Kost vid diabetes

Kolhydrater och fett

Det finns flera sätt att äta bra!

Bra mat vid diabetes

• Fungera i vardagen

• Gå att omsätta i nya vanor

• Ge alla näringsämnen kroppen behöver

• Individualiserad kostbehandling!

• Motivation, preferenser, tarmflora etc

• Prova olika koster om önskad viktnedgång/blodsockerreglering uteblir

Anpassa tallriken efter ditt behov!

Låg-måttlig

energiförbrukning Hög

energiförbrukning

Kolhydratlistor

• http://www.diabeteshandboken.se/innehåll/bilaga-kolhydratlistan-13754393

• https://www.diabit.se/images/stories/DRF_kolh_lista_2017.pdf

• Appar som Lifesum, MyfitnessPal

• Novo nordisk kolhydrathandbok

Kolhydraträkning

• Räkna ihop kolhydratinnehållet i en måltid där du tagit rätt insulindos (Blodsockret avviker som mest med 3 mmol/l 2 timmar efteråt)

• Ta antalet kolhydrater delat med insulindosen till din måltid för att få fram en kolhydratkvot.

• Kolhydratkvot = Hur många gram kolhydrater tar 1 enhet insulin hand om.

• Kontrollera vid flera måltider så att kvoten är korrekt. Blir blodsockret för högt efter måltid så minskar du mängden kolhydrater som 1E insulin tar hand om och tvärtom om blodsockret blir för lågt.

Kolhydrater

Sockerarter : Glukos (Druvsocker),

Fruktos (Fruktsocker), Sackaros

(Rörsocker), Laktos (Mjölksocker).

Stärkelse: Pasta, Ris, Potatis, Bröd,

Baljväxter.

Fibrer: Fullkorn, Baljväxter, Frukt,

Grönsaker.

Ät fiberrik och ”långsam” mat

Långsamt Snabbt

Rågbröd med 30 % hela rågkärnor Surdegsbröd Fint bröd Cornflakes All Bran Plus Müsli (de flesta) Riskakor Smörgåsrån Linser Kikärter Kidneybönor och andra bönor Korngryn Pasta Kokt potatis Potatismos Bulgur Parboiled ris Basmatiris Bakad potatis Matvete Jasminris Couscous Äpple Torkade aprikoser Mogen banan Fikon Apelsin Dadlar Päron Russin

Näringsdeklaration per 100 g livsmedel:

Energi 270 kcal

Protein 10 g

Kolhydrater 52

Sockerarter 10 g

Fett 4 g

Mättat fett 0,5 g

Kostfiber 5,5 g

Energi 250 kcal

Protein 10 g

Kolhydrater 45 g

Sockerarter 3 g

Fett 4

Mättat fett 0,5

Kostfiber 5 g

En genomsnittlig brödskiva väger 30 g.

Energi 300 kcal

Protein 13 g

Kolhydrater 16 g

Sockerarter 1,5 g

Fett 19 g

Mättat fett 2,5 g

Kostfiber 5,5

Varför inget nyckelhål?

Näringsdeklaration per 100 g livsmedel:

Energi 270 kcal

Protein 10 g

Kolhydrater 52 g

Sockerarter 10 g

Fett 4 g

Mättat fett 0,5 g

Kostfiber 5,5 g

Energi 260 kcal

Protein 7 g

Kolhydrater 48 g

Sockerarter 2 g

Fett 2

Mättat fett 0,5

Kostfiber 10 g

En genomsnittlig brödskiva väger 30 g.

Vetemjöl, vatten, klippt fullkornsråg (11%), sirap (glukos, sackaros och fruktos), malt av korn, jäst, vetegluten, rapsolja, surdeg på vete (2,3%), fullkornsvetemjöl, siktat rågmjöl, salt, socker och maltvinäger

Mjöl (fullkorn av råg, vete, fullkorn av vete),

vatten, surdeg av fullkornsrågmjöl 16%,

rågfiber (Fazer Rye Fibre ®), jäst, salt, malt

av korn

40 gram kolhydrater

10 gram fiber

1,5 gram socker

Vikt: 64 gram styck

50 gram kolhydrater

2 gram fiber

2,5 gram socker

Vikt: 90 gram styck

50 gram kolhydrater

5 gram fiber

1 gram socker

Vikt: 90 gram styck

Ät mer sällan

• Bakpotatis

• Pommes

• Klyftpotatis

• Jasminris

• Couscous

• Paj

• Pizza

• Vitt bröd

• Produkter med tillsatt socker

Välj istället

• Kokt potatis, Potatissallad

• Långkornigt ris, Vildris, Svartris,

• Pasta

• Bulgur, Matvete

• Mathavre,Korngryn, Quinoa

• Fullkornsbröd

• Bönpasta,Kikärtspasta Blomkålsris

Fibrer

• Stimulerar tuggning → ökad salivproduktion → bra för tänderna.

• Ökar mättnadskänslan

• Jämnare blodsocker

• Sänker blodfetterna

• Motverkar förstoppning i kombination med vätska.

• Minskar risken för tarmcancer

Sötningsmedel Energigivande sötningsmedel Ämne Påverkan på

blodsocker Energi-värde

Övriga egenskaper

Sock

eral

koho

ler

Maltitol Viss 17 kJ/g Laxerande och gasbildande i höga doser*

Mannitol Liten 17 kJ/g Laxerande och gasbildande i höga doser 10 – 20 g/dag

Sorbitol Liten 17 kJ/g Laxerande och gasbildande i höga doser 25 – 50 g/dag

Xylitol = björksocker Mycket liten 17 kJ/g Något laxerande 45 – 100 g/dag

Lycasin = hydrerad stärkelsesirap

Viss 17 kJ/g Laxerande

Sock

erar

ter

Sackaros, i läkemedel saccharum = vanligt socker, rörsocker

Mycket snabb 17 kJ/g

Fruktos = fruktsocker Viss 16 kJ/g Dåligt för levern vid högt intag

Glukos = druvsocker Mycket snabb 16 kJ/g

Invertsocker = lika delar glukos + fruktos

Ja 16 kJ/g

Laktos = mjölksocker Ja 16 kJ/g

Ej energigivande sötningsmedel Aspartam Ingen 0 Tål 100° mycket kort tid

Acesulfam K Ingen 0 Tål upphettning och förvaring

Cyklamat Ingen 0 Tål upphettning

Sackarin Ingen 0 Tål max 70°

Glycin Ingen 0 Tål upphettning

Sukralos Ingen 0

Stevia Ingen 0 Tål upphettning

Fett

Mättat fett

• Animaliska produkter

• Största källan är mejeriprodukter, därefter köttprodukter.

• Mycket mättat fett i vår kost

Omättat fett

• Enkelomättat • Fleromättat

Omega 3

Mindre

• Charkprodukter

• Drycker och livsmedel med tillsatt socker

• Salt

• Fiberfattiga spannmålsprodukter (Vitt bröd, Cornflakes, jasminris etc)

• Alkohol

Mer

• Baljväxter

• Grönsaker

• Frukt och bär

• Fullkornsprodukter

• Fisk och skaldjur

• Nötter och frön

• Vegetabiliska oljor

Om energiintag är viktigare än blodsockret • Försök att öka fett- och proteinintaget i första

hand.

• Om det inte är tillräckligt så kan vissa patienter behöva snabba kolhydrater som exempelvis söta drycker.

• Individuella bedömningar. Blodsocker, hur länge har patienten haft underskott, BMI, sjukdomsläge, matpreferenser etc.