Download - Dränering och växtnäring
Dränering och växtnäring
Katarina BörlingJordbruksverket
Dränering och växtnäring
› Vad händer vid dålig dränering?› Denitrifikation och lustgas› Vad händer då dräneringen förbättras?› Kalkfilterdiken› Underhåll av öppna diken› Växtnäringsåtgärder och dränering
Vad händer vid dålig dränering?
Vattenmättad mark – stående vatten
Ytavrinning - erosion
Ytavrinning - fosfor
Ytavrinning - erosion› Mättad ytavrinning som samlas i
kanaliserade flöden → erosion› De finaste och mest fosforrika
partiklarna följer med› Sediment i dikena har oftast
högre P-AL än matjorden på fälten
Diffust flöde
RännilarRaviner
Ytavrinning - fosfor
Dåligt fungerande diken mot skogen› Vatten strömmar ut
över fältet - ytavrinning› Marken och grödan
förmår inte hålla emot › Erosion – partikulär
fosfor
Makroporflöden (fosfor)
Stående vatten – fosfor och kväve
Denitrifikation (kväve)
N2,N2O
Leraggregat slammas upp
Vattenmättad mark – stående vatten
Stående vatten - fosfor
Leraggregat slammas upp› Regnvatten med låg
salthalt › De finaste och mest
fosforrika partiklarna slammas upp
› Risk för förluster via dränering
Stående vatten - fosfor
Makroporflöden› Marken vattenmättad -
aggregat slammas upp› Vatten rinner undan -
undertryck i makroporerna› Vattnet transporteras snabbt i
makroporerna med partiklar och fosfor
› De små porerna är inaktiva
Stående vatten - kväve
Denitrifikation› Syremättnad ger
denitrifikation› Önskvärt i våtmarker› Men på åkermark
förloras värdefullt kväve› Ofullständig
denitrifikation kan ge lustgas (N2O)
› Lustgasbildning sker på fler sätt...
N2,N2O
Lustgas (N2O)
Bildas vid två olika processer:› Nitrifikation: NH4
+ → NO3 -
› Denitrifikation NO3 - → N2
› Vid nitrifikation bildas lustgas om syretillgången är för låg
› Vid denitrifikationen bildas lustgas om syre tillförs
› N2O är ca 300 gånger kraftigare växthusgas än CO2
Produktion av lustgas är som högst vid ca 60% vattenfylld porvolym (Wesström och Joel, 2007).
Förbättrad dränering
Fosfor› Ökad infiltration – minskad ytavrinning och
erosion› Minskad uppslamning av leraggregat – färre
partiklar i vattnet› Mer vatten passerar genom en större del av
jordprofilen - ökad kontakt mellan mark och vatten
Förbättrad dränering
Kväve› Mer vatten går genom profilen – ökad läckagerisk› Mer syre i profilen – ökad mineralisering
(nitrifikation)› Mer nitratkväve i profilen – ökad läckagerisk› Men det kan kompenseras av ökad rottillväxt –
kväveupptaget ökar
Kalkfilterdiken
› Strukturkalk i återfyllnadsmassorna
› Infiltrationen ökar› Aggregat stabiliseras› Mer vatten passerar
genom jorden› Ska ligga tvärs
lutningen för att få effekt
Film på You Tube (sök på strukturkalk)
Underhåll av öppna diken
› Inte självklart hur det påverkar
› Vegetation i diket ger retention och denitrifikation
› Sediment måste på sikt tas bort
› Dräneringen måste fungera för produktionen
› Klippning av vegetation › Varsam rensning vid rätt
tidpunkt
Underhåll av öppna diken
Växtnäringsåtgärder och dränering
Andra växtnäringsåtgärder som kan påverka dräneringen› Våtmarker› Fosfordammar› Tvåstegsdiken
Foton i presentationen av: Katarina Börling, Janne Linder, Anuschka Heeb, Dennis Wiström, Pernilla Kvarmo, Ronny Sköller