husbyggaren 2011 nr 7

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

117Nedanstående är annons från Paroc Panel Systems AB

2� husbyggaren nr 7 B 2011

nr 7 B 2011 husbyggaren 3

4 husbyggaren nr 7 B 2011


ISSN 0018-7968

Organ för SBR–SvenskaByggingenjörers Riksförbund

AnsvArig utgivAre

Lars Hedåker

redAktör

Margot Granvik, Granvik ProduktionLövholmsgränd 12, 117 43 StockholmTfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33e-brev: [email protected]

AnnonsAvdelning

Björn MårtensonLena RösundTfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60e-brev: [email protected]ägen 62183 52 Täby

PrenumerAtionsärenden

Tfn: 08-462 17 90 e-brev: [email protected]

PrenumerAtionsPriser

Prenumeration, kronor per år 395:–Lösnummer, plus porto 70:–Samtliga priser exkl moms.

Plusgiro: Bankgiro:55 34 25-0 241-0058

utgivningsPlAn 2012

Nr 1 v 5 Nr 5 v 37Nr 2 v 11 Nr 6 v 43Nr 3 v 18 Nr 7 v 49Nr 4 v 23

tryckeri

Prinfo Ystads CentraltryckeriBox 82, 271 22 YstadTfn 0411-736 10 Fax 0411-173 53e-brev: [email protected]

Husbyggaren är medlemi Sveriges Tidskrifter

Upplagan är 11 200 ex. Kontrollerad av

Husbyggaren uttrycker SBRs officiella uppfattning endast då det särskilt anges.

Redaktionen ansvarar inte för material som inte beställts.

nr 7 · 2011 | Årgång 53

SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND B BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

Sidan 8 Fyra av tio lastbilar som kör varor i Sverige kör byggvaror. Byggnadsarbetaren lägger en femtedel av sin arbetsdag på direkt arbete. Resten går åt till att bland annat vänta på eller hantera material. Samtidigt ökar byggkostnaderna mer än konsumentprisindex. Ska något hända måste logistiken kring ett bygge förbättras. Det finns exempel där man planerat så väl att färdiga moduler till fasader lyfts direkt från lastbil upp på väggen. Så visst går det. Foto: Nina Modig

i nästa nummer: I nästa nummer: Infrastruktur & IndustribyggnadTidningen utkommer i vecka 5, 2012

innehåll 6 Fabrikstillverkat fungerar för komplicerad fasad

8 Smartare bygglogistik ökar produktiviteten

12 Logistikverktyg visar flödet på byggarbetsplatsen

16 Plattformar för byggande kan spara miljarder

20 Textilarmerad betong ger lättare konstruktioner

24 Trähusföretag tappar fördel i slarvig tillverkning

26 Allt fler äldre kräver nytänk om hur och vad vi bygger

28 Lugn miljö minskar stressen hos äldre med demens

34 Ökat brus i klassrum ger sämre inlärning hos elev

36 Energins kvalitet fick styra hur badrumsgolv värms

38 Juridik: Olika ersättning för arbete vid hinder eller ÄTA

40 IT: Husbuggar blir vårt framtida bekymmer

42 Form & Teknik: Lean, om producenten själv får välja?

44 Debatt: Klimatförändring påverkar vår innemiljö och hälsa

47 Noterat

49 Marknadsnytt

59 Nytt från SBR


industrialiserat tänkande är bra vid komplicerade byggen.

Även om man måste förtillverka 2 046 moduler i 920 olika modeller.

– Det handlar om noggrann planering och avancerade ritprogram, säger Jerker Lundgren på Skandinaviska glassystem.

– Vårt mål och vår ledstjärna är att dri-va det så långt vi över huvud taget kan med förtillverkning. Även om vissa geometrier och vissa delar inte är möjligt att klara i helt färdiga element.

monteras på fabrikFöretaget arbetar med alla delar i modu-lerna: aluminiumprofiler, kompositmate-rial och glas.

– Det är förutsättningen för att koncep-tet ska fungera.

Metoden liknar bilindustrins: underle-verantören levererar färdiga enheter efter beställning. Delarna sätts ihop i en mon-tagefabrik. Och modulen fraktas till byg-get där den hängs på plats.

– Det som sitter i huvudet när man tän-ker modulbyggen, det är 60-tal – Angered,

Bergsjön. Men när man jobbar med indu-striellt byggande i dag kan man även göra mycket former, mycket speciallösningar, och med långt driven automatik.

Anpassar systemenDet gäller att ha kontroll på hela flödet. Konstruktion, beräkningar, design, indu-strialisering, logistik, produktionsplane-ring, produktionsflöde, optimering, lager på lastbil, materialstyrning …

– Helst gör vi kompletta enheter som man bara lyfter upp och så är det klart. En hel ytterväggsmodul, en hel glastaksmo-dul.

– Så har man jobbat länge i branschen. Men det vi jobbar efter är att göra så myck-et färdigt som möjligt även i geometriskt komplexa byggprojekt. Vår nisch är att göra det som inte alla gör. Det finns flera stora tillverkare av aluminiumsystem som gör färdiga byggsystem. Vi anpassar syste-men för den aktuella byggnaden.

Fler företag i världen gör samma saker, påpekar Jerker Lundgren.

– Vi vet inte allt om konkurrenterna, vi

vet inte om vår lösning är den bästa. Vi kanske uppfinner hjulet på nytt. Men vi är ju unika på det vi gör och har en vilja att utvecklas. Det räcker många gånger långt.

Från lastbil till väggSkandinaviska glassystem har gjort fasa-der till svenska ambassaden i Washing-ton, operan i Oslo, hotell Bella Sky i Kö-penhamn, Victoria Tower i Stockholm, glastak till Citytunneln i Malmö och flera andra komplexa byggen – större som min-dre.

Bäst är om allt flyter på, och färdiga mo-duler levereras från fabriken exakt i tid. Men om det är olönsamt att transportera hela moduler sker förtillverkning på plats. För Citytunneln i Malmö och hotellet Bella Sky i Köpenhamn monterade man på plats ihop profiler med materialen, glas och komposit.

I en del projekt är logistiken extra viktig eftersom det inte finns något lagringsut-rymme. Vid Clarion Post hotell i Göteborg måste modulerna direkt från lastbil och upp på väggen.

Byggmetoder Med�noggrann�planering�och�avancerade�ritprogram�kan�även�komplicerade�fasader�förtillverkas�i�fabrik.�En�fördel�är�att�det�går�fortare.�Men�logistiken��kan�bli�en�utmaning.�I�Göteborg�lyfts�moduler�från�lastbilar�direkt�upp�på�väggen.

Fabrikstillverkat fungerarför komplicerad fasadAv lena olsson, frilansjournalist

Bella Sky i Köpenhamn, Skandinaviens största hotell. Två torn som lutar 15 grader ut från varandra. Fasaden består av 2 046 moduler i mer än 900 modeller. Foto: Christian Badenfelt

Inuti Industriens hus i Köpenhamn. Foto: Dansk Industri


Arkitekter vill ha unika projekt men de måste hålla de ekonomiska ramarna. Med hundratals olika moduler gäller det att alla detaljer är exakt ritade i datormiljö först.

detaljer måste ritas exakt– Varje del måste vara genomtänkt. Du måste tänka igenom varje möte, varje an-slutning. Men de avancerade ritprogram-men minskar också behovet att rita, då man slipper att göra produktionsritning-ar. Det är en klar vinst, säger Jerker Lund-gren.

– När du ritat en komponent, ritar som du bygger det, med hål och möten – då be-höver du inte göra en tillverkningsritning. Man kan vända och vrida enheterna i 3D och se att de stämmer, att anslutningar fungerar. Beställarna kan gå in och titta.

– När du byggt din bild i datorn får du med automatik en digital fil som talar om hur komponenten ska se ut. Den exporte-ras till tillverkaren. Du får alla ingående komponenter, färdiga digitala underlag till producenten.

testar i full skalaDet räcker inte med att rita, man bygger också många gånger en fullskalemodell som testas, en mock-up.

– Vi måste säkerställa att vårt tänk hål-ler, att grejerna fungerar. Vi har många delar från olika byggen på vår mock-up-kyrkogård i Lysekil. Här kan kunder och personal se olika koncept i fullskala. I Washington byggde vi en anläggning för att testa i fullskala, efter amerikanska krav.

Det pågår ständigt ett letande efter nya material och nya lösningar, för att svara mot arkitekternas visioner.

– Det var så vi kom på kompositlösning-en till kontorskomplexet Horten i Köpen-hamn. Den ställdes nyligen ut på arkitek-turmässan.

Arkitekterna bakom Horten ville ha travertin och glas i fasaden, i ett avancerat

geometriskt system. Det skulle bli omöj-ligt tungt att bygga på traditionellt sätt. Här fick man lösa problem med vikter, komplex geometri, köldbryggor och be-ständighet.

Inspirationen och lösningen kom från båtindustrins sandwichmodell.

Man använde ett kompositmaterial, och på enheterna limmades tunna skivor travertin. Modulerna fästes direkt på byggnadens betongplan. Det gick snabbt att bygga upp, det motsvarade alla tek-niska krav, och det blev som arkitekterna ville. Dessutom har komposit bra isole-ringsvärden.

runda fönster liknar utblåsNu håller man på med speciella fönster till nybygget av Raketskolan i Kiruna.

Fasaden är svart med runda fönster om-slutna av ringar i eldfärger.

– Det ska se ut som utblåsen på en raket!Ringarna eller pluggarna sticker ut ur

betongväggen, en meter djupa och 2,8 me-ter höga. De tillverkas i kompositmaterial. I ett frigolitliknande material fräser man ut en ”hane” som slipas och beläggs med plast, och till den gjuts en ”hona”. Detta blir formen till de färdiga ringarna.

– Det är så man gör en plugg till ett båt-skrov. När vi gör många likadana är det lättare att göra något gjutet.

Ytterligare en idé att ta till sig från en helt annan industri. Så utvecklas det indu-striella byggandet.

Framtiden då?– Jag skulle vilja få in mer naturliga och ekologiska material i det industriella byg-gandet. Både aluminium och glas går att smälta ner och återvinna men det är re-surskrävande. D

FaktarutaFördelar och nackdelar

med industrialiserat tänk:

Fördelar: Om logistiken fungerar och allt levereras som det ska går det mycket fort med monteringen. Man kan i princip bygga modulerna i fabrik parallellt med att grund-arbetena görs och montera alla element parallellt med stommen. Snabbare bygg-process och högre kvalitet.

Nackdelar: Det är inte lätt att lösa problem på plats. Det blir dyrt och besvärligt att rätta till fel. Det är inte som förr – om en anslutning mellan delar inte blev rätt kunde man bygga in eller runt problemet, så det inte märktes. Beslut måste fattas tidigt i processen för att allt ska bli rätt genomtänkt.

Modernisering av Industriens hus i Köpenhamn, för Dansk Industri. Fasaden mot Rådhusplatsen blir speciell, med bland annat 24 meter höga glasfenor. Foto: Dansk Industri

Fönstren till Raketskolan görs på samma sätt som man gör plugg till båtskrov. Foto: Skandinaviska Glassystem

Raketskolan i Kiruna byggs på nytt efter att ha brun-nit ner för några år sedan. ”Pluggarna” – ringarna – i eldfärger ska se ut som raketutblås. De gjuts i kompo-sitmaterial. Skiss: MAF Arkitektkontor AB


Byggkostnaderna i Sverige har ökat konstant under de senaste årtiondena. Enligt Statistiska Centralbyrån har kvadratmeter-

kostnaden för byggnation av småhus ökat med dryga 130 procent mellan åren 1995 och 2009. Under samma tidsperiod har medelinkomsten i landet ökat med knappa 75 procent, det vill säga den disponibla in-komsten har ökat i en avsevärt lägre takt än byggkostnaderna.

Denna utveckling är i det längre per-spektivet svår att försvara för medborga-ren vars kvarvarande inkomst efter det att bostaden är betald minskar kraftigt. Ut-vecklingen är också tydlig i tabell 1 där kostnadsökningen för både flerbostadshus och småhus ökar avsevärt snabbare än konsumentprisindex i övrigt.

icke-värdeskapande aktivitetVad beror denna utveckling på? Om vi tit-tar närmare på produktiviteten i olika branscher ser man att den genomsnittliga ökningen per år i byggbranschen mellan åren 1965 och 1996 har legat kring 1,7 pro-cent mot den tillverkande industrins 2,9 procent.

Vi kan genom detta dra slutsatsen att bristande produktivitetsökningar är en av orsakerna till de höga byggkostnaderna.

En studie av Josephson & Saukkoriipi från år 2005 visar att byggnadsarbetaren använder stora delar av sin arbetsdag till väntan (23 procent), materialhantering (23 procent) och indirekt arbete (25 pro-cent) istället för de 17 procent av arbetsda-gen som läggs på direkt arbete.

logistiken stor utmaning Vad ska vi då dra för slutsatser baserat på all denna information? Produktivitetshöj-ningar är ett måste och det är hela bran-schens ansvar!

Byggbranschen sysselsätter direkt och

indirekt cirka en halv miljon människor i Sverige och är därigenom landets näst största bransch. En fungerande och effek-tiv byggbransch är således viktig ur ett samhällsperspektiv både ekonomiskt men också för att skapa infrastruktur, konkur-renskraft och boende.

Byggbranschen är också en av världens äldsta branscher samtidigt som den är en bransch med stor förbättringspotential. En av de springande punkterna i bran-schen är den komplexitet man har i logis-tiken.

Flöden och aktiviteterLogistik handlar om materialflöden och de aktiviteter som är förknippade med styr-ning, utveckling och kontroll av dessa flö-den inom och över organisationsgränser. Logistik är med andra ord ett stort område som omfattar delar som exempelvis lean, inköp, supply chain management, ruttop-timering, produktion och distribution.

Ämnesområdet har sitt ursprung i mili-tär verksamhet och har en lång historia. På senare delen av 1900-talet har logistikom-rådet tagit ett kliv framåt och fått större utrymme i företagsorganisationer samt blivit ett eget ämnesområde på högskolor.

Inom byggbranschen har dock logistik-utvecklingen varit modest.

ständigt nya teamDe ”logistiklösningar” som tillämpas i byggbranschen är i många fall mycket ba-sala och många problem löses på plats.

Att logistikutvecklingen inte har kom-mit längre i byggbranschen kan delvis bero på de utmaningar som finns inom området. Vid varje byggprojekt är det en ny geogra-fisk plats och ett nytt team som ska hantera mycket stora materialflöden på en arbets-plats under ständig förändring.

Denna arbetsplats lämnar dessutom en hel del att önska ur logistisk synpunkt då

det ofta är många aktörer i arbete samti-digt. Material som hanteras är väderutsatt och det är många gånger stor konkurrens om logistikresurser som truckar, pall-lyf-tare, bygghissar och kranar. Dessutom sker byggproduktion ständigt på nya platser med variationer i utbud av logistikleveran-törer, infrastruktur och klimat.

Ett område som utgör en betydande del av logistikområdet är inköp. Inom detta område har det skett en betydande utveck-ling i byggbranschen under senare år. Ett flertal byggföretag har aktivt arbetat för att få större kontroll och samordning av de in-

Byggmetoder Byggkostnaderna�ökar�mer�än�de�behöver.�Det�är�dags�att�fler�tar�ansvar�för�att�utveckla�bygglogistiken.�Byggföretag�som�tar�kontroll�över�sina�inköp,��samt�hur�och�när�byggmaterial�levereras�till�byggplatsen,�kan�göra�stora�vinster.�

smartare bygglogistik ökar produktivitetenAv mattias hellner, VD, Starke Arvid och nina modig, logistikkonsult, WSP

mattias hellner är VD för Starke Arvid AB som utvecklar, tillverkar och säljer logis-tikhjälpmedel till byggbranschen. Han är disputerad inom logistik från Chalmers och engagerad inom byggbranschen som förelä-sare och författare.

nina modig är logistikkonsult på WSP Analys & Strategi. Hon är disputerad inom logistik från Chalmers och specialist på lo-gistiklösningar för projektverksamheter, ex-empelvis byggprojekt, mässor och fredsbe-varande insatser, samt byggplatslogistik.

FÖR

FAT

TA

REN

FÖR

FAT

TA

REN


köp som görs, samt strävat efter att göra fler direkta inköp från tillverkare.

Fler tar kontroll över inköpFortfarande är dock kontrollen och sam-ordningen av inköpt material till byggar-betsplatser i behov av utveckling. Projekt-specifika inköp och de inköp som görs av underentreprenörer utgör fortfarande en betydande andel av materialinköpen och transporter av material ingår ofta i priset.

Det gör att byggföretagens styrning av material till byggarbetsplatser än idag är betydligt begränsat. Detta får till exempel som följd att resursutnyttjandet av logis-tikresurser på byggarbetsplatser kan bli väldigt ojämn och leda till ineffektivitet samt produktionsstörningar. Flera lastbi-lar kan exempelvis dyka upp på en byggar-betsplats samtidigt för lossning, köer kan lätt uppstå vid bygghissar när flera aktörer vill ta in material samtidigt och det är inte ovanligt att mottagare av leveranser inte är tillgängliga när deras material levereras.

stort slöseriDet sätt som inköp och logistik ofta styrs på idag leder till stora förluster för alla inblan-dade, men anses av många utgöra en del av vardagen i byggprojekt. Är konsekvenser-na av dessa problem så stora då?

Ja, flera undersökningar och rapporter visar exempelvis att:• 10 procent av alla resurser som används

i byggprojekt består av slöseri i form av väntan, stillastående maskiner och materialspill.

• 40 procent av alla lastbilar som trans-porterar varor i Sverige kör byggvaror.

• Under miljonprogrammet tog det 0,8 timmar att bygga en kubikmeter bostad. Idag tar det nästan tre gånger så lång tid.

Med andra ord: Det finns stora pengar att tjäna på att bli bättre på logistik!

Vilka vinster kan man uppnå på bygg-arbetsplatser med förbättrad logistik?

Genom samordning av inköp och leve-ranser samt genom att låta logistikpersonal sköta hantering av material på byggarbets-platser är det möjligt att uppnå sänkta lo-gistikkostnader.

ökad produktivitetDen stora vinsten som kan uppnås är dock ökad produktivitet genom att yrkesarbe-

tare får ägna mer av sin tid åt det de är spe-cialister på och att produktiviteten på ar-betsplatsen kan öka, till exempel genom minskade störningar och väntetider.

Med ökad kontroll och styrning av ma-terialleveranser är det också möjligt att förbättra kvaliteten på byggnader då ris-ken minskar att känsligt material blir lig-gande för länge eller vid fel tillfälle på ar-betsplatsen.

två världar behöver mötasOm man genom bättre planering kan mins-ka mängden material på byggarbetsplatser kan även ökad säkerhet uppnås för bygg-nadsarbetare då risken att exempelvis snubbla över lagrat material minskar. Med bra planering och minskade mängder ma-terial på byggarbetsplatser kan material-spill och -svinn minska då risken för att material blir förstört på grund av exempel-vis regn, eller att någon kör in i lagrat ma-terial med en maskin minskar.

Störst effekt kan uppnås om material-hantering kan ske utanför ordinarie ar-betstider på byggarbetsplatserna. Då ökar den värdeskapande tiden på byggarbets-platsen och materialhanteringen, exem-pelvis interntransporter och hissning, kan ske effektivare när det är färre personer som rör sig på arbetsplatsen och som kon-kurrerar om logistikresurserna.

Vi har i den här artikeln konstaterat att utvecklingen av logistiken i byggbranschen går långsamt och att det finns stor förbätt-ringspotential. Det positiva med detta är att företag i byggbranschen kan uppnå re-lativt stora förbättringar med små åtgärder

och därigenom öka sin konkurrenskraft och bidra till branschens utveckling.

För att uppnå mesta möjliga resultat krävs det dock kunskapsutbyte, kommuni-kation och förändringsbenägenhet både i byggbranschen och i logistikbranschen. Dessa båda världar måste mötas!

Vad kan byggbranschen göra för att bi-dra till utvecklingen?

Ta reda på hur höga era existerande logistikkostnader ärMät kostnader (inkludera alla intern-transporter, förflyttningar av material, le-tande efter material, ankomstmottagning, lastning, lossning, inbärning, väntande, maskinkostnader etcetera) och studera vilka moment som är värdeskapande på era byggarbetsplatser.

Bokför logistikkostnader på samma sätt i alla projekt för att möjliggöra jämförelse och skapa incitament till förbättring. Med allra största sannolikhet är era logistik-kostnader höga i dagsläget (ni kanske bara inte är medvetna om det).

Utan kunskap om era logistikkostnader kan ni inte heller utvärdera anbud från lo-gistikleverantörer som erbjuder sig att sköta er logistik.

Ta kontroll över era transporter Se till att ni styr dem istället för era leveran-törer eller deras logistikleverantör. Det är troligare att transporterna utförs på ett sätt som stödjer er verksamhet om ni själva tar kontrollen över dem eller i alla fall skaffar er den kunskap som krävs om era trans-portbehov för att ställa krav på era trans-porter och kunna ha en dialog med repre-sentanter från logistikbranschen.

Analysera logistiska konsekvenser av inköpsbeteende Ökade inköp direkt från tillverkaren inne-bär kanske ändrade lastbärare och större leveranskvantiteter. Byte av leverantör kan En bransch med stor förbättringspotential.

Foto: Nina Modig

Fyra av tio lastbilar som transporterar varor i Sverige kör byggvaror. Foto: Nina Modig

Fortsättning s. 10 P


leda till längre ledtider från inköp till leve-rans på grund av ändrade administrativa rutiner eller andra transportvägar. Passar det er verksamhet eller innebär det i slutändan andra kostnader och problem?

Fokusera inte för kortsiktigt Utveckling är jobbigt och tar tid. Det fi nns en tendens i byggbranschen att mäta varje projekt enskilt och se det som en egen verk-samhet trots att de fl esta företag i bygg-branschen är involverade i hundratals eller tusentals projekt per år. Med mätningar på enskilda projekt är risken markant att ing-en vill testa nya lösningar som inte är ga-ranterat bättre än de redan beprövade me-toderna, och utan försök så är detta svårt att bevisa. Dessutom är det viktigt att ut-vecklingskostnader delas och utveckling premieras om inte branschens utveckling ska hämmas.

En ytterligare faktor som hindrar bygg-branschens utveckling är dess konjunktur-känslighet. Vid högkonjunktur fokuserar gärna företagen på produktion och anser sig ha mindre tid till utvecklingsarbete. Vid lågkonjunktur är fokus också på produk-tion, men anledningen då är att alla andra kostnader anses onödiga och bör minime-ras. Förutsättningarna för att stödproces-ser, som logistik, ska utvecklas är därmed dåliga.

Ibland beror dålig produktivitet och lo-gistik i projekt inte på utförarna av byggna-tionen. I många fall bestäms förutsättning-arna för projekten redan på idé- och skiss-stadiet.

Upplys andra om deras inverkan på er verksamhet Kanske är alla fönster i en byggnad unika vilket innebär att de behöver märkas indi-viduellt och anlända i rätt ordning till bygg-

arbetsplatsen för att inte betydande mer-jobb ska uppstå med letande efter fönster. Alternativt innebär kundens sena ändring-ar av innerväggar en kassation av måttbe-ställda gipsskivor som skulle minska svin-net och underlätta produktionen på bygg-arbetsplatsen.

Upplys andra parter i projekten om kon-sekvenserna av deras handlingar för att ni tillsammans ska ha möjligheten att hitta lösningar som gynnar er båda.

Bra veta hur skivor ska liggaVad kan logistikbranschen göra för att bi-dra till utvecklingen?

Lär vilka villkor som gäller i byggbranschen Byggbranschen har, som alla branscher, ett inslag av unika förutsättningar. Textil-branschen kämpar med transporter av hängande kläder, bilbranschen med mi-nutstyrda scheman i produktionen och livsmedelsbranschen med obrutna kylked-jor i transportledet.

Precis som för övriga branscher är det viktigt att logistikleverantörer lär sig de speciella förutsättningar som råder i bygg-branschen för att kunna utveckla koncept och tjänster som byggbranschen har nytta av. Några exempel är vilken ordning mate-rialet används i, hur en ren och säker bygg-arbetsplats fungerar samt vilken sida som måste ligga upp för att skivmaterial ska kunna hanteras effektivt.

InförsäljningVi ser ett stort intresse för logistik i bygg-branschen men vi ser inte så många logis-tikaktörer som engagerar sig i denna myck-et intressanta bransch. För att komma när-mare byggbranschen krävs nya forum och nya kommunikationsvägar. Vi ser ett stort

behov av branschråd, gränsöverskridande logistikutvecklingsgrupper och ett större utbyte mellan akademi och byggbran-schen.

EnkelhetLogistikbranschen har idag relativt sofi sti-kerade koncept för livsmedel-, bil- eller textilbranschen. För att närma sig bygg-branschen behövs andra enklare koncept, exempelvis ett webbaserat bokningssys-tem för lastning/lossning av transporter som medför att det är lätt att få en överblick över leveranser och se till att mottagare och nödvändiga resurser fi nns tillgängliga för att lossningar ska gå smidigt.

När logistikleverantörer och byggföre-tagen har lärt känna varandra bättre och fått bra inblick i varandras verksamhet kan man utöka lösningarna med mer avance-rade tjänster.

visa goda exempelSist men inte minst vill vi uppmuntra bygg-branschen att lyfta fram goda exempel på logistiklösningar eller satsningar som har gett goda resultat.

Det är mycket enklare att få andra att testa något om det har gett dokumenterat goda resultat, det ger inspiration och un-derlag för fortsatt utveckling, och sats-ningar.

Om ni dessutom har modet att dela med er av era misstag så kommer utvecklingen att gå ännu snabbare! D

Fotnot: Med begreppet bygglogistik avser vi i denna artikel enbart logistik i samband med hus-byggnation, vi inkluderar således inte väg- och anläggningsprojekt.

Källa: SCB

P

Källa: Konkurrensverket, 2009


inom bygglogistik vid Linköpings universitet drivs bland annat pro-jektet ”Strukturerad analys och ut-veckling av logistik och försörj-

ningskedja inom Byggindustrin” sedan år 2009.

Projektet har som vision att underlätta analys och utveckling av logistiksystem inom byggindustrin. Genom att införa verktyg från tillverkande industri samt anpassa och använda dem vill vi skapa en ny syn på logistik. Arbetet bedrivs i nära samarbete med LE Lundbergs professur i bygglogistik som inrättades vid Linkö-pings universitet 2009.

Behöver standardisera arbetetProjektet startade med en probleminven-tering inom byggindustrin där det mycket tydligt framkom ett behov av ett standar-diserat arbetssätt och ett standardiserat utbud av material, mått och mätmetoder, metoder för materialhantering på bygg-arbetsplatsen, samt riktlinjer för inköp och lagring av material.

Inom projektet kunde vi dra fördel av industribakgrunden och identifierade snabbt analysverktyget på Supply Chain Operations Reference Model, SCOR, som är ett väl anpassat verktyg för logistikana-lyser inom byggindustri. Tidiga försök visade dock att viss anpassning måste gö-ras och år 2009 startade projektet med att utveckla ett bygganpassat logistikverktyg baserat på SCOR.

Under våren 2010 genomfördes en stu-die på ett byggprojekt i Motala där myck-et data samlades in som senare har bear-betats för att nu vara både underlag till forskningsprojektet samt ett underlag till förbättringsåtgärder inom logistik och materialhantering.

Två aspekter som studerades under studiens gång i Motala var dels leverantö-rernas förmåga att leverera enligt kon-

trakterade önskemål och dels hur för-flyttningen av material på plats påverka-des av nuvarande projektförhållanden.

leveransförmåga undersöktesDen förstnämnda aspekten brukar var-dagligt kallas leveransprecision, vilket bygger på att leverantör och kund (bygg-entreprenören) så tidigt som möjligt de-finierar viktiga attribut som måste upp-fyllas av leverantören, så som leverans av rätt sak, i rätt tid, i rätt mängd och med rätt dokumentation. Studien visade på en övergripande leveransprecision omkring 38 procent från leverantör till byggplats.

material i vägenDetta innebär att något färre än två av tre leveranser till byggprojektet inte uppfyl-ler överenskomna önskemål. Framförallt var det leverans vid rätt tid som var svå-rast att uppfylla.

Den andra aspekten, hur förflyttningen av material på plats påverkas av nuvaran-de projektförhållanden, undersöktes för att få insyn i hur nuvarande beställnings- och planeringsmetoder påverkar antalet förflyttningar av lagerhållet material på plats.

Studien visade på att mängden material vid inköp (av till exempel gips) ofta sätts för att erhålla rabatter. Detta resulterade i en större mängd lagerhållet material på plats, som allt för ofta behövde flyttas då de var i vägen för byggproduktion.

Kostnaden för dessa förflyttningar ut-gjorde ungefär 21 procent av vinstmargi-nalen för hela byggprojektet.

Precisionen kan ökaMed ett helhetsperspektiv och lärdomar från användandet av BSCOR är vi överty-gade om att antalet förflyttningar kan re-duceras och därmed generera en ökad vinstmarginal. Vi är även lika övertygade

om att ett användande av BSCOR, via ständiga förbättringsarbeten mellan le-verantör och entreprenör, ökar leverans-precisionen och därmed även ökar av-kastningen för varje projekt.

I den första versionen av BSCOR som vi lanserar under hösten 2011 kommer fokus att ligga på leverantörens precision i leveranser och hur materialet tas emot på byggarbetsplatsen.

gynnar logistikutveckling Vi poängterar vikten av att avisera leve-ranser på rätt sätt så att lossningen kan

Byggmetoder Byggarens�logistikverktyg,�BSCOR,�mäter�aktiviteter�på�ett�bygge�i�tid,�pengar�och�precision.�Det�visar�vad�som�händer�när�material�kommer�och�lossas.�Platschefen�får�överblick�över�logistiken�och�materialflödet�till�och�inom�byggarbetsplatsen.�

logistikverktyg visar flödet på byggarbetsplatsenAv fredrik persson, docent, Linköpings universitet och micael thunberg, doktorand, Linköpings universitet

Fredrik Persson är docent i produk-tionsekonomi vid Linköpings universitet och projektledare för bygglogistikforskning-en inom Brains and Bricks.

micael thunberg är doktorand inom bygglogistik vid Linköpings universitet med fokus på att anpassa SCOR till byggindu-strins förhållanden.

FÖR

FAT

TA

REN

FÖR

FAT

TA

REN



Fortsättning s. XX P

förberedas. Vi mäter även hur mycket tid som läggs på planering av leveranser, mottagning och lossning av leveranser och förflyttningar av redan ankommet material, se även figur 1 och faktarutan.

Under hösten 2011 pågår nästa omgång datainsamling där fokus är att undersöka själva byggprocessen, det vill säga när ma-terial byggs in i byggnaden. Här letar vi samband mellan logistiken och hante-ringen av material innan och under in-byggnad.

Ett verktyg som byggarens logis-tikverktyg, BSCOR, är en kraftfull hjälp inom logistikutvecklingen i byggindu-strin. Utvecklingen drivs framåt med kunskap om egna processer och utvärde-ring av nya och befintliga arbetssätt. Ett färdigutvecklat BSCOR kommer att vara ett användbart smörjmedel i det framtida logistikutvecklingsarbetet. D

Fotnot: Brains and Bricks är ett forskningscentrum för högteknologiskt byggande med säte i Campus Norrköping som är en del av Linkö-pings universitet. Brains and Bricks är ett samarbete mellan Peab, Katrineholms kom-mun och Linköpings universitet. Centrat driver forskning inom bygglogistik, organisk elektronik och visualisering. Se mer på www.liu.se/forskning/b2.

Referenser:

Gyllin, G. and Thunberg, M. (2010) Logistik-mätning enligt SCOR-modellen vid Peab och kvarteret Bergstrollet i Motala, Linkö-pings universitet, institutionen för teknik och naturvetenskap, Campus Norrköping.Persson F. and Johansson, M. (2011) “Towards a SCOR-Based Analysis Tool for Construction Management and Logistics”, in Rudberg and Persson (eds.) PLANs Forsk-nings- och tillämpningskonferens 2011, Norrköping, 31 augusti till 1 september.Thunberg, M. (2011) “Performance Measu-rements for Improving Construction Logis-tics - A Case Study”, in Rudberg and Persson (eds.) PLANs Forsknings- och tillämpnings-konferens 2011, Norrköping, 31 augusti till 1 september.

Persson F. and Johansson, M. (2011) “Towards a SCOR-Based Analysis Tool for

Construction Management and Logistics”, in Rudberg and Persson (eds.) PLANs

Forsknings- och tillämpningskonferens 2011, Norrköping, 31 augusti till 1

september.

Thunberg, M. (2011) “Performance Measurements for Improving Construction

Logistics - A Case Study”, in Rudberg and Persson (eds.) PLANs Forsknings- och

tillämpningskonferens 2011, Norrköping, 31 augusti till 1 september.

Bild:

Figur 1. Schematisk bild över BSCOR:s olika processer där S står för mottagning

av material, M för produktion, P för planering, D för leverans, SR och DR för returer

och B för byggproduktion.

Citat som kan göras som ruta

I framtiden kan arbetet med bygglogistik se ut så här…

”Projekteringen är klar och upphandlingen av nya material och nya

leverantörer ska precis börja. Byggarens logistikverktyg BSCOR används för

att dra lärdomar från förra projektet. Leverantören av fönster klarade av att

Figur 1. Schematisk bild över BSCOR:s olika processer där S står för mottagning av material, M för produktion, P för planering, D för leverans, SR och DR för returer och B för byggproduk-tion.

FAktArutA:

BSCOR bygger på analysverktyget Supply Chain Operations Reference Model, SCOR.BSCOR består av en samling mätetal, processer och arbetssätt.Mätetalet leveransprecision mäter hur bra leverantören lyckas uppfylla vad de lovat i

form av rätt tid, plats, kvantitet, kvalitet, dokumentation och avisering.Processen godsmottagning beskriver hur material tas emot på byggarbetsplatsen.Arbetssättet avisering innan ankomst hjälper byggarbetsplatsen att förbereda sig för

leveransen och se till att det finns resurser som kan lossa och ta hand om materialet.

P

Projekteringen är klar och upphandlingen av nya mate-rial och nya leverantörer ska precis börja. Byggarens lo-gistikverktyg BSCOR används för att dra lärdomar från förra projektet. Leverantören av fönster klarade av att le-

verera 67 procent i rätt tid, till rätt plats, i rätt kvantitet och med rätt dokumentation. Ska vi köra på samma leverantör igen eller ska vi byta? Genom att separera underentreprenörernas leveranser från våra egna, lyckades vi hålla nere lagernivåerna på ett minimum. Vi måste göra leveransplaner med UE även denna gång för att lyckas synkroni-sera leveranserna. Mätningar visar även att aviseringen från leverantörerna brister. Här måste vi återigen kommunicera med leverantören om vikten av att avi-sera leveranser i tid. Vi kan inte hålla på och hyra hjullastare ifall det kommer en leverans. Med alla mätningar från byggarens logistikverktyg (BSCOR) har vi för första gången data, svart på vitt, om hur leverantörer sköter sina åtaganden, hur lång tid vi tar på oss för att lossa gods och vad det är vi egentligen gör när det kommer material till vår byggarbetsplats.

I framtiden kan arbetet med bygglogistik se ut så här …

”

”


n är en plattform tas fram ut-går framtagandet från markna-den. Med kännedom om mark-naden formuleras ett produkt-

erbjudande som består av ett antal pro-duktvarianter. Det kan till exempel vara villor, punkthus, loftgångshus eller radhus.

Själva plattformen innehåller två kate-gorier av komponenter; en samling bas-komponenter och en samling tillvalskom-ponenter.

Baskomponenterna delas av alla pro-dukter i erbjudandet (eller produktfamil-jen) och kan masstillverkas, medan till-valskomponenterna används för att skilja produkterna från varandra och kan göras på ett mera hantverksmässigt sätt och i högre grad anpassas mot arkitektens eller kunders önskemål.

strategisk produktutvecklingNär plattformen utformas ska det finnas en balans mellan unicitet och upprep-ning. Kundvärde skapas ofta av unicitet medan kostnadsreduktion drivs av upp-repning. Marknaden avgör balansen som beskrivs av produktarkitekturen.

För att utvecklingen av en plattform ska bli lyckosam krävs att marknadsav-delningen och teknikavdelningen på fö-retaget samverkar i plattformsutveck-lingen. När plattformen är etablerad innehåller den förutom komponenter också tillverkningsprocesser, leveran-törsrelationer och kunskap kring hur produkten ska tillverkas, säljas och testas.

Plattformen underhålls av kontinuer-lig produktutveckling via erfarenhets-återföring och helt nya plattformar stöt-tas också av strategisk produktutveckling på längre sikt.

Förmågan att upprepat och utanför själva genomförandet av byggprojektet genomföra dessa två typer av produktut-veckling ingår också i plattformen.

Livslängden för plattformar i bilindu-strin är 5–10 år och enligt Martin Sköld på Handelshögskolan är värdet för dagens bilplattformar mellan 3–27 miljarder kronor. Hur stort är värdet för plattfor-mar inom husbyggandet?

kan vi föra in en produktsyn?Att se byggnadsverk som produkter kan vara vanskligt. Kopplingen till platsen kan gå förlorad helt och det värde som skapas under byggnadens livstid är skilt från det ekonomiska värde som är tydli-gast om byggnaden ses som en produkt.

Förhållandet till kunden är också an-norlunda i byggbranschen jämfört med bilindustrin. Inom byggandet släpper vi in kunden i projekteringsprocessen väl-digt långt, vilket resulterar i att vi inte har ett tydligt överlämnande mellan tillver-kare och kund.

För att anamma en produktsyn måste då byggaren lära sig produktutveckling vilket innebär metoder för att kunna dri-va utvecklingen av produkter och platt-formar – till skillnad från vanlig projekte-ring = projektframtagning – och besluta om produkten kan kombineras med ett utbud av tjänster. Det kan till exempel handla om en utökad garantitid om för-valtningen sker i enlighet med de former för drift och underhåll med tillhörande kvalitetssystem man kommer överens om.

De produkter som byggandet skapar har också ett väldigt stort ekonomiskt värde jämfört med en bil. Det medför att riskbenägenheten minskar avsevärt, en satsning på en plattform får inte slå fel. Upprepningseffekten inom varje platt-form är mindre inom byggandet, bilpro-duktion räknas i hundratusental, medan byggnader räknas i hundra-, eller kanske tusental.

Å andra sidan är livslängden för pro-

dukten och även för plattformen avsevärt längre inom byggande, troligen i spannet 15–40 år, vilket gör att över tiden blir upp-repningarna många.

varför satsa på plattformar?Mellan åren 1968–2008 har byggkostna-derna för att bygga bostadshus ökat mer än konsumentprisindex. Av kostnaden för att bygga ett hus utgör cirka 15 procent materialkostnader och cirka 40 procent processkostnader. Processkostnader upp- står till exempel för upphandling, för kommunikation mellan parterna, pro-

Byggmetoder Byggandet�rör�sig�sakta�mot�en�allt�större�grad�av�industrialisering,�både�på�byggplats�och�i�fabrik.�Bilindustrin�har�länge�arbetat�med�plattformar�för�att�hålla�nere�kostnaderna�för�produktutveckling.�Även�byggindustrin�skulle�kunna�spara�miljarder.

Plattformar för byggandekan spara miljarderAv helena johnsson, docent, Luleå tekniska universitet och lars stehn, professor, Luleå tekniska universitet

helena Johnsson är docent i träbygg-nad vid Luleå tekniska universitet. Hon fors-kar om teknik och processer för industriellt byggande och verkar som konstruktionschef vid Lindbäcks Bygg.

lars stehn är professor i träbyggnad vid Luleå tekniska universitet. Han forskar om affärsmodeller och processer inom industri-ellt byggande. Lars Stehn är även programdi-rektör för Lean Wood Engineering.

FÖR

FAT

TA

REN

FÖR

FAT

TA

REN


Figur 1. Produktionsstrategier. Illustration: Helena Johnsson och Lars Stehn, från Sackett (1997). Fortsättning s. 18 P


jektledning, anbudsgivande, omplane-ring, byggplatsetablering och så vidare.

Eftersom en plattform innebär att både komponent- och processkostnader pla-neras i förväg så är plattformar ett sätt att göra byggandet mera kostnadseffektivt. Plattformen säkerställer och sänker sär-skilt produktutvecklingskostnaderna ge-nom att separera baskomponenter från tillvalen.

Kan då plattformar användas för alla typer av byggande?

Figur 1 är baserad på forskning inom produktionsstrategier. Den vita triangeln illustrerar förprojekteringsgraden från 0–100 procent och visar hur stor andel av produktens utformning som är låst (för-projekterad) och den gröna triangeln hur stor andel av produkten som kan kundan-passas. Den diagonala skärningen visar när kunden kommer in i projektet. Längst till höger fi nns exempel på typiska bygg-nader som kan produceras med de fyra olika produktionsstrategierna. Tillika plattformar.

klarar inte produkt från hyllaAtt använda massproduktion där produk-ten erbjuds från hyllan är inte en gångbar strategi inom husbyggandet som har sin tyngdpunkt på plattformar inom ”Öppna byggsystem” och ”Slutna byggsystem” som omfattar byggandet med till exempel prefabricerade betongelement eller vo-lymelement av trä.

Tillverkningsindustrin har sin tyngd-punkt på plattformsstrategierna ”Stan-dardprodukter” och ”Massproduktion”. Eftersom plattformen innehåller kompo-nenter, tillverkningsprocesser, leveran-törskedjor, metoder och kunskap så kan konceptet tillämpas på alla strategier inom byggandet, men med olika fokus. Ett exempel är JM:s arbete med Lean, kallat Strukturerat arbete, som lägger fokus på processeffektivisering inom strategin ”Öppna byggsystem”.

Ett annat exempel är Älvsbyhus som arbetar med en plattform med fokus på komponenter inom strategin ”Standard-produkter”.

vad är en plattform värd?Med ett värde på en plattform inom bilin-dustrin på 3–27 miljarder kronor förstår man att plattformen är en satsning som påverkar ett företag i grunden. Det är en

investering som måste vårdas väl och som ska förvaltas långsiktigt.

Det gäller i än högre grad inom byggan-det där långsiktigheten och värdeökning-en över tid av en fastighet (mark och bygg-nad) av produkten är mycket större än i bilindustrin.

För att belysa värdet på en plattform inom husbyggandet används ett villaföre-tag som exempel. Alla siffror är antagna och inte verifi erade, de ska endast illus-trera plattformens värde.

Antag att företaget erbjuder ett antal villor producerade som ”Standardpro-dukter”. Alla kostnader som ligger efter beställningspunkten dras bort från det värde som plattformen genererar. Antag att dessa uppgår till 20 procent inklusive projekteringskostnader, koordinerings-kostnader, objektspecifi ka inköp och vinst. Företaget har producerat 35 000 villor under 50 år till ett pris av 800 000 kronor, i dagens pengavärde. Plattformen har då genererat ett värde på 80 procent x 35 000 x 800 000 = 22 miljarder kronor.

vad kan vi lära oss?Plattformen i exemplet är förstås mycket långlivad och har en hög effektivitet, men exemplet visar tydligt att värdet för en plattform inom husbyggande kan komma

upp i samma värde som inom bilindu-strin.

De fl esta industriella satsningar inom husbyggandet, både nyare och äldre, kan ses som plattformar.

Till aktiva plattformar hör NCC:s P303, Peabs PGS, Skanskas Exchange, JM:s Strukturerat Arbete, Lindbäcks Bygg, Moelven Byggmodul och samtliga villa-tillverkare. Dessa skapar stora värden och bör förvaltas som plattformar med en strategisk positionering på marknaden, kontinuerlig och strategisk produktut-veckling och en professionell förvaltning över tid.

Ett av de sämsta valen man kan göra som ägare av en plattform är att acceptera produkter som plattformen inte utfor-mats för. Det kan relativt snabbt leda till att hela företaget går omkull på grund av plattformens stora värde.

En annan felbedömning är att inte vara långsiktig i sitt arbete med plattformen. De mest framgångsrika plattformarna som överlevt under lång tid har gjort det eftersom grundkonceptet stämt överens med marknadsbilden och ägarna har kon-tinuerligt återinvesterat i plattformen över tiden. D

P

Byggkostnader har ökat mer än konsumentprisindex. Källa: SCB


inom byggindustrin har smarta tex-tilier utforskats och man har fått goda resultat speciellt för konstruktioner som är armerade med textilier av till

exempel glasfiber och kolfiber.Den stora fördelen är att man kan mins-

ka tjockleken på betongelementen, vilket ger lättare konstruktioner och lägre kost-nader för material och transporter. Andra fördelar med textilier i betong är att man kan skapa flexibla gjutningar med kom-plexa former och ytor som inte är möjliga med traditionell stålarmerad betong.

inre konstruktion tar lasterKraven på betongfasaders bärighet är ofta begränsade. Det beror på att det brukar vara en inre skiva i betong eller annan typ av konstruktion bakom fasaden som är lastbärande. Den inre konstruktionen tar därmed upp de stora lasterna från snö, nyt-tig last och egentyngd från ovanliggande byggnadsdelar.

Betongfasader är i normalfallet därför begränsade till att klara av att motstå hori-sontella vindlaster och lokala spänningar från förankringar och anslutningar mellan fasadelement och den inre lastbärande konstruktionen.

Den slutliga tjockleken på fasadele-ments ytterskiva styrs i många fall av kra-

vet på korrosionsskydd av stålarmeringen, det vill säga vanligtvis ett täckskikt på minst 30 mm. Då armeringen oftast place-ras i tvärsnittets mitt brukar ett yttre fasad-element få en total tjocklek på 70–80 mm.

Genom att byta ut dagens stålarmering till icke-korrosiv textilväv i de yttre betong-skivorna blir kravet på täckande betong-skikt starkt reducerat eller obefintligt. Det möjliggör en produktion av betongfasader med en betydligt tunnare totaltjocklek.

längre livslängdTunnare fasadelement minskar negativ miljöpåverkan från tillverkningsproces-sen och ger plats för eventuellt mer isole-ring. Tunnare pågjutningar reducerar även risken för sprickor då element blir utsatta för böjning. Fasaderna kommer

även att kunna nå en betydligt längre livs-längd än vad som är möjligt i nuläget, vilket är positivt både ur miljöperspektiv och ur ekonomisk synpunkt.

Eftersom egentyngden av ytterfasader-na är direkt beroende av elementtjockle-ken skulle en övergång till icke-korrosiv textilarmering skapa nya möjligheter för att använda betongelement vid renove-ringar.

Inom projektet Tekocrete provades tex-tilarmering i form av väv, stänger eller nät. Textilierna är tillverkade av högpreste-rande polymerer av kolfiber och glasfiber. Artikeln fokuserar på resultaten från de mekaniska provningarna och beräkningar med FEM.

Betongskivor prövadesAnvändandet av tunna betongelement i fa-sader är en relativt oprövad metod. Det är därför av stor vikt att säkerställa att ski-vorna får en god funktion, lång livslängd och inte utgör någon fara för människoliv eller egendom.

Inom projektet har ett antal provningar genomförts för att undersöka betongski-vorna. Det gjordes genom balkförsök, be-räkningar och provning av fullskaleele-ment. • Bärighet för horisontala laster

(vindlast)• Risk för sprickor• Vidhäftning mellan textilarmering

och betong• Känslighet för transport, lyft och

montering av fasadelement• Lastöverföring (vindlast, egentyngd)

mellan fasadelement och bärande innerskiva

• Textilarmeringens känslighet för hög alkalisk miljö

BalkförsökFör att undersöka lämpligheten av de valda

Byggmetoder Textilarmering�kan�minska�tjockleken�på�betongelement�och�ge�lät��tare�konstruktioner�och�en�flexiblare�gjutning.�Med�textilier�får�man�sandwichelement�som�inte�korroderar.�En�möjlig�framtida�användning�är�vid�renoveringen�av�miljonprogrammets�fasader.�

textilarmerad betong gerlättare konstruktionerAv katarina malaga, fil dr, CBI Betonginstitutet, kristian tammo, tekn dr, CBI Betonginstitutet, örjan petersson, tech lic, Strängbetong, mathias flansbjer, forskare, SP och thomas blanksvärd, tekn dr, Luleå tekniska universitet

Figur 1: Provuppställning för fyrpunkts böj-provning.

balkarnas styvhet efter uppsprickning. Om balken tar last efter en mycket begränsad deformationsökning efter uppsprickning visar det på en god samverkan mellan textilen och betongen. De gjutna balkarna hade följande dimensioner: bredd 100 mm, längd 800 mm och höjd 40 mm. Textilarmering med maskvidd eller mellanrum mellan stängerna överstigande stenmax 16 mm placerades i mitten av de 40 mm höga balkarna medan textilarmering med tät maskvidd placerades i botten av balkarna. Balkarna belastades i fyrpunkts böjning med en upplagslängd l på 700 mm och linjelasterna placerade i tredjedelspunkterna (Fig. 1). Två balkar göts med höjden 70 mm. Dessa balkar var armerade i underkant med vanlig stålarmering. Täckskiktet var 25 mm och en armeringstång med diametern Ø 5 mm användes för varje stålarmerad balk. Belastningen vid provningen var deformationsstyrd, vilket gör att brott inte uppträder momentant, trots kraftig reduktion av bärigheten. Deformationshastigheten var 0,15 mm/min och belastningen avbröts när lasten sjunkit till F = 0,8 kN. Under belastningen mättes deformationen i mitten av balken (Fig.1).

Figur 1: Provuppställning för fyrpunkts böjprovning. Resultat från provning av balkar För att avgöra balkarnas hållfasthet efter uppsprickning noterades den största lasten den provade balken tog upp efter första uppsprickningen. Om balken hade en tydligt lägre hållfasthet efter uppsprickning bedömdes armeringen inte bidra till ökad hållfasthet. Balkens deformation vid maximal bärighet efter första uppsprickningen är ett relativt mått på vidhäftningen mellan armering och betong samt armeringens styvhet. Uppmätt belastning F, summan av de två linjelasterna, är omräknad till moment M enligt: �=ången och kolfiberväven valdes för vidare studier. Beräkningar av vindbelastat sandwichelement Innan provelementen tillverkades utfördes finita elementberäkningar. De modellerade elementen (Fig. 2) har en utformning med dimensioner enligt: längd: 5400 mm; höjd: 2700 mm; tjocklek fasadskiva: 40 mm; tjocklek isolering: 200 mm; tjocklek innerskiva:120 mm. Fasadskivan är förankrad i innerskivan med 12 st SPA-B-5 och 3 st SPA 2-8. Modelleringen av förankringar med dubbla skänklar har förenklats genom att endast anta en dubbel area. Förankringarna är infästa med ett inbördes avstånd på 1200x1200 mm. De yttre infästningarna är infästa 300 mm från ytterkanterna. Betongkvalitet har antagits till C30/37. I redovisade modeller har isolerings inverkan inte beaktats, vilket borde vara ett något konservativt antagande.

Figur 2: FE-modell av sandwichelement. Betongskivorna har modellerats med ”continuum shell elements” och förankringarna med balkelement. Innerskivan har antagits vara förhindrad att translatera i samtliga riktningar (x, y, z) i nederkant samt förhindrad att translatera vinkelrätt skivan (z) i ovankant. Elementet har beräknats för betongens egenvikt samt vindlast (vindtryck = 1,57 kN/m2, vindsug = -2,70 kN/m2) vinkelrätt mot fasadskivan. Resultat från beräkningar I Figur 3 redovisas en konturplott över den totala deformationen för fasadelementet när det utsätts för dimensionerande vindtryck, W = 1.57 kN/m2. Största positiva momenten, mx,max och my,max (dragen baksida) uppstår i fälten mellan förankringarna medan minsta negativa momenten mx,,min och my,min (dragen framsida) följaktligen uppstår över förankringspunkterna. För den studerade utformningen av sandwichelementet ligger momentbelastningarna i skivan vid dimensionerande vindlast under sprickmomentet för samtliga provade utformningar. Fasadskivan kan därmed vara sprickfri om man endast beaktar vindlast. Man bör dock beakta fasadskivans utformning så att den kan motstå både dragen fram- och baksida samt moment i två riktningar mx och my.

Figur 3: Total deformation U. Tillverkning av sandwichelement Dimensionerna på de tillverkade sandwichelementen var: ytterskiva 40 mm, isolering 150 mm och bärande innerskiva 150 mm (Fig.5). Elementen hade en kvadratisk yta på 2000 x 2500 mm2. Den yttre skivan armerades med epoxibelagd glasfiber med diameter Ø 5 mm och s (c/c-avstånd) 80 mm respektive kolfibernät med maskvidd 40 x 40 mm2. Textilarmeringen placerades i ytterskivans tvärsnittsmitt. Ytterskivorna göts först och placerades därmed i formbotten.

Figur 2: FE-modell av sandwichelement.


textilerna: två täta polymererväv med och utan epoxibeläggning, alkaliresistent glas-fi berväv och kolfi berväv, gjöts två balkar per textilarmering. Balkarna böjbelastades medan last och deformation mättes.

Provningen var tänkt att ge en kunskaps-grund till vilka textiler som är bäst lämpade att arbeta vidare med och använda till full-skaleförsök, det vill säga tillverkning och provning av fullstora element. Vid försö-ken utvärderades balkarnas styvhet efter uppsprickning. Om balken tar last efter en mycket begränsad deformationsökning ef-ter uppsprickning visar det på en god sam-verkan mellan textilen och betongen.

De gjutna balkarna hade följande di-mensioner: bredd 100 mm, längd 800 mm och höjd 40 mm. Textilarmering med maskvidd eller mellanrum mellan stäng-erna överstigande sten max 16 mm place-rades i mitten av de 40 mm höga balkarna medan textilarmering med tät maskvidd placerades i botten av balkarna. Balkarna belastades i fyrpunkts böjning med en upp-lagslängd l på 700 mm och linjelasterna placerade i tredjedelspunkterna, se fi gur 1. Två balkar göts med höjden 70 mm. Dessa balkar var armerade i underkant med van-lig stålarmering. Täckskiktet var 25 mm och en armeringstång med diametern Ø 5 mm användes för varje stålarmerad balk.

Belastningen vid provningen var defor-mationsstyrd, vilket gör att brott inte upp-träder momentant, trots kraftig reduktion av bärigheten. Deformationshastigheten var 0,15 mm/min och belastningen avbröts när lasten sjunkit till F = 0,8 kN. Under be-lastningen mättes deformationen i mitten av balken, se fi gur 1.

Resultat från provning av balkarFör att avgöra balkarnas hållfasthet efter uppsprickning noterades den största las-ten den provade balken tog upp efter första uppsprickningen. Om balken hade en tyd-ligt lägre hållfasthet efter uppsprickning bedömdes armeringen inte bidra till ökad hållfasthet.

Balkens deformation vid maximal bärig-het efter första uppsprickningen är ett re-lativt mått på vidhäftningen mellan arme-ring och betong samt armeringens styvhet. Uppmätt belastning F, summan av de två linjelasterna, är omräknad till moment M enligt:

där a är avståndet mellan upplaget och lin-

jelasten (l/3 = 233,3 mm). Sprickvidder mättes ej, dock uppfattades de i vissa fall som relativt stora.

Bedömning av provresultat Enligt utvärderingen av alla resultat på provkroppar med textilarmering är det en-dast den epoxibelagda glasfi berstången samt kolfi bernätet som bidrar till en ök-ning av momentkapaciteten på balkarna. För övriga balkar är sprickmomentet be-tydligt högre än den maximala bärigheten efter första uppsprickningen.

Resultaten visar att balkhöjden och pla-cering av textilarmeringen har stor bety-delse för att göra armeringen verksam. Stålarmeringen i referensbalkarna ger uti-från vald analysmetod en likvärdig påver-kan av balkens bärighet och styvhet som den epoxibelagda glasfi berstången. Båda armeringstyperna tar stor last relativt ti-digt, det vill säga redan vid en liten defor-mation. Det är viktigt att poängtera att den inre hävarmen är betydligt större för refe-rensbalken, vilket försvårar en helt adek-vat jämförelse.

Vidhäftningen mellan betong och arme-ring bedöms dock som mycket god för båda fallen. Den kolfi berarmerade balken behö-ver en något kraftigare deformation innan kolfi berarmeringen blir aktiv. Detta beror på att kolfi berarmeringen hade en mycket lägre axiell styvhet än övriga textilarme-ringar, det vill säga mängden fi ber i arme-ringen var avsevärt mycket lägre medan styvheten var sju gånger högre.

Deformationen (nedböjningen) vid ett moment motsvarande 160 Nm var för de provkroppar med epoxibelagd glasfi ber-stång i snitt 6.1 mm och för provkroppar med kolfi bernät 3.3 mm. Det kan jämföras med det typiska gränsvärde för balkar och plattor som brukar vara l/300=700/300 =2,33 mm.

Deformationen för moment på cirka 160 Nm ger därmed en nedböjning som är rim-lig ur praktisk och estetisk synpunkt, i syn-nerhet för kolfi berarmeringen. Fördelen med användning av fi berkompositer är att dessa är linjärelastiska och att vid avlast-ning så fi nns inga kvarvarande deformatio-ner och den textilarmerade konstruktio-nen går alltså tillbaka till ursprungsläget.

Den slutgiltiga bedömningen blir att kolfi bernätet, en elementtjocklek på 40 mm samt placering i tvärsnittets mitt ger

mathias Flansbjer är forskare på SP Sveriges tekniska forskningsinstitut. Han ut-vecklar experimentell teknik för att bedöma betongkonstruktioners mekaniska egenska-per.

FÖR

FAT

TA

REN

katarina malaga är fi l dr i kemi och se-niorforskare inom byggnadsmaterial på CBI Betonginstitutet AB i Borås. Hon ansvarar för renoverings- och underhållsgruppen.

FÖR

FAT

TA

REN

thomas Blanksvärd är tekn dr och bi-trädande lektor inom området tillståndsbe-dömning, reparation och förstärkning av byggnadsverk vid Luleå tekniska universitet.

FÖR

FAT

TA

REN

örjan Petersson är tech lic och arbetar på Strängbetong. Han har länge arbetat med självkompakterande betong, SKB.

FÖR

FAT

TA

REN

kristian tammo är tekn dr på CBI Be-tonginstitutet. Han har disputerat vid Lunds tekniska högskola med en avhandling om sprickors påverkan på korrosionsrisken.

FÖR

FAT

TA

REN


M= Fa2


en tillräckligt stor inre hävarm. Både den epoxibelagda glasfiberstången och kolfi-berväven valdes för vidare studier.

Beräkningar av vindbelastat sandwichelementInnan provelementen tillverkades utför-des finita elementberäkningar. De model-lerade elementen har en utformning med dimensioner enligt: längd: 5 400 mm; höjd: 2 700 mm; tjocklek fasadskiva: 40 mm; tjocklek isolering: 200 mm; tjocklek innerskiva: 120 mm, se figur 2.

Fasadskivan är förankrad i innerskivan med tolv stycken SPA-B-5 och tre stycken SPA 2-8. Modelleringen av förankringar med dubbla skänklar har förenklats ge-nom att endast anta en dubbel area. För-ankringarna är infästa med ett inbördes avstånd på 1 200 x 1 200 mm. De yttre in-fästningarna är infästa 300 mm från yt-terkanterna. Betongkvalitet har antagits till C30/37.

I redovisade modeller har isolerings in-verkan inte beaktats, vilket borde vara ett något konservativt antagande.

Betongskivorna har modellerats med ”continuum shell elements” och förank-ringarna med balkelement. Innerskivan har antagits vara förhindrad att translate-ra i samtliga riktningar (x, y, z) i nederkant samt förhindrad att translatera vinkelrätt skivan (z) i ovankant. Elementet har be-räknats för betongens egenvikt samt vind-last (vindtryck = 1,57 kN/m2, vindsug = -2,70 kN/m2) vinkelrätt mot fasadskivan.

Resultat från beräkningarI figur 3 redovisas en konturplott över den totala deformationen för fasadelementet

när det utsätts för dimensionerande vind-tryck, W = 1.57 kN/m2. Största positiva momenten, mx,max och my,max (dragen bak-sida) uppstår i fälten mellan förankring-arna medan minsta negativa momenten mx,,min och my,min (dragen framsida) följ-aktligen uppstår över förankringspunk-terna. För den studerade utformningen av sandwichelementet ligger momentbe-lastningarna i skivan vid dimensioneran-de vindlast under sprickmomentet för samtliga provade utformningar. Fasad-skivan kan därmed vara sprickfri om man endast beaktar vindlast.

Man bör dock beakta fasadskivans ut-formning så att den kan motstå både dra-gen fram- och baksida samt moment i två riktningar mx och my.

Tillverkning av sandwichelementDimensionerna på de tillverkade sandwi-chelementen var: ytterskiva 40 mm, iso-lering 150 mm och bärande innerskiva 150 mm, se figur 5. Elementen hade en kvadratisk yta på 2 000 x 2 500 mm2. Den yttre skivan armerades med epoxibelagd glasfiber med diameter Ø 5 mm och s (c/c-avstånd) 80 mm respektive kolfibernät med maskvidd 40 x 40 mm2. Textilarme-ringen placerades i ytterskivans tvär-snittsmitt. Ytterskivorna göts först och placerades därmed i formbotten.

Förankringarna i sandwichelementet med epoxibelagda glasfiberstänger har en liknande uppbyggnad med den veder-tagna tillverkningen av vanliga stålarme-rade sandwichelement. Förankringarna mellan den tunna ytterskivan bestod av sex stycken SPA-B-5 klämbyglar place-rade jämt fördelade 150 mm från ele-mentkanten och fyra SPA 2-8 bärankare placerade i mitthöjd 300 mm från ele-mentkant. Figur 4 visar fullständig place-ring av klämbyglar och bärankare.

Kolfibernätet skars upp på sex ställen. Dessa områden veks upp vid gjutning av ytterskivan och isoleringen. När inner-skivan göts placerades och böjdes de ut-skurna kolfibernätsrutorna så att de blev ingjutna i den bärande innerskivan. De utskurna rutorna fungerade därmed som bärankare mellan ytter- och innerskiva. Bärankare av typen SPA 2-8 behöver där-för inte användas.

Utöver förankringen med kolfibernäts-rutor placerades sex stycken SPA-B-5 klämbyglar på samma sätt som för det glasfiberstångsarmerade sandwichele-mentet. SPA-B-5 är en klämbygel med diametern 5 mm och SPA 2-8 ett bäran-kare med diametern 8 mm.

Betongen i sandwichelementen be-döms som normal beträffande stenstor-lek, VCT och tillsatser. Dock är betongen till elementtillverkningen av så kallad självkompakterande betong, SKB betong. Dock vibreras betongen lätt i vissa fall för att säkerställa kringgjutning av alla detal-jer. Ytterskivans betong hade max sten-storlek 16 mm, VCT 0,50 och hållfasthets-klass C30/37, och var Cem II/A-LL 42,5R.

Väggelement med kolfibernät och med

Figur 3: Total deformation U.

Figur 4: Hela ytterskivans tjocklek göts kontinuerligt. Betongen ra-kades ut och vibrerades lätt för att få en jämn tjocklek på 40 mm. När betongen påbörjat härdningen och fått viss styvhet lades isole-ring och armering på. Därefter göts den bärande innerväggen.

Figur 5: I de oarmerade rutorna under de uppskurna områdena place-rades ytterligare kolfibernät. Resterande 20 mm göts av ytterskivan. De utskurna kolfibernätsrutorna hölls böjda under gjutningen. Be-tongen rakades och vibrerades lätt.

Figur 2: FE-modell av sandwichelement. Betongskivorna har modellerats med ”continuum shell elements” och förankringarna med balkelement. Innerskivan har antagits vara förhindrad att translatera i samtliga riktningar (x, y, z) i nederkant samt förhindrad att translatera vinkelrätt skivan (z) i ovankant. Elementet har beräknats för betongens egenvikt samt vindlast (vindtryck = 1,57 kN/m2, vindsug = -2,70 kN/m2) vinkelrätt mot fasadskivan. Resultat från beräkningar I Figur 3 redovisas en konturplott över den totala deformationen för fasadelementet när det utsätts för dimensionerande vindtryck, W = 1.57 kN/m2. Största positiva momenten, mx,max och my,max (dragen baksida) uppstår i fälten mellan förankringarna medan minsta negativa momenten mx,,min och my,min (dragen framsida) följaktligen uppstår över förankringspunkterna. För den studerade utformningen av sandwichelementet ligger momentbelastningarna i skivan vid dimensionerande vindlast under sprickmomentet för samtliga provade utformningar. Fasadskivan kan därmed vara sprickfri om man endast beaktar vindlast. Man bör dock beakta fasadskivans utformning så att den kan motstå både dragen fram- och baksida samt moment i två riktningar mx och my.

Figur 3: Total deformation U. Tillverkning av sandwichelement Dimensionerna på de tillverkade sandwichelementen var: ytterskiva 40 mm, isolering 150 mm och bärande innerskiva 150 mm (Fig.5). Elementen hade en kvadratisk yta på 2000 x 2500 mm2. Den yttre skivan armerades med epoxibelagd glasfiber med diameter Ø 5 mm och s (c/c-avstånd) 80 mm respektive kolfibernät med maskvidd 40 x 40 mm2. Textilarmeringen placerades i ytterskivans tvärsnittsmitt. Ytterskivorna göts först och placerades därmed i formbotten.

Förankringarna i sandwichelementet med epoxibelagda glasfiberstänger har en liknande uppbyggnad med den vedertagna tillverkningen av vanliga stålarmerade sandwichelement. Förankringarna mellan den tunna ytterskivan bestod utav 6 st SPA-B-5 klämbyglar placerade jämt fördelade 150 mm från elementkanten och 4 SPA 2-8 bärankare placerade i mitthöjd 300 mm från elementkant. Figur 4 visar fullständig placering av klämbyglar och bärankare. Kolfibernätet skars upp på 6 ställen, se röda ringar i Figur 5. Dessa områden veks upp vid gjutning av ytterskivan och isoleringen. När innerskivan göts placerades och böjdes de utskurna kolfibernätsrutorna så att de blev ingjutna i den bärande innerskivan. De utskurna rutorna fungerade därmed som bärankare mellan ytter- och innerskiva. Bärankare av typen SPA 2-8 behöver därför inte användas Utöver förankringen med kolfibernätsrutor placerades 6 st SPA-B-5 klämbyglar på samma sätt som för det glasfiberstångsarmerade sandwichelementet. SPA-B-5 är en klämbygel med diametern 5 mm och SPA 2-8 ett bärankare med diametern 8 mm. Betongen i sandwichelementen bedöms som normal beträffande stenstorlek , VCT och tillsatser. Dock är betongen till elementtillverkningen av s.k. självkompakterande betong SKB betong. Dock vibreras betongen lätt i vissa fall för att säkerställa kringgjutning av alla detaljer. Ytterskivans betong hade max stenstorlek 16 mm, VCT 0,50 och hållfasthetsklass C30/37. var Cem II/A-LL 42,5R.

Figur 4: Hela ytterskivans tjocklek göts kontinuerligt. Betongen rakades ut och vibrerades lätt för att få en jämn tjocklek på 40 mm. När betongen påbörjat härdningen och fått viss styvhet lades isolering och armering på. Därefter göts den bärande innerväggen.

Figur 5: I de oarmerade rutorna under de uppskurna områdena placerades ytterligare kolfibernät. Resterande 20 mm göts av yttrskivan. De utskurna kolfibernätsrutorna hölls böjda under gjutningen. Betongen rakades och vibrerades lätt.

Förankringarna i sandwichelementet med epoxibelagda glasfiberstänger har en liknande uppbyggnad med den vedertagna tillverkningen av vanliga stålarmerade sandwichelement. Förankringarna mellan den tunna ytterskivan bestod utav 6 st SPA-B-5 klämbyglar placerade jämt fördelade 150 mm från elementkanten och 4 SPA 2-8 bärankare placerade i mitthöjd 300 mm från elementkant. Figur 4 visar fullständig placering av klämbyglar och bärankare. Kolfibernätet skars upp på 6 ställen, se röda ringar i Figur 5. Dessa områden veks upp vid gjutning av ytterskivan och isoleringen. När innerskivan göts placerades och böjdes de utskurna kolfibernätsrutorna så att de blev ingjutna i den bärande innerskivan. De utskurna rutorna fungerade därmed som bärankare mellan ytter- och innerskiva. Bärankare av typen SPA 2-8 behöver därför inte användas Utöver förankringen med kolfibernätsrutor placerades 6 st SPA-B-5 klämbyglar på samma sätt som för det glasfiberstångsarmerade sandwichelementet. SPA-B-5 är en klämbygel med diametern 5 mm och SPA 2-8 ett bärankare med diametern 8 mm. Betongen i sandwichelementen bedöms som normal beträffande stenstorlek , VCT och tillsatser. Dock är betongen till elementtillverkningen av s.k. självkompakterande betong SKB betong. Dock vibreras betongen lätt i vissa fall för att säkerställa kringgjutning av alla detaljer. Ytterskivans betong hade max stenstorlek 16 mm, VCT 0,50 och hållfasthetsklass C30/37. var Cem II/A-LL 42,5R.

Figur 4: Hela ytterskivans tjocklek göts kontinuerligt. Betongen rakades ut och vibrerades lätt för att få en jämn tjocklek på 40 mm. När betongen påbörjat härdningen och fått viss styvhet lades isolering och armering på. Därefter göts den bärande innerväggen.

Figur 5: I de oarmerade rutorna under de uppskurna områdena placerades ytterligare kolfibernät. Resterande 20 mm göts av yttrskivan. De utskurna kolfibernätsrutorna hölls böjda under gjutningen. Betongen rakades och vibrerades lätt.

P


glasfi bernät vindbelastades i tryckkam-mare.

Provning av väggelementI fi gur 7 visas foto på försöksuppställning-en sedd inifrån respektive utifrån tryck-kammaren. Väggelementens innerskiva fästes till belastningsramen i tre punkter i överkant och tre punkter i underkant. Fa-

sadskivan kunde röra sig fritt och tätades runt om med mjukfog mot den reglade väg-gen.

Tre lägesgivare var monterade på en mätram i alu-minium som var infäst till fasadski-van i närheten av dess fyra hörn. Deformationen

mättes därmed relativ skivans yttre hörn. Vindbelastningen utfördes i lastsekvenser enligt tabell 1 (vindsug positivt och vind-tryck negativ). Vind lasten ökades till öns-kad lastnivå och hölls sedan konstant innan nästa lastnivå applicerades.

I fi gurer 8 och 9 visas resultat från prov-ningen i form uppmätt förskjutning mot tid för res pektive läges gi vare. Deforma-tionsförloppet skil jer sig mellan båda proverna, men i båda fallen är de upp-mätta förskjutningarna relativt små.

testar ytbehandlingarResultaten visar tydligt att alternativ icke korrosiv armering kan fungera väl i sand-wich element. Vi planerar fl er fullskaleför-sök där vidare undersökningar av anslut-

ning mellan ytterskivan och innerskivan ska ingå. Frågan blir om och hur den kan göras med en icke korrosiv förankring.

Till sommaren kommer vi också att ha resultat från fältexponeringen av betong-ytor behandlade med tre olika ytbehand-lingar däribland TiO2. Fältexponeringen syftar på att ge svar på vilka av ytbehand-lingarna som kan ha en självrengörande effekt på betong.

Även lösningar för renovering av fasader till miljonprogrammet kommer att stude-ras. En tunn ytterskiva med isolering som fästs direkt på befi ntlig fasad undersöks. D

Fotnot:

Formas-BIC projektet Tekocrete pågår under 2008–2012. Syftet är att ta fram textilarmerade betongelement med textil-mönstrade självrenande ytor. Tillverkningen av sandwichelement i fullskala utförs på Strängbetong AB i Herrljunga. Projektet

koordineras av CBI Betonginstitutet och implementeringsledaren är Strängbetong AB. Övriga partner i projektet är SP, Textilhög-skolan i Borås, FOV Fabrics, KK-arkitekter och STO Scandinavia/LTU.

Figur 9: Förskjutning mot tid för respektive lägesgivare för glasfi berarmerad element.

Figur 6: Sandwichelementen lyftes och fl yt-tades för härdning och lagring.

Figur 7: Foto av väggelement sett inifrån, respektive utifrån tryckkammaren.

Figur 8: Förskjutning mot tid för respektive lägesgivare för kolfi berarmerad element.

Sekvens Vindlast

[Pa]

0 0

1 1000

2 -1000

3 2000

4 -2000

5 3000

6 -3000

7 4000

8 0

Tabell 1.

Figur 6: Sandwichelementen lyftes och flyttades för härdning och lagring.

Figur 7: Foto av väggelement sett inifrån, respektive utifrån tryckkammaren. Provning av väggelement Väggelement med kolfibernät och med glasfibernät vindbelastades i tryckkammare. I figur 7 visas foto på försöksuppställningen sedd inifrån respektive utifrån tryckkammaren. Väggelementens innerskiva fästes till belastningsramen i tre punkter i överkan och tre punkter i underkant. Fasadskivan kunde röra sig fritt och tätades runt om med mjukfog mot den reglade väggen. Tre lägesgivare var monterade på en mätram i aluminium som var infäst till fasadskivan i närheten av dess fyra hörn. Deformationen mättes därmed relativ skivans yttre hörn.Vindbelastningen utfördes i lastsekvenser enligt Tabell 1 (vindsug positivt och vindtryck negativ). Vindlasten ökades till önskad lastnivå och hölls sedan konstant innan nästa lastnivå applicerades. Tabell 1: Lastsekvens






trähusföretagen utnyttjar inte fullt ut material och metoder som är anpassade för en effektiv produktion av hus i fabrik. I den

kontexten får träets miljöfördelar en un-derordnad betydelse i konkurrensen med andra mindre miljömässigt uthålliga mate-rial.

lång tradition av trähusMarknaden för enfamiljshus utgör ett vik-tigt avsättningsområde för träbaserade material. I Sverige byggs årligen knappt 10 000 platsbyggda och prefabricerade en-familjshus och cirka 90 procent av dessa har stomme av trä och dessutom används trä i snickerier och inredning. Motsvaran-de siffra för Europa är cirka 850 000 enfa-miljshus, men mindre än 10 procent av dessa har trä som huvudsakligt byggmate-rial.

Utifrån de miljömässiga fördelar trä har som material, finns en stor potential att yt-terligare öka användningen.

Sverige liksom de övriga skandinaviska länderna har en lång tradition av att bygga enfamiljshus av trä. Ett enfamiljs trähus i Sverige har vanligtvis en boyta mellan 50 och 250 m2 och har sällan mer än två vå-ningar, se figur 1.

En viktig hämsko för en expansion av den svenska trähustillverkningen är att den produktionsapparat som används är underutvecklad och inte har följt med i den produktionstekniska utvecklingen som skett i andra branscher. Det innebär att kostnadsnivån per producerad enhet blir hög.

trä minskar utsläppEtt allt viktigare argument för materialet trä är potentialen att minska utsläppen av koldioxid genom att ersätta till exempel stål och betong. En jämförelse av kolbalan-sen mellan trä som byggmaterial och stål

eller betong är inte en enkel uppgift. De flesta studier drar dock slutsatsen att trä som byggmaterial leder till lägre utsläpp av koldioxid.

För att trä som material ska vara konkur-renskraftigt mot andra material räcker dock inte enbart träets miljörelaterade för-delar, det vill säga att trä uppvisar lägre ut-släpp av koldioxid enligt beräkningar base-rade på LCA-kriterier. Trä måste också inneha konkurrenskraftiga tekniska egen-skaper, uppvisa ett högt materialutnytt-jande under vidareförädling och inte minst uppvisa ett konkurrenskraftigt total-ekonomiskt utfall vid användning.

Byggs på platsDet som utmärker traditionellt byggande från annan tillverkningsindustri är att pro-dukten framställs på den slutliga platsen till skillnad från att flyttas dit i dess slutliga utförande.

Industriellt byggande innebär att till-verkning av husets delar sker i en industri-ell produktionsmiljö och att endast monta-gearbeten sker på byggarbetsplatsen. Till-verkning av hus eller delar till hus i indu-striell produktionsmiljö ger jämfört med platsbyggda hus en rad fördelar: möjlighet till lägre produktionskostnad genom en rationell flerstyckstillverkning, mindre risk för att konstruktionen utsätts för ne-gativ väderpåverkan under byggtiden, samt att antalet fel som uppkommer på byggkroppen under produktion blir min-dre än vid platsbyggnation.

väggelement monterades ihopTillverkningen av monteringsfärdiga trä-hus på fabrik tog i Sverige sin början under 1800-talet. De första fabrikstillverkade hu-sen bestod av väggelement av trä som mon-terades samman rationellt vid resningen av huset. Husen var demonterbara och tänkta att enkelt kunna flyttas.

De första årtiondena under 1900-talet innebar en uppbyggnadsfas för många trä-hustillverkare och även ett omfattande standardiseringsarbete inleddes. Från 1930 till 1940 ökade de svenska trähus-företagen tillverkningen från 1 000 till 9 200 hus per år. En framgångsrik period för byggnation av enfamiljshus med trä-stomme var mellan åren 1945 och 1990, med kulmen 1975 då cirka 46 000 trähus producerades varav cirka hälften produce-rades på fabrik, se figur 2.

Under 1950-talet skedde en teknisk ny-daning som fick stor betydelse för produk-tionen genom att sågspån ersattes med mineralull för isolering av byggelementen. Mineralullen förändrade produktionstek-

Byggmetoder Ska�trä�öka�sin�konkurrenskraft�måste�trähusföretag�och�virkesleverantörer�bli�bättre�på�att�både�ställa�och�uppfylla�kravspecifikationer.�Idag�kan�material�spill�och�felleveranser�uppgå�till�närmare�en�femtedel�av�virkeskostnaden.

trähusföretag tappar fördeli slarvig tillverkningAv lars eliasson, tekn lic och doktorand, Linnéuniversitetet och dick sandberg, professor, Linnéuniversitetet

lars eliasson är tekn lic och doktorand vid Linnéuniversitetet. Hans forskning är in-riktad på materialegenskaper och tar upp de krav trähusbranschen ställer på den träråva-ra som används vid produktion i fabrik.

dick sandberg är professor i virkeslära vid Linnéuniversitetet. Han är i huvudsak in-riktad på träindustriell produktionsteknik.

FÖR

FAT

TA

REN

FÖR

FAT

TA

REN


niken genom att väggarna började tillver-kas av reglar med olika skivmaterial som beklädnad.

kostnadsökning bör ses överEn majoritet av trähusföretagen i Sverige tillämpar produktionsmetoder som inte väsentligt skiljer sig från de metoder som används för platsbyggda trähus. En avgö-rande skillnad mellan platsbyggnation och prefabricering är att på fabrik tillverkas byggelementen i torra och uppvärmda lo-kaler.

Produktionskostnaderna för trähusfö-retagens produkter har ökat år från år utan att denna kostnadsökning egentligen har ifrågasatts. Trähusbranschen har kunnat behålla vinstmarginalerna genom att höja produktpriset istället för att effektivisera och finna alternativa material som bättre passar produktionen. Många av bran-schens företag har därför under senare år riktat uppmärksamhet mot produktions-processen och för att nå en effektivare pro-duktion har principer enligt Lean Con-struction införts, det vill säga principer där japansk biltillverkning tjänat som inspira-tionskälla.

Japan automatiserade byggandetDet helt dominerande stomsystemet vid tillverkning av enfamiljshus av trä i Sverige är träregelsystemet. Bjälklagen prefabri-ceras på liknande sätt som väggelementen. Tillverkningen på fabrik görs antingen till planelement eller till volymer, se figur 3.

De svenska tillverkarna av enfamiljs trä-hus har en lång tradition av prefabricering men automationsgraden är generellt låg och den utveckling som ägt rum inom ex-empelvis bilindustrin har inte tillämpats vid trähusföretagen. I Japan tog man under 1970-talet till vara erfarenheter från biltill-verkningen och överförde kunskapen till bostadsproduktion. En ökad automatise-ring kräver bättre definierade insatsvaror med definierade och förutsägbara egen-skaper, vilket har varit svårt att åstadkom-ma för sågat virke.

Trähusbranschen i Sverige förbrukar

omkring 300 000 m3 sågade trävaror vilket motsvarar sex procent av den svenska trä-varumarknaden, se tabell 1.

En faktor som påverkar inköpen av trä är hur trähustillverkaren upplever leverantö-rens förmåga att leverera enligt uppställd kravspecifikation, det vill säga hur pass väl den levererade varan överensstämmer med uppställda krav på egenskaper.

Vid inköp av träråvara generellt är det av stor vikt att följa upp kvalitet på inlevererat material för att få ett optimalt utbyte i den fortsatta förädlingen. Rutiner för att följa upp kvaliteten på inlevererat material va-rierar mellan företagen, allt från en nog-grann uppföljning och vid behov även re-klamation till en uppgiven inställning där man accepterar stora avvikelser från krav-specifikationen.

Sorteringen utförs efter traditionella sågverkssorteringsregler och inte med ut-gångspunkt från den slutliga användning-en för ett enskilt virkesstycke utan istället från producenternas möjligheter. Detta re-sulterar i en utsortering hos beställaren av material som inte uppfyller uppställda krav.

kostnadsanalys av ämnesberedningByggmaterial utgör 25 procent av den to-tala byggkostnaden för enfamiljshus med trästomme och själva träråvaran utgör en-dast några få procent av den totala bygg-kostnaden, se figur 4. Detta innebär att

priset på träråvaran har en liten inverkan på husets slutpris.

De flesta trähustillverkare har en egen ämnesberedning, det vill säga kapning och formatering av det virke som behövs för produktionen. Enligt en genomförd studie vid två olika trähusföretag uppgick bered-ningskostnaden till mellan 950 kr/m3 och 1 400 kr/m3 och utgör minst 30 procent av kostnaden för det färdiga ämnet. Studien är genomförd vid beredning av takstolsvirke och virke till ytterväggar.

Beredningskostnaden är definierad som skillnaden mellan den totala tillverknings-kostnaden för en given volym kapade äm-nen och materialkostnaden för inköp av det virke som används till dessa ämnen. Beredningskostnaden har studerats ge-nom mätning av tidsåtgång, materialåt-gång och materialspill.

Trähusbranschen ställer specifika krav på virkesegenskaper i likhet med de krav som en verkstadsindustri ställer på till ex-empel järn- och stålvaror. Kraven på virkes-egenskaperna måste vara anpassade till faktiska behov och till vad som är möjligt att producera med hänsyn till trämaterialets förutsättningar. Trähusföretagens önske-mål blir dock av olika skäl inte alltid tillgo-dosedda av trämaterialleverantörerna.

träets kvalitet diskuterasDet finns flera förklaringar till detta och en viktig orsak är att avgörande för affärsupp-görelser med virke ofta är priset per volym. Det pris köparen får betala för levererat virke tillmäts större betydelse än kvalitets-parametrar som till exempel fuktkvot, form och kärnvedsandel.

Det finns också exempel på trähusföre-tag som i sin iver att ta fram kravspecifika-tioner för virke formulerat så högt ställda krav att virkesleverantören inte längre kan eller vill leverera virke.

Om en leverantör av trämaterialet ska kunna producera färdiga ämnen med vissa i förväg bestämda egenskaper måste köpa-ren i förväg precisera dessa i form av mät-bara parametrar. Framtagning av dessa kravspecifikationer kräver förståelse för hur den sågade varan faller ut från sågver-ken och en anpassning till de olika använd-ningsområdena.

Avvikande kvalitet kostarGenerellt för trähusbranschens företag är att de inte använder kravspecifikationerna i kontakten med virkesleverantörerna och

Figur 1. Exempel på två typer av enfamiljshus med trästomme. Skiss: Sävsjö Trähus AB

1

Lars Eliasson, tekn lic och doktorand vid Linnéuniversitetet. Forskningen är inriktad på materialegenskaper, omfattande även de krav trähusbranschen ställer på den träråvara som används vid produktion i fabrik.

Dick Sandberg, professor i Virkeslära vid Linnéuniversitetet. Forskningen är i huvudsak inriktat på träindustriell produktionsteknik.

Vid Linnéuniversitetet i Växjö sker utbildning och forskning inom bland annat träteknik och träbygg. Sedan några år har olika högskoleingenjörsprogram erbjudits med inriktning mot träanvändning och förhoppningsvis kan även två nya civilingenjörsprogram inrättas från hösten 2013.

Framtidens industriella tillverkning av trähus Trähusbranschen står inför ett antal utmaningar och avgörande är att kunna producera attraktiva bostäder till en kostnad som inte är högre än att människor har råd. Trähusföretagen utnyttjar inte fullt ut material och metoder som är anpassade för en effektiv produktion av hus i fabrik. I den kontexten får träets miljöfördelar en underordnad betydelse i konkurrensen med andra mindre miljömässigt uthålliga material.

Trä i trähus Marknaden för enfamiljshus utgör ett viktigt avsättningsområde för träbaserade material. I Sverige byggs årligen knappt 10 000 platsbyggda och prefabricerade enfamiljshus och ca 90 % av dessa har stomme av trä och dessutom används trä i snickerier och inredning. Motsvarande siffra för Europa är ca 850 000 enfamiljshus, men mindre än 10 % av dessa har trä som huvudsakligt byggmaterial. Utifrån de miljömässiga fördelar trä har som material, finns en stor potential att ytterligare öka användningen.

Sverige liksom de övriga skandinaviska länderna har en lång tradition av att bygga enfamiljshus av trä. Ett enfamiljs trähus i Sverige har vanligtvis en boyta mellan 50 och 250 m2 och har sällan mer än 2 våningar, Figur 1. En viktig hämsko för en expansion av den svenska trähustillverkningen är att den produktionsapparat som används är underutvecklad och har inte följt med i den produktionstekniska utvecklingen som skett i andra branscher. Det innebär att prisnivån på producerade enheter blir hög.

Figur 1. Exempel på två typer av enfamiljshus med trästomme (Sävsjö Trähus AB).

Fortsättning s. 26 PTabell 1. Förbrukning av sågade trävaror i Sverige uppdelat på olika branscher.

Sektor Virkesvolym [miljoner m3]

Enfamiljshus 0,3Flerbostadshus 0,1Övrigt bygg 1,3Snickerier 0,9Möbler 0,3Emballage 0,8Övrigt 1,3

Totalt 5,0


att företagen inte följer upp levererat ma-terial med avseende på uppställda kravspe-cifikationer. Anledningen till detta kan vara sågverkföretagens ovilja att tillgodose en liten kund med specialsorterat virke när man samtidigt har kunder som köper be-tydligt större volymer med kvalitetskrav enligt gängse regler för sågverkssortering.

Ytterligare en anledning är att trähusfö-retagen inte är villiga att möta ett ökat le-vererat mervärde i form av virke som upp-fyller kraven med ett högre pris. En mer konjunkturrelaterad orsak är att under pe-rioder när det råder brist på sågade träva-ror, är köparna av trävaror mer toleranta och accepterar virkesleveranser med av-vikande kvaliteter av rädsla för att annars bli helt utan virke.

I de fall när hustillverkaren inte i detalj kan specificera kostnaderna i den egna produktionen går det inte heller att fast-ställa vilka kostnader som uppstår på grund av virke som inte uppfyller kravspe-cifikationerna. Eftersom den egna kostna-den inte är känd och kanske inte upplevs som en kostnad som är möjlig att påverka, finns naturligtvis heller inte någon driv-kraft att betala ett högre pris för ämnen som är mer anpassade för produktionen.

Fel kvalitet på ingående träråvara föror-sakar kostnader för materialspill och extra arbete i fabriken samt produktivitetsför-luster. Storleken på dessa kostnader är svår att bestämma men uppskattningar kan gö-ras baserade på erfarenhet.

Tabell 2 visar ett exempel från en trähus-tillverkare på merkostnader för material-spill och produktion på grund av att inleve-rerat virke inte uppfyller den kravspecifi-kation som företaget ställt upp. 14 procent av den totala kostnaden för trämaterial ut-görs av merkostnader på grund av kvali-tetsfel hos inlevererat virke. Denna upp-skattning baseras på det faktum att pro-duktiviteten ökar med 20 procent då virket uppfyller de av företaget uppställda speci-fikationerna och att halva denna ökning går att koppla till virkets kvalitet.

Av tabell 2 framgår också att material-kostnaden för kvalitetsbrister och längdfel hos det inlevererade virket uppgår till åtta procent av den totala kostnaden för trärå-varan.

Sammanlagt utgör kostnaden för merar-bete i fabrik på grund av bristande virkes-egenskaper 17 procent av den totala virkes-kostnaden. Andelen för längdfel uppskat-

tas till tre procent av virkeskostnaden vil-ket stämmer väl överens med de resultat som nämnts tidigare i denna artikel.

Fabrik med rationell processFramtidens trähusfabrik är en automati-serad och effektiv monteringsfabrik som i likhet med modern verkstadsindustri har en rationell produktionsprocess ba-serad på färdiga ämnen och komponen-ter. Organisationen är processorienterad och jobbar med framförhållning så att un-derleverantörer ges möjlighet att ta aktiv del av både ämnes- och komponenttill-verkning.

Det finns väl genomarbetade kravspe-cifikationer för allt ingående trämaterial där specifikationerna är anpassade till trämaterialets förutsättningar samt an-vändningsområden. En automatiserad produktion ställer annorlunda krav på egenskaper på ingående material jämfört med manuella metoder. De egenskaper som kravspecifikationen omfattar är

bland annat fuktkvot, geometrier, form-beständighet och ibland även hållfasthet.

inköpspriset kan bli högreVirkesleverantörer till framtidens trähus-fabrik är endast de som är beredda att leva upp till de krav som ställs på trämaterialet vad avser kravspecifikation, leveranspre-cision och pris. Avgörande för sortering och framtagning av träråvara med rätta egenskaper är att den sorterings- och av-syningsutrustning som används klarar att mäta aktuella egenskaper.

effektivare produktion ett måsteFramtidens trähusfabrik är väl medveten om att material med rätta egenskaper också kan medföra ett högre inköpspris jämfört med det pris som man betalar för en mindre förädlad träråvara.

De krav som trähustillverkarna ställer på ingående trämaterial kan bli en driv-kraft för teknik- och produktutveckling inom byggmaterialområdet. Idag finns

3

0

10000

20000

30000

40000

50000

60000

70000

80000

1945 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010

A

B

C

Figur 2. Bostadsproduktionen i Sverige mellan åren 1945 och 2010.

A) Antal lägenheter i flerfamiljshus. B) Totalt antal enfamiljshus. C) Antal enfamiljshus från trähusfabriker.

Dagens producenter av enfamiljshus av trä

En majoritet av trähusföretagen i Sverige tillämpar produktionsmetoder som inte väsentligt skiljer sig från de metoder som används för platsbyggda trähus. En avgörande skillnad mellan platsbyggnation och prefabricering är att på fabrik tillverkas byggelementen i torra och uppvärmda lokaler.

Produktionskostnaderna för trähusföretagens produkter har ökat år från år utan att denna kostnadsökning egentligen har ifrågasatts. Trähusbranschen har kunnat bibehålla vinstmarginalerna genom att höja produktpriset istället för att effektivisera och finna alternativa material som bättre passar produktionen. Många av branschens företag har därför under senare år riktat uppmärksamhet mot produktionsprocessen och för att nå en effektivare produktion har principer enligt Lean Construction införts, dvs. principer där japansk biltillverkning tjänat som inspirationskälla. Det helt dominerande stomsystemet vid tillverkning av enfamiljshus av trä i Sverige är träregelsystemet. Bjälklagen prefabriceras på liknande sätt som väggelementen. Tillverkningen på fabrik görs antingen till planelement eller till volymer, Figur 3.

Figur 2. Bostadsproduktionen i Sverige mellan åren 1945 och 2010. A: Antal lägenheter i flerfa-miljshus. B: Totala antalet enfamiljshus. C: Antalet enfamiljshus från trähusfabriker.

4

Figur 3. Exempel på prefabricerat planelement (höger) och prefabricerad volym (vänster).

De svenska tillverkarna av enfamiljs trähus har en lång tradition av prefabricering men automationsgraden är generellt låg och den utveckling som ägt rum inom t.ex. bilindustrin har inte tillämpats vid trähusföretagen. I Japan tog man under 1970-talet till vara erfarenheter från biltillverkningen och överförde kunskapen till bostadsproduktion. En ökad automatisering kräver bättre definierade insatsvaror med definierade och förutsägbara egenskaper, vilket har varit svårt att åstadkomma för sågat virke.

Trähusbranschen i Sverige förbrukar omkring 300 000 m3 sågade trävaror vilket motsvarar 6 % av den svenska trävarumarknaden, Tabell 1.

Tabell 1. Förbrukning av sågade trävaror i Sverige uppdelat på olika branscher.

Sektor

Virkesvolym [miljoner m3]

Enfamiljshus 0,3

Flerbostadshus 0,1

Övrigt bygg 1,3

Snickerier 0,9

Möbler 0,3

Emballage 0,8

Övrigt 1,3

Totalt 5,0

En faktor som påverkar inköpen av trä är hur trähustillverkaren upplever leverantörens förmåga att leverera enligt uppställd kravspecifikation dvs. hur pass väl den levererade varan överensstämmer med uppställda krav på egenskaper. Vid inköp av träråvara generellt är det av stor vikt att följa upp kvalitet på inlevererat material för att få ett optimalt utbyte i den fortsatta förädlingen. Rutiner för att följa upp kvaliteten på inlevererat material varierar mellan företagen, allt från en noggrann uppföljning och vid behov även reklamation till en uppgiven inställning där man accepterar stora avvikelser från kravspecifikationen. Sorteringen utförs efter traditionella sågverkssorteringsregler och inte med utgångspunkt från den slutliga användningen för ett enskilt virkesstycke utan istället från producenternas möjligheter. Detta resulterar i en utsortering hos beställaren av material som inte uppfyller uppställda krav.

Figur 3. Exempel på ett prefabricerat planelement till höger och prefabricerad volym till vänster.

P


Figur 4. Fördelning av kostnader vid tillverkning av enfamiljs trähus. (…)

Övriga kostnader34% Vinst/risk

10%

Byggkostnad:Arbetsplatskostnader14%

Byggkostnad: Underentreprenörer14%

Byggkostnad: Arbete14%

Byggkostnad: Byggmaterial14%

Byggkostnad: Övrigt material12,1%

Byggkostnad: TRÄ1,7%

Byggkostnad: Övrigt material12,1%

Byggkostnad: TRÄ1,7%

12,3%olika tekniker för limning av virke till an-dra dimensioner än vad det originalsåga-de virket kan erbjuda. Ett förändrat synsätt på sågade trävaror med full acceptans från träanvändarna för till exempel samman-limmade trästycken skulle även kunna innebära ett förändrat arbetssätt för skogs-bruket.

En förutsättning för framtidens trähus-fabrik är att information rörande kon-struktion och tillverkning hanteras i ett gemensamt informationssystem från vil-ket även affärssystemen kan hämta uppgif-ter. Från automatiskt genererade kapnotor skulle specifikation kunna skickas över till trävaruleverantören som ser till att färdiga ämnen levereras till kunden i rätt tid. Rätt utfört skulle detta innebära att kunden vet vilken mängd virke som finns och att detta virke samtidigt uppfyller de ställda kraven.

Genom att färdigställande av huset görs i så stor omfattning som möjligt i fabrik, med användning av anpassade material och metoder, kan kostnaden för att bygga enfamiljs trähus påverkas. Användandet av anpassade material och metoder inne-bär också en minskad miljöbelastning i form av avfall och energislöseri.

Framtidens boendekonsumenter kom-

mer att ställa allt högre krav i fråga om livs-längd, underhållsintervall, energieffekti-vitet och miljöhänsyn, design och kundan-passade lösningar, leveranstid etcetera. Kunderna kommer också att förutsätta att önskemålen går att uppfylla till en låg to-talkostnad för boendet.

Trä i olika former från ett uthålligt skogsbruk har i Sverige en dominerande ställning för byggande och boende. Det finns dock stora förutsättningar för träma-terialet att bli ett mer konkurrenskraftigt material för byggande och boende även i övriga Europa.

Miljöargument som ökad inlagring av kol och minskade utsläpp av växthusgaser talar för trä som byggmaterial. En förut-sättning för detta är dock att kostnaden för boendekonsumenten är i nivå med eller lägre än motsvarande kostnader för alter-nativa byggmaterial.

Men för att användningen av trä som byggmaterial vid byggnation av enfamiljs-hus ska öka även i övriga Europa måste produktionen bli mer effektiv. D

Fotnot:

I december 2010 avslutades det treåriga pro-jektet ”Framtidens trähusfabrik”. Projektet beskrivs i licentiatavhandlingen Ställ krav på virket – rätt virke för produktion i framtidens trähusfabrik. Se http://lnu.se/framtidens-trahusfabrik.

Referenser:

Eliasson, L. (2011). Ställ krav på virket – rätt virke för produktion i framtidens trähusfa-brik. Linnéuniversitetet, institutionen för teknik, rapport nr 06.

Figur 4. Fördelning av kostnader vid tillverkning av enfamiljs trähus. Den totala byggkostna-den utgör sammanlagt 56 procent av den totala tillverkningskostnaden. Kostnaden för trä utgör 1,7 procent av den totala tillverkningskostnaden eller tre procent av den totala bygg-kostnaden. Byggmaterial: exempelvis träråvara, installationsmaterial. Arbete: kostnader för löner vid produktion i fabrik. Underentreprenörer: kostnader för installation av el, vvs etce-tera. Arbetsplatskostnader: kostnader för etablering av byggplats med mera. Övriga kostna-der: till exempel markkostnader.

Tabell 2. Exempel på uppskattade merkostnader vid hustillverkning som följd av avvikelser från kravspecifikation hos inlevererat virke.

Merkostnad (kr) pga längdfel kvalitetsfel

Virkeskostnad per hus (kr) 100 000

Produktionskostnad i fabrik per hus (kr) 90 000

Merkostnad för trämaterial pga avvikelse från kravspecifikation 3 000 5 000

Merkostnad för produktion pga avvikelse från kravspecifikation 3 375 5 625

Summa merkostnader per hus: 6 375 10 625


i takt med att vi blir allt fler äldre ökar behovet av bostäder och boendemil-jöer som motsvarar den åldrande be-folkningens förutsättningar. Många

kommuner saknar beredskap både att möta behovet av lämpliga bostäder i det ordinära beståndet och behovet av särskilt boende, det vill säga vård- och omsorgsboende och korttidsboende.

Äldreboendedelegationen visar i sitt slutbetänkande Bo bra hela livet (SOU 2008:113) att 2040 beräknas antalet invå-nare över 65 år öka från dagens cirka 1,7 mil-joner till cirka 2,5 miljoner. Ökningen är störst bland personer över 85 år.

De äldres andel av befolkningen i Sverige beräknas öka från dagens cirka 18 procent till 25 procent år 2060.

kan få svårt orientera sigNär man blir äldre är det inte lika lätt att röra sig, synen försämras och minnet sviker. Vid vilken ålder detta sker, och i vilken omfatt-ning, är mycket individuellt.

Minskad rörlighet och försämrad balans- och koordinationsförmåga leder bland an-nat till att vi får svårare att förflytta oss. För-sämrad syn och hörsel medför behov av tydlighet i omgivningen. Demenssjukdo-mar påverkar minnes- och tankeförmåga vilket kan medföra svårigheter att orientera sig i tid och rum och att planera sin vardag.

De allra flesta äldre bor idag i det ordi-nära bostadsbeståndet, det vill säga bostä-der som de själva vid något tillfälle valt att

flytta till. Äldres benägenhet att flytta har varit låg men ökar nu något bland personer över 55 år. Först efter 85 års ålder ökar an-delen som har behov av särskilt boende.

trånga badrumCirka en fjärdedel av landets 4,5 miljoner bostäder uppskattas vara otillgängliga och därmed olämpliga för äldre. I dessa bostä-der bor mer än hälften av landets äldre. Med otillgängliga menas till exempel att bostä-derna har trappor, smala och tunga dörrar och trånga badrum. Uppskattningsvis bor nästan hälften av dem som är 80 år och äld-re i bostäder med bristande tillgänglighet.

Nästan en fjärdedel av landets bostadsbe-stånd utgörs dessutom av bostäder som byggts under perioden 1965–1975. Det är fastigheter som idag har ett stort behov av underhåll.

marknadens ansvarKommunen har enligt bostadsförsörj-ningslagen ansvar för att skapa förutsätt-ningar för alla kommuninnevånare, oavsett ålder, att leva i goda bostäder. Men kommu-nerna har inte skyldighet att tillhandahålla bostäder, det är en uppgift för bostadsmark-naden.

Kommunens verktyg inom bostadsför-sörjningen är planmonopol, kommunalt markinnehav, exploateringsavtal, kommu-nala allmännyttiga bostadsaktiebolag och bostadsförmedling. Kommunerna ska dess-utom enligt lagen upprätta bostadsförsörj-ningsplaner, men endast ett 70-tal av lan-dets kommuner har sådana planer.

Många äldre, otillgängliga bostäder och dålig beredskap i kommunerna leder till att det krävs åtgärder!

Ansökningar ger lägesbildHjälpmedelsinstitutets projekt Bo bra på äldre dar, som är ett regeringsuppdrag, har nu varit igång i drygt ett år.

Mer än 60 kommuner, flera universitet

samt brukarorganisationer och företag har varit med och sökt projektmedel från pro-grammet. De ansökningar som kommit in ger tillsammans en bild av den beredskap som finns, men även av de behov och de svå-righeter som många som arbetar med frå-gorna i kommuner och inom byggsektorn upplever att de har.

Många kommuner uppger att deras invå-nare vill bo kvar i det ordinära bostadsbe-ståndet, varför kommunen behöver kun-skap om hur beståndet svarar mot äldres behov och vilka förändringar som kommu-nen måste planera för. Kommunerna upp-ger också att de har inventerat sitt bostads-bestånd eller avser att göra det.

Försöker involvera äldreBoendes behov och intressen varierar. Flera kommuner vill involvera sina invånare i pla-neringsprocessen och söker medel för att utveckla medverkan från brukare, och för att ta fram metoder för ett så konkret plane-ringsunderlag som möjligt.

Kommunförbundet i Skåne genomför till exempel fokusgrupper som består av äldre, arkitekter, byggare och representanter för områden som transport, service, vårdsek-tor, och så vidare.

PRO har fått stöd för en omfattande stu-

Byggmetoder För�att�få�ett�fungerande�framtida�boende�för�allt�fler�äldre�krävs�ett�nytänkande�från�byggbranschen.�Projekt�pågår�nu�i�hela�landet�för�att�samla�in�kunskap.�Äldre�får�till�exempel�bestämma�vilka�gemensamma�lokaler�de�önskar�och�hur�de�ska�byggas.

Allt fler äldre kräver nytänkom hur och vad vi byggerAv karin månsson, boendehandläggare, Hjälpmedelsinstitutet

karin månsson är boendehandläggare på Hjälpmedelsinstitutet. Hon är utbildad arkitekt med lång erfarenhet av att arbeta med tillgänglighet och användbarhet inom handikapprörelsen.

FÖR

FAT

TA

REN

Antalet äldre förväntas öka kraftigt. Källa: HIs Äldrestatistik 2010

Äldrestatistik 2010

12

Diagram 7. Prognos för antalet av Sveriges befolkning 65 år respektive 80 år och äldre, 2010–2060

0

500 000

1 000 000

1 500 000

2 000 000

2 500 000

3 000 000

80 år och äldre65 år och äldre

206020502040203020202010Källa: Befolkningsframskrivningar, SCB

Diagram 8. Prognos för andelen av Sveriges befolkning 65 år respektive 80 år och äldre, 2010–2060

0 %

5 %

10 %

15 %

20 %

25 %

30 %

80 år och äldre65 år och äldre

206020502040203020202010

Källa: Befolkningsframskrivningar, SCB


die av vilka värden i boendet som äldre ran-kar högst för att boendemiljön ska upplevas stödja god livskvalitet.

satsar på trygghetsboendeUtmaningen i en liten kommun som Arje-plog är att samordna de äldreboenden som finns och att utöka antalet platser i trygg-hetsboende. Genom att satsa på samordning och fler platser vill kommunen främja de boendes hälsa och erbjuda en bra arbets-miljö inom äldreomsorgen.

Luleå planerar att skapa 471 nya senior-bostäder och trygghetsboenden ute i bo-stadsområdena. Det ska i sin tur bidra till att minska behovet av att bygga ut antalet plat-ser inom särskilt boende. Utbyggnadspro-grammet, med fler anpassade lägenheter för äldre, ger en driftkostnadsbesparing för kommunen fram till år 2020 på drygt 780 miljoner kronor, jämfört med om det inte görs något för att öka antalet tillgängliga bo-städer.

tävling ska stimuleraArkitekttävlingar är ett sätt att stimulera kreativitet och nytänkande. Bo bra på äldre dar stödjer därför kommunala projekttäv-lingar som handlar om byggnadsprojekt som ska förverkligas. I Gävle, Linköping, Halmstad och Burlöv genomförs arkitekt-tävlingar som omfattar både förnyelse och nyproduktion. I Karlskrona genomförs dessutom en entreprenörstävling som avser typhus där utmaningen är hålla kostnader-na nere.

Även en tävling för landets arkitektstu-denter på temat äldres boende planeras.

många behöver samarbeta Bostäder och boendemiljöer som bidrar till god livskvalitet för äldre kräver att många aktörer, såväl privata och offentliga, som olika sektorer inom kommunerna, samarbe-tar.

Fastighetsägarna i Sverige genomför ett projekt där kunskap om äldremarknaden ska förmedlas för att på så sätt stimulera väl-färdsutvecklingen.

I Burlöv genomför socialförvaltningen och samhällsplaneringen i kommunen en gemensam förstudie. Ytterligare ett exem-pel på samverkan är ett projekt vid Lunds universitet som fokuserar på regional sam-verkan kring planeringsunderlag för trygg-hetsbostäder.

Bostadsmarknaden är en marknad och fungerar på många sätt som alla andra mark-

nader. Vi har som bostadskonsumenter ett eget ansvar för våra bostadsval.

studiecirklar ger beslutsunderlag Först när det finns ett vård- och omsorgsbe-hov blir kommunen ansvarig. Genom ett biståndsbeslut kan kommunen då tillhanda-hålla bostad i särskilt boende. Men för de flesta gäller att vi måste vara medvetna om vårt eget ansvar och göra aktiva ställnings-taganden i valet av bostad.

Flera projekt stödjer de boendes egna ny-skapande idéer och hur man kan förverkliga sina bostadsdrömmar. Karlskrona Senior-husförening och Karlskronahem får stöd för ett projekt där de blivande grannarna redan något år i förväg ska lära känna varandra, påverka utformningen och skapa förutsätt-ningar för en stabil och öppen gemenskap. Genom studiecirklar ska man stämma av vilka gemensamma lokaler som man önskar och hur dessa ska byggas.

Belysning ökar trygghetProgrammet Bo bra på äldre dar ska bidra till att långsiktigt förändra kommuner och byggsektor så att de klarar av att möta den åldrande befolkningens behov.

På kort sikt kan emellertid fastighetsför-valtare redan idag göra mycket som under-lättar och förbättrar för äldre och personer med funktionsnedsättning. Umeå universi-tet har exempelvis fått medel för att presen-tera åtgärder för att äldre bättre ska klara värmeböljor. Det kan handla om solskydd, skuggiga uteplatser och att förbättra entréer så att det blir lättare att gå ut.

Ett annat projekt ska ta fram åtgärder som ökar känslan av trygghet för äldre kvinnor. Redan enkla åtgärder som belysning, skyltar och renhållning får stor betydelse.

nätverk sprider idéerFör att sprida goda exempel och erfarenhe-ter har nätverk bildats bland dem som fått projektmedel från Bo bra på äldre dar.

Projektet avslutas år 2012 men några slut-satser som redan kan dras är att ändamåls-enliga bostäder måste efterfrågas och att

samhällsplaneringen måste samverka med äldreomsorgen. Det är även tydligt att regio-nal samverkan kring äldres boende behöver öka.

Fotnot:

Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar ska stimulera kreativitet och nytänkande inom planering, byggande och förvaltning av bostä-der och boendemiljöer för äldre. Stöd ges till arkitekttävlingar, kommunala förstudier och projekt kring fysisk och regional planering. Uppdraget omfattar 50 miljoner kronor och pågår från år 2010 till och med år 2012. Det konkreta resultatet blir att byggbranschen ska få kunskap om hur man planerar och bygger för äldre och att arbetet påskyndas. D

Referenser: • Bo bra hela livet, Äldreboendedelegatio-

nens slutrapport, SOU 2008:113• Äldrestatistik 2010, Hjälpmedelsinstitutet• Lag (2000:1383) om kommunernas

bostadsförsörjningsansvar• www.hi.se• www.bobrapåäldredar.se• www.teknikforaldre.se• Bygga för seniorer, Kerstin Kärnekull,

Svensk Byggtjänst, 2011• Välfärd att hyra, redaktör Irene Fällström,

Samhällsförlaget, 2011

Faktaruta - olika boendeformer

Ordinärt boende – bostäder på den vanliga bostadsmarknaden och som inte omfattas av särskild lagstiftning. Här ingår exempelvis seniorbostäder vilka i princip endast karakte-riseras av att de vänder sig till äldre.

Trygghetsboende – bostäder som vänder sig till personer över 70 år och finansieras med hjälp av det statliga stöd som finns till och med december 2011. Stödet förutsätter gemensamhetslokaler, personal, med mera.

Särskilt boende – bostäder som efter biståndsbeslut tillhandahålls till personer med vård- och omsorgsbehov. För särskilt boende finns statligt investeringsstöd.

Digitala lås, trygghetslarm och spisvakt är konkreta exempel på hur man kan få ett tryggare boende. Foto: Hjälpmedelsinstitutet


studier visar att den fysiska miljöns utformning är av stor betydelse för välbefinnandet hos personer med demens och

för deras förmåga att fungera i sin när-miljö.

De faktorer vi värdesätter i ett hem i form av gemenskap, frihetskänsla, god atmosfär, och aktiviteter bör även vara gällande inom demensboenden. På så sätt kan den fysiska miljön bidra till att det känns naturligt och lockande för männis-kor att komma på besök och därmed un-derstödja relationer med anhöriga och vänner.

Att känna sig trygg och säker i en famil-jär hemlik miljö är betydelsefullt för per-soner med demens liksom att kunna nju-ta av vardagliga aktiviteter så som utom-huspromenader, att prata, laga mat och äta tillsammans med andra och lyssna till musik för en meningsfull vardag.

miljöer bör ge stödPersoner med demenssjukdom fungerar bäst i välbekanta miljöer och flytt till nya obekanta miljöer kan därför vara svårt och skrämmande.

Många människor lever därför i den föreställningen att livet på ett äldrebo-ende kännetecknas av passivitet, stillasit-tande, och med få aktiviteter för de bo-ende att delta i. Men så behöver det inte alls vara, det finns idag allt fler äldreboen-den som istället präglas av dynamik, akti-vitet och gemenskap. Äldreboenden där de äldre skattar hög grad av välbefinnan-de och meningsfullhet.

vårdmiljön poängteras i riktlinjerHär har man utvecklat strategier för att bemöta en sänkt initiativförmåga och motivation på grund av demenssjukdom, genom att erbjuda stödjande och positiva miljöer där man värnar om mötet med

personen bakom sjukdomen och ger möj-lighet till gemenskap i en accepterande och förstående miljö.

I de nationella riktlinjerna för vård och omsorg om personer med demens från Socialstyrelsen 2010 betonas vikten av en god boende- och vårdmiljö som stöd för stimulans, meningsfullhet, social gemen-skap och trygghet.

Precis som det tidigare i livet är ange-läget att den miljö vi vistas i bjuder på en variation av mötesplatser och aktiviteter, så är det angeläget att vi kan engagera oss i de saker vi tycker om när vi blir äldre.

Riktlinjerna tar även upp vad som kan tänkas vara ett lagom antal personer som bor tillsammans för att skapa balans mel-lan under- och överstimulering. Även detta är en fråga om ett personcentrerat förhållningssätt.

Det finns vetenskapligt stöd för förde-larna med mindre avskärmade enheter med få personer att lära känna och lära känna igen, och med chans till överblick-barhet, närhet och trygghet. Samtidigt kan andra personer njuta av fördelarna med lite större boenden med ett rikare utbud av aktiviteter, fler gemensamma utrymmen, ökad variation och valfrihet.

trygg miljö minskar stressPersoner med demens behöver vara i en trygg och skyddad miljö för att minska överstimuli och stress. En lägre stress-tröskel, nedsatt sjukdomsinsikt och där-med en påverkad omdömesförmåga innebär att det blir svårt att vara i en mil-jö med för mycket stimuli från ovidkom-mande ljud och synintryck.

Minnesnedsättningen gagnas av att fö-remål och ledtrådar placeras tydligt i mil-jön till stöd för orientering. Både inom-hus- och utomhusmiljön ska vara säkra och överblickbara – för den äldre att kun-na hitta och röra sig i tryggt – för perso-

nalen att snabbt kunna uppmärksamma när någon behöver hjälp.

kan lätt gå vilseDesorientering till tid, rum och person kan medföra risker för att gå vilse i sitt eget hem då man inte längre känner igen ledtrådar som vanligen utgör stöd för igenkänning.

I takt med att svårigheterna ökar är det vanligt att den som är demenssjuk undvi-ker nya situationer för att minska risken att göra fel. Om sinnesintrycken blir för många i miljön och för svåra att förstå finns därför en risk för att man drar sig undan och söker skydd hos sig själv, kanske sluter ögonen, och slumrar hela dagen.

Den fysiska miljöns utformning kan stödja den demenssjuke personens för-måga att orientera sig i sin omgivning och motverka oro och vandringsbeteende.

Genom att synliggöra viktiga utrymmen i miljön, undvika långa korridorer och sat-sa på en anpassad ljussättning för äldre med väl synliga ledtrådar kan man hjälpa personen att orientera sig. Om detta kom-pletteras med närvarande empatisk perso-nal blir det riktigt bra.

Gångstråk som alltid leder tillbaka till utgångspunkten utan förvillande åter-

innemilJö Den�fysiska�vårdmiljön�har�stor�betydelse�för�hur�personer�med�demens�mår.�En�överblickbar�innemiljö,�som�korta�korridorer,�anpassad�ljussättning�och��stråk�där�man�kan�gå�runt,�minskar�stressen.�Liksom�mindre�avskärmade�enheter.

lugn miljö minskar stressenhos äldre med demensAv helle wijk, docent, Göteborgs universitet

helle Wijk är legitimerad sjuksköterska och docent på institutionen för vårdveten-skap och hälsa vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

FÖR

FAT

TA

REN


32� husbyggaren nr 7 B 201132 husbyggaren nr 7 B 2011

vändsgränder är bra liksom en enkel och välordnad miljö med öppen planlösning där allt som är av vikt kan ses direkt.

Plats för aktivitet och mötenDe flesta upplever det som positivt att um-gås med andra vilket den fysiska miljön kan stimulera till genom rikligt med mötesplat-ser för gemenskap och kontakt.

Om man befinner sig i en förvirrad och ängslig inre värld, kan en enkel, lättbegrip-lig yttre värld ha en lugnande och samlande effekt. Att kunna se andra och vara med andra kan förhindra känslan av ensamhet och nedstämdhet. Små avskärmade enhe-ter som minskar stress och överstimule-ring i olika former är positivt.

På grund av den nedsatta koncentra-tionsförmågan vid demenssjukdom är det även angeläget att minimera buller och distraktion i gemensamma lokaler. Exem-pelvis är utformningen av kök och matplats av betydelse inte bara under måltiden utan även för den sociala interaktionen mellan patienter och patienter och personal. På så vis kan den fysiska miljön bidra till en god psykosocial miljö och stärka självkänslan hos personen med demens.

En meningsfull vardag omfattar gemen-samma aktiviteter som i sin tur kräver are-nor för sociala kontakter och umgänge. Miljön bör erbjuda olika typer av aktivite-ter som hushållsbestyr, trädgårdsaktivite-ter och hantverk, eller att bara minnas till-baka tillsammans med andra med stöd av föremål, tavlor och bilder.

Vandringsleder både inom- och utom-hus där man kan promenera utan att stöta på hinder, och där det finns olika platser för paus och vila längs vägen är viktiga för att fånga uppmärksamheten och bidrar till va-riation och spänning.

möbler hemifrånIgenkänning kan skapa trygghet och är vik-tigt för att stärka känslan av ett hem när man flyttar till ett särskilt boende. De-menssjukdomen gör att man kan ha svå-rare för att förstå och läsa av känslomässiga uttryck och kroppsspråk och att det därför är extra angeläget med ett vänligt och res-pektfullt bemötande för att bidra till trivsel och hemkänsla. Samtidigt kan möbler, tav-lor och föremål som är hemlika och känns igen i den fysiska miljön bidra till hem-känsla.

Kombinationen av en fysisk hemlik mil-

jö präglad av vänlighet och respekt bidrar sammantaget till känslan av ett hem även när jag bor på institution.

Det är viktigt att uppmuntra den äldre till att dekorera sina rum med möbler och föremål från det egna hemmet. De gemen-samma utrymmena däremot kan vara svåra att få hemlika. Kanske det är viktigare att där sträva efter att skapa vackra och behag-ligt utformade miljöer där service, gott om-händertagande och känslan av att vara i centrum är dominerande.

en personcentrerad miljöForskning visar att en väl anpassad fysisk vårdmiljö är en förutsättning för en per-soncentrerad omvårdnad då denna påver-kar personalens möjlighet att bedriva god vård i termer av att se personen, individan-passa vården, utgå från patientens världs-bild och skapa en positiv social miljö, och därmed undvika känslan av institution. Målsättningen är att skapa trygghet för att kunna behålla den demenssjukes resurser längre än förväntat.

Detta förutsätter en miljö som tar ut-gångspunkt i personliga behov, använder personens kompetens, kunskap och initia-tiv, ser och möjliggör egna önskemål, stöd-jer spontanitet, sinnesstimulerar och till-varatar och bidrar till höjdpunkter i varda-gen. En personcentrerad omvårdnad krä-ver att verksamheten styrs av en gemensam vårdfilosofi med ett tydligt ledarskap till-sammans med kunnig och empatisk perso-nal som behandlar de äldre med respekt.

Detta ger avtryck i den fysiska miljön. Tror vi på vikten av att tillgodose möjlighe-ten för de boende att engagera sig i vad de kan, vill och önskar måste vi också verka för att det finns fysiskt utrymme för detta. Med andra ord kan den fysiska vårdmiljön ut-göra ett hinder eller vara till stöd för en personcentrerad omvårdnad beroende på dess utformning och lämplighet i ett vård-sammanhang.

miljön kan gagna välbefinnandetMeningsfulla aktiviteter kräver anpass-ningar i miljön. En personcentrerad miljö vill ge möjlighet till närhet till andra, att känna förtroende och bidra till känslan av att tillhöra en grupp vilket kan stödjas av miljön på olika sätt. Fotografier, tydliga namnskyltar och föremål förknippade med mig som person kan stärka och påminna mig om vem jag är och det liv jag har levt.

Den fysiska miljön kan bidra till ökad livskvalitet för personer med demenssjuk-dom som är i stort behov av vård och om-sorg. Men det förutsätter en medvetenhet om att god vårdmiljö både är en fråga om stödjande vårdbyggnader, organisering av vård och ett personcentrerat förhållnings-sätt.

En vardag som kännetecknas av passivi-tet och stillasittande med små möjligheter för de äldre att delta i meningsfulla aktivi-teter, kan till viss del relateras till den fy-siska miljö vi erbjuder.

Å andra sidan kan ökad kunskap och medvetenhet om hur den fysiska miljön kan bli personcentrerad leda till en utveck-ling av boendemiljön som gagnar välbefin-nande, trygghet, och igenkänning för per-soner med demens.

Personal inom demensvård och omsorg kan själva bidra både hälsofrämjande och förebyggande till stimulerande och säkra miljöer som stödjer hälsa. D

Referenser:

Arvidsson G,. Carlsson G., (2010) Lust till livet, Bokbolaget, Malmö.

Calkins, M. and Brush, J. (2002). Designing for dining: The secret of happier mealtimes. Journal of Dementia Care, 10, 24–26.

Day, K., Carreon, D. & Stump, C. (2000). The therapeutic design of environments for people with dementia: A review of the

Egna tavlor, fotografier och minnesföremål påminner en äldre människa med demens om vem man är och det liv man levt. Foto: Thomas Carlgren

P



empirical research. The Gerontologist, 40(4), 397–416.

Davis, S., Byers, S., Nay, R. and Koch, S. (2009). Guiding design of dementia friendly environments in residential care settings: Considering the living experiences. Demen-tia,8,(2), 185–203.

Edvardsson, D. (2008). Therapeutic environ-ments for older people – a descriptive and interpretative study. Journal of Gerontolo-gical Nursing, 34, 32–40.

Haesler, E., Bauer, M. and Nay, R. (2006). Factors associated with constructive nursing staff-family relationship in the care of older adults in the institutional setting: A syste-matic review. Research in Nursing & Health, 30,(4), 385–398.

Kitwood, T.M. (1997). Dementia Reconside-red: The person comes first. Buckingham: Open University Press.

Landreville P. Bédard A. Verreault R. Desro-

siers J. Champoux N. Monette J. Voyer P. (2006). Non-pharmacological interventions for aggressive behaviour in older adults living in long-term care facilities. Internatio-nal Psychogeriatrics;18 (1):47–73.

McCormack, B. (2004). Person-centered-ness in gerontological nursing: an overview of the literature. International Journal of Older People Nursing, 13, 31–38. Journal of Advanced Nursing, 56,(5), 472–479.

Morgan, D.G., Stewart, N.J., D’arcy, K.C. and Werezak, L.J. (2004). Evaluating rural nur-sing home environments: Dementia special care units versus integrated care facilities. Aging & Mental Health, 8(3), 256–265.

Murphy, K. (2007). Nurses’ perceptions of quality and the factors that affect quality of older people living in long-term care set-tings in Ireland. Journal of Clinical Nur-sing,16, 873–884.

Sloane, P., Noell-Waggoner, E., Hickman, S.,

Mitchell, C., Williams, C., Preisser, J. m.fl. (2005). Implementing a light intervention in public areas of long-term facilities: Les-sons learned. Alzheimer’s Care Quarterly, 6(4), 280–293.

Socialstyrelsen (2010) Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demens, Socialstyrelsen, Stockholm.

Wijk, H (2004). Färguppfattning hos äldre. Goda miljöer och aktiviteter för äldre. Red. Helle Wijk Studentlitteratur, Lund.

Wijk, H. (2010). Personcentrerad miljö. Per-soncentrerad omvårdnad i teori och praktik. Edvardsson m.fl. Studentlitteratur: Lund

Zingmark, K., Sandman, P. and Norberg, A. (2002). Promoting a good life among people with Alzheimer’s disease. Journal of Advan-ced Nursing, 38(1), 50–58.


Forskare liksom lärare, skol-barn och lekmän är väl medvetna om att klassrummets akustik på-verkar hur lätt det är att höra vad

läraren säger. Mot denna bakgrund har man traditionellt utvärderat klassrums-akustiken i termer av hur mycket som är uppfattbart av tal. Riktlinjerna för vad som är en acceptabel akustik är baserade på hur väl skolbarnen kan uppfatta vad som sägs i klassrummet.

Vad som är mindre känt är att akustis-ka förhållanden som är goda nog för tal-uppfattning kan försämra minnet av det läraren säger till skolbarnen.

vad minns elevernaVid Högskolan i Gävle har vi i en serie experiment visat att bakgrundsbrus och eko, som på olika sätt försämrar den rena talsignalen, gör det svårare att minnas vad talaren säger, även då personerna som deltagit i undersökningen korrekt har uppfattat allt som har sagts.

På grund av detta menar vi att klass-rumsakustik borde utvärderas i termer av hur mycket skolbarnen minns av det som sägs, inte bara hur väl de uppfattar talsignalen.

Jämför olika ljudHur kan man då utvärdera klassrums-akustik utifrån ett minneskriterium?

I sin enklaste form gör vi experiment där klassrummets akustiska egenskaper varieras, med olika signal/brus-förhål-landen, olika efterklangstider och olika grad av taluppfattbarhet. Försöksperso-nerna lyssnar på ord eller berättelser/föreläsningar där vi vet eller mäter upp hur stor taluppfattbarheten är i de olika akustiska betingelserna.

Efter en stund, kort eller lång, timmar eller dagar, får försökspersonerna försö-ka dra sig till minnes vilka orden var eller

vilket informationsinnehåll föreläsning-en hade. Med graderad information om hur mycket minnet försämras av olika grader av signal/brus-förhållanden och efterklangstider, kan vi sedan rita kurvor för hur mycket av minnesfunktionerna som faller bort vid olika slags dåliga akus-tiska förhållanden.

datorfl äktar ger brusDet fi nns några omständigheter som yt-terligare försämrar klassrumsakustiken. Många av dagens klassrum är byggda för

gårdagens undervisningsmetoder. Peda-gogiken och sättet att undervisa har för-ändrats betydligt under de senaste de-cennierna, från lärarledda lektioner med en stor del katederundervisning till fl er grupparbeten och interaktiv utbildning.

Ofta får eleverna en laptop när de bör-jar gymnasiet, böcker ersätts av pdf-fi ler och undervisningen består av mer infor-mationssökning än av traditionell inlär-ning.

Men förändrade undervisningsmeto-der ökar den termiska och akustiska be-

innemilJö�Klassrumsakustiken�påverkar�minne�och�inlärning.�Även�bakgrundsljud�i�ett�klassrum�måste�vägas�in.�Ny�pedagogik�påverkar.�Med�tjugofem�elever�med�var�sin�dator�ökar�bruset�kraftigt.�När�elever�inte�hör�läraren�bra�minns�de�inte�heller�vad�som�sas.

ökat brus i klassrum gersämre inlärning hos elev Av staffan hygge, professor, Högskolan i Gävle, helena jahncke, doktorand, Högskolan i Gävle, robert ljung, fi l dr, Högskolan i Gävle och patrik sörqvist, docent, Högskolan i Gävle

helena Jahncke är doktorand vid Hög-skolan i Gävle. Hon undersöker vilka kogniti-va processer och hälsoaspekter som påver-kas av bakgrundsljud och buller, vilka kogni-tiva funktioner som blir uttröttade och hur återhämtning kan främjas.

FÖR

FAT

TA

REN

Patrik sörqvist är lektor vid Högskolan i Gävle och docent vid Linköpings universi-tet. Han forskar om sambandet mellan kog-nitiva förmågor och hörsel, särskilt om grundläggande minnes- och inlärningspro-cesser i relation till olika miljöer.

FÖR

FAT

TA

REN

staffan hygge är professor i miljöpsy-kologi vid Högskolan i Gävle. Han forskar främst på hur buller, inomhusklimat och be-lysning påverkar kognition, särskilt hur olika buller påverkar skolbarns uppmärksamhet, minne och inlärning.

FÖR

FAT

TA

REN

robert ljung är lektor vid Högskolan i Gävle. Han studerar hur olika akustiska mil-jöer påverkar vår förmåga att utföra kogniti-va uppgifter vid inlärning och minne. Han fokuserar på skolor och lokaler där kommu-nikation och kognition är viktigt.

FÖR

FAT

TA

REN

lastningen på klassrummet och skol-byggnaden. I en klass på 25 elever med varsin bärbar dator kommer 25 stycken datorfläktar att addera till bakgrundslju-det i rummet. Varje laptop är också en värmekälla som gör att ventilationssyste-met måste jobba lite hårdare för att be-hålla komforttemperatur.

lyssnar på bakgrundsljudDessutom kan föreläsningar med mo-dern undervisningsutrustning såsom Smart Board leda till att läraren i större utsträckning står med ryggen emot elev-erna, och mycket av lärarens tal kommer att bestå av reflekterat ljud och endast en mindre del kommer att vara direkt ljud.

Det är dock inte bara viktigt att lära-rens tal ska nå fram till eleverna, det är även viktigt att eleverna får arbetsro när de ska arbeta självständigt i klassrum-met.

När klasserna blir större och fler sam-sas på liten yta är risken stor att klasskam-raternas prat i bakgrunden och den ökade ljudnivån försämrar elevernas inlärning och minne för det som de lärt sig.

Forskningen har visat att vi omedvetet bearbetar tal i bakgrunden och att det lätt uppstår konflikter mellan talet och den uppgift man arbetar med, särskilt när uppgiften kräver förståelse och bearbet-ning av innebörd, som till exempel att läsa och förstå en text.

Förstärk röstenVilka åtgärder kan man vidta när klass-rumsakustiken är dålig? Ett vanligt sätt att minska bullret i klassrummet är att

montera absorberande paneler i taket.Sådana lösningar är bra för att minska

de negativa effekterna av det generella bakgrundsbullret i klassrummet, men de minskar tyvärr också ljudnivån på lära-rens röst, eftersom absorbenterna även förhindrar den akustiska förstärkningen.

En optimal lösning skulle vara att för-stärka lärarens röst samtidigt som absor-benterna sänker bakgrundsljudet. Då skulle vi finna en gynnsam ljudmiljö för inlärning. Det finns några företag som har förutsett detta och utvecklat prototy-per av takpaneler med inbyggda högta-lare.

Med sådan utrustning skulle det vara möjligt att montera absorptionspaneler i klassrummet för att minska buller och samtidigt förstärka lärarens röst obero-ende av lärarens riktning och position.

Alltså det är möjligt för läraren att ar-beta med sin Smart Board och ändå med sin röst nå till sista bänkrad utan att tala högre. D

Referenser:Kjellberg, A., Ljung, R., & Hallman, D. (2008). Recall of words heard in noise. App-lied Cognitive Psychology, 22, 1088–1098.Ljung, R., & Kjellberg, A. (2009). Long reverberation time decreases recall of spo-ken information. Building Acoustics, 16, 301–311.Ljung, R., Sörqvist, P., Kjellberg, A., & Green, A.-M. (2009). Poor listening condi-tions impair memory for intelligible lectu-res: Implications for acoustic classroom standards., 257–265.


Klassmiljön förändras när nya undervis-ningsmetoder förs in. I en klass med 25 elever med varsin laptop ökar bruset från datorfläktarna, och från ventilationen som ska föra bort överskottsvärmen. Foto: Thomas Carlgren

Södra�Timber


i augusti invigdes Nordens första Svanenmärkta lågenergihus i Väster-torp i södra Stockholm.

Flerbostadshuset är ett lamellhus med 36 bostadsrättslägenheter i kv Ytter-skär och uppfört enligt Veidekkes lågener-gikoncept TellHus. Det är således kon-cepthuset som blivit Svanenmärkt.

Svanen är den miljömärkning som är mest välbekant bland vanliga konsumen-ter och som har ett mycket starkt varu-märke i hela Norden. Lägenheterna ser ut som en helt vanlig bostad. Svanens krite-rier innebär ”att vara men inte synas”.

internt utvecklingsarbeteEtt Svanenmärkt flerbostadshus känne-tecknas av stora krav på miljön under hela tillverkningsprocessen från använda rå-varor till den färdiga byggnaden. Förutom en låg påverkan på miljön och klimatet ska byggnaden också ha en låg energianvänd-ning och inte minst en god inomhusmiljö.

Genom att kombinera Svanen med låg-energikonceptet TellHus har projektet gått betydligt längre än Svanens krav när det gäller byggnadens energianvändning och utsläpp av växthusgaser.

Allt arbete med certifieringen har gjorts helt med egen produktionspersonal utan inblandning av externa konsulter eller ex-perter. Detta har till en början inneburit en del internt utvecklingsarbete och därige-nom vissa merkostnader, men vi ser det som en god investering för framtiden.

krav på låg bullernivåDe huvudkrav som ställs av Svanen är:• ingående material med minimering av

kemikalier som har negativ påverkan på miljön

• god ventilation och övrig inomhusmiljö• höga krav på låga bullernivåer• vattenbesparande armaturer• kontroll genom hela byggprocessen

• extra material- och kvalitetskontroller för att förebygga inbyggda fuktskador

• information till bostadskonsumenten

individuell mätningFör att påverkan ska bli så låg som möjligt på den yttre miljön innebär Svan enkriterierna också att:• höga krav ställs på hälsa och miljö-

farliga ämnen i material• byggnaden ska kunna drivas med låg

energianvändning med höga krav på lufttäthet

• låg varmvattenanvändning med individuell mätning och debitering

• effektiv användning av fastighetsel• byggnaden ska uppföras bättre än

de nationella ljudkraven • fasta lågenergiljuskällor i alla

bi utrymmen• vitvaror av hög energiklass• byggavfall tas om hand på ett miljörik-

tigt sätt• källsortering i lägenheten med gemen-

samma sorteringsmöjligheter i byggnaden

• drift- och underhållsplan för hela byggnaden

• utbildning till både arbetsplatsen och de boende

el är högkvalitativ energiDet är viktigt att skilja på olika kvalitativa former av energi. Den skillnaden uttrycks i termen ”exergi”, som betyder energikva-litet.

El är en högkvalitativ form av energi och ska därför i första hand användas till att driva apparater och inte till uppvärmning. Att använda el till exempelvis värmepum-par för att värma upp hus inom fjärrvär-meområden är ett onödigt slöseri med en värdefull resurs. Dessutom innebär en ökad elanvändning att koldioxidutsläp-pen ökar ur ett globalt perspektiv.

Tyvärr så medför fjärrmonopolet och dess prissättning att många fastighetsä-gare väljer att installera bergvärmepum-par inom fjärrvärmeområden, men det är en annan historia i detta sammanhang.

diskmaskiner anslöts TellHus inriktar sig bland annat på att minska elanvändningen både avseende fastighetsel men även på hushållens elan-vändning. Självklart ingår en minskad värmeanvändning av både värme och varmvatten som en viktig komponent.

En enkel teknik som stödjer de boende att leva klimatklokt, utan att de behöver ge avkall på boendekomforten eller sättet att leva är väsentlig. Lägenheterna är försed-da med högsta miljöklassade vitvaror, in-duktionshäll och lågenergilampor i all fast armatur och gemensamma utrymmen.

Tvätt- och diskmaskiner i kv Ytterskär är anslutna till fjärrvärme i stället för att värma vattnet med el. För att de boende själva ska kunna se hur mycket el och varm-vatten de förbrukar har vi individuell mät-ning av hushållsel och tappvarmvatten.

För att skapa förutsättningar och stimu-lans för ett ändrat beteende hos de boende installeras en kanal på TV:n som visar el- och värmeförbrukningen i både kWh och kronor, samt genomsnittet för alla husets lägenheters värme och elförbrukning. Det-

innemilJö Tvätt�och�diskmaskiner�anslöts�till�fjärrvärme�och�även�badrumsgolven�är�fjärrvärmevärmda.�De�boende�kan�jämföra�sin�energianvändning�med�grannarnas.�Energibehovet�beräknas�bli�cirka�65�kWh/m2�i�Nordens�första�Svanenmärkta�flerbostadshus�i�Västertorp.

energins kvalitet fick styrahur badrumsgolv värmsAv johnny kellner, teknik- och miljöchef, Veidekke Sverige

Johnny kellner är teknik- och miljöchef på Veidekke i Sverige.

FÖR

FAT

TA

REN

nr 7 B 2011 husbyggaren 37nr 7 B 2011 husbyggaren 37

ta görs för att bostadskonsumenten ska få en uppfattning om de ligger högt eller lågt i sin energianvändning och därigenom ska-pas möjligheter att ändra beteendet.

För att minska den så kallade standby-elen så har en central avstängning instal-lerats för huvuddelen av dessa funktioner vilket är ett bekvämt sätt för de boende att undvika energislöseri från apparater som slukar el helt i onödan när de inte används.

Fönster isolerades extraBostäderna värms med miljövänlig fjärr-värme eller motsvarande. Inga värmepum-par förekommer. Dessutom ersätter vi de eluppvärmda badrumsgolven med fjärr-värmevärmda badrumsgolv. De elupp-värmda badrumsgolven kan generera i ge-nomsnitt 1 800 kWh el om året och är en betydande källa till koldioxidutsläpp.

Isoleringen i väggarna är god utan att väggarna är extremt tjocka. Den utökade isoleringen är optimal ur energi- och eko-nomisynpunkt. Huset har extra välisolera-de fönster med ett U-värde på 0,9 Wm2 K.

I konceptet använder vi även en mycket effektiv värmeåtervinning med roterande värmeväxlare i ett till- och frånluftssystem med en temperaturverkningsgrad på cirka 90 procent.

För Stockholms klimatzon i Västertorp blir energibehovet cirka 65 kWh/m2 upp-

mätt energi för värme, varmvatten och fast-ighetsel vilket är näst intill 50 procent lägre jämfört med kraven i Boverkets byggregler (oktober 2011). Hänsyn har tagits till väd-ring och VVC-förluster.

Allt är inte bara energiDe boende får ett ökat medvetande om sin egen el- och värmeanvändning och där-med påverkan på vår miljö. Med klok pla-nering och investeringar minskar koldiox-idutsläppen med cirka 1,5 ton jämfört med ett standardnormhus vilket motsvarar vad en genomsnitts familjebil släpper ut med en körsträcka på 1 000 mil (september 2011).

Miljödebatten har de senaste åren blivit lite snedvriden. Miljö har ensidigt förknip-pats med lågenergihus. Men allt är inte bara energi. Ger lågenergihus alltid en god in-omhusmiljö?

En god inomhusmiljö är i dag ett hygien-värde, något som konsumenten anser som självklart. Andelen kemiska produkter inom byggandet måste minska. Med ke-miska byggprodukter i Svanens termino-logi menas flytande eller ohärdade kemiska produkter som används vid tillverkning av byggmaterial eller på byggplats. Exempel på kemiska byggprodukter är lim, fogmas-sa, spackel, inomhusfärg, olja, lack och ut-omhusfärg.

Ämnen som anses ha långvarig negativ påverkan på miljön får inte ingå i de kemis-ka byggprodukter som företaget använder. Vi har inlett ett samarbete med Astma- och allergiförbundet i Sverige. I Norge har sam-arbetet redan pågått i något år. Svanen-kriterierna har underlättat arbetet. Ett bra hus för allergiker, astmatiker eller annan överkänslighet är ett bra hus för alla män-niskor.

hade koll på kemikalierDe slutsatser vi kunnat dra från uppföran-det av lågenergihuset i Västertorp är bland annat att vi genom att fokusera på de åtgär-der som är mest effektiva för klimatet upp-nått en låg energianvändning för värme, varmvatten och hushållsel. Vidare lade vi in en extra material- och kvalitetskontroll för att förebygga inbyggda fuktskador och vi hade noga kontroll på all kemikalieanvänd-ning.

Västertorp är inte ett udda pilotprojekt utan ryms inom dagens ordinarie produk-tionskalkyler och kan därför produceras i stor skala utan subventioner.

Fotnot: Veidekke Bostad har beslutat att alla flerbostadshus i egen regi ska uppföras enligt samma koncept som lågenergihuset i Västertorp. D

Inga ämnen som påverkar inomhusmiljön negativt har använts. Foto: Staffan Söderböck

Lägenheten ser ut som en vanlig lägenhet. Energisnåla vitvaror har valts. De boende kan själ-va följa hur mycket el och varmvatten de förbrukar. Foto: Michael Folmer, ABC Press


u tgångspunkten för den här artikeln är regelverket i AB 04 (hänvisningar till bestämmel-ser avser fortsättningsvis AB

04) samt situationen att entreprenören i en utförandeentreprenad upptäcker att vad som framgår av beställarens handling-ar inte går att utföra med hänsyn till de verkliga förhållandena på det objekt man utför en ombyggnad av. Ett hypotetiskt men inte ovanligt exempel.

Vi antar även att beställare och entre-prenör är överens dels om att det förelig-ger fel i handlingen som beställaren ansva-rar för samt dels att avvikelsen medför ett likställt ÄTA-arbete enligt kap 2 § 4. Vi bortser också från entreprenörens möjlig-het att påbörja arbete som har en kostnad under gränsbeloppet enligt kap 2 § 7, det vill säga vi utgår från att ÄTA-arbetet med-för kostnad över gränsbeloppet.

inhämta synpunkt från beställarenNär entreprenören upptäcker en avvikelse ska han enligt kap 2 § 7 utan dröjsmål in-hämta beställarens synpunkter. Entrepre-

nören förväntas alltså inte bara påtala av-vikelsen utan ska även få beställarens in-struktioner om hur avvikelsen ska hante-ras innan entreprenören utför något. En-treprenören bör i avvikelsen påtala att det även föreligger hinder eftersom även en avisering om hinder är en förutsättning för tidsförlängning enligt kap 4 § 4.

Mot bakgrund av att det är fråga om en utförandeentreprenad – där beställare an-svarar för och förväntas utföra och rätta

projekteringen – är det logiskt att beske-det om hur avvikelsen ska hanteras ska komma från beställaren. Enligt kommen-taren förväntas entreprenören i samband med aviseringen lämna förslag på åtgärd men oavsett det är det alltså upp till bestäl-laren att ge besked om vad som ska utföras.

Av kap 2 § 8 framgår att arbete som ut-

förts utan att beställarens synpunkter in-hämtats inte berättigar till tillkommande ersättning. Av det kan man dra slutsatsen att entreprenören även måste avvakta be-ställarens synpunkt innan han utför änd-ringen.

när måste beställaren svara?Det finns inte uttryckligen reglerat i AB 04 inom vilken tid beställaren förväntas ge svar efter entreprenörens avisering enligt kap 2 § 7. I kommentaren till kap 2 §§ 7–8 står dock att om beställaren inte ger be-sked utan dröjsmål så kan det aktualisera tillämpning av undantaget i kap 2 § 8 som ger entreprenören rätt till ersättning för utfört ÄTA-arbete även om han inte fått beställarens instruktioner.

Denna del i kommentaren anser vi som lite märklig och motstridig eftersom den kan tolkas som en skyldighet för den en-treprenör som inte får besked att påbörja ett ÄTA-arbete trots att reglerna tydligt föreskriver att beställarens besked är en förutsättning för att få påbörja arbetet. Kommentaren ska nog därav bara ses som ett undantag till entreprenörens fördel.

Av kommentaren till kap 2 §§ 7–8 fram-går även att Tidsförlängnings- och ersätt-ningsfrågor på grund av beställarens syn-

punkter måste inhämtas regleras i kapitel 4 § 3 p 1 och kapitel 5 § 4. Hänvisningen kan inte tolkas på annat sätt än att rätt till tids-förlängning och ersättning för hinder i av-vaktan på beställarens besked föreligger i samma stund som entreprenören aviserar avvikelsen till beställaren.

Bestämmelserna ger inte utrymme för någon ”karens” för beställaren, det vill säga att det föreligger hinder först om be-ställaren dröjer orimligt länge med be-sked. Tolkningen att hinder föreligger re-dan vid anmälan är enligt vår mening rim-lig eftersom ansvaret för avvikelsen pri-märt ligger på beställaren. Beställaren får då även ta kostnaden för hela stilleståndet.

Besked från beställarenNär beställaren återkommer med revide-rade handlingar eller besked om hur en-

treprenören ska utföra arbetet kan entre-prenören återuppta arbetet. Då föreligger inte längre hinder. Då föreligger istället en likställd (eller rent av beställd) ÄTA som berättigar entreprenören till ersättning för utfört arbete enligt avtalet eller enligt självkostnadsprincipen.

kontraktstid kan förlängas Enligt kap 4 § 2 ska kontraktstiden för-längas (eller kortas) i den utsträckning ÄTA-arbeten påverkar möjligheten att hålla kontraktstiden. Bestämmelsen gör ingen skillnad på beställda eller likställda ÄTA. Kontakttiden ska alltså jämkas oav-sett typ av ÄTA.

Enligt kap 4 § 3 p 1 har entreprenören

Juridik Avvikelser�i�entreprenader�som�påverkar�entreprenörens�tidsplanering�hanteras�ofta�som�så�kallat�hinder�med�rätt�till�ersättning�för�entreprenören�om�hindret�beror�på�beställaren.�Det�finns�dock�en�viktig�skillnad�mellan�tidsförlängning�på�grund�av�hinder�eller�på�grund�av�ÄTA.Av per vestman, advokat, Foyen Advokatfirma och karin nordgren, biträdande jurist, Foyen Advokatfirma

§ §§

§ §§

§ §§

olika ersättning för arbetevid hinder eller ätA


rätt till erforderlig förlängning av kon-traktstiden om han hindras att färdigställa kontraktsarbetena på grund av omstän-dighet som beror på beställaren eller något förhållande på hans sida. Enligt kap 5 § 4 har entreprenören vid hinder enligt kap 4 § 3 p 1 även rätt till ersättning för den kost-nad som han därigenom orsakas.

hinder eller ätA?Här är det viktigt att hålla isär följande.

Under den tid entreprenören väntar på beställarens besked om avvikelsen förelig-ger hinder och tiden hanteras enligt kap 4 § 3 p 1. När entreprenören fått besked är det inte längre ett hinder utan ÄTA och justeringen av tiden för det merarbete som utförande av ÄTA:n ger upphov till ska i stället göras med kap 4 § 2. Men vad med-för det för skillnad?

Jo, när det föreligger hinder har entre-prenören rätt till ersättning enligt kap 5 § 4 för den kostnad som orsakas honom av hindret. Det är alltså bara entreprenörens nettokostnad för att stå stilla som ersätts,

det vill säga utan vinstpåslag eller avtalade timarvoden som entreprenören får ersätt-ning för. Enbart den faktiska kostnaden i form av löner, etablering och andra och tidsberoende kostnader ersätts. Entrepre-nören ska inte tjäna pengar på att stå stilla.

När ÄTA föreligger och arbete utförs har entreprenören däremot rätt till entre-prenörsarvode på sina kostnader och rätt att tillämpa avtalade arvoden för arbetet i fråga. Detta är viktigt att ha klart för sig både för entreprenören som begär ersätt-ning och beställare som granskar underlag för krav på ersättning för hinder.

I den i exemplet beskrivna hindersitua-tionen kan det även bli aktuellt att entre-prenören på eget initiativ eller på bestäl-

larens order i avvaktan på besked får ställa om produktionen och utföra annat arbete i entreprenaden. Det merarbete som upp-kommer för att ometablera arbetsplatsen och flytta ställningar, verktyg, maskiner med mera till en annan plats, vad är det för typ av kostnad?

Eftersom hinder är att likställa med att man inte kan utföra arbete alls men en om-etablering innebär ett arbete är det inte fråga om hinder. Istället är ometablering-en att hänföra till kap 2 § 4 som ett föran-lett ÄTA-arbete som uppkommit på grund av fel i beställarens handlingar. Det måste dock formellt hanteras på samma sätt som beskrivits ovan med entreprenörens an-mälan enlig kap 2 § 7. D

rätt martin hembergMartin Hemberg skrev juridik-krönikan ”Hovrättsdomen kan leda till ändrade försäkrings-villkor” i förra numret av Hus-byggaren. Här är rätt Martin på bilden.

§ §§


vårt hus är väldigt osmart har jag insett. Det finns ingen ordentlig kontroll och ingen ordentlig styrning heller. Luf-

ten kommer in i huset bäst den kan, oklart var, förmodligen genom ytterdörrarna längst ner. Och så gott som ingenting mäts.

Det här handlar om ett hus med femton lägenheter och två kommersiella lokaler. En av lokalerna är en frisörsalong. Där mäts ingenting heller, inte ens el som fri-sörer lär använda mycket av. Så vi vet inte ens om vi får tillbaka kostnaderna för el, värme och vatten via hyran.

Och styrsystem? Husautomation? Glöm det! Någon kommer förbi från ett företag och skruvar lite här och där, då och då.

vindkraft kräver nytänkVårt hus är säkerligen inte det enda där kollen på läget är så dålig. Men så här kor-kade hus kan vi inte längre tillåta oss att bo i. För nu ska här installeras smarta nät så att vi kan få in mer förnybar el på kraft-

nätet. Vindkraften kräver nytänkande hos Svenska kraftnät och elleverantörerna.

Det i sin tur kräver smartare hus, så kallade aktiva hus. Där ska tvättmaski-nerna gå igång när det blåser som bäst och elen är billig, eller när vattnet flödar på bra. Kanske kan frysen kopplas bort när lasten på nätet är som störst och oljekraft-verk kan behöva startas, om inte använ-darna minskar sin förbrukning.

skyddar mot vattenskadaI ett hus i Västerås visas tekniken som ABB, Electrolux med fler kan leverera. Där kan man ställa in huset på mysbelys-ning också och trycka på borta-knappen som gör att ventilationen minskar och till och med ger skydd mot inbrottstjuvar och vattenskador. Det ser intressant ut.

I marknadsföringen av husautomation ser det hela bra ut. De så kallat aktiva hu-sen hjälper oss att styra vårt boende så att det blir mer bekvämt och säkert, förutom att det även ska bli klimatsmartare.

Men jag hittar inte särskilt mycket in-formation om problemen med den nya tekniska infrastrukturen. Men det är klart att sådana kommer att dyka upp.

hur driftsäkert blir det?Idag kan vi ju se vad som hände med da-torer som arbetsverktyg. De skulle spara tid och ge mer frihet.

Men nu är vi mer stressade än innan datoriseringen genomfördes. Vi har inte ens fritid längre eftersom jobbtelefonen kan ringa när som helst och vi förväntas svara på e-brev blixtsnabbt. Den här krö-nikan skrivs sent en kväll till exempel. Jag skriver på en Ipad som jag köpt eftersom jag inte längre kan kosta på mig att vara borta från e-post och internet annat än en kort tid. Reser jag ut på landet måste jag kunna koppla upp mig, liksom på resor. Utbrändheten lurar runt hörnet.

Så nu när löftena om smarta hus och nät presenteras är det dags att tänka kritiskt. Det uppenbara problemet är förstås drift-säkerheten. Ska belysningen som styrs via Bluetooth börja fladdra när man pra-tar i mobiltelefonen till exempel?

när systemet hackasTrådlös hemautomation kan kanske göra hemmet totalt opålitligt. Den bit som fjärrstyrs – som kopplingen till elnätet – kan kanske öppna för elaka grannen som kan tänkas hacka systemet och ställa till det. Kan någon som vill dig illa sätta på spisen när du sover och förorsaka en elds-våda? Någon kanske framställer virtuella spöken och skrämmer ihjäl en känslig och vidskeplig person.

Ett sådant hus är något för skräckfil-mer. Tänk om en grym diktator tar mak-ten över elnätet och låser in oss i våra hus?

Eller något mer vardagligt: buggar. Varje ny release av hemsystemet ger sina specifika problem. Kort sagt: Vi kommer att slita oss i håret och svära när vi ska vänja oss vid den nya tekniken.

En problemlösning är redan avklarad i det aktiva huset i Västerås. Där är det kab-lar som gäller och inte antenner just på grund av att trådlöst inte är pålitligt.

Med tiden kommer vi säkert att se fler fördelar också. Vem tänkte till exempel på en arabisk vår när internet såg dagens ljus?

kylskåp larmarSjälv är jag intresserad av ett hus som väg-rar ta emot leveranser av el som framställs utan omtanke om miljö och människor.

Kanske kan man fixa ihop ett eget sys-tem som gör huset till ett rebelliskt hus, som kämpar för frihet och en bättre värld. Det känner av när en försäljare av klimat-dåliga produkter närmar sig och skickar en varningssignal när det ringer på dör-ren. Eller kylskåpet kanske ger en irrite-

it Förr�hade�man�husbock.�Snart�kommer�vi�att�få�problem�med�husbuggar.�De�letar�sig�in�i�styrsystemen�som��vi�kommer�att�behöva�för�att�styra�frysen,�belysningen,��ventilationen,�tvättmaskinen�och�annat.Av kerstin lundell, frilansjournalist

husbuggar riskerar bli vårt framtida bekymmer

Regler behövs om bostadsrättsägare ska ta kostnaden för att förse dagens lägenheter med mer intelligens. Foto: Kerstin Lundell


rande ringsignal när mjölken som köpts inte är ekologisk.

Politisk vilja bristvaraNu tycker kanske vän av ordning att fan-tiserandet går alltför långt. Men enligt en expert på Energimarknadsinspektionen, Rémy Kolessar, är ett av problemen med de smarta näten och vidhängande auto-matiserade hus, att det inte finns politiska visioner.

Ingen har någon klar idé om vartåt det hela lutar. Det gör att de beslut som fattas inte hänger ihop inbördes utan spretar åt alla håll och kanter. Så fantasi behövs fak-tiskt på det här området och svar på frå-gor om vad som är önskvärt eller inte.

I dagsläget hankar sig utvecklingen

fram ett steg i taget. Risken är då stor att det färdiga systemet blir ett lapptäcke där de olika delarna egentligen inte passar ihop särskilt bra.

regelverk behövsVad gäller klimatet brådskar det. Men vad gäller uppgraderingen av landets alla kor-kade hus brådskar det nog inte med stan-darder och visioner. För så länge syste-men är så dyra som de är nu, kommer ut-vecklingen att gå väldigt långsamt.

Jag tänker inte ens föreslå en uppdate-ring av vårt korkade hus på nästa årsmöte i bostadsrättsföreningen. Argumenten för att satsa må vara goda. I teorin. Men i prak-tiken är det svårt att argumentera mot de många tusenlappar som krävs och som

inte ger någon uppenbar vinst. Jag inser att det är just så här det var i Köpenhamn, under det stora klimatmötet som blev en sådan besvikelse för alla som hoppades på snabba åtgärder mot klimathotet.

Ett årsmöte som handlar om att göra huset aktivt, för att anpassa det till ett kli-matsmart nät, skulle bli ett Köpenhamn i miniatyr. Alla förstår vad som måste gö-ras, men så börjar vi räkna på det och bax-nar inför kostnaderna på kort sikt.

Det är nog därför som det behövs några former av regler som tvingar oss. Vi mås-te tvinga varandra att göra det rätta. Så jag ser fram emot någon sorts regelverk som gör att vi kan få lite mer intelligens in i våra trevliga men ack så korkade lägenhe-ter. D

Så här kan ett rum i en smart, aktiv lägenhet se ut. Foto: Per GrothFramtidens smarta lägenhet i Västerås som ABB ser den. Altanen med växthus, solceller och laddstolpe. Foto: Per Groth


Form & teknik I�ett�samhälle�där�i�stort�sett�alla�kostnader�rusar�iväg�och�där�husbyggnad�är�ett�verksamhetsfält�som�ideligen�ställs�inför�nya�och�mer�komplexa�krav,�är�det�naturligt�att�söka�vägar�till�ökad�rationalitet�och�sänkta�kostnader.�Men�till�vilket�pris�ska�det�ske?Av andreas falk, arkitekt SAR, tekn dr, [email protected]

modularisering och stan-dardisering var under 1960- och 70-talen proble-matiskt att hantera, bland

annat på grund av låg informationshante-ringskapacitet, då man var nödsakad att starkt begränsa variationen, och på ett stereotypt sätt hantera behovet av en ökad byggproduktion.

Och idag sitter vi här med en ROT-sek-tor som erbjuder ett nästan oöverblick-bart insatsbehov, men som få företag och förvaltare tar tag i på allvar, oftast av skäl relaterade till ekonomi och tillväxt. ROT ter sig stadigvarande som ett nödvändigt ont och leder till att undermåliga boende-miljöer lämnas åt kosmetiska insatser, på sin höjd, trots att rosa färg varken föränd-rar elefantens form eller funktion.

Flera områden har överlevt och fram-träder idag med assimilerad grönska som goda och hållbara miljöer, men exemplen är dessvärre fler där underskottet på va-riation både beskuggar de faktiska kvali-teterna och leder till vanrykte.

effektiviserad konkurrensDet tål att upprepas. Idag har vi beräk-ningskapacitet, digitala verktyg och pro-grammerbar produktion vilket gör att till exempel väggelement kan skräddarsys från projekt till projekt. Parametrise-ringsmodeller kan utnyttjas av flertalet yrkesgrupper på marknaden.

Det industriella byggandet har innebu-rit en stark konkurrensfördel för de byg-gare som satsat på en omställning, och även för trähusindustrin i relation till an-dra materialbranscher. Det goda med le-an-tänkandets intresse för produktions-kedjan är att kommunikationens bety-delse kommer i dagen.

som man roparMen det får inte stanna där, och det får

inte inskränka sig till envägs kommunika-tion i form av styrande riktlinjer. Ett snävt uppställt regelverk för verksamheten le-der oundvikligen till ett snävt resultat.

Otydlighet gällande ramarna för ett byggsystem kan förvisso vara ett problem i kontakt med andra aktörer på markna-den, men om ramarna är för snäva och företagsinternt eller inom ledet definie-rade, så leder knappast ökad tydlighet till ökad säljbarhet hos produkten.

Det måste finnas en samverkan kring produktionen, dess verktyg och villkor. Konsulter i föreskrivande led är beroende av teknik och produktion i sin dagliga praktik. Därför är det självklart att de måste förstå och respektera förutsätt-ningarna för produktionen vid utform-ning och dimensionering av projekt.

Plattformar kan falla plattPå samma sätt är producenterna och le-verantörerna beroende av säljbarheten till slutkund och den tekniskt, funktio-nellt och livsmiljömässigt hållbara funk-tionen av slutprodukten. Därför är det självklart att de måste vara insatta i pro-duktionens konsekvenskedja och analy-sera effekten av sina bidrag, och vara väl insatta i samhällets och brukarnas krav-specifikationer.

Flera marknadsaktörer, på flertalet ni-våer i produktionsprocessen, utvecklar sedan länge plattformar för att effektivi-sera just den egna verksamheten. Detta är en naturlig strategi, men medför en risk att gå stick i stäv med en hållbar utveck-ling av helheten, om strategin inte inbe-griper en helhetssyn på byggandet från råmaterial och komponent till system och färdig produkt.

Att prata om och hänvisa till produk-tionsvänliga val vid utformning av ett projekt är bara realistiskt i en situation där just en helhetssyn får råda, där alla inblandade kompetenser varit inblanda-de i utformandet av själva villkoren för produktionen.

Om ett led isolerar sig – oavsett posi-tion i processen – och hävdar ensamrätt att diktera villkoren, så kommer byggsek-torns parter obönhörligt att fortsätta att hamna i konflikt och den byggda miljön åter utarmas.

trä, till exempelDet börjar så sakteliga vända för träbyg-gandets stora skuta, i en riktning där den kan konkurrera på allvar. Det har länge varit styv motvind av både tekniska och byggnadsfysiska skäl, men den motvin-den börjar träbyggnadssektorn kunna hantera.

Kvar står dock alltjämt vanans och fö-reställningarnas makt. På flera håll i värl-den har träbyggande länge mötts av skep-sis och nedvärdering, på grund av förut-fattade meningar om kvalitet och på grund av frekvensen av dåliga exempel under lång tid.

I Tyskland och Österrike har träbyg-gandet länge mötts av associationer till baracker och nödbostäder och därmed till något med dålig klang och krigsmin-nen som man önskar förtränga.

I Sverige ligger exempelvis minnen av

lean, om producenten själv får välja?

T-forden – föregångare till Toyota? Axel Pet-tersson i sin T-ford vid Västanås gård på 1920-talet. Källa: Örebro läns fordonsregister


billiga paviljonglådor, med dålig akustik för temporär användning som skolor eller kontor, träbyggandet i fatet. I Danmark har byggsektorn under många år präglats av tegel och betong och i Chile ses träma-terialet som ett billigt, enkelt lågstatus-material – ska man bygga där, för att ma-nifestera sitt välstånd, så väljer man be-tong och sten.

en vision behövsFör att utmana dessa motkrafter kan man, som man redan gör, utveckla tekniken och funktionen i produktionen och hos pro-dukten, för att förbättra egenskaperna.

Men det är inte nog. För att visa på trä som något gott och eftersträvansvärt be-hövs som konstaterats så många gånger det byggda goda exemplet för att skapa grund för goda erfarenheter och vända åsikterna i en positiv riktning.

Men det är inte heller tillräckligt. För om ett nytt alternativ är lika bra som ett gammalt beprövat, varför då byta?

För att utveckla en marknad och en sektor behövs en vision som når längre än förut, längre än andra, samt gestaltandet och genomförandet av densamma, där någon måste bryta isen, någon ta första steget. Här krävs en ambitiös helhetssyn som skapar en attraktiv summa av mate-rialet, produktionen, tekniken och det byggda resultatet.

vi bygger bilden av oss självaEn del av alla förutfattade meningar inom byggsektorn är effekter av underutveck-lade tekniska prestanda och upplevda komfortbrister. Andra gäller utseendet, hur det ter sig som miljö att leva i, och här

har integreringen av arkitekturens förut-sättningar i byggsystem och produktions-metoder en avgörande betydelse.

Som du är klädd blir du hädd har man sagt – bygg dig ett hus och jag ska säga vem du är. Det är inte alla som personifie-ras med en svart Ford.

Från generell platt form …Det finns några primära problemkom-plex att förhålla sig till och hantera i detta sammanhang om standardisering och ef-fektivisering. Kravet på arkitektonisk va-riation har stor betydelse för anpassning-en till ett behov av individualitet och per-sonlighet.

Det faktum att i stort sett varje bygg-projekt alltjämt i stort sett kan konstate-ras vara unikt försvårar applikationerna av stereotypa formgivningsrestriktioner. Detta unicitetsfenomen och behov av flexibilitet hos ett system gäller även en-ergikrav som kan skilja mellan olika kom-muner, det gäller restriktioner i fråga om materialval som kan skilja mellan olika lokalkontexter och stadsplaner, det gäller skillnader i förutsättningar som skiftan-de tillgång på leverantörer och avstånd för leveranser.

För att åstadkomma en tilltalande och fungerande byggd miljö krävs att just den komplexa naturen hos byggandet respek-teras och hanteras på ett rimligt sätt.

… till flexibel plattformEtt annat komplex är verktygen och kom-munikationen, där olika aktörsgrupper använder olika verktyg och olika värde-grunder och många gånger inskränker sig till egna interna perspektiv på produkt

och produktionskedja vid utformning av plattformar och system.

Här handlar det om att byggsektorns aktörer måste visa varandra lyhördhet och respekt för varandras kompetenser och erfarenheter, för att bygga ett gemen-samt perspektiv på produktionskedjan och dess slutprodukt, vars säljbarhet alla är beroende av som födkrok, och i för-längningen som miljö att själva bo och leva i.

Byggandet av ett sådant gemensamt perspektiv börjar redan på konceptsta-diet och måste integreras ifrån ax till limpa. De aktörer som lyckas, mer eller mindre, med sina plattformar på markna-den idag agerar också, mer eller mindre, utifrån denna förutsättning.

uppgiften kvarstårDen fascinerande uppgiften kvarstår se-dan bortom byggandet av system och plattformar, för då samhället ständigt ut-vecklas, måste även våra verktyg, system och plattformar vidareutvecklas för att möta de nya utmaningar som dyker upp, i form av nya tekniklösningar, livsmönster, naturresurskriser och insikter om tidi-gare gjorda misstag.

Att fela är fullt mänskligt. Att bättra sig är en värdig utmaning. D


i ngen har väl undgått informatio-nen och debatten om de pågående klimatförändringarna och hur det påverkar oss här på jorden.

Vi här i Norden kommer att få ett var-mare och fuktigare klimat. Vissa extrem-väder har redan drabbat oss med häfti-gare och intensivare regn, medan andra områden har fått mer sol och torka.

I vårt klimat betyder det att vi får det varmare ute vilket kan leda till övertempe-raturer inomhus främst sommartid och det är redan idag ett bekymmer. Stora gla-sade fönster och fasader utan solavskärm-ning och ventilation utan inbyggd kyla kan vara mycket besvärande. Främst tänker jag på byggnader med vårdverksamhet, kontor, skolor/daghem och även bostäder.

eu vill minska hälsoriskerVi drabbas också av ett fuktigare klimat med längre regnperioder och risk för översvämningar. Fukten är redan idag ett stort bekymmer för våra byggnader och risken är stor att det förvärras. Det ställer stora krav på fuktsäkerhet i klimatskalet (tak, väggar och grund) och även inne i konstruktionerna.

Vi kan redan idag konstatera att det är tätare med översvämningar och det leder till omfattande fuktskador i drabbade byggnader och det medför även ökade kostnader för försäkringsbolagen.

Vetenskapligt är det fastlagt att ”Fuk-tiga byggnader” orsakar ”olägenhet för människors hälsa”. Världshälsoorgani-sationen (WHO) har givit ut riktlinjer för hur fukt-och mögelskador ska hanteras och inom EU har hälsofrågorna fått en betydande roll. Europas regeringar ska integrera hälsofrågorna i klimatarbetet i alla länder, i alla nivåer och sektorer i samhället. EU har satt målet att hälsoris-kerna ska minska till 2020.

termiter har påträffatsVilka är då riskerna? Jo, byggnaderna ris-kerar att få mer skador med mögel- och rötsvampar och med varmare klimat även angrepp av termiter, som redan har påträffats i Skåne.

Byggföretagen och förvaltarna måste också beakta riskkonstruktioner mer så-som fasader och krypgrunder. Nya bygg-metoder, energieffektivisering, passiv-hus och byggnader med gröna tak och

väggar måste tänka mer på de risker som nyheterna kan medföra. De enstegstäta-de träregelfasaderna som redan idag vål-lar stora bekymmer kommer att bli en plåga i regnperioderna.

Stadsplanerarna måste tänka om när det gäller bebyggelse i sjönära områden. Även om det är attraktivt att bygga nära vatten så kan det i framtiden medföra mycket fuktskador på husen och en för-sämrad innemiljö.

Fler kan få astmaVi vistas mer än 90 procent av vår tid in-omhus och en dålig innemiljö påverkar hälsan. Fukt och mögel i byggnader orsa-kar redan idag hälsobesvär, så kallade Building Releated Symtoms, BRS.

Många mögelsvampar som trivs i våra byggnader producerar mögelgifter (toxi-ner) som kan påverka hälsan, men meka-nismerna är inte kända och det pågår tyvärr ingen intensiv forskning inom detta område. I den medicinska forsk-ningen är det dock konstaterat att barn får en ökad risk för insjuknande i astma

deBAtt Klimatförändringarna�leder�till�extremväder.�Översvämningar,�termiter�och�mögel�är�redan�en�realitet.�Byggföretag,��förvaltare�och�stadsplanerare�måste�börja�göra�risk�och�sårbarhetsanalyser�om�vi�ska�undvika�ekosystemrelaterade�hälsoeffekter.Av aime must, mikrobiolog, Aimex AB

klimatförändring påverkarvår innemiljö och hälsa

Klimatförändringar ger extremväder. Sjönära bebyggelse som ham-nen i Malmö bör planeras för att klara stora mängder regn och över-svämningar. Foto: Aime Must

Kommuner bör göra risk- och sårbarhetsanalyser, exempelvis för om-råden som Hammarby Sjöstad. Foto: Aime Must



om de vistas i fukt- och mögelskadade byggnader.

Det är endast ett fåtal forskare som har påpekat risken med ekosystemrelaterade hälsoeffekter.

Med ett varmare och fuktigare klimat förändras också livsmiljöerna för en rad organismer. I Norden har vi skonats från allvarliga insekts- och fågelspridda sjuk-domar men risken ökar. Fästingburna sjukdomar har ökat, kvalsterspridda

sjukdomar ökar, djuröverförda sjukdo-mar ökar och vattenburna smittämnen ökar och så vidare.

riskanalyser bör görasDet är främst parasiter, och olika mikro-organismer som har insekter, fåglar och djur som värdorganism, men även andra mikroorganismer som vi inte har haft här i vårt kallare klimat, som kommer att tri-vas i det varmare och fuktigare klimatet.

Vi kommer att få in nya allergener och längre pollensäsonger som medför ökade hälsobesvär för allergiker och känsliga personer. Vi riskerar också att få in främ-mande arter och termotoleranta mikroor-ganismer som kan rubba balansen i eko-systemen och det är allvarligt om vi inte tar hänsyn till det i tid och är förberedda till exempel med risk- och sårbarhetsana-lyser på kommunal nivå. D

SAFETY�RESPECT

P


Den kinesiska eko-staden Tangshan Bay Eco-City på ki-nesiska östkusten 25 mil ifrån Peking har under ett antal år utvecklats av Sweco på en övergripande nivå. Nu invol-veras fler svenska arkitekt- och teknikkonsultföretag i att vidareutveckla staden.

Caofeidian Eco City, som nyligen bytt namn till Tangs-han Bay Eco-city, ska utveck-las till en ny stad där det kan komma att bo en miljon invå-nare i framtiden. Den övergri-pande planeringen har pågått i några år.

Nu tas nästa steg när en del av staden ska planeras mer i detalj. Området ska bli ett så kallat Sino-Swedish Demo

Area för att visa upp hållbar stadsbyggnad med svenska fö-rebilder.

– Uppdraget är ytterligare ett bevis på att svensk stads-byggnadskompetens och mil-jökunnande är efterfrågat på den kinesiska marknaden, sä-ger Anna Hessle, arkitekt på Sweco.

Arbetet utförs inom Swe-dish Consortium of Architects & Engineers där sju svenska företag ingår: Ahlqvist & Alm-qvist arkitekter, AIX, Nyréns arkitektkontor, Sweco, Teng-bom, Tyréns och ÅF.

Första deluppdraget är att planera Sino-Swedish Innova-tion Island, en cirka 40 hektar stor ö. D

NCC Construction Sverige bygger betongfundament och vägar till den planerade vind-kraftsparken i Jädraås utanför Gävle. Kund är vindkraftsbo-laget Arise Windpower AB som ska bygga 43 vindkraft-verk i en första etapp. Dessa beräknas stå driftklara under 2012. Därefter planeras ytter-ligare 23 verk som ska sättas i drift under våren 2013.

De totalt 66 vindkraftver-ken i Jädraås kommer att kun-na producera 570 GWh förny-elsebar energi. Det täcker års-behovet av hushållsel för cirka 115 000 villor.

– Fullt utbyggd kommer

vindkraftsparken att vara en av norra Europas största. Att få vara med om ett sådant jätte-kliv mot en klimatvänligare energiproduktion är självklart roligt, säger Johan Eriksson, avdelningschef Gävleborg och Dalarna, NCC Construction Sverige.

Arise Windpower AB och Platina Partner LLP äger 50 procent vardera i projektbola-get Jädraås Vindkraft AB. Bo-laget har tillstånd att bygga 116 vindkraftverk i området.

Jädraås ligger mellan Ock-elbo och Sandviken, cirka tre mil nordväst om Gävle. D

Noterat

Statens fastighetsverk kom-mer under de närmaste åren att göra en genomgripande restaurering av murarna på Bohus fästning i Kungälv. Rui-nen har omfattande skador, men mest akut är att restaure-ra och säkra hörntornet Mors mössa. Tornet har stora sprick-or i murverket som innebär risk för ras.

Mors mössa är ett av Bohus fästnings fyra torn och en del av den stora byggnadslänga som avgränsar borggården åt söder. Ruinen lagades på 1960-talet med sprutbetong och stenarna fogades med

starkt cementhaltigt bruk. Det har förmodligen bidragit till de skador som nu blivit akuta. Statens fastighetsverk, som se-dan år 1993 förvaltar Bohus fästning, kommer under hös-ten att plocka ner Mors mössa sten för sten.

– Det är ett tidskrävande och bitvis svårt arbete med tanke på tornets utsatta läge. Muren kommer att fotodoku-menteras och stenarna att märkas upp så att de kan sättas tillbaka i exakt samma läge som innan. Tornet kommer se-dan att muras upp med tradi-tionellt kalkbruk efter att alla rester av cementbruk avlägs-nats, säger Ulrika Palmblad, förvaltningsområdeschef vid Statens fastighetsverk. D

Bohus fästning. Foto: Statens fastighetsverk

torn plockas ner sten för sten

sätter upp stor vindkraftspark

Planerar ekologisk miljonstad

Svenska företag är med och bygger kinesisk eko-stad. Illustration: Sweco

Hörntornet Mors mössa i Bohus fästning ska restaureras. Foto: Statens fastighetsverk

JMs VD Johan Skoglund har fått årets Leanpris i byggbran-schen för arbetet med att struk-turera produktionsprocessen.

Grunden till JMs arbetssätt lades för åtta år sedan när före-taget påbörjade arbetet med att strukturera projekteringspro-cessen samt införa strategiska inköpsavtal.

En viktig framgångsfaktor i JMs Lean-arbete har varit att låta hantverkare och annan pro-duktionspersonal vara delakti-ga i utformningen av exempel-vis monteringsanvisningar och enhetliga tidsplaner. Samtliga medarbetare i produktion har också genomgått ett flertal ut-bildningar i bland annat Lean.

Bland resultaten kan nämnas sänkta produktionskostnader, bättre tidshållning, förbättrad ergonomi för JMs hantverkare samt minskad olycksfrekvens.

Leanpriset delas ut av Lean Forum Bygg i samarbete med tidningen Byggindustrin. D

– Jag är förstås stolt över att JM har fått detta erkännande, säger VDn Johan Skoglund.

Belönad för produktionsprocess


Vad betyder miljön på ett sjuk-hus för våra möjligheter till rehabilitering? Ny forskning från Göteborgs universitet om rummets inverkan på våra hjärnor visar att genomtänkt arkitektur, design och sinnes-stimulans ökar patienters möj-ligheter att återhämta sig både fysiskt och psykiskt. Med digi-tala textilier och rum som på-verkar alla sinnen, kan rehabi-literingen bli effektivare och vårdtiderna kortas.

Kristina Sahlqvist har i ett tvärvetenskapligt forsknings-projekt tittat på hur sjukvår-den utifrån kunskaper om hjärnans återhämtning kan skapa bättre miljöer för rehabi-litering.

– Vi vill öka vårdtagarnas deltagande i sin egen rehabili-tering och som sidoeffekt kan det också ge dem ökat självför-troende, säger Kristina Sahl-qvist, inredningsarkitekt och forskare vid HDK, Göteborgs universitet.

I projektet har man tagit till-vara en hel vårdavdelnings kompetens och neurologer, re-habiliteringsläkare, sjukskö-terskor, psykologer, arbetste-rapeuter och sjukgymnaster har medverkat. Resultatet har blivit en konceptuell lösning för hur en optimal rehabilite-ringsavdelning bör vara upp-byggd.

– I vårt koncept ges avdel-ningen till exempel ett rums-ligt hjärta där patienter och anhöriga skulle kunna laga mat och äta tillsammans, vilket ger ett mer avdramatiserat sätt att umgås med sina närmaste i sjukhusmiljö, säger Kristina Sahlqvist.

Parallellt med forskningsar-betet har hon tillsammans med en designer och forskare på Textilhögskolan i Borås också bedrivit ett konstnärligt ut-vecklingsarbete där de rede-signat möbler, utvecklat grepp-

vänliga koppar och bestick och använt sig av Smart Textiles – teknikbärande textilier. I kon-ceptet finns stolar och bord, en pläd och en muff med inbyggd värme, en kofta med inbyggda högtalare och ett mjukt arm-band som samtidigt utgör en fjärrkontroll.

För att kunna mäta och testa forskningsteorierna kommer ett intensivvårdsrum med ”multimodal stimulans”, där alla sinnen påverkas, att byggas upp vid Sahlgrenska Universi-tetssjukhuset. I arbetet med-verkar en arkitekt, läkare, sjuk-huspersonal, musiker, en de-signer, en akustiker och en kognitionsvetare. För att kun-na se vad miljön kan ge för re-sultat i praktiken tar forskarna i sin studie med hela den soci-ala situationen för patient, per-sonal och anhöriga.

Det finns också andra intres-santa grepp inom området neuroarkitektur, där man till exempel kan påverka förmå-gan att lära in med hjälp av rumsliga uttryck. Dessa an-vänds idag främst i skolmiljö, men skulle också kunna över-föras på de äldsta.

– Man kan fråga sig varför det finns så många pedagogis-ka modeller för förskolebarn, men så få för äldre människor? Många äldre behöver en betyd-ligt mer stimulerande miljö än de har idag, säger Kristina Sahlqvist. D

Skanskas kontor på Drottning-torget i Malmö har tilldelats Scandinavian Green Roof Award 2011. Kontoret har ett sedumtak och en sedumterrass på cirka 700 kvadratmeter. För-delar med grönskande tak är att de tar hand om regnvattnet och bidrar till den biologiska mång-falden i städerna. Det finns ock-

så ekonomiska fördelar. Takma-terialet har bättre livslängd än konventionella tak och kostna-derna för uppvärmning och kyl-ning minskar genom att de iso-lerar bra. Fler gröna ytor mins-kar kostnaderna för dränering och regnvattnet belastar inte re-ningsverken i onödan.

Taket och terrassen är en del av att Skanskas kontor är miljö-certifierat enligt Leed Platina, den högsta certifieringen.

Scandinavian Green Roof As-sociation är en ideell förening som samlar kunskap och spri-der information om gröna tak. D

grönt tak belönat

Skanskas tak och terrass i Malmö har fått pris. Foto: Pi Söderberg

stimulans hjälper hjärna läka

Noterat

Efterfrågan på bemannings-tjänster är stor inom den svenska industrin. Lernia Be-manning har nyanställt 5 280 personer under perioden ok-tober 2010 till och med sep-tember 2011.

– Vi har sett en dramatisk uppgång i efterfrågan på våra bemanningskonsulter. Vi har i snitt nyanställt cirka 440 per-soner varje månad under det senaste året, säger Lars Ström-berg, VD för Lernia Beman-ning.

– Undersökningar från vår branschorganisation visar att 75 procent av de nyanställ-ningar som sker inom beman-ningsföretag är jobb som an-nars inte skulle ha funnits, sä-ger Lars Strömberg.

– Det är arbeten som våra kundföretag inte själva skulle ha erbjudit. Dessutom är ande-len personer med utländsk bakgrund dubbelt så många i bemanningsbranschen som på arbetsmarknaden i stort, upp-ger Lars Strömberg. D

Bemanningsföretag nyanställer

Silverbalken 2011 gick till White-arkitekterna Hans Fors-mark, Bengt Svensson och An-ders Thalberg för sitt innova-tiva utnyttjande av stål i Stock-holm Waterfronts kongress-byggnad.

Ur prismotiveringen fram-går att de fick det för ”… sitt innovativa utnyttjande av stål till såväl stomme som i det ex-teriöra uttrycket för Stock-holm Waterfronts kongress-byggnad.”

Silverbalken är Stålbygg-nadsinstitutets utmärkelse för speciellt framträdande insat-

ser för stålbyggandets utveck-ling. Silverbalken delades ut för 37:e året i rad. D

innovativt tänk gav stålpris

Vinnarna av Silverbalken 2011. Foto: Lars Hamrebjörk

Saknad kan inte beskrivas i ord.

Postgiro: 90 20 90-0


Marknadsnytt

GOP 300 SCE Professional från Bosch är den första Multi-Cutter med SDS system, som gör specialverktyg för tillbe-hörsbyte överfl ödiga. Det tar tre rörelser att byta tillbehör: lossa SDS-click-låset, sätt in det nya verktyget och fäst SDS-click-låset. Med GOP 300 kan sågning, fräsning, raspning, skärning, skrapning, slipning eller polering utföras med ett och samma verktyg.

Verktyget har en 300 watt-motor med constant electro-nic-funktion. En vibrations-dämpande soft grip-ytbelägg-ning på handtaget ger ett sä-kert grepp. D

Bosch08-750 18 20

mångsidigt verktyg

Forbo lanserar nya varianter av entrémattan Coral Brush Ac-tiv, som enligt företaget fångar upp till 90 procent av all smuts och fukt i entrén. Mattan relan-seras i fem nya färger. D

Forbo031-89 21 [email protected]

entrématta fångar smuts

Flexkarmen från Jeld-Wen är en komplett karmlösning. När man ska byta karm kan väg-garna variera i rakhet och

tjocklek. Ett justerbart foder-set gör att karmen kan monte-ras även om den omgivande väggen är skadad eller ojämn.Flexkarmen består av en spå-rad grundkarm och ett juster-bart foderset. Den lanseras i storlekar som är anpassade ef-ter svensk standard. D

Jeld-Wen Scandinavia+46 (0)36 39 62 02 [email protected]

Flexibel karm för ojämn vägg

Flera svenska städer har pro-blem med utsläpp av kväve-oxider, NOx, som förorenar och försämrar luftkvaliteten. På sikt kan luftföroreningar, som främst orsakas av trafi k, resultera i eller bidra till aller-gier, astma, cancer samt lung-sjukdomar.

För att förbättra luftkvalite-ten behövs miljösmarta pro-

dukter. Noxite® är ett tätskikt som bekämpar kväveoxider. Utan att förbrukas bryter gra-nulatet på tätskiktets ovansida ner miljöskadliga kväveoxi-der. De omvandlas med hjälp av UV-ljus från solen till nitrat som sköljs bort av regn. D

Icopal040-24 74 [email protected]

takmaterial ger bättre luft

Thermotech EC GL är en rumstermostat med lufttem-peraturgivare med möjlighet att max- eller minimumbe-gränsa golvtemperaturen. Rums termostaten har en stil-ren och tidlös design och fi nns i kulörerna vit och rostfritt. D

Thermotech Scandinavia AB090-699 20 [email protected]

termostat reglerar golvvärme

räddande lina vid nödKarlstadsföretaget Peseq har utvecklat Rescue Line, en räddningslina som används för evakuering vid brand eller andra nödsituationer. Rescue Line består av en karbinhake, rep med broms och sele. Man kliver i selen som i ett par shorts. Selen är kopplad till li-nan som man fäster i väggen. Bromsen hanteras med ett en-kelt grepp.

Enligt företaget kan Rescue Line komplettera andra eva-kueringsvägar, exempelvis när trappor, korridorer eller hissar är blockerade eller rökfyll-da. D

Peseq0705-65 65 [email protected]


Husqvarna Constructions fjärrstyrda rivningsrobotar DXR 310 och DXR 140 används i saneringen av den fjärde re-aktorn vid kärnkraftverket i Fukushima. Ett omfattande räddningsarbete pågår vid kärnkraftsanläggningen efter

att det havererade i mars i år. Strålningsnivåerna är fortfa-rande mycket höga.

Robotarnas uppgift är att göra det tunga rivningsarbe-tet, som att riva betongkon-struktioner och ta hand om kontaminerat material. Riv-ningsrobotarna har specialan-passats. Den större roboten, DXR 310, har exempelvis för-setts med videokamera och sändarutrustning för att ope-ratören ska kunna arbeta på säkert avstånd från reak-torn. D

Husqvarna Construction Products 031-94 90 08 [email protected]

Fox Design Belysning presen-terar Nyx 330. Den kan fås för montering av två eller tre lam-por på en 60 mm stolpe. Kom-binationen av flera armaturer på samma stolpe skapar liv och atmosfär, samt bidrar till ett minskat antal belysningsstol-par, framhåller företaget.

Reflektor, avskärmning och ljuskälla kan kombineras efter belysningsuppgift. Ljuskällan är LED, metallhalogen eller kompaktlysrör. D

Fox Design AB 08-440 85 40 [email protected]

Flera lampor på en stolpe

Panasonic värmepumpar har utökat sin serie VRF-system med nya Mini ECOi. Pumpen är speciellt utvecklad för fler-bostadshus och mindre kom-mersiella lokaler.

Panasonic har designat om fläktar, fläktmotorer, kompres-sorer och värmeväxlare. Med ett effektivare kylmedel, R410a, och en DC-inverter re-

duceras både CO2-utsläpp och drifts-kostnad en-ligt företa-get. D

Panasonic Nordic PR 0708-82 84 40 [email protected]

utsläppssnål värmepump

robotar sanerar kärnkraftverk

Marknadsnytt

Tryck på pvb-folie för lamine-ring på planglas är intressant, eftersom efterfrågan av möns-ter och fotografier på glas stän-digt ökar. Det anser företaget Forserum Safety Glass AB, som förvärvat företaget Screen Ser-vice AB i Kalmar som arbetat med tekniken med pvb-lami-nat i 20 år.

Forserum Safety Glass AB

förädlar planglas till olika ty-per av säkerhetsglas, som här-dat glas, lamellglas och kombi-nationen härdat-laminerat glas. Produkterna används bland annat på gallerier, kon-tor, golv och i trappor. D

Forserum Safety Glass AB 0380-295 06 [email protected]

Populärt med mönstrat glas

Colourplay Globe är en ny de-signprodukt från GP Lighting. Det är en ljuskälla med sju olika färger som kan väljas ef-ter humör och stämning. Färg-sättningen görs med fjärrkon-trollen.

GP Colourplay Globe är sladdlös och vattentät och kan placeras såväl inomhus som utomhus. Den har en lång bat-teritid och kan ställas in på au-tomatisk färgskiftning eller sju olika fasta färger. D

GPBM Nordic 0733-65 60 41 [email protected]

ljusglob färgsätts efter humör

Mobotix tillverkar nätverks-baserade övervakningssystem med högupplösta kameror. Fö-retaget kommer nu med en omfattande uppdatering av kontrollrumsprogramvaran MxControlCenter.

För att underlätta för använ-dare introduceras nya funktio-ner, däribland sparade sökpro-filer för att göra användardefi-nierade, ofta använda sökning-

ar, möjliga med ett enda klick. Andra nyheter är hantering av behörigheter för obegränsat antal användare och grupper med fullständig åtgärdslogg, samt rörelsedetektering i in-spelat material för att snabbt kunna identifiera viktiga hän-delser. D

Mobotix +49 (0) 6302 9816 190 [email protected]

detekterar rörelser


BYGGLEVERANTÖRER

Betongett naturligt val

www.kc-betong.se

0150-34 99 00

www.svenskbetong.sewww.takcentrum.se

Unika tätskiktsystem för

plana • låglutande • branta • gröna tak

TAKCENTRUM


BYGGLEVERANTÖRER

EUROTAK ABSpjutvägen 5, 175 61 Järfälla.

Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 [email protected] www.tata-tak.com

www.pordran.se


BYGGLEVERANTÖRER

www.gnf.euTel: +46(0)144-314 09Fax: +46(0)144-314 29

Mobil: +46(0)705 556 576

Vi utför komplettaVi utför komplettaVi utför komplettabullerskärms- bullerskärms- bullerskärms- entreprenader entreprenader entreprenader

Försäljning av Försäljning av Försäljning av Planta BullerskärmarPlanta BullerskärmarPlanta Bullerskärmar

ISODRÄN AB - Rörvägen 42136 50 JORDBRO

Tel: 08-609 00 20 - Fax: 08-458 11 58e-post: [email protected]: www.isodran.se

• Snabb uttorkning • God värmeekonomi• Torr grund • Låg totalkostnad• Varm grund

Fuktsäkrar husgrunder!


KONSULTERANDE INGENJÖRER

ESKILSTUNA

Tel016-518010 Fax016-518044

Careliigatan2-63220Eskilstuna

• BYGGPROJEKTERING • KONTROLLER • BESIKTNINGAR • KVALITETSANSVARIG-K

GÖTEBORG

Tänker du bygga om eller bygga nytt?Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!

Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar.

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 GöteborgTelefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

Mårtensson Håkanson AB B Y G G R Å D G I V A R E

&

BKN - KONSULTBYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27421 31 V. FrölundaTel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60

e-post: [email protected]

HELSINGBORG

Besiktningar: entreprenad- renoverings-och överlåtelsebesiktningar

Byggskadeutredningar

e-post: [email protected]

SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

Gudmundson Byggråd AB

Domaregatan 1 C • 256 59 HelsingborgTel 042-18 19 10

HELSINGBORG

STCLEMENSGATA45,25234HELSINGBORG,TEL.042-120010www.akermans.se

BESIKTNINGARBYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

KARLSKRONA

LUND

SKÖVDE

STOCKHOLM

AvSBSCcert.besiktningsföretag AvSPSITACcert.besiktningsman förentreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.comVitnäsvägen54,14242SKOGÅ[email protected]



STOCKHOLM

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och Besiktningar.

Kanalvägen 17 183 30 TäbyVäxel 08-638 23 30Fax 08-768 23 70 [email protected]

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

STOCKHOLM

NITRO CONSULT ABBox 32058, 126 11 Stockholm

Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36Spräng- och bergteknisk rådgivning

Planering och projektering av berg och markanläggningarProgramhandlingar, Vibrationskontroll, Riskanalys

Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB, KontrollplanInstrument (hyra och försäljning)

Utbildning och TräningKontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping,

Karlstad, Karlskrona, Göteborg

STOCKHOLM

MEKANISKA PRÖVNINGSANSTALTEN

AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET AUKTORISERADE/CERTIFIERADE BESIKTNINGSMÄN

FÖR SPRINKLER-, BRANDLARM- OCH INERTGASANLÄGGNINGAR

MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurvaTel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

NACKA • SÖDERTÄLJE • VARBERG • 08-567 021 00WWW.TQI.SE

UMEÅ

UPPSALA

Tel 018-37 03 19 mobil 070-657 21 45Genvägen 14 fax 018-37 06 83740 30 BJÖRKLINGEE-mail: [email protected]

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m.

Kontakta

Tel 08-580 321 [email protected]

Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening



ÖSTERSUND

-Arkitektur -Inredning-Byggteknik -Byggledning-Värderingar -Kontroll-Riksbehörighetsomkvalitetsansvarigenl.PBLnivåK

www.mansson-hansson.se

Tullgatan 35, 831 35 ÖstersundTel 063-12 47 40 Fax 063-18 15 40

Arkitekt SAR/MSAByggnadsingenjörer SBR

Annonsörer

Sid

Abetong . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

Bostik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

Byggelit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

Casamja . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .43

Consultec System . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

Duri Svenska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

Eurofins Enviroment Sweden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .45

Flowcrete Sweden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

GBR Service . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51

Gyproc . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

H-Fönstret i Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

Kåbe mattan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

MÄTFORUM . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

Nibe . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2:a omslag

Oras . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

Paroc Panel Systems . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1:a omslag, 4

Sid

Foamglas Nordic . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .43

Plannja . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .45

REC-indovent . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .46

Safety Respect . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .46

SBR Byggingenjörerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45, 55

SILANEX . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

Skandinaviska Byggelement . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

SP Sitac . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51

Sto Scandinavia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4:e omslag

Strängbetong . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1

Säker Vatten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

SÖDRA TIMBER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35

TQI Consult VVS . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37

Trätrappor Norsjö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

VINK . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

ÅF Infrastruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund Tfn 08-644 79 60 Djursholmsvägen 62 [email protected] 183 52 Täby

VÄSTERÅS

Saknad kan inte beskrivas i ord.

Postgiro: 90 20 90-0


Nytt från SBR

Byggingenjörerna SBR som bilda des 1951 är en ideell yrkes-organisation med kom petens krav på si na medlemmar. Förbundet ger till-gång till en tvärfacklig mötesplats för diskussion och fortbildning som tar sikte på att stödja medlem mar nas yrkesroll. Bygg ingenjörer na SBR har 2 600 med lem mar och anslutna för-delade på 27 lokalavdelningar.Kraven för medlemskap är:• Ingenjörs- eller fastighetsföre tagar -

examen.• Ett aktat namn.• Att efter examen under minst två

år ha utövat självständiga och kvalificerade arbetsuppgifter inom byggverksamhet, alt hög-skoleexamen från 3 års studier.

• Rekommendationer från med -lemmar och lokalavdelningar.

Blanketter för medlemsansökan kan beställas från kansliet eller hämtas via förbundets hemsida, www.bygging.se

FörbundsverksamhetenRymmer en mängd olikartade aktivi-teter, t ex information och råd-givning till medlemmar och allmän-heten, remissyttranden, myndig-hets uppvaktning, kontakter med lokal avdelningarna och systerorgani-sationer utomlands.

FörsäkringarFörmedlas såsom sjukvård-, liv-,

olycksfall-, barn och sjukförsäkring men också kontors- och konsultan-svarsförsäkringar.

KursverksamhetenOmfattar kurser i allmänna äm nen i branschen, för energiexperter, samt projektledarutbildning, entre-prenad- och överlåtelsebesiktning, miljöinvente ring och utbildning till kvali tets ansvarig enligt PBL. De fyra sistnämnda kurserna leder till certi-fiering.

Husbyggarenär en etablerad facktidning som prenumereras och läses av bransch-folk, medlemmarna i Byggingen-jörerna SBR, Svenska Byggmästare- och ingen jörsförbundet i Finland r f, Ålands Byggmästareförbund, Arkitektservice m fl.

Konsultgruppenmed 250 företag och sammanlagt 1 000 anställda har till uppgift att tillvarata de mindre konsultföre-tagens möjligheter och problem.

Övriga grupperingarEntreprenadbesiktningÖverlåtelsebesiktningKvalitetsansvariga enligt PBLDessa anordnar symposier för fort-bildning och utger en medlemsför-teckning som också kan nås via Internet.

KansliByggingenjörerna SBRFolkungagatan 122, 116 30 StockholmTel: 08-462 17 90, Fax: 08-642 20 33, E-post: [email protected]örande: Urban Tjernström, 011-18 01 95 Förbundsdirektör: Magnus Janson, 08-462 17 97Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92Kurser: Kamilla Björk, 08-462 17 94Grupper och kurser: Carina Eriksson, 08-462 17 93Ekonomi: Uno Rydholm, 08-462 17 96Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00Försäkringar: SBR:s försäkringsservice, 08-661 68 98Bokhandel: Svensk Byggtjänst, www.byggtjanst.se

FörbundsstyrelsenUrban Tjernström, Norrköpingsavdelningen, ordförandeVeronica Jensen, Malmöavdelningen, vice ordförandeLars Bengtsson, KalmaravdelningenMarie Fägerman, NorrbottensavdelningenRoger Johnson, Stockholmsavdelningen Björn Selling, Stockholmsavdelningen Ulf Sönegård, SkaraborgsavdelningenNils Wittgren, Göteborgsavdelningen

nya medlemmarIngvar Bengtsson, konsult Gårvaren Förvaltning AB, Vreta KlosterAnders Berg, entreprenadchef, Anebyhus AB, AnebyBoris Berggren, byggingenjör, Östersunds VVS-kontroll AB, ÖstersundÅke Brannestål, egen företa-gare Å. Brannestål Keramik-konsult, RengsjöTom Ekman, projektledare, Projektengagemang, StockholmBörje Espling, projektledare, Diös Fastigheter AB, LuleåFlemming Farcinsen, bygg-nadsingenjör, Byggnadsbe-siktningar Dan Theander AB, StaffanstorpJonas Granberg, egen företa-gare, Jonas Granbergs Trä arkitektur AB, MärstaJohan Hall, egen företagare, HV Besiktningskonsult AB, HöganäsStefan Hallin, byggnadsin-spektör, Region Gotland SBF, VisbyHenrik Hammar, byggnads-inspektör, Ystads kommun, YstadKjell Hellstrand, kontrollan-svarig, Fastigheten Region Stockholm AB, BrommaJonas Holmberg, energiexpert, Energibyrån Q AB, UppsalaAnders Högström, projekt-ledare, Tengbom, StockholmAnna Jakobsson, kalkylin-genjör, Peab Sverige AB, MoraChristian Johansson, egen företagare, Projekta Konsulter i Jönköping AB, JönköpingMattias Johansson, VD, Sync Projektledning AB, AlingsåsTomas Johansson, egen företa-gare, Östersunds VVS konsult AB, ÖstersundSteven Karlsson, platschef, Nåiden Bygg AB, PiteåAnders Lundh, förvaltare, Falköpings Hyresbostäder AB, FalköpingFredrik Nilsson, projektledare, Clar Projektledning AB, Laholm

Lars Nilsson, projektledare, KIPO, Projektledning ABMartin Nordqvist, Besikt-ningsgruppen Terramek AB, HaningeAnders Olsson, underhålls-chef, AB Helsingborgshem, HelsingborgBengt Olsson, Crenova AB, SollentunaEva Olsson, egen företagare, Eva Olsson, KöpingsvikGöran Olsson, egen företagare, Crenova AB, SollentunaJan Persson, gruppchef, SBC Sveriges BostadsrättsCen-trum AB, MalmöJohnny Persson, Icopal Entre-prenad AB, MalmöMark Pohl, konstruktionschef, Danfo AB, NoraMikael Rust, egen företagare, Susa Klimat AB, DjurmoGunnar Sjöström, egen företa-gare, EnebybergLars Strandqvist, skadein-genjör, If Skadeförsäkringar, MalmöSven Svennersjö, besikt-ningsman, SSV Besiktnings-konsult, HuddingeStaffan Thorell, egen företa-gare, Sthell arkitektbyrå, StockholmJenny Thorson, projektin-genjör, Helm Project Manage-ment AB, Stockholm

Nya anslutnaEbbe Asp, EslövMagnus Axelsson, HalmstadJakop Bengtsson, MalmöRichard Billquist, MalmöJohannes Henningson, VallentunaOlev Salasoo, EnskedePatrik Sjölander, TyresöTomas Tallroth, Uppsala


Nytt från SBR

Aktuella kurserÖverlåtelsebesiktnings-symposium

23-24 januari, Stockholm8-9 maj, Göteborg

Entreprenadbesiktning, grundkurs

7-8 mars, Stockholm2-3 maj, Helsingborg

Entreprenadbesiktning, steg 2 och prov

16 april, Stockholm1 juni, Helsingborg

Entreprenadbesiktnings-symposium

22-23 mars, Stockholm

Kontrollansvarig, grundutbildning

Block 1, 22-23 februari, StockholmBlock 2, 10-11 april, Stockholm, inklusive tentamen

Kontrollansvarig, uppgradering

29 februari - 1 mars, Göteborg inklusive tentamen

ABK 09

22 mars, Stockholm

Natursten i husbyggnad på rätt sätt

8 maj, Stockholm

Konsumententreprenader

24 april, Stockholm

Rådgivningsansvar 12 april, Stockholm

Fuktmätning – fukt och mögelskador

23–24 maj, Stockholm

Eurokoder

19 april, Stockholm

AMA Anläggning 10*

1 februari, Örebro7 februari, Stockholm14 mars, Malmö27 mars, Göteborg9 maj, Skellefteå

MER Anläggning 10*

2 februari, Örebro8 februari, Stockholm15 mars, Malmö28 mars, Göteborg10 maj, Skellefteå

Byggarbetsmiljösamordnare,Grundutbildning, steg 1*

24–25 januari, Stockholm1–2 februari, Göteborg6–7 mars, Malmö21–22 mars, Luleå25–26 april, Stockholm

Byggarbetsmiljösamordnare, Fördjupningspaketet, steg 2*

8 mars, Stockholm13 mars, Göteborg19 april, Malmö24 april, Luleå25 maj, Stockholm

Entreprenadjuridik, grundkurs*

26 januari, Stockholm14 mars, Linköping20 mars, Malmö27 mars, Luleå29 mars, Göteborg20 april, Stockholm

Entreprenadjuridik, fortsättningskurs*

9 februari, Malmö14 mars, Stockholm29 mars, Falun20 april, Göteborg

LOU – upphandling av byggentreprenader och tjänster*

8 februari, Malmö9 februari, Linköping14 februari, Stockholm7 mars, Växjö8 mars, Göteborg15 mars, Örnsköldsvik28 mars, Skellefteå

*Kurser markerade med* genomför SBR i samarbete’ med EGA

Företagsanpassade kurser

SBR anordnar företagsanpas-sade kurser. Vi skräddarsyr en kurs för just ditt företag.Kontakta SBR, tfn 08-462 17 94.

För ytterligare information och kursanmälan, se www.sbr.se/kurser eller ring 08-462 17 94. D

En japansk delegation gästade Sverige i början av hösten för att studera trähusbyggen och sjuka hus-problematiken. SBRs Len-nart Olsson berättade om den svenska byggbranschens aktu-ella utmaningar.

Efter kärnkraftsolyckan i Fu-kushima arbetar den japanska staten intensivt med att minska energianvändningen. Det be-hövs på både kort och lång sikt. På kort sikt gäller det att få elen att räcka, eftersom de flesta kärnkraftsreaktorerna just nu är stängda, och det är osäkert hur många som kommer att återstartas, och i så fall när. På något längre sikt har Japan klimatmål som inte kan klaras utan att man också minskar an-vändningen av kolkraft.

Intresset för välisolerade lufttäta konstruktioner av svensk typ, särskilt trähus, väx-er därför. En delegation bestå-ende av Kesenari Terashima från byggfirman Woodbuild i Nagano, Japan, Minoru Kubota, VD för bokförlaget inom mot-svarigheten till SBR i Nagono, mitt i Japan, samt Kenichi Uchi-da från Institute of Forest and Wood Technology and Culture i Hokkaido, längst upp i norr be-sökte Sverige i början av hösten.

– Japan är, precis som Sveri-ge, ett långt land med väldigt olika klimat i olika delar, säger Megumi Shimizu Nilsson, som organiserade besöken och även tolkade mellan japanska och svenska. Hon är annars är skogsmästare i Mellanskog.

De tre besökte Lennart Ols-son, som i många år arbetat med både sanering och förebyggan-de åtgärder mot sjuka hus i Staf-fanstorp. Sjuka hus är ett upp-märksammat problem även i Japan.

Den bild de fick av Lennart Olsson var att sjuka hus är ett mycket stort problem även för nya hus.

Men de fick på andra håll sna-rare bilden att problemet i stort sett är löst genom att tjocka väg-gar ger små temperaturskillna-der och därmed ingen kondens och inget mögel, om det även är bra tätat kring badrum och tvättstuga och bra ventilation.

Japanerna fick också tillfälle att besöka och intervjua privat-personer som bor i trähus kring Mälaren, varav ett med lågener-gilösning. Dessa hade positiva erfarenheter att rapportera.

Delegationen besökte vidare trähusproducenterna Fiskar-hedenvillan i Borlänge och det japanskägda Tomoku-hus i In-sjön, som exporterar husdelar till Japan, och även ventila-tionsföretaget Fresh, Växjö.

Megumi Shimizu Nilsson tror inte att Japan kommer att importera svensk trähusbygg-nadsteknik rakt av, eftersom det finns stora skillnader i klimat, men framhåller att besökarna fick bekräftelse på att den svenska tekniken fungerar här.

Av Fredrik Lundberg, frilansjournalist

Japaner ville se trähus

Domherren, en av Fiskarhedenvillans husmodeller. Foto: Fiskarhedenvillan

thermisol.se

masonitelättelementwww.m-l.se

EUROTAK ABwww.tata-tak.comww

TÄTA TAKDERBIGUM

FIBERCEMENT – gör mer

Posttidning BHusbyggarenFolkungagatan 122116 30 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0

husbyggaren 2011 nr 7

Documents