bernstein) Rekontexualisering (van Leeuwen) Critical literacy

Alla tre material

I tabellens vaumlnstra kolumn aringterfinns forskningsfraringgorna och i vilka kapitel dessa besvaras I naumlsta kolumn anger jag de spraringknaumlra analytiska begrepp som anvaumlnds i analysen I den tredje kolumnen anges de oumlvergripande ana-lysramarna som anvaumlnds foumlr att belysa och foumlrklara den spraringkliga analysens resultat saumlrskilt i slutdiskussionen I den houmlgra kolumnen anges vilket material som anvaumlnts foumlr respektive forskningsfraringga

56 Etiska oumlvervaumlganden Foumlre studiens genomfoumlrande gjordes en ansoumlkan angaringende etikproumlvning genom den regionala etikproumlvningsnaumlmnden i Stockholm Studien befanns i beslutet inte innefatta behandling av kaumlnsliga personuppgifter och naumlmnden hade inga etiska invaumlndningar mot studien Genom planering genom-foumlrande och analys har i oumlvrigt Vetenskapsraringdets (2017) etiska principer vaumlg-lett arbetet Alla medverkande har vid minst tvaring tillfaumlllen faringtt skriftlig infor-mation om studiens genomfoumlrande och syfte samt hantering av person-uppgifter Deltagarna har undertecknat godkaumlnnande foumlr deltagande i stu-

122


dien innan den paringboumlrjades och de har baringde muntligt och skriftligt upplysts om sina raumlttigheter att avbryta deltagandet (se bilagor)

Vid tre observationstillfaumlllen har elever som inte velat medverka i studien funnits med i klassrummet De har daring placerats utanfoumlr filmkamerornas raumlckvidd och laringngt ifraringn ljudinspelningsenheter Alla deltagare har getts fiktiva namn eller beteckningar (L= laumlrare E+nummer=elev) Foumlr att ytter-ligare skydda deltagarna har jag undvikit att ge alltfoumlr detaljerade bakgrunds-upplysningar om skolor och laumlrare i avhandlingen och i exempel har namn-givna personer eller orter bytts ut mot fiktiva namn

Det insamlade materialet (ljudinspelningar och videomaterial) har efter insamlingsperioden foumlrvarats inlaringst paring en extern haringrddisk Materialet och datafiler har maumlrkts med datum men i oumlvrigt inte med uppgifter som kan haumlrledas till de deltagande laumlrarna eleverna eller skolorna De underskrivna samtyckesblanketterna har foumlrvarats inlaringsta och avskiljda fraringn ljud- och filmfiler och efter avslutad studie arkiveras materialet enligt Soumldertoumlrns houmlgskolas riktlinjer (bilaga 3 5 7 8 9)

Dessa makroetiska principer fraringn institutionella ramverk och procedurer maringste dock kompletteras med ett mikroetiskt perspektiv som handlar om de situationer daumlr forskningen utfoumlrs och moumltet med deltagarna (Kubanyiova 2008 Floyd amp Arthur 2012) Det handlar om att straumlva efter att goumlra del-tagarna raumlttvisa att inte tillskriva dem egenskaper och att foumlrsoumlka foumlrstaring deras utsagor utifraringn situation och deras eget perspektiv det som i lingvistisk etnografi kallas ett emiskt perspektiv (Copland amp Creese 2015) Det gaumlller det att identifiera etiskt komplicerade situationer i exempelvis fokussamtalen och under klassrumssituationerna att goumlra avvaumlgningar av vad som boumlr anvaumlndas i analysen och att reflektera oumlver de tolkningar som jag goumlr av dessa genom att straumlva efter att saumltta mig in i deltagarnas perspektiv Mitt val av transkrip-tionsprinciper som skriftspraringksnaumlra och daumlr upprepningar och tvekanden inte tagits med i avhandlingens exempel aumlr enligt mig ocksaring ett saumltt att vaumlrna om deltagarna Att se sina utsagor som en mer direkt avspegling av talspraringk kan paringverka synen deltagarnas syn paring sig sjaumllva och aumlven andras syn paring dem Det kan ocksaring paringverka deltagarnas foumlrtroende foumlr min undersoumlkning

Att som forskare vara helt neutral aumlr enligt de perspektiv jag anammar i denna undersoumlkning omoumljligt Jag har dock straumlvat efter att tydliggoumlra min egen ingaringng i materialet Min tolkning av det som uttrycks i fokussamtalen och i observationerna aumlr ofraringnkomligen faumlrgade av min egen laumlrarerfarenhet Jag menar dock att detta ska ses som en styrka daring jag har foumlrstaringelse foumlr den komplexitet som undervisning utgoumlr och att undervisningen exempelvis inte alltid faringr det oumlnskade utfallet att elevers troumltthet eller avoga instaumlllning inte

123


behoumlver bero paring just den haumlr lektionens inneharingll eller laumlrarens foumlrharingllnings-saumltt utan kan ha helt andra grunder

124

6 Konstruktioner av det kritiska i rapporter och styrdokument

Kapitlet i stort undersoumlker internationella och nationella policytexter och styrdokument och kritiska foumlrekomster i dessa39 Kapitlet besvarar den in-ledande delen av foumlrsta forskningsfraringgan som handlar om vilka oumlvergripande diskurser kring det kritiska som framtraumlder i policydokument och svensk-aumlmnets styrdokument Det ger paring saring saumltt en slags bakgrund och referenspunkt foumlr avhandlingens oumlvriga kapitel och har en taumlmligen deskriptiv karaktaumlr

Jag inleder med att redogoumlra foumlr de delar som aumlr gemensamma foumlr baringde den internationella och nationella undersoumlkningen I 61 visar jag genom ett empiriskt exempel hur analysen har genomfoumlrts I 62 redogoumlr jag foumlr oumlver-gripande legitimeringar som aumlr gemensamma foumlr det internationella och nationella materialet I 63 redogoumlr jag foumlrst oumlversiktligt foumlr foumlrekomsterna i det internationella materialet och daumlrefter foumlr de diskurser som framtraumltt I 64 redogoumlr jag inledningsvis foumlr foumlrekomster i det nationella materialet och daumlrefter foumlr de diskurser som framtraumltt I 65 sammanfattas kapitlet

61 Analysfoumlrfarande med exempelanalys I detta delkapitel ger jag ett konkret exempel paring hur analysarbetet har garingtt till

Specifika och oumlvergripande fraringgor till kapitlets material aumlr

mdash 39 En rad olika kunskapsuttryck anvaumlnds i texterna kunskap kompetens foumlrmaringga faumlr-dighet (jfr Lidman 2008) Vanligen oumlversaumltts rdquocompetencerdquo till rdquofoumlrmaringgardquo i svenska oumlver-saumlttningar liksom ibland rdquoabilityrdquo Ibland anvaumlnds ocksaring rdquofaumlrdighetrdquo och rdquokunnighetrdquo i versioner av Europaparlamentets och raringdets rekommendationer Jag anvaumlnder dock ge-nomgaringende om inte annat paringpekas rdquokompetensrdquo naumlr den engelska texten anvaumlnder rdquocompetencyrdquo rdquofoumlrmaringgardquo foumlr rdquoabilityrdquo och rdquofaumlrdighetrdquo foumlr rdquoskillrdquo aumlven om det alltsaring inte helt motsvarar anvaumlndningen i de svenska styrdokumenten Vid osaumlkerhet anger jag ocksaring det engelska ordet Textexempel oumlversaumltts vanligen till svenska med undantag av oumlver-sikten oumlver foumlrekomster Naumlr oumlversaumlttningen innebaumlr saringdana svaringrigheter att transitivitets-analysen paringverkas aringterger jag exemplet paring engelska Naumlr ingen officiell oumlversaumlttning finns av dokumenten aumlr oumlversaumlttningen min egen Naumlr jag inte vill ge en definition av det kri-tiska anvaumlnder jag rdquokritisk(t)rdquo eller rdquokritiska aspekterrdquo Oumlvriga mer specifika uttryck (kri-tisk laumlsning kaumlllkritik kritisk granskning) aumlr haumlmtade fraringn de undersoumlkta texterna

125


bull Vilka diskurser kring det kritiska aumlr dominerande i de olika texterna bull Dominerar samma diskurser i de aumlldre texterna som i de nyare

Det nationella materialet undersoumlks i sin tur genom foumlljande fraringga

bull Vilka diskurser aumlr dominerande i det svenska materialet om det finns saringdana och vilka diskurser dominerar de olika delarna

Urvalet goumlrs genom diskursfragment det vill saumlga fraser satser meningar stycken och rubriker daumlr foumlrekomster av rdquokritiskrdquo finns Analysen bestaringr av tre olika delar

1 En begraumlnsad transitivitetsanalys daumlr processer deltagare och om-staumlndigheter kartlaumlggs (se 541)

2 En kodning av associationer som starka eller svaga (se 542) 3 En analys av diskursens sociala aktoumlrer aktiviteter legitimeringar

och vaumlrderingar av det kritiska (se 541ndash543) Alla delar av analysen aumlr dock inte alltid tillaumlmplig

Jag redogoumlr haumlr foumlr hur analysfoumlrfarandet av diskursfragmenten garingr till genom ett exempel fraringn EU2018 haumlmtat fraringn beskrivningen av rdquoLaumls- och skrivkunnighetrdquo (C 1898) Meningen staringr sist i ett stycke under under-rubriken rdquoVaumlsentliga kunskaper faumlrdigheter och attityder foumlr denna kom-petensrdquo Dessutom ingaringr kritiskt taumlnkande och foumlrmaringgan att bedoumlma och arbeta med information (EU 20181898 Svensk oumlversaumlttning)

Tabell 12 Analysexempel transitivitetsanalys och associationer

Fraringga Svar Kommentar Vilken slags process roumlr det sig om

rdquoingaringrrdquo (relationell existentiell)

Endast foumlrstadeltagare moumljlig

Foumlrstadeltagare kritiskt taumlnkande och foumlrmaringgan att bedoumlma och arbeta med information

Foumlrekomsten understruken bestaumlmning till rdquotaumlnkanderdquo

Med vilka fraser eller ord paring samma satsmaumlssiga nivaring eller som del av samma deltagare kopplas fragmentet ihop med

Taumlnkande foumlrmaringgan att bedoumlma och arbeta med information

Taumlnkande= del av samma fras= mycket stark association(++)

126

6 KONSTRUKTIONER AV DET KRITISKA

Foumlrmaringgan att bedoumlma och arbeta med information = del av samma deltagare = stark association (+)

Vilka andra associationer finns (annan del av meningen andra meningar eller i stycket)

Foumlregaringende mening foumlrmaringgan att saumlrskilja mellan och anvaumlnda olika typer av kaumlllor att soumlka efter samla in och bearbeta information att anvaumlnda hjaumllpmedel samt att formulera och uttrycka sina argument i tal och skrift paring ett oumlvertygande saumltt som aumlr laumlmpligt foumlr sammanhanget

Association (medelstark)=0 till aktiviteter kopplade till kaumlllor och information hjaumllpmedel oumlvertygande argument

Vad aumlr det rdquokritiskardquo riktat mot explicit i form av andra deltagare eller omstaumlndig-heter uppackade gramma-tiska metaforer eller textuellt antytt genom sats- och meningsoumlverskridande betydelser

Ingen satsbunden riktning (information)

Genom stark association till rdquofoumlrmaringgan att bedoumlma och arbeta med informationrdquo

Ingaringr fragmentet i en rubrik Vad foumlljer daring som aumlr underordnat det kritiska

ndash ndash (Ingaringr ej i rubrik)

Aumlr fragmentet underordnat Laumls- och skrivkunnighet Kunskapsuttryck en eller flera rubriker (oumlvergripande

rdquoNyckelkompetensrdquo) Vaumlsentliga kunskaper faumlrdigheter och attityder foumlr denna kompetens

Kunnighet kunskaper faumlrdigheter attityder

Kommentar till de analysens tvaring foumlrsta delar rdquoOchetrdquo mellan rdquokritiskt taumlnkanderdquo och rdquofoumlrmaringgan att bedoumlma och arbeta med informationrdquo visar att de tvaring leden aumlr starkt associerade som del av samma foumlrstadeltagare Baringda aumlr underordnade och exempel paring rdquovaumlsentliga kunskaper faumlrdigheter och attityderrdquo som kraumlvs foumlr rdquoLaumls- och skrivkunnig-hetrdquo Om rdquokritiskt taumlnkanderdquo ska betraktas som kunskaper faumlrdigheter eller

127


attityder garingr inte att utlaumlsa av fragmentet eller omgivande delar texten rdquoDessutomrdquo visar att meningen aumlr ett tillaumlgg till de tvaring foumlregaringende meningar-na i samma stycke och att betydelsen inte aumlr detsamma som i dessa Den foumlrsta av de tvaring foumlregaringende meningarna textuellt paring laumlngst avstaringnd fraringn foumlre-komsten av rdquokritiskt taumlnkanderdquo handlar om att kommunicera i tal och skrift i olika situationer Det handlar om att saumlrskilja och anvaumlnda olika slags kaumlllor soumlka samla och bearbeta information och detta aumlr daumlrmed inte som samma sak som rdquokritiskt taumlnkanderdquo men medelstarkt (0) associerade

Kommentar till den tredje delen av analysen I naumlsta del av analysen soumlker jag efter sociala aktoumlrer handlingar liksom eventuella legitimeringar eller vaumlrderingar Jag paringminner foumlrst om de fraringgor som konkretiserar forskningsfraringgorna och som aumlr gemensamma foumlr alla tre material vem vad och hur ingaringr i de kritiska praktikerna vad det kritiska riktas mot hur det legitimeras samt om det finns uttryckta vaumlrderingar kring det kritiska I den analyserade satsen aumlr deltagarna konstruerade som abstrak-tioner och faumlrdigheter och sociala aktoumlrer innefattas inte I texten som helhet anvaumlnds dock rdquoindividrdquo och rdquomanrdquo De sociala aktoumlrerna aumlr daumlrmed under-foumlrstaringdda rdquobackgroundedrdquo (van Leeuwen 200829) rdquoKritisktrdquo fungerar haumlr som bestaumlmning till en mental process (taumlnka) och associeras aumlven starkt till den mentala processen rdquobedoumlmardquo men aumlven till den materiella processen rdquoarbeta medrdquo det vill saumlga handlingar som de underfoumlrstaringdda sociala aktouml-rerna foumlrvaumlntas goumlra Haumlr finns ocksaring en riktning mot rdquoinformationrdquo som kan betraktas som infinitivfrasens andradeltagare en riktning aumlven om det kritiska taumlnkandet inte explicit riktas mot information utan endast asso-ciativ Det kritiska taumlnkandet legitimeras inte i sig men nyckelkompetensen laumls- och skrivkunnighet och utvecklingen av den rationaliseras instrumentellt genom att den laumlgger rdquogrunden foumlr vidare laumlrande och spraringklig interaktionrdquo (1898) Ramverket inneharingller dock oumlvergripande legitimeringar av samtliga nyckelkompetenser bland annat genom att de rdquobidrar till ett framgaringngsrikt liv i samhaumllletrdquo (1897) Satsen daumlr rdquokritisk(t) aringterfinns utgoumlrs av ett omo-daliserat paringstaringende och oumlppnar inte foumlr ifraringgasaumlttande Det stycke daumlr rdquokri-tisktrdquo ingaringr inleds dock med en stark foumlrpliktelse (ska) riktad mot individen rdquoIndividen ska kunna kommunicera i baringde tal och skrift [hellip]rdquo Jag noterar ocksaring att alla nyckelkompetenser i inledningen av ramverket anges omfatta rdquokritiskt taumlnkanderdquo men att det aumlndaring skrivs fram som del av Laumls- och skrivkunnighet (20181897)

128


Slutkommentar I det analyserade diskursfragmentet konstrueras det kritiska taumlnkandet som underordnat (till) Laumls- och skrivkunnighet och som starkt associerat till att rdquobedoumlma och arbeta med informationrdquo som svagare men medelstarkt associerat till och riktat mot arbete med kaumlllor insamling av information samt att kunna uttrycka argument paring ett situationsanpassat saumltt De mentala processerna rdquotaumlnkardquo och rdquobedoumlmardquo aringtskiljs textuellt fraringn den foumlregaringende meningens materiella processer (soumlka samla in bearbeta uttrycka) och genom rdquodessutomrdquo en betydelse av naringgot som laumlggs till goumlrandet i efterhand inte en utgaringngspunkt foumlr goumlrandet I den analyserade meningen aringterfinns de mentala processerna (taumlnka bedoumlma) dock foumlre den materiella (arbeta med)

I de loumlpande redogoumlrelserna foumlr analyserna anger jag associationernas styrka inom parentes (+++0+0-) efter det ord som aumlr associerat med en kritisk foumlrekomst paring det saumltt som jag visat ovan och i 542 I exemplet naumlmnde jag naringgra oumlvergripande legitimeringar som inte explicit aumlr kopplade till de kritiska foumlrekomsterna men som gaumlller som foumlrutsaumlttningar foumlr ramverken och rapporterna Dessa aumlr rationaliserande men vilar paring organisationernas och ramverkens auktoritet I foumlljande kapitel undersoumlker jag saringdana som aumlr gemensamma foumlr den internationella och nationella undersoumlkningen Jag paringminner ocksaring om att mitt utgaringngsantagande foumlr den haumlr textanalysen aumlr att foumlrekomster av ord och deras placering i satser och texter i foumlrharingllande till andra ord aumlr av vikt foumlr vilka diskurser som skapas Vilka avsikter som egent-ligen ligger bakom placeringen av ord aumlr inte en del av undersoumlkningen Texterna och deras exakta formuleringar aumlr dock att betrakta som ett resultat av den staumlndiga kamp som aumlger rum inom den oumlvergripande pedagogiska mekanismen (Bernstein 2000 2003)

62 Gemensamma legitimeringskedjor oundviklighet och foumlraumlndring

I detta avsnitt visar jag paring naringgra av de oumlverordnade legitimeringsdiskurser (se 331) vilka aumlr gemensamma foumlr det internationella och den allmaumlnna delen av gy 11 som inte kan synliggoumlras av en analys av enbart diskursfragment De oumlvergripande legitimeringarna byggs mestadels upp som kedjor daumlr verklig-hetsbeskrivningar kunskapsuttryck och mer specifika aspekter som kritiska saringdana kopplas samman

OECD- och EU-texterna inleds med skrivningar om ett nytt samhaumllle praumlglat av kunskapsekonomi globalisering liksom staumlndiga och snabba foumlr-aumlndringar Dessa beskrivningar konstrueras som verklighetsanspraringk genom

129


omodaliserade relationella satser rdquoFramtiden aumlr ovissrdquo Oftast byggs utifraringn ett saringdant verklighetsanspraringk en kedja tillsammans med behov av olika slags kunskaper (Vaumlrlden foumlraumlndras snabbt Daumlrfoumlr behoumlver vi dessa kompeten-ser) Kedjorna kan antingen boumlrja med ett verklighetsanspraringk och daumlrefter ge foumlrslag paring hur detta ska bemoumltas av EU OECD och dess medborgare Kedjorna kan ocksaring utgaring fraringn ett kunskapsbegrepp som sedan legitimeras genom ett verklighetsanspraringk (Vi behoumlver ha de haumlr kunskaperna eftersom vaumlrlden aumlr saring haumlr) I dessa legitimeringskedjor kan kritiska foumlrekomster finnas I Figur 1visas en legitimeringskedja fraringn DeSeCo (2005) som tar sin boumlrjan i behovet av att legitimera nyckelkompetenser och som i slutet av kedjan bland annat riktas mot en foumlrekomst av kritisk(t)

Nyckelkompetensen kraumlver kritisk reflektion kring informationens natur Noumldvaumlndig foumlr att foumlrstaring alternativ forma aringsikter ta beslut genomfoumlra ansvarsfulla

handlingar

Kompetens 1 b Foumlrmaringgan att anvaumlnda kunskap och information interaktivt

Oumlkad service- och informationssektor vikten av kunskapshantering i dagens samhaumllle

Kompetenskategori 1 Anvaumlnda redskap interaktivt

Den globala ekonomin och informationssamhaumlllet

Varfoumlr aumlr nyckelkompetenserna viktiga idag

Globalisering maringngfald ny teknologi foumlraumlndring

Figur 1 Oumlverordnade rubriker satser och legitimeringsnivaringer foumlrekomst 3 DeSeCo

Houmlgst upp i kedjan aringterfinns rubriken rdquoVarfoumlr aumlr nyckelkompetenserna viktiga idagrdquo Fraringgan inneharingller i sig en underfoumlrstaringdd vaumlrdering naumlmligen att nyckelkompetenserna aumlr rdquoviktigardquo Daumlrefter ges svaret som legitimerar nyckelkompetenserna rdquoIndividuella och globala utmaningarrdquo vilka foumlrebaring-dar de oumlvergripande legitimeringarna Utmaningarna beskrivs vara globa-liseringen maringngfald en snabbt foumlraumlnderlig teknologi haringllbarhet och jaumlm-likhet och kan alla sammanfattas som en foumlraumlndringsdiskurs Naumlsta rubrik tillika den foumlrsta kompetenskategorin rdquoAnvaumlnda redskap interaktivtrdquo legi-timeras ocksaring men genom en globaliserad ekonomi och informationssam-haumlllet Laumlngre ner i kedjan aringterfinns den rubrik som omfattar den specifika delkompetensen rdquoFoumlrmaringgan att anvaumlnda kunskap och information inter-

130


aktivtrdquo vilken aumlr ett exempel paring kompetenskategori 1 Den legitimeras i sin tur genom haumlnvisningar till informationssektorn och kunskapshantering De oumlvergripande legitimeringarna befinner sig foumlljaktligen paring laringngt avstaringnd fraringn de kritiska foumlrekomsterna men bildar en slags kedja eller sekventiell kom-bination (jfr Westberg 2014200) fraringn de oumlvergripande verklighetsbeskriv-ningarna till de noumldvaumlndiga kompetenser som alla medborgare behoumlver utveckla Roumlrelsen genom denna legitimeringskedja boumlrjar med abstrakta grammatiska metaforer med ett stort och vagt inneharingllsomfaringng men referen-terna och legitimeringarna blir konkretare och de foumlrst endast underfoumlr-staringdda sociala aktoumlrerna blir synligare i den laumlgsta nivaringn av kedjan daumlr foumlre-komsten av kritiskt och eventuella legitimeringar av denna befinner sig Det kritiska befinner sig daumlrmed i en hierarki riktad mot en kaumlrna eller ett oumlver-gripande maringl daumlr handlingar paring olika nivaringer kan fungera som legitimeringar eller foumlregarings eller foumlljs av saringdana foumlr att det egentliga syftet ska uppnarings (Barthes 1977 i van Leeuwen 2008 114)

Med utgaringngspunkt i dessa verklighetsbeskrivningar formuleras daumlrefter de behov som aumlr en konsekvens av kaumlrnlegitimeringarna Detta goumlrs exem-pelvis i rubrikform och daumlrigenom osynliggoumlrs vem som erbjuder dessa loumls-ningar paring de naumlmnda samhaumlllsutmaningarna rdquoNeed for a broad set of know-ledge skills attitudes and values in actionrdquo rdquoNeed for new solutions in a rapidly changing world (Ed 20303-4) Behoven legitimerar naumlsta del eller mellannivaringn i kedjan daumlr kunskapsuttryck i regel aringterfinns kunskaper kom-petenser faumlrdigheter och andra kunskapsuttryck De haumlr oumlvergripande verk-lighetsanspraringken baserade paring foumlraumlndring globalisering och kunskapseko-nomi rationaliserar aumlven rapporternas inneharingll det vill saumlga behovet av och beskrivningarna av kompetenser faumlrdigheter och foumlrmaringgor och paring saring vis aumlven det kritiska Aumlven rapporternas och ramverkens sjaumllva existens bygger paring denna foumlrgivettagna och naturaliserade auktoritetslegitimeringen (van Leeu-wen 2008 Gustafsson 2009 Westberg 2016) Denna foumlrstaumlrks genom att doku-menten aringberopar modeller och andra policydokument producerade inom organisationerna och en rundgaringng och aringteranvaumlndning av texter Dessa legiti-meringsdiskurser konstrueras aumlven som aktoumlrer vilka genom materiella pro-cesser kan staumllla krav paring medborgarna eller paring organisationerna rdquoglobalisation continues to confront the European Union with new challengesrdquo (EU2006)

En av de ovan naumlmnda oumlvergripande legitimeringsdiskurserna aumlr rdquosnabba foumlraumlndringarrdquo som aringterfinns i alla dokument kopplade till samhaumlllet i stort teknik och digitalisering Dessa snabba foumlraumlndringar kopplas ocksaring samman med rdquoosaumlkerhetrdquo som i foumlljande formulering fraringn Ed 20305 rdquoElever behoumlver kunna anvaumlnda sin kunskap under okaumlnda och foumlraumlnderliga omstaumlndlig-

131


heterrdquo Paring saring saumltt legitimeras en rad olika faumlrdigheter daumlribland kognitiva och metakognitiva av vilka kritiskt taumlnkande aumlr en Haumlr aumlr alltsaring avstaringndet inte lika stort mellan legitimeringen och rdquokritiskt taumlnkanderdquo Ett liknande foumlr-haringllande finns i DeSeCo mellan rdquokritiskt foumlrharingllningssaumlttrdquo och rdquofoumlrmaringgan att hantera foumlraumlndringarrdquo Saringdana foumlraumlndringsdiskurser finns aumlven i lgy 11 i form av rdquoen komplex verklighetrdquo praumlglad av foumlraumlndring digitalisering och staumlndigt floumldande informationsmaumlngder Under rubriken rdquoGymnasieskolans upp-dragrdquo beskrivs kunskaper som antingen rdquomer bestaumlndigardquo i form av rdquoden gemensamma referensramenrdquo eller som rdquonyrdquo Den mer bestaumlndiga kunska-pen exempelvis gemensamma vaumlrden ska foumlrmedlas Aumlven den rdquonyardquo kun-skapen konstrueras som faumlrdig som naringgot som garingr att hitta inte utveckla Dessa kunskapskonstruktioner liknar formuleringar i DeSeCo daumlr kunskap och information beskrivs kunna haumlmtas fraringn rdquocyberspacerdquo (OECD 200511) Vikten av den nya kunskapen legitimeras ocksaring i lgy 11 i form av omoda-liserade verklighetsbeskrivningar rdquoen komplex verklighetrdquo praumlglad av foumlraumln-dring digitalisering och staumlndigt floumldande informationsmaumlngder Detta legitimerar i sin tur explicit uttryckt genom ledet rdquodaumlrfoumlrrdquo elevernas rdquofoumlr-maringga att finna tillaumlgna sig och anvaumlnda ny kunskaprdquo Delar av dessa verk-lighetsbeskrivningar upprepas och legitimerar aumlven explicit gymnasieskolans uppdrag och de foumlrmaringgor som efterfraringgas som aumlr rdquoviktiga i arbets- och sam-haumlllsliv och vidare studierrdquo I svenskaumlmnets syftesdel upprepas denna foumlraumln-drings- och digitaliseringsdiskurs och utgoumlr en oumlvergripande legitimering saumlrskilt av elevernas foumlrmaringga att rdquoorientera sig laumlsa sovra och kommunicera i en vidgad digital textvaumlrld med interaktiva och foumlraumlnderliga texterrdquo Aumlven den understrukna omstaumlndigheten boumlr betraktas som en legitimering i form av mer konkreta konsekvenser av utveckling och digitalisering Paring samma saumltt som i OECD-texterna moumlter vi en oundviklighetsdiskurs daumlr digitalise-ring och foumlraumlndring som abstrakta och potenta foumlrstadeltagare (jfr Halliday 2004283) staumlller foumlrvaumlntningar och krav aumlven om explicita andradeltagare ofta saknas De sociala aktoumlrerna aumlr daumlrmed ofta underfoumlrstaringdda (back-grounded) (van Leeuwen 200828f) Ibland aringterfinns dock rdquoindividerrdquo eller rdquomedborgarerdquo som andradeltagare rdquoThis requires individualsrdquo De ovan naumlmnda verklighetsbeskrivningarna och den starka foumlrpliktelse rdquokraumlverrdquo som omgaumlrdar de aringtgaumlrder som utbildningssystem behoumlver ta till eller kom-petenser som enskilda medborgare behoumlver utveckla kombinerar en ound-viklighetsdiskurs med en osaumlkerhetsdiskurs Daumlrmed kan ett starkt foumlrplik-tigande ordval anvaumlndas foumlr att beskriva hur elever och medborgare ska foumlrberedas foumlr en framtid och arbeten som inte finns liksom problem till vilka inga loumlsningar finns aumln rdquoindividuals [are] expected tohelliprdquo (OECD

132


20058) rdquoindividuals should have the skills tohelliprdquo (EU 2006) rdquoindividuals should take a critical approachhelliprdquo (EU 2018) Det rdquokritiskardquo befinner sig daumlrmed i en kontext av motstridiga diskurser daumlr snabba foumlraumlndringar skapar osaumlkerhet om vad som ska haumlnda men daumlr tvaumlrsaumlkerhet och stark foumlrpliktelse anvaumlnds foumlr att uttrycka baringde vad som ska haumlnda och hur foumlraumlndringarna och osaumlkerheten ska tacklas Naumlr processen rdquofoumlraumlndringrdquo framstaumllls som naturlig och ostoppbar utan naringgon aktoumlr bakom (naturalization) (van Leeuwen 200868) fungerar den ocksaring som en kraftfull legitimering (van Leeuwen 2016150) Detta delkapitel har daumlrmed tecknat en bakgrund mot vilken de kommande kapitlens diskurser kring det kritiska kan ses I naumlsta delkapitel ger jag en bild av foumlrekomsterna av rdquokritisktrdquo i de olika texterna

63 Den internationella undersoumlkningen inledande iakttagelser Nedan aringterger jag naringgra inledande iakttagelser baserat enbart paring antal foumlrekomster av det kritiska i det internationella materialet se Tabell 3 och aumlven hur de nyare varianterna fraringn 2018 foumlrharingller sig till de aumlldre

Tabell 13 Foumlrekomster av rdquokritiskrdquo i det internationella materialet

DeSeCo 2005 2030 OECD 2018 EUs nyckelkompetenser Ursprungliga 2006

Think and act with critical thinking (1) Critical thinking (1) Critical Stance (1) take a critical stance Critical dialogue (2) Critical stance (2) (2) critical appreciation (3) Critical reflection (3) critical thinking (3) Critical use of (4) Critically evaluate hypotheses critical thinking (4) Use in a critical way (5) (4) (4) Critical thinking (6)

Critical attitude (7) Reflect critically (8) Critical reflection (9) (9)

EUs nyckelkompetenser 2018

PISAs ramverk 2009

PISAs ramverk 2018

Critical thinking (1) critical thinking (1) Critically assess (1) Critical thinking (2) Critical stance (2) Taking a critical stance Critical thinking (3) Critical analysis (3) (2) Critical dialogue (4) Critical analysis (4) Critical nature (3) critical appreciation (5) Critical analysis (5) Critically assess (4) critical use of (6) Critical analysis (6) Critically evaluate (5) critical engagement with (7) Critical evaluation (6)

133


critical thinking (8) Critical judgement Critically evaluate (7) take a critical approach (9) (7) (7) critical attitude (10) Critical reading (8) critically reflect (11) Critical analysis (9) critical thinking (12 (9) critical thinking (13) critical reflection (14) (14)

I de sex dokumenten finns 47 foumlrekomster av kritisk(t) i naringgon form Naringgra inledande iakttagelser ger vid handen att kritik som substantiv (criticism) eller som verb (criticize) inte foumlrekommer alls Istaumlllet utgoumlrs foumlrekomsterna av bestaumlmningar till substantiv (critical thinking) eller verb (critically reflect) De allra flesta konstruktioner utgoumlrs av grammatiska metaforer (critical analysis) som naumlr de packas upp utgoumlrs av mentala processer saringsom reflect read think Det kritiska framstaringr daumlrfoumlr som taumltt foumlrknippat med mentala processer Den stora andelen grammatiska metaforer aumlr inte foumlrvaringnande med tanke paring dokumentens juridiska diskurs Ett faringtal materiella processer finns representerade som rdquouserdquo i de ouppackade grammatiska metaforerna I OECD-texterna foumlrekommer aumlven det abstrakta rdquostancerdquo I en jaumlmfoumlrelse mellan de aumlldre dokumenten och versionerna fraringn 2018 finns en rad skill-nader rdquoKritiskt taumlnkanderdquo dominerar i de nya versionerna av OECD- och EU-texterna I EU 2018 har foumlrekomsterna av kritiskt oumlkat oumlverlag och de flesta nyckelkompetenserna har foumlrsetts med explicita skrivningar som beroumlr naringgon kritisk aspekt I PISA-ramverken har rdquokritisk analysrdquo helt ersatts med olika varianter av vaumlrdera och utvaumlrdera kritiskt rdquoKritisk laumlsningrdquo naumlmns endast en garingng i PISAs ramverk 2009 och inte alls i ramverket foumlr 2018 I 2018 aringrs ramverk har andelen adverbiella foumlrekomster oumlkat (critically evaluate) vilket tyder paring att det nya ramverket till viss del faringtt en aktivare praumlgel med synliga sociala aktoumlrer De oumlvergripande diskurserna som jag redogjorde foumlr i 62 staumlller krav paring foumlraumlndringar av utbildningssystem och paring medborgare och elever foumlr att dessa ska kunna moumlta legitimeringsdiskursernas utma-ningar I foumlljande avsnitt undersoumlker jag hur en kritisk medborgare och elev konstrueras i det internationella materialet

631 Den kritiska medborgaren ndash kreativ mogen och positiv Ovan beskrev jag de diskurser som skapas med hjaumllp av oumlvergripande legi-timeringar och oftast i form av legitimeringskedjor och jag aringtergav aumlven

134


iakttagelser gaumlllande foumlrekomsterna av rdquokritiskrdquo I det haumlr avsnittet riktar jag blicken mot de diskurser som skapas genom associationer till de kritiska foumlrekomsterna och hur dessa samtidigt formar ideala kritiska medborgare och elever Nyckelkompetenserna och dess kunskaper faumlrdigheter och foumlr-maringgor och vaumlrden fungerar som ovan naumlmnt som svar paring de oumlvergripande diskurserna kring foumlraumlndring och globalisering Kompetenserna konstru-eras ocksaring som noumldvaumlndiga foumlr olika diskurspaket I EU 2006 ingaringr exem-pelvis personlig utveckling aktivt medborgarskap och anstaumlllningsbarhet I EU2018 ordnas orden annorlunda och en bestaumlmning rdquoansvarsfulltrdquo har tillfogats anstaumlllningsbarhet personlig utveckling aktivt och ansvarsfullt medborgarskap Eftersom jag utgaringr ifraringn att ordens textuella placering har betydelsepotential tolkar jag den foumlraumlndrade ordningen som diskurser i rouml-relse och att anstaumlllningsbarhet framstaumllls som viktigare aumln individens ut-veckling Medborgarskap aumlr i denna triad fortsatt viktigt i EU-dokumenten men arbetsliv och individ kan utifraringn deras textuella placering ses som vik-tigare Att rdquoansvarsfulltrdquo lagts till medborgarskap 2018 kan eventuellt tolkas som att alltfoumlr aktiva medborgare inte aumlr helt oumlnskvaumlrda men ocksaring att en ansvarsdiskurs i kombination med mognad blivit viktigare (se Sjoumlberg 2011a67 foumlr svensk kontext)

Riktningen mot ansvar och mognad aumlr framtraumldande aumlven i OECD-texterna rdquoAt the centre of the framework of key competencies is the ability of individuals to think for themselves as an expression of moral and intellectual maturity and to take responsibility for their learning and for their actionsrdquo (OECD 2005 8) Ansvarsdiskursen associeras aumlven med ett positivt foumlrharingllningssaumltt Det gaumlller exempelvis EUs (2006) nyckelkompetens rdquoKom-munikation paring modersmaringletrdquo daumlr spraringk ska anvaumlnds paring ett positivt och ansvarsfullt saumltt Starka associationer mellan mognad och ansvar ibland uttryckt som sjaumllvreglering och kritiskt taumlnkande och andra kritiska foumlre-komster finns i baringde OECD- och EU-texterna Ansvar i kombination med en positiv attityd riktas i de nyare texterna mot anvaumlndning av digital teknik Det kritiska underordnas i EU 2018 digital kompetens parataktiskt med reflektion i kombination med attityd rdquoen reflekterande och kritisk men aumlndaring nyfiken oumlppen och framaringtinriktad attityd till den digitala teknikens utvecklingrdquo Det reflexiva och det kritiska konstrueras haumlr parataktiskt och genom rdquoaumlndaringrdquo som en antydd motsats i foumlrharingllande till nyfikenhet och oumlppenhet Det gaumlller alltsaring att vara lagom kritisk och reflekterande saring att det inte inkraumlktar paring nyfiken-het och oumlppenhet med andra ord en i grunden positiv attityd gentemot digital teknik

135


Den vanligaste och starkaste associationen till kritiskt i ramverken aumlr dock kreativitet I EU 2006 ingaringr en rad teman som aumlr gemensamma foumlr alla nyckelkompetenser Uppraumlkningen av dessa inleds med kritiskt taumlnkande och dess framskjutenhet kan tolkas som ett uttryck foumlr hur viktig den aumlr Kritiskt taumlnkande foumlljs av kreativitet initiativtagande problemloumlsning och kaumlnslohantering I EU 2018 benaumlmns dessa teman faumlrdigheter (skills) och det kritiska taumlnkandet bibeharingller sin framskjutenhet i versionen 2018 men de oumlvriga faumlrdigheterna har aumlndrat ordning Det kritiska taumlnkandet aringtfoumlljs nu naumlrmast av rdquoproblemloumlsningrdquo och daumlrefter rdquoarbete i grupper kommunika-tion faumlrdigheter gaumlllande foumlrhandling analytiska faumlrdigheter kreativitet och interkulturella faumlrdigheterrdquo Att problemloumlsning verkar ha faringtt stoumlrre vikt i EU 2018 syns aumlven i beskrivningarna av de olika nyckelkompetenserna I Ed 2030 introduceras begreppet rdquokreativt taumlnkanderdquo vilket placeras foumlre kritiskt taumlnkande i en uppraumlkning av kognitiva och metakognitiva faumlrdigheter som elever behoumlver foumlr att kunna rdquotillaumlmpa sin kunskap under okaumlnda och fram-vaumlxande omstaumlndigheterrdquo (OECD20185)

I det ovan beskrivna diskurspaketet blandas det kritiska med mognad ansvar en positiv grundsyn och kreativitet Dessa diskurser konstrueras ocksaring som foumlrutsaumlttningar foumlr varandra exempelvis i DeSeCo 2005

Thus reflectiveness implies the use of metacognitive skills (thinking about thinking) creative abilities and taking a critical stance It is not just about how individuals think but also about how they construct experience more generally including their thoughts feelings and social relations This requires individuals to reach a level of social maturity that allows them to distance themselves from social pressures take different perspectives make independent judgments and take responsibility for their actions (s 9)

Det aumlr ett slags intrikat diskurspaket som konstrueras i citatet daumlr jag betraktar reflektionsfoumlrmaringga (min oumlversaumlttning) trots den identifierande processen rdquoimplyrdquo som oumlverordnad kritiskt foumlrharingllningssaumltt (utpekad) lik-som kreativa foumlrmaringgor Halliday amp Matthiessen 2014269) kategoriserar rdquoimplyrdquo som en relationell identifierande process daumlr vaumlrdet aumlr en del av det utpekade (Holmberg amp Karlsson 2013) Det kan ocksaring vara vaumlrt att laumlgga maumlrke till att inta ett kritiskt foumlrharingllningssaumltt inte konstrueras som en del av metakognitiva foumlrmaringgor Reflektionsfoumlrmaringga fungerar i hela texten som oumlverordnad nyckelkompetenserna medan mognad fungerar som baringde underordnat reflektionsfoumlrmaringgan men samtidigt som en foumlrutsaumlttning foumlr den och aumlven det kritiska taumlnkandet Mognad aumlr i exemplet ovan vid foumlrsta

136


anblick svagt associerat (-) till det kritiska men konstrueras emellertid som nivaringer Naumlr en tillraumlckligt houmlg nivaring har uppnaringtts har individen moumljligheter att inta nya perspektiv och ta ansvar foumlr sina handlingar Mognad konstrueras genom ett starkt foumlrpliktigande verb rdquorequiresrdquo som en foumlrutsaumlttning foumlr att individen ska kunna ta ansvar men aumlven genom ett tillbakasyftande demon-strativt pronomen rdquothisrdquo mot att forma erfarenheter i foumlrsta hand men aumlven mot taumlnkande kreativitet och kritiskt foumlrharingllningssaumltt Paring saring saumltt paringverkas aumlven associationens styrka (0+) eftersom sambandet mellan mognad och det kritiska sker fraringn flera haringll Inte foumlrraumln du har uppnaringtt mognad kan du se saker fraringn nya perspektiv och sjaumllvstaumlndigt betrakta fenomen Mognadsnivaringn konstrueras som en foumlrutsaumlttning foumlr reflektionsfoumlrmaringga i stort och mognad och reflektionsfoumlrmaringga verkar daumlrigenom legitimera varandra reflektion foumlrutsaumltter mognad mognad foumlrutsaumltter reflektion I naumlsta kapitel undersoumlks reflektion naumlrmare tillsammans med taumlnkande

632 Reflektera taumlnka ndash och sedan goumlra Foumlregaringende delkapitel visade att diskurspaketet bestaringende av mognad ansvar kreativitet och kritisk(t) ocksaring associeras med och underordnas reflektion Reflektion tillsammans med kreativitet aumlr dock saumlrskilt starkt associerade med de kritiska foumlrekomsterna ibland i form av kritisk reflektion Foumlrekom-sterna underordnas andra uttryck foumlr taumlnkande och reflektion textuellt ge-nom rubriker och ideationellt som andradeltagare i grammatiska metaforer Det gaumlller exempelvis kognitiva och metakognitiva faumlrdigheter (EU 2018 Ed 2030) reflekterande praktik (EU 2018) reflektionsfoumlrmaringga (DeSeCo) och uppgifter som kraumlver reflektion (PISA 2018)

Reflektionsfoumlrmaringga (reflectiveness min oumlversaumlttning) beskrivs i DeSeCo som en utgaringngspunkt foumlr ramverket uttryckt i form av en litteraumlr metafor rdquonyckelkompetensernas hjaumlrtardquo (DeSeCo 20048) DeSeCo-rapporten som fungerar som legitimerande foumlr PISA-ramverket formulerar aumlven PISAs syfte som att rdquoidentifiera i vilken utstraumlckning individer har det reflekterande foumlrharingllningssaumltt (approach) till kunskap och laumlrande som kompetensram-verket vilar paringrdquo (OECD 200516) Det kritiska som del av nyckelkompetenser i DeSeCo och som del i PISAs ramverk underordnas paring saring saumltt automatiskt foumlrmaringgan att reflektera Detta aumlr maumlrkbart i baringde rubriker och paring satsnivaring som i nedanstaringende exempel daumlr foumlrmaringgan (ability) att reflektera fungerar som utpekad i en relationell identifierande sats

Foumlrmaringgan att reflektera innefattar (involve) inte bara foumlrmaringgan att rutin-maumlssigt tillaumlmpa en formel eller metod naumlr man moumlter en situation utan ocksaring

137


foumlrmaringgan att hantera foumlraumlndring laumlra av erfarenheten och taumlnka och agera med ett kritiskt foumlrharingllningssaumltt (DeSeCo5 min oumlversaumlttning)

Det kritiska foumlrharingllningssaumlttet riktas baringde mot tanke och handling Ett undantag finns i foumlljande exempel trots att riktningen inte aumlr en foumlljd av en process riktad mot en andradeltagare

Den haumlr nyckelkompetensen [foumlrmaringgan att anvaumlnda kunskap och information interaktivt] foumlrutsaumltter (requires) kritisk reflektion oumlver informationens sjaumllva natur ndash dess tekniska infrastruktur och dess sociala kulturella och till och med ideologiska kontext och paringverkan (DeSeCo11 min oumlversaumlttning)

Den kritiska reflektionen riktas inte mot informationens inneharingll i sig utan istaumlllet mot vad som doumlljer sig bortom informationens yta Genom adverbet rdquotill och medrdquo (rdquoevenrdquo) konstrueras ideologi som naringgot ovaumlntat till skillnad fraringn social och kulturell kontext (jfr Martin amp Rose 2007119) Den kritiska reflektionens riktning handlar om djup och inte det ytliga moumltet med infor-mationen Reflektionsfoumlrmaringga aumlndrar i Ed 2030 karaktaumlr Det i DeSeCo-rapporten ofta foumlrekommande rdquoreflectivenessrdquo foumlrekommer inte alls Daumlr-emot aringterkommer reflektion i nya fraser exempelvis rdquoreflekterande praktikrdquo och delvis nya associationer Reflekterande praktik aringterfinns bland annat i en sekventiell triad tillsammans med och starkt associerad till foumlrestaumlllnings-foumlrmaringga (anticipation) och ett ansvarsfullt agerande

1 Reflective practice is the ability (u) to take a critical stance when deciding choosing and acting by stepping back from what is known or assumed and looking at a situation from other different perspectives (Ed 20306)

I meningen goumlrs genom en relationell identifierande process en stark association (++) mellan reflekterande praktik och att inta ett kritiskt foumlr-haringllningssaumltt I texten anas ocksaring en social praktik genom processer som kraumlver en aktoumlr Processerna befinner sig i ett slags metaforiskt graumlnsland mellan materiella och mentala processer (deciding choosing) vilka skulle kunna faring fysiska uttryck och det mer entydigt materiella rdquoactingrdquo men dessa skapar tillsammans en bild av en aktiv reflektiv praktik i en materiell vaumlrld Att inta ett kritiskt foumlrharingllningssaumltt konstrueras vidare som en foumlrmaringga foumlrsedd med en omstaumlndighet som beskriver naumlr det kritiska ska aktiveras och hur detta ska goumlras det vill saumlga ytterligare en del av en social praktik (van Leeuwen 200810f) Det kritiska konstrueras som en slags beredskap

138


som garingr att aktivera I naumlsta mening som foumlljer direkt paring mening 1 ovan definieras rdquoanticipationrdquo

2 Anticipation mobilises cognitive skills such as analytical or critical thinking to foresee what may be needed in the future or how actions taken today might have consequences for the future (Ed 20306)

I mening 2 associeras naumlsta ord i den ovan naumlmnda triaden med det kritiska genom foumlrestaumlllningsfoumlrmaringga som en abstrakt men potent foumlrstadeltagare (Halliday amp Matthiessen 2014249f 334) som genom en metaforiskt materiell process rdquomobiliserardquo saumltter andradeltagaren kognitiva faumlrdigheter i roumlrelse och daumlrmed ocksaring kritiskt och analytiskt taumlnkande Det kritiska taumlnkandet faringr i konstruktionen till skillnad fraringn oumlvriga foumlrekomster en tydlig riktning och ett rationaliserande syfte (foumlrutse framtidens behov och konsekvenser foumlr framtiden) Analytisk aumlr i jaumlmfoumlrelse med DeSeCo starkare associerat till det kritiska (taumlnkandet) i Ed 2030 och i exemplet mycket starkt som del av samma fras och som bestaumlmning till taumlnkande paring samma saumltt som kritisk och aumlven kreativ Reflektion och foumlrestaumlllningsfoumlrmaringga skrivs i texten fram som foumlr-stadium till den sista delen av triaden ansvarsfullt agerande I baringda dessa delar fyller det kritiska en funktion I exemplen innebaumlr det kritiska foumlrharingll-ningssaumlttet snarare en blick bakaringt medan det kritiska taumlnkandet istaumlllet blickar framaringt

Paring saumltt och vis har EU-ramverken genomgaringtt en liknande foumlraumlndring Daumlr foumlrekommer reflektion och det kritiska snarare parataktiskt aumln genom att reflektion oumlverordnas det kritiska Kritiskt och reflektion aumlr starkt associe-rade genom att de fungerar som bestaumlmningar till varandra reflektera kritiskt kritisk reflektion och kritiskt reflektera Foumlrekomsterna av baringde reflektion och det kritiska framtraumlder i EU-texterna baringde som underordnade nyckelkompetenserna i sig och aumlven de beskrivningar som goumlrs av nyckel-kompeteserna genom olika uttryck foumlr kunskap attityd foumlrmaringga och saumlrskilt faumlrdigheter Det kritiska taumlnkandet fungerar i EU-texterna som en kognitiv faumlrdighet utan tydlig riktning det vill saumlga vad det ska anvaumlndas till Det aumlr i linje med att maringnga av nyckelkompetensernas auktoritetslegitimeringar haumlm-tas fraringn ett kognitivt forskningsfaumllt med en houmlg auktoritetsfaktor I naumlsta del-kapitel vaumlnder jag blicken mot PISAs ramverk och konstruktionen av literacy

633 Literacy ndash det kritiska i roumlrelse I foumlljande kapitel undersoumlker jag det kritiskas plats i materialet med saumlrskilt fokus paring PISA-ramverket Jag inleder med att jaumlmfoumlra definitioner av literacy

139


laumls- (och skriv) kunnighet som foumlrekommer i materialet det vill saumlga PISAs (OECD) och EU-texternas Jag oumlvergaringr sedan till att visa paring diskursiva foumlraumln-dringar av det kritiska och dess associationer Jag avslutar med att visa hur det kritiska konstrueras inom en legitimerande digitaliserings- och en del-aktighetsdiskurs Daring delkapitlet innefattar maringnga delteman har inneharingllet samlats under rubriker Jag inleder med att redogoumlra foumlr definitioner av literacy

Definitioner av literacy i roumlrelse Jag inleder med att jaumlmfoumlra definitionerna av literacy i nyckelkompetenserna fraringn EU 2006 och EU 2018 Literacy som begrepp anvaumlnds mycket sparsamt i EU 2006 och endast som laumls- och skrivkunnighet Nyckelkompetensen rdquoCommunication in the mother tonguerdquo kallas 2018 rdquoLiteracy competencerdquo Literacy har daumlrmed faringtt en breddad betydelse daumlr laumls- och skrivkunnighet40

endast aumlr en av en maumlngd i ramverkets alla nyckelkompetenser som i rdquoinfor-mation literacyrdquo eller rdquomedia literacyrdquo Det finns ocksaring en uttryckt straumlvan efter rdquouniversal literacyrdquo (EU2018 1891) Definitionen nedan fraringn 2006 utgaringr inte fraringn begreppet literacy utan fraringn rdquokommunikation paring moders-maringletrdquo I Tabell 14 visas definitionerna Ord som endast foumlrekommer i versionen fraringn 2006 aumlr fetstilade Nya ord och uttryck tillagda eller foumlraumln-drade aumlr i versionen fraringn 2018 markerade med understrykning

Tabell 14 Definitioner av literacy i EU2006 och EU2018

EU2006 Kommunikation paring modersmaringlet aumlr foumlrmaringgan att i baringde tal och skrift uttrycka och tolka begrepp tankar kaumlnslor fakta och aringsikter (dvs att lyssna tala laumlsa och skriva) samt spraringklig interaktion i laumlmplig och kreativ form i en rad olika samhaumllleliga och kulturella sammanhang ndash

EU2018

Laumls- och skrivkunnighet aumlr foumlrmaringgan att i baringde tal och skrift identifiera foumlrstaring uttrycka skapa och tolka koncept41 kaumlnslor fakta och aringsikter med hjaumllp av ljud- och bildmaterial och digitalt material inom olika omraringden och sammanhang Den foumlrutsaumltter en foumlrmaringga att effektivt kommunicera och faring kontakt med andra paring ett

mdash 40 I den svenska oumlversaumlttningen har endast nyckelkompetensen Literacy oumlversatts som kunnighet Oumlvriga literacies oumlversaumltts med andra begrepp saringsom kunskap och kompetens 41 Jag har inte markerat det skilda ordvalet haumlr (begrepp-koncept)

140


laumlmpligt och kreativt saumltt (EU utbildning arbete hem 2018 1898 svenskoch fritid (EU 2006 oumlversaumlttning)39414 svensk

oumlversaumlttning)

Det aumlr tvaring delvis olika aktoumlrer som antyds i de tvaring definitionerna I 2006 aringrs version aumlr den sociala aktoumlren inriktad paring kommunikation genom att lyssna tala laumlsa och skriva medan 2018 foumlr in digitala och multimodala aspekter I EU2018 har kraven paring den sociala aktoumlren blivit mer specifika Om vi tolkar detta med hjaumllp av Bernsteins kodteori kan dessa foumlraumlndringar betraktas som en till viss del staumlrkt klassifikation av sjaumllva begreppet literacy men aumlven en inramning av de antydda sociala praktikerna med tanke paring de mer specifika angivelser om vad som innefattas i foumlrmaringgan rdquoidentifierardquo rdquofoumlrstaringrdquo och rdquoskapardquo och aumlven hur foumlrmaringgan ska visas (med hjaumllp av ljud- bild- och digi-talt material) Dessutom har utvaumlrderingsreglerna skaumlrpts kommunika-tionen maringste inte laumlngre bara vara laumlmplig och kreativ utan aumlven rdquoeffektivrdquo I definitionerna omnaumlmns inte det kritiska men vi ser att kaumlnslor fakta och aringsikter naumlmns i baringda versionerna daumlremot inte laumlngre rdquotankarrdquo Inga foumlre-komster av kritisk(t) finns i definitionerna

I DeSeCo beskrivs PISAs literacy-begrepp som rdquoinnovativtrdquo (20053) eftersom det innefattar elevers foumlrmaringga att bland annat rdquoanalysera resonera och kommunicera effektivtrdquo Det handlar daumlrmed om ett brett begrepp som kan anvaumlndas inom en rad omraringden bortom rent spraringkliga aumlmnen Det handlar ocksaring om handlingar och aktiviteter som kan kategoriseras som mer eller mindre effektiva Daumlrfoumlr ingaringr exempelvis rdquoreading literacyrdquo och rdquomathematical literacyrdquo i samma kompetenskategori rdquoThe ability to use lan-gauge symbols and text interactivelyrdquo och det aumlr denna kompetens som PISA definierar och proumlvar Definitionen av reading literacy (laumlskunnighet) i PISAs ramverk har genomgaringtt smaumlrre foumlraumlndringar sedan aringr 2009 I definitionen fraringn 2018 nedan aumlr de ord som aumlr nytillkomna i foumlrharingllande till ramverket fraringn aringr 2009 understrukna

Reading literacy is understanding using evaluating reflecting on and engaging with texts in order to achieve onersquos goals to develop onersquos knowledge and potential and to participate in society (PISA 201828 mina understrykningar)

Ordet rdquovaumlrderingrdquo (rdquoevaluatingrdquo) har tillkommit och rdquowritten textsrdquo har bytts ut mot rdquotextrdquo I rdquotextrdquo innefattas enligt ramverket 2018 all slags skrift analoga och digitala och dynamiska texter (med hyperlaumlnkar) och aumlven bildelement daumlr skrift innefattas saringsom tabeller bilder eller serierutor (s 29) Rena

141


ljudinspelningar eller film ingaringr daumlrmed inte I jaumlmfoumlrelse med EU 2018 aumlr det daumlrmed en taumlmligen modest multimodal riktning och man anger aumlven att begreppet text valts istaumlllet foumlr information foumlr att betydelsen ligger naumlra just skriven text och aumlven kan syfta paring skoumlnlitteraumlra texter Syftesbeskrivningen markerad genom rdquoin order tordquo har inte aumlndrats Syftet innefattar sparingr av moraliska och rationaliserande legitimeringar genom grundantagandet att det aumlr viktigt att naring sina maringl att utveckla kunskap och potential och att delta i samhaumlllet

De tre huvudprocesser som utgoumlr kaumlrnan i rdquoreading literacyrdquo i PISA aumlr utgaringngspunkt foumlr laumlsfoumlrstaringelsedelen av nationella provet i svenska 1 Dessa processer har ocksaring genomgaringtt foumlraumlndringar vilka vi ser i tabellen nedan

Tabell 15 Jaumlmfoumlrelse ramverk PISA 2009 och 2018

PISA 2009 PISA 2018 Access and retrieve (retrieve information)

Locate information (Access and retrieve information within a text search and select relevant text)

Integrate and interpret (form a broad understanding develop an interpretation)

Understand (Represent literal meaning Integrate and generate inferences)

Reflect and evaluate (reflect on and evaluate content and form of text)

Evaluate and reflect (Assess quality and credibility reflect on content and form detect and handle conflict)

De begrepp som anvaumlnds i laumlskunnighetsramverket aumlr i stort sett samma i versionerna men alla processer har undergaringtt foumlraumlndringar genom att begrepp fraringn 2009 har foumlraumlndrats flyttats och omvandlats till rubriker eller foumlrklaringar Exempelvis har den foumlrsta processen rdquoAccess och retrieverdquo preciserats i PISA 2018 genom att den baringde handlar om att goumlra urval bland texter och i texter rdquoIntegrate and interpreterdquo verkar ocksaring ha preciserats rdquoUnderstandrdquo i PISA 2018 anges omfatta att hitta den bokstavliga samt kunna anvaumlnda inferenser det vill saumlga en definition som moumljligen laumlttare laringter sig maumltas aumln i formuleringen 2009 rdquoform a broad understanding develop an interpretationrdquo I den sista processen har reflektion och vaumlrdering bytt plats men den stora foumlraumlndringen finns i den foumlrklarande parentesen I PISA 2009 handlar det om att reflektera kring och vaumlrdera inneharingll och form medan vaumlrdering av kvalitet och trovaumlrdighet lyfts i PISA 2018 Aumlven dessa processer verkar liksom den foumlraumlndrade definitionen av literacy i EU 2018 ha resulterat i en staumlrkt klassifikation och aumlven inramning paring saring saumltt att processerna

142


beskrivs med stoumlrre precision och med en tydlig riktning Att rdquovaumlrderardquo tilldelas stoumlrre vikt 2018 i linje med dess plats i den ovan naumlmnda defi-nitionen av reading literacy kan ocksaring ses i de fem foumlrekomster av kom-binationer med rdquokritisk(t)rdquo i PISA 2018 medan saringdana saknas helt 2009 (se Tabell 15) Den vanligaste kombinationen och associationen till kritiskt var daring istaumlllet rdquoanalysrdquo Analys och kritisk laumlsning associeras i ramverket till sofistikerad laumlsning och djup foumlrstaringelse

Daring ett syfte med PISAs ramverk gaumlllande reading literacy aumlr att kunna kartlaumlgga maumlta och jaumlmfoumlra laumlskompetens finns sex nivaringer42 angivna med kriterier av vilka naringgra inneharingller foumlrekomster av kritiskt Det kritiska asso-cieras till de tre houmlgsta nivaringerna 4ndash6 vilka ca 30 av deltagarna i PISA naringr upp till och daumlrmed god laumlsfoumlrmaringga Differentieringen av det kritiska mellan nivaring fyra och sex utgoumlrs dels av att den kritiska vaumlrderingen utgaringr fraringn olika kunskapsformer fraringn allmaumlnkunskap paring nivaring 4 till specialiserad kunskap paring nivaring 5 dels av textens komplexitet och aumlmne Paring nivaring 6 ska eleven utgaring fraringn olika perspektiv och anvaumlnda rdquosofistikeradrdquo foumlrstaringelse bortom texten Kritisk laumlsfoumlrmaringga konstrueras daumlrmed som naringgot som inte alla elever kan naring

Digitalisering som drivkraft foumlr det kritiska De snabba foumlraumlndringarna osaumlkerhet och teknikutveckling som beskrevs som oumlvergripande legitimeringar i baringde EU- och OECD-dokumenten aumlr aumlven underfoumlrstaringdda legitimeringar i PISA-ramverket Som ovan beskrivit fun-gerar PISA-undersoumlkningarna som ett saumltt att maumlta delar av de nyckelkom-petenser som aumlr framtagna foumlr att tackla de utmaningar som finns beskrivna i OECDs policydokument Paring detta saumltt byggs aumlven digitalisering och dess koppling till kritiskt taumlnkande in i en legitimeringskedja Detta visas i Figur 2

mdash 42 2009 gaumlllde 5 nivaringer men 2018 6 nivaringer

143


Kritiskt taumlnkande aumlr daumlrfoumlr viktigare aumln naringgonsin foumlr laumlskunnighet (reading literacy)

Mening 2 informationssamling fraringn internet foumlrutsaumltter genomsoumlkning av stora textmaumlngder och omedelbar vaumlrdering av texters trovaumlrdighet

Mening 1 Digitala texter foumlrutsaumltter nytt fokus och nya strategier

PISA 2009

Rubrik Vikten av digitala texter

DeSeCo

Foumlraumlndring information snabbhet digitalisering

Figur 2 Legitimeringskedja av kritiskt taumlnkande i PISA 2009

Oumlverst i figuren ses de tidigare behandlade oumlvergripande legitimeringarna fraringn DeSeCo vilka egentligen riktas mot ramverkets maumltpunkt reading literacy i slutet av kedjan Den oumlvergripande och implicit rekontextuali-serade legitimeringen fraringn DeSeCo goumlr att den moraliska legitimeringen i rubriken rdquodet viktigardquo egentligen inte behoumlver legitimeras paring andra saumltt aumln som haumlr moraliskt I meningarna under rubriken framgaringr det dock att det egentligen inte aumlr de digitala texterna i sig som aumlr viktiga foumlr inneharingllet i texten utan konsekvenserna och praktikerna som foumlljer av dem I de tvaring meningarna efter rubriken foumlrbereds och foumlrstaumlrks legitimeringen av det kritiska taumlnkandet genom verb med stark foumlrpliktelse rdquofoumlrutsaumltterrdquo och riktas mot nya strategier som den digitala laumlsningen foumlr med sig Detta aringterfinns i den naumlstkommande meningen daumlr information just paring internet kraumlver en snabb vaumlrdering av materialets trovaumlrdighet I den relationella attributiva satsen pekar ocksaring adverbet rdquodaumlrfoumlrrdquo bakaringt mot de tvaring foumlrsta meningarnas foumlrpliktigande verklighetsbeskrivningar och moumljligen aumlven mot styckets rubrik Dessutom laumlggs en foumlrstaumlrkt moralisk legitimering till det kritiska taumlnkandet i en attributiv sats rdquoaumlr viktigare aumln naringgonsinrdquo Legitimerings-kedjan landar till sist i ramverket foumlr laumlskunnighet (reading literacy) och det kritiska taumlnkandet placeras daumlrigenom ocksaring inom ramverket Detta aumlr dock enda garingngen som just rdquokritiskt taumlnkanderdquo naumlmns i de tvaring PISA-ramverken

144


avseende laumlskunnighet Kritiskt taumlnkande konstrueras som kopplat till digi-tala textpraktiker inte till laumlsning oavsett medium

Starka associationer till det kritiska i PISA 2009 beroumlr i flera fall digitala (electronic reading on line electronic medium information on the Internet) medan digitala aspekter i 2018 aringrs version inte laumlngre verkar behoumlva markeras eller namnges I PISA 2009 konstrueras rdquoinformationrdquo som enkel nominal-fras ibland foumlrsedd med en efterfoumlljande omstaumlndighet rdquoparing internetrdquo medan rdquoinformationrdquo i PISA 2018 konstrueras genom utbyggda nominalfraser till-sammans med kvalitetsaspekter saringsom rdquorelevansrdquo rdquokvalitetrdquo eller rdquovaliditetrdquo och det aumlr inte tillraumlckligt att vara kritisk mot information i sig Det kan ocksaring vara vaumlrt att laumlgga maumlrke till att literacy i Ed 2030 uppges vara mycket fortsatt viktigt men de exempel som sedan ges handlar endast om rdquodigital literacyrdquo (OECD 20184)

Det kritiska som deltagande ndash och faring ett jobb Foumlrutom det kritiskas starka associationer till digitala praktiker finns ocksaring starka associationer till deltagande OECD- och EU-texterna innefattar som tidigare naumlmnt deltagande som oumlvergripande legitimering men deltagande fungerar aumlven som en direkt legitimering av laumls- och skrivkunnighet i PISAs definition se kapitlets boumlrjan Foumlljande citat daumlr man refererar till den svenska laumlsforskaren Ingvar Lundberg aringterkommer med viss variation i de tvaring PISA-ramverken

Participation may also include a critical stance a step for personal liberation emancipation and empowerment (200924)

Det kritiska goumlrs genom en identifierande process starkt associerad till deltagande men fungerar haumlr kanske som en taumlmligen blygsam utgaringngspunkt foumlr en slags stegring mot frihet och egenmakt I 2018 aringrs version daumlr en verbfras skjutits in rdquotaking a critical stancerdquo anas en aumlnnu tydligare agen-tivitet och kanske styrka aumlven hos det kritiska naumlr det kritiska foumlrharingllnings-saumlttet foumlrst intas och sedan foumlljs av ett steg mot personlig frigoumlrelse Trots verbet rdquomayrdquo som osaumlkerhetsmarkoumlr oumlppnar citatet aumlndaring foumlr en rationa-lisering av deltagande som inte byggs paring uttalad ekonomisk eller maumltbar nytta Citatet haumlmtas fraringn ett stycke daumlr laumlsning (2009) eller laumlskunnighet (2018) formuleras som rdquogrunden foumlr fullt ekonomiskt politiskt lokalt och kulturellt deltaganderdquo (s 30) Framskjutenheten av rdquoekonomiskrdquo faringr ses som vaumlntad utifraringn de tidigare oumlvergripande legitimeringarna och OECDs syfte I baringda versionerna kopplas laumls- och skrivkunnighet till jobbmoumljligheter

145


(PISA 200924 PISA 201830) I baringda versionerna legitimeras laumls- och skriv-kunnighet ocksaring genom ett berikat privatliv och stoumlrre moumljlighet till del-tagande i det demokratiska samhaumlllet I PISA 2018 legitimeras straumlvan efter god laumlsfoumlrmaringga paring samhaumlllsnivaring ocksaring genom rdquobaumlttre haumllsa och minskad brottslighetrdquo (PISA 201830 jfr Wan 2014)

Det kritiska fungerar i PISAs ramverk till stor del som ett kvalitetskrite-rium foumlr laumlskompetens och ett tecken paring rdquosofistikerad foumlrstaringelserdquo Naumlr ram-verket 2018 anpassats till mer digitala praktiker och multimodala texter daumlr det skrivna ordet fortfarande har en saumlrstaumlllning aumlr en diskursiv foumlraumlndring tydlig (Kritisk) analys riktad mot information laumlmnar plats foumlr (kritisk) vaumlrdering av informationskvalitet I ramverket aumlndrar aumlven reflektion sin natur och laumlmnar mer plats foumlr vaumlrdering av kvalitet och rdquotrovaumlrdighetrdquo medan reflektion riktas mot rdquoinneharingllrdquo och rdquoformrdquo Det kritiska har i PISA ocksaring en plats i en deltagandediskurs moumljligen stadd i foumlraumlndring daumlr stort fokus ligger paring ekonomisk samhaumlllsnytta och jobbmoumljligheter I definitio-nerna av laumls- och skrivkunnighet i EU-dokumenten aumlr en oumlkande multimodal ansats tydligare ordet rdquokaumlllardquo anvaumlnds istaumlllet foumlr text och kritiskt taumlnkande ingaringr som en del av denna kompetens Eventuellt pekar aumlven anvaumlndningen av rdquoliteracyrdquo i Ed 2030 mot att rdquoliteracyrdquo med tanke paring ett genomdigitaliserat samhaumllle innefattar just det som kan goumlras och narings digitalt

634 Konstruktioner av det kritiska I Tabell 16 jaumlmfoumlr jag konstruktioner av det kritiska i det internationella materialet med critical literacy

Tabell 16 Jaumlmfoumlrelse laumls- och skrivkunnighet i det internationella materialet med Critical literacy

Aspekter av det kritiska

OECDEU laumls- och skrivkunnighet

Freire critical literacy

Teoretisk utgaringngspunkt

Maumltbara kompetenser foumlrmaringga faumlrdighet

(Omaumltbart som fristaringende kompetens) social praktik

Varfoumlr ska man vara kritisk

Snabba foumlraumlndringar informationsmaumlngder kunskaps-ekonomi digitalisering (individen och medlemslaumlnderna maringste anpassa sig till detta) individens foumlrmaringga att faring jobb faring ett bra liv kunna vara innovativ och flexibel kunna anpassa sig bidra till samhaumllle och ekonomi (steg mot

Utveckla medvetandegoumlrande foumlr att uppnaring frihet =Motarbeta oraumlttvisor diskriminering Tillsammans med andra foumlrtryckta se och foumlrstaring oraumlttvisor bekaumlmpa dessa och undanroumlja dessa genom

146


frigoumlrelse egenmakt) Digitala praktiker information hitta och sovra Bristdiskurs kring ungdomar (daringliga paring att ifraringgasaumltta felaktig information) deltagande som del av anpassning till och arbete foumlr samhaumllle och ekonomi

handling foumlraumlndra samhaumlllet Deltagande som subjekt i samhaumlllsfoumlraumlndring

Vem ska vara eller bli kritisk

Individen medborgaren eleven Den foumlrtryckta och foumlrtryckaren eleven som del av grupp

Hur blir man Genom uppnaring mognad Genom medvetandegoumlrande kritisk utvecklande av och oumlverfoumlring av

kompetenser kunskaper och faumlrdig-heter genom formell utbildning och informellt laumlrande Laumlsande och skrivande aumlr foumlrutsaumlttning

dialog gemensamma jaumlmfoumlrelser av spraringk och vaumlrld och gemensamt skapande av kunskap Laumlsande och skrivande som del av medvetandegoumlrande sjaumllvreflektion

Hur aumlr en Mogen ansvarsfull kreativ reflek- Reflekterar foumlre (gemensam) kritisk terar foumlre agerande genom att ta ett handling Uppvisar kritisk person steg tillbaka fraringn det man vet foumlr att

se nya perspektiv aumlr analytisk och vaumlrderande Har motstaringndskraft foumlr att kunna frigoumlra sig fraringn omedelbar social paringverkan uppvisar rdquofoumlrfinadrdquo laumls- och skrivkunnighet och foumlrstaringelse av texter agerar med ansvar

transitivitet reflekterar har vilja till dialog proumlvande av egna och andras argument medvetenhet om egna foumlrut-fattade meningar vilja att foumlrstaring andra agerar foumlr att skapa en baumlttre vaumlrld

Vad goumlr en Foumlrstaringr inneharingll paring djupet och Foumlrstaringr spraringk och vaumlrld ser kritisk jaumlmfoumlr med uppfattningar och oraumlttvisor och agerar foumlr att person kunskaper och andra perspektiv

aktiverar kritiskt foumlrharingllningssaumltt i vissa situationer

foumlraumlndra vaumlrlden

Vilken aumlr Utbildningssystem och skola ska se Utbildningssystem som rdquokan skolans roll till att elever utvecklar nyckel-

kompetenser foumlrmaringgor faumlrdigheter och kunskaper vaumlrden och attityder foumlr att foumlrbereda foumlr livslaringngt laumlrande och ekonomisk tillvaumlxt Laumlrarens roll inte tydligt framskriven

baumlra skepticismens boumlrdardquo studiecirkelform samtal utan sneda maktfoumlr-haringllanden Graumlns mellan laumlrare och elev foumlrsvagad men inte obefintlig

Mot vadnaumlr

Digitala praktiker information informationens kvalitetsaspekter

Word och world

147


Valsituationer (sociala ideologiska konsekvenser av informations-teknologi)

Ord och vaumlrlden konstruktioner av vaumlrlden och vaumlrlden som den aumlr sjaumllvreflektion

Inramning och klassifikation

Stark inramning och klassifikation men baringda genomgaringr foumlrsvagningsprocesser genom fokus paring individens intressen (common sense) och aumlmnesoumlverskridande kompetenser samtidigt som definitioner av literacy visar paring en motsatt roumlrelse

Svagare inramning och klassifikation men explicit maringl foumlraumlndring foumlr frigoumlrelse och raumlttvisa) utarbetad arbetsform metod finns Kunskapen tar sin utgaringngspunkt i elevernas vaumlrld men stannar inte daumlr

OECDs och EUs konstruktioner av literacy som maumltbar och oumlverfoumlrbar faumlrdighet ligger sjaumllvfallet laringngt fraringn critical literacy som social praktik Det kritiska konstrueras i det internationella materialet som ett individuellt projekt vilket riktas mot information moumljligen aumlven ideologiska aspekter av den men detta formuleras snarast som en fraringga om trovaumlrdighet Det kritiska aumlr naringgot som aktiveras i individens valsituationer (aumlr det haumlr en bra affaumlrsideacute varfoumlr ska jag roumlsta paring det haumlr partiet) och som ett fraumlmst individuellt projekt Critical literacy tar sin utgaringngspunkt i baringde spraringk sanningsanspraringk och ideo-logier och den direkta materiella vaumlrlden och det kritiska aumlr ett gemensamt projekt De skrivningar som goumlrs i PISA med haumlnvisning till den svenska skrivforskaren Ingvar Lundberg daumlr laumls- och skrivkunnighet saumlgs kunna leda till kritiskt foumlrharingllningssaumltt egenmakt emancipation och frigoumlrelse och naumlrmar sig till viss del synsaumltt inom critical literacy I det internationella text-materialet skapas bilder av ideala sociala aktoumlrer men det kan aumlven vara vaumlrt att paringminna om att aumlven critical literacy som teori och social praktik foumlr med sig saumlrskilda vaumlrderingar (Luke 2000) Aumlven OECD- och EU-texterna handlar i viss grad om att foumlrbaumlttra vaumlrlden tackla miljoumlproblem och oraumlttvisor men dessa problem aumlr inte utgaringngspunkt foumlr den kritiska praktiken utan tacklas laringngsiktigt faringr man anta genom att individen medborgaren visar engage-mang tar ansvar aumlr anstaumlllningsbar genom att uppnaring efterfraringgad kompetens skaffar jobb foumlr att paring saring saumltt bidra till samhaumlllets ekonomiska och kunskaps-baserade vaumlxtkraft vilket i sin tur leder till att samhaumlllets utmaningar kan loumlsas paring laringng sikt Genom nyckelkompetenser kan den kritiska och kreativa medborgaren moumlta snabba foumlraumlndringar och omstaumlllningar i arbetslivet enorma informationsmaumlngder och samtidigt foumlrverkliga sig sjaumllv kunna delta och paringverka samhaumllle och ta del av kulturliv liksom agera under ansvar Det aumlr alltsaring en maumlngd krav som staumllls paring individen I critical literacy aumlr

148


kraven faumlrre men mer genomgripande Den kritiska reflektionen i critical literacys tappning saktar ner tiden ger tid att granska garing i dialog utveckla genomgripande foumlrstaringelse se andras perspektiv och se sig sjaumllv foumlr att foumlr-bereda agerande I baringda foumlrutsaumltts en slags utveckling Critical literacys syn paring utveckling aumlr ett foumlraumlndrat medvetande inte en maumlngd olika kompetenser faumlrdigheter och vaumlrden som ska laumlggas till varandra Likheterna aumlr aumlndaring vaumlrda att haringlla i minnet Reflektionens vikt aumlr en saringdan liksom vilja till kommu-nikation och foumlrstaringelse eller dialog Den medvetandegoumlrandeprocess som Freire beskriver fraringn en naiv transitivitet och det kaumlnslostyrda mot reflektion och kritisk transitivitet har vissa likheter med det internationella materialets mognadsprocess Det kritiska aumlr emellertid hos Freire inte villkorat eller foumlrbeharingllet de faring (30 ) som naringtt laumlngst i laumls- och skrivkunnighet utan baringde maringl och medel foumlr utbildningen Snarare aumlr utvecklingen av laumlsning och skrivande och critical literacy parallella och odelbara entiteter

Laumlngst ner i tabellen proumlvar jag klassifikations- och inramningsbegreppen paring materialet Det aumlr inte svaringrt att kategorisera det internationella materialets konstruktioner av det kritiska (maumltbart upphoumljt och foumlrpliktigande) som uttryck foumlr en stark klassifikation OECD-texterna pekar dock saumlrskilt Ed 2030 mot en uppluckring av klassifikation och inramningen eftersom de kompetenser som kraumlvs i framtiden innebaumlr att elever behoumlver ha stoumlrre inflytande paring utformningen av baringde vadet och huret av laumlrandet med hjaumllp av digitala redskap och utifraringn egna intressen Nyckelkompetenserna goumlr ocksaring att oumlvergripande tvaumlrvetenskapliga projekt efterfraringgas Undervisning som individuellt projekt staringr dock fortfarande starkt aumlven om samarbete framhaumlvs som en viktig kompetens (Sundberg amp Wahlstroumlm 2012) I naumlsta avsnitt oumlvergaringr jag till det kritiska i en svensk kontext

64 Svenskaumlmnet styrdokument och kritiska konstruktioner De nationella styrdokumenten som undersoumlks i detta kapitel kan delvis betraktas som resultat av rekontextualiseringsprocesser av det internationella materialet internationella samarbeten och oumlverenskommelser under och infoumlr dessa ramverks publicering Det nationella materialet omfattar de styr-dokument som var aktuella vid undersoumlkningens genomfoumlrande gy 11 och aumlmnesplanen i svenska (syftesdel maringl43 centralt inneharingll och kunskapskrav) Troligen betraktar dock svensklaumlrare aumlmnesplanen som den text som mest paringtagligt styr arbetet aumlven om inte alla delar kanske betraktas som lika viktiga mdash 43 De rubriceras inte som rdquomaringlrdquo i aumlmnesplanen men anges som saringdana i kommentar-materialet

149


i det dagliga arbetet Foumlrutom dessa styrdokument ingaringr frislaumlppta och publicerade exempel paring nationella prov och tillhoumlrande informations- och bedoumlmningsmaterial i de kurser daumlr nationella prov finns svenska 144 och svenska 3 Dessa betraktar jag som sanktionerade rekontextualiseringar av aumlmnesplanen Mer manifesta rekontextualiseringar av det internationella materialet aumlr ocksaring tydliga genom att de laumlsfoumlrstaringelseprocesser som aumlr vaumlg-ledande foumlr det nationella provet foumlr svenska 1 aumlr haumlmtade fraringn PISAs ram-verk om reading literacy (OECD 2009) Ett grundantagande foumlr min analys aumlr att de nationella proven och dess kringmaterial har betydelse foumlr hur svensklaumlrare tolkar aumlmnesplanen och svenskaumlmnets uppdrag I denna del anvaumlnds samma analysverktyg som foumlr det internationella materialet (se 61)

Med tanke paring laumlsare som inte aumlr bekanta med svenskaumlmnet paring gymnasie-skolan aumlgnar jag 641 aringt att introducera och beskriva aumlmnesplanen i svenska foumlr gymnasiet och de nationella proven liksom det tillhoumlrande kringmaterial som ingaringr i undersoumlkningen I 642 beskriver jag foumlrekomsterna i materialet i stort I 643 redogoumlr jag foumlr analysen av tvaring av de starkast associerade verben till kritiskt granska och vaumlrdera I 644 redogoumlr jag foumlr analysen av tvaring verb som inte associeras i lika houmlg grad till det kritiska laumlsa och reflektera I 645 aringterfinns en analys av det kritiskas plats i foumlrharingllande till citat- och referat-teknik I 646 visar jag paring naringgra dissociationer

641 Svenskaumlmnet paring gymnasiet Nedan beskriver jag oumlvergripande svenskaumlmnets uppbyggnad foumlr att naumlrmare presentera det material som ingaringr och varfoumlr Beskrivningen bygger paring Skol-verkets kommentarmaterial foumlr svenskaumlmnet de allmaumlnna beskrivningar av lgy 11 och aumlmnesplanen som finns att haumlmta paring Skolverkets webbsajt och Allmaumlnna raringd angaringende bedoumlmning (2018) Aumlmnesplanen i svenska (SKOLFS 2010261) bestaringr av fyra delar syfte maringl centralt inneharingll och kun-skapskrav Den inleds med en kort inledande text bestaringendes av tre meningar vilka formulerar en utgaringngspunkt foumlr svenskaumlmnet

Kaumlrnan i aumlmnet svenska aumlr spraringk och litteratur Spraringket aumlr maumlnniskans fraumlmsta redskap foumlr reflektion kommunikation och kunskapsutveckling Genom spraring-ket kan maumlnniskan uttrycka sin personlighet och med hjaumllp av skoumlnlitteratur texter av olika slag och olika typer av medier laumlr hon kaumlnna sin omvaumlrld sina medmaumlnniskor och sig sjaumllv (SKOLFS 2010261)

mdash 44 Under avhandlingsarbetets garingng (2019) beslutades att det nationella provet i svenska 1 aumlr frivilligt foumlr de program daumlr svenska 3 aumlr obligatoriskt

150


Efter ovanstaringende citat foumlljer aumlmnets syfte i form av en loumlpande text Syftet ringar in vad svenskaumlmnet ska riktas mot rdquoUndervisningen i aumlmnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin foumlrmaringga att kommunicera i tal och skrift samt att laumlsa och arbeta med texter baringde skoumlnlitteratur och andra typer av texterrdquo Texten praumlglas baringde av maringnga foumlrpliktigande rdquoskardquo gaumlllande un-dervisningen vilka kombineras och nedtonas med rdquoges moumljlighet attrdquo Denna inledande del foumlljs av en lista med nio punkter som anger vad eleverna ska faring foumlrutsaumlttningar att utveckla i undervisningen och vad laumlraren ska betygsaumltta Punkterna betecknas som rdquomaringlrdquo i kommentarmaterialet och paring Skolverkets webbplats som rdquolaringngsiktiga maringlrdquo aumlven om denna benaumlmning inte verkar ha haft fullt genomslag bland laumlrarna Det aumlr syftes- och maringldelen tillsammans med det centrala inneharingllet som ska anvaumlndas foumlr planeringen av under-visningen och det aumlr mot maringlen som kunskapskraven aumlr avsedda att jaumlmfoumlras (se SKOLFS 2018247)

Efter syfte och maringl presenteras de kurser som ingaringr i aumlmnet svenska I denna avhandling undersoumlks endast kurserna Svenska 1 Svenska 2 och Svenska 3 aumlven om de oumlvriga kurserna Litteratur Retorik och Skrivande ibland naumlmns i exempelvis laumlrarnas fokussamtal Varje kurs presenteras foumlrst genom skrivningar om vilka av svenskaumlmnets maringl som aumlr aktuella i kursen Alla nio maringl aumlr aktuella foumlr de kurser som ingaringr i min undersoumlkning Sedan presenteras kursens specifika inneharingll det som ska behandlas i kurserna i form av rdquoCentralt inneharingllrdquo Det centrala inneharingllet anger vad som ska tas upp i den aktuella kursens undervisning (Sundberg amp Wahlstroumlm 2012) Det aumlr laumlraren i samraringd med eleverna som avgoumlr i vilken omfattning det centrala inneharingllets delar ska tas upp Laumlraren har ocksaring moumljlighet i betydelsen tillaringts att ta upp delar som inte anges i det centrala inneharingllet Det centrala inne-haringllet uttrycks i form av onumrerade punktlistor och genom parataktiska nominalfraser Ordningen foumlljer de ovan naumlmnda maringlen och daumlrmed staringr det givna centrala inneharingllet i relation till maringlen Det textuella sambandet mellan punkterna i det centrala inneharingllet uppfattas kanske inte som logiskt inne-haringllsmaumlssigt men daumlremot textuellt foumlr den laumlsare som foumlljer anvisningarna kring hur styrdokumenten boumlr laumlsas Daumlremot saumlger det centrala inneharingllet inget om rdquohurrdquo undervisningen ska genomfoumlras eller vad eleverna ska laumlra sig bara vad undervisningen ska behandla Den sista delen av aumlmnesplanen utgoumlrs av kunskapskraven foumlr A C och E Foumlr mellanbetygen D och B anges mycket kortfattat naumlr dessa betyg aumlr aktuella i foumlrharingllande till de oumlvre och undre kunskapskraven I min avhandling aumlr det daumlrfoumlr endast kunskaps-kraven foumlr E C och A som ingaringr Jag paringminner om att analysen baseras paring discourse fragments (se 521) det vill saumlga utdrag ur kunskapskraven men att

151


kunskapskraven foumlr E C respektive A aumlr avsedda att laumlsas som en helhet och de har till viss del en taxonomisk uppbyggnad med hjaumllp av vaumlrdeord (Sundberg amp Wahlstroumlm 2012) I praktiken verkar det dock vanligt att ett utdrag ur ett kunskapskrav foumlr exempelvis C-nivaring gaumlllande exempelvis kaumlllkritik benaumlmns som rdquoett kunskapskravrdquo Maringnga laumlrare verkar ocksaring i praktiken snarare utgaringr fraringn det centrala inneharingllet och kunskapskraven i sin planering av under-visningen och i betygssaumlttningen en saring kallad baklaumlngesplanering istaumlllet foumlr syfte och maringl Orsaker kan vara att skol- eller laumlrplattformar och krav tvingar eller leder in laumlrare mot att utgaring fraringn uppstyckade delar av kunskapskraven baringde vid planering och bedoumlmning Aumlmnesplanen aumlr ocksaring foumlrsedd med ett kommentarmaterial daumlr exempel paring tolkningar av skrivningarna ges exem-pelvis vilka spraringkliga begrepp som kan avses I vilken utstraumlckning kom-mentarmaterialet verkligen anvaumlnds av laumlrare aumlr emellertid osaumlkert

De nationella proven aumlr obligatoriska foumlr de avslutande kurserna i aumlmnet svenska Det innebaumlr att provet i Svenska 1 aumlr obligatoriskt foumlr elever paring yrkesfoumlrberedande program och utgoumlrs av tre delar varav tvaring undersoumlks haumlr laumlsfoumlrstaringelsedelen och skrivdelen Provet i Svenska 3 aumlr obligatoriskt foumlr elever paring teoretiska program och utgoumlrs av en muntlig och en skriftlig del daumlr eleverna maringste anvaumlnda ett i foumlrvaumlg utdelat texthaumlfte utifraringn ett tema Det aumlr endast den skriftliga delen som undersoumlks haumlr De enskilda elevernas resultat fraringn de nationella proven ska enligt de allmaumlnna raringden foumlr betygs-saumlttning vaumlgas in i elevernas slutbetyg i kursen (SKOLFS 2018247) Det innebaumlr att de genrer och textpraktiker som ingaringr i de nationella proven troligen fungerar normerande inte bara foumlr betygssaumlttningen i sig utan aumlven foumlr val av texter uppgifter och foumlr bedoumlmningspraktiker kopplade till dessa Aumlven det kringmaterial som omger de nationella proven och som finns att tillgaring paring provkonstruktoumlrens webbplats och via laumlnk fraringn Skolverket aumlr en del av denna normering eftersom laumlrare men aumlven elever och foumlraumlldrar har tillgaringng det Kringmaterialet skickas till skolorna infoumlr provens genom-foumlrande Detta material aumlr till stor del sekretessbelagt men paring nationella prov-gruppens hemsida kan exempel fraringn tidigare prov haumlmtas Det finns ocksaring prov i pappersform som inte laumlngre aumlr sekretessbelagda som kan anvaumlndas som oumlvningsmaterial och som exempel saring att eleverna kan foumlrberedas infoumlr det nationella provet En saringdan foumlrberedelse aumlr viktig eftersom resultatet ska vara vaumlgledande foumlr slutbetyget i kursen Det aumlr ocksaring viktigt att komma iharingg att de nationella proven inte utarbetas av Skolverket utan av laumlrosaumlten paring uppdrag av Skolverket Det innebaumlr foumlr rekontextualiseringsprocessens del (Bernstein 2000) att aktoumlrer paring produktionsfaumlltet foumlr detta aumlndamaringl under-staumllls det offentliga rekontextualiseringsfaumlltet Detta faringr i sin tur konsekvenser

152


foumlr utarbetandet av de nationella proven till exempel gaumlllande terminologi teoretiska grunder foumlr provets uppbyggnad osv Paring saring saumltt fungerar inte det nationella provet som en direkt eller i alla avseenden logisk avspegling av aumlmnesplanens maringl eller kunskapskrav utan realiseringen aumlr ett resultat av rekontextualiseringsprocesser foumlrhandlande och kompromissande liksom en anpassning efter vad som aumlr moumljligt att genomfoumlra

642 Inledande iakttagelser verb riktning legitimeringar och kunskapsuttryck

I det haumlr kapitlet samlar jag foumlrekomsterna av kritiskt foumlr att visa deras starkaste associationer och explicita legitimeringar och jag visar paring en exempelanalys fraringn laumlroplanen Aumlven detta kapitel kan ses som en bakgrund till de kommande analyserna Jag inleder med att i Tabell 17 visa paring foumlre-komsterna av kritisk och de nominalfraser och mycket starka associationer (++) i den allmaumlnna delen av lgy 11 samt aumlmnesplanen foumlr svenska

Tabell 17 Foumlrekomster rdquokritiskrdquo i lgy 11 och aumlmnesplan

Kritiskt taumlnkandetaumlnka kritiskt

Kritisk laumlsning laumlsa

Kritiskt foumlrharingllningssaumltt

Kritisk analys

Lgy111 (lpf 94)

ndash (BANP sv 1)

Lgy112 (lpf 94sv)

Vaumlrdera kritiskt (+) (vaumlrdera och granska kritiskt)

Kritisk granskning granska kritiskt kritiskt granska

Kaumlllkritik kaumlllkritisk

(Kritiskt bedoumlma)

KK1 ECA1 KK3 ECA1 (lpf 94)

Lgy112 Aumlpl syfte+ maringl2 CI1 1 KK1ECA1 CI21 CI31 (+ kaumlllkritisk) KK3 ECA 1 (lpf 94)1 (lpf 94sv)1

Cl11 C131(+ granskning) (BANP sv3)

Lgy11

I tabellen och i texten nedan staringr lgy 11 foumlr laumlroplan foumlr gymnasieskolan Aumlpl foumlr aumlmnesplanens syftesdel CI foumlr centralt inneharingll KK foumlr kunskapskrav och bokstaumlverna foumlr kunskapskravens E C A Siffror 1-3 staringr foumlr respektive svensk-kurs Foumlrekomster i kringmaterial till nationella prov (NP) staringr inom parentes

153


BA staringr foumlr bedoumlmningsanvisningar (Lgf) staringr foumlr Laumlroplan foumlr frivilliga skol-former 1994 (Lgfsv) staringr foumlr formuleringar i kursplanen foumlr svenska Denna aumlr endast inlagd som jaumlmfoumlrelsematerial och aumlr inte en del av studiens material Siffror efter kolon anger foumlrekomstens antal Foumlrekomster i kun-skapskraven raumlknas bara en garingng och antalsangivelser ges inte alls foumlr foumlre-komster i kringmaterial foumlr det nationella provet

Sammanstaumlllningen i Tabell 17 ger vid handen att versioner av rdquoKritisk granskningrdquo rdquogranska kritisktrdquo och rdquokritiskt granskardquo aumlr vanligast Just den frasen har intressant nog inte naringgon direkt motsvarighet i de internationella ramverken eller policydokumenten utan aumlr moumljligen det nationella mate-rialets egen kritiska diskurs Det finns ingen uppenbar eller stark association till reflektion med tanke paring den aumlndaring tydliga koppling som fanns i det inter-nationella materialet mellan kritiskt och reflektion rdquoKritisk laumlsningrdquo foumlre-kommer endast i bedoumlmningsanvisningar foumlr nationella provet i svenska 1 och ingaringr inte i aumlmnesplanen Kaumlllkritik ingaringr endast i det centrala inneharingllet i kurs 1 och 3 liksom i bedoumlmningsanvisningarna foumlr det nationella provet i svenska 3 medan rdquovaumlrderardquo aringterfinns i kunskapskrav foumlr sv 1 och 3 Formu-leringarna i sig verkar paring saring saumltt inte bekraumlfta den kritisk-utvaumlrderande diskursen som utgaringende fraringn kaumlllkritik (Norlund 2009)

I naumlsta steg visar jag nedan en sammanstaumlllning grundad paring transitivi-tetsanalysen av foumlrekomsterna i laumlroplan och aumlmnesplan Dessutom ges tvaring exempel fraringn ett bedoumlmningsmaterial foumlr Svenska 3

154


Tabell 18 Verb riktning och legitimeringar i laumlro- och aumlmnesplan

VERB Starkt och svagt associerat

MOT VADNAumlR (maringlriktning)

LEGITIMERING el SYFTE

KUNSKAPS-UTTRYCK

(lgy(1)) taumlnka kritiskt information och Komplex (Ny )kunskap (granska inse) foumlrharingllanden

alternativ verklighet informationsfloumlde n digitalisering foumlraumlndringstakt Paring saring vis naumlrmar sig eleverna ett vetenskapligt saumltt att taumlnka och arbeta

(lgy(2) Utveckla ett Digital teknik foumlr att kunna se (digital) kritiskt och ansvarsfullt (information) moumljligheter och kompetens foumlrharingllningssaumltt foumlrstaring risker kunskaper och (se foumlrstaring vaumlrdera) samt foumlr att

kunna vaumlrdera information (digital kompetens entreprenoumlrskap och innovations-taumlnkande viktiga foumlrmaringgor i arbets-och samhaumlllsliv och vidare studier)

foumlrharingllningssaumltt

(lgy (3) Kritiskt granska och vaumlrdera

Paringstaringenden och foumlrharingllanden

ndash Kunskaper som redskap foumlr att

(lgy (4) kritiskt granska Det han eller foumlr att kunna Kunskaper som och bedoumlma hon ser houmlr och diskutera och ta redskap foumlr att (ser houmlr laumlser foumlr att laumlser staumlllning i olika diskutera ta staumlllning) livsfraringgor och

vaumlrderingsfraringgor (aumlpl (1) kritiskt granska (soumlker sammanstaumlller)

Information fraringn olika kaumlllor

Foumlraumlndring och information

Kunskaper (om hur man)

(aumlpl) maringl (2) kritiskt granska

Texter (text ljud och bild)

ndash Foumlrmaringga (att)

155


(laumlsa arbeta med reflektera oumlver) (Clsv1) kritisk granskning (bearbetning sammanfattning)

Av text (text ljud och bild)

ndash ndash

(Clsv1) grundlaumlggande kaumlllkritik

(kaumlllor)

(CI sv2) kritisk granskning

Av texter (text ljud och bild)

ndash ndash

(CIsv3) kaumlllkritisk granskning (laumlsning arbete strukturering sovring sammanstaumlllning sammanfattning)

(texter) (text ljud och bild)

ndash ndash

(KKsv1) vaumlrderar och granskar kritiskt (tillaumlmpar grundlaumlggande regler foumlr citat- och referatteknik)

Kaumlllor ndash Kunskapskrav ndash (verb som man goumlr vaumlrderar granskar)

KKsv3) kan vaumlrdera och granska kritiskt (tillaumlmpa regler foumllja normer foumlr spraringkriktighet)

kaumlllor ndash Kunskapskrav ndash (verb som man kan goumlra)

Bedoumlmningsmaterial np1 (Kritisk laumlsning)

(Angivet textmaterial kaumlllor)

ndash

Bedoumlmningsmaterial np3 - (Inneharingll

kaumlllhantering) (kaumlllkritisk granskning)


ndash

I Tabell 18 aringterfinns foumlrekomsterna i vaumlnsterspalten Daumlr aringterges ocksaring asso-cierade processer och deltagare I naumlsta kolumn anges andradeltagare i form av maringl i materiella processer eller i form av prepositionsfraser och omstaumln-digheter Daumlrefter anges uttryckta legitimeringar som associationer Starka associationer och explicita legitimeringar det vill spraringkligt markerade (daumlr-foumlr foumlr att saring att) aumlr fetstilade Till houmlger aringterges de explicita kunskapsuttryck som anvaumlnds associerat till foumlrekomsten Den foumlrsta parentesen anger var-

156


ifraringn foumlrekomsten aumlr haumlmtad45 Starka associationer (++) (del av samma nominal- eller verbfras) aumlr fetstilade I tabellen framgaringr det att rdquogranskardquo aumlr den starkaste associationen till rdquokritisk(t)rdquo medan rdquovaumlrderardquo aumlr en naringgot sva-gare association

I naumlsta spalt rdquomot vadnaumlrrdquo46 ser vi att det kritiska i laumlroplanen i form av andradeltagare eller genom omstaumlndigheter riktas mot information digital teknik paringstaringenden foumlrharingllanden eller det mer multimodala rdquodet han eller hon ser houmlr och laumlserrdquo Parentes innebaumlr en implicit riktning I aumlmnesplanen riktas det kritiska i syftet mot information och i maringl och centralt inneharingll fraumlmst mot texter vilka kan innefatta multimodala aspekter Som ovan angivet aumlr det mot maringlen som kunskapskraven maumlts I kunskapskraven riktas det kritiska mot rdquokaumlllorrdquo Saring aumlr det ocksaring i de nationella proven foumlr svenska 1 och 3 daumlr eleverna anvaumlnder texthaumlften

I naumlsta spalt anges eventuella legitimeringar Fetstilade aumlr manifest ut-tryckta syften eller legitimeringar med ett sammansaumlttningsled (+) oumlvriga aumlr normalstarka associationer (00+) (textuell naumlrhet) medan parentes innebaumlr svagare associationer (-) Ett exempel paring en manifest legitimering aumlr rdquokritiskt taumlnkanderdquo som foumlrses med en rationalisering ett insteg i vetenskaplighet uttryckt genom rdquoparing saring visrdquo Till houmlger anges de kunskapsuttryck som foumlre-komsten associeras med och haumlr ser vi exempelvis att kunskapskraven foumlr svenska 1 aumlr utformade som omodaliserade beskrivningar av vad en elev rdquogoumlrrdquo medan de foumlr svenska 3 aumlr foumlrsedda med rdquokanrdquo Detta avsnitt har haft som syfte att ge en oumlversiktlig bild av foumlrekomsterna i det nationella mate-rialet I naumlstkommande avsnitt undersoumlker jag de verb som oftast foumlre-kommer tillsammans med rdquokritisktrdquo naumlmligen granska och vaumlrdera

643 Granska och vaumlrdera som kritiska verb Ordet rdquogranskardquo associeras starkast (++) som synes i Tabell 17 och Tabell 18 till rdquokritisk(t)rdquo i men har ingen egentlig motsvarighet i det internationella materialet Ett exempel fraringn laumlroplanens allmaumlnna del under rubriken rdquoSkolans ansvarrdquo aumlr

varje elev [] kan anvaumlnda sina kunskaper som redskap foumlr att [] rdquokritiskt granska och vaumlrdera paringstaringenden och foumlrharingllanden

mdash 45 Se 542 46 Jag anvaumlnder inte rdquomaringlrdquo foumlr att benaumlmna andradeltagare i materiella processer haumlr foumlr att undvika foumlrvirring med tanke paring aumlmnesplanens maringl

157


Aumlven om det i exemplet inte aumlr entydigt om rdquokritisktrdquo fungerar som adverb till baringde granska och vaumlrdera aumlr rdquovaumlrderardquo oavsett starkt associerat (+) med rdquokritiskt granskardquo Citatet oumlppnar aumlven foumlr jaumlmfoumlrelser mellan ord och vaumlrld Granska och vaumlrdera ingaringr dessutom i en lexikalitet det vill saumlga som svagare men aringterkommande associationer till andra verb som i foumlljande exempel fraringn aumlmnesplanens syfte med de associerade verben understrukna

Undervisningen ska aumlven bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man soumlker sammanstaumlller och kritiskt granskar information fraringn olika kaumlllor

Riktningen aumlr haumlr information fraringn olika kaumlllor och dessa verb aringterkommer i andra delar av aumlmnesplanen I maringl 4 konstrueras emellertid en annan lexikalitet i den explicita formuleringen kring det kritiska

Foumlrmaringga att laumlsa arbeta med reflektera oumlver och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgaringngspunkt i det laumlsta

Naringgra av dessa aringterkommer manifest (samma ordalydelse) eller i form av synonymer eller omformuleringar i kunskapskraven som i foumlljande exempel foumlr E i Svenska 1 daumlr dessa ord aumlr understrukna

Eleven kan laumlsa reflektera oumlver och goumlra enkla sammanfattningar av texter samt skriva egna texter som anknyter till det laumlsta I sitt arbete vaumlrderar och granskar eleven med viss saumlkerhet kaumlllor kritiskt [hellip] (fetstil i original)47

Kunskapskraven aumlr skrivna i relation till maringlen men rdquovaumlrderardquo naumlmns inte daumlr utan verkar istaumlllet vara haumlmtat fraringn syftesdelen ovan I kunskapskravet aumlr dock relationen och den starka associationen mellan rdquokritisktrdquo och rdquovaumlrderardquo mindre tvetydig aumln i det tidigare angivna exemplet fraringn laumlroplanen med tanke paring adverbets efterstaumlllda placering i kunskapskravet Oavsett hur adverbet ska ses betraktar jag rdquogranskardquo (++) som en starkare association till kritisk(t) aumln rdquovaumlrderardquo(+) med tanke paring dess textuella placering naumlrmare rdquokritisktrdquo Maringlformuleringens rdquoarbeta medrdquo har i kunskapskravet omvandlats till en omstaumlndighet i den andra meningen I den foumlrsta meningen aringterfinns tvaring av de verb som associeras medelstarkt (0) till det kritiska i maringlen rdquolaumlsardquo och rdquoreflektera oumlverrdquo medan rdquoarbeta medrdquo fraringn maringlet i kunskapskravet fungerar som en sammanharingllande laumlnk mellan de tvaring meningarna rdquoi sitt arbeterdquo Riktningen av det kritiska aumlr i maringlen rdquotexterrdquo medan rdquokaumlllorrdquo funge-mdash 47 De fraser som aumlr fetstilade i kunskapskraven markerar att kunskapskravet paring dessa staumlllen skiljer sig fraringn C ocheller A och anger daumlrmed en slags maumltbar kvalitetsskillnad

158


rar som andradeltagare och maringlet foumlr den kritiska vaumlrderingen och gransk-ningen i kunskapskravet I kunskapskraven laumlmnas daumlrmed inget egentligt utrymme foumlr kritiska aktiviteter som inte aumlr direkt oumlverfoumlrbara i elevernas enskilda produktion Det borde aumlven visa sig i svaringrigheter att anvaumlnda resultatet fraringn det laumlsfoumlrstaringelseprov prov B som ingaringr i svenska 1 I kun-skapskraven foumlr svenska 2 ingaringr inte ordet rdquokritisk(t)rdquo Daumlremot ingaringr rdquosam-manstaumlllardquo ett av de ord som i syftet associerades med det kritiska liksom andradeltagaren och riktningen information som i andra delar av aumlmnes-planen associeras med det kritiska ingaringr som i foumlljande exempel fraringn kun-skapskravet foumlr E

Eleven kan med viss saumlkerhet samla sovra och sammanstaumllla information fraringn olika kaumlllor (Svenska 2 E)

I naumlstfoumlljande mening aringterfinns beskrivningar av foumlrvaumlntningar paring skrivande texttyper disposition citat- och referatteknik och spraringkriktighet Det kritiska konstrueras daumlrmed mer som en slags foumlrprocess i en sekvens av paring varandra foumlljande aktiviteter infoumlr det enskilda skrivandet och det kritiska saumlrskiljs fraringn skrivandets tankearbete Det aumlr aringtminstone svaringrt att taumlnka sig att det garingr att kasta om ordningen Kunskapskraven ska vaumlgas mot maringlen men formule-ringen ligger naumlrmare syftets tidigare naumlmnda formulering rdquohur man soumlker sammanstaumlller och kritiskt granskar information fraringn olika kaumlllorrdquo I exem-plet boumlr rimligen kritiska praktiker kunna ingaring i alla tre aktiviteter naumlr man rdquosamlarrdquo naumlr man rdquosovrarrdquo och naumlr man rdquosammanstaumlllerrdquo Aumlven haumlr indi-kerar kunskapskravens uppbyggnad en tidsmaumlssig foumlljd daumlr det kritiska goumlrs vid specifika tidpunkter

I svenskundervisning maringste sjaumllvfallet flera av de processer som vi van-ligtvis skulle kategorisera som mentala aumlndaring faring materiella uttryck Processen rdquogranskardquo kan taumlnkas befinna sig i ett graumlnsland mellan mentala och ma-teriella processer liksom laumlsning och reflektion medan rdquoarbeta medrdquo som materiell process kan saumlgas utgoumlra den normalt synliga delen av arbetet Naumlsta delkapitel aumlgnas aringt de verb som fraumlmst kategoriserats som mentala och som inte heller med samma styrka som rdquogranskardquo associeras till det kritiska laumlsa och reflektera

644 Laumlsa och reflektera som kritiska verb rdquoLaumlsardquo har en stark position i den inledande syftesbeskrivningen i aumlmnes-planen och naumlmns i maringlen tvaring garingnger rdquoKritisk laumlsningrdquo eller kongruenta varianter ingaringr dock inte i aumlmnesplanen och association mellan rdquolaumlsningrdquo och

159


rdquokritiskrdquo aumlr endast medelstarka (0+) rdquoKritisk laumlsningrdquo hittas i materialet endast som en av rubrikerna i bedoumlmningsmatrisen till den skriftliga delen av det nationella provet i svenska 1 I laumlrarinformationen (2015) anges att provet proumlvar foumlrmaringgor som aringterfinns i maringl 4 och maringl 7

4) Foumlrmaringga att laumlsa arbeta med reflektera oumlver och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgaringngspunkt i det laumlsta

7) Foumlrmaringga att laumlsa arbeta med och reflektera oumlver skoumlnlitteratur fraringn olika tider och kulturer foumlrfattade av saringvaumll kvinnor som maumln samt producera egna texter med utgaringngspunkt i det laumlsta

Maringl 4 daumlr rdquokritisktrdquo ingaringr verkar i jaumlmfoumlrelse med maringl 7 riktas mot sakprosa medan rdquokritiskt granskardquo saknas i maringl 7 Dessutom anges att provet delvis proumlvar rdquode foumlrmaringgor till kritisk laumlsning som ingaringr i maringl 6 i aumlmnet svenskardquo Detta maringl aumlr formulerat paring foumlljande vis

Kunskaper om genrer samt beraumlttartekniska och stilistiska drag dels i skoumln-litteratur fraringn olika tider dels i film och andra medier

Haumlr antar jag att de foumlrmaringgor som formuleringen syftar paring aumlr rdquoberaumlttar-tekniska och stilistiska dragrdquo Den kritiska laumlsningen faringr i samband med det nationella provet ett mycket specifikt inneharingll En saringdan kritisk laumlsning verkar inte innefatta stil och form i sakprosatexter Aumlven om reflektion och det kritiska associeras taumlmligen starkt i maringl 4 aumlr associationen mellan laumlsning och reflektion aringterkommande som naumlmnt i maringl 4 och 6 men aumlven i kun-skapskraven foumlr E i Svenska 1 Haumlr aringtskiljs reflektion och laumlsning textuellt fraringn kritisk granskning och associeras starkt med varandra

Eleven kan laumlsa reflektera oumlver och goumlra enkla sammanfattningar av texter samt skriva egna texter som anknyter till det laumlsta I sitt arbete vaumlrderar och granskar eleven med viss saumlkerhet kaumlllor kritiskt [hellip] (fetstil i original)

Reflektion har en mycket framskjuten position i aumlmnesplanens inledning foumlre syftet och fungerar daumlr som del av vaumlrdet i en identifierande process rdquoSpraringket aumlr maumlnniskans fraumlmsta redskap foumlr reflektion kommunikation och kunskapsutvecklingrdquo

I laumlraranvisningarna till laumlsfoumlrstaringelsedelen av det nationella provet anges att det proumlvar tre olika laumlsfoumlrstaringelseprocesser rdquohitta information och dra enkla slutsatser tolka och sammanfoumlra och reflektera oumlver och utvaumlrdera inneharingll form och spraringkrdquo Dessa processer aumlr enligt provkonstruktoumlrens

160


informationsmaterial haumlmtade fraringn PISAs ramverk foumlr laumlskunnighet och endast en process proumlvas i varje laumlsfoumlrstaringelseuppgift Exemplet nedan paring en provuppgift fraringn det frislaumlppta materialet baseras paring en sakprosatext och proumlvar den tredje laumlsfoumlrstaringelseprocessen rdquoreflektera oumlver och utvaumlrdera inneharingll form och spraringkrdquo

Uppgift 5

Foumlrfattaren till reportaget aumlr Elin Lindman Aumlven om foumlrfattaren inte skriver ut sina egna aringsikter i aumlmnet kan man som laumlsare aumlndaring faring uppfattningen att foumlrfattaren aumlr positiv till friganism eftersom sopdykning framstaumllls som naringgot positivt i texten

Granska texten och ge tvaring exempel paring hur foumlrfattaren faringr fram den positiva bilden av sopdykning (frislaumlppt provuppgift fraringn provkonstruktoumlrens webbplats)

I uppgiften uppmaumlrksammas foumlrst eleven paring att texten aumlr skriven av en foumlrfattare det vill saumlga en paringminnelse om att texten aumlr konstruerad Daumlrefter formuleras en premiss kring hur texten kan uppfattas och sedan formuleras uppgiften grundad paring det verb som i det nationella materialet allra naumlrmast associeras till kritiskt rdquogranska textenrdquo inriktad paring hur foumlrfattarens vaumlrde-ringar framstaumllls Laumlsfoumlrstaringelseprocessen beskrivs som rdquorelativt vid eftersom den omfattar analytisk laumlsning med fokus paring saringvaumll textens inneharingll som formrdquo I stoumldmaterialet goumlrs ocksaring en distinktion mellan denna mer ana-lytiska laumlsning (utvaumlrdera inneharingll form och spraringk) och rdquouppgifter som kraumlver reflektion oumlver inneharinglletrdquo daumlr det handlar om att rdquoeleven paring olika saumltt [kan] ta staumlllning till textens personer budskap etcrdquo Den tredje processen och reflektionsdelen av den verkar alltsaring i PISA-ramverket foumlrstarings som ett saumltt att naumlrma sig texter utifraringn egna erfarenheter och att kunna formulera aringsikter kring dessa Aumlven om reflektion och rdquoutvaumlrderingrdquo ingaringr i samma laumlsfoumlr-staringelseprocess framstaumllls det aumlndaring som att dessa aumlr svaringra att foumlrena i samma uppgift Samma process proumlvas i en annan uppgift som utgaringr fraringn en skoumln-litteraumlr text rdquoDe andras kalasrdquo

Uppgift Typiskt foumlr noveller aumlr att de inneharingller en vaumlndpunkt I det haumlr fallet goumlr den avgoumlrande vaumlndpunkten att man som laumlsare aumlndrar upp-fattning om det man faringtt veta tidigare

a) Vilken aumlr den avgoumlrande vaumlndpunkten i novellen rdquoDe andras kalasrdquo

b) Vad kan laumlsaren foumlrstaring naumlr vaumlndpunkten kommer

161


Uppgiftsformuleringen paringminner foumlrst eleverna om novellers uppbyggnad och ger en definition av begreppet vaumlndpunkt Eleverna ska identifiera vaumlndpunkten och maringste daring ha foumlrstaringtt novellens huvudsakliga konflikt Novellen handlar om hur en flicka blir bjuden paring kalas hos mammans arbets-givare hur hon glaumlder sig aringt detta men inte foumlrraumln vid kalasets slut inser att hon aumlr daumlr i egenskap av tjaumlnstefolk Novellen oumlppnar daumlrfoumlr foumlr en socio-politisk diskurs (jfr Liberg et al 2012a Dahl 2015 Ekvall 2013) och synliggoumlr oraumlttvisor och ojaumlmlikhet I laumlsfoumlrstaringelsedelen kan svaret paring fraringga b kopplas till en saringdan diskurs men i provets skrivdel aumlr uppgiften kopplad till det mer ofarliga aumlmnet rdquovaumlnskaprdquo I den tillhoumlrande bedoumlmningsmatrisen beskrivs vad som ingaringr i rdquoInneharingll och kritisk laumlsningrdquo motsvarande olika nivaringer eller kunskapskrav Foumlr E beskrivs detta paring foumlljande vis

Eleven diskuterar foumlr- och nackdelar med att ha vaumlnner med tex annan bak-grund eller andra intressen Eleven resonerar om vad som kraumlvs foumlr att saringdan vaumlnskap ska fungera Eleven presenterar naringgot fraringn Hekers novell samt skiljer paring egna och andras tankar Kaumlllhaumlnvisning finns om aumln inte helt fullstaumlndig

De tvaring foumlrsta meningarna roumlr sig moumljligen om inneharingll och de tvaring sista aumlr moumljligen att betrakta som underordnade eller starkare knutet till rdquokritisk laumlsningrdquo eller snarare anvaumlndningen av texten Foumlr E aumlr det tillraumlckligt att eleven vaumlljer ut naringgot fraringn novellen och tar med det i sin text men kring sjaumllva urvalet finns inga kvalitetsaspekter uttryckta Eleven maringste ocksaring skilja mellan rdquoegna och andras tankarrdquo I ett av de kopieringsunderlag som ingaringr i foumlrberedelsematerialet ges exempel paring vad som kan ingaring i rdquoInneharingll och kritisk laumlsningrdquo Det preciseras genom fraringgan rdquoHur pass vaumll har eleven loumlst de uppmaningar som anges i de fetade48 verben Kan eleven skilja paring egna och andras tankarrdquo Foumlr betyget E i Svenska 1 verkar den kritiska laumlsningen reduceras till att enbart aringterge naringgot fraringn en annan text en slags urvalsprocess utan naringgon egentlig foumlrvaumlntning paring kvalitetsaspekter Eleven kan vaumllja att laumlmna den angivna kaumlllan naumlstan helt obearbetad saring laumlnge de fraringgor som ingaringr i provets anvisning besvaras Foumlr C kraumlvs att kaumlllan aringterges rdquoraumlttvisanderdquo det vill saumlga inte misstolkat medan texter som uppnaringr A kan handla om att tillfoumlra nya perspektiv till en text Det raumlcker daumlrmed med en taumlmligen begraumlnsad laumlsning foumlr E och kanske aumlven C-nivaring Moumljligen kan man staumllla sig fraringgan om det verkligen aumlr en kritisk laumlsning som efterfraringgas eller om det helt enkelt handlar om laumlsning Det boumlr paringpekas att Svenska 1 foumlr maringnga yrkeselever aumlr deras avslutande kurs i svenska Verben rdquolaumlsardquo eller rdquoreflekterardquo mdash 48 De fetade verben i anvisningen aumlr exempelvis rdquodiskuterarrdquo rdquoresonerarrdquo rdquopresenterarrdquo

162


naumlmns i kunskapskraven foumlr svenska 1 men verkar egentligen inte behoumlva visas i den skriftliga delen Laumlsfoumlrstaringelsedelen innefattar som vi saringg ovan uppgifter som kraumlver en slags kritisk granskning och kritisk laumlsning men med tanke paring att eleverna faringr poaumlng foumlr varje raumltt svar det vill saumlga aumlven laumlsfoumlrstaringelseprocesser som handlar om att rdquohitta information och dra enkla slutsatserrdquo behoumlvs kanske ingen kritisk laumlsning uppvisas alls Som ovan naumlmnt verkar att skilja mellan egna och andras tankar vara en del av en kritisk laumlsning det vill saumlga en slags boumlrjan paring en process mot en foumlrfinad citat- och referatteknik Kopplingen mellan den och det kritiska aumlr foumlremaringlet foumlr analysen i naumlsta delkapitel

645 En kritisk teknik ndash citat- och referatteknik I foumlregaringende delkapitel undersoumlkte jag verben rdquolaumlsardquo och rdquoreflekterardquo hur kritisk laumlsning framtraumlder i nationella prov och hur att skilja mellan egna och andras tankar och citat- och referatteknik konstrueras som insteg i kritisk laumlsning och som del av utveckling av elevers vetenskapliga skrivande och laumlsande (jfr Ask 2007) Det synliggoumlrs ocksaring i aumlmnesplanens centrala inneharingll foumlr Svenska 1 daumlr citat- och referatteknik aringterfinns mellan rdquokritisk gransk-ning av textrdquo och rdquoGrundlaumlggande kaumlllkritikrdquo Dels framstaringr kritisk gransk-ning av text och grundlaumlggande kaumlllkritik som tvaring aringtskilda kritiska aspekter dels framstaringr citat- och referatteknik som aringtminstone medelstarkt (0) asso-cierat till dem baringda En medelstark association (0) mellan rdquokritiskt granska och vaumlrderardquo och rdquocitat- och referatteknikrdquo liksom en riktning mot kaumlllor finns aumlven i kunskapskravet foumlr svenska 1

I sitt arbete vaumlrderar och granskar eleven med viss saumlkerhet kaumlllor kritiskt samt tillaumlmpar grundlaumlggande regler foumlr citat- och referatteknik

Citat- och referatteknik aringterfinns i kunskapskraven foumlr alla tre svenskkurser men associationerna varierar Uttryck foumlr progression finns dock endast mellan Svenska 1 rdquogrundlaumlggande reglerrdquo och Svenska 2 och inte mellan de olika kunskapskraven inom kurserna I Kunskapskraven foumlr Svenska 2 (E) finns ingen foumlrekomst av rdquokritiskrdquo utan endast associationer i form av lexi-kalitet omfattande de som omnaumlmns i syftesdelen (samla sovra och sam-manstaumllla) Citat- och referatteknik associeras haumlr till spraringkriktighet istaumlllet

Eleven kan tillaumlmpa regler foumlr citat- och referatteknik och foumlljer i huvudsak skriftspraringkets normer foumlr spraringkriktighet

163


I kunskapskraven foumlr Svenska 3 (E) kombineras formuleringarna fraringn Svenska 1 och 2 rdquovaumlrdera och granska kaumlllor kritisktrdquo associeras aringterigen medelstarkt till rdquocitat- och referatteknikrdquo som i sin tur i likhet med Svenska 2 associeras till spraringkriktighet

Eleven kan vaumlrdera och granska kaumlllor kritiskt tillaumlmpa regler foumlr citat- och referatteknik samt i huvudsak foumllja skriftspraringkets normer foumlr spraringkriktighet

I detta kunskapskrav framstaringr daumlrmed rdquovaumlrdera och granska kritisktrdquo som en faumlrdighet och ett goumlrande som liknar rdquotillaumlmpa reglerrdquo och rdquofoumllja normerrdquo och aumlr paring saring saumltt placerad paring laringngt avstaringnd fraringn naringgra av de tidigare asso-ciationerna saringsom rdquoreflekterardquo

Citat- och referatteknik aringterkommer i det centrala inneharingllet i alla tre svenskkurser rdquoReferatskrivanderdquo ingaringr i Svenska 2 Trots detta aumlr det aumlr det foumlrst paring C-nivaringn som anvaumlndning av referatmarkoumlrer foumlrs fram som kva-litetstecken i bedoumlmningsanvisningarna foumlr det nationella provet i Svenska 3 Anvaumlndningen uttrycks som ett tecken paring att citat- och referattekniken fungerar rdquoi huvudsak vaumllrdquo Det indikerar att citat- och referatteknik handlar om andra saker aumln just en rdquoteknikrdquo Att anvaumlnda referatteknik och att kunna skilja mellan egna och andras tankar utan naringgra slags referatmarkoumlrer torde vara svaringrt I ett av bedoumlmningsexemplen paring E-nivaring anvaumlnder eleven referat-markoumlrer aumlven om inte alla aumlr vaumllvalda eller neutrala saringsom rdquoparingstaringrrdquo Referatmarkoumlrerna boumlr rimligen inte bara visa att eleven foumlrstaringtt vem som uttrycker vad i en text utan ocksaring de olika roumlsternas perspektiv och attityder liksom elevens egna naumlr det aumlr paringkallat det vill saumlga rdquoteknikenrdquo omfattar en taumlmligen avancerad laumlsfoumlrstaringelse som bygger paring interpersonella relationer baringde textinternt och mellan eleven och texten och aumlven situationskontextens och den sociala praktikens konventioner

I ett bedoumlmningsexempel foumlr E i det nationella provet foumlr Svenska 3 ges flera exempel paring hur eleven har missfoumlrstaringtt texterna

Ahlborgs artikel saknar dock titel det finns vissa textnaumlra formuleringar och framfoumlr allt aringterges inte kaumlllornas inneharingll raumlttvisande i flera fall Sammantaget goumlr det att citat- och referattekniken bara till viss del aumlr anpassad till den vetenskapliga texttypen

Att eleven inte kan aringterge kaumlllornas inneharingll raumlttvisande kategoriseras haumlr som en brist gaumlllande citat- och referatteknik men att eleven inte kan aringterge kaumlllors inneharingll raumlttvisande kanske snarare kan foumlrklaras genom en bristande laumlsfoumlrstaringelse inte genom en bristande rdquoteknikrdquo Bedoumlmningsmatrisens rubrik

164


rdquokaumlllhanteringrdquo kan ge intryck av att det handlar om att en materiell process att placera ut kaumlllor i en text paring raumltt saumltt men de inneboende mentala processer som fungerar som en foumlrutsaumlttning foumlr kaumlllhanteringen tas foumlr givet paring ett saumltt som kanske inte aumlr tydligt foumlr elever Bedoumlmning av elevtexter kan sjaumllvfallet endast utgaring fraringn dess fysiska uttryck men det skrivna kan aringtminstone delvis betraktas som en representation av elevernas foumlrstaringelse av det laumlsta

I laumlrarinformationen infoumlr det nationella provet i svenska 1 (vt 2015) finns ett exempel paring en skrivuppgift och en elevloumlsning som uppnaringr A gaumlllande inneharingll och kritisk laumlsning

Inneharingllet blir ocksaring fylligt och intressant i och med att eleven anvaumlnder den angivna kaumlllan paring ett raumlttvisande och relevant saumltt Eleven vill visa att klaumlder kan faring maumlnniskor att sticka ut paring ett negativt saumltt och genom att referera utdraget ur Zlatan Ibrahimovicrsquos bok ger han exempel paring det Kaumlllhaumlnvisningen aumlr inte fullstaumlndig och aringrtalet aumlr felaktigt men bokens hela titel anges och daumlrmed kan denna kaumllla sparingras

Textens bristande men aumlndaring tillraumlckliga kaumlllhaumlnvisning aumlr haumlr inget som paringverkar bedoumlmningen negativt eftersom det egentligen aumlr anvaumlndningen av kaumlllan urvalet och hur detta sedan omsaumltts i skrivandet som avgoumlr kvalitets-nivaringn Att det aumlr saring foumlrvaringnar knappast svensklaumlrare men de kopierings-material och dess komprimerade matriser som ges ut kan ge intryck av att det handlar om just en rdquoteknikrdquo Denna teknik aumlr en materiell manifestation av en maumlngd olika kritiska praktiker och mentala processer som handlar om att foumlrstaring premisser och underliggande budskap haringlla isaumlr roumlster och se hur vaumlrderingar kopplas till dessa roumlster liksom sin egen relation till texten genren och situationskontextens krav Att referat- och citatteknik textuellt konstrueras som en enskild teknik eller faumlrdighet frikopplad fraringn laumlsfoumlr-staringelse men associerad till kritiskt vaumlrdera och granska kan inverka paring baringde hur dessa delar realiseras i undervisningen och paring elevers moumljligheter till igenkaumlnning och realisering

646 Naringgra dissociationer I 641 redogjorde jag foumlr naringgra inledande och uppenbara iakttagelser utifraringn foumlrekomsterna andradeltagare och riktning foumlr det kritiska samt legiti-meringar I detta avsnitt belyser jag istaumlllet naringgra dissociationer (van Leeuwen 2008 jfr Schroumlter 2018) det vill saumlga delar av svenskaumlmnet som inte associeras alls eller endast svagt till kritiska Det foumlrsta exemplet gaumlller spraringk och grammatik I det centrala inneharingllet foumlr svenska 1 ingaringr rdquogrundlaumlggande

165


spraringkliga begrepp som behoumlvs foumlr att paring ett metodiskt och strukturerat saumltt tala om och analysera spraringk och spraringklig variationrdquo I kommentarmaterialet anges att dessa begrepp inte ska ses som en egen del i undervisningen utan ska anvaumlndas som rdquoverktyg i analys av spraringkrdquo och foumlr att diskutera rdquospraringkriktig-hetsfraringgorrdquo och rdquoandra textfraringgorrdquo Exempel som ges paring begrepp aumlr spraringksocio-logiska saringdana (prestige omvaumlnd prestige schibboletfunktion och sociolekt) begrepp foumlr textanalys och grammatiska begrepp (rdquosats bisats tempus subjekt och predikatrdquo) De begrepp som ges som exempel kring textanalys rdquodisposition inledning avslutning och sammanhangssignalerrdquo borde inte heller vara nya foumlr elever naumlr de kommer till gymnasiet De begrepp som anges kan saumlkerligen anvaumlndas foumlr att granska subjekt och objekt i en text men det tas inte upp i kommentarmaterialet rdquoandra textfraringgorrdquo kan innefatta kritiska praktiker men en saringdan koppling ligger inte naumlra tillhands Foumlrutom begrepp knutna till spraringksociologi verkar begreppen framfoumlr allt inriktade paring elevers egen pro-duktion och responsarbete

I det centrala inneharingllet foumlr svenska 2 naumlmns dock rdquospraringkrdquo explicit som medelstarkt (0) associerat till det kritiska rdquoUppbyggnad spraringk och stil i olika typer av texter samt referat och kritisk granskning av texterrdquo I meningen goumlrs emellertid en skillnad mellan att undersoumlka aring ena sidan rdquouppbyggnad spraringk och stilrdquo och aring andra sidan rdquokritisk granskningrdquo Istaumlllet associeras den kri-tiska granskningen starkare till referat vilket foumlrutom foumlrstaringelseprocesser omfattar aumlven den tidigare diskuterade citat- och referattekniken Dessutom naumlmns rdquospraringkrdquo ytterligare en garingng i det centrala inneharingllet foumlr svenska 2 rdquoSvenska spraringkets uppbyggnad dvs hur ord fraser och satser aumlr uppbyggda samt hur de samspelar i grammatikenrdquo Formuleringen i sig tyder dock inte paring att grammatiken kan anvaumlndas foumlr en kritisk granskning utan verkar istaumlllet inriktad paring att foumlrstaring hur det svenska spraringket byggs upp i allmaumlnhet I kommentarmaterialet oumlppnas dock foumlr en analytisk inriktning rdquo[g]ram-matisk kunskap hellip som bland annat har som uppgift att ge redskap foumlr att tala om spraringk och analysera spraringkrdquo De grammatiska kunskaperna legitimeras daumlrmed i kommentarmaterialet genom mer analytiskt textpraktiker och laumlrarna uppmanas ocksaring att rdquobehandla detta centrala inneharingll i funktionella sammanhangrdquo Utgaringngspunkten verkar fraumlmst utgoumlras av elevernas egen skriftliga eller muntliga produktion Dessa spraringkliga analysansatser riskerar daumlrmed att begraumlnsas till det individuella projektet (Hansson 2011)

Argumentation aumlr inte heller explicit eller starkt associerad med det kri-tiska Det centrala inneharingllet och kunskapskraven aumlr i Svenska 1 och 2 fraumlmst inriktade mot elevens egen produktion av argumentation rdquomuntlig fram-staumlllning med fokus paring mottagaranpassningrdquo (Ci Svenska1) I kommen-

166


tarmaterialet finns dock under rubriken rdquoFoumlrberedda samtal och diskussio-nerrdquo en slags definition av rdquodiskussionrdquo i vilken det rdquokraumlvs att man kommer vidare i en diskurs ett argument vrids och vaumlnds och granskasrdquo Granskning av annan slags argumentation ingaringr inte heller explicit foumlrraumln i Svenska 3 i form av rdquoredskap foumlr retorisk analysrdquo Svenska 3 aumlr emellertid en kurs som inte alla elever laumlser I undervisningspraktiken kan givetvis arbete med argumen-tation innefatta kritisk granskning av argumentation i olika texter och medier inom ramen foumlr rdquokritisk granskning av textrdquo men associationen mellan argumentation och kritisk granskning aumlr svag Att rdquotextrdquo inte heller innefattar endast ljud eller bild goumlr ocksaring att den kritisk riktningen framstaringr som naringgot begraumlnsad49 daring analytiska begrepp riktade mot multimodala uttrycksformer saknas (jfr Lyngfeldt amp Olin-Scheller 2016)

Den tredje svaga associationen har redan beroumlrts i 644 och handlar om skoumlnlitteratur I syftet riktas den kritiska foumlrekomsten mot information haumlr antar jag sakprosa och i maringlen riktas rdquovaumlrdera och granska kritisktrdquo mot rdquotextrdquo Trots att spraringk och skoumlnlitteratur aumlr utgaringngspunkter foumlr svenskaumlmnet enligt den inledande texten i aumlmnesplanen verkar skoumlnlitteratur inte innefattas i rdquotextrdquo med tanke paring att maringl 4 och 7 aumlr parallellt uppbyggda



Skoumlnlitteraturen konstrueras paring saring saumltt som naringgot som inte i sig behoumlver granskas Samtidigt anvaumlnds rdquokritisk laumlsningrdquo i haumlnvisningen till maringl 6 i bedoumlmningsanvisningarna foumlr det nationella provet i svenska 1 och dess rdquo[k]unskaper om genrer samt beraumlttartekniska och stilistiska dragrdquo (se 644)

65 Kritiska diskurser i svenskaumlmnets kontext Nedan sammanfattar jag kapitlet genom att aringtervaumlnda till den schematiska oumlversikt som avslutade analysen av den internationella undersoumlkningen Denna garingng jaumlmfoumlrs det nationella materialet med det internationella

mdash 49 I Lpf94 angavs att eleverna i svenskaumlmnet ska rdquotolka reflektera oumlver och kritiskt granska olika typer av textrdquo vilket definieras som rdquoallt fraringn skoumlnlitteratur saklitteratur och elevernas egna texter till litteraumlra uttryck foumlrmedlade via etermedier dagspress teater film mmrdquo

167


Tabell 19 Jaumlmfoumlrelse mellan det internationella och nationella materialet


OECDPISA och EU Gy 11 Aumlmnesplanen svenska



Maumltbara kunskaper (foumlrmaringga)

Varfoumlr ska Snabba foumlraumlndringar Snabba foumlraumlndringar man vara informationsmaumlngder kunskaps- informationsmaumlngder kritisk ekonomi digitalisering (individen

och medlemslaumlnderna maringste anpassa sig till detta) individens foumlrmaringga att faring jobb faring ett bra liv kunna vara innovativ och flexibel kunna anpassa sig bidra till samhaumllle och ekonomi (steg mot frigoumlrelse egenmakt) Digitala praktiker information hitta och sovra Bristdiskurs kring ungdomar (daringliga paring att ifraringgasaumltta felaktig information) deltagande som del av anpassning till och arbete foumlr samhaumllle och ekonomi

digitalisering arbetsliv (entreprenoumlrskap)


Individen medborgaren eleven Elever (medborgare)

Hur blir man Genom uppnaring mognad utvecklande Genomgaring kritisk av och oumlverfoumlring av kompetenser

kunskaper och faumlrdigheter genom formell utbildning och informellt laumlrande Laumlsande och skrivande aumlr foumlrutsaumlttning

utbildningssystem genom undervisning i specifika aumlmnen (haumlr) svenska

Hur aumlr en Mogen ansvarsfull kreativ reflek- (Uppnaringr betyget A) kritisk terar foumlre agerande genom att ta ett (mognad perspektiv som person steg tillbaka fraringn det man vet foumlr att


avviker fraringn foumlrvaumlntad aringldersgrupp)

Vad goumlr en kritisk person

Foumlrstaringr inneharingll paring djupet och jaumlmfoumlr med uppfattningar och kunskaper och andra perspektiv aktiverar

Ser nya perspektiv (A) nyanserar resonemang vaumlrderar och granskar

168


kritiskt foumlrharingllningssaumltt i vissa situationer

texter granskar kaumlllor utoumlvar kaumlllkritik producerar texter (reflekterar) (sovrar sammanstaumlller skriver referat goumlr hela tiden laumlmpligt urval foumlrstaringr vad som aumlr viktigt) (God laumlsfoumlrstaringelse)

Vilken aumlr Utbildningssystem och skola ska se Eleverna ska faring skolans roll till att elever utvecklar nyckel-


undervisning och laumlra sig det som staringr i aumlmnets maringl genom det inneharingll som stipuleras i det centrala inneharingllet (eleverna ska laumlra sig det som staringr i kunskapskraven)

Mot Digitala praktiker information Information texter de vadnaumlr informationens kvalitetsaspekter


kaumlllor som eleverna anvaumlnder i sin produktion fraumlmst sakprosa LplValsituationer

Inramning Stark inramning och klassifikation I stort Oumlppnar foumlr stark och men baringda genomgaringr inramning genom klassifikation foumlrsvagningsprocesser genom fokus

paring individens intressen (common sence) och aumlmnesoumlverskridande kompetenser samtidigt som definitioner av literacy visar paring en motsatt roumlrelse

sekvensering och given takt genom kurssystemets tidsram givna utvaumlrderingsregler men svag klassifikation genom horisontell uppbyggnad av kunskapsstruktur och svag progression (Foumlrstaumlrkning av inramning och klassifikation jaumlmfoumlrt med gy 94) (i realiteten vaga och svaringrtolkade utvaumlrderingsregler)

Det kritiska legitimeras i det internationella materialet i laumlroplanen och aumlven i aumlmnesplanens syfte genom oumlvergripande och kraftfulla diskurser om

169


foumlraumlndring informationsmaumlngder och nya medier I det internationella materialet och till viss del i lgy 11 konstrueras kritiska kreativa mogna och ansvarstagande aktoumlrer utrustade med en maumlngd kompetenser och redo att paringverka vaumlrlden dock inte utan reflektion Aktoumlrerna ska skaffa jobb vara redo att staumlndigt laumlra om och anpassa sig bidra till ekonomisk tillvaumlxt och gaumlrna bidra till att hitta loumlsningar paring klimatfoumlraumlndringar och ojaumlmlikhet Varken bilden av oumlnskade aktoumlrer eller de oumlvergripande diskurserna aumlr nya utan har i stort rekontexualiserats fraringn den tidigare laumlroplanen (Adolfsson 2012 Norlund 200922) men har moumljligen foumlrstaumlrkts ytterligare i Gy11 Exempelvis har diskurspaketet utoumlkats med innovation och entreprenoumlrskap vilka aumlr svaga men aumlndock associationer till det kritiska (jfr Luke 2000) Samtidigt pekar de verb som aumlr starkt eller medelstarkt associerade till det kritiska (taumlnka granska vaumlrdera och reflektera) i laumlroplan och aumlmnesplanen aringtminstone i foumlrstone mot eftertaumlnksamhet och reflektion

I den nationella undersoumlkningen aumlr de kritiska aktiviteternas riktning till viss del oklar eller aringtminstone riktningens syften I aumlmnesplanen naumlmns baringde kaumlllkritik och kritisk granskning av text men vad dessa praktiker utgoumlrs av och hur dessa foumlrharingller sig till varandra och till riktningen foumlr det kritiska i svenskaumlmnet laumlmnas taumlmligen oumlppet Framfoumlr allt verkar den kritiska granskningen riktas mot sakprosa och inte skoumlnlitteratur Det finns ocksaring tendenser att det kritiska reduceras till citat- och referatteknik och ger intryck av just en slags ytlig teknik som ska behaumlrskas och inte att denna teknik foumlrutsaumltter och innefattar en maumlngd olika slags laumls- och skrivpraktiker grundade paring foumlrstaringelse foumlr budskap vinklingar vaumlrderingar och texters olika roumlster och syften Vikten av att foumlrstaring doumlljs bakom en skenbart ytlig foumlrmaringga Att kunna skilja mellan aringsikter och saringdana foumlrklaumldda till verklighetsanspraringk och ideologiska foumlrgivettaganden aumlr praktiker kaumlnnetecknande foumlr critical literacy aringtminstone i en mer begraumlnsad form Saumlrskilt boumlr detta anses vara viktigt med tanke paring att elever verkar ha svaringrt foumlr att skilja mellan aringsikter och fakta (OECD 2021) I skrivdelen av det nationella provet i Svenska 1 aumlr de krav som staumllls paring vilken laumlsning som maringste goumlras foumlr att den laumlsta texten ska raumlknas som en kaumllla i den skriftliga delen taumlmligen laringgt staumlllda Samtidigt aumlr de krav som staumllls inom ramen foumlr laumlsfoumlrstaringelseprovet om inte laringgt staumlllda saring aumlndaring svaringra att se som tillaumlmpliga i relation till kunskapskraven (Larsson amp Olin-Scheller 2020) Foumlrutom att kunskapskraven fraumlmst omfattar elevernas produkter kan orsakerna ligga i att laumlsfoumlrstaringelseprovet grundas mer paring PISAs laumlsfoumlrstaringelseprocesser vilka inte verkar ha gett genomslag i kunskapskraven Framfoumlr allt aumlr det svaringrt att i kunskapskraven se laumlsning kritisk laumlsning och kritisk granskning som en tydlig progression foumlrutom att fler texter ska

170


anvaumlndas i sovringsarbetet Denna svaga progression och riktningen mot elevers egen produktion skapar en taumlmligen horisontell diskurs De begrepp som foumlreslarings anvaumlndas foumlr analys av spraringk och argumentation framstaumllls som direkt applicerbara paring elevens egen produktion och inte som kraftfulla verktyg foumlr att granska andras spraringk och texter argument och beraumlttande i olika former det vill saumlga ord och vaumlrld (Freire 1987) Trots det aringterkom-mande verbet rdquogranskardquo konstrueras det inte foumlr att anvaumlndas foumlr att syn-liggoumlra och analysera texters olika och ibland kontrasterande budskap och foumlrgivettaganden Sociopolitiska diskurser aumlr mycket ovanliga (jfr Liberg et al 2012a) eller konstrueras som ofarliga I stort oumlppnar aumlmnesplanen inte heller foumlr att utforska den roll som laumlsarnas och elevernas egna foumlrgivet-taganden och perspektiv spelar i tolkning50 och granskning (Fairclough 2015 Janks 2010) trots aumlmnesplanens kraftfulla inledning

Genom spraringket kan maumlnniskan uttrycka sin personlighet och med hjaumllp av skoumlnlitteratur texter av olika slag och olika typer av medier laumlr hon kaumlnna sin omvaumlrld sina medmaumlnniskor och sig sjaumllv

I citatet ryms texter och medier vaumlrlden och aumlven eleven sjaumllv och den foumlr critical literacy viktiga sjaumllvreflektionen (Freire 1972 2013) Denna inledning ger daumlrmed svenskaumlmnet en riktning fraringn begraumlnsade konstruktioner av den enskilda elevens individuella projekt och oumlppnar foumlr vaumlrlden

Detta kapitel har dels gett en oumlverblick oumlver internationella och nationella diskurser kring det kritiska och kan ocksaring betraktas som en bakgrund till de kapitel som nu foumlljer Genomgaringngen saumlger daumlremot inget om hur under-visningen realiseras I naumlstfoumlljande kapitel redogoumlr jag foumlr den del av under-soumlkningen som behandlar svenskundervisningens kritiska uppdrag utifraringn laumlrarnas perspektiv

mdash 50 Tolkning som begrepp anvaumlnds endast i den valbara kursen Litteraturvetenskap

171

7 Det kritiska uppdraget

Det haumlr kapitlet syftar till att besvara undersoumlkningens andra fraringgestaumlllning det vill saumlga hur laumlrarna uppfattar svenskaumlmnets kritiska uppdrag dess foumlrharingllande till svenskaumlmnets uppfattade kaumlrna graumlnser och moumljligheter Svenskaumlmnets kaumlrna syftar paring det inneharingll eller de maringl som laumlrarna spraringkligt realiserar som viktiga eller sjaumllvklara Materialet utgoumlrs av transkriptioner av fokussamtal vilka laumlrarna genomfoumlrde paring egen hand med hjaumllp av samtals-kort (se 52)

Resultatet presenteras i form av framtraumldande diskurser Kapitlet aumlr upp-delat i fyra huvudsakliga avsnitt presenterade i form av de diskurser som framtraumltt genom analysen I 71 ges ett exempel paring analysfoumlrfarandet 72 roumlr laumlrarnas och aumlmnets foumlrutsaumlttningar foumlr det kritiska uppdraget och legitime-ringsdiskurser kopplade till dessa 73 aumlr det mest omfattande och behandlar sex olika slags diskurser inom det konstruerade kritiska uppdraget i foumlr-haringllande till andra aumlmnen och aktoumlrer i foumlrharingllande till svenskaumlmnets kaumlrna och oumlvergripande maringl som bildning och medborgarskap 74 beskriver lauml-rarnas konstruktioner av sig sjaumllva som kritiska deltagare i och inramare av undervisningspraktiken I 75 sammanfattas kapitlet

71 Analysfoumlrfarande med exempelanalys Som angetts i 331 betraktar jag diskurser i enlighet med van Leeuwen (2008) som rekontextualiseringar av sociala praktiker (se 33) Daumlrfoumlr inleds den spraringknaumlra analysen med nedanstaringende specifika fraringgor vilka presenterats i 54 som vaumlgledande foumlr analyserna med ett diskurslager

Vilka diskurser skapas i fokussamtalen naumlr det gaumlller

bull Vem som goumlr vad i de kritiska praktikerna (alt vem aumlr) bull Naumlr och hur de kritiska praktikerna aumlger rum (omstaumlndighet) bull Vem eller vad aumlr andradeltagare bull Varfoumlr ska man vara kritisk (syfte och legitimeringar) bull Vilka vaumlrderingar finns kring de kritiska praktikerna bull Vilka uttryck foumlr modalitet som finns och vilka betydelser dessa skapar

173


Fraringgorna anvaumlnds i foumlljande tvaring delanalyser


2 En analys av diskursens sociala aktoumlrer aktiviteter och legitime-ringar och vaumlrderingar av det kritiska (se 542ndash543)

Inledningsvis goumlrs daumlrfoumlr en foumlrenklad transitivitetsanalys foumlr att undersoumlka hur de sociala praktikerna och dess deltagare konstrueras genom processer (Dom laumlser ju inte texter saring noga) genom sociala aktoumlrer som deltagare eller andradeltagare (Dom laumlser ju inte texter saring noga) genom andradeltagare som inte aumlr sociala aktoumlrer (Dom laumlser ju inte texter saring noga) och genom om-staumlndigheter (Dom laumlser ju inte texter saring noga) Analysen faringngar ocksaring vaumlrde-ringar av sociala praktiker och om deltagare i form av attributiva relationella satser (Kritiskt taumlnkande aumlr ju svaringrt Eleverna aumlr daringliga paring att laumlsa kritiskt) I foumlrharingllande till det foumlrra kapitlets textanalys faringr aumlven de interpersonella be-tydelserna en stoumlrre vikt i form av modalitet som (Dom maringste ju inte laumlsa saring noga) Aumlven diskursmarkoumlrerna rdquojurdquo och rdquofaktisktrdquo med interpersonella betydelser ingaringr i analysen (se 542) Daumlrefter undersoumlks i vilken maringn de sociala aktoumlrerna och deltagare oumlverlappar varandra hur de sociala aktoumlrerna fram-staumllls liksom eventuella handlingar och legitimeringar (se 543)

Jag redogoumlr haumlr foumlr hur analysfoumlrfarandet har garingtt till med hjaumllp av ett exempel fraringn empirin Exemplet aumlr ett kort utdrag fraringn en utsaga av Lina i fokussamtal 5

och all den information som dom letar efter naumlr vi kanske bara aumlr glada oumlver att dom har hittat en egen kaumllla

Eftersom analysen inte enbart aumlr en transitivitetsanalys utan ocksaring roumlr sociala aktoumlrer konstruerar jag en huvudsats i vilken relativsatsens aktoumlrer inlemmas som foumlrstadeltagare relativsatsen51 foumlr analysens skull i en konstruerad huvudsats

dom letar efter all den information naumlr vi kanske bara aumlr glada oumlver att dom har hittat en egen kaumllla

mdash 51 en konsekvens av textfloumldet daumlr rdquoall denna informationrdquo visar paring framskjutenhet

174

7 DET KRITISKA UPPDRAGET

Eftersom det aumlr sociala aktoumlrer som aumlr av intresse foumlr analysen undersoumlks aumlven underordnade och inbaumlddade satser daumlr sociala aktoumlrer synliggoumlrs Alla tre satser innefattas daumlrfoumlr i analysen vilken jag skildrar i tabellform nedan

Tabell 20 Analysexempel transitivitetsanalys och sociala aktoumlrer handlingar och legitimeringar


Letar efter (materiell process)

Processen innebaumlr ocksaring socialt agerande

Vad eller vem aumlr foumlrstadeltagare (social aktoumlr)

dom (elever) elever aumlr sociala aktoumlrer och foumlrstadeltagare

Vad eller vem aumlr andradeltagare All den information Vad aumlr det kritiska riktat mot Naumlr

(All den information) Relevantgoumlrs i samtalet En kritisk praktik aumlr naumlr eleverna letar efter information

(varfoumlr) syfte (Laumlrarens hitta en egen kaumllla)

Eventuella vaumlrderingar All den information (Naumlr vi aumlr bara glada oumlver att dom har hittat en egen kaumllla)

Ev vaumlrdering genom rdquoall denrdquo Eleverna letar igenom foumlr mycket information Det raumlcker med att hitta en paring egen hand

Uttryck foumlr legitimering ndash ndash Uttryck foumlr modalitet ndash ndash Vilken slags process roumlr det sig om

Aumlr attributiv relationell

Vad eller vem aumlr foumlrstadeltagare Vi (laumlrare) Social aktoumlr som iakttar och kommenterar

Vad eller vem aumlr andradeltagare glada Attribut Uttryck foumlr modalitet kanske sannolikhet Vilken slags process roumlr det sig om

(har) hittat (materiell)

Vad eller vem aumlr foumlrstadeltagare Dom (elever) Vad eller vem aumlr andradeltagare En egen kaumllla

Vad aumlr det kritiska riktat mot (en egen kaumllla) En kritisk praktik aumlr naumlr eleverna har hittat en egen kaumllla

175


Analyskommentar I den haumlr potentiellt kritiska praktiken fungerar eleverna som aktoumlrer i materiella processer (letar och hittar) Den kritiska praktiken riktas mot information och kaumlllor Laumlraren deltar inte i den sociala praktiken utan fungerar som (ej explicit uttryckt) betraktare i diskursen Laumlraren Lina foumlrser ocksaring denna praktik med ett tillaumlgg bestaringendes av en reaktion rdquogladardquo (van Leeuwen 2016144) och dessutom en vaumlrdering uttryckt genom rdquoall dennardquo vilket indikerar att elevernas som aktoumlrer verkar leta efter foumlr mycket infor-mation Aktiviteten verkar ha som syfte att eleverna ska hitta en kaumllla som kan anvaumlndas i en annan aktivitet det vill saumlga en foumlrberedelsepraktik foumlr kaumlrnpraktiken (van Leeuwen 2008) Den delen av utsagan aumlr dock moda-liserad genom rdquokanskerdquo det vill saumlga som naringgot mindre saumlker eller sannolik

Utsagan tyder paring att laumlrare och elever har olika foumlrvaumlntningar paring akti-viteten Eleverna verkar inte ha foumlrstaringtt den pedagogiska kontexten naumlmligen att det inte aumlr det viktigaste att hitta mycket information utan att hitta en kaumllla som kan anvaumlndas i naumlsta aktivitet Daumlrfoumlr kan eleverna inte heller realisera det som laumlraren oumlnskar och inte heller producera en legitim text (haumlr i bemaumlrkelse att hitta en godtagbar text) Laumlraren Lina verkar uttrycka att den text som hon rdquoser vaumlrd att bedoumlmardquo inte egentligen behoumlver vara en saumlrskilt rdquobrardquo kaumllla Den maringste bara garing att anvaumlnda foumlr naumlsta aktivitet Om elevernas informationssoumlkning haumlr ska betraktas som ett kritiskt uppdrag saring aumlr det inte sjaumllva informationssoumlkningen som aumlr det viktigaste i uppdraget Det omgaumlr-das inte av naringgra saumlrskilda krav utan snarare som en procedur som ska genomfoumlras innan det riktiga uppdraget tar vid

Omfattningen av och vilka delar av analysen som aringterges kommer att skifta under kapitlets garingng beroende paring delkapitlens fokus

72 Foumlrutsaumlttningar foumlr och legitimeringar av det kritiska uppdraget

I foumlljande avsnitt ges en bakgrund foumlr det kritiska uppdraget utifraringn laumlrarnas perspektiv Delkapitlet aumlr uppdelat i tre avsnitt vilka roumlr diskurser roumlrande laumlrarnas och aumlmnets foumlrutsaumlttningar och moumljligheter foumlr det kritiska klassrums-arbetet tid och kunskapskrav (721ndash722) respektive digitalisering (723)

721 Tid och kunskapskrav ndash rdquobara bocka avrdquo Jag utgaringr i analysen fraringn tre exempel fraringn tvaring olika samtal daumlr brist paring tid och kunskapskrav sammankopplas

176


Exempel 1

S att vi har en himla massa kunskapskrav som ska hinnas med U daring kan man ju fraringga sig om det aumlr kunskapskrav S eller om det aumlr betygskrav U avbockningskrav (Samtal 3kunskapskrav)

Exempel 2

A [hellip]att det aumlr saring otroligt saring daumlr nu ska vi bara vara produktiva det ska vara lite inrutat och det haumlr maringste vi bocka av och det haumlr ska goumlras men hallaring (Samtal 4 bildning medborgare)

Exempel 3

Y [hellip] ja det aumlr naumlstan saring att man ska bocka av och det kaumlnner jag mycket som laumlrare att man behoumlver taumlnka efter att det aumlr inte (mm) ett avbockningssystem egentligen det aumlr en helhet [hellip] (samtal 4 snabb laringngsamt)

I alla tre exempel anas tvaring diskurser en daumlr laumlraren aumlr goumlr eller har enligt krav som staumllls (understrykningar i exemplet) och en daumlr laumlraren goumlr motstaringnd (fetstilat i exemplet) Jag inleder med att visa hur den foumlrsta kravdiskursen byggs upp

Tabell 21 Betydelser som skapar kravdiskurs

Betydelser skapas genom

Spraringklig realisering Kommentar

Modalitet verb Ska maringste Stark foumlrpliktelse Modalitet andra uttryck

Otroligt saring daumlr Naumlstan Himla massa Bara lite

Foumlrstaumlrkning nedtoning nedtoning foumlrstaumlrkning foumlrstaumlrkning nedtoning

Materiella processer Hinnas bocka av goumlras bocka av

Tvaring konstrueras i passiv form

Deltagare och sociala aktoumlrer

Vi man

Synligt Avser laumlrare Ej synligt Vem som staumlller kraven (borttagning)

Relationella processer Har en himla massa kunskapskrav (attr) Bara vara produktiva (attr) Vara lite inrutat (attr)

vi

vi det


Vi det

Avser laumlrare Obestaumlmt tolkning=den sociala praktiken

177


Kravdiskursen byggs upp genom stark foumlrpliktelse (ska maringste) kopplad till dels materiella processer (hinna bocka av goumlra) dels till relationella pro-cesser daumlr attributen utgoumlrs av adjektiv som mer kongruent uttrycks som verb producera ruta in En relationell attributiv sats konstruerar istaumlllet krav genom ett omodaliserat verklighetsanspraringk laumlrarna har rdquoen himla massa kunskapskravrdquo Laumlraren fungerar som aktoumlr naumlr det gaumlller att bocka av men hinnas och goumlras konstrueras som passiva och daumlrmed utan explicita aktoumlrer Dessa fungerar istaumlllet som uttryck foumlr normer foumlrvaumlntningar och krav av en abstrakt aktoumlr i en oumlvergripande social praktik som kanske utgoumlrs av rdquoskolardquo rdquodet ska vara lite inrutatrdquo och rdquolaumlrare ska vara produktiva laumlrare ska hinna laumlrare ska goumlrardquo Det saumltt som laumlraren kan agera paring aumlr genom att rdquobocka avrdquo den enda process daumlr laumlraren uttrycks vara aktoumlr Den andra diskursen aumlr en motstaringndsdiskurs

Tabell 22 Betydelser som skapar motstaringndsdiskurs

Betydelser skapas genom Spraringklig realisering Kommentar Modalitet verb behoumlver Foumlrpliktelse fraringn laumlraren Modalitet andra uttryck Men hallaring

egentligen (interpersonell betydelse)

Materiella processer ndash Mentala processer Fraringga sig

kaumlnner Taumlnka efter

Fraringga sig= mental process


Man jag man

Laumlrare

Relationella processer Aumlr Aumlr inte

(Om)


Ett avbockningssystem En helhet

inte

I motstaringndsdiskursen skapas en alternativ verklighet en slags rdquodisruption and interruptionrdquo (Moore 201356) daumlr ingen foumlrpliktelse riktas mot laumlraren fraringn naringgon osynlig abstrakt aktoumlr Oumlvergaringngen till motstaringndsdiskursen markeras genom rdquodaringrdquo i exempel 1 och genom rdquomen hallaringrdquo i exempel 2 I exempel 3 aumlr markoumlren istaumlllet en vaumlxling fraringn en materiell process till en mental rdquokaumlnnerrdquo och en vaumlxling fraringn ett allmaumlnt rdquomanrdquo till ett rdquojagrdquo med en markerad laumlraridentitet Det aumlr ocksaring en vaumlxling fraringn en slags verksam-hetsnivaring daumlr laumlraren aumlr utsatt foumlr krav till en reflekterande professionell nivaring (Roberts amp Sarangi 1999) daumlr laumlraren fraringgar sig kaumlnner och taumlnker efter

178


Trots att kravdiskursen konstrueras med materiella verb aumlr det genom motstaringndsdiskursens fraumlmst mentala verb som den professionella laumlraren aktiveras (jfr van Leeuwen 200833) I alla exempel verkar kunskapskrav tematiseras men de explicitgoumlrs endast i exempel 1 som jag foumlr tydlighetens aringterigen visar

S att vi har en himla massa kunskapskrav som ska hinnas med U daring kan man ju fraringga sig om det aumlr kunskapskrav S eller om det aumlr betygskrav U avbockningskrav

I exemplet ifraringgasaumltter Sanna och Urban betydelsen av kunskapskrav genom relationella identifierande processer rdquoaumlrrdquo Samtalet aumlr ett slags metasamtal kring betydelsen av kunskapskrav daumlr deras tolkning av betydelsen aumlr rotad i deras erfarenhet av praktiken Sannas utsaga beskriver undervisningen som naringgot daumlr kunskapskrav ska hinnas med Urbans fraringga kan saumlgas vara rdquoaumlr kunskapskrav kunskapskravrdquo det vill saumlga i min tolkning handlar rdquokravenrdquo verkligen om kunskaper Sanna besvarar i sjaumllva verket Urbans fraringga genom en ny fraringga som jag haumlr vaumlljer att skriva om foumlr att den identifierande betydelsen ska tydliggoumlras rdquoeller aumlr kunskapskrav betygskravrdquo det vill saumlga endast krav foumlr att faring ett visst betyg vilket inte kraumlver naringgra kunskaper Urban ger ytterligare ett foumlrslag paring betydelsen av kunskapskrav genom en ellips som jag aumlven haumlr tolkar som en identifierande process rdquoaumlr kunskapskrav avbockningskravrdquo I alla tre exemplen finns konstruktioner av undervisning som avbockningspraktik I exempel 3 konstruerar Ylva genom identifierande processer ett alternativ till avbockningssystemet rdquodet aumlr inte ett

avbockningssystem egentligen det aumlr en helhetrdquo Referenten till rdquodetrdquo tolkar jag som syftandes paring en syntes av aumlmnesplanens syfte maringl centrala inneharingll och kunskapskrav och undervisningspraktik Genom rdquoegentligenrdquo erbjuder Ylva en alternativ verklighetsbild daumlr systemet aumlr en helhet som inte kan reduceras till avbockning Laumlrarnas handlingsutrymme och svenskaumlmnets uppdrag framtraumlder i den foumlrsta diskursen som starkt begraumlnsat av tid och kunskapskrav men daumlr aumlndaring ingen kunskap behoumlvs Det aumlr ett avbockningsuppdrag som framstaumllls som absurt och som laumlrarna inte accepterar men som aumlndaring framstaringr som realiserat I naumlsta avsnitt undersoumlker jag diskurser kring det kritiska i foumlrharingllande till tid och kunskapskrav

722 Tid foumlr det kritiska ndash rdquoatt andasrdquo I avsnittet redogoumlr jag foumlr hur det kritiska framstaumllls i foumlrharingllande till tid Jag inleder med tvaring utsagor som uttrycker foumlrutsaumlttningar foumlr det kritiska med

179


hjaumllp av olika resurser Nils uttrycker foumlrharingllandet mellan rdquoatt vara kritiskrdquo och tid genom relationella satser och omodaliserade verklighetsanspraringk

N det aumlr svaringrt att vara kritisk foumlr snabbt det kraumlvs tidrdquo (Grupp 2 snabbt laringngsamt)

Omformulering= sats 1) att vara kritisk foumlr snabbt aumlr svaringrt sats 2) att vara kritisk kraumlver tid (av den som vill vara kritisk) rdquoKraumlvsrdquo har jag kategoriserat som en relationell sats eftersom den snarare uttrycker ett konceptuellt foumlrharingllande mellan tvaring abstrakta deltagare i likhet med rdquofoumlrutsaumltterrdquo dock med viss styrka Det stillastaringende rdquovara kritiskrdquo kontrasteras med rdquofoumlr snabbtrdquo en adverbiell fras vanligen foumlrknippad med materiella processer (springa snabbt goumlra snabbt) Paring saring saumltt kan aumlven en materiell vaumlrld anas i Nils utsaga Aringsas utsaga aumlr istaumlllet helt grundad i en materiell vaumlrld

Aring man behoumlver jobba laringngsammare foumlr att kunna faring52 ett kritiskt foumlrharingllningssaumlttrdquo (Grupp 4 snabbt laringngsamt)

Vaumlrlden byggs upp genom den materiella processen rdquojobbardquo och en social aktoumlr ett allmaumlnt man som foumlrstadeltagare Det materiella rdquojobbardquo har dess-utom faringtt ett adverbiellt tillaumlgg (laringngsammare) som tillsammans pekar mot det explicit markerade syftet rdquofoumlr attrdquo rdquoEtt kritiskt foumlrharingllningssaumlttrdquo konstru-eras som naringgot mer handfast som naringgot man kan faring53 medan rdquovara kritiskrdquo inte paring samma saumltt handlar om ett antingen eller utan moumljligen grader av att vara kritisk Det kritiska omgaumlrdas i baringda utsagorna av vaumlrderingar om hur det kritiska kan uppnarings och baringda handlar om att bemaumlstra tid I naumlst-kommande exempel tar Gina avstamp i relationen till eleverna och deras foumlrutsaumlttningar foumlr laumlrande

G ja men jag taumlnker laumlrandet i sig tar ju tid foumlr man maringste hinna reflektera man maringste hinna befaumlsta kunskaper man maringste hinna det aumlr alltsaring fraringgan hur mycket tid ger jag mina elever tid att faktiskt utveckla just kritisk laumlsning eller kritiskt taumlnkande (Samtal 1 snabbt laringngsamt)

mdash 52 Jag kategoriserar rdquofaringrdquo som en materiell process eftersom den uttrycker en tydlig foumlraumlndring i en mental vaumlrld (jfr Lassus 2010127 Halliday amp Matthiessen 2014 243) 53 I PISAs ramverk har exempelvis en formulering mellan versionerna 2009 och 2018 fraringn det relationella rdquohardquo ett kritiskt foumlrharingllningssaumltt till det materiella rdquointardquo ett kritiskt foumlrharingllningssaumltt

180


Tabell 23 Tid foumlr reflektion kunskaper och kritisk laumlsning

Betydelser skapas genom Spraringklig realisering Kommentar Modalitet verb Maringste maringste Stark foumlrpliktelse Modalitet andra uttryck Ju faktiskt Materiella processer Hinna (hinna) befaumlsta

ger utveckla Materiell abstr Materiell abstr Materiell abstr materiell

Foumlrstadeltagare och sociala aktoumlrer

Man man jag (allmaumln ev elev) (allmaumln ev elev) (Den specifika laumlraren)

Andradeltagare (att reflektera) kunskaper mina elever tid kritisk laumlsning kritiskt taumlnkande

Mentala processer (hinna) reflektera Mental process Deltagare och sociala aktoumlrer Relationella processer Tar aumlr Deltagare och sociala aktoumlrer

Laumlrandet-tid det-fraringgan

Konstaterandet att laumlrande tar tid markeras genom rdquojurdquo som en gemensam erfarenhet I Ginas utsaga faringr aumlven undervisningens syfte och laumlrarens uppdrag utrymme i form av mentala eller abstrakta materiella processer och deltagare hemmahoumlrande i en mental sfaumlr laumlrande reflektion befaumlsta kun-skaper utveckla kritisk laumlsning kritiskt taumlnkande Gina foumlrsoumlker kombinera denna mentala vaumlrld med realitetens rdquohinnardquo Genom rdquofaktisktrdquo pekar hon paring det som aumlr undervisningens egentliga syfte utveckla elevernas kritiska laumlsning Hon riktar den kritiska fraringgan mot sig sjaumllv Det aumlr hon som inte ger eleverna tiden Hur det mer konkret kan se ut i undervisningen pekar Aringsa paring

Aring [hellip]ibland saring garingr man lite foumlr fort fram och lyssnar inte av naumlr dom haumlr diskussionerna kanske egentligen vad ska vi saumlga naringr upp till det haumlr kritiska taumlnkandet eller foumlrharingllningssaumltt eller man den kritiska laumlsningen foumlr daring ska man garing till naumlsta [hellip] men daring just det jag skulle ju hinna med det haumlr ocksaring men att ibland att andas att laringta saker faring ta tid det aumlr daring ibland kan haumlnda saker vad gaumlller kritisk laumlsning bland annat [hellip] (Samtal 4 snabbt laringngsamt)

Materiella processer med laumlrare som aktoumlr garingr fram garing hinna ndash andas laringta faring ta haumlnda (markerade med understrykningar)

I utsagan framtraumlder laumlraren som aktoumlr med stark kontroll oumlver takten och urvalet det man ska hinna med Undervisningspraktiken konstrueras genom

181


de foumlrsta tre materiella satserna som en staumlndig foumlrflyttning daumlr laumlraren hela tiden aumlr paring vaumlg Denna del uppfattar jag konstruerad som en reell praktik som den vanligen ter sig I utsagan staumllls detta i kontrast mot det som intraumlffar mer saumlllan men aumlndaring kan vara en reell praktik och en oumlppning mot det kritiska Det markera genom rdquomen att iblandrdquo och indikerar en foumlrsvagad inramning daumlr man andas daumlr man aumlr och daumlr man laringter saker ske Det aumlr rdquodaringrdquo det kritiska kan haumlnda En foumlrsvagning av inramningen gaumlllande takten framstaringr i utsagan som en foumlrutsaumlttning foumlr det kritiska Eleverna fungerar inte som sociala aktoumlrer i utsagan men de anas i den naumlmnda diskussionen daumlr den kritiska potentialen verkar finnas latent Den kritiska potentialen konstrueras i avsnittets sista exempel som naringgot latent hos eleverna

I foumlr att jag taumlnker paring den elev ocksaring som aumlr lite laringngsammare eller som har en annan tanke ett annat tankesparingr bara ett annat saumltt att taumlnka kanske den eleven inte hinner hitta sitt eget kritiska taumlnkande foumlr att man hela tiden blir faumlrgad av dom som aumlr lite snabbare (grupp 1 snabbt laringngsamt)

Ingrids utsaga konstruerar tvaring slags elever

Laringngsam Lite snabbare Har en annan tanke faringr laumlrarens uppmaumlrksamhet Har ett annat tankesparingr (anpassar sig efter det laumlraren vill houmlra) Har ett annat saumltt att taumlnka laumlraren anpassar sig till det som dessa

elever saumlger = hinner inte hitta sitt eget taumlnkande = medskapare till vad det kritiska aumlr

I den vaumlnstra spalten aringterfinns de attributiva satser som Ingrid anvaumlnder foumlr att beskriva den laringngsamma eleven Till houmlger utan parentes aringterfinns utom parentes naringgra kaumlnnetecken foumlr den andra eleven Det som staringr inom paren-tes aumlr en moumljlig foumlrklaring till varfoumlr eleverna aumlr snabba att de kaumlnner igen kontexten och att de ocksaring kan realisera den i en legitim text Jag tolkar dock Ingrids utsaga som att hennes bild av vad som aumlr en legitim text paringverkas av den elev som yttrar snabbt kanske en ett uttryck foumlr de eleverna har laumlrt sig aumlr rdquokritisktrdquo Paring saring saumltt blir det de snabba elevernas rdquokritiskardquo svar som nor-maliseras och att det kritiska endast riktas mot det uppenbara Det betyder att det finns potentiella andra legitima texter som inte realiseras inte paring grund av bristande igenkaumlnning utan foumlr att laumlraren noumljer sig med den foumlrsta elevens svar och kanske som i det foumlregaringende exemplet garingr vidare Daring foumlrbigarings ocksaring den laringngsamma elevens bidrag som kan ta laumlngre tid att full-foumllja i tanken Det foumlrbigaringngna bidraget ser vi i den vaumlnstra spalten andra perspektiv eller maringngfald med Jankins begrepp (2010)

182


Analyskommentar I utsagorna tonar alltsaring en bild fram av en i houmlgsta grad av tid eller snarare tidsbrist inramad praktik Tidsbristen grundas i det centrala inneharingllets och kunskapskravens inneharingll och laumlrarna vittnar om hur detta leder till en av-bockningskultur snarare aumln en kunskapskultur (jfr Borsgaringrd 2021) Laumlrarna uttrycker att kritisk laumlsning kritiskt taumlnkande och kritiskt foumlrharingllningssaumltt kraumlver tid baringde foumlr eleverna och laumlrarna Det verkar kraumlvas ett friutrymme daumlr laumlrare och elever faringr tid att taumlnka och lyssna det som Stone (201212) kallar rdquomutualityrdquo naumlr laumlrare och elever lyssnar och laumlr av varandra Det kan ocksaring vara vaumlrt att notera att kaumlllkritik inte tas upp som en del av tidsbristsdiskur-sen Det kan moumljligen haumlnga samman med att kaumlllkritiska praktiker inte be-traktas staring i konflikt med tidsbrist I naumlsta avsnitt riktas blicken mot aspekter av tid kopplade till digitaliseringens foumlljder

723 Digitaliseringen ndash rdquooh tjenardquo I avsnittet visar jag exempel paring hur laumlrarna menar att digitaliseringen legitimerar kritiska praktiker och hur de pekar paring hur digitala praktiker leder till tvaring foumlraumlndringar av vikt foumlr det kritiska arbetet Jag inleder emellertid med ett utdrag som visar de kaumlnslor som ordet digitalisering kan vaumlcka54

J Digitalisering L oh tjena (skratt) K ja vad aumlr det foumlr naringt J Oh naringnstans bara kaumlnde jag mig lite matt naumlr jag saringg det ordet (L Jaa) vad taumlnker ni K foumlr mig aumlr det ordet lite foumlrlegat (Ljaa) vad aumlr det foumlr naringt (samtal 5 digitalisering)

Orsakerna till Linas skeptiska rdquooh tjenardquo Johannas matthet och Karins rdquofoumlrlegatrdquo ses i flera av samtalen Laumlrarna verkar aringtminstone till foumlrstone tolka ordet i en institutionell kontext och i den kontexten betraktas digitaliseringen som redan implementerad De verkar associera ordet med yttre och paring-tvingade krav fraringn utomstaringende aktoumlrer saringsom Skolverket kommunen skol-ledningen och en oaumlndlig rad fortbildningsinsatser i form av exempelvis rdquoHallelujah-foumlrelaumlsningarrdquo (samtal 3) Daumlremot aumlr andra aspekter av digitali-seringen naumlrvarande i alla samtal dels som legitimerande foumlr de kritiska praktikerna men aumlven i form av en foumlraumlndringsdiskurs Jag visar foumlrst paring tre exempel daumlr digitaliseringen fungerar som en legitimerande rationaliserande diskurs mdash 54 Naumlr orden proumlvades ut i pilotundersoumlkningen gav deltagarna mig raringdet att plocka bort rdquodigitaliseringrdquo

183


G men jag taumlnker att i och med att i och med digitaliseringen saring blir det ju otroligt viktigt att eleverna utvecklar ett kritiskt foumlrharingllningssaumltt och kritiskt taumlnkande och laumlsning (samtal 1 digitalisering) Y vad aumlr det typ av text aumlr det en debattartikel eller aumlr det en kroumlnika eller mer en utredande text aumlr det en rapport vad aumlr det och man hoppas ju i och med digitaliseringen att dom faktiskt ska ocksaring plocka upp det naumlr dom tittar paring texter sjaumllvmant (Samtal 4 digitalisering naringgot foumlrkortad) A och sen ocksaring digitaliseringen goumlr ju att det kraumlvs ju en annan typ av kritiskt taumlnkande kring det (Samtal 4 digitalisering)

I de tvaring foumlrsta exemplen innefattas digitaliseringen i satsernas omstaumlndighet och som en given sjaumllvklarhet och som en explicit legitimering markerat med ett ordled rdquoi och medrdquo Digitaliseringen rationaliserar varfoumlr eleverna ska vara eller bli kritiska och Gina foumlrstaumlrker legitimeringen dessutom med en vaumlrdering eller en moralisk vaumlrdering (otroligt viktigt) I alla tre utsagor blir rdquojurdquo ytterligare en foumlrstaumlrkning av digitaliseringens sjaumllvklarhet som drivande foumlr de kritiska praktikerna I Annas utsaga fungerar digitaliseringen istaumlllet som en kraftfull aktoumlr som rdquogoumlrrdquo att det i paringfoumlljande sats rdquokraumlvsrdquo en ny typ av kritiskt taumlnkande Foumlrutom direkta legitimeringar av kritiska praktiker leder digitaliseringar till foumlraumlndringar som aumlr av vikt foumlr svenskaumlmnet En av dessa foumlraumlndringar naumlmns i Ylvas utsaga ovan Det handlar om hur genrebegreppet foumlraumlndras genom nya sociala medier och nya saumltt att kommunicera Detta diskuteras i nedanstaringende exempel

H [hellip]det taumlnker jag paring alla influencers och saring daumlr och det aumlr mycket svaringrare det aumlr en saringn enorm graringzon och nu och kanske aumlnnu viktigare aumlr det haumlr blogginlaumlgg eller aumlr de naringn som kanske vill paringverka dig att koumlpa en bok eller ett schampo eller det har ju blivit ett helt annat landskap foumlr det som kanske ocksaring aumlr som man sjaumllv inte fattar alla garingnger (skrattande) (samtal 1inneharingll och form)

Helena konstruerar tvaring tidsplan i som jaumlmfoumlrs ett synligt rdquonurdquo daumlr det aumlr rdquosvaringrarerdquo och rdquoviktigarerdquo jaumlmfoumlrt med ett implicit daring och legitimerar mora-liskt genom en vaumlrdering en slags kritisk praktik Den handlar om svaringrig-heterna att avgoumlra texters olika och sammanflaumltade syften Helenas tankar handlar om just det som Skolinspektionen framfoumlr saknas i grundskolans undervisning en koppling till elevernas egna digitala verklighet Maria foumlr fram andra konsekvenser av digitalisering och genrer

M [hellip]och nu med dom haumlr digitala hjaumllpmedlen om vi laumlser texter paring varingra mobiler daring hamnar inte kroumlnikorna paring sista sidan paring vaumlnstra spalten laumlngre utan daring hamnar dom paring olika staumlllen och ibland maringste dom till och med skriva det haumlr aumlr en kroumlnika kroumlnika aumlr en alltsaring

184


tidningen publicerar det vad det aumlr foumlr att vi inte vet det (Samtal 2 inneharingll och form naringgot foumlrkortad foumlrsedd med foumlrtydligande kommatecken)

Maria lyfter att digitaliseringen faringr konsekvenser foumlr foumlrstaringelsen av vad genrer aumlr och vad som kaumlnnetecknar dem De digitala tidningarnas texttyper aumlr inte haumlnvisade till fasta rumsliga placeringar som i tryckta tidningar Det bidrar enligt Maria till att det blir svaringrare foumlr eleverna att kaumlnna igen olika genrer Elever faringr inte laumlngre naringgon vaumlgledning genom texters placering efter de konventioner som styr placeringen i tryckta medier (paring andra uppslaget laumlngst ner paring sidan i mitten av tidningen) Jag tolkar Marias utsaga som att just denna fasta placering ocksaring gav eleverna stoumlrre moumljlighet att under tid utveckla foumlrstaringelse foumlr vad som kaumlnnetecknade en specifik genre

Till sist visar jag paring ytterligare en foumlraumlndring som laumlrarna pekar paring vilken har med nya foumlrvaumlntningar hos eleverna att goumlra

A och det haumlr aumlr ju digitaliseringen den aumlr ju en liten jag ska inte saumlga naringn bov i dramat haumlr men jag taumlnker nu med bildning att det haumlr med laumlsandet det tar emot att dom ska vara snabba att det ska vara laumlttare (Grupp 4 bildning medborgare naringgot foumlrkortad)

Anna uttrycker ocksaring hur digitaliseringen bidragit till oumlkat motstaringnd till laumlsning aringtminstone en saringdan som foumlrknippas med bildning Istaumlllet efter-fraringgas slags friktionsfrihet daumlr det mesta ska garing snabbt och laumltt En saringdan friktionsfrihet tar ocksaring Urban upp och hur den paringverkat honom sjaumllv i undervisningen

U []foumlrsoumlka slaring knut paring mig sjaumllv foumlr att goumlra det laumlttare foumlr eleverna och ge dom saring att dom knappt naumlstan saring att det blir intuitivt foumlr dom att goumlra skolarbete (Grupp 3 digitalisering)

Att ge eleverna denna friktionsloumlshet i skolan verkar ha ett houmlgt pris som laumlraren behoumlver betala Det aumlr vaumlrt att notera att Urban anvaumlnder rdquogoumlra skolarbeterdquo och inte rdquolaumlranderdquo ett slags foumlrtingligande av mentala processer Att undervisning blir till goumlrande aumlr kanske foumlrutsaumlttningen foumlr att den ska bli friktionsfri Denna intuitiva undervisningspraktik boumlr i saringdana fall ha konsekvenser foumlr svenskaumlmnets klassifikation och foumlr moumljligheter att vaumlxla mellan en utvecklande och en begraumlnsad kod och att oumlppna foumlr en vertikal diskurs Det garingr ocksaring att staumllla sig fraringgan om det kritiska i relation till laumlrarnas konstruktioner av det kritiska som kopplat till tid oumlverhuvudtaget aumlr moumljligt naumlr skolarbetet beskrivs som rdquointuitivtrdquo

185


724 Sammanfattning Jag har i delkapitlet undersoumlkt och beskrivit utsagor vilka aumlr kopplade till laumlrarnas foumlrutsaumlttningar foumlr det kritiska uppdraget Tid konstruerades dels som taumltt sammanhaumlngande med kunskapskrav daumlr undervisningen omvand-las till en avbockningspraktik och daumlr moumljligheterna till reflektion var faring Samtidigt pekade laumlrarna paring hur viktigt det var med just tid foumlr att utveckla kritiskt taumlnkande och kritiskt foumlrharingllningssaumltt Det handlar baringde om en laringngsiktig process och hur tiden behoumlver saktas ner i klassrummet och ge ut-rymme foumlr taumlnkande och nya perspektiv Digitaliseringen framstaringr ocksaring som kopplad till tid men inte egentligen i tidsbrist

Ordet digitalisering vaumlcker i samtalen spontant negativa kaumlnslor men uttrycks samtidigt ett faktum som i sig inte kan ifraringgasaumlttas Aumlven om laumlrarna menar att digitaliseringen aumlr haumlr saring finns det aumlndaring ett foumlre och ett efter i flera samtal Digitaliseringen legitimerar samtidigt svenskaumlmnets kritiska arbete samtidigt som fritidens digitaliserade laumlspraktiker som kaumlnnetecknas av snabbhet och fraringnvaro av motstaringnd formar ocksaring svenskaumlmnets foumlrutsaumltt-ningar Nya genrer och laumlsvaumlgar och de digitala mediernas flyktiga egen-skaper leder enligt laumlrarna till ett aumlnnu stoumlrre behov av att utveckla det kri-tiska Detta staringr i samklang med laumlroplanens skrivningar och de inter-nationella policydokumenten Digitaliseringen har alltsaring enligt laumlrarna foumlrt till foumlraumlndrade och oumlkade behov av aringtminstone vissa av svenskaumlmnets kritiska textpraktiker och daumlrmed ocksaring det kritiska uppdraget

73 Kritiska uppdrag I foumlregaringende delkapitel fokuserades foumlrutsaumlttningar foumlr det kritiska uppdraget utifraringn tid och kunskapskrav och digitalisering I detta kapitel handlar det om laumlrares konstruktioner av det kritiska uppdraget Thavenius (199916f) menar att svenskaumlmnets rdquokaumlrnardquo endast kan ses som ideologiska formationer (se Knutas 2008) och att aumlmnet inte egentligen rdquoharrdquo eller kan ha naringgon kaumlrna den som saumlger att svenskaumlmnet har en kaumlrna aumlr ocksaring oumlvertygad om vad en saringdan kaumlrna ska bestaring av (se Knutas 2008) Att taumlnka sig en saringdan kaumlrna det vill saumlga ideacuteer kring vad svenskaumlmnet aumlr och boumlr vara och vad dess viktigaste del aumlr aumlr enligt mig noumldvaumlndig foumlr baringde svenskaumlmnets identitet och svensklaumlrarens Kaumlrnan aumlr dock en konstruktion som kan framtraumlda i ana-lysen I foumlljande exempel daumlr Aringsa resonerar om svenskaumlmnet har jag markerat uttryck foumlr konstruktioner av kaumlrnan

Aring [hellip]om man ser till jamen skrivande kontra laumlsande och talande att skrivandet aumlr relativt viktigt ju i svenskaumlmnet det har vi pratat

186


en del om tidigare och det aumlr ocksaring intressant att fundera paring om man ska vara kritisk daring aumlr det den foumlrmaringgan eller vad man nu ska saumlga som vi tycker aumlr central sen aumlr det klart att det haumlr med muntligt framfoumlrande och vissa kunskaper inom svenskaumlmnet behoumlver man ocksaring ha men det kan man ju fundera paring alltsaring om man ser till vad vi tycker aumlr viktigt eller vad som har houmlgst status alltsaring det daumlr aumlr ju vaumlrt att fundera paring ocksaring [hellip] (Samtal 4 foumlrharingllningssaumltt foumlrmaringga naringgot foumlrkortad)

Understrykningarna har jag tolkat som uttryck foumlr naumlrhet till aumlmnets kaumlrna Daumlrefter har de samlats i den vaumlnstra spalten i Tabell 24 nedan

Tabell 24 Uttryck foumlr naumlrhet och periferi till svenskaumlmnets kaumlrna

Svenskaumlmnets kaumlrna naumlrhet Svenskaumlmnets periferi (hypotetisk) Relativt viktigt Relativt oviktigt Central foumlrmaringga (som vi laumlrare tycker aumlr central)

Perifera foumlrmaringgor

Kunskaper man behoumlver ha (eleven) Kunskaper man inte behoumlver ha Vad (vi laumlrare tycker) aumlr viktigt Vad vi tycker aumlr oviktigt Vad som har houmlgst status Vad som har laumlgst status Det som aumlr normalt Det som aumlr normalt men ooumlnskat Det som aumlr oumlnskat Det som aumlr ooumlnskat

Till houmlger finns det som vi kan kalla svenskaumlmnets periferi det vill saumlga antiteserna till Aringsas uttryck foumlr aumlmnets kaumlrna Vaumlrderingarna konstrueras i det haumlr exemplet fraumlmst genom relationella attributiva processer (aumlr har) men ibland underordnade den mentala rdquotaumlnkerrdquo rdquotyckerrdquo Jag har ocksaring lagt till tvaring rader vilka inte finns med i Aringsas utsaga Det ena handlar om omo-daliserade verklighetsanspraringk och naturaliserade uppdrag vilka inte behoumlver eller kan ifraringgasaumlttas Det andra handlar om uppdrag man inte har men skulle oumlnska att man hade (jfr van Leeuwen 2016) Jag antar att laumlrarnas utsagor om svenskaumlmnet befinner sig paring skalor mellan dessa En saringdan kaumlrna boumlr daumlrmed foumlrharinglla sig till svenskaumlmnets graumlnser inom aumlmnet och mot andra aumlmnen det vill saumlga aumlmnets klassifikation (c-c+) Detta utgoumlr daumlrmed en del av analysen i kommande delkapitel

I oumlvrigt aringterkommer de analytiska redskap som presenterats men nu med riktning mot uppdraget En oumlversikt oumlver dessa och aspekter gaumlllande upp-draget ges i nedanstaringende tabell

187


Tabell 25 Begrepp foumlr analys av det kritiska uppdraget

Aspekt Betydelse i analysen Uppdrag som det uttrycks i exemplet

Uppdraget som det uttrycks i exemplet rdquoGoumlra urvalrdquo

Realisering av uppdraget

Hur uppdraget blir synligt i undervisningspraktiken (tex eleverna svarar paring fraringgor om texten)

Processer Vilka processer som anvaumlnds foumlr att beskriva uppdraget (tex aumlr laumlsa)

Aktoumlr Vem som framstaumllls som aktoumlr eller foumlrstadeltagare (tex laumlrare elever rektor)

Vanlighet Modaliseringar som visar paring uppdragets eller realiseringens grad av vanlighet (tex ofta ibland)

Foumlrpliktelse Modaliseringar som visar paring uppdragets eller realiseringens grad av foumlrpliktelse (tex ska maringste)

Villighet Modaliseringar som visar paring uppdragets eller realiseringens grad av villighet (tex man vill ju atthellip)

Sannolikhet Modaliseringar som visar paring uppdragets eller realiseringens grad av sannolikhet (tex nog kanske)

Oumlvriga interpersonella betydelser

Ju faktiskt jag taumlnker lite saring daumlr

Legitimering och el vaumlrdering

Uttryckta legitimeringar av uppdraget (tex med tanke paring digitaliseringen) Uttryckta vaumlrderingar om uppdraget eller realiseringen av detta (tex intressant svaringrt)

Uppdragets art Reellt-oumlnskat (uppdraget finns)- (uppdraget borde vara det haumlr) Yttre- inre inre (en yttreaktoumlr har gett mig uppdraget)- (det haumlr aumlr viktigt foumlr mig som svensklaumlrare) Accepterat- ej accepterat (det haumlr aumlr ett uppdrag jag gaumlrna goumlr)- (det haumlr aumlr ett uppdrag jag inte vill goumlra)

Klassifiaktion och inramning

Svag (-) eller stark (+)klassifikation= uppdragets tydlighet Svag (-) eller stark (+) inramning = realiseringens tydlighet

Foumlrutom redan presenterade har tre specifika delar gaumlllande uppdraget lagts till (vad uppdraget konstrueras som om det realiseras eller inte och laumlrarens relation till uppdraget) Dessutom ingaringr en mer oumlversiktlig kategorisering av uppdraget utifraringn fraringn Bernsteins kodteori Tabellens alla delar redovisas inte i varje analysexempel

188


Delkapitlet aumlr uppdelat i sju avsnitt 731 beskriver laumlrarnas konstruktion av det kritiska uppdraget i foumlrharingllande till andra aumlmnen 732 beskriver diskurser kring intertextualitet 733 kring spraringk och 734 kring kaumlllkritik och informationssoumlkning 735 visar paring diskurser kring demokrati och 736 paring medvetandegoumlrande I 737 sammanfattas kapitlet

731 Svenskaumlmnets kritiska uppdrag i foumlrharingllande till andra aumlmnen och aktoumlrer

I delkapitlet redogoumlrs foumlr de delar av analysen som faringngar svenskaumlmnets relation till andra aumlmnen eller aktoumlrer det vill saumlga en slags foumlrhandling om arbetsfoumlrdelningen mellan aktoumlrer oh aumlmnen naumlr det gaumlller kritiska aspekter I stort kan dessa delar av samtalen saumlgas behandla arbetsfoumlrdelningen mellan aumlmnena naumlr det gaumlller kritiska aspekter

I samtal 4 beskriver Anna svenskaumlmnets uppdrag gaumlllande informations-soumlkning

A Det aumlr klart det aumlr ju lite saringna haumlr saker kopplade till svenskaumlmnet det aumlr ju kopplat till oumlverhuvudtaget om man ska skriva att hur vad var soumlker eleverna naringnstans dom garingr in paring google bara och soumlker sin information att man egentligen ska garing in paring andra delar som [bibliotekariens namn] staringr foumlr varingr bibliotekarie saring daumlr men jag taumlnker kaumlllkritik svenskaumlmnet (grupp 4 informationssoumlkning naringgot foumlrkortad)

Informationssoumlkning konstrueras som en del av skrivandet i svenskaumlmnet rdquooumlverhuvudtaget om man ska skrivardquo Uppdraget informationssoumlkning aumlr accepterat saring laumlnge det riktas mot skrivande och naumlr informationssoumlkningen utgoumlrs av ett foumlrberedande goumlrande (garing in paring google + soumlka information) Skrivande uttrycks som en kaumlrnaktivitet det som det oumlvriga arbetet riktas mot och det egentliga uppdraget medan informationssoumlkningsuppdraget visserligen aumlr reellt (dom garingr in paring google bara och soumlker sin information) men accepterat endast som en foumlrberedelse infoumlr skrivande Detta staumllls mot en annan aspekt av informationssoumlkning som Anna aumlr mer tveksam till om hon rdquoegentligen ska garing in paringrdquo Dessa delar verkar istaumlllet ingaring i den andra aktoumlrens uppdrag ett uppdrag som i foumlrharingllande till informationssoumlkning i svenskaumlmnet framstaumllls som tydligt rdquoandra delar som (bibliotekariens namn) staringr foumlrrdquo I utsagan konstrueras ett kaumlrnuppdrag rdquoskrivardquo medan informa-tionssoumlkningsuppdraget aumlr accepterat som ett yttre uppdrag Den delen av uppdraget aumlr till viss del svagt avgraumlnsat gentemot bibliotekarien Den osaumlkerhet som jag uppfattar angaringende svenskaumlmnets uppdrag gaumlllande infor-

189


mationssoumlkning och kaumlllkritik praumlglar ocksaring det fortsatta samtalet i gruppen Naumlsta exempel utgoumlrs av ett yttrande av Ylva som ocksaring aumlr historielaumlrare

Y och att man diskuterar primaumlrkaumlllor sekundaumlrkaumlllor och vad aumlr det foumlr skillnad paring det och saringna saker det goumlr vi ju ett saumltt ocksaring just med informationssoumlkning att variera kaumlllorna och ocksaring naumlr man nu skriver naringnting saring kanske man behoumlver titta paring olika sidor vad skriver dom om problematik som beroumlr olika laumlnder daring kanske man inte bara ska ta kaumllla fraringn ett land utan naringn kaumllla fraringn andra laumlnder att just det haumlr ocksaring vad det aumlr foumlr vad man ska soumlka efter foumlr information som kan vara viktigt foumlr (Grupp 4 informationssoumlkning naringgot foumlrkortad)

Naumlr gruppen diskuterar kaumlllkritik naumlmner Ylva foumlrst arbete med primaumlr- och sekundaumlrkaumlllor Det kan moumljligen ingaring som en del av kaumlllkritik i svenskaumlmnet men det ligger kanske naumlrmare historieaumlmnets uppdrag Ylva uttrycker aumlndaring uppdraget som realiserat och som en gemensam erfarenhet rdquodet goumlr vi jurdquo Just den aspekten naumlmns inte i samtalet i oumlvrigt eller i de oumlvriga samtalen Aumlven behovet av variation och exemplet med kaumlllor fraringn olika laumlnder kan moumljligen ocksaring ses som taumltare kopplade till Ylvas andra undervisningsaumlmne aumln till svenskaumlmnet Det allmaumlnt haringllna raringdet om att rdquovad man ska soumlka efter information som kan vara viktigtrdquo kan ligga naumlrmare svenskaumlmnet som del av urvalspraktiker men Ylva utvecklar inte den delen av utsagan Daumlremot naumlmner aumlven Ylva skrivandet som en slags kaumlrnpraktik Kanske ser Ylva primaumlrkaumlllor och sekundaumlrkaumlllor som ett realiserat och accepterat uppdrag foumlr svenskaumlmnet men uppdraget i oumlvrigt aumlr vagt formulerat Att kunna oumlver-foumlra kaumlllkritikspraktiker fraringn andra aumlmnen foumlrs aumlven fram i naumlsta exempel som utgaringr ifraringn att kollegan Maria har beskrivit sina elevers problem att vara kaumlllkritiska

P men daring saring aumlr det inte bara svenskaumlmnet utan daring aumlr det ocksaring historieaumlmnet och samhaumlllskunskapsaumlmnet som inte har lyckats foumlr det haumlr aumlr ju inte isolerat till varingrt aumlmne med kaumlllkritiken eller kaumlllanvaumlndningen och det har vaumll mer kanske att goumlra med ett annat aumlmne att det aumlr det vi inte applicerar vad dom laumlr sig i ett aumlmne i ett annat vilket aumlr dumt foumlr vi faringr ju vaumlldigt mycket ja historiebrukskritik och samhaumlllsk alltsaring vi faringr ju vaumlldigt mycket draghjaumllp av dom aumlmnena men om eleverna inte anvaumlnder det i varingra aumlmnen (Grupp 2 snabbt laringngsamt naringgot foumlrkortad)

I utsagan beskriver Petra hur ansvaret foumlr att eleverna kan utoumlva kaumlllkritik och deras misslyckanden med det inte enbart ligger hos svenskaumlmnet utan aumlven hos historia och samhaumlllskunskap Jag uppfattar att Petra aumlndaring uttrycker att ansvaret ligger rdquomerrdquo hos ett annat aumlmne Petra framstaumlller det som ett problem att rdquovirdquo svensklaumlrarna inte anvaumlnder det som eleverna laumlr sig i andra

190


aumlmnen och ger exempel paring detta fraringn de naumlmnda aumlmnena rdquohistorie-brukskritikrdquo specifikt och mer allmaumlnt rdquosamhaumlllskunskaprdquo Det omodali-serade paringstaringendet rdquovi faringr ju vaumlldigt mycket draghjaumllprdquo tolkar jag aumlndaring som en oumlnskad praktik och inte en reell I naumlsta mening byter naumlmligen Petra fokus fraringn aktoumlren vi det vill saumlga laumlrarna till rdquoelevernardquo som rdquointe anvaumlnderrdquo de kunskaper de faringtt i de andra aumlmnena Att anvaumlnda eller inte anvaumlnda fram-staumllls som ett val foumlr eleverna Denna rdquodraghjaumllprdquo verkar i realiteten inte fungera som en saringdan Att loumlsa de problem som elever har i svenskaumlmnet genom att direkt anvaumlnda specifika kaumlllkritikspraktiker i historia och sam-haumlllskunskap utvecklade inom andra produktionsfaumllt aumln svenskaumlmnet borde vara svaringrt Det kan ocksaring vara vaumlrt att naumlmna att svenskaumlmnet inte verkar kunna ge draghjaumllp aringt de andra aumlmnena utan svenskaumlmnet och svensklaumlrarna framstaumllls som mottagare55 Svenskaumlmnets uppdrag gaumlllande kaumlllkritik betraktar jag i den haumlr utsagan mycket svagt klassificerat Det finns fler liknande antaganden i materialet

G jag vet ju att det haumlr aumlr ju naringt som (x) samhaumlllskunskapskurserna tar upp dom ska ju undersoumlka tendens och alla dom haumlr kriterierna foumlr kaumlllkritik man kan ju oumlnska att eleverna har med sig kunskap dom faringr fraringn andra kurser in i mitt klassrum ocksaring saring att det inte det som jag goumlr aumlr liksom frikopplat fraringn vaumlrlden utan att det faktiskt haumlnger ihop och det aumlr det som jag tycker aumlr lite det aumlr det som aumlr lite utmaningen att hur faringr man dom att foumlrstaring att allt haumlnger ihop alltsaring ge dom det haumlr har ni laumlrt er paring samhaumlllskunskapen daring borde ni ju kunna anvaumlnda samma sak hos mig ocksaring (Grupp 1 digitalisering naringgot foumlrkortad)

Gina boumlrjar med att naumlmna samhaumlllskunskapernas ovan naumlmnda begrepp tendens liksom rdquoalla dom haumlr kriteriernardquo Samhaumlllskunskapens uppdrag framstaumllls som tydligt genom stark foumlrpliktelse och som ett i gruppen vaumllkaumlnt faktum (dom ska ju undersoumlka tendens) Att eleverna ska kunna oumlverfoumlra kunskaper fraringn andra aumlmnen till svenskaumlmnet och kunna se kunskaper som en helhet uttrycks dock endast som en oumlnskad praktik Paring slutet garingr Gina in i en roll som undervisande laumlrare daumlr hon riktar sig till taumlnkta elever (ni) och formulerar en utsaga med viss foumlrpliktelse eller moumljligen sannolikhet daumlr eleverna rdquoborderdquo kunna tillaumlmpa det de har laumlrt sig i andra aumlmnen Varfoumlr detta inte garingr aumlr oklart eftersom kaumlllkritiken i de tvaring aumlmnena saumlgs vara rdquosamma sakrdquo Aumlven Gina utgaringr fraringn det andra aumlmnets haumlr samhaumlllskun-skapens begrepp kopplade till kaumlllkritik inte svenskaumlmnets Svenskaumlmnets kaumlllkritik konstrueras daumlrmed som svagt klassificerat ocksaring i det haumlr exemplet mdash 55 rdquoVirdquo utgoumlr haumlr rdquobeneficiariesrdquo (van Leeuwen 2016142) det vill saumlga de som drar foumlrdel av en handling

191


Analyskommentar I utsagorna verkar laumlrarna ha svaringrt att definiera vad kaumlllkritik i svenskaumlmnet utgoumlrs av Det som i utsagorna inleds som beskrivningar av det kaumlllkritiska arbetet i svenskaumlmnet utmynnar ofta i haumlnvisningar till exempelvis rdquoKolla kaumlllanrdquo paring Skolverkets webbsajt (samtal 1) eller oumlvergaringr till att istaumlllet be-skriva andra aumlmnens kaumlllkritiska uppdrag (se ovan) Definitionerna handlar daumlrfoumlr oftare om andra aumlmnens uppdrag aumln om svenskaumlmnets Istaumlllet framtraumlder en diskurs som utgaringr fraringn elevernas svaringrigheter att foumlra oumlver kunskaper fraringn andra aumlmnen till svenskaumlmnet Den utgaringr fraringn antagandet att kunskapsoumlverfoumlringen mellan aumlmnespraktiker egentligen borde vara enkel och att flera av de problem som eleverna har i svenskaumlmnet skulle kunna loumlsas om eleverna rdquovaumlljerrdquo att anvaumlnda det de laumlrt sig i andra aumlmnen Daumlremot problematiseras inte vad som faktiskt skulle haumlnda om elever i realiteten skulle anvaumlnda de kaumlllkritiska metoder som anvaumlnds i historia eller sam-haumlllskunskap i svenskaumlmnet och om det oumlverhuvudtaget aumlr moumljligt Aumlven skolbibliotekarien uttrycks ha ett specifikt kaumlllkritiskt uppdrag avgraumlnsat fraringn svensklaumlrarnas Svenskaumlmnets svagt konstruerade kaumlllkritiska uppdrag paringverkar klassifikationen och synen paring arbetsfoumlrdelning mellan de haumlr naumlmnda aumlmnena svenska historia och samhaumlllskunskap liksom bibliote-kariens saumlrskilda uppdrag Moumljligen kan benaumlgenheten att hellre beskriva andra aktoumlrers kritiska uppdrag som ett resultat av att svensklaumlrarna ser andras uppdrag i ett perspektiv daumlr vissa drag laumlttare kan pekas ut Svensk-aumlmnets kaumlllkritiska uppdrag verkar dock mycket svaringrt att specificera Skol-inspektionens (2018) utgaringngspunkt att svenskaumlmnet i grundskolan har ett saumlrskilt ansvar foumlr kaumlllkritik och att det eleverna laumlr sig daumlr ocksaring kan oumlver-foumlras till andra aumlmnen aumlr i ljuset av exemplen ovan svaringr att foumlrestaumllla sig Om inte annat verkar detta inte gaumllla paring gymnasiet

I det haumlr delkapitlet har jag fraumlmst uppeharingllit mig vid hur kaumlllkritik inverkar paring konstruktionerna av svenskaumlmnets uppdrag och graumlnser liksom beroumlringspunkter gentemot andra aumlmnen och aktoumlrer Kaumlllkritiksuppdraget framstaumllls som svagt klassificerat och det befinner sig snarare i aumlmnets periferi aumln i dess kaumlrna I naumlsta avsnitt oumlvergaringr jag till diskurser som relateras endast till svenskaumlmnet

732 Intertextualitet tolkning och filterbubblor I avsnittet redogoumlr jag foumlr hur laumlrare konstruerar diskurser kopplade till tolkning och intertextualitet Det foumlrsta exemplet aumlr valt eftersom det illustrerar hur det kritiska uppdraget kompliceras av svenskaumlmnets bredd

192


J Och daumlr aumlr svenskaumlmnet jaumlttebrett om det handlar om aring ena sidan laumlsa dikt och tolka av Edith Soumldergran eller naringn annan litteraturhistorisk aspekt och sen till daring att jag ska prata om algoritmer och filterbubblor och att vi faringr fram olika saker naumlr vi soumlker paring naumltet det blir ju vaumlldigt houmlga krav som staumllls paring oss orimliga (samtal 5 foumlrharingllningssaumlttndashfoumlrmaringga)

I tabellen nedan sammanfattar jag de tvaring olika uppdrag som framtraumlder i Johannas utsaga

Tabell 26 Uppdrag Skoumlnlitteratur och Tekniska aspekter och Algoritmer och filterbubblor

Kritiska uppdrag

Uppdrag 1 Uppdrag 2 Algoritmer och filterbubblor Tekniska aspekter

processer Handla om (relationell attributiv) Laumlsa (mental) tolka (mental)

Prata om (verbal) Faring fram (materiell) Soumlker (materiell) blir (relationell) staumllls (materiell) passiv form

Social aktoumlr ndash Jag (laumlraren) vi (allmaumlnt) oss (laumlrare) Andradeltagare Dikter litteraturhistoria Algoritmer filterbubblor

Olika saker krav

realisering ndash ndash foumlrpliktelse ndash ska (stark) legitimering vaumlrdering

Det handlar om (Normaliserad praktik)

Houmlga krav Orimliga

Slags uppdrag Reellt inre accepterat (ej reellt) yttre ej accepterat Inramning och klassifikation

C+ C-

Uppdrag 1 konstruerar Johanna genom ett omodaliserat verklighetsanspraringk rdquodet handlar omrdquo Det roumlr sig om en normaliserad praktik daumlr laumlraren som aktoumlr inte behoumlver synliggoumlras Praktiken byggs upp genom mentala pro-cesser (laumlsa och tolka) Jag tolkar utsagan som att Johanna ser detta uppdrag som ett reellt accepterat och inre uppdrag naumlra hennes uppfattning om vad svenskaumlmnets kaumlrna aumlr Det uppdraget behoumlver daumlrfoumlr inte ifraringgasaumlttas eller modaliseras Johanna introducerar daumlrefter uppdrag 2 och understryker dess avstaringnd till det foumlrsta uppdraget genom rdquooch sen till daringrdquo I det haumlr uppdraget infogar Johanna sig sjaumllv som social aktoumlr den som ska utfoumlra det kritiska

193


uppdraget Detta goumlr hon genom en verbal process rdquoprata omrdquo men upp-draget byggs upp av materiella processer och riktas mot rdquoalgoritmer och filterbubblorrdquo Uppdraget foumlrses ocksaring med ett tillaumlgg genom en stark och aringlagd foumlrpliktelse (ska) Haumlr anas ytterligare en social aktoumlr den som ger uppdraget och den som ocksaring staumlller krav i slutet av utsagan Den sista relationella processen rdquoblirrdquo och andradeltagaren rdquokravrdquo pekar paring att det just aumlr uppdrag 2 inte att laumlsa och tolka dikter som goumlr att kraven blir rdquohoumlgardquo eller rdquoorimligardquo Det uppdraget betraktar jag daumlrfoumlr som ett yttre och ej accepterat uppdrag fraringn en extern men osynlig borttagen aktoumlr Det aumlr inte heller ett reellt uppdrag paring saring saumltt att det aumlr uttryckt i aumlmnesplanen men det ligger inte laringngt fraringn Skolinspektionens oumlnskemaringl angaringende svenskunder-visningen paring grundskolan och aumlven naumlra formuleringar i DeSeCo-rapporten om rdquoinformationens sjaumllva naturrdquo (OECD 200511 se aumlven kap 6) Daumlr formuleras det dock som naringgot som kraumlver reflektion naringgot som inte finns med i uppdrag 2 Det aumlr dock svaringrare att kategorisera de tvaring uppdragen i termer av klassifikation och inramning Jag kategoriserar uppdrag 1 som starkare klassificerat genom att det konstrueras som en normaliserad praktik Uppdrag 2 kategoriserar jag som svagare eftersom det inte konstrueras som att det paring ett sjaumllvklart vis rdquohandlar omrdquo naringgot utan genom att laumlraren ska rdquoprata omrdquo det Det verkar paring saring saumltt inte grundat paring en saumlkerhet kring undervisningens rdquovadrdquo (jfr Bernstein 2000100)

I naumlsta utsaga skapas endast ett uppdrag kopplat till skoumlnlitteratur

P [hellip]och saumlrskilt naumlr man har laumlst lite olika saker och naringn kan saumlga men det haumlr aumlr ju som i den texten vi laumlste den aumlr saring klockren det aumlr som att daring har dom kopplat ihop tvaring texter kanske och daring foumlrsoumlker jag saumlga att ja alla dom haumlr sitter ihop med alla andra texter i hela vaumlrlden naringnsin foumlr att det aumlr egentligen det naumltet man vill ha den spaumlnnvidden att allt samtalar med varandra [hellip] (Samtal 2 skoumlnlitteratur)

194


Tabell 27 Uppdrag intertextualitet

Kritiskt uppdrag

Skoumlnlitteratur kumulativt kunskapsbyggande intertextualitet

Processer Laumlsa (mental) Saumlga (verbal) Aumlr (relationell attr) Laumlsa (mental) Aumlr (relationell attr) Aumlr (relationell attr) Koppla ihop (materiell) Saumlga (verbal) Sitta ihop (Relationell attr) Aumlr (relationell ident) Ha (relationell attr) samtalar (verbal)

Social aktoumlr Man (laumlrare och elever) (laumlsa) Naringn (elev) (saumlga) Vi (laumlrare och elever) (laumlsa) Dom (elever) (koppla ihop) jag (laumlrare) (saumlga) man (laumlrare) (vill ha)

Andradeltagare (end till social aktoumlr ej utsagor)

Lite olika saker (som omstaumlndighet texten) Tvaring texter Det naumltet den spaumlnnvidden

realisering Atypisk praktik (verbalt realiserad) jaumlmfoumlrelse Sannolikhet kanske villighet Vill (stark) legitimering vaumlrdering

rdquoklockrenrdquo

Slags uppdrag Inre mot oumlnskat klassifikation och inramning

C+ F+ (elever har handlingsutrymme men endast utifraringn en stark inramning)

I Petras utsaga aringterfinns baringde ett uppdrag och en praktik Baringde laumlrare och elever fungerar haumlr som aktiverade sociala aktoumlrer som rdquosaumlgerrdquo och gemen-samt laumlser Saumlrskilt eleverna fungerar dock som aktiva aktoumlrer i den enda materiella processen rdquokoppla ihoprdquo Jag tolkar den skildrade praktiken som en realisering av ett reellt och inre uppdrag Praktiken konstrueras dock inte som normaliserad utan snarare atypisk Petra goumlr detta adverbiellt genom rdquosaumlrskiltrdquo men aumlven genom rdquoegentligenrdquo vilka baringda pekar mot att det ocksaring

195


finns en annan praktik som denna mer atypiska praktik jaumlmfoumlrs mot Uppdraget konstrueras exempelvis genom rdquovill hardquo som ett inre saringdant grundat paring dialogicitet (Bakhtin 1987) Det foumlrutsaumltter en laringngsiktig process daumlr eleverna under tid laumlser och bygger upp en repertoar av texter vilken kan anvaumlndas foumlr att rdquoserdquo intertextualitet Genom den starkt positiva vaumlrderingen rdquoklockrentrdquo utvaumlrderar laumlraren elevernas legitima text Daumlrmed realiseras uppdraget paring baumlsta saumltt i utsagan Uppdraget kan ocksaring betraktas som reellt genom de formuleringar i aumlmnesplanen som roumlr rdquosamband mellan olika verk genom att ge exempel paring gemensamma teman och motivrdquo Jag betraktar uppdraget som tydligt klassificerat med tanke paring den kumulativa process som anas i exemplet Inramningen verkar ocksaring stark men med utrymme foumlr elever att rdquoserdquo och att uttrycka detta seende

I avsnittet har jag visat paring konstruktioner av tvaring uppdrag kopplade till tolkning och intertextualitet och daumlr ett av dem ocksaring staumllldes mot ett helt annat slags uppdrag kring mer tekniska aspekter av informationssoumlkning Det uppdraget praumlglat av materiella processer kan saumlgas kaumlnnetecknas av svag klassifikation till skillnad fraringn de tvaring uppdragen kring skoumlnlitteratur Dessa har jag i baringda fallen kategoriserat som Inre baserat paring i det ena fallet normalisering och i det andra fallet en skildring av en lyckad realisering av uppdraget I baringda fallen ingaringr mentala processer som laumlsa och tolka I det andra exemplet fungerar baringde laumlrare och elever som aktiva sociala aktoumlrer och som del av en laringngsiktig process daumlr eleverna visar att de kan producera en legitim text det vill saumlga de har tillsammans utvecklat kunskaper inom svenskaumlmnet och de visar ocksaring sitt kunnande tillsammans I naumlsta avsnitt visar jag paring uppdragsdiskurser kopplade till spraringk

733 Spraringket I foumlljande avsnitt redogoumlr jag foumlr diskurser och uppdrag kopplade till spraringk I det foumlrsta naumlmns svensklaumlrare specifikt

P Och den kritiska laumlsningen garingr vaumll bortom kaumlllkritik egentligen taumlnk att man daring faringr laumlsa en text vilken som alltsaring en insaumlndare vad som och saring har man laumlst den och saring fokuserar dom ju ofta paring inneharingllet medan vi som svensklaumlrare taumlnker spraringket foumlr ju ocksaring med sig en massa konnotationer i ordval i stilbrott stavar dom raumltt alltsaring det finns vaumlldigt mycket daumlr (samtal 2 snabbt laringngsamt naringgot foumlrkortad)

196


Tabell 28 Uppdrag Spraringklig analys

Kritiskt uppdrag

Spraringklig analys konnotationer stilbrott stavning

processer Garingr (materiell abstr) Laumlsa (mental) Laumlsa (mental) Fokusera (mental) Taumlnker (mental) Foumlr med sig (materiell abstr) Stava (materiell) Finns (rel existen)

Social aktoumlr Man (elever och laumlrare) Man (elever och laumlrare) dom (elever) Vi som svensklaumlrare Dom (som skrivit texten)

andradeltagare En text en insaumlndare vad som Den (en text) Inneharingllet Konnotationer i ordval i stilbrott

Foumlrstadeltagare abstr

Kritiska laumlsningen spraringket

realisering (Kan realiseras genom konnotationer stilbrott stavning ) legitimering vaumlrdering

(normaliserad praktik foumlr laumlraren) Det finns vaumlldigt mycket daumlr

Slags uppdrag Inre uppdrag (reellt) klassifikation och inramning

C+ F

Petra inleder med att konstruera kritisk laumlsning som ett begrepp som moumljligen kan omfatta kaumlllkritik men som inte aumlr kaumlllkritik I utsagan aringterfinns baringde laumlrare och elever som aktiverade sociala aktoumlrer som laumlser tillsammans men laumlsningen har olika syften foumlr de olika aktoumlrerna spraringk kontra inneharingll Det konstruerade uppdraget baseras paring en svensklaumlraridentitet rdquovi som svensklaumlrarerdquo Daumlrfoumlr betraktar jag det som ett inre uppdrag och det verkar foumlr dem vara normaliserat (svensklaumlrare taumlnker spraringket) genom en med-vetenhet om och kaumlnslighet foumlr texters hur snarare aumln vad Daumlremot garingr det av utsagan inte att utlaumlsa om uppdraget realiseras aumlven foumlr eleverna Upp-draget tar sin utgaringngspunkt i mentala processer kritisk laumlsning och taumlnkande kring spraringket Aumlven om Petra saumlger att det kan roumlra sig om vilken slags text som helst saring uppfattar jag att det snarare aumlr sakprosa som avses (insaumlndare

197


text) Jag anar ocksaring en stark klassifikation men att den kanske inte framgaringr foumlr eleverna som fokuserar paring inneharingllet

I naumlsta exempel konstrueras tvaring uppdrag

N ja det kan vara maringnga grejer det dels saring har man ju saringna haumlr retoriska figurer och liksom litteraumlra stilgrepp och vers och rim och saring daumlr det aumlr ju en grej det kan man tycka aumlr laumltt men bara saringna grejer som ja aumlr det en intervju daumlr naringn talar vem aumlr det som fraringgar vem svarar naumlr det staringr saring haumlr hur vet vi att aumlr det den som har skrivit under texten som staringr foumlr det haumlr eller inte saringnt daumlr eleverna har ganska svaringrt foumlr ska jag saumlga det aumlr inte alls sjaumllvklart och se saringna haumlr smaring markoumlrer som visar olika nivaringer i texten vem staringr foumlr vilket budskap och saring vidare och aumlr det vaumlrderande kommentarer fraringn skribenten till naringgot som saumlgs hur ser man det saringna smaring markoumlrer kaumlnner jag att det aumlr sjaumllvklarheter foumlr mig men man maringste peka ut dom foumlr vaumlldigt maringnga elever eller medvetandegoumlra att okej haumlr staringr ett yttrande om naringnting det aumlr ju inneharingllet naturligtvis men vem som liksom staringr foumlr det haumlr om det presenteras som naringnting klokt eller som naringnting konstigt nja det aumlr ju andra saker som avgoumlr det (mm) det aumlr ja det aumlr viktiga saker att prata om eller jobba med taumlnker jag (Samtal 2 inneharingll och form naringgot foumlrkortad och foumlrsedd med fraringgetecken)

Tabell 29 Uppdrag retoriska och skoumlnlitteraumlra begrepp och spraringklig analys av roumlster attityder och budskap

Kritiska uppdrag

Uppdrag 1 retoriska och skoumlnlitteraumlra begrepp

Uppdrag 2 Roumlster i text spraringklig analys markoumlrer foumlr attityder se underliggande budskap

Processer (ej i Har (relattr) Har (rel attr) fraringgor) Aumlr (rel ident)

Tycka (Mental) Aumlr (rel attr)

Aumlr (rel attr) Se (mental) peka ut (materiell) medvetandegoumlra (mentalmateriell) aumlr (rel attr) staringr (rel existent) aumlr (rel ident) staring foumlr (mental) =staring foumlr en aringsikt presentera (verbal) avgoumlra =

Social aktoumlr (ej i Man (svensklaumlrare) Man (laumlrare) fraringgor) Man (allm aumlven elever) Eleverna

Jag (laumlraren) Jag (laumlraren) Foumlr mig (laumlraren) Man (laumlrare) Vaumlldigt maringnga elever

198


Andradeltagare Retoriska figurer litteraumlra stilgrepp vers och rim laumltt

Ganska svaringrt (foumlr elever) Inte sjaumllvklart (foumlr elever) Saringna haumlr smaring markoumlrer Sjaumllvklarheter (laumlraren) naringnting inneharingllet

realisering ndash Fraringgor Vem fraringgar Vem svarar Hur vet vi

foumlrpliktelse ndash Stark maringste legitimering vaumlrdering

(normaliserad praktik) Laumltt

inte sjaumllvklart foumlr elever Svaringrt foumlr elever Viktiga saker

Slags uppdrag Accepterat moumljligen inre

Accepterat inre

klassifikation och inramning

C+ F C+ F+

Utsagan inleds med en mer slentrianmaumlssig variant rdquosaringna haumlrrdquo av ett eller flera kritiska uppdrag inom retorik och skoumlnlitteratur retoriska och skoumln-litteraumlra begrepp De slarings samman till naringgot som Nils vaumlrderar som rdquodet kan man tycka aumlr laumlttrdquo det vill saumlga att det roumlr sig om naringgot foumlrment enkelt men att det som kraumlvs av eleverna kanske aumlndaring aumlr rimligt Arbetet med dessa begrepp framstaringr daumlrmed som ett accepterat uppdrag men kanske inte ett inre Detta uppdrag aumlr ocksaring reellt eftersom begreppen naumlmns i det centrala inneharingllet i svenska 2 De retoriska och skoumlnlitteraumlra begreppen utgoumlr daumlr-efter en utgaringngspunkt foumlr en kontrasterande jaumlmfoumlrelse med ett annat uppdrag spraringkligt markerat genom rdquomenrdquo (Martin amp Rose 200857) Upp-drag 2 konstrueras inledningsvis liksom uppdrag 1 som ytligt sett oproble-matiskt genom rdquobara saringna grejer somrdquo Genom rdquosmaring markoumlrerrdquo understryker Nils att de vaumlrderingar som han talar om aumlr svaringra att se i jaumlmfoumlrelse med de tidigare mer sjaumllvklara retoriska och skoumlnlitteraumlra exemplen som utsagan inleddes med Uppdrag 2 konstrueras som och legitimeras ocksaring moraliskt genom rdquointe sjaumllvklart rdquosvaringrtrdquo och rdquoviktigtrdquo och legitimeringarna grundas i Nils erfarenheter Legitimeringens djupare nivaringer det vill saumlga varfoumlr det aumlr viktigt synliggoumlrs inte i utsagan Kanske ska fokussamtalets utgaringngspunkt haumlr betraktas som en legitimering naumlmligen att skapa kritiska elever Upp-draget att genom spraringknaumlra analys blottlaumlgga talarroller och vaumlrderingar ligger naumlra varianter av critical literacy (Fairclough 2015 Janks 2010) aumlven om det haumlr inte knyts till ett sociopolitiskt inneharingll Uppdraget realiseras genom en maumlngd fraringgor (ej infoumlrda i tabellen ovan) och handlar om att

199


synliggoumlra roumlster och vaumlrderingar och haumlrleda dem till varandra det vill saumlga interpersonella resurser till skillnad fraringn de mer ideationella som ingaringr i det foumlrsta uppdraget aringtminstone paring en ytlig nivaring Uppdrag 2 verkar ocksaring kraumlva en kanske aumlnnu tydligare inramad undervisning daumlr laumlraren rdquopekar utrdquo foumlr eleverna saring att de kan rdquomedvetandegoumlrasrdquo en process vilandes paring mentala och materiella processer Paring saring saumltt konstrueras uppdrag 2 som starkt inramat (f+) daumlr laumlraren har explicit kontroll oumlver urval och takt och genom de raumltta fraringgorna medvetandegoumlr eleverna Det framstaringr ocksaring som starkt klassificerat genom de explicit riktade fraringgebatterierna Nils konstruerar alltsaring litteraumlra och retoriska stilmedel som naringgot elever med inte alltfoumlr stor anstraumlngning kan se I uppdrag 2 handlar det om en kritisk praktik daumlr elever inte kan se vilket goumlr att laumlraren maringste traumlda in som aktoumlr foumlr att rdquopeka utrdquo och genom att staumllla fraringgor I kapitel 6 visade analysen hur citat- och referatteknik boumlr kunna oumlppna foumlr kritiska praktiker men att det i saringdana fall maringste explicit-goumlras Nils utsaga pekar just mot ett saringdant arbete I naumlsta kapitel visar jag paring kritiska uppdrag kopplade bland annat till referatteknik

734 Kaumlllkritik och informationssoumlkning eller foumlrstaring och referera I foumlljande avsnitt visar jag paring uppdrag kopplade till kaumlllor perspektiv och citat- och referatteknik det vill saumlga ord som aumlr naumlrvarande i aumlmnesplanen Jag inleder dock med att visa ett exempel paring att det kritiska inte alltid uppfattas som naringgot viktigt eller prioriterat uppdrag i aumlmnesplanen

L det aumlr ju inte vaumlldigt mycket plats i laumlroplanen i svenskan paring att vi ska laumlra dom att soumlka kritiskt och att granska kaumlllor kritiskt alltsaring (fokussamtal 5)

Lina rekontextualiserar vissa av formuleringarna fraringn aumlmnesplanen soumlka kritiskt granska kaumlllor Laumlraren har ocksaring ett tolkningsutrymme och verkar ocksaring anvaumlnda det genom sitt urval (selection)

L saring alltsaring foumlr det finns ju saring maringnga olika saker man ska titta efter naumlr man ska soumlka material till eleverna (mm) saring det haumlr kaumlllkritiska det kanske faringr staring undan foumlr jag aumlr ju mer intresserad av att dom ska se en struktur hur naringgon lagt upp(mm) J och det aumlr ju verkligen ocksaring kritisk granskning K ja precis foumlr det kan ju innebaumlra mycket L ja ja det aumlr det ju egentligen J se moumlnster foumlr att haumlrma moumlnster K saring det aumlr ju jaumlttestort J till att titta paring ord vaumlrdeladdade ord (grupp 5 foumlrharingllningssaumltt-foumlrmaringga naringgot foumlrkortad)

200


Tabell 30 Uppdrag kaumlllkritik och kritisk granskning av text

Kritiska uppdrag

Uppdrag 1 kaumlllkritik Uppdrag 2 kritisk granskning av text

processer (titta efter) (soumlka) Staring undan

Aumlr Rel attr Se (mental) Aumlr (rel ident) Innebaumlra (rel ident) Aumlr (rel ident) Se (mental) Haumlrma (mater) Aumlr (rel attr) Titta (mental)

Social aktoumlr (Man Man)

Jag dom

realisering ndash Se en struktur Se moumlnster Haumlrma moumlnster Titta paring ord vaumlrdeladdade ord

foumlrpliktelse ska Ska (se en struktur) Sannolikhet kanske verkligen Modalitet andra uttryck

Ju verkligen ju ju egentligen

legitimering vaumlrdering

Mer intresserad (moralisk vaumlrdering auktoritet)

Slags uppdrag Inte viktigt (reellt men inte helt accepterat)

Accepterat inre


ndash C+ F

Linas utsaga utgaringr fraringn hur undervisningens moumljliga rdquovadrdquo genom hennes urval blir en del av undervisningspraktiken I samtalet skisseras kaumlllkritik som ett reellt uppdrag som ocksaring aumlr accepterat men det aumlr inte prioriterat Istaumlllet konstrueras ett annat uppdrag som mer rdquointressantrdquo Uppdraget skapar Lina Johanna och Karin tillsammans genom att stegvis bygga upp det genom identifierande och attributiva relationella processer som uttrycker eller beskriver vad kritisk granskning aumlr Naumlr Lina anvaumlnder rdquoegentligenrdquo skapar hon ett utrymme foumlr att det kritisk granskning ocksaring kan tolkas som att det har en begraumlnsad betydelse en betydelse som laumlrarna motsaumltter sig Laumlrarnas konstruktion av vad kritisk granskning aumlr modaliseras och foumlrstaumlrks genom rdquoverkligenrdquo och rdquojurdquo Det konstruerade uppdraget utgoumlrs av mentala

201


processer se en struktur se moumlnster titta paring ordvaumlrdeladdade ord och ocksaring att se att det bakom texten finns en konstruktoumlr rdquonaringgonrdquo Naumlr eleverna har sett detta och strukturen kan de oumlvergaring till att sjaumllva vara aktoumlrer och anvaumlnda det de sett i sitt skrivande Jag tolkar uppdraget som kaumlnnetecknat av stark klassifikation dels med tanke paring den saumlkerhet som skapas genom stark foumlrpliktelse och sannolikhet dels genom att laumlrarna utan stoumlrre uttryckt tvekan beskriver vad uppdraget utgoumlrs av I jaumlmfoumlrelse med aumlmnesplanen naumlmns exempelvis rdquostrukturrdquo daumlr daumlremot inte rdquomoumlnsterrdquo och inte heller som tidigare naumlmnt rdquovaumlrdeladdade ordrdquo

Naringgot liknande maumlrks aumlven naumlr gruppen resonerar kring just informa-tionssoumlkning och kaumlllkritik

J [hellip]vi vet att dom har svaringrt att referera och sammanfatta med egna ord det aumlr ju ocksaring att vara kritisk till texten att foumlrstaring den och sen kunna omformulera och saring och daring aumlr det laumlttare att jag goumlr ett urval av kaumlllor naumlr man faringr ett faumlrdigt paket som en utproumlvning i ett prov fraringn Skolverket eller naringt annat material till texter i boken och saring goumlr man en uppgift kring det och daring kan jag kontrollera hur vaumll dom har foumlrstaringtt naumlr dom refererar och saring daumlr naumlr laumlr vi dom att soumlka information paring egen hand eller det blir ju ibland faringr dom goumlra det uppgifter som ett komplement om dom tycker att det inte raumlcker eller saring har jag gett foumlrslag paring kaumlllor om dom ska goumlra naringt foumlrdjupningsarbete men jag saumlger kolla allt med mig diskutera med mig om det aumlr en bra kaumllla eller inte men egentligen saring garingr jag ju inte in saring noggrant paring informationssoumlkning utan mer pratar om tips var jag tror att dom kan hitta kaumlllor och att jag vill att dom ska taumlnka paring dom haumlr sakerna men dom kanske inte faringr naringn vettig liksom grundutbildning i informationssoumlkning (Samtal 5 foumlrharingllningssaumltt foumlrmaringga naringgot foumlrkortad)

Tabell 31 Uppdrag Foumlrstaring och referera och Soumlka och goumlra urval (utan processer och aktoumlrer)

Kritiskt uppdrag

1 Foumlrstaring och referera

2 soumlka och goumlra urval

realisering Foumlrstaring kunna omformulera referera goumlra uppgift

laumlraren pratar om Garingr inte in saring noggrant Pratar om tips Vill att dom ska taumlnka Ge foumlrslag prata om tips (vill att dom ska) taumlnka paring

vanlighet ndash Ibland (som komplement) (foumlrdjupningsarbete)

Sannolikhet Kan (kontrollera) Kan kanske

202


villighet ndash Vill (end laumlraren) foumlrpliktelse ndash (vill att eleverna) ska legitimering vaumlrdering

Eleverna har svaringrt att referera och sammanfatta Laumlsfoumlrstaringelse aumlr att vara kritisk

(inte) Saring noggrant (Inte naringn vettig (informationssoumlkning)

Slags uppdrag Inre accepterat reellt Yttre reellt accepterat inte prioriterat klassifikation och inramning

C+ F+ (laumlraren har houmlg kontroll oumlver processen)

C f-

I exemplet skapas tvaring uppdrag Laumlsa och referera gentemot soumlka och goumlra urval vilka legitimeras paring olika saumltt Det foumlrsta rationaliseras genom elevernas svaringrigheter men aumlven genom den identifierande relationella processen i form av en teoretisk rationalisering rdquoatt foumlrstaring texten aumlr att vara kritiskrdquo Den andra legitimeras mycket svagt genom att eleverna kanske inte faringr naringgon under-visning i att soumlka och vaumllja Endast rdquolaumlsa och refererardquo konstrueras foumlrutom med materiella och verbala processer ocksaring med mentala (foumlrstaring) rdquoFoumlrstaring och refererardquo realiseras genom att eleven kan omformulera Soumlka och goumlra urval verkar istaumlllet realiseras genom att verbala processer daumlr laumlraren aumlr aktoumlr (saumlga prata) Det uppdraget modaliseras paring flera saumltt det sker rdquoiblandrdquo det aumlr endast foumlrknippat med saumlrskilda situationer och vissa elever och laumlraren garingr inte in rdquosaring noggrantrdquo paring det Ordet rdquokontrollrdquo foumlrekommer i samband med baringda uppdragen I det foumlrsta handlar det om att kontrollera att eleverna har producerat en legitim text (haumlr skrivit med egna ord) medan det i det andra fallet handlar om att rdquokollardquo i betydelsen staumlmma av exempelvis kaumlllans kvalitet Aumlven om laumlraren aumlr mycket naumlrvarande i det andra uppdraget och uttrycker vaumlrderingar om vad som aumlr oumlnskvaumlrt verkar det aumlndaring svagt inramat Trots att Johanna uttrycker att eleverna kanske inte faringr naringgon undervisning i informationssoumlkning verkar hon inte uppfatta att det uppdraget aumlr svensk-aumlmnets Det foumlrsta uppdraget aumlr tydligt inramat genom en urvalsprocess daumlr maringlet foumlr aktiviteten aumlr given Naumlr Johanna saumlger att det aumlr rdquolaumlttarerdquo att hon vaumlljer ut texter foumlr undervisningen aumlr det en konsekvens av att foumlrstaring och referera aumlr en del av hennes inre uppfattade uppdrag Soumlka och goumlra urval konstrueras som moumljligen ett reellt men endast motvilligt accepterat upp-drag Det kan ocksaring noteras att referatskrivande sammanfoumlrs med foumlrstaringelse

Det sista exemplet handlar om hur det kritiska konstrueras som en del av vetenskaplighet

203


G [hellip]det aumlr som att det [kritisk laumlsning] finns liksom med i bakgrunden hela tiden men jag har inga explicita oumlvningar vaumlldigt saumlllan har jag det i svenskkurserna I Inga saringna haumlr konkreta verktyg foumlr att jobba med G Men jag vet ju att det finns ett saringnt material fraringn skolverket med kolla kaumlllan till exempel men det aumlr inget som jag har tagit upp vad jag kommer iharingg just i svenskaumlmnet men daumlremot finns det ju hela tiden med ja men som det vetenskapliga skrivandet i svenska 3 daumlr saring finns det ju paring naringt saumltt med att daumlr ska det ju vara vetenskapligt det ska inte vara saring mycket tyckande utan det ska finnas naringn slags sanning eller sanning under begreppet att det aumlr evidens eller att det ska vara(Grupp 1 sanning naringgot foumlrkortad)

Tabell 32 Uppdrag Kritisk laumlsning och Vetenskapligt skrivande

Kritiska uppdrag

Uppdrag 1 Kritisk laumlsning kaumlllkritik

Uppdrag 2 Vetenskapligt skrivande

processer Relationell existentiell Relationell existentiell Sociala aktoumlrer Jag (laumlraren) (Skolverket Kolla

kaumlllan) ndash

realisering (inte gjort i svenskaumlmnetKolla kaumlllan inga konkreta verktyg eller oumlvningar)

Vetenskapligt skrivande Inte saring mycket tyckande evidens

Vanlighet rdquohela tidenrdquo (paring naringt saumltt med) foumlrpliktelse ndash rdquoskardquo legitimering vaumlrdering

I bakgrunden vetenskaplighet

Slags uppdrag YttreAccepterat Yttre accepterat Inramning och klassifikation

C- F- C+ F+

I utdraget konstrueras tvaring uppdragsdiskurser Den foumlrsta handlar om kritisk laumlsning och kaumlllkritik den andra om vetenskapligt skrivande Det foumlrsta uppdraget den kritiska laumlsningen framstaringr som taumltt inflaumltad i svenskunder-visningens oumlvriga praktiker som naringgot man goumlr rdquohela tidenrdquo naringgot som genomsyrar men som verkar mycket svaringr att konkretisera och utan rdquoexplicita oumlvningarrdquo Det verkar osynligt i exemplet Gina haumlnvisar till yttre aktoumlrer (Kolla kaumlllan och Skolverket) och kritisk laumlsning och kaumlllkritik konstrueras som samma sak rdquoKolla kaumlllanrdquo foumlrknippar inte Gina heller med svenskaumlmnet Det foumlrsta uppdraget aumlr daumlrmed mycket vagt framstaumlllt och som saring norma-liserat att det inte garingr att ge exempel paring realiseringar Det andra uppdraget haumlmtas fraringn svenska 3 och det vetenskapliga skrivandet Haumlr blir det kritiska mer konkret konstruerat som en del av det vetenskapliga Det kritiska uppdraget realiseras genom att belaumlgga paringstaringenden och undvika egna aringsikter

204


och ligger i linje med den diskurs kring critical literacy som det houmlgsta och svaringraste i en slags utvecklingsstege daumlr kunskap kraumlvs foumlr att det kritiska ska vara moumljligt (Macken-Horarik 1996) Det andra uppdraget vetenskaplig-hetsdiskursen (jfr Brink 2006) aumlr mer reellt accepterat och det aumlr aumlven mani-festerat i aumlmnesplanen Det foumlrsta uppdraget aumlr kaumlnnetecknas daumlrmed av svag klassifikation eftersom det aumlr svaringrt att se hur realiseringen av uppdraget garingr till och vilket bidrar till att jag tolkar uppdraget som svagt inramat Det andra konstrueras istaumlllet med starkare klassifikation och moumljligen aumlven starkare inramning genom att Gina ger exempel paring bedoumlmningsregler

I delkapitlet framstaringr kaumlllkritik och informationssoumlkningspraktiker som svagt klassificerade och inramade och som moumljligen accepterade men inte inre uppdrag De inre uppdragen haumlr foumlrstaringelse och referatskrivande inne-fattar mentala processer saringsom foumlrstaring men framfoumlr allt tydliga realiseringar och legitimeringar I naumlsta avsnitt oumlvergaringr jag till aspekter av det kritiska som anknyter till demokrati

735 Demokratiska aspekter Jag oumlvergaringr nu till att visa paring konstruktioner av det kritiska uppdraget kopplade till demokrati Jag boumlrjar med att konstatera att direkta kopplingar till demokrati endast gjordes i de tvaring grupper som utgick fraringn samtalskortet rdquobildning och medborgarerdquo och det aumlr fraringn dessa tvaring grupper som exemplen aumlr haumlmtade I det foumlrsta exemplet ser vi hur samtalskortets ord vaumlcker associationer som omges av en slags houmlgtidlighet

H [hellip]foumlr jag taumlnker att just den haumlr biten aumlr ju vaumlldigt viktig eller den att vi ska bilda vi lever i ett demokratiskt samhaumllle och dom ska bli liksom medborgare som baringde har raumlttigheter och skyldigheter att dom ska lyckas navigera paring ett bra saumltt och kunna goumlra sin roumlst houmlrd och saring det taumlnker jag aumlr ett vaumlldigt fint uppdrag som laumlrare (skrattande) (1 bildning och medborgare naringgot foumlrkortad)

Tabell 33 Uppdrag foumlrbereda medborgare grupp 1

Uppdrag Foumlrbereda medborgare i demokrati processer Relationellt attributiv identifierande och existentiell materiell

(mot mental) metaforisk verbal Aktoumlr Vi (laumlrare)

Vi (allmaumlnt) dom (elever)

realisering (Navigera goumlra sin roumlst houmlrd) foumlrpliktelse ska legitimering Demokrati

205


vaumlrdering Eleverna ska kunna goumlra sin roumlst houmlrd navigera Vaumlldigt viktig fint uppdrag

Slags uppdrag Accepterat inre men inte reellt Inramning och klassifikation

C F

Uppdraget haumlr skapas av direkta associationer och manifesta rekontextuali-seringar fraringn det dragna samtalskortet och daumlrigenom men det har inga explicita kopplingar till det kritiska Uppdraget i utsagan aumlr svaringrt att skilja fraringn dess legitimeringar Det handlar om att rusta eleverna foumlr rdquoett demo-kratiskt samhaumlllerdquo daumlr eleverna har baringde rdquoraumlttigheterrdquo och rdquoskyldigheterrdquo det vill saumlga rationaliserande legitimeringar daumlr de ska kunna rdquonavigerardquo och rdquogoumlra sin roumlst houmlrdrdquo Uppdraget aumlr haumlmtat i naumlstan manifest form fraringn laumlro-planens formuleringar och de aringterfinns ocksaring i de internationella policy-dokumenten Det verkar enbart finnas paring en abstrakt nivaring och aumlven om det omges av vaumlrderingar som rdquovaumlldigt fintrdquo (uttalat skrattande) laringter det sig inte beskrivas som konkret undervisningspraktik (jfr Molloy 20072017) Eleven konstrueras i utdraget som en individ som agerar inom ramen foumlr det en-skilda projektet inte som en del av en gemensam straumlvan efter samhaumlllets baumlsta Uppdraget framstaringr daumlrmed inte som reellt aumlven om det aumlr accepterat och som viktigt rdquouppdragrdquo ett inre saringdant

Inte heller i naumlsta exempel goumlrs naringgra explicita kopplingar mellan rdquokritisktrdquo och samtalskortet men haumlr faringr det demokratiska uppdraget tvaring taumlnkbara inneharingll

Y Kaumlllkritik eller kritiskt foumlrharingllningssaumltt eller kritiskt taumlnkande samtidigt aumlr det haumlr ju varingrt uppdrag som vi har taumlnker jag paring saring haumlr skapande av bildning medborgare att man ska skapa demokratiska medborgare naringnstans att vi ska ge dom verktyg foumlr attdom ska garing vidare foumlr att det haumlr som [rektorns namn]brukar ta upp bli produktiva saring smaringningom ute i arbetslivet att det naringnstans aumlr varingrt uppdrag egentligen men jag tycker att det aumlr saring mycket mer foumlr bild det haumlr aumlr ju tvaring helt olika saker foumlr mig [hellip] jag menar bildning daumlremot aumlr att utveckla en maumlnniska till att jamen paring naringt saumltt bli baringde allmaumlnbildad eller kan jobba med problemloumlsning sjaumllv att den kan faring verktyg i livet foumlr att den ska lyckas med det den vill eller att den ska kaumlnna sig mer fullaumlndad [hellip] (grupp 4 bildning och medborgare foumlrkortad)

206


Tabell 34 Uppdrag medborgare och bildning rektors uppdrag och laumlrarens

Uppdrag Uppdrag 1 (rektors uppdrag) Skapande av bildning skapa produktiva medborgare ge verktyg foumlr framtiden

Uppdrag 2 (Laumlrarens uppdrag) Skapande av bildning (skapa bildade medborgare) ge verktyg foumlr livet

Social Aktoumlr Vi har Man Vi varingrt dom (elever) rektor

Jag (laumlrare) laumlrare maumlnniska maumlnniska

Andra foumlrstadelt Det Bildning

Andradeltagare Demokratiska medborgare verktyg

Mycket mer Tvaring olika saker En maumlnniska Allmaumlnbildad Verktyg i livet fullaumlndad

realisering Ge verktyg Allmaumlnbildning Problemloumlsning faring verktyg

Vanlighet Brukar ndash foumlrpliktelse Ska (skapa) (ska) Villighet ndash vill Sannolikhet ndash ndash Andra modalitetsmarkoumlrer

Naringnstans Naringnstans egentligen


Det haumlr aumlr ju varingrt uppdrag Foumlr att dom ska garing vidare= Bli produktiv

Det aumlr saring mycket mer allmaumlnbildad problemloumlsning Eleven ska lyckas med det den vill Kaumlnna sig mer fullaumlndad

Slags uppdrag Yttre inte helt accepterat Inre accepterat Inramning och klassifikation

C F+ C F= (men svagare aumln uppdrag 1)

Naumlr kortet har dragits proumlvar Ylva foumlrst formuleringar fraringn instruktionen rdquokaumlllkritik eller kritiskt foumlrharingllningssaumltt eller kritiskt taumlnkanderdquo men verkar

207


ha svaringrt att goumlra en koppling mellan dem och kortets formulering Hon oumlvergaringr daumlrfoumlr till att associera endast genom samtalskortet Det demo-kratiska uppdraget konstrueras direkt som en sjaumllvklarhet foumlrstaumlrkt genom rdquojurdquo som resten av laumlrarna boumlr haringlla med om rdquodet haumlr aumlr ju varingrt uppdragrdquo och laumlraren framstaringr som en aktoumlr med stark agens som kan skapa bildade medborgare Samtidigt modaliseras uppdraget som mindre saumlkert genom rdquonaringnstansrdquo En tveksamhet roumlr det uppdrag som den utomstaringende aktoumlren rektor har gett och hur det uppdraget legitimerar det uppdrag som Ylva formulerar med hjaumllp av samtalskortet I flera av just den haumlr gruppens utsagor foumlrekommer rekontextualiseringar baserade paring utsagor fraringn skolans rektor och han utgoumlr haumlr i den haumlr diskursen ett tillaumlgg som social aktoumlr eftersom han bidrar med en rationalisering av laumlraruppdraget i stort och som del av en legitimerings- och uppdragskedja

Foumlr att de ska garing vidare

Vi ska ge dem verktyg

(foumlr att de) ska bli produktiva i arbetslivet= (bli medborgare)= varingrt uppdrag

Figur 3 Legitimerings- och uppdragskedja rdquomedborgarerdquo samtal 4

Laumlrarnas uppdrag innebaumlr att foumlrse eleverna med rdquoverktygrdquo vilket associa-tioner till anvaumlndbarhet och nyttoaspekter Detta foumlljs av en rationalisering inledd med ett avsiktsled rdquofoumlr attrdquo och som pekar framaringt efter avslutade studier Rektors maringl kaumlrnlegitimeringen och uppdraget vilket markeras med rdquoegentligenrdquo aringterfinns laumlngst ner i kedjan och uttrycks med stark foumlrpliktelse (ska) Haumlnvisningen till rektor kan ocksaring ses som en slags auktoritetslegi-timering (van Leeuwen 2008106 Westberg 201644f) Laumlngst ner i figuren ser vi rektors uppdrag att eleverna ska bli produktiva vilket i utsagan fram-staringr som likstaumlllt med att bli demokratiska medborgare Haumlr anar man starka moraliska vaumlrderingar kring vad en god medborgare aumlr exempelvis inte en improduktiv och ett rdquonormconformative ethical behaviorrdquo (van Leeuwen 2008114) Jag tolkar den produktiva medborgaren som en variant av det enskilda projektet daumlr eleven som individ ska foumlrberedas eller foumlrbereda sig

208


foumlr ett arbetsliv I skolkontexten aumlr eleverna mottagare av verktyg Inte foumlrraumln senare ska de rdquogaring vidarerdquo och rdquoblirdquo Diskursen ligger haumlr naumlra de som uttrycks i de internationella policydokumenten

Det foumlrst accepterade uppdraget faller isaumlr och resulterar i tvaring ofoumlrenliga uppdrag ett yttre rekontextualiserat fraringn en mer institutionell rektorsnivaring och ett inre baserat paring Ylvas professionella nivaring Ylva konstruerar daumlrmed en alternativ legitimeringskedja foumlr det nya uppdraget kopplat till bildning och foumlr rdquomycket merrdquo i foumlrharingllande till rektorns bild av den produktiva med-borgaren Aktoumlrer i det haumlr uppdraget aumlr snarare rdquomaumlnniskorrdquo Aumlven detta uppdrag konstrueras paring flera olika nivaringer och som del av en definition eller relationell identifierande process daumlr bildning aumlr att

bull utveckla en maumlnniska bull bli allmaumlnbildad bull kunna jobba med problemloumlsning bull faring verktyg i livet

Ylva skapar en teoretisk rationalisering genom definition daumlr bildnings-uppdraget successivt fylls med inneharingll (van Leeuwen 2008116) i kombina-tion med en maringlorienterad instrumentell legitimering som inleds med en explicit syftesmarkoumlr rdquofoumlr attrdquo Markoumlren pekar mot uppdragets kaumlrnlegiti-mering bildningens yttersta maringl att rdquolyckas i livet med det den villrdquo eller rdquokaumlnna sig mer fullaumlndadrdquo Trots maringlrationaliseringen behoumlver den framtida medborgaren inte (enbart) vara produktiv utan aumlr fri att utveckla sig sjaumllv Trots att baringda uppdragen innefattar rdquoverktygrdquo har dessa olika funktion I rektors uppdrag anvaumlnds verktyg som ett medel medan det i Ylvas uppdrag blir ett maringl i sig att anvaumlnda i livet oavsett till vad Liksom i foumlrra exemplet aumlr det haumlr uppdraget egentligen endast knutet till eleven som individ och dennes enskilda projekt

Jag konstaterar att bildning och medborgare inte egentligen kopplas sam-man med naringgot tydligt kritiskt uppdrag De uppdrag som skapas ovan aumlr till stor del rekontextualiseringar av diskurser i laumlroplan och de internationella policydokumenten och aumlr endast abstrakta konstruktioner utan tydliga reali-seringar Uppdragen vilar dock paring antagandet att uppdragen handlar om elever som individer och deras moumljligheter i livet inte att foumlrbereda eleverna foumlr deltagande i demokrati tillsammans med andra I naumlsta avsnitt aringterger jag dock exempel som naumlrmar sig demokrati och utveckling av kritisk transitivitet

209


736 Medvetandegoumlrande och roumlrliga intellekt I foumlljande avsnitt redogoumlr jag foumlr tvaring exempel som paring ett tydligare saumltt aumln de tidigare kan ses i ljuset av kritisk transitivitet Exemplen aumlr haumlmtade fraringn grupp 3 och deras diskussion kring samtalskortet rdquoSanningrdquo

S Jag tror ocksaring att daumlr aumlr det jaumltteviktigt att vi i varingrt uppdrag daring om vi upptaumlcker att nu finns det naringgra saringna haumlr staringndpunkter som kanske inte aumlr riktigt bra foumlr naringn inblandad naumlmen alltsaring vad det aumln gaumlller att vi vaumlljer texter filmer olika media alltsaring olika typer av text daumlr eleverna faringr ta del av saring maringnga olika perspektiv som moumljligt foumlr att dom ska kunna saumltta sig sjaumllva i relation till andra och kanske rucka paring sin sanning (grupp 3 sanning naringgot foumlrkortad)

Tabell 35 Uppdrag sjaumllvreflektion och inta olika perspektiv grupp 3

Uppdrag Sjaumllvreflektion inta olika perspektiv andradeltagare (ej sociala aktoumlrer)

Jaumltteviktigt Naringgra saringna haumlr staringndpunkter (inte) riktigt bra Texter filmer olika media alltsaring olika typer av text Maringnga olika perspektiv Sin sanning

realisering Val av text ta del av text Vanlighet (Ej modalt men egen sats (naumlr vi upptaumlcker aringsikter som inte aumlr

bra foumlr naringn)) Sannolikhet kanske legitimering vaumlrdering

Inte riktigt bra-jaumltteviktigt-ta del av olika slags text-ta del av maringnga perspektiv-foumlr att saumltta sig sjaumllv i relation till andra-saumltta sig sjaumllv i relation till andra- rucka sin sanning

Slags uppdrag Accepterat och inre Inramning och klassifikation

(C+) F+ (laumlraren vaumlljer och utvaumlrderar)

Sanna konstruerar ett uppdrag i form av sjaumllvreflektion och att inta olika perspektiv Uppdraget legitimeras i en kedja

210


varfoumlr Foumlr att kunna saumltta sig sjaumllv i relation till andra

varfoumlr eleverna kan ta del av maringnga perspektiv (leg)

varfoumlr Jaumltteviktigt (leg) (naumlr vi upptaumlcker staringndpunkter som inte aumlr bra)(aktivitet) Laumlraren vaumlljer olika typer av text

varfoumlr Foumlr att kanske kunna rucka paring sin sanning

Figur 4 Legitimeringskedja vaumllja text grupp 3

Laumlngst upp i figuren inleds kedjan med en moralisk legitimering rdquojaumltte-viktigtrdquo Uppdraget aktiveras i en specifik typsituation naumlr elever uttrycker olaumlmpliga aringsikter Legitimeringen leder i naumlsta steg till en aktivitet laumlrarens val av text Textvalet legitimeras i sin tur baringde av rdquojaumltteviktigtrdquo och av naumlsta steg i kedjan genom en rationalisering rdquota del av maringnga perspektivrdquo Att ta del av maringnga perspektiv rationaliseras genom att rdquosaumltta sig sjaumllv i relation till andrardquo och till sist genom att rdquokunna rucka paring sin sanningrdquo Trots att den haumlr aumlr placerat laumlngst ner betraktar jag den legitimeringen som kaumlrnlegiti-meringen som de oumlvriga legitimeringarna leder fram till (jfr van Leeuwen 2008 114) I det haumlr fallet att eleven som uttryckte en olaumlmplig aringsikt kan rdquorucka paring sin sanningrdquo det vill saumlga en slags sjaumllvreflektion som foumlljer de stadier som legitimeringskedjan visar (andra perspektiv- saumltta mig sjaumllv i relation till andra- kunna rucka paring min sanning) Aumlven om Sanna formulerar uppdraget som sprunget ur specifika haumlndelser och uttryck foumlr aringsikter som kan vi ana bryter mot vaumlrdegrunden tolkar jag aumlndaring hennes utsaga som ett uppdrag som skulle kunna beskrivas som att rdquoskapa roumlrliga intellektrdquo Ett saringdant synsaumltt ligger mycket naumlra Freires kritiska transitivitet att synliggoumlra perspektiv och andras och egna foumlrdomar och att daumlrigenom kunna foumlraumln-dras Samtidigt aumlr det tydligt att det aumlr laumlraren som ramar in och goumlr urvalet inte tillsammans med eleverna utan foumlr eleverna Den undervisning som Sanna konstruerar aumlr inte sprungen ur kritisk pedagogik men verkar straumlva efter samma maringl Vaumlrderingen rdquojaumltteviktigtrdquo konstruerar uppdraget som ett inre rdquoPerspektivrdquo aringterfinns baringde i laumlroplanen och i aumlmnesplanen kopplat saumlrskilt till skoumlnlitteratur Sanna goumlr dock klart att urvalet goumlrs utifraringn en maumlngd olika texter och medier Det haumlr uppdraget kan daumlrmed saumlgas kopplas till ett annat slags demokratiuppdrag aumln det enskilda projektet som vi moumltte i foumlregaringende avsnitt

211


Att denna laringngsiktiga foumlraumlndring aumlr viktig foumlr laumlrarna i grupp 3 ses aumlven i naumlsta exempel

T [hellip]dom kommer hit med ett antal sanningar klart foumlr sig det aumlr ju en del av varingrat uppdrag att se till att dom faringr verktyg att faktiskt ifraringgasaumltta dom haumlr sakerna dom aumlr stensaumlkra paring att jag ska bli en saringn haumlr jag aumlr saring haumlr jag tycker saring haumlr om det haumlr och allt annat aumlr skit och jag menar efter tre aringr saring oftast saring har man ju sett en utveckling att dom kan taumlnka mer nyanserat dom kan taumlnka oj ja okej jag foumlrstaringr jamen du jag foumlrstaringr att det finns en annan staringndpunkt haumlr men jag behoumlver inte haringlla med om den(grupp 3 sanning naringgot foumlrkortat)

Tabell 36 Uppdrag Skapa roumlrligt intellekt

Uppdrag Faring verktyg att ifraringgasaumltta skapa roumlrligt intellekt Andradeltagare Ett antal sanningar

En del av varingrat uppdrag Verktyg Dom haumlr sakerna (dom aumlr stensaumlkra paring) En saringn haumlr Saring haumlr Det haumlr skit En utveckling En annan aringsikt

realisering Faring verktyg att ifraringgasaumltta fraringn fasta aringsikter till nyanserat resonerande bild fraringn inledning av gymnasium och vid avslutade gymnasiestudier

Vanlighet oftast legitimering vaumlrdering

Det aumlr ju en del av varingrat uppdrag (det aumlr daringligt att vara fastlaringst vid en syn paring sig sjaumllv och vaumlrlden) Utveckling nyanserat

Slags uppdrag Accepterat inre och realiserat Inramning och klassifikation

F+ laumlraren rdquoser tillrdquo att eleverna rdquofaringrrdquo C+ (dock inte enbart svenskaumlmnet utan knutet till laumlrarens om aktoumlr)

Tanjas utsaga skildrar en foumlraumlndringsprocess som jag tolkar som en slags roumlrelse fraringn en mer okritisk transitivitet mot en mer kritisk transitivitet Utgaringngspunkten foumlr uppdraget aumlr att eleverna kommer till undervisningen endast med en bild av vad de och vaumlrlden aumlr Tanja beskriver det genom att garing in i en taumlnkt elevs roll genom relationella identifierande processer (rdquojag aumlr saring haumlrrdquo) Denna utgaringngspunkt tolkar jag som en bakomliggande moralisk legitimering och kaumlrnlegitimering av det som vi skulle kunna uttrycka som

212


antingen rdquodet aumlr daringligt att vara fastlaringst vid en syn paring sig sjaumllv och vaumlrldenrdquo eller en mer positiv rdquodet aumlr bra att ha en dynamisk syn paring sig sjaumllv och vaumlrldenrdquo Tanja konstruerar uppdraget som sjaumllvklart aumlven om det endast utgoumlr rdquoen delrdquo av uppdraget Naringgot mer konkret genomfoumlrs uppdraget genom att eleverna ges verktyg foumlr att kunna foumlraumlndras och kunna kliva bort fraringn det uppfattade givna och sjaumllvklara Daumlremot konkretiserar inte Tanja vad verktygen utgoumlrs av Haumlr kan vi taumlnka oss att det foumlregaringende exemplet och valet av texter skulle kunna vara ett verktyg Tanja uttrycker resultatet av foumlraumlndringen genom kunskapskravens naringgot slitna ord rdquonyanseratrdquo Haumlr handlar det dock inte om en prestation som ska maumltas utan om taumlnkande De verb som Tanja anvaumlnde foumlr den okritiska eleven konkretiseringen av en okritisk transitivitet aumlr relationella eleverna rdquoaumlrrdquo Den elev som genomgaringtt den ovan beskrivna kedjan och som kan ses som ett uttryck foumlr en mer kritisk transitivitet konstrueras med mentala verb en taumlnkande maumlnniska Det foumlraumlndrade taumlnkandet realiserar Tanja genom rdquojag foumlrstaringrrdquo som visar att eleven kan lyssna paring andra och foumlrstaring att man kan se paring saker ur olika perspektiv och att det viktiga inte aumlr att vinna en argumentation utan att foumlrstaring Eleven har utrustats med de rdquoverktygrdquo som gruppen talade om i det foumlregaringende exemplet och eleven har faringtt andra moumljligheter att moumlta andras aringsikter och perspektiv aumln ett omedelbart och kaumlnslomaumlssigt foumlrkastande Tanjas utsaga pekar mot att eleverna inte bara ska kunna saumltta sig in i andra maumlnniskors verklighet utan ocksaring kunna foumlrstaring att de sjaumllva aumlr foumlraumlnderliga eleverna har foumlrmaringga att foumlraumlndras och daumlrmed ocksaring att foumlraumlndra

Den breda och laringngsiktiga syn paring svenskaumlmnets och svensklaumlrarens uppdrag som foumlrs fram i grupp 3 aumlr inte lika maumlrkbar i de oumlvriga grupperna Ordvalen i utsagorna kan inte heller saumlgas ligga naumlra diskurser som uttrycks i aumlmnesplanen men tillsammans skapar de en slags mognadsdiskurs vilket ju aumlven Freires kritiska transitivitet kan ses som Det handlar om en laringngsiktig foumlraumlndring av taumlnkandet genom sjaumllvreflektion och haumlr framstaringr laumlrarnas texturval som mycket viktigt Utsagorna kan ses som uttryck foumlr tolkningar av bildningsbegreppet och vad en medborgare aumlr och boumlr vara bortom pro-duktivitet och skolans oumlvergripande uppdrag Det aumlr emellertid intressant att notera att just grupp 3 ofta i sina diskussioner uppeharingller sig vid just styr-dokument och Skolverket som aktoumlr Kortet rdquosanningrdquo verkar dock frikoppla gruppen fraringn styrningsdiskursen och istaumlllet faring dem att rikta sig mot det som de uppfattar vara de viktigare delarna av uppdraget

213


737 Sammanfattning I delkapitlet har jag undersoumlkt det kritiska uppdraget i foumlrharingllande till andra aumlmnen och i foumlrharingllande till inneharingllsliga faumllt som kan kopplas till svenskans styrdokument och till mer oumlvergripande uppdrag Uppdragsdiskurserna har jag beskrivit i termer av reellt-oumlnskat yttre-inre uppdrag inte accepterat-accepterat uppdrag och i kapitel 731 aumlven till andra aktoumlrer-svenskaumlmnet

Figur 5 Fokussamtalens konstruktioner av det kritiska uppdraget i form av skalor

De yttre kritiska uppdragen uttrycks i houmlg grad genom materiella processer goumlra leta soumlka De framstaringr moumljligen som accepterade men inte som intres-santa foumlr laumlraren Aumlven om informationssoumlkning och kaumlllkritik verkar vara ett reellt uppdrag framstaringr det inte som ett helt accepterat eller inre uppdrag foumlr svenskaumlmnet eller svensklaumlraren eftersom laumlrarna uttrycker att det egentligen borde utfoumlras naringgon annanstans utanfoumlr eller infoumlr svenskundervisningen inte under genom den Urval verkar betraktas som alltfoumlr viktigt foumlr att eleverna paring egen hand ska faring goumlra det med tanke paring att eleverna ofta antingen vaumlljer fel eller det tar tid Eftersom foumlrstaringelse av texter framstaringr som ett tydligare inre uppdrag aumlr det ocksaring logiskt att laumlrarna utfoumlr urvalsarbetet Urvalet konstrueras daumlrfoumlr inte heller som det viktigaste eftersom det aumlr foumlrstaringelsen av det laumlsta och framfoumlr allt den skrivna texten som aumlr resultatet av laumlsningen som laumlrarna ser som viktigast det vill saumlga i min analys betecknat som en del av ett inre uppdrag

De inre kritiska uppdragen uttrycks i houmlg grad genom mentala processer rdquofoumlrstaringrdquo rdquoserdquo rdquotaumlnkardquo och just genom processer som utvecklas under tid Uppdragen kopplas till det som eleverna tycker aumlr svaringrt och kraumlvande och de legitimeras ocksaring genom detta Uppdragen aumlr kopplade till analys nivaringer i texter intertextualitet foumlrstaringelse moumljlighet att se och utforska nya perspek-tiv sjaumllvreflektion och stoumlrre uppdrag som handlar om att skapa roumlrliga intellekt och ge elever verktyg och som naumlrmar sig en kritisk transitivitet De kritiska inre uppdragen aumlr alltsaring inte enbart begraumlnsade till textanalys (jfr Giroux 1987) Samtidigt skapas diskurser daumlr det kritiska uttrycks vara det

214


rdquohoumlgstardquo naringgot man rdquonaringr upp tillrdquo alltsaring en critical literacy som ett uttryck foumlr aumlmnesdisciplinens houmlgsta nivaringer baserat paring kumulativa kunskaper och daumlrfoumlr inte egentligen tillgaumlngligt foumlr alla elever

De kritiska uppdragsdiskurserna konstrueras till stor del utan att mani-festa rekontextualiseringar av aumlmnesplanen eller laumlroplanen goumlrs Daumlremot naumlmner laumlrarna inneharingllsdelar fraringn styrdokumenten saringsom foumlrstaringelse refe-rera sammanfatta kaumlllkritik kritisk laumlsning vetenskapligt skrivande skri-vande och informationssoumlkning De flesta uppdragsdiskurser aumlr foumlrsedda med legitimeringar ibland i form av legitimeringskedjor men oftare genom moraliska legitimeringar uttryckta genom vaumlrderingar De koder som fram-traumlder foumlr inramning och klassifikation inverkar ocksaring paring uppdragens place-ring paring skalorna och de houmlr tydligt ihop i utsagorna De inre uppdragen aumlr oftast men inte alltid foumlrsedda med beskrivningar av hur undervisningen ska bedrivas och vad laumlraren ska goumlra och de inre uppdragen skapar daumlrmed en stark inramning (f+) och en stark klassifikation (c+) En svag klassifikation (c-) handlar fraumlmst om inneharingllsliga delar i aumlmnet som laumlraren inte accep-terar Daring konstrueras laumlraren inte heller som en stark aktoumlr i arbetet utan naringgon som rdquopratar omrdquo Ett reellt accepterat och inre uppdrag kaumlnnetecknas daumlrfoumlr vanligen av stark klassifikation och inramning Ett reellt inte accep-terat och yttre uppdrag kaumlnnetecknas istaumlllet av svagare klassifikation och inramning Uppdragen verkar riktas mot eleven som individ snarare aumln mot elever som deltagare i ett demokratiskt arbete I det sista delkapitlet tangerar laumlrarnas uttryckta uppdrag aumlven en kritisk transitivitet I naumlsta delkapitel visar jag konstruktioner daumlr laumlraren fungerar som en kritisk inramare

74 Laumlraren som inramare ndash rdquovilken makt du harrdquo I foumlregaringende kapitel undersoumlkte jag hur laumlrarna konstruerade svenskaumlmnets kritiska uppdrag i foumlrharingllande till svenskaumlmnets kaumlrna eller periferi I det haumlr delkapitlet vaumlnder jag blicken mot laumlrarens konstruktioner av sig sjaumllv som inramare av de svenskklassrummet och de kritiska praktikerna I det haumlr delkapitlet blir daumlrfoumlr saumlrskilt begreppet inramning viktigt som oumlvergripande verktyg vemvad som kontrollerar urval den ordning som undervisningen foumlljer hur mycket tid som faringr aumlgnas aringt undervisningens delar liksom hur elevernas legitima texter ska bedoumlmas (Bernstein 2000 2003 se 32) De text-naumlra analysverktygen haumlmtas som i tidigare delkapitel fraringn Systemisk funk-tionell grammatik

Aumlven om laumlrarna foumlr det mesta konstruerar sig sjaumllva som aktoumlrer i undervisningens inramning undviker laumlrarna oftast i samtalen att spraringkligt

215


konstruera sig sjaumllva som starkt styrande i relationen med eleverna och de verkar undvika spraringkliga val med framtraumldande stark foumlrpliktelse

H [hellip]jag kanske skulle ha tagit naringn bok som var lite enklare eller liksom mer laumlttsmaumllt (skrattande) eller det finns det men saring vill man ha med dom haumlr man vill ju aumlndaring ha boumlcker som garingr att det garingr ju att diskutera kring andra boumlcker men ibland taumlnker jag tvingar paring dom naringnting eller kan jag hitta samma fraringgestaumlllningar i annan litteratur (Grupp 1 Bildning och medborgare naringgot foumlrkortad)

I exemplet reflekterar Helena oumlver och ifraringgasaumltter sitt urval av skoumlnlitteratur Urvalet verkar fraumlmst baseras paring saumlrskilda rdquofraringgestaumlllningarrdquo kanske foumlr foumlrdjupade boksamtal eller skrivuppgifter och att laumlsa en specifik roman aumlr daumlrfoumlr inte det viktigaste Helenas hypotetiska val av en rdquomer laumlttsmaumlltrdquo bok formuleras genom rdquotagitrdquo ett val av process som till skillnad fraringn den valda boken foumlrsvagar laumlrarens agentivitet och en mer reflekterad avsikt saknas Detta staringr i kontrast till de boumlcker som Helena rdquovill hardquo en oumlnskad och ocksaring reell praktik Naumlr utsagan istaumlllet blir mer legitimerande och generaliserande oumlvergaringr Helena istaumlllet till att anvaumlnda rdquomanrdquo som foumlrstadeltagare vilket saumlrskilt tillsammans med rdquojurdquo skapar intryck av en gemensam aringsikt i fokus-gruppen I naumlsta del av utsagan uttrycker hon det som hon uppfattar som svensklaumlrares eller aringtminstone fokusgruppens deltagares vaumlrderingar rdquoman vill ju aumlndaring hardquo boumlcker som fungerar foumlr diskussion det vill saumlga inte alltfoumlr rdquolaumlttsmaumlltardquo boumlcker Helena konstruerar detta som en foumlr svensklaumlrare ge-mensam vilja genom rdquojurdquo och som kontrasterande mot de rdquoenklarerdquo boumlckerna genom rdquoaumlndaringrdquo Trots det framstaumllls valet av boumlcker som generellt uttrycks fungera foumlr en bokdiskussion som problematiskt eftersom det kopplas till tvaringng till skillnad fraringn enklare boumlcker Legitimeringen foumlr hennes urval kan alltsaring saumlgas vara tvaringledat Dels letar Helena efter rdquofraringgestaumlllningarrdquo och dels letar hon efter boumlcker som garingr att diskutera kring vilket verkar foumlrutsaumltta att boumlckerna inte aumlr foumlr enkla eller rdquolaumlttsmaumlltardquo I Helenas konstruktion av kri-tiska praktiker uppstaringr daumlrfoumlr en konflikt vilken bottnar i en bild av svensk-aumlmnets praktik daumlr laumlraren inte rdquotvingarrdquo eleverna att laumlsa texter men daumlr de kritiska praktikerna foumlrutsaumltter texter som garingr att diskutera kring och att detta aumlr svaringrt eller omoumljligt om texterna aumlr foumlr enkla Laumlraren maringste daumlrmed goumlra ett synnerligen intrikat val mellan att faring eleverna att laumlsa utan tvaringng det vill saumlga ge dem rdquolaumlttsmaumlltardquo texter vilket enligt Helena minskar moumljligheterna till givande litteraturdiskussioner och daumlrmed eventuell utveckling av elevernas kritiska medvetenhet eller att tvinga eleverna att laumlsa svaringrsmaumllta texter

216


Naumlsta exempel aumlr valt eftersom utsagan troligen visar paring hur inramning under ett lektionsfoumlrlopp kan foumlrsvagas och staumlrkas aumlven om inramningen i stort skulle kunna betraktas som stark

Y ja foumlr det aumlr ju vi hela tiden som ocksaring avgraumlnsar och plockar aumlven om det aumlr saker som haumlnder i klassrummet som goumlr att man kommer in paring saker som naringnstans ett klassrum aumlr ju levande hur noga jag aumln bestaumlmmer min lektion saring aumlr det ju saring pass levande att det blir ju aldrig riktigt som man har taumlnkt sig utan att det blommar ut i olika saker saring paring det saumlttet roumlr dom ocksaring styr i det hela saring klart [hellip] (samtal 4 snabbt laringngsamt naringgot foumlrkortat)

Ylva konstruerar en tydlig laumlrarroll som tydlig genom ett emfatiskt fram-haumlvande av laumlraren som social aktoumlr i form av rdquodet aumlr ju virdquo vilket hon foumlrstaumlrker genom modalitet rdquohela tidenrdquo Laumlraren fungerar som aktoumlr som rdquoavgraumlnsarrdquo och rdquoplockarrdquo Inramningen aumlr dock inte saring stark att elevernas agentivitet aumlr helt kringskuren Ylva vaumlljer att beskriva oumlppningen foumlr ele-vernas agentivitet som en haumlndelse utan aktoumlrer rdquodet aumlr saker som haumlnderrdquo Friutrymmet skapas i interaktion mellan laumlrare och elever rdquoman kommer in paring sakerrdquo I naumlsta sats anvaumlnds en relationell attributiv process foumlr att uttrycka ett sanningsanspraringk rdquoett klassrum aumlr ju levanderdquo Daumlrefter aringterkommer hon till laumlraren med en i planeringsfasen stark kontroll som aumlndaring maringste acceptera och kanske aumlven vaumllkomna en foumlrsvagad kontroll i vissa situationer rdquodet blir ju aldrig riktigt som man har taumlnkt sigrdquo Ylva beskriver den reella under-visningen genom metaforer haumlmtade fraringn naturen rdquodet aumlr levanderdquo och rdquodet blommar utrdquo det vill saumlga en undervisningspraktik som naringgot organiskt som trots en stark inramning fraringn laumlrarens sida aumlndaring rymmer det okontrollerbara I utsagan aumlr det just det ostyrbara som oumlppnar foumlr elevernas handlings-utrymme rdquoparing det saumlttet roumlr dom ocksaring styrrdquo Ylva beskriver en slags elasticitet av kontrollen under delar av lektionen (f+-f-) som oumlppnar foumlr det ovaumlntade

En annan konsekvens av inramningen aumlr hur laumlrarnas val (selection) positionerar eleverna genom att de foumlrutsaumltter att eleverna garingr med paring uppgifternas premisser (Nilson 2017)

Ylva aringterger en situation utgaringendes fraringn en skrivuppgift daumlr eleverna fick vaumllja fraringn naringgra givna teman bland annat rdquokoumlnsrollerrdquo Eleverna kunde vaumllja bland texter som laumlraren valt ut Ylva beraumlttar om en elev som vaumlljer att skriva om att aumlven pojkar och maumln aumlr utsatta foumlr varingld och att eleven i sin text efterfraringgar ett Metoo foumlr killar Annas replik aumlr en reflektion kring kon-sekvenserna av laumlrarnas urval av rdquoaumlmnen att skriva omrdquo och rdquotexter att laumlsardquo valda ur laumlrarens perspektiv Att vi formar nu en sanning daumlr

killarna aumlr foumlroumlvarna (Grupp 4sanning) Valet av obestaumlmd

217


artikel visar att det gaumlller en sanning av flera moumljliga och daumlr eleverna kan bidra med andra sanningar Laumlrarna lyfter sjaumllvkritiskt hur urval teman och skrivuppgifter i svenskaumlmnet bygger paring laumlrarnas egna vaumlrldsbilder och pers-pektiv aumlven om dessa ocksaring aringterfinns i samhaumllleliga och mediala diskurser De perspektivmoumlten som svenskundervisningen kan oumlppna foumlr gaumlller alltsaring aumlven laumlraren och laumlraren som en laumlrande (jfr Freire 1972 1975) Fokusgrupp 4 reflekterar oumlver konsekvenserna av laumlrarens kontroll gaumlllande just urval

A vilken makt du har Aring att man jamen man har det Y Jamen det har man juAring och man faumlrgar saring klart saring aumlr det ju men ibland gaumlller det ju att foumlrsoumlka taumlnka aumlr det haumlr rimligt eller ska jag foumlrsoumlka taumlnka nytt nu saknas det naringnting ger jag en bild av vaumlrlden som aumlr skev (Grupp 4 bildning medborgare naringgot foumlrkortad)

Gruppen verkar vara oumlverens (jamen ju) om den makt som laumlraren har som inramare och den som staringr foumlr urvalet men Aringsa daumlmpar uttrycket foumlr laumlrarens makt naringgot genom att uttrycka urvalet som en normaliserad och sjaumllvklar praktik daumlr laumlraren rdquofaumlrgar saring klart saring aumlr det jurdquo och att det aumlr svaringrt eller omoumljligt att undvika Daumlremot aumlr det enligt Aringsa viktigt att ifraringgasaumltta och reflektera oumlver den vanliga praktikens urval aringtminstone rdquoiblandrdquo foumlr att und-garing ett urval som endast aringterger laumlrarens eget perspektiv och rdquoen bild av vaumlrl-den som aumlr skevrdquo Dessa laumlrare aumlr daumlrmed mycket medvetna om det ansvar som ligger paring dem naumlr det gaumlller det urval som praumlglar undervisningen

Kommentar Laumlrarna beskriver sig sjaumllva i utsagorna inledningsvis som aktoumlrer med stor agentivitet som ramar in undervisningen och genom urval av texter i form av texthaumlften och teman inte bara styr undervisningens inneharingll utan ocksaring presenterar faumlrdiga perspektiv av vaumlrlden foumlr eleverna Naumlr klassrumsprak-tiken beskrivs anvaumlnder laumlrarna i fokusgruppen typiskt modalisering genom exempelvis genom rdquocausativesrdquo som rdquofaringrdquo och rdquolaringtardquo (Halliday amp Matthiessen 2014 579f) rdquojag laumlt dom laumlsa dom fick sitta och diskutera dom fick skrivardquo Laumlraren fungerar i utsagorna alltsaring till stor del som en rdquoinitatiorrdquo (ibid) i pro-cesserna vilket foumlrdelar agentiviteten mellan laumlrare och elever Utsagorna som konstruerar den kritiska praktiken i det haumlr kapitlet kaumlnnetecknas som vaumlntat av en stark inramning (f+) daring laumlrarens konstruktion av sig sjaumllv som aktoumlr aumlr det som undersoumlkts i avsnittet Men aumlven om laumlrarna konstruerar sig sjaumllva som aktoumlrer med stark agentivitet utmanas aumlndaring inramningen till viss del av eleverna Till viss del beror det paring att den starkaste kraften foumlr inramningen

218


framstaringr som de fjaumlrrstyrande styrdokumenten vilka aringtminstone selektivt aumlven eleverna kaumlnner sig manade att efterleva eller hinna med Laumlraren behoumlver daring aringteruppraumltta undervisningens inramning genom att beraumltta vem som bestaumlmmer eller genom att inte enbart anpassa sig efter elevernas rdquokravrdquo Laumlrarnas beskriver genomgaringende sina handlingar med andra ord aumln med ordet undervisa de raumlddar och hjaumllper eleverna Naumlr verbet rdquotvingarrdquo anvaumlnds hand-lar det snarare om att ifraringgasaumltta sin egen praktik och att hitta saumltt att uttrycka foumlr eleverna vad eleverna ska goumlra men att hela tiden undvika ett verbalt uttryckt och explicit tvaringng Jag noterar ocksaring att ordet undervisning anvaumlnds i princip inte av laumlrarna Kanske betraktar laumlrarna ordet rdquoundervisardquo som en mer oumlvergripande praktik och de processer de istaumlllet anvaumlnder faringngar istaumlllet de mikrohaumlndelser som i sig bygger undervisningen (jfr Martin 2013b)

75 Sammanfattning Kapitlet tjaumlnar som ett delsvar56 paring forskningsfraringga 2


Foumlrutsaumlttningar Inledningsvis undersoumlkte jag i det haumlr kapitlet svenskaumlmnets foumlrutsaumlttningar foumlr det kritiska uppdraget och dess praktiker och de mest framtraumldande diskurserna handlar om tid och digitalisering Laumlrarna verkar till viss del motvilligt betrakta fraumlmst kunskapskraven men aumlven det centrala inneharingllet som styrande foumlr arbetet som naringgot som rdquoskardquo goumlras Kunskapskraven om-vandlas i den reella praktiken till punkter att bocka av snarare aumln naringgot som beskriver genuina kunskapsnivaringer och verkar fungera tillsammans med det centrala inneharingllet som styrande foumlr undervisningen Syfte och maringlformu-leringarna naumlmns inte alls i samband med tidsaspekterna Daumlremot framstaumllls tidsbrist och kunskapskravens stofftraumlngsel som begraumlnsande foumlr vad som aumlr moumljligt att goumlra i undervisningen och de kritiska aktiviteterna eftersom dessa med undantag av kaumlllkritik Laumlrarna beskriver sig sjaumllva sina hand-lingar och de sociala praktikerna i relation till en oumlnskad praktik daumlr baringde laumlrarnas och utvecklande av elevernas kritiska foumlrharingllningssaumltt skulle faring stoumlrre utrymme Utsagorna tolkar jag som att laumlrarna utifraringn de institutionella

mdash 56 I kapitel 9 goumlrs en redogoumlrelse foumlr hur kunskapspraktiker foumlrharingller sig till det kritiska uppdraget och de kritiska praktikerna

219


ramarna tvingas agera okritiskt men att de aumlr medvetna om detta och daumlrfoumlr inte aumlr okritiska Intressant nog verkar laumlrarna se sina tillkortakommanden som grundade i dem sjaumllva det vill saumlga den professionella nivaringn snarare aumln krav som staumllls paring dem institutionellt (jfr Roberts amp Sarangi 1999) Den andra framtraumldande diskursen aumlr digitalisering vilken legitimerar och staumlller nya krav paring det kritiska arbetet De diskurser som framtraumlder ligger naumlra det internationella materialets ooumlverblickbarhet och snabbhet liksom efterfraringgan paring reflektion och ansvar Dessutom innebaumlr framvaumlxten av nya sociala mediernas hybridgenrer utmaningar

Uppdrag Daumlrefter undersoumlkte jag de kritiska uppdrag som konstrueras i laumlrarnas fokussamtal och hur dessa foumlrharingller sig till svenskaumlmnets kaumlrna Svensk-aumlmnets kaumlrna aumlr endast en konstruktion som bygger paring de uppdrag som framtraumlder i laumlrarnas samtal Uppdragen framtraumlder som reella och oumlnskade accepterade eller inte som yttre eller inre och som del av svenskaumlmnet eller del av andra aumlmnen Med hjaumllp av en kombination av analysredskap fraringn SFG och van Leeuwens modell foumlr diskursanalys framtraumldde uppdragen som reella ndash oumlnskade yttre-inre och accepterade eller inte accepterade Det handlar inte om fasta antitetiska kategorier utan om glidande skalor och i vilken om-fattning det uttryckta kritiska uppdraget kan saumlgas vara en del av det som laumlrarna uppfattar som svenskaumlmnets kaumlrna Naumlr uppdraget konstrueras som inre och accepterat verkar klassifikationen och inramningen konstrueras som stark och svenskaumlmnets saumlrskildhet framtraumlder Det raumlcker alltsaring inte med att ett uppdrag ges i aumlmnesplanen i form av ett yttre uppdrag foumlr att det ska omvandlas till ett accepterat och aumln mindre inre uppdrag

Svenskaumlmnets klassifikation framtraumlder som svag gaumlllande kaumlllkritik i foumlrharingllande till historia och samhaumlllskunskap men aumlven i jaumlmfoumlrelse med bibliotekariens uppdrag Aumlven i foumlrharingllande till svenskaumlmnets egna graumlnser verkar kaumlllkritik och informationssoumlkning men aumlven allmaumln kritisk gransk-ning och laumlsning svaringra att placera De har daumlrfoumlr av mig kategoriserats som svagt klassificerade och dessa framtraumlder ocksaring som svagare inramade aumln de uppdrag som kan ses som inre Uppdragens faumllt aumlr skiftande och roumlr spraringkliga val och perspektiv men aumlven hur texter baringde sakprosa och skoumlnlitteratur och till viss del andra medier kan ses som konstruktioner daumlr vissa perspektiv faringr foumlretraumlde och andra saknas Saumlrskilt spraringkliga begrepp som faringngar attityder och vaumlrderingar vilket inte uttrycks explicit i kursplanen lyfts i samtalen som viktiga och svaringra

220


I ett samtal konstrueras med Bernsteins (2000 2003) terminologi den legitima texten genom eleven sjaumllv Daumlr beskriver laumlraren hur elever genom bland annat moumlten med utvalda texter kan naumlrma sig en mer kritisk transi-tivitet (Freire 1972 1975)

Materialets beskrivna svenskaumlmnets kritiska aktiviteter aringtfoumlljs inte i naringgon houmlgre grad av explicita legitimeringar eller beskrivningar av syften Taumlnkbara orsaker foumlr detta kan vara att detta helt enkelt inte behoumlvs eftersom fokus-samtalen genomfoumlrs paring en professionell nivaring daumlr laumlrarna ingaringr i gemen-samma praktiker saring att legitimeringar inte behoumlver uttryckas Andra foumlr-klaringar kan ocksaring haumlmtas i svensklaumlrares institutionella och professionella ramar daumlr legitimeringar och syften aumlr saring taumltt foumlrbundna med aumlmnesplanens och i synnerhet kunskapskravens foumlrvaumlntningar att aktiviteterna i sig inte behoumlver legitimeras eftersom dessa utgoumlr en normaliserad undervisnings-praktik Legitimeringarna aumlr paring saring saumltt osynliggjorda eftersom aumlmnesplanens vidhaumlngande vaumlrderingar och legitimeringar rekontextualiseras paring ett ganska direkt saumltt in i svensklaumlrarnas undervisningspraktik Jag noterar ocksaring att svenskaumlmnets eller svensklaumlrarens inre uppdrag gaumlrna beskrivs genom ord saringsom medvetandegoumlra medvetenhet och medvetet vilket inte naumlmndes i anvisningarna eller paring samtalskorten

Inramare Laumlrarna konstruerar i samtalen sig sjaumllv som tydliga aktoumlrer i en starkt inramad undervisningspraktik Det aumlr laumlraren som i regel har kontroll oumlver takt (pace) urval (selection) och kriterier foumlr vad som raumlknas som bra eller daringligt passande eller opassande Laumlraren foumlrsoumlker dock undvika att spraringkligt uttrycka denna kontroll genom att exempelvis tala om ett rdquovirdquo naumlr det egentligen aumlr eleven som foumlrvaumlntas prestera naringgot Det urval som laumlrarna goumlr aumlr format efter deras egna perspektiv naringgot som laumlrarna aumlr medvetna om men verkar ha svaringrt att foumlraumlndra Den starka inramningen aumlr dock inte given utan konstrueras av laumlrarna som naringgot elastiskt och daumlr eleverna ocksaring tidvis faringr stoumlrre kontroll oumlver inramningen Det finns daumlrmed en motdiskurs i foumlr-haringllande till den ytterst starka inramning som framtraumldde i diskurserna kopplade till tidsbrist daumlr laumlraren verkade reduceras till en utfoumlrare praumlglad av foumlrtingligad rdquotidrdquo och rdquokunskaprdquo Naumlr laumlrarnas beskrivningar visar att de verkar naumlra undervisningens kaumlrna konstrueras laumlrarna som aktoumlrer som med stark agentivitet kontrollerar undervisningen Daring framstaringr aumlven svensk-aumlmnet som starkt klassificerat

221


I det haumlr kapitlet har jag fokuserat paring laumlrarna deras foumlrutsaumlttningar uppdrag och deras roll som inramare I naumlsta kapitel redogoumlr jag foumlr analysen av hur det kritiska framtraumlder i klassrumspraktiken och elevernas roll daumlr

222

8 Elever i klassrummets kritiska praktiker

I foumlregaringende kapitel riktades analysen mot laumlrarna och konstruktioner av deras uppdrag I detta kapitel riktas analysen istaumlllet mot hur laumlrarna kon-struerar de kritiska praktikerna och elevernas roller i dessa Analyserna bygger som i foumlregaringende kapitel paring transkriptionerna av fokussamtalen men i detta kapitel tillfoumlrs exempel fraringn de inspelade klassrumsobservationerna Dessa har valts ut foumlr att belysa framtraumldande diskurser i fokussamtalen och i textundersoumlkningen Kapitlet syftar till att besvara avhandlingens tredje fraringgestaumlllning Vilka kritiska textpraktiker (kan) skapas inom ramen foumlr svenskundervisningen

Aumlven i detta kapitel undersoumlks materialet genom redskap haumlmtade fraringn van Leeuwens (2008) modell foumlr diskursanalys och genom redskap haumlmtade fraringn SFG foumlr att synliggoumlra ideationella och interpersonella resurser som an-vaumlnds i diskurserna Den spraringknaumlra analysen har aumlven haumlr utgaringtt fraringn en begraumlnsad transitivitetsanalys och en analys av sociala aktoumlrer och hand-lingar borttaganden transformeringar och tillaumlgg i form av legitimeringar vaumlrderingar och modaliseringar De hjaumllpfraringgor som presenterades i 71 anvaumlnds aumlven haumlr men alla fraringgor aumlr inte tillaumlmpliga foumlr alla exempel utan besvaras genom kapitlet i stort

bull Vem goumlr vad i de kritiska praktikerna bull Naumlr och hur aumlger de kritiska praktikerna rum bull Vem eller vad aumlr andradeltagare bull Varfoumlr ska man vara kritisk bull Vilka vaumlrderingar finns kring de kritiska praktikerna bull Vilka uttryck foumlr modalitet finns och vilka betydelser skapar dessa

Aringtergivningen av analysens delar skiftar beroende paring exemplens fokus Resultatet presenteras i form av diskurser kopplade till verb vara goumlra tycka kaumlnna se och taumlnka Verben ska emellertid endast betraktas som analytiska kategorier eftersom diskurserna oftast aumlr sammanflaumltade i samtalen Det foumlrsta delkapitlet inleds med en kort kommentar kring analysen och sam-

223


manfattningen inleds med en kommentar till den oumlvergripande analysen Det foumlrsta delkapitlet redogoumlr foumlr konstruktioner av hur elever rdquoaumlrrdquo

81 Vara I foumlljande avsnitt analyseras laumlrares konstruktioner av hur elever rdquoaumlrrdquo eller rdquointe aumlrrdquo i foumlrharingllande till rdquokritisktrdquo Avsnittet utgaringr fraringn konstruktioner av elever som okritiska och roumlr sig mot konstruktioner av mer kritiska elever Som mest uppenbart och kongruent framtraumlder elever som okritiska eller kritiska genom relationella attributiva processer daumlr elever fungerar som baumlrare (eleven aumlr eller har) Konstruktioner av hur elever aumlr eller inte aumlr kan ocksaring skapas genom andra processer saringsom mentala (rdquoeleven foumlrstaringrrdquo be-tyder rdquoaumlr kritiskrdquo) eller materiella (eleven kollar inte =aumlr inte kritisk) Kon-struktioner av hur elever aumlr eller inte kan ocksaring ingaring i grammatiska metaforer (elevers svaringrigheter att) Dessa exempel innebaumlr i jaumlmfoumlrelse med exempel daumlr elever fungerar som baumlrare ett stoumlrre tolkningsutrymme och en stoumlrre osaumlkerhet i analysen Daumlrfoumlr aumlr de tillaumlgg som goumlrs i diskursen saumlrskilt viktiga haumlr (van Leeuwen 2016144) Saringdana tillaumlgg kan roumlra sig om vaumlrderingar (bra daringligt) eller uttryck foumlr modalitet (oftast aldrig verkar inte vilja) Ibland ingaringr dessa konstruktioner i de delar av samtalen daumlr laumlrarna garingr in i roll som elever (Adelswaumlrd et al 2002) Det ser vi i det foumlrsta exemplet

T jag vet ju att redan naumlr jag boumlrjade jobba saring fick jag ju ganska snabbt klart foumlr mig att sextonaringringar aumlr vaumlldigt svart-vita i sina staumlllningstaganden rdquoantingen aumlr du emot mig eller ocksaring aumlr du med migrdquo (skrattar) (fokusgrupp 3 sanning naringgot foumlrkortad)

Tanja konstruerar i exemplet elever som boumlrjar paring gymnasiet kongruent genom en relationell attributiv process Den foumlrstaumlrks dessutom adverbiellt genom rdquovaumlldigtrdquo Eleverna framstaringr daumlrmed som binaumlrt bundna vid sina aringsikter Tanja exemplifierar detta genom att garing in i en roll och hon rekontext-ualiserar samtidigt ett citat som kan kaumlnnas igen fraringn en internationell historisk-politisk arena Hennes efterfoumlljande skratt tolkar jag som att kon-trasten mellan kontexter aumlr uppenbar foumlr henne men oavsett om det gaumlller en amerikansk president eller en elev saring konstruerar aumlven det en laringst haringllning och en ovilja att oumlppna foumlr andras verklighetsbeskrivningar och argument det vill saumlga ett foumlrharingllningssaumltt som ligger naumlra en okritisk transitivitet En annan konstruktion av okritiska elever ser vi i naumlsta exempel

M om man generaliserar eleverna bara koumlper saker och ting (fokusgrupp 2 snabbt laringngsamt)

224

8 ELEVER I KLASSRUMMETS KRITISKA PRAKTIKER

Maria nedtonar foumlrst saumlkerheten i sin utsaga genom att inleda med tillaumlgget rdquoom man generaliserarrdquo Aumlven om eleverna haumlr fungerar som grammatiska aktoumlrer i en abstrakt materiell process aumlr de paring en semantisk nivaring snarare att betrakta som passiviserade (van Leeuwen 200833) upplevare i en mental process daumlr det inte kraumlvs naringgon saumlrskild moumlda De kan alltsaring snarare betraktas som utsatta foumlr en uppsjouml av information Att Maria vaumlljer en materiell process haumlr innebaumlr att eleverna konstrueras som naringgra som rdquogoumlrrdquo snarare aumln rdquotaumlnkerrdquo Som sociala aktoumlrer konstrueras eleverna haumlr som naiva och utan tankekraft vilket betonas adverbiellt genom rdquobarardquo En liknande konstruktion av elever som okritiska finner vi i Linas utsaga

L [hellip]foumlr jag tycker att dom aumlr vaumlldigt omedvetna och tror att rdquojamen allt som staringr paring facebook maringste vaumll vara sant det staringr ju daumlr naringn annan skulle vaumll ha raumlttat det om det var felrdquo alltsaring det aumlr ett vaumlldigt naivt saumltt att titta paring all denna information som finns(samtal 5 Foumlrharingllningssaumltt foumlrmaringga naringgot foumlrkortat)

Lina konstruerar ocksaring eleverna genom en relationell attributiv process i form av ett verklighetsanspraringk saringsom rdquovaumlldigt omedvetnardquo Aumlven Lina garingr in i roll som elev foumlr att beskriva den taumlnkta elevens foumlrharingllande till texter Troligen uppeharingller sig eleverna saumlllan just paring Facebook men Lina uppfattar kanske att elever betraktar publicerade som kopplade till en slags auktoritet oavsett var texterna publiceras Eleverna foumlrlaumlgger agensen hos andra som har makt och moumljlighet att korrigera felaktigheter det vill saumlga inte hos dem sjaumllva Bilden av eleverna som okritiska nyanseras dock i andra delar av fokussamtalen

P Det haumlr med kaumlllkritik paring naumltet tycker jag att eleverna aumlndaring har kommit lite laumlngre foumlr dom foumlrstaringr att dom behoumlver vara paring sin vakt sen aumlr dom inte det men naumlr vi sitter i klassrummet och dom faringr en text daring paring ett saumltt saring litar dom paring oss som auktoriteter saring detfinns liksom inte naringn tanke i urvalet [hellip]dom aumlr liksom lite inkoumlrda paring kritik paring ett saumltt och det aumlr kaumlllkritik mot aumlr det sant det som staringr paring naumltet inte kaumlllkritik till ett urval eller till en skolbok eller till en text(samtal 2 snabbt ndash laringngsamt naringgot foumlrkortad)

I utsagan konstruerar Petra tvaring olika kritiska praktiker med eleverna som sociala aktoumlrer Den ena som konstrueras som en reell praktik handlar om kaumlllkritiska praktiker baringde paring fritiden och paring skolan Att eleverna rdquoaumlr liksom lite inkoumlrda paringrdquo kaumlllkritik tolkar jag som ett resultat av elevers laringngvariga deltagande i kaumlllkritiska praktiker i inom ramen foumlr skolans textkultur Daumlrigenom har eleverna praumlglats av taumlmligen begraumlnsad foumlrstaringelse av kaumlll-kritik som paringlitlighet (jfr Nemeth 2011) Mot denna staumlller Petra en praktik

225


riktad mot urval som inte realiseras i klassrummet Daumlr riktas det potentiella kritiska arbetet istaumlllet mot de texter som laumlraren vaumlljer Haumlr verkar eleverna automatiskt uppfatta undervisningens texter som neutraliserade och godkaumlnda57 Det aumlr inte heller en kritisk praktik som synliggoumlrs i styrdoku-menten och eleverna faringr inte heller naringgon betygsmaumlssig utvaumlxling av den Det verkar inte var en del av undervisningens vad och det finns daumlrmed inga incitament foumlr igenkaumlnning eller realisering naumlr det gaumlller att kritiskt granska urval som andra aktoumlrer aumln elever har gjort saumlrskilt inte texter kopplade till auktoritet I naumlsta exempel moumlter vi en konstruktion av elever som kritiska

T jag menar eleverna koumlper inte att vi trycker ner sanningar i halsen paring dom det funkar inte att staring och leverera naringn form av facit framfoumlr i klassrummet saring gick det till paring min skola alltsaring jag ifraringgasatte aldrig vad laumlraren sa daumlrframme eller hur alltsaring man gjorde ju inte det (mm) utan man levererade en sanning och det fanns ju ingen tanke om att man skulle ifraringgasaumltta och jag tar ju hellre att eleverna saumlger men du jag har ju laumlst det haumlr R och det har ju aumlndrats (934) med aringren (mm) (T ja) dom aumlrbetydligt mera kritiska (samtal 3 sanning naringgot foumlrkortad)

I Tanjas utsaga faringr vi baringde en nutidsrapport och en tillbakablick mot Tanjas egen skolgaringng Utsagan inleds i nutid med tvaring fullt negerade spraringkhandlingar daumlr undervisningen konstrueras genom en kraftfull metafor daumlr laumlraren som maktbemaumlngd kunskapsfoumlrmedlare utoumlvar varingld mot eleverna genom den starkt materiella processen rdquotrycker nerrdquo Metaforen tonas ner i naumlsta sats-komplex och haumlr konstrueras laumlraren som leverantoumlr av sanningar Tanja placerar ocksaring laumlraren rdquoframfoumlrrdquo och foumlrstaumlrker paring saring saumltt den kanske naringgot tillspetsade skildringen av en traditionell foumlrmedlingspedagogik mycket lik det som Freire kallar bankundervisning (Freire 1972 Freire amp Macedo 1987) Denna slags pedagogik foumlrkastas dock av eleverna som aktiveras och goumlr motstaringnd genom den abstrakta materiella processen rdquokoumlper interdquo (se ovan) I det haumlr fallet handlar det om en mental motstaringndskraft som riktas mot hur eleverna positioneras som passiva maringl foumlr laumlrarens sanningar Elevernas kraftfullt uttryckta agens nedtonas dock naumlr genom den verbala processen och ett naringgot mer foumlrsiktigt paringpekande rdquodu jag har ju laumlst det haumlrrdquo Denna foumlrsiktighet tolkar jag som det inte handlar om naringgot slags automatiskt kaumlnslomaumlssigt och omedelbart ifraringgasaumlttande Eleven framstaumllls istaumlllet som

mdash 57 Haumlr kan man paringminna sig om 1946 aringrs Skolkommission (SOU27) som framharingller vikten av att olika laumlromedel anvaumlnds rdquomed olika grundinstaumlllningrdquo saring att rdquoden kritiska instaumlllning till laumlrostoffet som boumlr vara baringde medel och maringl i studiearbetet [befraumlmjas]rdquo (s 42)

226


en aktoumlr som paring egen hand har laumlst naringgot och som oumlppnar foumlr ett samtal genom detta Utsagans sista del konstruerar daumlrmed en kritisk klassrums-praktik daumlr olika verklighetsbeskrivningar fungerar som oumlppningar foumlr ett fortsatt samtal Rita bekraumlftar Tanjas iakttagelse att eleverna aumlr mer kritiska Samtidigt kan inte det kritiska riktas mot allt

Y ja men det aumlr ocksaring det idag saring konkurrerar det haumlr med sanning daring taumlnker jag ju lite mer fake news och saringna haumlr saker att det har blivit saring mycket att man ifraringgasaumltter hela tiden vetenskapen vilket man kaumlnner att ja men det aumlr vaumll bra att man kanske har att man ifraringgasaumltter till viss del men man maringste ju tro paring vetenskap man maringste tro paring forskning ocksaring det kan ju inte bara vara att det aumlr hela tiden fake news (4 sanning)

Ylvas utsaga omfattar en foumlraumlndring som handlar om inte bara elevers utan aumlven om ett allmaumlnt foumlrekommande och framvaumlxande ifraringgasaumlttande av vetenskap och avfaumlrdande av denna exempelvis i termer av rdquofake newsrdquo Hon efterlyser en graumlns foumlr vad som faktiskt kan ifraringgasaumlttas Detta uttrycks med en stark foumlrpliktelse rdquomaringsterdquo graumlnsen garingr vid vetenskap och forskning och dessa maringste staring fria fraringn paringhittade verklighetsanspraringk och aringsikter Utsagan konstrueras som en allmaumln betraktelse daumlr de sociala deltagarna omfattar alla Ylva naumlrmar sig haumlr det som Luke (2012 2013 2014) lyfter fram som en viktig uppgift aumlven foumlr critical literacy naumlmligen att vaumlrna det som aumlr verk-lighet och fakta i form av under laringng tid ackumulerad och proumlvad vetenskap och kunskap det vill saumlga en riktning mot vaumlrlden

I avsnittets sista exempel aringtervaumlnder vi till elever som okritiska och faringngade i ett binaumlrt taumlnkande

I Jag taumlnker en del elever soumlker efter sanningen och sanningsbegreppen mer aumln vad dom kanske behoumlver ibland alltsaring dom vill ha ett raumltt och ett fel fast det kanske inte alltid finns i svenska och i synnerhet naumlr man diskuterar skoumlnlitteratur (fokusgrupp 1 sanning naringgot foumlrkortad)

Haumlr vill jag fraumlmst peka paring den sista delen av utsagan som pekar paring svenskaumlmnet specifikt naumlmligen att rdquoraumltt och fel [hellip] inte alltid finns i svenskardquo Ingrids konstruerar elever som soumlker de raumltta svaren som till viss del okritiska eftersom de letar efter sanningen rdquomer aumln de behoumlverrdquo Ingrid pekar haumlr paring ett glapp mellan elevers foumlrstaringelse av svenskaumlmnet och specifikt skoumlnlitteratur som pedagogisk kontext daumlr rdquoraumltt och felrdquo kanske mer saumlllan aumln i andra aumlmnen fungerar som utvaumlrderingsregler Dessa elever har aumlnnu inte laumlrt sig att kaumlnna igen de delar i svenskaumlmnet daumlr raumltt och fel inte aumlr garingngbara och kan daumlrfoumlr inte realisera en legitim text (Bernstein 2000xvi)

227


Sammanfattande kommentar I delkapitlet har jag visat paring konstruktioner av elever som aumlr okritiska eller kritiska De okritiska eleverna beskrivs i termer av antiteser (svart-vit) och fastlaringsningar i ett binaumlrt taumlnkande De mer kritiska konstrueras paring flera saumltt Det handlar dels om ett slentrianmaumlssigt saumltt att vara kaumlllkritisk paring i linje med resultaten i min licentiatstudie (2011) dels om att ifraringgasaumltta det som laumlraren saumlger i klassrummet genom att erbjuda alternativa verklighetsanspraringk Ett saringdant ifraringgasaumlttande verkar inte heller betraktas som hotande av laumlrarna utan verkar betraktas som ett saumltt att oumlppna foumlr dialog I ett av exemplen lyfts ocksaring att eleverna inte verkar betrakta laumlrarens urval som naringgot som behoumlver granskas eller ifraringgasaumlttas Det kanske inte heller aumlr rimligt att laumlraren alltid redogoumlr foumlr alla steg och oumlvervaumlganden som ingaringr i planeringen av under-visningen men det kan daumlremot kan vara ett saumltt att visa elever hur urvals-processer faringr konsekvenser och att detta aumlven aumlr tillaumlmpligt naumlr man funderar oumlver andra urvalsprocesser En av laumlrarna resonerar om var graumlnsen foumlr att vara kritisk garingr och lyfter aumlven betydelsen av att det finns delar som faktiskt inte boumlr ifraringgasaumlttas naringgot som aumlven Luke lyfter som en av critical literacys viktigaste uppgifter idag (2014) Det aumlr knappast en uppgift endast foumlr svensklaumlrare men naringgot som laumlrare behoumlver ha beredskap foumlr Att vara eller inte vara kritisk verkar knytas till saumlrskilda praktiker men som aumlr svaringrt att oumlverfoumlra och tillaumlmpa i det som man uppfattar som andra pedagogiska kontexter Daumlrfoumlr konstrueras eleverna baringde som okritiska och kritiska och baringde som saringdana som koumlper allt och som inte goumlr det

I det haumlr delkapitlet har jag fokuserat paring hur eleverna konstrueras som varande kritiska eller okritiska I naumlstkommande kapitel handlar det om hur eleverna konstrueras som aktoumlrer som goumlr eller inte goumlr naringgot inom poten-tiellt kritiska praktiker

82 Goumlra Analysen i det haumlr kapitlet fokuserar paring laumlrarnas beskrivningar av vad elever mer konkret goumlr eller inte goumlr i potentiellt kritiska praktiker Det handlar saumlrskilt om mer observerbara materiella processer med eleverna som aktoumlrer med potential att paringverka omvaumlrlden Delkapitlet innefattar aumlven exempel fraringn lektionsobservationerna Jag inleder med fyra exempel fraringn tre olika samtal I tvaring av dem garingr laumlraren in i roll som elev

Ylva jamen oj den har jag ju tagit fraringn staten daumlr en rapport daumlr och hit och dit (4digitalisering)

228


Anna nej och vad handlar sammanhanget om vad handlar jag hittar bara lite siffror dom saumltter jag in (4 digitalisering)

Rita naumlr dom liksom googlar en rubrik till exempel eller ett aumlmne och saring tar man vaumll foumlrsta som staringr i listan (3 snabbt och laringngsamt)

Anna Ja man lyssnar oumlver en mening haumlr och en mening daumlr och skraumlddar ihop sin text lite (4 snabbt laringngsamt)

Gina att dom bara tar foumlrsta soumlktraumlffarna (1 digitalisering)

Exemplen beskriver hur elever arbetar naumlr de soumlker information som kan anvaumlndas till deras skrivande Det handlar om praktiker daumlr laumlsande och skrivande smaumllter ihop Laumlspraktikerna beskrivs i exemplen som att rdquohittardquo och rdquotardquo och skrivandet om att rdquoskraumldda ihoprdquo och rdquosaumltta inrdquo Trots att eleverna aring ena sidan tillskrivs agentivitet genom att fungera som aktoumlrer i sjaumllva skrivandet beskrivs aring andra sidan skrivpraktikens processer och laumlspraktiker som slumpartade och ogenomtaumlnkta Till och med lyssnandet vilket annars troligen associeras till en mer medveten handling beskrivs som slumpartat i Annas utsaga Det aumlr ett goumlrande som konstrueras som helt fristaringende fraringn reflektion och planmaumlssighet vilket foumlrstaumlrks adverbiellt rdquohaumlr och daumlrrdquo rdquoliterdquo rdquohit och ditrdquo rdquobarardquo och genom interjektioner rdquoojrdquo Elever-nas skrivande konstrueras som att det handlar om att snabbt rdquohittardquo textdelar som paring snabbast och enklaste saumltt kan matchas med den taumlnkta textens inneharingller eller budskap och saumlttas in Elevernas urvalspraktik kaumlnnetecknas av att ta det foumlrsta som erbjuds i soumlklistan eller att hitta och vaumllja ut en liten del av en laumlngre text utan laumlsa den som helhet eller ta dess kontext i beaktande Det roumlr sig alltsaring inte om en medveten bearbetning av texterna och inte ett skrivande som resultat av tankearbete utan som ett saumltt att snabbt genomfoumlra en uppgift Urvalsprocessen beskrivs som ett led i en utfyllnadsprocess daumlr en text ska produceras utifraringn en faumlrdig ideacute som ska fyllas ut istaumlllet foumlr att en ideacute ett inneharingll eller ett budskap gradvis utvecklas och framtraumlder genom laumlsning av och moumltet med andras texter och en reflekterande process

I observationerna finns flera exempel paring hur skrivande omvandlas till goumlrande Naumlr laumlraren garingr runt bland eleverna under observation 1 daumlr lektionen handlar om argumentation anvaumlnds rdquohittardquo som process L har du hittat naringgon kaumlllhaumlnvisning58 Det handlar nog inte egent-ligen om en kaumlllhaumlnvisning utan snarare en kaumllla som hos eleven ska bli en kaumlllhaumlnvisning men ordvalet aumlr intressant De texter som eleverna ska anvaumlnda foumlr att samla information om foumlr att i naumlsta led foumlrhoppningsvis mdash 58 I utdragen fraringn klassrumsobservationerna aumlr ord som betonas understrukna Fetstilade aumlr ord som aumlr intressanta foumlr analysen

229


kunna foumlrdjupa sin kunskap om det valda aumlmnet foumlr argumentationen om-vandlas redan i laumlrarens utsaga i undervisningen till den del av processen som sedan blir synlig i elevernas texter

Goumlrande i form av skrivande blir i denna diskurs framtraumldande som processer foumlr att faringnga laumlsande urvalspraktiker och skrivande vilket vi kan se i foumlljande exempel i ett samtal mellan laumlraren och en elev

L mm det du skulle kunna goumlra aumlr jag kommer ge mer tydliga kommentarer naumlr jag laumlser igenom sen (Emm) men foumlrsoumlk leta reda paring dina (Ekaumlllor) kaumlllor och foumlrsoumlk faring in dom (Emm) och sen kan jag komma tillbaka och se

E ska jag laumlgga in kaumlllor paring alltsaring varje (Observation 3 svenska 1 ljudinspelning laumlrare)

Samtalet mellan laumlraren och eleven handlar om att eleven behoumlver foumlrse texten som fungerar som manus foumlr det argumenterande talet med kaumlllor I utdraget verkar kaumlllornas funktion inte vara att bidra till att utveckla tankar och argument utan som en taumlmligen ytlig foumlrstaumlrkning av argumentens haringllbarhet Kaumlllorna fungerar som andradeltagare i materiella processer daumlr eleven ska rdquofaring inrdquo eller ska rdquolaumlgga inrdquo dem Eventuellt aumlr det kaumlllor som eleven har moumltt tidigare i processen eftersom eleven ska rdquoleta reda paringrdquo men det aumlr osaumlkert om det aumlr kaumlllornas inneharingll som egentligen maringste anvaumlndas eller om det saring att saumlga endast aumlr en kaumlllhaumlnvisning som ska goumlras I den haumlr delen av samtalet anvaumlnder laumlraren materiella processer i sin modaliserade och foumlr-svagade uppmaning till eleven rdquofoumlrsoumlkrdquo Dessa ligger mycket naumlra laumlrarnas konstruktioner av elevernas arbete med information och kaumlllor daumlr eleven exempelvis rdquosaumltter inrdquo Eleven kontrollerar att hen har foumlrstaringtt genom en liknande process rdquolaumlgga inrdquo I slutet av lektionen haumlnvisar laumlraren till maringlen foumlr lektionen

L houmlrrni en minut kvar jag har sett att dom [pekar mot tavlan daumlr lektionens maringl eller aktiviteter finns nedskrivna] flesta av er har formulerat teser och flera av er har ocksaring faringtt in dom haumlr kaumlll-haumlnvisningarna i texten naringgra aumlr inte helt faumlrdiga men det verkar aumlndaring som att de flesta har lyckats naring maringlet med dagens lektion (Observation 3 svenska 1 filminspelning och ljudinspelning laumlrare)

De maringl som laumlraren pekar paring handlar om att rdquofaring inrdquo kaumlllhaumlnvisningar i texter inte att egentligen uttrycka aringsikter eller att anvaumlnda andras texter foumlr att taumlnka med under skrivandet Eleverna verkar arbeta parallellt med att hitta och formulera teser och att leta efter kaumlllor men kaumlllorna verkar utifraringn de observerade klassrumssamtalen inte fungera som egentlig kunskapsbas eller

230


som en utgaringngspunkt foumlr reflektioner kring det aumlmne som eleverna valt att argumentera kring

Utdragen visar att det inte bara aumlr i laumlrarnas diskurs om elever som aktoumlrer i informationssoumlkningspraktiker som dessa materiella verb oumlvervaumlger utan att det ocksaring aumlr verb som anvaumlnds av laumlrare i den sociala praktiken

Under observation 3 i Svenska 1 repeterar laumlraren under lektionens inled-ning hur man skriver kaumlllhaumlnvisningar Foumlrst faringr eleverna diskutera i mindre grupper varfoumlr man ska anvaumlnda kaumlllhaumlnvisningar i sin text vilket sedan laumlraren faringngar upp i helklass Eleverna ger flera svar

E2 det aumlr bra foumlr laumlraren L bra foumlr laumlraren (E2ja)jaha varfoumlr tycker jag att det aumlr bra E2 saring att du vet att det inte aumlr plagiat L absolut men det aumlr inte bara daumlrfoumlr vad saumlger du E3 att du ska veta vad man faringr informationen ifraringn L ja men ni skriver ju inte bara foumlr mig eller hur E4 foumlr laumlsaren L foumlr laumlsaren precis E5om man vill kolla fakta att det haumlr staumlmmer saring man kan hitta kaumlllan L precis att man vet att faktan i texten staumlmmer men och varfoumlr vill man veta det E6 E6 man vill ju veta att det man laumlser aumlr korrekt L jamen precis man vill veta att det man laumlser aumlr korrekt och ni ska ju skriva en debattartikel som ska oumlvertyga dom andra och ni ska ju anvaumlnda er av sanna argument eller rimliga argument och haringllbara argument och ni maringste ju anvaumlnda er av information som aumlr vettig och relevant och rimlig saring det aumlr framfoumlr allt det men ocksaring [pekar paring specifik grupp av elever] ni sa ocksaring naringnting vad sa ni E7 jamen alltsaring den som laumlser texten tror jag vet typ att det aumlr fakta i det haumlr alltsaring det aumlr saring haumlr paringlitligtL precis det handlar om paringlitlighet och trovaumlrdighet och ni i era texter kommer bli mycket mer trovaumlrdiga om ni anvaumlnder er av vettig information och att ni visar att den haumlr har jag tagit ifraringn naringn annanstans saring att det inte bara aumlr ni som taumlnker utan att det kommer naringn annanstans ifraringn (observation 3 filminspelning naringgot foumlrkortad)

De foumlrsta svaren tyder paring att eleverna aumlr mycket medvetna om att texterna aumlr skrivna foumlr laumlraren som bedoumlmare och kontrollant av om texterna aumlr plagiat Elev 4 aumlr den foumlrsta som accepterar att texterna ocksaring ska ses som skrivna foumlr en modellaumlsare Aumlven modellaumlsaren framstaumllls dock som en kontrollant eller aringtminstone en mycket svaringroumlvertalad laumlsare Laumlraren aringterfoumlr daumlrefter kaumlll-haumlnvisningspraktikerna till laumlraruppgiften att skriva en oumlvertygande debatt-artikel vilken kaumlnnetecknas av att vara rdquovettig relevant och rimligrdquo rdquoframfoumlr alltrdquo Mottagarna formuleras haumlr som rdquodom andrardquo det vill saumlga inte laumlraren utan klasskamraterna I laumlrarens utsaga anas en diskurs som handlar om att goumlra ett medvetet urval Eleverna i den utpekade gruppen bidrar daumlrefter med

231


en paringlitlighetsdiskurs vilken moumljligen motsvarar rdquovettigrdquo som laumlraren anvaumlnder foumlr att beskriva den oumlnskade kaumlllan och informationen Trovaumlr-digheten omvandlas daumlrefter av laumlraren som kopplad till informationen till kopplad till skribenterna Det aumlr skribenterna som ska framstaring som tro-vaumlrdiga och paringlitliga inte informationen eller kaumlllorna Det aumlr ocksaring viktigt att det inte rdquobara aumlr ni som taumlnkerrdquo Daumlrefter oumlvergaringr laumlraren till att visa hur man goumlr kaumlllhaumlnvisningar Laumlraren staringr vid den vita tavlan daumlr powerpoint-bilder projiceras

L hellipdet aumlr ju en organisation och det aumlr inte alltid det staringr vem som har skrivit sjaumllva texten laumlngst ner annars brukar det finnas laumlngst ner daring kan man haumlnvisa saring haumlr till exempel [laumlser fraringn projiceringen] rdquoparing naturskyddsfoumlreningens hemsida kan man laumlsardquo och sen saring skriver man adressen och naumlr den aumlr haumlmtad foumlr det aumlr heller inte alltid att det staringr ett datum naumlr texten skrevs finns det daring skriver man det men finns det inte det saring skriver man saring haumlr [tittar paring projektionen och pekar sedan paring den] eller kan man bara anvaumlnda informationen saring haumlr [laumlser fraringn projektionen] rdquonaumlr man aringteranvaumlnder plagg istaumlllet foumlr att koumlpa nya spar man massor av vatten energi och kemikalierrdquo[pekar med handen mot projektionen och vaumlnder sig mot klassen]daring skriver man inte i texten att den kommer ifraringn Naturskyddsfoumlreningen men man kan ha den ska ha den i sjaumllva parentesen saring att haumlr faringr man som laumlsare reda paring var har du haumlmtat den och naumlr har du haumlmtat den [flyttar sig till datorn] och den haumlr som vi har tittat paring tidigare det gulmarkerade vem aumlr det som har skrivit [roumlr sig mot andra sidan av klassrummet]det finns inte alltid paring alla sidor [tittar mot projiceringen] och den foumlrsta referensen aumlr till en tidningsartikel daring staringr det saring haumlr rdquohjaumlrnforskaren Sissela Nutley saumlger i Sophie Tisells artikel hjaumlrn-forskaren att sociala medier aumlr orsaken till maringnga ungdomars psykiska ohaumllsa Svenska dagbladetrdquo datum och saring vidare [pekar mot projiceringen]haumlr vet vi vem det aumlr som har skrivit texten det aumlr gult var den har publicerats naumlr samt ocksaring vem det aumlr som har sagt det [pekar paring projiceringen] hjaumlrnforskaren Sissela Nutley[pekar mot projiceringen]eller haumlr aumlr en laumlnk [laumlser fraringn projiceringen]rdquoAndrea Eriksson skriver attrdquo [straumlcker sig fram foumlr att peka paring nytt staumllle] laumlnk till hemsidan datum [vaumlnder sig mot klassen] ibland finns datum med ibland finns det inte det [hellip] saring det aumlr saring haumlr man ska skriva en kaumlllhaumlnvisning i loumlpande text (observation 3svenska 1 filminspelning och laumlrarinspelning naringgot foumlrkortad foumlrsedd med kommatecken foumlr laumlsbarhetens skull)

Utdraget visar paring en tydligt inramad och synlig pedagogik daumlr laumlraren anvaumln-der exempel faumlrgmarkeringar och sitt kroppsspraringk foumlr att uppmaumlrksamma eleverna paring hur kaumlllhaumlnvisningar och referatmarkoumlrer formuleras paring hur och varifraringn uppgifterna som ligger till grund foumlr referat och kaumlllhaumlnvisningar kan haumlmtas i olika slags texter Arbetsgaringngen foumlr skrivandet binds till en saumlrskild tidsordning (daring och sen saring) daumlr laumlraren vaumlxlar foumlrutom mellan en laumlrarroll (man vi) till en taumlnkt skribentroll (man) och tvaring laumlsarpositioner

232


dels en grundad i undervisningens haumlr och nu och en taumlnkt framtida som ska laumlsa elevens (du) texter Den mest framtraumldande materiella processen daumlr eleven fungerar som aktoumlr aumlr rdquoskrivardquo Under lektionens garingng i samtal med enskilda elever paringminner laumlraren om att de vid ett tidigare lektionstillfaumllle har talat om kaumlllkritik Detta goumlrs dock inte i samband med den haumlr helklass-genomgaringngen av hur man skriver kaumlllhaumlnvisningar och referatmarkoumlrer och laumlraren diskuterar inte heller de texter avsaumlndare eller perspektiv som de olika exemplen utgoumlrs av (organisation hjaumlrnforskare Svenska Dagbladet) och vilka konsekvenserna aumlr av att naringgot publiceras paring en organisations hemsida att naringgot publiceras i en dagstidning och att en text inneharingller en hjaumlrnforskare intervju Hur kaumlllhaumlnvisningarnas och referatmarkoumlrer har samband med vinklingar och perspektiv aumlr daumlrmed inte tydligt utan de konstrueras som naringgot tekniskt och neutralt som ska goumlras korrekt och inte naringgot som aumlr ett resultat av en kritisk reflekterande praktik i moumltet med texter daumlr reflektion kan kraumlvas kring textens diskursiva lager vinklingar och perspektiv Haumlr kan man ocksaring taumlnka att detta kanske har gjorts vid ett annat tillfaumllle och inte faringngas i observationerna men en saringdan diskussion behoumlver troligen foumlras loumlpande om eleverna laringngsiktigt ska foumlrstaring referatteknik som naringgot mer aumln en teknik

Goumlra-diskurser framtraumlder aumlven paring andra saumltt Nedan aringterfinns utdrag fraringn tvaring av flera aringterkommande samtal mellan eleven och laumlraren under en lektion i svenska 3 Redan under foumlrra lektionen har eleven uttryckt skepsis mot temat rdquoKlimatfoumlraumlndringarrdquo som eleverna maringste haringlla sig till naumlr de foumlrbereder sina argumenterande tal

L och du vet ju foumlr att vara en god retoriker (C talare) saring maringste du ju (C ja) precis men foumlrsoumlk att hitta naringnting vad tycker du verkar intressant aumlr det naringt du skulle vilja laumlra dig mer om naringt du redan kan naringnting om E men om jag beskriver jag tar det haumlra tillsammans kan vi loumlsa klimatkrisen (Lmm) alla kan bidra till klimatkrisen (Lmm) daring kan jag ju bara rabbla upp lite allt moumljligt eller hur (Observation 4 laumlrarinspelning)

Laumlraren har saumlkerligen uppfattat elevens avfaumlrdande av temat men foumlrsoumlker faring eleven att i sitt val av aumlmne istaumlllet utgaring fraringn hur en god retoriker taumlnker och naringr fram till publiken Det handlar om ett aumlmne ett inneharingll som eleven vill laumlra sig rdquomer omrdquo eller naringgot som eleven rdquoredan kan naringnting omrdquo Den retoriska nyttan aumlr dock inget som eleven verkar faringnga upp Istaumlllet utgaringr hennes resonemang om val av aumlmne fraringn en annan diskurs Eleven fraringgar laumlraren vad som skulle haumlnda om hon rdquotarrdquo en tes och naumlmner tvaring som finns

233


samlade i ett gemensamt dokument foumlr klassen I elevens utsaga kan rdquogoumlrardquo saumlgas motsvaras foumlrst av urvalet rdquotardquo och av den verbala processen rdquorabbla upprdquo vilka konstrueras utan saumlrskilt grundlagd intention eller riktning och daumlr planloumlsheten foumlr det andra verbet foumlrstaumlrks adverbiellt av rdquobarardquo och andradeltagaren rdquolite allt moumljligtrdquo Eleven konstruerar ocksaring utsagan som en foumlrvaumlntning om att hennes beskrivning av vad teserna innebaumlr foumlr hennes arbetsinsats ocksaring matchar uppgiftens eller laumlrarens foumlrvaumlntningar genom rdquojurdquo Hon avslutar yttrandet genom att efterfraringga laumlrarens bekraumlftelse paring sin tolkning vilket hon ocksaring faringr Det aumlr daumlremot inte den begraumlnsade arbetsinsatsen som aumlr avgoumlrande foumlr elevens val av tes

E tror du att det aumlr foumlr enkelt L nej nej foumlrlaringt jag houmlrde inte E jag har aumlndaring laumlst jag tycker inte att det aumlr saring enkelt det aumlr ju till exempel L eh ja ja nej nej ja fast jag taumlnker att om taumlnker paring vilka du argumenterar foumlr eller infoumlr (Cja) saring tror jag att det aumlr ganska laumltt att hitta argument som alla kan tycka aumlr intressanta (C men man kan fortfarande faring houmlgt betyg) aumln om du skulle ta elbilar och sen saring jag aumlr inte alls intresserad till exempel E men jag taumlnker saring haumlr man kan fortfarande faring ett houmlgt betyg aumlven om man har L ja ja bara du goumlr uppgiften (Observation 4 laumlrarinspelning)

Vi faringr inte veta vad elevens jaumlmfoumlrelse bygger paring naumlr hon undrar om tesen aumlr alltfoumlr enkel men det finns ocksaring andra teser i det gemensamma dokumentet foumlr klassen Dessa teser har laumlraren samlat ihop fraringn elevernas foumlrsta foumlrslag paring teser Eleven argumenterar foumlr att de teser hon vaumlljer mellan aumlndaring inte aumlr enkla aumlven om hon inte faringr moumljlighet eller vaumlljer att inte utveckla varfoumlr Laumlraren har inte riktigt foumlrstaringtt elevens farharingga vilken inte blir uppenbar foumlrraumln senare och argumenterar foumlr att moumljligheten att hitta argument med tanke paring situationen mottagarna och paring henne sjaumllv I den samtidiga utsagan och i naumlsta replik formulerar eleven foumlr foumlrsta garingngen det som hennes farharinggor kring val av tes egentligen handlar om att tesen aumlr saring enkel eftersom den baseras paring argument som bara kan rdquorabblas upprdquo att den riskerar att utmynna i en alltfoumlr enkel loumlsning av uppgiften vilket kan resultera i att eleven inte naringr ett houmlgt betyg Laumlraren foumlr daring fram just rdquogoumlrandetrdquo av uppgiften som det viktigaste aringtminstone naumlr det gaumlller en betygsmaumlssig utvaumlxling och aumlven detta goumlrande aumlr adverbiellt villkorat i en foumlrkortad sats (om du barahellip) Vi kan taumlnka oss att goumlrandet i realiteten omfattar maringnga olika processer exempelvis hitta samla laumlsa och ordna stoff genom en urvalsprocess och att saring smaringningom genomfoumlra talet Dessa materiella processer innefattar dock

234


alltid mentala processer varav urvalsprocessen skulle kunna utgoumlra en kritisk praktik men dessa delar foumlrblir aumlven haumlr osynliga Laumlraren verkar i flera situa-tioner under observationen istaumlllet kaumlnna sig tvungen att rdquosaumllja inrdquo uppgifter som enkla genom rdquogoumlrardquo trots att rdquogoumlrardquo knappast i sig raumlcker och elevens oro aumlr paring saring saumltt saumlkerligen beraumlttigad Elevens oro oumlver den betygsmaumlssiga utvaumlxlingen drar ocksaring med sig laumlraren till en annan diskurs fraringn det som laumlraren kanske ser som den egentliga uppgiften rdquoatt skapa retoriskt garingngbara tal anpassade till situation och mottagarerdquo till rdquogoumlra uppgiftenrdquo som en del av att en avprickningspraktik och som avfaumlrdades av laumlrarna i kapitel 7 Elevens oro aumlr daumlrmed troligen beraumlttigad att endast rdquogoumlrardquo kommer troligen inte ge den oumlnskade betygsmaumlssiga utvaumlxlingen I exemplet saringg vi hur inneharingllet i ett argumenterande tal kan utgoumlras av naringgot som rdquorabblas upprdquo och daumlr sjaumllva de foumlrvaumlntade kunskaperna snarare inriktas mot en spraringklig utformning av en tes aumln mot ett viktigt inneharingll Naringgot liknande ser vi i naumlsta exempel

P [hellip]ibland kan man ju bli lurad av formen ocksaring foumlrst om det ser bra ut det finns styckesindelning och saringna daumlr kapitelmeningar och det finns inledande ord och sen naumlr man garingr in och tittar paring det saring aumlr det bara ord man har formen och man har massa ord men vad saumlger den egentligen daring har man liksom missat inneharingllet daring har man varit vaumlldigt duktig kanske som laumlrare sjaumllv att laumlra ut det aumlr viktigt att du ska ha fem stycken det foumlrsta aumlr saring och det andra aumlr saring (2 inneharingll och form naringgot foumlrkortad)

Petra beskriver resultatet av en explicit och starkt inramad undervisning fokuserad paring texters form och ytliga uppbyggnad och sammanfogning rdquodu ska ha det foumlrsta aumlr saring och det andra aumlr saringrdquo Paring saring saumltt kan undervisningen ocksaring betraktas som lyckad eftersom den resulterar i ett aumlven foumlr elever synligt och kvantifierbart resultat men knappast en text som aumlr betydelsebaumlrande daring den saknar greppbart inneharingll ideationell tomhet Den skrivna ytan det direkta resultatet av goumlrandet uppfattas som det som ska utfoumlras och vik-tigare aumln att saumlga naringgot av betydelse naringgot som grundas i de osynliga mentala processerna saringsom veta kunna och taumlnka eller moumljligen mer osaumlkra varianter som tvivla och undra processer som kan taumlnkas vara grundlaumlggande foumlr mer kritiska praktiker Naumlr undervisning hela tiden oavsett vad den omfattar ska vara synlig greppbar och avbockningsbar aumlr risken att den fastnar vid enbart just det som garingr att greppa Inneharingllets mentala dimensioner tankarna foumlrblir osynliga Eleverna ska laumlra sig att skriva texter med olika funktioner riktade mot olika mottagare men de inneharingllsliga aspekterna verkar av ele-verna uppfattas komma i andra hand Eleverna betraktar inte sig sjaumllva som skribenter med naringgot viktigt att saumlga utan skrivandet aumlr ett goumlrande som ska

235


klaras av foumlr att utmynna i ett betyg Foumlrutom denna goumlra-foumlr-att-faring-betygs-diskurs aumlr det svaringrt att se inneharingll och foumlr den delen aumlven form som resultat av ett tankearbete i aumlmnesplanen och saumlrskilt inte i de delar som verkar dominerar i klassrumsdiskursen kunskapskraven Detta verkar inte bara gaumllla skrivandet utan ocksaring laumlsning av skoumlnlitteratur

N Annars tycker jag att det aumlr med skoumlnlitteratur det kaumlnns som att maringnga elever har liksom lite standardfraser som dom kommer med saring daumlr och det aumlr vaumlldigt detaljerat det saumlger ju alla hela tiden jag fattar inte varfoumlr nej men nja det behoumlver inte vara detaljerat utan det aumlr naringnting som man saumlger och det aumlr inte kritisktM Foumlr dom har laumlrt sig att det aumlr braN Jaa och naumlr det aumlr svaringrt just naumlr det aumlr maringnga saker att ta (x) som M det aumlr som ordet nyanserat det har dom ocksaring laumlrt sig att det aumlr bra N Nej men naumlr det aumlr mycket saker som dom har svaringrt att liksom organisera riktigt daring kaumlnns det som att daring kommer det haumlr att goumlra vaumlldigt detaljerade beskrivningar naumlr daring kan det ju vara till exempel Pyramus och Thisbe (0731) laumlser vi det aumlr inte alls naringgra detaljerade beskrivningar (skratt) det aumlr i och foumlr sig naringgra vaumlldigt valda detaljer saring va det aumlr det ju men det aumlr ju inte liksom Zola (skratt) men det aumlr mycket det daumlr detaljer och former och saker som aumlr svaringra () och daring kaumlnner man att ja men daring har man ju liksom inte kommit in i sjaumllva texten riktigt va vad det aumlr daumlr[hellip] (fokusgrupp 2 skoumlnlitteratur naringgot foumlrkortad)

Paring ett liknande saumltt som Petra beskriver elevernas skrivna texter som ytliga och skrivna utan inneharingll konstruerar Nils och Maria elevernas muntliga bidrag i textsamtal om skoumlnlitteratur som om inte inneharingllsloumlsa saring aumlndaring utan egentlig mening Nils och Maria verkar uppfatta elevernas bidrag i diskus-sionerna som naringgot antingen som tas fraringn en mental lista med ord uttryck och begrepp vilka eleverna har uppfattat som garingngbara i svenskundervis-ningens textsamtal de aumlr till viss del medvetna om undervisningspraktikens igenkaumlnningsregler och foumlrsoumlker tillaumlmpa dem men verkar inte ha foumlrmaringga att realisera dem som sjaumllvstaumlndiga subjekt och i relation till en specifik situation eller text Jag antar haumlr att eleverna genom att de under laringng tid ingaringtt i textsamtalspraktiker har foumlrstaringtt ungefaumlr vad som verkar vara garingng-bart i ett textsamtal antingen rdquostandardfraserrdquo eller detaljerad aringtergivning av en intrig Moumljligen har de ocksaring foumlrstaringtt att det aumlr viktigt att uttrycka sig med mer aumln enstaka fraser och kanske har eleverna paring grundskolan faringtt utdelning foumlr en noggrann redogoumlrelse av ett inneharingll oavsett syftet med texten eller sammanfattningen kanske foumlr att detta har setts som bevis paring att man rdquohar laumlstrdquo Eleverna har daumlremot inte medvetandegjorts om hur deras bidrag foumlrvaumlntas grundas i deras eget tolkningsarbete och reflektioner oumlver det som

236


aringtminstone laumlrarna uppfattar som de avgoumlrande delar som exempelvis driver intrigen framaringt och hur stil och spraringkliga val faringr konsekvenser foumlr tolkningen Marias konstaterande att eleverna rdquohar laumlrt sig att det aumlr brardquo sticker ut i materialet Verbet rdquolaumlrardquo anvaumlnds mycket saumlllan men laumlrandet vaumlrderas i den haumlr utsagan som naringgot icke-oumlnskat ett haumlrmande av naringgot man inte foumlrstaringr och naringgot mekaniskt som ska utfoumlras och visas upp snarare aumln genuin foumlrstaringelse Detta mekaniska goumlrandets praktik kategoriseras av Nils som icke-kritiskt Det kritiska konstrueras daumlrmed implicit som dess motsats naringgot som kraumlver en jordmaringn daumlr goumlrandet inte sker ytligt och oreflekterat utan aumlr anpassat efter specifika kunskapsfoumlrvaumlntningar Eleverna faller enligt Nils in i en okritisk praktik naumlr de uppfattar texten eller samtalet kring denna som svaringrt eller kanske naumlr de inte aumlr engagerade i texten Aumlven haumlr skulle vi kunna saumlga att det av laumlraren efterfraringgade goumlrandet till viss del handlar om att goumlra raumltt slags urval utifraringn det som undervisningen fokuserar enligt laumlraren i ett givet moment Foumlr att kunna goumlra det raumltta urvalet handlar dock om igen-kaumlnning av rdquoraumlttrdquo regler i en given situation Eleverna uppmanas vanligen inte att taumlnka reflektera eller undra utan uppmaningar handlar istaumlllet om att skriva hitta och vaumllja

Sammanfattande kommentar Goumlrandet konstrueras av laumlrarna i fokussamtalen ofta som ett slags substitut till eller som ofullstaumlndiga realiseringar av vad laumlrarna menar aumlr under-visningens egentliga syfte och som ett saumltt att visa ett foumlrment laumlrande eller en imitation av laumlrande istaumlllet foumlr laumlrande paring riktigt Samtidigt aumlr rdquogoumlranderdquo ett saumltt att rama in undervisningen som aumlr effektivare aumln exempelvis rdquotaumlnkanderdquo Tecken paring icke-goumlrande ses som orosmoment som kan hota den starka inramningen och laumlrarens kontroll och oumlppnar foumlr annat aumln det under-visningen syftar till prata om annat surfa eller retas Vad eleverna goumlr eller foumlrvaumlntas goumlra i undervisningspraktiken legitimeras paring olika saumltt av laumlrare och elever Laumlrarna ser den genuina uppgiftens syfte (exempelvis skriva en oumlver-tygande argumenterande text) som den undervisningens och den sociala praktikens gemensamma maringl medan eleverna istaumlllet kanske naringgot oumlver-drivet uttryckt betraktar det som kommer efter uppgiften bedoumlmningen och betyget som ett individuellt maringl och det egentliga maringlet (uppnaring kunskaps-kravet foumlr C) foumlr undervisningen Det innebaumlr att moumljligheter foumlr det kritiska ser olika ut foumlr elever och laumlrare Foumlr elever aumlr det viktigt att visa att man har valt paringlitliga kaumlllor att man inte har plagierat foumlr att kunna visa att man aumlr kaumlllkritisk medan det foumlr laumlraren snarare handlar om att utveckla foumlrmaringga att goumlra medvetna urval De typiska materiella och verbala processer laumlrarna i

237


fokussamtalen anvaumlnder i sin rekontextualisering av undervisningens text-praktiker kopplade till informationssoumlkningsprocesser verkar i stort mot-svara de processer som faktiskt anvaumlnds av baringde laumlrare och elever i under-visningen Det aumlr processer som faringngar baringde hur undervisningen ramas in dess och igenkaumlnningsregler som eleverna har uppfattat och realiserings-regler som eleverna kan utfoumlra Det handlar saumlkert inte enbart om uppfattade regler i just den haumlr laumlrarens svenskundervisning utan mer troligt aumlr att igen-kaumlnning och realiseringsregler snarare aumlr resultatet av ett laringngvarigt del-tagande i skolkulturen i stort baringde gymnasiets och grundskolan Det kan vara en foumlrklaring till att dessa igenkaumlnningsregler inte verkar kaumlnnas igen eller accepteras av laumlrarna sjaumllva i fokussamtalen Det finns daumlrmed ett glapp mellan en oumlnskad praktik och den reella praktiken men kanske aumlven en frustration oumlver att oumlvningspraktik inte oumlvergaringr till kaumlrnpraktik Eleverna uppfattar att de foumlrvaumlntas rdquohittardquo och rdquosaumltta inrdquo saumlga rdquoraumltt sakerrdquo och aringter-beraumltta intriger paring ett detaljerat saumltt men igenkaumlnnings- och realiserings-reglerna motsvarar inte laumlrarnas oumlnskade praktik Igenkaumlnningen kan daumlrmed endast till viss del realiseras och foumlr maringnga elever genom rdquogoumlrardquo och imitera det man tror aumlr foumlrvaumlntat Den verkliga regeln det rdquoraumlttardquo saumlttet kraumlver naumlmligen naringgot annat ett engagemang i texten Trots att laumlrarnas urval verkar haumlmtas fraringn aktuell mediedebatt saringsom miljouml och Metoo omvandlas den aumlndaring till stoumlrsta delen till rdquogoumlra-praktikerrdquo

I kapitel 7 beskrevs laumlrarnas och aumlmnets foumlrutsaumlttningar foumlr ett kritiskt uppdrag och kritiska praktiker som begraumlnsat av tid styrdokumentens foumlr-vaumlntningar tolkningar av dessa samt digitalisering Att dessa begraumlsningar aumlven faringr genomslag i undervisningens diskurser aumlr daumlrmed inte ovaumlntat Undervisningens uppgifter betraktas som ett saumltt att rdquogoumlrardquo naringgot foumlr att kunna uppnaring ett oumlnskat betyg snarare aumln att utveckla nya kunskaper I dessa fall aumlr det svaringrt att se att undervisningen egentligen kan oumlppna foumlr ett med-vetandegoumlrande mot en mer kritisk transitivitet Naumlr elevernas kunskaper hela tiden maringste synliggoumlras foumlr att kunna bockas av i matriser eller foumlr att eleverna sjaumllva ska kunna goumlra det aumlr risken stor att osynliga mentala processer saringsom att taumlnka reflektera och foumlrstaring gloumlms bort och att laumlsande skrivande och talande i moumltet med text reduceras till enbart goumlrande I del-kapitlet har goumlra-diskurser framtraumltt som kaumlnnetecknande foumlr undervisning kring potentiellt kritiska textpraktiker Aumlven om laumlrarna i sina samtal tar av-staringnd fraringn ett ytligt goumlrande kan diskurser kring en synlig pedagogik och krav paring tydlighet i foumlrharingllande till styrdokument foumlra till att goumlrande i sig blir undervisningens maringl inte goumlra foumlr att taumlnka eller taumlnka foumlr att goumlra

238


En stor del av inneharingllet i de klassrumsobservationer som jag analyserat i avsnittet har utgaringtt fraringn uppgifter kring argumentation vilket har ett stort ut-rymme i svenskaumlmnets styrdokument I naumlsta avsnitt redogoumlr jag foumlr diskurser kring argumentation aringsikter och tyckande i foumlrharingllande till det kritiska

83 Tycka I det foumlrra kapitlet undersoumlktes exempel paring goumlrande i samband med potentiellt kritiska praktiker Flera exempel haumlmtades fraringn arbete med munt-lig eller skriftlig argumentation I fokussamtalen kopplas kritiska aspekter saumlllan till klassrumsarbete riktat mot argumentation Trots detta beroumlr lauml-rarna hur elever ofta uttrycker aringsikter aumlven naumlr laumlraren inte har foumlrvaumlntat eller efterfraringga det I foumlljande delkapitel analyserar jag daumlrfoumlr hur elevers tyckande framtraumlder i laumlrarnas fokussamtal och i observationer i relation till kritiska aspekter Det inledande exemplet aumlr haumlmtat fraringn ett utdrag fraringn en del av ett samtal utgaringende fraringn kortet rdquosanningrdquo

T Ett ord jag anvaumlnder ett ord som det aumlr naumlstan ett fult liksom alltsaring det aumlr lite saring haumlr jaha och nu kommer du haumlr med naringn jaumlvla sanning och R och draumlmmer det i ansiktet paring mig jag faringr vaumll tycka vad jag vill (fokusgrupp 3sanning naringgot foumlrkortat)

I utdraget skapar Tanja och Rita genom materiella processer en talande bild av hur sanning och aringsikter moumlts i en klassrumskontext Baringde Tanja och Rita garingr in i elevroller i utdraget men Tanja inleder utsagan i sin laumlrarroll rdquojagrdquo rdquoEtt ordrdquo syftar troligen paring samtalskortets rdquosanningrdquo och kopplas i en relationell sats till rdquonaumlstan ett fultrdquo Den vaumlrderingen aumlr dock inte Tanjas egen utan den taumlnkta elevens Utsagan modaliseras genom rdquodet aumlr lite saring haumlrrdquo vilket foumlrbereder foumlr naumlr Tanja garingr in i roll som elev markerat med rdquojahardquo Den taumlnkta eleven riktar sig daumlrifraringn mot laumlraren som framstaumllls som en tydligt aktiverad aktoumlr i en materiell sats som utrustad med rdquonaringn jaumlvla sanningrdquo stoumlr (nu haumlr) mottagaren eleven Daumlrefter garingr Rita in i samma elevroll och fortsaumltter att konstruera laumlraren som en aktoumlr som inte bara stoumlr utan aumlven genom stor agentivitet foumlrstoumlr och hotar elevens aringsikt genom rdquodraumlmmerrdquo riktat mot en saringrbar del av eleven (ansiktet) Att ansiktet aumlven aumlr en flitig metafor foumlr sjaumllvbild och identitet kan spela in i ordvalet Den taumlnkta elevens argument foumlr sin raumltt till aringsikter framstaumllls genom rdquofaringrrdquo i betydelsen rdquoha tillaringtelse attrdquo och genom rdquovaumllrdquo som uttrycker en oumlverenskommelse om situationskontextens regler oavsett vad har eleven alltid raumltt till sin aringsikt Den elev som konstrueras i exemplet ligger daumlrmed naumlra en okritisk transitivitet

239


i form av avfaumlrdande genom aringsikter utan underbyggnad Aumlven Urban lyfter detta i samma samtal

rdquo[hellip] att man blir uppfostrad i att jamen du maringste kunna ha en egen aringsikt och men dom ser det som att en egen aringsikt ja men utifraringn vadaring [hellip]rdquo (3 sanning naringgot foumlrkortad)

Att elever aumlr vana vid att uttrycka sina aringsikter foumlrklarar Urban genom en slags allmaumln samhaumllldiskurs rdquoman blir uppfostrad irdquo vilken oumlvergaringr i en utsaga fraringn en talare som faringr representera den diskursen Daumlr riktas kravet paring en egen aringsikt direkt mot eleven och framstaumllls med stark foumlrpliktelse rdquomaringsterdquo Naumlsta del av utsagan verkar Urban foumlrsoumlka visa hur elever tolkar detta men avslutar inte den underordnade satsen Jag tolkar rdquojardquo som att Urban inte motsaumltter sig att elever har en egen aringsikt daumlremot verkar han efterfraringga att aringsikterna maringste grundas paring naringgot Att kunna uttrycka sin egen aringsikt aumlr en mycket framtraumldande del i aumlmnesplanen men i de tvaring ovanstaringende exemplen verkar laumlrarna efterfraringga aringsikter som grundas i kunskaper eller jaumlmfoumlrelser med vaumlrlden och inte enbart i elevernas subjektivism (Freire 201724f) eller inte en enbart subjektivt grundad kritik (Cheu-Jey 2009) Liknande tanke-garingngar finns i naumlsta utdrag daumlr aringsikter kopplas till elevers skrivande

Y [hellip]det kaumlnner vaumll jag ocksaring aumlr naumlr dom skriver idag att dom vill ju gaumlrna fortfarande lite grann dom vill ha aringsikter om saker dom vill laumlgga in sitt eget och dom vill inte belaumlgga saring mycket och dom vill inte jaumlmfoumlra att vi tycker olika om olika saker utan (fokusgrupp 4 sanning naringgot foumlrkortad)

Ylva inleder med att placera sin iakttagelse i en slags relief mot en daringtid adverbiellt genom rdquoidagrdquo Eleverna konstrueras paring en villighetsskala fraringn att vilja till att inte vilja Inledningsvis handlar det om vad eleverna vill naumlmligen rdquoha aringsikterrdquo och rdquolaumlgga in sitt egetrdquo vilket skulle kunna handla om egna erfarenheter eller egna tankar och aringsikter Daumlrefter konstruerar Ylva eleverna paring villighetsskalans andra aumlnde vad eleverna inte vill naumlmligen belaumlgga och jaumlmfoumlra Paring saring saumltt framtraumlder en oumlnskad praktik i utsagan daumlr oumlnskade elever foumlr fram vaumll underbyggda aringsikter och aumlr oumlppna foumlr att jaumlmfoumlra sina aringsikter och som foumlrstaringr att det inte raumlcker med egna erfarenheter Att uttrycka aringsikter aumlr daumlrmed inte tillraumlckligt foumlr att det ska betraktas som en kritisk praktik I naumlsta exempel kaumlnner vi dels igen en antitetisk konstruktion av elever

I men jag taumlnker ocksaring det daumlr kritiska taumlnkandet jag inbillar mig att eleverna ibland tror ocksaring att kritiskt taumlnkande betyder att jag aumlr foumlr eller mot att att det aumlr lite svart vitt saringdaumlr medan man vill locka fram ett kritiskt taumlnkande som aumlr nyanserat naringnstans

240


mittemellan och att dom bara vaumlger saker och resonerar kring saker saring kritiskt taumlnkande i textsamtal tycker jag blir baumlst om man upplever att eleverna inte tror att dom maringste tycka bra eller daringligt utan att dom hittar den haumlr naringn sorts jamen nu aumlr vi inne paring det haumlr med nyanserat som ju ocksaring aumlr ett ord som aumlr viktigt vad aumlr det att vara nyanserad jag taumlnker att det haumlnger ihop med att vara kritisk om man kan vara kritisk paring ett nyanserat saumltt aumlndaring saring har man ju kommit ganska laringngt som elev foumlr daring taumlnker jag daring aumlr man inte saring daumlr att man saumlger det haumlr var en daringlig bok eller det haumlr var tycker jag var overkligt det foumlrkastar jag saring foumlr att faring till ett bra textsamtal saring maringste det liksom bli ja det maringste upp paring en annan nivaring som aumlr baringde nyanserad och kritisk samtidigt (fokusgrupp 1textsamtal naringgot foumlrkortad)

Ingrid proumlvar i utsagan definitioner av vad det kritiska innebaumlr baringde utifraringn sitt eget perspektiv och utifraringn elevernas Genom en relationell attributiv sats konstruerar hon en laumlrardefinition Kritiskt taumlnkande aumlr nyanserat och kritiskt taumlnkande aumlr paring en houmlgre nivaring En annan nivaring staringr i kontrast mot elevernas definition konstruerad genom en relationell identifierande sats Kritiskt taumlnkande betyder att vara foumlr eller mot Den konstrueras daumlrmed som en laumlgre nivaring men den modaliseras aumlven genom rdquoiblandrdquo En oumlnskad och kritisk elev konstrueras i den oumlnskade praktiken goumlra det som kraumlvs enligt laumlrarens definition den vaumlger saker och resonerar kring saker och aumlr kritisk paring ett nyanserat saumltt Den ooumlnskade och okritiska eleven kan endast uttrycka sig antitetiskt bra eller daringligt verklig eller overklig och kan inte nyansera Ingrid anvaumlnder rdquofoumlrkastarrdquo Aumlven om subjektet rdquojagrdquo tyder paring att laumlraren intar en elevroll aumlr rdquofoumlrkastarrdquo naumlppeligen en direkt rekontextualisering av en faktisk elevutsaga utan uttrycker laumlrarens tolkning av den styrka som elever uttrycker aringsikter och vaumlrderingar Laumlraren framstaumllls som en aktoumlr som mycket medvetet anpassar styrkan i handlingen riktad mot eleverna genom att processen rdquolocka framrdquo anvaumlnds Det efterstraumlvade kritiska taumlnkandet verkar inte kunna narings genom en uppenbar foumlrpliktelse riktad mot eleverna rdquoni ska vara kritiskardquo Formuleringen indikerar ocksaring att det kritiska taumlnkandet moumljligen finns latent hos eleverna Det kritiska taumlnkandet associeras i utsagan med praktiker som inte direkt foumlr till en slutsats eller en kategorisering av naringgot utan framstaumllls som dynamiskt och daumlr aringsikter och vaumlrderingar inte skapar dikotomier Ordet nyansera ett vanligt foumlrekommande vaumlrdeord i kun-skapskraven associeras starkt i utsagan med att vara kritisk Att rdquovara kritisk paring ett nyanserat saumlttrdquo konstrueras som ett houmlgre utvecklingsstadium rdquodaring har man kommit ganska laringngt som elevrdquo kanske paring vaumlgen mot att bli fulloumldigt kritisk Det kritiska konstrueras daumlrmed som ett slags utvecklingsstadium Ingrid anvaumlnder ovan rdquolocka framrdquo som att det kritiska finns inom eleverna

241


Naringgot saringdant synliggoumlrs i Ylvas utsaga daumlr hon beskriver en inspelad bok-diskussion mellan elever som tar sin utgaringngspunkt i aringsikter

Y jag taumlnkte paring att mina tvaringor nu dom fick ju goumlra en podcast daumlr dom hade boksamtal och daring var det just en grupp som satt och pratade om Den allvarsamma leken av Hjalmar Soumlderberg [hellip]saring blev det att naringn tog upp att den tyckte att den var att den var ganska traringkig ochlaringngsam lite saring daumlr men att det var fint spraringk och saring daumlr och saring pratade dom om det (mm) och foumlrklarade varfoumlr den tyckte det och saring daumlr och daring var det en X till slut som sa men daring maringste jag saumlga att jag tycker precis motsatsen jag tyckte att det haumlnde ju saker hela tiden och att det var saring naumlra en sjaumllv och det daumlr tycker jag aumlr lite haumlrligt (det aumlr ocksaring kritiskt) att det aumlr ett kritiskt laumlsande naumlr dom upptaumlcker olika saker och helt ploumltsligt saring boumlrjar dom naumlstan ja naumlr dom diskuterar saring jo men jag kanske haringller med dig vad det gaumlller den biten och saring boumlrjade den aumlndra sig lite ocksaring naumlr dom funderade oumlver vad som hade haumlnt och dom tog upp flera saker och det tycker jag aumlr lite haumlrligt naumlr det blir ett samtal som egentligen boumlrjar vaumlldigt med att man bara saumlger att att man tycker att den aumlr lite traringkig eller naringt vad man tycker och sen saring blir det bara djupare och djupare naumlr dom tog upp exempel det aumlr ju (1516) (fokusgrupp 4skoumlnlitteratur naringgot foumlrkortad)

Att Ylva lyfter fram gruppen i fokussamtalet och aumlven genom rdquodaringrdquo och an-vaumlndningen av preteritum rdquovarrdquo konstruerar hon situationen och gruppen som naringgot som bryter mot en vanlig foumlrvaumlntad och aringterkommande praktik Elevsamtalets foumlrsta del konstrueras genom foumlljande processer satt och pratade tog upp pratade foumlrklarade bara saumlger Processerna i sig visar paring ett samtal Den sista processen har jag aringtergivit tillsammans med rdquobarardquo som ett exempel paring hur samtalet skildras som avmaumltt och utan engagemang Trots att en positiv vaumlrdering om spraringket ocksaring ingaringr aumlr intrycket att den foumlrsta delen av samtalet under ganska laringng tid inte verkar foumlra till en djupare diskussion utan samtalet verkar utgaring ifraringn en oumlverenskommen kontext vi samtalar nu om en traringkig bok Att samtalet aumlr institutionellt paringkallat och att eleverna foumlrvaumlntas diskutera under inspelning och att diskussionen ska betygsaumlttas aumlr ocksaring en del av denna kontext De inledande och kaumlnslomaumlssigt grundade aringsikterna (traringkig laringngsamt fint) aumlr inte garingngbara i den andra delen av samtalet Elevsamtalets vaumlndpunkt markeras genom rdquotill slutrdquo och en elev foumlrs fram som den som initierar foumlraumlndringen genom rdquotycker motsatsenrdquo Den andra delen av samtalet konstrueras genom processer saringsom tycka disku-tera haringlla med aumlndra sig fundera ta upp ta upp exempel det vill saumlga en stoumlrre variation av verbala processer och dessutom en mental process I den haumlr delen av samtalet aringterges inga aringsikter utan laumlraren beskriver att samtalet blir rdquodjupare och djuparerdquo I jaumlmfoumlrelse med det tidigare exemplet skulle vi kunna beskriva foumlraumlndringen som att samtalet blir mer nyanserat det vill

242


saumlga det kritiska finns redan inom eleverna Att rdquoserdquo och rdquofoumlraumlndrasrdquo fram-traumlder daumlrmed som kvalificerande drag foumlr en kritisk praktik och rdquoa critical beingrdquo (Shpeizer 201843) Elevaktoumlren som goumlr motstaringnd mot den inledande premissen oumlppnar foumlr att aumlven den oumlvriga gruppen kan realisera igenkaumln-ningsreglerna Annars hade gruppens kritiska praktik utgjorts av aringsikter grundade i ett kaumlnslomaumlssigt avstaringndstagande och inte helt i linje med den legitimerande texten Daumlr aumlr eleven inte bara medveten om igenkaumlnnings-regler utan aumlven realiseringsreglerna

Det sista exemplet handlar om aringsikter som staringr i strid med skolans vaumlrdegrund

U ocksaring varingga staumllla fraringgor till dom det aumlr ju kommer dom med en saringn haumlr det ska inte byggas naringgra moskeacuteer eller synagogor i Sverige jaha och varfoumlr daring och saumlger dom varfoumlr och saring fraringgar man hur tror ni det blir daring hur taumlnker du nu fraringga dom foumlr daring vet dom inte riktigt fraringgan och sen saring kan man problematisera det lite och saring sen saring inser dom ju att det betyder daring aumlr vi inte religionsfria naringgot mer men man kan inte som Tanja saumlger du kan inte saring haumlr jamen det foumlrstaringr ni vaumll idioter att det garingr ju inte man maringste ju prata om det ocksaring och samtidigt ocksaring varingga ta tag i kaumlnsliga fraringgor (fokusgrupp 3sanning naringgot foumlrkortad)

I exemplets inledning indikerar Urbans val av rdquovaringgardquo att naringgot staringr paring spel Det gaumlller naumlr elevers aringsikter eller sanningsanspraringk uppenbart staringr i konflikt med skolans och samhaumlllets vaumlrdegrund Ifraringgasaumlttandet konstrueras som en pendelroumlrelse av oumlppna fraringgor fraringn laumlrare till elev till laumlrare och tillbaka till eleven igen Urban spelar upp en dialog mellan sig sjaumllv och en taumlnkt elev Istaumlllet foumlr att paring ett direkt saumltt punktera elevernas argument visar Urban hur oumlppna fraringgor kan faring eleven att taumlnka rdquovarfoumlrrdquo rdquohur taumlnker du nurdquo Om jag tolkar den haumlr delen av Urbans utsaga som en slags redogoumlrelse foumlr en process saring oumlvergaringr fraringgorna mot ett mer riktat rdquoproblematiseranderdquo Detta utmynnar till sist i en foumlraumlndring uttryckt genom den mentala processen rdquoinserrdquo Utsagan visar att Urban och de andra laumlrarna i fokusgruppen aumlr starkt medvetna om att bemoumltandet av de kaumlnslobaserade aringsikter som ligger utanfoumlr skolans vaumlrdegrund maringste ske med baringde oumlppenhet och fingertoppskaumlnsla och genom att stegvis synliggoumlra konsekvenser av elevers argumentation och dess giltighet Paring samma saumltt som i foumlregaringende exempel aumlr foumlraumlndring en slags kvalitetsmarkoumlr foumlr det kritiska En foumlrutsaumlttning foumlr att denna foumlraumlndring ska kunna ske aumlr foumlrutom rdquoatt varinggardquo en upparbetad relation med eleverna Oavsett om ifraringgasaumlttandet riktas fraringn eller mot eleven eller laumlraren proumlvas naumlmligen inramningen naumlr laumlraren maringste rdquovaringgardquo Urbans tillspetsade roll-spelande av hur laumlraren i realiteten inte kan goumlra rdquojamen det foumlrstaringr ni vaumll

243


idioterrdquo det vill saumlga paringtvinga eleverna ett sanningsanspraringk staumllls i kontrast till en dialog som leder till foumlraumlndring Urbans val av verb i utsagans sista sats rdquovaringga ta tag irdquo antyder att aringsikter som luftas i klassrummet ibland undviks och att de faringr glida foumlrbi saringsom ohoumlrda och daumlrmed inte kunna omvandlas till en kritisk praktik Urbans utsaga som helhet kan ses som ett exempel paring en paringboumlrjad roumlrelse mot en mer kritisk transitivitet hos den taumlnkta eleven Den av Freire (1972 1975) efterfraringgade jaumlmfoumlrelsen med verkligheten rdquothe worldrdquo sker i Urbans exempel indirekt genom att eleven med hjaumllp av laumlrarens fraringgor framkallar en foumlrestaumlllning om hur vaumlrlden skulle komma att se ut om elevens inledande tes skulle foumlrverkligas vilken ocksaring foumlrutsaumltter en jaumlmfoumlrelse med en bild av vaumlrlden

Sammanfattande kommentar I exemplen tecknas en bild av att eleverna har foumlrvaumlntningar paring sig att uttrycka sin aringsikt och att ocksaring maringnga elever vill goumlra detta Laumlrarna lyfter dock att aringsikterna ofta verkar ogrundade I den mer reella praktiken som skapas genom laumlrarnas utsagor konstrueras okritiska elever naumlra en okritisk transitivitet De aumlr bundna vid sina aringsikter de saumlgs inte vilja underbygga aringsikterna och de haringller fast vid dem utan att vilja lyssna paring andra I laumlrarnas bild av svenskundervisningen innebaumlr det att uttrycka negativa vaumlrderingar om boumlcker och att foumlrkasta dem med fraumlmst kaumlnslomaumlssiga argument Det kan alltsaring vara saring att eleverna uppfattar att det raumlcker att uttrycka sig och det kan aumlven finnas grund foumlr det i kunskapskraven rdquoEleven kan i foumlrberedda samtal och diskussioner [hellip] foumlrmedla egna tankar och aringsikterrdquo (Svenska 1 E) Om laumlraren oumlvervaumlgande utgaringr fraringn kunskapskraven i sin planering riskerar dock argumentation att reduceras till att paring effektivast saumltt uttrycka en tes till vilka passande argument ska knytas eventuellt kryddat med lite stilmedel och inte ett saumltt att underbygga sina egna aringsikter lyssna paring andra och daumlrigenom utveckla tankar och foumlrstaringelse Det aumlr inte heller saring saumlkert att argumentation i sig leder till foumlrdjupning av kunskaper eftersom eleverna baumlr med sig faumlrdiga aringsikter till undervisningen (se Holmberg 201368) Att elever genom reflektion och genom att lyssna paring andras aringsikter och tankar kan omproumlva och utveckla sina aringsikter bortom dikotomiers ytterligheter borde kanske snarare vara maringlet om vi ska se de kritiska praktikerna kopplade till det demokratiska uppdraget Naumlr laumlrarna definierar kritiskt anvaumlnds rdquonyan-seratrdquo ett ord som anvaumlnds i maringnga aumlmnens kunskapskrav och aumlven i svensk-aumlmnet Risken finns att nyanserat som ett potentiellt kritiskt proumlvanderdquo i realiteten inte garingr bortom en ytlig tolkning av rdquonyanseratrdquo som rdquolite bra och lite daringligtrdquo eller rdquolite foumlr och lite emotrdquo Emellertid visar flera av exemplen att

244


elever inte behoumlver vara fastlaringsta i svartvita aringsikter Det kritiska finns inom eleverna men de behoumlver faring moumljlighet lockas att lyssna paring andra fundera oumlver argument hitta belaumlgg haringlla med om vissa delar och ibland inse att deras argumentation inte haringller I utsagorna maringste naringgon annan staumllla fraringgor eller ge motbilder och en dialog maringste etableras En i grunden okritisk praktik kan daumlrmed omvandlas till en kritisk saringdan Allt slags tyckande aumlr inte heller garingngbart inom ramen foumlr svenskaumlmnets textnormer och kunskapspraktiker och staringr ibland paring tvaumlrs mot skolan vaumlrdegrund (jfr Wyndhamn 2013) Att diskutera och bena upp aringsikter och daumlrmed sammanhaumlngande verklighets-anspraringk aumlr en grannlaga uppgift som laumlrare maringste goumlra eller rdquovaringgardquo med Urbans ord (jfr Stone 201338) Paring spel staringr risken att inte lyckas och att eleverna staumlnger sig Det verkar aumlndaring vara genom detta varinggspel som kritiska praktiker som paring ett mycket direkt saumltt aumlr knutna till grundlaumlggande vaumlrden i en demokrati kan framtraumlda

I delkapitlets exempel verkar kaumlnslor vara viktiga men aumlven gemensamma upptaumlckter I naumlsta avsnitt redogoumlr jag foumlr diskurser som kan kopplas till att kaumlnna och se

84 Kaumlnna och se I foumlregaringende delkapitel undersoumlktes kritiska praktiker och diskurser runt aringsikter argumentation och tyckande I naringgra exempel ingick ocksaring att ele-verna gemensamt saringg eller lyssnade och daumlrmed kunde bli mer rdquonyanseraderdquo I foumlljande delkapitel fokuseras daumlrfoumlr paring kaumlnslor och seende i de kritiska praktikerna

I det foumlrsta exemplet som tar avstamp i en diskussion om skoumlnlitteratur kombineras kaumlnslor och seende

M [hellip]det aumlr spaumlnnande naumlr eleverna upptaumlcker naringnting som dom reagerar paring det aumlr ()det aumlr det dom garingr igaringng paring maumlrker jag man faringr med sig dom det blir diskussioner dom maumlrker att det aumlr naringnting i texten som talar till dom och som ocksaring kan vara naringnting som aumlr fraringn foumlr laumlnge sen vi har ju laumlst nu Homeros och vi haringller paring med nu ska vi boumlrja med upplysningen och jag maumlrker att dom tycker att det aumlr jaumlttespaumlnnande med dom haumlr olika saumltten att skriva och uttrycka sig [hellip] (fokusgrupp 2 skoumlnlitteratur naringgot foumlrkortad)

Maria inleder med att genom en relationell attributiv sats rdquospaumlnnanderdquo riktad mot praktiken daumlr elever rdquoupptaumlckerrdquo och rdquoreagerarrdquo och rdquogaringr igaringngrdquo det vill saumlga mentala processer som ligger naumlra eller aumlr materiella Maria konstruerar ett engagemang som ger avtryck i den materiella vaumlrlden I texten kan vi ana en underliggande praktik den atypiska som lyfts i exemplet och

245


en vanlig daumlr elever kanske inte upptaumlcker reagerar eller garingr ingaringng Elevernas engagemang goumlr ocksaring att laumlraren inte behoumlver fungera som en tydligt inramande aktoumlr Istaumlllet foumlr att eleverna behoumlver rdquodrardquo eleverna med sig rdquofaringr [laumlraren] med sig domrdquo I den atypiska praktiken konstrueras inte laumlraren som en tydlig aktoumlr utan laumlrare och elever blir mer gemensamma aktoumlrer (association i van Leeuwens ursprungliga bemaumlrkelse) Paring saring saumltt behoumlver inte laumlraren konstrueras som en aktoumlr i diskussionerna utan dessa konstrueras som haumlndelser rdquodet blir diskussionerrdquo Texten fungerar i denna mentala medvind som egen aktoumlr eller talare daumlr eleven aumlr andradeltagare som endast behoumlver ta emot det som texten ger dem rdquotexten talar till domrdquo Elevernas positiva kaumlnslor aumlr i exemplet inte knutna till igenkaumlnning eller identifikation eller elevernas egen vaumlrld utan till upptaumlckter kring textens form snarare aumln inneharingll Det aumlr en praktik som mer aumlr kritisk-analytisk som Maria aringterger i det haumlr exemplet vilket aringtminstone kan ha potential foumlr en mer foumlrdjupad diskussion daumlr sjaumllvreflektion kring vad det aumlr eleverna egentligen rdquoupptaumlckerrdquo och varfoumlr olika slags texter vaumlcker samma slags kaumlnslor Jag tolkar ocksaring detta som ett uttryck foumlr att eleverna foumlrstaringr att de baumlr med sig kunskap och att den kan anvaumlndas och det aumlr de sjaumllva som maringste faring den insikten foumlr att de positiva kaumlnslorna ska uppstaring Kaumlnslorna verkar alltsaring fungera som startmotor foumlr textsamtalet men daumlrefter verkar kaumlnslornas roll vara oumlverspelade A jo ja precis men att det inte behoumlver vara saring det behoumlver inte bli saring laddade diskussioner

utan snarare kanske att det kan bli ganska sakligt

(Fokusgrupp 4skoumlnlitteratur) En bra diskussion behoumlver alltsaring inte utmaumlrkas av tydligt kaumlnslomaumlssigt engagemang kaumlnslor och Anna framstaumlller textsamtalen oavsett om det handlar om kaumlnslor eller saklighet som haumlndel-ser naringgot som rdquoblirrdquo alltsaring daumlr laumlraren inte framstaringr som en drivande aktoumlr

Det finns ocksaring skildringar av naumlr elever inte rdquoserrdquo i fokussamtalen Elevernas tillkortakommanden naumlr det gaumlller att rdquoserdquo tillskrivs i flera av fokusgrupperna elevernas bristande mognad och erfarenhet

M Man maringste ha blaumlddrat i naringgra tidningar om man garingr till en sporttidning daring maringste man ha sett att kroumlnikorna daumlr handlar ganska mycket om fotboll eller simning eller naringnting och saring aumlr det den typen av ord och den typen av mottagare liksom och det hade den eleven inte foumlrstaringtt och ja det det kraumlvs lite laumlsning och mognad man kan inte bli kritisk man kan inte ha liksom () jo det kan man men man kan inte komma upp paring naringn slags nivaring om man inte ens har liksom laumlst naringgra texter det funkar ju inte (Fokusgrupp 2 inneharingll och form naringgot foumlrkortad)

246


Maria utgaringr i exemplet fraringn papperstidningen som medieform det vill saumlga ett medium som eleverna troligen inte aumlr saumlrskilt bekanta med Maria inleder med att formulera foumlrutsaumlttningar foumlr att elever ska kunna vara kritiska genom stark foumlrpliktelse rdquoman maringste hardquo Hur den efterfraringgade erfarenheten kan uppnarings formuleras foumlrst som en materiell och rent taktil upplevelse rdquoblaumlddrardquo och sedan som en mental process rdquoserdquo i betydelsen rdquolaumlgga maumlrke tillrdquo Seendet verkar i det foumlrsta exemplet handla om att vara medveten om genrer rdquosporttidningrdquo och de olika slags register som kaumlnnetecknar texterna rdquotypen av ordrdquo rdquokroumlnikardquo och rdquoden typen av mottagarerdquo Medvetenheten utvecklas enligt Maria genom laumlsning och mognad och att vara eller bli kritisk verkar associeras till detta En oavslutad sats tyder paring att det finns moumljlighet att vara kritisk paring naringgot saumltt aumlven utan laumlsning och mognad men inte om man ska vara kritisk paring det saumltt som kraumlvs rdquoparing naringn slags nivaringrdquo Det handlar troligen inte om en allmaumln rdquomognadrdquo som foumlrvaumlrvas genom tid och erfaren-heter generellt utan Maria verkar avse specifika erfarenheter av laumlsning genom vilka eleven har utvecklat kunskaper om texter genrer och register I Marias konstruktion av en kritisk praktik daumlr elever ser eller inte ser aumlr laumlraren osynlig som aktoumlr Den efterfraringgade mognaden erfarenheten och kunskapen det som goumlr att eleven rdquoserrdquo aumlr naringgot som eleven paring egen hand maringste utveckla genom att moumlta texter Naumlsta exempel utgaringr fraringn samma samtalskort som i foumlregaringende exempel rdquoInneharingll och formrdquo och aumlven haumlr kretsar resonemanget om en fysisk tidning

G [hellip] om man oumlppnar en dagstidning som vi vuxna mer laumlser aumln varingra ungdomar daumlr vi ocksaring kan faring en reklamsida som aumlr exakt utformad som en dagstidningsartikel (skrattande) saring staringr det smed smaring bokstaumlver houmlgst daumlruppe reklam (skratt) G om man nu lite snabbt blaumlddrar igenom jamen det haumlr ser ut som vilken artikel som helst sen naumlr man tittar lite noggrannare saring ser man att det men det aumlr ju faktiskt en reklamsida med ett tydligt syfte H som foumlrsoumlker G oumlvertyga paringverka (fokusgrupp 1 inneharingll och form)

Kontrasten mellan vuxna rdquovirdquo som laumlser dagstidningar och eleverna ligger inbaumlddad i en relativsats men den har troligen baumlring foumlr Ginas hela utsaga Precis som Maria anvaumlnder Gina en materiell process rdquooumlppnardquo som del i beskrivningen av textpraktiken medan textmoumltet konstrueras som en moumljlighet utan en tydlig agens och inte som resultatet av medveten aktivitet Gina beskriver reklamtexten och genom formuleringar saringsom rdquosmaring bok-staumlverrdquo och rdquohoumlgst daumlrupperdquo visar hon paring den uppmaumlrksamhet som kraumlvs foumlr

247


att se detta I naumlsta del skapar Gina en ny situation eller laumlspraktik ocksaring kopplad till en materiell process rdquoblaumlddrardquo och hur detta goumlrs rdquolite snabbtrdquo Hon garingr sedan in i en roll som denna laumlsare och formulerar en taumlnkt replik daumlr den konstruerade laumlsarens erfarenhet bedoumlmer att texten utifraringn dess grafiska form aumlr en vanlig artikel Mot denna snabba laumlspraktik staumlller Gina processen rdquotittardquo en mer materiell variant av mental process men som goumlrs rdquolite noggrannarerdquo Det foumlr i naumlsta led till att man rdquoserrdquo en tydligare mental process naumlra rdquoatt foumlrstaringrdquo Det man foumlrstaringr uttrycks genom en relationell identifierande process som genom rdquojurdquo och rdquofaktisktrdquo konstrueras som rdquomot foumlrvaumlntanrdquo eller rdquoi motsats till vad min erfarenhet och kunskap saumlger migrdquo Textens syfte blir daring ett annat aumln det foumlrgivettagna

Sammanfattande kommentar I avsnittet har jag redogjort foumlr framtraumldande diskurser kring verben kaumlnna och se Kaumlnslorna foumlrlaumlggs baringde i de rekontextualiserade praktikerna och i diskursen kaumlnslor verkar foumlda kaumlnslor De positiva exemplen konstrueras av laumlrarna som avvikande genom ord saringsom rdquospaumlnnanderdquo och rdquokulrdquo De positiva kaumlnslorna eller ett synligt engagemang kan endast upptraumlda naumlr det finns utrymme foumlr det Utrymmet verkar skapas genom att eleverna sjaumllva upplever sig som baumlrare och anvaumlndare av kunskap det vill saumlga naumlr de rdquoserrdquo Detta benaumlmner Moore (2013) rsquohurra-oumlgonblicketrsquo (s 67 min oumlversaumlttning) det vill saumlga naumlr elever kan anvaumlnda kunskapen tillsammans daumlr de aumlr rdquothose rsquoin the knowrsquordquo (ibid67) Paring saring saumltt faringr undervisningen ett eget liv och laumlraren be-houmlver inte laumlngre fungera som social aktoumlr utan undervisningen framstaumllls som naringgot som rdquoblirrdquo Naumlr diskussionen vaumll aumlr igaringng har kaumlnslorna daumlremot inte laumlngre naringgon stoumlrre funktion En diskussion som vaumlrderas positivt av laumlraren praumlglas istaumlllet av mer saklighet anvaumlndning av foumlrvaumlrvad kunskap och att eleverna sjaumllva inser att de foumlrstaringr och att de ser vad som aumlr viktigt Oavsett om det roumlr sig om positiva eller negativa kaumlnslor kan kaumlnslorna aumlndaring fungera som doumlrroumlppnare foumlr potentiellt kritiska praktiker Naumlr eleverna konstrueras som icke-seende och daumlrmed inte heller som tydliga aktoumlrer verkar det houmlra samman med mer spraringkligt inriktade praktiker att se vaumlrde-ringar eller tecken paring vad en texts syfte kan vara eller vad som utmaumlrker en genre I dessa fall maringste laumlrarna traumlda fram som tydliga agenter och inramare Jag noterar ocksaring att de genrer som naumlmns inte i naringgot fall aumlr haumlmtade fraringn elevernas erfarenhetsvaumlrld Berthoff (1987) paringminner om att rdquolooking and looking again is the very form of creative exploration and critical thinkingrdquo (1987xxii) Berthoff paringminner ocksaring om att seendet alltid aumlr kopplat till vem

248


vi aumlr och utifraringn perspektiv I naumlsta delkapitel redogoumlr jag foumlr diskurser kopp-lade till taumlnkande och det kritiska

85 Taumlnka I foumlregaringende kapitel visade jag hur diskurser kring kaumlnna och se formerades kring de kritiska praktikerna I foumlljande delavsnitt fokuserar jag analysen paring hur taumlnkande och rdquointe-taumlnkanderdquo konstrueras i laumlrares rekontextuali-seringar av potentiellt kritiska praktiker Det foumlrsta exemplet utgaringr fraringn laumlrarens icke-seende och hur detta kan utgoumlra en utgaringngspunkt foumlr egen-reflektion

L [hellip]saring jag tror att jag aumlr ocksaring blind och sjaumllvklart faumlrgad av vem jag aumlr mina erfarenheter saring jag tror att det kraumlver raumltt mycket att ha ett kritiskt foumlrharingllningssaumltt paring riktigt saring att saumlga att skaringda igenom sina egna foumlrdomar eller sina egna instaumlllningar(fokusgrupp 5foumlrharingllningssaumltt-foumlrmaringga naringgot foumlrkortad)

Lina har foumlre citatet talat om svaringrigheterna att garing bortom sig sjaumllv i valet av texter till undervisningen Inledningsvis kategoriserar hon sig daumlrfoumlr som metaforiskt blind och bunden till sin identitet i sitt urvalsarbete Hon kon-struerar kritiskt foumlrharingllningssaumltt i form av tvaring varianter Genom rdquoparing riktigtrdquo indikerar Lina en vaumlrdering i form av en inneboende och eftertraktansvaumlrd kvalitet i det kritiska foumlrharingllningssaumlttet Det kan staumlllas mot en mer outveck-lad variant eller kanske en ytlig imitation Lina foumlrsoumlker sedan foumlrklara eller aringtminstone exemplifiera vad det kritiska foumlrharingllningsaumlttet kan innebaumlra och varfoumlr utvecklandet av det framstaumllls som svaringrt rdquodet kraumlver raumltt mycketrdquo Foumlrklaringen aringterknyter daumlrfoumlr till utsagans inledande blindhetsmetafor den metaforiskt uttryckta utvecklingsprocessen tar avstamp i blindhet men ska sedan inte bara leda till seende utan bortom detta mot genomskaringdande Den kritiska processen riktas inte enbart eller direkt mot texten utan maringste samtidigt riktas mot jagets foumlrdomar och instaumlllningar det som laumlsaren baumlr med sig till texten (jfr Rodhe 197513) Linas konstruktion av ett kritiskt foumlrharingllningssaumltt innefattar daumlrfoumlr sjaumllvmedvetenhet och sjaumllvreflektion foumlr att synliggoumlra laumlsarens eget perspektiv I den haumlr delen av utsagan naumlmns inte eleverna uttryckligen men Linas slutsats aumlr nog snarare riktad mot eleverna om det aumlr svaringrt foumlr laumlraren Lina borde det vara aumlnnu svaringrare foumlr eleverna att var kritiska rdquoparing riktigtrdquo Ett kritiskt foumlrharingllningssaumltt paring riktigt framstaringr i utsagan som en oumlnskad praktik men som svaringr att realisera Linas foumlrsoumlk till definition av kritiskt foumlrharingllningssaumltt ligger dock naumlra den sjaumllvreflektion som

249


utgoumlr en viktig del av critical literacy i Freires tappning och en kritisk transitivitet

Utifraringn samtalskortet rdquobild och filmrdquo formulerar Karin det kritiska paring ett liknande saumltt men haumlr framtraumlder eleverna tydligare

K ja precis men alla kan och det aumlr vaumlldigt mycket enklare att ta till sig den haumlr bilden filmen och daring kan det kritiska ligga i att kanske goumlra dom medvetna om deras egen perception varfoumlr tolkar du det saring jo foumlr du har dom erfarenheterna och jag tolkar det saring foumlr jag har dom erfarenheterna att man skapar alltsaring att eleverna foumlrstaringr att det uppstaringr olika foumlrstaringelse och det beror paring vad vi har foumlr perspektiv eller vad vi har foumlr liksom utgaringngspunkt varingr perception liksom varingr bild av omvaumlrlden ()saring det aumlr ju laumlttare paring det viset (Fokusgrupp 5bild och film naringgot foumlrkortad)

Karin inleder med ett antagande om att rdquoalla kanrdquo naumlmligen att elevers perception naumlr det gaumlller bild och film aumlr rdquovaumlldigt mycket enklarerdquo Jaumlm-foumlrelseledet aumlr inte explicit uttryckt men avser troligen text som skrift Eftersom bild och film utifraringn Karins antagande inte kraumlver ett omfattande eller moumldosamt foumlrstaringelsearbete kan det enligt Karin istaumlllet oumlppna foumlr andra kritiska aspekter rdquodaring kanrdquo Det kritiska konstrueras haumlr ocksaring som en moumljlig del i laumlrarens uppdrag och en oumlnskad praktik I den fungerar laumlraren som aktoumlr genom en materiell process rdquogoumlrardquo kan aringstadkomma en mental process i eleverna saring att de blir rdquomedvetnardquo Den medvetenheten riktas mot elevernas perception tolkningsposition och perspektiv Karin oumlvergaringr sedan att ge exempel paring en fraringga som kan staumlllas till en taumlnkt elev och ger aumlven tvaring taumlnkta svar utifraringn tvaring olika roller foumlr att visa hur olika erfarenheter och syn paring vaumlrlden leder till olika tolkningar Haumlr skapas ett friutrymme foumlr reflektion genom att lyfta den tankemoumlda som kraumlvs i tolkning av text som skrift haumlr antar jag skoumlnlitteratur Friutrymmet kan anvaumlndas foumlr tankearbete och sjaumllvreflektion vilket oumlppnar foumlr en vidgad foumlrstaringelse foumlr olika perspektiv och tolkningar

Annas utsaga utgaringr fraringn samtalskortet rdquoSkoumlnlitteraturrdquo och handlar om varfoumlr just samtal kring skoumlnlitteratur oumlppnar foumlr kritiska aspekter rdquodom inte kan bara saumlga att det aumlr paring ett visst saumltt utan dom

maringste ju underbygga saring att det aumlr ju ett saumltt att taumlnka

kritiskt definitivt ocksaringrdquo I utsagan anas tvaring moumljliga reella praktiker aumlven om dessa aumlr kopplade till olika delar av svenskundervisningen I den foumlrsta kan det raumlcka att uttrycka verklighetsanspraringk rdquodet aumlr paring ett visst saumlttrdquo utan egentligt tankearbete rdquobarardquo I den kontrasterande satsen markerad genom den adversativa konjunktionen rdquoutanrdquo anvaumlnder Anna stark foumlr-pliktelse rdquomaringsterdquo foumlr det som det skoumlnlitteraumlra samtalet tillfoumlr i jaumlmfoumlrelse

250


med den foumlrst beskrivna praktiken foumlrpliktelsen att underbygga Daumlrefter konstrueras just underbyggandet genom en identifierande relationell process som kritiskt taumlnkande modaliserad med houmlg sannolikhet genom rdquodefinitivtrdquo I naumlsta utdrag aumlr det ocksaring Anna som yttrar sig Haumlr handlar det ocksaring om skoumlnlitteratur men om en annan slags kritisk potential

A[hellip]det aumlr ju egentligen det som aumlr poaumlngen med skoumlnlitteratur houmlll jag paring att saumlga kanske inte en av poaumlngerna ska jag vaumll saumlga snarare en bok typ Kejsaren av Portugallien aumlr ju superspaumlnnande nu tar jag den som exempel bara daumlrfoumlr man kan ju lyfta aumlmnen vems ansvar ansvarar vi foumlr naumlr boumlrjar vi ansvara foumlr varingra foumlraumlldrar har vi ansvar foumlr varingra foumlraumlldrar vilket ansvar tar man foumlr sina barn och foumlr sina gaumlrningar alltsaring att man kan komma in paring kritiska samtal som inte aumlr kaumlllkritiska men som aumlr kritiskt taumlnkande kring hur ska jag vara som maumlnniska och hur ska jag vara moraliska fraringgor vad det gaumlller den typen av aumlr ju skoumlnlitteraturen en oumlppning till (fokusgrupp 4skoumlnlitteratur naringgot foumlrkortad)

Anna markerar sin inledande tes paring flera saumltt rdquodet aumlr det somrdquo och adverbiellt genom rdquojurdquo och rdquoegentligenrdquo Det roumlr sig om en relationell identifierande sats daumlr en av deltagarna aumlnnu inte har fyllts med inneharingll Aumlven efter att Anna aringngrar den starka formuleringen och omformulerar till rdquoen av poaumlngernardquo aumlr betydelsen av rdquodetrdquo vad rdquopoaumlngenrdquo utgoumlrs av aumlnnu inte uttalad Utsagan aumlr en paringboumlrjad legitimering av skoumlnlitteraturens plats i skolan men legi-timeringen rdquodetrdquo fylls med inneharingll genom flera steg Anna ger foumlrst ett konkret exempel paring en roman och i naumlsta sats boumlrjar hon formulera syften med skoumlnlitteratur rdquoman kan lyfta aumlmnenrdquo Att hon haumlr vaumlljer ett allmaumlnt rdquomanrdquo kan aumlven oumlppna foumlr elever som aktoumlrer Att rdquodetrdquo ocksaring handlar om taumlnkande visar Anna foumlrst implicit genom att ge exempel paring fraringgor som rekontextualiserar ett litteratursamtal kring den naumlmnda romanen Fraringgorna aumlr inte formulerade fraringn ett laumlrar-jag till ett elev-du utan haumlr konstrueras elever och laumlrare som ett rdquovirdquo vilka delar erfarenheter av att vara maumlnniska Naumlr litteratursamtalet beroumlr dessa moraliska aspekter formuleras detta som en moumljlighet rdquoman kan komma in paringrdquo och benaumlmns av Anna som rdquokritiska samtalrdquo Hon formulerar en distinktion mellan kaumlllkritiska samtal som haumlr formuleras som attribut ett kaumlnnetecken och rdquokritiskt taumlnkanderdquo som sna-rare aumlr deltagare i en identifierande sats Dessa kritiska samtal konstrueras daumlrmed som samma sak som taumlnkande Den sista fraringgan i utsagan rdquohur ska jag vara som maumlnniskardquo tolkar jag som ett rekontextualiserat kondensat av baringde de fraringgor som har konkret anknytning till rdquoKejsaren av Portugallienrdquo och livsfraringgor som kan diskuteras med hjaumllp av skoumlnlitteratur Vilken betydelse Anna laumlgger in i kaumlllkritik framgaringr inte haumlr men kritiskt taumlnkande

251


associeras just till moraliska fraringgor vilka svaringrligen laringter sig besvaras utan taumlnkande och daumlr skoumlnlitteraturen kan faring oss att se hur andra taumlnker rdquoDetrdquo i den inledande identifierande satsen och den paringboumlrjade legitimeringen har paring saring saumltt genom Annas hela utsaga fyllts med inneharingll Poaumlngen med skoumln-litteratur eller en av poaumlngerna aumlr att den oumlppnar foumlr samtal om aumlmnen och om moraliska fraringgor Detta aumlr enligt Anna kritiskt taumlnkande Annas formu-leringar tyder paring att hon haumlr konstruerar en moumljlig oumlnskad och ibland aumlven realiserad praktik

I fokussamtalen finns flera uttryck foumlr en oumlnskad praktik daumlr taumlnkandet spelar en stoumlrre roll aumln i den reella praktiken I det nedanstaringende exemplet kopplas taumlnkandet till urvals- och informationssoumlkningspraktiker (se 82)

H sen har det vaumll kanske varit intressant taumlnker jag med om man nu kanske skulle ocksaring kunna lyfta i klassrummet mer om dom ska haringlla ett tal eller om dom ska samla information aumlven om man ger dom lite laumlnktips eller artikeltips saring letar dom ju sjaumllva och att daring ocksaring (hellip) kanske tydligare ha en diskussion varfoumlr valde du den haumlr artikeln och varfoumlr har du den haumlr kaumlllan och inte saumlga att det aumlr raumltt eller fel men att man boumlrjar liksom vad var det i den haumlr artikeln som gjorde att du valde bort en annan artikel foumlr just att man vill faring dom sjaumllva att reflektera jag tog den daumlrfoumlr att eller jag (fokusgrupp 1digitalisering naringgot foumlrkortad)

Helenas utsaga modaliseras genom kanske och hon verkar haumlr proumlva en tanke men utan stoumlrre foumlrhoppning om att den ocksaring ska kunna realiseras I utsagan anas en jaumlmfoumlrelse rdquomerrdquo mellan en reell informationssoumlkningspraktik och en moumljlig saringdan rdquoskulle ocksaring kunna lyftardquo I en villkorlig bisats fungerar laumlraren till viss del som aktoumlr men agensen tonas ned genom rdquoliterdquo och i den oumlverordnade men oavslutade satsen antyds istaumlllet en efterfraringgad och foumlrpliktigande praktik rdquosaring ska domrdquo Den omvandlas daumlrefter till ett verk-lighetsanspraringk daumlr laumlraren foumlrser eleverna med ett urval men daumlr eleven aumlndaring soumlker kaumlllor utan stoumld fraringn laumlraren och det aumlr rdquodaringrdquo som Helenas oumlnskade praktik skulle kunna realiseras Den innefattar gemensamt och enskilt tanke-arbete om valda och bortvalda kaumlllor rdquo[T]ydligarerdquo indikerar att utsagan alltjaumlmt aumlr en jaumlmfoumlrelse mellan en oumlnskad och en reell praktik och att det finns ansatser att diskutera eller reflektera redan i den reella praktiken Helena oumlvergaringr till att staumllla oumlppna fraringgor (varfoumlr vad) riktade mot en taumlnkt elev rdquodurdquo som kanske inte omedelbart kan besvaras I slutet av utsagan formulerar Helena sitt uppdrag rdquoman vill faring dom sjaumllva att reflekterardquo Hur en saringdan reflektion skulle kunna inledas ger Helena prov paring i den sista delen av utsagan genom att den taumlnkta eleven tar avstamp i goumlrandet den mate-riella processen rdquotogrdquo infoumlr den efterfoumlljande reflektionen som inleds med

252


rdquodaumlrfoumlrrdquo Taumlnkandet kan i Helenas utsaga saumlgas ligga naumlra argumentation eftersom det handlar om att i efterhand foumlrsoumlka synliggoumlra tankeprocesser foumlr att sedan klauml dessa i argument inte en reflektion under sjaumllva informations-soumlkningsarbetet rdquoTaumlnkardquo ligger daumlrmed naumlra goumlrandet men konstrueras aumlndaring som en oumlnskad snarare aumln en reell

Hur en instruktion till en saringdan reflektion kan se ut i klassrummet just i ett arbete med informationssoumlkning kan vi se i nedanstaringende utdrag daumlr elever i svenska 1 jobbar med debattartiklar och kaumlllkritik

L [hellip]Okej och nu [staumlller sig vid datorn laumlngst fram i klassrummet] ska ni naumlmligen goumlra en kaumlllkritisk oumlvning saring vaumllj nu en av kaumlllorna som ni precis har hittat xx till naringnting [laumlraren suddar tavlan] och sen har jag lagt upp naringgra fraringgor i era laumlranteckningar som vi ska garing igenom det vill saumlga aumlr den haumlr kaumlllan paringlitlig eller inte men jag houmlr redan nu naumlr jag garingr runt och lyssnar paring er att ni aumlr redan inne paring dom funderingarna (hellip) men garing in i dokumentet laumlranteckningar [laumlraren tar fram vyn fraringn det delade dokumentet] det har ni haumlr [laumlraren scrollar] och kopiera dom haumlr sex fraringgorna och besvara dom fraringgorna och dom skulle jag vilja att ni svarar [pekar mot tavlan] paring i era lektionsanteckningar som ni har paring ett annat staumllle foumlr den haumlr reflektionen vill jag ha kvar [pekar mot tavlan] (hellip) saring att ni inte skriver i debattartikeln E houmlrde du vad jag sa Eja lite L E16 kan du aringterberaumltta vad jag precis sa E16 Ja L ja du houmlrde kanske mer (skratt) (hellip) jag vet att det aumlr snart E16 man skulle vaumll kopiera in fraringgorna i laumlranteckningar och besvara dom L Ja och det haumlr ska ni (skriver paring tavlan bredvid texten i dokumentet) saring kopiera in dom haumlr fraringgorna till lektionsanteckningar jag vill att dom haumlr XX ska finnas kvar sen kommer ni ju anvaumlnda informationen i debattartikeln hellip men vaumllj ut en laumlnk och sen saring jobbar vi med det haumlr ungefaumlr ja kanske en kvart tjugo minuter saring ni laumlgg inte saring jaumlttemycket tid men fundera i alla fall paring vad aumlr (0542) aumlr den haumlr kaumlllan ni har valt nu paringlitlig(Tillfaumllle 1 svenska 1)

Anvisningar och skrivytor ligger digitalt paring elevernas laumlrplattform Laumlraren inleder det nya momentet med att eleverna ska goumlra en kaumlllkritisk oumlvning och hon sammanfattar oumlvningens syfte med rdquoaumlr den haumlr kaumlllan paringlitlig eller interdquo Laumlraren naumlmner ocksaring att hon har houmlrt att eleverna har just rdquofunderingarrdquo kring detta alltsaring spraringkliga uttryck foumlr ett slags taumlnkande Daumlrefter foumlljer flera procedurliknande uppmaningar foumlr att eleverna ska kunna utfoumlra oumlvningen med hjaumllp av skolans laumlrplattform rdquogaring inrdquo rdquokopierardquo och till sist rdquobesvara fraringgornardquo och aumlven om hur dokumentet ska sparas Daumlrefter kommer det andra spraringkliga uttrycket foumlr taumlnkande reflektionen Genom att det aumlr laumlrarens avsikt eller vilja att spara reflektionerna blir elevernas egen relation till reflektionen naringgot foumlrsvagad Det aumlr en reflektion som aumlr efterfraringgad av

253


laumlraren daumlr elevernas reflektion maringste bygga baringde paring igenkaumlnningsregler och realiseringsregler rdquo[H]urrdquo eleverna rent konkret ska goumlra i form av materiella processer faringr stort genomslag i sekvensen medan rdquovarfoumlrrdquo hamnar i bakgrun-den aumlven om laumlraren saumlger att eleverna kan anvaumlnda informationen i den text de ska skriva Undervisningens inramning kan daumlrmed saumlgas vara stark naumlr det gaumlller rdquohurrdquo och svag naumlr det gaumlller rdquovarfoumlrrdquo Intressant nog formulerar laumlraren uppmaningen i slutet genom att be eleverna vaumllja ut en laumlnk inte en kaumllla Paring slutet paringminner hon om uppgiftens tidsmaumlssiga inramning 15-20 minuter och uppmanar dem dessutom att inte rdquolaumlgga saring jaumlttemycket tidrdquo Aumlven om de inte hinner taumlnka saring mycket kan de rdquoi alla fallrdquo taumlnka paring om kaumlllan aumlr paringlitlig Fraringgorna varav de fem foumlrsta syns genom projiceringen paring tavlan och som eleverna ska klistra in i sina dokument blir i sig inte foumlremaringl foumlr en gemensam genomgaringng innan eleverna ska besvara dem Bredvid fraringgorna finns exempel paring elevsvar som fotograferades under lektionen

1) Vem staringr bakom informationen En organisation eller myndighet eller naringgon annan Finns det en angiven foumlrfattare eller utgivare och kan du kontrollera deras auktoritet paring omraringdet (Elev 1 Naturskyddsfoumlrening Elev 2 svenska miljoumlinstitutet staringr bakom informationen det aumlr ett miljoumlinstitut Utgivarna av kaumlllan aumlr svenska miljoumlinstitutet) Elev 3 Svenska Dagbladet Det finns ingen foumlrfattare angiven men redaktoumlren och bi-redaktoumlren finns det namn och kontaktuppgifter foumlr)

2) Vilket syfte har inneharingllet Vill foumlrfattaren informera paringverka pro-vocera eller kanske saumllja (Elev 1 De vill informera i detta fall om klaumlders paringverkan paring miljoumln)

3) Foumlr vem aumlr materialet skrivet Vilken maringlgrupp riktar sig texten till och passar svaringrighetsnivaringn ditt syfte (Elev 1 Ja den passar mitt syfte)

4) Hur aktuell aumlr informationen Naumlr sammanstaumllldes materialet och aumlr det uppdaterat nyligen (Elev 4 Texten publicerades 2018-12-08 alltsaring inte saring laumlnge sedan Informationen aumlr aktuell)

5) Hur trovaumlrdigt aumlr inneharingllet Aumlr faktauppgifterna riktiga och aumlr texten objektiv Finns det kaumlllhaumlnvisningar Finns det kontaktinformation paring hemsidan (Elev 4 Det finns inga kaumlllhaumlnvisningar paring hemsidan men det finns moumljlighet att kontakta hemsidan)

6) Kan du faring information fraringn andra staumlllen Har du jaumlmfoumlrt med det du redan vet Har du jaumlmfoumlrt med andra kaumlllor (Elev 4 Jag jaumlmfoumlrde med andra kaumlllor och de flesta gav samma information)

254


Fraringgorna aumlr enbart slutna ja- och nej-fraringgor paring saring saumltt att en fraringga laumltt kan besvaras med exempelvis ett ord namn eller datum Aumlven fraringgan kring syftet (2) kan uppfattas som en fraringga som inte kraumlver reflektion Inget samtal sker om saumltt att se detta i texten Det kan ha gjorts tidigare men fraringgan inbjuder inte till att eleven maringste visa hur den vet att det exempelvis handlar om en argumenterande text eller om texten aumlr objektiv Foumlrutsaumlttningarna foumlr taumlnkandet begraumlnsas i sekvensen paring flera saumltt Paringlitlighetsaspekten foumlrs fram tvaring garingnger Paringlitlighetsaspekten presenteras foumlrst som oumlvningens syfte och aumlven det som ska prioriteras om eleverna har svaringrt att hinna med alla fraringgor Tiden beskrivs som begraumlnsad och en stor del av den tid som laumlggs paring anvis-ningarna fylls genom rena procedurer kring var och hur svaren ska sparas Reflektionen utgoumlrs snarare av goumlrande att besvara de fem fraringgorna enskilt genom att skriva kanske saring kort och enkelt som moumljligt foumlr att sedan kunna garing tillbaka till att fortsaumltta skriva paring den argumenterande texten Fraringgorna besvaras mycket kortfattat eller inte alls av de tre elever vars elevsvar jag fotograferade Fraringgan om rdquohur trovaumlrdigt aumlr inneharinglletrdquo aumlr en fraringga som skulle kunna leda till en mer djuplodande reflektion med tanke paring alla de olika aspekter som naumlmnts tidigare och saumlrskilt om ocksaring elevernas egentliga upp-gift att skriva en debattartikel tas i beaktande men ett saringdant taumlnkande behoumlver troligen utvecklas i ett gemensamt samtal i klassrummet Under arbetet med fraringgorna verkar saumlrskilt fraringgan om textens taumlnkta mottagare staumllla till problem Aktiviteten garingr efterhand och soumlmloumlst oumlver till arbetet med att fortsaumltta formulera argument till den debattartikel som eleverna ska skriva rdquoReflektionenrdquo har paring saring saumltt troligen inte lett till naringgon saumlrskild med-vetandefoumlraumlndring eller insikt Att taumlnkande inte faringr naringgot stoumlrre utrymme just under den haumlr lektionen behoumlver inte betyda att eleverna aldrig erbjuds utrymme foumlr taumlnkande Kanske kommer fraringgorna att diskuteras djuplodande vid ett annat tillfaumllle Det kan moumljligen ses som en foumlrberedelsepraktik och att dessa fraringgor kanske naumlr eleverna har moumltt dem maringnga garingnger kan leda till att elever blir mer kaumlllkritiska Risken aumlr samtidigt att samma kaumlllkritiska fraringgor moumlter dem garingng paring garingng i flera olika aumlmnen och att besvarandet ses som naringgot som snabbt ska klaras av och som inte kraumlver taumlnkande I saringdana fall blir taumlnka och reflektera samma sak som goumlra

Sammanfattande kommentar I avsnittet moumlter vi taumlnkande och reflektion paring flera saumltt Det handlar baringde om laumlrarens reflektion oumlver sig sjaumllv som inramare och den som goumlr urvalet i klassrummet och hur elever kan faring syn paring sig sjaumllva i moumltet med texter Implicit foumlrstaringr vi att en saringdan reflektion verkar ta foumlr laringng tid naumlr det gaumlller

255


laumlsning av skoumlnlitteratur men att en saringdan skulle vara moumljlig i moumltet med film och bild Dessa tankar framstaringr emellertid mer som uttryck foumlr en oumlnskad praktik och inte en realiserad I moumltet med skoumlnlitteratur oumlppnar sig ocksaring moumljligheter foumlr ett kritiskt taumlnkande som rymmer humanistiska perspektiv och fraringgor kring moral och den gemensamma erfarenheten av att vara maumlnniska En naringgot mer instrumentell syn paring vad det kritiska taumlnkandet kan vara i moumltet med skoumlnlitteratur aringterfinns ocksaring i form av underbyggande av argument Trots viljan att sammanfoumlra kaumlllkritiska praktiker och informa-tionssoumlkningspraktiker med reflektion verkar det vara mycket svaringrt Daumlr verkar taumlnkandet endast omvandlas till goumlrande eftersom reflektionen klaumlms in mellan aktiviteter Troligen kan eleverna ocksaring kaumlnna av vad som ger mest utdelning betygsmaumlssigt att skriva vidare paring sin argumenterande text eller skriva en reflekterande text som troligen aumlr svaringr att inlemma i och som inte efterfraringgas i kunskapskraven En tolkning ser vi i utdraget fraringn Svenska 3 Reflektionens syfte verkar haumlr fraumlmst vara att visa vad man har laumlrt sig vilket i sig kanske aumlr rimligt Eleverna ska ju senare skriva ett prov daumlr de naringgot foumlrenklat beskrivet ska visa att de har foumlrstaringtt texterna och kan ta ut det vik-tigaste utifraringn en fraringgestaumlllning Daumlremot kan man fundera oumlver vad rdquoreflek-tionrdquo eller rdquotankarrdquo betyder foumlr eleverna och om dessa oumlppnar foumlr att eleverna funderar oumlver sin egen tolkningsposition i relation till de texter de moumlter

86 Sammanfattning I det haumlr kapitlet har jag undersoumlkt hur taumlnkande konstrueras som del av i relation till som foumlrutsaumlttning foumlr eller som resultat av baringde realiserade och oumlnskade kritiska praktiker i svenskundervisningen Jag inleder med att saumlga naringgot om den spraringkliga analysen Jag har ibland naumlmnt atypisk praktik i foumlrharingllande till en normal eller typisk praktik Som tecken paring en atypisk praktik har jag tolkat exempelvis omodaliserade utsagor vanlighetsmarkoumlrer rdquomaringnga oftardquo tillsammans med interpersonella adverbiella markoumlrer saringsom rdquojurdquo De skapar i fokussamtalen en normaliserad och foumlr de andra laumlrarna en igenkaumlnningsbar professionell erfarenhet Daumlr fungerar laumlraren som aktoumlr och initiativtagare En vanlig struktur i laumlrarnas skildringar av den vanliga undervisningspraktiken aumlr ocksaring en glidning daumlr deltagarna i utsagans in-ledning utgoumlrs av rdquoelevernardquo det vill saumlga alla elever eller elever generellt Ge-nom utsagan foumlrsvagas utsagans saumlkerhet exempelvis genom att rdquoelevernardquo omvandlas till rdquonaringgrardquo eller rdquoen del eleverrdquo det vill saumlga utbyte (van Leeuwen 2016) En atypisk undervisning markeras istaumlllet vanligen adverbiellt genom tidsmarkoumlrer i preteritum saringsom rdquodaringrdquo eller genom rdquofaktisktrdquo i emfatisk bety-

256


delse saringsom naringgot som bryter mot den foumlrvaumlntade typiska praktiken eller ocksaring genom vaumlrderingar uttryckta som attribut i relationella processer och med interpersonella konsekvenser Det gaumlller exempelvis rdquodet aumlr spaumlnnanderdquo som anvaumlnds foumlr att beskriva naringgot specifikt som haumlnder i klassrummet eller i en specifik elevgrupp Dessa utgoumlr ocksaring ofta beskrivningar av en oumlnskad praktik som endast saumlllan realiseras men daumlr undervisningen rdquoborderdquo befinna sig

Jag har i kapitlet redogjort foumlr konstruktioner av kritiska praktiker och presenterat dessa i form av diskurser kopplade sex verb I det foumlrsta del-kapitlet redogjordes foumlr diskurser kring rdquovarardquo kritisk det vill saumlga hur ele-verna konstrueras som kritiska eller icke-kritiska Aumlven om elever beskrivs som till viss del kritiska exempelvis gaumlllande digitala praktiker verkar de vara kritiska paring ett okritiskt eller slentrianmaumlssigt saumltt Okritiska elever deras taumlnkande och deras syn paring vaumlrlden beskrivs i termer av binaumlra antiteser och eleverna konstrueras som fastlaringsta i sina egna perspektiv det vill saumlga naumlra en okritisk transitivitet Dessa okritiska elever efterfraringgar raumltta svar Samtidigt finns det en motbild daumlr elever ifraringgasaumltter det laumlrarna saumlger i undervisningen naringgot som laumlrarna uttrycker sig uppskattande kring Man boumlr aumlven fraringga sig var graumlnserna foumlr att vara kritisk garingr och om verkligen vedertagen fakta ska ifraringgasaumlttas (jfr Garcia et al 2018 Luke 2014) I delkapitel tvaring undersoumlktes rdquogoumlrardquo-praktiker i foumlrharingllande till det kritiska Haumlr handlade det till stor del om hur informationssoumlkningsprocesser och skrivande och laumlsande om-vandlas till oreflekterat goumlrande Aumlven fokus paring uppgifters goumlrande foumlr att naring specifika betyg verkar leda till goumlrapraktiker daumlr det kritiska faringr mycket litet utrymme trots att uppgifterna foumlrvaumlntas leda till medvetet taumlnkande utan laumlrandet blir istaumlllet ett saumltt att visa upp Goumlrande-diskurser framstaringr som ooumlnskade av laumlrarna men verkar mycket svaringra att undvika I en straumlvan efter att uppmuntra och underlaumltta foumlr elever anvaumlnder laumlraren i kapitlets exempel fraringn observationsstudien just de verb som konstruerade den ooumlnskade praktikens goumlrande Daumlrefter undersoumlktes rdquotyckardquo-praktiker Haumlr konstrue-rades bilder av elever som gaumlrna uttrycker aringsikter men som verkar ha svaringrare att grunda dessa i haringllbara argument och att jaumlmfoumlra sina aringsikter med verkligheten De delar av undervisningen som riktas mot aringsikter verkar i stort fraumlmja det enskilda projektet och inte mot att lyssna paring och foumlrstaring andras aringsikter och tankar foumlr att paring saring saumltt utveckla de egna tankarna och aringsikterna Haumlr konstrueras aumlndaring det kritiska som att det finns latent hos eleverna Om bara raumltt fraringgor staumllls eller raumltt oumlgonblick intraumlffar saring kan aumlven de elever som rutinmaumlssigt avfaumlrdar texter och verklighetsbeskrivningar ocksaring delta i ett kritiskt samtal Det gaumlller aumlven aringsikter som bryter mot skolans vaumlrdegrund Daring kraumlvs att laumlrarna ocksaring varinggar oumlppna foumlr samtal aumlven foumlr detta Daumlrefter

257


redogjorde jag foumlr diskurser kopplade till rdquokaumlnna och serdquo Verben verkar tillsammans bygga upp diskurser daumlr eleverna uttrycks se saker vilket vaumlcker kaumlnslor Tillsammans bygger dessa paring att eleverna foumlrstaringr att de har kun-skaper och att det aumlr dessa som goumlr att de rdquoserrdquo Seendet i sig verkar oumlppna foumlr att eleverna tillsammans fortsaumltter att upptaumlcka Haumlr handlar det om mer ana-lytiska praktiker med potential att bli analytiskt-kritiska saringdana Kaumlnslorna fungerar daumlrmed som igaringngsaumlttare men konstrueras inte som noumldvaumlndiga efter detta Till sist undersoumlktes taumlnka-praktiker vilka omfattar baringde laumlrares och elevers egenreflektion och foumlrstaringelse foumlr sig sjaumllva som tolkare av texter Det kritiska framstaumllls som svaringraringtkomligt eftersom det kraumlver tid och foumlr-staringelse och taumlnkandet verkar fraumlmst roumlra sig om en oumlnskad praktik som aumlr svaringr att realisera Att kunna underbygga tankar och argument lyfts ocksaring som ett tecken paring kritiskt taumlnkande och haumlr naumlmner laumlrarna skoumlnlitteraturens roll Den inverkar daumlrfoumlr paring moumljligheten att anvaumlnda skoumlnlitteratur Istaumlllet menar laumlrarna att andra semiotiska modaliteter saringsom film eller bilder har stoumlrre moumljligheter att oumlppna foumlr sjaumllvreflektion Aringterigen verkar informationssoumlk-ning och kaumlllkritik vara svaringra att foumlrena med reflektion I klassrummet riskerar reflektion och taumlnkande omvandlas till en texttyp som inte kraumlver naringgot saumlrskilt taumlnkande

Gemensamt foumlr de realiserade kritiska aspekterna aumlr att de verkar in-rymma eller kraumlva att inramningen skapar eller oumlppnar ett friutrymme daumlr eleven har moumljlighet till starkare agens och kan fungera som aktoumlr till-sammans med laumlraren En stark inramning verkar daumlrmed framstaring som en foumlrutsaumlttning foumlr det kritiska liksom i tidigare delkapitel I kapitlet har dessa friutrymmen konstruerats paring flera saumltt genom att utmanande fraringgor staumllls genom gemensamt seende genom en mer omedelbar reception i film och bild som ger tid till sjaumllvreflektion och genom skoumlnlitteraturens moumljligheter att foumlrstaring och undersoumlka vad det aumlr att vara maumlnniska De realiserade kritiska praktikerna kopplas till utveckling av kunskap och argumentation i form av dialog Det verkar daumlremot svaringrt verkar det vara att realisera taumlnkandet eller reflektionen naumlr det handlar om informationssoumlkningspraktiker daring taumlnkan-det omvandlas till goumlrande och taumlnkandet blir en skrivuppgift som ska loumlsas helst paring snabbast och enklast moumljliga saumltt Det taumlnkande som aumlr laumlnkat till det kritiska framstaringr emellertid fraumlmst som oumlnskade praktiker daumlr eleverna baringde har tillgaringng till igenkaumlnningsregler och kan realisera dem I saringdana mer aty-piska exempel konstrueras laumlraren som naringgon som kan kliva ur sin aktoumlrsroll och undervisningen omvandlas till haumlndelser Daring anvaumlnds inte heller enbart materiella processer utan aumlven mentala processer (taumlnka fundera) anvaumlnds foumlr att beskriva klassrumspraktiken och eleverna Konstruktionerna av de

258


kritiska praktikerna pekar paring att det kraumlvs att laumlrarna tar ett kliv tillbaka och det kraumlvs att eleverna kan realisera sina kunskaper och ocksaring sjaumllva faring syn paring detta (hurra-oumlgonblicket) Framfoumlr allt konstrueras det som uttrycks vara realiserade kritiska praktiker inte som en del av elevers enskilda projekt utan som ett resultat av dialog samtal och gemensamt upptaumlckande av det man vet tillsammans

259

9 Det kritiska och kunskapen

I de tidigare kapitlen har jag visat paring diskurser kring det kritiska i inter-nationella och nationella policy- och styrdokument foumlrutsaumlttningar foumlr det kritiska arbetet och hur laumlrarna konstruerar det kritiska uppdraget liksom formationer av kritiska praktiker Detta kortfattade kapitel utgoumlr en del av svaret paring den andra forskningsfraringgan naumlmligen hur det kritiska kan kopplas till svenskaumlmnets kunskapspraktiker De spraringknaumlra analyserna aumlr uppbyggda paring samma saumltt som i foumlregaringende kapitel

I kapitlet visar jag paring hur laumlrare konstruerar vilken kunskap som kraumlvs i svenskaumlmnet och hur den aumlr kopplad till det kritiska I det inledande exemplet konstruerar Urban en dyster bild av kunskapsinneharingllet i stort

U [hellip] att eh eleverna ska komma med en kunskap dom ska ha en kunskap redan vi ska inte laumlra dom naringnting utan dom ska visa den kunskapen dom har (mm) inte att vi ska laumlra dom en kunskap saring det haumlr att dom kommer in i skolan men vi ska bara prata om saker dom redan kan (mm) foumlr att dom ska faring ett betyg (mm) (mm) och det aumlr det jag menar att det haumlr med att dom haumlr sanningarna maringste vi ju faktiskt visa en del sanningar (mm) gemensamma sanningar (fokussamtal 3sanning)

Urban visar en dyster bild av svenskaumlmnet och en foumlrsvagad svensklaumlrarroll Svensklaumlraren konstrueras inte som en aktoumlr utan det aumlr eleven som intar rollen som en aktiv aktoumlr som rdquokommerrdquo och rdquovisarrdquo Laumlraren intar en roll som mottagare och det laumlraren sedan goumlr kraumlver ingen egentlig agentivitet eller intagande av en professionell laumlrarroll Det raumlcker istaumlllet med att rdquobara pratardquo Jag tolkar det som att laumlraren haumlr inte heller behoumlver naringgra specifika kunskaper foumlr att rdquopratardquo men inte heller eleverna behoumlver det utan de visar endast de kunskaper som de redan baumlr med sig Naumlr eleverna har visat sina kunskaper faringr de sitt betyg utan att varken laumlraren eller eleven har ingaringtt i mentala processer eller materiella abstrakta saringdana som visar paring foumlraumlndring I den sista delen av utsagan formulerar Urban med stark inre foumlrpliktelse sitt inre uppdrag rdquodom haumlr sanningarna maringste vi ju faktiskt visardquo Haumlr ligger det inte heller naringgon styrka i processen rdquovisardquo men det aumlr sanningar och inte naringgot eleverna redan kan som aumlr uppdraget Urban ger daumlrmed motvilligt uttryck foumlr en extrem horisontell diskurs inom svenskaumlmnet

261


Samtidigt konstrueras just det kritiska uppdraget i alla grupper som naringgot som kraumlver kunskap

L det ju vaumlldigt svaringrt att vara kritisk om man saknar kunskap och det aumlr vaumll det aumlr vaumll liksom grunden till alltihopa oavsett vilken kunskap det aumlr du saknar men har du inte flera perspektiv paring en sak utan tror att det jag ser aumlr bara det jag ser paring ytan en del laumlser bara orden som jag ser och ingenting som ligger till grund foumlr det haumlr alltsaring aumlr det inte daumlr bristen ocksaring finns den daumlr bristande foumlrkunskapen (Kmm) och naumlr man kan naumlr man skaffar sig foumlrkunskapen saring aumlr det ocksaring laumlttare att skifta perspektiv och faktiskt bli kritisk (fokussamtal 5 bild och film)

I Linas utsaga konstruerar hon en antites daumlr kunskap framstaumllls som rdquogrunden till alltihopardquo och kopplas till att kunna inta flera perspektiv Denna grund staumllls mot en mental process se men seendet aumlr begraumlnsat och kan endast anvaumlndas foumlr en perception av ytan det enda som finns foumlr den konstruerade okunniga eleven I naumlsta sats konstruerar Lina istaumlllet med hjaumllp av en ny mental process laumlsa den okunniga laumlsaren Aumlven rdquolaumlsardquo innebaumlr haumlr att endast se en yta rdquobara ordenrdquo eftersom orden inte har naringgot inneharingll I sista meningen konstruerar hon aringterigen betydelsen av kritisk som att kunna skifta perspektiv Det kritiska konstrueras daumlrfoumlr som naringgot man rdquoblirrdquo en process och inte naringgot som man rdquoaumlrrdquo Haumlr anvaumlnder Lina proces-serna rdquoserdquo och rdquolaumlsardquo som i de tidigare kapitlen oftast har ingaringtt i processer som tecken paring ett laringngsiktigt utvecklande av kunskaper foumlr det okunniga och okritiska medan en kritisk person med en materiell process rdquoskaffar sigrdquo kunskaper I naumlsta exempel ser vi en liknande konstruktion av det kritiska

P Den aumlr ocksaring svaringr att goumlra den haumlr laumlsningen om man inte har kunskap om en massa andra saker annat aumln bara hur man goumlr en kritisk granskning av en text foumlr man maringste ocksaring vara allmaumlnbildad aringterigen men just saring haumlr aumlr det haumlr relevant och kan det kan det verkligen foumlrharinglla sig paring det haumlr viset att kunna vara lite mer (fokussamtal 2 inneharingll och form)

I Petras utsaga kopplas ocksaring kunskap till det kritiska Haumlr handlar laumlsningen om naringgot mer aumln att rdquoserdquo orden men foumlrutsaumlttningen foumlr den aumlr kunskap Att laumlra sig hur man kritiskt granskar en text aumlr inte tillraumlckligt eftersom den kritiska granskningen maringste riktas mot naringgot Foumlr att veta vad som ska raumlknas i den kritiska granskningen kraumlvs kunskaper baringde om rdquoordetrdquo och om vaumlrlden saring att en jaumlmfoumlrelse kan goumlras och den jaumlmfoumlrelsen kan goumlras genom att staumllla fraringgor Utvecklingen av det kritiska kraumlver i baringde Petras och Linas utsagor kunskaper som kan baumlras med till det kritiska Det kritiska kon-

262

9 DET KRITISKA OCH KUNSKAPEN

strueras alltsaring inte som naringgot som utvecklas parallellt med eller genom kunskapen

I naumlsta utsaga utgaringr Petra fraringn litteratursamtal i undervisningen och hur det kan se ut naumlr elever har foumlrstaringtt att det ska ske en kritisk granskning (igenkaumlnning) men inte kan realisera den

P [hellip] men just att om jag daring sedan skulle laumlsa en kritisk daring blir det saring haumlr daring blir det mer saring haumlr kontinuitetsgrejer dom letar efter eh saring jag vet inte riktigt hur jag ska framf-M vad menar du med det kontinuitets-P Ja men saring haumlr ja men var det inte lite konstigt att hon reagerade saring direkt efter det och det staringr ingenstans att dom aringkte droska eller ta och man bara nej vem bryr sig utan dom foumlrsoumlker liksom dom misstolkar istaumlllet typ saringna haumlr att man hoppar oumlver lite (N mm) i beraumlttandet som blir saring haumlr varfoumlr beraumlttar dom inte det foumlrsoumlker man finns det naringt underliggande haumlr man bara nej foumlr det aumlr en novell och den ska garing framaringt fort [hellip] (fokussamtal 2 skoumlnlitteratur)

Eleverna framstaumllls som aktoumlrer vilka i en kritisk granskning av text rdquoletarrdquo men de riktar det kritiska arbetet mot rdquokontinuitetsgrejerrdquo Foumlr att foumlrklara detta garingr Petra in i en roll som en individualiserad elev Den taumlnkta eleven staumlller foumlrst en naringgot foumlrsiktig fraringga rdquolite konstigtrdquo som reaktion paring texten och ett konstaterande kring naringgot som eleven uppfattar som en lucka i texten rdquodet staringr ingenstansrdquo Eleven har kanske fraringn undervisningen foumlrstaringtt att saring kallade luckor i texten aumlr viktiga och att det aumlr viktigt att goumlra inferenser och foumlrsoumlker skapa betydelse av naringgot utvalt i texten Haumlr garingr Petra tillbaka i laumlrarroll och elevens svar avfaumlrdas rdquooch man bara nejrdquo Eleven har haumlr foumlrstaringtt att en kritisk granskning ska goumlras men kan inte realisera hur det ska goumlra Mer eller mindre banala upptaumlckter fungerar inte som en legitim text Ele-verna fungerar i exemplet som aktoumlrer som goumlr men det de goumlr faller inte inom ramen foumlr den oumlnskade praktiken

I naumlsta exempel beraumlttar Karin om hur hon anvaumlnder konst i en av svenskkurserna och hur eleverna under ett museibesoumlk faringr vaumllja ett konstverk som de sedan foumlrdjupar sig i under flera veckor

K [hellip]och finns det inte naringt saring aumlr ju det naringt att det inte finns naringt daring kan man prata om det foumlr daring blir det friare foumlr dig att tolka det

foumlr det aumlr ocksaring ingaringr i det att dom ska tolka det [hellip]naumlr dom har all kunskap bakom X omkring det vad aumlr det daring du ser naumlr du ser paring det daring och ocksaring att dom ska jaumlmfoumlra sin foumlrsta reaktion med min reaktion nu naumlr jag kan det haumlr om det och jag taumlnker att daumlr naringnstans sker naringn slags kritiskt foumlrharingllningssaumltt eller kritiskt taumlnkande kring det haumlr bilden eller konstverket eller vad det nu aumlr men det aumlr ju aringterigen gaumlllande det aumlr ju medvetenhet att daring har dom blivit medvetna om konstverkets uppkomst och saring vidare (grupp 5bild och film naringgot foumlrkortad

263


I utsagan beskriver Karin en process som utgaringr ifraringn en omedelbar tolkning i moumltet med konstverket Karin beskriver den inledande tolkningen som rdquofriarerdquo kanske i motsats till naumlr man baumlr med sig kunskaper i tolkningen Under elevernas foumlrsta moumlte med konstverket handlar det om att rdquoserdquo och rdquoreagerardquo paring det Reaktionen kan ses som en foumlrsta tolkning Tillbaka i skolan faringr eleverna sedan anvaumlnda svensklektionerna foumlr att foumlrdjupa sig i konst-naumlren och verket och den tid naumlr verket uppkom Karin beskriver en process som inleds naumlr eleverna moumlter naringgot foumlr dem okaumlnt kring vilket de sedan bygger kunskap Kunskapen framstaumllls daumlrmed som att den har dubbla roller den baringde begraumlnsar och vidgar tolkningsutrymmet men den aumlr oavsett en foumlrutsaumlttning foumlr det kritiska Elevernas jaumlmfoumlrelse mellan det foumlrsta moumltets seende och tolkning med det seende och den tolkning som aumlr resultat av kunskapsprocessen konstrueras som en haumlndelse genom den existentiella processen rdquoskerrdquo Denna del av utsagan modaliseras paring flera saumltt adverbiellt i omstaumlndigheten rdquodaumlr naringnstansrdquo och som del av foumlrstadeltagaren rdquonaringn slagsrdquo och genom rdquovad det nu aumlrrdquo ingaringr i denna modalisering mot osaumlkerhet Aumlven om Karin menar att det inte garingr att exakt kategorisera elevernas jaumlmfoumlrelse som kritiskt taumlnkande associeras det aumlndaring av henne till det och kritiskt foumlrharingllningssaumltt Genom formuleringen rdquodaumlr naringnstansrdquo visar hon ocksaring att det inte heller garingr att saumlga exakt naumlr jaumlmfoumlrelsen oumlvergaringr till ett kritiskt taumlnkande Karin kategoriserar dock elevernas process och resultatet av den genom en identifierande relationell sats som rdquomedvetenhetrdquo Aumlven om sjaumllva oumlvergaringendet det moment naumlr kritiskt foumlrharingllningssaumltt eller ett kritiskt taumlnkande konstrueras som en haumlndelse som rdquoskerrdquo fungerar eleven som en tydlig aktoumlr och upplevare i de delar som foumlregaringr detta skeende daumlr eleven ser och jaumlmfoumlr Medvetandeprocessen kan daumlrmed ses som en foumlraumlndring som eleven sjaumllv kan uppfatta och rdquoserdquo Karin skildrar haumlr ett undervis-ningsfoumlrlopp som tar avstamp i naringgot omedelbart som sedan oumlppnar foumlr nya kunskaper som eleverna ocksaring kan faring syn paring

Den paringlitlighetsjakt som jag har beskrivit i min licentiatavhandling verkar fortfarande tio aringr senare vara en vanlig praktik naumlr elever ska hitta texter som kan passa foumlr skrivande eller egna tal Foumlljande utdrag kommer fraringn ljudinspelningen av tre elever under soumlkandet efter kaumlllor (saumlrskilt betonat ord haumlr understruket)

E2 va E1 alla kaumlllor paring google scholar aumlr paringlitligaE2 om jag visste vad det aumlr saring E1 google scholar (uttalar som school) E3 Google school E1 ja man fick laumlra sig det i naringn i nian

264


hellip E1 oj det blev fel (1101) XX det kommer upp massor med kaumlllor alla dom aumlr saring haumlr dom aumlr granskat och saring haumlr allting (hellip)ibland maringste man soumlka paring engelska hellip alla kaumlllor som aumlr haumlr har granskats E2 ja det aumlr inte vad jag vill ha (observation 1 elevinspelning 1)

Eleverna i utdraget garingr svenska 1 och uppmaningen som Elev 1 fick i grund-skolan aktiveras i situationen naumlr eleverna soumlker texter som eleverna kan anvaumlnda foumlr att skriva av en debattartikel kring miljouml och eleven visar sidan foumlr baumlnkkamraterna De saumltt och vaumlrderingar som aumlr en del soumlkandet efter kaumlllor aumlr daumlrmed aumlrvda och utvecklade under laringng tid (Nemeth 2011) Aumlven paring grundskolan verkar trovaumlrdighetsdiskursen i och foumlr sig paring goda grunder varit genomgripande och baringde daring och haumlr konstruerar elev 1 informa-tionsdelens texter som paringlitliga eller inte Det verkar utifraringn de yttranden som eleverna goumlr under soumlkarbetet inte ligga i elevernas script att fundera oumlver kaumlllornas laumlmplighet eller syftet med deras egen text i oumlvrigt Att granskade kaumlllor aumlr naringgot efterstraumlvansvaumlrt aumlr tydligt i utsagan fraringn elev 1 men det verkar inte hjaumllpa elev 2 som trots alla soumlktraumlffar inte faringr det oumlnskade det som passar in i elevens text Att hitta forskning direkt fraringn forskningsfaumlltet field of production utan att texterna passerat rekontexualiseringsfaumlltet (Bernstein 2000 2003) paring engelska som staumlrker en tydlig tes aumlr sjaumllvfallet svaringrt foumlr elever som nyss paringboumlrjat sina gymnasiestudier och borde vara aumln svaringrare foumlr elever paring grundskolan De tre eleverna letar vidare men till sist utbrister Elev 3 rdquohur fan vet man att naringt aumlr paringlitligt det staringr ju interdquo Om eleven varit med paring den lektion daumlr eleverna fick traumlna paring att hitta paringlitliga kaumlllor med hjaumllp av en checklista i form av olika aspekter att taumlnka paring saring aumlr det aringtminstone inget som eleven nu aktiverar Kanske verkar de fraringgor eller de delar som ingick i checklistan foumlr futtiga i moumltet Troligen aumlr det inte heller paringlitligheten i sig som aumlr det svaringra foumlr eleven saumlrskilt om paringlitligheten endast aumlr reducerad till endast besvarande av en checklistas fraringga utan snarare att hitta relevanta kaumlllor Paringlitligheten som diskurs aumlr antagligen saring genom-traumlngande att den faringr tjaumlna som ett samlingsbegrepp foumlr anvaumlndningen av kaumlllan i stort Under observationen letar en av eleverna febrilt efter en argumenterande text som han redan har anvaumlnt i naturkunskapen och som borde kunna anvaumlndas foumlr den haumlr uppgiften Det kan daumlrmed ses som en illustration av kapitlets inledande exempel naumlmligen att eleverna inte kan se att det kraumlvs naringgon egentlig kunskapsutveckling i svenskaumlmnet

Det avslutande exemplet faringngar troligen inte helt vanliga erfarenheter av svenskundervisningen men att laumlrarna aumlndaring tar upp dem visar att de be-traktar de som en del av den kontext daumlr svenskaumlmnet verkar

265


T jamen alltsaring jag maringste ju saumlga det aumlr ju skillnad paring sanning och forskning) foumlrstod ni hur jag menade foumlr naringnstans saring jag menar vissa saker aumlr ju faktiskt saring ja jorden aumlr rund faktiskt eller inte riktigt men naumlstan iallafall aumlggformad (skrattar) alltsaring det det aumlr faktiskt naringnting som kommer det en elev i mitt klassrum och haumlvdar att jorden aumlr platt vad goumlr jag daring liksom (mm) (skrattar) alltsaring foumlrstaringr ni (mm) det blir liksom en (fokusgrupp 3 sanning)

I Tanjas utsaga liksom i flera av samtalen framtraumlder olika diskurser kring sanning daumlr sanning baringde kan vara subjektiv grundad i perspektiv men aumlven objektiv en sanning grundad i forskning och oberoende av perspektiv Det aumlr en gemensam av baringde forskargemenskapen och den stora allmaumlnheten accepterad och foumlrgivettagen kunskap som rekontextualiseras i laumlroboumlcker och uppslagsverk och som knappast laringter sig ifraringgasaumlttas aringtminstone inte paring naringgot meningsfullt saumltt av en lekman Det aumlr de allra tyngsta verklighets-anspraringken rdquovissa saker aumlr ju faktiskt saringrdquo Verklighetsanspraringket foumlrstaumlrks adverbiellt genom rdquofaktisktrdquo tre garingnger i utsagan som foumlr att ytterligare foumlr-ankra det aumlnnu tyngre i en materiell och iakttagbar verklighet Det kanske aumlr symptomatiskt att Tanja aumlndaring maringste modifiera utsagan naringgot rdquonaumlstan i alla fallrdquo saring att verklighetsbeskrivningen oumlverensstaumlmmer med de senaste for-skarroumlnen den framforskade sanningen och att det som i utsagan framstaumllls som den verkliga sanningen Genom rdquofaktisktrdquo skapas en tydlig kontrast mot en taumlnkt klassrumssituation daumlr en elev uttrycker ett konkurrerande men i sig orimligt verklighetsanspraringk Tanja pekar genom sin fraringga paring att laumlrare troligen aumlr ofoumlrberedda paring att bemoumlta uttryck foumlr konspirationsteorier och att de ocksaring ser det som orimligt att behoumlva laumlgga kraft och tid paring att behoumlva argumentera mot att jorden aumlr platt

Sammanfattande kommentar I kapitlet ser vi uttryck foumlr kunskap som kan beskrivas som oumlvervaumlgande horisontell I den inledande utsagan uttrycker laumlraren att det egentligen inte kraumlvs naringgra kunskaper alls aringtminstone inga som eleven utvecklar genom svenskaumlmnet Naumlr det gaumlller informationssoumlkning saring bekraumlftas den delen i stort Eleverna verkar goumlra det de aumlr vana att goumlra sedan houmlgstadiet eller i andra aumlmnen I de andra laumlrarutsagorna ges dock en annan bild och de pekar paring hur det kritiska kan kopplas till maringnga olika kunskaper knutna till svenskaumlmnet De kunskaper som laumlrarna pekar paring aumlr just saringdana som kan utvecklas inom svenskaumlmnet att foumlrstaring vad som aumlr viktigt i en kritisk laumlsning av en skoumlnlitteraumlr text och att foumlrstaring hur en tolkning kan aumlndras beroende paring kunskaper och avstaringnd i tid och att kunna inta nya perspektiv Det prob-lematiska verkar istaumlllet ligga i att laumlrarna beskriver de kunskaper som

266


eleverna behoumlver som till viss del naringgot som eleverna redan maringste ha naumlr de kommer till undervisningen Om eleverna inte baumlr med sig dessa kunskaper kan de inte heller fortsaumltta utveckla sina kunskaper inom ramen foumlr svensk-aumlmnet Paring saring saumltt blir kunskap i svenska antingen naringgot som eleven redan har och daumlrfoumlr inte behoumlver utveckla eftersom det raumlcker att visa upp den eller naringnting du inte har tillgaringng till eftersom eleven inte baumlr med sig tillraumlckliga kunskaper Paring saring saumltt kan svenskaumlmnets kunskaper baringde beskrivas som horisontella diskurser vilka aumlr tillraumlckliga foumlr att eleverna ska kunna pro-ducera legitima texter och som naringgot som ingaringr i en vertikal diskurs men som inte eleverna aringtminstone inte alla har tillgaringng till

267

10 Resultat och diskussion

I foumlljande kapitel sammanfattar jag och diskuterar resultaten I avhandlings-arbetet har jag undersoumlkt svenskaumlmnets kritiska uppdrag diskurser och praktiker Syftet har varit att bidra med foumlrdjupade kunskaper kring hur detta uppdrag skapas och uppfattas naumlr det gaumlller arbete med och utveckling av elevers kritiska foumlrmaringga och foumlrharingllningssaumltt Detta har gjorts genom att tre olika undersoumlkningar har genomfoumlrts en diskursanalys av internationella policydokument och svenska styrdokument en diskursanalys av transkrip-tioner fraringn inspelade fokussamtal mellan laumlrare samt en observationsstudie fraringn tre klassrum som belyser de oumlvriga analyserna Jag betraktar fokus-samtalen som mitt huvudmaterial och det har ocksaring faringtt mest utrymme i avhandlingen Textundersoumlkningen ger en bakgrund till diskursanalysen av fokussamtalen medan observationsstudien belyser naringgra av de aspekter som framtraumltt i de tvaring foumlrsta studierna

I 101 sammanfattas resultatet och fraringgestaumlllningarna besvaras I 102 dis-kuteras avhandlingens resultat I 103 redogoumlr jag foumlr naringgra didaktiska impli-kationer I 104 diskuterar jag avhandlingens metod och i 105 ger jag foumlrslag paring vidare forskning

101 Sammanfattning Under arbetet har foumlljande fraringgestaumlllningar anvaumlnts




bull Hur foumlrharingller sig svensklaumlrarnas uppdrag och diskurser kring de kritiska textpraktikerna till diskurser kring det kritiska i internationella policy-dokument och ramverk och de svenska styrdokumenten

269


Den fjaumlrde fraringgestaumlllningen knyter endast ihop de tre foumlregaringende med varan-dra I foumlljande avsnitt sammanfattar jag svaren paring forskningsfraringgorna I 1014 sammanfattar jag resultatet oumlvergripande med utgaringngspunkt i den sista fraringgan studiernas gemensamma resultat

1011 Kritiska diskurser I delkapitlet besvarar jag den foumlrsta fraringgestaumlllningen


Foumlr att besvara fraringgan har en diskursanalys gjorts baserad paring en transitivitets-analys och en analys av associationer till kritiska foumlrekomster i materialet Foumlrst redogoumlr jag foumlr oumlvergripande diskurser av det kritiska som har framtraumltt i materialet Daumlrefter redogoumlr jag foumlr de kritiska textpraktiker som har fram-traumltt internationellt och nationellt

Det kritiska framtraumlder i det internationella materialet i form av olika diskurspaket daumlr olika ord tar plats bredvid det kritiska Diskurspaketen ut-goumlrs av faumlrdigheter vilka tillsammans skapar kompetenser och vaumlrden som medborgare foumlrvaumlntas utveckla foumlr att fungera i arbetsliv privatliv och i ett demokratiskt samhaumllle i varierande ordning Medborgarna behoumlver utrustas med dessa faumlrdigheter foumlr att kunna hantera de mest genomgripande diskur-serna foumlraumlndring och osaumlkerhet (Wahlstroumlm 2014b) vilka ocksaring fungerar som oumlvergripande legitimeringar av de kompetenser faumlrdigheter och vaumlrden som alla medborgare i OECD behoumlver ha Exempel paring saringdana foumlraumlndringar aumlr globalisering digitalisering och foumlraumlndrat arbetsliv (Sundberg amp Wahl-stroumlm 2012) Det kritiska handlar saumlrskilt om kritiskt taumlnkande i EUs ramverk och till viss del aumlven i OECD-rapporterna Naumlr dokumenten fraringn 2000-talet och fraringn 2018 jaumlmfoumlrs verkar det kritiska taumlnkandet vara paring frammarsch i EU-ramverken och ingaringr nu i de flesta av ramverkens kompetensbeskriv-ningar I OECD 2018 verkar kreativitet konstrueras som en lika viktig faumlrdig-het som kritiskt taumlnkande Diskurspaketen utgoumlrs av kombinationer av kritiskt taumlnkande reflektion ansvar sjaumllvstaumlndighet mognad nyfikenhet och samarbetsfoumlrmaringga Det kritiska taumlnkandet faringr dock inte ta oumlverhanden utan medborgaren behoumlver ocksaring utveckla en positiv attityd och reflektionsfoumlr-maringga saring att handlingar alltid foumlregarings av reflektion Framfoumlr allt ska det kritiska endast aktiveras i saumlrskilda situationer Flera av de ovan naumlmnda diskurserna saumlrskilt foumlraumlndring digitalisering och informationsfloumlden aringter-

270

10 RESULTAT OCH DISKUSSION

finns i lgy11 Det aumlr daumlremot inte fraringgan om en direkt rekontextualiserings-process fraringn de internationella policydokumenten utan de aumlr alla resultatet av transnationella diskurser fraringn 1980-talet Dessa diskurser har ocksaring gett avtryck i varingr foumlrra laumlroplan (Lpf94) (se Adolfsson 2012) Det kritiska omges daumlrmed av diskurser kring foumlraumlndring digitalisering ansvar och kreativitet och paring saring saumltt en kombination av roumlrlighet och anpassning

Aumlven I OECD- och EU-texterna framtraumlder kritiska textpraktiker riktade mot information En saringdan riktning finns aumlven i det nyare PISA-ramverket genom dess fokus paring vaumlrdering av text till skillnad fraringn analys i PISA 2009 Samtidigt har tolkning foumlrsvagats till foumlrmaringn foumlr mer explicita laumlsstrategier Det kritiskas inriktning mot vaumlrdering och utvaumlrdering har daumlrmed i PISAs ramverk foumlraumlndrats paring ungefaumlr det saumltt som Norlund (2009) visar i sin undersoumlkning av laumlrare och laumlromedel under foumlrra laumlroplanen Denna diskurs mot vaumlrdering aumlr ocksaring synlig i den nuvarande aumlmnesplanen (gy11) och vaumlrdera aumlr efter granska den starkaste associationen Reflektion aumlr i de inter-nationella oumlvergripande policydokumenten till viss del paring tillbakagaringng I aumlmnesplanen aumlr inte heller reflektion starkt associerat med det kritiska Istaumlllet framtraumlder den kritiska granskningen som associerad med citat- och referatteknik och aumlven till kaumlllkritik Den kritiska granskningen riktas mot text i maringl och centralt inneharingll dock ej skoumlnlitteratur (jfr Lundstroumlm et al 2011) Naumlr den kritiska granskningen ska fungera som en del av kunskaps-kraven riktas den dock mot kaumlllor det vill saumlga det eleverna anvaumlnder i sina texter Paring saring saumltt blir det explicit kritiska ocksaring maumltbart Eftersom det kritiska riktas mot de kaumlllor som elever anvaumlnder i sina texter finns det risk att den kritiska granskningen reduceras till kaumlllkritik Dissociationer det vill saumlga det som det kritiska inte explicit kopplas till aumlr exempelvis argumentation och spraringk vilka istaumlllet associeras med analys Det kritiska knyts paring saring saumltt i aumlmnesplanen starkare till kaumlllor och informationssoumlkning aumln laumlsning och reflektion Den kritiska laumlsningen aumlr moumljligen ingen dissociation men det kritiska och laumlsningen framstaringr inte som starkt associerade till varandra I de nationella proven framtraumlder delvis andra associationer Exempelvis knyts granskning till analys i laumlsfoumlrstaringelseprovet i svenska 1 Kritisk laumlsning fun-gerar som en bedoumlmningsaspekt i skrivdelen av det nationella provet men verkar snarare riktas mot en referatteknik och en taumlmligen ytlig laumlsfoumlrstaringelse I det nationella provet i svenska 3 konstrueras det inte explicit som en aspekt utan foumlrekommer endast som ett saumltt att peka paring kvalitetsaspekter i elevens text bland annat en kaumlllkritisk granskning Det kritiska fungerar daumlrmed inte i aumlmnesplanen som en explicit kvalitetsmarkoumlr saringsom i PISA-ramverket eftersom exempelvis rdquokritisk granskningrdquo inte foumlrses med vaumlrdeord

271


1012 Kritiska uppdrag I delkapitlet besvarar jag den andra fraringgestaumlllningen


Foumlr att besvara fraringgan har en diskursanalys genomfoumlrts av transkriptioner fraringn fokussamtalen I denna ingaringr transitivitetsanalys analys av modalitet en analys av sociala aktoumlrer och handlingar legitimeringar och vaumlrderingar Jag redogoumlr foumlrst foumlr svaret paring den foumlrsta delen av fraringgan och sedan besvarar jag den del som roumlr kunskapspraktiker

Laumlrarnas foumlrutsaumlttningar foumlr det kritiska uppdraget beskrivs som begraumln-sade Den begraumlnsade tiden omvandlar svenskaumlmnet till en avbocknings-procedur Denna procedur kan inte kombineras med det kritiska uppdraget eftersom det kraumlver tid att longitudinellt utveckla det kritiska men aumlven i undervisningspraktiken daumlr undervisningstakten (Bernstein 2000) maringste blir laumlgre saring att eleverna kan taumlnka Det kritiska uppdraget framstaringr daumlrfoumlr som svaringrt att realisera De konstruerade kritiska uppdragen beskriver jag i termer av reella och oumlnskade accepterade och inte accepterade och svenskaumlmnet-andra aumlmnen Reella aumlr de uppdrag som aumlr givna genom aumlmnesplanen oumlnskade aumlr uppdrag som inte aumlr uttryckta i aumlmnesplanen men som laumlrarna oumlnskar att de hade Accepterade uppdrag aumlr de som laumlrarna inte har naringgot emot att utfoumlra medan inte accepterade kanske inte utfoumlrs alls eller utan engagemang Det sista uppdragsparet aumlr uppdrag som man hellre foumlrlaumlgger hos andra aktoumlrer eller i andra aumlmnen Dessa uppdrag kan ses i termer av Bernsteins klassifikationsbegrepp och det aumlr ocksaring paring detta saumltt som laumlrarnas uppfattade rdquokaumlrnardquo synliggoumlrs De inre uppdragen som jag betraktar vara naumlra aumlmnets kaumlrna kan betecknas som kaumlnnetecknade av mentala processer en slags mental anstraumlngning och utvecklande av kunskaper under tid Det gaumlller exempelvis laumlsning intertextualitet och en djupare foumlrstaringelse foumlr texters olika lager Dessa kritiska uppdrag konstruerades daumlrmed som en kvalitets-aspekt det houmlgsta och som naringgot svaringruppnaringeligt Det var ocksaring dessa som laumlrarna ansaringg vara svaringra att hinna med Digitalisering konstruerades som legitimerande foumlr de kritiska praktikerna men uppdraget i sig att foumlrbereda eleverna foumlr moumlten med informationsfloumlden konstruerades snarare som ett accepterat men yttre uppdrag och det foumlrlades exempelvis i tvaring grupper istaumlllet hos bibliotekarien Daumlremot verkade uppdraget inte i sig svaringrt att passa in i klassrummets takt De reella inre uppdragen konstruerades oftast

272


i foumlrharingllande till yttre och inte accepterade uppdrag som tydligt inramade och med stark klassifikation i vissa fall var uppdragen snarare bara underfoumlr-staringdda som en del av en normaliserad praktik Haumlr fungerade laumlraren som en tydlig aktoumlr Yttre uppdrag konstruerades istaumlllet i form rdquoprata omrdquo Saumlrskilt en fokusgrupp konstruerade ocksaring ett uppdrag som ligger naumlra Freires kritiska transitivitet som ett laringngsiktigt projekt daumlr eleven under sin tid paring gymnasiet garingr fraringn en mer okritisk transitivitet mot en kritisk Kunskap kopplad till de ovan naumlmnda inre uppdragen mental och laringngsiktiga proces-ser kan beskrivas som en vertikal diskurs (Bernstein 2000) Mot dessa staringr en diskurs daumlr laumlraren inte laumlngre aumlr laumlrare utan en avprickare av de kunskaper som eleverna redan har en extremt horisontell diskurs Den vertikala kun-skapsdiskursen framstaringr dock som ouppnaringlig foumlr vissa elever naumlmligen de som inte kan realisera igenkaumlnningsreglerna och producera en legitim text utan istaumlllet fastnar paring ytan av texter Uppdragen legitimeras snarare implicit genom vaumlrderingar modaliseringar genom att anvaumlnda emfatiska fram-haumlvningar rdquodet aumlr det man vill hardquo rdquodet aumlr det daumlr djupetrdquo

1013 Kritiska praktiker I delkapitlet besvarar jag den tredje fraringgestaumlllningen


Foumlr att besvara fraringgan har jag genomfoumlrt en diskursanalys av transkriptioner av fokussamtalen och aumlven av utvalda klassrumsobservationer Den bygger paring en transitivitetsanalys analys av modalitet en analys av sociala aktoumlrer och handlingar legitimeringar och vaumlrderingar Fokus vaumlnds haumlr mot ele-verna som deltagare i kritiska praktiker

Paring samma saumltt som uppdragen i det foumlregaringende kapitlet har jag som resultat av analysen formulerat aumlven praktikerna i motsatspar Det handlar aumlven haumlr om realiserade och inte realiserade praktiker om oumlnskade praktiker och inte oumlnskade och typiska normaliserade liksom atypiska praktiker Som realiserade typiska och ooumlnskade praktiker konstrueras goumlrapraktiker Dessa kaumlnnetecknas av materiella processer daumlr elever aumlr deltagare som saumltter in letar och hittar De kaumlnnetecknas ocksaring av fraringnvaro av mentala processer och aumlr kopplade till en mycket houmlg lektionstakt De aumlr ocksaring typiskt en del av informationssoumlkningspraktiker och de explicit kritiska praktikerna Sam-tidigt ger klassrumsobservationerna en taumlnkbar foumlrklaring till detta Eleverna arbetar enskilt med informationssoumlkning foumlr att hitta texter som de kan

273


anvaumlnda som kaumlllor i sina egna texter Laumlraren behoumlver daumlrfoumlr roumlra sig runt i klassrummet foumlr att kommentera och hjaumllpa eleverna och endast ett faringtal minuter kan i regel aumlgnas aringt varje elev Paring mycket kort tid maringste laumlraren saumltta sig in i elevens text foumlrstaring elevens problem och snabbt ge en loumlsning paring detta Samtidigt behoumlver laumlraren uppmuntra eleverna och faring dem att kaumlnna att de klarar uppgiften Naumlr laumlraren ger raringd till eleverna handlar det just om att rdquosoumlk paring hitta saumltta inrdquo det vill saumlga enbart materiella processer Laumlrarna kon-struerar eleverna som kritiska eller okritiska Okritiska elever konstrueras i form av antiteser som svart-vita medan kritiska elever kan betecknas med hjaumllp av vaumlrdeordet rdquonyanseradrdquo ett ord som anvaumlnds flitigt som vaumlrdeord i kunskapskraven emellertid endast begraumlnsat i svenskaumlmnet Konstruktio-nerna av den okritiska eleven ligger i linje med en okritisk transitivitet en elev som inte vill belaumlgga sina argument och som vill goumlra istaumlllet foumlr att taumlnka Moumljligheterna foumlr det kritiska finns dock Det haumlnder naumlr laumlraren i en starkt inramad praktik laumlmnar utrymme foumlr eleverna och de konstrueras just som haumlndelser naringgot som sker Daumlr kan elever tillsammans se och foumlrstaring Moumlj-ligheterna ligger ocksaring i en dialog med laumlraren daumlr eleven uppmanas att taumlnka kring haringllbarheten i sina argument De kritiska praktikerna konstrueras av laumlrarna daumlrmed som ett gemensamt projekt som kopplade till insikter och gemensam foumlrstaringelse

1014 Uppdrag diskurser och praktiker I delkapitlet besvarar jag den fjaumlrde fraringgestaumlllningen


Fraringgan besvaras genom att svaren paring de tidigare fraringgestaumlllningarna jaumlmfoumlrs De abstrakta konstruktioner i form av kompetenser och faumlrdigheter daumlr det kritiska inlemmas i det internationella textmaterialet skapar diskurser som aumlven framtraumlder i fokussamtalen Det handlar saumlrskilt om mognadsdiskurser och det kritiska som en slags houmlgre nivaring av taumlnkande och kunskaper vilka endast vissa elever kan naring Reflektionens vikt aumlr en annan diskurs som aringter-kommer Vaumlrderingsdiskurser som framtraumlder i senaste PISA-ramverket aumlr framtraumldande aumlven i laumlrardiskurser och i observationsstudien Daumlremot be-traktas de inte som ett rakt igenom accepterat uppdrag trots att digitalisering ses som naringgot som foumlraumlndrar baringde det kritiska uppdraget och laumlrarnas foumlrut-

274


saumlttningar foumlr det De diskurser som framtraumlder i fokussamtalen kring tolkning skoumlnlitteratur och moumlten med konst aumlr i stort osynliga i textmaterialet

De kompetenser och faumlrdigheter inom vilka det kritiska inramas i det internationella materialet aumlr abstrakta konstruktioner vilka i moumltet med un-dervisningens och laumlrarnas maringngfald av uppdrag och praktiker omvandlas till att de aumlr svaringra att jaumlmfoumlra med de konstruktioner som fokussamtalen har frambringat Det kritiska uppdraget framtraumlder i fokussamtalen som en maumlngd saringdana De som ocksaring konstrueras som inre uppdrag oumlppnar foumlr andra vaumlgar att naring kritisk foumlrmaringga och kunna inta kritiska foumlrharingllningssaumltt

102 Svenskaumlmnets moumljligheter att verka foumlr medvetandegoumlrande (diskussion)

I foumlljande avsnitt diskuterar jag resultaten Jag inleder med att peka paring hur kritiskt taumlnkande i exempelvis OECD (2021) behandlas som en faumlrdighet som aumlr oumlverfoumlrbar mellan olika kontexter Att detta inte saring laumltt laringter sig goumlras visar (Nygren et al 2019) De kritiska dimensioner av kritiskt taumlnkande som de har identifierat handlar om att tolka och integrera information och att undersoumlka inneharingll och form och att oumlverfoumlrbarheten till andra aumlmnen saringsom historia aumlr laringg Det pekar inte ovaumlntat paring att det kritiska i svenskaumlmnet har saumlrskilda egenskaper av vilka naringgra framkommer i min studie Att det kritiska i svensk-aumlmnet kan innefatta en maumlngd olika diskurser och praktiker aumlr tydligt

Bilden som ges i Wennarings Brante amp Lund Stangs studie (2017) och i Norlund (2009) att det kritiska i svenskaumlmnet paring gymnasiet handlar om att informationssoumlkning och det som Norlund betecknar som kritisk-evalueran-de diskurser nyanseras paring saumltt och vis i min undersoumlkning Fokusgrupperna talar mycket om sina villkor i termer av kunskapskrav som ska prickas av men naumlr de har moumljlighet att tala mer associativt framkommer maringnga andra dimensioner av det kritiska Aumlven foumlr svensklaumlrarna kan skoumlnlitteratur och konst perspektiv och urval vara delar av undervisningen daumlr det kritiska kan framtraumlda (jfr Borsgaringrd 2021) Att svensklaumlrarna har svaringrare att realisera dessa kritiska aspekter i klassrummet menar jag har institutionella foumlr-klaringar En saringdan aumlr att det kritiska i kunskapskraven och det centrala inne-haringllet framtraumlder som naumlra associerat med kaumlllor och att den kritiska laumls-ningen inte uttrycks explicit Naumlr de tvaring laumlrare som ingick i observations-studien valde ut sina lektioner aumlr dessa kopplade just till informationssoumlkning och argumentation i det ena fallet och i det andra foumlr att foumlrbereda foumlr vetenskapligt skrivande det vill saumlga det som utifraringn aumlmnesplanen och det nationella provet i svenska 3 mest explicit kopplas till det kritiska Med tanke

275


paring den maringngfald som laumlrarnas uttryckta inre uppdrag verkar omfamna aumlr det daumlrmed snarast de institutionella villkoren foumlr laumlrarna som inordnar dem och deras elever i informationssoumlkningsdiskurser snarare aumln att laumlrarna professionellt sett har en begraumlnsad syn paring vad det kritiska aumlr och kan vara (jfr Roberts amp Sarangi 1999) Om de svenska laumlrarna skulle kunna realisera sina inre uppdrag saring skulle det kritiska i undervisningen troligen utformas paring helt andra saumltt Paring saring saumltt bekraumlftas att de kritiska moumljligheterna i svensk-aumlmnet begraumlnsas av styrdokumenten (jfr Sundstroumlm Sjoumldin 2019)

Hansson (2011) lyfter att de spraringkliga aspekterna av aumlmnet inte anvaumlnds foumlr annat aumln elevernas egna projekt I min undersoumlkning kopplas just de spraringkliga kritiska och analytiska praktiker inte till elevernas egna projekt aumlven om detta ligger naumlra tillhands i jaumlmfoumlrelse med aumlmnesplanen Laumlrarna lyfter vikten av att just granska texterna och de interpersonella markoumlrer som visar paring talarattityder och andra vaumlrderingar Det aumlr naringgot som laumlrarna lyfter som svaringrt foumlr eleverna Precis som Hansson lyfter menar jag att detta aumlr en potential foumlr att paring ett tydligare saumltt omskapa den horisontella diskurs som svenskaumlmnet verkar forma mot en mer vertikal Detta kan ske inom ramen foumlr en kritisk analys som inriktas saumlrskilt paring betydelser inom den inter-personella metafunktionen (jfr Lyngfelt amp Olin-Scheller 2016) Det kraumlver dock att eleverna kan faring tillgaringng till en annan uppsaumlttning spraringkliga och analytiska verktyg aumln de mer trubbiga och till stoumlrsta delen traditionellt gram-matiska som foumlreslarings i svenskaumlmnets kommentarmaterial aumlven om dessa aumlven kan anvaumlndas i ett kritiskt arbete Att svenska laumlrare skulle faring tillgaringng till en saringdan arsenal av spraringkliga verktyg som SFL erbjuder och som ligger naumlra tillhands foumlr australiensiska laumlrare (se Macken-Horarik et al 2018 jfr Sjoumlstedt 2013) aumlr moumljligen orealistiskt Daumlremot borde delar av genrepedagogiken som de flesta laumlrare i Sverige nu aumlndaring kommit i kontakt med kunna anvaumlndas i den kritiska analysen Att utveckla en kritisk medvetenhet utan att kaumlnna till begrepp foumlr det som kan synliggoumlras hindrar att denna del av svenskaumlmnet oumlppnar foumlr en mer vertikal diskurs

Detta kan dock inte loumlsas genom att aumlmnesplanen enbart tillfoumlrs en maumlngd begrepp som elever ska anvaumlnda saringsom i skoumlnlitteratur eller retorik Daring fungerar de inte som resurser i ett mer kritiskt arbete utan snarare som inne-haringllsaspekter som man kan pekas ut och kanske prickas av att man har visat I mitt material framstaumllls inte just dessa begrepp som svaringra foumlr eleverna Det kan ocksaring vara en del av foumlrklaringen till att retoriska analyser foumlrefaller att bli naringgot platta (jfr Lyngfeldt amp Olin Scheller 2016 Knutas 2008) Naumlr Nils i mitt material talar om att rdquodet kan man tycka aumlr laumlttrdquo saring visar han paring begreppens kritiska potential men att de inte anvaumlnds paring detta saumltt i under-

276


visningen Jag tolkar detta som att elever ganska laumltt kan identifiera exem-pelvis retoriska drag och litteraumlra begrepp men att de har svaringrare att foumlrstaring dessa paring djupet exempelvis retoriska drags interpersonella funktioner och konsekvenser Daring reduceras dessa begrepp rdquoto a set of strategies to become resources for allegedly improving the effectiveness of the repertoires made available in horizontal discourserdquo (Bernstein 1999169) Det aumlr paring saring saumltt man ocksaring kan se hur de begrepp som ingaringr i aumlmnesplanen inte i sig medfoumlr en vertikal diskurs utan att aumlven maringnga andra foumlrutsaumlttningar maringste uppfyllas Inte foumlrraumln elever och laumlrare tillsammans under en laumlngre tid aumlgnat sig aringt och fraringn den begraumlnsade koden rdquodet vi vet tillsammansrdquo genom den utvecklande koden foumlrflyttat sig till den nya begraumlnsade koden rdquodet vi nu vet tillsammansrdquo (se 324) Daring aumlr inte laumlngre begreppen falska kunskaper (Freire (2021) utan har blivit en del av en helhet och en del av elevernas medvetande Saringdana foumlrutsaumlttningar verkar svaringra att realisera i svenskklassrummet daumlr arbetet aumlr uppstyckat och ofta paring redan paring vaumlg mot naumlsta del

Demokratiska aspekter aumlr taumlmligen osynliga i min undersoumlkning (jfr Borsgaringrd 2021) Uppdraget aktiveras endast med hjaumllp av samtalskortet rdquobildning och medborgarerdquo Jag har ovan naumlmnt att detta kan vara ett resultat av att demokratitanken aumlr saring levande foumlr laumlrarna att den inte behoumlver explicit-goumlras utan aumlr foumlrgivettagen (jfr Lind Palicki amp Nord 2014) men de diskus-sioner som uppstod genom kortet pekar paring att det snarare roumlr sig om ett oumlnskat uppdrag och inte naringgot som egentligen kaumlnnetecknar undervis-ningen Framfoumlr allt lyfter laumlrarna elevers behov att kunna rdquogoumlra sina roumlster houmlrdrdquo (jfr Knutas 2008) Det aumlr givet att elever ska laumlra sig att uttrycka sig och att varingga goumlra det men det maringste inlemmas i en mycket bredare definition av vad argumentation aumlr aumln argumenterande tal och texter som del av det enskilda projektet Aumlven om diskussioner aumlger rum verkar just att lyssna paring andra och att inlemma andras perspektiv och aringsikter i sin egen argumen-tation osynliggoumlras Det omnaumlmns dock i kommentarmaterialet Jag betrak-tar aumlven detta som ett resultat av att diskussion som att lyssna paring andra och ta in deras perspektiv inte skrivs fram som en viktig del av kunskapskraven Haumlr menar jag att de delar som markeras med fetstil i kunskapskraven och som anger skillnader i betygssteg verkar vara extra styrande foumlr undervis-ningen Haumlr finns potential foumlr en tydligare progression fraringn att eleverna endast uttrycker sina aringsikter till att aumlven kraumlva att elever inlemmar andras perspektiv fraringn andra elever i klassrummet eller fraringn de laumlsta texterna I min undersoumlkning finns inga explicita exempel paring en sociopolitisk riktning (jfr Norlund 2009 Liberg et al 2012a) Critical literacy verkar som didaktiskt faumllt inte ha anammats av de laumlrare som ingaringr i studien Daumlremot talar laumlrarna

277


mycket om texters (i vid mening) moumljlighet att oumlppna foumlr foumlrstaringelse av vad det aumlr att vara maumlnniska Den utgaringngspunkten aumlr enkel att foumlrena med Freires tankar Giroux (1987) pekar paring att laumlrare som ska uppmuntra elever att ta risker och vara sjaumllvstaumlndiga inte kan det saring laumlnge som de aumlr bundna vid rdquothe rote mechanical and technical apects of learning and evaluationrdquo (198726)

Vad ska vi daring goumlra med informationssoumlkning Det aumlr den del av svensk-aumlmnet som inte vid naringgot tillfaumllle konstrueras som svenskaumlmnets kaumlrna och det aumlr ocksaring daumlr som svenskaumlmnet fraumlmst rdquois in the danger of losing its iden-tityrdquo (Bernstein 20006) Informationssoumlkning verkar tvinga in svenskaumlmnet i en ren horisontell diskurs Daumlrfoumlr behoumlver informationssoumlkning inlemmas i de vertikala delarna Detta visar ocksaring flera av de amerikanska studierna inom critical literacy prov paring exempelvis genom att elever faringr laumlsa och hitta en text som de sedan inlemmar i ett samtal om skoumlnlitteratur (Vetter et al 2020) I fokussamtalen ses daumlremot inte digitalisering i sig eller multimodala uttrycksformer som naringgot hotande mot svenskaumlmnet utan svenskaumlmnet betraktas som digitaliserat aumlven om inga exempel finns paring hur elever kan utgaring fraringn sina digitala fritidspraktiker foumlr kritisk analys (jfr Molin 2020 Skolinspektionen 2018 Norton 2013)

Ett inlemmande av det kritiska i en mer vertikal diskurs innebaumlr dock en stor risk Saring fort exempelvis critical literacy hamnar i aumlmnesplanens centrala inneharingll och kunskapskrav behoumlver det foumlrpackas och daumlrmed foumlrminskas Det verkar dessutom finnas en oumlvertro paring att kunskapskrav eller synligt laumlrande ocksaring innebaumlr en synlig pedagogik En synlig pedagogik aumlr istaumlllet en inneboende del i inramningen och relationerna mellan laumlrare och elever (Bernstein 2003)

103 Naringgra didaktiska implikationer Foumlr att svenskaumlmnet ska beharinglla sin legitimitet som aumlmne behoumlver det en tydlig klassifikation och en inriktning baringde mot en tydligare vertikal diskurs (jfr Olin-Scheller amp Tengberg 2012) och mot en critical literacy daumlr kunskap och jaumlmfoumlrelser mellan text och verklighet aumlr en stor del Svenskaumlmnet behoumlver aumlgna sig mer aringt just det som elever tycker aumlr svaringrt att foumlrstaring nivaringer i texter att foumlrstaring spraringkliga markoumlrer att foumlrstaring spraringket som baumlrare av vaumlr-deringar och texter som baumlrare av budskap En tydligare vertikal diskurs och att critical literacy kan vara en del av detta (jfr Molloy 2017) Foumlr Freire aumlr som Luke paringpekar kopplingen mellan ord och vaumlrld central Naumlr varingra olika bilder av verkligheten verkar implodera kan svenskaumlmnet vara en stilla punkt daumlr laumlrare och elever tillsammans utforskar och diskuterar baringde vaumlrlden och

278


dess texter Paring saring saumltt kan man ocksaring lyfta det ok som ligger paring elevernas axlar att paring loumlpande band producera texter saumlrskilt argumenterande saringdana Argumentationen kan i stoumlrre omfattning tillsammans med reflektion inlem-mas i diskussionerna kring text och vaumlrld och om man nu saring vill i om-skrivningar av de texter man moumlter (jfr Magnusson 2014) Jag aumlr dock inte saumlker paring att alla textmoumlten i svenskaumlmnet maringste inlemmas i ett slags hjul-taumlnkande daumlr elever alltid foumlrvaumlntas att producera naringgot Ibland kan vi helt enkelt under lugna former utan att vi snart ska till naumlsta aktivitet tala och tillsammans undersoumlka texter som aumlr aktuella Ibland kan vi noumlja oss med att producera tankar En av laumlrarna talar om att rdquoandasrdquo Det gaumlller baringde laumlrare och elever Det aumlr inte saumlkert att vi i svenskaumlmnet maringste springa fortare och goumlra fler saker Vad blir svenskaumlmnet om vi taumlnker oss att eleverna ska foumlrflytta sig mot en mer kritisk transitivitet

Laumlrarna framstaringr i fokussamtalen som sjaumllvkritiska De uttrycker att de aumlr medvetna om att deras val av texter och uppgifternas inriktning i under-visningen kan vara och ofta aumlr snedvridet (jfr Wyndhamn 2013 Bergman 2007 Dahl 2015) Som en av laumlrarna foumlreslaringr skulle laumlrare aringtminstone ibland mycket konkret kunna redogoumlra foumlr sitt urval av texter foumlr eleverna foumlr att bygga elevers medvetenhet om urvalets betydelse foumlr de texter vi moumlter och foumlr det som staringr i dem Ett saringdant medvetandegoumlrande skulle ocksaring kunna lyftas till att omfatta foumlrstaringelse foumlr att inte bara texter aumlr konstruerade utan aumlven att de textfloumlden vi moumlter aumlr det vad detta beror paring och aumlven vilka konsekvenser detta kan faring Jag menar att en saringdan medvetenhet aumlr viktigare aumln att vi aumlgnar mer tid aringt informationssoumlkning i svenskaumlmnet Den aumlr viktig men den maringste inlemmas i en vertikal diskurs vilket aumlr svaringrt naumlr den aumlger rum i form av det egna projektet Att goumlra mer av samma naumlr man redan aumlr del av en horisontell diskurs leder inte till baumlttre foumlrstaringelse eller laumlrande Daumlrfoumlr aumlr det ett rationellt beslut som laumlrarna tar naumlr de sjaumllva goumlr urvalet saring att de tillsammans med eleverna kan arbeta med texter men laumlrarens urval kan lyftas foumlr eleverna Informationssoumlkning boumlr goumlras som ett gemensamt projekt daumlr de texter som elever moumlter blir foumlremaringl foumlr en diskussion

Vad det kritiska i svenskaumlmnet aumlr och kan utgoumlras av besvaras i studien av laumlrarna sjaumllva en maringngfald av kritiska praktiker haumlmtade fraringn baringde skoumln-litteratur och spraringk (jfr Parmenius Swaumlrd 2008) inlemmade i en vertikal diskurs daumlr utvecklande av elevers kritiska foumlrmaringga och foumlrharingllningssaumltt ska ses som en foumlrflyttning fraringn okritisk mot kritisk transitivitet

279


104 Metoddiskussion Avhandlingen vilar paring antagandet att spraringk och dess sociala sammanhang aumlr oumlmsesidigt beroende av varandra Spraringkliga uttryck och handlingar aumlr inte bara situerade i sociala praktiker utan befinner sig i ett sammanhang av sociala konstruktioner paring makronivaring med betydelse foumlr den sociala prak-tikens mikronivaring Svenskundervisning vad det aumlr och kan vara och vaumlr-deringar kring denna aumlr inte bara beroende av aktoumlrer (elever och laumlrare) laumlrarnas historia elevernas historia utan aumlr ocksaring situerat i en historisk och samhaumlllelig kontext vilken utifraringn ett laumlrarperspektiv aumlr osynlig Vad naringgon saumlger aumlr inte bara en utsaga haumlr och nu utan ett yttrande som kan foumlrstarings i ett vidare socialt sammanhang Eftersom det handlar om undervisning och det kritiska anvaumlnder jag Bernsteins kodteori som baringde kan visa och foumlrklara moumlnster i de undervisningssituationer daumlr det kritiska aumlr relevant liksom hur den kunskap som aumlr knuten till det kritiska kan betraktas Aumlven Freire om-famnar den tanken

Valet att anvaumlnda tre olika slags material grundas i att jag sjaumllv slagits av hur undersoumlkningar av undervisning ofta stannar vid klassrumsinter-aktionen och daumlrmed inte beaktar de avlagringar av kontexter inom vilken undervisningen skapas Inte heller i min undersoumlkning aumlr dessa avlagringar undersoumlkta till fullo men jag ger baringde en inblick i laumlrarnas uttryckta foumlrut-saumlttningar och vaumlrderingar (genom fokussamtalen) och placerar aumlven dessa i en rad diskurser som laumlrarna behoumlver foumlrharinglla sig till tolka ignorera foumllja aringter-konstruera eller skapa Diskurser som kan och ibland maringste rekontextualiseras i undervisningen undersoumlks i textundersoumlkningen Daumlrigenom utoumlkas enligt mig den bas fraringn vilka foumlrklaringar kan haumlmtas till det som sker eller det som laumlrarna menar sker i klassrummet Samtidigt oumlppnar fokussamtalen som form aumlven foumlr associationer minnen och vaumlrderingar som inte enbart innebaumlr tradering av de aktuella styrdokumenten Det gaumlller saumlrskilt dessa grupper daumlr alla kaumlnner varandra vaumll som del av samma aumlmnesgrupp paring en skola och genom sin erfarenhet aumlr vaumll medvetna om svenskaumlmnets institutionella och professionella ramar foumlrutsaumlttningar och vaumlrderingar

Det material som aumlr resultatet av observationsstudien omfattar aringtta lektioner Dessa aumlr dock utvalda av laumlrarna som deltar paring grundval av lektio-nernas kritiska potential Laumlrarna har haumlr antingen foumlrsoumlkt att leverera det de uppfattar att jag foumlrvaumlntar mig eller att vaumllja ut det som ligger naumlrmast till hands och som de fraumlmst foumlrknippar med kritiska praktiker Jag menar emellertid att laumlrarnas urval i sig aumlr intressant och att urvalet visar paring starka diskurser kring vad det kritiska aumlr och kan vara i klassrummet

280


Tolkningsarbetet av det som saumlgs baringde under observationer och i fokus-samtalen aumlr ofraringnkomligen faumlrgade av min laumlrarerfarenhet Ett saumltt att hantera min bakgrund som laumlrare i avhandlingsarbetet har varit att tidvis foumlrsoumlka distansera mig fraringn materialet genom de mer spraringkinriktade metoderna Det blir ett laumltt tekniskt saumltt att se paring deltagarna men det moumljliggoumlr ett annat slags seende Foumlr observationernas del har tolkningen paringboumlrjats redan i klassrummet genom att de delar som valts ut av mig som intressanta ocksaring har inneburit att andra delar foumlrbisetts Urvalet har haumlr gjorts paring basis av diskurser som relevantgjorts i fokussamtalen och detta fokus har paring saring saumltt ocksaring gjort att jag till viss del har kunnat distansera mig fraringn det jag i min laumlrarbakgrund baumlr med mig till klassrummet (Marty 2015) En undersoumlkning daumlr jag hade utgaringtt fraringn observationer som sedan hade anvaumlnts i diskussionen av laumlrare hade lett till andra slags samtal och kanske aumlven mer begraumlnsade saringdana I fokus-samtalen har laumlrarna paring ett mer foumlrutsaumlttningsloumlst tillsammans ocksaring kunnat utforska svenskaumlmnets moumljligheter eftersom jag inte deltagit aktivt i sam-talen eller varit fysiskt naumlrvarande

Mitt val att endast arbeta med urval i form av diskursfragment i textunder-soumlkningen kan till viss del paringverka undersoumlkningens reliabilitet eftersom den bygger enbart paring explicita foumlrekomster av ordet rdquokritisk(t)rdquo Ett saringdant arbets-saumltt motsaumltter sig exempelvis Martin amp Rose (2007) som menar att analys av begrepps betydelse maringste utgaring fraringn hela texter och hur betydelsen skapas genom genrens olika stadier Jag menar dock att just eftersom rdquokritiskrdquo aumlr ofta foumlrekommande i houmlgstatusaktoumlrers texter med stort inflytande paring det svenska utbildningsvaumlsendet aumlr en undersoumlkning av hur betydelser kring det kritiska skapas just genom ofta foumlrekommande associationer Det aumlr saumlrskilt viktigt eftersom direkta definitioner av ordet i sig verkar saknas Det material som fokussamtalen alstrat aumlr ocksaring till viss del begraumlnsat Ett problem aumlr att anvis-ningen eller min fjaumlrrstyrning av fokussamtalen direkt har rekontextuali-serats in i fokussamtalen rdquothe assumptions values and goals pertinent to research on this subject will inform the interviewersrsquo questions and also even if perhaps with room for different views the intervieweesrsquo answersrdquo (van Leeuwen 200814) Det gaumlller exempelvis den information och instruktio-nerna som ges infoumlr fokussamtalen daumlr jag anger att undersoumlkningen ska rdquobidra till en foumlrdjupad kunskap kring hur svensklaumlrare taumlnker kring och arbetar med kaumlllkritik kritiskt taumlnkande kritiskt foumlrharingllningssaumltt och kritisk laumlsning och andra aktiviteter i samband med dettardquo (Bilaga 1 och 3) Det finns flera exempel paring manifesta rekontextualiseringar av mina instruktioner i materialet exempelvis i samtal 4 rdquojag taumlnker aumlven kritisk laumlsning som var en punktrdquo Att helt undvika saringdana rekontextualiseringar aumlr dock omoumljligt

281


och troligen inte heller oumlnskvaumlrt Jag menar att fokussamtalet aumlndaring ger mycket frihet och att mina vaumlrderingar kring vad som aumlr viktigt aumlr mindre synliga i jaumlmfoumlrelse med regelraumltta intervjuer Orden i sig aumlr som jag angivit tidigare haumlmtade fraringn laumlroplan och svenskaumlmnets aumlmnesplan liksom laumlrar-material foumlr det nationella provet och det finns risk att laumlrarna daumlrigenom foumlrbiser andra delar av undervisningen daumlr det kritiska kan foumlrekomma utan att etiketteras som saringdant

Att jag har valt att inte genomfoumlra en fullstaumlndig och multimodal analys kan ocksaring ses som en begraumlnsning Exempelvis skulle det vara oumlnskvaumlrt att ocksaring analysera laumlrarnas roumlstlaumlge gester och ansiktsuttryck i fokussamtalen och i observationsstudien Dessa kan exempelvis uttrycka legitimeringar eller aringtminstone vaumlrderingar av kritiska aspekter (jfr Johnson amp Vasudevan 2012 van Leeuwen 200857) Jag uppfattar dock saringdana betydelser som svaringra att kate-gorisera om de inte parallellt valideras verbalspraringkligt (Cheu-Jey 2009142) Som ovan naumlmnt antar jag att vaumlrderingar och moumljligen legitimeringar uttryckta genom kroppsspraringk inte aumlr kaumlnnetecknande foumlr just svenskaumlmnet utan aumlr en del av kulturellt oumlverfoumlrda beteenden paring ett mer oumlvergripande plan aumln just svenskaumlmnets undervisningspraktik

Jag har laringtit begreppen rdquokritisk foumlrmaringgardquo och rdquofoumlrharingllningssaumlttrdquo saringsom de formuleras i gy11 utan att paring foumlrhand definiera dem Jag har betraktat dem som allmaumlnspraringkliga begrepp foumlr att inte behoumlva anvaumlnda av det mer vaga rdquodet kritiskardquo och har inte heller definierat dem Med ordet rdquoskapasrdquo vill jag visa paring att det i avhandlingen handlar om konstruktioner av det kritiska och inte vad det kritiska rdquoaumlrrdquordquo[U]ppfattasrdquo handlar om de betydelser som uttrycks kring uppdraget Avhandlingen faringngar inte vad det kritiska aumlr utan hur det konstrueras

105 Utblick Resultatet pekar mot att det kritiska baringde behoumlver synliggoumlras och inlemmas i undervisningspraktiken En saringdan forskningsinriktning boumlr utfoumlras i naumlra samarbete med laumlrare och boumlr fokusera paring baringde spraringk och litteratur i form av olika semiotiska modaliteter Med tanke paring foumlrslaget att infoumlra aumlmnesbetyg oumlppnar sig just nu ett ypperligt tillfaumllle att undersoumlka och aumlven jaumlmfoumlra hur kurssystem och aumlmnesbetyg moumljliggoumlr utveckling av det kritiska taumlnkande som just svenskaumlmnet inbjuder till

282

Summary

Introduction context and aim The overarching aim of this thesis is to study teachersrsquo understanding of their task of developing studentsrsquo critical consciousness and how this under-standing is related to discourses of high-status actors (the OECD and the EU) and the national curriculum for the subject of Swedish in upper secondary school education Since ldquocriticalrdquo is currently promoted as something impor-tant and functions as a ldquobuzz phraserdquo (Ryen 2020) in international and national discourses in policy documents reports and frameworks the con-structed meanings of ldquocriticalrdquo need to be scrutinized The appearance of fake news increasingly divides opinion and uncertainty about who can be trusted and shortcomings in genuine dialogues seem to reinforce the need for the critical The world is on fire both literally and metaphorically The 2018 Pisa survey shows that only 9 of students are able to distinguish between facts and opinions and that students who show strong reading skills are more capable of effectively navigating and evaluating the reliability of sources (OECD 2021) Meanwhile the concept of knowledge is transformed by dis-courses shaped by high-status transnational actors Competencies and skills ndash as part of the concept of lifelong learning ndash influence the Swedish curricula

At the same time the Swedish school system and the subject of Swedish are changing by means of a goal-driven curriculum and measurable results thereby increasing control functions and teachersrsquo accountability The sub-ject of Swedish consisting of three different courses is described as frag-mented while also being described as ldquothe most important subjectrdquo Verbal language which is commonly taken for granted within the subject of Swedish is now regarded as one way of meaning making among others like sound pictures films and body language Nevertheless in the 2011 curricula reform the specific focus on verbal language might have contributed to a change of content in Swedish in favour of language and competences related to writing and reading non-fiction disciplinary texts Literary texts although disciplinary in the subject of Swedish no longer seem to be foregrounded ndash at least not regarding the knowledge requirements The ldquounique identityrdquo

283


(Bernstein 2000) of the subject of Swedish seems then to be under pressure As early as 1948 the Swedish curricula highlighted the importance of developing studentsrsquo criticality The importance of developing democratic and critical citizens is still an overarching task of the Swedish school system Even so the Swedish Schools Inspectorate (2018) notes that the subject of Swedish does not provide students with the tools and opportunities to critically analyse either the content of popular social media or the technological systems controlling the streams of digital information Given this background the question is how the critical task of the subject of Swedish is interpreted understood and enacted in relation to other discourses of the critical

Research methods and empirical material The study is qualitative and is based on three different data sets The main data for the thesis was collected via recorded focus group talks varying in duration between 40 and 60 minutes among teachers of Swedish The focus groups consisted of 3ndash5 experienced teachers During the talks which were conducted in my absence and led by one of the teachers words written on twelve cards were used as stimuli These words were mainly collected from the Swedish curriculum The instructions prompted the teachers to discuss and reflect on the words in connection with different conceptions of criticality in the Swedish curriculum critical thinking critical stance criti-cism of sources and critical reading The audio recordings of the five focus group discussions were transcribed and analysed by means of transitivity modality social actors and activities and legitimations

The second material consists of four policy texts and reports from the OECD and the EU two PISA reading frameworks and 27 national curri-culum texts including national tests and commentary material The inter-national policy texts from the OECD and the EU were selected as they describe knowledge requirements for the future which involves critical thinking and critical stance The texts were selected in pairs with one version from the beginning of the 21st century being compared to one from the 2010s A selection was then made by identifying discourse fragments in which the term ldquocriticalrdquo occurred These discourse fragments consisted of headings paragraphs sentences clauses and noun and verb phrases where ldquocriticalrdquo was included or subordinated The analysis was based on associations (van Leeuwen 2008) and the textual position of occurrences of ldquocriticalrdquo

The third material collected during eight classroom observations of les-sons in the subject of Swedish consists of video and audio recordings photos

284

SUMMARY

and field notes Eight observed Swedish lessons were selected by the two teachers based on their assumptions of possible critical practices Three classes with 22ndash30 students in each class took part in the study The material is immense and the selection was based mainly on my field notes in which ldquokey eventsrdquo (Bloome Puro amp Theodorou 1989) were detailed These events were related to discourses found in the other materials When listening to the audio recordings of studentsrsquo discussions I identified another eight events in which critical practices were explicitly enacted The video and audio recor-dings of these key events were then transcribed and moving patterns of the participants of interest were included The analysis focused on social actors their activities and utterances of the social practice in relation to the focus group discourses and the policy texts

Research questions bull How are educational critical practices constructed as discourses in

international policy documents and frameworks and in the national curriculum for the subject of Swedish and how do they relate to the critical task of the subject of Swedish



Theoretical perspectives The theoretical framework is based on Freirersquos critical literacy and Bernsteinrsquos code theory These two theories both recognize the strong connections between language and the social and the theories are combined in the discus-sion about the critical task of the subject of Swedish its practices and its discourses Freirersquos critical literacy comprises the development of a critical consciousness through an exploration of the relationship between the word and the world (as the present the past and the future) by reading them both (Freire amp Macedo 1987) However the relationship between the subject and the object is equally important Developing a critical consciousness is regarded as moving from uncritical transitivity ndash characterized by nostalgia herd mentality simplifications weak argumentation trust only in feelings instinctive reactions polemics and fanaticism ndash to a critical transitivity (Freire 1972 1987) Critical transitivity is characterized by taking part in

285


dialogue reflection an urge to understand examination of arguments open-ness to change and consciousness of onersquos own and othersrsquo prejudices This shift from uncritical to critical transitivity requires knowledge Literacy is then regarded as social practices which can empower as well as reproduce inequalities ie literacy as ideology I have chosen critical literacy as a theo-retical perspective because the concept of critical transitivity provides a pos-sibility to describe the development of criticality irrespective of the edu-cational system and its organization The theory is used as an overarching analysis of the constructions of the critical

Code theory is useful for analyses of all levels of the educational system the fields of knowledge production (universities) the official recontextual-ization field (political agencies authorities policies) the pedagogical recon-textualization field (teacher education textbooks pedagogical digital con-tent) and the reproduction field (pedagogical context and its interaction) The movement of discourses between these fields is called recontextual-ization In my thesis this part of the theory is used to analyse the shifts of discourses of the ldquocriticalrdquo from the recontextualization field to the re-production field

Code theory also captures how the pedagogical discourse of the classroom is the result of struggles of power and control Power relates to the distri-bution of symbolic control ie language and knowledge shaping the peda-gogical context the classification and the ldquowhatrdquo of instruction Classification captures how the pedagogical context is formed by the recontextualization principles and the struggles taking place as discourses move Control relates to the relationships enacted in the classroom and the control of the discourse the ldquohowrdquo of instruction framing Framing includes the selection pacing sequencing and evaluation of instruction To students classification means recognition of the pedagogical context and framing means realizing this by producing a legitimate text Strong classification and strong framing creates a visible pedagogy for students Weak classification and weak framing creates an invisible pedagogy for students The concepts of classification framing recognition and realization are used through the analysis This part of the theory is used for teachersrsquo discussions about their practice and classroom interaction

The concepts of classification and framing are however insufficient when it comes to describing the nature of the knowledge structures connected to the concepts of elaborated and restricted codes In my thesis these are not to be considered as different kinds of talk unevenly distributed among different social classes Instead utterances are regarded as elaborating or restricted

286

SUMMARY

depending on the context When a group shares the same knowledge parti-cipants do not have to elaborate on anything and the knowledge is merely implied and only a restricted code is needed The elaborated ndash or elaborating ndash code is used when a group does not share the same knowledge Hence the goal of the elaborated code is the transmission into a restricted code The restricted code is the beginning and the end of a successful knowledge process At school the elaborating code commonly consists of specialized language where abstraction is of great importance since ldquoit relates the material world and the immaterial worldrdquo (Bernstein 200029) Through the concepts of horizontal and vertical discourses descriptions and analyses of different knowledge structures are possible Everyday knowledge is formed and used within the horizontal discourse Knowledge is segmented and restricted in very specific social practices like doing the dishes or parking a car The vertical discourse on the other hand looks to the future to new situations and requires education and specialized elaborating codes This part of the theory is used for expressions or realizations of knowledge in the three materials

Methods of analysis A discourse analysis of the empirical material was conducted based on van Leeuwenrsquos model (2008) and Systemic Functional Linguistics (SFL) (Halliday amp Matthiessen 2014) Van Leeuwenrsquos model assumes that discourses are based on social practices and how their actors activities and legitimations are changed on turning into discourses Social practices are considered to be ldquosocially regulated ways of doing thingsrdquo (van Leeuwen 2016141) while discourses are ldquosocially constructed ways of knowing some aspect of reality [hellip] context-specific frameworks for making sense of thingsrdquo (van Leeuwen 2016138 italicized in original) This means that discourses and their social actors activities and legitimations change are added or are taken away when entering new contexts and new discourses are thereby shaped The analysis of discourses is combined with tools from SFL The first captures the experiences the ideational meta function expressed by teachers through a transitivity analysis of the processes (writing) their participants (students) and their circumstances (often) The second tool captures the relationships to people and what is said the interpersonal metafunction through modality (should can might usually) These tools were used for the three different materials but when analysing the policy texts frameworks and curricula

287


documents the textual metafunction ndash as part of the analysis of associations (van Leeuwen 2008) ndash was used

Results Critical discourses of the recontextualisation field

In the international policy texts ldquocriticalrdquo is constructed as part of mental processes in a discourse package subordinated to competences and skills This package consists of combinations of maturity responsibility creativity and reflection However discourses seem to be on the move The dominating role of competences is downplayed in favour of specific skills like critical thinking attitudes and values The association with citizenship is weakening while discourses of employment are growing stronger The concept of reflection ndash originally constructed as an overarching competence ndash also seems to be downplayed in relation to the critical In the PISA framework critical analysis is replaced by assessment and evaluation In addition ldquocriticalrdquo functions as a sign of quality characterizing the highest levels of reading proficiency

The ldquocriticalrdquo of the international policy texts is legitimated through chains based on reality claims without modality spaces thereby leaving no room for opposition The reality claims function as the nucleus of legi-timation based on abstractions such as globalization change and digital-ization These are then followed by subordinated legitimations connected to the knowledge economy and the information society The chain ends with proposed actions in terms of strong obligations like ldquoneedsrdquo or ldquorequiresrdquo or strong values such as ldquoimportantrdquo or ldquoessentialrdquo

The Swedish curricula also contain these overarching reality claims and the critical is associated with digital entrepreneurial and innovative com-petences which are stated to be important The four parts of the syllabus concerning the subject of Swedish constructs the critical differently through different associations The purpose of the subjects constructs the critical as strongly associated with scrutinizing and criticizing sources and information In the goals the critical is instead strongly associated with reflection and texts The central content on the other hand points towards scrutinizing texts associated with writing summaries and criticism of sources The critical ndash as constructed in the knowledge requirements ndash points towards ldquosourcesrdquo and criticism of the sources and is also strongly associated with correctly handling rules of quotations and references as well as summarizing non-literary texts This is also true for the national test In the national test

288

SUMMARY

texts with the potential to raise questions of sociopolitical issues are made harmless through the tasks provided focusing on narrative techniques and stylistic features During the period 2011ndash2018 the national test instructions (year 1) and the assessment rubrics increasingly stressed individual skills instead of human perspectives Critical reading and scrutinizing were constructed merely as selection practices

Teachersrsquo constructions of the critical task The subject of Swedish as constructed in the focus talks seems not always to be shaped by the teacher but by the prescribed central content and the knowledge requirements turning the subject into forms to fill in rather than developing knowledge In this kind of subject the critical ndash with the excep-tion of simplified practices of criticism of sources ndash does not always fit in and is considered to be time-consuming requiring true listening reflection and dialogue The critical is constructed as something atypical a disruption of the expected but also as something wished rather than something planned for and realized In addition the teachers express that they are forced to act uncritically lacking the time for reflection when selecting subject content The digitalization of schools which is conceived as having been accomp-lished is not stated to be a main issue of the critical but is apprehended as changing critical practices

The critical tasks of the subject of Swedish are constructed as external or intrinsic The external tasks as stated in the curriculum or by other actors through strong or weak obligation can be accepted or not enacted or not and legitimated by authorization Some might not be accepted but are enac-ted anyway and then legitimated by rationalization Practices of criticizing sources are constructed as external tasks which are not always accepted but are partly enacted due to wording in the syllabus ideally transferred to other actors or subjects where the classification of criticism of the sources is con-ceived to be stronger These practices are expressed using material processes (doing taking) Instead the real task of the subject of Swedish is placed afterwards when authorized texts are already provided and the writing and reading act is about to start

The intrinsic critical tasks are always accepted although they are not always stated in the curriculum or syllabus These tasks are based on some-times threefold legitimations the authorization of the curriculum the rationalization of what is reasonable to do within the subject of Swedish (like ldquogive toolsrdquo for critical practices) but also morally in terms of what is considered to be good or important Some of the intrinsic tasks are construc-

289


ted as wished rather than real and enacted The intrinsic tasks are expressed using mental processes such as ldquounderstandrdquo and ldquoseerdquo and they are enacted critical reading as dialogue and building joint understanding of literary and non-literary texts using concepts of intertextuality and language These critical practices are associated with reflection and slowing down the class-room discussion The task of creating critical citizens is not directly recog-nized in the focus groups if not prompted indicating that the task is conceived as too abstract in relation to common daily instruction practices in terms of accomplishing lessons However developing studentsrsquo under-standing of themselves and other perspectives is seen as an intrinsic task Contributing to developing studentsrsquo critical consciousness appears as one of the task discourses albeit not as a social political one but as understanding of oneself and others

Critical practices of the Swedish classroom Enacting the critical as conceived by teachers implies a strongly framed instruction practice which is loosened by slowing down the pace down-playing the given evaluation rules and giving students (some) control These elements are however described as exceptions in relation to common prac-tice but a legitimated text is still to be produced This happens when students engage in the text and ldquoseerdquo ie using knowledge or tools that are regarded as intrinsic to the subject of Swedish Students who are incapable of realizing the legitimated text instead act uncritically looking for details that are considered irrelevant by the teacher or mechanically filling in gaps ndash a practice of merely ldquodoingrdquo In one of the classroom observations this was reinforced by the teacher as a means of encouraging the students The teacher stressed the ease of writing and using sourcing employing a similar discourse to that use by some of the students writing and reading turn into filling in gaps not a process of thinking Providing checklists for evaluating digital sources is another example Even if the teachers try to evoke interest among students by introducing tasks related to sociopolitical issues these tasks are based on the premises and perspectives of the teacher This means that the students have to be critical about issues of little interest to them or they have to accept the perspectives of the teacher to write a superficially critical text Another issue is how studentsrsquo opinions seem to be founded merely on feelings and their own experiences unrelated to knowledge of the world This are considered examples of ldquouncriticalrdquo practices by teachers At the same time expectations are imposed on students in the syllabus to have opinions of their own and to state them openly The expectations for students to

290

SUMMARY

scrutinize their own opinions in relation to other perspectives are instead low Critical thinking is furthermore constructed as a practice of dialogue without easy solutions and dichotomies where the unsolved tensions are intrinsic to the critical practice

Towards a critical transitivity by means of a vertical discourse Knowledge is constructed as crucial for teachersrsquo wished ndash but seldom realized ndash critical practices Meanwhile teachers see knowledge as down-played in the curricula by simplifying rubrics and having a narrow focus on assessment The task of Swedish is perceived not as giving students access to knowledge but as giving them the opportunity to show what they already bring to school in exchange for a grade However teachers also describe experiences of the critical covering examples of an uncritical transitivity and of students showing critical transitivity ndash a shift from unmediated feelings towards re-flection and understanding of oneself and the world This means an encounter of Bernsteinrsquos vertical discourse and Freirersquos critical transitivity

291

Litteratur References

Abednia Arman amp Izadinia Mahsa (2013) Critical pedagogy in ELT classroom Exploring contributions of critical literacy to learnersrsquo critical consciousness Lan-guage Awareness 22(4) s 338-352

Adelswaumlrd Veronica Holsanova Jana amp Wibeck Victoria (2002) Virtual talk as a communicative resource Expolorations in the field of gene technology I Sprach-theorie und germanistische Linguistik 12 (1) s 3-26

Adolfsson Carl-Henrik (2012) Vad raumlknas som kunskap i den svenska gymnasieskolan En kritisk diskursanalys av foumlraumlndrade policyformeringar mellan 1990-talet och 2010-talet i svensk gymnasieskola Utbildning och Demokrati 21(2) s 15-38

Adolfsson Carl-Henrik (2013) Kunskapsfraringgan en laumlroplansteoretisk studie av den svenska gymnasieskolans reformer mellan 1960-talet och 2010-talet Diss Vaumlxjouml Linneacuteuniversitetet

Adolfsson Carl-Henrik (2018) Upgraded curriculum An analysis of knowledge boun-daries in teaching under the Swedish subject-based curriculum Curriculum Journal (London England) 29(3) s 424-440

Aijmer Karin (1996) Swedish modal particles in a contrastive perspective Language sciences (Oxford) 18(1) s 393-427

Alford Jennifer amp Kettle Margaret (2017) Teachersrsquo Reinterpretations of Critical Literacy Policy Prioritizing Praxis Critical Inquiry in Language Studies 14(2-3) s 182-209

Andersson Varga Pernilla (2014) Skrivundervisning i gymnasieskolan svenskaumlmnets roll i den sociala reproduktionen Diss Goumlteborg Goumlteborgs universitet

Anward Jan (2003) Textreproduktion ndash teori och praktik I Carlgren Ingrid (red) Forskning av denna vaumlrlden 2 Om praxisnaumlra forskning Stockholm Vetenskaps-raringdet s 63-81

Anwaruddin Sardar M (2016) Why critical literacy should turn to rsquothe affective turnrsquo making a case for critical affective literacy Discourse 37(3) s 381-396

Apple Michael W (2002) Does Education have Independent Power Bernstein and the question of relative autonomy British Journal of Sociology of Education 23(4) s 607-616

Apple Michael W (2018) Critical curriculum studies and the concrete problems of curriculum policy and practice Journal of Curriculum Studies 50(6) s 685-690

Apple Michael W (2019) Critical Education Critical Theory and the Critical Scholar Activist Educational Policy 33(7) s 1171-1179

Ask Sofia (2007) Vaumlgar till ett akademiskt skriftspraringk Diss Vaumlxjouml Vaumlxjouml universitet Bakhtin Mikhail Mikhailovich Emerson Caryl amp Holquist Michael (1987) Speech Gen-

res and Other Late Essays University of Texas Press

293


Barbour Rosaline S amp Kitzinger Jenny (red) (1999) Developing focus group research Politics theory and practice London SAGE

Barros Sandro (2020) Paulo Freire in a Hall of Mirrors Educational Theory 70(2) s 151-169

Barton David amp Tusting Karin (2005) Beyond communities of practice language power and social context Cambridge Cambridge University Press

Bauman Zygmunt (2017) Retrotopia Cambridge Polity Press Berger Peter amp Luckmann Thomas (1966) The social construction of reality A treatise in

the sociology of knowledge London Penguin Bergh Nestlog Ewa (2015) rdquoKritisk litteracitet i text och praktik Meningsskapande i de

mellersta skolaringrenrdquo I Lundgren Berit amp Damber Ulla (ed) Critical literacy i svensk klassrumskontext Umearing Umearing universitet s 87-108

Bergman Lotta (2007) Gymnasieskolans svenskaumlmnen en studie av svenskundervisningen i fyra gymnasieklasser Diss Lund Lunds universitet

Bernstein Basil (1999) Vertical and Horizontal Discourse An essay British Journal of Sociology of Education 20(2) s 157-173

Bernstein Basil (2000) Pedagogy symbolic control and identity theory research critique Rev ed Lanham Md Rowman amp Littlefield Publishers

Bernstein Basil (2003) Class codes and control Vol 4 The structuring of pedagogic discourse London Routledge

Bernstein Basil amp Solomon Joseph (1999) Pedagogy Identity and the Construction of a Theory of Symbolic Control Basil Bernstein questioned by Joseph Solomon British Journal of Sociology of Education 20(2) s 265-279

Berthoff Ann E (1987) Foumlrord I Freire Paulo amp Macedo Donaldo Literacy Reading the Word and the World London Routledge amp Kegan Paul

Bezemer Jeff amp Mavers Diane (2011) Multimodal transcription as academic practice a social semiotic perspective International Journal of Social Research Methodology 14(3) s 191-206

Biesta Gert (2011) God utbildning i maumltningens tidevarv Stockholm Liber Biesta Gert (2015) What Is Education For On Good Education Teacher Judgement and

Educational Professionalism European Journal of Education 501 s 75-87 DOI101111ejed12109

Biesta Gert (2021) The three gifts of teaching Towards a non-egological future for moral education Journal of Moral Education 50(1) s 39-54

Bjoumlrkvall Anders (2009) Den visuella texten Multimodal analys i praktiken Stockholm Hallgren amp Fallgren

Blommaert Jan (2007) On scope and depth in linguistic ethnography Journal of Socio-linguistics 11(5) s 682-688

Blommaert Jan (2008) Bernstein and poetics revisited voice globalization and education Discourse amp society 19(4) s 425-451

Bloome David Puro Pamela and Theodorou Erine (1989) Procedural Display and Classroom Lessons Curriculum Inquiry 19(3) s 265-291

Bloome David amp Green J (2005) Ethnography and ethnographers of and in education

294

LITTERATUR

A situated perspective I Flood James S Heath Shirley B amp Lapp Diane (Eds) Handbook of research on teaching literacy through the communicative and visual arts Mahwah NJ Lawrence Erlbaum Associates s 181-202

Bloome David amp Beauchemin Faythe (2016) Languaging Everyday Life in Classrooms Literacy research 65(1) s 152-165

Blaringsjouml Mona (2004) Studenters skrivande i tvaring kunskapsbyggande miljoumler Diss Stock-holm Stockholms universitet

Borsgaringrd Gustav (2020) Svenskaumlmnet och demokratiuppdraget Laumlrares syn paring litteratur-undervisning som demokratiarbete Utbildning amp Demokrati 29(1) s 65-84

Borsgaringrd Gustav (2021) Litteraturens maringtt politiska implikationer av litteraturunder-visning som demokrati- och vaumlrdegrundsarbete Diss Umearing Umearing universitet

Bourne Jill (2004) rdquoFraming talk Towards a rsquoradical visible pedagogyrsquordquo I Davies Brian Muller Johan amp Morais Ana (red) Reading Bernstein researching Bernstein London RoutledgeFalmer s 61-74

Brink Lars amp Nilsson Roy (2006) rdquoKanon och tradition Kanonbild och aumlmnesupp-fattning hos 75 litteraturlaumlrarerdquo I Brink Lars amp Nilsson Roy (red) Kanon och tra-dition Aumlmnesdidaktiska studier om fysik historie-och litteraturundervisning Gaumlvle Houmlgskolan Gaumlvle Laumlrarutbildningen (Laumlrarutbildningens skriftserie nr 2)

Brinkmann Svend amp Kvale Steinar (2015) InterViews Learning the Craft of Qualitative Research Interviewing (3 edition) Los Angeles Sage

Burman Anders (2008) Konsten att taumlnka krititiskt John Deweys How We Think Utbildning amp Demokrati 17(1) s 125-138

Cameron Deborah (2012) Verbal hygiene London Routledge Campbell Terry amp Parr Michelann (2013) Mapping Todayrsquos Literacy Landscapes Journal

of Adolescent amp Adult Literacy 57(2) s 131-140 Carlgren Ingrid (2015) Kunskapskulturer och undervisningspraktiker Goumlteborg Daidalos Carr Wilifred amp Kemmis Stephen (2006) Staying Critical Educational Action Research

13(3) s 347-358 Cervetti Gina Pardales Michael J amp Damico James S (2001) A Tale of Differences

Comparing the Traditions Perspectives and Educational Goals of Critical Reading and Critical Literacy Reading online 4(9) httpwwwreadingonlineorgarticles

Chen Honglin amp Derewianka Beverly (2009) Binaries and beyond A Bernsteinian perspective on change in literacy education Research Papers in Education 24(2) s 223-245

Cheu-Jey George Lee (2009) Listening to the Sound Deep Within Critique in Critical Literacy Journal of Educational Thought 43(2) s 133-149

Christie Frances amp Misson Ray (1998) rdquoFraming issues in literacy educationrdquo I Christie Frances amp Misson Ray (red) Literacy and schooling [Elektronisk resurs] London Routledge s 1-17

Christie Frances (2002) Classroom discourse analysis a functional perspective London Continuum

Christie Frances (2008) rdquoOngoing dialogue functional linguistic and Bernsteinian socio-logical perspectives on educationrdquo I Christie Frances amp Martin JR Language

295


Knowledge and Pedagogy Functional Linguistic and Sociological Perspectives [Elektronisk resurs] Continuum International Publishing Group Ltd s 3-13

Christie Frances amp Macken-Horarik Mary (2009) rdquoBuilding verticality in subject Englishrdquo I Christie Frances amp Martin JR Language Knowledge and Pedagogy Functional Linguistic and Sociological Perspectives [Elektronisk resurs] Continuum International Publishing Group Ltd s 156-183

Christie Frances amp Macken-Horarik Mary (2011) Disciplinarity and School Subject English I Christie Frances amp Maton Karl (red) Disciplinarity functional linguistics and sociological perspectives London Continuum International Publishing Group s 175-196

Christie Frances (2016) Secondary school English literary studies Cultivating a knower code I Maton Karl Hood Susan amp Shay Suellen (red) Knowledge-building educational studies in legitimation code theory London Routledge s 158-175

Cohen Louis Manion Lawrence Morrison Keith amp Proquest EBC (2017) Research Methods in Education (8 upplagan) London Taylor amp Francis Group

Collins James (2000) Bernstein Bourdieu and the New Literacy Studies Linguistics and Education 11 (1) s 65-78

Comber B amp Nixon H (2014) rdquoCritical literacy across the curriculum Learning to read question and rewrite designsrdquo I J Z Pandya amp J Aacutevila (Eds) Moving critical literacies forward A new look at praxis across contexts (pp 83-97) New York NY Routledge

Comenius Johann Amos (16571999) Didactica magna = Stora undervisningslaumlran [Ny utg] Lund Studentlitteratur

Cope Bill amp Kalantzis Mary (2013) rdquoMultiliteracies New Literacies New Learningrdquo I Framing languages and literacies Socially Situated Views and Perspectives Ed by Margaret R Hawkins New York Routledge s 105-135

Cope Bill amp Kalantzis Mary (2016) Big Data Comes to School AERA open 2(2) Cope Bill Kalantzis Mary amp Schamroth Abrams Sandra (2017) Multiliteracies Meaning-

Making and Learning in the Era of Digital Text I Serafini Frank amp Gee Elisabeth (red) Remixing multiliteracies theory and practice from New London to New Times New York NY Teachers College Press s 35-49

Copland Fiona amp Creese Angela (2015) Linguistic Ethnography London SAGE Pub-lications

Copland Fiona (2020) rdquoEthicsrdquo I Tusting Karin (red) The Routledge handbook of linguistic ethnography London Routledge s 184-197

Czerniewicz L (2010) Educational technology ndash mapping the terrain with Bernstein as cartographer Journal of Computer Assisted Learning 26(6) s 523-534

Dahl Christoffer (2015) Litteraturstudiets legitimeringar Analys av skrift och bild i fem laumlromedel i litteratur foumlr gymnasieskolan Diss Goumlteborgs universitet

Dahl Karin (1999) rdquoFraringn faumlrdighetstraumlning till spraringkutvecklingrdquo I Thavenius Jan (red) Svenskaumlmnets historia Lund Studentlitteratur s 35-89

Davis Zain (2004) rdquoThe debt to pleasure The subject and knowledge in pedagogic discourserdquo I Davies Brian Muller Johan amp Morais Ana (red) Reading Bernstein

296

LITTERATUR

researching Bernstein RoutledgeFalmer London s 44-57 Delpit Lisa (1988) The Silenced Dialogue Power and Pedagogy in Educating Other

Peoplersquos Children Harvard Educational Review 58(3) s 280-299 Deng Zongyi amp Luke Allan (2008) Subject matter Defining and theorizing school

subjects I Connelly Michael F He Ming Fang amp Phillion JoAnn (red) The Sage handbook of curriculum and instruction Los Angeles Sage Publications s 66-87

Derry Sharon J Pea Roy D Barron Brigid Engle Randi A Erickson Frederick Gold-man Ricki Hall Rogers Koshmann Timothy Lemke Jay L Sherin Miriam Gamoran Sherin Bruce L (2010) Conducting Video Research in the Learning Sciences Guidance on Selection Analysis Technology and Ethics The Journal of the learning sciences 19(1) s 3-53

Donnelly Michael (2018) Inequalities in Higher Education Applying the Sociology of Basil Bernstein Sociology (Oxford) 52(2) s 316-332

Duncan-Andrade Jeff amp Morrell Ernest (2007) rdquoCritical Pedagogy and Popular Culture in an Urban Secondary English Classroomrdquo I McLaren Peter amp Kincheloe Joe (red) Critical pedagogy Where Are We Now New York Peter Lang s 183-200

Dyches Jeanne amp Gunderson Mary P (2021) rdquoI Learned the Rulesrdquo Using a Critical Disciplinary Literacy Model to Foster Disciplinary Apprenticeship Journal of Adolescent amp Adult Literacy 64(4) s 379-387

Dyches Jeanne Boyd Ashley amp Schulz Jessica M (2021) Critical content knowledges in the English language arts classroom Examining practicing teachersrsquo nuanced perspectives Journal of Curriculum Studies 53(3) s 368ndash384

Edberg Heacutelegravene (2015) Kreativt skrivande foumlr kritiskt taumlnkande en textanalytisk fallstudie av studenters arbete med kritisk metareflektion Diss Oumlrebro Oumlrebro universitet Tillgaumlnglig paring Internet httpurnkbseresolveurn=urnnbnseorudiva-44003

Ekvall Ulla (2013) Towards critical literacy A national test and prescribed classroom preparations Education Enquiry 4(2) s 243-260

Ekvall Ulla (2015) rdquoNationella prov och kritisk litteracitetrdquo I Lundgren Berit amp Damber Ulla (red) (2015) Critical literacy i svensk klassrumskontext Umearing Umearing universitet s 153-174

Endres Benjamin (2001) A critical read on critical literacy From critique to dialogue as an ideal for literacy education Educational Theory 51(4) s 401-413

Erixon Per-Olof (2010a) Svenskaumlmnet i skaumlrmkulturen Tidskrift foumlr litteraturvetenskap 3(4) s 153-163

Erixon Per-Olof (2010b) Editorial-Educational sciences and a media ecology perspective Education Enquiry 1(3) s 137-142

Erixon Per-Olof Marner Anders Scheid Manfred Strandberg Tommy amp Oumlrtegren Hans (2012) School Subject Paradigms and Teaching Practice in the Screen Culture Art Music and the Mother Tongue (Swedish) under Pressure European Educational Research Journal EERJ 11(2) s 255-273

Erixon Per-Olof (2014) On the remediation relativisation and reflexivity of mother tongue education Education Inquiry 5(2)

297

 


Erixon Per-Olof (2016) Punctuated Equilibrium-Digital Technology in Schoolsrsquo Teaching of the Mother Tongue (Swedish) Scandinavian Journal of Educational Research 60(3) s 337-358

Erixon Per-Olof amp Loumlfgren Maria (2018) Ett demokratilyft foumlr Sverige Om relationen mellan literacy skoumlnlitteratur och demokrati i Laumlslyftet Utbildning och demokrati 27(3) s 7-33

Europaparlamentets och raringdets rekommendation 2006962EG av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser foumlr livslaringngt laumlrande Europeiska Unionens Officiella Tidning L 394 10-18

Fairclough Norman (red) (1992) Critical language awareness London Longman Fairclough Norman (2010) Critical Discourse Analysis The Critical Study of Lan-

guage London Taylor amp Francis Group Fairclough Norman (2015) Language and power 3 uppdat upplagan London Routledge Fang Zhihui amp Mary J Schleppegrell (2010) Disciplinary Literacies Across Content Areas

Supporting Secondary Reading Through Functional Language Analysis Journal of Adolescent amp Adult Literacy 53(7) s 587ndash597 DOI 101598JAAL5376

Fang Zhihui amp Coatoam Suzanne (2013) Disciplinary Literacy What You Want to Know About It Journal of Adolescent and Adult Literacy 56(8) s 627-632

Foucault Michel (2017) Oumlvervakning och straff faumlngelsets foumldelse Lund Arkiv foumlrlag Floyd Alan amp Arthur Linet (2012) Researching from within external and internal ethical

engagement International Journal of Research and Method in Education 35(2) s 171-180

Formosinho Maria Jesus Paulo amp Reis Carlos (2019) Emancipatory and critical lan-guage education a plea for translingual possible selves and worlds Critical studies in education 60(2) s 168-186

Fransson Karin amp Lundgren Ulf P (2003) Utbildningsvetenskap ndash ett begrepp och dess sammanhang Stockholm Vetenskapsraringdet

Freebody Peter (2013a) School knowledge in talk and writing Taking rsquowhen learners knowrsquo seriously Linguistics and Education 24(1) s 64-74

Freebody Peter (2013b) Knowledge and school talk Intellectual accommodations to literacy Linguistics and Education 24(1) s 4-7

Freebody Peter amp Luke Allan (1990) rsquoLiteraciesrsquo programs debates and demands in cultural context Prospect An Australian Journal of TESOL vol 5 nr 3 s 7-15

Freebody Peter amp Luke Allan (2003) rdquoLiteracy as engaging with new forms of life the rsquofour rolesrsquo modelrdquo I Bull G amp Anstey M The Literacy Lexicon Sydney Prentice-Hall s 51-65

Freebody Peter amp Kindenberg Bjoumlrn (2019) rdquoCritical literacy ndash pedagogy diversity and the digital environmentrdquo I Aldeacuten Kristina amp Bigestans Aina (red) Litteraciteter och flerspraringkighet Stockholm Liber s 276-287

Freire Paulo (20171970) Pedagogy of the oppressed Penguin Modern Classics London England Penguin Classics

Freire Paulo (19721970) Pedagogik foumlr foumlrtryckta 8 uppl Stockholm Gummesson Freire Paulo (20211970) De foumlrtrycktas pedagogik Stockholm Trinambai

298

LITTERATUR

Freire Paulo (19751973) Utbildning foumlr befrielse Svensk oumlversaumlttning av Fredrik Rodhe Stockholm Gummesson

Freire Paulo (20131974) Education for critical consciousness London Bloomsbury Academic

Freire Paulo (19781976) Pedagogik i utveckling brev till Guinea-Bissau Stockholm Gummesson Svensk oumlversaumlttning av Fredrik Rodhe

Freire Paulo amp Macedo Donaldo (1987) Literacy reading the word amp the world London Routledge amp Kegan Paul

Foumlrordning (SKOLFS 2011144) om laumlroplan foumlr gymnasieskolan Foumlrordning (SKOLFS 201014) om examensmaringl foumlr gymnasieskolans nationella program Foumlrordning (SKOLFS 2010261) om aumlmnesplaner foumlr de gymnasiegemensamma aumlmnena James Paul amp Green Judith L (1998) Discourse Analysis Learning and Social Practice

A Methodological Study Review of research in education 23 s 119-169 Garcia Antero Luke Allan amp Seglem Robyn (2018) Looking at the Next 20 Years of

Multiliteracies A Discussion with Allan Luke Theory Into Practice 57(1) s 72-78 Gardner-McTaggart Alexander amp Palmer Nicholas (2018) Global citizenship education

technology and being Globalisation Societies and Education 16(2) s 268ndash281 doi 1010801476772420171405342

Gee James P amp Green Judith (1998) Discourse Analysis Learning and Social Practice A Methodological Study Review of Research in Education 23 s 119-169

Gee James P (2012) Social linguistics and literacies ideology in discourses 4 uppl London New York Routledge

Gee James P (2013) Discourses in and out of school Looking Back I I Hawkins Margaret R (red) Framing Languages and Literacies Socially Situated Views and Perspectives New York Routledge s 51-82

Gee James P (2014) How to do discourse analysis a toolkit [Elektronisk resurs] 2 upplagan London Routledge

Gee James P (2017) A Personal Retrospective on the New London Group and Its For-mation I Serafini Frank amp Gee Elisabeth (red) (2017) Remixing multiliteracies theory and practice from New London to New Times New York NY Teachers College Press s 19-34

Gibbons Pauline Aldeacuten Kristina amp Sandell Ring Anniqa (2018) Staumlrk spraringket staumlrk laumlrandet Spraringk- och kunskapsutvecklande arbetssaumltt foumlr och med andraspraringkselever i klassrummet (5 bearb Uppl) Lund Studentlitteratur

Giroux Henry A (1987) Introduction Literacy and the Pedagogy of Political Em-powerment I Freire Paulo amp Macedo Donaldo Literacy reading the word amp the world London Routledge amp Kegan Pau 1-27

Giroux Henry A (2007) Introduction Democracy Eduation and the Politics of Critical Pedagogyrdquo I McLaren Peter amp Kincheloe Joe (red) Critical pedagogy Where Are We Now New York Peter Lang s 1-5

Giroux Henry A (2010) Rethinking Education as the Practice of Freedom Paulo Freire and the Promise of Critical Pedagogy Policy futures in education 8(6) s 715-721

Grahn Inga-Lill (2012) Tala om att taumlnka om processer och projekt vid anvaumlndning av

299

 

   

   


orden taumlnka och tanke i tre samtal Diss Goumlteborg Goumlteborgs universitet Gruppen foumlr nationella prov i svenska och svenska som andraspraringk Institutionen foumlr

nordiska spraringk Uppsala universitet httpwwwnatprovnordiskauuse Gustafsson Anna W (2009) Pamfletter en diskursiv praktik och dess strategier i tidig

svensk politisk offentlighet Diss Lund Spraringk- och litteraturcentrum Lunds univer-sitet

Gustafsson Anna W (2013) Skriftpraktiker diskursiva praktiker och analytisk kon-sekvens Spraringk amp Stil Tidskrift foumlr svensk spraringkforskning 23 s 85-106

Halkier Bente (2010) Focus groups as social enactments integrating interaction and content in the analysis of focus group data Qualitative research 10(1) s 71-89

Hallesson Yvonne (2015) Textsamtal som laumlsstoumlttande aktivitet fallstudier om text-samtals moumljligheter och begraumlnsningar i gymnasieskolans historieundervisning Diss Stockholm Stockholms universitet

Halliday MAK (1973) Appendix The functional basis of language I Bernstein Basil (red) (1973) Class codes and control Vol 2 Applied studies towards a sociology of language London Routledge

Halliday MAK amp Matthiessen Christian MIM (2004) An introduction to functional grammar 3 uppl London Arnold

Halliday M A K amp Matthiessen Christian M I M (2014) Hallidayrsquos introduction to functional grammar 4 uppl Abingdon Oxon Routledge

Hammersley Martyn (2007) Reflections on linguistic ethnography Journal of Socio-linguistics 11(5) s 689-695

Hansson Fredrik (2011) Paring jakt efter spraringk Om spraringkdelen i gymnasieskolans svensk-aumlmne Malmouml Studies in Educational Sciences vol 60

Harste Jerome C (2014) The Art of Learning to Be Critically Literate 1 Language Arts 92(2) s 90-102

Hasan Ruqaiya (2012) The concept of semiotic mediation Perspectives from Bernsteinrsquos sociology I Daniels Harry (red) (2012) Vygotsky and sociology Abingdon Oxon Routledge s 80-92

Hasan Ruqaiya (2001) Understanding talk directions from Bernsteinrsquos sociology Inter-national Journal of Social Research Methodology 4(1) s 5-9

Hasan Ruqaiya (2002) Ways of Meaning Ways of Learning Code as an explanatory concept British Journal of Sociology of Education 23(4) s 537-548

Heath Shirley Brice amp Street Brian V (2008) On ethnography approaches to language and literacy research London Routledge

Heineman Trine Lindstroumlm Anna amp Steensig Jakob (2011) Adressing epistemic in-congruence in question-answer sequences through the use of epistemic adverbs I Stivers Tanya Mondada Lorenza amp Steensig Jakob (red) The Morality of Know-ledge in Conversation [Elektronisk resurs] Cambridge Cambridge University Press s 107-130

Helgesson Karin (2011) Att staumllla krav i platsannonsen moumljligheter och begraumlnsningar med SFGs modalitetsanalys I Holmberg Per amp Karlsson Anna-Malin amp Nord Andreas (red) Funktionell textanalys (s 127ndash138) Stockholm Norstedts

300

  

LITTERATUR

Helgesson Karin (2017) rdquorsquoSortera smartrsquo Legitimering I kommunala informations-material om sopsorteringrdquo I Helgesson Karin Landqvist Hans Lyngfelt Anna Nord Andreas amp Wengelin Aringsa (red) (2017) Text och kontext perspektiv paring text-analys Malmouml Gleerups s 111-126

Hellberg Staffan (2012) First language paradigms in conflict Hidden dialogue in Swedish curricula 1962ndash2011 Journal of Curriculum Studies 44(3)

Holmberg Per amp Karlsson Anna-Malin (2013) Grammatik med betydelse En intro-duktion till funktionell grammatik Uppsala Hallgren amp Fallgren

Holmberg Per (2012) Kontext som aktivitet siuationstyp och praktik En kritisk analys av kontextbegreppet i systemisk-funktionell teori Spraringk och stil NF 22 s 67ndash86

Holmberg Per (2013) rdquoAtt skriva foumlrklarande textrdquo I Haringllsten Stina Rehnberg Hanna Sofia amp Wojahn Daniel (red) Text kontext och betydelse sex nordiska studier i systemisk-funktionell lingvistik Huddinge Soumldertoumlrns houmlgskola s 53-72 Tillgaumlnglig paring Internet httpurnkbseresolveurn=urnnbnseshdiva-19915

Holmberg Per (2015) rdquoTexten i praktiken Ett bidrag till foumlrstaringelsen av den skrivna textens kontextrdquo I Kvaringle Gunhild Maageroslash Eva amp Veum Aslaug (red) Kontekst spraringk og multimodalitet nyere sosialsemiotiske perspektiver (s 9-24) Bergen Fag-bokforlaget

Hultin Eva amp Westman Maria (2015) Textproduktion i det digitaliserade klassrummet I Lundgren Berit amp Damber Ulla (red) Critical literacy i svensk klassrumskontext Umearing Umearing universitet s 87-108

Humphrey Sally L (2013) Empowering adolescents for activist literacies Journal of Langauge and Literacy Education 9 (1) s 114-135

Haumlggstroumlm Margaretha amp Schmidt Catarina (2020) Enhancing childrenrsquos literacy and ecological literacy through critical place-based pedagogy Environmental Education Research 26(12) s 1729-1745

Ivanic Roz (2004) Discourses of writing and learning to write Language and Education 28(3) s 220-245

Jackson Sue (2007) Freire re-viewed Educational theory 57(2) s 199-213 Jank Werner amp Meyer Hilbert (1997) Sambandet mellan didaktisk teorikunskap och

handlingskompetens I Uljens Michael (red) Didaktik ndash teori reflektion och prak-tik Lund Studentlitteratur s 35-46

Janks Hilary (2000) Domination access diversity and design a synthesis for critical literacy education Educational review (Birmingham) 52(2) s 175-186

Janks Hilary (2010) Literacy and Power New York and Oxon Routledge Janks Hilary (2013) Critical literacy in teaching and research Education Inquiry 4(2) s

225-242 Janks Hilary (2014) The importance of critical literacy I Pandya Jessica Zacher amp Aacutevila

JuliAnna (red) Moving critical literacies forward a new look at praxis across contexts New York Routledge

Janks Hilary (2014) Critical Literacyrsquos Ongoing Importance for Education Journal of Adolescent amp Adult Literacy 57(5) s 349-356

Janks Hilary (2018) Critical language awareness ndash teaching the relationship between lan-

301


guage and power I Berg Nestlog Ewa amp Larsson Nils (red) Svenska ett kritiskt aumlmne Svensklaumlrarfoumlreningens aringrsskrift 2017 Stockholm Svensklaumlrarfoumlreningen 28-45

Janks Hilary (2018) Texts Identities and Ethics Critical Literacy in a Post‐Truth World Journal of Adolescent amp Adult Literacy 62(1) s 95-99

Janks Hilary (2019) Critical Literacy and the Importance of Reading With and Against a Text Journal of Adolescent amp Adult Literacy 62(5) s 561-564

Jenks Chris (2010) Language speaks more than it says some reflections on the work of Basil Bernstein The British Journal of Sociology 61(1)

Jewitt Carey (2008b) Multimodality and Literacy in School classrooms Review of Research in Education 32(1) s 241-267

Johansson Lotta (2014) Roumlster och roumlrelse Fokusgruppen som postkvalitativ metod Pedagogisk forskning i Sverige 19(2-3) s 110-131

John Peter (2005) The sacred and the profane subject sub-culture pedagogical practice and teachersrsquo perceptions of the classroom uses of ICT Educational review (Birmingham) 57(4) s 471-490

Johnson Elisabeth amp Vasudevan Lalitha (2012) Seeing and Hearing Students Lived and Embodied Critical Literacy Practices Theory into practice 51(1) s 34-41

Johnson Elisabeth amp Vasudevan Lalitha (2014) rdquoLooking and listening for critical literacy Recognizing Ways Youth Perform Critical Literacy in Schoolrdquo I Pandya Jessica Zacher amp Aacutevila JuliAnna (red) Moving critical literacies forward a new look at praxis across contexts New York Routledge

Jones Peter E (2013) Bernsteinrsquos rsquocodesrsquo and the linguistics of rsquodeficitrsquo Language and Education 27(2) s 161-179

Jaumlger Siegfried amp Maier Florentine (2016) rdquoAnalysing discourses and dispositives A foucauldian approach to theory and methodologyrdquo I Wodak Ruth amp Meyer Michael (red) Methods of critical discourse studies (s 109ndash136) 3 uppl Los Angeles SAGE

Kahlin Linda (2008) Sociala kategoriseringar i samspel hur koumln etnicitet och generation konstitueras i ungdomars samtal Stockholm Visby Acta Universitatis Stockholmiensis

Kansanen Pertti (1997) Vad aumlr skolpedagogik I Uljens Michael (red) Didaktik ndash teori reflektion och praktik Lund Studentlitteratur s 146-165

Karlsson Anna-Malin (2011a) Spraringket som resurs foumlr kunskapsutveckling och kritisk reflektion Soumldertoumlrns houmlgskola Svenska

Karlsson Anna-Malin (2011b) rdquoTexters ideationella grammatikrdquo I Holmberg Per Karlsson Anna-Malin amp Nord Andreas (red) (2011) (s 21-38) Funktionell text-analys 1 uppl Stockholm Norstedt

Kincheloe Joe L (2007) rdquoCritical Pedagogy in the Twenty-first Centuryrdquo I McLaren Peter amp Kincheloe Joe (red) Critical pedagogy Where Are We Now (s 9-42) New York Peter Lang s 9-42

Kitzinger Jenny (1994) The methodology of Focus Groups the importance of interaction between research participants Sociology of Health amp Illness 16(1) s 103-121

302

LITTERATUR

Knutas Edmund (2008) Mellan retorik och praktik en aumlmnesdidaktisk och laumlroplansteo-retisk studie av svenskaumlmnena och fyra gymnasielaumlrares svenskundervisning efter gymnasiereformen 1994 Diss Umearing Umearing universitet

Kress Gunther (2003) Literacy in the new media age London Routledge Kress Gunther (2010) Multimodality A social semiotic approach to contemporary com-

munication Oxon and New York Routledge Kress Gunther amp van Leeuwen Theo (2006) Reading images The grammar of visual

design 2 uppl London Routledge Kroksmark Tomas (1997) Undervisningsmetodik som forskningsomraringde I Uljens Michael

(red) (2008) Didaktik ndash teori reflektion och praktik Lund Studentlitteratur s 77-97 Kullberg Birgitta (2004) Etnografi i klassrummet 2 rev uppl Lund Studentlitteratur Kvale Steinar (2007) Doing interviews 1 uppl Thousand Oaks Calif Sage Publications Landqvist Hans (2017) rdquoMaktutoumlvning styrdokument och gymnasieeleverrdquo I Hel-

gesson Karin Landqvist Hans Lyngfelt Anna Nord Andreas amp Wengelin Aringsa (red) Text och kontext perspektiv paring textanalys Malmouml Gleerups s 95-110

Langer Judith A (2005) Litteraumlra foumlrestaumlllningsvaumlrldar litteraturundervisning och litteraumlr foumlrstaringelse Goumlteborg Daidalos

Langer Judith A (2011) Envisioning knowledge building literacy in the academic disciplines New York Teachers College Press

Lankshear Colin Peters Michael amp Knobel Michele (2000) rdquoInformation Knowledge and Learning Some Issues Facing Epistemology and Education in a Digital Agerdquo Journal of Philosophy of Education 34(1) s 17-39

Lankshear Colin amp Knobel Michele (1997) rdquoCritical literacy and Active Citizenshiprdquo I Muspratt Sandy Luke Allan amp Freebody Peter (red) Constructing critical literacies teaching and learning textual practice Cresskill NJ Hampton Press s 95-124

Larsson Maria amp Olin‐Scheller Christina (2020) Adaptation and resistance washback effects of the national test on upper secondary Swedish teaching Curriculum journal (London England) 31(4) s 687-703

Lassus Jannika (2010) Betydelser i barnfamiljsbroschyrer Systemisk-funktionell analys av den taumlnkta laumlsaren och institutionen Helsingfors Finska finsk-ugriska och nordiska institutionen Helsingfors universitet

Leland Christine Ociepka Anne amp Kuonen Kate (2012) Reading from different interpretive stances In search of a critical perspective Journal of Adolescent amp Adult Literacy 55(5) s 428-437

Levin Benjamin (1998) An Epidemic of Education Policy Comparative Education 34(2) s 131-141

Lewison Mitzi Leland Christine amp Harste Jerome C (2015) Creating critical classrooms reading and writing with an edge 2 uppl New York Routledge

Li Jun (2008) Ethical challenges in participant observation a reflection on ethnographic fieldwork Qualitative report 13(1) s 100-115

Liedman Sven-Eric (2008) Nycklar till ett framgaringngsrikt liv ndash om EUs nyckelkompetenser Skolverket Intern rapport

Liberg Caroline (2003) Flerstaumlmmighet skolan och samhaumlllsuppdraget Utbildning amp

303


Demokrati 2003 12(2) s 13-29 Liberg Caroline Wiksten Folkeryd Jenny amp af Geijerstam Aringsa (2012a) Swedish ndash an

updated school subject Education Inquiry 3(4) s 471-493 Liberg Caroline af Geijerstam Aringsa Folkeryd Jenny Bremholm Jesper Hallesson

Yvonne amp Holtz Britt Maria (2012b) rdquoTextroumlrlighet ndash ett begrepp i roumlrelserdquo I Skaf-tun Atle amp Matre Synnoslashve (red) (2012) Skriv Les 1 artikler fra den foslashrste nordiske konferansen om skriving lesing og literacy (s 65-80) Trondheim Akademika

Liedman Sven-Eric (2021) Freire aumlr aktuell i Sverige i dag Foumlrord I Freire Paulo (20211970) De foumlrtrycktas pedagogik (s 23-27) Stockholm Trinambai

Ligozat Florence amp Almqvist Jonas (2018) Conceptual frameworks in didactics ndash learning and teaching Trends evolutions and comparative challenges European Educational Research Journal 17(1) s 3-16

Lilja Waltaring Katrin (2016) rdquoAumlger du en skruvmejselrdquo litteraturstudiets roll i laumlromedel foumlr gymnasiets yrkesinriktade program under Lpf 94 och Gy 2011 Diss Goumlteborg Goumlte-borgs universitet

Lilliedahl Jonathan (2015) The recontextualisation of knowledge towards a social realist approach to curriculum and didactics Nordic Journal of Studies in Educational Policy 2015(1) s 40-47

Linell Per (2011) Samtalskulturer kommunikativa verksamhetstyper i samhaumlllet Vol 1 Linkoumlping Institutionen foumlr kultur och kommunikation Linkoumlpings universitet

Lind Palicki Lena amp Nord Andreas (2014) rdquoNi ska skriva enkelt ndash det staringr i lagenrdquo Legitimeringar av klarsprak i en utbildning foumlr myndighetsskribenter I Spraringk i undervisning Rapport fraringn ASLAs varingrsymposium Linkoumlping 11ndash12 maj 2012 (ASLAs skriftserie 24) s 37-47

Lorenzoni Patricia (2021) rdquoPaulo Freire och den revolutionaumlra kaumlrlekens pedagogikrdquo Foumlrord I Freire Paulo (20211970) De foumlrtrycktas pedagogik (s 9-22) Stockholm Trinambai s 9-22

Luke Allan (2000) Critical literacy in Australia A matter of context and standpoint Journal of Adolescent amp Adult Literacy 43(5) s 448-461

Luke Allan (2012) Critical literacy Foundational notes Theory into Practice 51(1) s 4-11 Luke Allan (2013) rdquoRegrounding Critical Literacy Representation Facts and Realityrdquo

I Hawkins Margaret R (red) (2013) Framing Languages and Literacies Socially Situated Views and Perspectives (s 136-148) New York Routledge

Luke Allan (2014) rdquoDefining critical literacyrdquo I Pandya Jessica Zacher amp Aacutevila JuliAnna (red) Moving critical literacies forward a new look at praxis across contexts New York Routledge s 19-31

Luke Allan (2017) No Grand Narrative in Sight Literacy Research 66(1) s 157-182 Luke Allan (2018) Critical literacy schooling and social justice the selected works of Allan

Luke New York Routledge Taylor amp Francis Group Luke Allan (20181996) Genres of power Literacy education and the production of

capital I Luke Allan (2018) Critical literacy schooling and social justice the selected works of Allan Luke (s143ndash167) New York Routledge Taylor amp Francis

Luke Allan amp Freebody Peter (1997a) rdquoCritical literacy and the Question of Normativity

304

     

 

LITTERATUR

An Introductionrdquo I Muspratt Sandy Luke Allan amp Freebody Peter (red) Con-structing critical literacies teaching and learning textual practice (s1ndash18) Cresskill NJ Hampton Press

Luke Allan amp Freebody Peter (1997b) rdquoShaping the Social Practices of Readingrdquo I Constructing critical literacies teaching and learning textual practice Cresskill NJ Hampton Press s 185-225

Luke Allan amp Freebody Peter (1999) Further notes on the four resources model Reading Online 1-4

Luke Allan amp Woods Annette (2009) Critical Literacies in Schools A Primer Voices From the Middle 17(2) s 9-18

Luke Allan Woods Annette amp Dooley Karen (2011) Comprehension as Social and Intellectual Practice Rebuilding Curriculum in Low Socioeconomic and Cultural Minority Schools Theory into practice 50(2) s 157-164

Lundgren Berit (2013) Exploring critical literacy in Swedish education ndash Introductory notes Education Inquiry 4(2) s 215-223

Lundgren Berit amp Damber Ulla (2015) (red) Critical literacy i svensk klassrumskontext Umearing Umearing universitet

Lundstroumlm Stefan (2007) Textens vaumlg om foumlrutsaumlttningar foumlr texturval i gymnasie-skolans svenskundervisning Diss Umearing Institutionen foumlr litteraturvetenskap och nordiska spraringk Umearing universitet

Lundstroumlm Stefan Manderstedt Lena amp Palo Annbritt (2011) Den maumltbara litteratur-laumlsaren ndash En tendens i Lgr11 och en konsekvens foumlr svensklaumlrarutbildningen Utbild-ning amp demokrati 20(2) s 7-26

Lundstroumlm Ulf (2017) Att maumlta det vi vaumlrderar eller vaumlrdera det vi kan maumlta Utbildning och demokrati 26(1) s 43-66

Lyngfelt Anna amp Olin-Scheller Christina (2016) rdquoVem bryr sigrdquo ndash Om undervisning i critical literacy och argumenterande multimodal samhaumlllsinformation I Olin-Scheller Christina amp Tengberg Michael (red) Laumlsa mellan raderna (s 197-210) Malmouml Gleerups utbildning s 197-209

Macken-Horarik Mary (1996) rdquoLiteracy and learning across the curriculum towards a model of register for secondary school teachersrdquo I Hasan R amp Williams G (red) (1996) Literacy in society (s 232-278) London Longman

Macken-Horarik Mary (1998) Exploring the requirements of critical school literacy a view from two classrooms I Christie Frances amp Misson Ray (red) Literacy and schooling [Elektronisk resurs] London Routledge s 74-103

Macken-Horarik Mary amp Morgan Wendy (2011) Towards a metalanguage adequate to linguistic achievement in post-structuralism and English Reflections on voicing in the writing of secondary students Linguistics and education 22(2) s 133-149 doi101016jlinged201011003

Macken-Horarik M (2012) Why School English Needs a rsquoGood Enoughrsquo Grammatics (and Not More Grammar) Changing English 19(2) s 179-194

Macken-Horarik Mary Love Kristina Sandiford Carmel amp Unsworth Len (2018) Functional grammatics re-conceptualizing knowledge about language and image for

305


school English Abingdon Oxon Routledge Macnaghten Phil amp Myers Greg (2007) Focus groups I Seale Clive Gobo Giampietro

Gubrium Jaber amp Silverman David (red) Qualitative research practice London Sage s 65-79

Maguire Meg Ball Stephen amp Braun Annette (2010) Behaviour classroom management and student rsquocontrolrsquo enacting policy in the English secondary school International studies in sociology of education 20(2) s 153-170

Magnusson Petra (2014) Meningsskapandets moumljligheter Mutimodal teoribildning och multiliteracies i skolan (Diss) Fakulteten foumlr laumlrande och samhaumllle Malmouml Malmouml houmlgskola

Magnusson Petra (2015) rdquoEtt multiliteracies-perspektiv paring laumlsutvecklingsarbeterdquo I Tengberg Michael amp Olin-Scheller Christina (red) Svensk forskning om laumlsning och laumlsundervisning (s 69ndash82) Lund Gleerups Utbildning

Malmbjer Anna (2007) Skilda vaumlrldar en spraringkvetenskaplig undersoumlkning av gruppsamtal som undervisnings- och laumlrandeform inom houmlgre utbildning Diss Uppsala Uppsala universitet

Malmgren Gun (2003) Svenskaumlmnet som demokrati- och vaumlrdegrundsaumlmne Utbildning amp demokrati 12(2) s 63-76

Malmgren Lars-Goumlran (1996) Svenskundervisning i grundskolan Lund Studentlitteratur Markovaacute Ivana (2007) Dialogue in focus groups exploring in socially shared knowledge

London Equinox Publishing Martin James R 1999 Grace the logogenesis of freedom Discourse studies 1(1) s 29-56 Martin James R (2008a) Incongruent and Proud De-vilifying rsquonominalizationrsquo Discourse

amp Society 19(6) s 801-810 Martin James R (2008b) rdquoConstructing knowledge a functional linguistic perspectiverdquo

I Christie Frances amp Martin James R Language Knowledge and Pedagogy Functional Linguistic and Sociological Perspectives [Elektronisk resurs] Continuum International Publishing Group Ltd s 34-64

Martin James R (2013a) Systemic Functional Linguistics I Framing languages and literacies socially situated views and perspective Hawkins Margaret R New York Routledge s 24-50

Martin James R (2013b) Embedded literacy Knowledge as meaning Linguistics and education 24(1) s 23-37

Martin James R (2014) Evolving systemic functional linguistics beyond the clause Functional linguistics 1(1) s 1-24

Martin James R amp White Peter R R (2005) The language of Evaluation Appraisal in English Basinstoke Hampshire Palgrave Macmillan

Martin James R amp Rose David (2007) Working with discourse meaning beyond the clause 2 [rev] ed London Continuum

Marty Olivier (2015) A model of distance analysis Epistemic field notes for education ethnographers Ethnography and education 10(1) s 17-27

Masschelein Jan amp Simons Maarten (2015) Education in times of fast learning the future of the school I Ethics and Education 10(1) s 84-95

306

LITTERATUR

Maton Karl amp Muller Johan (2009) rdquoA sociology for the transmission of knowledgesrdquo I Christie Frances amp Martin JamesR Language Knowledge and Pedagogy Functional Linguistic and Sociological Perspectives [Elektronisk resurs] (s 14ndash33) Continuum International Publishing Group Ltd

McCormick Kathleen (1994) The culture of reading and the teaching of English Man-chester Manchester Univ Press

Mclaren Peter amp Kincheloe Joe L (red) (2007) Critical pedagogy where are we now New York Peter Lang

Mclaren Peter (2020) The future of critical pedagogy Educational Philosophy and Theory 52(12) s 1243-1248

Metz Mike (2018) Pedagogical Content Knowledge for Teaching Critical Language Awareness The Importance of Valuing Student Knowledge Urban education (Beverly Hills Calif) s 1-29

Mickwitz Larissa (2015) En reformerad laumlrare konstruktionen av en professionell och betygssaumlttande laumlrare i skolpolitik och skolpraktik Diss Stockholm Stockholms uni-versitet

Molin Lisa (2020) Kritiskt digitalt textarbete i klassrummet Diss (sammanfattning) Goumlteborg Goumlteborgs universitet

Molin Lisa Godhe Anna-Lena amp Lantz-Andersson Annika (2018) Instructional chal-lenges of incorporating aspects of critical literacy work in digitalised class-rooms Cogent education 5(1) DOI 1010802331186X20181516499

Molloy Gunilla (2007) Skolaumlmnet svenska en kritisk aumlmnesdidaktik Lund Student-litteratur

Molloy Gunilla (2017) Svenskaumlmnets roll om didaktik demokrati och critical literacy Lund Studentlitteratur

Moore Jason amp Schleppegrell Mary (2020) A focus on disciplinary language Bringing critical perspectives to reading and writing in science Theory into practice 59(1) s 99-108

Moore Michael Zancanella Don amp Aacutevila JuliAnna (2014) rdquoText complexity The battle for Critical Literacy in the Common Core State Standardsrdquo I Pandya Jessica Zacher amp Aacutevila JuliAnna (red) Moving critical literacies forward a new look at praxis across contexts New York Routledge s 129-145

Moore Rob (2001) Basil Bernstein 1924ndash2000 British Educational Research (27)3 367-370

Moore Rob (2008) Hierarchical knowledge structures and the canon a preference for judgements I Christie Frances amp Martin JR Language Knowledge and Pedagogy Functional Linguistic and Sociological Perspectives [Elektronisk resurs] Continuum International Publishing Group Ltd s 109-128

Moore Rob (2013) Basil Bernstein The Thinker and the Field London Taylor amp Francis Group

Morais Ana M (2002) Basil Bernstein at the Micro Level of the Classroom British Journal of Sociology of Education 23(4) s 559-569

Morrell Ernest (2009) Critical Research and the Future of Literacy Education Journal of

307


Adolescent amp Adult Literacy 53(2) s 96-104 Moss Gemma (2001) On Literacy and the Social Organisation of Knowledge Inside and

Outside School Language and Education 15(2-3) s 146-161 Nelson Nancy (2012) The reading-writing nexus Research directions I Matre Synnoslashve

amp Skaftun Atle (red) Skriv och Les (s 173-189) Trondheim Tapir Academic Press Neacutemeth Ulrika (2011) Jakten paring den godkaumlnda texten laumlspraktiker och internetanvaumlnd-

ning paring gymnasieskolan Licentiatavhandling Institutionen foumlr spraringkdidaktik Stock-holm Stockholms universitet

Nilson Eva (2017) Att skapa en laumlsare laumlsarter och laumlsare av litteraumlr text i svenskaumlmnets nationella examination paring gymnasiet ndash aringren 1968 till 2013 Diss Stockholm Stock-holms universitet

Nordin Andreas (2012) Kunskapens politik En studie av kunskapsdiskurser i svensk och europeisk utbildningspolicy Diss Linneacuteuniversitetet

Norlund Anita (2009) Kritisk sakprosalaumlsning i gymnasieskolan Didaktiska perspektiv paring laumlroboumlcker laumlrare och nationella prov Diss Goumlteborgs universitet Goumlteborg studies in educational sciences 273

Norrby Catrin (2014) Samtalsanalys saring goumlr vi naumlr vi pratar med varandra 3 [rev] uppl Lund Studentlitteratur

Norton Bonny (2013) Identity and Language Learning Extending the Conversation Bristol UK Multilingual matters

Nygren Thomas Haglund Jesper Samuelsson Christopher Robin Af Geijerstam Aringsa amp Prytz Johan (2019) Critical thinking in national tests across four subjects in Swedish compulsory school Education Inquiry 10(1) s 56-75

Nygren Thomas amp Guath Mona (2021) Students Evaluating and Corroborating Digital News Scandinavian Journal of Educational Research s 1-17

OECD (2005) The Definition and Selection of Social Competencies httpswwwoecdorgpisa35070367pdf

OECD (2015) Intervention and research protocol for OECD project on assessing progression in creative and critical thinking skills in education Oklassificerad rapport Directorate for education and skills Centre for educational research and innovation (Ceri) governing board

OECD (2018) Education 2030 The Future of Education and skills Directorate for Education and Skills

OECD (2019) rdquoPISA 2018 Reading Frameworkrdquo in PISA 2018 Assessment and Analytical Framework OECD Publishing Paris DOI httpsdoiorg1017875c07e4f1-en

OECD (2021) 21st-Century Readers Developing Literacy Skills in a Digital World PISA OECD Publishing Paris httpsdoiorg101787a83d84cb-en

OrsquoHallaron Catherine L Palincsar Annemarie S amp Schleppegrell Mary J (2015) Reading science Using systemic functional linguistics to support critical language awareness Linguistics and education 32 s 55-67

OrsquoHalloran Kay amp Lim Victor Fei (2011) Dimensioner af Multimodal Literacy Viden om Laeligsning 10 September 2011 Copenhagen Denmark Nationalt Videncenter for

308

LITTERATUR

Laesning s 14-21 Olin-Scheller Christina amp Tengberg Mikael (2012) rsquoIf It Aint True Then Itrsquos Just a

Bookrsquo The reading and teaching of faction literature Journal of Research in Reading 35(2) s 153-168

Olin-Scheller Christina (2014) rdquoTill salu Bit av runsten Om literacy kaumlllkritik och digital visdom i ett nytt medielandskaprdquo I Boglind Ann Holmberg Per Nordenstam Anna (red) Moumltesplatser texter foumlr svenskaumlmnet 1 uppl Lund Studentlitteratur s 209-222

Olin-Scheller Christina amp Tengberg Mikael (2017) Teaching and learning critical literacy at secondary school the importance of metacognition Language and Education 31(5) s 418-431

Olin-Scheller Christina amp Tanner Marie (2019) rdquoDen rsquoheligarsquo skoumlnlitteraturen och det uppkopplade klasserummetrdquo I Nordenstam Anna amp Parmenius Swaumlrd Suzanne (red) Digitalt Svensklaumlrarfoumlreningens aringrsskrift 2018 Svensklaumlrarfoumlreningen Stockholm

Palo Ann-Britt (2013) Svensklaumlraren som vision och konstruktion Diss Lulearing tekniska universitet

Pandya Zacher Jessica (2014) Standardizing and erasing critical literacy in high-stakes settings I Pandya JZ amp Aacutevila JuliAnna 2014 Moving critical literacies forward a new look at praxis across contexts New York Routledge s 160-172

Pandya Zacher Jessica (2019) In the weeds Critical literacy conversations with Allan Luke Curriculum Inquiry 49(2) s 191-202

Papen Uta (2020) Participant observation and field notes I Tusting Karin (red) The Routledge Handbook of Linguistic Ethnography (s141-153) London Routledge

Parmenius Swaumlrd Suzanne (2008) Skrivande som handling och moumlte gymnasieelever om skrivuppgifter tidsvillkor och bedoumlmning i svenskaumlmnet Diss Lund Lunds universitet

Paulus Trena M amp Lester Jessica Nina (2016) ATLASti for conversation and discourse analysis studies International journal of social research methodology 19(4) s 405ndash 428

Pettersson Daniel (2008) Internationell kunskapsbedoumlmning som inslag i nationell styr-ning av skolan Diss Uppsala Uppsala universitet

Puchta Claudia amp Potter Jonathan (1999) Asking elaborate questions focus groups and the management of spontaneity Journal of Sociolinguistics 3(3) s 314ndash335

Rasmusson Maria (2014) Det digitala laumlsandet begrepp processer och resultat Avd foumlr utbildningsvetenskap Mittuniversitetet Diss Haumlrnoumlsand Mittuniversitetet

Rehnberg Hanna Sofia (2014) Organisationer beraumlttar narrativitet som resurs i strategisk kommunikation Diss Uppsala Uppsala universitet

Rehnberg Hanna Sofia (2019) PISA-press svenska och finlaumlndska mediekonstruktioner av rdquovaumlrldens stoumlrsta elevstudierdquo Huddinge Soumldertoumlrns houmlgskola

Ringarp Johanna (2016) PISA Lends legitimacy A study of Education Policy Changes in Germany and Sweden after 2000 European Educational Research Journal 15(4) s 447-461

Roberts Cecilia amp Sarangi Srikant (1999) Hybridity in gatekeeping discourse issues of practical relevance of the researcher I Sarangi och Roberts Cecilia Talk Work and

309


Institutional Order Discourse in Medical Mediation and Management Settings Berlin Mouton de Gruyter s 473ndash503

Roberts Peter (2004) Gramsci Freire and intellectual life Interchange (Toronto 1984) 35(3) s 365ndash373

Rodhe Sten (1975) Foumlrord I Freire Paulo (1975) Utbildning foumlr befrielse Stockholm Gummesson Oumlversaumlttning Fredrik Rodhe

Rose David (2004) Sequencing and pacing of the hidden curriculum How Indigenous learners are left out of the chain I Davies Brian Muller Johan amp Morais Ana (red) Reading Bernstein researching Bernstein London RoutledgeFalmer s 91-107

Rose David (2007) Towards a Reading Based Theory of Teaching Foumlrelaumlsning vid Proceedings 33rd International Systemic Functional Congress 2006 Sao Paulo PUCSP 2007

Rose David (2018) Languages of Schooling embedding literacy learning with genre-based pedagogy European Journal of Applied Linguistics 6(1) s 59ndash89

Rose David (2018) Pedagogic register analysis mapping choices in teaching and learning Functional Linguistics 5(1) s 1ndash33

Rosenblatt Louise M (2002) Litteraturlaumlsning som utforskning och upptaumlcktsresa Lund Studentlitteratur

Roth Klas amp Roumlnnstroumlm Niclas (2015) Teacher education and the work of teachers in an age of globalization and cosmopolitization ndash the case in Sweden Policy futures in education 13(6) s 705ndash711

Ryen Erik (2020) Klafikirsquos critical-constructive Didaktik and the epistemology of critical thinking Journal of Curriculum Studies 52(2) s 214-229

Raringdets rekommendation 2018C 18901 av den 22 maj 2018 om nyckelkompetenser foumlr livslaringngt laumlrande (Text av betydelse foumlr EES) Europeiska Unionens Officiella Tidning C 189

Schieble Melissa Vetter Amy amp Meacham Mark 2015 A Discourse Analytic Approach to Video Analysis of Teaching Journal of teacher education 66(3) s 245ndash260

Schleppegrell Mary J (2001) Linguistic Features of the Language of Schooling Linguistics and education 12(4) s 431ndash459

Schleppegrell Mary J (2007) The Meaning in Grammar Research in the teaching of English 42(1) s 121

Schleppegrell Mary J (2013) The Role of Metalanguage in Supporting Academic Language Development Language learning 63(s1) s 153ndash170

Schleppegrell Mary J (2020) The knowledge base for language teaching What is the English to be taught as content Language teaching research LTR 24(1) s 17ndash27

Schmidt Catarina (2013) The question of access and design ndash Elin and Hassan walk the line of the four resources model Education Inquiry 4(2) s 301ndash314

Schmidt Catarina (2018) Barns laumlspraktiker i ett demokratiskt samhaumllle Utbildning och Demokrati 27(3) s 77-99

Schmidt Catarina amp Skoog Margareta (2020) Textual resources in the classroom The challenge of integrating critical approaches Pedagogies (Mahwah NJ) 15(4) s 296-314

310

LITTERATUR

Schroumlter Melani (2018) Absence in Critical Discourse Analysis I Wojahn Daniel Seiler Brylla Charlotta amp Westberg Gustav (red) Kritiska text- och diskursstudier Huddinge Soumldertoumlrns houmlgskola s 37-56

Sefton-Green Julian (2021) Critical literacy schooling and social justice a review of Allan Lukersquos collected essays (2018) Journal of curriculum studies 53(3) s 385ndash397

Serafini Frank (2012) Expanding the four resources model reading visual and multi-modal texts Pedagogies An international Journal 7(2) s 150-164

Shpeizer Raz (2018) Teaching critical thinking as a vehicle for personal and social transformation Research in Education 100(1) s 32-49

Simmons Amber M (2016) Supporting Critical Literacy in High School English by Using Systemic Functional Linguistics to Analyze Fantasy Canonical and Nonfiction Texts Critical Inquiry in Language Studies 13(3) s 183-209

Singh Parlo (2002) Pedagogising Knowledge Bernsteinrsquos theory of the pedagogic device British journal of sociology of education 23(4) s 571ndash582

Singh Parlo Thomas Sue amp Harris Jessica (2013) Recontextualising policy discourses a Bernsteinian perspective on policy interpretation translation enactment Journal of education policy 28(4) s 465ndash480

Sivesind Kirsten amp Wahlstroumlm Ninni (2016) Curriculum on the European policy agenda Global transitions and learning outcomes from transnational and national points of view European educational research journal EERJ 15(3) s 271ndash278

Sjoumlberg Lena (2011a) Vygotskij goes neoliberal ndash den ideala eleven och laumlraren i laumlrar-utbildningens examinationspraktik Utbildning och demokrati 20(2) s 49ndash72

Sjoumlberg L (2011b) Baumlst i klassen Laumlrare och elever i svenska och europeiska policytexter (Gothenburg studies in educational sciences 302) Goumlteborg Acta Universitatis Gothoburgensis

Sjoumlstedt Bengt (2013) Aumlmneskonstruktioner i ekonomismens tid om undervisning och styrmedel i modersmaringlsaumlmnet i svenska och danska gymnasier Diss Malmouml Malmouml houmlgskola

SKOLFS (19942) Foumlrordning om 1994 aringrs laumlroplan foumlr de frivilliga skolformerna SKOLFS (2011144) Foumlrordning om laumlroplan foumlr gymnasieskolan SKOLFS (2010261) Foumlrordning om aumlmnesplaner foumlr de gymnasiegemensamma aumlmnena SKOLFS (2018247) Skolverkets allmaumlnna raringd med kommentarer Betyg och betygs-

saumlttning Skolinspektionen (2018) Undervisning om kaumlllkritiskt foumlrharingllningssaumltt i svenska och sam-

haumlllskunskap Rapport Tillgaumlnglig via httpwwwskolinspektionensesvBeslut-och-rapporterPublikationerGranskningsrapportKvalitetsgranskningkallkritik

Skolverket (2011) Laumlroplan examensmaringl och gymnasiegemensamma aumlmnen foumlr gymnasie-skolan Stockholm Skolverket

Skoog Marianne Wahlstroumlm Ninni amp Skillmark Albin (2015) Ett sociopolitiskt perspektiv paring critical literacy i en tid av globalisering I Lundgren Berit amp Damber Ulla (red) (2015) Critical literacy i svensk klassrumskontext Umearing Umearing universitet s 175-188

Slembrouck Stef (2020) rdquoDiscourse Analysisrdquo I Tusting Karin (red) The Routledge

311

 

 


handbook of linguistic ethnography London Routledge s 28-39 Smith Richard (2016) Metamorphosis and the Management of Change Journal of Philo-

sophy of Education 50 (1) s 8-19 Soto Carlos (2020) Classroom discourse analysis as a tool for exploring ethical tensions

in a critical teaching Classroom discourse 11(2) s 129ndash148 SOU (194827) 1946 aringrs skolkommissions betaumlnkande med foumlrslag till riktlinjer foumlr det

svenska skolvaumlsendets utveckling SOU (200827) Framtidsvaumlgen ndash en reformerad gymnasieskola Betaumlnkande av Gymnasie-

utredningen SOU (202043) Bygga bedoumlma betygssaumltta ndash betyg som baumlttre motsvarar elevernas kun-

skaper Betaumlnkande av betygsutredningen 2018 Stewart David W amp Shamdasani Prem N (2015) Focus groups theory and practice 3

upplagan Thousand Oaks California SAGE Stone Kelly (2012) Making sense of critical literacy Interpreting and enacting educational

policy in one Schottish local authority School of Education Diss Edinburgh Univer-sity of Edingburgh

Street Brian V (2003) Whatrsquos new in New Literacy Studies Comparative Education Vol 5(2) s 77-91

Stribling SM (2008) Using Critical Literacy Practices in the Classroom New England Reading Association Journal 44(1) s 34-38 73

Sundberg Daniel amp Wahlstroumlm Ninni (2012) Standards-Based Curricula in a Denationalised Conception of Education The Case of Sweden European educational research journal 11(3) s 342ndash356

Sundstroumlm Sjoumldin Elin (2019) Where is the critical in literacy Tracing performances of literature reading readers and non-readers in educational practice Diss (samman-fattning) Oumlrebro Oumlrebro universitet

Tengberg Michael (2014) Att proumlva elevers laumlsfoumlrmaringga i aringrskurs nio ndash En analys av uppgiftskonstruktioner i det nationella provet i svenska delprov A Att laumlsa och foumlrstaring Utbildning och Demokrati 23(2) s 109-132

Tengberg Michael amp Olin-Scheller Christina (2016) Developing Critical Reading of Argumentative Text Effects of a Comprehension Strategy Intervention Journal of Language Teaching and Research 7 (4) s 635-645

Thavenius Marie (2017) Liv i texten om litteraturlaumlsningen i en svensklaumlrarutbildning Diss Malmouml Malmouml houmlgskola

Thavenius Jan (1981) Modersmaringl och fadersarv svenskaumlmnets traditioner i historien och nuet 1 uppl Jaumlrfaumllla Symposion

Thavenius Jan (red) (1999) Svenskaumlmnets historia Lund Studentlitteratur Troyan Francis John Harman Ruth amp Zhang Xiadong (2020) Critical SFL praxis in

teacher education Insights from Australian SFL scholars Language and Education s 1-19

Turner G (2007) Cultural literacies critical literacies and the English school curriculum in Australia International Journal of Cultural Studies 10(1) s 105-114

Unsworth Len (2014) Multimodal reading comprehension Curriculum expectations

312

 

LITTERATUR

and large-scale literacy testing practices Pedagogies (Mahwah NJ) 9(1) s 26-44 Unsworth Len amp Macken-Horarik Mary (2015) Interpretive responses to images in

picture books by primary and secondary school students exploring curriculum expectations of a rsquovisual grammaticsrsquo English in Education 49(1) s 56ndash79

Van Leeuwen Theo (2005) Introducing social semiotics London Routledge Van Leeuwen Theo (2008) Discourse and practice New tools for critical discourse

analysis OxfordNew York Oxford University Press Van Leeuwen Theo (2016) rdquoDiscourse as the recontextualization of social practice ndash a

guiderdquo I Wodak Ruth amp Meyer Michael (red) Methods of critical discourse studies 3 utgaringvan (s 137ndash153) Los Angeles SAGE

Vasquez Vivian M (2014) rdquoInquiry into the incidental unfolding of social justice issues 20 Years of Seeking Out Possibilities for Critical Literaciesrdquo I Pandya Jessica Zacher amp Aacutevila JuliAnna (red) Moving critical literacies forward a new look at praxis across contexts New York Routledge s 174-186

Vasquez Vivian M Janks Hilary amp Comber Barbara (2019) Critical Literacy as a Way of Being and Doing Language Arts 96(5) s 300ndash311

Vetenskapsraringdet (2017) God forskningssed [Elektronisk resurs] (Reviderad utgaringva) Stockholm Vetenskapsraringdet

Vetter Amy Schieble Melissa amp Martin Kahdeidra Moneacutet (2020) Critical talk moves in critical conversations examining power and privilege in an English Language Arts classroom English in Education s1ndash24

Veum Aslaug amp Skovholt Karianne (2020) Kritisk Literacy i klasserommet Oslo Universitetsforlaget

Viseacuten Pia (2015) Att samtala om texter fraringn traumlteknik och svetsteori till antikens myter textsamtalets moumljligheter som naumlrmaste zon foumlr laumlsutveckling i en klass paring gymnasiets industritekniska program Diss Stockholm Stockholms universitet Stockholm

Wahlstroumlm Ninni (2014) Utbildningens villkor II ndash en denationaliserad utbildnings-konception Utbildning och demokrati 23(3) s 77ndash94

Wahlstroumlm Ninni (2014) Equity Policy Rhetoric or a Matter of Meaning of Knowledge Towards a Framework for Tracing the rsquoEfficiency-Equityrsquo Doctrine in Curriculum Documents European Educational Research Journal 13(6) s 731ndash743

Wahlstroumlm Ninni (2016a) Vad kraumlvs av en demokratisk skola John Deweys Demokrati och utbildning i ett laumlroplansteoretiskt nutidsperspektiv Utbildning och demokrati 25(3) s 51ndash67

Wahlstroumlm Ninni (2016b) A third wave of European education policy Transnational and national conceptions of knowledge in Swedish curricula European Educational Research Journal 15(3) s 298ndash313

Wahlstroumlm Ninni (2018) When transnational curriculum policy reaches classrooms ndash teaching as directed exploration Journal of Curriculum Studies 50(5) s 654ndash668

Wahlstroumlm Ninni (2020) Tracing Implications of Transnational Policy in Curriculum Events Curriculum Journal (London England) 31(4) s587ndash604

Walldeacuten Robert (2019) Genom genrens lins pedagogisk kommunikation i tidigare skolaringr Diss Malmouml Malmouml universitet

313


Walldeacuten Robert (2020) Interconnected literacy practices Exploring classroom work with literature in adult second language education European journal for research on the education and learning of adults 11(1) s45ndash63

Wan Amy J (2014) Producing Good Citizens Literacy Training in Anxious Times Pitts-burgh University of Pittsburgh press

Weffort Francisco (1975) I Freire Paolo Utbildning foumlr befrielse Stockholm Gum-messon

Wennarings Brante Eva amp Stang Lund Elisabeth (2017) Undervisning i en sammansatt text-vaumlrld En intervjustudie med svenska och norska gymnasielaumlrare om undervisning i kritisk laumlsning och kritisk vaumlrdering av kaumlllinformation Nordic Journal of Literacy Research 3(2) s1ndash18

Westberg Gustav (2016) Legitimerade foumlraumlldraskap 1870ndash2010 en diskurshistorisk undersoumlkning Diss Stockholm Stockholms universitet

Wheelahan Leesa (2010) Why Knowledge Matters in Curriculum A realist argument London Taylor and Francis

White JW 2009 Reading rdquothe Word and the Worldrdquo The Double-Edged Sword of Teaching Critical Literacy Voices From the Middle vol 17(2) s 55-57

Wibeck Victoria (2010) Fokusgrupper Om fokuserade gruppintervjuer som undersoumlk-ningsmetod Lund Studentlitteratur

Wodak Ruth amp Meyer Michael (red) (2016) Methods of critical discourse studies 3 uppl Los Angeles SAGE

Wyndhamn Anna-Karin (2013) Taumlnka fritt taumlnka raumltt en studie om vaumlrdeoumlverfoumlring och kritiskt taumlnkande i gymnasieskolans undervisning Diss Goumlteborg Goumlteborgs uni-versitet

Zelaya Israel Ramoacuten (2015) Context existential situations and generative themes A discussion of Freirersquos pedagogical approach from a multimodal social semiotic pers-pective I Kvaringle Gunhild Maageroslash Eva amp Veum Aslaug (red) Kontekst spraringk og multimodalitet nyere sosialsemiotiske perspektiver Bergen Fagbokforlage s 171-190

Aringberg Magnus amp Olin-Scheller Christina (2018) Wolf cries on power emotions and critical literacy in first-language teaching in Sweden Gender and education 30(7) s882ndash898

Oumlstlund-Staumlrnegaringrdh Eva (2012) Att laumlsa och sedan skriva I Skaftun Atle amp Matre Synnoslashve (red) Skriv Les 1 artikler fra den foslashrste nordiske konferansen om skriving lesing og literacy (s 157-172) Trondheim Akademika

314

Bilagor

Bilaga 1 Information 1 Forskningsstudie om svenskaumlmnet

Hej

Vill du och naringgra av dina kollegor delta i ett avhandlingsprojekt om svenskaumlmnet under varingrterminen 2019 Jag aumlr doktorand i utbildningsvetenskapliga studier i aumlmnet svenska vid Institutionen foumlr kultur och laumlrande Soumldertoumlrns houmlgskola och undersoumlker hur svensklaumlrare ser paring ordet kritisk och arbetar med kritisk laumlsning och andra aktiviteter kopplade till det I undersoumlkningens foumlrsta steg samtalar 3-5 svensklaumlrare fraringn samma skolenhet tillsammans under ca 60 min kring detta Det garingr foumlrstarings ocksaring bra om ni aumlr fler aumln de angivna fem deltagarna daring det garingr att bilda flera grupper paring en skola

Tanken aumlr att jag som forskare inte aumlr paring plats under sjaumllva samtalet men att jag kan vara det om ni oumlnskar det Samtalet kan ocksaring ske via Skype eller paring annat saumltt som ni oumlnskar men det maringste pga forskningssyftet spelas in Samtalet boumlr genomfoumlras naringgon garingng under februari-april 2019 och ni kan sjaumllva vaumllja en tid som passar er bra I samtalet anvaumlnds inte intervjufraringgor utan samtalskort med ord som paring olika saumltt kan (eller kanske inte kan) kopplas samman med ordet rdquokritiskrdquo I pilotundersoumlkningen har jag utgaringtt fraringn sexton olika teman men i sjaumllva forskningsstudien kommer tolv ord att anvaumlndas Det finns inget krav paring att man maringste hinna igenom alla ord under samtalet

I ett naumlsta steg transkriberar jag samtalet och aringterkommer sedan till er med ev funderingar och fraringgor som har vaumlckts hos mig och en sammanfattning av vad jag har sett utifraringn materialet Daring kan vi antingen houmlras i en Skypediskussion eller ocksaring kan ni paring egen hand diskutera mina iakttagelser och fraringgor men aumlven detta samtal maringste spelas in Det finns ocksaring moumljlighet att enskilt skriva ner reflektioner eller att goumlra baringde och om man vill det Jag beraumlknar att detta tar ytterligare ca en timme i anspraringk Detta steg goumlrs naringgon garingng under resterande del av varingrterminen ndash naumlr ni har moumljlighet

Jag hoppas att resultaten kan bidra till en foumlrdjupad kunskap kring hur svensklaumlrare taumlnker och arbetar med kaumlllkritik kritiskt taumlnkande kritiskt foumlrharingllningssaumltt och kritisk laumlsning med tanke paring hur detta skrivs fram i laumlroplaner och kursplaner Studien tar avstamp i min licentiatavhandling rdquoJakten paring den godkaumlnda texten Laumlspraktiker och internetanvaumlndning paring gymnasieskolanrdquo

Ert deltagande maringste foumlrst godkaumlnnas av rektor vid skolenheten Det aumlr frivilligt att delta och all information om dig kommer att anonymiseras naumlr resultaten presenteras i vetenskapliga texter Det aumlr Soumldertoumlrns houmlgskola som ansvarar foumlr forskningsprojektet och den information som samlas in Det aumlr ocksaring paring Soumldertoumlrns houmlgskola som ljudfilerna kommer att lagras efter att projektet slutat och jag kommer att informera mer om detta om ni vill delta i studien Det utgaringr ingen ersaumlttning foumlr att delta

Ytterligare ett steg finns i projektet och det roumlr houmlstterminen 2019 daring klassrumsobservationer kommer att genomfoumlras Det finns dock inget krav paring att delta aumlven i denna del av undersoumlkningen Om detta aumlr aktuellt kommer mer information under varingrterminen

Om ni aumlr minst tre intresserade kollegor paring samma skolenhet aringterkommer jag med mer informationOm ni har fraringgor garingr det fint att maila mig eller ringa Maila mig er intresseanmaumllan (se naumlsta sida foumlr vilka uppgifter som behoumlvs)

Mvh Ulrika Nemeth doktorand Soumldertoumlrns houmlgskola xxxxxxshse Tfn xxx-xxxxxxxx

317


Bilaga 2 Information 2 till laumlrare om samtalsdelen av forskningsstudien om kritiska laumlspraktiker i svenskundervisningen Hej

Du har visat intresse foumlr att delta i ovanstaringende studie Som jag skrev i foumlregaringende information saring aumlr tanken att jag som forskare inte aumlr paring plats under sjaumllva fokussamtalet men att jag kan vara det om ni oumlnskar det Jag kontaktar er foumlr att komma oumlverens om under vilka former samtalet ska ske

Det aumlr frivilligt att ingaring i studien och du kan meddela att du inte laumlngre vill vara med naumlr som helst under studiens genomfoumlrande Det utgaringr ingen ersaumlttning foumlr att delta

Ljudinspelningar goumlrs av era samtal Om jag som forskare inte aumlr paring plats saring spelar ni paring egen hand in samtalet och saumlnder det till mig Ljudinspelningarna kommer att behandlas saring att inte obehoumlriga kan ta del av dem genom att materialet sparas paring loumlsenordsskyddade haringrddiskar under projektets garingng

Naumlr undersoumlkningens resultat presenteras kommer det inte att vara moumljligt att sparingra att just du har deltagit i undersoumlkningen Namn och andra uppgifter som skulle kunna goumlra det moumljligt att kaumlnna igen just dig kommer att anonymiseras i de resultat som presenteras

Naumlr projektet aumlr slut kommer ljudinspelningarna att lagras foumlr framtiden paring Soumldertoumlrns houmlgskola eftersom forskningsmaterial anses vara av vaumlrde Materialet hanteras daring i enlighet med houmlgskolans dokumenthanteringsplan och Dataskyddsfoumlrordningen (GDPR) det senare eftersom filmerna inneharingller personuppgifter i form av bilder av dig Enligt EUs dataskyddsfoumlrordning har du raumltt att kostnadsfritt faring ta del av de personuppgifter om dig som hanteras i studien och vid behov faring eventuella fel raumlttade Du kan ocksaring begaumlra att uppgifter om dig raderas samt att behandlingen av dina personuppgifter begraumlnsas Om du vill ta del av uppgifterna ska du kontakta Ulrika Nemeth som genomfoumlr forskningsstudien Soumldertoumlrns houmlgskolas dataskyddsombud narings med e-post dataskyddshse Om du aumlr missnoumljd med hur dina personuppgifter behandlas har du raumltt att ge in klagomaringl till Datainspektionen som aumlr tillsynsmyndighet

Du faringr gaumlrna ta del av resultaten efter studien och det material som handlar om dig och du faringr gaumlrna kontakta oss vid Soumldertoumlrns houmlgskola under studiens garingng om du har ytterligare fraringgor Foumlr generella fraringgor om personuppgiftshanteringen vid Soumldertoumlrns houmlgskola mejlar du dataskyddshse

Du behoumlver ocksaring fylla i den samtyckesblankett som aumlr bifogad

Foumlr ytterligare information eller fraringgor Handledare och huvudansvarig forskare aumlr docent Linda Kahlin tel xxx-xxxxxxxx

Mailadress xxxxxxshse

Studien genomfoumlrs av Ulrika Nemeth doktorand tel xxx-xxxxxxxxx Mailadress xxxxxxshse

Soumldertoumlrns houmlgskola ansvarar foumlr projektet och foumlr hanteringen av dina personuppgifter Foumlretraumldare Charlotta Weigelt xxxxxxshse prefekt vid Institutionen foumlr Kultur och laumlrande vid Soumldertoumlrns houmlgskola

318

 

 

 

 

  

BILAGOR

Bilaga 3 Samtyckesblankett laumlrare fokussamtal

Samtyckesblankett foumlr deltagande i samtalsdelen av forskningsstudien om kritiska laumlspraktiker vt 2019

Deltagande i studien innebaumlr att bull du deltar i ett fokussamtal med minst tvaring andra kollegor fraringn din arbetsplats bull en ljudinspelning goumlrs av samtalet bull du och dina kollegor genomfoumlr ytterligare ett samtal efter att ha faringtt aringterkoppling fraringn den genomfoumlrande forskaren bull Istaumlllet foumlr samtal tvaring aumlr det moumljligt att istaumlllet vaumllja att skriva en egen reflektion eller goumlra en egen inspelning med reflektioner

Information om dina raumlttigheter i samband med forskningsprojektet bull det aumlr frivilligt att ingaring i studien och det utgaringr ingen ersaumlttning bull du kan naumlr som helst under studien meddela att du inte laumlngre vill vara med och begaumlra att faring dina personuppgifter raderade bull Soumldertoumlrns houmlgskola ansvarar foumlr projektet och foumlr hanteringen av dina personuppgifter Under projektet hanteras dina personuppgifter och data som kan kopplas till dig som person konfidentiellt Efter projektet lagras ljudinspelningarna foumlr framtiden i Soumldertoumlrns houmlgskolas diarie bull du har moumljlighet att ta del av resultaten genom att kontakta den genomfoumlrande forskaren Ulrika Nemeth

Jag bekraumlftar att jag blivit informerad om projektets syfte och upplaumlgg samt faringtt moumljlighet att staumllla fraringgor Jag aumlr medveten om vad det innebaumlr foumlr mig att delta Jag samtycker till detta enligt ovan Datumhelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphellip Orthelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphellip

Signaturhelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphellip

Namnfoumlrtydligande och mailadresshelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphellip

Samtyckesblanketten skickas till Ulrika Nemeth xxxxxxxxxx xxxxxxxxxx

319


Bilaga 4

Instruktioner foumlr fokussamtal med hjaumllp av samtalskort Att taumlnka paring infoumlr genomfoumlrandet ndash till modererande laumlrare Det aumlr bra om ni kan genomfoumlra samtalet i ett mindre rum (aumln exempelvis ett klassrum) Daring blir oftast ljudinspelningen baumlttre Eftersom stora ljudfiler kan vara svaringra att oumlverfoumlra aumlr det bra om ni delar upp inspelningen i flera delar Exempelvis kan detta ske efter varje nytt samtalskort eller var femtonde minut (ungefaumlr)

Kontrollera gaumlrna i foumlrvaumlg hur inspelningen baumlst kan ske De flesta smartphones har i regel god inspelningskvalitet och kan daumlrfoumlr anvaumlndas Om ni inte har moumljlighet till detta och inte kan ordna inspelningen paring annat saumltt saring behoumlver ni meddela mig

Se till att ni har moumljlighet att ta tid Inklusive anvisningar och en presentationsrunda boumlr ni inte aumlgna mer aumln 60 minuter aringt fokussamtalet

Avsluta samtalet med att alla faringr moumljlighet att svara paring om det aumlr naringgot de vill tillaumlgga

Foumlrberedelse vid inspelningstillfaumlllet ndash till modererande laumlrare Laumlgg antingen ut korten paring ett bord med baksidan upparingt eller laumlgg dem i en burk eller liknande

1 Saumltt igaringng tidtagningen 2 Goumlr foumlrst en mycket kort testinspelning foumlr att se att alla houmlrs 3 Saumltt sedan igaringng den riktiga inspelningen 4 Presentera er saring att jag kan houmlra vem som aumlr vem Beraumltta gaumlrna kortfattat hur laumlnge ni har arbetat som svensklaumlrare och vilka aringrskurserprogram som ni undervisar just nu i aumlmnet svenska och om ni undervisar i naringgot annat aumlmne 5 Laumls sedan upp instruktionen nedan houmlgt och red ut ev oklarheter angaringende den Det aumlr bra om ev oklarheter finns med i ljudfilen Ni kan alltid kontakta mig om ni har akuta fraringgor 6 Starta gaumlrna en ny inspelning vid naringgra tillfaumlllen under samtalet foumlr att undvika alltfoumlr stora ljudfiler 7 Om ni riktar fraringgor till en specifik person under samtalet saring aumlr det av stor hjaumllp om ni saumlger namnet paring personen rdquoHur menar du daumlr Ulrikardquo

Instruktion att laumlsa houmlgt Som jag skrev i informationen till er tidigare saring ska undersoumlkningens resultat i stort saring smaringningom bidra till en foumlrdjupad kunskap kring hur svensklaumlrare taumlnker kring och arbetar med kaumlllkritik kritiskt taumlnkande kritiskt foumlrharingllningssaumltt och kritisk laumlsning och andra aktiviteter i samband med detta

Vaumlnd upp ett kort i taget Anvaumlnd orden foumlr att associera resonera argumentera eller fundera kring ordet rdquokritiskrdquo Om det dragna ordet exempelvis aumlr rdquospraringkrdquo saring ska ni resonera utifraringn era tankar och aringsikter kring eventuella kopplingar som kan finnas mellan rdquokritiskrdquo och rdquospraringkrdquo Det aumlr svenskaumlmnet som aumlr i fokus foumlr samtalet Naringgra ord aumlr haumlmtade fraringn gymnasieskolans styrdokument andra aumlr mer allmaumlnna och kanske vaga Vissa samtalskort inneharingller ordpar Om ni uppfattar ett ord som vagt saring faringr ni tolka inneharingllet tillsammans Ta ett nytt kort naumlr ni kaumlnner er faumlrdiga eller naumlr kortet inte laumlngre bidrar till samtalet men byt inte kort direkt Ge varandra tid att taumlnka och svara och se till att alla har moumljlighet att komma till tals Det finns tolv kort bifogade Ni behoumlver inte hinna med ett visst antal kort och absolut inte alla kort

320

BILAGOR

Bilaga 5

Information till laumlrare om observationsdelen av forskningsstudien om kritiska text praktiker i svenskundervisningen Jag vill haumlrmed tacka foumlr ditt deltagande i den foumlrsta delen av studien om kritiska textpraktiker i svenskundervisningen Jag kontaktar dig nu foumlr att informera om naumlstkommande del av undersoumlkningen som utfoumlrs under houmlstterminen 2019 Det finns som du vet inget krav paring att delta i den haumlr delen av undersoumlkningen om man deltagit i den foumlrsta delen

Den andra delen av studien fokuserar paring vad som haumlnder i klassrummet hur laumlraren medvetet arbetar med kritiska textpraktiker och vad som haumlnder i klassrummet daring men aumlven hur kritiska textpraktiker kan synliggoumlras oavsett laumlrarens planering aumlr av intresse Om du aumlr intresserad av att delta vaumlljer du eventuellt i samraringd med mig ut en eller flera lektioner Eleverna i beroumlrd klass kommer att informeras skriftligt vid tvaring tillfaumlllen och eleverna faringr daumlrefter fylla i en medgivande-blankett Om det aumlr moumljligt kommer jag gaumlrna paring besoumlk foumlr att kortfattat och muntligt informera om studien

Det aumlr frivilligt att ingaring i studien och du kan meddela att du inte laumlngre vill vara med fram till dess att jag har boumlrjat analysera materialet Det utgaringr ingen ersaumlttning foumlr att delta

Klassrumsobservationen dokumenteras med hjaumllp av observationsanteckningar ljudinspelningar fotografering och naumlr saring aumlr noumldvaumlndigt aumlven videoinspelningar Aumlven utdelat material och anvaumlnda texter samlas in av mig eller fotograferas Foton ljud- och videoinspelningar kommer att behandlas saring att inte obehoumlriga kan ta del av dem genom att materialet sparas paring loumlsenordskyddade haringrddiskar under projektets garingng Naumlr undersoumlkningens resultat presenteras kommer det inte att vara moumljligt att sparingra att just du har deltagit i undersoumlkningen Namn och andra uppgifter som skulle kunna goumlra det moumljligt att kaumlnna igen just dig kommer att anonymiseras i de resultat som presenteras

Naumlr projektet aumlr slut kommer video- och ljudinspelningarna och foton att lagras foumlr framtiden paring Soumldertoumlrns houmlgskola eftersom forskningsmaterial anses vara av vaumlrde Materialet hanteras daring i enlighet med houmlgskolans dokumenthanteringsplan och Dataskyddsfoumlrordningen (GDPR) Enligt EUs dataskyddsfoumlrordning har du raumltt att kostnadsfritt faring ta del av de personuppgifter om dig som hanteras i studien och vid behov faring eventuella fel raumlttade Du kan ocksaring begaumlra att uppgifter om dig raderas samt att behandlingen av dina personuppgifter begraumlnsas Om du vill ta del av uppgifterna ska du kontakta Linda Kahlin som aumlr huvudansvarig forskare Soumldertoumlrns houmlgskolas dataskyddsombud narings med e-post dataskyddshse Om du aumlr missnoumljd med hur dina personuppgifter behandlas har du raumltt att ge in klagomaringl till Datainspektionen som aumlr tillsynsmyndighet

Du faringr gaumlrna ta del av resultaten efter studien eller det material som handlar om dig och du kan kontakta forskarna vid Soumldertoumlrns houmlgskola under studiens garingng om du har ytterligare fraringgor

Foumlr ytterligare information eller fraringgor Handledare och huvudansvarig forskare aumlr docent Linda Kahlin tel xxx-xxxxxx xxxxxxshse

Studien genomfoumlrs av Ulrika Nemeth doktorand tel xxx-xxxxxx xxxxxxshse

321


Bilaga 6 information till elever infoumlr observationsstudie

Information 1 till elever om observationsdelen av forskningsstudien om kritiska laumlspraktiker i svenskundervisningen

Hej Jag aumlr doktorand i aumlmnet svenska paring Soumldertoumlrns houmlgskola Min undersoumlkning fokuserar paring hur man i svenskaumlmnet arbetar med att utveckla elevers kritiska foumlrmaringgor foumlrharingllningssaumltt och det kritiska taumlnkandet och vad det kritiska arbetet kan innebaumlra i svenskaumlmnet Din svensklaumlrare har tidigare deltagit i ett samtal med sina kollegor Den andra delen bestaringr i klassrumsobservationer och jag skulle alltsaring vilja besoumlka er klass en eller flera garingnger naumlr ni har aumlmnet svenska

Naumlr jag genomfoumlr klassrumsobservationerna skriver jag ner mycket av det jag ser men jag tar ocksaring hjaumllp av ljudinspelningar och ibland kan jag ocksaring behoumlva anvaumlnda videoinspelningar beroende paring vad som haumlnder i klassrummet Jag fotograferar ocksaring exempelvis det laumlraren skriver paring tavlan eller projicerar paring tavlan men aumlven utdelade uppgifter och texter som ni laumlser eller skriver

Det aumlr frivilligt att ingaring i studien och du kan meddela att du inte laumlngre vill vara med fram till dess att jag har boumlrjat bearbeta materialet Det utgaringr ingen ersaumlttning foumlr att delta Om du vill delta saring kommer du att faring fylla i en medgivandeblankett

Naumlr undersoumlkningens resultat presenteras kommer det inte att vara moumljligt att sparingra att just du har deltagit i undersoumlkningen namn bilder och andra uppgifter som skulle kunna goumlra det moumljligt att kaumlnna igen just dig kommer att anonymiseras i de resultat som presenteras Ljudinspelningarna transkriberas dvs de skrivs ner som text Eventuella videoinspelningar bearbetas saring att de som aringterfinns paring filmerna inte garingr att kaumlnna igen

Resultatet av studien presenteras saring smaringningom i form av en doktorsavhandling

Foumlr ytterligare information eller fraringgor Huvudansvarig forskare och huvudhandledare aumlr docent Linda Kahlin xxxxxxshse

Studien genomfoumlrs av Ulrika Nemeth doktorand xxxxxxshse

322

BILAGOR

Bilaga 7 Information 2 till elever infoumlr observationsstudien Information 2 till elever infoumlr observationsdelen av forskningsstudien om kritiska textpraktiker i svenskundervisningen Hej

Haumlr kommer mer information om forskningsstudien angaringende hur elever och laumlrare arbetar i aumlmnet svenska med att utveckla kritiska foumlrmaringgor och vad det kritiska arbetet kan innebaumlra i svenskaumlmnet

Det aumlr frivilligt att ingaring i studien och du kan meddela att du inte laumlngre vill vara med fram tills jag har boumlrjat bearbeta materialet Det utgaringr ingen ersaumlttning foumlr att delta Om du kan taumlnka dig att delta kommer du att faring fylla i en samtyckesblankett

Naumlr jag genomfoumlr klassrumsobservationerna skriver jag ner mycket av det jag ser och jag fotograferar exempelvis det laumlraren skriver paring tavlan eller projicerar men aumlven utdelade uppgifter och exempel paring det ni laumlser eller skriver Jag anvaumlnder ocksaring ljudinspelningar och ibland kan jag behoumlva spela in kortare delar av lektionen paring film

Ljud- och videoinspelningar och foton kommer att behandlas saring att inte obehoumlriga kan ta del av dem genom att materialet sparas paring loumlsenordskyddade haringrddiskar under projektets garingng Aumlven utdelat material och anvaumlnda texter samlas in av mig eller ocksaring anvaumlnds fotografering foumlr detta Naumlr undersoumlkningens resultat presenteras kommer det inte att vara moumljligt att sparingra att just du har deltagit i undersoumlkningen namn bilder och andra uppgifter som skulle kunna goumlra det moumljligt att kaumlnna igen just dig kommer att anonymiseras i de resultat som presenteras

Naumlr projektet aumlr slut kommer video- och ljudinspelningarna och foton att lagras foumlr framtiden paring Soumldertoumlrns houmlgskola eftersom forskningsmaterial anses vara av vaumlrde Materialet hanteras daring i enlighet med houmlgskolans dokumenthanteringsplan och Dataskyddsfoumlrordningen (GDPR) Enligt EUs dataskyddsfoumlrordning har du raumltt att kostnadsfritt faring ta del av de personuppgifter om dig som hanteras i studien och vid behov faring eventuella fel raumlttade Du kan ocksaring begaumlra att uppgifter om dig raderas samt att behandlingen av dina personuppgifter begraumlnsas Om du vill ta del av uppgifterna ska du kontakta Ulrika Neacutemeth som genomfoumlr forskningsstudien Soumldertoumlrns houmlgskolas dataskyddsombud narings med e-post dataskyddshse Om du aumlr missnoumljd med hur dina personuppgifter behandlas har du raumltt att ge in klagomaringl till Datainspektionen som aumlr tillsynsmyndighet



Studien genomfoumlrs av Ulrika Nemeth doktorand tel xxx-xxxxxx xxxxxxshse Soumldertoumlrns houmlgskola ansvarar foumlr projektet och foumlr hanteringen av dina personuppgifter Foumlretraumldare Charlotta Weigelt xxxxxxshse prefekt vid Institutionen foumlr Kultur och laumlrande vid Soumldertoumlrns houmlgskola

323


Bilaga 8

Samtyckesblankett foumlr elever angaringende deltagande i forskningsstudien om textpraktiker klassrumsobservationer

Deltagande i studien innebaumlr att

o Forskaren besoumlker lektioner efter oumlverenskommelse med din laumlrare o Ljudinspelning videoinspelning och fotografering sker under

klassrumsobservationen o Att eventuella uppgiftsbeskrivningar och texter samlas in och foton tas av texter som

anvaumlnds eller finns tillhands i klassrummet

Information om dina raumlttigheter i samband med forskningsprojektet

bull det aumlr frivilligt att ingaring i studien och det utgaringr ingen ersaumlttning bull du kan meddela att du inte laumlngre vill vara med innan materialet har bearbetats och

du kan begaumlra att faring dina personuppgifter raderade bull Soumldertoumlrns houmlgskola ansvarar foumlr projektet och foumlr hanteringen av dina

personuppgifter Under projektet hanteras dina personuppgifter och data som kan kopplas till dig som person konfidentiellt Efter projektet lagras ljudinspelningarna foumlr framtiden i Soumldertoumlrns houmlgskolas diarie

bull du har moumljlighet att ta del av resultaten genom att kontakta mig

Jag bekraumlftar att jag blivit informerad om projektets syfte och upplaumlgg samt faringtt moumljlighet att staumllla fraringgor Jag aumlr medveten om vad det innebaumlr foumlr mig att delta Jag samtycker till detta enligt ovan

Jag accepterar att videomaterialet visas foumlr andra forskare i forskningssyfte Mitt ansikte doumlljs daring med hjaumllp av ett datorprogram

Jag accepterar INTE att videomaterialet visas foumlr andra forskare

Jag accepterar att avsnitt ur videomaterialet anvaumlnds foumlr undervisningssyften Mitt ansikte foumlrvraumlngs daring

Jag accepterar att avsnitt ur videomaterialet anvaumlnds foumlr undervisningssyften Jag oumlnskar att baringde ansikte och roumlst foumlrvraumlngs daring

Jag accepterar INTE att videomaterialet anvaumlnds foumlr undervisningssyften

Orthelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphellip Datumhelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphellip

Underskrifthelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphellip

Namnfoumlrtydligande

helliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphellip

324

BILAGOR

Bilaga 9

Samtyckesblankett foumlr laumlrare gaumlllande deltagande i observationsdelen av avhandlingsprojekt om kritiska textpraktiker


o forskaren besoumlker ditt klassrum efter oumlverenskommelse med dig o ljudinspelning ibland videoinspelning och fotografering sker under

klassrumsobservationerna o eventuella uppgiftsbeskrivningar och texter samlas in och foton tas av multimodala

texter som anvaumlnds eller finns tillhands i klassrummet




personuppgifter Under projektet hanteras dina personuppgifter och data som kan kopplas till dig som person konfidentiellt Efter projektet lagras ljud- och videoinspelningarna och fotografier foumlr framtiden i Soumldertoumlrns houmlgskolas diarie



Jag accepterar att ev videomaterial faringr visas foumlr andra forskare i forskningssyfte Mitt ansikte doumlljs daring genom ett datorprogram

Jag accepterar att ev ljudmaterial faringr spelas upp foumlr andra forskare i forskningssyfte

Jag accepterar INTE att ev videomaterial visas foumlr andra forskare

Jag accepterar att avsnitt ur videomaterialet anvaumlnds foumlr undervisningssyften Mitt ansikte doumlljs daring genom ett datorprogram

Jag accepterar att avsnitt ur videomaterialet anvaumlnds foumlr undervisningssyften Jag oumlnskar daring att baringde ansikte och roumlst foumlrvraumlngs





helliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphellip

325

Soumldertoumlrn Doctoral Dissertations

1 Jolanta Aidukaite The Emergence of the Post-Socialist Welfare State The case of the Baltic States Estonia Latvia and Lithuania 2004

2 Xavier Fraudet Politique eacutetrangegravere franccedilaise en mer Baltique (1871ndash1914) De lrsquoexclu-sion agrave lrsquoaffirmation 2005

3 Piotr Wawrzeniuk Confessional Civilising in Ukraine The Bishop Iosyf Shumliansky and the Introduction of Reforms in the Diocese of Lviv 1668ndash1708 2005

4 Andrej Kotljarchuk In the Shadows of Poland and Russia The Grand Duchy of Lithuania and Sweden in the European Crisis of the mid-17th Century 2006

5 Haringkan Blomqvist Nation ras och civilisation i svensk arbetarroumlrelse foumlre nazismen 2006

6 Karin S Lindeloumlf Om vi nu ska bli som Europa Koumlnsskapande och normalitet bland unga kvinnor i transitionens Polen 2006

7 Andrew Stickley On Interpersonal Violence in Russia in the Present and the Past A Sociological Study 2006

8 Arne Ek Att konstruera en uppslutning kring den enda vaumlgen Om folkroumlrelsers mo-dernisering i skuggan av det Oumlsteuropeiska systemskiftet 2006

9 Agnes Ers I maumlnsklighetens namn En etnologisk studie av ett svenskt bistaringndsprojekt i Rumaumlnien 2006

10 Johnny Rodin Rethinking Russian Federalism The Politics of Intergovernmental Rela-tions and Federal Reforms at the Turn of the Millennium 2006

11 Kristian Petrov Tillbaka till framtiden Modernitet postmodernitet och generations-identitet i Gorbačevs glasnostrsquo och perestrojka 2006

12 Sophie Soumlderholm Werkouml Patient patients Achieving Patient Empowerment through Active Participation Increased Knowledge and Organisation 2008

13 Peter Boumltker Leviatan i arkipelagen Staten foumlrvaltningen och samhaumlllet Fallet Est-land 2007

14 Matilda Dahl States under scrutiny International organizations transformation and the construction of progress 2007

15 Margrethe B Soslashvik Support resistance and pragmatism An examination of motiva-tion in language policy in Kharkiv Ukraine 2007

16 Yulia Gradskova Soviet People with female Bodies Performing beauty and maternity in Soviet Russia in the mid 1930ndash1960s 2007

17 Renata Ingbrant From Her Point of View Womanrsquos Anti-World in the Poetry of Anna Świrszczyńska 2007

18 Johan Eellend Cultivating the Rural Citizen Modernity Agrarianism and Citizenship in Late Tsarist Estonia 2007

19 Petra Garberding Musik och politik i skuggan av nazismen Kurt Atterberg och de svensk-tyska musikrelationerna 2007

20 Aleksei Semenenko Hamlet the Sign Russian Translations of Hamlet and Literary Canon Formation 2007

21 Vytautas Petronis Constructing Lithuania Ethnic Mapping in the Tsarist Russia ca 1800ndash1914 2007

22 Akvile Motiejunaite Female employment gender roles and attitudes The Baltic coun-tries in a broader context 2008

23 Tove Lindeacuten Explaining Civil Society Core Activism in Post-Soviet Latvia 2008 24 Pelle Aringberg Translating Popular Education Civil Society Cooperation between

Sweden and Estonia 2008 25 Anders Nordstroumlm The Interactive Dynamics of Regulation Exploring the Council of

Europersquos monitoring of Ukraine 2008 26 Fredrik Doeser In Search of Security After the Collapse of the Soviet Union Foreign

Policy Change in Denmark Finland and Sweden 1988ndash1993 2008 27 Zhanna Kravchenko Family (versus) Policy Combining Work and Care in Russia and

Sweden 2008 28 Rein Juumlriado Learning within and between public-private partnerships 2008 29 Elin Boalt Ecology and evolution of tolerance in two cruciferous species 2008 30 Lars Forsberg Genetic Aspects of Sexual Selection and Mate Choice in Salmonids 2008 31 Eglė Rindzevičiūtė Constructing Soviet Cultural Policy Cybernetics and Governance

in Lithuania after World War II 2008 32 Joakim Philipson The Purpose of Evolution lsquoStruggle for existencersquo in the Russian-

Jewish press 1860ndash1900 2008 33 Sofie Bedford Islamic activism in Azerbaijan Repression and mobilization in a post-

Soviet context 2009 34 Tommy Larsson Segerlind Team Entrepreneurship A process analysis of the venture

team and the venture team roles in relation to the innovation process 2009 35 Jenny Svensson The Regulation of Rule-Following Imitation and Soft Regulation in

the European Union 2009 36 Stefan Hallgren Brain Aromatase in the guppy Poecilia reticulate Distribution con-

trol and role in behavior 2009 37 Karin Ellencrona Functional characterization of interactions between the flavivirus

NS5 protein and PDZ proteins of the mammalian host 2009 38 Makiko Kanematsu Saga och verklighet Barnboksproduktion i det postsovjetiska Lett-

land 2009

39 Daniel Lindvall The Limits of the European Vision in Bosnia and Herzegovina An Analysis of the Police Reform Negotiations 2009

40 Charlotta Hillerdal People in Between ndash Ethnicity and Material Identity A New Ap-proach to Deconstructed Concepts 2009

41 Jonna Bornemark Kunskapens graumlns ndash graumlnsens vetande 2009 42 Adolphine G Kateka Co-Management Challenges in the Lake Victoria Fisheries A

Context Approach 2010 43 Reneacute Leoacuten Rosales Vid framtidens hitersta graumlns Om pojkar och elevpositioner i en

multietnisk skola 2010 44 Simon Larsson Intelligensaristokrater och arkivmartyrer Normerna foumlr vetenskaplig

skicklighet i svensk historieforskning 1900ndash1945 2010 45 Haringkan Laumlttman Studies on spatial and temporal distributions of epiphytic lichens

2010 46 Alia Jaensson Pheromonal mediated behaviour and endocrine response in salmonids

The impact of cypermethrin copper and glyphosate 2010 47 Michael Wigerius Roles of mammalian Scribble in polarity signaling virus offense and

cell-fate determination 2010 48 Anna Hedtjaumlrn Wester Maumln i kostym Prinsar konstnaumlrer och tegelbaumlrare vid sekel-

skiftet 1900 2010 49 Magnus Linnarsson Postgaringng paring vaumlxlande villkor Det svenska postvaumlsendets orga-

nisation under stormaktstiden 2010 50 Barbara Kunz Kind words cruise missiles and everything in between A neoclassical

realist study of the use of power resources in US policies towards Poland Ukraine and Belarus 1989ndash2008 2010

51 Anders Bartonek Philosophie im Konjunktiv Nichtidentitaumlt als Ort der Moumlglichkeit des Utopischen in der negativen Dialektik Theodor W Adornos 2010

52 Carl Cederberg Resaying the Human Levinas Beyond Humanism and Anti-humanism 2010

53 Johanna Ringarp Professionens problematik Laumlrarkaringrens kommunalisering och vaumll-faumlrdsstatens foumlrvandling 2011

54 Sofi Gerber Oumlst aumlr Vaumlst men Vaumlst aumlr baumlst Oumlsttysk identitetsformering i det foumlrenade Tyskland 2011

55 Susanna Sjoumldin Lindenskoug Manlighetens bortre graumlns Tidelagsraumlttegaringngar i Liv-land aringren 1685ndash1709 2011

56 Dominika Polanska The emergence of enclaves of wealth and poverty A sociological study of residential differentiation in post-communist Poland 2011

57 Christina Douglas Kaumlrlek per korrespondens Tvaring foumlrlovade par under andra haumllften av 1800-talet 2011

58 Fred Saunders The Politics of People ndash Not just Mangroves and Monkeys A study of the theory and practice of community-based management of natural resources in Zan-zibar 2011

59 Anna Rosengren Aringldrandet och spraringket En spraringkhistorisk analys av houmlg aringlder och aringldrande i Sverige cirka 1875ndash1975 2011

60 Emelie Lilliefeldt European Party Politics and Gender Configuring Gender-Balanced Parliamentary Presence 2011

61 Ola Svenonius Sensitising Urban Transport Security Surveillance and Policing in Berlin Stockholm and Warsaw 2011

62 Andreas Johansson Dissenting Democrats Nation and Democracy in the Republic of Moldova 2011

63 Wessam Melik Molecular characterization of the Tick-borne encephalitis virus En-vironments and replication 2012

64 Steffen Werther SS-Vision und Grenzland-Realitaumlt Vom Umgang daumlnischer und bdquovolksdeutscherrdquo Nationalsozialisten in Soslashnderjylland mit der bdquogroszliggermanischenldquo Ideologie der SS 2012

65 Peter Jakobsson Oumlppenhetsindustrin 2012 66 Kristin Ilves Seaward Landward Investigations on the archaeological source value of

the landing site category in the Baltic Sea region 2012 67 Anne Kaun Civic Experiences and Public Connection Media and Young People in

Estonia 2012 68 Anna Tessmann On the Good Faith A Fourfold Discursive Construction of Zoroastri-

panism in Contemporary Russia 2012 69 Jonas Lindstroumlm Droumlmmen om den nya staden Stadsfoumlrnyelse i det postsovjetisk Riga

2012 70 Maria Wolrath Soumlderberg Topos som meningsskapare Retorikens topiska perspektiv

paring taumlnkande och laumlrande genom argumentation 2012 71 Linus Andersson Alternativ television Former av kritik i konstnaumlrlig TV-produktion

2012 72 Haringkan Laumlttman Studies on spatial and temporal distributions of epiphytic lichens

2012 73 Fredrik Stiernstedt Mediearbete i mediehuset Produktion i foumlraumlndring paring MTG-

radio 2013 74 Jessica Moberg Piety Intimacy and Mobility A Case Study of Charismatic Christi-

anity in Present-day Stockholm 2013 75 Elisabeth Hemby Historiemaringleri och bilder av vardag Tatjana Nazarenkos konst-

naumlrskap i 1970-talets Sovjet 2013 76 Tanya Jukkala Suicide in Russia A macro-sociological study 2013

77 Maria Nyman Resandets graumlnser Svenska resenaumlrers skildringar av Ryssland under 1700-talet 2013

78 Beate Feldmann Eellend Visionaumlra planer och vardagliga praktiker Postmilitaumlra landskap i Oumlstersjoumlomraringdet 2013

79 Emma Lind Genetic response to pollution in sticklebacks Natural selection in the wild 2013

80 Anne Ross Solberg The Mahdi wears Armani An analysis of the Harun Yahya enter-prise 2013

81 Nikolay Zakharov Attaining Whiteness A Sociological Study of Race and Racializa-tion in Russia 2013

82 Anna Kharkina From Kinship to Global Brand The Discourse on Culture in Nordic Cooperation after World War II 2013

83 Florence Froumlhlig A painful legacy of World War II Nazi forced enlistment AlsatianMosellan Prisoners of war and the Soviet Prison Camp of Tambov 2013

84 Oskar Henriksson Genetic connectivity of fish in the Western Indian Ocean 2013 85 Hans Geir Aasmundsen Pentecostalism Globalisation and Society in Contemporary

Argentina 2013 86 Anna McWilliams An Archaeology of the Iron Curtain Material and Metaphor 2013 87 Anna Danielsson On the power of informal economies and the informal economies of

power Rethinking informality resilience and violence in Kosovo 2014 88 Carina Guyard Kommunikationsarbete paring distans 2014 89 Sofia Norling Mot rdquovaumlstrdquo Om vetenskap politik och transformation i Polen 1989ndash

2011 2014 90 Markus Huss Motstaringndets akustik Spraringk och (o)ljud hos Peter Weiss 1946ndash1960 2014 91 Ann-Christin Randahl Strategiska skribenter Skrivprocesser i fysik och svenska 2014 92 Peacuteter Balogh Perpetual borders German-Polish cross-border contacts in the Szczecin

area 2014 93 Erika Lundell Foumlrkroppsligad fiktion och fiktionaliserade kroppar Levande rollspel i

Oumlstersjoumlregionen 2014 94 Henriette Cederloumlf Alien Places in Late Soviet Science Fiction The ldquoUnexpected En-

countersrdquo of Arkady and Boris Strugatsky as Novels and Films 2014 95 Niklas Eriksson Urbanism Under Sail An archaeology of fluit ships in early modern

everyday life 2014 96 Signe Opermann Generational Use of News Media in Estonia Media Access Spatial

Orientations and Discursive Characteristics of the News Media 2014 97 Liudmila Voronova Gendering in political journalism A comparative study of Russia

and Sweden 2014 98 Ekaterina Kalinina Mediated Post-Soviet Nostalgia 2014

99 Anders E B Blomqvist Economic Natonalizing in the Ethnic Borderlands of Hungary and Romania Inclusion Exclusion and Annihilation in SzatmaacuterSatu-Mare 1867ndash 1944 2014

100 Ann-Judith Rabenschlag Voumllkerfreundschaft nach Bedarf Auslaumlndische Arbeitskraumlfte in der Wahrnehmung von Staat und Bevoumllkerung der DDR 2014

101 Yuliya Yurchuck Ukrainian Nationalists and the Ukrainian Insurgent Army in Post-Soviet Ukraine 2014

102 Hanna Sofia Rehnberg Organisationer beraumlttar Narrativitet som resurs i strategisk kommunikation 2014

103 Jaakko Turunen Semiotics of Politics Dialogicality of Parliamentary Talk 2015 104 Iveta Jurkane-Hobein I Imagine You Here Now Relationship Maintenance Strategies

in Long-Distance Intimate Relationships 2015 105 Katharina Wesolowski Maybe baby Reproductive behaviour fertility intentions and

family policies in post-communist countries with a special focus on Ukraine 2015 106 Ann af Bureacuten Living Simultaneity On religion among semi-secular Swedes 2015 107 Larissa Mickwitz En reformerad laumlrare Konstruktionen av en professionell och betygs-

saumlttande laumlrare i skolpolitik och skolpraktik 2015 108 Daniel Wojahn Spraringkaktivism Diskussioner om feministiska spraringkfoumlraumlndringar i

Sverige fraringn 1960-talet till 2015 2015 109 Heacutelegravene Edberg Kreativt skrivande foumlr kritiskt taumlnkande En fallstudie av studenters

arbete med kritisk metareflektion 2015 110 Kristina Volkova Fishy Behavior Persistent effects of early-life exposure to 17α-ethiny-

lestradiol 2015 111 Bjoumlrn Sjoumlstrand Att taumlnka det tekniska En studie i Derridas teknikfilosofi 2015 112 Haringkan Forsberg Kampen om eleverna Gymnasiefaumlltet och skolmarknadens framvaumlxt

i Stockholm 1987ndash2011 2015 113 Johan Stake Essays on quality evaluation and bidding behavior in public procurement

auctions 2015 114 Martin Gunnarson Please Be Patient A Cultural Phenomenological Study of Haemo-

dialysis and Kidney Transplantation Care 2016 115 Nasim Reyhanian Caspillo Studies of alterations in behavior and fertility in ethinyl

estradiol-exposed zebrafish and search for related biomarkers 2016 116 Pernilla Andersson The Responsible Business Person Studies of Business Education

for Sustainability 2016 117 Kim Silow Kallenberg Graumlnsland Svensk ungdomsvaringrd mellan varingrd och straff 2016 118 Sari Vuorenpaumlauml Literacitet genom interaction 2016 119 Francesco Zavatti Writing History in a Propaganda Institute Political Power and Net-

work Dynamics in Communist Romania 2016

120 Cecilia Annell Begaumlrets politiska potential Feministiska motstaringndsstrategier i Elin Waumlgners lsquoPennskaftetrsquo Gabriele Reuters lsquoAus guter Familiersquo Hilma Angered-Strand-bergs lsquoLydia Vikrsquo och Grete Meisel-Hess lsquoDie Intellektuellenrsquo 2016

121 Marco Nase Academics and Politics Northern European Area Studies at Greifswald University 1917ndash1992 2016

122 Jenni Rinne Searching for Authentic Living Through Native Faith ndash The Maausk movement in Estonia 2016

123 Petra Werner Ett medialt museum Laumlrandets estetik i svensk television 1956ndash1969 2016

124 Ramona Rat Un-common Sociality Thinking sociality with Levinas 2016 125 Petter Thureborn Microbial ecosystem functions along the steep oxygen gradient of the

Landsort Deep Baltic Sea 2016 126 Kajsa-Stina Benulic A Beef with Meat Media and audience framings of environ-

mentally unsustainable production and consumption 2016 127 Naveed Asghar Ticks and Tick-borne Encephalitis Virus ndash From nature to infection

2016 128 Linn Rabe Participation and legitimacy Actor involvement for nature conservation

2017 129 Maryam Adjam Minnessparingr Haringgkomstens rum och roumlrelse i skuggan av en flykt 2017 130 Kim West The Exhibitionary Complex Exhibition Apparatus and Media from

Kulturhuset to the Centre Pompidou 1963ndash1977 2017 131 Ekaterina Tarasova Anti-nuclear Movements in Discursive and Political Contexts

Between expert voices and local protests 2017 132 Sanja Obrenović Johansson Fraringn kombifeminism till roumlrelse Kvinnlig serbisk organi-

sering i foumlraumlndring 2017 133 Michał Salamonik In Their Majestiesrsquo Service The Career of Francesco De Gratta

(1613ndash1676) as a Royal Servant and Trader in Gdańsk 2017 134 Jenny Ingridsdotter The Promises of the Free World Postsocialist Experience in

Argentina and the Making of Migrants Race and Coloniality 2017 135 Julia Malitska Negotiating Imperial Rule Colonists and Marriage in the Nineteenth

century Black Sea Steppe 2017 136 Natalya Yakusheva Parks Policies and People Nature Conservation Governance in

Post-Socialist EU Countries 2017 137 Martin Kellner Selective Serotonin Re-uptake Inhibitors in the Environment Effects of

Citalopram on Fish Behaviour 2017 138 Krystof Kasprzak Vara ndash Framtraumldande ndash Vaumlrld Fenomenets negativitet hos Martin

Heidegger Jan Patočka och Eugen Fink 2017 139 Alberto Frigo Life-stowing from a Digital Media Perspective Past Present and Future

2017

140 Maarja Saar The Answers You Seek Will Never Be Found At Home Reflexivity biogra-phical narratives and lifestyle migration among highly-skilled Estonians 2017

141 Anh Mai Organizing for Efficiency Essay on merger policies independence of authorities and technology diffusion 2017

142 Gustav Strandberg Politikens omskakning Negativitet samexistens och frihet i Jan Patočkas taumlnkande 2017

143 Lovisa Andeacuten Litteratur och erfarenhet i Merleau-Pontys laumlsning av Proust Valeacutery och Stendhal 2017

144 Fredrik Bertilsson Frihetstida policyskapande Uppfostringskommissionen och de aka-demiska konstitutionerna 1738ndash1766 2017

145 Boumlrjeson Natasja Toxic Textiles ndash Towards responsibility in complex supply chains 2017

146 Julia Velkova Media Technologies in the Making ndash User-Driven Software and Infra-structures for computer Graphics Production 2017

147 Karin Jonsson Faringngna i begreppen Revolution tid och politik i svensk socialistisk press 1917ndash1924 2017

148 Josefine Larsson Genetic Aspects of Environmental Disturbances in Marine Eco-systems ndash Studies of the Blue Mussel in the Baltic Sea 2017

149 Roman Horbyk Mediated Europes ndash Discourse and Power in Ukraine Russia and Poland during Euromaidan 2017

150 Nadezda Petrusenko Creating the Revolutionary Heroines The Case of Female Terrorists of the PSR (Russia Beginning of the 20th Century) 2017

151 Rahel Kuflu Broumlder emellan Identitetsformering i det koloniserade Eritrea 2018

152 Karin Edberg Energilandskap i foumlraumlndring Inramningar av kontroversiella lokali-seringar paring norra Gotland 2018

153 Rebecka Thor Beyond the Witness Holocaust Representation and the Testimony of Images ndash Three films by Yael Hersonski Harun Farocki and Eyal Sivan 2018

154 Maria Loumlnn Bruten vithet Om den ryska femininitetens sinnliga och temporala villkor 2018

155 Tove Porseryd Endocrine Disruption in Fish Effects of 17α-ethinylestradiol exposure on non-reproductive behavior fertility and brain and testis transcriptome 2018

156 Marcel Mangold Securing the working democracy Inventive arrangements to guarantee circulation and the emergence of democracy policy 2018

157 Matilda Tudor Desire Lines Towards a Queer Digital Media Phenomenology 2018 158 Martin Andersson Migration i 1600-talets Sverige Aumllvsborgs loumlsen 1613ndash1618 2018 159 Johanna Pettersson Whats in a Line Making Sovereignty through Border Policy 2018 160 Irina Seits Architectures of Life-Building in the Twentieth Century Russia Germany

Sweden 2018 161 Alexander Stagnell The Ambassadorrsquos Letter On the Less Than Nothing of Diplomacy

2019

162 Mari Zetterqvist Blokhuis Interaction Between Rider Horse and Equestrian Trainer ndash A Challenging Puzzle 2019

163 Robin Samuelsson Play Culture and Learning Studies of Second-Language and Con-ceptual Development in Swedish Preschools 2019

164 Ralph Tafon Analyzing the ldquoDark Siderdquo of Marine Spatial Planning ndash A study of domi-nation empowerment and freedom (or power in of and on planning) through theories of discourse and power 2019

165 Ingela Visuri Varieties of Supernatural Experience The case of high-functioning autism 2019

166 Mathilde Rehnlund Getting the transport right ndash for what What transport policy can tell us about the construction of sustainability 2019

167 Oscar Toumlrnqvist Roumlster fraringn ingenmansland En identitetsarkeologi i ett maritimt mellanrum 2019

168 Elise Remling Adaptation now Exploring the Politics of Climate Adaptation through Post-structuralist Discourse Theory 2019

169 Eva Karlberg Organizing the Voice of Women A study of the Polish and Swedish womenrsquos movementsrsquo adaptation to international structures 2019

170 Maria Proumlckl Tyngd svaumlng och empatisk timing ndash Foumlrskollaumlrares kroppsliga kun-skaper 2020

171 Adriagrave Alcoverro The University and the Demand for Knowledge-based Growth The hegemonic struggle for the future of Higher Education Institutions in Finland and Estonia 2020

172 Ingrid Forsler Enabling media Infrastructures imaginaries and cultural techniques in Swedish and Estonian visual arts education 2020

173 Johan Sehlberg Of Affliction ndash The Experience of Thought in Gilles Deleuze by way of Marcel Proust 2020

174 Renat Bekkin People of reliable loyaltyhellip Muftiates and the State in Modern Russia 2020

175 Olena Podolian The Challenge of lsquoStatenessrsquo in Estonia and Ukraine The interna-tional dimension a quarter of a century into independence 2020

176 Patrick Seniuk Encountering Depression In-Depth An existential-phenomenological approach to selfhood depression and psychiatric practice 2020

177 Vasileios Petrogiannis European Mobility and Spatial Belongings Greek and Latvian migrants in Sweden 2020

178 Lena Norbaumlck Ivarsson Tracing environmental change and human impact as recorded in sediments from coastal areas of the northwestern Baltic Proper 2020

179 Sara Persson Corporate Hegemony through Sustainability ndash A study of sustainability standards and CSR practices as tools to demobilise community resistance in the Albanian oil industry 2020

180 Juliana Porsani Livelihood Implications of Large-Scale Land Concessions in Mozam-bique A case of family farmersrsquo endurance 2020

181 Anders Backlund Isolating the Radical Right Coalition Formation and Policy Adaptation in Sweden 2020

182 Nina Carlsson One Nation One Language National minority and Indigenous recog-nition in the politics of immigrant integration 2021

183 Erik Graringd Nudges Prosocial Preferences amp Behavior Essays in Behavioral Economics 2021

184 Anna Enstroumlm Sinnesstaumlmning skratt och hypokondri Om estetisk erfarenhet i Kants tredje Kritik 2021

185 Michelle Rydback Healthcare Service Marketing in Medical Tourism ndash An EmergingMarket Study 2021

186 Fredrik Jahnke Toleransens altare och undvikandets haumlnsynsfullhet Religion ochmeningsskapande bland svenska grundskoleelever 2021

187 Benny Berggren Newton Business Basics ndash A Grounded Theory for Managing EthicalBehavior in Sales Organizations 2021

188 Gabriel Itkes-Sznap Nollpunkten Precisionens betydelse hos Witold GombrowiczInger Christensen och Herta Muumlller 2021

189 Oscar Svanelid Att forma tillvaron Konstruktivism som konstnaumlrligt yrkesarbete hosGeraldo de Barros Lygia Pape och Lygia Clark 2021

190 Anna-Karin Selberg Politics and Truth Heidegger Arendt and the Modern PoliticalLie 2021

191 Camilla Larsson Framtraumldanden Performativitetsteoretiska tolkningar av TadeuszKantors konstnaumlrskap 2021

192 Raili Uibo ldquoAnd I donrsquot know who we really are to each otherrdquo Queers doing closerelationships in Estonia 2021

193 Ignė Stalmokaitė New Tides in Shipping Studying incumbent firms in maritime energy transitions 2021

194 Mani Shutzberg Tricks of the Medical Trade Cunning in the Age of BureaucraticAusterity 2021

195 Patrik Houmlglund Skeppssamhaumlllet Rang roller och status paring oumlrlogsskepp under 1600-talet 2021

196 Philipp Seuferling Media and the refugee camp The historical making of space timeand politics in the modern refugee regime 2021

197 Johan Sandeacuten Naumlrbyraringkrater och digitaliseringar Hur laumlrares arbete formas av tids-strukturer 2021

198 Ulrika Nemeth Det kritiska uppdraget Diskurser och praktiker i gymnasieskolanssvenskundervisning 2021

DET KRITISKAUPPDRAGET Diskurser och praktiker i gymnasieskolans svenskundervisning

ULRIKA NEMETH

ULR

IKA

NEM

ETHDET KRITISKA U

PPDRAGET


SDD198

Ett av skolans viktigaste uppdrag aumlr att fostra eleverna till kritiska medborgare I denna av-handling undersoumlker Ulrika Nemeth hur detta goumlrs och kan goumlras inom ramen foumlr svensk-aumlmnet paring gymnasiet Hur konstrueras det kritiska uppdraget i policy- och styrdokument Hur uppfattar svensklaumlrare sitt kritiska uppdrag Vilka kritiska praktiker skapas och kan skapas inom ramen foumlr svenskundervisningen

Den kvalitativa undersoumlkningen bygger paring analyser av fokussamtal med gymnasielaumlrare i svenska nationella och internationella policy- och styrdokument samt klassrumsobserva-tioner Den oumlvergripande teoretiska ramen utgaringr fraringn critical literacy och Bernsteins kod-teori I avhandlingen synliggoumlrs och diskuteras relationer mellan diskurser faktiska praktiker och vad det kritiska kan och boumlr innefatta


Svenska Institutionen foumlr kultur och laumlrande Utbildningsvetenskapliga studier Soumldertoumlrns houmlgskola



Abstract

Tackord

Inneharingll


Figurfoumlrteckning


11 Avhandlingen i relation till licentitatstudien


13 Avhandlingens disposition



31 Critical literacy ndash ett maringngfacetterat begrepp

311 Freires critical literacy

312 Literacy kunskap och undervisning

313 Kritik mot det kritiska

314 rdquoOmskrivningarrdquo av critical literacy eller kritiska aspekter

315 Begrepp haumlmtade fraringn critical literacy

32 Bernsteins kodteori

321 Att kunna taumlnka det otaumlnkbara

322 Klassifikation och inramning


324 Rekontextualisering

325 Begrepp av relevans haumlmtade fraringn Bernstein

33 Diskursanalys


332 Systemisk funktionell lingvistik och socialsemiotiska redskap

34 Naringgot om teoriernas kompabilitet


41 Policy aktoumlrer och diskurser


43 Det kritiska i svenskaumlmnets kontext

44 Sammanfattning och studiens relevans


51 Textmaterialet

511 Urval och utgaringngspunkter foumlr analysen

52 Fokussamtal

521 Deltagarna

522 Samtalskort som stimuli

523 Genomfoumlrande av fokussamtal

524 Principer foumlr transkriptionsarbetet

525 Utgaringngspunkter foumlr analysen

53 Observation som metod

531 Urval av laumlrare och foumlrberedelser

532 Genomfoumlrande och material


54 Analysmetoder


542 Analys av textmaterialet Associationer

543 Legitimeringar

544 Interpersonella betydelser modalitet och diskursmarkoumlrer

55 Avhandlingens redskap och metodologiska avvaumlgningar

56 Etiska oumlvervaumlganden


61 Analysfoumlrfarande med exempelanalys


63 Den internationella undersoumlkningen inledande iakttagelser

631 Den kritiska medborgaren ndash kreativ mogen och positiv

632 Reflektera taumlnka ndash och sedan goumlra

633 Literacy ndash det kritiska i roumlrelse

634 Konstruktioner av det kritiska

64 Svenskaumlmnet styrdokument och kritiska konstruktioner

641 Svenskaumlmnet paring gymnasiet


643 Granska och vaumlrdera som kritiska verb

644 Laumlsa och reflektera som kritiska verb

645 En kritisk teknik ndash citat- och referatteknik

646 Naringgra dissociationer

65 Kritiska diskurser i svenskaumlmnets kontext




721 Tid och kunskapskrav ndash rdquobara bocka avrdquo

722 Tid foumlr det kritiska ndash rdquoatt andasrdquo

723 Digitaliseringen ndash rdquooh tjenardquo

724 Sammanfattning

73 Kritiska uppdrag


732 Intertextualitet tolkning och filterbubblor

733 Spraringket

734 Kaumlllkritik och informationssoumlkning eller foumlrstaring och referera

735 Demokratiska aspekter

736 Medvetandegoumlrande och roumlrliga intellekt

737 Sammanfattning

74 Laumlraren som inramare ndash rdquovilken makt du harrdquo

75 Sammanfattning


81 Vara

82 Goumlra

83 Tycka

84 Kaumlnna och se

85 Taumlnka

86 Sammanfattning



101 Sammanfattning

1011 Kritiska diskurser

1012 Kritiska uppdrag

1013 Kritiska praktiker

1014 Uppdrag diskurser och praktiker


103 Naringgra didaktiska implikationer

104 Metoddiskussion

105 Utblick

Summary

Introduction context and aim

Research methods and empirical material

Research questions

Theoretical perspectives

Methods of analysis

Results


Bilagor


Bilaga 2 Information 2 till laumlrare om samtalsdelen av forskningsstudien om kritiska laumlspraktiker i svenskundervisningen


Bilaga 4 Instruktioner foumlr fokussamtal med hjaumllp av samtalskort

Bilaga 5 Information till laumlrare om observationsdelen av forskningsstudien om kritiska text praktiker i svenskundervisningen

Bilaga 6 Information till elever infoumlr observationsstudie

Bilaga 7 Information 2 till elever infoumlr observationsstudien

Bilaga 8 Samtyckesblankett foumlr elever angaringende deltagande i forskningsstudien om textpraktiker klassrumsobservationer

Bilaga 9 Samtyckesblankett foumlr laumlrare gaumlllande deltagande i observationsdelen av avhandlingsprojekt om kritiska textpraktiker



ULRIKA NEMETH

Soumldertoumlrns houmlgskola





wwwshsepublications

copy Ulrika Nemeth













Till min familj

Tackord










Inneharingll




























Summary 283


Bilagor 315













av skalor 214




17




18






19






20





21





22




23



24






25





26





27






28




29





30





31



32





33




34





35





36




37





38




39





40




41




42




43




44




45





46




Kod princip



Kontroll












47







c- f- Osynlig

Radikal (Freire)


c- f- osynlig





Gruppen Text




48






49





50






51





52





53





54





55






56





57





58





59




60




61





62





63







64




65





66






67





68




69




70




71





72




73





74




75





76




77





78





79





80





81





82





83



84





85




86





87




88




89







90




Ed 2030


EU 2018




91





92






93






94




95





96









andraspraringk T


um-foumlrdj ndash

97





ndash










98






99




Grupp 1 59 min 3 st

Grupp 2 40 min 3 st

Grupp 3 50 min 5 st

Grupp 4 54 min 3 st

Grupp 5 54 min 3 st



x x 2


x x x x 4

100






101












102








103






104





105





106





107




108





(antal) (A4)


















109





110




111






112







113




Andra-deltagare

Omstaumlndlig-heter

Kommentar







114





115





116














++ = I + = A












117









118





119




120









(kapitel 6)



Text-materialet

121



(kapitel 7 och 9)



Fokus-samtal



vationer



Alla tre material



122







123



124







125



















126















127




128







129




handlingar









130





131



132









PISAs ramverk 2009

PISAs ramverk 2018


133





134




135






136






137








138







139







EU2018



140



oumlversaumlttning)





141












142






143





PISA 2009


DeSeCo




144







145















146


















Mot vadnaumlr


Word och world

147








148





149







150




151




152









Kritisk analys

Lgy111 (lpf 94)

ndash (BANP sv 1)

Lgy112 (lpf 94sv)








Lgy11


153





154






KUNSKAPS-UTTRYCK

















155




ndash ndash


(kaumlllor)



ndash ndash



ndash ndash







ndash




ndash


156








157









158







159











160



Uppgift 5







161





162







163









164







165





166









167






















168














169




170







171







173











174





















175








176


Exempel 1


Exempel 2


Exempel 3












Vi man



vi

vi det


Vi det


177










Man jag man

Laumlrare


(Om)



inte


178







179









180














181








182






183







184









185






186










187





















188








189







190





191





192





Kritiska uppdrag





Olika saker krav





C+ C-


193





194



Kritiskt uppdrag







rdquoklockrenrdquo




195






196



Kritiskt uppdrag










C+ F


197






Kritiska uppdrag








198









Accepterat inre


C+ F C+ F+


199







200



Kritiska uppdrag





Jag dom







Accepterat inre


ndash C+ F


201






Kritiskt uppdrag







202







C f-



203




Kritiska uppdrag




kaumlllan) ndash






C- F- C+ F+


204











205




C F




206



















207








208







209













210








211













212




213






214






215





216








217






218







219





220





221



222






223







224







225






226








227






228








229









230







231





232






233





234





235





236




237




238






239








240




241





242






243




244








245







246





247




248






249









250





251






252






253









254




255




256




257




258



259






261







262









263





264





265





266



267









269







270




271






272







273






274







275





276




277






278





279





280




281






282

Summary



283






284

SUMMARY







285






286

SUMMARY



287







288

SUMMARY





289




290

SUMMARY



291

















293























294

LITTERATUR



















295



















296

LITTERATUR

















297

 




















298

LITTERATUR



















299

 

   

   




















300

  

LITTERATUR



















301



















302

LITTERATUR



















303




















304

     

 

LITTERATUR

















305




















306

LITTERATUR


















307




















308

LITTERATUR



















309





















310

LITTERATUR


















311

 

 






















312

 

LITTERATUR



















313















314

Bilagor


Hej









317














318

 

 

 

 

  

BILAGOR









319


Bilaga 4









320

BILAGOR

Bilaga 5









321











322

BILAGOR










323


Bilaga 8





















324

BILAGOR

Bilaga 9






















325




































land 2009


























































































2017




















2019







































ULRIKA NEMETH

ULR

IKA

NEM

ETHDET KRITISKA U

PPDRAGET


SDD198







Abstract

Tackord

Inneharingll


Figurfoumlrteckning



















33 Diskursanalys










51 Textmaterialet


52 Fokussamtal

521 Deltagarna









54 Analysmetoder



543 Legitimeringar


























724 Sammanfattning

73 Kritiska uppdrag



733 Spraringket




737 Sammanfattning


75 Sammanfattning


81 Vara

82 Goumlra

83 Tycka

84 Kaumlnna och se

85 Taumlnka

86 Sammanfattning



101 Sammanfattning







104 Metoddiskussion

105 Utblick

Summary



Research questions


Methods of analysis

Results


Bilagor















wwwshsepublications

copy Ulrika Nemeth













Till min familj

Tackord










Inneharingll




























Summary 283


Bilagor 315













av skalor 214




17




18






19






20





21





22




23



24






25





26





27






28




29





30





31



32





33




34





35





36




37





38




39





40




41




42




43




44




45





46




Kod princip



Kontroll












47







c- f- Osynlig

Radikal (Freire)


c- f- osynlig





Gruppen Text




48






49





50






51





52





53





54





55






56





57





58





59




60




61





62





63







64




65





66






67





68




69




70




71





72




73





74




75





76




77





78





79





80





81





82





83



84





85




86





87




88




89







90




Ed 2030


EU 2018




91





92






93






94




95





96









andraspraringk T


um-foumlrdj ndash

97





ndash










98






99




Grupp 1 59 min 3 st

Grupp 2 40 min 3 st

Grupp 3 50 min 5 st

Grupp 4 54 min 3 st

Grupp 5 54 min 3 st



x x 2


x x x x 4

100






101












102








103






104





105





106





107




108





(antal) (A4)


















109





110




111






112







113




Andra-deltagare

Omstaumlndlig-heter

Kommentar







114





115





116














++ = I + = A












117









118





119




120









(kapitel 6)



Text-materialet

121



(kapitel 7 och 9)



Fokus-samtal



vationer



Alla tre material



122







123



124







125



















126















127




128







129




handlingar









130





131



132









PISAs ramverk 2009

PISAs ramverk 2018


133





134




135






136






137








138







139







EU2018



140



oumlversaumlttning)





141












142






143





PISA 2009


DeSeCo




144







145















146


















Mot vadnaumlr


Word och world

147








148





149







150




151




152









Kritisk analys

Lgy111 (lpf 94)

ndash (BANP sv 1)

Lgy112 (lpf 94sv)








Lgy11


153





154






KUNSKAPS-UTTRYCK

















155




ndash ndash


(kaumlllor)



ndash ndash



ndash ndash







ndash




ndash


156








157









158







159











160



Uppgift 5







161





162







163









164







165





166









167






















168














169




170







171







173











174





















175








176


Exempel 1


Exempel 2


Exempel 3












Vi man



vi

vi det


Vi det


177










Man jag man

Laumlrare


(Om)



inte


178







179









180














181








182






183







184









185






186










187





















188








189







190





191





192





Kritiska uppdrag





Olika saker krav





C+ C-


193





194



Kritiskt uppdrag







rdquoklockrenrdquo




195






196



Kritiskt uppdrag










C+ F


197






Kritiska uppdrag








198









Accepterat inre


C+ F C+ F+


199







200



Kritiska uppdrag





Jag dom







Accepterat inre


ndash C+ F


201






Kritiskt uppdrag







202







C f-



203




Kritiska uppdrag




kaumlllan) ndash






C- F- C+ F+


204











205




C F




206



















207








208







209













210








211













212




213






214






215





216








217






218







219





220





221



222






223







224







225






226








227






228








229









230







231





232






233





234





235





236




237




238






239








240




241





242






243




244








245







246





247




248






249









250





251






252






253









254




255




256




257




258



259






261







262









263





264





265





266



267









269







270




271






272







273






274







275





276




277






278





279





280




281






282

Summary



283






284

SUMMARY







285






286

SUMMARY



287







288

SUMMARY





289




290

SUMMARY



291

















293























294

LITTERATUR



















295



















296

LITTERATUR

















297

 




















298

LITTERATUR



















299

 

   

   




















300

  

LITTERATUR



















301



















302

LITTERATUR



















303




















304

     

 

LITTERATUR

















305




















306

LITTERATUR


















307




















308

LITTERATUR



















309





















310

LITTERATUR


















311

 

 






















312

 

LITTERATUR



















313















314

Bilagor


Hej









317














318

 

 

 

 

  

BILAGOR









319


Bilaga 4









320

BILAGOR

Bilaga 5









321











322

BILAGOR










323


Bilaga 8





















324

BILAGOR

Bilaga 9






















325




































land 2009


























































































2017




















2019







































ULRIKA NEMETH

ULR

IKA

NEM

ETHDET KRITISKA U

PPDRAGET


SDD198







Abstract

Tackord

Inneharingll


Figurfoumlrteckning



















33 Diskursanalys










51 Textmaterialet


52 Fokussamtal

521 Deltagarna









54 Analysmetoder



543 Legitimeringar


























724 Sammanfattning

73 Kritiska uppdrag



733 Spraringket




737 Sammanfattning


75 Sammanfattning


81 Vara

82 Goumlra

83 Tycka

84 Kaumlnna och se

85 Taumlnka

86 Sammanfattning



101 Sammanfattning







104 Metoddiskussion

105 Utblick

Summary



Research questions


Methods of analysis

Results


Bilagor









