DISSIDENTENJuridiska Föreningen i Lund

Nummer 2, 2011

HANDIKAPPAD PÅ JURIDICUM

GUIDE MICHELINJF STYLE

TENTAVAKT ELLER PENSIONÄRSNÖJE?

“Det är roligare att bråka om en miljon”Dissidenten träffar Årets Jurist 2010, Christina Ramberg

MARTIN BORGEKEHD:s färskaste justitieråd

www.linklaters.com/joinus

Vill du göra karriär på den ledande globala advokatbyrån i Norden? Såväl globalt som på den nordiska marknaden är vi regelbundet involverade i de största och mest komplexa affärsjuridiska uppdragen. En förutsättning för detta är vårt sätt att arbeta integrerat i gränsöverskridande team.

Linklaters stockholmskontor rekryterar just nu biträdande jurister till vårt Junior Associate Program. Inom ramen för programmet får du prova på verksamheten i tre olika arbetsgrupper under det första året. Vi söker dig som är nyutexaminerad från juristutbildningen och som har ett genuint intresse för affärsjuridik tillsammans med ett utpräglat kommersiellt tänkande och klientfokus. Du har även mycket goda akademiska meriter.

Vi kan erbjuda dig mycket goda utvecklingsmöjligheter i en internationell och utmanande arbetsmiljö där du får arbeta tillsammans med skickliga och engagerade kollegor. www.linklaters.com/joinus

Linklaters lämnar juridiska råd till världens ledande företag, finansiella institutioner och organisationer i deras mest komplexa transaktioner och affärer. Med 26 kontor i alla stora affärs- och finanscentra levererar Linklaters en unik service till klienter i Norden och över hela världen.

Know where you’re going.

311798 SwedenA4_v2.indd 1 26/04/2011 11:27

innehåll0506

08

09

22

24

16

26

30

28

31

32

10

12

18

21

Senaste nytt... om din utbildning

Senaste nytt... på Juridiska Föreningen

LärarintervjunDissidenten träffar Peter Westberg

Om den ädla konsten att konverseraEn krönika om att konversera på en bal

Så funkar detFrån jur.kand till professor

Tentavakt eller pensionärsnöje?Dissidenten granskar senaste tidens tentakaos

Martin BorgekeDissidenten träffar HD:s färskaste justitieråd

Christina RambergDissidenten möter Årets Jurist 2010

Vad är väl en bal på AF-borgenDissidenten blickar tillbaka på årets Vårbal

StockholmsresanJF drog till Stockholm - Dissidenten var med!

DebattAvkriminalisera, legalisera - demonisera?

Om avskedLars Göran Malmberg om att ta farväl

Arbeta på JuridicumStudenter berättar om hur de fick jobb galet nära tysta läsesalen

Ledare

JF:s ordförande och inspector har ordetLovisa Lindholm och Boel Flodgren

Guide Michelin - JF-styleHungrig? En guide för alla som vägrar matlåda

Upphovsrätten till innehållet tillhör DISSIDENTEN och upphovsmannen. All kopiering är förbjuden enligt lag.

DISSIDENTEN är Juridiska Föreningens kårtidning och utkommer med 4 nr om året. Tidnin-gen delas ut gratis till alla studenter och anställda vid Juridiska fakulteten i Lund.DISSIDENTEN presenterar Juridiska Föreningens åsikter. När avvikande åsikter publiceras, anges detta. Magasinet är partipolitiskt och religiöst obundet.

ISBN: 14030128E-mail: dissidenten@jf.seAnnonsera i Dissidenten: kontakta pr@jf.seTelefon: 046-188812Ansvarig utgivare: Vilhelm PerssonTryck: AM-tryck och reklam

redaktion

Medverkande i detta nummer: Viktor Norrsell, Adam Påhlsson, Joakim Winner-ljung, Emilie Dafgård (emilie@emiliedafgard.com www.emiliedafgard.com),

Framsida: Vårbalen 2011 Foto: Linn Sandmark

Vem kommer inte in på Juridicum?Katten, hunden - rullstolsbunden?

Bland kritiska röster och heta diskussionerVilka är FUM och vad sysslar de med egentligen?

36

38

40 Smått & GottCitat, Månadens practical joke och spännande sommar-jobb

Att slå in öppna dörrarMiran Crnalic om homofobin inom fotbollen42

ChefredaktörCharlotte Akej

SkribenterMiran CrnalicIeva KieslieuteDaniel KolmLena LundahlKajsa NilssonAnna RedinLinn SandmarkJohanna Wiklund

FotograferMartina VivlundLinn Sandmark

sid 28

sid 38

sid 13

sid 20

3

www.linklaters.com/joinus

Vill du göra karriär på den ledande globala advokatbyrån i Norden? Såväl globalt som på den nordiska marknaden är vi regelbundet involverade i de största och mest komplexa affärsjuridiska uppdragen. En förutsättning för detta är vårt sätt att arbeta integrerat i gränsöverskridande team.

Linklaters stockholmskontor rekryterar just nu biträdande jurister till vårt Junior Associate Program. Inom ramen för programmet får du prova på verksamheten i tre olika arbetsgrupper under det första året. Vi söker dig som är nyutexaminerad från juristutbildningen och som har ett genuint intresse för affärsjuridik tillsammans med ett utpräglat kommersiellt tänkande och klientfokus. Du har även mycket goda akademiska meriter.

Vi kan erbjuda dig mycket goda utvecklingsmöjligheter i en internationell och utmanande arbetsmiljö där du får arbeta tillsammans med skickliga och engagerade kollegor. www.linklaters.com/joinus

Linklaters lämnar juridiska råd till världens ledande företag, finansiella institutioner och organisationer i deras mest komplexa transaktioner och affärer. Med 26 kontor i alla stora affärs- och finanscentra levererar Linklaters en unik service till klienter i Norden och över hela världen.

Know where you’re going.

311798 SwedenA4_v2.indd 1 26/04/2011 11:27

www.mannheimerswartling.se

Bästa tänkbara startSom affärsjurist på Mannheimer Swartling har du alla möjligheter. Hos oss får du växa i en stark, djupt rotad före- tagskultur som bygger på byråns kärnvärden – kvalitet, affärs- fokus och laganda.

För oss är du som person lika viktig som dina meriter. Att du delar våra grundläggande värderingar är viktigt för oss, liksom ditt intresse och din fallenhet för affärsjuridik och konsultrollen. Redan från start antar du tillsammans med oss utmaningen att arbeta med komplexa och internationella

uppdrag i näringslivets centrum. Vår marknadsledande position gör att vi kan satsa avsevärda resurser på såväl ut-bildning – exempelvis vad gäller affärsmannaskap, projekt-ledning och förhandlingsteknik – som introduktion och vidare specialisering inom byråns affärsjuridiska områden.

Just nu rekryterar vi ett flertal nyexade jurister till våra Öresundskontor i Malmö och Helsingborg. Läs mer på: www.mannheimerswartling.se/karriar eller kontakta Linda Wickman på 040-698 59 23 för att få veta mer.

välkommen till möjligheternas byrå!

5

LEDARE

www.mannheimerswartling.se

Bästa tänkbara startSom affärsjurist på Mannheimer Swartling har du alla möjligheter. Hos oss får du växa i en stark, djupt rotad före- tagskultur som bygger på byråns kärnvärden – kvalitet, affärs- fokus och laganda.

För oss är du som person lika viktig som dina meriter. Att du delar våra grundläggande värderingar är viktigt för oss, liksom ditt intresse och din fallenhet för affärsjuridik och konsultrollen. Redan från start antar du tillsammans med oss utmaningen att arbeta med komplexa och internationella

uppdrag i näringslivets centrum. Vår marknadsledande position gör att vi kan satsa avsevärda resurser på såväl ut-bildning – exempelvis vad gäller affärsmannaskap, projekt-ledning och förhandlingsteknik – som introduktion och vidare specialisering inom byråns affärsjuridiska områden.

Just nu rekryterar vi ett flertal nyexade jurister till våra Öresundskontor i Malmö och Helsingborg. Läs mer på: www.mannheimerswartling.se/karriar eller kontakta Linda Wickman på 040-698 59 23 för att få veta mer.

välkommen till möjligheternas byrå!

Om bommarInnan jag ens satt min fot i Pufendorfsalen för första gången hade jag hört flertalet (skräck-) historier om vad det egentligen innebar att plugga juridik. Historier om stela kursare med klädkod kavaj, hur man rev ut sidor i böcker för att hindra andra från att få tillgång till samma information som en själv och inte minst – berättelser om den galna betygshetsen.

Idag; sex terminer, elva tentor och sisådär 150 000 kr i studieskuld senare kan jag konstatera att, tack och lov, visade sig det mesta vara grava överdrifter. Anta-let gånger jag burit kavaj en vanlig skoldag kan räknas på två händer, att mina kursare är långt ifrån stela och tråkiga insåg jag redan efter en veckas nollning. Några utrivna boksidor har jag inte stött på (att ens kursare lånar upp all tillgänglig doktrin i biblioteket inför en uppsats trots att lärarna uttryckligen förbjudit detta är en annan femma).

Däremot kan konstateras att vad gäller betygshetsen så var historierna dessvärre sanna. Jakten på det nöd-vändiga AB:et är stundtals galen och otaliga är de som närmast brutit ihop när 30p tentan resulterat i ett för-färligt B. Jag har själv förändrats under dessa terminer. Från att ha stått och hoppat och skrikit av glädje, ringt mina föräldrar och uppdaterat min status på Facebook efter mitt allra första AB känner jag numera inte någon överväldigande glädje av ett detta betyg. Snarare är det en lättnad. Betyget AB har någonstans på vägen förvandlats från ett toppbetyg till normaltillståndet, det enda betyget som gäller.

Dessutom verkar idén om AB som ett normaltillstånd inte bara vara en illusion skapad av hetsiga studenter. Vid ett byråbesök i höstas fick en av byråns delägare frågan om hur viktigt det egentligen var med höga be-tyg. Delägaren kontrade med frågan ”Vad tror ni är bra betyg?”. När han insåg att studenternas uppfattning av bra betyg innebar 50/50 AB/BA så smålog han.

”Haha, nej, vi brukar ju säga att två bommar är max. Tre kanske går an men då ska man ha en civilingenjör-sexamen och prata flytande kinesiska också”. En bom är, för er som undrar, ett BA.

Efter att ha funderat lite över om min juridiska karriär med detta var över innan den ens hade börjat kom jag efter lite övervägande fram till att, nej, det är den nog inte.

För om man tänker efter; hur många juriststudenter går egentligen ut med AB i allt? En hel del, jag vet, men långt ifrån alla. Och uppenbarligen går det bra för dem med. För är det en skräckhistoria jag inte hört under mina tre år på Juridicum är det den om juriststudenten som aldrig fick ett jobb. Oavsett hur många bommar man må ha så finns det alldeles säkert ett jobb någonstans där ute. Kanske kan man inte gå raka vägen till den stora affärsjuridiska byrån, men vad gör det? Jag är fullkomligt övertygad om att man efter nio terminer på juristutbildningen i Lund har en klar fördel på arbetsmarknaden. Jag menar, vi pluggar ju inte direkt i Örebro.

Och för er som det nu mot all förmodan är helt kört för, så tipsar Dissidenten på sidan 40 om några som-marjobb som garanterat livar upp ditt CV.

Glad sommar!

Charlotte Akej, chefredaktör

6

Lovisa BoelJF:s ordförande och inspector har ordet

Återigen slår magnoliorna ut på universitetsplatsen. Ytterligare ett år har gått i Lund. Återigen har ett gäng aktiva juriststudenter axlat ansvaret för att nästa år driva Juridiska Föreningen för sina kamraters bästa. Vad vore livet vid universitetet utan dessa pånytt-födslar? Släkten följa släk-tens gång… och hela tiden vill man göra något ännu bättre.

Universitetet förnyas ständigt och man behöver inte börja från början, för tidigare generationer har gått före. I forskningen, där man ju skall se in i framtiden, talar man om – och det var Newton som först uttryckte det så – att ”om jag har sett längre än andra, beror det på att jag stått på jättars skuldror” (on the shoulders of giants). För Newton handlade det om att sådana som Copernicus och Kepler gått före. I fallet Juridiska Föreningen handlar det också om att man som ny ledare eller tjänste-man ställer sig på axlarna på sina företrädare och bygger vidare på vad de har gjort.

Varje generation studenter vill förverkliga sina ambitioner och dröm-mar ifråga om hur livet som student i Lund skall te sig, såväl studiemäs-sigt som socialt. Det är ofta i studentföreningar (kårer, nationer m.fl.) som plattformen finns för studenter att förverkliga sina drömmar och ambitioner och få roliga upplevelser tillsammans med andra. JF är en sådan plattform. Det är en helt otrolig insats som görs för juriststuden-terna, inte minst av JF:s ordförande och vice ordförande. Men även i sångkören (Culpakören), i spexutskottet, i arbetet för novischerna, för vårbalen, för JiA-dagarna, på redaktionen för Dissidenten, m.fl. ställen inom JF arbetas det intensivt för juriststudenternas bästa. Tro mig, jag har sett på nära håll hur de arbetar.

Det handlar om att med stor energi hantera en kombination av tradi-tion och förnyelse; att ta vara på vad tidigare generationer skapat och utifrån det – med kritisk blick – omforma och skapa nytt för att till-godose nya studentgenerationers krav. Det kan handla om allt från sa-marbete med fakultetsledningen i viktiga utbildningsfrågor, t.ex. vilka tentamensformer som skall finnas, till vilken färg man ska ha på väg-garna i JF:s lokaler. Studentrepresentanternas insatser för livet i Lund är ovärderliga för universitetet som helhet. Lunds universitets – och då inte minst juristutbildningens – attraktivitet beror till inte obetydlig del på att studentlivet i Lund är så innehållsrikt och kul. Tacka de aktiva studenterna för det! De tar ansvar och håller igång aktiviteter till glädje och fromma för oss alla, och då inte minst aktiviteter för att göra utbild-ningen ännu bättre.

Magnoliornas pånyttfödelse drar varje vår till sig vår beundran genom att framstå som bara vackrare och vackrare. Min beundran omfattar också er som vid sidan av era studier bidrar till att göra juriststudentlivet till en ständigt ny, innehållsrik plattform av skoj och allvar. Tack för fina insatser för JF under året som gått till Er som nu läm-nar och välkomna, ni som nu tar ansvar för JF:s nästa år, att stiga upp på axlarna, skåda in i framtiden och med förnyad kraft driva JF vidare i hägnet av entusias-tiska medlemmar!

Vad hände med det sunda förnuftet? Gång på gång under mitt år som ordförande har jag ställt mig denna

fråga. Vi talar om högt till tak, öppenhet och tolerans – men vem är det som egentligen bestämmer vad som är okej eller inte? Och vad får dagens tolkning av vad som anses vara ”politiskt korrekt” för konsekvenser för klimatet i vår studentstad?

Vi säger att det ska finnas utrymme för diskussion både på JF och på Ju-ridicum och att det är viktigt att alla typer av människor och åsikter får plats. Jag har dock under det senaste året upplevt att detta endast är önskvärt för en viss typ av åsikt eller person. Jag har många gånger erfarit att dem som efterlyser en höjning av taket är samma personer som sedan protesterar då någon, både lärare och studenter, uttrycker en avvikande åsikt eller på an-nat sätt inte behagar genom sin retorik eller personlighet. Det kan handla om enskilda lärares anekdoter och sätt att ge feedback, eller en uppfattning om att det inte är odemokratiskt för en förening att ha en medlemstidning.

I ett klimat där ”den stora massan” (som naturligtvis inte kan beskri-vas som en homogen grupp) inte för sin talan tar ytterligheterna över. De frågor som borde ingå under det sunda förnuftet och goda omdömet (som de flesta av oss ändå är utrustade med) plockas ut som särfrågor och för-flyttas från den centrala plats som de borde ha för oss alla till agendan hos några få.

När individer delas in i grupper som sedan ställs mot varandra, i såväl den interna som den offentliga debatten, och individens eget ansvar och ställningstaganden tas ur fokus, förlorar vi den nyanserade mångfald som vi alla eftersträvar. Jag har själv under det senaste året upplevt hur jag har sort-erats in i olika grupperingar; Exempelvis tillhör jag tydligen, underförstått enligt tidningen Lundagård, dem som vill att JF ska fortsätta att vara som det alltid har varit, i motsättning mot dem som vill ha ett mer jämställdhet och kritiska perspektiv på utbildningen, en gruppering som jag inte upp-lever ens existerar och än mindre kan identifiera mig själv med.

När det politiskt korrekta klimatet resulterar i att utrymmet i den offent-liga debatten blir så litet att det sunda förnuftet plötsligt inte längre anses rumsrent, försätts majoriteten i ett utanförskap där det blir viktigare vad man ”ska” säga än vad man egentligen tycker. Ängslighet blir norm och det vitala diskussionsklimat som borde känneteckna tillvaron i en universitetss-tad lyser med sin frånvaro. Exempelvis; tyckte jag att det var osmakligt och korkat av fyra studenterna på Hallands att klä ut sig till slavar och genom-föra en slavauktion – ja, det tycker jag. Tror jag att det tyder på de under-liggande rasistiska strömningarna som påstås genomsyra hela studentlivet i Lund – nej, antagligen inte. Detta ställningstagande är naturligtvis inte okej enligt det debattklimat som nu råder. Och jag kommer antagligen att konfronteras med påståenden om att jag är både naiv och främlingsfientlig. Men faktum är att jag under mina fem år i Lund aldrig har stött på något som kan identifieras som rasism i den bemärkelsen som det nu diskuteras. Jag gör denna bedömning utifrån mitt eget omdöme och mina egna upplev-elser, även om jag vet att min åsikt, utifrån den ”grupp” jag anses tillhöra, knappast kommer att tillmätas något värde i debatten.

Jag vill avslutningsvis tacka JF för ett fantas-tiskt lärorikt och roligt år, när det nu snart är dags för mig att lämna över till min alldeles uto-mordentliga efterträdare.Glad sommar!

Boel Flodgren, InspectorLovisa Lindholm, Ordförande

7

STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ HELSINGBORG BRYSSEL HONG KONG SHANGHAI

EN BRAAFFÄRSJURIST

SER LÄNGRE ÄNJURIDIKEN

Vinge har specialistkompetens inom aff ärs-juridikens samtliga områden – en förutsätt-ning för att vi ska fortsätta att vara den mest framgångsrika transaktionsbyrån i Sverige. Våra uppdrag är till stor del internationella och vi har ett stort kontaktnät med byråer över hela världen.

www.vinge.se

JURIDISKA FÖRENINGEN

Senaste nytt... Senaste nytt...... om din utbildning

haft en föreläsning om företagsförvärv och Hannes Snellman bjöd på lunch och höll i JF:s första lunchföreläsning.

Näringslivsutskottet har även jobbat hårt för att, tillsammans med idrottsut-

skottet, plane-ra och genom-föra JF-Open, golfturnerin-gen som än en gång lever!

ArkivarienJF:s Arkivarie Ragnar Peters-son har gjort stordåd i JF:s arkiv i AF-borgen, med montering av hyllor och an-

nan möblering. Ett arbete som är viktigt för att ta tillvara på JF:s 127-åriga historia.

CulpakörenJF:s fyrstämmiga, blandade, kör har nått nya höjder i och med nyrekryteringar och mycket träning. De har genomfört ett stort antal bejublade uppträdanden och kommer att synas mer under våren och försommaren.

ISCInternational Student Committee har bland annat anordnat en mycket välbesökt Drop-in Easter Dinner, där det bjöds på alla möjliga traditionella påskrätter och pyssel.

JiAJiA-kommittén är utsedd och verksam-heten har dragit i gång rejält. Debattäm-nen diskuteras, mässlokaler bokas och

föredragshållare kontaktas. Inom kort kom-mer även JiA-dagarnas nya hemsida att var aktiv – håll utkik! Ni som eventuellt kan tänka er att vara mässvärdar – börja fundera på detta redan nu!

TandemDe två Tandemgeneralerna har gjort ett hästjobb med att planera biljettsläpp, bestäl-la tröjor, laga mat, fixa cykel, få sponsring på bland annat reflexvästar och hjälmar samt leda busslasten med jurister till Göte-borg och tillbaka.

KulturutskottetInför Vårbalen ledde Kulturutskottet en danskväll med fokus på vals och foxtrot. En uppskattad kväll som i flera fall ledde till ett klart förbättrat självförtroende på dansgol-vet framför storbandet i AF-borgens stora sal.

FestmästerietKöksmästarna har hjälpt till med matlag-ning vid olika event samt anordnat de my-cket uppskattade After School-kvällarna varannan fredag uppe på JF.

Pubmästarna har varit mycket aktiva och synts flitigt bakom baren i olika samman-hang. Senast på Vårbalen den 16 april.

Clubmästarna har anordnat en av de bästa Vårbalerna på många år enligt källor med historiska perspektiv – läs JF-rävar. Tillsammans med LundaEkonomernas och Medicinska Föreningens festfixare genom-fördes även ovan nämnda FEJM-fest.

Internationella utskottet:I internationella utskottets regi genom-fördes en resa till våra vänner i Juridisk Dis-kussionsklub i Köpenhamn. Vidare har de börjat spåna på en eventuell resa till Brys-sel med studiebesök hos olika tänkbara ar-betsgivare.8

FEJMFörenade Ekonomer, Jurister och Medic-inare – än en gång har den historiska FE-JM-festen ägt rum i AF-borgens stora sal. Det blev en fantastisk maskerad under

temat ”Stars and Wars” där JF ställde upp med ett 50-tal Stormtroopers, ett antal Dark Jedis, Kejsaren, Darth Vader och Bobba Fett. Utöver det kom ytterligare ett stort antal jurister med olika tolkningar av midda-gens tema. Det blev en härlig fest och vi ser fram emot att se hur den formar sig till våren 2012.

NäringslivslivsutskottetNäringslivsutskottet har varit otroligt ak-tiva och anordnat en stor mängd events. Setterwalls har haft immaterialrättskväll uppe på JF och ett mycket uppskattat studiebesök för studenter på sitt kon-tor i Malmö. Roschier åkte ner från hu-vudstaden och ledde ett stort gäng stu-denter genom ett case inom bank- och finansrätt. Mannheimer Swartling höll CV-granskning och träningsintervjuer på sitt kontor samt en frukost på JF där de pratade om sitt ideella arbete. Vinge har

... på JF

Foto: Erik Schuss

9

UTBILDNINGSBEVAKNING

Senaste nytt...... om din utbildning

Den andra är att handläggningstiden på två veckor inte går att kringgå. Det är därför mycket viktigt att ansöka om sitt examensbevis i god tid innan man behöver det, då det inte kommer att vara möjligt att få det på kortare tid än två veckor.

Ändrade förkunskapskrav inom ju-ristprogrammetTill studenternas fördel och admin-istrationens lättnad genomför nu fakulteten en generell ändring av vad som ska krävas för att gå vidare inom programmet. Kraven för att gå vidare och läsa en termin kommer från och med i höst vara att studenten klarat terminen innan den föregående. Detta innebär att du för att få gå vidare till Termin 3 måste har klarat Termin 1 osv. JF:s kursombud utökar sin verk-samhet JF:s kursombud utökar sin verksam-het och tar ansvar för det sista steget i universitetets riktlinjer för kursvärder-ingar. I enlighet med riktlinjerna ska kursvärderingarna hanteras genom en så kallad ”tre-stegsraket”. Detta innebär att studenterna först ska fyl-la i en kursvärdering som sedan ska utvärderas och därefter ska lärarna komma med feedback på studenter-nas åsikter.

Utvärderingen kommer att ske under de kurskonferenser kursombuden har

med lärarna på varje kurs. Där dis-kuteras den föregående terminens kursvärderingar och andra önskemål och åsikter som framkommit under kursens gång. Kursutvärderingarna kommer från och med i höst lämnas ut på introduktionen till nästkommande kurs för att även examinationen ska kunna inkluderas. På introduktionen kommer även kursombuden som deltagit i kurskonferensen att med-verka och berätta lite om vad som diskuterats och kursföreståndaren kommer att ha möjlighet att kom-mentera och komma med input om studenternas åsikter.

JF hoppas genom denna förändring synliggöra Utbildningsutskottets verksamhet och visa på det stora ar-bete kursombuden lägger ner på att förmedla studenternas åsikter och outtröttligt verka för att en bättre av utbildning. JF hoppas också att detta kan leda till en ökad uppskattning hos studenterna om hur viktigt det är att göra sin röst hörd genom att prata med sina kursombud och fylla i sin kursvärdering.

Glöm inte att JF finns för att föra din talan! Om du har åsikter el-ler frågor om din utbildning är du mer än välkommen att vända dig till ditt kursombud, JF:s utbildn-ingsutskott utbildning@jf.se eller JF:s ordförande ordf@jf.se

ExamensarbetenaPlaneringen inför höstens separa-tion av handledarare och examina-tor för examensarbetena har nu nått sitt slutskede. Nya betygskriterier har tagits fram och förfarandet kring hur förändringarna ska implemen-teras börjar falla på plats. Syftet med förändringen är att få en mer välplan-erad sista termin på programmet, med tydligare förhållningsregler och bättre förutsebarhet. JF välkomnar såväl separationen av handledare och examinator som framförallt en rättssäkerhetsfråga för studenterna, som den övergripande förbättrade strukturen kring examensarbetena. Detta kommer förhoppningsvis att leda till bättre, och för studentens ämne mer relevanta seminarier, ökad rättssäkerhet och framför allt en ökad förutsebarhet i vad som förväntas av såväl student som handledare under terminens gång.

En annan förändring som kommer att gälla från och med i höst är att fakulteten inte längre kommer att vara ansvarig för utfärdandet av exa-mensbevisen. Istället kommer dessa att utfärdas av examensavdelningen inom Sektion student och utbildning på Lunds universitet centralt. Denna förändring innebär i praktiken två saker för studenterna. Den första är att ansökan om examensbevis inte längre ska skickas till fakulteten, utan istället direkt till examensavdelningen.

10

DISSIDENTENSå funkar det

Har du någonsin undrat hur man blir professor, eller märkt hur en föreläsares titel förvandlats från doktorand till lek-tor över en sommar? Dissidenten ger dig en kort översikt.

Steg 1: Juristexamen. Just det. Först måste man bli klar med sina studier. Och sedan, någonstans mellan ju-ristexamen och doktorsexamen, kan man välja att arbeta som universitetsadjunkt eftersom det inte kräver en doktorsexamen. Om man ändå beslutar sig för att doktorera så kan man först bli Juris licentiat (JL eller jur.lic.), precis halvvägs till doktorsexamen.

Steg 2: Juris doktor (JD eller jur.dr.)Person som avlagt doktorsexamen. Som doktorand arbetar man framför allt med den egna doktorsavhandlingen, men är även anställd på fakulteten och undervisar på grundnivå.

Steg 3: LektorLärare på fakulteten. För behörighet krävs doktors- eller licentiatexamen.

Steg 4: DocentKräver ca 4 års heltidsforskning efter avlagd doktorsexamen. Docent är en titel man er-håller när man uppnår tillräckligt hög veten-skaplig nivå. Man kan ansöka om att erhålla docenttitel.

Steg 5: ProfessorDen högsta lärartjänsten. En professor är ansvarig för forskning och forskarutbild-ning inom sitt ämne. För att vara behörig ska man ha doktorerat, publicerat ett flertal akademiska skrifter, undervisat länge samt handlett doktorander som senare avlagt doktorsexamen.

Då var det avklarat… eller vänta, finns det något ytterli-gare? Jo, bland annat:

Adjungerad professorEn professor som tillsätts med ex-tern finansiering och arbetar deltid på universitetet, och övrig tid hos sin ordi-narie arbetsgivare. Tjänsten omfattar max 6 år. Just nu har Juridicum inga adjungerade professorer.

GästprofessorEn tillfälligt anställd professor som inte behöver vara professorskompetent i tradi-tionell mening. Detta innebär att personen inte behöver genomgå en sakkunniggran-skning av universitetet och förklaras vara anställningsbar som professor för att kunna undervisa som gästprofessor. Till exempel, Nicolas de Sadeleer, professor i miljörätt.

Professor emeritus/emerita: En pensionerad heltidsanställd professor som har kvar sin titel och fortfarande är knuten till fakulteten. Denna titel innehar exempelvis Hans-Heinrich Vogel och Axel Adlercreutz.

Vill du bli jur.dr. eller till och med profes-sor, men känner inte för att stanna kvar på Juridicum efter en avklarad juristexamen? Då finns det två lösningar:

Hedersdoktor (dr h.c.)En person som inte har avlagt doktorsexa-men utan tilldelats denna titel som en utmär-kelse för prestationer utanför det akademiska examinationssystemet, t.ex. forskare inom ett annat vetenskapsområde, internationel-la forskarkolleger, kulturpersonligheter

med m e r a .

I år utsågs Advokat Finn Mad-

sen från Advokatfirman Vinge i Malmö till hedersdoktor på Juridiska fakulteten. En ny tendens i svensk akademisk prax-is är att även statsråd kan belönas med hedersdoktorat.

Professors namn Titel som regeringen eller statschefen kan på eget initiativ besluta att ge till en äldre välmeriterad akademiker eller företrädare för kulturlivet. Efter sin pensionering blir en sådan professor inte emeritus/emerita utan behåller hederstiteln livet ut. Exempel på sådana personer är Benny Andersson från ABBA (tilldelades profes-sors namn 2004) och Anna Bergenström (kokboksförfattare; tilldelades professors namn 2006).

P.S. För er som missade förra numret av Dissidenten så påminner vi om att prefekt, dekanus och rektor är administrativa tjän-ster, inte typer av lärare.

Text: Ieva KieslieuteIllustration: Emilie Dafgård

Från jur. stud. till professor

- en av Sveriges ledande affärsjuridiska advokatbyråer

Gernandt & Danielsson är en av de högst rankade advokatbyråerna enligt branschmätningarna Commercial Law, International Law Office, Affärsvärlden, Chambers, Merger Market och Legal 500. Genomgående lovprisas byråns skickliga jurister och deras förmåga att hantera komplexa transaktioner, tvister och utredningar.

Gernandt & Danielssons vision är att vara den högst ansedda och mest eftertraktade rådgivaren respektive arbetsplatsen bland svenska affärsjuridiska advokatbyråer.

Hos oss får duktiga jurister ett spännande och engagerande arbete, där många uppdrag utförs i en internationell miljö. Vi erbjuder utbildning och mycket konkurrenskraftiga anställningsvillkor. Byrån sysselsätter idag ca 100 anställda.

Vill du veta mer? Besök gärna vår hemsida www.gda.se.

12

LÄRARINTERVJUN

13

LÄRARINTERVJUN

Med uppdraget att intervjua Peter West-berg, professor i processrätt vid fakulteten, styr jag och fotografen Martina stegen mot Juridicums tredje våning. Vi kom-mer in i det ljusa, nyrenoverade rummet, där flyttlådor fortfarande står staplade på varandra längs ena väggen, och jag frågar Peter hur han trivs. Det visar sig att han bara tillfälligt varit utflyttad under tiden renoveringen pågick, och han alltså nu fått komma tillbaka till sitt gamla rum. Under tiden för renoveringen delade han ett litet rum med Eva Lindell-Franz.– Det var rena likkistan! Eleverna fick sitta på papperskorgen, så litet var det!

Nu är det dock gott om plats, så Martina och jag får istället slå oss ner i de gröna fåtöljerna med Juridicums logga, vilket plötsligt känns lite lyxigt i jämförelse.

Du varit professor i tjugo år nu – trivs du i den rollen?– Ja, det är jättebra. Man är oerhört fri, både till tankar och till vad man ska göra, så jag tror att det är svårt att hitta ett jobb som skulle slå detta.

Funderar du mycket på hur man ska skapa en bra kontakt med studenter-na?– Ja, det måste man göra. Jag försöker att tänka i bilder när jag undervisar, rita myck-et bilder och hitta många exempel. Fram-för allt tror jag att det är ganska bra att släppa domarperspektivet och fundera på hur man gör som part eller partsombud, för då tror jag att man som student mer kan leva sig in i det. Det där med domare verkar så allvarstyngt.

Lägger vi för stor tyngdpunkt vid

domarperspektivet på utbildningen här i Lund?– Jag tror att man måste kombinera båda sidorna. Domarperspektivet blir lätt för trist och partsperspektivet kan lätt bara bli retorik. Någonstans måste juristerna stan-na upp och fundera över hur situationen ser ut i förhållande till etik och moral. Man kan inte bara gömma sig i ett partspers-pektiv och vad klienten vill, för då tror jag att man glömmer bort att juridik inte är någonting som ska kopplas loss från sam-hällslivet i övrigt. Då tror jag att man är en dålig jurist.

Peters tips på hur man ska studera är att läsa mycket och fundera på exem-pel.– Däremot behöver man inte komma ihåg allt man läser, det är inte det som är poän-gen. Det sitter där ändå. Jag tror inte man ska sitta för mycket ensam heller, när man studerar.– Och jag är förvånad över att studenterna är så dåliga på att plåga lärar-na! Ni kommer aldrig upp till oss!

Vad kan det bero på?– Jag vet inte. Tidigare upp-manade jag studenterna varje år, på varje introduktion, att komma upp och prata. Men det kom ju aldrig någon, så nu har jag ersatt detta med att jag sitter kvar under pausen på föreläsningarna, för då vet jag av erfarenhet att frågorna kommer.

Peter tycker även att studenterna borde ställa fler frågor under föreläsningarna.

– Varför är ni så rädda att ställa en dum fråga? Jag skulle formulera det såhär: Jag ställer hellre tio dumma frågor och blir klok på tio olika sätt, än ställer tre bra frågor som jag redan visste svaret på.– Det är lite synd att ni inte vågar, för de frågor jag får i pauserna är väldigt bra. Jag skulle också ställt dem – juridik är inte självklart, det är ju påhitt! Ibland är det bra påhitt, men oftast är det inte så bra påhitt. Det är kompromisser och konstigheter.– Ett tips till er som vill ställa frågor är att sätta er längst fram. Då ser ni inte dem som eventuellt himlar med ögonen.

På fritiden spelar Peter gärna piano – klassiskt, jazz och blues – och så gillar han skog och mark och att snickra på sommarhuset. Det kommer även fram att en av döttrarna är väldigt duktig på att sjunga.– Hon sjöng på radio igår!

Ska hon bli artist när hon blir stor?– Självfallet. Världsartist! Det ska ju alla bli!

Visste du själv alltid vad du ville bli?– Jag var ett typiskt idrottsfreak när jag var ung, jag höll bara på med idrott, glömde plugget. Det var inte så bra. Jag hade tänkt bli gympalära-re, men så sumpade jag betygen där i gymnasiet, så jag kom inte in på den utbildningen.

– På den tiden kom man däremot in på Ju-ridicum utan att ha särskilt bra betyg. Det räckte i stort sett med godkänt.

“Jag tror att det är svårt att hitta ett jobb som skulle slå detta”

“Jag hade tänkt bli

gympalära-re, men så

sumpade jag betygen”

14

LÄRARINTERVJUN

”Jag värdesätter verkligen att jag som trainee räknas till gruppen och byrån som vilken annan anställd som helst.”Ur en thesis trainee dagbok. Läs hela storyn på roschierrecruitment.se.

1974 började så Peter läsa på juristpro-grammet i Lund och processrätt blev han intresserad av redan under grundu-tbildningen. Alla rättsområden var dock inte lika roliga.– Skatterätt var ju förfärligt! Särskilt på den tiden när det mest handlade om att lära sig fylla i deklarationsblanketter. Jag klagade högljutt för dem som undervisade och sa att det här är förfärligt tråkigt. Nu tror jag dock att det är bättre. Nu är det juridik i skatterätten.

Att själv processa har dock aldrig varit något som lockat.– Jag tror inte man ska blanda rollerna för mycket. Att man sitter som adjungerad domare någon gång då och då är ganska nyttigt för att få ett bättre perspektiv, men jag behöver inte agera som advokat för att förstå vad som händer i en rättegång-sal, jag kan ju bara gå dit och lyssna. Sen har jag mycket uppdrag från advokater, som ringer och rådfrågar om allt möjligt, så jag får en ganska god inblick i hur advokater tänker och vad de undviker.

Skulle du någonsin vilja sitta med i HD och döma?– Nja, jag är nog ingen domare egentligen, jag tror faktiskt inte det. Jag tycker om att sitta på läktaren och titta på saker och refle-ktera över dem. Blir man justitieråd måste man nog bilda sig en ganska bestämd rätt-spolitisk uppfattning, eftersom man då har uppgiften att skapa rätt. Man måste ha en bild av vad som är bra för samhället.– Många läser in att jag har en viss rätt-spolitisk uppfattning när de läser mina böcker, men då blir jag många gånger förvånad, för det har jag inte sagt. Jag är intresserad av de olika perspektiv som finns och att man får olika konsekvenser när dessa ställs mot varandra. Sedan överläm-nar jag det till läsaren att själv bilda sig en uppfattning– Men å andra sidan, skriver man böcker får man skylla sig själv att folk missuppfat-tar en.Under åren 1993 till 1999 var du dekan på Juridicum. Hur var det arbetet?– Det var ganska lärorikt, på många sätt.

Man lär känna universitetet bättre och in-ser att det kanske inte är så stora skillnader som man inbillar sig. Studenter och lärare kämpar ungefär med samma problem, fast man uttrycker dem kanske på olika sätt.

Hur ser du på förfarandet att det i prin-cip är kollegorna på Juridicum som väljer dekanen? Är det ett lämpligt sätt att få fram en bra chef på?– Ja det tror jag. Det bygger väl på den där gamla idén att man aldrig ska ta den till chef som vill bli chef, man ska ta den som motvilligt ställer upp. Då får man en som inte vill bestämma för mycket.

Att sedan gå tillbaka och jobba bland kollegorna igen tyckte inte Peter kändes konstigt alls.– När man, som jag, hade lagt sig i under sju år så var det ganska skönt att slippa göra det.

Peter sitter i styrelsen för Skiljedomsförenin-gen, vilken är en in-tresseförening med syfte att ge ökade kunskaper och erfarenheter inom skiljemannarätten.– Själva Skiljedomsförenin-gen är inte någon jättestor

aktiv förening, men den har nog ambi-tionen att bli det. Nu har den en egen hem-sida och jag gör mitt bästa för att skicka in examensarbeten, som handlar om skilje-domsrättsliga ämnen, för att de ska läggas ut där. Meningen är att studenter ska kunna gå in på hemsidan och slänga ut frågor och få tips från advokater.

Själv har han dock aldrig jobbat som skiljeman, eftersom de hellre vill ha ”civilrättare” än ”processrättare” på de positionerna.– Men jag har skrivit många utlåtanden i skiljedomsförfaranden ändå, av den en-kla anledningen att i skiljeförfaranden kan man bara klaga på processuella frågor.

Under kursen i Allmän rättslära på termin 6 har vi diskuterat huruvida domaren kan förhålla sig objektiv och bortse från sina egna värderingar när man ska döma. Vad tror du om det?

– Det tror jag aldrig man klarar av. Jag har inte varit med i någon situation där jag hört en domare öppet deklarera en politisk upp-fattning – såhär ska samhället se ut, alltså tänker jag såhär – det är inte så man ser det. Jag är inte så säker på att man ska ha domare som har för mycket insikt. Risken är ju att de blir partiska och ställer sig på ena sidan, och då kommer du inte åt dem, för när de överlägger berättar de inte var-för de drar en viss slutsats.– Sådana som tror att de kan någonting om världen är de farligaste. Det är bättre att som domare säga till alla åklagare och försvarare att de ska berätta hur världen ser ut, och klarar de inte det kommer domaren inte själv att fylla ut med något annat.

Då har jag en avslutande fråga, som många har undrat över – om din ring-signal på mobilen. Är det Bond?– Ja det är det väl va?

Det är många som har hört att den har ringt och så…– Hoppas inte för många gånger, det är ju slarvigt! Jo men det är Bond! Det är James Bond.– Jag köpte den när man fick ett sådant där erbjudande för en James Bond-telefon. När man öppnar den här telefonen så kan man se att det är en Bondtelefon, jag ska se om jag kan visa er. Sen var det min yngsta dot-ter som tyckte att jag skulle ha något fräckt också. Jag hade så fula telefoner förut.

Peter tar fram mobilen ur en rosa (!) mobilstrumpa och stänger av den. När han sedan startar om den blinkar det lite actionliknande och texten ”For your eyes only” kommer upp.– Den är unik!

Innan vi går får vi varsitt exemplar av Pe-ters avhandling. Jag blir genast exalterad och frågar om vi kan få den signerad. Pe-ter skrattar till lite, men säger att visst, det kan vi väl få. Så tackar vi för intervjun och med varsin signerad 1000-sidig avhandling i handen lämnar vi det ljusa rummet med flyttlådorna i hörnet, och professorn som heter Westberg. Peter Westberg.

Text: Lena LundahlFoto: Martina Vivlund

“Skatterätt var

förfärligt!”

15

DISSIDENTEN

”Jag värdesätter verkligen att jag som trainee räknas till gruppen och byrån som vilken annan anställd som helst.”Ur en thesis trainee dagbok. Läs hela storyn på roschierrecruitment.se.

16

DISSIDENTEN

Tentavakt eller pensionärsnöje?

Tentavakt.Ett ord som väcker många association-er; de där sura pensionärerna som sit-ter längst fram och snackar sönder vår koncentration, eller Lunds viktigaste volontärer som upprätthåller rättssäk-erhet och ordning bland studenterna?De senaste månaderna har tentavak-terna diskuterats livligt bland stu-denter och anställda på Juridicum och Dissidenten kommer i denna artikel att försöka reda ut vad som egentligen har hänt.

Det var under en salstentamen på termin två som det började pratas om att någon eller några studenter fuskade. Tentavak-terna informerades om det misstänkta fusket under tentamenstillfället, men stu-denten som anmälde fusket hölls inte kvar utan försvann efter att tentorna lämnats in.

Lovisa Lindholm, ordförande för JF, är kritisk till hur situationen har hanterats.– Detta har lett till att man varken kan dementera eller verifiera om något fusk har ägt rum, istället har en ryktesspridning tagit fart på terminen vilket naturligtvis är väldigt beklagligt för alla inblandade.

Lovisa anser att två fel har begåtts i samband med det misstänkta fusket. För det första borde tentamensvakterna ha utrett situationen omgående. För det an-dra har fakultetsledningen varit alldeles för långsam och inte tagit tag i incidenten på det sätt de borde ha gjort.

Examination i olika lokalerPå grund av platsbrist händer det ibland att klasser delas upp och får skriva ten-tamen i olika lokaler, vilket var fallet på termin tre. Problemet var bara att ena hal-van av klassen stod utanför sin examina-tionslokal utan att bli insläppta. När ten-tavakterna väl kom till platsen och låste

upp salen fanns det inte tentor så att det räckte till alla studenter. En av tentavak-terna fick åka till den andra salen, där stu-denterna redan hade redan suttit en lång stund och skrivit, ovetandes om att deras kamrater ännu inte fått sätta igång, för att hämta fler tentor.

De drabbade fick förlängd tentamen-stid, men Lovisa Lindholm anser inte att detta är en tillräcklig kompensation– Det är under all kritik att något sådant här kan hända! Det spelar ingen roll vems fel det är. Det är en enorm stress för stu-denterna att inte få komma igång att skri-va sin tenta och det kan påverka mångas prestationer.

Ingen koll på tillåtna hjälpmedelLovisa upplever att det alltid har klagats på vakterna. – Problemet med de olika regler som finns på varje termin kring tillåtna hjälp-medel är att tentavakterna inte har någon som helst koll på vad som är okej att studenterna har med sig till tentamen-stillfället och inte! Och om de inte vet vilka hjälpmedel som är otillåtna kan man fråga sig vad de gör där över huvud taget! – Deras enda uppgift kan ju inte vara att se till att studenterna inte pratar med varandra eftersom det oftare händer att studenter får hyssja på tentavak-terna än tvärtom, säger ett kursom-bud som vill vara anonym.– Om tentavakterna inte kan utföra sitt jobb överlämnar man åt studen-terna att bedriva kamratuppfostran, att kontrollera varandra så att ingen fuskar, vilket är ganska olyckligt. Det är vår skyldighet som jurist-studenter att inte fuska, menar Lovisa Lindholm.

En möjlig lösning på problemen

är enligt Lovisa att den kursansvarige läraren får befinna sig på plats under hela tentamen-stillfället, eventuellt med hjälp av amanuenser och studentlärare, istället för att bara besöka tentamenslokalen en kort stund mitt i tentan. Då skulle man även komma ifrån dilemmat med att alla studenter inte hinner ställa de frågor de vill till sin lärare innan denne förs-vinner från platsen.

Kursombuden uppmärksammade proble-menMaria Linnér, vice ordförande i Utbildningsut-skottet är den som ansvarar för studiesociala frågor på JF. Hon blev

17

DISSIDENTENsom tjänsteman i Utbildningsutskottet kontaktad av kursombuden på termin två som berättade om problemen med det misstänkta fusket och är den som har fört frågan vidare till JF:s ordförande samt till fakultetens studiesociala kommitté, där hon är ledamot.– Vi har diskuterat i Studiesociala kom-mittén vilka riktlinjer som egentligen finns för tentavakterna, eftersom det är där det verkar brista. Prefekten är informerad om det misstänkta fusket, men jag vet inte vil-ka exakta åtgärder han har vidtagit, berät-tar Maria.

Maria anser att det måste vara nolltol-erans mot fusk på tentor, och att lösnin-gen är tydligare rutiner. Att en situation som denna varken kan bevisas eller mot-bevisas gör att de misstänkta blir dubbelt drabbade.

RättssäkerhetsproblemKristoffer Danielsson sitter som stu-dentrepresentant i disciplinnämnden vid Lunds Universitet. I disciplinnämnden fattas beslut om varning och avstängn-ing av studenter som misstänks för fusk. Kristoffer anser att det är allvarligt att misstänkt fusk inte utreds ordentligt.– För den enskilda läraren kan det ibland kännas svårt att anmäla misstanke om fusk. Fakulteten måste ta sitt ansvar och erbjuda stöd och råd till anmälaren samt utbilda tentavakter och liknande i vilka åt-gärder som kan vidtas och på vilket man-dat personen kan agera. – Det är inte rättvist mot de studenter som väljer att studera och följa föreskrift-erna att förringa beteende som kan ha disciplinära påföljder. Det handlar i slutändan om att skapa rättssäkerhet vid examinationer, säger han och hänvisar till högskoleförordningens tionde kapitel där disciplinära åtgärder mot fusk regleras.

Tentavakterna efterlyser engagerade lärare och klara rutinerKurt Ek, som ansvarar för tentavakterna känner till det misstänkta fusket på termin två. – Det var många studenter som lämnade in sina tentor samtidigt, kanske 25-30 stycken. En student meddelade att några klasskamrater antagligen hade fuskat genom att skicka lappar mellan sig men

hon försvann innan vi hann tala mer med henne. Det var ett misstag att hon förs-vann, vi hittade henne inte igen.

Vid andra tillfällen har han varit med om att studenter på Juridicum försökt fly-tta sina bord närmre varandra, i den situ-ationen ingrep dock tentavakterna. Det gjorde de även vid examinationen på ett av mastersprogrammen då en av studen-terna gömde fusklappar inne på toaletten. Lapparna konfiskerades och studenten blev avstängd.

Angående tillåtna och otillåtna hjälp-medel efterlyser Kurt Ek klarare riktlinjer. – Det skulle vara bra om lärarna på Ju-ridicum kunde vara så engagerade att de faktiskt befann sig i tentasalen vid ten-tamensstarten och kontrollerade vad alla studenter har med sig. Så går det till på många andra institutioner och det tar bara en halvtimme. Det är nonchalant mot stu-denterna att inte lägga den tiden på dem! Som det ser ut idag kommer lärarna till tentan bara under en kort stund för att svara på frågor.– Som icke-jurist är det ibland svårt att bedöma vad som är tillåtna anteckningar i lagboken och inte. Dessutom är informa-tionen om vilka hjälpmedel som är tillåtna ofta så bristfällig och oklar att inte heller studenterna förstår. Många studenter me-nar nog inte att fuska, de har bara inte förstått instruktionerna, och då är det my-cket olyckligt om de skulle bli anklagade för att ha fuskat.

Kurt kan inte ge något klart uttalande om krånglet vid tentan på termin tre. Han minns inte det exakta tillfället, men berät-tar att det i vintras rådde totalt kaos i kur-sadministrationen på Juridicum.– En kursadministratör sade upp sig, en var sjukskriven och en var på semester. Det var amanuenser som skötte hela ad-ministrationen och det var stora bekym-mer. Nu har nyanställningar skett och allt fungerar bra igen. Vi har tätare tel-efonkontakt med kursadministrationen än innan, en rutin som infördes efter alla problem i vintras.

Prefekten jobbar med fråganMats Tjernberg är medveten om prob-lematiken som funnits kring studieadmin-istrationen.– All administrativ personal och berörda

kursansvariga lärare gjorde ett fantastiskt jobb i början av terminen. Till stor del fungerade allt väl, även om det går att peka ut vissa saker som inte fungerade snabbt och tillfredsställande. För dessa, liksom för dålig framförhållning, bär givetvis jag som prefekt ansvaret. Vi är sedan hösten 2010 i en process att utöka antalet fast anställda studieadministratör-er för att skapa kontinuitet och långsik-tighet.

Mats upplever att han har vidtagit åt-gärder mot det misstänkta fusket.– Jag har beslutat att kalla till ett möte med representanter för tentavakter, lärare och studieadministration för att tydlig-göra vad som gäller. Ledningen klargör med jämna mellanrum för lärarna vikten av att besöka tentamenslokalerna. Med tanke på de olika regler som gäller för tillåtna hjälpmedel så har vi förståelse för att är det svårt för tentamensvakterna att kontrollera detta, även om det framgår av tentamen. Det finns goda exempel på examinerande lärare som besöker tenta-menslokalerna, vilket möjliggör för vak-terna att fråga om hjälpmedel och stu-denterna att uppmärksamma eventuella oklarheter i frågeställningarna.– Jag håller med JF om att vi kraftfullt måste agera för att motverka fusk samt anmäla till disciplinnämnden om det finns grundad anledning. Det ligger i al-las intresse. Lika viktigt som det är att förhindra fusk och agera på misstanke om sådant, lika viktigt är det att beakta os-kuldspresumtionen och inte gå vidare till nämnden om en tydlig grund inte finns. Jag är alltid beredd att göra anmälan till disciplinnämnden och har också gjort det i andra fall.

En hälsning till studenternaKurt Ek vill avslutningsvis skicka en häls-ning till allas studenter. – Jag är den första att förespråka att stu-denterna inte ska ha några bekymmer när de tentar. Vi är till för att vara studenter-nas ambassadörer och för att hjälpa dem!

Text: Kajsa NilssonIllustration: Emilie Dafgård

18

PROFILEN

transportsträcka.– Juridikstudierna lider av brist på konkretion; man har inte sär-skilt mycket livserfarenhet och ska plötsligt lära sig reglerna för ett samhällsområde vilket man inte har någon erfarenhet utav. Det finns då ingen bild av verkligheten att falla tillbaka på utan istället blir det en form av regelinlärning – man förstår inte hur reglerna pas-sar in i samhället.

Utbildningen då och nuPå tal om skillnaden mellan juris-tutbildningen på 70-talet och hur den är idag tycker Borgeke att det alltid finns en del studenter som sätter sig längst bak och inte är förberedda. Han menar även att

man förr var mer passiv medan studenter idag är bättre på att ta för sig.– Som student skulle jag på min tid ha känt ett visst motstånd att ringa upp ett justitieråd och diskutera med

denne, men detta motstånd finns inte idag. Det är en klar fördel att studenter idag är mer frimodiga.

Martin Borgeke säger sig inte märka någon skillnad mellan da-gens jurister beroende på vilket lärosäte de studerat vid.

– Nej, det är ingenting som jag har märkt av. Dock är det så att de flesta jag kommer i kontakt med kommer från antingen Lund, Stockholm eller Upp-sala, vilket troligtvis beror på tradition-er. I mitt område straffrätt är främst Uppsala på hugget, följt av Lund och Stockholm.

DomarkarriärenEfter avlagd juris kandidatexamen satt Borgeke ting i Simrishamn. Det var där intresset för brottmålshanter-ing och straffrätt väcktes och det var således under notarietjänstgöringen som planen på en karriär inom polis-väsendet förändrades till att innefatta domaryrket – ett beslut han inte ångrar idag.– Inte ett smack! Jag har haft möjli-ghet att skriva och delta i det juridiska samtalet, jag har undervisat och drivit ämnet framåt vilket gjort det ännu mer stimulerande. Jag kan inte tänka mig att jag skulle kunna trivas bättre på någon annan yrkesbana.

Vad gäller möjligheterna att ’göra karriär’ inom juristbranschen menar Borgeke att detta blir tydligare inom domaryrket.– Inom affärslivet och advokatverk-samheten kan man självklart göra väl-digt fina karriärer men det är inte lika tydligt vem som gjort karriär, detta märks nog snarare på lönekontot. Inom domaryrket blir det mer uppen-bart då man får olika statliga befattnin-gar, nya domartjänster etcetera.

Lagstiftningsorder från den politiska maktenFörutom domarrollen har Borgeke i flera år sysslat med lagstiftning-sarbete och varit allt från utredn-ingssekreterare till särskild utre-dare. Borgeke instämmer i min fråga om det aldrig känns jobbigt att lagstiftningsarbetet är så pass politiserat som det idag är.– Vi borde på ett tydligare sätt föra en diskussion i vilken utsträck-ning som domare kan eller bör kunna utnyttjas av regeringsmak-ten för att arbeta fram lagförslag. Den svenska modellen är ovanlig utomlands. Det kan innebära ett ifrågasättande av domarens självs-tändighet att man tar direktiv och order från den politiska makten och sedan omsätter dessa i prak-tisk juridik.– Jag kan för min egen del säga att jag aldrig skulle kunna ta ett utred-ningsuppdrag där grundtankarna inte stämmer överens med mina egna värderingar och idéer. I sådana fall tackar jag nej.

Det nya jobbetFrån årsskiftet 2010/2011 har ett systemskifte ägt rum. Tidigare har de högsta domartjänsterna tillsatts direkt av regeringen – ett system som varit utsatt för kritik på gr-und av att insynen varit för dålig. Borgeke är den sista personen som erhållit denna typ av kallelsetjänst, nästa justitieråd kommer att tillsät-

Efter tre år som hovrättsråd och tretton år som hovrätt-slagman på Hovrätten över Skåne och Blekinge hade Martin Borgeke den 1 feb-ruari i år första dagen på sitt nya jobb; som justitieråd i Högsta domstolen. Dissi-denten träffade Borgeke på kontoret i Malmö och ta-lade om nämndemän, Röde-bymålet och om hur tonen på HD faktiskt är, kollegor emellan.

Martin Borgeke började studera juridik vid Lunds universitet i början av 70-talet, årtiondet då den numera ökända betygshet-sen kom till Juridiska fakulteten.– Under 60-talet fanns det inte någon direkt betygshets, man fick jobb även om man hade slätstrukna be-tyg. Det vände dock när jag började studera på 70-talet och jag var därför medveten om att det var viktigt att lägga manken till.

Studietiden beskriver han som ”generellt inte särskilt rolig”, även om det fanns en del intressanta ämnen. Vissa äm-nen förblev dock något utav en

Justitierådet Martin Borgeke:

“Domstolarna har aldrig dömt så strängt som de

gör nu”

“Juridik-studierna lider av brist på

konkretion”

19

PROFILEN

stillstånd ska meddelas i ett visst mål. Ett justitieråd kan visserligen meddela prövningstillstånd på eget hand men det är inget som är särskilt vanligt – åtminstone inte om man är ett nytt justitieråd!– Kärnan i Högsta domstolens verksamhet är tisdagar till torsda-gar, då vi har föredragningar, oftast i femmanna-mål. Syftet är att man under dessa dagar ska klara av de mål som ska bli prejudikat. Tors-dagar är en dag för återställning då man träffas på nytt och bland an-nat går igenom utkast tillsammans. På fredagar är man fri att arbeta

med vad man själv vill prioritera.

Enbart en “sågning”När jag frågar Borgeke om det som underrättsdomare finns en risk att man tar det personligt när en överrätt än-drar ens dom blir svaret jakande.– Det finns en risk för det. Givetvis beror det också på varför domslutet än-dras. Om det rör en oklar rättstillämp-ningsfråga där olika instanser resonerar olika behöver man inte ha så mycket synpunkter. Sen är det klart att en tingsrättsdomare och kanske även en hovrättsdomare nog känner en särskild arbetsglädje den dag ett mål har kom-

mit tillbaka från överinstansen och denna har fastställt hans eller hennes bedömning. Att få sin dom ändrad på grund av uppenbara förbiseenden är såklart inte roligt.

Själv kan Borgeke enbart min-nas en gång då ett av honom med-delat domslut ändrats av Högsta domstolen.– Det rörde en handläggnings-fråga. Jag har fortfarande åsikten att Högsta domstolen hade fel här. Målet lades dock i notisavdel-ningen och blev alltså ej ett vä-gledande avgörande, vilket får ses som en halv seger!

tas via ett öppet ansöknings-förfarande där domarnämn-den tar ställning till vem som får tjänsten.

Skillnaden mellan att ar-beta på hovrätt respektive i Högsta domstolen avspeglas enligt Borgeke främst i dis-kussionerna.– I hovrätten sysslar man med mycket vardagsjuridik, i Högsta domstolen får denna typ av mål inte prövningstill-stånd. När man väl får upp ett mål blir det en annan typ av diskussion som är mer förd-jupande då Högsta domsto-len ägnar sig åt prejudikats-bildning. – I Högsta domstolen sit-ter vanligtvis fem domare, alla med en hög kapacitet vilket gör att diskussionen kan föras på en högre nivå än i hovrätten. Målen som tas upp i Högsta domstolen är svårare och mer utmanande, det är ofta oklart var man bör hamna vad gäller utgången i målet.

Stämningen på den nya ar-betsplatsen är enligt Borgeke god.– Visst är det ibland en något formell stämning på ett sätt, mitt huvudintryck är dock att det finns en fin kollegial-itet där man hjälper och stöt-tar varandra. Man kan fråga sina kollegor om hjälp och får då tips om läsanvisningar och dylikt. Justitieråden håller ihop och är medvetna om sin viktiga roll.

En vanlig dag på Högsta domstolenEn typiskt vanlig dag på Hög-sta domstolen existerar inte enligt Borgeke, istället har olika dagar olika karaktär.– Varannan måndag har man tremanna-mål, ofta är det resningsansökningar och frå-gan om huruvida prövning-

20

PROFILENgradvis i form av att praxis förän-dras – ett mål kan få en utgång ett år som det inte fått tidigare år. Rät-ten är inte något statiskt även om det finns en betydande tröghet så länge det inte rör sig om direkta lagändringar.– Vad gäller cynism har jag inte sett så mycket av det; men visst finns det en risk. Det ligger emellertid i domaretiken, som de allra flesta domare uppfattar den, att vara vak-sam på sig själv så att man inte blir cynisk och drar alla över en kam. Man måste pröva varje mål utifrån de förutsättningar som gäller – man måste lyssna och vara öppen för att det man hört flera gånger tidigare, och som då varit osant, kan hålla i det aktuella målet.

PåföljdsgudenFör många är Martin Borgeke något av en nestor när det gäller påföljd-slära. Han har författat en rik

mängd artiklar och böcker i ämnet, däri-bland välkända bo-ken ”Att bestämma påföljd för brott”, vilken används flit-igt av de allra flesta tingsnotarier i lan-det. Han välkomnar den översyn som

pågår just nu av påföljdssystemet.– Påföljdssystemet mår bra av en översyn. Några av de straffkombi-nationer som existerar idag skulle kunna strykas utan att man skulle sörja dem. Det viktigaste är att man har tydliga kriterier för när de oli-ka påföljderna ska användas så att domarna får lättare att välja. – Emellertid måste man vara med-veten om att påföljdssystemet ska täcka en väldigt bred verklighet, från de lägsta bötesbrott till mord och spioneri. Det ligger en fara i att tro sig kunna förenkla detta i en större utsträckning. En rik mängd med olika påföljder behövs för att man ska kunna hitta en påföljd som står i relation till brottet och som i övrigt är ändamålsenlig.

Borgeke håller med om att påföljdssystemet idag är svårt att förstå för någon som inte har ju-ridisk utbildning.– Det finns givetvis ett intresse av att göra det så enkelt att var och en kan genomskåda det och se hur det fungerar. Emellertid finns det klara begränsningar i hur långt man kan gå om man ska kunna upprät-thålla ett humant system där olika påföljder anpassas i proportion till brottets svårhet. Det måste finnas någonting mellan böter och fäng-else.

Upphovsman till ungdom-sreduktionenAtt ungdomar ska bestraffas mil-dare än vuxna människor är enligt Borgeke fullt rimligt och helt nöd-vändigt. – Det finns de som menar att man från 18 år inte ska ha någon straf-freduktion, den tanken förstår jag inte alls.– Det intressanta med ungdom-sreduktionen, som systemet med mildare påföljd för ungdomar kal-las, är att man tidigare var osäker på hur mycket man ska reducera straffen för olika åldrar. Jag var en av dem som tog tag frågan och lade fram ett heltäckande system för hur det bör se ut. Ganska många tycker nog att det systemet är bra, men det finns ännu inget prejudikat från HD om det. Det ska bli intressant att se vad de andra justitieråden tycker om det.

De svenska straffskalornaVårt samtal glider obemärkt in på de svenska straffskalorna. Borgeke tycker inte att det är ett problem att domstolarna vid påföljdsbestämn-ingarna idag lägger sig i den nedre tredjedelen av straffskalan.– Inte alls. Straffskalorna är byg-gda för att täcka alla tänkbara typer av brott. Har man mycket allva-rliga brott ska det givetvis finnas utrymme för dem, emellertid är de allra flesta brotten väldigt allda-gliga och kan därför ligga i botten

av straffskalan. I Sverige dömer vi idag för hårt vid vardagskriminal-itet; för mycket fängelse och för hårda ingrepp i de skyldigas liv. Vi dömer inte för milt eller dåligt vad gäller svårare brott.

Ett större problem är då mis-suppfattningen av domstolarnas påföljdsbestämning.– Många icke-jurister har uppfatt-ningen att domstolarna dömer för milt. När man sedan jämför hur de själva tycker att man ska döma med domstolens faktiska dom så visar det sig att personerna dömer mildare än vad domstolen gjorde. Det råder alltså en missupp-fattning angående domstolarnas påföljdsbestämning; man tror att påföljderna är mildare än vad de faktiskt är. – Så länge jag har varit med i verk-samheten har man aldrig dömt så strängt som man gör nu. Det känns lite som att hur domstolar-na än dömer så kommer de ändå att få höra att de dömer för milt.

KarriärtipsAvslutningsvis lämnar Martin Borgeke några karriärtips till de juriststudenter som funderar över en karriär inom domstolsväsendet.– Om du får chansen – arbeta i domstol! Det är väldigt lärorikt och meriterande att tjänstgöra inom domstolsväsendet, även om man tänker sig en annan karriär. Tänker man sig sedan en karriär inom domstolen är mitt tips att specialisera sig. Man kan även göra karriär som generalist men möjli-gheterna är större om man försök-er täcka in helheten men även har ett eller ett par ämnen som man verkligen specialiserar sig inom.– Pröva även din egen penna rela-tivt tidigt. Försök få dina texter publicerade och fördjupa dig i någon fråga. Varför inte skriva en liten uppsats eller en artikel i Dis-sidenten?

Text: Charlotte Akej

Ifrågasätter nämndeman-nasystemetSamtalet glider in på nämnde-mannasystemet; ett system som enligt Martin Borgeke borde förändras.– Jag kan mycket väl tänka mig att det finns en poäng med att ha nämndemän i tingsrätten. Dock har jag svårt att förstå deras funktion i överrätterna – åtminstone som domare med egen rösträtt. Det systemet ifrå-gasätter jag. Man bör dra ner på medverkan av nämndemän och koncentrera dem till med-verkan vid allvarligare brott. Vidare bör man dra ner antalet nämndemän till två för att på så sätt ge nämndemännen bättre förutsättningar.– Man måste bli bättre på att locka folk att bli nämndemän så att vi får ett rikare urval. Det är även diskutabelt att urval sker på basis av medlemskap i politiska par-tier.

C y n i s m och medial påverkanBorgeke var ordförande i det kända Rödebymålet. På tal om hur man undgår att påverkas av den enorma mediebevakning som föregick rättegången me-nar Borgeke att formuleringen i stället bör vara en annan.– I stället bör man fråga sig om det är möjligt att inte påverkas? Vi domare måste vara öppna för att vi influeras av det samhälle som vi lever i; dess tidsanda, attityd och syn på olika frågor. Samtidigt har vi en speciell funktion då vi är rättstillämpare och ska tillämpa den rätt som gäller just nu. Självklart får man inte följa med i tillfälliga opin-ionsstormar. Jag tror inte heller att svenska domare gör det. – Rätten förändras emellertid

“Idag dömer vi för hårt

vid vardags-kriminalitet”

21

KRÖNIKA

Om den ädla konsten att konversera

med sin bordsherreVilken är den värsta fråga en professor kan ställa?Det är inte “Kan du förklara de centrala de-larna i Skuldebrevslagen för klassen?”Det är inte “Skriv ner allt du kan om ne bis in idem-principen i Europa med hänvisnin-gar till relevant praxis, helt utan antecknin-gar i lagboken”Det är inte ens “Pelle kommer från Sver-ige, bor i USA, har sommarstuga i Frank-rike, ett företag i Kenya som han vill sälja till Kalle, ett dotterbolag till det kenyan-ska företaget som har sitt säte i Chile men bedriver produktion i Argentina och ex-porterar till Honduras och nu undrar Pelle vilket land han ska skatta i och dessutom så undrar Pelles fru vilken rätt hon har till pengarna om de inte har skrivit äktenskapsförord och Pelles an-ställda på Bahamas går ut i strejk eftersom Pelle inte följer kollek-tivavtalen och Pelles mamma dör och hon har ett särkullsbarn och Pelle och Kalle börjar tvista om sitt köpeavtal och så finns det en klausul som är oskälig och dessutom bedriver de miljöfarlig verksamhet och var vänlig gör en rättsutredn-ing och ange vilket/vilka länder som har jurisdik-tion samt hur man kan se på frågan ur ett rättspositivis-tiskt perspektiv”.

Nej, den värsta frågan en professor kan ställa är “Varför har inte du som är så trevlig och söt någon pojkvän?”1

Vad ger man en professor för svar på en sådan fråga?”Ja, det har jag också grubblat mig gråhårig över, men jag har kommit fram till att en-sam är stark. Det kommer att bli jag och mina femton framtida katter mot världen!” Eh, kanske inte.”Jag försöker och försöker, men nu finns det inte en människa av manligt kön på hela Juridicum kvar som inte har blivit granskad och ratad (eller snarare som inte redan har granskat och ratat) men du har ju barn har man hört. Söner kanske? Borde vara i min ålder?”Hrm. Nej.”Jag håller med! Varför har jag inte någon man i mitt liv? Jag har banne mig letat med ljus och lykta! Till och med i en släng av total misströstan gått på speed-dating på Östgöta nation och träffat LTH-bytisar från Spanien i tre minuters-pass. INGET FUNKAR!”Eh, NEJ. Man vill ju inte verka desperat!Vad svarar man? Man svarar “Eh... ja... alltså... hmm...” Ännu värre blir det när professorn försöker byta samtalsämne och frågar

vad man gör på fritiden.

Vad svarar man?“Fritid? Vilken fritid? Jag pluggar Ju-ridik! Och du om någon borde väl veta att man inte har någon fritid då”

Nej. Skulle nog minska mina chanser att lyckas bra på näs-

ta icke-anonyma tenta.“Jag pluggar på Juridi-

cum, jobbar på Juridicum, äter på Juridi-cum, tillbringar ganska många läsesalstim-mar sovandes på Juridicum, har nyckel till det mytomspunna personal-gymmet (som finns på riktigt, det är sant!) så jag skulle kunna träna på Juridicum om jag bara iddes. Jag har under vissa sjuka tentaperioder smitt seriösa planer på att i hemlighet börja sovs-äcks-övernatta i vilorummet på Juridicum (som tur är klarade jag folkrätten ändå!). Jag har inget liv. Jag är en sorglig människa. Det är därför jag saknar både man och fritidsin-tressen.Nej. Professorn skulle behöva gå i terapi om jag slängde allt det där i ansiktet på honom.Vad svarar man?Man svarar “Eh... ja... alltså... hmm…” Allra värst blir det när professorn inser att det är lönlöst att försöka ställa fler frågor till den stackars inkompetenta studenten med noll ordförråd och istället börjar berätta lite om sig själv. Hur det gick till när han träf-fade sin fru. Vad han tycker om att göra på fritiden.För helt plötsligt, precis just då, kan det hända att det går upp för en att man sit-ter och konverserar med en oerhört lyckad människa. Som har karriär, kärlek och fritid. Medan man själv inte ens kan få ihop ett vettigt svar på en simpel fråga, än mindre få ihop ett vettigt liv.Detta måste åtgärdas! Steg ett blir att anmä-la sig till 7,5 hp i konversationsteknik. En sommarkurs. Så på höstfesten - då jäklar!

Text: Kajsa NilssonIllustration: Emilie Dafgård

1 Frågan ställdes alltså inte i en föreläsningssituation. Det hade varit förfärligt. Nämnde professor var min bordsherre på en random bal.

22

INTERVJU

“Att förbereda sig inför en förhandling är som i en Rambo-film”

Christina Ramberg, årets jurist 2010:

23

INTERVJUEn sann kärlek till juridik. Så förklarar Christina Ramberg att landets unga jurister nyligen röstat fram henne till årets jurist. Hon övertar därmed titeln från justitierådet Torgny Håstad som förra året vann den för andra gången.

- Det är framför allt mitt arbete med Avtal-slagen 2010 och Agell & Malmströms Civil-rätt som har framhållits. Jag tror att det ber-or på att jag älskar juridik. Jag försöker alltid förmedla glädjen i juridiken och studenterna blir glada av att jag tycker att det är kul.

Under sina 19 år vid Göteborgs universitet har Christina Ramberg alltid undervisat my-cket, också för att vara professor. Hon trivs i föreläsningssalen och brinner för att göra juristutbildningen så bra som möjligt. Där-för har hon också under hela sin akademiska karriär försökt göra det som så många pra-tar om, men inte lyckas omsätta i handling; att bredda utbildningen från ett regelrätt domarperspektiv.

- Jag delar alltid, från termin 1, in mina stu-denter i två lag. De företräder varsin part och jag agerar domare. Sedan säger jag ”go for my heart” och låter dem argumentera. Det skapar en levande juridik där studen-terna lär sig att juridik är en argumentation-skonst. Det är ett roligt och väldigt enkelt pedagogiskt knep.

Men nu är det slut på undervisningen. Åt-minstone i några månaders tid. För ett tag sedan sade Christina Ramberg nämligen upp sin professur. Än så länge har hon inget nytt jobb att gå till, men den som hoppades på att få se Christina i Lund kan förbereda sig på en besvikelse. Siktet är inställt på Stock-holms universitet och Stockholm Center for

Commercial Law.

- Hur man än vrider och vänder på det så vinner Stockholm när det gäller kommer-siell juridik. Jag brukar säga att det är två nollor mer i Stockholm och det är trots allt roligare att bråka om en miljon än om tio-tusen kronor. Handlar det om stora affärer finns det också pengar att satsa på oss som orkar och gillar att utveckla tankar kring af-färsjuridik. Det är alltså inte universitet i sig utan allt runt omkring, själva miljön.

Att det skulle bli en karriär inom affärsju-ridik stod helt klart efter att Christina flyttat från Östermalm till Nymölla och gjort sin tingsmeritering vid Kristianstad tingsrätt. Egentligen är det inte nödvändigt att sitta ting om man vill arbeta med kommersiell juridik menar hon, men det är bra för att stilla sin egen nyfikenhet. Att prova olika al-ternativ ger en känsla av var man passar in och känner frid. Genom att prova på olika vägar kan man bli fullständigt säker på vart man hör hemma.

- Jag var ung och lärde mig mycket som jag skäms över att jag inte redan kunde. Att ut-trycka mig i skrift till exempel, det fick jag lära mig den hårda vägen att jag var ganska dålig på.

Mycket vatten har runnit under broarna se-dan tiden i Kristianstad. Förutom en gedi-gen akademisk karriär, senast som professor i civilrätt, har Christina Ramberg hunnit med att arbeta på advokatbyrån Vinge och att vara adjungerat hovrättsråd i hovrätten för västra Sverige. Då har vi inte ens nämnt alla artiklar och böcker som bär hennes namn. Sedan förra året driver hon också hemsidan avtalslagen2010.se som blivit både hyllad

och kritiserad i juristsverige.

Bland dess försvarare finns yrkesverk-samma jurister och studenter som fått ett enkelt verktyg som strukturerar över hun-dra års rättspraxis till en helt ny avtalslag. Bland dess kritiker finns professor Chris-tian Dahlman, som menar att sidan presen-teras på ett vilseledande sätt. Enligt Dahl-man kan den inte betraktas som rättskälla, åtminstone inte ännu. Det skulle kunna uppfattas som en skepsis mot ett nytt sätt att sprida kunskap, men att det skulle ligga en traditionsbunden skepsis hos akademin avfärdar Christina direkt.

- Nej, det tror jag inte. Jag uppfattar Chris-tian Dahlman som en frisk fläkt och inte alls särskilt traditionell. Det brukar inte heller lundaprofessorerna vara. Ta Anna Christensen, till exempel. Hon var en re-formistisk och ibland ifrågasatt professor som banade väg för många helt nya tankar som utvecklat juridiken mycket. Att vara traditionell till formen och sättet, men att sedan våga tänka provokativt och bana väg för nya idéer är egentligen det optimala. Det tråkiga är motsatsen, när man har en otroligt provocerande stil men i själva ver-ket är en traditionell tänkare som inte vågar bryta ny mark.

Det är inte alldeles osökt att dra en par-allell till Christinas egen karriär. Trots att hon följt sin fars, den kände professorn Jan Ramberg, fotspår in i juridiken har hon inte gått några givna vägar sedan dess. Det märks tydligt att Christina Ramberg följt sitt hjärta genom karriären. Och det är lika tydligt att hjärtat bultar för affärsjuridik.

Text och foto: Daniel Kolm

4 snabbaFavoritlag?- Haha, min egen så klart, det är ett givet svar, säger Christina och blinkar skämtsamt.

Röd eller blå lagbok?- Blå, det är väl den jag har hemma? Jag använder egentligen bara InfoTorg.

Adlercreutz eller Ramberg?- Jag svarar pappa, så klart. Jag känner inte Axel Adlercreutz även om vi träffats många gånger, men det intryck jag har fått är att han är en väldigt sympatisk person.

Domare eller ombud?- Ombud! Har du sett Rambo-filmerna? I den första när han springer omkring och äter råa ägg, laddar och förbereder sig? Precis så är det inför en förhandling. Det är ganska krävande, så frågan är om man hade orkat i längden.

24

DISSIDENTEN

Vad är väl en bal i AF-borgen?

Så var det dags. Efter månader av förberedelser och längtan öppnade AF-borgen återigen upp dörrarna för Juridiska Föreningen. Denna gång för vårens (årets?) höjdpunkt – Juridiska Föreningens Vårbal.

Det må ha varit en gråmulen Lundadag i april, vädret var dock inget som hin-drade gästerna från att ta på sig sina fi-naste kläder, sina obekvämaste skor och sina bredaste leenden för att därefter inta glädjens högborg. När den nya röda mat-tan, skänkt till Juridiska Föreningen av Domvilleorden, rullades ut och fotoblix-tarna mötte de glada och förväntansfulla ansiktena förstod alla – nu är det bal!

Atmosfären som slog emot mig när jag kom in i AF-borgen är svårbeskriven. Stråkorkestern spelade otroligt vackert och Vårbalens marskalkar hälsade alla gäster välkomna. Fördrinken serverades som vanligt utanför stora salen och det minglades för fullt bland broscher och medaljer. Stämningen var på topp.

Själv ville jag se Vårbalen ur ett annat perspektiv, och valde där-för ett kameraperspektiv. Många kanske tror att det är ett snävt och trångsynt perspektiv, men det stäm-mer inte alls. Det är det mest vidvinklade perspek-tivet man kan använda sig av. Genom att strategiskt rotera runt i folkmassan

snappade jag upp precis det jag ville åt, nämligen stämningen. När dörrarna till stora salen ställdes upp insåg jag plötsligt vad Festmästeriet hade ägnat all sin tid och tankekraft åt den senaste tiden.

Likt ett sagolikt bröllop hade Festmäs-teriet dukat fram, tänt det varmaste och mest välkomnande ljuset, för att sedan bjuda på festlig underhållning av allt från Culpakören och Dolu§pexet till Karin Adlercreutz som talade om våren och det välbekanta faktum att det inte finns några omfester. JF:s vice ordförande -08/09, Madelene Nilsson, höll talet till mannen och Björn Ranelid höll, mer eller mindre, talet till kvinnan. Lägg till detta två uto-mordentligt bra toastmastrar som både hann med att stiga ned från himlen och att svischa förbi på rollerblades.

Mitt uppe i festligheterna stannade jag till ett ögonblick. Trots att jag jobbade som fotograf och inte gick på balen själv så kändes det ändå som att jag satt till bords. Jag kunde känna knackningarna på sprit-bolagets port, höra Bacchus spela på gitar-

ren och till och med se punschen komma in i salen. Allt var som det skulle vara, och ännu lite mer därtill.

Men som alla kvällar, så lider också de trevligaste mot ett slut. När själva sittnin-gen var över tog marskalkarna på sig sop-säckar och började städa upp tillsammans med Tegnérs otroligt duktiga servering-spersonal. Från att ha varit ett kärleks-land med levande ljus förvandlades stora salen nu till ett dansgolv med musik som skulle ljuda hela natten lång. Jag var själv inte kvar till sexan, men har hört att det var väldigt kul. Som traditionen sig bör serverades god pyttipanna, dock var den en aningen torr, konstigt nog räckte inte ketchupen. Ryktesvägen har jag även fått höra om ett imponerande karaeoke-num-mer framfört av JF:s vice ordförande Carl Lundgren och pubmästare emeritus Jakob Lindblad.

När jag trampade mig genom Lunds gator på väg hem, kände jag mig glad och nöjd med kvällen som bara hade flugit förbi. Kameraperspektivet var ett lyckat per-

spektiv på en bal. Bilderna hade blivit bra och jag tycktes mig ha lyckats fånga den magiska stäm-ningen. Men trots mitt tappra försök till att beskriva Vårbalen i skrift känns det ändå inte till-räckligt. En bild säger mer än femhundrafemtioen ord.

Text och foto: Linn Sandmark

25

DISSIDENTEN

26

DISSIDENTEN

GUIDE MICHELIN:JF STYLE

Magen kurrar och klockan närmar sig 12 men hemma ligger gårdagens rester kvarglömda i en trött liten matlåda. Hur löser du problemet? Dissidentens Guide Michelin vägleder dig i den snåriga lunch-restaurang-skogen.

Bedömningen:En paragraf – “en väldigt bra restaurang i sin kategori”Två paragrafer – “utomordentlig matlagning, värt en omväg”Tre paragrafer – “exceptionellt bra kök, värt en egen resa”

Grönt o’ GottLäge: Stora Gråbrödragatan 3 (Ett stenkast bort)Koncept: Kombinera din egen sallad genom att välja mellan pasta/grönsallad, en huvudingrediens, tre tillbehör samt bröd och en dress-ingPrisklass: Från 45 kr Lokal: Kompakt och med få sittplatser men med en gemytlig uteserveringService: Personalen är trevlig och tempot är högt (ett tips är att bestämma sig innan man beställer)Helhetsintryck: Ett fräscht och prisvärt lunchalternativ med ett brett utbud av salladsingredienser…sannerligen grönt, onekligen väldigt gott.Betyg: §§§

StortorgetLäge: Stortorget 1 (Inom räckhåll)Koncept: Dagens lunch samt en stående lunchmenyPrisklass: Från ca 80 kr (C-kortet ger 25% rabatt)Lokal: Mysigt och med stans absolut bästa uteserveringService: Visst dröjsmål men annars utan anmärkningHelhetsintryck: För den som vill avnjuta en vällagad lunch i solen och samtidigt uppleva pulsen i stadens kärna, är uteserveringen på Stortorget ett måste. Läget väger på sätt och vis upp att maten inte helt och hållet kan anses vara prisvärd.Betyg: §§

27

DISSIDENTEN

Juridicums caféLäge: Lilla Gråbrödersgatan 4 (mitt i smeten)Koncept: Allt från köttbullar-med-mos till hamburgertallrik-med-pommesPrisklass: Runt 60 KrLokal: Fördelaktigt nära men dock väldigt högljutt under lunchtim-men.Service: BraHelhetsintryck: Lunch á la husmor-style, sannerligen! Välsma-kande på ett okomplicerat men för den sakens skull, inte tråkigt sätt. Helhjärtat och uppskattat, framförallt om man har en förkärlek till French fries…Betyg: §

Widerbergs kött charkuteriLäge: S:t Petri Kyrkogata (runt hörnet)Koncept: Bröd, bröd, bröd…Prisklass: Från ca 30 KrLokal: Charmig på ett traditionellt sätt, dock endast för avhämtningService: Trevligt bemötande, god serviceHelhetsintryck: Det är smidigt att kunna grabba en god och matig macka i farten men det är synd att dessa delikata verk är slut redan vid halv ett en vardag. Betyg: §§

Mui GongLäge: Kyrkogatan 21(alldeles i närheten)Koncept: Buffé (Dryck, kaffe och en liten salladsbuffé ingår)Prisklass: 69 krLokal: Trångt men för all del hemtrevligtService: Ett trevligt bemötande men i kassan går det verkli-gen undanHelhetsintryck: En kinarestaurang precis så som en kinar-estaurang ska vara. Buffén är visserligen liten men utbudet ändå klart godkänt. Ett bra alternativ när lunchen allt för länge har bestått av fantasilösa matlådor.Betyg: §

Text: Anna RedinFoto: Lukas NorrsellIllustration: Emilie Dafgård

28

DISSIDENTEN

JF är kanske inte den charmigaste platsen att vara på klockan 02:00 en torsdagsmor-gon men alla deltagare infann sig i tid och stämningen var förväntansfull inför resan upp till Stockholm för att träffa några av landets största byråer. Ett par snarkningar senare så rullade den buss som skulle ta oss upp till Stockholm i väg. Aningen tröt-ta och sömndruckna klev vi ut i Södertälje för att snabbt byta om till mer representa-tiva kläder och därefter begav vi oss i väg mot den första byrån: Hannes Snellman.

”The Art of War” är en bok som beskriv-er taktiken för att påverka en konfliktsitu-ation till sin fördel. Det är uppenbarli-gen också något av ett internt ledord på Hannes Snellman då en hel väg i byråns matsal var pryddes av texten. Hannes Snellman är en tämligen ny byrå på den svenska marknaden och inledningsvis så förklarade byråns representanter det mest grundläggande av byråns historia samt dess framtidsvisioner. Efter en kort hus-esyn i Hannes Snellmans öppna kontors-landskap så bjöds vi på en efterlängtad mat- och frågestund där medarbetarna på byrån svarade på frågor så som vad som är skillnaden med att jobba på Hannes Snellman jämfört med andra byråer, om det finns några debiteringskrav samt vilket som är bästa Skånelag i årets her-rallsvenska.

Stämningen var uppsluppen när vi van-drade ut ur byråns lokaler på väg mot nästa mål. Halva gruppen begav sig till Cederqvist medan andra halvan besökte

Gernandt och Danielsson, däribland un-dertecknad. Dramaten är byråns granne på Hamngatan och det var några av (Dolus-)spexarna som var med på resan inte sena med att påpeka. Väl framme på Gernandt och Danielsson så bjöds vi på eftermidd-agsté med tilltugg och frågestunden inled-des spontant under minglet.

Precis som Hannes Snellman så har även Roschier sitt ursprung i Finland, vilket vi fick reda på under vår sista anhalt för dagen. Byrån har sitt kontor på Blasiehol-men. Ett par grillade hamburgare samt lite häng på byråns minst sagt imponerande takterrass var ett perfekt slut på dagen och det märktes att Roschier – precis som de andra byråerna vi mötte under vårat besök – verkligen ansträngde sig för att vi skulle trivas. Frågorna var många då det över en hamburgare (eller två…) gavs möjlighet att prata med de anställda. Baren var öp-pen hela kvällen och när klockan hade sla-git, kanske några varv för mycket, så följde byrån med resans mest festsugna deltagare till Spy Bar. För den nyfikne så bör det väl tilläggas att varken Dr. Alban, Fadde Dar-wich eller Linda Rosing gick att skymta på utestället.

08.30 följande dag var det dags igen. Utch-eckning från vandrarhemmet på Fridhem-splan och därefter begav vi oss i raskt takt till Linklaters för frukost. Linklaters är en byrå med stor inriktning på internationell affärsjuridik vilket märktes av under deras presentation där tonvikt främst lades på företagsöverlåtelser. Från en internationell

byrå till en annan då revisorerna på De-loitte stod i fokus under lunchtid. Efter en redogörelse av byråns verksamhet, mat och mingel så följde en intressant pan-eldebatt där fyra av byråns medarbetare deltog och svarade på frågor.

Hamilton sponsrade de minst sagt upp-märksammade Stormtrooper-dräkterna under FEJM och byrån blev sista anhalt på resan. En Stormtrooper-medalj tillde-lades byrån vilket en av dess medarbetare stoltserade med under hela besöket. Precis som under besöket föregående dag med Roschier så bjöds det på hamburgare och en mer privat frågestund. Mellan doften av hamburgerkött och surret på byråns takterrass så kunde undertecknad bland annat urskilja frågor om vilket status tingsmeritering har inom byråvärlden, de moraliska aspekterna kring affärsjuridiken samt när bitarna egentligen borde falla på plats i termin 4:s tentapluggande.

Väl i bussen så satte man sig med ett par erfarenheter visare och lite tröttare. Intry-cken hade varit många under de två se-naste dagarna och väl framme i Lund vän-tade ett Valborgsfirande i solsken. Och kanske kan vi även avsluta denna text med att sammanfatta resan som en solskensh-istoria som förhoppningsvis återupprepas även nästa år.

Text: Miran CrnalicFoto: Adam Påhlsson, Joakim Winner-ljung, Hamilton Advokatbyrå

PÅ STUDIEBESÖK I STOCKHOLM

29

DISSIDENTEN

30

DEBATT

Handlingar kriminaliseras regelmässigt för att de kränker ett av sam-

hället erkänt skyddsintresse; liv o c h hälsa, förmögenhet, allmän ordning och statsväsendet utgör välkända och vida accepterade exempel. Det egna livet och den egna hälsan verkar dock inte omfat-tas av de regleringar som vi återfinner i straffrätten. Man kan exempelvis inte straffas för självmord i svensk rätt (jäm-för orden: ”berövar annan livet” i 3 kap 1 § BrB). Alla de brott som kan begås mot människor genom att kränka deras liv, hälsa, frihet eller integritet förutsät-ter att brottsoffret är någon annan än förövaren. Det synes således inte vara principiellt följdriktigt att ådömas straff för en handling som inte skadar någon annans liv och hälsa; det finns ju inget skyddsvärt intresse som kränks. Detta synsätt stämmer även väl med den liberal-istiska grundtanke som genomsyrar vårt samhälle: du skall vara fri att göra vad du vill så länge du inte skadar någon annan. Där friheten krockar med ett grundläg-gande skyddsvärt intresse upphör den, en systematisk och principiell riktighet som utgör en av grundvalarna för vårt moder-na samhälles funktionalitet och existens. Det förefaller därvid underligt att det finns (minst) en kategori handlingar som är kriminaliserade trots att det inte finns

något reellt skyddsvärt intresse bakom kriminaliserin-

gen, nämligen narkotikabrott. Skall man ändå fösöka hitta ett skydds-värt intresse är det som ligger närmast till hands individens egen hälsa. Här föreligger dock en systematisk felakti-ghet i hur hänsyn inte verkar tas till i vilk-en utsträckning andra preparat kan anses vara skadliga och därvid konsekvent för-bjuda dem i relation till deras skadlighet. Många studier visar att bruket av canna-bis är långt mindre skadligt än bruket av alkohol1, varför en schematisk oriktighet här gör sig gällande, även om vi accept-erar att kriminalisera på den grunden att någonting skadar brukaren. Bruket av cannabis är långt mycket min-dre skadligt än bruket av alkohol, ändå kvarstår kriminaliserin-gen. Detta är, enligt författaren, en kon-sekvens av tradition och rädsla. Alkohol har funnits i Europa i tusentals år och har blivit en del av vår kultur, medan cannabis, även om det brukats länge i olika delar av världen, är en relativ ny-het i västerlandet. Rädslan kommer från att cannabis i Sverige sedan länge varit att betrakta som ett illegalt preparat och därmed klumpats ihop med andra, mer skadliga substanser.

En studie genomförd vid KI konstat-erade dessutom att risken att begå brott är ca 13 ggr högre vid alkoholpåverkan, samt att 58% av de som begår våldsbrott intog alkohol under dygnet före brottet. Ingen annan drog hade en tillnärmelsevis lika stor sammankoppling med vare sig brottslighet eller våldsbrott2. I Sverige är den övre tredjedelen av straffskalan i princip reserverad för narkotikabrott och används ytterst säl-lan ifråga om andra brottskategorier. Om man beaktar att straffet för innehav av 5 kg cannabis resulterar i högre straff än för en våldtäkt torde detta te sig när-mast stötande, om inte annat för offren för det senare brottet. Kan det verkligen anses proportionerligt mot handlingens förkastlighet och kränkningen av ett mot friheten stående intresse? Alltså: var finns det skyddsvärda intresset och var finns den påföljdsutlösande kränkningen av ett sådant intresse? I en-lighet med vårt samhälles liberala grund-tanke skall man inte dömas för att man utsätter sig själv för en risk, möjligen skall man vårdas för att bli kvitt ett potentiellt skadligt beteende. Men då skall skadan först fastställas; precis som man kan vårdas för alkoholmissbruk tas inte alla om hand som påträffas med en flaska i handen. Dessutom kan man fråga sig om långa fängelsestraff är rätt sätt att han-tera och bota ett eventuellt missbruk. Även om det är viktigt i en demokrati att följa lagen är det viktigt att hålla i minnet att lagstiftaren är en person med rädslor och fördomar; en produkt av sin uppväxt i trygga Sverige. Även lagstiftaren gör misstag och bara för att lagen sett ut som den gör länge betyder inte det att den för den sakens skull är rätt. En sak blir inte mer riktig för att vi trott på den länge; en lögn inte mer sann av att många tror på den.

Text: Stieg

Avkriminalisera, legalisera - demonisera?

1 Lancet. 2007 Mar 24;369(9566):1047-53. Development of a rational scale to assess the harm of drugs of potential misuse.

2 Addiction. 2006 Jan;101(1):100-8. The role of alcohol and drugs in triggering criminal violence: a case-crossover study

Fotnot: Åsikterna i debattartikeln ovan är skribentens egna och är inte att betrakta som JF:s ståndpunktVill du svara Stieg i nästa nummer av Dissidenten? Maila ditt svar till dissidenten@jf.se

31

SÄLLSKAPET LUNDAJURISTER

Om avskedUnder ett liv upplever de flesta av oss

ett antal avsked. En del är smärtsam-ma avsked av nära familjemedlemmar

och vänner. En del avsked är sådan som är en naturlig följd av att man går vidare, epoker avs-lutas och nya möten sker. Många av er kom-mer nu under de sista månaderna på terminen att bli klara och förbereder er på ert avsked till Alma Mater. Jag har själv ett par avsked att göra under de kommande månaderna, något som behöver förberedas. I sammanhanget kan sägas att det blivit ett alldeles för stort antal sorgliga avsked redan under året. Det har var-it alldeles för många dödsfall i den närmaste vänkretsen dessa årets första månaderna. Men det avsked som ligger närmast till hands är att ta farväl av ett nästan femton år långt förhål-lande till landet Vietnam och det projekt som fakulteten drivit, som under många år var mitt skötebarn. Nu skall det tas farväl.

Projektet som det skrivits om i denna krönika vid flera tillfällen och inte bara av mig utan även av min företrädare på posten som ordförande i sällskapet, Kjell-Åke Modéer har med-fört många resor till Vietnam för fakultetens medlemmar. Själv tillbringade jag fem år av mitt liv i staden. I detta farväl ligger alltså ett långt kärleksförhållande till staden Hanoi. Re-dan vid första resan dit 1998 tog mig staden till sitt hjärta och vi har haft en fin relation ända sedan dess. Men nu närmar sig slutet. I och med att projektet avslutas, avslutas också mina regelbundna resor till staden jag bodde i under fem långa år och därmed är det dags att slut-ligen taga farväl av varandra. Att avslutet var nära förstod jag då jag den sista veckan i febru-ari var tillbaka i Hanoi tillsammans med Chris-tian Häthén. Tillsammans vandrade vi i Hanois gamla kvarter på väg till en marknad som heter Hang Sa för att komplettera lite av det viet-namesiska porslin som under åren kantstötts mer än lovligt. Mötet med marknaden var inte vad vi väntat, istället för den gamla invanda

marknaden stod ett kollosalt fult skinande marmorpalats med gallerior på marknadens plats. Hur kan man tillåta att ett sådant bygge får uppföras i det som betraktas som Hanois kulturkvarter. Inom mig reagerade jag våld-samt på det vi såg. Jag kunde inte för mitt liv tro att något sådant skulle kunna hända just här, men konsekvensen av denna upplevelse ledde fram till en ändrad inställning till staden. De var tid att lämna, tid att ta farväl. Hanoi är inte längre mitt gamla Hanoi. Det som kallas ”utveckling” lämnar sina fotavtryck varhelst man ser. Den lilla asiatiska staden befinner sig i ett utvecklingsstadium som kan liknas vid att trollsländans nymf går över i en ny skepnad, i en ny dimension. Det kommer trots allt att kännas i det inre när denna period i mitt liv definitivt tar slut, ett farväl av en gammal vän som efter ett par år då vi inte setts har hunnit skifta skepnad.

Ett annat avsked blir denna krönika. Jag lämnar ordförandeklubban för Sällskapet Lundajuris-ter vidare till en ny ordförande i samband med Sällskapets årsmöte som sammanfaller med Juristernas högtidsdag vilken i år är detsamma som pingstafton. Jag har under åren mött ett antal fantastiska företrädare för JF, ordförande, sekreterare, tjänstemän och framförallt redak-törer för denna, en av de mera prisade, kårtidn-ingarna i landet. Något att vara stolta över. Det har varit roande att inför varje deadline med adrenalinet forsande genom kroppen försöka få några vettiga tankar på pränt men det känns som om kreativiteten göds med ett rödbrusigt stressmoment. Jag önskar alla medarbetare på JF jag arbetat med under åren allt gott och kommande tjänstemän på JF lagom mycket ut-maningar, det skall inte överdrivas det där med adrenalin och stressfaktorer. En Glad Sommar, som lurar bakom hörnet, önskas er alla.

Nedtecknat 26 april 21:45Lars-Göran Malmberg

32

DISSIDENTEN

Att arbeta på Ondskans Högborg

Studenterna som springer runt med vita nyckelkort fastsatta med liftkortshållare i sina byxor. Som dricker gratiskaffe i svarta muggar med Juridicumlogga istället för i bruna sjukronorsmuggar i papp. Som kallar sig

för amanuenser. Vilka är de? Vad gör de? Hur ska du göra för att bli en av dem? Dissidenten har kartlagt vad man egentligen kan jobba med på Juridicum om man inte känner för att doktorera.

Tone Gustavsson, termin 5, receptionenHur gick det till när du blev anställd?Jag sökte efter att amanusenserna hade informerat på en föreläsning om att de skulle nyanställa.Hur mycket arbetar du? Jag jobbar 25%, ca. 10h/veckan men kan variera lite. Det är väldigt flexibelt då vi själva sätter schemat och ställer upp för varandra när det behövs och det är sällan problem att byta tider med någon.Vad ingår i dina arbetsuppgifter?Dels är det ett klassiskt receptionsjobb då vi hjälper studenter och personal med lite allt möjligt, tex. säljer vi kompendium, sköter grupprumsbokningarna och skriver ut ladokutdrag och dels har vi hand om boklånen i bibli-oteket. Vi tar också hand om cafeteriaförsäljning när caféet har stängt.Vad tjänar du i månaden?130kr/hVad är bäst respektive sämst med att arbeta på Juridicum?Att jobba i receptionen är väldigt socialt! Det är kul då man alltid träffar mycket folk och det är bra mingel! Vi är även ett väldigt bra gäng som jobbar och har väldigt kul tillsammans! Det sämsta med att jobba i receptionen det är nog att sätta upp böcker i biblioteket och damma bokhyllor...Har du något övrigt kul att tillägga?Jag tror att receptionen kommer vara en av de roligaste arbetsplatserna jag någonsin kommer att ha haft, jag har lärt känna människor som jag kanske inte hade lärt känna annars!

Jens Andersson, termin 6, amanuensVad jobbar du med?Jag innehar två amanuenstjänster. Den ena som Vietnamamanuens och den andra som Förvaltningsamanuens.Hur blev du anställd?Jag sökte en tjänst i receptionen och fick den. Efter hand har mina arbetsuppgifter sedan skiftat till vad de är idag. Vad ingår i dina arbetsuppgifter? Som Vietnamamanuens administrerar jag fakultetens biståndsprojekt, Strengthening Legal Education in Vietnam. Den andra tjänsten som Förvaltningsamanuens gör jag allt möjligt, från att planera ombyggnationer till att projek-tera fakultetens säkerhetssystem.Hur mycket jobbar du? Min tjänst är på 50% men det är mer regel än undantag att jag jobbar betydligt mer än så.

Vad tjänar du i timmem? Min grundlön är 10000 kr i månaden.Vad är bäst resp. sämst med att jobba på Juridicum? Både det bästa och sämsta med jobbet är att det är på Juridicum. Jag spenderar nog mer tid än de allra flesta innanför fakultetens väggar. Men å andra sidan är det nära till skolan.Har du ett eget kontor eller andra förmåner? Det har varit en förmån att få jobba med Vietnamprojektet då jag träffat många spännande människor från hela världen och hunnit med att i tjänsten bl.a. resa till Vietnam för att anordna en internationell konferens.

33

DISSIDENTEN

Christina Englén, termin 7, studievägledningenHur gick det till när du blev anställd?Jag kom i kontakt med studievägledningen som tjänsteman i JF. Sedan skickade jag in mitt cv och ett personligt brev.Hur mycket jobbar du?Min tjänst är på 50%Vad ingår i dina arbetsuppgifter?Jag har hand om utlandsstudier, har drop-in mottagning, sysslar med antagningen till juristprogrammet och andra studievägledaruppgifterVad är bäst respektive sämst med att arbeta på Juridicum?Det är sjukt kul, det är bra att ha nära till jobbet, fungerar bra att kombinera med plugget då de jag arbetar med förstår min studiesituation. Sämst är att det är svårt att hålla isär plugg och jobb - det känns som att man alltid är på jobbetVad tjänar du i månaden?Jag får ut cirka 10 000 kr i månaden

Jonas Fast, termin 7, nätkurslärareVad jobbar du med?Jag jobbar som lärare på nätkursen i arbetsrätt. Hur gick det till när du blev anställd?Jag sökte som vanligt och gick på intervju. Hur mycket jobbar du?Jag jobbar 40%.Vad ingår i dina arbetsuppgifter?Jag rättar inlämningsuppgifter på kursen och svarar på frågor från studenterna. Sen är det ganska mycket administrativt arbete med kursen och jag springer en del i korridorerna med viktiga papper. Ibland gör jag lite filmer som har koppling till nätkurserna också.Vad tjänar du?Vi får inte timlön utan månadslön på 20.000*procenten vi jobbar = 8.000 innan skatt. Vad är bäst respektive sämst med att arbeta på Juridicum?Det bästa är tiofikat utan tvekan. Sen är det grymt bra häng på kontoret. Det sämsta är att man slutar plugga så mycket som man borde. Har du eget kontor eller några andra förmåner?Jag får tillbringa mina dagar i nätkursernas nya fina kontor och jag har en egen plats. Sen är det eat-what-you-kill och julbonus.

Filip Pålsson, termin 7, studentlärareHur gick det till när du blev anställd?Intervjuförfarande.Hur mycket jobbar du?Cirka sju timmar i veckan, varav fyra avser undervisning . Vad ingår i dina arbetsuppgifter?Förbereda och genomföra utlagda studentledda övningar på kursen Allmän förmögenhetsrätt. Förberedel-serna tar mer tid än man tror. Man måste alltid vara uppdaterad på gällande rätt i den juridiska disciplinen som övningen avser och på förhand tänka ut vilka frågor som kan tänkas ställas under övningen. Dock kan man självfallet inte förutse alla frågor och argument. Sedan ingår det även att förändra och förnya övningarna samt att besvara studenternas frågor via e-post. Vad tjänar du i timmen?Pengar, vilket är en stor fördel i relation till nations- och kårarbete. För att vara exakt 164,50 kronor per klocktimme.Vad är bäst resp. sämst med att jobba på Juridicum?Det bästa med att vara studentlärare är alla nya möten med begåvade studenter. Kompetensen på Juridicum är enorm och det är därför oerhört lärorikt och utvecklande att ta del av studenternas tankegångar och argument. Sedan bör det tilläggas att det är underbart att ha ett oerhört starkt lärarlag som alltid ställer upp och hjälper till när det behövs. Det finns många frågor som övergår en studentlärares sunda förnuft och som behöver dryftas med experterna helt enkelt! Det sämsta med att vara studentlärare är uppdragets begränsade omfattning, man vill undervisa mer. Det är fantastiskt att få vara med och se hur briljanta studenterna är på att lösa övningsuppgifterna.

34

DISSIDENTENMadelene Eriksson, termin 6, forskningsassistentVad arbetar du som?Jag är anställd som forskningsamanuens i aktiebolagsrätt för professor Per Samuelsson.Hur gick det till när du blev anställd?Jag blev uppringd med en förfrågan om jag var intresserad att jobba extra med aktiebolagsrätt. I princip på grund av ett tentasvar, som jag fortfarande inte riktigt fattar hur jag fick till...Vad ingår i dina arbetsuppgifter?Jag har inte jobbat så länge, men hittills har jag skrivit utkast till kommentarer till aktiebolagslagen till de paragrafer som är nya och ändrade. Hur mycket jobbar du?Jag är anställd på 20 %, så 8 timmar i veckan, som jag kan planera lite som jag själv vill.Vad tjänar du?Jag har månadslön och får ut ca 2800 efter skatt. Tror det blir ca 125 kr i timlön. Vad är bäst respektive sämst med att jobba på Juridicum?Det ger bra erfarenhet utöver studierna och det motiverar på ett annat sätt att skriva när man inte ska bli betygsatt! Dessutom ser jag det som en utmaning att faktiskt prestera något juridiskt relevant. Det är såklart också trevligt att ha ett arbetsrum och tillgång till lokalerna. Har du eget kontor eller någon annan förmån?Jag delar ett ”reservrum” där vi är tre stycken forskningsamanuenser som sitter. Jag har nyckelkort och tillgång till Juridicum när jag vill och jag får också kaffe och förmiddagsfika om jag vill. Hittills är jag dock ganska dålig på att utnyttja det..

Annika Andersson, termin 8, kursadministratörHur gick det till när du blev anställd?När den ordinarie studieadministratören blev sjukskriven fick jag frågan om jag var intresserad av att hjälpa till, inledningsvis vid terminsstart och sedan har jag fått förlängt.Hur mycket jobbar du?Min anställning är på 30 procent, så det ska motsvara 12 timmar i veckan.Vad ingår i dina arbetsuppgifter? Jag gör gruppindelning, hjälper till med uppkopiering av material, planerar schemat för nästa termin, förbereder resultatlistor samt försöker hålla kurshemsidan uppdaterad.Vad tjänar du?Jag har en fast måndadslön på 6000 kronor, slår man ut det blir det ca 115 kronor i timmen.Vad är bäst respektivte sämst med att jobba på Juridicum?Det bästa i jämförelse med ett annat extrajobb är att ha allting samlat på ett ställe, både plugg och jobb. Det roligaste är att träffa studenter från andra terminer än min egen. Det sämsta med att jobba här är nog att jag ibland skulle behöva ett miljöombyte.Övrigt kul att tillägga?När jag började som studieadministratör hade jag redan skrivit min sista tenta. Hade jag haft någon tenta kvar att skriva hade jag skänkt en extra tanke till kursens studieadministratör som jag nu vet lägger ner otroligt mycket tid på att allt ska klaffa.

Ragnar Petersson, termin 5, datalärareHur gick det till när du blev anställd?Efter annonsering skickade jag in ett personligt brev med CV och fick därefter komma på en anställningsintervju.Hur mycket jobbar du?Det varierar mycket, uppskattningsvis 4 timmar per vecka i genomsnitt. Vad ingår i dina arbetsuppgifter?Lektionsundervisning, förberedelse innan lektioner, göra manual till lektioner, sammanställa kursutvärderingar och gå på avstämningsmöten. Vad tjänar du?164,5 kr (även för förberedelser inför lektionerna).Vad är bäst respektive sämst med att arbeta på Juridicum?

Det bästa: jobbet är lätt att kombinera med studierna och ger dig stora möjligheter att få träffa intressanta människor från andra terminer.Det sämsta: finns egentligen inget negativt. Möjligen kan det lyftas fram att du tillbringar större delen av din tid i samma byggnad och vidgar inte vyerna på samma sätt som i ett motsvarande arbete utanför fakulteten.Har du något övrigt kul att tillägga?Detta extrajobb rekommenderas varmt till den som vill bli duktig på att söka juridisk information, tala inför folk och arbeta i en trivsam miljö. Jag upplever att det är ett riktigt trevligt gäng datalärare som har mycket kul tillsammans.

Stiftelsen Juristförlaget i Lund- Höga ambitioner och låga priser för goda resultat -

36

DISSIDENTEN

VEM KOMMER INTE IN PÅ JURIDICUM?

Katten, hunden... rullstolsbunden?Handikapphissar som inte går att stän-ga på egen hand, gator översvämmade av cyklar och en handikappingång som låses vid fyra på eftermiddagen. Att vara funktionshindrad på Juridicum visar sig vara långt ifrån enkelt.

Var är ingången?Det är onsdagseftermiddag och jag möter upp min testperson för dagen, Birgitta, utanför Juridicums svängdörrar.- Finns det en handikappingång här någon-stans? Varför är det inte skyltat?Jag förklarar för henne att handikappingån-gen ligger på baksidan av byggnaden och att vi därför måste gå runt. En förklaring som hon skakar på huvudet åt. - Är det inte väldigt typiskt att vi som är rörelsehindrade alltid ska behöva ta oss längst för att komma in?

Att ta sig fram till handikappingången är inte heller det enklaste, gatorna sväm-mar nästintill över med cyklar som inte får plats i cykelställen. Väl framme vid handi-kappingången visar det sig att den är låst – klockan är efter fyra på eftermiddagen. Tur-samt nog uppmärksammar en student inne i byggnaden problemet och släpper in oss.

När vi tar oss igenom Juridicum upp-märksammas jag på saker som jag tidigare aldrig tänkt på. Dörren till Gula tornrum-met är tung och slår igen otroligt snabbt, några av grupprummen på bottenvåningen är för trånga för att manövrera med rullstol och om man som rullstolsbunden vill gå på toaletten på andra våningen krävs att man tar sig hela vägen längst in i tysta läsesalen. Hissen som går upp till tysta läsesalen är til-lika omöjlig att stänga på egen hand. - Problemen i sig är inte oöverstigliga. Det är små steg i sig som inte är jobbiga, men om det blir för många små steg så orkar man till slut inte, menar Birgitta.

Vi lämnar Juridicum och beger oss över gatan till Tryckeriet. Här stöter vi direkt på ett oöverstigligt hinder i form av en låst hiss utan anvisning om vart man ska vända sig för att hitta nyckeln. Det visar sig seder-mera vara receptionen man ska prata med, men där har inte alla koll på vad som egen-tligen förväntas av dem.- Jag är lite osäker på var nyckeln till hissen är och hur man faktiskt manövrerar den, säger personen som jobbar i receptionen.

När man tagit sig upp för hissen dyker nästa problem upp bara någon meter sena-re, i form av en mycket tung ytterdörr utan dörröppnare. Uppe på andra och tredje vå-ningen i Tryckeriet är såväl bord som stolar fastskruvade utanför lektionssalarna vilket omöjliggör för en rullstolsbunden att nyt-tja dem.

Efter en knapp timmes rundvandring har jag över två sidor nedtecknat med olika fel och brister vad gäller Juridicums handi-kappanpassning. En ganska nedslående läs-ning. Birgitta är dock inte helt nedslagen av resultatet. - Nej, jag hade faktiskt förväntat mig värre.

I sommar - äntligenMagnus Svensson är ansvarig för fakultetens infrastruktur och därmed även för fakultetens handikappanpassning. Han menar att det är en utmaning att tillgäng-lighetsanpassa en så pass gammal byggnad som Juridiska fakulteten.- Innan vi flyttade hit 1996 var lokalerna inte tillgängliga alls. När vi flyttade in fick vi mycket beröm för att vi lyckats få en så gammal byggnad så pass tillgänglig som den faktiskt är. Sedan dess har kraven skärpts. Idag anpassar vi oss i takt med att vi bygger nya lokaler.

Magnus har intrycket att Juridiska fakulteten är bra på att ta hand om sina

funktionshindrade elever.- Rent generellt är det väldigt få funktion-shindrade studenter som har läst här. När vi väl har haft rullstolsbundna studenter så har vi alltid hittat individuella lösningar. De har aldrig känt sig exkluderade utan har varit nöjda med den support de fått. Däre-mot är vi mindre duktiga på att ta hand om spontanbesökare – där måste vi bli bättre.

Däremot håller han inte med om att det skulle vara dåligt skyltat till handikappen-trén.- Den som sitter i rullstol ser ju att det är en trappa upp till svängdörrarna. Jag upplever att det är en tydlig ingångsskylt på dörren. Dessutom får vi inte lov att sätta skyltar på fasaden hursomhelst.

Utemiljön, med alla cyklar som står parkerade på gatan är ett välbekant prob-lem.- Trottoaren ägs av Lunds kommun. Jag har ett antal gånger ringt kommunen och bett dem rensa upp bland de felparkerade cyklarna, men de har aldrig kommit. Vi på Juridicum kan dock inte göra så mycket, det vore ju egenmäktigt förfarande.

Att handikappdörren låses klockan sexton på vardagar och tillika är låst hela helgen utan möjlighet att kontakta recep-tionen är något som kommer att förändras under sommaren.- Det kommer att komma upp porttelefon-er, både vid handikappingången samt vid hissen vid Tryckeriet.

Sommaren därpå, 2012, kommer även de höga borden och stolarna i Tryckeriet att bytas ut. De kommer att ersättas med möblemang i normal nivå. Vad gäller his-sen till Pufendorf kommer denna däremot även i fortsättningen att vara låst. Detta på grund av säkerhetskrav. Däremot lovar Magnus att se till att personalen i recep-tionen hädanefter känner till hur de ska

37

DISSIDENTEN

hantera handikapphissen vid Tryckeriet.

På frågan om varför en så pass relativt enkel sak som porttelefon utanför handi-kappingången tagit flera år finns inget bra svar. - Porttelefonscentralen sitter på fjärde vå-ningen och det innebär att man ska igenom fyra bjälklager med tätning när man drar kablar. Vi har därför avvaktat en annan ka-beldragning som skulle varit gjord för länge sedan. Nu när denna är gjord kan vi skaffa porttelefoner under sommaren. Det är en dålig förklaring, men det är den jag har.

Måste ligga påDennis Ivarsson går sjätte terminen på ju-ristutbildningen. Som synskadad får han från Juridiska fakultetens håll hjälp med bland annat inläsning av det tryckta mate-rial som fakulteten säljer. Dennis ansvarar själv för att höra av sig och tala om vilket material han behöver, det är inget som sker automatiskt. Ansvaret för inläsning av ma-terial låg tidigare på studievägledningen men från och med HT10 har ansvaret för detta legat på biblioteket som sedan del-egerat detta till studenter. Övergången har inte fungerat helt friktionsfritt.- Det negativa är att det är nya personer som sköter detta varje termin. Det blir således ingen kontinuitet och ingen har erfarenhet

av detta. Det finns inte heller någon som är ansvarig för att det blir gjort i tid.

I det stora hela menar Dennis dock att det mesta under studietiden fungerat bra så här långt.- Lärarna är tillmötesgående. Jag har fått väldigt mycket hjälp av studievägledningen när jag väl bett om det.

Dennis hoppas kunna bidra med att fakulteten i framtiden sätter upp en rutin för studenter som behöver anpassat mate-rial.- Det hade varit bra om det fanns någon som kollade upp vilket material som stu-denten behöver terminsvis. Att jag får fixa min egen lagtext är något som visserligen tar tid, men jag lär mig av det. Att jag behöver ligga på och kräva att få mina kompendier inlästa är däremot dåligt.

Delvis studentens eget ansvarLena Swärd är anställd vid studievägled-ningen och ansvarig för samordningen av pedagogiskt stöd. Totalt rör det sig om ett trettiotal studenter spridda över juristutbild-ningens samtliga terminer. Vad det pedago-giska stödet innebär varierar, varje students behov utreds centralt vid Lunds universitets avdelning för pedagogiskt stöd. - Allt är inte hela tiden förberett för folk med en funktionsnedsättning utan ofta får

man ordna det utifrån de behov som per-sonen har. Det kan vara alltifrån att boka en extra tentavakt till att involvera vaktmästaren om det är något särskilt med lokalerna som behöver ordnas.

Lena menar att det är omöjligt för studi-evägledningen att förutse vad varje student behöver.- Studenten har själv ett ansvar för att påta-la sådana saker. Det är omöjligt för oss att förutse vad som behövs på varje kurs, den framförhållningen måste studenten själv ha. Studenterna har sin integritet, vi kan inte lämna ut dem genom att gå till läraren och be om saker utan studentens medgivande.

Generellt anser Lena att fakulteten han-terar denna typ av frågor på ett bra sätt.- Jag har jobbat på en annan institution i många år som studievägledare. Juridiska fakulteten tillsätter resurser på ett sätt som man inte gjorde på min förra arbetsplats. Här är det aldrig ett problem. - I slutändan är det dock viktigt att studenten är väldigt tydligt. Det är viktigt att ha en di-alog. Studenterna måste ha framförhållning och vara tydliga. De äger sitt eget funktion-shinder.

Text: Charlotte Akej

38

DISSIDENTEN

Fullmäktige – vad är det? Ett hemligt organ inom Juridiska Föreningen som sitter bakom stängda dörrar och fattar viktiga beslut? En förtäckt syjunta med tillhörande kaffe och kakor? Ibland får jag frågor från utomstående (dvs. ”icke JF-are”) som undrar vad FUM är. Jag svarar då att fullmäktige är JF:s beslutande organ. Vanligtvis får jag endast en tom frågande blick tillbaka. När jag då utvecklar mitt svar till ”typ som riksdagen” förstår de flesta. Men vad händer egentligen på ett fullmäk-tigemöte och vad tycker ledamöterna själva om sin roll? Dissidenten talade med ordförande Lovisa Lindholm för att reda ut vad fullmäktige egentligen sysslar med.

Lovisa sitter för tredje gången i full-mäktige och är således en av veteraner-na. Lovisa inleder med att säga att full-mäktige – mycket riktigt – är det högsta beslutande organet inom JF. Vid en titt i JF:s reglerande stadga framgår det att det i fullmäktige ska sitta 21 stycken ledamöter vilka utses i allmänna val. Här har alla medlemmar i JF rätt att kandidera och även rätt att rösta.

Fullmäktiges uppgifter kan delas in i tre delar. Första delen rör alla de sto-ra ekonomiska frågorna. Fullmäktige fastställer och kontrollerar föreningens budget samt godkänner alla större in-

vesteringar. Exempelvis ska JF i som-mar renovera golven, vilket kommer att gå på ca 100.000 kronor. Detta är något som fullmäktige tagit beslut om och godkänt. Likaså beslutade FUM att köpa in de nya microvågsugnarna som nu finns i köket, till alla hungrande och köande microvågsanvändares stora glädje.

Inom Juridiska Föreningen finns en uppsjö av diverse förtroendeuppdrag såsom valberedning, styrelse och tjän-stemän. Den andra delen av fullmäk-tiges uppgifter består i att besluta om vilka som ska sitta på dessa poster, en arbetsuppgift som upptar större delen av mötena under våren. Det är även här det bestäms hur mycket pengar de olika utskotten ska ha tillgång till. Är det någon som tycker att Culpakören fått för stor alternativt för liten budget så vet ni nu vart ni ska vända er med era klagomål.

Fullmäktiges sista stora uppgift består i att fastställa JF:s åsiktsprogram – vilk-en inriktning föreningen ska ha samt prioriterade frågor inom utbildnings-bevakningen. Tillika utser FUM en pedagogisk pristagare bland lärarna, ett pris som förra läsåret delades ut till Ola Svensson. Lovisa önskar att det på fullmäktiges möten fanns mer tid att diskutera ärenden av principiell natur.

I dagsläget tar valförfaranden och de ekonomiska frågorna upp mest tid.

Vem är det då som bestämmer vad som ska diskuteras? Till största del är det styrelsen och ordförande som lyfter olika frågor, men även en full-mäktigeledamot eller en grupp om 10 medlemmar kan inkomma med en mo-tion. Denna ska i sådana fall vara sty-relsen tillhanda senast 10 arbetsdagar innan sammanträdet. Att medlemmar inkommer med en motion är ovanligt och har åtminstone inte inträffat de se-naste tre åren. Kanske är det på tiden att vi medlemmar blir mer aktiva i vår förening? Protokollen från fullmäktiges möten är offentliga och finns uppe på JF.

Efter mitt samtal med Lovisa kan jag konstatera att fullmäktiges möten är långt ifrån någon syjunta med till-hörande kafferep. Istället är det här som JF:s inriktning tar form och utvecklas. Varje medlem har både rätt och möj-lighet att påverka. Min liknelse om att fullmäktige i JF är ”som riksdagen” stämmer således rätt bra – jag kan med gott samvete fortsätta använda denna bild när mina kompisar i framtiden frå-gar mig vad fullmäktige gör.

Text: Johanna Wiklund

Bland kritiska röster och

heta diskussioner

39

DISSIDENTEN

Hanna Carlsson – nyinvald i fullmäktigeTermin 2

Vad har du för förväntningar inför det kommande verksamhetsåret?- Ingen aning vad som väntar mig. Kanske lika bra... Men jag längtar redan till nästa års JF Open. Hört att det ska byta namn till JF Closed – bara för dig som har råd att odla dyra intressen.

Finns det något inom JF som du vill ändra på?- Ja. JF måste bli en fungerande demokratisk organisation som passar alla medlemmar. Det är oerhört trist att det första man möts av när man börjar på Juridicum är en novischperiod som i princip går ut på att supa och skrika enligt mer eller mindre förlegade eller störande procedurer. Jag vet att jag inte är ensam om att känna mig totalt felplacerad i sådana sammanhang. Ett relaterat problem är att interndemokratin brister. Man ska kunna få engagera sig och komma till tals oavsett om man är kompis med styrelsen eller inte. Beslut ska fattas demokratiskt i FUM, inte bakom stängda dörrar i utskottsrummet. Dessutom hoppas jag på att arbetsmarknadsevanemangen kan bli mindre likriktade och att föreningen tänker om lite angående vad man väljer att lägga sina pengar på. Här skulle Dissidenten kunna fylla en viktig funk-tion som vakande öga, men det är tydligen inte så uppskattat från alla håll. Man kan ju fråga sig varför.

Valkampanjade du?- Vi var några stycken som kampanjade tillsammans. Jag tycker det är viktigt med kampanjer i ett demokratiskt val, så att folket vet vilka olika ståndpunkter det finns att välja mellan. Annars blir det lätt att man röstar på dem man känner och inte riktigt bryr sig om vad de står för.

Lovisa Lindholm – gammal i gametOrdförande Juridiska Föreningen.

Varför vill du fortfarande vara med?- Det handlar om att de stora besluten i föreningen fattas där. Om man är intresserad av föreningen är det i fullmäktige man ska vara. Sedan är jag väldigt nyfiken på det nya FUM, det är roligt med så många nya kandidater.

Vilket är det bästa beslut som FUM tagit under din tid?- Beslutet om att ta bort den faktiska formuleringen i Dissidentens reglemente om att tidningen ska granska föreningen. Dissidenten har i praktiken aldrig varit granskande. Det är bra att diskussionen har lyfts och det bästa är att Dissidenten nu står mycket närmre föreningen än den tidigare gjort.

Valkampanjade du?- Nej, men jag stod och uppmanade folk att rösta sista dagen. I övrigt tycker jag det är jättekul med så många kandidater till årets full-mäktige. Det är ett kvitto på att JF lyckats engagera fler det senaste året!

Carl Lundgren – flest röster i valetVice ordförande Juridiska Föreningen.

Du fick flest röster i FUM-valet, vad tror du detta beror på?- Jag hoppas det är för att medlemmarna uppskattar den tid och det engagemang jag lagt ner i föreningen. Jag har varit tjänsteman tidigare och synts i olika sammanhang. För närvarande sitter jag som heltidare och de flesta förstår nog att jag tar mitt engagemang seriöst och vill göra skillnad.

Vad ska du göra av detta enorma förtroende?- Jag ska försöka förvalta det efter bästa förmåga. Mitt mål är att JF ska vara det naturliga forumet att lägga ner sitt engagemang i oavsett vad man är intresserad av. Folk som inte känner varandra privat ska kunna träffas på JF. Sedan gäller det att vara öppen och mottaglig för medlemmarnas synpunkter samt att inte vara rädd för att uttrycka sina åsikter.

Vilket är det bästa beslut som FUM tagit under din tid?- Beslutet att välja mig och Lovisa till presidie!

Röster om FUM

40

DISSIDENTEN

Värdepaket Student kostar ingenting och innehåller Internetbanken, Mobilbanken, Telefonbanken, BankID, Bankkort VISA, Betal- & Kreditkort MasterCard och Näthandelsdepå. Allt du behöver för att förenkla din vardagsekonomi. Men allt handlar ju inte bara om pengar.

Sparbanken Öresund är inte som andra banker. Att ge tillbaka till sam hället ligger i vår grundidé. Det innebär att delar av vår vinst kommer att gå till projekt för barn och ungdomar, utbildning och forskning, kultur, idrott samt företagsamhet i västra Skåne.

Skaffa ditt Värdepaket redan idag så bjuder vi dig dessutom på bio. 0 kr

Läs mer om paketet på

www.sparbankenoresund.se

DU VAR KUNDI EN BANK SOMINTE BARA BRYDDESIG OM PENGAR

TÄNK OM

1. MediumBokförlaget New Page AB söker åtta stycken medier. Som medi-um arbetar du hemifrån med din egen fasta telefon. Önskvärt för anställning är att du kan något av följande: Se in i framtiden, se tidigare liv, kommunicera tele-patisk med djur, tyda drömmar, lägga tarot, ha kontakt med an-devärlden. Att hitta bortsprung-na djur eller se borttappade sak-er är det ett plus.

Ansökan sker via e-post till su-sanne@newpage.se

2. OrganistArvidsjaurs församling söker en samarbetsvillig musiker med öppenhet för olika musikaliska stilar och uttryckssätt i gudstjän-ster såväl som körverksamhet och konserter. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet. I Arvid-sjaurs kyrka finns 19-stämmig Grönlundsorgel, Yamahapiano, cembalo och orgelharmonium.

Ansökan sker via e-post till arvidsjaursforsamling@sven-skakyrkan.se

ALTERNATIVA SOMMARJOBB

“En yrkesprostituerad som säljer, för att bara ha ett ex-

empel, tre tjänster om dagen, tjugo dagar i månaden, och

som riggar en videokam-era skulle kunna inkassera

300 000 kr i månaden från allmänna medel”

3. GrisskötareEkeby Gård i Katrineholm söker en person som är van vid att arbeta självständigt och till-sammans med andra. Arbetet innefattar skötsel av suggor och grisar. Arbetet kräver att man kan ta egna intiativ men även att du känner ansvar. Tidigare erfarenheter inom yrket är ett plus.

Ansökan sker via e-post till ekeby_gard@telia.com

CITERAT

DISSIDENTENSmått&Gott

“Why on earth is it snowing in Stockholm now? Any way to stop this?

Utrikesminister Carl Bildt upprörs av undermåligt Maj-väder i huvudstaden. Publicerat på

twitter.com/carlbildt den 3/5 2011

Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Uppsala Universitet kommenterar Gudrun

Schymans förslag att låta prostituerade få brottsofferstatus. Från Newsmill den 18/4

2011 ”“Skavsårsplåster och tre sorters värktabletter. Jaha, då

har man allt man behöver inför Vårbalen!”“Anonym” styrelseledamot till förskräckt apotekare

MÅNADENS PRACTICAL JOKE

Eloge till JF Uppsala och JF Umeå som på Vår-balen lyckades sno med sig JF:s nyinköpta flagga.

Någonting ska även ni lyckas med.

”Gav de fyrtio sommarnotariean-sökningarna inget resultat? Vägrar du slita på ett hederligt kontorsjobb? Önskar du dig nya livserfarenheter?

Dissidenten guidar dig i djun-geln av lediga arbetsplatser och kan här presentera tre jobb som troligtvis resulterar i en annorlunda sommar och ett framtida CV som sticker ut i högen av ansökningar.

41

DISSIDENTEN

Värdepaket Student kostar ingenting och innehåller Internetbanken, Mobilbanken, Telefonbanken, BankID, Bankkort VISA, Betal- & Kreditkort MasterCard och Näthandelsdepå. Allt du behöver för att förenkla din vardagsekonomi. Men allt handlar ju inte bara om pengar.

Sparbanken Öresund är inte som andra banker. Att ge tillbaka till sam hället ligger i vår grundidé. Det innebär att delar av vår vinst kommer att gå till projekt för barn och ungdomar, utbildning och forskning, kultur, idrott samt företagsamhet i västra Skåne.

Skaffa ditt Värdepaket redan idag så bjuder vi dig dessutom på bio. 0 kr

Läs mer om paketet på

www.sparbankenoresund.se

DU VAR KUNDI EN BANK SOMINTE BARA BRYDDESIG OM PENGAR

TÄNK OM

Le Saux hade en ledig kväll över så gick han till Londons konstgallerier istället för puben och när han slog upp tidningen på morgnarna så läste han kultursidorna istället för sportspal-terna. Genom hela sin 14-åriga elitkar-riär följdes han av fotbollsfansen med ramsor som ”Le Saux takes it up his arse” och han har i efterhand berättat att han flera gånger funderade på att sluta. Han passade aldrig in i den upp-snickrade machokulturen – och blev därför en ”bögjävel” för såväl fans som motspelare.

Fast egentligen räcker det med att vi håller oss till nutiden. Kroatiska fot-bollsförbundets ordförande medde-lade för en tid sedan att så länge han är ordförande så kommer inga homo-sexuella att spela i landslaget. Italiens före detta förbundskapten Marcello Lippi förklarade att ”det aldrig skulle fungera med en ett homosexuell i mitt lag” och när en av Norges främsta po-jklandslagsspelare under fjolåret tämli-gen överraskande lade av med fotbol-len så motiverade han det med att han inte orkade med ”den hårda och ho-mofoba stämningen i sporten”.

Jag älskar fotboll och trycker mer än gärna ner juristen i mig varje gång jag går ut på en fotbollsplan, för att för ett ögonblick eller två få vara den Mara-dona som alla drömmer om att bli in-nan man återvänder till vardagslunken.

Det går dock inte att förneka att fot-bollen har ett problem att ta tag i.

Enligt RFSL är ingen av de 600 reg-istrerade elitfotbollsspelarna i Sverige homo- eller bisexuell. Av den statis-tiken kan man antingen dra slutsatsen att fotbollen är unik och att den miljö som skapats rensat bort alla homosex-uella – eller så är det ingen som vågar träda fram.

Anton Hysén är ingen Zlatan. Ännu mindre är han en allsvensk fot-bollsspelare. Anton Hysén inser dock vad hans pappa Glenn och äldre bror Tobias Hysén riskerar att få utstå nästa gång de rör sig i närheten av exempel-vis en motståndarklack. Han inser även att han för att få berätta om sig själv även riskerar sin framtida fotbollskar-riär. Kanske är det naivt att tro att Hy-sén är en slags messias för alla de grab-bar som sitter i låsta och igenmurade omklädningsrum runt om i landet. Kanske bör man beundra hans mod för att han i en värld med många låsta dörrar äntligen slagit upp en.

Jag väljer att hoppas på att han ökat möjligheten att öppna desto fler.

Att slå in stängda dörrar

42

Någonstans i Sverige sak-nas det en dörr in till ett omklädningsrum. Anton

Hysén är 20 år, Glenns pojk och ho-mosexuell. Anton knackade aldrig på den där dörren – han slog in den.

Fast vi kan väl ta det från början. Her-rfotbollens problem har sedan länge varit den tämligen stereotypa bilden av en fotbollsspelare vars enda intressen är fotboll, brudar och krök - just i den ordningen. Även om bilden är långti-från sann så går det inte komma ifrån de mer avskräckande exemplen. John Fashanus karriär tog fart i England un-der 1980-talet och han blev rikskändis över en natt då han som första svarta spelare värvades för mer än en miljon pund när han tog steget från Norwich till Nottinham Forest. När Fashanus tränare i Nottingham fick höra rykten om att spelaren var homosexuell så ströks han ur truppen med förklarin-gen att ingen ”poof ” skulle få speltid och någonstans just precis där inleddes en historia. Så fort rykten började löpa om Fashanus sexuella läggning så bytte han klubb, stad och land. När Fashanus utan ett pund på fickan år 1990 ställde upp i tidningen The Sun så betalades han för att berätta om sin läggning. Han fick därefter aldrig ett kontrakt igen.

Det finns liknande historier. När den dåvarande Chelsea-spelaren Graeme

KRÖNIKA

Miran CrnalicRedaktör

43

DISSIDENTEN

Nu kan du ta ett steg på vägen till en karriär som affärsjurist. Som en del av Lindahls studentpool har du chansen att jobba på en av Sveriges största och ledande affärsjuridiska advokatbyråer, redan under studietiden. Till vårt kontor i Malmö söker vi fl era drivna juriststudenter som vill jobba extra, bland annat som assistent till våra jurister, i receptionen, i biblioteket eller med Due Diligence-arbete. Du kommer att kallas in vid arbetstoppar, semestrar och sjukdom.

Är du den vi söker? I sådana fall är du välkommen att skicka in din ansökan till reception.malmo@lindahl.se. Läs mer på www.lindahl.se/rekrytering

Lindahls studentpool – en genväg till karriären

S TOCKHOL M GÖTEBORG M AL MÖ HEL SINGBORG UPP SAL A ÖREBRO www.lindahl.se

Svensk och internationell affärsjuridik

Room for individuality, space for successThe business law market is dynamic and ever-changing, which calls for fl exibility and diversity. That is why we are looking for individuals with different backgrounds and personalities to be part of our team. If you possess fl exibility, imagination and ambition, we can offer you opportunities within Swedish and international business law. Our unique cross-border approach has taken us out into the world, with offi ces in more than 40 countries, and it could also be your path to an exciting and successful career in international business law.

Take your rst step by visiting us at:

www.dlanordic.se